2425083GWB389200889sousouStatens offentliga utredningar 2008:89Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar8902008-10-13 00:00:002015-09-08 17:42:062008-10-13 00:00:00Trygghetssystemen för företagaretitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GWB389/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GWB389https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB389
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Trygghetssystemen för företagare</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 195px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 694px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_2 #id_1 {border:none;margin: 528px 0px 0px 99px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 322px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 824px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 208px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_27 #tx1 {position:absolute;top:271px;left:215px;width:200px;height:85px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #tx1 {position:absolute;top:358px;left:281px;width:202px;height:272px;}
#page_28 #tx2 {position:absolute;top:635px;left:281px;width:201px;height:119px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 6px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 511px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:183px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:391px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:428px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_39 #tx1 {position:absolute;top:464px;left:291px;width:200px;height:204px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:321px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 283px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:71px;z-index:-1;width:291px;height:368px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:291px;height:368px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:629px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 233px;padding: 0px;border: none;width: 561px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:71px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:625px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:491px;height:625px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:38px;z-index:-1;width:388px;height:200px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:388px;height:200px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:59px;z-index:-1;width:458px;height:617px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:458px;height:617px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:1px;z-index:-1;width:479px;height:486px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:479px;height:486px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:3px;z-index:-1;width:427px;height:275px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:427px;height:275px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 398px 0px 697px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:251px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:358px;left:77px;z-index:-1;width:404px;height:151px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:404px;height:151px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:346px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:423px;height:346px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:120px;left:68px;z-index:-1;width:278px;height:362px;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:278px;height:362px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:215px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:215px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:260px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:371px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:371px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:345px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:431px;height:345px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:405px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:413px;height:405px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 110px 0px 0px 138px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 143px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_3 {border:none;margin: 101px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_319 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 108px 0px 0px 143px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 110px 0px 0px 136px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 137px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_3 {border:none;margin: 129px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_321 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 108px 0px 0px 137px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 37px 'Arial';line-height: 50px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft10{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft11{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft13{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft14{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft15{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft16{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft17{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft18{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft19{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft20{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft21{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft22{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft23{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft24{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft25{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft26{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft27{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft28{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft30{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft31{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft32{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft33{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft34{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft35{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft36{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft37{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft38{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft39{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft40{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft41{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft42{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft43{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft44{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft45{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft46{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft47{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft48{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft49{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft50{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft51{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft52{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft53{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft54{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft55{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft57{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft58{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft59{font: 23px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 29px;}
.ft60{font: 23px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft61{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft62{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft63{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft65{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft66{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft67{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft68{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft69{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft70{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft71{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft72{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft73{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft74{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft75{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft76{font: bold 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft77{font: 10px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft78{font: italic bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft79{font: italic bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft80{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft81{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft82{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft84{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft85{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft86{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft87{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft88{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft89{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft90{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft91{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft92{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft93{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft94{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft95{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft96{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft97{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft98{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 15px;}
.ft99{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft100{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft101{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft102{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft103{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft104{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft105{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft106{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft107{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft108{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft109{font: 4px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft110{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft111{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft112{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft113{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft114{font: bold 13px 'Times New Roman';color: #0a0a0a;line-height: 15px;}
.ft115{font: 13px 'Times New Roman';color: #0a0a0a;line-height: 14px;}
.ft116{font: italic 13px 'Times New Roman';color: #0a0a0a;line-height: 15px;}
.ft117{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft118{font: 12px 'Arial';color: #141414;line-height: 15px;}
.ft119{font: 11px 'Arial';color: #141414;line-height: 14px;}
.ft120{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft121{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft122{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft123{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft124{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft125{font: italic 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft126{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft127{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft128{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft129{font: bold 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft130{font: bold 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft131{font: bold 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft132{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft133{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft134{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft135{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft136{font: 12px 'Arial';color: #2e2e2e;line-height: 15px;}
.ft137{font: 11px 'Arial';color: #2e2e2e;line-height: 14px;}
.ft138{font: 8px 'Arial';color: #2e2e2e;line-height: 10px;}
.ft139{font: 9px 'Arial';color: #2e2e2e;line-height: 12px;}
.ft140{font: 10px 'Arial';color: #2e2e2e;line-height: 13px;}
.ft141{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft142{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft143{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft144{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft145{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft146{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft147{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft148{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft149{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft150{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft151{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft152{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft153{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft154{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft155{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft156{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft157{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft158{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft159{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft160{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft161{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft162{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft163{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 272px;margin-top: 441px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: right;padding-right: 140px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p5{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p6{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 479px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 335px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 210px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p87{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 291px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-right: 518px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: right;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: left;margin-top: 550px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 274px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 282px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 377px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 97px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 391px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 476px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 189px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 103px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 103px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -26px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 27px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 518px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 184px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 266px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 161px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 266px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 429px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 625px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 366px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p261{text-align: left;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 188px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 165px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 139px;padding-right: 282px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p319{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p321{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: center;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: center;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: center;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: center;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p331{text-align: left;padding-left: 128px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 385px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p340{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 169px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 330px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p375{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p388{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 384px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 384px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: justify;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 660px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 367px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 275px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 113px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 299px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;margin-top: 228px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 119px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 69px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 69px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p513{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 326px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 331px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 331px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p544{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p547{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p548{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p549{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p550{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p551{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 320px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p554{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: center;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p556{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p557{text-align: center;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 42px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 477px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: right;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p587{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p588{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:14px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 323px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 122px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 374px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 78px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: center;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p647{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p648{text-align: center;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p665{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p675{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p679{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 325px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 612px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 435px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p691{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 325px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 7px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 409px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p725{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p726{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 379px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 329px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 402px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 349px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 347px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p782{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p787{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 73px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 280px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p800{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p808{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p810{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p818{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p820{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p824{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p827{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p833{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p834{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;margin-top: 562px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 306px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p847{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 597px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 419px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 69px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 122px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p910{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p914{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 55px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p918{text-align: left;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p920{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p923{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p925{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p930{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p938{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 55px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 25px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p953{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p954{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-right: 119px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 117px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p967{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 10px;}
.tr1{height: 22px;}
.tr2{height: 18px;}
.tr3{height: 21px;}
.tr4{height: 37px;}
.tr5{height: 38px;}
.tr6{height: 28px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 19px;}
.tr9{height: 27px;}
.tr10{height: 51px;}
.tr11{height: 16px;}
.tr12{height: 50px;}
.tr13{height: 29px;}
.tr14{height: 53px;}
.tr15{height: 52px;}
.tr16{height: 55px;}
.tr17{height: 56px;}
.tr18{height: 14px;}
.tr19{height: 49px;}
.tr20{height: 34px;}
.tr21{height: 58px;}
.tr22{height: 20px;}
.tr23{height: 32px;}
.tr24{height: 12px;}
.tr25{height: 11px;}
.tr26{height: 25px;}
.tr27{height: 9px;}
.tr28{height: 23px;}
.tr29{height: 26px;}
.tr30{height: 24px;}
.tr31{height: 15px;}
.tr32{height: 13px;}
.tr33{height: 8px;}
.tr34{height: 4px;}
.t0{width: 598px;font: 8px 'Times New Roman';}
.t1{width: 341px;margin-top: 31px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 416px;margin-top: 167px;font: bold 15px 'Arial';}
.t3{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 416px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t10{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 381px;margin-left: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t14{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t15{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t16{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t18{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 416px;margin-top: 28px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t22{width: 415px;margin-top: 15px;font: bold 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 321px;margin-left: 76px;margin-top: 35px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t24{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t25{width: 321px;margin-left: 76px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t26{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 415px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t28{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t29{width: 304px;margin-top: 4px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t30{width: 305px;margin-left: 66px;margin-top: 23px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t31{width: 265px;margin-left: 69px;margin-top: 16px;font: 13px 'Arial';}
.t32{width: 482px;margin-left: 3px;font: bold 11px 'Arial';}
.t33{width: 394px;margin-left: 5px;margin-top: 27px;font: 10px 'Arial';}
.t34{width: 282px;margin-left: 58px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 338px;margin-left: 123px;font: 11px 'Arial';color: #141414;}
.t36{width: 469px;margin-left: 20px;margin-top: 16px;font: italic 9px 'Arial';}
.t37{width: 476px;margin-top: 29px;font: italic 9px 'Arial';}
.t38{width: 481px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 487px;margin-left: 3px;font: bold 9px 'Arial';}
.t40{width: 429px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';color: #2e2e2e;}
.t41{width: 320px;margin-left: 58px;margin-top: 16px;font: 9px 'Arial';}
.t42{width: 266px;margin-left: 58px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t43{width: 266px;margin-left: 67px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t44{width: 280px;margin-left: 67px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t45{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t48{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 8px 'Arial';}
.t49{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3891x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Trygghetssystemen för företagare</P>
<P class="p1 ft1">Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen för företagare</P>
<P class="p2 ft2">Stockholm 2008</P>
<P class="p3 ft3">SOU 2008:89</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p4 ft4">2008_SOU försätts <NOBR>S-format_sv.indd</NOBR> 1</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p5 ft4"><NOBR>2008-09-24</NOBR> 09:30:48</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3892x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p6 ft5">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p7 ft6">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P>
<P class="p8 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p9 ft7">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p10 ft5">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p11 ft5">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P>
<P class="p11 ft5">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p12 ft5">Stockholm 2008</P>
<P class="p11 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-23068-8</NOBR></P>
<P class="p12 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p4 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 1</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p5 ft4"><NOBR>2008-09-24</NOBR> 09:34:36</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p12 ft8">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p13 ft8">Näringsdepartementet</P>
<P class="p14 ft9">Genom beslut den 30 mars 2006 lät regeringen tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda trygghetssystemen för företagare. Från den 22 november 2007 förordnades Alf Eckerhall till särskild utredare.</P>
<P class="p15 ft9">Till experter och sakkunniga förordnades, från och med den 1 februari 2008, biträdande kanslichefen Gertrud Hedenström- Eriksson (Arbetslöshetskassornas samorganisation), kvalificerade hand- läggaren Lars Lindholm (Arbetsförmedlingen), kanslirådet Lena Ljungberg (Arbetsmarknadsdepartementet), juristen Martina Irving Magnusson (Socialdepartementet), rättssakkunniga Maria Ek Oldsjö (Arbetsmarknadsdepartementet), departementssekreteraren Terese Strenger (Näringsdepartementet), enhetschefen Uno Ströberg (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen), enhetschefen Tommy Sundholm (Försäkringskassan), f.d. kassaföreståndaren Hans Tapper, rättsliga experten Pia Blank Thörnroos (Skatteverket), ämnesrådet Per Tillander (Socialdepartementet) och kanslirådet Mikael Åsell (Finansdepartementet). Terese Strenger och Mikael Åsell entledi- gades från uppdraget den 19 maj 2008, och från och med den dagen förordnades i stället departementssekreteraren Mårten Rinman Henning (Finansdepartementet) och ämnesrådet Kent Ivarsson (Näringsdepartementet). Mårten Rinman Henning entledigades från uppdraget den 29 september 2008, och från och med den dagen förordnades i stället departementssekreteraren Peter Linderoth (Finans- departementet).</P>
<P class="p16 ft9">Till referensgruppen förordnandes, från och med den 1 februari 2008, Agneta Berliner (Folkpartiet Liberalerna), Bosse Blideman (Miljöpartiet de gröna), Sven Brus (Kristdemokraterna), Kurt Kvarnström (Socialdemokraterna), Maria Plass (Moderata samlings- partiet), Lotti <NOBR>Ryberg-Welander</NOBR> (Vänsterpartiet) och Solveig Zander (Centerpartiet).</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p17 ft9">Till sekreterare förordnades, från och med den 21 januari 2008, skattejuristen Fredrik Rosén och, från och med den 23 januari 2008, jur. stud. Anna Backlund.</P>
<P class="p17 ft9">Utredningen överlämnar härmed betänkandet Trygghetssyste- men för företagare (SOU 2008:89).</P>
<P class="p18 ft9">Särskilt yttrande har lämnats av Peter Linderoth.</P>
<P class="p19 ft9">Stockholm i oktober 2008</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td4"><P class="p4 ft9">Alf Eckerhall</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p4 ft9">/Anna Backlund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p4 ft9">Fredrik Rosén</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p12 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td6"><P class="p4 ft11">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p20 ft11">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td6"><P class="p4 ft11">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p20 ft11">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><P class="p4 ft11">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td9"><P class="p21 ft11">Inledning...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p20 ft11">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p4 ft9">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p21 ft12">Bakgrund ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p5 ft9">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p4 ft9">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td9"><P class="p21 ft12">Sammanfattning av uppdraget.................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p20 ft9">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft13"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p21 ft9">1.2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td0"><P class="p22 ft9">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen .......................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p20 ft9">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p21 ft9">1.2.2</P></TD>
<TD class="tr2 td0"><P class="p22 ft14">Företagare i socialförsäkringen....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p20 ft9">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td8"><P class="p4 ft11">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p21 ft11">Gällande rätt: Regler som har betydelse för</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><P class="p21 ft11">trygghetssystemen......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p20 ft11">51</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft9"><SPAN class="ft9">2.1</SPAN><SPAN class="ft15">Det svenska socialförsäkringssystemet – uppbyggnad,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td11"><P class="p21 ft14">finansiering och centrala begrepp ...........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p5 ft9">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><P class="p21 ft9">2.1.1 Socialförsäkringen bosättningsbaserade och</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p22 ft12">arbetsbaserade förmåner...............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p5 ft9">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p5 ft9">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td11"><P class="p21 ft12">Skatteregler...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p5 ft9">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p21 ft9">2.2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p22 ft14">Begreppet näringsverksamhet......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p5 ft9">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p21 ft9">2.2.2</P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p22 ft9">Innebörden av arbetsinkomst ......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p5 ft9">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p21 ft9">2.2.3 Hur bestäms en företagares arbetsinkomst?...............</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p5 ft9">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td11"><P class="p21 ft9">2.2.4 1990 års skattereform och neutral</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p22 ft12">företagsbeskattning ......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p5 ft9">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p21 ft9">2.2.5</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p22 ft12">Fåmansföretag...............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p5 ft9">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p21 ft9">2.2.6</P></TD>
<TD class="tr2 td13"><P class="p22 ft12"><NOBR>F-skatt</NOBR> och <NOBR>A-skatt ......................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p5 ft9">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p5 ft9">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td11"><P class="p21 ft9">Erläggande av socialavgifter och allmän löneavgift................</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p5 ft9">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p5 ft9">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><P class="p21 ft9">Den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI.........................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p5 ft9">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td10"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p5 ft16">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr11 td14"><P class="p4 ft17">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p4 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p5 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td14"><P class="p24 ft9">2.4.1</P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p4 ft12">Vad är SGI? ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td16"><P class="p5 ft9">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><P class="p24 ft9">2.4.2</P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p4 ft12">Beloppsgränser för SGI ................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p5 ft9">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><P class="p24 ft9">2.4.3</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p4 ft12">Jämförelseinkomsten ....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p5 ft9">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><P class="p24 ft9">2.4.4</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p4 ft12">Omräkningsfaktor ........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p5 ft9">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><P class="p24 ft9">2.4.5</P></TD>
<TD class="tr2 td15"><P class="p4 ft12"><NOBR>SGI-A</NOBR> och <NOBR>SGI-B..........................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p5 ft9">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td17"><P class="p24 ft9">2.4.6 <NOBR>SGI-B</NOBR> och betydelsen av aktiv och passiv</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p4 ft12">näringsverksamhet ........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p5 ft9">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td17"><P class="p24 ft12">2.4.7 Särskilda inkomster av annat förvärvsarbete ...............</P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p5 ft9">75</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft9"><SPAN class="ft9">2.4.8</SPAN><SPAN class="ft19">Högre SGI än skatterättslig nettointäkt 5 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p22 ft9">1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst.............</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p5 ft9">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft9">2.4.9</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p22 ft12"><NOBR>SGI-skydd</NOBR> vid förvärvsavbrott.....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p4 ft9">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p26 ft12">Karenstidsregler........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p5 ft9">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">2.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Tillfällig föräldrapenning .........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p26 ft9">2.6.1 Överlåtelse av rätten till tillfällig föräldrapenning ......</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p4 ft9">2.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p26 ft12">Arbetslöshetsförsäkringen.......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p5 ft9">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft9">2.7.1</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p22 ft12">Rätt till ersättning .........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">2.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Företagarbegreppet ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p26 ft9">2.8.1</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p22 ft12">Näringsverksamhet .......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td20"><P class="p26 ft14">2.8.2 Uppdragstagare och s.k. egenanställda ........................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p26 ft14">2.8.3 När är en företagare arbetslös? ....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p26 ft9">2.8.4</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p22 ft12">Grundförsäkringen .......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p26 ft9">2.8.5</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p22 ft12">Inkomstbortfallsförsäkringen ......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft9">2.8.6</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p22 ft12">Lagändringar i ALF.......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">2.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Kollektivavtalade försäkringar.................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p4 ft11">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td20"><P class="p26 ft11">Internationella regler som påverkar den svenska</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p26 ft11">socialförsäkringen.......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft11">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td7"><P class="p4 ft9">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td20"><P class="p26 ft12">Inledning...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p5 ft9">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Europeiska unionen (EU)........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Norden....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p4 ft11">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td20"><P class="p26 ft11">Utländska trygghetssystem ........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p5 ft11">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">103</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft16">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p12 ft17">SOU 2008:89 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td8"><P class="p4 ft9">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td21"><P class="p21 ft12">Det danska trygghetssystemet ..............................................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p20 ft9">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td21"><P class="p21 ft9">4.2.1 Sjukpenning (sygedagpenge) för företagare .............</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">103</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td21"><P class="p21 ft9">4.2.2 Sjukpenning till självständiga näringsidkare .............</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p21 ft9">4.2.3 Sjukpenning till företagare som äger och arbetar i</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p22 ft12">AB................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p21 ft9">4.2.4</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p22 ft12">Arbetslöshetsförsäkringen .........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p4 ft9">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><P class="p21 ft12">Det finska trygghetssystemet................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p20 ft9">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p21 ft9">4.3.1 Sjukpenning vid kortvarig sjukdom ..........................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p21 ft9">4.3.2</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p22 ft12">Långvarig sjukdom .....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p21 ft9">4.3.3</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p22 ft12">Arbetslöshetsförsäkring .............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p21 ft9">4.3.4 Föräldrapenning vid vård av sjukt barn.....................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p21 ft9">4.3.5</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p22 ft12">Finansiering.................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p4 ft9">4.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><P class="p21 ft12">Det norska trygghetssystemet ..............................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p20 ft9">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td21"><P class="p21 ft9">4.4.1 Sjukpenning för arbetstagare och företagare ............</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p21 ft9">4.4.2 Möjlighet för företagare att teckna frivillig</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p22 ft12">försäkring ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p21 ft9">4.4.3</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p22 ft12">Omsorgspenning ........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p21 ft9">4.4.4</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p22 ft14">Dagpenning vid arbetslöshet......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p21 ft9">4.4.5</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p22 ft9">Finansiering av trygghetssystemet ............................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p4 ft9">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><P class="p21 ft12">Det tyska trygghetssystemet.................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p20 ft9">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p21 ft9">4.5.1</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p22 ft12">Sjukförsäkringen.........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p21 ft9">4.5.2</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p22 ft12">Arbetslöshetsförsäkring .............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p4 ft9">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p21 ft14">Det nederländska trygghetssystemet....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft9">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p21 ft9">4.6.1</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p22 ft12">Sjukförsäkringen.........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p21 ft9">4.6.2</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p22 ft12">Arbetslöshetsförsäkring .............................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td8"><P class="p4 ft11">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td21"><P class="p21 ft20">Företagandet i Sverige en statistisk överblick...........</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p20 ft11">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p4 ft9">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p21 ft12">Företagandet i Sverige ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft9">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td21"><P class="p21 ft14">5.1.1 Antal och slag av företagare .......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td21"><P class="p21 ft14">5.1.2 Antal och slag av företag ............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td21"><P class="p21 ft9">5.1.3 Överlevnadsgraden hos nystartade företag...............</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p4 ft9">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p21 ft12">Företagarnas villkor ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft9">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p4 ft9">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p21 ft12">Motiv för att starta eget.........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p4 ft9">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p21 ft12">Attityder till företagande.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft9">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p4 ft9">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p21 ft12">Slutsatser.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft9">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td22"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td19"><P class="p20 ft16">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p12 ft17">Innehåll SOU 2008:89</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td19"><P class="p4 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p28 ft11">Företagarnas inbetalningar och ersättningar i</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p28 ft11">trygghetssystemen ....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p5 ft11">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft9">6.1</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p28 ft12">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td19"><P class="p4 ft9">6.2</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p28 ft9">Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 1998 2008 .................</P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p5 ft9">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td19"><P class="p4 ft9">6.3</P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p28 ft14">Finansieringen av socialförsäkringarna .................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p5 ft9">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft9">6.4</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p28 ft9">Redovisning av inbetalningar och ersättningar.....................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td23"><P class="p28 ft9">6.4.1 Företagarnas nyttjande av försäkringarna .................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft9">6.5</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p28 ft12">Sammanfattning och slutsatser..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">141</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td7"><P class="p4 ft11">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td20"><P class="p26 ft20">Synpunkter från organisationer och myndigheter..........</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p5 ft11">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td20"><P class="p26 ft9">7.1.1 Generella synpunkter om trygghetssystem för</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p22 ft12">företagare.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Sjukförsäkringen.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p26 ft9">7.2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p22 ft12">Beräkning av SGI ........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p26 ft9">7.2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p22 ft12">Sjuklöneregeln.............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft9">7.2.3</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p22 ft12"><NOBR>Optout-lösning ...........................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p26 ft9">7.2.4</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p22 ft12">Grundskyddsmodell ...................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft9">7.2.5</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p22 ft12">Trygghetskonto...........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><P class="p4 ft9">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td20"><P class="p26 ft9">Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.....................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p5 ft9">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Havandeskapspenning............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">7.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Arbetslöshetsförsäkringen.....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p26 ft9">7.5.1</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p22 ft12">Vem är företagare? ......................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td20"><P class="p26 ft9">7.5.2 När upphör man att vara företagare?.........................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td20"><P class="p26 ft14">7.5.3 När är en företagare arbetslös? ..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td20"><P class="p26 ft9">7.5.4 Kombinatörers rätt till <NOBR>a-kassa...................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td20"><P class="p26 ft9">7.5.5 Beräkning av dagsförtjänst för företagare .................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p26 ft9">7.5.6</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p22 ft9">Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p22 ft14">(IAF) och arbetslöshetskassorna...............................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p4 ft9">7.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td20"><P class="p26 ft12">Övriga synpunkter .................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">165</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft16">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td24"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p5 ft17">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td26"><P class="p4 ft11">8</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p30 ft20">Företagare i sjukförsäkringen .....................................</P></TD>
<TD class="tr15 td25"><P class="p31 ft11">169</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft9"><SPAN class="ft9">8.1</SPAN><SPAN class="ft15">Företagarbegreppet i sjukförsäkringen andelsägare i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td28"><P class="p32 ft9">fåmansföretag likställs med egenföretagare ........................</P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p20 ft9">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td28"><P class="p32 ft9">8.1.1 Alternativ 1 <NOBR>AB-företagare</NOBR> erlägger</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p20 ft12">egenavgifter .................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p20 ft9">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td28"><P class="p32 ft9">8.1.2 Alternativ 2 – AB företagare erlägger</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p20 ft9">arbetsgivaravgifter i nivå med egenavgifterna ...........</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p20 ft9">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td28"><P class="p20 ft9">8.2 Karens för den som har inkomst av annat förvärvsarbete...</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p20 ft9">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td28"><P class="p20 ft9">8.2.1 En ny grundläggande karens om sju dagar införs.....</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p20 ft9">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p32 ft9">8.2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p20 ft9">Förlängning av karenstiden........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p20 ft9">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td28"><P class="p20 ft9">8.2.3 Anmälan om kortare karens.......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p5 ft9">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p32 ft9">8.2.4</P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p20 ft9">Försäkringskassans underrättelseskyldighet.............</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p20 ft9">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td28"><P class="p20 ft9">8.2.5 Särskilt om skydd för återkommande sjukdom........</P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p20 ft9">183</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft9"><SPAN class="ft9">8.3</SPAN><SPAN class="ft15">SGI för företagare, i uppbyggnadsskede och för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td31"><P class="p4 ft12">kombinatörer..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td32"><P class="p5 ft9">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td33"><P class="p4 ft9">8.3.1</P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p22 ft9">Bakgrunden till utredningens förslag ........................</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p5 ft9">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p4 ft9">8.3.2</P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p22 ft9">Utredningens överväganden och förslag...................</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p5 ft9">186</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft9"><SPAN class="ft9">8.4</SPAN><SPAN class="ft15">Slopande av den reducerande faktorn för den som har</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p33 ft12">inkomst av annat förvärvsarbete ...........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p5 ft9">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p4 ft9">8.5</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p33 ft12">Jämförelseinkomsten .............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p5 ft9">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p4 ft11">9</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p33 ft20">Företagares tillfälliga föräldrapenning.........................</P></TD>
<TD class="tr5 td34"><P class="p5 ft11">205</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft9"><SPAN class="ft9">9.1</SPAN><SPAN class="ft15">Föreslagna förändringar i reglerna om tillfällig</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr8 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td37"><P class="p34 ft12">föräldrapenning ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p20 ft9">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p34 ft9">9.1.1</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p22 ft9">Tidigare utredning i frågan om dagberäknad</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p22 ft14">tillfällig föräldrapenning.............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p34 ft9">9.1.2</P></TD>
<TD class="tr2 td22"><P class="p22 ft14">Förslag om ändrat delningstal....................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td36"><P class="p4 ft9">9.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td37"><P class="p34 ft9">Tillfällig föräldrapenning vid förvärvsarbete ........................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p20 ft9">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p4 ft11">10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p34 ft11">Havandeskapspenning ..............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p20 ft11">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td36"><P class="p4 ft9">10.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td37"><P class="p34 ft12">Havandeskapspenning ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p5 ft9">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><P class="p34 ft12">10.1.1 Föräldraledighetslagen ...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><P class="p34 ft12">10.1.2 Risker i arbetsmiljön...................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td37"><P class="p34 ft14">10.1.3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter .................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td37"><P class="p34 ft14">10.1.4 Utredningens bedömning ..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p20 ft9">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td38"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr16 td19"><P class="p20 ft16">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p12 ft17">Innehåll SOU 2008:89</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p4 ft11">11</P></TD>
<TD class="tr3 td40"><P class="p35 ft20">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen ........................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p5 ft11">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td39"><P class="p4 ft9">11.1</P></TD>
<TD class="tr13 td40"><P class="p35 ft12">Företagarbegreppet i 34 § ALF .............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p5 ft9">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft9">11.1.1 Krav på att näringsverksamhet bedrivs......................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft14">11.1.2 Krav på personlig aktivitet..........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft14">11.1.3 Krav på väsentligt inflytande......................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft9">11.1.4 Makar som bedriver gemensam verksamhet .............</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft14">11.1.5 Uppdragstagare som företagare .................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft14">11.1.6 Undantag från företagarbegreppet.............................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p4 ft9">11.2</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p35 ft12">Företagares arbetslöshet ........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft9">11.2.1 Utgångspunkten för arbetslöshetsbedömningen</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p36 ft12">35 §............................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft9">11.2.2 Arbetslöshetsbedömning när 35 § inte är</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p37 ft12">tillämplig - 35 a §.........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p4 ft9">11.3</P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p35 ft12">Beräkning av dagsförtjänst.....................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p5 ft9">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft12">11.3.1 Pensionssparande ........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft12">11.3.2 Uppbyggnadsskede.....................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p4 ft9">11.4</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p35 ft9">Beräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst då vissa</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft12">ersättningar utbetalats............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft12">11.4.1 Normalarbetstid..........................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft12">11.4.2 Dagsförtjänst...............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft12">11.4.3 Slutsats.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><P class="p4 ft9">11.5</P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p35 ft9">Ny regel för dagsförtjänstberäkning för kombinatörer.......</P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p5 ft9">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p4 ft9">11.6</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p35 ft9">Medhjälpande makes/makas arbete i enskild</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p35 ft12">näringsverksamhet..................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p5 ft9">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p4 ft9">11.7</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p35 ft9">Ny regel ersätter bisyssla och <NOBR>17/10-regeln</NOBR> för</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p35 ft12">företagare ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p5 ft9">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td39"><P class="p4 ft9">11.8</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p35 ft9">Förslag till arbetsmarknadspolitiskt program ......................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p35 ft9">11.8.1 Möjlighet att bryta arbetslöshet genom start av</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p37 ft12">eget företag..................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p5 ft9">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td40"><P class="p35 ft12">11.8.2 Utredningens förslag ..................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">242</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr3 td41"><P class="p4 ft20">12 Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader ...................</P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p5 ft11">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p4 ft14">Genomsnittlig sjuklönekostnad .....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p4 ft9">Nuvarande försäkring mot sjuklönekostnader ..............................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td41"><P class="p4 ft16">10</P></TD>
<TD class="tr17 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td41"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr11 td42"><P class="p5 ft17">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td41"><P class="p5 ft12">Sjuklöneperioden.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr15 td42"><P class="p38 ft9">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td41"><P class="p5 ft9">Högkostnadsskyddet 2003 2004...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p31 ft9">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td41"><P class="p5 ft12">Behovet av skydd.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p31 ft9">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td41"><P class="p5 ft9">Förslag om ett nytt högkostnadsskydd .........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p31 ft9">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft14">Kostnad och finansiering.......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p4 ft11">13</P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p39 ft11">Konsekvensanalys ....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p31 ft11">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p4 ft9">13.1</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p5 ft9">Bestämmelser i kommittéförordningen och direktiven ......</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p31 ft9">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p4 ft9">13.2</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p5 ft12">Konsekvenser .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p31 ft9">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p4 ft9">13.3</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p5 ft12">Företagarbegreppet................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p31 ft9">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p4 ft9">13.4</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p5 ft12">Sjukförsäkringen ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p38 ft9">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p5 ft9">13.4.1 Valmöjlighet för andelsägare i fåmansföretag...........</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p31 ft9">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft14">13.4.2 Generell karens på sju dagar.......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft12">13.4.3 Val av karenstid...........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">256</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p5 ft9">13.4.4 SGI beräknad på taxerad inkomst..............................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p31 ft9">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p39 ft9">13.4.5 Faktorn 0,97 föreslås avskaffad vid beräkning av</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft9">företagares SGI ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p5 ft14">13.4.6 Slopad jämförelseinkomst ..........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p31 ft9">260</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p5 ft12">13.4.7 Grundskydd ................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p31 ft9">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td43"><P class="p4 ft9">13.5</P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p5 ft14">Tillfällig föräldrapenning.......................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td42"><P class="p31 ft9">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft12">13.5.1 Ändrat delningstal ......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p5 ft9">13.5.2 Tillfällig föräldrapenning vid köp av vård .................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p31 ft9">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p4 ft9">13.6</P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p5 ft14">Arbetslöshetsförsäkringen ....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p31 ft9">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft12">13.6.1 Företagarbegreppet.....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">266</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft14">13.6.2 Företagares arbetslöshet.............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p39 ft9">13.6.3 Arbetad tid för medhjälpande make/maka i</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft9">enskild näringsverksamhet .........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p39 ft9">13.6.4 Beräkning av dagsförtjänst för företagare och</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p37 ft9">anställd som deklarerat inkomst av</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft9">näringsverksamhet ......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft12">13.6.5 Uppbyggnadsskede.....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p5 ft9">13.6.6 Beräkning av dagsförtjänst för kombinatörer...........</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p31 ft9">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p39 ft9">13.6.7 Näringsverksamhet vid sidan av det huvudsakliga</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p5 ft9">arbetet..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p31 ft9">272</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td44"><P class="p5 ft9">13.6.8 Stöd inför start av eget företag ..................................</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p31 ft9">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p31 ft16">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p12 ft17">Innehåll SOU 2008:89</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p4 ft9">13.7</P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p33 ft9">Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader.........................</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p5 ft9">274</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p4 ft11">14</P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p33 ft11">Författningskommentar .............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p5 ft11">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p4 ft9">14.1</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p33 ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p33 ft12">försäkring, AFL......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p5 ft9">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p4 ft9">14.2</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p33 ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1947) om</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p33 ft12">sjuklön.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p4 ft9">14.3</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p33 ft9">Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p33 ft12">(2000:980)...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p5 ft9">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p4 ft9">14.4</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p33 ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p33 ft12">allmän löneavgift ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p5 ft9">285</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p4 ft9">14.5</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p33 ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p33 ft14">skattereduktion för hushållsarbete........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p5 ft9">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p4 ft9">14.6</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p33 ft9">Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p33 ft12">arbetslöshetsförsäkringen ......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p5 ft9">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p4 ft9">14.7</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p33 ft9">Förslag till förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p33 ft14">(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program...................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p5 ft9">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p4 ft9">14.8</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p33 ft12">Övergångsbestämmelser ........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td41"><P class="p4 ft11">Särskilt yttrande...............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p5 ft11">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td41"><P class="p4 ft11">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td41"><P class="p4 ft12"><SPAN class="ft21">Bilaga 1 </SPAN>Kommittédirektiv..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td41"><P class="p4 ft12"><SPAN class="ft21">Bilaga 2 </SPAN>Tilläggsdirektiv..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">309</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td41"><P class="p4 ft12"><SPAN class="ft21">Bilaga 3 </SPAN>Tilläggsdirektiv..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p5 ft9">311</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td41"><P class="p4 ft9"><SPAN class="ft22">Bilaga 4 </SPAN>Samråd angående utredningen Trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p40 ft12">för företagare .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p5 ft9">317</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft16">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p12 ft8">Sammanfattning</P>
<P class="p42 ft23">Utredningens uppdrag</P>
<P class="p43 ft9">Utredningen har haft i uppdrag att se över företagarnas försäk- ringsvillkor i trygghetssystemen och lämna förslag på tydligare och bättre regler. Utredningen har också haft i uppdrag att kartlägga hur mycket företagen betalar in till trygghetssystemen i förhållande till hur mycket som betalas ut. Regeringen har särskilt angett att det ska finnas en tydlig koppling mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls i sjukförsäkringen.</P>
<P class="p44 ft9">De första direktiven till utredningen beslutades den 30 mars 2006. Därpå följde ett tilläggsdirektiv den 14 december 2006 och ytterligare ett tilläggsdirektiv den 22 november 2007. Utredningens arbete i nuvarande konstellation kom igång vid månadsskiftet januari/februari 2008. Till utredningen har varit knuten en refe- rensgrupp med en representant för varje riksdagsparti. I utred- ningen har också funnits sakkunniga och experter.</P>
<P class="p45 ft9">Utredningen inledde sitt arbete med att kartlägga förekom- mande problem i nuvarande bestämmelser. Härvid besöktes och inhämtades synpunkter från ett tjugotal organisationer och myn- digheter. Diskussioner har också förts med enskilda företagare. Samråd har skett med Utredningen om obligatorisk arbetslöshets- försäkring, Delegationen mot felaktiga utbetalningar samt med Socialdepartementets arbetsgrupp för beräkning av sjukpenning- grundande inkomst. Utredningen har också gått igenom regel- systemen i andra <NOBR>EU-länder</NOBR> och i Norge. I betänkandet finns en redogörelse för några av dessa länder. Utredningen redovisar föl- jande förslag, vilka syftar till att åstadkomma likabehandling, förut- sägbarhet, enklare administration, viss valfrihet och ökad trygghet vid framförallt nystart av företag.</P>
<P class="p46 ft16">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft24">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft24">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft25">Likabehandling av företagare</P>
<P class="p48 ft26">Egenföretagares (dvs. enskild näringsidkare och fysisk handels- bolagsdelägare) inkomst av eget arbete betraktas inom sjukförsäk- ringen som inkomst av annat förvärvsarbete. De företagare som bedriver näringsverksamhet genom juridisk person, t.ex. aktie- bolag, anses som anställda. Deras inkomster av arbete betraktas därför som inkomst av anställning.</P>
<P class="p49 ft26">För att företagare som bedriver näringsverksamhet i olika före- tagsformer ska kunna jämställas inom sjukförsäkringen, bör dessa bedömas utifrån samma utgångspunkt.</P>
<P class="p50 ft26">De företagare som bedriver näringsverksamhet genom juridisk person och som närmast är att likställa med egenföretagare är de som har andelar i s.k. fåmansföretag. Med fåmansföretag avses, enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, aktiebolag eller ekono- misk förening i vilka fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i före- taget.</P>
<P class="p51 ft26">Utredningen föreslår att personer som äger minst tio procent av rösterna i fåmansföretag får möjlighet att anmäla till Försäkrings- kassan att deras inkomst av arbete ska betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. De fåmansföretagare som gjort sådan anmälan debiteras arbets- givaravgifter enligt de avgiftssatser som anges i egenavgifterna och kan välja karenstid.</P>
<P class="p52 ft25">Taxerad inkomst utgör grunden för SGI</P>
<P class="p53 ft26">Utredningen föreslår att SGI för företagare med inkomst av annat förvärvsarbete fastställs utifrån den senaste taxeringen eller, om det är mer förmånligt för den försäkrade, genomsnittet av de två högsta av de tre senaste taxeringsårens inkomster av eget arbete.</P>
<P class="p54 ft26">Det krävs särskilda bestämmelser för att reglera företagares SGI under företags uppbyggnadsskede, vilket föreslås uppgå till 36 månader från det att företagaren gjort eller borde ha gjort en skatte- och avgiftsanmälan. Under denna tid får företagarens senaste anställningsinkomst läggas till grund för <NOBR>SGI-beräkningen.</NOBR></P>
<P class="p55 ft26">Uppburen <NOBR>SGI-beräknad</NOBR> ersättning och ersättning från arbets- löshetsförsäkringen räknas upp med faktorn 1,25. Hela underlaget</P>
<P class="p56 ft27">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td45"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p4 ft28">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">räknas sedan om med löneindex som motsvarar löneutvecklingen i landet.</P>
<P class="p58 ft9">Jämförelseinkomsten avskaffas. Avskaffande av jämförelsein- komsten skapar neutralitet mellan företagare i olika företagsformer och medför att de fåmansföretagare som valt att få sin inkomst betraktad som inkomst av annat förvärvsarbete, inte kommer i sämre situation än de företagare som inte gör detta val.</P>
<P class="p45 ft29">För att stimulera företagande anser utredningen att det krävs en särskild reglering som gör att företagare alltid tillförsäkras i vart fall sjukpenning på en viss lägsta nivå.</P>
<P class="p59 ft23">Möjlighet att välja karens</P>
<P class="p60 ft9">Utredningen föreslår, efter samråd med företagarnas organisa- tioner, att en generell karens på sju dagar införs för företagare som har inkomst av annat förvärvsarbete. Utredningen föreslår dess- utom att dessa får möjlighet att välja en längre karenstid än vad som är möjligt idag. För enkelhets skull föreslås valmöjligheterna 30, 90, 180 och 365 dagar. Val av karenstid medför att sjukförsäk- ringsavgiften sänks.</P>
<P class="p61 ft23">Ändrat delningstal vid tillfällig vård av barn</P>
<P class="p62 ft9">Utredningen föreslår att delningstalet ändras från 365 till 260 vid beräkning av tillfällig föräldrapenning för företagare, dvs. i princip samma beräkningssätt som tillämpas för anställda.</P>
<P class="p63 ft23">Tillfällig föräldrapenning vid förvärvsarbete</P>
<P class="p64 ft9">Utredningen föreslår att tillfällig föräldrapenning ska kunna utges om en förälder ombesörjer vård av sitt sjuka barn genom köp av en så kallad hushållsnära tjänst. Avsikten med förslaget är att sjuka barn ska få erforderlig vård samtidigt som förälder ges möjlighet att utföra sitt arbete.</P>
<P class="p45 ft29">För att förslaget ska omfatta företagare i samtliga företags- former, dvs. även de företagare som är att anse som anställda i för- säkringens mening, omfattar förslaget alla föräldrar.</P>
<P class="p65 ft16">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft23">Företagarbegreppet i arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p53 ft9">Det väsentliga för att någon ska anses som företagare enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, bör vara att denne bedriver näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § 1 stycket IL. Därtill krävs, liksom enligt dagens regler, att personen ifråga arbetar i verksamheten samt har ett väsentligt inflytande i denna. I vissa fall ska dock kravet på personligt arbete i verksamheten inte anses uppfyllt.</P>
<P class="p51 ft9">Utredningen har funnit att det finns behov av att särskilt reglera vissa situationer då person, som egentligen uppfyller kraven för att anses som företagare i ALF:s mening, inte bör omfattas av före- tagarbegreppet. De situationer som särskilt avses är fysisk person som i näringsverksamhet utför arbete av ideell karaktär samt person som verkar i ett s.k. arbetsintegrerande socialt företag.</P>
<P class="p52 ft23">Tillfälligt uppehåll i företaget</P>
<P class="p48 ft9">Företagare ska som utgångspunkt anses arbetslös när det inte vidtas några åtgärder i företagarens näringsverksamhet. Härmed görs ingen skillnad på om upphörandet är definitivt eller tillfälligt. Det väsentliga är att företagaren upphört att bedriva näringsverk- samhet. Det innebär att möjligheten till arbetslöshetsersättning under tillfälligt uppehåll i verksamheten inte begränsas till ett till- fälle. Begränsningen ligger i stället i att regeln endast kan tillämpas om det förflutit minst fem år sedan näringsverksamheten återupp- togs efter ett uppehåll.</P>
<P class="p51 ft9">I de fall arbetslöshet inträffar tätare eller då regeln inte är till- lämplig t.ex. på grund av att näringsverksamheten drivs vidare av annan delägare (och det således vidtas åtgärder i näringsverksam- heten), ska prövning av om företagare är arbetslös göras utifrån samma princip som gäller idag.</P>
<P class="p66 ft30">Arbetslöshetsersättning för medhjälpande make eller maka</P>
<P class="p53 ft29">Utredningen föreslår att medhjälpande makes eller makas arbetade tid ska beaktas, även om arbetet utförts i en enskild näringsverk- samhet som visat underskott. Avsikten med förslaget är att associa-</P>
<P class="p67 ft16">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td45"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p4 ft28">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft9">tionsform inte ska vara avgörande för rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.</P>
<P class="p69 ft23">Beräkning av dagsförtjänst</P>
<P class="p70 ft9">Underlaget för beräkning av dagsförtjänst för företagare fastställs utifrån den senaste taxeringen eller genomsnittet av de två bästa av de tre senaste taxeringarna. Detta innebär att utgångspunkten för beräkning av arbetslöshetsersättning för företagare blir densamma som vid <NOBR>SGI-beräkningen.</NOBR></P>
<P class="p71 ft9">Den som lägger ned sitt företag inom 36 månader kan få sin beräkning av dagsförtjänst baserad på tidigare anställning. Här- igenom får företagaren en rimlig tid på sig att pröva sin idé och etablera sitt företag.</P>
<P class="p72 ft23">Företag vid sidan av huvudsakligt arbete</P>
<P class="p70 ft9">Utredningen föreslår att en näringsverksamhet, som en person under minst tolv månader bedrivit vid sidan av sitt huvudsakliga arbete (vilket kan utgöras av såväl näringsverksamhet som anställ- ning) inte ska påverka dennes rätt till arbetslöshetsersättning. För att inte riskera att arbetslöshetsersättning blir en inkomstutfyllnad eller att konkurrensen snedvrids införs en avräkningsregel.</P>
<P class="p72 ft23">Förberedande åtgärder inför start av företag</P>
<P class="p70 ft9">Ett arbetsmarknadspolitiskt program införs med syftet att arbets- sökande ska kunna vidta åtgärder av förberedande karaktär inför start av eget företag utan att riskera sin dagpenning från arbets- löshetskassa.</P>
<P class="p72 ft23">Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader</P>
<P class="p70 ft9">Utredningen föreslår att ett högkostnadsskydd mot sjuklönekost- nader införs och att detta omfattar alla företag. På så sätt undanröjs ett stort hinder för de småföretagare, som har behov av att anställa medarbetare.</P>
<P class="p73 ft16">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft23">Avgifter och ersättningar i trygghetssystemen</P>
<P class="p74 ft9">Egenföretagare och företagare i aktiebolag har sammantaget använt försäkringarna i betydligt mindre omfattning än arbetstagare. Om- vänt kan det sägas att företagargrupperna sammantaget betalar in betydligt mer i avgifter än vad de får ut i ersättningar. Detta resultat framgår av beräkningar som SCB gjort på uppdrag av utred- ningen. I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 Bilaga 31) framhåller regeringen, att det är angeläget att egenföretagarna bidrar till socialförsäkringarna på ett sätt som står i relation till förmånerna.</P>
<P class="p75 ft23">Kommentar</P>
<P class="p48 ft9">Utredningens ambition har varit att i största möjliga utsträckning skapa parallellitet i de regelverk som utredningen har haft att beakta. För att skapa enkla och förutsägbara regler har utredningen utgått från principen att det är den försäkrades inkomst av arbete som ska ligga till grund för avgifter och ersättningar i trygghets- systemen. Detta samband existerar redan idag men tillämpas inte konsekvent i fråga om företagares rätt till förmåner, eftersom flera bestämmelser i lag, förordning, föreskrifter och allmänna råd upp- häver detta samband och gör principerna i regelverken otydliga. Genom utredningens förslag tydliggörs sambandet. Utredningen är övertygad om att ett tydligt regelverk sammantaget resulterar i minskade administrativa kostnader för myndigheter och företagare. På sikt bör förslagen kunna bidra till att fler företag startas och att fler arbetstillfällen erbjuds. Detta medför i sin tur ökat underlag för skatte- och avgiftsintäkter.</P>
<P class="p76 ft16">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft8">Författningsförslag</P>
<P class="p77 ft23"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft31">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p78 ft30">lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</P>
<P class="p79 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring att 3 kap. 2, 2 a, 2 c, 4,4 b och 11 §§ samt 4 kap. 10 och 14 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft22">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p4 ft32">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft35"><SPAN class="ft33">3</SPAN><SPAN class="ft34">kap.</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">2 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p82 ft9">Sjukpenningrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas kom- ma att tills vidare få för eget arbete här i landet, antingen så- som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av an- ställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvs- arbete). Som inkomst av anställ- ning eller inkomst av annat för- värvsarbete räknas inte inkomst som avses i 10 kap. 3 § 13 in- komstskattelagen (1999:1229) eller sådan ersättning som anges i 1 § första stycket 1 5 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Som inkomst</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p83 ft22">Sjukpenninggrundande inkomst av anställning är den årliga in- komst i pengar som en försäkrad kan antas att tills vidare få för eget arbete här i landet som arbetstagare i enskild eller allmän tjänst.</P>
<P class="p84 ft36">Sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete än an- ställning är den inkomst av eget arbete här i landet från närings- verksamhet som framgår av Skatte- verkets senaste taxeringsbeslut, under förutsättning att det senaste beslutet avser innevarande eller föregående taxeringsår. Om det är mer förmånligt, ska den sjuk- enninggrundande inkomsten av annat förvärvsarbete i stället be-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p12 ft16">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft24">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft24">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td49"><P class="p4 ft26">av annat förvärvsarbete</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p85 ft26">räknas</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td51"><P class="p4 ft37">räknas till belopp som motsvarar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft26">inte</P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p4 ft26">sådan ersättning</P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p85 ft26">enligt</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td51"><P class="p4 ft37">genomsnittet av de två högsta av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td47"><P class="p4 ft26">gruppsjukförsäkring eller trygg-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">de tre senaste taxeringsårens in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td47"><P class="p4 ft26">hetsförsäkring vid arbetsskada</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">komster av eget arbete, om dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td47"><P class="p4 ft26">som enligt 2 § första stycket</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td54"><P class="p4 ft37">är beslutade av Skatteverket.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td47"><P class="p4 ft26">lagen om särskild löneskatt på</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p5 ft38">För person som har inkomst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft26">vissa</P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p86 ft26">förvärvsinkomster</P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p85 ft26">utgör</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">av annat förvärvsarbete och – di-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td47"><P class="p4 ft26">underlag för nämnda skatt. Den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td55"><P class="p4 ft38">rekt eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td56"><P class="p4 ft37">indirekt – bedriver</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p5 ft38">nä-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td47"><P class="p4 ft26">sjukpenninggrundande inkoms-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td14"><P class="p4 ft38">ringsverksamhet, ska,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><P class="p5 ft38">under en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td47"><P class="p4 ft26">ten fastställs av Försäkrings-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft38">tid av 36 månader från den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td47"><P class="p4 ft26">kassan. Inkomst av anställning</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td51"><P class="p4 ft38">månad anmälan om registrering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td47"><P class="p4 ft26">och inkomst av annat förvärvs-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">enligt 3 kap. 2 § skattebetalnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td47"><P class="p4 ft26">arbete <SPAN class="ft38">skall </SPAN>därvid var för sig</P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p4 ft37">lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><P class="p87 ft38">(1997:483)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td60"><P class="p88 ft38">gjorts</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p5 ft37">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td47"><P class="p4 ft26">avrundas till närmast lägre hundra-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td51"><P class="p4 ft37">borde ha gjorts, den sjukpenning-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td49"><P class="p4 ft26">tal kronor.</P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">grundande inkomsten aldrig be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft38">räknas till lägre belopp än vad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td58"><P class="p4 ft38">den</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td61"><P class="p89 ft37">sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p5 ft38">in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">komsten av anställning skulle ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft38">varit närmast före anmälan, om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><P class="p4 ft37">Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p90 ft38">då</P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p35 ft38">känt</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p5 ft38">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">samtliga förhållanden och anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft38">ningen fortsatt i samma omfatt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><P class="p4 ft38">ning, s.k. <NOBR>bas-SGI.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td63"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p5 ft38">Om försäkrad under den tid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft38">som anges i föregående stycke i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td51"><P class="p4 ft38">sex månader före tidpunkten då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td14"><P class="p4 ft37">sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><P class="p5 ft38">inkomst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">av annat förvärvsarbete ska fast-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td51"><P class="p4 ft38">ställas haft inkomst av anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft38">ning, ska den fastställda bas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">SGI:n minskas. Detta ska ske på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td51"><P class="p4 ft37">sådant sätt att den sjukpenning-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">grundande inkomsten av anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft38">ning som beräknats på anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td62"><P class="p4 ft38">ningsinkomsterna,</P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p4 ft38">ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td57"><P class="p5 ft38">avräknas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft38">från fastställd <NOBR>bas-SGI.</NOBR> Vid be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td55"><P class="p4 ft38">dömning</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td64"><P class="p5 ft38">av sexmånaderstiden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td51"><P class="p4 ft38">beaktas inte tiden före anmälan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p4 ft37">om registrering till Skatteverket.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td51"><P class="p5 ft38">I fall som avses i tredje stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td58"><P class="p4 ft38">ska</P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft38">den</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td64"><P class="p5 ft37">sjukpenninggrundande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td52"><P class="p4 ft27">20</P></TD>
<TD class="tr19 td53"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td58"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td60"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td63"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p4 ft28">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p91 ft36">inkomsten av annat förvärvs- arbete även bestämmas med hän- syn till den inkomst av annat förvärvsarbete som den försäk- rade kan antas komma att redo- visa i allmän självdeklaration, om denna uppskattning visar en högre sjukpenninggrundande in- komst av annat förvärvsarbete än vid beräkning enligt andra eller tredje stycket.</P>
<P class="p92 ft36">Vid beräkning av den sjuk- penninggrundande inkomsten för försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete ska ersättning som baseras på sjukpenninggrundande inkomst och ingår i den taxerade inkomsten, räknas upp med fak- torn 1,25. Detsamma gäller ersät- tning som utgivits till försäkrad enligt lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring. Därefter ska in- komsten av annat förvärvsarbete och de sålunda uppräknade ersätt- ningarna räknas om med hänsyn till förändringar i den av med- lingsinstitutet fastställda årsvisa lönestatistiken för hela ekonomin.</P>
<P class="p93 ft9">Som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvs- arbete räknas inte inkomst som avses i 10 kap. 3 § 1 3 inkomst- skattelagen (1999:1229) eller så- dan ersättning som anges i 1 § första stycket 1 5 och fjärde stycket lagen (1990:659) om sär- skild löneskatt på vissa för- värvsinkomster. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygg-</P>
<P class="p94 ft16">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p82 ft9">Vid beräkning av sjukpen- ninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställ- ning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Det be- lopp som sålunda <SPAN class="ft22">skall </SPAN>undantas <SPAN class="ft22">skall </SPAN>i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av anställning, så- vida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är an- ställd hos den som utger ersätt- ningen. I nu angivna fall <SPAN class="ft22">skall </SPAN>den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbets- givare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, <SPAN class="ft22">skall </SPAN>ersättningen från denne inte tas med vid be- räkningen av den sjukpenning- grundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid beräk-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p95 ft9">hetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt. Den sjukpenninggrundande inkoms- ten fastställs av Försäkrings- kassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvs- arbete ska därvid var för sig av- rundas till närmast lägre hundra- tal kronor.</P>
<P class="p96 ft9">Vid beräkning av sjukpen- ninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställ- ning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Det be- lopp som sålunda <SPAN class="ft22">ska </SPAN>undantas ska i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av anställning, så- vida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är an- ställd hos den som utger ersätt- ningen. I nu angivna fall <SPAN class="ft22">ska </SPAN>den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, <SPAN class="ft22">ska </SPAN>ersättningen från denne inte tas med vid be- räkningen av den sjukpenning- grundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet. Vid beräk-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p12 ft16">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p12 ft17">SOU 2008:89 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr3 td67"><P class="p4 ft9">ning av</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td68"><P class="p97 ft9">sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td69"><P class="p4 ft9">ning av</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td70"><P class="p5 ft9">sjukpenninggrundande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">inkomst av anställning <SPAN class="ft22">skall </SPAN>bort-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">inkomst av anställning <SPAN class="ft22">ska </SPAN>bort-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p4 ft9">ses från</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td30"><P class="p86 ft9">ersättning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td72"><P class="p97 ft9">som enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p4 ft9">ses</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p4 ft9">från</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td73"><P class="p98 ft9">ersättning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td74"><P class="p35 ft9">som</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p5 ft9">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">2 a § <SPAN class="ft22">skall </SPAN>anses som inkomst av</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">2 a § <SPAN class="ft22">ska </SPAN>anses som inkomst av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">annat förvärvsarbete samt er-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">annat förvärvsarbete samt er-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">sättning som idrottsutövare får</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">sättning som idrottsutövare får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">från sådan ideell förening som</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">från sådan ideell förening som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">avses i 7 kap. 7 § första stycket</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">avses i 7 kap. 7 § första stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">inkomstskattelagen (1999:1229)</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">inkomstskattelagen (1999:1229)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">och som har till huvudsakligt</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">och som har till huvudsakligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">syfte att främja idrottslig verk-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">syfte att främja idrottslig verk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p4 ft9">samhet,</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft9">om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td59"><P class="p99 ft9">ersättningen</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p97 ft9">från</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p4 ft9">samhet,</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p89 ft9">om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td77"><P class="p39 ft9">ersättningen</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p5 ft9">från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">föreningen under året inte kan</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">föreningen under året inte kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">antas uppgå till minst ett halvt</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">antas uppgå till minst ett halvt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">prisbasbelopp. Vid beräkning av</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">prisbasbelopp. Vid beräkning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">sjukpenninggrundande inkomst</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td78"><P class="p4 ft9">sjukpenninggrundande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p5 ft9">inkomst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">av anställning bortses även från</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">av anställning bortses även från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">ersättning från en stiftelse som</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">ersättning från en stiftelse som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">har till väsentligt ändamål att</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">har till väsentligt ändamål att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">tillgodose ekonomiska intressen</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">tillgodose ekonomiska intressen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">hos dem som är eller har varit</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">hos dem som är eller har varit</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p4 ft9">anställda</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p28 ft9">hos</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td52"><P class="p100 ft9">en</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td72"><P class="p97 ft9">arbetsgivare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p4 ft9">anställda</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td79"><P class="p101 ft9">hos</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td19"><P class="p4 ft9">en</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td80"><P class="p5 ft9">arbetsgivare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">som lämnat bidrag till stiftelsen</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">som lämnat bidrag till stiftelsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr7 td81"><P class="p4 ft9">(vinstandelsstiftelse)</P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p99 ft9">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p97 ft9">från</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td83"><P class="p4 ft9">(vinstandelsstiftelse) eller</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p5 ft9">från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">en annan juridisk person med</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">en annan juridisk person med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">motsvarande ändamål, om ersätt-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">motsvarande ändamål, om er-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">ningen avser en sådan anställd</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">sättningen avser en sådan an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">och inte utgör ersättning för</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">ställd och inte utgör ersättning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">arbete för den juridiska perso-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">för arbete för den juridiska per-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">nens räkning. Detta gäller dock</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p4 ft9">sonens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td67"><P class="p4 ft9">räkning.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td84"><P class="p22 ft9">Detta</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p5 ft9">gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">endast om de bidrag arbets-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">dock endast om de bidrag ar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">givaren lämnat till den juridiska</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">betsgivaren lämnat till den juri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">personen varit avsedda att vara</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">diska personen varit avsedda att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">bundna under minst tre kalen-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">vara bundna under minst tre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">derår och att på likartade villkor</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr2 td71"><P class="p4 ft9">kalenderår och att på likartade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">tillkomma en betydande del av</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">villkor tillkomma en betydande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td85"><P class="p4 ft9">de anställda. Om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td86"><P class="p97 ft9">arbetsgivaren</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">del av de anställda. Om arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">är ett fåmansföretag eller ett</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><P class="p4 ft9">givaren</P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p86 ft9">är</P></TD>
<TD class="tr2 td87"><P class="p102 ft9">ett</P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td59"><P class="p5 ft9">fåmansföretag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td89"><P class="p4 ft9">fåmanshandelsbolag</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td82"><P class="p103 ft32">skall</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p97 ft9">vid</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr7 td71"><P class="p4 ft9">eller ett fåmanshandelsbolag <SPAN class="ft22">ska</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td85"><P class="p4 ft9">beräkningen inte</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td91"><P class="p99 ft9">bortses</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p97 ft9">från</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p4 ft9">vid</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td59"><P class="p39 ft9">beräkningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td92"><P class="p22 ft9">inte</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p5 ft9">bortses</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td85"><P class="p4 ft9">ersättning som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td34"><P class="p4 ft9">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td46"><P class="p97 ft9">juridiska</P></TD>
<TD class="tr2 td34"><P class="p4 ft9">från</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td93"><P class="p33 ft9">ersättning</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td94"><P class="p22 ft9">som den</P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p5 ft9">juri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td67"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td29"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td34"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td43"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td87"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td95"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p5 ft16">23</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td47"><P class="p4 ft9">personen lämnar till sådan före-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr3 td51"><P class="p4 ft9">diska personen lämnar till sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">tagsledare eller delägare i före-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td98"><P class="p4 ft9">företagsledare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td99"><P class="p35 ft9">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td84"><P class="p4 ft9">delägare</P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p5 ft9">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">taget eller en person som är</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">företaget eller en person som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">närstående till någon av dem.</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">närstående till någon av dem.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">Med fåmansföretag, fåmanshan-</P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p4 ft9">Med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td100"><P class="p101 ft9">fåmansföretag,</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td102"><P class="p5 ft9">fåmans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">delsbolag, företagsledare och när-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">handelsbolag, företagsledare och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">stående person avses detsamma</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">närstående person avses detsam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p4 ft9">som</P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p4 ft9">i</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td103"><P class="p85 ft9">inkomstskattelagen. Vid</P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p4 ft9">ma</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td104"><P class="p5 ft9">som i inkomstskattelagen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td80"><P class="p4 ft9">beräkning</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p4 ft9">av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td105"><P class="p85 ft9">sjukpenninggrun-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">Vid beräkning av sjukpenning-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">dande inkomst av anställning <SPAN class="ft22">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">grundande inkomst av anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p4 ft9">alltid</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td91"><P class="p34 ft9">bortses</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td33"><P class="p35 ft9">från</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td77"><P class="p85 ft9">ersättning</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr2 td51"><P class="p4 ft9">ning <SPAN class="ft22">ska </SPAN>alltid bortses från er-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">från en vinstandelsstiftelse som</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">sättning från en vinstandels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">härrör från bidrag som arbets-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">stiftelse som härrör från bidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td106"><P class="p4 ft9">givaren</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td91"><P class="p26 ft9">lämnat</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p104 ft9">under</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p85 ft9">åren</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">som arbetsgivaren lämnat under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td80"><P class="p4 ft9">1988 1991.</P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td58"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td86"><P class="p4 ft9">åren 1988 1991.</P></TD>
<TD class="tr2 td108"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td88"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p85 ft9">Beräkningen av den sjukpen-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p5 ft9">Beräkningen av den sjukpen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">ninggrundande inkomsten <SPAN class="ft22">skall</SPAN>,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td98"><P class="p4 ft9">ninggrundande</P></TD>
<TD class="tr2 td109"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td110"><P class="p4 ft9">inkomsten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td76"><P class="p5 ft22">ska<SPAN class="ft9">,</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">där förhållandena inte är kända</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">där förhållandena inte är kända</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">för Försäkringskassan, grundas</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td111"><P class="p4 ft9">för Försäkringskassan,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td102"><P class="p5 ft9">grundas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">på de upplysningar som Försäk-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr2 td51"><P class="p4 ft9">på de upplysningar som För-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">ringskassan kan inhämta av den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td98"><P class="p4 ft9">säkringskassan</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td98"><P class="p39 ft9">kan inhämta</P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p5 ft14">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">försäkrade eller dennes arbets-</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p4 ft9">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td112"><P class="p88 ft9">försäkrade</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td79"><P class="p105 ft9">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td102"><P class="p5 ft9">dennes</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">givare eller som kan framgå av</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr2 td51"><P class="p4 ft9">arbetsgivare eller som kan fram-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">den uppskattning, som vid taxe-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">gå av den uppskattning, som vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">ring gjorts av den försäkrades</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">taxering gjorts av den försäkra-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">inkomst. Semesterlön får inte</P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p4 ft9">des</P></TD>
<TD class="tr2 td113"><P class="p35 ft9">inkomst.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td114"><P class="p35 ft9">Semesterlön</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td76"><P class="p5 ft9">får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">inräknas i den sjukpenninggrun-</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p4 ft9">inte</P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p39 ft9">inräknas</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p4 ft9">i</P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p35 ft9">den</P></TD>
<TD class="tr7 td101"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td102"><P class="p5 ft9">sjukpen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td106"><P class="p4 ft9">dande</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td66"><P class="p106 ft9">inkomsten</P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p97 ft9">till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p85 ft9">högre</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td98"><P class="p4 ft9">ninggrundande</P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td110"><P class="p89 ft9">inkomsten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p5 ft9">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">belopp än vad som skulle ha</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr2 td51"><P class="p4 ft9">högre belopp än vad som skulle</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">utgivits i lön för utfört arbete</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">ha utgivits i lön för utfört arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">under motsvarande tid. En lik-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">under motsvarande tid. En lik-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td106"><P class="p4 ft9">nande</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td66"><P class="p107 ft9">begränsning</P></TD>
<TD class="tr2 td58"><P class="p108 ft32">skall</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td107"><P class="p85 ft9">gälla</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td115"><P class="p4 ft9">nande begränsning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td82"><P class="p35 ft22">ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td76"><P class="p5 ft9">gälla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr7 td116"><P class="p4 ft9">semesterersättning. Inkomst</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p85 ft14">av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td115"><P class="p4 ft9">semesterersättning.</P></TD>
<TD class="tr7 td101"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td106"><P class="p4 ft9">arbete</P></TD>
<TD class="tr7 td34"><P class="p4 ft9">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td82"><P class="p4 ft9">egen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><P class="p104 ft9">räkning</P></TD>
<TD class="tr7 td32"><P class="p4 ft9">får</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p85 ft9">ej</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td109"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td108"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td101"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td88"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft29">beräknas högre än som motsva- rar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.</P>
<P class="p110 ft16">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<P class="p12 ft17">SOU 2008:89 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr3 td86"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p4 ft9">2 a §</P></TD>
<TD class="tr3 td119"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td120"><P class="p108 ft9">Vid beräkning av sjukpen-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td121"><P class="p5 ft9">Vid beräkning av sjukpen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p4 ft9">ninggrundande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td25"><P class="p108 ft9">inkomst <SPAN class="ft22">skall</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td121"><P class="p5 ft9">ninggrundande inkomst <SPAN class="ft22">ska </SPAN>er-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p4 ft9">ersättning från</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p4 ft9">en</P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p108 ft9">arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr7 td118"><P class="p100 ft9">sättning från en</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p5 ft9">arbetsgivare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td120"><P class="p108 ft9">som är bosatt utomlands eller är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td121"><P class="p5 ft9">som är bosatt utomlands eller är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p108 ft9">en utländsk juridisk person an-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td121"><P class="p5 ft9">en utländsk juridisk person an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p108 ft9">ses som inkomst av annat för-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td121"><P class="p5 ft9">ses som inkomst av annat för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><P class="p4 ft9">värvsarbete, om</P></TD>
<TD class="tr2 td117"><P class="p108 ft9">arbetsgivaren</P></TD>
<TD class="tr2 td118"><P class="p100 ft9">värvsarbete, om</P></TD>
<TD class="tr2 td119"><P class="p5 ft9">arbetsgivaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p108 ft9">och arbetstagaren träffat öve-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td121"><P class="p5 ft9">och arbetstagaren träffat öve-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p108 ft9">renskommelse om att ersätt-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td121"><P class="p5 ft9">renskommelse om att ersätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td120"><P class="p108 ft9">ningen <SPAN class="ft22">skall </SPAN>hänföras till sådan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td121"><P class="p5 ft9">ningen <SPAN class="ft22">ska </SPAN>hänföras till sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p4 ft9">inkomst.</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td117"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td118"><P class="p100 ft9">inkomst.</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersätt- ning för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut</P>
<P class="p111 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft39">till mottagare som har en </SPAN><NOBR>F-skattsedel</NOBR> antingen när ersätt- ningen bestäms eller när den betalas ut,</P>
<P class="p111 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft39">till mottagare som har en </SPAN><NOBR>A-skattsedel</NOBR> eller en <NOBR>F-skattsedel</NOBR> med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen 1997:483) eller som saknar skattsedel på preliminär skatt, om</P>
<P class="p112 ft9">a) ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att understiga 10 000 kronor,</P>
<P class="p113 ft9">b)utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,</P>
<P class="p58 ft29">c) ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet,</P>
<P class="p111 ft9">d) utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskom- melse om att ersättningen ska hänföras till inkomst av anställning, och</P>
<P class="p114 ft9">e) det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken,</P>
<P class="p115 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft40">till delägare i handelsbolag av bolaget,</SPAN></P>
<P class="p112 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft39">till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av grup- peringen.</SPAN></P>
<P class="p58 ft9">Om i fall som avses i andra stycket 1 mottagaren har en F- skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F- skattsedeln skriftligen åberopas.</P>
<P class="p116 ft41">Ersättning för arbete till för- säkrad som betalas ut från sådant fåmansföretag som avses i 56 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229),</P>
<P class="p117 ft16">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p118 ft22">i vilket den försäkrade själv äger andelar som motsvarar minst 10 procent av rösterna för samt- liga andelar, räknas, efter anmä- lan av den försäkrade till Försäk- ringskassan, som inkomst av annat förvärvsarbete enligt denna lag från det månadsskifte som följer närmast efter anmälan. Det ankommer på den försäkrade att i samband med anmälan visa att innehavet av andelarna i fåmansföretaget motsvarar minst 10 procent av rösterna för samt- liga andelar.</P>
<P class="p119 ft36">Om förhållandena ändras efter anmälan så att den försäkrade inte längre uppfyller de krav som anges i fjärde stycket, ska, från det månadsskifte som därefter följer, ersättningen för arbete åter anses vara inkomst av anställning en- ligt 2 § i detta kapitel. Detta gäl- ler dock alltid först efter det månadsskifte som följer närmast efter det uppsägningstiden enligt 3 kap. 11 § i denna lag löpt ut.</P>
<P class="p120 ft32">Om försäkrad anmäler till Försäkringskassan att ersättningen av arbete åter ska anses vara inkomst av anställning enligt 2 § i detta kapitel, gäller sådan an- mälan från det månadsskifte som följer närmast efter anmälan, dock alltid först efter det månadsskifte som följer närmast efter det att uppsägningstiden enligt 3 kap. 11 § i denna lag löpt ut.</P>
<P class="p121 ft22">Efter anmälan som gjorts en- ligt denna bestämmelse ska För- säkringskassan underrätta Skatte- verket om gjorda val.</P>
<P class="p122 ft16">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft36">1. att sjukpenning inte lämnas för den första dagen eller, för för- säkrad med inkomst av annat förvärvsarbete, för de sju första dagarna.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p4 ft28">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p82 ft9">När den sjukpenninggrun- dande inkomsten enligt 2 § andra stycket har beräknats, ska denna, vid beräkning av sådan ersättning som utges för dag, multipliceras med talet 0,97.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p12 ft9">2 c §</P>
<P class="p123 ft9">När den sjukpenninggrun- dande inkomsten enligt 2 § andra stycket har beräknats <SPAN class="ft22">för den som har inkomst av anställ- ning, </SPAN>ska denna, vid beräkning av sådan ersättning som utges för dag, multipliceras med talet 0,97.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p124 ft9">4 §</P>
<P class="p125 ft9">För dagar i en sjukperiod gäller, om inte annat följer av 10 10 b §§,</P>
<P class="p126 ft9">1. att sjukpenning inte läm- nas för den första dagen,</P>
<P class="p127 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft39">att hel sjukpenning för de därpå följande 364 dagarna utgör för dag 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkoms- ten, delad med 365,</SPAN></P>
<P class="p128 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft39">att hel sjukpenning för de därpå följande 550 dagarna utgör 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten delad med 365, och</SPAN></P>
<P class="p129 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft39">att sjukpenning för de därpå följande dagarna inte lämnas. Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal. Till den del</SPAN></P>
<P class="p130 ft29">den försäkrade är arbetslös lämnas dock hel sjukpenning enligt 7 § med högst 486 kronor.</P>
<P class="p111 ft9">Sjukpenning enligt första stycket 2 får inte lämnas om den försäkrade redan har fått sådan sjukpenning för sammanlagt 364 dagar under en ramtid som omfattar de 450 närmast före- gående dagarna. Har den försäkrade under denna ramtid fått sjuk- penning enligt första stycket 3 eller 7 b §, ersättning för merutgifter enligt 7 a § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §, ska dagar med sådan ersättning likställas med dagar med sjukpenning enligt första stycket 2. Detta gäller även tretton dagar under sådan sjuk- löneperiod som avses i femte stycket. Om det finns synnerliga skäl får sjukpenning enligt första stycket 2 lämnas efter ansökan av den försäkrade, trots att sådan sjukpenning redan har lämnats för 364 dagar under ramtiden.</P>
<P class="p131 ft16">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft36">Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmelserna i första stycket 1 eller 10 a § första stycket 1 för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna eller, för försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete, sammanlagt 21 dagar under de senaste tolv månaderna, utges sjukpenning för dag som avses i första stycket 1 enligt vad som anges i första stycket 2 eller 3. Till den del den försäkrade är arbetslös utges dock hel sjukpenning enligt 7 § med högst 486 kronor.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft36">När sjukpenning ska beräknas för den som ska redovisa inkomst av annat förvärvsarbete, ska, om den försäkrade – direkt eller indirekt – bedrivit näringsverk- samhet på heltid under minst sex månader efter tidpunkten för an-</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">Om sjukpenning enligt första stycket 2 inte kan lämnas, får sjukpenning enligt första stycket 3 lämnas efter skriftlig ansökan av den försäkrade. Detta gäller även för dagar i en ny sjukperiod under förutsättning att sjukpenning för maximalt antal dagar inte redan har lämnats. Om sjukperioden föranleds av en godkänd arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring får sjukpenning enligt första stycket 3 lämnas för ytterligare dagar.</P>
<P class="p133 ft9">Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7 § eller har rätt till sjukpenning enligt 7 b § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §. Uppkom- mer för den försäkrade rätt till sjukpenning enligt kapitlet i ome- delbar anslutning till en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, ska sjukperioden enligt denna lag anses omfatta också sjuklöneperioden.</P>
<P class="p51 ft9">Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats ska bestämmelserna i första stycket samt 10 a § tillämpas som om den senare sjukperioden utgör en fortsättning på den tidigare sjukperioden.</P>
<P class="p134 ft9">Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmelserna i första stycket 1 eller 10 a § första stycket 1 för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna utges sjukpenning för dag som avses i första stycket 1 enligt vad som anges i första stycket 2 eller 3. Till den del den försäkrade är arbetslös utges dock hel sjuk- penning enligt 7 § med högst 486 kronor.</P>
<P class="p135 ft16">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<P class="p12 ft17">SOU 2008:89 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr3 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr3 td123"><P class="p30 ft32">mälan om registrering hos Skatte-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td124"><P class="p30 ft22">verket enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td80"><P class="p103 ft22">2 kap. 2 §</P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p5 ft42">skattebe-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft32">talningslagen (1997:483), hel sjuk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft32">penning för år räknat alltid utges</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td123"><P class="p30 ft32">med lägst 2 prisbasbelopp. Sjuk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft22">penning ska dock aldrig utges</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft32">under tid med karens enligt 11 § i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td124"><P class="p30 ft32">detta kapitel.</P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td97"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p4 ft9">4 b §</P></TD>
<TD class="tr20 td107"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td125"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p136 ft9">Försäkringskassan kan efter</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td128"><P class="p137 ft9">Försäkringskassan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td129"><P class="p20 ft9">kan efter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">skriftlig ansökan av den försäk-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">skriftlig ansökan av den försäk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">rade besluta att hel sjukpenning</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">rade besluta att hel sjukpenning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p136 ft9">för dag ska utges enligt vad som</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td123"><P class="p30 ft9">för dag ska utges enligt vad som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">anges i 4 § första stycket 2 eller</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">anges i 4 § första stycket 2 eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">3 eller 10 a § första stycket 2</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">3 eller 10 a § första stycket 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p136 ft9">eller 3 även för dag som avses i</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td123"><P class="p30 ft14">eller 3 även för <SPAN class="ft32">dagar </SPAN>som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">4 § första stycket 1 och 10a §</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">4 § första stycket 1 och <SPAN class="ft22">för dag</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">första stycket 1. Ett sådant be-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9"><SPAN class="ft22">som avses i </SPAN>10a § första stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p136 ft9">slut får meddelas om den för-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td123"><P class="p30 ft9">1. Ett sådant beslut får meddelas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">säkrade lider av sjukdom som</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">om den försäkrade lider av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">kan antas medföra ett större</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">sjukdom som kan antas medföra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p136 ft9">antal sjukperioder med rätt till</P></TD>
<TD class="tr2 td127"><P class="p30 ft9">ett</P></TD>
<TD class="tr2 td107"><P class="p4 ft9">större</P></TD>
<TD class="tr2 td82"><P class="p4 ft9">antal</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td117"><P class="p20 ft9">sjukperioder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">sjukpenning under en tolvmåna-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">med rätt till sjukpenning under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">dersperiod. Till den del den för-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">en tolvmånadersperiod. Till den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p136 ft9">säkrade är arbetslös utges dock</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td123"><P class="p30 ft9">del den försäkrade är arbetslös</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">hel sjukpenning för dag som</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">utges dock hel sjukpenning för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">avses i 4 § första stycket 1 med</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p30 ft9">dag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><P class="p35 ft9">som avses</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p4 ft9">i</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p20 ft9">4 §</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p20 ft9">första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p138 ft9">högst 486 kronor.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td123"><P class="p30 ft9">stycket 1 med högst 486 kronor.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">Ett beslut som avses i första stycket får även meddelas för en sjukperiod när den sökande som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m. har rätt till sjukpenning till följd av ingrepp för att ta tillvara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.</P>
<P class="p139 ft9">Ett beslut enligt första stycket gäller från och med den kalender- månad då ansökan gjordes hos Försäkringskassan, om inte annat sägs i beslutet. Beslutet ska gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tillsvidare. Beslutet ska upphävas om villkoret enligt första stycket andra meningen inte längre är uppfyllt.</P>
<P class="p140 ft16">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft9">En försäkrad som har gjort ansökan enligt första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om Försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För den försäkrades utgif- ter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning i enlighet med vad regeringen förordnar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr1 td104"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p86 ft9">11 §</P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td99"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">Om en försäkrad gör anmä-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p142 ft32"><SPAN class="ft14">Om </SPAN>försäkrad med inkomst av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td104"><P class="p4 ft9">lan till Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p136 ft9">skall</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft32">annat förvärvsarbete <SPAN class="ft14">gör anmälan</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><P class="p4 ft9">sjukpenning som svarar</P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p136 ft9">mot</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td131"><P class="p100 ft9">till Försäkringskassan ska sjuk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">inkomst av annat förvärvsarbete</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft9">penning som svarar mot in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">inte utges för de första 3 eller 30</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p100 ft9">komst</P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p4 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p4 ft9">annat</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td132"><P class="p5 ft9">förvärvsarbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td120"><P class="p4 ft9">dagarna av varje sjukperiod, den</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td131"><P class="p100 ft9">inte utges för de första <SPAN class="ft22">30, 90,</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">dag då sjukdomsfallet inträffade</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft9"><SPAN class="ft22">180 eller 365 </SPAN>dagarna av varje</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">inräknad (karenstid). Vid beräk-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft9">sjukperiod, den dag då sjuk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td120"><P class="p4 ft9">ning av karenstid <SPAN class="ft22">skall</SPAN>, om en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td77"><P class="p100 ft9">domsfallet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td73"><P class="p22 ft9">inträffade</P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p5 ft9">inräknad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">sjukperiod börjar inom 20 dagar</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft9">(karenstid). Vid beräkning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">efter föregående sjukperiods slut,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft9">karenstid <SPAN class="ft22">ska</SPAN>, om en sjukperiod</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td120"><P class="p4 ft9">de båda perioderna anses såsom</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td131"><P class="p100 ft9">börjar inom 20 dagar efter före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td104"><P class="p4 ft9">en sjukperiod.</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft9">gående sjukperiods slut, de båda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td104"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft9">perioderna anses såsom en sjuk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td130"><P class="p100 ft9">period.</P></TD>
<TD class="tr2 td96"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td57"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">En försäkrad, som gjort an-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p5 ft22">Försäkrad får efter uppsäg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">mälan enligt första stycket, får</P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p100 ft32">ningstid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td133"><P class="p30 ft22">övergå</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft22">till</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p5 ft32">försäkring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td120"><P class="p4 ft9">övergå till försäkring med kor-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td131"><P class="p100 ft22">med kortare karenstid, om han</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">tare karenstid eller utan karens-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft22">inte har fyllt 55 år vid anmälan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">tid, om han inte har fyllt 55 år.</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft32">till Försäkringskassan om kortare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td120"><P class="p4 ft9">En sådan ändring skall bli gäl-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td131"><P class="p100 ft32">tid. Uppsägningstiden är de antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">lande 14 dagar efter den, då fram-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft32">dagar med vilka karenstiden för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">ställningen gjordes hos Försäk-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft32">kortas. Sådan ändring börjar gäl-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td120"><P class="p4 ft9">ringskassan, men får ej tillämpas</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td131"><P class="p100 ft32">la vid det månadsskifte som följer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td120"><P class="p4 ft9">vid sjukdom som inträffat innan</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft32">närmast efter det att uppsägnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td104"><P class="p4 ft9">ändringen blivit gällande.</P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft32">tiden löpt ut, men får ej tillämpas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td131"><P class="p100 ft22">vid sjukdom som inträffat innan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td104"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft22">ändringen blivit gällande.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td104"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td130"><P class="p142 ft22">Om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td98"><P class="p35 ft22">förhållandena</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p5 ft32">ändras så</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td131"><P class="p100 ft32">att försäkrad inte längre uppfyller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td104"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft32">de krav som anges i 3 kap. 2 a §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td104"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td131"><P class="p100 ft32">fjärde stycket ska tidpunkten då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td131"><P class="p100 ft32">förhållandena ändrades likställas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td104"><P class="p4 ft16">30</P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p4 ft28">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft36">med en anmälan om kortare karens- tid. Detsamma gäller anmälan enligt 3 kap. 2 a § femte stycket om att ersättning av arbete åter ska vara inkomst av anställning. I dessa fall ska andra stycket i denna bestämmelse tillämpas utan hänsyn till åldersgränsen 55 år.</P>
<P class="p144 ft43">Försäkringskassan ska under- rätta Skatteverket om föränd- ringar enligt denna bestämmelse.</P>
<P class="p145 ft35">4 kap.</P>
<P class="p146 ft9">10 §</P>
<P class="p111 ft9">En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med</P>
<P class="p147 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft40">sjukdom eller smitta hos barnet,</SPAN></P>
<P class="p115 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft40">sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,</SPAN></P>
<P class="p115 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft40">besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,</SPAN></P>
<P class="p112 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft39">vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.</SPAN></P>
<P class="p148 ft36"><SPAN class="ft32">5.</SPAN><SPAN class="ft44">En förälder som förvärvs- arbetar har, i annat fall än som avses i 10 b §, rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern haft utgift för vård av barn av orsak som anges i punkterna 1 4 ovan och förutsättningarna för skatte- reduktion enligt 1 5 §§ lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete är uppfyllda.</SPAN></P>
<P class="p149 ft9">För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver utges ersättning för vård av ett sådant barn endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet. För vård av ett barn som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha upp-</P>
<P class="p150 ft16">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">burits; undantag gäller dock om barnet vårdas på sjukhus. Med vård på sjukhus jämställs tillfällig vård i övergångsboende för barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.</P>
<P class="p54 ft9">En förälder till barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har rätt till tillfällig föräldrapenning från barnets födelse till dess att det fyller sexton år även när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med för- äldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskoleverk- samhet eller skolbarnsomsorg i vilken barnet deltar (kontaktdagar).</P>
<P class="p49 ft9">Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, sköta hemmet eller vårda barn.</P>
<P class="p54 ft9">Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldra- balken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn tillkommer motsvarande rätt båda adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Vid adoption utges sådan tillfällig föräldrapenning om barnet inte fyllt tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.</P>
<P class="p49 ft9">Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad än en fader eller moder som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse skall få rätt till tillfällig föräldrapenning för de ändamål som anges i fjärde stycket. Detta gäller om</P>
<P class="p54 ft29"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft45">det inte finns någon fader som har rätt till tillfällig föräldra- penning,</SPAN></P>
<P class="p152 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft39">modern är avliden,</SPAN></P>
<P class="p50 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft39">fadern avstår från sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt fjärde stycket och det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå, eller</SPAN></P>
<P class="p153 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft39">fadern inte kan eller på grund av besöksförbud enligt lagen (1988:688) om besöksförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständligheter sannolikt inte kommer att nyttja sin rätt enligt fjärde stycket.</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldra- balken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn skall vad som sägs i femte stycket om fader och moder i stället gälla adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.</P>
<P class="p49 ft9">Det som sägs i fjärde och femte styckena om en fader gäller även en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.</P>
<P class="p154 ft16">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38933x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p12 ft17">SOU 2008:89 Författningsförslag</P>
<P class="p155 ft9">14 §</P>
<P class="p58 ft9">Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från förvärvsarbete. Tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som arbetar högst en fjärdedel, hälften, tre fjärdedelar respektive sju åttondelar av den tid föräldern skulle ha arbetat om han eller hon inte vårdat barnet. Bestämmelserna i 7 § andra stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om tillfällig föräldrapenning.</P>
<P class="p139 ft9">Om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket eller 14 a § ska till grund för beräkningen av beloppet för hel tillfällig föräldrapen- ning för dag läggas det tal som erhålls när 80 procent av den sjuk- penninggrundande inkomsten av anställning delas med årsarbets- tiden. Vid beräkningen tillämpas 3 kap. 10 a § <NOBR>fjärde-sjätte</NOBR> styckena på motsvarande sätt för den tid som förmånen avser.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr3 td134"><P class="p156 ft9">Ska</P></TD>
<TD class="tr3 td135"><P class="p97 ft9">tillfällig föräldrapenning</P></TD>
<TD class="tr3 td134"><P class="p156 ft9">Ska</P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p20 ft9">tillfällig föräldrapenning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">utges på grundval av inkomst av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">utges på grundval av inkomst av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td134"><P class="p4 ft9">annat</P></TD>
<TD class="tr2 td135"><P class="p97 ft9">förvärvsarbete beräknas</P></TD>
<TD class="tr2 td134"><P class="p4 ft9">annat</P></TD>
<TD class="tr2 td136"><P class="p20 ft9">förvärvsarbete beräknas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">hel förmån för dag efter 80 pro-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">hel förmån för dag efter 80 pro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">cent av den fastställda sjukpen-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">cent av den fastställda sjukpen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td47"><P class="p4 ft9">ninggrundande inkomsten, delad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td51"><P class="p4 ft9">ninggrundande inkomsten, delad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">med <SPAN class="ft22">365. </SPAN>Beloppet avrundas till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">med <SPAN class="ft22">260</SPAN>. Beloppet avrundas till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td47"><P class="p4 ft9">närmaste hela krontal.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td51"><P class="p4 ft9">närmaste hela krontal. <SPAN class="ft22">Föräldra-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td134"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td135"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td51"><P class="p4 ft32">penningen kan utges under högst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td134"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td135"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td51"><P class="p4 ft22">fem dagar per sjudagarsperiod.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft9">Ska tillfällig föräldrapenning utges på grundval av sjukpen- ninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvs- arbete beräknas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt andra stycket medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt tredje stycket.</P>
<P class="p157 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft39">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och gäller sjukfall som inträffar från och med den dagen.</SPAN></P>
<P class="p111 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft39">4 kap. 10 § första stycket 5 tillämpas vid vårdbehov som uppstår från och med ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p112 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft39">Vid ikraftträdandet övergår tidigare vald karenstid på tre dagar till att gälla de sju första dagarna enligt 3 kap. 4 § första stycket 1p.</SPAN></P>
<P class="p158 ft16">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">4. Anmälan enligt 3 kap. 2 a § fjärde stycket och 3 kap. 11 § som inkommit till Försäkringskassan före den 1 februari 2010 får gälla från den 1 januari 2010.</P>
<P class="p160 ft16">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p4 ft28">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft23"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft31">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p162 ft23">lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön</P>
<P class="p163 ft9">Härigenom föreskrivs ifråga om lagen (1991:1047) om sjuklön att 1 och 17 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft22">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p4 ft32">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft9">1 §</P>
<P class="p125 ft9">En arbetstagare har enligt vad som följer av denna lag rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner (sjuklön).</P>
<P class="p125 ft29">Lagen inskränker inte den rätt till sjuklön som kan finnas enligt någon annan lag.</P>
<P class="p165 ft22">Denna lag tillämpas inte på arbetstagare vars inkomst anses som inkomst av annat förvärvs- arbete enligt 3 kap. 2 a § fjärde stycket lagen (1962:381)om all- män försäkring.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr1 td47"><P class="p4 ft35">Försäkring mot kostnader för</P></TD>
<TD class="tr1 td71"><P class="p4 ft46">Högkostnadsskydd mot kostna-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft35">sjuklön</P></TD>
<TD class="tr2 td71"><P class="p4 ft46">der för sjuklön</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p82 ft9">En arbetsgivare vars samman- lagda lönekostnader under ett kalenderår inte beräknas över- stiga 130 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan försäkra sig hos Försäkringskassan för kostnader för sjuklön enligt denna lag. Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostna- derna bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p12 ft9">17 §</P>
<P class="p166 ft47">En arbetsgivare vars <SPAN class="ft36">totala kostnader för sjuklön enligt 6 § under ett år kalenderår överstiger tre gånger den procentuellt beräk- nade genomsnittliga sjuklönekost- naden för samtliga arbetsgivare i landet, erhåller efter ansökan hos försäkringskassan, ersättning för överskjutande del av sjuklöne- kostnaden enligt vad som före- skrivs i andra stycket.</SPAN></P>
<P class="p167 ft22">Ersättning lämnas inte för arbetsgivarens kostnader för sjuk- lön till arbetstagare för vilka be- slut enligt 13 § gäller.</P>
<P class="p168 ft48">Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p12 ft16">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38936x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p95 ft9">komster. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om villkor för försäkringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p95 ft43">föreskriva närmare villkor för rätten till ersättning för sjuklöne- kostnader. Regeringen får därvid föreskriva de begränsningar i rät- ten till ersättning för sjuklöne- kostnader som kan följa av EG- fördragets regler om statligt stöd.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p115 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft39">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.</SPAN></P>
<P class="p169 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft39">Försäkring enligt den äldre lydelsen i 17 § får inte tecknas efter utgången av december månad 2009.</SPAN></P>
<P class="p170 ft16">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38937x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p4 ft28">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft23"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft31">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p172 ft23">lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)</P>
<P class="p173 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 29 §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft22">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p4 ft32">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft35">2 kap.</P>
<P class="p175 ft9">29 §</P>
<P class="p176 ft43">På ersättning till försäkrad vars inkomst ska anses vara in- komst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 a § fjärde stycket lagen (1962:381)om allmän för- säkring, ska 3 kap. 13 § samt 15 17 §§ denna lag tillämpas vid erläggande av arbetsgivaravgifter.</P>
<P class="p177 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.</P>
<P class="p178 ft16">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38938x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft23"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft49">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p180 ft30">lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift</P>
<P class="p181 ft9">Härigenom föreskrivs ifråga om lagen (1994:1920) om allmän löneavgift att 1 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft22">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p4 ft32">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft9">1 §</P>
<P class="p50 ft9">Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) skall betala arbetsgivaravgifter skall för varje år betala allmän löneavgift. Löne- avgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen.</P>
<P class="p49 ft9">I underlaget enligt första stycket skall dock inte ingå ersättning till sådana personer som avses i 2 kap. 27 § socialavgiftslagen.</P>
<P class="p183 ft22">Den vars arbetsgivaravgifter ska beräknas enligt 2 kap. 29 § socialavgiftslagen (2000:980), ska tillämpa 2 § när löneavgiften ska bestämmas.</P>
<P class="p184 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.</P>
<P class="p185 ft16">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38939x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft9">Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting. </SPAN><SPAN class="ft22">Denna begränsning gäller inte i de fall försäkrings- ersättning lämnats för sådan vård av barn som avses i 4 kap. 10 § första stycket femte punkten lagen (1962:381) om allmän försäk- ring.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p4 ft28">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft23"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft31">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p186 ft50">lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete</P>
<P class="p187 ft9">Härigenom föreskrivs ifråga om lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete att 4 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft22">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p4 ft32">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft29">4 § Med hushållsarbete avses i denna lag</P>
<P class="p189 ft9">städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden,vård av kläder och hemtextilier som utförs i bostaden,matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden,snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden,häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som</P>
<P class="p190 ft47">utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden,barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden</P>
<P class="p191 ft9">samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande,</P>
<P class="p192 ft9">annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.</P>
<P class="p193 ft9">Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.</P>
<P class="p194 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.</P>
<P class="p195 ft16">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft23"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft49">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p196 ft30">lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</P>
<P class="p197 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring</P>
<P class="p198 ft9"><SPAN class="ft22">dels </SPAN>att 29, 34, 35 och 37 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p199 ft9"><SPAN class="ft22">dels </SPAN>att det i lagen ska införas sex nya paragrafer, 12 a, 34 a, 35 a, 37 a, 37 b och 39 a §§.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft22">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p4 ft32">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft9">12 a §</P>
<P class="p201 ft43">Som tid med förvärvsarbete anses även tid som medhjälpande make eller maka arbetat i enskild näringsverksamhet, även om denna visat underskott. Denna bestäm- melse ska även tillämpas på sam- bor<SPAN class="ft51">.</SPAN></P>
<P class="p202 ft9">29 §</P>
<P class="p50 ft9">Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande före arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den sökande.</P>
<P class="p49 ft9">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om omräkning av dagsförtjänst.</P>
<P class="p54 ft9">Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare och anställda som deklarerar inkomst av näringsverksamhet finns i 37 §.</P>
<P class="p203 ft9">Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare <SPAN class="ft22">och anställda som deklarerar in- komst av näringsverksamhet </SPAN>finns i 37 §.</P>
<P class="p204 ft16">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p4 ft28">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft22">Företagarbegreppet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p82 ft9">Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare direkt eller indirekt i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt infly- tande över.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p12 ft9">34 §</P>
<P class="p206 ft47">Med företagare avses i denna lag <SPAN class="ft36">fysisk person som direkt eller indirekt bedriver sådan närings- verksamhet som avses i 13 kap. 1 § första stycket inkomstskatte- lagen (1999:1229)och som denne personligen utfört arbete i och har ett väsentligt inflytande över.</SPAN></P>
<P class="p207 ft22">Nödvändiga åtgärder av för- valtande karaktär eller åtgärder som vidtagits på grund av oför- utsedda händelser utgör inte ar- bete enligt första stycket.</P>
<P class="p208 ft43">Som företagare avses i denna lag även person som utför arbete under villkor som är jämförbara med dem som gäller för uppdrags- tagare som bedriver näringsverk- samhet, om förutsättningarna i första stycket i övrigt är uppfyllda.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td137"><P class="p209 ft9">34 a §</P></TD>
<TD class="tr1 td138"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td99"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><P class="p97 ft9">Med företagare avses i denna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td51"><P class="p20 ft22">Med företagare i 34 § avses</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><P class="p97 ft9">lag personer som äger eller är</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td51"><P class="p20 ft32">inte fysisk person som i närings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p210 ft9"><SPAN class="ft52">delägare direkt eller indirekt </SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td51"><P class="p20 ft32">verksamhet utför arbete av ideell</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><P class="p97 ft9">i näringsverksamhet som de är</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td139"><P class="p4 ft22">karaktär.</P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p97 ft9">personligen verksamma i och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td51"><P class="p20 ft22">Med företagare avses inte hel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><P class="p97 ft9">som de har ett väsentligt infly-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td51"><P class="p20 ft22">ler fysisk person som verkar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><P class="p211 ft9">tande över.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td51"><P class="p5 ft32">sådant företag som är att anse som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td139"><P class="p4 ft32">arbetsintegrerande</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p4 ft22">socialt</P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p20 ft32">företag.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p4 ft22">Med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td140"><P class="p100 ft32">arbetsintegrerande</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p20 ft22">socialt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td51"><P class="p20 ft32">företag avses företag som driver</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td139"><P class="p4 ft32">näringsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr2 td99"><P class="p33 ft22">med</P></TD>
<TD class="tr2 td125"><P class="p20 ft32">övergri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td51"><P class="p20 ft22">pande ändamål att i arbetslivet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td51"><P class="p20 ft32">integrera personer, som har stora</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td51"><P class="p20 ft32">svårigheter att få eller behålla ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td47"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td51"><P class="p20 ft32">arbete, samt vars stadgar föreskri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p4 ft22">ver</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td104"><P class="p20 ft22">att uppkommet överskott i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td138"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p20 ft16">41</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<P class="p12 ft17">Författningsförslag SOU 2008:89</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr3 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr3 td123"><P class="p100 ft32">företaget ska investeras i företagets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td123"><P class="p100 ft22">egna eller liknande verksamhet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td142"><P class="p142 ft22">Företagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td92"><P class="p212 ft32">som</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><P class="p20 ft22">överlåter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td144"><P class="p100 ft32">näringsverksamhet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td32"><P class="p88 ft32">är</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p30 ft22">inte</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p20 ft22">att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td123"><P class="p100 ft32">anse som företagare efter överlå-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft32">telsen. Detsamma gäller för med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft22">lem i ekonomisk förening när</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td123"><P class="p100 ft22">medlemskapet i föreningen upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft32">hört. Om personen har fortsatt att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft22">utföra arbete i företaget eller i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p100 ft22">föreningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td52"><P class="p4 ft22">samt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td32"><P class="p4 ft22">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td94"><P class="p20 ft22">väsentligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft32">inflytande över verksamheten, ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft32">han eller hon dock alltjämt anses</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td142"><P class="p100 ft32">som företagare.</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td87"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td145"><P class="p213 ft32">Företagares arbetslöshet</P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td87"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td143"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td79"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td141"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p86 ft9">35 §</P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td87"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td143"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td79"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">En företagare skall, om inte</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td142"><P class="p142 ft22">Företagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td92"><P class="p4 ft22">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><P class="p4 ft22">upphör</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p20 ft22">att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">något annat anges i andra</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td146"><P class="p100 ft22">bedriva näringsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p20 ft32">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td120"><P class="p136 ft9">stycket, anses vara arbetslös när</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td123"><P class="p100 ft32">anses vara arbetslös, om det inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p4 ft9">företagarens</P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p4 ft9">personliga</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p136 ft9">verk-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft32">vidtas några åtgärder i närings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">samhet i rörelsen vid en samlad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td142"><P class="p100 ft22">verksamheten.</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td120"><P class="p136 ft9">bedömning kan anses ha upp-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td123"><P class="p142 ft22">Nödvändiga åtgärder av för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td83"><P class="p4 ft9">hört annat än tillfälligt.</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft32">valtande karaktär som vidtas under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">En företagare som tillfälligt</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft32">den tid verksamheten upphört an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td120"><P class="p136 ft9">upphör att bedriva verksamhet i</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr2 td123"><P class="p100 ft22">ses inte som åtgärder i närings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">rörelsen skall anses vara arbetsös</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td142"><P class="p100 ft22">verksamheten.</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">under förutsättning att uppehållet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td142"><P class="p142 ft22">Bedömning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td92"><P class="p101 ft22">av</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><P class="p20 ft32">företagares</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td120"><P class="p136 ft9">i rörelsen inte till någon del är</P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p100 ft32">arbetslöshet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td52"><P class="p89 ft22">enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td72"><P class="p20 ft22">första stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">av säsongkaraktär och att någon</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft32">ska göras första gången närings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">verksamhet inte bedrivs i rörel-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft32">verksamheten upphör. Därefter kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td141"><P class="p4 ft9">sen.</P></TD>
<TD class="tr2 td93"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td59"><P class="p100 ft22">bedömning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td52"><P class="p86 ft22">enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td72"><P class="p20 ft22">första stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">En företagare som återupp-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft22">göras först sedan minst fem år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">tagit verksamheten efter ett till-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td123"><P class="p100 ft32">förflutit från det att den upphörda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td120"><P class="p136 ft9">fälligt upphörande med ersätt-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td147"><P class="p100 ft32">näringsverksamheten</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td148"><P class="p20 ft32">återupptogs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">ning enligt detta stycke har rätt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td142"><P class="p100 ft22">av företagaren</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td92"><P class="p214 ft32">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td94"><P class="p20 ft32">närstående</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td120"><P class="p136 ft9">till ersättning endast om för-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td144"><P class="p100 ft22">person till denne.</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td141"><P class="p4 ft9">utsättningarna</P></TD>
<TD class="tr7 td93"><P class="p156 ft9">enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p136 ft9">första</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td143"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p215 ft29">stycket är uppfyllda. Ersättning enligt detta stycke får bara ut- nyttjas en gång per rörelse.</P>
<P class="p216 ft16">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<P class="p12 ft17">SOU 2008:89 Författningsförslag</P>
<P class="p217 ft9">35 a §</P>
<P class="p218 ft53">Om företagare inte är att anse som arbetslös enligt 35 § ska företa- garen anses som arbetslös när den- nes personliga verksamhet i närings- verksamheten vid en samlad be- dömning kan anses ha upphört</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr3 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td149"><P class="p30 ft22">definitivt.</P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr20 td150"><P class="p219 ft22">Företagares dagsförtjänst</P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr20 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td67"><P class="p86 ft9">37 §</P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td33"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">När underlaget bestäms för</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p137 ft9">När</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td114"><P class="p104 ft9">underlaget</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td60"><P class="p220 ft9">bestäms</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p5 ft9">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">beräkningen av dagsförtjänsten</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td131"><P class="p30 ft9">beräkningen av dagsförtjänsten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p136 ft9"><SPAN class="ft22">skall </SPAN>för företagare dagsförtjäns-</P></TD>
<TD class="tr2 td67"><P class="p30 ft22">ska för</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td136"><P class="p5 ft32">företagare dagsförtjänsten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">ten bygga på den genomsnittliga</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td131"><P class="p30 ft22">grundas på den inkomst från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">inkomsten under de tre senaste</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td149"><P class="p30 ft22">verksamheten</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p104 ft22">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td60"><P class="p220 ft32">framgår</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p5 ft22">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p136 ft9">åren före avvecklingsåret. Om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p30 ft22">Skatteverkets</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td102"><P class="p4 ft22">senaste</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td67"><P class="p5 ft32">taxerings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">företagaren har lagt ned sin</P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p30 ft22">beslut,</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p39 ft22">under</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td151"><P class="p102 ft32">förutsättning</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p5 ft22">att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">verksamhet inom 12 månader</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td152"><P class="p30 ft22">detta beslut avser</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td153"><P class="p5 ft32">innevarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p136 ft9">från det att företagaren startade</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td146"><P class="p30 ft32">eller föregående taxeringsår.</P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">den kan ersättningen baseras på</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td131"><P class="p5 ft22">Om det är mer förmånligt för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p136 ft9">företagarens tidigare anställning.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td131"><P class="p30 ft32">den sökande, ska beräkningen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td149"><P class="p30 ft32">dagsförtjänsten</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr2 td139"><P class="p5 ft22">i stället grundas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td131"><P class="p30 ft32">på genomsnittet av de två högsta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td131"><P class="p30 ft32">av de tre senaste taxeringsårens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td131"><P class="p30 ft32">inkomster från verksamheten, om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td131"><P class="p30 ft32">dessa är beslutade av Skattever-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td152"><P class="p30 ft32">ket. Årsinkomsterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td60"><P class="p103 ft22">räknas</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p5 ft22">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr2 td131"><P class="p30 ft22">med hänsyn till förändringar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td131"><P class="p30 ft22">den av Medlingsinstitutet fast-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td67"><P class="p30 ft22">ställda</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p4 ft32">årsvisa</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td151"><P class="p102 ft32">lönestatistiken</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p5 ft22">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td152"><P class="p30 ft22">hela ekonomin.</P></TD>
<TD class="tr2 td8"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td7"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td131"><P class="p5 ft22">Dagsförtjänst för anställd som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td152"><P class="p30 ft22">deklarerar inkomst</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p214 ft22">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td67"><P class="p5 ft22">närings-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft22">verksamhet beräknas enligt första eller andra stycket</P>
<P class="p222 ft16">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft9">37 a §</P>
<P class="p201 ft36">Om företagaren har lagt ned sin verksamhet inom 36 månader från det att företagaren startade den, får ersättningen baseras på företagarens tidigare anställning eller, om det är förmånligare för företagaren, på företagarens inkomst från verksamheten under den tid som verksamheten faktiskt har bedrivits.</P>
<P class="p224 ft22">Dagsförtjänstberäkning för kombinatörer</P>
<P class="p225 ft9">37 b §</P>
<P class="p226 ft36">När dagsförtjänst ska fast- ställas utifrån en kombination av verksamhet i företag och anställ- ning ska dagsförtjänsten från verk- samheten först beräknas enligt 37 § och därefter multipliceras med 22. Den beräknade månads- inkomsten multipliceras sedan med antalet månader inom ram- tiden som sökanden bedrivit verksamheten. Den beräknade inkomsten från verksamheten läggs därefter samman med den sam- manlagda inkomsten som sökan- den haft av anställning inom ramtiden. Den sammanlagda in- komsten delas slutligen med tolv och beräknas därefter enligt 29 §.</P>
<P class="p227 ft16">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38945x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td65"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p4 ft28">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">39 a §</P>
<P class="p228 ft22">Näringsverksamhet, som den sökande före arbetslöshetens in- träde under minst tolv månader bedrivit vid sidan av sitt huvud- sakliga arbete, ska inte påverka sökandes rätt till ersättning enligt denna lag.</P>
<P class="p144 ft43">Om inkomsten från närings- verksamheten efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar tre gånger den högsta dagpenningen per vecka, ska dag- penningen minskas med det över- skjutande beloppet.</P>
<P class="p229 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och gäller försäk- ringsfall som inträffar från och med den dagen.</P>
<P class="p230 ft16">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38946x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft23"><SPAN class="ft23">7</SPAN><SPAN class="ft49">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p231 ft54">Förordning om ändring i förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program</P>
<P class="p232 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program</P>
<P class="p198 ft9"><SPAN class="ft22">dels </SPAN>att 1 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p198 ft9"><SPAN class="ft22">dels </SPAN>att det i förordningen införs en ny paragraf, 17 a §.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr2 td47"><P class="p4 ft22">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr2 td48"><P class="p4 ft32">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p233 ft9">Denna förordning innehåller bestämmelser om de arbetsmark- nadspolitiska programmen</P>
<P class="p147 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft39">arbetsmarknadsutbildning,</SPAN></P>
<P class="p113 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft39">arbetspraktik,</SPAN></P>
<P class="p234 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft55">stöd till start av närings- verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p113 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft39">ungdomsinsatser,</SPAN></P>
<P class="p115 ft9"><SPAN class="ft9">5.</SPAN><SPAN class="ft39">förberedande insatser, och</SPAN></P>
<P class="p235 ft9"><SPAN class="ft9">6.</SPAN><SPAN class="ft56">projekt med arbetsmark- nadspolitisk inriktning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p12 ft9">1 §</P>
<P class="p236 ft9">Denna förordning innehåller bestämmelser om de arbetsmark- nadspolitiska programmen</P>
<P class="p237 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft39">arbetsmarknadsutbildning,</SPAN></P>
<P class="p238 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft39">arbetspraktik,</SPAN></P>
<P class="p239 ft22">2 a. stöd inför start av närings- verksamhet,</P>
<P class="p236 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft55">stöd till start av närings- verksamhet,</SPAN></P>
<P class="p240 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft39">ungdomsinsatser,</SPAN></P>
<P class="p238 ft9"><SPAN class="ft9">5.</SPAN><SPAN class="ft39">förberedande insatser, och</SPAN></P>
<P class="p241 ft9"><SPAN class="ft9">6.</SPAN><SPAN class="ft56">projekt med arbetsmark- nadspolitisk inriktning.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p242 ft22">Stöd inför start av näringsverksamhet</P>
<P class="p243 ft9">17 a §</P>
<P class="p244 ft43">Med stöd inför start av närings- verksamhet avses stöd till en arbetssökandes försörjning under den tid då den sökande vidtar sådana åtgärder som ska utgöra underlag för arbetsförmedlingens beslut om stöd till start av närings- verksamhet enligt 19 §.</P>
<P class="p245 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.</P>
<P class="p246 ft16">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<P class="p12 ft8">1 Inledning</P>
<P class="p77 ft23"><SPAN class="ft23">1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Regeringen beslutade den 30 mars 2006 att tillkalla en särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdags- partierna, med uppdrag att se över företagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen (N 2006:11, Dir. 2006:37).</P>
<P class="p112 ft9">Den 14 december 2006 beslutade Regeringen i tilläggsdirektiv (Dir. 2006:129) att utredaren ska kartlägga hur mycket företagarna betalar in till trygghetssystemen i förhållande till vilken ersättning som betalas ut.</P>
<P class="p128 ft9">Den 22 november 2007 beslutade Regeringen i tilläggsdirektiv (Dir. 2007:156) att utredaren, utöver tidigare beslutade uppdrag, ska lämna förslag på hur sjukförsäkringen för företagare bättre kan anpassas till företagarnas behov och möjlighet att vara täckta av försäkringen.</P>
<P class="p247 ft9">Mot denna bakgrund kan uppdraget sammanfattas enligt föl- jande.</P>
<P class="p248 ft23"><SPAN class="ft23">1.2</SPAN><SPAN class="ft57">Sammanfattning av uppdraget</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Regeringens ambition är att främja företagande genom tydligare och bättre regler. Regeringen vill underlätta för individer att starta och driva företag. Hur trygghetssystemen är utformade är därför viktigt. Utredaren ska se över företagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen samt lämna förslag till hur regelverket kan göras tydligare och bättre.</P>
<P class="p45 ft9">Översynen omfattar regler för företagare i arbetslöshetsförsäk- ringen samt i socialförsäkringen. I sistnämnda avseende ankommer det på utredningen att i huvudsak fokusera på de regler som rör företagare i sjukförsäkringen.</P>
<P class="p249 ft16">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Inledning</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">En utgångspunkt för utredningen är att det ska skapas en ökad balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda i trygghetssystemen. Utredaren ska därför kartlägga hur mycket företagarna betalar in till trygghetssystemen i förhållande till vilken ersättning som betalas ut.</P>
<P class="p54 ft9">Utredaren ska analysera och vid behov lämna förslag på ändringar av socialförsäkringsreglerna för den som kombinerar anställning med företagande. Hur övergången från anställning till företagande kan underlättas ska vara föremål för särskilt över- vägande.</P>
<P class="p51 ft9">Utredaren ska ta del av och belysa vilka regler avseende trygg- hetssystemen som gäller för företagare i andra <NOBR>EU-länder.</NOBR></P>
<P class="p250 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">I uppdraget ingår att bestämma vem som ska betraktas som före- tagare i arbetslöshetsförsäkringen och när en företagare ska anses som arbetslös.</P>
<P class="p50 ft9">Effekterna av de förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som beslutades 1997 ska följas upp.</P>
<P class="p50 ft9">Utredningen ska granska nuvarande beräkningsgrunder för företagares arbetslöshetsersättning samt pröva möjligheten till andra modeller än den nuvarande för beräkning av dagpenning.</P>
<P class="p49 ft29">De regler som gäller för dem som verkar inom kooperativa, ekonomiska och ideella föreningar ska ses över och eventuella ändringar som översynen ger anledning till ska föreslås.</P>
<P class="p251 ft11"><SPAN class="ft11">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Företagare i socialförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Utredaren ska analysera villkoren för företagare och vid behov lämna förslag till hur reglerna i sjukförsäkringen kan förändras så att de så långt möjligt blir neutrala i förhållande till val av associa- tionsform. Uppdraget innefattar att analysera förutsättningarna för samt konsekvenserna av att införa ett system med ökad flexibilitet för företagare inom sjukförsäkringen. Utredaren ska utreda och bedöma om samtliga företagare oavsett associationsform bör omfattas av detta system.</P>
<P class="p253 ft9">Konsekvenserna av att egenföretagares sjukpenninggrundande inkomst (SGI) bestäms utifrån nettointäkten i företaget bör</P>
<P class="p254 ft16">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td154"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p4 ft28">Inledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">belysas. Det ska finnas en tydlig koppling mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls inom sjukförsäkringen. Därvid ingår att föreslå förändringar av den begränsning som finns i form av den s.k. jämförelseinkomsten.</P>
<P class="p139 ft29">Förslagen som utredaren lämnar ska vara enkla att hantera för försäkringstagarna och innebära så lite administration som möjligt både för försäkringstagarna och Försäkringskassan.</P>
<P class="p256 ft16">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38951x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p257 ft60"><SPAN class="ft8">2</SPAN><SPAN class="ft59">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</SPAN></P>
<P class="p258 ft62"><SPAN class="ft23">2.1</SPAN><SPAN class="ft61">Det svenska socialförsäkringssystemet – uppbyggnad, finansiering och centrala begrepp</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Eftersom utgångspunkten för utredningens uppdrag är att föreslå förändringar i trygghetssystemen, görs i detta avsnitt en genom- gång av det svenska socialförsäkringssystemets uppbyggnad, finan- siering och centrala begrepp. Härvid utelämnas gemenskapsrätten inom Europeiska unionen (EU) och inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och avtal om social trygghet ingångna med andra stater, vilka kan medföra begränsningar i tillämpningen av svensk lag. Dessa regler berörs i stället i avsnitt 3.</P>
<P class="p260 ft11"><SPAN class="ft11">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Socialförsäkringen bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Socialförsäkringslagen (1999:799), SofL, innehåller bestämmelser om vem som omfattas av den svenska socialförsäkringen. Till begreppet socialförsäkring hänförs de flesta trygghetssystem som administreras av Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndig- heten och de allmänna försäkringskassorna. <SPAN class="ft63">1</SPAN></P>
<P class="p139 ft9">Enligt SofL grundas rätten till förmåner från socialförsäkrings- systemet på bosättning eller förvärvsarbete i Sverige, om inte något annat särskilt anges.</P>
<P class="p261 ft65"><SPAN class="ft64">1 </SPAN>Prop. 2000/01:8 s. 73.</P>
<P class="p262 ft16">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft35"><SPAN class="ft33">2.1.1.1</SPAN><SPAN class="ft66">Bosättningsbaserade försäkringsförmåner</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Alla som är bosatta i Sverige omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Bosättningsbaserade försäkringsförmåner kan tidi- gast betalas ut från och med den tidpunkt då en person anses bosatt i Sverige.</P>
<P class="p54 ft9">Den bosättningsbaserade försäkringen avser enligt 3 kap. 1 § SofL följande garantibelopp: ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan, föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå, sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. AFL i fråga om förmåner som beslutas av Försäkrings- kassan.</P>
<P class="p264 ft9">Den som är bosatt i Sverige omfattas enligt 3 kap. 2 § SofL även</P>
<P class="p265 ft9">av</P>
<P class="p266 ft9">lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,</P>
<P class="p267 ft29">lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till personer med funktionshinder,</P>
<P class="p268 ft9">lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension</P>
<P class="p269 ft9">för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, lagen (1993:389) om assistansersättning, lagen (1993:737) om bostadsbidrag,</P>
<P class="p270 ft9">lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., lagen (1996:1030) om underhållsstöd,</P>
<P class="p198 ft9">lagen (1998:702) om garantipension,</P>
<P class="p271 ft9">lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,</P>
<P class="p50 ft9">lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i fråga om garantipension till omställningspension och änkepension,</P>
<P class="p54 ft9">efterlevandestöd till barn, och pension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 samma lag eller enligt 4 § andra stycket 2 eller 6 § tredje stycket 2 lagen (2000:462) om införande av lagen om efterlevande- pension och efterlevandestöd till barn, beräknad i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i Sverige, och lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd.</P>
<P class="p55 ft9">Det finns även regler om förmåner för den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige.</P>
<P class="p56 ft16">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38953x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft35"><SPAN class="ft33">2.1.1.2</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsbaserade försäkringsförmåner</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Den som arbetar i Sverige omfattas av den arbetsbaserade försäk- ringen.</P>
<P class="p58 ft9">Den arbetsbaserade försäkringen börjar gälla för en arbetstagare från och med den första anställningsdagen. För övriga, icke an- ställda, gäller att ett arbete ska ha påbörjats för att försäkringen ska börja gälla. Försäkringen upphör i regel att gälla tre månader efter det att arbetet upphört (s.k. efterskyddstid).</P>
<P class="p139 ft29">Med arbete i Sverige avses förvärvsarbete i verksamhet här i lan- det. I förarbetena anges bl.a. följande angående begreppet arbete.</P>
<P class="p272 ft12">Det finns inom socialförsäkringen i dag inte någon gemensam defini- tion av begreppet förvärvsarbete. Vad som avses med förvärvsarbete anges inte i lagstiftningen på området. Däremot finns på sina håll en ganska väl utvecklad praxis i frågan.</P>
<P class="p273 ft12">I fråga om vad som skall avses med begreppet arbete, anser vi det naturligt att utgå från nuvarande reglering i LAF. Försäkrad för arbetsskada är enligt 1 kap. 1 § nämnda lag den som förvärvsarbetar i verksamhet här i riket. Någon ändring är inte avsedd vad gäller frågan om en arbetsgivare skall anses som svensk eller utländsk. Arbetsskade- försäkringen täcker arbete som utförs av såväl arbetstagare som upp- dragstagare och egenföretagare<SPAN class="ft67">2</SPAN>.</P>
<P class="p274 ft9">Av 3 kap. 4 § SofL framgår att den som arbetar i Sverige är försäk- rad för följande förmåner: sjukpenning och havandeskapspenning, föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå och tillfällig föräldrapenning, inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrela- terad aktivitetsersättning, samt rehabilitering och rehabiliterings- ersättning enligt 22 kap. AFL i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan.</P>
<P class="p44 ft9">Den som arbetar i Sverige omfattas enligt 5 § i samma kapitel även av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och lagen (2000:461) om efter- levandepension och efterlevandestöd till barn i fråga om inkomst- grundad efterlevandepension och änkepension med undantag av sådan pension som avses i 2 § 13.</P>
<P class="p45 ft29">Det är således arbetsinkomster som omfattas av den arbets- baserade försäkringen som ligger till grund för socialavgifter och förmåner utöver grund- och garantinivå.</P>
<P class="p275 ft65"><SPAN class="ft64">2 </SPAN>Prop.1998/99:119 s.107.</P>
<P class="p262 ft16">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38954x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft35"><SPAN class="ft33">2.1.1.3</SPAN><SPAN class="ft66">Socialavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), SAL</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Skyldigheten att betala socialavgifter enligt SAL är anpassad till SofL, så att avgifter betalas på arbetsinkomster för personer som omfattas av den arbetsbaserade socialförsäkringen.</P>
<P class="p54 ft9">Av SofL följer att arbetslöshetsförsäkringen inte är en del av socialförsäkringen. Arbetsmarknadsavgiften i socialavgifterna används dock för finansiering av bl.a. arbetslöshetsförsäkringen. Social- avgifterna finansierar således förmåner som inte ingår i social- försäkringen. Ett uttryck som används både inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> och i avtal med andra stater om social trygghet för att beskriva de områden som socialavgifterna ska finansiera är <SPAN class="ft22">systemen för social trygghet</SPAN>. Syftet med socialavgifterna är således att finansiera syste- men för social trygghet<SPAN class="ft63">3</SPAN>.</P>
<P class="p276 ft9">Socialavgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.</P>
<P class="p250 ft35"><SPAN class="ft33">2.1.1.4</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivaravgifter</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Enligt SAL ska den som utger avgiftspliktig ersättning betala arbetsgivaravgifter. Från denna huvudregel finns emellertid undan- tag som t.ex. att ersättning till person som understiger 1000 kronor är avgiftsfri.</P>
<P class="p49 ft9">Arbetsgivaravgifter betalas på avgiftspliktig ersättning för arbete i Sverige och, i vissa situationer, på sådan ersättning för arbete utomlands.</P>
<P class="p54 ft9">Avgiftspliktig ersättning är löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete. Vissa ersättningar likställs i detta samman- hang med ersättning för arbete, jämför 2 kap. 11 § SAL.</P>
<P class="p54 ft9">Arbetsgivaravgifter ska inte betalas om den som tar emot ersättning för arbete har en <NOBR>F-skattsedel</NOBR> antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut.</P>
<P class="p50 ft9">Enligt 2 kap. 24 § SAL utgör summan av de avgiftspliktiga ersättningar som den avgiftsskyldige utgett under en kalender- månad underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifterna, det s.k. avgiftsunderlaget.</P>
<P class="p49 ft9">För 2008 utgör arbetsgivaravgifterna 24,29 procent av avgifts- underlaget. Därtill kommer allmän löneavgift om 7,49 procent enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Denna avgift beräk- nas enligt 1 § i sistnämnda lag på samma avgiftsunderlag som</P>
<P class="p277 ft65"><SPAN class="ft64">3 </SPAN>Prop. 2000/01:8 s.78.</P>
<P class="p278 ft16">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<P class="p12 ft17">SOU 2008:89 Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P>
<P class="p279 ft9">arbetsgivaravgifterna. Summan av dessa avgifter är för 2008 i normalfallet följande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr1 td121"><P class="p4 ft9">Ålderspensionsavgift</P></TD>
<TD class="tr1 td151"><P class="p5 ft9">10,21%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p4 ft9">Efterlevandepensionsavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p5 ft9">1,70%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p4 ft9">Sjukförsäkringsavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p5 ft9">7,71%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p4 ft9">Föräldraförsäkringsavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p5 ft9">2,20%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p4 ft9">Arbetsskadeavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p5 ft9">0,68%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p4 ft9">Arbetsmarknadsavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p5 ft9">2,43%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p4 ft9">Allmän löneavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p5 ft9">7,49 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p4 ft35">Totalt</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p5 ft35">32,42%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft9">På ersättning till person som vid årets ingång fyllt 65 år utges emellertid endast ålderspensionsavgift.</P>
<P class="p128 ft9">Den 1 juli 2007 infördes lägre arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 25 år. Innebörden av reglerna är att för dessa personer ska betalas hela ålderspensionsavgiften men bara hälften av övriga avgifter. För denna grupp blir avgiften därför 21,31 procent under 2008.</P>
<P class="p281 ft35"><SPAN class="ft33">2.1.1.5</SPAN><SPAN class="ft66">Egenavgifter</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">En fysisk person som har avgiftspliktig inkomst ska betala egen- avgifter. Egenavgifter erläggs på avgiftspliktig inkomst av arbete i Sverige och, i vissa situationer, på avgiftspliktig inkomst av arbete utomlands. Avgiftspliktiga inkomster är överskott av närings- verksamhet och vissa tjänsteinkomster.</P>
<P class="p112 ft9">Överskott från näringsverksamhet är avgiftspliktig endast om den som har arbetat i verksamheten gjort detta i inte oväsentlig omfattning. Kravet på ”inte oväsentlig omfattning”, innebär att verksamheten ska bedrivas aktivt. Klassificeringen av när en näringsverksamhet är att betrakta som aktiv är således central för bedömningen av när en arbetsinkomst föreligger och således vilken inkomst som ska ligga till grund för egenavgifter och därmed socialförsäkringsförmåner.</P>
<P class="p282 ft29">Egenavgifter betalas inte på avgiftsunderlag som understiger 1000 kronor.</P>
<P class="p111 ft29">På ersättning för arbete som betalas till någon som inte har F- skattsedel erläggs emellertid arbetsgivaravgifter, jämför avsnittet om arbetsgivaravgifter ovan.</P>
<P class="p283 ft16">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft22">Beräkning av egenavgifter</P>
<P class="p53 ft9">2008 utgör egenavgifterna 23,22 procent av avgiftsunderlaget. Därtill kommer allmän löneavgift om 7,49 procent enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Denna avgift beräknas enligt 1 § i sistnämnda lag på samma avgiftsunderlag som arbetsgivar- avgifterna. Summan av dessa avgifter är för 2008 därför normalt följande:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr1 td156"><P class="p4 ft9">Ålderspensionsavgift</P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p5 ft9">10,21 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td156"><P class="p4 ft9">Efterlevandepensionsavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p5 ft9">1,70 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td156"><P class="p4 ft9">Sjukförsäkringsavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p5 ft9">7,93 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td156"><P class="p4 ft9">Föräldraförsäkringsavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p5 ft9">2,20 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td156"><P class="p4 ft9">Arbetsskadeavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p5 ft9">0,68 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td156"><P class="p4 ft9">Arbetsmarknadsavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p5 ft9">0,50 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td156"><P class="p4 ft9">Allmän löneavgift</P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p5 ft9">7,49 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td156"><P class="p4 ft35">Totalt</P></TD>
<TD class="tr22 td98"><P class="p5 ft35">30,71 %</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft9">Notera att för den som valt karensdagar sänks sjukförsäkrings- avgiften. Vid tre karensdagar är sjukförsäkringsavgiften 6,67 pro- cent (totalt avgiftsuttag 29,45 procent 2008). Vid 30 karensdagar är sjukförsäkringsavgiften 6,00 procent (totalt avgiftsuttag 28,78 pro- cent 2008).</P>
<P class="p55 ft9">Person som vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65 år betalar endast ålderspensionsavgift.</P>
<P class="p54 ft9">Den 1 juli 2007 infördes lägre egenavgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 25 år. Inne- börden av reglerna är att dessa personer ska betala hela ålderspen- sionsavgiften men bara hälften av övriga avgifter, vilket innebär avgifter med 20,46 procent under 2008.</P>
<P class="p285 ft35"><SPAN class="ft33">2.1.1.6</SPAN><SPAN class="ft66">Fördelning av socialavgifter</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Socialavgifterna nyttjas för att finansiera systemen för social trygg- het. Bestämmelserna i lagen (2000:981) om fördelning av social- avgifter anger närmare vilka förmåner, ersättningar och kostnader i dessa system som respektive avgift ska finansiera. Detta sker enligt följande.</P>
<P class="p55 ft9">Sjukförsäkringsavgiften finansierar kostnader för följande ersättningar: sjukpenning och andra ersättningar enligt 3 kap. AFL,</P>
<P class="p67 ft16">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitets- ersättning enligt 8 kap. AFL och rehabiliteringspenning och andra ersättningar enligt 22 kap. AFL.</P>
<P class="p128 ft9">Sjukförsäkringsavgiften ska också finansiera Centrala studie- stödsnämndens kostnader med anledning av att studielån som avser en sjukperiod inte behöver återbetalas enligt studiestödslagen (1999:1395) eller bestämmelser som har meddelats med stöd av den lagen, kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledig- het för närståendevård, den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, vissa av Försäkringskassans förvaltningskostnader och kostnader för att delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, samt sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift som betalas för förmåner i vissa fall.</P>
<P class="p45 ft9">Föräldraförsäkringsavgiften finansierar föräldrapenningförmå- ner enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, kostnader för administration av föräldrapenningförmåner, och sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspen- sionsavgift som betalas för föräldrapenningförmåner.</P>
<P class="p112 ft29">Ålderspensionsavgiften finansierar det allmänna pensions- systemet.</P>
<P class="p111 ft9">Efterlevandepensionsavgiften finansierar inkomstgrundad efter- levandepension och änkepension enligt lagen (2000:461) om efter- levandepension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen om efterlevandepension och efterlevande- stöd till barn, och kostnader för administration av sådan pension.</P>
<P class="p44 ft9">Arbetsmarknadsavgiften finansierar arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och kostnader för till- syn av utbetalning av sådan ersättning enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, aktivitetsstöd till den som tar del av ett arbets- marknadspolitiskt program, under förutsättning att han eller hon uppfyller villkoren för inkomstrelaterad ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring, kostnader enligt lönegarantilagen (1992:497), och sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift som betalas på dessa ersättningar.</P>
<P class="p287 ft9">Arbetsskadeavgiften finansierar ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, kostnader för administration av sådana ersättningar, och sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift som betalas på sådana ersättningar.</P>
<P class="p288 ft16">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft23"><SPAN class="ft23">2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Skatteregler</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">I utredningens uppdrag ligger bl.a. att belysa konsekvenserna av att egenföretagares SGI bestäms utifrån nettointäkten i företaget samt överväga behov av möjligheten till förändringar. Med hänsyn härtill och eftersom nettointäkten utgör grunden för socialavgifter och de förmåner som kan utgå från trygghetssystemen följer nedan en redogörelse av grunderna för hur nettointäkten beräknas samt till- hörande centrala begrepp. Därefter redogörs för de s.k. <NOBR>3:12-reg-</NOBR> lerna, vilka i viss del har betydelse för utredningens förslag. Avslut- ningsvis berörs formerna för skattebetalning och erläggande av avgifter.</P>
<P class="p289 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Begreppet näringsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Näringsverksamhet kan bedrivas av såväl fysiska som juridiska personer.</P>
<P class="p54 ft9">Av 13 kap. 1 § 1 stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår att med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.</P>
<P class="p50 ft9">Det innebär att verksamheten måste bedrivas med syfte att visa vinst, s.k. vinstsyfte. I avsaknad av vinstsyfte kan verksamheten betraktas som hobbyverksamhet där överskott beskattas i inkomst- slaget tjänst.</P>
<P class="p54 ft9">Kravet på yrkesmässighet innebär att verksamheten ska bedrivas regelbundet och varaktigt samt att den ska ha en viss omfattning. Uttrycket innebär en avgränsning mot inkomstslaget kapital.</P>
<P class="p54 ft9">Kravet på självständighet innebär att verksamheten inte får bedrivas som en anställning och är således en avgränsning mot inkomstslaget tjänst.</P>
<P class="p54 ft9">Innehav av näringsfastighet och näringsbostadsrätt samt avverk- ningsrätt räknas enligt 13 kap. 1 § 2 stycket IL alltid som närings- verksamhet. Vid sådana innehav finns inga krav på yrkesmässighet eller självständighet.</P>
<P class="p54 ft29">Enligt 2 kap. 14 § IL är näringsfastighet en fastighet som inte är privatbostadsfastighet.</P>
<P class="p50 ft9">Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att små- huset är en privatbostad, småhus med mark som utgör småhus- enhet, småhus på annans mark, och småhus med tillhörande tomt- mark på lantbruksenhet. Med småhus, småhusenhet och lantbruks-</P>
<P class="p290 ft16">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38959x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">enhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).<SPAN class="ft63">4</SPAN></P>
<P class="p112 ft9">Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privat- bostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.</P>
<P class="p45 ft9">Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon när- stående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.<SPAN class="ft63">5</SPAN></P>
<P class="p139 ft9">Mot bakgrund av det anförda kan som exempel på närings- fastigheter nämnas skogs- och lantbruksfastigheter. Även fastig- heter med småhus som används för uthyrning kan vara närings- fastigheter.</P>
<P class="p291 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Innebörden av arbetsinkomst</SPAN></P>
<P class="p292 ft9">Inkomst av näringsverksamhet för fysiska personer, som är enskilda näringsidkare eller delägare i handelsbolag, delas in i aktiv respektive passiv näringsverksamhet. Indelningen tydliggör vilka inkomster som är arbetsinkomster och vilka inkomster som i stället har karaktär av kapitalinkomster. Socialavgifter erläggs på aktiva näringsinkomster och särskild löneskatt på inkomster av passiv näringsverksamhet.</P>
<P class="p282 ft9">Av 2 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning. Annan näringsverksamhet anses som passiv närings- verksamhet.</P>
<P class="p45 ft9">Termerna aktiv och passiv näringsverksamhet infördes i kom- munalskattelagen genom 1990 års skattereform.</P>
<P class="p293 ft70"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft69">Jfr 2 kap. 13 § IL.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft71">Jfr 2 kap. 8 § IL.</SPAN></P>
<P class="p262 ft16">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Vad som är aktiv och passiv näringsverksamhet är beskrivet i förarbeten från 1990 (prop. 1989/90: 110 del 1 s. 646). I detta fram- går följande:</P>
<P class="p295 ft12">En verksamhet utgör aktiv näringsverksamhet om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. I det motsatta fallet utgör verksamheten passiv näringsverksamhet. Kravet på aktivitet innebär i normalfallet att den skattskyldige skall ha ägnat sysslorna i verksamheten minst en tredjedel av den tid som åtgår för en vanlig anställning på heltid. Detta krav får i vissa fall jämkas med hänsyn till omständigheterna. En person som vid sidan av anställningen bedriver näringsverksamhet som i huvudsak baseras på hans egen arbetskraft får således regelmässigt anses uppfylla aktivitetskravet. Detta gäller där- emot inte beträffande verksamhet med en betydande balansomslut- ning. I fråga om t.ex. förvaltning av egna fastigheter bör således arbets- insatsen motsvara minst en tredjedel av arbetstiden i en heltids- anställning för att verksamheten skall vara att hänföra till aktiv näringsverksamhet.</P>
<P class="p296 ft9">Regeringsrätten har genom RÅ 2002 ref. 15 modifierat detta förarbetsuttalande. I rättsfallet fann Regeringsrätten att en person som bedrev skogsbruk på sin jordbruksfastighet om cirka 30 hektar bedrev aktiv näringsverksamhet. I domen uttalade Regeringsrätten följande:</P>
<P class="p297 ft12">Bestämmelserna om aktiv och passiv näringsverksamhet kom till vid 1990 års skattereform. De har inte längre betydelse för indelning i förvärvskällor men används i andra hänseenden för att skilja mellan avkastning av arbete och avkastning av kapital. Inkomst av aktiv näringsverksamhet är pensionsgrundande och utgör underlag för socialavgifter samt medför rätt till avdrag för pensionsförsäkrings- premier, allmänt avdrag för nystartad eller konstnärlig verksamhet och grundavdrag. Vidare finns särskilda regler om avyttring av andelar i handelsbolag där aktiv näringsverksamhet bedrivits. Före 1990 års skattereform utgjordes den pensionsgrundande inkomsten, såvitt är av intresse i målet, av inkomst av här i riket bedriven rörelse och inkomst av här belägen jordbruksfastighet som brukas av den försäkrade. I inkomstskattehänseende skedde en uppdelning i A- och <NOBR>B-inkomst,</NOBR> varvid med <NOBR>A-inkomst</NOBR> avsågs, förutom inkomst av tjänst, inkomst av jordbruksfastighet och rörelse, om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning och med <NOBR>B-inkomst</NOBR> övriga inkomster.</P>
<P class="p298 ft12">Det kan nämnas att de regler som infördes i samband med skatte- reformen år 1990 om uppdelning i vissa fall av utdelning och realisa- tionsvinster mellan inkomstslagen kapital och tjänst (de s.k. 3:12- reglerna) bygger på en liknande avgränsning. Dessa regler skall nämligen bara tillämpas om den skattskyldige eller någon närstående till honom varit verksam i företaget i betydande omfattning.</P>
<P class="p299 ft16">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft12">Inget av dessa uttryckssätt klargör hur bedömningen skall göras och vilken betydelse som skall tillmätas verksamhetens art och omfattning. Gemensamt för dem är att de syftar till att dra en skiljelinje mellan avkastning av eget arbete och avkastning av förmögenhet. Ett annat inslag i beskattningen som är inriktat på att göra en sådan indelning är den år 1993 införda räntefördelningen.</P>
<P class="p301 ft12">Gränsdragningens syfte och dess betydelse för inkomstbaserad pen- sion medför att sådan verksamhet där en näringsidkare lägger ner en stor del av sin arbetskraft alltid måste betecknas som en aktiv närings- verksamhet. Likaså måste rimligen en verksamhet vars avkastning helt eller till allt övervägande del närmast kan ses som ersättning för arbete, t.ex. verksamhet som konsult, skribent eller hantverkare, alltid beteck- nas som aktiv oavsett omfattningen. Ett sådant synsätt överens- stämmer också med vad som uttalats i förarbetena (prop. 1989/90:110, del 1, s. 646).</P>
<P class="p302 ft12">Svårare blir gränsdragningen när det är fråga om en verksamhet som baserar sig på innehavet av en tillgång och den nedlagda arbetsinsatsen är av begränsad omfattning. Näringsidkarens befattning med verksam- heten kan då närmast ha karaktären av förmögenhetsförvaltning. Tydliga sådana fall kan vara innehav av utarrenderade jordbruks- fastigheter eller av hyresfastigheter eller skogsfastigheter vilkas skötsel omhänderhas av annan. Om däremot den skattskyldige i ett jord- eller skogsbruk utför allt det arbete som krävs får denna arbetsinsats anses ha sådan betydelse för avkastningen att det förhållandet att verk- samheten är av mindre omfattning och att arbetsinsatsen därför blir begränsad inte hindrar att verksamheten bedöms utgöra aktiv närings- verksamhet.</P>
<P class="p303 ft9">Mot denna bakgrund ansåg Regeringsrätten att verksamheten i rättsfallet var aktiv näringsverksamhet. Av rättsfallet kan man dra slutsatsen att om intäkterna är en följd av den egna arbetsinsatsen, så är det inkomst av aktiv näringsverksamhet även om arbets- insatsen har varit av begränsad omfattning.</P>
<P class="p304 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Hur bestäms en företagares arbetsinkomst?</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">För att bestämma en egenföretagares (enskild näringsidkares och fysiska handelsbolagsdelägares) arbetsinkomst, dvs. skatterättsliga resultat, är utgångspunkten verksamhetens redovisade resultat enligt bokföringen. Detta resultat justeras sedan i deklarations- blanketten utifrån varje egenföretagares personliga intäkter och kostnader, t.ex. i form av bilförmån eller avdrag för kostnader för resor mellan arbetsplats och bostad.</P>
<P class="p306 ft16">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38962x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">Därefter har egenföretagaren bl.a. möjlighet att få avkastning på verksamhetens kapital i form av räntefördelning samt göra avsättningar till periodiseringsfond och expansionsfond, jämför nedan.</P>
<P class="p153 ft9">Sedan tas hänsyn till eget pensionssparande samt årets beräk- nade avdrag för egenavgifter samt sjukpenning som ingår i närings- verksamheten.</P>
<P class="p54 ft9">Det som därefter återstår är egenföretagarens nettointäkt (resultat) vilken kan vara antingen överskott eller underskott. Efter det att möjligheten till räntefördelning infördes för egenföretagare 1994 utgörs egenföretagarens deklarerade inkomst av aktiv närings- verksamhet endast av arbetsinkomst (motsvarar aktieägares uttag av lön) och är skattepliktigt som en arbetsinkomst.</P>
<P class="p49 ft9">För det fall aktiv näringsverksamhet visar överskott beräknas socialavgifter på detta, vilket berättigar till förmåner från social- försäkringssystemet.</P>
<P class="p49 ft9">För de företagare som bedriver verksamhet genom aktiebolag eller ekonomisk förening är den ersättning som de erhåller för utfört arbete, t.ex. lön eller förmåner, arbetsinkomst. Denna ersätt- ning ligger till grund för socialavgifter och dessa företagares rätt till förmåner från socialförsäkringssystemet.</P>
<P class="p285 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft58">1990 års skattereform och neutral företagsbeskattning</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">1990 års allmänna skattereform följdes av 1993 års företagsskatte- reform. Genom den senare fick enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag skatteregler likvärdiga med reglerna för de som valt att bedriva näringsverksamhet genom företagsformen aktiebolag. Syftet var således att få en s.k. neutral företagsbeskatt- ning.<SPAN class="ft63">6</SPAN></P>
<P class="p49 ft9">Huvudpunkter i företagsskattereformen var att avkastningen på det kapital som investeras i verksamheten ska beskattas i inkomst- slaget kapital och inte i näringsverksamhet (positiv räntefördel- ning) samt att företagarna, med motsvarande beskattning som i ett enmansaktiebolag, ska kunna återinvestera vinstmedel i verksamheten (ökning av expansionsmedel). För enskilda närings- idkare och delägare i handelsbolag infördes även rätten att göra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder.<SPAN class="ft63">7</SPAN></P>
<P class="p307 ft70"><SPAN class="ft72">6</SPAN><SPAN class="ft73">Prop. 1993/94:50.</SPAN></P>
<P class="p308 ft65"><SPAN class="ft72">7</SPAN><SPAN class="ft74">Prop. 1993/94:50 s. 2.</SPAN></P>
<P class="p278 ft16">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38963x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft35"><SPAN class="ft33">2.2.4.1</SPAN><SPAN class="ft66">Räntefördelning</SPAN></P>
<P class="p309 ft9">Räntefördelning kan vara antingen positiv eller negativ.</P>
<P class="p112 ft9">Positiv räntefördelning syftar till att avkastning på eget kapital som investerats i näringsverksamhet ska beskattas som intäkt av kapital. Härigenom ska skattemässig neutralitet uppnås i för- hållande till beskattningen av avkastning på kapital som en ägare till ett enmansaktiebolag tillskjutit till bolaget.<SPAN class="ft63">8 </SPAN>Genom räntefördel- ning bestäms således vad som är kapitalinkomst.<SPAN class="ft63">9</SPAN></P>
<P class="p122 ft22">Positiv räntefördelning</P>
<P class="p259 ft9">Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet medges avdrag för en schablonmässigt beräknad ränta på ett underlag som i princip utgörs av det egna kapitalet i näringsverksamheten, ett s.k. kapital- underlag. Kapitalunderlaget bestäms utifrån förhållandena vid ut- gången av året före beskattningsåret och räntesatsen bestäms utifrån ränteläget den sista november året före beskattningsåret. Ett belopp motsvarande avdraget tas upp som intäkt av kapital (positiv räntefördelning).</P>
<P class="p310 ft9">Den del av ett företags resultat som inte är föremål för ränte- fördelning betraktas som arbetsinkomst på vilken det utgår skatt och sociala avgifter. Denna arbetsinkomst ligger även till grund för vilka och hur stora förmåner från socialförsäkringssystemet som den enskilda företagaren kan erhålla.</P>
<P class="p139 ft9">Positiv räntefördelning är frivillig. Frivilligheten är utformad så att den skattskyldige helt eller delvis kan avstå från positiv ränte- fördelning. Av förarbetena till bestämmelsen framgår följande:</P>
<P class="p311 ft12">I betänkandet Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100) föreslogs att en enskild näringsidkare borde kunna avstå från att utnyttja sitt utrymme för positiv räntefördelning. Motsvarande belopp skulle då ingå i inkomst av näringsverksamhet och därmed i den pensions- grundande inkomsten och i underlaget för egenavgifter. Om den skattskyldige inte utnyttjade utrymmet skulle det få sparas. I departe- mentspromemorian Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m. Ändringar i bolagsbeskattningen (Ds 1993:28) föreslogs att något utrymme inte skulle få sparas i det fall årets inkomster räckt till för att utnyttja utrymmet. <NOBR>---</NOBR> När räntesatsen nu föreslås bli höjd får kravet på frivillighet ökad tyngd. För den som har ett stort positivt fördel- ningsunderlag blir avdraget i näringsverksamheten betydande vilket i</P>
<P class="p23 ft70"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 1993/94:50 s. 233.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">9</SPAN><SPAN class="ft71">Jfr. RÅ 2002 ref. 15.</SPAN></P>
<P class="p262 ft16">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38964x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft12">sin tur kan föranleda att den pensionsgrundande inkomsten blir låg. För att inte positiv räntefördelning i vissa fall skall urholka socialför- säkringsskyddet för enskilda näringsidkare och fysiska personer som driver verksamhet i handelsbolag bör positiv räntefördelning göras frivillig. Detta argument förstärks i det system för ålderspension där livsinkomsten blir avgörande för pensionens storlek som föreslagits i ett betänkande av Pensionsarbetsgruppen, Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20). Om den skattskyldige – helt eller delvis – vill spara ett positivt fördelningsbelopp bör, i likhet med vad som gäller i dag om ett positivt utrymme inte kan utnyttjas, utrymmet föras vidare till påföljande beskattningsår.<SPAN class="ft67">10</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Positiv räntefördelning kan endast göras om verksamhetens resul- tat är positivt, eftersom det först då finns någonting att fördela. I den mån räntefördelningsbeloppet överstiger inkomsten av näringsverksamheten före räntefördelning, förs det överskjutande beloppet vidare till följande beskattningsår eftersom positiv ränte- fördelning inte kan medföra underskott i näringsverksamheten. Motsvarande gäller naturligtvis också i den mån näringsidkaren yrkar att positiv räntefördelning inte ska ske. Om följande år visar ett negativt räntefördelningsbelopp, ska det sparade räntefördel- ningsbeloppet kvittas mot detta.</P>
<P class="p313 ft22">Negativ räntefördelning</P>
<P class="p53 ft9">Om kapitalunderlaget i verksamheten är negativt, ska ett på visst sätt bestämt belopp tas upp som inkomst av näringsverksamhet. Ett belopp motsvarande inkomsten dras av vid beräkning av inkomst av kapital (negativ räntefördelning). Den negativa ränte- fördelningen är obligatorisk.</P>
<P class="p314 ft35"><SPAN class="ft33">2.2.4.2</SPAN><SPAN class="ft66">Företagssparande – periodiseringsfond</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Systemet med periodiseringsfonder ger företagen möjlighet att utjämna sina inkomster över tiden samt göra investeringar med obeskattade vinstmedel.</P>
<P class="p49 ft29">Avsättning till periodiseringsfond får göras av enskilda närings- idkare, dödsbon, aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl. juridiska personer. För handelsbolag sker avsättningen på delägarnivå.</P>
<P class="p47 ft65"><SPAN class="ft64">10 </SPAN>Prop. 93/94:234 s. 96.</P>
<P class="p278 ft16">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">Aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl. juridiska personer, som är skyldiga att upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen, ska göra avsättningen till periodiseringsfond i räkenskaperna. Varje års avsättning bildar en särskild fond. Från och med 2006 års taxering räntebeläggs juridiska personers avsättningar till periodiserings- fonder</P>
<P class="p282 ft9">Avsättning till periodiseringsfond görs efter räntefördelning men före expansionsfond och pensionssparavdrag; se bild nedan.</P>
<P class="p315 ft35"><SPAN class="ft33">2.2.4.3</SPAN><SPAN class="ft66">Företagssparande - expansionsfond</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Enskilda näringsidkare ges möjlighet att fondera vinstmedel i näringsverksamhet genom avsättning till expansionsfond. De fonderade medlen enkelbeskattas med ett skatteuttag motsvarande bolagsskattesatsen (28 procent). Medlen kan användas för expan- sion av verksamheten utan ytterligare beskattning. Avsikten är att en enskild näringsverksamhet ska kunna expandera på i princip samma villkor som gäller för aktiebolag.</P>
<P class="p139 ft9">Avsättning till expansionsfond är frivilligt. Den deklarerade nettointäkten minskas med lika stort belopp som avsättningen.</P>
<P class="p112 ft9">En minskning av expansionsfond ökar näringsverksamhets resultat och således både underlagen för inkomstskatt och egen- avgifter. Expansionsfondsskatten gottskrivs den skattskyldige vid en minskning av expansionsfonden. Avsättning till expansionsfond görs efter räntefördelning och periodiseringsfond men före pen- sionssparavdrag, se bild nedan.</P>
<P class="p316 ft16">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38966x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft75">ORDNINGSFÖLJD</P>
<P class="p318 ft77">Inkomst av näringsverksamhet +/<SPAN class="ft76">- </SPAN>justeringar enligt nedan</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr7 td68"><P class="p100 ft78">Tillkommande poster</P></TD>
<TD class="tr7 td100"><P class="p319 ft79">Avgående poster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td68"><P class="p320 ft80">Negativ</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p321 ft80">Positiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p322 ft81">Räntefördelning</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p20 ft80">Räntefördelning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td68"><P class="p322 ft81">Återföring</P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p319 ft80">Avsättning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p323 ft81">periodiseringsfond</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p5 ft80">periodiseringsfond</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td68"><P class="p324 ft81">Minskning</P></TD>
<TD class="tr10 td100"><P class="p325 ft80">Ökning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p323 ft81">expansionsfond</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p99 ft80">expansionsfond</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td68"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr23 td100"><P class="p326 ft80">Avdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td68"><P class="p327 ft80">Återfört avdrag</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p321 ft83">pensionssparande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td100"><P class="p4 ft84"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><P class="p328 ft81">egenavgifter / löneskatt</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td100"><P class="p329 ft80">Avdrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td68"><P class="p4 ft85"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td68"><P class="p330 ft80">Sjukpenning</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p20 ft81">egenavgifter / löneskatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td100"><P class="p4 ft86"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft80">Nettointäkt av näringsverksamhet</P>
<P class="p332 ft88"><SPAN class="ft87">Källa</SPAN>: LRF KONSULT AB.</P>
<P class="p333 ft9">Bilden visar översiktligt hur nettointäkten bestäms. Notera att särskilda regler gäller när en verksamhet upphör, varför bilden då inte stämmer.</P>
<P class="p334 ft16">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38967x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p335 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft58">Fåmansföretag</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Kapitalinkomster på onoterade andelar beskattas med en propor- tionell skatt på 25 procent medan förvärvsinkomster beskattas progressivt med en högsta marginalskatt på cirka 57 procent. Skill- naden i skattesats har inneburit regler som särskiljer kapital- inkomster från förvärvsinkomster. Beträffande utdelningar och kapitalvinster avseende företag med ett fåtal delägare där delägaren arbetar i företaget har det ansetts särskilt viktigt att dela upp inkomsterna. Anledningen är att delägare i ett sådant företag ofta kan välja mellan att ta ut inkomster från företaget i form av lön, utdelning eller kapitalvinst.</P>
<P class="p45 ft9">Utan särskilda regler kan ägaren undvika den progressiva skat- ten för förvärvsinkomster genom att ta ut arbetsinkomster i form av utdelning eller kapitalvinst i stället för i form av lön.</P>
<P class="p44 ft9">Utgångspunkten för reglerna är att en person som äger och arbetar i ett fåmansföretag i princip ska få lika hög skatt på sina arbetsinkomster som en löntagare utan ägarintresse. Utdelning och kapitalvinst på andelar i ett fåmansföretag ska således beskattas i inkomstslaget kapital i den mån inkomsten utgör kapitalavkastning medan eventuell överskjutande utdelning och kapitalvinst beskattas som intäkt av tjänst. Till följd av svårigheten att avgöra vad som är egentlig kapitalinkomst och arbetsinkomst för en delägare som arbetar i ett fåmansföretag som hon eller han själv kontrollerar måste uppdelningen ske på ett schablonmässigt sätt.<SPAN class="ft63">11</SPAN></P>
<P class="p336 ft9">Dessa särskilda regler återfinns huvudsakligen i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, och benämns vanligen som <NOBR>”3:12-reglerna”.</NOBR></P>
<P class="p315 ft35"><SPAN class="ft33">2.2.5.1</SPAN><SPAN class="ft66">Huvuddefinitionen av fåmansföretag</SPAN></P>
<P class="p43 ft9">Enligt 56 kap. 2 § IL avses med fåmansföretag ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där ”fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget”.</P>
<P class="p139 ft29">Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag ska en person och hans närstående (närståendekrets) anses som en del- ägare, jämför 56 kap. 5 § IL.</P>
<P class="p275 ft65"><SPAN class="ft64">11 </SPAN>Skatteverkets handledning för beskattning av inkomst vid 2008 års taxering del 3 s. 269f.</P>
<P class="p262 ft16">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">Av 2 kap. 22 § IL framgår att som närstående person räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling och avkomlings make, syskon, syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling. Enligt 2 kap. 20 § IL till- lämpas bestämmelser om makar också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn.</P>
<P class="p51 ft9">Som fåmansföretag räknas inte enskild firma, enkelt bolag eller partrederi och vidare inte heller stiftelse eller ideell förening. Inte heller aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk eller utländsk börs, är fåmansföretag.</P>
<P class="p285 ft35"><SPAN class="ft33">2.2.5.2</SPAN><SPAN class="ft66">Subsidiär definition av fåmansföretag</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Av 56 kap. 2 § IL framgår även att fåmansföretag föreligger om ”näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är obe- roende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestäm- manderätten över sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat”.</P>
<P class="p49 ft9">Denna definition fångar således in företag som kan ägas av många personer men där verksamheten är uppdelad på sådant sätt att de olika verksamhetsgrenarna i praktiken fungerar som ett själv- ständigt fåmansföretag.</P>
<P class="p285 ft35"><SPAN class="ft33">2.2.5.3</SPAN><SPAN class="ft66">Den utvidgade definitionen av fåmansföretag</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">I 57 kap. 3 § IL stadgas att vid bedömningen av om fyra eller färre personer äger andelar i företaget ska sådana delägare som själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående åren varit verksamma i betydande omfattning inom företaget anses som en person.</P>
<P class="p49 ft9">De utvidgade fåmansföretagsbegreppet omfattar även de fall där delägaren eller dennes närstående är eller under någon del av den närmast föregående femårsperioden varit verksam i betydande omfattning i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag.</P>
<P class="p337 ft16">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38969x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft9">I fall där delägaren eller närstående är verksam i betydande omfattning i ett indirekt ägt fåmansföretag eller fåmanshandels- bolag inom samma företagsgrupp så slår detta således igenom på det direktägda företaget vid bedömning av om det senare är ett fåmansföretag respektive fåmanshandelsbolag.</P>
<P class="p139 ft9">Bestämmelsen om verksamhet i indirekt ägt företag infördes för att förhindra kringgående av bestämmelserna om beskattning av utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag genom att verksamheten förläggs i ett av fåmansföretaget ägt företag.<SPAN class="ft63">12</SPAN></P>
<P class="p339 ft90"><SPAN class="ft33">2.2.5.4</SPAN><SPAN class="ft89">När är en andelsägare verksam i betydande omfattning?</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Det faktum att ett företag definieras som fåmansföretag innebär inte att samtliga andelsägare i fåmansföretaget omfattas av de sär- skilda bestämmelserna om hur arbetsinkomster och kapitalin- komster ska fördelas. En förutsättning för detta är att den enskilde andelsägaren, eller närstående, har s.k. kvalificerade andelar i före- taget. Andelarna är kvalificerade bl.a. om andelsägaren, eller när- stående, varit verksam i betydande omfattning i aktiebolaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Denna prövning görs individuellt för varje andelsägare.</P>
<P class="p340 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft58">F-skatt</SPAN></NOBR> och <NOBR>A-skatt</NOBR></P>
<P class="p341 ft9">Skyldigheten att göra skatteavdrag och betala socialavgifter på ersättning för arbete beror i huvudsak på om mottagaren har A- skattsedel eller <NOBR>F-skattsedel,</NOBR> där ”F” betyder företagare.</P>
<P class="p128 ft9">Den som betalar ut ersättning för utfört arbete till en person som har <NOBR>A-skattsedel</NOBR> är enligt huvudregeln skyldig att göra skatte- avdrag och betala arbetsgivaravgifter.</P>
<P class="p139 ft9">Den som tilldelas <NOBR>F-skatt</NOBR> får en <NOBR>F-skattsedel</NOBR> och betalar själv sin preliminärskatt och egenavgifter.</P>
<P class="p112 ft9">Av 4 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, framgår att en <NOBR>F-skattsedel</NOBR> kan utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige.</P>
<P class="p342 ft65"><SPAN class="ft64">12 </SPAN>Skatteverkets handledning för beskattning av inkomst vid 2008 års taxering del 3 s. 271f.</P>
<P class="p262 ft16">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Den som både har inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst kan ha en <NOBR>F-skattsedel</NOBR> med villkor. <NOBR>F-skattsedeln</NOBR> får då bara åberopas i personens näringsverksamhet, 4 kap. 9 § SBL.</P>
<P class="p250 ft35"><SPAN class="ft33">2.2.6.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">F-skatt</SPAN></NOBR> i olika företagsformer</P>
<P class="p53 ft9">De vanligast förekommande företagsformerna i Sverige är enskild firma, aktiebolag, handelsbolag samt ekonomiska föreningar.</P>
<P class="p50 ft9">All inkomst från verksamhet som bedrivs av juridiska personer, t.ex. aktiebolag och handelsbolag, hänförs till inkomst av närings- verksamhet och den juridiska personen är normalt skattesubjekt och beskattas själv för inkomsten. Aktiebolag och ekonomiska föreningar kan därför tilldelas <NOBR>F-skatt</NOBR> efter ansökan.</P>
<P class="p49 ft9">Beträffande handelsbolag, kommanditbolag och Europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG), som civilrättsligt är juri- diska personer, är det delägarna i bolaget som beskattas för närings- verksamhetens resultat. Det innebär att det är handelsbolaget som kan tilldelas <NOBR>F-skatt</NOBR> medan delägarna, som ska betala skatten på vinsten från bolaget, har särskilt debiterad <NOBR>A-skatt.</NOBR></P>
<P class="p55 ft29"><NOBR>F-skattsedel</NOBR> ska utfärdas till fysisk person som bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige (enskild närings- idkare).</P>
<P class="p343 ft30"><SPAN class="ft23">2.3</SPAN><SPAN class="ft91">Erläggande av socialavgifter och allmän löneavgift</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Den som avser att bedriva näringsverksamhet är enligt skattebetal- ningslagen (1997:483), SBL, skyldig att registrera sig hos Skatte- verket om verksamheten kommer att ha anställda eller om ersätt- ning för arbete kommer att betalas ut till personer som inte har F- skattsedel, jämför 3 kap. 2 § SBL.</P>
<P class="p54 ft9">Den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter (eller göra skatteavdrag eller betala mervärdesskatt) ska också varje månad lämna en skattedeklaration.</P>
<P class="p49 ft9">Med registreringen som underlag utfärdar skatteverket för- tryckta deklarationsblanketter för respektive kalendermånad som utgör en redovisningsperiod. Deklarationerna ska för de flesta arbetsgivare vara avlämnade senast den 12:e i månaden efter redo- visningsperioden med undantag för deklarationerna avseende juli</P>
<P class="p344 ft16">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38971x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">och december som ska vara avlämnade senast den 17:e i månaden efter redovisningsperioden. Stora arbetsgivare ska dock lämna dek- larationen senast den 26:e i månaden efter redovisningsperioden. Redovisade arbetsgivaravgifter liksom avdragen skatt ska i båda fallen i regel vara inbetald till Skatteverket den 12:e i månaden efter redovisningsperioden.</P>
<P class="p44 ft9">I skattedeklarationen redovisas för arbetsgivaravgifter samtliga avgiftspliktiga löner, förmåner och kostnadsavdrag. Därefter för- delas dessa på underlag för fulla arbetsgivaravgifter och reducerade avgifter, t.ex. på grund av att personal har fyllt 65 år. Den deklarationsskyldige räknar själv fram sina avgifter genom att multiplicera sina respektive underlag med tillämplig avgifts- eller löneskattesats och summerar resultaten. Från summan kan den avgiftsskyldige i vissa fall vara berättigad särskilda avdrag som införts som företagsstöd.</P>
<P class="p282 ft9">Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag redovisar inte sina egenavgifter i skattedeklarationer. Egenavgifterna beräk- nas nämligen på verksamhetens skattemässiga resultat som inte kan bestämmas förrän efter räkenskapsårets utgång. Underlaget för egenavgifterna som således utgörs av socialavgifter och allmän löneavgift redovisas därför först i näringsidkarens självdeklaration och debiteras i form av slutlig skatt.</P>
<P class="p287 ft93"><SPAN class="ft92">Egenavgifterna ingår emellertid i de preliminärskattebetalningar som sådana skattskyldiga normalt är skyldiga att göra månatligen. Vissa andra avgiftsskyldiga kan – trots att de inte är näringsidkare – också vara skyldiga att själva betala socialavgifter. Exempel på sådana personer är de som är anställda av en utländsk arbetsgivare och överenskommit med denne att de själva ska betala social- avgifterna på ersättningen. Dessa personer betalar avgifterna som egenavgifter. </SPAN>13</P>
<P class="p345 ft23"><SPAN class="ft23">2.4</SPAN><SPAN class="ft57">Den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI</SPAN></P>
<P class="p346 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Vad är SGI?</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">SGI utgör beräkningsunderlag för arbetsbaserade förmåner såsom t.ex. sjukpenning, rehabiliteringspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.</P>
<P class="p275 ft65"><SPAN class="ft64">13 </SPAN>Texten hämtad från avsnitt 4.2.3 i prop. 2006/07:84.</P>
<P class="p262 ft16">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">SGI har även betydelse när livränta enligt arbetsskadeförsäk- ringen ska bestämmas.</P>
<P class="p54 ft9">Av 3 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381)om allmän försäk- ring, AFL, framgår att SGI är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas att tills vidare få för eget arbete här i landet, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst <SPAN class="ft22">(inkomst av anställning) </SPAN>eller på annan grund <SPAN class="ft22">(inkomst av annat förvärvs- arbete).</SPAN></P>
<P class="p314 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">Beloppsgränser för SGI</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Av 3 kap. 1 § AFL framgår att en försäkrad har rätt till sjukpenning endast om den bestämda SGI:n uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet (pbb).</P>
<P class="p49 ft9">Vid beräkning av SGI bortses från alla inkomster av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger 7,5 gånger pbb. Inkomster över detta inkomsttak är inte sjukpenninggrundande. Vid beräk- ning av den SGI som ska läggas till grund för beräkning av föräldra- penning bortses emellertid från inkomster av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger 10 gånger pbb.</P>
<P class="p314 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft58">Jämförelseinkomsten</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Utöver begränsningen om 7,5 pbb finns för egenföretagare (enskilda näringsidkare och fysiska handelsbolagsdelägare) ytter- ligare en begränsning. Enligt 3 kap. 2 § AFL får nämligen <SPAN class="ft22">”inkomst av arbete för egen räkning ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning”.</SPAN></P>
<P class="p347 ft9">I sitt slutbetänkande redogjorde Sjukpenningkommittén för jäm- förelseinkomsten och anförde följande:</P>
<P class="p348 ft12">De nuvarande reglerna erhöll i huvudsak sin lydelse i samband införandet av den allmänna sjukförsäkringen år 1955 men hade sin motsvarighet redan i ett förslag till lag om allmän sjukförsäkring år 1919, ett förslag som emellertid inte ledde till lagstiftning. Social- vårdskommittén anförde i sitt betänkande (SOU 1944:15) i denna del bl.a. följande (s. 213).</P>
<P class="p349 ft12">Beräkningen av de självständiga företagarnas inkomster bereder sär- skilda svårigheter. Löneuppgifter från arbetsgivare kunna sålunda icke erhållas beträffande dem. Inkomsten härleder sig vidare i regel dels av vederbörandes eget arbete och dels av avkastning av i en rörelse eller i en fastighet investerat kapital. I vissa fall påverkas inkomsten av</P>
<P class="p299 ft16">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38973x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft12">vinster eller förluster i samband med spekulation. I fråga om hant- verkare blir inkomsten i regel mindre beroende av vederbörandes eget arbete ju större och ju mera inarbetad hans rörelse är. En jordbrukares inkomst beror av bland annat jordbruksfastighetens värde och stor- leken av intecknad gäld. För en affärsmans inkomster spela snart sagt oräkneliga omständigheter in, av vilka många äro föga beroende av vederbörandes egen arbetsinsats. Liknande gäller om advokater, läkare m.fl. Kommittén har därför, med upptagande av motsvarande bestäm- melse i 1919 och 1920 års förslag, föreslagit, att inkomst av arbete för egen räkning ej må beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Härigenom elimineras i huvudsak den inverkan å inkomstens storlek, som utövas av rörelse- kapital m.m.<SPAN class="ft67">14</SPAN></P>
<P class="p351 ft9">Sjukpenningkommittén anförde vidare följande:</P>
<P class="p352 ft12">Tanken att genom denna jämförelse försöka finna en möjlighet att eliminera inverkan av kapitalinkomst, spekulation och andra omständ- ligheter som är oberoende av den enskildes arbetsinsats går således längre tillbaka än principen om jämställdhet i försäkringshänseende mellan egenföretagare och löntagare.</P>
<P class="p301 ft12">Såsom tidigare redovisats medför denna jämförelsemetod samtidigt stora bedömnings- och tillämpningssvårigheter. En stor del av svårig- heterna ligger naturligtvis däri att avgränsningen mellan inkomst av förvärvsarbete och kapitalinkomst är svår att göra när det gäller inkomst av rörelse. Tidpunkten för sjukfallets inträffande spelar här större roll för inkomstbortfallet än när det gäller de anställda, där inkomsterna normalt är jämnare fördelade i tiden; ett kortare sjukfall med åtföljande arbetsoförmåga vid en affärsmässig ogynnsam tidpunkt kan få långtgående negativa ekonomiska konsekvenser.<SPAN class="ft67">15</SPAN></P>
<P class="p353 ft9">På grund av jämförelseinkomsten kan egenföretagares SGI inte beräknas till ett högre belopp än vad en anställd skulle ha i inkomst för liknande arbete, den s.k. ”jämförelseinkomsten”. För egenföre- tagare finns således <SPAN class="ft22">två </SPAN>begränsningsregler vid bestämmande av SGI, dels det allmänna inkomsttaket i sjukförsäkringen, dels den begränsning som jämförelseinkomsten utgör.</P>
<P class="p354 ft70"><SPAN class="ft68">14</SPAN><SPAN class="ft69">SOU 1983:48 s. 32.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">15</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 1983:48 s. 54 f.</SPAN></P>
<P class="p262 ft16">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft58">Omräkningsfaktor</SPAN></P>
<P class="p356 ft9">Vid beräkning av dagersättning ska bestämd SGI multipliceras med talet 0,97 (2008); jämför 3 kap. 2 c § AFL.</P>
<P class="p250 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft58">SGI-A</SPAN></NOBR> och <NOBR>SGI-B</NOBR></P>
<P class="p263 ft9">Som utgångspunkt benämns inkomst som skatterättsligt beskattas som inkomst av tjänst (inkomst av anställning) som <NOBR>SGI-A,</NOBR> och inkomst av näringsverksamhet (inkomst av annat förvärvsarbete) som <NOBR>SGI-B.</NOBR></P>
<P class="p357 ft9">De företagsformer som är aktuella för personer som har <NOBR>SGI-B</NOBR> är enskild firma och handelsbolag. Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet i dessa företagsformer benämns som egenföre- tagare. Däremot anses personer som är verksamma i aktiebolag och ekonomiska föreningar som anställda. Dessa personer har därför <NOBR>SGI-A.</NOBR></P>
<P class="p358 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft58">SGI-B</SPAN></NOBR> och betydelsen av aktiv och passiv näringsverksamhet</P>
<P class="p359 ft29">Inkomst av aktiv näringsverksamhet ligger till grund för <NOBR>SGI-B,</NOBR> om övriga villkor för att fastställa SGI är uppfyllda.</P>
<P class="p50 ft9">Syftet med uppdelning av näringsverksamhet i aktiv och passiv är att dra en skiljelinje mellan avkastning av eget arbete (aktiv näringsverksamhet) och avkastning av förmögenhet (passiv näringsverksamhet). En person som driver aktiv verksamhet, och således redovisar en arbetsinkomst, betalar fulla socialavgifter, medan passiv verksamhet endast beskattas med särskild löneskatt.</P>
<P class="p49 ft9">Av 3 kap. 2 § AFL framgår att det är inkomst av eget arbete som kan ligga till grund för SGI. I det fall inkomst av passiv näringsverksamhet är en följd av eget arbete kan inkomsten, till den del den beror på eget arbete, således ligga till grund för <NOBR>SGI-B.</NOBR> Det enda krav som i aktuellt avseende ställs är att inkomsten uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet.</P>
<P class="p360 ft16">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38975x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.7</SPAN><SPAN class="ft58">Särskilda inkomster av annat förvärvsarbete</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Av 3 kap. 2 a § AFL följer att en del inkomster alltid ska räknas till inkomst av annat förvärvsarbete.</P>
<P class="p111 ft9">Inkomster som enligt bestämmelsen hör till annat förvärvs- arbete är ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands om ersättningen avser arbete som utförs i Sverige och arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskommelse härom.</P>
<P class="p139 ft29">Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom bl.a. ersättning till en mottagare som har <NOBR>F-skattsedel,</NOBR> antingen när ersättningen bestäms, eller när den betalas ut.</P>
<P class="p161 ft94"><SPAN class="ft94">2.4.8</SPAN><SPAN class="ft95">Högre SGI än skatterättslig nettointäkt 5 §</SPAN></P>
<P class="p361 ft11">Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst</P>
<P class="p341 ft9">I 5 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjuk- penninggrundande inkomst, nedan benämnt RFFS 1998:12, regle- ras sådana situationer där en försäkrads inkomst av annat förvärvs- arbete avviker från konstaterad jämförelseinkomst.</P>
<P class="p44 ft9">Av den ifrågavarande bestämmelsen framgår att om en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning under en följd av år deklarerat lägre skatterättslig nettointäkt<SPAN class="ft63">16 </SPAN>än vad som mot- svarar jämförelseinkomsten, ska SGI beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering.</P>
<P class="p112 ft9">Det finns inget principavgörande där det exakt framgår hur många år i följd som den deklarerade inkomsten måste understiga jämförelseinkomsten för att SGI ska bestämmas utifrån den skatterättsliga nettointäkten. Rent språkligt torde det minsta antalet år vara tre.<SPAN class="ft63">17</SPAN></P>
<P class="p44 ft9">I 5 § RFFS 1998:12 behandlas även situationer där inkomst av annat förvärvsarbete är lägre än ”normalt”. Det gäller situationer när ett företag befinner sig i ett uppbyggnadsskede eller om andra särskilda skäl föreligger såsom stark skuldbelastning, ändrade förvärvsförhållanden, eller tillfälliga förluster. När något av dessa förhållanden äger rum kan <NOBR>SGI-B</NOBR> beräknas till ett högre belopp än vad som framgår av den skatterättsliga nettointäkten.</P>
<P class="p362 ft70"><SPAN class="ft68">16</SPAN><SPAN class="ft69">I avsnitt 4.2.3 beskrivs närmare hur den skatterättsliga nettointäkten bestäms.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">17</SPAN><SPAN class="ft71">Försäkringskassans vägledning 2004:5 s. 71.</SPAN></P>
<P class="p262 ft16">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38976x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft35"><SPAN class="ft33">2.4.8.1</SPAN><SPAN class="ft66">Särskilt om uppbyggnadsskede</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Av 5 § RFFS 1998:12 framgår att en person som driver en närings- verksamhet som är i ett uppbyggnadsskede kan få sin SGI beslutad till ett högre belopp än den skatterättsliga nettointäkten. Hur lång tid en egenföretagare som längst kan anses befinna sig i ett uppbyggnadsskede är inte reglerat.</P>
<P class="p49 ft9">Sjukpenningkommittén uttalade att bedömningen av hur länge en rörelse kan anses vara under uppbyggnad inte bör låsas till ett begränsat antal år. Rörelsens art och omsättningens storlek, läng- den av innehavet, samt omfattningen och inriktningen på gjorda investeringar är exempel på omständigheter av betydelse för bedömningen. Sjukpenningkommittén ansåg även att varje större nyinvestering i en rörelse, som sänker det omedelbara netto- resultatet men avser att öka den framtida nettointäkten, bör bedö- mas som ett nytt uppbyggnadsskede.<SPAN class="ft63">18</SPAN></P>
<P class="p314 ft35"><SPAN class="ft33">2.4.8.2</SPAN><SPAN class="ft66">Hur beräknas SGI under uppbyggnadsskede?</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Varken i AFL eller i Försäkringskassans föreskrifter finns reglerat hur SGI ska beräknas under ett uppbyggnadsskede.</P>
<P class="p54 ft9">Utgångspunkten är att SGI under uppbyggnadsskede så långt möjligt ska motsvara den SGI som kan antas kunna fastställas när företaget är uppbyggt. Av detta följer att den SGI som ska beräknas bl.a. är beroende av i vilken bransch företagaren verkar och vad en jämförbar anställd skulle ha haft i lön, dvs. den s.k. jämförelseinkomsten.</P>
<P class="p314 ft35"><SPAN class="ft33">2.4.8.3</SPAN><SPAN class="ft66">Hur beräknas SGI efter uppbyggnadsskedet?</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">När uppbyggnadsskedet är slut är utgångspunkten att en ny SGI ska beräknas som motsvarar inkomstsituationen efter uppbygg- nadsskedet.</P>
<P class="p49 ft9">Det har i praxis slagits fast att sedan uppbyggnadsskedet upp- hört får SGI – om det i övrigt finns förutsättningar för att beräkna SGI med ledning av de tre senaste årens taxeringar – bestämmas med ledning av taxerade inkomster under uppbyggnadsskedet. Om den försäkrade, efter att uppbyggnadsskedet upphört, inte under en</P>
<P class="p363 ft65"><SPAN class="ft64">18 </SPAN>SOU 1983:48 s. 104.</P>
<P class="p278 ft16">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38977x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">följd av år i särskild självdeklaration redovisat lägre skatterättslig nettointäkt än jämförelseinkomst finns inget krav att SGI ska beräknas med ledning av de tre senaste årens taxeringar.<SPAN class="ft63">19</SPAN></P>
<P class="p315 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.9</SPAN><NOBR><SPAN class="ft58">SGI-skydd</SPAN></NOBR> vid förvärvsavbrott</P>
<P class="p64 ft9">En person som inte längre har någon inkomst av arbete omfattas som regel inte av den arbetsbaserade försäkringen och får inte behålla sin SGI.</P>
<P class="p111 ft9">SGI kan, om vissa villkor är uppfyllda, på olika sätt vara skyddad mot sänkning vid förvärvsavbrott på grund av graviditet och vård av barn, arbetslöshet eller deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, studier med studiestöd, sjukdom, och totalförsvarsplikt.</P>
<P class="p139 ft9">Under <NOBR>SGI-skyddad</NOBR> tid kan SGI fastställas på den inkomst som var aktuell före avbrottet och i vissa fall anpassas efter förändringar av inkomsten som inträffar under den skyddade tiden, exempelvis under en pågående ersättningsperiod.<SPAN class="ft63">20</SPAN></P>
<P class="p304 ft35"><SPAN class="ft33">2.4.9.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">SGI-skydd</SPAN></NOBR> enligt AFL och efterskydd enligt SofL</P>
<P class="p64 ft9">Den arbetsbaserade försäkringen upphör normalt att gälla tre månader efter den dag då arbetet upphört av någon annan anled- ning än semester, ferier eller motsvarande uppehåll. Denna tre- månadersperiod benämns som efterskyddstid.</P>
<P class="p139 ft29">Den som vid förvärvsavbrott omfattas av <NOBR>SGI-skydd</NOBR> får behålla sitt försäkringsskydd i den arbetsbaserade försäkringen (prop. 1998/99:119, s. 118).</P>
<P class="p364 ft35"><SPAN class="ft33">2.4.9.2</SPAN><SPAN class="ft66">Tremånadersregeln</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Av 3 § första stycket 3 RFFS 1998:12 följer att SGI inte ska sänkas för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete under högst tre månader i följd, även om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid.</P>
<P class="p139 ft29">En person som inom tre månader efter att förvärvsarbetet avbrutits går in i en period med annat <NOBR>SGI-skydd</NOBR> än tremånaders-</P>
<P class="p365 ft70"><SPAN class="ft68">19</SPAN><SPAN class="ft69">Försäkringskassans vägledning 2004:5 s. 83f.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">20</SPAN><SPAN class="ft71">Försäkringskassans vägledning 2004:5 s. 117.</SPAN></P>
<P class="p262 ft16">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">skyddet, omfattas av fortsatt <NOBR>SGI-skydd.</NOBR> I de fall en försäkrad redan har befunnit sig i en <NOBR>SGI-skyddad</NOBR> period under längre tid än tre månader anses däremot <NOBR>SGI-skyddet</NOBR> enligt tremånadersregeln vara förbrukat. En sådan person kan därför inte vid fortsatt förvärvsavbrott vara skyddad enligt tremånadersregeln.</P>
<P class="p285 ft23"><SPAN class="ft23">2.5</SPAN><SPAN class="ft57">Karenstidsregler</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">En försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete har möjlighet att anmäla karenstid om tre eller 30 dagar till Försäkringskassan. En förutsättning är att den försäkrade är sjukpenningförsäkrad för inkomst av annat förvärvsarbete, dvs. att den försäkrade har rätt till en SGI (prop. 1984/85:78, s. 103). Det innebär att rätten till SGI måste utredas när en egenföretagare anmäler karenstid.</P>
<P class="p55 ft9">När anmälan om karens inkommer till Försäkringskassan görs en <NOBR>SGI-utredning</NOBR> och Försäkringskassan fattar beslut om den för- säkrades SGI, vilken registreras. Anmäld SGI redovisas sedan till Skatteverket i januari samt därefter fyra gånger varje år. I de fall den försäkrade har inkomster av anställning över 7,5 pbb avslår Försäkringskassan den försäkrades begäran om längre (tre eller 30 dagar) karenstid. Försäkringskassan meddelar i sådant fall Skatte- verket att den försäkrade inte gjort något val angående karenstid.</P>
<P class="p49 ft9">Anmälan om längre respektive kortare karenstid kan göras löpande under året för den som har inkomst av annat förvärvs- arbete. Den valda karenstiden påverkar sjukförsäkringsavgiften. Väljer den försäkrade en lång karenstid blir avgiften lägre och omvänt.</P>
<P class="p357 ft9">Den som har valt karenstid på tre eller 30 dagar, kan byta till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid men endast så länge företagaren inte fyllt 55 år. Ändringen blir gällande 14 dagar efter den dag begäran om ändring gjordes hos Försäkringskassan. Den får dock inte tillämpas på sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gällande. En sjukdom bör anses som ny om den försäkrade trots viss tidigare inträffad sjukdom därefter varit arbetsför i två år. Om den försäkrade insjuknar under tvåårsperio- den bör den nya sjukdomen anses ha ett samband med tidigare inträffad sjukdom endast om sambandet är uppenbart (prop. 1984/85:78, s. 103). Om en sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut ska de båda perioderna anses som en sjukperiod vid beräkning av den valda karenstiden. En egenföre-</P>
<P class="p344 ft16">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38979x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">tagare med karenstid på tre eller 30 dagar får alltså räkna av karens- tid från föregående sjukperiod om han eller hon blir sjuk på nytt inom 20 dagar.<SPAN class="ft63">21</SPAN></P>
<P class="p315 ft23"><SPAN class="ft23">2.6</SPAN><SPAN class="ft57">Tillfällig föräldrapenning</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Av 4 kap. 14 § andra stycket AFL följer att tillfällig föräldra- penning för försäkrade som har inkomst av anställning tim- eller dagberäknas. Av tredje stycket i samma bestämmelse följer att tillfällig föräldrapenning kalenderdagsberäknas för förälder med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.</P>
<P class="p45 ft9">När tillfällig föräldrapenning ska beräknas på SGI av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning genom <NOBR>tim-/dagberäkning.</NOBR> Den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat förvärvs- arbete beräknas per kalenderdag De båda delarna läggs därefter samman till ett dagbelopp.</P>
<P class="p281 ft11"><SPAN class="ft11">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft58">Överlåtelse av rätten till tillfällig föräldrapenning</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Enligt 4 kap. 11 a § AFL kan förälder överlåta sin tillfällig föräldra- penning till en annan försäkrad, som avstår från att förvärvsarbeta.</P>
<P class="p58 ft9">Möjligheten att överlåta rätt till tillfällig föräldrapenning gäller alla föräldrar och personer som likställs med föräldrar. Det gäller såväl den förälder som förvärvsarbetar som den som är arbetslös och annars skulle gå miste om arbetslöshetsersättning t.ex. på grund av barnets sjukdom. Även den förälder som får aktivitetsstöd omfattas av rätten att överlåta tillfällig föräldrapenning.<SPAN class="ft63">22</SPAN></P>
<P class="p367 ft9">I förarbetena till bestämmelsen framgår följande: <SPAN class="ft63">23</SPAN></P>
<P class="p311 ft12">Någon begränsning av den krets försäkrade till vilken överlåtelse skall kunna få ske finns inte. Det får förutsättas att en person som föräldrarna är villiga att anförtro uppgiften att vårda barnet har goda relationer både till föräldrarna och barnet samt också i övrigt är lämpad för uppgiften. För överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning bör krävas att föräldern försäkrar att han eller hon hade behövt avstå från förvärvsarbete för vård av barn under aktuella dagar om inte den till vilken överlåtelsen sker hade avstått från förvärvsarbete för vård av</P>
<P class="p368 ft70"><SPAN class="ft68">21</SPAN><SPAN class="ft69">Försäkringskassans vägledning 2004:2 s 174f, 2004:5 s. 96 ff.</SPAN></P>
<P class="p95 ft70"><SPAN class="ft68">22</SPAN><SPAN class="ft69">Försäkringskassans vägledning 2001:6 s. 47.</SPAN></P>
<P class="p95 ft65"><SPAN class="ft68">23</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1993/94:220 s. 76.</SPAN></P>
<P class="p262 ft16">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38980x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft12">barnet i förälderns ställe. Vidare bör föräldern försäkra att överlåtelse av rätten till tillfällig föräldrapenning gjorts till denna person. Vederbörande bör i sin tur försäkra att han eller hon avstått från förvärvsarbete under aktuella dagar. Den föräldrapenning som utgår till den som vårdar barnet skall beräknas på dennes sjukpenning- grundande inkomst och inte på förälderns. Rätten till tillfällig föräldrapenning är enligt 4 kap. 12 § AFL begränsad till ett visst antal dagar per barn och år. Hur många dagar det rör sig om beror på av vilken anledning som den tillfälliga föräldrapenningen tas ut. I de dagar som kan tas ut ingår även dagar då barnet vårdas av en annan försäkrad än en förälder. Någon rätt till ytterligare dagar med tillfällig föräldra- penning när en annan försäkrad vårdar barnet är det alltså inte frågan om.</P>
<P class="p369 ft23"><SPAN class="ft23">2.7</SPAN><SPAN class="ft57">Arbetslöshetsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p370 ft11"><SPAN class="ft11">2.7.1</SPAN><SPAN class="ft58">Rätt till ersättning</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Såväl företagare som anställda omfattas av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF. Arbetslöshetsförsäkringen är till sin karaktär en omställningsförsäkring, vilket innebär att den ska ge trygghet under en begränsad tid vid omställning från ett arbete till ett annat.<SPAN class="ft63">24 </SPAN>Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring och handhas av arbetslöshets- kassor.</P>
<P class="p51 ft9">För att ha rätt till ersättning vid arbetslöshet ska den sökande enligt 9 § ALF stå till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär att den sökande ska vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar per arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Den sökande ska vara anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen samt medverka till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med arbets- förmedlingen. Den sökande ska aktivt söka och vara beredd att anta lämpligt arbete.</P>
<P class="p371 ft65"><SPAN class="ft64">24 </SPAN>Prop 1996/97:107 s. 83.</P>
<P class="p278 ft16">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38981x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft23"><SPAN class="ft23">2.8</SPAN><SPAN class="ft57">Företagarbegreppet</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Särskilda regler för företagare finns i 34 37§§ ALF. Med företagare avses personer som äger eller är delägare – direkt eller indirekt – i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i eller som de har ett väsentligt inflytande över.</P>
<P class="p304 ft11"><SPAN class="ft11">2.8.1</SPAN><SPAN class="ft58">Näringsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p372 ft9">Begreppet näringsverksamhet i 34 § ALF är ett skatterättsligt begrepp,<SPAN class="ft63">25 </SPAN>vilket har beskrivits närmare i avsnitt 2.2.1.</P>
<P class="p125 ft9">I prop. 1992/93:150, bilaga 8 s.65. framgår i huvudsak följande angående företagarbegreppet i ALF:</P>
<P class="p373 ft12">Jag föreslår att det i arbetslöshetsförsäkringen och lagen om KAS slås fast att endast den som äger någon del av näringsverksamhet som han eller hon aktivt deltar i och som han eller hon dessutom har ett väsentligt inflytande över bör betraktas som företagare. Härigenom anser jag att frågan om huruvida närstående till företagare skall jämställas med företagare fått sin lösning. Anställda närstående skall vid arbetslöshet behandlas på samma sätt som andra anställda. Skulle det uppstå tveksamheter om att det föreligger en verklig arbetslös- hetssituation bör arbetslöshetskassan eller länsarbetsnämnden kunna begära intyg om detta av t.ex. auktoriserad revisor i företaget eller annan betrodd person.</P>
<P class="p374 ft12">Som framgår av förslaget måste vid en bedömning huruvida den arbetslöse är att anse som företagare hänsyn tas till ett flertal aspekter. Om den arbetslöse är delägare i näringsverksamheten och samtidigt aktivt deltar i denna bedömer jag som mindre problematiskt att klarlägga. Det är förmodligen mer komplicerat att avgöra om den arbetslöse dessutom har ett väsentligt inflytande över näringsverksam- heten. Enligt min åsikt bör med väsentligt inflytande menas att den arbetslöse har haft ett inflytande på verksamheten totalt som har varit så starkt att det ekonomiska utfallet till stor del berott på dennes kompetens samt de åtgärder och ställningstagande som han eller hon gjort i verksamheten. För att avgöra om så varit fallet måste självfallet i varje enskilt ersättningsärende en sammanvägning göras av samtliga relevanta om ständigheter.</P>
<P class="p375 ft29">Arbetsmarknadsutskottet anförde i 1992/93:AU20 s. 13 bl.a. föl- jande angående företagarbegreppet.</P>
<P class="p376 ft12">Enligt utskottets mening bör inte bara den som genom sin kompetens, sina åtgärder och sina ställningstaganden till stor del avgjort det</P>
<P class="p377 ft65"><SPAN class="ft64">25 </SPAN>SOU 1996:150 s. 195.</P>
<P class="p262 ft16">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38982x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft12">ekonomiska utfallet anses ha väsentligt inflytande över verksamheten. Även en person som, utan att ha haft ett inflytande av det angivna slaget, i kraft av sitt ägande har haft möjlighet att fatta för verk- samheten avgörande beslut bör anses som företagare. En majoritets- ägare som deltagit i verksamheten skall således omfattas av företagar- begreppet. Även en delägare, som visserligen inte ensam genom sitt delägarskap kan bestämma över företaget men som genom att vara ensam firmatecknare, eller som är både firmatecknare och styrelse- medlem, eller som är verkställande direktör bör enligt utskottets mening kunna anses som företagare. Utskottet vill understryka att en grundläggande förutsättning för att betraktas som arbetslös företagare är att man varit personligen verksam i rörelsen.</P>
<P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">2.8.2</SPAN><SPAN class="ft58">Uppdragstagare och s.k. egenanställda</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">I samband med diskussion om företagarbegreppet har det till utredningen framförts att antalet uppdragstagare blir allt fler och att många av dessa har en situation som kan likställas med före- tagarens. Det förekommer att personer låter sig anställas i särskilda bolag för att därigenom utföra arbete åt olika uppdragsgivare. Dessa personer har kommit att benämnas egenanställda. Den egen- anställde ordnar fram de arbeten som ska utföras. Avtal om arbetet sluts mellan uppdragsgivaren och det bolag i vilket den egen- anställde är anställd. Detta bolag fakturerar sedan för utfört arbete. Den egenanställde får lön från bolaget som erlägger skatt och sociala avgifter. Bolaget tar ut en serviceavgift utifrån hur mycket den egenanställde fakturerar.</P>
<P class="p378 ft9">I prop. 1996/97:107 s. 109 anförde regeringen följande:</P>
<P class="p379 ft12">Regeringen har övervägt om särskilda regler för uppdragstagares rätt till ersättning bör införas i lagarna om ersättning vid arbetslöshet. Regeringen har emellertid funnit att uppdragstagarbegreppet är så komplext att det inte lämpar sig att reglera i lag utan att detta bör vara en fråga för rättstillämpningen. I många fall har dock uppdragstagare en med arbetstagare jämbördig ställning. Regeringen vill därför betona att tillämpningen bör ske utifrån att det skall finnas realistiska möjligheter för en uppdragstagare att få arbetslöshetsersättning vid brist på uppdrag.</P>
<P class="p380 ft9">Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har i sin regelbok beskrivit begreppet uppdragstagare enligt följande.<SPAN class="ft63">26</SPAN></P>
<P class="p381 ft65"><SPAN class="ft64">26 </SPAN>Uppslag 13 s. 3 ff.</P>
<P class="p278 ft16">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p382 ft12">En uppdragstagare åtar sig uppdrag för en eller flera uppdragsgivares räkning. Något anställningsförhållande föreligger inte och uppdrags- tagaren intar en mer eller mindre självständig ställning gentemot uppdragsgivaren.</P>
<P class="p383 ft12">Det finns inga särskilda regler inom försäkringen för uppdragstagare eller någon definition av begreppet. Antingen skall uppdragstagaren definieras som företagare eller som arbetstagare, varmed följer att reglerna för den ena eller den andra gruppen skall tillämpas. Det väsentligaste kriteriet vid bedömningen är uppdragstagarens själv- ständighet i verksamheten. I praxis har uppdragstagaren vanligtvis ansetts vara företagare.</P>
<P class="p384 ft12">1. Självständig uppdragstagare</P>
<P class="p383 ft12">En självständig uppdragstagare bedriver oftast sin verksamhet i företagsform eller i vart fall redovisas inkomsterna skattemässigt som inkomst av näringsverksamhet. Kännetecknande är att han på eget ansvar och utan kontroll eller arbetsledning från uppdragsgivarens sida utför de uppdrag han åtagit sig. Om arbetet är av den arten att det är möjligt, kan uppdragstagaren utföra arbetet på den plats som han själv bestämmer, t.ex. i egen lokal, och han kan åta sig uppdrag för flera uppdragsgivare samtidigt. Vanligen använder den självständige upp- dragstagaren egna maskiner eller redskap samt råvaror. Han står för samtliga utgifter för arbetets utförande. Den totala kostnaden för upp- dragets utförande debiteras uppdragsgivaren enligt ett i förväg träffat avtal.</P>
<P class="p385 ft96">En uppdragstagare kan emellertid ha en betydligt mindre självständig ställning i förhållande till uppdragsgivaren än den ovan beskrivna. Regeringen angav i prop. 1996/97:107 (s. 109) att uppdragstagare i många fall har en med arbetstagare jämbördig ställning och uttalade i anslutning därtill att det skall finnas ”realistiska möjligheter för en uppdragstagare att få arbetslöshetsersättning vid brist på uppdrag. Riksdagen delade dessa åsikter.</P>
<P class="p386 ft12">2. Osjälvständig uppdragstagare</P>
<P class="p387 ft12">I linje med uttalandet ovan bör därför försäkringens regler för arbetstagare tillämpas på sådana osjälvständiga uppdragstagare som har en med arbetstagare jämbördig ställning. Dessa personer, för vilka sällan något enda av de ovan uppräknade kännetecknen på den själv- ständige uppdragstagaren föreligger, karaktäriseras i stället vanligen av att han eller hon</P>
<P class="p388 ft12"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft98">enbart ställer sin arbetskraft till förfogande</SPAN></P>
<P class="p95 ft12"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft98">endast säljer eller utför en typ av tjänst eller arbete</SPAN></P>
<P class="p389 ft12"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft98">har blott en, eller möjligen två, uppdragsgivare från vilka man erhållit sina uppdrag och därför blivit beroende av</SPAN></P>
<P class="p95 ft12"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft98">har ett inte enbart tillfälligt förhållande till uppdragsgivaren</SPAN></P>
<P class="p389 ft12"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft98">ersätts för uppdraget efter den tid som åtgått, t.ex. per timma, eventuellt med en i kollektivavtal bestämd ersättning</SPAN></P>
<P class="p389 ft12"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft98">utför uppdraget på av uppdragsgivaren bestämd plats där arbetet och tidsåtgången för detta ofta kan kontrolleras av uppdrags- givaren</SPAN></P>
<P class="p390 ft16">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38984x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft12"><SPAN class="ft99">•</SPAN><SPAN class="ft98">vanligen saknar särskild lokal för verksamheten och inte har några anläggningstillgångar eller omfattande inventarier</SPAN></P>
<P class="p392 ft12"><SPAN class="ft99">•</SPAN><SPAN class="ft98">inte har inregistrerat firma, bolag eller dylikt.</SPAN></P>
<P class="p393 ft9">Utredningen noterar att ”Utredningen om översyn av kraven för <NOBR>F-skatt</NOBR> m.m.” i sitt betänkande SOU 2008:76 bl.a. föreslagit att fler ska kunna bedriva näringsverksamhet trots att arbete endast utförs mot en eller ett fåtal uppdragsgivare. Utredningen anförde sammanfattningsvis bl.a. följande.</P>
<P class="p379 ft96">Utredningens förslag innebär att det i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen andra stycket föreskrivs att vid bedömningen av om verksamheten bedrivs självständigt ska särskilt beaktas graden av beroende till uppdragsgivaren, integration i dennes verksamhet och vad parterna har avtalat. Graden av beroende till uppdragsgivaren och integration i dennes verksamhet utgör objektiva omständigheter och tar sikte på relationen mellan uppdragstagaren och uppdragsgivaren och hur arbetet bedrivs. Vidare ska vad parterna har avtalat beaktas vilket bl.a. innebär att parternas gemensamma avsikt att ingå ett uppdragsavtal har betydelse vid bedömningen. Jämfört med nuvarande prövning ska även fortsättningsvis en helhetsbedömning göras utifrån ett antal kriterier. Det nya är att tre kriterier lyfts fram och ges ökad betydelse. Dessa tre kriterier är inbördes likvärdiga. Med en sådan bestämmelse läggs fokus på relationen mellan parterna och deras gemensamma avsikt. Därmed minskar betydelsen av antalet uppdragsgivare jämfört med i dag. En verksamhet som bygger på att man hyr ut sig själv för kortare eller längre uppdrag i syfte att ersätta ordinarie anställda eller rycka in vid arbetstoppar utgör inte tillräckligt avgränsade uppdrag och kan, enligt utredningens mening, normalt inte anses utföras självständigt. Detta utesluter dock inte att en uppdragstagare till följd av ett tillfälligt behov av arbetskraft hos en uppdragsgivare t.ex. pga. sjukfrånvaro eller arbetsanhopning kan anlitas för att utföra vissa specificerade arbets- uppgifter. Det kan därför i sådana fall förekomma att tjänsterna till- handahålls under sådana former och villkor att fråga är om självständig verksamhet. Bestämmelsen möjliggör således att fler kan bedriva näringsverksamhet mot en eller ett fåtal uppdragsgivare.<SPAN class="ft67">27</SPAN></P>
<P class="p394 ft11"><SPAN class="ft11">2.8.3</SPAN><SPAN class="ft58">När är en företagare arbetslös?</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Enligt nuvarande lydelse av 35 § ALF anses, som utgångspunkt, en företagare vara arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt.</P>
<P class="p395 ft65"><SPAN class="ft64">27 </SPAN>SOU 2008:76 s. 17.</P>
<P class="p278 ft16">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38985x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p396 ft9">I förarbetena ges följande beskrivning av bestämmelsen inne- börd:<SPAN class="ft63">28</SPAN></P>
<P class="p272 ft100">En företagare anses enligt gällande regler som arbetslös när den personliga verksamheten har upphört annat än tillfälligt.</P>
<P class="p301 ft96">I allmänhet innebär detta att företagaren skall ha avyttrat fast egen- dom och rörelsetillgångar. Ett fortsatt innehav av fastighet eller annan rörelsetillgång av betydande värde kan vara skäl att ifrågasätta om sökandens personliga verksamhet i rörelsen verkligen har upphört. En bedömning måste i dessa fall ske av andra omständigheter av betydelse som t.ex. om sökandens närstående fortsätter verksamheten.</P>
<P class="p301 ft96">Enligt förarbetena till de nuvarande reglerna i ALF- och <NOBR>KAS-lagarna</NOBR> innebär kravet på att den personliga verksamheten skall ha upphört i rörelsen bl.a. att det inte får röra sig om ett tillfälligt eller tidsbegränsat avbrott. I normalfallet krävs att ett inregistrerat företag skall ha avregistrerats. Villkoret att verksamheten skall ha lagts ned har i praxis bedömts i en mängd olika situationer. Om exempelvis ackordsför- handlingar pågår eller skulder fortfarande finns har verksamheten ansetts inte ha lagts ned annat än tillfälligt. Orsaken till att företagares ersättningsberättigade arbetslöshet anses inträffa först när verksam- heten lagts ned annat än tillfälligt är främst kontrollsvårigheter och risk för konkurrenssnedvridning.</P>
<P class="p397 ft12">Regeringen anser att dessa principer i huvudsak skall gälla även fort- sättningsvis när det gäller att bedöma om en företagare har upphört med sin verksamhet definitivt.</P>
<P class="p301 ft96">Enligt regeringens mening finns det emellertid anledning att för- ändra dessa principer i ett avseende för att undvika oönskade effekter. Frågan om när en företagare skall anses som arbetslös har varit och är alltjämt en av de mest svårbedömbara inom arbetslöshetsersättnings- systemet. Förtydliganden från statsmakternas sida har därför fått göras vid flera tillfällen. Det har gällt bl.a. frågan om hur man skall bedöma arbetslösheten för den som har endast formella funktioner i en rörelse och som inte har något reellt inflytande över rörelsens verksamhet.</P>
<P class="p398 ft12">Beroende på annan lagstiftnings utformning, bl.a. skattelagstift- ningens, finns det situationer där en företagare som har upphört med sin verksamhet definitivt ändå för kortare eller längre perioder därefter betraktas som företagare. Vid tillämpningen av reglerna för arbets- löshetsersättning bedöms en sådan person ofta som inte arbetslös och har därigenom inte rätt till arbetslöshetsersättning trots att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande utan begränsningar.</P>
<P class="p301 ft12">Enligt regeringens mening bör, inte minst mot bakgrunden av det angelägna att stimulera till nyföretagande, tillämpningen av arbets- löshetsbegreppet för företagare inte ha en så snäv innebörd att det avhåller människor från att starta nya verksamheter. En samlad bedömning av relevanta förhållanden bör vara styrande för om en företagare skall anses som arbetslös, inte enstaka omständigheter såsom en kvarvarande skyldighet att vara registrerad för mervärdes-</P>
<P class="p11 ft65"><SPAN class="ft64">28 </SPAN>Prop. 1996/97:107 s. 105 f.</P>
<P class="p262 ft16">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38986x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft96">skatt eller att inneha <NOBR>F-skattsedel.</NOBR> En sådan skyldighet eller nödvän- dighet kan tänkas uppkomma om en företagare utfört en tjänst som vid nedläggelsen av rörelsen ännu ej betalats. Företagaren kan då behöva ha sin <NOBR>F-skattsedel</NOBR> kvar för att uppdragsgivaren inte skall bli skyldig att betala in sociala avgifter. Likaså kan företagaren förväntas redovisa ingående eller utgående mervärdesskatt som hänför sig till tiden före det att företaget lagts ned. Vidare bör en sådan omständlig- het som att en företagare, som har sin privatbostad på samma fastighet som rörelsen eller i anslutning till denna, bor kvar på näringsfastig- heten efter den definitiva nedläggelsen av rörelsen inte ensamt inne- bära att arbetslöshetsersättning inte kan lämnas.</P>
<P class="p400 ft96">Regeringen anser att det bör vara möjligt för en företagare t.ex. en lantbrukare som blivit arbetslös att hyra ut lokaler eller arrendera ut mark. En förutsättning bör dock vara att den arbetslöse är arbetsför och att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. En förutsättning för att tillåta denna verksamhet är att företagaren inte tidigare haft sin mark utarrenderad eller sina lokaler uthyrda, utan att han eller hon själv brukat marken i rörelsen. Den tid som den arbets- löse lägger ner på att administrera uthyrningen eller utarrenderingen får inte utgöra hinder för att stå till arbetsmarknadens förfogande.</P>
<P class="p401 ft12">Andra förhållanden att beakta vid en samlad bedömning kan vara en medlems roll i ett kooperativ eller en ekonomisk förening. Endast innehavet av ett förtroendeuppdrag eller tillhörigheten till ett koope- rativ eller en förening bör således inte vara avgörande. Det väsentliga att bedöma bör vara medlemmens funktion och inflytande samt ekonomiska engagemang i och beroende av kooperativet eller föreningen och om detta hindrar personen i fråga från att stå till arbetsmarknadens förfogande.</P>
<P class="p402 ft12">Kravet på en att en samlad bedömning skall göras för att fastställa om en företagare skall anses som arbetslös eller inte bör skrivas in i lagen.</P>
<P class="p151 ft29">Även företagare som endast tillfälligt upphört med sin personliga verksamhet i rörelsen kan anses som arbetslös. Detta har i förarbetena beskrivits enligt följande:<SPAN class="ft101">29</SPAN></P>
<P class="p403 ft12">Regeringen anser i likhet med utredningen att det finns skäl att företagare som endast tillfälligt upphör med sin verksamhet i vissa fall skall kunna få arbetslöshetsersättning. Genom att införa en regel om att företaget inte behöver läggas ned definitivt med åtföljande krav på omedelbar avyttring av lager och inventarier med risk för underpriser, kan risktagandet minskas för den som står inför att starta ett företag. Vetskapen om att denna möjlighet finns att tillfälligt lägga ned verk- samheten utan detta risktagande kan bli den faktor som gör att företagaren vågar ådra sig initialkostnader och sätta i gång med</P>
<P class="p404 ft65"><SPAN class="ft64">29 </SPAN>Prop.1996/97 s. 108 f.</P>
<P class="p278 ft16">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p382 ft12">rörelsen. Genom förslaget undviks bl.a. risken för onödig kapital- förstöring.</P>
<P class="p383 ft12">Regeringen föreslår att möjligheten att kunna få ersättning under ett avbrott begränsas till en gång. Kontroll- och konkurrensaspekterna väger därför inte lika tungt jämfört med om det skulle vara möjligt att vilandeförklara rörelsen ett flertal gånger.</P>
<P class="p383 ft96">Regeringen föreslår därför att det införs en regel om att en företagare i vissa fall skall kunna betraktas som arbetslös vid ett till- fälligt uppehåll i en och samma verksamhet. En förutsättning bör dock vara att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongkaraktär.</P>
<P class="p383 ft96">Vissa villkor bör dock ställas upp för att en företagare skall ha rätt att få arbetslöshetsersättning när han eller hon tillfälligt upphör med sin verksamhet. En anställd får som regel ersättning varje gång en anställ- ning upphör och arbetslöshet uppstår. En motsvarande möjlighet för företagare – att hur många gånger som helst tillfälligt upphöra med sin verksamhet i en och samma rörelse skulle dock föra alltför långt. En sådan obegränsad rätt skulle kunna leda till att företagaren när ersättningsperioden gått till ända kan gå tillbaka till sitt företag under sex månader och under samma tid upparbeta ett nytt arbetsvillkor som skulle kvalificera till en ny ersättningsperiod.</P>
<P class="p405 ft12">För att understryka karaktären av att ersättningen vid tillfälligt upphörande är ett speciellt skydd i en ovanlig situation och för att förhindra missbruk av regeln föreslår regeringen att då företagaren återupptar verksamheten skall för rätt till ytterligare ersättning krävas att verksamheten i rörelsen upphört annat än tillfälligt.</P>
<P class="p383 ft96">Rätten till ersättning då företagare tillfälligt upphört med verksam- heten bör vara knuten till både personen i fråga och företaget. Det bör således inte få förekomma att exempelvis en familj som driver en rörelse, ges möjlighet att ett flertal gånger lägga ned verksamheten tillfälligt genom att växelvis låta familjemedlemmarna ingå i företaget.</P>
<P class="p406 ft12">Vidare bör i princip ingen egentlig verksamhet få bedrivas i rörelsen utan denna skall faktiskt ha upphört. Ingen produktion av varor eller tjänster bör få ske och inte heller någon förberedelse av sådan produk- tion. Dessutom bör inga inköp få göras och någon försäljning annat än i undantagsfall av omsättningstillgångar såsom lager bör inte få förekomma. Vidare bör krävas att varken ackvisition eller marknads- föring förekommer under den tid då verksamheten lagts ned tillfälligt. Vid tveksamheter huruvida verksamheten verkligen har upphört bör få krävas intyg av en betrodd person som är väl insatt i verksamheten. Att tacka nej till ett erbjudet lämpligt arbete med hänvisning till ett eventuellt återupptagande av ett företagande bör inte utgöra ett godtagbart skäl för att undvika avstängning från rätt till ersättning. I detta sammanhang anser regeringen att det är av vikt att understryka att en förutsättning för rätt till ersättning är att den som lagt ned sitt företag tillfälligt och anmält sig arbetslös står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsförmedlingen kan komma att anvisa ett arbete eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som naturligtvis är återkvalificerande för rätt till ersättning. Under den tid som företagaren har sitt företag</P>
<P class="p407 ft16">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38988x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft12">nedlagt behandlas han eller hon som andra som söker ersättning vid arbetslöshet.</P>
<P class="p409 ft12">Företagaren bör på samma sätt som bör gälla för den som upphört med sin verksamhet definitivt kunna hyra ut lokaler eller arrendera ut mark. Dessutom bör skyddsinsatser vara tillåtna, som företagaren är tvungen att vidta för att hindra förstörelse av egendom. Exempel på en sådan åtgärd är försäljning av ett lager. I normalfallet bör inte för- säljning av lager kunna ske, utan det skall vara fråga om särskilda omständigheter som inträffat. Andra åtgärder som bör få vidtas är t.ex. lagstadgad redovisning eller andra skyldigheter eller åtaganden som myndigheter beslutar om. En självklar förutsättning för att den sökande skall kunna behålla sin arbetslöshetsersättning trots att vissa skyddsinsatser får vidtas är att de inte hindrar honom eller henne från att stå till arbetsmarknadens förfogande.</P>
<P class="p179 ft35"><SPAN class="ft33">2.8.3.1</SPAN><SPAN class="ft66">Kombinatörer</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">En person som blivit arbetslös från en anställning, vilken innehafts parallellt med personlig verksamhet i eget företag, kan under vissa förutsättningar vara berättigad till ersättning från den förlorade anställningen. Detta kan ske genom att företagsverksamheten god- känns som bisyssla vid sidan av ett heltidsarbete, eller genom tillämpning av den s.k. <NOBR>17/10-regeln.</NOBR></P>
<P class="p49 ft9">Den som varaktigt, i minst tolv månader, haft ett företag vid sidan om ett heltidsarbete (bisyssla) kan fortsätta med sin verksam- het som företagare under arbetslösheten utan att rätten till arbets- löshetsersättning påverkas. För att företagsverksamheten ska be- traktas som bisyssla får nettointäkten i företaget inte överstiga sex grundbelopp<SPAN class="ft63">30 </SPAN>per vecka, och inte utökas under arbetslösheten. Eftersom en grundprincip i arbetslöshetsförsäkringen är att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande utan begränsningar förutsätts att företagsverksamheten inte hindrar den sökande från att ta ett lämpligt heltidsarbete.</P>
<P class="p253 ft9"><NOBR>17/10-regeln</NOBR> omfattar begränsad verksamhet som företagare som bedrivits jämsides med en deltidsanställning. Villkoret är att den förlorade anställningen omfattat minst 17 timmar per vecka och att verksamheten i företaget varit begränsad till högst 10 tim- mar per vecka.<SPAN class="ft63">31 </SPAN>Verksamheten i företaget får inte utökas under arbetslösheten och inkomsten som den genererar per vecka får inte överstiga tre gånger det högsta dagpenningbeloppet i försäkringen.</P>
<P class="p410 ft70"><SPAN class="ft68">30</SPAN><SPAN class="ft69">Grundbeloppet är 320 kronor.</SPAN></P>
<P class="p308 ft65"><SPAN class="ft68">31</SPAN><SPAN class="ft71">Enligt praxis. Företags- och anställningsformer i förändring, Ds 2003:27, s. 135.</SPAN></P>
<P class="p278 ft16">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">Bestämmelsen innebär att den som drivit ett företag på halvtid vid sidan av en anställning på halvtid inte har rätt till arbetslöshets- ersättning om anställningen upphör, såvida den sökande inte upphör med verksamheten i det egna företaget.</P>
<P class="p304 ft11"><SPAN class="ft11">2.8.4</SPAN><SPAN class="ft58">Grundförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som inte är medlem i någon arbetslöshetskassa, till den som är medlem i arbetslöshetskassa men inte uppfyller kravet på tolv månaders med- lemskap som krävs för rätt till inkomstrelaterad ersättning samt till den som är medlem och uppfyller kravet på tolv månaders medlem- skap men som inte uppfyllt arbetsvillkoret inom medlemskaps- tiden. För att vara berättigad till ersättning måste den sökande uppfylla de arbetsvillkor som finns i <NOBR>12-14§§</NOBR> ALF.</P>
<P class="p139 ft9"><SPAN class="ft22">Arbetsvillkoret, </SPAN>som är detsamma i grundförsäkringen och inkomstbortfallsförsäkringen, innebär att den som ansöker om ersättning vid arbetslöshet under en <SPAN class="ft22">ramtid </SPAN>av tolv månader ska ha arbetat i viss tidsomfattning. För rätt till ersättning krävs att den sökande utfört förvärvsarbete under minst 80 timmar per kalendermånad i minst sex månader, eller minst 480 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader om arbetet utförts under minst 50 timmar under var och en av dessa månader. Pröv- ningen enligt det alternativa arbetsvillkoret innebär att mindre arbete en månad kan kompenseras av mer arbete andra månader. I den mån det behövs för att arbetsvillkoret ska uppfyllas får även tid då den sökande tjänstgjort enligt lagen om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenning medräknas, men sammanlagt högst med två kalendermånader.</P>
<P class="p411 ft9">När <SPAN class="ft22">ramtiden </SPAN>på tolv månader fastställs är viss tid överhopp- ningsbar, vilket innebär att ramtiden förlängs. Prövningen sker månadsvis. Bl.a. ska tid då den sökande varit förhindrad att arbeta p.g.a. styrkt sjukdom eller vård av barn upp till två års ålder bortses från. Deltidssjukskrivning eller vård av barn på deltid är ej över- hoppningsbar tid för personer som arbetat så mycket att månaden kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. Tid då den sökande fått föräldrapenning eller gjort värnplikt är överhoppningsbar. Detta gäller dock enligt praxis endast under förutsättning att personen inte samtidigt arbetat så mycket att månaden kan ingå i ett arbets- villkor. Särskilt anställningsstöd är också överhoppningsbart, där-</P>
<P class="p412 ft16">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38990x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">emot är tid i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd inte överhoppningsbar. Den sammanlagda tiden som ej ska räknas med i ramtiden får omfatta högst fem år.</P>
<P class="p54 ft9">Ersättning enligt grundförsäkringen baseras inte på den sökan- des tidigare inkomst. Avgörande för storleken på ersättningen är den sökandes normalarbetstid. Med normalarbetstid avses den genomsnittliga arbetstiden under hela ramtiden om tolv månader. För närvarande uppgår grundbeloppet till 320 kronor per ersätt- ningsdag för den som arbetat heltid under hela ramtiden oavsett tidigare inkomst. För den som arbetat mindre än heltid minskas ersättningen proportionerligt. Halvtid berättigar den sökande till halvt grundbelopp, dvs. 160 kronor, osv.<SPAN class="ft63">32</SPAN></P>
<P class="p314 ft11"><SPAN class="ft11">2.8.5</SPAN><SPAN class="ft58">Inkomstbortfallsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Den inkomstrelaterade försäkringen lämnas enligt 7 § ALF till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst 12 månader, under förutsättning att medlemmen har uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som omedelbart före inträdet varit medlem i en annan arbetslöshets- kassa får även tillgodoräkna sig arbetad tid under medlemskap i denna vid bedömning av om arbetsvillkoret är uppfyllt.</P>
<P class="p55 ft9">Den inkomstrelaterade ersättningen kan erhållas under en period av högst 300 dagar, med undantag för föräldrar med barn under 18 år, för vilka ersättningsperioden uppgår till högst 450 dagar. De första 200 dagarna är ersättningsnivån 80 procent av den förlorade inkomsten, därefter sänks ersättningen till 70 pro- cent under resten av perioden. En person som under ersättnings- perioden ånyo uppfyllt arbetsvillkoret kan beviljas ersättning under ytterligare två perioder med 65 procent av den dagsförtjänst som låg till grund för ersättningen under den närmast föregående perioden, om detta är till den sökandes förmån. Dagpenningens storlek bestäms av regeringen och uppgår för närvarande till maxi- malt 680 kronor/dag.<SPAN class="ft63">33</SPAN></P>
<P class="p413 ft70"><SPAN class="ft68">32</SPAN><SPAN class="ft69">Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 3 §.</SPAN></P>
<P class="p308 ft65"><SPAN class="ft68">33</SPAN><SPAN class="ft71">Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 4 §.</SPAN></P>
<P class="p278 ft16">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38991x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft22">Beräkning av dagsförtjänst</P>
<P class="p305 ft9">För beräkning av den inkomstrelaterade ersättningen är det oväsentligt om normalarbetstiden är hel- eller deltid. Ersättningen lämnas med ett belopp per dag som enligt 25§ ALF baseras på tidigare förvärvsinkomster. Den som har rätt till inkomstrelaterad ersättning, men haft så låg inkomst att ersättningen ändå skulle bli lägre än grundbeloppet, är garanterad grundbeloppet.</P>
<P class="p287 ft9">För företagare finns olika alternativ för att beräkna dagsför- tjänsten. Huvudregeln är att dagsförtjänsten baseras på den genom- snittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin verksamhet inom 12 månader från det att företagaren startade den kan ersättningen i stället baseras på företagarens tidigare anställning. Av IAF:s föreskrifter framgår att om verksamheten har bedrivits under tre år eller kortare tid, ska dagsförtjänsten baseras på den genomsnittliga årsinkomsten under den tid som verksamheten faktiskt har bedrivits samt att avveck- lingsårets inkomst ska tas med endast om det är till gagn för den sökande.<SPAN class="ft63">34</SPAN></P>
<P class="p415 ft9">Med årsinkomst avses den inkomst som företagaren enligt kontrolluppgift till Skatteverket tagit ut i lön eller den i självdekla- rationen redovisade summan av överskott i näringsverksamhet. Dagsförtjänsten ska beräknas till en tvåhundrasextiondel av årsin- komsten, och avdrag ska göras för de dagar som den sökande p.g.a. exempelvis sjukdom eller föräldraledighet varit förhindrad att bedriva verksamhet såvida inte sjuk- eller föräldrapenningen ingår i årsinkomsten från företaget<SPAN class="ft63">35</SPAN>.</P>
<P class="p287 ft9">Beräkning av dagsförtjänst för företagare kan jämföras med hur beräkningen sker i fråga om anställda. Med dagsförtjänst för anställda avses en femtedel av veckoinkomsten eller, om den sökande har månadslön, 1/22 av den månadslön som den sökande före arbets- löshetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för den sökande. Tidigare fanns en hjälpregel utfärdad av IAF, som vid beräkning av normalarbetstid för arbetstagare möjliggjorde med- räkning även av tid då den sökande varit frånvarande från arbetet p.g.a. sjukdom eller vård av sjukt barn.<SPAN class="ft63">36 </SPAN>Hjälpregeln togs bort den 1 januari 2007.</P>
<P class="p416 ft70"><SPAN class="ft68">34</SPAN><SPAN class="ft69">6 kap. 3 § IAFFS 2006:3.</SPAN></P>
<P class="p95 ft70"><SPAN class="ft68">35</SPAN><SPAN class="ft69">6 kap. 2 § IAFFS 2006:3.</SPAN></P>
<P class="p95 ft65"><SPAN class="ft68">36</SPAN><SPAN class="ft71">4 kap. 3 § IAFFS 2006:3.</SPAN></P>
<P class="p262 ft16">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38992x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft11"><SPAN class="ft11">2.8.6</SPAN><SPAN class="ft58">Lagändringar i ALF</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">1973 fick företagare samma rätt som arbetstagare till medlemskap i arbetslöshetskassorna, och därmed rätt till ersättning vid arbets- löshet.<SPAN class="ft63">37 </SPAN>Sedan dess har lagen om arbetslöshetsförsäkring modifie- rats vid flera tillfällen.</P>
<P class="p285 ft35"><SPAN class="ft33">2.8.6.1</SPAN><SPAN class="ft66">Företagare efter 1997 års ändringar i ALF</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Genom de förändringar av ALF som trädde ikraft 1997, gavs före- tagare möjlighet till arbetslöshetsersättning under ett tillfälligt uppehåll i verksamheten. Syftet med regeln var att minska den enskildes risktagande samt undvika onödig kapitalförstöring.<SPAN class="ft63">38</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">Beräkningen av dagpenning för företagare förändrades också. Före ändringen beräknades dagpenningen på det bästa av de senaste tre åren. Efter ändringen beräknas dagpenningen i stället på ett genomsnitt av inkomsterna från verksamheten under de senaste tre åren, exklusive avvecklingsåret. Ändringen motiverades med att genomsnittsinkomsten över en längre tid ger ett mer rättvisande resultat och därmed en mer rättvisande ersättning jämfört med tidigare regler.<SPAN class="ft63">39 </SPAN>Om företagare bedrivit verksamhet kortare tid än tolv månader och innan dess varaktigt haft anställning som arbets- tagare kan dagpenningen, om det är till den sökandes förmån, beräknas utifrån inkomsten som anställd.</P>
<P class="p253 ft29">Medlemsvillkoret, som tidigare legat på 24 månader, sänktes till samma nivå som för arbetstagare, dvs. 12 månader.</P>
<P class="p417 ft35"><SPAN class="ft33">2.8.6.2</SPAN><SPAN class="ft66">Ändrade regler 2007 och 2008</SPAN></P>
<P class="p418 ft22">Ingen möjlighet till förlängd ersättningsperiod</P>
<P class="p53 ft9">Möjligheten till förlängd ersättningsperiod togs bort 2007. Enligt den tidigare lydelsen av 22 § ALF fanns möjlighet att förlänga en ersättningsperiod som löpt ut med ytterligare 300 dagar, om den sökande inte uppfyllde ett nytt arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsförmedlingen borde erbjudas aktivitet inom aktivitets- garantin. Efter ändringen kan arbetslöshetsersättning erhållas</P>
<P class="p419 ft70"><SPAN class="ft64">37 </SPAN>Lag 1973:370 om arbetslöshetsförsäkring.</P>
<P class="p420 ft70"><SPAN class="ft64">38</SPAN>Prop. 1996/97:107 s. 108.</P>
<P class="p420 ft65"><SPAN class="ft64">39 </SPAN>Prop. 1996/97:107 s. 113 f.</P>
<P class="p278 ft16">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38993x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">under högst 300 dagar, med undantag för föräldrar till minderåriga barn, vilka har rätt till ersättning i 450 dagar. Ändringen motive- rades med att den tidigare regleringen sände fel signaler till de arbetslösa och arbetsförmedlingen. Dessutom varierade tillämp- ningen av regeln över landet och arbetssökande hade därmed behandlats olika, vilket strider mot principen om likabehandling och kan leda till rättsosäkerhet. Vidare motiverades ändringen med att all kraft borde fokuseras på att bryta arbetslösheten i stället för att förlänga ersättningsperioden.<SPAN class="ft63">40</SPAN></P>
<P class="p61 ft22">Sänkt ersättningsnivå</P>
<P class="p60 ft9">Den inkomstbaserade ersättningen uppgår till 80 procent av den tidigare inkomsten under de 200 första ersättningsdagarna. Där- efter sänks ersättningsnivån t.o.m. dag 300/450 till 70 procent. När ersättningsperioden är slut anvisas personen till jobb- och utveck- lingsgarantin och får då aktivitetsstöd med 65 procents ersättnings- nivå. Före 2007 lämnades ersättning med 80 procent av den för- lorade inkomsten under hela ersättningsperioden. Det fanns också en möjlighet till förhöjd ersättning under de 100 första dagarna. Förändringen motiverades med att man ville ge arbetslösa incita- ment att så snabbt som möjligt återgå i arbete, samt ge arbets- förmedlingarna motiv att bidra till detta.<SPAN class="ft63">41</SPAN></P>
<P class="p421 ft22">Inte längre möjligt att begränsa sitt sökande</P>
<P class="p64 ft9">Tidigare hade den arbetssökande rätt att under de 100 första ersätt- ningsdagarna begränsa sitt sökande geografiskt och yrkesmässigt. Från och med 2007 är det inte längre möjligt. Personliga förhål- landen kan dock under en begränsad omställningstid motivera en yrkesmässig och/eller geografisk begränsning i sökandet till arbe- ten. Den sökande har ett eget ansvar för att personliga förhållanden som innebär någon form av begränsning att ta ett nytt arbete inte är bestående.</P>
<P class="p422 ft70"><SPAN class="ft68">40</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 2006/07:89 s. 58.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">41</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2006/07:15 s. 25.</SPAN></P>
<P class="p262 ft16">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38994x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft22">Ändrat arbetsvillkor</P>
<P class="p423 ft9">Även arbetsvillkoret i 12 § ALF har ändrats.<SPAN class="ft63">42 </SPAN>Enligt nuvarande lydelse, som trädde i kraft den 1 januari 2007, är kravet <SPAN class="ft22">antingen </SPAN>minst 80 timmars utfört förvärvsarbete per kalendermånad i minst sex månader, vilket har höjts från det tidigare kravet på minst 70 timmar, <SPAN class="ft22">eller </SPAN>minst 480 timmars förvärvsarbete under en sam- manhängande tid av sex kalendermånader under förutsättning att arbetet utförts under minst 50 timmar under var och en av dessa månader. Det tidigare kravet var 450 timmars förvärvsarbete under en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbete minst 45 timmar under var och en av dessa. Regeringen motiverade det skärpta arbetsvillkoret med att det tidigare kravet på arbete under minst 70 timmar per kalendermånad inte var tillräckligt.<SPAN class="ft63">43</SPAN></P>
<P class="p424 ft22">Ändrad beräkning av normalarbetstiden</P>
<P class="p53 ft9">Normalarbetstiden ska beräknas på den genomsnittliga arbetstiden under hela ramtiden, dvs. på tolv månader. Alla kalendermånader inom ramtiden ska ingå i beräkningen av normalarbetstiden, även om den sökande inte utfört något arbete under en eller flera måna- der. Tidigare beräknades normalarbetstiden på den genomsnittliga arbetstiden endast i det förvärvsarbete som arbetsvillkoret uppfyllts med, eller utifrån allt arbete under ramtiden. Nuvarande reglering innebär att den som arbetat i liten omfattning under ramtiden, får låg ersättning oavsett orsakerna till att arbetet haft denna låga omfattning. Vid lagändringen betonades arbetslöshetsförsäkringens karaktär av omställningsförsäkring.<SPAN class="ft63">44</SPAN></P>
<P class="p424 ft22">Kortare ”överhoppningsbar” tid</P>
<P class="p48 ft9">När ramtiden på tolv månader fastställs enligt 16 17 §§ ALF är viss tid överhoppningsbar. Den sammanlagda tiden som inte räknas in får uppgå till högst fem år. Tidigare var den maximala överhopp- ningsbara tiden sju år, men den ändrades 2007.<SPAN class="ft63">45 </SPAN>Ändringen moti-</P>
<P class="p425 ft103"><SPAN class="ft68">42</SPAN><SPAN class="ft102">Lag (2006:1547) om ändring i lagen (2006:6) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslös- hetsförsäkring.</SPAN></P>
<P class="p426 ft70"><SPAN class="ft68">43</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 2006/07:15 s. 19.</SPAN></P>
<P class="p427 ft70"><SPAN class="ft68">44</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 2006/07:15 s. 27.</SPAN></P>
<P class="p428 ft65"><SPAN class="ft68">45</SPAN><SPAN class="ft74">Lag (2006:1547) om ändring i lagen (2006:6) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslös- hetsförsäkring.</SPAN></P>
<P class="p429 ft16">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38995x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">verades med att det enligt regeringens uppfattning var av vikt att den sökandes anknytning till arbetsmarknaden inte ligger alltför långt tillbaka i tiden. Vidare sades att den överhoppningsbara tiden borde begränsas till högst fem år i stället för sju, eftersom en inkomstrelaterad ersättning inte bör lämnas på arbete som efter- följts av alltför många års frånvaro från arbetsmarknaden.<SPAN class="ft63">46</SPAN></P>
<P class="p275 ft22">Studerandevillkoret togs bort</P>
<P class="p62 ft9">I och med 2007 års lagändringar togs möjligheten att få arbetslös- hetsersättning grundad på studier, det s.k. studerandevillkoret bort, liksom möjligheten att få ersättning under studieuppehåll. Lag- ändringen motiverades med att det är de personer som blivit arbetslösa efter att ha haft ett arbete och en stadigvarande inkomst som ska kompenseras genom arbetslöshetsförsäkringen.<SPAN class="ft63">47 </SPAN>Vidare underströks att det knappast är troligt att avskaffandet av stude- randevillkoret skulle vara det som avhåller en person från att satsa på studier. Har personen arbetat före studierna är studier upp till fem år överhoppningsbara.</P>
<P class="p421 ft22">Övriga ändringar</P>
<P class="p259 ft9">Kravet för att få en godkänd bisyssla skärptes, och extraarbetet måste ha utförts vid sidan av ett heltidsarbete i minst 12 månader före arbetslöshetens inträde.</P>
<P class="p112 ft9">Dagar med aktivitetsstöd jämställs med dagar med arbetslös- hetsersättning och ska därför avräknas från ersättningsperioden. Möjligheten att se tid i arbetsmarknadspolitiska program som överhoppningsbar tid togs därmed bort.</P>
<P class="p112 ft9">För veckor som en person utför eller deklarerar deltidsarbete lämnas arbetslöshetsersättning sedan april 2008 under sammanlagt längst 75 ersättningsdagar inom en ersättningsperiod. Resterande ersättningsdagar i perioden får endast användas för veckor då personen inte utför eller deklarerar något arbete.</P>
<P class="p430 ft9">Karensvillkoret förlängdes från fem till sju dagar.</P>
<P class="p431 ft70"><SPAN class="ft68">46</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 2006/07:15 s. 21.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">47</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 2006/07:15 s. 22 f.</SPAN></P>
<P class="p262 ft16">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft23"><SPAN class="ft23">2.9</SPAN><SPAN class="ft57">Kollektivavtalade försäkringar</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">De flesta på den svenska arbetsmarknaden omfattas av kollektiv- avtalade försäkringar som kan sägas komplettera det skydd som de allmänna försäkringarna ger. Försäkringarna har förhandlats fram av arbetsmarknadens parter inom de olika sektorerna. De situa- tioner som täcks av försäkringarna är, sjukdom, arbetsskada, döds- fall, arbetslöshet och ålderspension. Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal är skyldiga att teckna försäkringarna för sina anställda. Arbetsgivare som inte är bundna av avtal har möjlighet att frivilligt ansluta sig till försäkringarna. Även enskilda företagare kan teckna försäkringarna, utom försäkringen för arbetslöshet.</P>
<P class="p253 ft29">Definitionen av vem som är att anse som företagare är viktig när det gäller avtalsteckning. Inom den privata sektorn anses följande som företagare:</P>
<P class="p432 ft9">ägare och verksam make i enskild firma</P>
<P class="p433 ft9">samtliga ägare och verksamma makar i handelsbolag</P>
<P class="p434 ft9">komplementären och verksam make i kommanditbolag</P>
<P class="p435 ft9">aktieägare i aktiebolag vilka äger en tredjedel eller mer av aktierna samt i bolaget verksam make. Ägaren får räkna sam- man sina aktier med aktier som ägs av make, barn och föräldrar till ägaren.</P>
<P class="p436 ft9">En företagare eller VD i ett aktiebolag omfattas inte av kollek- tivavtalet och därmed inte heller av skyldigheten att vara ansluten till avtalsförsäkringarna. Företagaren kan således teckna egna för- säkringar eller välja att ansluta sig till de kollektivavtalade försäk- ringarna. Om företaget har tecknat försäkringsavtal för de anställda omfattas även företagaren när det gäller trygghetsförsäkringen vid arbetsskada. En aktieägare som äger mindre än en tredjedel av aktierna betraktas som anställd. Om det finns särskilda skäl för undantag kan enligt praxis och efter prövning en aktieägare i vissa fall anses vara företagare om aktieinnehavet uppgår till minst en tiondel av aktierna.</P>
<P class="p437 ft9">Den kollektivavtalade sjukförsäkringen ger vid sjukdom i regel motsvarande cirka tio procent av den tidigare inkomsten i ersätt- ning under större delen av sjukpenningtiden. Under sjukersätt- ningstid uppgår ersättningen till cirka 15 procent av den tidigare inkomsten. Vid arbetsskada utges inkomstersättning och ideell ersättning enligt skadeståndsrättsliga principer samt vissa kostnads- ersättningar och andra ersättningar. I detta avsnitt lämnas ingen</P>
<P class="p216 ft16">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td145"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p4 ft28">Gällande rätt: Regler som har betydelse för trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">beskrivning av ersättningarna från försäkringarna vid ålderspension och dödsfall.</P>
<P class="p112 ft29">Antalet företagare som har tecknat egenföretagareförsäkring med avtalsgruppsjukförsäkring (motsvarande de kollektivavtalade försäkringarna) uppgår till 12 173.</P>
<P class="p438 ft16">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB38999x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p95 ft8"><SPAN class="ft8">3</SPAN><SPAN class="ft104">Internationella regler</SPAN></P>
<P class="p439 ft105">som påverkar den svenska socialförsäkringen</P>
<P class="p440 ft23"><SPAN class="ft23">3.1</SPAN><SPAN class="ft57">Inledning</SPAN><SPAN class="ft106">1</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringarna är nationella. Regler för samordning av de sociala trygghetssystemen inom olika länder finns bl.a. inom <NOBR>EG-rätten,</NOBR> inom det nordiska samarbetet, samt i bilaterala konventioner. Samordning av social trygghet innebär bl.a. att en person får tillgodoräkna sig arbets- och försäk- ringsperioder som fullgjorts i andra länders försäkringssystem. Härigenom blir reglerna en del av det svenska socialförsäkrings- systemet.</P>
<P class="p441 ft23"><SPAN class="ft23">3.2</SPAN><SPAN class="ft57">Europeiska unionen (EU)</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen är EG:s förord- ningar om social trygghet för anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar som flyttar inom gemenskapen direkt tillämp- liga i Sverige. Dessa förordningar är rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 och rådets förordning (EEG) nr 859/2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de med- borgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser. Förordningen 1408/71 kom-</P>
<P class="p442 ft65"><SPAN class="ft64">1 </SPAN>Sammanställningen av internationella regler baseras på avsnitt 4 i SOU 2008:54, Obliga- torisk arbetslöshetsförsäkring.</P>
<P class="p443 ft16">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Internationella regler som påverkar den svenska socialförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">mer att ersättas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen då en anknytande tillämpningsförordning, som för närvarande förhandlas mellan medlemsstaterna, träder i kraft.</P>
<P class="p49 ft9">EU:s samordningsregler om social trygghet gäller i de länder som tillhör Europeiska unionen. Genom avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, <NOBR>EES-avtalet,</NOBR> gäller också <NOBR>EG-för-</NOBR> ordningarna om social trygghet vid flyttning mellan dessa länder och Island, Liechtenstein och Norge. Genom ett särskilt avtal om fri rörlighet slutet mellan EU och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å den andra sidan tillämpas <NOBR>EG-förordning</NOBR> 1408/71 även gentemot Schweiz.</P>
<P class="p49 ft9">Den allmänna regeln i de nämnda <NOBR>EG-förordningarna</NOBR> är att en person endast omfattas av ett lands lagstiftning, normalt lagstift- ningen i det land där denne arbetar. I förordningarna finns det bestämmelser om vilken nationell lag som ska gälla för personer som bor i ett land och arbetar i ett annat. Medlemsländerna har rätt att i sin nationella lagstiftning fastställa de olika typerna av sociala förmåner och villkoren för att bevilja dem. De förmåner som omfattas av samordningsbestämmelserna är de sociala trygghets- anordningar som normalt täcker risker mot inkomstförlust i vissa situationer. Det är förmåner vid sjukdom och moderskap, invali- ditet, ålderdom, efterlevande, olycksfall i arbete och arbetssjuk- domar, arbetslöshet samt familjeförmåner och ersättning vid döds- fall. Sådana kontantförmåner som har förvärvats enligt ett eller flera medlemsländers lagstiftning får inte minskas, ändras, inne- hållas, dras in eller anses förverkade med anledning av att motta- garen är bosatt i ett annat land. Detta gäller dock inte om en person får förmåner av samma slag som beviljats av två eller flera med- lemsländer för samma period. Socialbidrag, medicinsk hjälp eller förmånssystem för krigsoffer omfattas inte av <NOBR>EG-förordningarna.</NOBR></P>
<P class="p444 ft9">Genom <NOBR>EG-förordningarnas</NOBR> bestämmelser får personer som flyttar mellan länderna eller som bor och arbetar i skilda länder ett skydd vid arbetslöshet, moderskap m.m. På så sätt undviks att en person blir oförsäkrad eller försäkrad i två medlemsländer.</P>
<P class="p445 ft16">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td157"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td158"><P class="p4 ft28">Internationella regler som påverkar den svenska socialförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft23"><SPAN class="ft23">3.3</SPAN><SPAN class="ft57">Norden</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">En nordisk konvention den 18 augusti 2003 om social trygghet (SFS 2004:114) gäller mellan länderna Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Åland och Grönland. Enligt konven- tionen tillämpas <NOBR>EG-förordning</NOBR> 1408/71 av de nordiska länderna för varje person som är bosatt i ett nordiskt land och som omfattas av konventionens personkrets. Konventionens personkrets sam- manfaller i princip med förordningens personkrets som utvidgats till att gälla för medborgare i tredje land som lagligen vistas i en medlemsstat. <NOBR>EG-förordningens</NOBR> utvidgade personkrets tillämpas inte av Danmark och Färöarna.</P>
<P class="p247 ft9">Den nordiska konventionen om social trygghet ger bl.a. rätt till grundpension från ett nordiskt land efter tre års bosättning i landet för personer som inte varit anställda eller egenföretagare i EG- förordningens mening. Bosättnings- och försäkringsperioder i andra länder kan inte åberopas. Enligt de nordiska konventionerna kan dessutom vissa merkostnader vid sjukresa, då sjukfall inträffar i ett annat nordiskt land, ersättas.</P>
<P class="p287 ft9">I fråga om arbetslöshetsersättning görs i den nordiska konven- tionen undantag från vissa krav på fullgjorda perioder. En arbetslös person som återvänder till ett nordiskt land från ett annat nordiskt land har rätt att beviljas inträde i en arbetslöshetskassa utan att först behöva arbeta i det land man flyttar tillbaka till. Denna rätt har den person som tidigare omfattats av landets lagstiftning om arbetslöshetsförsäkring och återvänder inom fem år. Den sökande ska ha tillhört arbetslöshetsförsäkringen i det nordiska land han eller hon arbetat i. Efter ett beviljat återinträde i en arbetslöshets- kassa prövas rätten till arbetslöshetsersättning där det utförda arbetet i det nordiska landet tillgodoräknas. Femårsregeln medför rätt att under vissa förutsättningar återkomma till den försäkring som sökanden lämnat. Om sökanden exempelvis var medlem i en svensk arbetslöshetskassa och därefter har omfattats av ett annat nordiskt lands arbetslöshetsförsäkring, har han eller hon rätt att återkomma till den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen om kravet på sammanhängande medlemskap är uppfyllt.</P>
<P class="p446 ft16">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p12 ft8">4 Utländska trygghetssystem</P>
<P class="p77 ft23"><SPAN class="ft23">4.1</SPAN><SPAN class="ft57">Inledning</SPAN></P>
<P class="p43 ft9">Vilket skydd företagare har inom trygghetssystemen varierar kraftigt mellan olika europeiska länder. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> lät 2006 undersöka det sociala skyddet för företagare i EU:s medlemsländer samt i Turkiet, Island, Liechtenstein och Norge.<SPAN class="ft63">1 </SPAN>Rapporten från undersökningen visade att de flesta företagare, 68 procent, saknar försäkring mot arbetslöshet. Det är bara i Sverige, Danmark, Island, Polen och Ungern som företagare omfattas av den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. I fråga om sjukförsäkring omfattas före- tagare i en majoritet av de europeiska länderna, i vissa länder på frivillig basis. I ett fåtal länder (bl.a. Belgien, Cypern, Estland, Irland, Nederländerna, och Storbritannien) är företagare helt ute- slutna från socialförsäkringen i fråga om arbetsskador och kort- varig sjukdom.</P>
<P class="p411 ft9">Utredningen har studerat trygghetssystemen i Danmark, Finland och Norge. Något om trygghetssystemen i Tyskland och Neder- länderna nämns också för att exemplifiera utomnordiska trygghets- system.</P>
<P class="p304 ft23"><SPAN class="ft23">4.2</SPAN><SPAN class="ft57">Det danska trygghetssystemet</SPAN></P>
<P class="p346 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Sjukpenning (sygedagpenge) för företagare</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">I det danska sjukpenningsystemet görs åtskillnad mellan själv- ständiga näringsidkare och personer som bedriver näringsverksam- het genom aktiebolag i vilket de äger andelar och arbetar. De senare anses som anställda.</P>
<P class="p447 ft65"><SPAN class="ft64">1 </SPAN>Good practices on social protection of new entrepreneurs and assisting partners and the impact on business creation, EIM Business & Policy Research, Zoetermeer, The Nether- lands, May 2007.</P>
<P class="p448 ft16">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Utländska trygghetssystem</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Rätt till sjukpenning föreligger för den som p.g.a. egen sjukdom är arbetsoförmögen. Sjukpenning utbetalas av arbetsgivare och/eller kommunen fem dagar per vecka.</P>
<P class="p250 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Sjukpenning till självständiga näringsidkare</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Sjukpenning till självständiga näringsidkare betalas ut först efter två veckors sjukdom. För det fall näringsidkaren har tecknat en sjuk- penningförsäkring kan näringsidkaren ha rätt till sjukpenning från dag 1 eller 3.</P>
<P class="p54 ft9">Rätt till sjukpenning förutsätter att näringsidkaren under de senaste tolv månaderna utövat självständig näringsverksamhet under sex månader. Verksamheten ska dessutom ha utövats under minst hälften av normal arbetstid (dvs. minst 18,5 timmar). Har verksamheten bedrivits under kortare tid än 6 månader kan tidigare anställning som löntagare medräknas. Särskilda regler för nystar- tade verksamheter finns inte.</P>
<P class="p49 ft9">Sjukpenningen för självständiga näringsidkare beräknas utifrån den senaste deklarationen, vilket i praktiken innebär att det är den taxerade inkomsten för två år tillbaka som ligger till grund för sjukpenningberäkningen. Den enskilde har dock möjlighet att visa sin rätt till högre sjukpenning. Detta kan ske genom att låta en revisor beräkna resultatet för det aktuella året.</P>
<P class="p449 ft9">Sjukpenning kan högst uppgå till DKK 3 515 per vecka (2008).</P>
<P class="p250 ft35"><SPAN class="ft33">4.2.2.1</SPAN><SPAN class="ft66">Sjukpenningförsäkring</SPAN></P>
<P class="p356 ft9">Personer som bedriver självständig näringsverksamhet kan försäkra sig för sjukpenning.</P>
<P class="p198 ft9">Det finns två typer av sådan försäkring:</P>
<P class="p450 ft9">typ 1 försäkring, som innebär att man är försäkrad från tredje sjukdagen och</P>
<P class="p435 ft29">typ 2 försäkring, som innebär att man är försäkrad från första sjukdagen.</P>
<P class="p425 ft29">Det är möjligt att försäkra sig upp till högsta nivån för sjukpen- ningen, dvs. DKK 3 515 per vecka eller till 2/3 av högsta belopp. För att ersättning ska utges enligt högsta nivå, krävs att den</P>
<P class="p451 ft16">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p4 ft28">Utländska trygghetssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft9">försäkrades inkomster är minst lika stora som det belopp varmed försäkringen kan utges.</P>
<P class="p18 ft9">För en typ 1 försäkring är premien från den 1 april 2008</P>
<P class="p453 ft9"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft107">DKK 1 534 för försäkring till 2/3 (grundnivå)</SPAN></P>
<P class="p95 ft9"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft107">DKK 2 301 för försäkring till 1/1 (maxnivå)</SPAN></P>
<P class="p454 ft9">För en typ 2 försäkring är premien</P>
<P class="p453 ft9"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft107">DKK 2 378 för försäkring till 2/3 (grundnivå)</SPAN></P>
<P class="p95 ft9"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft107">DKK 3 558 för försäkring till 1/1 (maxnivå)</SPAN></P>
<P class="p455 ft29">Personer med långvariga eller kroniska sjukdomar kan teckna för- säkring mot en förhöjd premie om 25 procent.</P>
<P class="p111 ft9">Efter anmälan tar det 6 månader (karenstid) innan företagaren har rätt till sjukpenning från försäkringen vid sjukdom. Om före- tagaren skadas genom olycka under karenstiden, har dock veder- börande rätt till sjukpenning.</P>
<P class="p111 ft9">För personer som tidigare varit löntagare och som tecknar en försäkring inom tre månader från starten av näringsverksamheten finns ingen karens.</P>
<P class="p139 ft9">För den som tecknat försäkring utges sjukpenning även om näringsverksamheten visat underskott. I sådant fall kan sjukpen- ning betalas ut med belopp motsvarande högst två tredjedelar av maxnivån.</P>
<P class="p291 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Sjukpenning till företagare som äger och arbetar i AB</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Anställd har rätt till sjukpenning från sin arbetsgivare under de första 21 dagarna i en sjukperiod<SPAN class="ft63">2</SPAN>. Därefter utbetalas sjukpen- ningen av kommunen.</P>
<P class="p112 ft9">Sjukpenning från arbetsgivaren förutsätter att den sjuke varit anställd hos arbetsgivaren i minst 8 veckor före sjukfallet och under denna tid arbetat minst 74 timmar.</P>
<P class="p112 ft9">En kommun utbetalar sjukpenning om den sjuke under 13 veckor före sjukfrånvaron arbetat minst 120 timmar, är dagpen- ningberättigad medlem i <NOBR>a-kassa,</NOBR> under den senaste månaden har avslutat en utbildning om minst 18 månader eller är elev i löne- praktik.</P>
<P class="p456 ft65"><SPAN class="ft64">2 </SPAN>Var 15 dagar fram till 1 juli 2008.</P>
<P class="p457 ft16">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Utländska trygghetssystem</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Sjukpenning beräknas som grund utifrån den anställdes timlön. Sjukpenning är under 2008 högst DKK 703 per timme och DKK 3 515 per vecka.</P>
<P class="p250 ft35"><SPAN class="ft33">4.2.3.1</SPAN><SPAN class="ft66">Sjukpenningförsäkring för privata arbetsgivare</SPAN></P>
<P class="p423 ft9">En aktieägare som arbetar i sitt ApS eller A/S<SPAN class="ft63">3 </SPAN>likställs med anställd och kan därför inte teckna en sjukpenningförsäkring för själv- ständiga näringsidkare.</P>
<P class="p54 ft9">Privata arbetsgivare som har en samlad lönekostnad under före- gående år, som inte överstiger DKK 1 750 x högsta sjukpenningbe- loppet per vecka (sammanlagd löneutgift om DKK 5 976 250 under 2007) kan normalt teckna en försäkring som ger rätt till återbäring av den sjukpenning som arbetsgivaren utbetalat.</P>
<P class="p285 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft58">Arbetslöshetsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Den danska arbetslöshetsförsäkringen bygger på frivillighet. Det är upp till den enskilde att ansöka om medlemskap i en av Danmarks 29 arbetslöshetskassor. Ersättning kan endast betalas ut till den som är medlem i en <NOBR>a-kassa.</NOBR></P>
<P class="p49 ft9">Löntagare kan välja att försäkra sig för heltid eller deltid. Den som arbetar heltid ska dock vara försäkrad för denna tid. Självs- tändiga näringsidkare kan endast vara heltidsförsäkrade.</P>
<P class="p250 ft35"><SPAN class="ft33">4.2.4.1</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetslöshetsförsäkring för självständig näringsidkare</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">För medlemskap i en <NOBR>a-kassa</NOBR> för självständiga näringsidkare krävs enligt huvudregeln att man är bosatt i Danmark, är mellan 18 och 63 år samt bedriver självständig näringsverksamhet.</P>
<P class="p54 ft9">Bedömningen av vem som är självständig näringsidkare kan vara olika mellan den danska skattelagstiftningen och den danska arbetslöshetslagstiftningen.</P>
<P class="p54 ft9">I arbetslöshetslagstiftningens mening bedrivs självständig närings- verksamhet när någon för egen räkning och på egen risk arbetar i en verksamhet med syfte att uppnå ekonomiskt utbyte. Därvid beaktas bl.a. om det finns anställd arbetskraft, verksamheten är</P>
<P class="p458 ft65"><SPAN class="ft64">3 </SPAN>Aps = Anpartsselskab (motsvarar privat AB). A/S = Aktiesepskab (motsvarar publika AB).</P>
<P class="p429 ft16">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p4 ft28">Utländska trygghetssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">momsregistrerad samt om skattereglerna för självständiga närings- idkare tillämpas.</P>
<P class="p58 ft9">Bedömningen av om någon är uppdragstagare eller anställd, görs med utgångspunkt från hur personen betraktas i den danska skattelagen.</P>
<P class="p112 ft9">Den som arbetar i ett bolag, i vilket han eller närstående har avgörande inflytande betraktas i regel som självständig närings- idkare.</P>
<P class="p282 ft9">Den som arbetar i sin makes verksamhet anses som självständig näringsidkare om det är färre än 20 anställda i verksamheten, han är anställd i överordnad ställning eller han inte är anställd på normala löne- och arbetsvillkor.</P>
<P class="p304 ft35"><SPAN class="ft33">4.2.4.2</SPAN><SPAN class="ft66">Rätt till dagpenning</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">För rätt till dagpenning krävs att företagaren varit medlem i en a- kassa i ett år, att företagaren uppfyller arbetskravet, att företagaren upphört med verksamheten och att företagaren står till arbetsmark- nadens förfogande.</P>
<P class="p128 ft9">Dagpenning kan utges först från den dag den sökande anmält sig som arbetslös och står till arbetsmarknadens förfogande. Själv- ständiga näringsidkare har emellertid inte rätt till <NOBR>a-kassa</NOBR> under de tre första veckorna efter det att verksamheten upphört. Detta gäller dock inte om orsaken till att verksamheten upphört t.ex. är kon- kurs. I sådant fall kan ersättning utges efter en vecka.</P>
<P class="p44 ft9">Dagpenningen utbetalas med ett belopp som är 90 procent av tidigare arbetsförtjänst. Högsta dagpenning är dock DKK 667 (2008). Lägsta dagpenning är 82 procent av den högsta dagpen- ningen, dvs. DKK 547.</P>
<P class="p139 ft9">Beräkning av dagpenning baseras på det skattepliktiga resultatet för de två bästa av de senaste fem hela räkenskapsåren. Det är endast räkenskapsår då företagaren varit medlem i <NOBR>a-kassa</NOBR> som räknas med. Medlemskap vid slutet av ett räkenskapsår innebär att hela räkenskapsåret ska beaktas. För den som bedrivit självständig näringsverksamhet under kortare tid än tre år används tidigare beräkningsunderlag, t.ex. från lönearbete eller tidigare självständig näringsverksamhet.</P>
<P class="p459 ft16">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Utländska trygghetssystem</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft35"><SPAN class="ft33">4.2.4.3</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetskravet</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Arbetskravet är uppfyllt om självständig näringsverksamhet drivits i väsentlig omfattning i sammanlagt 52 veckor under de sista tre åren. Det är företagaren som ska visa att han/hon bedrivit verksamheten i väsentlig omfattning, dvs. företagaren ska visa att hans/hennes personliga verksamhet kan jämställas med lönearbete om minst 30 timmar per vecka. För att bedöma om företagaren uppfyllt villkoret på väsentlig omfattning görs en samlad bedöm- ning. Det är endast arbete under tid som företagaren varit medlem i <NOBR>a-kassan</NOBR> som beaktas.</P>
<P class="p460 ft9">Vid bedömning av om arbetskravet är uppfyllt görs en jäm- förelse med verksamhetens omsättning.</P>
<P class="p250 ft35"><SPAN class="ft33">4.2.4.4</SPAN><SPAN class="ft66">När har en verksamhet upphört?</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">För att anses som arbetslös ska det personliga arbetet i verk- samheten upphört mer än tillfälligt. Tillfälliga uppehåll kan därför normalt inte föranleda att dagpenning utges. Det kan dock godtas i vissa force majeure situationer.</P>
<P class="p49 ft9">Det personliga arbetet anses ha upphört när företagaren sålt eller avslutat verksamheten. Det personliga arbetet kan även anses upphört om företagaren av andra skäl inte kan bedriva verksam- heten och detta inte endast är tillfälligt. Företagaren ska i så fall ha avregistrerat sig för mervärdesskatt samt inte längre ha tillgång till verksamhetens lokaler eller inneha inventarier. Andelarna i aktie- bolag ska ha avyttrats. Vid uthyrning ska det finnas skriftliga avtal som ska omfatta minst fem år utan rätt till uppsägning.</P>
<P class="p55 ft9">Innehav av förmögenhetstillgångar som den sökande själv för- valtar, hindrar inte att den sökande anses stå till arbetsmarknadens förfogande.</P>
<P class="p250 ft35"><SPAN class="ft33">4.2.4.5</SPAN><SPAN class="ft66">Bisyssla</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Bisyssla föreligger när sysslan inte utgör det huvudsakliga arbetet. Dagpenning kan betalas ut samtidigt med bisyssla, om företagaren kan tydliggöra att bisysslan alltid kan utföras utanför normal arbetstid. Normal arbetstid är den tid som man ska stå till för- fogande för det arbete som man är utbildad för (fackliga arbete).</P>
<P class="p313 ft16">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p4 ft28">Utländska trygghetssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p461 ft9">Dessutom är det ett krav att man samtidigt står till arbetsmarkna- dens förfogande.</P>
<P class="p462 ft9">Detta innebär i praktiken att man inte kan ha en bisyssla i vilken man arbetar under bestämda tider eller inte har möjlighet att avböja erbjudande om arbete.</P>
<P class="p463 ft29">Dagpenning betalas ut under längst 78 veckor samtidigt med drift av bisyssla.</P>
<P class="p462 ft9">För de timmar som arbetas i bisysslan, sker avdrag från dag- penningen.</P>
<P class="p464 ft35"><SPAN class="ft33">4.2.4.6</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkring för kombinatörer</SPAN></P>
<P class="p70 ft9">Den som är löntagare samt självständig näringsidkare och vars sam- lade arbetsinsats motsvarar ett heltidsarbete kan bli kombina- tionsförsäkrad. Ordningen infördes för att det skulle vara möjligt för kombinatörer att ansluta sig till någon <NOBR>a-kassa.</NOBR> Reglerna upp- levs som komplicerade. Endast 0,1 procent av samtliga <NOBR>a-kasse-</NOBR> medlemmar har en sådan försäkring.</P>
<P class="p465 ft23"><SPAN class="ft23">4.3</SPAN><SPAN class="ft57">Det finska trygghetssystemet</SPAN></P>
<P class="p466 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Sjukpenning vid kortvarig sjukdom</SPAN></P>
<P class="p467 ft9">Enligt sjukförsäkringslagen ges ersättning, dagpenning, för inkomst- bortfall till följd av sjukdom eller arbetsoförmåga som varar upp till ett år. Om sjukdomen eller arbetsoförmågan varar längre tid än ett år, ersätts inkomstbortfallet med invalidpension enligt förvärvspen- sionslagen och folkpensionslagen. Sjukförsäkringen kan komplet- teras med tilläggsförmåner som beviljas av sjukkassorna eller genom frivillig försäkring i ett försäkringsbolag.</P>
<P class="p468 ft9">Dagpenning utbetalas för vardagar inklusive lördagar, men inte för helgdagar. En förutsättning för dagpenning är att den för- säkrade har arbetat under de tre månader som föregår arbets- oförmågan. Insjuknandedagen och ytterligare nio vardagar är själv- risktid.</P>
<P class="p469 ft9">För företagare, som är försäkrade enligt lagen om pension för företagare, är självrisktiden insjuknandedagen och de därpå föl- jande tre vardagarna. För lantbrukare gäller särskilda regler.</P>
<P class="p470 ft16">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Utländska trygghetssystem</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Dagpenning utbetalas under maximalt 300 dagar. Om den för- säkrade drabbas av en helt annan sjukdom kan en ny dagpen- ningperiod börja löpa.</P>
<P class="p50 ft9">Grunden för vilken dagpenning som betalas ut är den arbets- inkomst som fastställts enligt lagen om pension för företagare (FöPL). Arbetsinkomsten fastställs genom att företagaren i sin försäkringsansökan själv ger förslag till <NOBR>FöPL-arbetsinkomstens</NOBR> belopp och uppger bl.a. bransch, omsättning, arbetstid och antal anställda. Arbetsinkomsten ska motsvara den lön som skäligen skulle betalas om en annan person med motsvarande yrkesskicklig- het avlönades i företagarens ställe. Företagets lönsamhet eller den lön företagaren faktiskt tagit ut är således inte avgörande för FöPL- arbetsinkomsten. Tillfälliga växlingar i de faktiska inkomsterna inverkar inte på <NOBR>FöPL-arbetsinkomstens</NOBR> belopp. <NOBR>FöPL-arbets-</NOBR> inkomsten justeras per automatik varje år motsvarande höjningen av lönekoefficienten. Om lönen under de senaste månaderna har varit väsentligt högre (20 procent) än den i beskattningen konsta- terade inkomsten kan uppräkning av <NOBR>FöPL-arbetsinkomsten</NOBR> ske efter ansökan av företagaren. Detta gäller även <NOBR>moderskaps-,</NOBR> fader- skaps- och föräldrapenning, m.fl.</P>
<P class="p471 ft9">På inkomstdelar mellan 1 129 och 29 392 euro ges ersättning med 70 procent. För lönedelar ovanför denna nivå trappas kompen- sationen ned till 40 respektive 25 procent. Minimibeloppet för <NOBR>moderskaps-,</NOBR> faderskaps- och föräldrapenning, sjukdagpenning och rehabiliteringspenning är 15,20 euro (2007). En heltidsarbetande kan också få partiell sjukdagpenning när sjukdagpenning utbetalats i 60 dagar och den försäkrade delvis kan återgå i arbete.</P>
<P class="p55 ft9">Enligt lagen om arbetsavtal är arbetsgivaren skyldig att betala full lön under självrisktiden när sjukdagpenning inte utges. I många kollektivavtal har överenskommits om lön under de första en à två månaderna. Arbetsgivaren får under denna tid uppbära den sjuk- dagpenning som arbetstagaren är berättigad till. Om en försäkrad samtidigt är arbetstagare och företagare delas sjukdagpenningen i proportion till utbetald lön.</P>
<P class="p314 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Långvarig sjukdom</SPAN></P>
<P class="p263 ft29">Om arbetsoförmågan kvarstår efter tiden med sjukdagpenning kan den försäkrade få invalidpension från arbets- och företagarpensio- nen och folkpensionen. Ersättningsnivån ligger på cirka 60 procent</P>
<P class="p67 ft16">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p4 ft28">Utländska trygghetssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">av inkomsten. Under senare år har ändringar gjorts i systemen med avsikt att stimulera de försäkrade till deltagande i arbetslivet. Arbetspensionen beräknas på vad den försäkrade har haft i inkomst.</P>
<P class="p114 ft9">Folkpensionen kompletterar arbetspensionen om inkomsten har varit låg. Syftet med folkpensionen är att den ska garantera en miniminivå vid arbetsoförmåga. Om arbetspensionen når upp till miniminivån utbetalas ingen folkpension.</P>
<P class="p44 ft9">Arbetsgivare inom den privata och den offentliga sektorn är skyldiga att teckna pensionsförsäkringar för sina anställda. Före- tagare måste själva ordna sitt pensionsskydd enligt lagen om pension för företagare. Invalidpension uppbärs av cirka 260 000 personer. Arbetspensionerna finansieras med avgifter från arbets- givarna och från de anställda. Närmare tre fjärdedelar av premien används för att betala löpande pensioner; en dryg fjärdedel fonderas.</P>
<P class="p441 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft58">Arbetslöshetsförsäkring</SPAN></P>
<P class="p341 ft9">Arbetslösa kan få grunddagpenning och inkomstrelaterad dag- penning. Rätt till grunddagpenning har arbetslösa personer som anmält sig hos arbetskraftsbyrån och söker heltidsarbete samt uppfyller arbetsvillkoret. Personen måste vara arbetsför och stå till arbetsmarknadens förfogande. Grunddagpenning utbetalas till arbets- lösa arbetssökande som inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa. Dagpenning betalas efter sju dagars karenstid för fem arbetsdagar i veckan, för maximalt 500 arbetsdagar. Grunddagpenningen är under år 2008 24,51 euro per dag.</P>
<P class="p287 ft9">Till grund för den inkomstrelaterade arbetslöshetspenningens storlek ligger den försäkrades tidigare inkomst. Dagpenningen består av en grunddel, som är lika stor som grunddagpenningen, och en inkomstrelaterad del. Den inkomstrelaterade delen är 45 procent av skillnaden mellan daglönen och grunddelen. Inkomst- relaterad dagpenning kan betalas för högst 500 dagar.</P>
<P class="p139 ft9">Arbetslöshetsförsäkringen handläggs av 36 olika arbetslöshets- kassor. Två av dessa är arbetslöshetskassor för företagare, nämligen Företagarnas Arbetslöshetskassa i Finland <NOBR>(SYT-kassan)</NOBR> och Yrkes- utövarnas och företagarnas arbetslöshetskassa <NOBR>(AYT-kassan).</NOBR></P>
<P class="p139 ft29">Enligt lagen om inkomstskydd för arbetslösa betraktas en per- son som företagare om han eller hon för sin huvudsyssla är skyldig</P>
<P class="p472 ft16">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Utländska trygghetssystem</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">att teckna pensionsförsäkring för företagare. Som företagare betraktas även en i företaget arbetande delägare till företaget som omfattas av annan lagstadgad pensionsförsäkring, om personen arbetar i ledande ställning och själv äger minst 15 procent eller om personens familj eller personen tillsammans med familjemedlem- mar äger minst 30 procent av bolaget. En person i icke ledande ställning kan betraktas som företagare om personen, dennes familj eller de tillsammans äger minst 50 procent av företaget.</P>
<P class="p49 ft9">En företagare som har en årsarbetsinkomst på 8 520 euro kan ansluta sig till en arbetslöshetskassa. Företagaren kan välja vilken arbetsinkomst som ska försäkras. Den måste vara minst minimi- nivån för medlemskap och får inte vara högre än den fastställda inkomsten enligt pensionsförsäkringen. Den valda inkomstnivån ligger till grund för medlemsavgiftens storlek. Medlemsavgiften för 2008 är 2,75 procent av den valda inkomsten som överstiger cirka 5 800 euro och upp till en årsinkomst på 25 000 euro, och 2 procent av den överstigande delen.</P>
<P class="p253 ft9">En företagare räknas som arbetslös när arbetskraftsbyrån har konstaterat, att företagaren har helt avslutat företagsverksamheten eller avbrutit företagsverksamheten för en tid av minst fyra måna- der. Företagaren bör anmäla sig som arbetssökande hos arbets- kraftsbyrån på sin hemort. Arbetskraftsbyrån undersöker sedan företagarens situation och ger ett utlåtande direkt till kassan, om företagaren är arbetslös eller inte. Kassan är bunden av utlåtandet.</P>
<P class="p49 ft9">En företagare har rätt till inkomstrelaterad dagpenning när medlemskapet i kassan har varat 24 månader. Om företagaren som arbetstagare har varit medlem i en annan arbetslöshetskassa tidi- gare, får sex månader räknas tillgodo. Samtidigt finns ett efterskydd på 18 månader, vilket innebär att företagaren under denna tid får lägga sin tidigare inkomst som anställd till grund för en dagpenning om arbetslöshet skulle inträffa.</P>
<P class="p55 ft9">Det finns 243 000 företag i Finland (enligt uppgift från SYT- kassan). Av dem är 99,8 procent småföretag och 48 procent privat- företag. De två arbetslöshetskassorna för företagare har 9 000 respektive 9 500 anslutna företag som medlemmar.</P>
<P class="p445 ft16">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p4 ft28">Utländska trygghetssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p335 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft58">Föräldrapenning vid vård av sjukt barn</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Vid barns akuta sjukdom har föräldern rätt till tillfällig vårdledighet från arbetet under högst fyra arbetsdagar vid varje tillfälle. Under ledigheten är det meningen att föräldern ska kunna sköta sitt sjuka barn och vid behov ha tid att ordna vården på annat sätt. Arbets- givaren är inte skyldig att betala lön under ledigheten, såvida det inte finns överenskommelse om det i avtal. Vid långvarig sjukdom kan kommunen betala stöd för närståendevård.</P>
<P class="p281 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft58">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Kostnaderna för de lagstadgade försäkringarna täcks genom avgif- ter som arbetsgivarna och arbetstagarna betalar. Avgifterna utgörs av folkpensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetslöshetsförsäk- ringspremie och arbetspensionsavgift. Folkpensionsavgiften för privata arbetsgivare och statens affärsverk är 0,801, 3,001 eller 3,901 beroende på avgiftsklass. För andra arbetsgivare är folkpensions- avgiften 1,851 procent av lönen. Sjukförsäkringsavgiften är för alla arbetsgivare 1,97. Sjukförsäkringspremien för löntagare är 1,91. Till arbetslöshetsförsäkringen betalar arbetsgivarna 0,7 procent på löne- summan upp till 1 686 000 euro, och 2,9 procent på lönesumma därutöver. Löntagarna betalar 0,34 procent och företagarna 0,12 pro- cent. Avgifter till arbetspensionsförsäkringen redovisas inte här.</P>
<P class="p473 ft23"><SPAN class="ft23">4.4</SPAN><SPAN class="ft57">Det norska trygghetssystemet</SPAN></P>
<P class="p346 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Sjukpenning för arbetstagare och företagare</SPAN></P>
<P class="p341 ft29">Reglerna för sjukpenning skiljer sig mellan arbetstagare, egen- företagare och frilansare.</P>
<P class="p58 ft9">Med självständig näringsidkare avses envar som för egen räkning och risk driver varaktig verksamhet som är ägnad att ge netto- inkomst. Definitionen omfattar såväl den som har enskild firma som de som har sin verksamhet organiserad som ”ansvarleg sellskap”. En person som startar egen verksamhet i aktiebolagsform anses anställd i bolaget. Som anställd räknas man som arbetstagare och åtnjuter därmed rätt till arbetstagarförmånerna inom trygg- hetssystemet.</P>
<P class="p474 ft16">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Utländska trygghetssystem</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Med frilansare avses envar som utan anställning utför arbete eller uppdrag mot lön eller annan ersättning, men utan att uppfylla kraven för självständig näringsidkare.</P>
<P class="p50 ft9">För rätt till sjukpenning gäller att den sökande ska vara arbets- oförmögen till följd av funktionsnedsättning som klart kan hän- föras till sjukdom eller skada. Den sökande måste också ha arbetat i minst fyra veckor omedelbart före arbetsoförmågans inträde.</P>
<P class="p54 ft9">Arbetstagare erhåller sjukpenning från första sjukdagen. Arbets- givaren betalar sjukpenningen de första 16 dagarna, därefter betalas sjukpenning av statliga medel.</P>
<P class="p54 ft9">Företagare och frilansare erhåller ingen ersättning de första 16 dagarna. <NOBR>16-dagarsperioden</NOBR> börjar löpa vid den tidpunkt då den sökande uppsöker läkare eller när trygdekontoret mottagit anmälan om arbetsoförmågan.</P>
<P class="p49 ft29">För företagare och frilansare utbetalas sjukpenning således fr.o.m. den sjuttonde sjukdagen. De har dock en möjlighet att teckna en frivillig kompletterande försäkring för de första 16 dagarna.</P>
<P class="p251 ft35"><SPAN class="ft33">4.4.1.1</SPAN><SPAN class="ft66">Beräkning av sjukpenning</SPAN></P>
<P class="p263 ft29">Sjukpenningens storlek beräknas på olika sätt för arbetstagare, företagare och frilansare.</P>
<P class="p50 ft9">För arbetstagare beräknas ersättningen under arbetsgivarens ansvarsperiod utifrån den genomsnittliga veckoinkomsten under perioden före arbetsoförmågans inträde, i regel de sista fyra veckorna. För den som har perioder med skiftande arbetstider eller inkomster kan en längre period läggas till grund för beräkningen av veckoinkomsten. Under resterande del av sjukperioden räknas denna veckoinkomst om till årsinkomst. Om den beräknade års- inkomsten skiljer sig med mer än 25 procent från den pensions- grundande årsinkomsten ska föregående inkomst ligga till grund för beräkningen av sjukpenning. Sjukpenningen lämnas med 100 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, som dock ej får överskrida sex gånger folketrygdens grundbelopp.<SPAN class="ft63">4</SPAN></P>
<P class="p253 ft9">För självständiga näringsidkare uppgår sjukpenningen till 65 pro- cent av den sjukpenningsgrundande inkomsten. För frilansare är sjukpenningen 100 procent av den sjukpenningsgrundande inkom- sten. Den sjukpenningsgrundande inkomsten är densamma som den pensionsgrundande inkomsten. Samma övre gräns för ersätt-</P>
<P class="p475 ft65"><SPAN class="ft64">4 </SPAN>Grundbeloppet fastställt den 1 maj 2007 till 66 812 kronor.</P>
<P class="p278 ft16">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p4 ft28">Utländska trygghetssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">ning gäller för självständiga näringsidkare och frilansare som för arbetstagare, dvs. sex grundbelopp.</P>
<P class="p112 ft9">Sjukpenning utbetalas under högst ett år, oavsett om den sökande varit sjukskriven på hel- eller deltid. Om arbetsoförmågan består kan den sökande ha rätt till andra förmåner, såsom rehabili- teringsbidrag. Vid deltidssjukskrivning har den sökande rätt till sjukpenning som motsvarar graden av arbetsoförmåga. Sjukpen- ningen kan graderas från 20 till 100 procent.</P>
<P class="p281 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">Möjlighet för företagare att teckna frivillig försäkring</SPAN></P>
<P class="p259 ft29">Självständiga näringsidkare, jordbrukare och arbetsgivare kan välja att teckna kompletterande försäkringar genom folketrygden. De olika försäkringsalternativen är följande:</P>
<P class="p476 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft19">Självständiga näringsidkare kan teckna försäkring för tillägg på sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenning vid födsel.</SPAN><SPAN class="ft63">5 </SPAN>Inkomsttaket på sex grundbelopp gäller även om försäkring tecknas. De tre alternativen som finns är 65 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten fr.o.m. första sjuk- dagen, 100 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten fr.o.m. 17:de sjukdagen eller 100 procent av den sjukpennings- grundande inkomsten fr.o.m. första sjukdagen. Under en fjärde- del av de självständiga näringsidkarna tecknar sådan tilläggsför- säkring.<SPAN class="ft63">6</SPAN></P>
<P class="p477 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft19">Jordbrukare kan teckna en kollektiv försäkring för sjukpen- ningstillägg. Försäkringen ger rätt till 100 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten fr.o.m. 17:de sjukdagen. För att räknas som jordbrukare ska näringsintäkten från jord- bruket föregående år ha uppgått till minst 8 000 kronor och ha utgjort minst 20 procent av den sökandes samlade netto- inkomst.</SPAN></P>
<P class="p478 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft19">Arbetsgivare i små företag kan försäkra sig mot sjukpennings- ansvaret som annars gäller för de anställdas första 16 från- varodagar. Förutsättningen är att de sammanlagda löneutbetal- ningarna under föregående år inte överstiger 40 grundbelopp.</SPAN></P>
<P class="p479 ft103"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft108">Försäkringen för föräldrapenningstillägg måste tecknas minst 10 månader före födseln. Fr.o.m. 1 juli 2008 har dock även företagare rätt till 100 procents täckning av sitt inkomst- bortfall i föräldrapenning utan att teckna tilläggsförsäkring.</SPAN></P>
<P class="p480 ft65"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft71">Uppgift från Bedriftsforbundets brev till Stortinget daterat 05.11.2007.</SPAN></P>
<P class="p457 ft16">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Utländska trygghetssystem</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft58">Omsorgspenning</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Omsorgspenning är ersättning för vård av sjukt barn under 12 år. Ersättningen kan utgå även i fall när förälder måste stanna hemma från arbetet då ordinarie vårdnadshavare är sjuk.</P>
<P class="p54 ft9">Endast arbetstagare är berättigade till omsorgspenning, som beräk- nas på samma sätt som sjukpenningen. Omsorgspenning betalas av arbetsgivaren eller av folketrygden. Arbetsgivaren betalar om arbets- förhållandet varat i minst fyra veckor (intjänandeperioden). Om sökanden inte uppfyllt intjänandeperioden men ändå haft arbete eller likställd situation i minst fyra veckor omedelbart före från- varon står trygden för ersättningen.</P>
<P class="p55 ft9">Omsorgspenningen utbetalas 10 dagar per kalenderår. Om arbets- tagaren är vårdnadshavare för mer än två barn kan ersättning er- hållas under för 15 dagar. Om arbetstagaren är ensam vårdnads- havare utökas antalet ersättningsdagar ytterligare.</P>
<P class="p285 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.4</SPAN><SPAN class="ft58">Dagpenning vid arbetslöshet</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Dagpenningen är en ersättning för förlorad arbetsinkomst men ska även motivera den enskilde att söka och behålla arbete. Ersätt- ningen är skattepliktig och uppgår till 62,4 procent av den sökandes ordinarie inkomst före skatt. Dagpenningen baseras på bästa resultat av antingen den arbetsinkomst som utbetalats under det senaste kalenderåret eller genomsnittet av de tre senaste årens arbetsinkomster. Perioder med exempelvis sjukpenning eller dag- penning räknas in. Per dag innebär detta att den sökande får 2,4 pro- mille av den dagpenningsgrundande inkomsten, vilken betalas ut fem dagar i veckan. Sökande med barn får ett tillägg på NOK 17 . Dagpenningen inklusive barntillägg får ej utgöra mer än 90 procent av underlaget för dagpenningen. Lön från arbetsmarknadsåtgärd eller bidrag utgör ej dagpenningsgrundande inkomst. Inte heller inkomst från självständig näringsverksamhet räknas som dagpen- ningsgrundande inkomst, med undantag för personer över 64 år som under vissa förutsättningar kan få sådan inkomst inräknad. Detta innebär att självständiga näringsidkare i princip saknar rätt till dagpenning vid arbetslöshet.</P>
<P class="p471 ft9">Ersättningsperiodens längd begränsas av den tidigare arbets- inkomsten. Har den sökande tjänat minst NOK 133 624 under det senaste året eller i genomsnitt de tre senaste åren beviljas ersättning</P>
<P class="p254 ft16">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p4 ft28">Utländska trygghetssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">för en period av två år. Är arbetsinkomsten lägre beviljas ersättning för ett år. Under de tre första dagarna den sökande är berättigad till dagpenning utgör karensdagar. Dagpenningen kan reduceras till följd av att den sökande är delvis arbetslös eller sjukskriven, får pension eller är berättigad till andra sociala förmåner. För att ha rätt till dagpenning ska den sökande uppfylla vissa krav.</P>
<P class="p304 ft35"><SPAN class="ft33">4.4.4.1</SPAN><SPAN class="ft66">Dagpenning vid etablering av egen verksamhet</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Den som är arbetslös och som önskar starta egen verksamhet kan beviljas ersättning under sammanlagt nio månader. De första sex månaderna utgör uppbyggnadsskede och därefter kan man beviljas dagpenning under ytterligare tre månader efter att man kommit igång. Etableringen av den egna verksamheten måste kunna antas leda till att den sökande blir självförsörjande. Vidare måste verksamheten vara ny och drivas för egen räkning i eget namn. Den ska registreras och bedrivas i Norge.</P>
<P class="p281 ft11"><SPAN class="ft11">4.4.5</SPAN><SPAN class="ft58">Finansiering av trygghetssystemet</SPAN></P>
<P class="p341 ft9">Det norska trygghetssystemet består av två delar, en obligatorisk och en frivillig del. Den <SPAN class="ft22">obligatoriska försäkringen </SPAN>betalas genom inkomstrelaterade premier och avgifter till folketrygden<SPAN class="ft63">7</SPAN>, och av staten som bidrar med cirka 25 procent av kostnaderna. Norska staten fick 2006 in drygt MNOK 170 000 i försäkringspremier och avgifter, samtidigt som utgifterna för trygghetssystemet låg över MNOK 240 000 . Av dessa utgifter utgjordes drygt MNOK 190 000 av pensioner och <NOBR>sjuk-,</NOBR> föräldra- och arbetslöshetsersättning.</P>
<P class="p149 ft9">Arbetsgivaravgiften är 14,1 procent av hela den utbetalda lönen, men procentsatsen är lägre om företaget är beläget i norra delen av Norge.<SPAN class="ft63">8 </SPAN>Arbetsgivarens avgifter till socialförsäkringssystemet är helt avdragsgilla. Arbetsgivaren bär ytterligare ansvar genom att svara för ersättning till arbetstagarna de första 16 dagarna av sjukfrånvaro, samt för ersättning vid vård av barn 10 dagar/år. Arbetstagaren betalar 7,8 procent av löneinkomsten i s.k. trygde- avgift, vilket ej är en avdragsgill kostnad. Samma procentsats gäller för näringsinkomst inom jordbruk, skogsbruk och fiske. För annan</P>
<P class="p481 ft70"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft69">Folketrygden är benämningen på det norska allmänna trygghetssystemet.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">8</SPAN><SPAN class="ft71">www.skatteetaten.no/Templates/TabellerOgSatser.aspx?id=62403&epslanguage=NO</SPAN></P>
<P class="p457 ft16">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p12 ft17">Utländska trygghetssystem SOU 2008:89</P>
<P class="p151 ft9">näringsinkomst är motsvarande avgift 11 procent av inkomsten. För pensionärer är trygdeavgiften 3 procent av pensionsinkomsten. Den nedre inkomstgränsen för att betala dessa avgifter är NOK 39 600 per år.<SPAN class="ft63">9</SPAN></P>
<P class="p49 ft22"><SPAN class="ft9">Den andra delen är </SPAN>den frivilliga och självfinansierade försäk- ringen<SPAN class="ft9">. Det frivilliga försäkringssystemet, som omfattar självs- tändiga näringsidkare, jordbrukare och arbetsgivare, infördes vid sjukpenningsreformen 1978. Införandet av den frivilliga försäk- ringen motiverades med att behovet av täckning för sjukpenning varierar mellan företagarna, och genom att införa frivillig försäk- ring ville man uppnå ökad flexibilitet och minskade kostnader. Premien fastställs i procent av den pensionsgrundande inkomsten upp till sex grundbelopp, och kostnaden är avdragsgill.</SPAN></P>
<P class="p289 ft23"><SPAN class="ft23">4.5</SPAN><SPAN class="ft57">Det tyska trygghetssystemet</SPAN></P>
<P class="p482 ft11"><SPAN class="ft11">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft58">Sjukförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">För anställda med årsinkomst under socialförsäkringstaket (48 150 euro för 2008) råder obligatorisk anslutning till sjukförsäkringen. Högre inkomsttagare kan lämna den allmänna socialförsäkringen och välja en privat försäkringsgivare. Oavsett vilket alternativ som väljs måste arbetsgivaren stå för 50 procent av kostnaden, som skulle ha betalats för den obligatoriska delen till sjukkassan. Anställda om- fattas av sjukförsäkringen omedelbart efter anslutning, utan krav på nationalitet eller bosättning. Familjemedlemmar omfattas av den anställdes försäkring. Arbetslösa med familj omfattas utan avgifter. Finansieringen administreras av lokala försäkringskassor (Allge- meine Ortskrankenkassen, Betriebskrankenkassen och Innungs- krankenkassen).</P>
<P class="p437 ft9">Fr.o.m. 2007 har kravet för att få lämna den allmänna sjukför- säkringen skärpts, så att årsinkomsten måste överstiga taket under de senaste tre på varandra följande åren. Genom att höja kravet på en hög årsinkomst från ett till tre år vill man förhindra högin- komsttagare från att lämna den allmänna försäkringen.</P>
<P class="p49 ft9">Vid sjukdomsfall betalar arbetsgivaren ut 100 procent av lönen under de första sex veckorna. Från och med den sjunde veckan och i högst 78 veckor (inklusive de första sex veckorna) per treårs- period betalas sjukpenning från sjukkassan ut. Ersättningen uppgår</P>
<P class="p483 ft65"><SPAN class="ft64">9 </SPAN>www.skatteetaten.no/Templates/TabellerOgSatser.aspx?id=62413&epslanguage=NO</P>
<P class="p278 ft16">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p4 ft28">Utländska trygghetssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">då till 70 procent av månadslönen upp till 43 200 euro. Anställda betalar sedan 2005 en avgift för sjukpenning. Under 2007 var denna avgift 0,9 procent av bruttolönen.</P>
<P class="p111 ft9">Sjukförsäkringen täcker även kostnader för läkemedel, läkar- och tandläkarbesök samt sjukhusvistelser.</P>
<P class="p111 ft9">För egna företagare finns ännu ingen sjukförsäkringsplikt i lagen om sjukförsäkring (die gesetzliche Krankenversicherung, GKV). Företagare kan välja att teckna frivillig sjukförsäkring enligt GKV, eller en privat försäkring (die private Krankenversicherung, PKV). För att få teckna sjukförsäkring enligt GKV krävs att man tidigare omfattats av försäkringsplikten, och varit försäkrad under minst 12 månaders sammanhängande tid omedelbart före utträdet, alternativt under sammanlagt minst 24 månader under en ramtid av de senaste fem åren.</P>
<P class="p149 ft9">Fr.o.m. den 1 januari 2009 omfattas alla som är bosatta i Tyskland av försäkringsplikten. Detta innebär att en företagare som står utan sjukförsäkring kan vända sig till valfri <NOBR>PKV-försäk-</NOBR> ringsgivare, vilken är tvungen att låta företagaren teckna försäkring utan krav på hälsoprövning. Försäkringsavgiften, benämnd Basis- tarif, är förutbestämd och höjs inte även om den försäkrade utgör en förhöjd risk för försäkringsgivaren. Premien är knuten till den självrisk personen väljer. Den valbara självrisken är 300, 600, 900 eller 1 200 euro och är bindande i tre års tid. Den som önskar ändra sin självrisk måste göra detta senast tre månader innan treårsperio- den löper ut. Det skydd som erbjuds genom Basistarif motsvarar skyddet inom GKV vad avser art, omfång och höjd.</P>
<P class="p473 ft11"><SPAN class="ft11">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft58">Arbetslöshetsförsäkring</SPAN></P>
<P class="p292 ft9">För rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen krävs att indi- viden är under 65 år, arbetsför och registrerad hos den lokala arbetsförmedlingen. Dessutom krävs utfört arbete i minst 360 dagar under den senaste treårsperioden, varav minst 10 veckor under det senaste året. Arbetslöshetsersättningen påverkas inte av bisyssla upp till 15 timmar/vecka. För ersättning vid deltidsarbetslöshet krävs emellertid att både den förlorade sysselsättningen och den kvarvarande sysselsättningen varit försäkringspliktiga.</P>
<P class="p336 ft29">Arbetslöshetsersättningen uppgår till 60 procent av försäkrad lön upp till ett tak på 63 300 euro. För arbetslösa med barn är ersättningen 67 procent. Ersättningsperioden kan variera från tre</P>
<P class="p484 ft16">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Utländska trygghetssystem</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">till 32 månader beroende på hur länge man omfattats av social- försäkringen under de senaste tre åren samt ålder.</P>
<P class="p54 ft9">Personer som inte uppfyller villkoren för rätt till ersättning kan få ett bidrag som är inkomstprövat och som uppgår till 53 respek- tive 57 procent av försäkrad lön. Det finns ingen gräns för hur länge denna ersättning betalas ut. År 2006 uppgick arbetslösheten till 9,8 procent.</P>
<P class="p485 ft35"><SPAN class="ft33">4.5.2.1</SPAN><SPAN class="ft66">Företagares rätt till arbetslöshetsersättning under uppbyggnadsskede</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Sedan 2006 finns en möjlighet för nystartade företagare att teckna frivillig arbetslöshetsförsäkring.<SPAN class="ft63">10 </SPAN>Genom frivillig arbetslöshetsför- säkring har man velat öka entreprenörskapets attraktivitet och öka antalet nya företag. Detta ska stimulera till nya arbetstillfällen. Även existerande företagare kunde teckna försäkringen under 2006. Under de första fem månaderna efter att regeln införts ansökte 39 780 personer om att få teckna försäkringen. Av dessa godkändes 92 procent, varav de flesta var redan existerande företagare. Under samma halvår startades 300 000 nya företag, vilket betyder att endast en liten del av de nya företagarna utnyttjade möjligheten att teckna arbetslöshetsförsäkring.<SPAN class="ft63">11</SPAN></P>
<P class="p253 ft9">Nya företagare måste teckna försäkringen inom en månad från att verksamheten startas, och är därefter försäkrad mot arbetslös- het i två år. För att ha rätt till ersättning måste företagaren arbeta minst 15 timmar/vecka i den egna verksamheten. Företagaren måste också ha varit omfattad av försäkringsplikten dessförinnan, och inom de senaste två åren ha betalat in till arbetslöshetsförsäkringen i minst 12 månader.</P>
<P class="p51 ft9">Oavsett inkomstnivå betalar företagare mellan 33 och 39 euro per månad, beroende på kvalifikationsnivå. Vid arbetslöshet utbeta- las ersättning mellan 546 och 1 364 euro per månad, beroende på den sökandes kvalifikationsnivå, civilstånd och om verksamheten är förlagd i östra eller västra Tyskland. Man kan få ersättning under 12 36 månader.<SPAN class="ft63">12</SPAN></P>
<P class="p486 ft70"><SPAN class="ft64">10</SPAN>§ 28a SGB III Versicherungspflichtverhältnis auf Antrag.</P>
<P class="p428 ft103"><SPAN class="ft64">11</SPAN>Good practices on social protection of new entrepreneurs and assisting partners and the impact on business creation, EIM Business & Policy Research, Zoetermeer, The Nether- lands, May 2007, s 49.</P>
<P class="p487 ft65"><SPAN class="ft64">12</SPAN>Good practices on social protection of new entrepreneurs and assisting partners and the impact on business creation, EIM Business & Policy Research, Zoetermeer, The Nether- lands, May 2007, s. 48.</P>
<P class="p488 ft16">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p4 ft28">Utländska trygghetssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft9">Vidare finns ett s.k. grundandetillägg som kan sökas av arbets- lösa under 65 år som vill starta eget. En förutsättning är att den sökande vid ansökningstillfället var berättigad till arbetslöshets- ersättning i ytterligare minst 90 dagar. Dessutom måste den sökande besitta relevant kunskap och färdigheter för att bedriva verksamheten i fråga, och affärsidéns bärkraft ska ha bedömts av myndighet (Agentur für Arbeit). Den egna verksamheten ska syfta till att den sökandes arbetslöshet upphör. Har den sökande fått grundandetillägg tidigare måste 24 månader ha förflutit sedan dess.</P>
<P class="p45 ft9">De första nio månaderna lämnas grundandetillägg som motsva- rar den senaste arbetslöshetsersättningen. Därutöver betalas 300 euro för att täcka den sökandes egna inbetalningar till socialförsäk- ringarna. Den som beviljats grundandetillägg kan inte återvända till den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen, så även för denna grupp fyller således den nya regeln om frivillig arbetslöshetsförsäkring en funktion.<SPAN class="ft63">13 </SPAN>Ersättningen på 300 euro per månad kan förlängas med ytterligare sex månader förutsatt att den sökande kan visa yrkes- mässig företagsverksamhet.<SPAN class="ft63">14</SPAN></P>
<P class="p281 ft23"><SPAN class="ft23">4.6</SPAN><SPAN class="ft57">Det nederländska trygghetssystemet</SPAN></P>
<P class="p346 ft11"><SPAN class="ft11">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft58">Sjukförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Alla som bor eller arbetar i Nederländerna måste teckna en grund- läggande sjukförsäkring, som är densamma hos alla försäkrings- bolag. Den grundläggande försäkringen täcker kostnader för t.ex. besök hos allmänläkare, barnmorskor och specialister, sjukhus- vistelse, läkemedel och tandläkarbesök för barn under 18 år. Där- utöver kan en frivillig tilläggsförsäkring tecknas, vilken kan täcka kostnader för bl.a. tandläkarbesök, preventivmedel och glasögon. Försäkringsbolagen kan inte neka någon att teckna den grundläg- gande försäkringen, men däremot kan de neka en person från att få teckna tilläggsförsäkringen. Den som inte tecknat grundläggande sjukförsäkring kan åläggas att betala böter.</P>
<P class="p336 ft29">Sjukförsäkringen finansieras genom att alla inkomsttagare över 18 år betalar en månadspremie på ungefär 92 euro/månad. Där-</P>
<P class="p280 ft103"><SPAN class="ft64">13</SPAN>Good practices on social protection of new entrepreneurs and assisting partners and the impact on business creation, EIM Business & Policy Research, Zoetermeer, The Nether- lands, May 2007, s.48.</P>
<P class="p490 ft110"><SPAN class="ft109">14 </SPAN><NOBR>www.arbeitsagentur.de/nn_26400/Navigation/zentral/Buerger/Hilfen/Existenzgruendung /Existenzgruendung-Nav.html,</NOBR> <NOBR>2008-03-20.</NOBR></P>
<P class="p457 ft16">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Utländska trygghetssystem</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">utöver betalas en inkomstrelaterad summa som för arbetsgivare uppgår till 6,5 procent av lönen för varje anställd, och för egenföre- tagare till 4,4 procent av inkomsten. För den som under året endast nyttjat sjukförsäkringen i begränsad omfattning återbetalas en del av premien, dock återbetalas max 225 euro/år. Den som önskar att få premien nedsatt kan välja en självrisk på 100 500 euro.<SPAN class="ft63">15</SPAN></P>
<P class="p285 ft35"><SPAN class="ft33">4.6.1.1</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivarperiod</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Arbetsgivare ska betala sjuklön till sina anställda under de första två åren från insjuknandet. Sjuklönen uppgår till 70 procent av den senaste daglönen, dock högst upp till ett inkomsttak på 174,64 euro/dag. Hela ansvaret för utbetalning av sjukpenning lig- ger alltså på arbetsgivaren. För att effektivisera återgång i arbete för den anställde har regler införts så att en person som inte samarbetar och vill återgå i arbete kan förlora sin rätt till sjukpenning. Mot- svarande kan en arbetsgivare som inte underlättar återträdet i arbete för den anställde tvingas betala sjukpenning längre än de två åren.<SPAN class="ft63">16</SPAN></P>
<P class="p491 ft35"><SPAN class="ft33">4.6.1.2</SPAN><SPAN class="ft66">Förtidspension</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">För anställda gäller att den som efter 104 veckor fortfarande är 80 100 procent arbetsoförmögen har rätt till ersättning på samma nivå som sjukpenningen, dvs. 70 procent av den senaste daglönen. Om arbetsoförmågan är 35 procent eller högre betalas ersättning motsvarande graden av arbetsoförmåga, förutsatt att den anställde fortsätter arbeta till den del hon eller han är arbetsförmögen. För arbetsoförmåga under 35 procent utbetalas ingen ersättning. Test av arbetsoförmågan görs regelbundet och ersättningen kan betalas ut fram till pensionsåldern.<SPAN class="ft63">17</SPAN></P>
<P class="p253 ft9">Tidigare fanns även förtidspension för företagare, men den togs bort 2004. Företagare får i stället teckna privata försäkringar. Om en företagare har svårt att få teckna sådan finns en alternativ försäkring, förutsatt att företagaren ansökt om privat försäkring</P>
<P class="p492 ft103"><SPAN class="ft64">15 </SPAN>As from 1 January 2006: New health insurance system for everyone, Ministry of Health, Welfare and Sport.</P>
<P class="p493 ft70"><SPAN class="ft64">16</SPAN>SSP Livförsäkring AB, Landsinformation Nederländerna 2007.</P>
<P class="p265 ft65"><SPAN class="ft64">17 </SPAN>Ibid.</P>
<P class="p278 ft16">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td35"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p4 ft28">Utländska trygghetssystem</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft9">inom tre månader från företagsstarten. I den alternativa försäk- ringen finns inget hälsokrav eller åldergräns.</P>
<P class="p315 ft11"><SPAN class="ft11">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft58">Arbetslöshetsförsäkring</SPAN></P>
<P class="p292 ft9">Arbetslöshetsförsäkringen omfattar endast anställda, men det finns vissa särskilda former av stöd till företagare. För företagare över 55 år finns en form av arbetslöshetsförsäkring (IOAZ), som kan sökas av en person som bedrivit verksamhet i minst 10 år alterna- tivt i tre år med anställning 7 år dessförinnan, och som önskar av- veckla sin verksamhet. Ersättningen utbetalas efter att verksamhe- ten har avvecklats, och är en form av inkomstutfyllnad för sökande vars inkomster inte uppgår till garanterad minimiinkomst<SPAN class="ft63">18</SPAN>.</P>
<P class="p287 ft9">För den som är arbetslös och önskar starta eget företag finns möjlighet att ansöka om starta <NOBR>eget-lån.</NOBR> Om affärsidén anses bär- kraftig kan ett lån på upp till 30 668 euro (1 januari 2005) för att starta egen verksamhet utbetalas.</P>
<P class="p44 ft9">Under uppstartsskedet kan nya företagare också ansöka om inkomstutfyllnad i upp till 36 månader. Stödet lämnas som ett lån, och beroende på företagarens inkomster avgörs hur stor del av lånet som ska betalas tillbaka.</P>
<P class="p139 ft9">Även redan etablerade företagare kan få ta del av lånet under max ett års tid om företaget hamnar i finansiella svårigheter. Detta kan exempelvis förkomma i samband med att företagaren inte kan arbeta p.g.a. graviditet förutsatt att personen planerat att återuppta företaget efter nedkomsten. <SPAN class="ft63">19</SPAN></P>
<P class="p495 ft70"><SPAN class="ft68">18</SPAN><SPAN class="ft69">19 708 euro för företagare 2008.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">19</SPAN><SPAN class="ft71">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p457 ft16">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p95 ft8"><SPAN class="ft8">5</SPAN><SPAN class="ft104">Företagandet i Sverige</SPAN></P>
<P class="p496 ft8">en statistisk överblick</P>
<P class="p497 ft23"><SPAN class="ft23">5.1</SPAN><SPAN class="ft57">Företagandet i Sverige</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Nyföretagandet i Sverige har legat på en förhållandevis jämn nivå under de senaste tolv åren. 2006 startades drygt 44 000 företag vil- ket kan jämföras med cirka 36 000 företag år 1996.<SPAN class="ft63">1 </SPAN>Ur ett interna- tionellt perspektiv ligger nyföretagandet i Sverige emellertid relativt lågt.</P>
<P class="p282 ft9">I Eurostats jämförelse av 17 <NOBR>EU-länder</NOBR> från 2005 hamnade Sverige på sista plats i fråga om antalet nystartade företag i förhållande till samtliga aktiva företag, vilket illustreras med ljusblå färg i diagram- met nedan.<SPAN class="ft63">2 </SPAN>Sverige låg under genomsnittet även i fråga om syssel- sättning i de nystartade företagen i relation till all sysselsättning, vilket illustreras med mörkblå färg i diagrammet.<SPAN class="ft63">3</SPAN></P>
<P class="p498 ft103"><SPAN class="ft68">1</SPAN><SPAN class="ft108">SCB, Nystartade företag, uppdaterad </SPAN><NOBR>2007-12-17.</NOBR> Definitionen av nystartat företag är att verksamheten är helt nystartad eller har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Ett företag definieras även som nystartat när en företagare startar eget med en verksamhet denne tidigare haft som anställd.</P>
<P class="p499 ft103"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft108">Eurostat, Statistics in focus, 44/2008, Enterprise births, survivals and deaths – employment effects.</SPAN></P>
<P class="p500 ft65"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft71">Eurostat, Statistics in focus, 44/2008, Enterprise births, survivals and deaths – employment effects.</SPAN></P>
<P class="p501 ft16">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB389/GWB389126x1.jpg" style="width:511px;height:652px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagandet i Sverige en statistisk överblick</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p502 ft3">Diagram 5.1 Nystartade företag inom EU</P>
<P class="p503 ft83">1) Baserad på tillgänglig data för Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Italien, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien (2004), Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Ungern.</P>
<P class="p504 ft88">(2) 2004.</P>
<P class="p505 ft9">Nyföretagandet i Sverige har i jämförelse med övriga <NOBR>EU-länder</NOBR> legat lågt i vart fall sedan 1999, då Sverige hamnade på nionde plats av nio möjliga.<SPAN class="ft63">4 </SPAN>År 2001 intog Sverige sextonde plats i en jäm- förelse av sjutton europeiska länder.<SPAN class="ft63">5</SPAN></P>
<P class="p506 ft11"><SPAN class="ft11">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Antal och slag av företagare</SPAN></P>
<P class="p507 ft9">Ungefär tio procent av befolkningen i yrkesverksam ålder är före- tagare.<SPAN class="ft63">6 </SPAN>Enligt SCB arbetar i Sverige cirka 380 000 personer heltid i egna företag. De flesta, 76 procent, bedriver enskild näringsverk- samhet. Näst vanligast är att bedriva verksamhet i form av handelsbolag, vilket cirka 14 procent av heltidsföretagarna gör. Tio procent bedriver verksamhet i aktiebolagsform. Av samtliga hel- tidsföretagare är cirka 32 procent kvinnor. Den största delen av företagarna är födda mellan 1944 och 1953. Diagrammet nedan illustrerar ålderfördelningen.<SPAN class="ft63">7</SPAN></P>
<P class="p508 ft70"><SPAN class="ft72">4</SPAN><SPAN class="ft73">Eurostat yearbook 2004, s. 202.</SPAN></P>
<P class="p509 ft70"><SPAN class="ft72">5</SPAN><SPAN class="ft73">Eurostat yearbook 2005, s. 236.</SPAN></P>
<P class="p509 ft103"><SPAN class="ft72">6</SPAN><SPAN class="ft102">Vem vill bli företagare? – attityder till företagande i Sverige 2004, s. 21, B 2005:2, Nutek.</SPAN></P>
<P class="p510 ft65"><SPAN class="ft72">7</SPAN><SPAN class="ft74">Diagrammet är hämtat ur Företagarnas rapport </SPAN><SPAN class="ft111">Så lever företagare</SPAN>, juni 2006, som baseras på data från Nuteks undersökning <SPAN class="ft111">Företagens villkor och verklighet </SPAN>(2005).</P>
<P class="p511 ft16">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p12 ft17">SOU 2008:89 Företagandet i Sverige en statistisk överblick</P>
<P class="p59 ft3">Diagram 5.2 Företagarens ålder efter födelseår</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr18 td160"><P class="p512 ft112">35 %</P></TD>
<TD class="tr18 td56"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td60"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td62"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td160"><P class="p513 ft112">30 %</P></TD>
<TD class="tr28 td56"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td160"><P class="p513 ft112">25 %</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td160"><P class="p513 ft112">20 %</P></TD>
<TD class="tr26 td56"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td62"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td160"><P class="p513 ft112">15 %</P></TD>
<TD class="tr9 td56"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td60"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr9 td62"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td160"><P class="p514 ft112">10 %</P></TD>
<TD class="tr28 td56"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td60"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td62"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td160"><P class="p515 ft112">5 %</P></TD>
<TD class="tr29 td56"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr29 td60"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr29 td62"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td160"><P class="p515 ft112">0 %</P></TD>
<TD class="tr30 td56"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td60"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr30 td62"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td160"><P class="p516 ft113">1985 och senare</P></TD>
<TD class="tr31 td56"><P class="p517 ft112"><NOBR>1974-1978</NOBR></P></TD>
<TD class="tr31 td60"><P class="p5 ft112"><NOBR>1954-1963</NOBR></P></TD>
<TD class="tr31 td62"><P class="p5 ft112">1943 och tidigare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td160"><P class="p5 ft112"><NOBR>1979-1984</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td56"><P class="p5 ft112"><NOBR>1964-1973</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td60"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr32 td62"><P class="p518 ft112"><NOBR>1944-1953</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft9">Ytterligare nästan 740 000 personer har registrerat någon form av näringsverksamhet men har annat förvärvsarbete som huvudsaklig inkomstkälla. Även inom denna grupp företagare är enskild näringsverksamhet den vanligaste företagsformen. Därefter följer aktiebolag och handelsbolag. I denna grupp är andelen kvinnor nästan 34 procent, dvs. något högre än bland heltidsföretagarna.</P>
<P class="p520 ft114">Hur den den vanligaste entreprenören ut?</P>
<P class="p521 ft115">Han det alltså en man har inte invandrarbakgrund, han är äldre än 40 år och är konsult i eget aktiebolag. Han har genomgått gymna- sial utbildning och omsätter mindre än en halv miljon kronor. Lön- samheten är god och han beräknar att omsättningen kommer att öka men inte antalet anställda. Före företagsstarten var mannen anställd i ett annat företag och han har erfarenhet från branschen. Finansie- ringen skedde med egna medel och marknaden är lokal. Lagar och förordningar utgör det största hindret. Att starta företag gjorde han mest för att få nya utmaningar.</P>
<P class="p522 ft116">Källa: SCB, Vad utmärker en framgångsrik entreprenör?</P>
<P class="p523 ft16">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagandet i Sverige en statistisk överblick</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft11"><SPAN class="ft11">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Antal och slag av företag</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Fördelningen av samtliga företag efter juridisk form såg för 2005 år ut så här:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p33 ft3">Företagsform</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p524 ft3">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p33 ft88">Enskild firma</P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p220 ft88">509 215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><P class="p33 ft88">Aktiebolag</P></TD>
<TD class="tr2 td163"><P class="p220 ft88">253 557</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td104"><P class="p33 ft88">Handelsbolag</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p220 ft88">73 703</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td104"><P class="p33 ft88">Ekonomiska föreningar</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p220 ft88">19 962</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td161"><P class="p33 ft87">Totalt</P></TD>
<TD class="tr2 td162"><P class="p220 ft87">856 437</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p525 ft117">Tabellen visar antalet aktiva företag. Som aktivt företag avses företag som är registrerat för mervärdesskatt och/eller som arbetsgivare (Skattestatistisk årsbok 2007 s. 187).</P>
<P class="p492 ft9">Diagrammet nedan visar antalet företag uppdelat på företagsstorlek för år 2006.<SPAN class="ft63">8 </SPAN>I redovisningen ingår inte företag inom jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske, myndigheter, intresseorganisationer, reli- giösa samfund, internationella organisationer och företag med okänd näringsgren.</P>
<P class="p216 ft3">Diagram 5.3 Företagens storlek</P>
<P class="p526 ft118">500000</P>
<P class="p527 ft118">450000</P>
<P class="p527 ft118">400000</P>
<P class="p528 ft118">350000</P>
<P class="p529 ft118">300000</P>
<P class="p527 ft118">250000</P>
<P class="p528 ft118">200000</P>
<P class="p527 ft118">150000</P>
<P class="p529 ft118">100000</P>
<P class="p530 ft118">50000</P>
<P class="p531 ft118">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr31 td80"><P class="p4 ft118">0 anställda</P></TD>
<TD class="tr31 td164"><P class="p4 ft119"><NOBR>1-9</NOBR> anställda <NOBR>10-49</NOBR> anställda <NOBR>50-199</NOBR> anställda</P></TD>
<TD class="tr31 td82"><P class="p5 ft118">200 +</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft88"><SPAN class="ft87">Källa</SPAN>: SCB:S Företagsdatabas (FDB).</P>
<P class="p56 ft65"><SPAN class="ft64">8 </SPAN>Diagrammet är hämtat från Nuteks hemsida, http://www.nutek.se/sb/d/210, <NOBR>2008-07-09.</NOBR></P>
<P class="p278 ft16">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td1"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p4 ft28">Företagandet i Sverige en statistisk överblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p532 ft9">2005 fanns 110 000 företag som sysselsatte en person på heltid.<SPAN class="ft63">9 </SPAN>Av dessa s.k. soloföretag ville 45 procent anställda, 28 procent låta företaget växa utan att anställa och 27 procent ville inte låta före- taget växa.<SPAN class="ft63">10</SPAN></P>
<P class="p304 ft11"><SPAN class="ft11">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft58">Överlevnadsgraden hos nystartade företag</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, har genomfört uppföljningar av företag som startade 2001 respektive 2003.<SPAN class="ft63">11 </SPAN>Av dessa företag var av dem som startade 2001 cirka 62 procent fortfarande verksamma efter tre år. Motsvarande siffra för de företag som startade 2003 var 67 procent. I båda uppföljningarna var överlevnadsgraden högst hos dem som hade mer än två års erfarenhet inom företagets verksamhetsområde och för företag som bedrevs i aktiebolagsform. Överlevnadsgraden var något lägre för företagare som fått stöd till start av näringsverksamhet än för dem som inte fått sådant stöd. 42 procent av samtliga fortfarande verksamma företag som startat 2001 var s.k. tillväxtföretag<SPAN class="ft63">12</SPAN>. För de företag som startat 2003 var motsvarande siffra 44 procent. Av företagarna sysselsatta i de företag som var verksamma efter tre år från starten arbetade drygt hälften heltid.</P>
<P class="p473 ft23"><SPAN class="ft23">5.2</SPAN><SPAN class="ft57">Företagarnas villkor</SPAN></P>
<P class="p533 ft9">2006 presenterade Företagarna en rapport om företagares villkor.<SPAN class="ft63">13 </SPAN>Slutsatsen i rapporten var att företagare arbetar mer än andra, men bestämmer själva över en stor del av tillvaron och mår bra av det.</P>
<P class="p128 ft9">2 000 2 500 företagare hade tillfrågats i undersökningen, som bl.a. visade att nio av tio företagare arbetar även när de är sjuka. Sex av tio företagare går oftast till jobbet fastän de är sjuka, medan tre av tio arbetar hemifrån. De flesta företagare tar högst tre veckors</P>
<P class="p534 ft103"><SPAN class="ft68">9</SPAN><SPAN class="ft108">Den första anställningen, Hinder och möjligheter för soloföretag att anställa en första person, R 2005:01, Almi företagspartner och Nutek.</SPAN></P>
<P class="p382 ft103"><SPAN class="ft68">10</SPAN><SPAN class="ft108">Företagens villkor och verklighet 2005, dokumentation och svarsöversikt, R 2005:10, Nutek, s. 25.</SPAN></P>
<P class="p535 ft121"><SPAN class="ft68">11</SPAN><SPAN class="ft120">Uppföljning av 2001 års nystartade företag – tre år efter start, S2006:001, ITPS respektive Uppföljning av 2003 års nystartade företag – tre år efter start, S2008:001, ITPS.</SPAN></P>
<P class="p130 ft103"><SPAN class="ft68">12</SPAN><SPAN class="ft108">Definition enligt Dahlqvist et al (2000), Enterprises & Innovation Management Studies Vol. 1, No 1, 2000, 1 17. Omsättning på minst en miljon kronor eller minst två personer sysselsatta eller företag där företagaren uppgivit att företagets lönsamhet är god och att företaget går att leva på.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">13</SPAN><SPAN class="ft71">Hur lever företagare? Företagarna, juni 2006.</SPAN></P>
<P class="p457 ft16">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagandet i Sverige en statistisk överblick</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">semester per år, men nästan var femte företagare uppgav att de inte hade tagit ut en enda semestervecka under det gångna året.</P>
<P class="p54 ft29">SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att företagare arbetar i snitt 42,2 timmar/vecka, vilket kan jämföras med 34,8 timmar /vecka för anställda.<SPAN class="ft101">14</SPAN></P>
<P class="p251 ft23"><SPAN class="ft23">5.3</SPAN><SPAN class="ft57">Motiv för att starta eget</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Flera undersökningar har gjorts angående motiv till företagsstart bland den del av Sveriges yrkesverksamma befolkning som valt att bli företagare.</P>
<P class="p49 ft9">I en undersökning av ITPS rankades motiven till företagsstarten enligt följande, med det främsta först:<SPAN class="ft63">15</SPAN></P>
<P class="p536 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft122">Få arbeta självständigt</SPAN></P>
<P class="p427 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft122">Förverkliga mina idéer</SPAN></P>
<P class="p308 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft122">På grund av eller risk för arbetslöshet</SPAN></P>
<P class="p427 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft122">Min produkt/tjänst behövs på marknaden</SPAN></P>
<P class="p427 ft9"><SPAN class="ft9">5.</SPAN><SPAN class="ft122">Tjäna pengar</SPAN></P>
<P class="p308 ft9"><SPAN class="ft9">6.</SPAN><SPAN class="ft122">Annat</SPAN></P>
<P class="p393 ft9">Av <NOBR>Saco-förbundens</NOBR> yrkesverksamma medlemmar är var tionde företagare i någon form. I Saco:s medlemsundersökning<SPAN class="ft63">16 </SPAN>uppgavs utmaningen och möjligheten att utvecklas som den starkaste driv- kraften bakom företagande. Det näst främsta motivet till att starta eget företag uppgavs vara ett specialkunnande som det fanns efter- frågan på. Möjligheten till större inkomst, inspiration från kollegor och arbetslöshet nämndes också. De hinder <NOBR>Saco-medlemmarna</NOBR> såg var främst otillräcklig efterfrågan och krav på kostsamma investe- ringar. Fler kvinnor än män uppgav svårigheten för egenföretagare att få <NOBR>a-kassa</NOBR> som ett hinder för företagande.</P>
<P class="p289 ft23"><SPAN class="ft23">5.4</SPAN><SPAN class="ft57">Attityder till företagande</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">I Nuteks Entreprenörskapsbarometer för 2007 uppgav hela 76 pro- cent av samtliga tillfrågade (18 30 år) att de kunde tänka sig att bli företagare, och 28 procent skulle föredra företagande framför</P>
<P class="p537 ft70"><SPAN class="ft68">14</SPAN><SPAN class="ft69">SCB/AKU 2006.</SPAN></P>
<P class="p427 ft70"><SPAN class="ft68">15</SPAN><SPAN class="ft69">Uppföljning av 2001 års nystartade företag – tre år efter start, S 2006:001, ITPS.</SPAN></P>
<P class="p427 ft65"><SPAN class="ft68">16</SPAN><SPAN class="ft71">Akademikerbarometer </SPAN><NOBR>1-2007,</NOBR> Sveriges akademiker om företagande, mars 2007, Saco.</P>
<P class="p278 ft16">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td1"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p4 ft28">Företagandet i Sverige en statistisk överblick</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p538 ft9">anställning.<SPAN class="ft63">17 </SPAN>De främsta motiven till att föredra företagande fram- för anställning var bl. a. att eget företagande ger bättre möjligheter att förverkliga idéer. Andra motiv var att företagande ger större utrymme för självständigt arbete och personlig utveckling jämfört med en anställning. Av samtliga som uppgav att de kunde tänka sig att bli företagare svarade över hälften att de trodde att de skulle bli företagare inom en tioårsperiod.</P>
<P class="p139 ft9">I Nuteks attitydundersökning för 2004 bland hela befolkningen mellan 18 70 år uppgav över hälften att de kunde tänka sig att bli företagare, och ungefär en fjärdedel uppgav att de föredrog eget företagande framför annan sysselsättning.<SPAN class="ft63">18 </SPAN>De främsta skälen bland de som uppgav att de inte kunde tänka sig att bli företagare var tid, engagemang och avsaknaden av affärsidéer. Kvinnor uppgav i större utsträckning än män den ekonomiska osäkerheten som ett viktigt skäl till att inte bli företagare. Utlandsfödda rankade regelbördor som ett viktigare skäl till att man inte vill bli företagare än personer födda i Sverige.</P>
<P class="p539 ft9">I Drivhusets undersökning Attityd07<SPAN class="ft63">19 </SPAN>försökte man kartlägga hur studenter på universitet och högskolor ser på företagande och hur fler studenter kan stimuleras till idéutveckling och företagande. Av denna undersökning framgick att mer än hälften av alla stu- denter har en affärsidé som de vill förverkliga i eget företag. Bland de manliga studenterna hade 57,6 procent en sådan idé, och bland de kvinnliga studenterna var siffran 49,2 procent. På frågan om hur fler akademiker skulle kunna motiveras att starta företag svarade många studenter att deras ekonomiska vardag innebar flera år av existensminimum och växande studieskulder. Många hade syn- punkter på att det borde finnas ett ekonomiskt fördelaktigt sätt att gå från studier till företagande. En tredjedel av studenterna kunde inte tänka sig att bli företagare. Anledningen till detta uppgavs främst vara att företagande är ekonomiskt osäkert och kräver för mycket tid och engagemang. Många studenter betonade också behovet av trygghet både i de sociala trygghetssystemen och i en stabil privatekonomi. Sådan trygghet förknippade studenterna med anställning snarare än med företagande.</P>
<P class="p540 ft103"><SPAN class="ft68">17</SPAN><SPAN class="ft108">Nuteks Entreprenörskapsbarometer är en årlig mätning av attityder till företagande i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p541 ft70"><SPAN class="ft68">18</SPAN><SPAN class="ft69">Vem vill bli företagare – attityder till företagande i Sverige 2004, B 2005:2, Nutek.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">19</SPAN><SPAN class="ft71">Attityd07 – är studenter morgondagens företagare? Drivhuset.</SPAN></P>
<P class="p457 ft16">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagandet i Sverige en statistisk överblick</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft22"><SPAN class="ft9">Svenskt Näringslivs rapport </SPAN>”Anställd idag, företagare i morgon – En analys av kvinnors företagande i Sverige”<SPAN class="ft63">20 </SPAN><SPAN class="ft9">behandlar anställda kvinnors attityd till företagande. Enligt rapporten anser 39 procent av kvinnorna att det vore minst lika stimulerande att vara före- tagare jämfört med att vara anställd, och 35 procent av kvinnorna är intresserade av att starta eget. Av den grupp som är intresserad av att starta eget har 81 procent en idé om verksamhet. Av dessa verksamhetsidéer rör 29 procent den offentliga sektorn.</SPAN></P>
<P class="p314 ft23"><SPAN class="ft23">5.5</SPAN><SPAN class="ft57">Slutsatser</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Mer än hälften av Sveriges befolkning kan tänka sig att bli före- tagare, men bara en av tio är det. I förhållande till andra <NOBR>EU-länder</NOBR> ligger Sverige relativt lågt i fråga om nyföretagandet och syssel- sättningsgraden i nystartade företag. Det borde således finnas en stor potential för många nya företag och arbetstillfällen.</P>
<P class="p49 ft9">Som framgår av attitydundersökningarna finns även hinder att undanröja. Ett ändamålsenligt trygghetssystem för företagare bör kunna bidra till att öka företagandet i Sverige, både bland kvinnor och män.</P>
<P class="p542 ft65"><SPAN class="ft64">20 </SPAN>Anställd idag, företagare i morgon – En analys av kvinnors företagande i Sverige, April 2008, Svenskt Näringsliv.</P>
<P class="p429 ft16">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<P class="p543 ft60"><SPAN class="ft8">6</SPAN><SPAN class="ft59">Företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</SPAN></P>
<P class="p544 ft23"><SPAN class="ft23">6.1</SPAN><SPAN class="ft57">Inledning</SPAN></P>
<P class="p43 ft9">Utredningen ska enligt direktiven kartlägga hur mycket företagarna betalar in till trygghetssystemen och hur mycket ersättning som betalas ut från trygghetssystemen till företagarna. I direktiven betonas också att det ska finnas en tydlig koppling mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls inom sjuk- försäkringen.</P>
<P class="p247 ft9">Från företagarhåll har framförts att företagarna är med och finansierar försäkringssystem som de själva har svårigheter att tillgodogöra sig och att mycket tyder på att företagarna som kollektiv betalar in betydligt mer i avgifter än vad de får ut i förmåner.</P>
<P class="p282 ft9">Utredningen har noterat att det ofta föreligger en diskrepans mellan vad Försäkringskassan (tidigare Riksförsäkringsverket) till regeringen har föreslagit i sina budgetunderlag beträffande social- avgifter och vad regeringen sedan i propositioner har föreslagit riksdagen. Utredningen har också noterat att Försäkringskassan anser att föräldraförsäkringsavgiften och efterlevandepensions- avgiften bör tas bort, eftersom föräldraförsäkringen inte kan anses vara en försäkring i så stor utsträckning att den bör finansieras genom en särskild avgift och efterlevandepensionsavgiften inte genererar några nya rättigheter.</P>
<P class="p441 ft23"><SPAN class="ft23">6.2</SPAN><SPAN class="ft57">Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 1998 2008</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Utredningen har gått igenom premiesatserna för arbetsgivarav- gifterna och egenavgifterna för åren från 1998 till 2008; se nedan- stående tabell. I tabellerna redovisas dock inte ålderspensions-</P>
<P class="p484 ft16">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">avgiften, eftersom den helt är destinerad till det allmänna pensions- systemet. Den allmänna löneavgiften skiljer sig från övriga avgifter genom att den inte är destinerad till något särskilt angivet ändamål. Avgiften infördes 1995 som en s.k. <NOBR>EU-avgift</NOBR> och var då 1,50 pro- cent. Den har varierat starkt under åren och är nu 7,49 procent.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr7 td151"><P class="p545 ft3">Tabell 6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td166"><P class="p4 ft3">Arbetsgivaravgifter</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td167"><P class="p4 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr27 td168"><P class="p4 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr27 td169"><P class="p4 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr27 td170"><P class="p4 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr27 td171"><P class="p4 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr27 td172"><P class="p4 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr27 td173"><P class="p4 ft86"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td167"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr2 td168"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr2 td169"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr2 td170"><P class="p4 ft28">Arbetsgivaravgifter</P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr2 td172"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr2 td173"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr7 td151"><P class="p105 ft123">Sjukförsäkrings-</P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p22 ft124">Föräldraförsäk-</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p105 ft87">Efterlevande-</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p106 ft124">Arbetsmark-</P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p546 ft124">Arbetsskade-</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p33 ft87">Allmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td39"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr18 td151"><P class="p105 ft125">avgift (%)</P></TD>
<TD class="tr18 td148"><P class="p22 ft124">ringsavgift (%)</P></TD>
<TD class="tr18 td59"><P class="p105 ft126">pensionsavgift</P></TD>
<TD class="tr18 td110"><P class="p35 ft125">nadsavgift</P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p4 ft125">avgift (%)</P></TD>
<TD class="tr18 td60"><P class="p547 ft124">löneavgift</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td167"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr18 td169"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr18 td170"><P class="p105 ft125">(%)</P></TD>
<TD class="tr18 td171"><P class="p35 ft125">(%)</P></TD>
<TD class="tr18 td172"><P class="p4 ft82"> </P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p33 ft125">(%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td39"><P class="p5 ft88">2008</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p329 ft88">7,71</P></TD>
<TD class="tr22 td148"><P class="p548 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p214 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr22 td110"><P class="p549 ft81">2,43</P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p546 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr22 td60"><P class="p98 ft81">7,49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p5 ft88">2007</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p329 ft88">8,78</P></TD>
<TD class="tr3 td148"><P class="p548 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p214 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p549 ft81">4,45</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p546 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p98 ft81">4,40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p5 ft88">2006</P></TD>
<TD class="tr1 td151"><P class="p329 ft88">8,64</P></TD>
<TD class="tr1 td148"><P class="p548 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p214 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p549 ft81">4,45</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p546 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p98 ft81">4,40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p5 ft88">2005</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p550 ft88">10,15</P></TD>
<TD class="tr3 td148"><P class="p548 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p214 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p549 ft81">4,45</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p546 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p98 ft81">3,07</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p5 ft88">2004</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p550 ft88">11,08</P></TD>
<TD class="tr3 td148"><P class="p548 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p214 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p549 ft81">3,70</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p546 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p98 ft81">3,13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p5 ft88">2003</P></TD>
<TD class="tr1 td151"><P class="p550 ft88">11,08</P></TD>
<TD class="tr1 td148"><P class="p548 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p214 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p549 ft81">3,70</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p546 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p98 ft81">3,25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p5 ft88">2002</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p329 ft88">8,80</P></TD>
<TD class="tr3 td148"><P class="p548 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p214 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p549 ft81">5,84</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p546 ft81">1,38</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p98 ft81">2,69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p5 ft88">2001</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p329 ft88">8,80</P></TD>
<TD class="tr3 td148"><P class="p548 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p214 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p549 ft81">5,84</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p546 ft81">1,38</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p98 ft81">2,69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p5 ft88">2000</P></TD>
<TD class="tr1 td151"><P class="p329 ft88">8,50</P></TD>
<TD class="tr1 td148"><P class="p548 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p214 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p549 ft81">5,84</P></TD>
<TD class="tr1 td55"><P class="p546 ft81">1,38</P></TD>
<TD class="tr1 td60"><P class="p98 ft81">3,09</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p5 ft88">1999</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p329 ft88">7,50</P></TD>
<TD class="tr3 td148"><P class="p548 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p214 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p549 ft81">5,84</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p546 ft81">1,38</P></TD>
<TD class="tr3 td60"><P class="p98 ft81">8,04</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td167"><P class="p5 ft88">1998</P></TD>
<TD class="tr1 td168"><P class="p329 ft88">7,50</P></TD>
<TD class="tr1 td169"><P class="p212 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr1 td170"><P class="p214 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr1 td171"><P class="p549 ft81">5,84</P></TD>
<TD class="tr1 td172"><P class="p546 ft81">1,38</P></TD>
<TD class="tr1 td173"><P class="p98 ft81">8,04</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p551 ft16">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<P class="p552 ft17">SOU 2008:89 Företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td117"><P class="p34 ft3">Tabell 6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td149"><P class="p4 ft3">Egenavgifter</P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td167"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr27 td175"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr27 td176"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr27 td177"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td178"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr27 td171"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr27 td179"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td167"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td175"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td177"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td178"><P class="p553 ft3">Egenavgifter</P></TD>
<TD class="tr2 td171"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td179"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><P class="p105 ft87">Sjukförsäk-</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p4 ft126">Föräldraförsäk-</P></TD>
<TD class="tr7 td73"><P class="p4 ft126">Efterlevande-</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p554 ft124">Arbetsmarknads-</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p554 ft124">Arbetsskade-</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p546 ft124">Allmän löne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td39"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td46"><P class="p105 ft125">ringsavgift</P></TD>
<TD class="tr18 td114"><P class="p4 ft125">ringsavgift (%)</P></TD>
<TD class="tr18 td73"><P class="p4 ft125">pensions-</P></TD>
<TD class="tr18 td59"><P class="p4 ft125">avgift (%)</P></TD>
<TD class="tr18 td110"><P class="p4 ft125">avgift (%)</P></TD>
<TD class="tr18 td174"><P class="p4 ft125">avgift (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td167"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td175"><P class="p105 ft125">(%)</P></TD>
<TD class="tr18 td176"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td177"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td180"><P class="p4 ft125">avgift (%)</P></TD>
<TD class="tr18 td170"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td171"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td39"><P class="p34 ft81">2008</P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p555 ft81">7,93</P></TD>
<TD class="tr22 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p556 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p556 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p554 ft81">0,50</P></TD>
<TD class="tr22 td110"><P class="p554 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr22 td174"><P class="p107 ft81">7,49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p34 ft81">2007</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p555 ft81">9,61</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p556 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td73"><P class="p556 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p554 ft81">1,91</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p554 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p107 ft81">4,40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p34 ft81">2006</P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p555 ft81">9,61</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p556 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr1 td73"><P class="p556 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p554 ft81">1,91</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p554 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p107 ft81">4,40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p34 ft81">2005</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p557 ft81">11,12</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p556 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td73"><P class="p556 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p554 ft81">1,91</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p554 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p107 ft81">3,07</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p34 ft81">2004</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p557 ft81">11,81</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p556 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td73"><P class="p556 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p554 ft81">1,16</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p554 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p107 ft81">3,13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p34 ft81">2003</P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p557 ft81">11,81</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p556 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr1 td73"><P class="p556 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p554 ft81">1,16</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p554 ft81">0,68</P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p107 ft81">3,25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p34 ft81">2002</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p555 ft81">9,53</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p556 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td73"><P class="p556 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p554 ft81">3,30</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p554 ft81">1,38</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p107 ft81">2,69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p34 ft81">2001</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p555 ft81">9,53</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p556 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td73"><P class="p556 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p554 ft81">3,30</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p554 ft81">1,38</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p107 ft81">2,69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td39"><P class="p34 ft81">2000</P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p555 ft81">9,23</P></TD>
<TD class="tr1 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p556 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr1 td73"><P class="p556 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr1 td59"><P class="p554 ft81">3,30</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p554 ft81">1,38</P></TD>
<TD class="tr1 td174"><P class="p107 ft81">3,09</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><P class="p34 ft81">1999</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p555 ft81">8,23</P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p556 ft81">2,20</P></TD>
<TD class="tr3 td73"><P class="p556 ft81">1,70</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p554 ft81">3,30</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p554 ft81">1,38</P></TD>
<TD class="tr3 td174"><P class="p107 ft81">8,04</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td167"><P class="p34 ft81">1998</P></TD>
<TD class="tr1 td175"><P class="p555 ft81">8,66</P></TD>
<TD class="tr1 td176"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr1 td177"><P class="p556 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr1 td180"><P class="p554 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr1 td170"><P class="p554 ft81">3,30</P></TD>
<TD class="tr1 td171"><P class="p554 ft81">1,38</P></TD>
<TD class="tr1 td179"><P class="p107 ft81">4,48</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p558 ft9">Avgiftsslagen har under åren varierat en del, men från och med 1998 har det inte funnits några andra avgifter än de som finns för närvarande. Utredningen har i kapitel 2 närmare redogjort för syf- tet med de olika avgifterna. De dominerande utgifterna avser sjuk- försäkringen, arbetsskadeförsäkringen, föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Avgifterna fastställs för varje år med hänsyn framförallt till prognoser för sjukfrånvaro, arbetsskador, föräldraledighet och arbetslöshet.</P>
<P class="p559 ft9">Förklaringen till att regeringen i sina propositioner föreslår avgiftssatser som avviker från vad fackmyndigheterna i sina budget- underlag har föreslagit torde vara, att regeringen utgår från en något annorlunda makrobild än vad fackmyndigheterna har använt sig av. Regeringen väger t.ex. in regeringsförslag som inte har varit kända för myndigheterna. Detta kan i sin tur leda till att regeringen utgår från något annorlunda prognoser än de som myndigheterna har använt sig av. I regeringens budgetpropositioner kalibreras avgiftssatserna så, att intäkterna ska balansera utgifterna. Avgifts- satserna brukar dock inte ändras om obalansen mellan utgifter och inkomster är liten. Enligt uppgift från Finansdepartementet sker</P>
<P class="p560 ft16">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft9">ingen uppdelning av olika gruppers nettoposition i försäkrings- systemen.</P>
<P class="p250 ft23"><SPAN class="ft23">6.3</SPAN><SPAN class="ft57">Finansieringen av socialförsäkringarna</SPAN></P>
<P class="p48 ft29">Utredningen har noterat att Försäkringskassan i sitt budget- underlag till regeringen den 21.2.2008 har anfört följande när det gäller finansieringen av socialförsäkringarna:</P>
<P class="p562 ft96">Försäkringskassan anser att det är viktigt att det förs ett principiellt resonemang om hur socialförsäkringen bör finansieras. En orsak till detta är att reglerna om socialförsäkringens finansiering är svåröver- skådliga och skulle vinna på större transparens. En annan orsak är att dagens regler i vissa lägen kan leda till att stabiliteten i försäkrings- villkoren hotas. Nästan alla socialförsäkringar finansieras från så kal- lade ramanslag som bara får överskridas till en viss gräns, dock inte utan särskilda beslut av statsmakterna. Därmed kan utgiftstaket inom statsbudgeten respekteras. Statens budgetrestriktion kan dock inte inskränka en lagfäst rättighet. Det kan föreligga en risk för att socialförsäkringar får en alltför kortsiktig hantering i budgetprocessen.</P>
<P class="p563 ft12">Försäkringskassan anser att det är viktigt för tilltron till socialförsäk- ringen att socialavgifter i huvudsak hanteras som försäkringsavgifter och inte som skatter. Denna uppfattning delas av socialförsäk- ringsutredningen som i november 2006 överlämnade sitt betänkande till regeringen (SOU 2006:86). Med fokus på sjukförsäkringsavgiften argumenterar utredningen för att denna avgift bör vara betalning för en försäkringstjänst och inte en skatt. Om underskott uppkommer till följd av ökad sjukfrånvaro måste avgifterna höjas eller villkoren anpas- sas så att försäkringen kan uppfylla sitt åtagande – något som lik- formigt slår mot löneutrymmet för alla eftersom premierna är enhet- liga. Tydliga samband där de försäkrade får bära konsekvenserna skapar drivkrafter för försäkringen att utveckla effektiva processer för att hantera sjukfrånvaron och bygga in stöd för rehabilitering och omställning, hävdar utredningen.</P>
<P class="p564 ft12">Försäkringskassan anser att följande två principer bör gälla för avgifterna:</P>
<P class="p565 ft12"><SPAN class="ft99">•</SPAN><SPAN class="ft98">Socialavgifternas nivåer bör i stort sett årligen anpassas till för- väntade kostnader så att stora över- eller underskott undviks. Detta behöver dock inte gälla för förmåner där det finns en fond. I lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter anges vilka för- måner de olika avgifterna ska finansiera. Om avgiftsinkomsterna överstiger utgifterna utan att överskottet kan fonderas går inte avgiftsmedlen till vad som är avsett. Om avgiftsinkomsterna understiger utgifterna är förmånerna inte helt avgiftsfinansierade. Det finns ingenting i lagen som säger att avgifterna ska finansiera respektive förmåner i sin helhet men Försäkringskassan anser att</SPAN></P>
<P class="p299 ft16">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td181"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p4 ft28">Företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p566 ft12">det är en rimlig utgångspunkt att det bör vara balans mellan intäkter och kostnader för de avgiftsfinansierade förmånerna.</P>
<P class="p567 ft12"><SPAN class="ft97">•</SPAN><SPAN class="ft98">Bara socialförsäkringar med en hög grad av försäkringsmässighet bör vara avgiftsfinansierade. Att en förmån är försäkringsmässig innebär bland annat att det finns samband mellan erlagda avgifter och förväntade ersättningar. Dessutom bör det finnas ett inslag av risk som avgör när förmånen betalas ut. Om en socialavgift har ett högt skatteinnehåll bör avgiften tas bort. Förmånen bör då finan- sieras på något annat sätt, till exempel via den allmänna löne- avgiften, som då kan behöva höjas, eller genom andra skatter.</SPAN></P>
<P class="p568 ft100">Med utgångspunkt från ovan nämnda principer har Försäkringskassan förslag till förändringar för några av socialavgifterna.</P>
<P class="p301 ft96">Försäkringskassan anser att föräldraförsäkringsavgiften bör tas bort. Orsaken är att föräldraförsäkringen inte är en försäkring i tillräckligt stor utsträckning för att vara avgiftsfinansierad.</P>
<P class="p301 ft12">Försäkringskassan anser att havandeskapspenning, som för närva- rande finansieras från sjukförsäkringsavgiften, inte bör vara avgifts- finansierad. Försäkringsinslaget för denna förmån är alltför begränsat.</P>
<P class="p301 ft96">Försäkringskassan anser att efterlevandepensionsavgiften bör tas bort. Visserligen baseras inkomstgrundad efterlevandepension på intjä- nade rättigheter men för änkepension genererar dagens avgifter i stort sett inga nya rättigheter. Eftersom änkepension är under avveckling baseras förmånerna på ett tidigare intjänande. Detta innebär att efter- levandepensionsavgiften för närvarande har ett mycket stort skatte- innehåll.</P>
<P class="p569 ft96">Försäkringskassan anser att det vore en fördel om det infördes fonder för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. Alternativt kan icke räntebärande balanskonton införas för dessa försäkringar där överskott eller underskott bokförs. Inom dessa försäkringar är tidsperspektivet långt och avgift betalas till största delen vid en annan tidpunkt än den där förmånen utnyttjas. Avgifterna uppfattas troligen som premier av de försäkrade. Med fonder eller balanskonton kan avgiftsnivåerna sättas mer långsiktigt. Försäkringskassan väljer dock att i detta budget- underlag inte lägga fram några formella förslag om att inrätta fonder eller balanskonton för dessa försäkringar.</P>
<P class="p570 ft12">Försäkringskassan anser att sjukförsäkringsavgiften och arbetsskade- avgiften bör sänkas. Försäkringskassan tar däremot inte ställning till hur stort det totala uttaget av arbetsgivaravgifter bör vara. Den totala avgiftsnivån kan till exempel regleras med hjälp av den allmänna löne- avgiften. Denna avgift har inget angivet ändamål och har tidigare använts för att reglera den totala avgiftsnivån.</P>
<P class="p571 ft29">Utredningen har noterat att avgiftsinkomsterna har överstigit utgifterna för sjukförsäkringen varje år sedan 2003. Överskotten har enligt Försäkringskassans redovisning för dessa år varit 9,7,</P>
<P class="p572 ft16">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft9">13,8, 11,3, 2,3 och 11,1 miljarder kronor. För 2008 har prognosen angetts till ett överskott på 8,0 miljarder kronor.</P>
<P class="p250 ft23"><SPAN class="ft23">6.4</SPAN><SPAN class="ft57">Redovisning av inbetalningar och ersättningar</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Utredningen har med hjälp av material från SCB närmare granskat inkomsterna och utgifterna beträffande de försäkringar som när- mast berör utredningen, dvs. sjukpenningen, föräldrapenningen och arbetslöshetsersättningen avseende år 2006. Dessa redovisas i tabell 6.3. I denna tabell redovisas antalet individer i varje kategori samt arbetsgivaravgifter, egenavgifter, ersättningar och hur stor del av avgifterna som svarar mot ersättningarna. De redovisade belop- pen innehåller inte avgifter till ålderspensionssystemet. Hänsyn har inte tagits till om avgifterna härrör från lönedelar under eller över 7,5 prisbasbelopp.</P>
<P class="p573 ft16">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p552 ft17">SOU 2008:89 Företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td117"><P class="p34 ft3">Tabell 6.3</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td183"><P class="p550 ft16">Inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr7 td149"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td184"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr27 td185"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr27 td186"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr27 td187"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr27 td162"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
<TD class="tr27 td188"><P class="p4 ft127"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td117"><P class="p4 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p4 ft128"> </P></TD>
<TD class="tr32 td112"><P class="p85 ft28">Arbetstagare<SPAN class="ft129">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr32 td91"><P class="p4 ft130">Företagare</P></TD>
<TD class="tr32 td163"><P class="p4 ft130">Egenföretagare<SPAN class="ft131">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr32 td149"><P class="p4 ft130">Egenföretagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td117"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td125"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td112"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td91"><P class="p4 ft3">i AB utan</P></TD>
<TD class="tr31 td163"><P class="p4 ft3">med mer än</P></TD>
<TD class="tr31 td149"><P class="p4 ft3">med mindre än</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft133">närings-</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft16">50 av inkomsten från</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft28">50 av inkomsten från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td184"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td185"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td186"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td187"><P class="p4 ft3">inkomst<SPAN class="ft131">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr31 td162"><P class="p4 ft16">näringsverksamheten</P></TD>
<TD class="tr31 td188"><P class="p4 ft28">näringsverksamheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td189"><P class="p34 ft126">Antal individer (tusental)</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p85 ft88">4 505</P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p85 ft88">136</P></TD>
<TD class="tr2 td163"><P class="p85 ft88">204</P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p220 ft88">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td189"><P class="p34 ft87">Sjukförsäkringsavgift,</P></TD>
<TD class="tr2 td112"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td91"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td163"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr2 td149"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft125">mnkr</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td117"><P class="p34 ft88">Egenavgift<SPAN class="ft134">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr31 td125"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td112"><P class="p85 ft88">40</P></TD>
<TD class="tr31 td91"><P class="p85 ft88">1</P></TD>
<TD class="tr31 td163"><P class="p85 ft88">2 765</P></TD>
<TD class="tr31 td149"><P class="p220 ft88">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td189"><P class="p34 ft88">Arbetsgivaravgift<SPAN class="ft134">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr31 td112"><P class="p85 ft88">88 090</P></TD>
<TD class="tr31 td91"><P class="p85 ft88">3 710</P></TD>
<TD class="tr31 td163"><P class="p85 ft88">121</P></TD>
<TD class="tr31 td149"><P class="p220 ft88">1 884</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft83">Summa utgivna</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">22 061</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">500</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">912</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td189"><P class="p34 ft135">ersättningar (sjuk- och</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td189"><P class="p34 ft83">rehabiliteringspenning)</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td189"><P class="p34 ft135">Ersättningarnas del i</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">25 %</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">13 %</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">32 %</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">14 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td189"><P class="p34 ft135">förhållande till avgiften</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td189"><P class="p34 ft123">Föräldraförsäkringsavgift,</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft125">mnkr</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft135">Egenavgift</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">9</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">0</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">697</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft81">Arbetsgivaravgift</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">22 429</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">945</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">31</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">480</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft83">Summa utgivna</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">19 673</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">374</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">459</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft135">ersättningar</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td189"><P class="p34 ft135">Ersättningarnas del i</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">88 %</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">40 %</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">63 %</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">58 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td189"><P class="p34 ft135">förhållande till avgiften</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td189"><P class="p34 ft126">Arbetsmarknadsavgift,</P></TD>
<TD class="tr31 td112"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td91"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td163"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td149"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft125">mnkr</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft135">Egenavgift</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">8</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">0</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">605</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft81">Arbetsgivaravgift</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">45 370</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">1 911</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">62</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">970</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft83">Summa utgivna</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">20 825</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">77</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">304</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft135">ersättningar</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td189"><P class="p34 ft135">Ersättningarnas del i</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">46 %</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">4 %</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">46 %</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">26 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td189"><P class="p34 ft135">förhållande till avgiften</P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td189"><P class="p34 ft126">Arbetsskadeavgift, mnkr</P></TD>
<TD class="tr31 td112"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td91"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td163"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr31 td149"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p34 ft135">Egenavgift</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p85 ft135">3</P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p85 ft135">0</P></TD>
<TD class="tr18 td163"><P class="p85 ft135">215</P></TD>
<TD class="tr18 td149"><P class="p220 ft135">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td184"><P class="p34 ft81">Arbetsgivaravgift</P></TD>
<TD class="tr18 td185"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td186"><P class="p85 ft135">6 436</P></TD>
<TD class="tr18 td187"><P class="p85 ft135">292</P></TD>
<TD class="tr18 td162"><P class="p85 ft135">9</P></TD>
<TD class="tr18 td188"><P class="p220 ft135">133</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft88"><SPAN class="ft87">Källa</SPAN>: SCB. Siffrorna avser år 2006.</P>
<P class="p575 ft103"><SPAN class="ft68">1</SPAN><SPAN class="ft108">Med arbetstagare avses personer som haft löneinkomst över 1 000 kronor samt inte någon inkomst av aktiv näringsverksamhet eller lön från eget AB.</SPAN></P>
<P class="p576 ft103"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft108">Med företagare i AB avses personer som inte har någon inkomst från aktiv näringsverk- samhet, men löneinkomst från eget AB.</SPAN></P>
<P class="p576 ft103"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft108">Med egenföretagare avses enskild näringsidkare och fysisk handelsbolagsdelägare som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p577 ft121"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft120">Egenavgifter erlagda av anställda och företagare i AB utgår på inkomster från utländsk arbetsgivare; jämför avsnitt 2.4.7. Egenavgifter utgår även på överskott i hobbyverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p578 ft65"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft71">Arbetsgivaravgifter upptagna under egenföretagare är hänförliga till egenföretagarnas löne- inkomst.</SPAN></P>
<P class="p579 ft16">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft11"><SPAN class="ft11">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft58">Företagarnas nyttjande av försäkringarna</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Av tabellen ovan framgår att nyttjandet av respektive försäkring ser ut enligt följande. För att förhindra att grupper med blandade inkomster jämförs med varandra är gruppen ”Egenföretagare med mindre än 50 procent av inkomsten från näringsverksamhet” inte medräknad i jämförelsen nedan.</P>
<P class="p216 ft22">Sjukförsäkringen</P>
<P class="p53 ft9">När det gäller aktivitets- och sjukersättningen har det inte varit möjligt att finna ut hur stor del av de inbetalda avgifterna som har lämnats i ersättning till försäkrade i de olika kategorierna. SCB:s undersökning omfattar i detta avseende endast utbetald sjuk- och rehabiliteringspenning.</P>
<P class="p54 ft9">Av tabellen framgår att arbetstagarna får tillbaka 25 procent av inbetald sjukförsäkringsavgift genom utbetald sjukpenning. Mot- svarande siffra för företagarna i AB är 13 procent och för egen- företagarna 32 procent. Summeras de båda företagargrupperna upp- går deras nyttjandegrad till 21 procent, alltså fyra procentenheter lägre än för arbetstagarna.</P>
<P class="p55 ft9">Det bör noteras att försäkrade i de två kategorierna arbetstagare och företagare i AB utan näringsinkomst får sjukpenning från femtonde dagen medan egenföretagare kan få sjukpenning från andra, fjärde eller från trettioförsta sjukdagen, vilket sannolikt förklarar det högre nyttjandet av sjukpenning hos egenföretagarna. Arbetsgivaravgiften för sjukförsäkringen var 8,64 och egenavgiften 9,61 under avgiftsåret 2006.</P>
<P class="p55 ft9">Enligt Försäkringskassans budgetunderlag den 21.2.2008 var 2006 de totala utgifterna för sjukpenning 30,9 miljarder kronor och för rehabilitering 2,3 miljarder kronor samt de totala utgifterna för sjukförsäkringen 97,1 miljarder kronor, dvs. sjukpenningen och rehabiliteringspenningen utgjorde 34,2 procent av den totala kost- naden för sjukförsäkringen. Avgiftsinkomsterna för samma år var 99,4 miljarder kronor.</P>
<P class="p580 ft16">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr18 td181"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td182"><P class="p4 ft28">Företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p581 ft22">Föräldraförsäkringen</P>
<P class="p582 ft9">Medan arbetstagarnas nyttjandegrad av föräldraförsäkringen upp- går till 88 procent är motsvarande siffra för företagare i AB endast 40 procent. Egenföretagarnas nyttjandegrad uppgår till 63 procent. Summeras de båda företagargrupperna uppgår deras nyttjandegrad till 49 procent, alltså 39 procentenheter lägre än för arbetstagarna.</P>
<P class="p583 ft22">Arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p584 ft9">Företagare i AB får endast tillbaka fyra procent av inbetald arbets- marknadsavgift i form av arbetslöshetsersättning. Egenföretagare och arbetstagare får 46 procent tillbaka i form av arbetslöshets- ersättning. Slår man ihop de båda företagargrupperna uppgår deras nyttjandegrad till 15 procent, alltså 31 procentenheter lägre än för arbetstagarna.</P>
<P class="p585 ft23"><SPAN class="ft23">6.5</SPAN><SPAN class="ft57">Sammanfattning och slutsatser</SPAN></P>
<P class="p584 ft29">Förhållandet mellan arbetstagarnas och företagarnas nyttjandegrad av respektive försäkring kan illustreras enligt diagrammet nedan.<SPAN class="ft101">6</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr7 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td190"><P class="p586 ft136">100</P></TD>
<TD class="tr7 td191"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p587 ft136">80</P></TD>
<TD class="tr26 td191"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td192"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td12"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-4px;margin-right:-33px;margin-bottom:4px;" class="p588 ft137"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-31px;margin-top:-4px;margin-right:-1px;margin-bottom:36px;" class="p588 ft137"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:12px;margin-right:-17px;margin-bottom:20px;" class="p588 ft137"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr13 td190"><P class="p587 ft136">60</P></TD>
<TD class="tr13 td191"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr13 td192"><P class="p589 ft138">Arbetstagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td190"><P class="p587 ft136">40</P></TD>
<TD class="tr3 td191"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr3 td192"><P class="p589 ft139">Företagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p587 ft136">20</P></TD>
<TD class="tr26 td191"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td192"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p590 ft136">0</P></TD>
<TD class="tr26 td191"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr26 td192"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td12"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr8 td190"><P class="p591 ft136">Sjukförsäkring</P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p4 ft140">Arbetslöshetsförsäkring</P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p4 ft136">Föräldraförsäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p592 ft9">Av genomgången framgår att <NOBR>AB-företagarna</NOBR> och egenföretagarna sammantaget utnyttjat försäkringarna i betydligt mindre omfatt- ning än de som har redovisats under kategorin arbetstagare. Om- vänt kan det sägas att företagargrupperna sammantaget har betalat</P>
<P class="p593 ft65"><SPAN class="ft64">6 </SPAN>Inte heller i denna jämförelse har gruppen ”egenföretagare med mindre än 50 procent av inkomsten från näringsverksamhet” beaktats</P>
<P class="p594 ft16">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghetssystemen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">in betydligt mer i avgifter än vad de fått ut i ersättningar. Det kan också noteras att det för 2006 till arbetsskadeförsäkringen totalt inbetalades 7,8 miljarder kronor och att utgifterna var 6,3 miljarder kronor, dvs. det blev ett överuttag på 1,4 miljarder kronor.</P>
<P class="p54 ft9">Om avsikten är att det ska finnas en tydlig koppling mellan inbetalda avgifter och erhållna förmåner, vilket anges i direktivet till utredningen beträffande sjukförsäkringen, finns skäl att justera avgifterna. Härvid bör beaktas att Försäkringskassan anser att för- äldraförsäkringsavgiften och efterlevandepensionsavgiften bör av- skaffas som avgifter.</P>
<P class="p55 ft9">Utredningen har inte fått i uppgift att lägga något förslag när det gäller avgifternas anpassning till utgifterna, och därför presen- teras heller inget förslag. Utredningen konstaterar emellertid att det bland annat med hjälp av befintliga uppgifter från SCB finns möjligheter för fackmyndigheterna att räkna fram prognoser och förslag till avgifter som baserar sig på vilka ersättningar som kom- mer att utges till företagare.</P>
<P class="p595 ft16">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<P class="p596 ft105"><SPAN class="ft8">7</SPAN><SPAN class="ft141">Synpunkter från organisationer och myndigheter</SPAN></P>
<P class="p440 ft23"><SPAN class="ft23">7.1</SPAN><SPAN class="ft57">Inledning</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">För att kartlägga förekommande problem i trygghetssystemen har utredningen haft samråd med och inhämtat synpunkter från föl- jande organisationer: AEA, Arbetsförmedlingen, Folksam, Före- tagarFörbundet, Företagarna, Försäkringsförbundet, Försäkrings- kassan, IAF, If Skadeförsäkring, KFO, LO, LRF, Nutek, Saco, SHA, Skatteverket, SmåA, SO, Svenskt Näringsliv och TCO. Syn- punkter har även inhämtats från enskilda företagare.</P>
<P class="p139 ft9">De synpunkter som inkommit har pekat på problem inom de befintliga trygghetssystemen. I vissa fall har även förslag till lös- ningar presenterats. Samtliga organisationer, bolag och enskilda företagare har välkomnat utredningens översyn av trygghetssyste- men för företagare.</P>
<P class="p45 ft29">Nedan följer en sammanställning av de huvudsakliga synpunkter som utredningen mottagit. I detta kapitel finns inga synpunkter eller ställningstaganden från utredningen.</P>
<P class="p364 ft11"><SPAN class="ft11">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Generella synpunkter om trygghetssystem för företagare</SPAN></P>
<P class="p341 ft9">Själva utformningen av regelverken inom trygghetssystemen är det grundläggande problemet. Regelsystemen är inte anpassade för företagare och deras villkor. Befintliga regler är baserade på lön- tagarnas arbetssituation med regelbundna inkomster och bestämda arbetstider. Utformningen av socialförsäkringssystemet begränsar därför tillväxten av företag.</P>
<P class="p45 ft29">Företagare är med och finansierar ett system som de själva inte kan/har möjlighet att tillgodogöra sig. Mycket tyder på att före- tagarna som kollektiv betalar in betydligt mer i avgifter än vad de</P>
<P class="p484 ft16">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">får ut i förmåner. Många vill därför se ökad frivillighet och flexi- bilitet för företagare i trygghetssystemen med möjlighet till större valfrihet inom sjukförsäkringen. Vissa förespråkar en lösning där företagarna helt lämnar det allmänna socialförsäkringssystemet. Andra anser att företagare och anställda ska finnas i samma social- försäkringssystem. I ett gemensamt system är det troligen lättare att gå från anställning till företagande och omvänt. Ett gemensamt system, där avgifterna för arbetstagare och företagare endast skiljer sig åt marginellt är även en garanti för att konkurrensen mellan att anställa och att anlita en företagare inte snedvrids.</P>
<P class="p253 ft9">Det är viktigt att trygghetssystem är lika för arbetstagare och företagare. Det är inte trygghetssystemen som ska skapa företa- gare. Företagande skapas i stället genom idéer. Trygghetssystemen får därför inte utformas på sådant sätt att dessa blir orsaken till att fler väljer att bli företagare.</P>
<P class="p54 ft9">Flera betonar dock betydelsen av ökad trygghet för företagare, inte minst för att den enskilde ska våga lämna en anställning för att bli företagare. Ersättningarna från trygghetssystemet är inte till- räckliga för att täcka både levnadsomkostnader och företagets ut- gifter om företagaren exempelvis blir sjuk. I synnerhet drabbar detta kvinnor, som i högre utsträckning än män nyttjar socialför- säkringen.</P>
<P class="p51 ft9">Stor enighet råder om att oförutsägbarheten i trygghetssyste- men är ett annat grundläggande problem. Företagare har svårt att förutse vilken ersättning de är berättigade till för det fall de skulle behöva nyttja trygghetssystemen. Reglerna måste göras enklare, så att administrationen minimeras och tillgängligheten ökas.</P>
<P class="p54 ft9">En allmän uppfattning är att valet av företagsform har stor bety- delse för det skydd man kan erhålla, men att detta inte är allmänt känt bland företagare. Många har uttryckt att denna skillnad inte är önskvärd, och att företagare bör behandlas lika, oavsett i vilken företagsform verksamheten bedrivs.</P>
<P class="p54 ft9">Det finns behov av särskilda skyddsregler för företagare som befinner sig i ett uppbyggnadsskede. För denna grupp är förutsätt- ningarna annorlunda än för dem som har en etablerad verksamhet. Särregler under uppbyggnadsskedet bör omfatta företagare i samt- liga företagsformer.</P>
<P class="p55 ft29">Det är en allmän uppfattning att <NOBR>a-kassan,</NOBR> utöver grund- beloppet, även fortsättningsvis ska vara frivillig. Inte någon av de hörda har uttalat önskemål om en obligatorisk <NOBR>a-kassa.</NOBR></P>
<P class="p597 ft16">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft9">Till frågan om trygghetssystem för företagare anses också höra frågan om skyldighet att betala sjuklön för anställda. I företag med endast ett fåtal anställda finns alltid risken att kostnaden för sjuklön kan bli orimligt hög. Eftersom kostnadsutfallet visar sig först i efterhand är det omöjligt att rätt budgetera för kostnaden. Det bör finnas en regel som begränsar risken.</P>
<P class="p304 ft23"><SPAN class="ft23">7.2</SPAN><SPAN class="ft57">Sjukförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Det ligger i företagandets natur att frånvaro från det egna företaget leder till intäkts- och kundförluster. För att minimera dessa utnytt- jar företagare socialförsäkringsskyddet i mindre omfattning än anställda.</P>
<P class="p15 ft9">I det fall företagare ändå behöver ta skyddet i anspråk är det svårt att i förväg veta hur stor ersättning man är berättigad till och det är inte ovanligt att Försäkringskassan inleder en omfattande utredning om företagarens sjukpenninggrundande inkomst (SGI) när ett sjukfall inträffar. Därvid är det vanligt att Försäkringskassan ifrågasätter den deklarerade arbetsinkomsten. Ibland fastställs företagarens SGI först efter formliga förhandlingar mellan före- tagaren och Försäkringskassan. Det förekommer även att hand- läggare på Försäkringskassan ifrågasätter företagarens behov av att ta ut föräldrapenning, eftersom det anses att ”företagaren ändå är hemma när han/hon arbetar”.</P>
<P class="p287 ft9">Förutom ökade kostnader för staten p.g.a. den tunga hante- ringen, innebär detta att företagare får vänta på den ersättning de borde ha erhållit redan i anknytning till det ersättningsbaserade händelsen. Företagarnas speciella situation kräver särlösningar i sjukförsäkringssystemet. Eftersom aktiebolag är tillväxtföretag i större utsträckning än andra företag, bör sjukförsäkringssystemet utformas så att personer som driver aktiebolag kan nyttja systemet på ett bra sätt.</P>
<P class="p310 ft9">De problem, och i förekommande fall förslag till lösningar, som därvid lyfts fram behandlas nedan var för sig.</P>
<P class="p598 ft16">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">Beräkning av SGI</SPAN></P>
<P class="p263 ft29">Av 3 kap 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, framgår att SGI är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att få för eget arbete.</P>
<P class="p599 ft35"><SPAN class="ft33">7.2.1.1</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningen om SGI beräknad utifrån historisk inkomst</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Det råder enighet om att SGI bör beräknas utifrån historiska inkomster i stället för att som idag bygga på en uppskattning av framtida inkomst, något som anses vara rättsosäkert och miss- visande. Man välkomnar därför den utredning som är tillsatt för att arbeta med dessa frågor.</P>
<P class="p51 ft9">Eftersom enskild näringsidkares SGI redan idag i praktiken beräknas utifrån den senaste deklarationen/den senast fastställda deklarationen, uppfattas de nya reglerna om att SGI ska räknas ned med en faktor om 0,97 som orättvisa och som en åtgärd som motverkar företagande.</P>
<P class="p49 ft9">Försäkringskassan har påpekat att tidigare års taxerade in- komster får räknas om med hänsyn till prisbasbeloppets föränd- ring.</P>
<P class="p600 ft35"><SPAN class="ft33">7.2.1.2</SPAN><SPAN class="ft66">Jämförelseinkomsten</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Vid beräkningen av SGI bortser man från avgiftsgrundande ersätt- ningar till den del dessa överstiger det s.k. ”inkomsttaket”, vilket är 7,5 prisbasbelopp (pbb).</P>
<P class="p54 ft9">För enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare finns därutöver ytterligare en begränsning i möjligheten att erhålla en SGI som motsvaras av de inkomster som dessa företagare betalar egenavgifter för. Enligt 3 kap 2 § AFL får nämligen inkomst av arbete för egen räkning ej beräknas högre än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.</P>
<P class="p49 ft9">Det innebär att dessa företagares SGI, oavsett redovisad nettointäkt eller uppgiven förväntad inkomst, inte kan beräknas till ett högre belopp än vad en anställd skulle ha i inkomst för liknande arbete, den s.k. ”jämförelseinkomsten”. För vissa företagare (en- skilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare) finns således två begränsningsregler vid bestämmande av SGI. Försäkringskassan</P>
<P class="p424 ft16">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">har i anslutning härtill påpekat att regleringen om den s.k. jäm- förelseinkomsten medför omfattande administration, eftersom jämförelseinkomsten i ett försäkringsfall ska bestämmas utifrån arbetsförhållandena för varje försäkrad och med hänsyn till den bransch som den försäkrade är verksam i. I praxis har medgetts att en egenföretagare också får tillgodogöra sig övrigt arbete för administration, reparation, jourarbete m.m., förutsatt att personens skatterättsliga nettointäkt ger utrymme för det. Tillgodoräknande för administrativt arbete har i praxis medgetts med cirka 10 procent av den beräknade jämförelseinkomsten.</P>
<P class="p336 ft9">Enligt uppgifter från Försäkringskassan förs ingen statistik över hur ofta jämförelseinkomsten i praktiken utgör en begränsning för företagare. Försäkringskassan har framfört att de senaste årens reallöneökningar eventuellt medfört att jämförelseinkomsten som en begränsning till stor del har förlorat sin praktiska betydelse.</P>
<P class="p139 ft9">Det råder samstämmighet om att reglerna om jämförelse- inkomsten är ett hinder för att företagare ska få de förmåner de betalat för genom erläggandet av egenavgifter.</P>
<P class="p111 ft9">Det har från hörda organisationer även framhållits att en beg- ränsning i form av jämförelseinkomsten är principiellt fel. Reglerna har kommit till för att bestämma hur stor del av en företagares (enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare) resultat som är arbetsinkomst. Numera speglar det deklarerade resultatet arbetsin- komsten. På detta resultat erlägger företagaren egenavgifter. Det finns därför inte skäl att begränsa denna arbetsinkomst genom en jämförelse med en löntagares arbetsinkomst.</P>
<P class="p45 ft29">Reglerna bör ändras så att jämförelseinkomsten inte blir en begränsning.</P>
<P class="p601 ft35"><SPAN class="ft33">7.2.1.3</SPAN><SPAN class="ft66">Uppbyggnadsskede</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Även om jämförelseinkomsten försvinner som en begränsning anses den berättigad i de fall det blir aktuellt att bestämma för- månsnivåer i ett s.k. uppbyggnadsskede, dvs. innan en företagare hunnit arbeta upp en SGI.</P>
<P class="p139 ft9">Som ett alternativ till jämförelseinkomsten anses inkomst från tidigare anställning kunna nyttjas, dvs. att en person som lämnar en anställning för att bli företagare under en viss tid får behålla den SGI som skulle ha följt av en fortsatt anställning. Denna möjlighet kan jämföras med efterskyddet i arbetslöshetsförsäkringen, där en</P>
<P class="p602 ft16">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">företagares dagpenning kan baseras på inkomsten från tidigare anställning. Samma efterskyddstid bör gälla i båda försäkringarna. Härvid har den övervägande majoriteten ansett att ett efterskydd i tre år är lämpligast. Det är en fördel om det råder parallellitet mellan reglerna i sjukförsäkringen och reglerna för <NOBR>a-kassa</NOBR> i detta avseende.</P>
<P class="p357 ft9">Möjligheten att använda sig av en högre inkomst vid beräkning av SGI under ett uppbyggnadsskede ska gälla alla företagare, obe- roende av i vilken företagsform verksamheten startas, samt regleras i lag.</P>
<P class="p603 ft35"><SPAN class="ft33">7.2.1.4</SPAN><SPAN class="ft66">Skattereglernas påverkan på SGI</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Förekomsten av periodiseringsfonder och expansionsfonder med- för olika bedömningar. Det råder osäkerhet om återföringen av dessa ska påverka företagarens SGI eller inte. Det är inte rätt att inte beakta t.ex. en återförd periodiseringsfond vid <NOBR>SGI-bedöm-</NOBR> ningen, eftersom avsättningen till periodiseringsfond sänker före- tagarens resultat och således företagarens SGI för det år avsätt- ningen sker.</P>
<P class="p51 ft9">En näringsidkare som ett tidigare år haft underskott i sin näringsverksamhet är tvingad att utnyttja detta mot ett senare överskott. Vid bestämmande av en företagares SGI borde därför tidigare års underskott bortses ifrån.</P>
<P class="p49 ft9">Det har påpekats att det skulle vara bra för företagare att få sin SGI bestämd i förväg i samband med att slutskatten bestämdes och att företagarens SGI skulle framgå av slutskattsedeln. På så sätt skulle företagares SGI bli synlig och förutsägbarheten öka.</P>
<P class="p285 ft35"><SPAN class="ft33">7.2.1.5</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassans föreskrifter</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Av 5 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst framgår följande: Har en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning under en följd av år deklarerat lägre nettointäkt än vad som motsvarar jäm- förelseinkomsten, ska SGI beräknas med ledning av de senaste tre åren.</P>
<P class="p55 ft9">Denna föreskrift används godtyckligt av Försäkringskassan eftersom den ofta tillämpas utan att jämförelseinkomsten är fast-</P>
<P class="p254 ft16">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">ställd. Det förekommer även att bestämmelsen tillämpas trots att det senaste årets resultat ligger över jämförelseinkomsten. Bestäm- melsen är inte heller i överensstämmelse med nuvarande regler om att SGI ska beräknas utifrån en förväntad inkomst.</P>
<P class="p139 ft9">Försäkringskassan anser i denna fråga att en viss godtycklighet ligger i regelns natur eftersom den syftar till att motsvara den individuella företagarens arbetssituation. Tillvägagångssättet för att hitta den jämförelseinkomst som bäst stämmer överens skiljer sig och därför blir det svårt att säkerställa en likformig tillämpning av bestämmelsen. Men avsikten med detta är att den försäkrade ska begränsas så lite som möjligt av jämförelseinkomsten. Försäkrings- kassan anser att regeln överensstämmer väl med gällande regler om att SGI ska motsvara den förväntade inkomsten, i och med att uttrycket ”med ledning av” betyder att de tre senaste årens taxe- ringar ska användas som vägledning för att beräkna den framtida inkomsten.</P>
<P class="p473 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Sjuklöneregeln</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Sjuklöneregeln för företagare måste tas bort. Att den som driver sin verksamhet i aktiebolagsform själv får stå för sin ersättning under de första 14 dagarna anses orimligt och betungande. Sjuk- löneregeln innebär också osäkerhet för små företag efter det att det särskilda högkostnadsskyddet för små företag avskaffades vid utgången av 2004. För företag med ett fåtal anställda kan kostnaden för sjuklön bli orimligt hög.</P>
<P class="p281 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft58">Optout-lösning</SPAN></NOBR></P>
<P class="p341 ft9">Mot bakgrund av att företagare generellt använder socialförsäk- ringssystemet i liten utsträckning betalar de flesta för ett skydd de inte kan nyttja. Tankar har därför framförts om att företagare ska kunna stå utanför socialförsäkringssystemet, en s.k. optout- lösning. En <NOBR>optout-lösning</NOBR> uppnås genom att företagare själva får välja att betala för det skydd som de anser sig behöva.</P>
<P class="p45 ft29">Ett system där företagare får välja trygghetslösning är det mest optimala för företagandet i Sverige. Det har framhållits att en sådan lösning i första hand skulle kunna innebära att företagare kan välja</P>
<P class="p604 ft16">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">att helt eller delvis stå utanför <NOBR>föräldra-,</NOBR> arbetslöshets- och sjuk- försäkringen.</P>
<P class="p50 ft9">Det råder emellertid delade meningar om att låta föräldrapen- ningen omfattas av en <NOBR>optout-lösning.</NOBR> De som anfört en stånd- punkt mot detta har anfört att barnafödande är en samhällsange- lägenhet samt att kvinnor skulle kunna komma att missgynnas för det fall försäkringen blev frivillig.</P>
<P class="p49 ft9">Det har framhållits att <NOBR>optout-lösningar</NOBR> finns i vissa europeiska länder samt att egenföretagare redan idag enligt AFL har ett visst mått av valfrihet i och med möjligheten att välja karenstid om tre och 30 dagar.</P>
<P class="p54 ft9">En <NOBR>optout-lösning</NOBR> bör kompletteras med att företagaren får möjlighet att välja att teckna inkomstbortfallsskydd genom privata försäkringar. En sådan försäkring skulle kunna vara branschanpas- sad för att på bästa sätt möta varje företags behov samt, utifrån erlagd premie, vara förmånsbestämd.</P>
<P class="p49 ft9">Mot en förmånsbestämd försäkringslösning har anförts att en sådan blir mer som en ”kassa” eftersom risken måste begränsas genom premiestorlek, karens och antalet ersättningsberättigade dagar.</P>
<P class="p357 ft9">I ett system med individuella försäkringslösningar föreligger risk för moturval och att endast friska personer får teckna försäk- ring. I ett system med individuella försäkringar blir det även svårare för äldre personer att teckna en försäkring till en rimlig kostnad.</P>
<P class="p49 ft9">Alternativ till individuella försäkringar skulle kunna vara kollek- tivt tecknade gruppsjukförsäkringar. Härigenom minskar risken för att vissa individer kan komma att stå utan försäkringsskydd. Från vissa håll har dock framförts att förutsättningen för att en privat försäkringslösning ska införas är att inte någon individ riskerar att stå utan försäkringsskydd.</P>
<P class="p54 ft9">En förutsättning för ett trygghetssystem baserat på valfrihet och flexibilitet är att det leder till avgiftssänkningar. Dessa sänkningar måste uppnå en viss nivå för att vara intressanta. En eventuell sänkning måste åtminstone vara så stor att företagaren kan välja att teckna en alternativ försäkring.</P>
<P class="p49 ft9">Det har framhållits att i ett system med fullständig frivillighet medför att företagare kommer att chansa på att inte behöva någon sjukförsäkring, för att på så sätt spara in premiekostnaderna för försäkringen.</P>
<P class="p49 ft9">En utökad möjlighet till val av förlängd karenstid upp till 365 dagar för företagare i samtliga företagsformer har framförts</P>
<P class="p424 ft16">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">som ett alternativt sätt att öka frivilligheten inom sjukförsäkringen. Ett administrativt problem är hur Försäkringskassan ska veta vid vilken tidpunkt företagaren passerat ettårsgränsen. Skäl talar för att försäkring för de långa sjukfallen, dvs. för tiden efter ett år, bör vara obligatorisk.</P>
<P class="p304 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft58">Grundskyddsmodell</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">För att öka tryggheten för dem som startar och driver företag har det diskuterats om ett grundskydd för företagare i sjukförsäk- ringen, liknande det som finns i arbetslöshetsförsäkringen, ska införas.</P>
<P class="p114 ft9">Införandet av ett grundskydd, motsvarande det i ALF, innebär att samtliga företagare vid konstaterad arbetsoförmåga blir berättigade till ett grundskydd om 320 kronor per arbetsdag, vilket motsvarar cirka 229 kronor per kalenderdag.</P>
<P class="p112 ft9">En sådan modell skulle, som utgångspunkt, bygga på frivillighet, där den enskilde företagaren har möjlighet att försäkrar sig utöver grundskyddet efter sitt eget behov.</P>
<P class="p139 ft9">Införandet av en grundskyddsmodell har fått övervägande posi- tiva reaktioner.</P>
<P class="p112 ft9">Det har dock påpekats att det föreslagna grundskyddet, 320 kronor/dag, är väldigt lågt och att andra nivåer bör undersökas. För låginkomsttagare, liksom för den som startar en närings- verksamhet utan att ha en tidigare inkomst, skulle skyddet kunna ha en funktion, även om ett grundskydd inte är avgörande för om den enskilde vågar satsa på sin affärsidé eller inte.</P>
<P class="p112 ft9">Det har framförts att en grundskyddsmodell borde kunna in- föras som ett komplement till befintliga regler för att fånga upp de företagare som, beroende på t.ex. gjorda investeringar, har dekla- rerat låg arbetsinkomst.</P>
<P class="p112 ft9">Det har även föreslagits att sjukpenningen för företagare borde beräknas dels utifrån ett grundbelopp som ska täcka företagets fasta kostnader, dels utifrån vilket inkomstbortfall som uppstått på grund av arbetsoförmåga.</P>
<P class="p44 ft9">Mot införandet av en grundskyddsmodell har anförts att en sådan inte behövs i ett system med en <NOBR>optout-lösning.</NOBR> Man anser att företagande är förknippat med en risk och de som inte valt att försäkra sig får stå sitt kast. De har möjlighet att söka socialbidrag hos sin kommun.</P>
<P class="p602 ft16">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Det har påpekats att införandet av ett grundskydd kräver kostnadsberäkningar och beräkningar av vad en sådan modell skulle innebära i form av sänkt sjukförsäkringsavgift. Risken är dock att företagare tvingas betala för ett grundskydd de inte behöver/har möjlighet att utnyttja. Betalar de sedan dessutom en sjukförsäk- ringspremie är risken att de betalar för samma skydd två gånger.</P>
<P class="p49 ft9">Det har ifrågasatts om det är nödvändigt att ha ett grundskydd som gäller löpande i stället för ett grundskydd som endast gäller under ett uppbyggnadsskede.</P>
<P class="p50 ft9">Det har framförts att det bör vara möjligt för företagare att kvarstå i det befintliga systemet.</P>
<P class="p54 ft29">Det har påpekats att grundskydd även bör omfatta arbetstagare, varför någon ansett att frågan om införandet av grundskydd bör ingå i en större översyn av hela socialförsäkringssystemet.</P>
<P class="p251 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.5</SPAN><SPAN class="ft58">Trygghetskonto</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Ett annat förslag är att införa en möjlighet att göra avsättningar i det egna företaget under goda tider i syfte att finansiera sitt eget skydd vid eventuell sjukdom, dvs. regler liknande dem som idag finns för avsättningar till skogskonto. Många har ansett att en sådan form av skydd eventuellt kan utgöra ett komplement till en ordinarie sjukförsäkring, men inte på ett tillfredsställande sätt vara en allenarådande lösning på problemen inom sjukförsäkrings- systemen.</P>
<P class="p491 ft23"><SPAN class="ft23">7.3</SPAN><SPAN class="ft57">Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Flera önskemål om ändringar i reglerna för föräldrapenningen har framförts. Systemet behöver bli mer flexibelt för att företagare likt anställda ska kunna utnyttja möjligheten att med ersättning vara hemma med sitt/sina barn.</P>
<P class="p49 ft9">Förslag har framförts på högre ersättningsnivå inom föräldra- försäkringen. Det finns exempel på att unga företagare, som bedriver verksamhet i ett uppbyggnadsskede, avstår från att skaffa barn, eftersom föräldrapenningen inte är tillräckligt hög för att de ska ha råd att anställa någon eller anlita en ersättare.</P>
<P class="p49 ft9">Den tillfälliga föräldrapenningen (TFP) beräknas inte på samma sätt för anställda och företagare. Idag beräknas TFP för anställda</P>
<P class="p605 ft16">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">utifrån årsarbetstiden medan samma ersättning för egenföretagare (dvs. den som har inkomst av annat förvärvsarbete) beräknas ut- ifrån kalenderdagar, dvs. 365 dagar. Detta resulterar generellt i lägre ersättning för företagare. Reglerna bör därför ändras så att samma beräkningssätt gäller för både företagare och anställda.</P>
<P class="p44 ft9">Befintligt system bör också ändras så att det blir möjligt att överlåta sin egen TFP till någon annan för att ta hand om företagarens sjuka barn. Idag är det möjligt för annan än föräldern att ta ut TFP, men ersättningen beräknas i så fall på den personens SGI. Förslaget innebär att det ska vara möjligt att överlåta sin SGI så att ersättningen till den som passar barnet motsvarar vad före- tagaren själv skulle ha fått i föräldrapenning om företagaren stannat hemma med barnet. Mot detta har anförts att trygghetssystemen för företagare inte bör utvecklas i denna riktning, men om en sådan möjlighet införs så bör den endast gälla första dagen för de som har svårt att ordna barnpassning på annat sätt.</P>
<P class="p473 ft23"><SPAN class="ft23">7.4</SPAN><SPAN class="ft57">Havandeskapspenning</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Möjligheten för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare att få havandeskapspenning bör förtydligas. Idag händer det att denna grupp får avslag av Försäkringskassan med hänvisning till att företagarna själva har möjlighet att styra över sina arbetsuppgifter. Det har framförts att det är Försäkringskassans bristande insikt i företagares villkor och inte reglernas utformning i sig som är orsaken till detta.</P>
<P class="p281 ft23"><SPAN class="ft23">7.5</SPAN><SPAN class="ft57">Arbetslöshetsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Hos arbetslöshetskassorna <NOBR>(a-kassorna)</NOBR> uppfattas lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) som ett ”lapptäcke”, där ett antal lagändringar skapat många oklarheter och stora tolknings- utrymmen. Detta leder ofta till att likartade fall bedöms olika. De problem, och i förekommande fall förslag till lösningar, som därvid lyfts fram behandlas nedan var för sig.</P>
<P class="p606 ft16">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft11"><SPAN class="ft11">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft58">Vem är företagare?</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Enligt 34 § ALF avses med företagare personer som äger eller är delägare – direkt eller indirekt i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över.</P>
<P class="p153 ft9">Detta företagarbegrepp är, enligt vissa organisationer, alltför oprecist och det medför onödig administration och olika tolk- ningar. För att tydliggöra företagarbegreppet i ALF föreslås en ny definition av begreppet företagare, i vilken en fast gräns för ägandets omfattning införs.</P>
<P class="p55 ft9">Mot detta förslag har framförts att fasta gränser visserligen kan underlätta handläggning och beslutsfattande, men samtidigt göra systemet stelt. I vissa fall kan en samlad bedömning vara mera ändamålsenlig, även om den leder till mer administrativt arbete.</P>
<P class="p285 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.1.1</SPAN><SPAN class="ft66">Start av verksamhet</SPAN></P>
<P class="p263 ft29">Utformningen av 34 § ALF medför att det kan vara svårt att avgöra från och med vilken tidpunkt en person är företagare enligt ALF.</P>
<P class="p50 ft9">Start av ett företag föregås normalt av förberedelser i form av t.ex. lokalanskaffning, marknadsundersökningar och registrering för <NOBR>F-skatt</NOBR> och moms. En person som får ersättning från <NOBR>a-kassa</NOBR> riskerar att bli av med denna, om arbetsförmedlingen anser att personen inte står till arbetsmarknadens förfogande på grund av vidtagna åtgärder av förberedelsekaraktär.</P>
<P class="p49 ft9">Många som startar företag beviljas visserligen stöd (aktivitets- stöd) för detta genom stöd till programmet ”Start av näringsverk- samhet”. Om åtgärder av förberedelsekaraktär vidtas, finns risk att det uppstår en tidsperiod då ingen ersättning utges från det att arbetslöshetsersättningen upphör till dess att aktivitetsstödet utbetalas. Denna tidsperiod av utebliven ersättning är besvärande, eftersom den kan leda till att arbetslösa av ekonomiska skäl tvingas avstå från att starta eget.</P>
<P class="p55 ft9">Den som startar ett eget företag kan sägas söka jobb hos sig själv. Detta borde vara lika mycket värt som att söka jobb hos annan arbetsgivare. Mot detta resonemang kan anföras att den som är deltidsarbetslös inte kan anses stå till arbetsmarknadens för- fogande om hon eller han endast söker jobb hos sin nuvarande arbetsgivare.</P>
<P class="p337 ft16">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft9">Reglerna bör ändras så, att den som startar företag beviljas dagpenning till dess verksamheten kommit igång eller aktivitets- stöd börjat utbetalas.</P>
<P class="p111 ft9">Arbetsförmedlingen har som en tänkbar lösning föreslagit att en förberedelsetid för start av företag om <NOBR>30–60</NOBR> dagar införs. Under denna tid skulle den blivande företagaren få aktivitetsstöd, utan krav på att söka annat arbete.</P>
<P class="p112 ft9">För att betona karaktären hos stöd till start av näringsverk- samhet av stöd till just företagande har det föreslagits att detta stöd ska göras om så att även de personer som kombinerar anställning och företagande, s.k. kombinatörer, får rätt till aktivitetsstöd för att kunna utöka företagande från halvtid till heltid. För att visa att aktivitetsstödet har samband med företagande har det föreslagits, att det bör administreras av Nutek. Mot detta har anförts, att en uppdelning på flera myndigheter kan medföra samordnings- problem.</P>
<P class="p310 ft9">Även om det är angeläget att arbetslösa får ekonomiska möjligheter att starta företag är inte mycket vunnet om stödet leder till snedvriden konkurrens så att redan etablerade verksamheter tvingas lägga ned.</P>
<P class="p291 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.1.2</SPAN><SPAN class="ft66">Omfattningen av begreppet företagare</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Företagarbegreppet kan ibland komma att omfatta personer som troligtvis inte är tänkta att betraktas som företagare, såsom föräldrar som arbetar i föräldrakooperativ samt styrelseledamöter i bostadsrättsföreningar.</P>
<P class="p139 ft9">Det finns exempel på att personer som bebor en fastighet som taxeras som lantbruksenhet ansetts vara företagare i ALF:s mening, trots att de inte arbetar på den del av fastigheten som skatterättsligt betraktas som näringsfastighet eller endast, på denna del av fastigheten, vidtagit nödvändiga åtgärder som betingas av själva innehavet, t.ex. omhändertagande av stormfälld skog. Det efter- lyses tydligare regler om vilka bidrag en person kan söka för att t.ex. hålla landskapet öppet, samt hur många djur personen kan äga utan att betraktas som företagare.</P>
<P class="p45 ft9">En alltför välvillig inställning till att förvärva jordbruksfastig- heter och samtidigt uppbära arbetslöshetsersättning kan dock komma i konflikt med att arbetslöshetsförsäkringen är en omställ- ningsförsäkring.</P>
<P class="p607 ft16">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Till utredningen har även framförts att medlemmar och ägare i s.k. sociala företag inte bör betraktas som företagare, även om de är ledamöter i företagets styrelse. Sociala företag driver näringsverk- samhet med syfte att integrera personer i arbetslivet. Företagen delar inte ut någon vinst utan återinvesterar vinsten i företaget. De sociala företagen erhåller lönebidrag för så gott som alla verksamma i företaget.</P>
<P class="p314 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.1.3</SPAN><SPAN class="ft66">Gränsdragning mot hobbyverksamhet</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Skatteverket och <NOBR>a-kassorna</NOBR> gör var för sig bedömning av vem som är företagare. Skatteverket är restriktivt i bedömningen av vem som uppfyller näringskriterierna och därmed anses som företagare, vilket medför att en person som inkomstskatterättsligt bedriver hobbyverksamhet ändå kan vara företagare i arbetslöshetsförsäk- ringens mening. Det är önskvärt med ett klargörande hur gränsen för hobbyverksamhet respektive näringsverksamhet i arbetslöshets- försäkringen ska bedömas.</P>
<P class="p314 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.1.4</SPAN><SPAN class="ft66">Uppdragstagare</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Det råder ofta oklarhet om en uppdragstagare ska betraktas som företagare eller som anställd. Särskilt gäller detta den grupp av uppdragstagare som skapat en s.k. egenanställning.</P>
<P class="p50 ft9">Det är önskvärt att reglerna för uppdragstagare blir tydligare genom att det i lagtext anges exempel på de vanligast förekom- mande uppdragsformerna. Tydligare regler ökar den enskilde upp- dragstagarens möjlighet att bedöma sin ställning som arbetsta- gare/företagare.</P>
<P class="p49 ft9">Mot dessa synpunkter har framförts att värdet av klara och tydliga regler, i syfte att underlätta handläggning och administra- tion, måste vägas mot vikten av flexibilitet. Att i lagreglerna preci- sera vilka uppdragstagare som är företagare enligt 34 § ALF är svårt. I dessa fall bör det finnas möjlighet att göra en samlad bedömning.</P>
<P class="p580 ft16">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft11">7.5.2</SPAN><SPAN class="ft58">När upphör man att vara företagare?</SPAN></P>
<P class="p341 ft9">Nuvarande företagarbegrepp innebär att det också kan vara svårt att avgöra från vilken tidpunkt en person upphör att vara före- tagare. Har man en gång uppfyllt kriterierna för att betraktas som företagare i 34 § ALF måste man visa att den personliga verksam- heten i företaget verkligen upphört för att inte längre betraktas som företagare.</P>
<P class="p247 ft9">Detta innebär ofta att den person som sålt sitt företag, men fortsätter att arbeta i detta som anställd, betraktas som företagare i ALF:s mening. Om det ska vara möjligt att ta en anställning i ett tidigare ägt företag utan att betraktas som företagare i ALF:s mening, bör det regleras under vilka omständigheter så kan ske.</P>
<P class="p304 ft11"><SPAN class="ft11">7.5.3</SPAN><SPAN class="ft58">När är en företagare arbetslös?</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">I 35 § ALF regleras när en företagare ska anses vara arbetslös. Enligt denna bestämmelse anses en företagare som arbetslös när dennes personliga verksamhet i rörelsen, vid en samlad bedömning, kan anses ha upphört annat än tillfälligt.</P>
<P class="p44 ft9">Det väsentliga vid den samlade bedömningen är att företagaren för det första är aktivt arbetssökande och står till arbetsmarknadens förfogande utan begränsningar. För det andra krävs normalt att fast egendom och rörelsetillgångar i allmänhet ska ha avyttrats och att företaget har avregistrerats.</P>
<P class="p139 ft9">Bedömningen av när en person definitivt har upphört med sitt företagande är besvärlig och till stor del en tolkningsfråga vilket kan leda till olika resultat i likartade ärenden.</P>
<P class="p112 ft9">Fråga är om en verksamhet kan anses ha upphört i ALF:s mening om verksamheten i ett företag har avslutats men företaget behållits, dvs. andelarna i ett aktiebolag behålls, en inregistrerad firma behålls eller en enskild näringsverksamhet inte är avregistre- rad för <NOBR>F-skatt</NOBR> och moms. Orsaken till att alltsammans inte har avvecklats kan vara en tanke att skydda ett varumärke för att i framtiden eventuellt ta upp verksamheten igen eller så kan skälen vara rent skattemässiga, dvs. att det från skattesynpunkt är för- månligt att behålla t.ex. sitt aktiebolag under en tid.</P>
<P class="p45 ft9">Frågan kan även avse innehav av en näringsfastighet på vilken verksamheten är avvecklad eller utarrenderad.</P>
<P class="p608 ft16">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">De beskrivna åtgärderna kräver endast en begränsad eller ingen arbetsinsats av sökanden, som därmed knappast kan anses vara förhindrad att söka nytt jobb.</P>
<P class="p54 ft9">Samma bedömning bör gälla i fall ett företag behålls för att ägaren i detta vill bedriva diskretionär kapitalförvaltning. Trots detta anses sådana personer inte som arbetslösa enligt 35 § ALF.</P>
<P class="p54 ft9">35 § ALF bör utformas så att personer i de situationer som nämnts ovan och liknande situationer anses som arbetslösa i ALF:s mening.</P>
<P class="p153 ft9">Härvid har föreslagits att innebörden av 35 § ALF ändras så att en företagare är arbetslös när denna på egen begäran fått sin F- skattsedel återkallad. Mot detta har anförts att det är mycket enkelt att ena dagen avregistrera <NOBR>F-skattsedel</NOBR> för att en tid senare skaffa en ny för samma verksamhet.</P>
<P class="p285 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.3.1</SPAN><SPAN class="ft66">Tillfälligt uppehåll</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">En företagare får uppbära dagpenning under ett tillfälligt uppehåll i rörelsen. Detta gäller dock endast en gång per rörelse, förutsatt att rörelsen inte är av säsongskaraktär, och att ingen verksamhet bedrivs i företaget under uppehållet.</P>
<P class="p49 ft9">Fråga om vilka uppehåll som ska anses tillfälliga uppstår ofta när en företagare lägger ned verksamheten, men behåller själva bolaget eller när en företagare avregistrerar sig från <NOBR>F-skatt,</NOBR> men sedan ansöker om <NOBR>F-skatt</NOBR> på nytt och påbörjar en ny verksamhet. Frågan uppkommer även när man säljer sitt företag till ett annat företag, i vilket man själv är delägare.</P>
<P class="p54 ft9">Med beaktande av <NOBR>F-skatteutredningens</NOBR> förslag kan allt fler förväntas att bedriva näringsverksamhet som uppdragstagare i framtiden. Man bör därför se över deras rätt till <NOBR>a-kassa</NOBR> för det fall det uppstår arbetslöshet mellan uppdragen.</P>
<P class="p54 ft9">Under den tid företaget är vilande bör det vara tillåtet att vidta sådana åtgärder som syftar till att verksamheten ska kunna åter- upptas och arbetslösheten brytas, t.ex. marknadsföringsåtgärder.</P>
<P class="p54 ft9">Det är önskvärt att lagstiftaren bestämmer vad som menas med tillfälligt uppehåll samt vilka åtgärder som får vidtas under sådant uppehåll utan att verksamheten anses som återupptagen och rätten till arbetslöshetsersättning går förlorad.</P>
<P class="p49 ft29">Det har framförts att företagare bör ha samma rätt som ans- tällda att uppbära <NOBR>a-kassa</NOBR> mellan säsongsarbeten. Den som har</P>
<P class="p609 ft16">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">säsongsarbete och är tillsvidareanställd har dock inte rätt till arbets- löshetsersättning eftersom personen i så fall står till sin arbets- givares och inte till arbetsmarknadens förfogande.</P>
<P class="p111 ft9">Begränsningen till ett uppehåll per rörelse har motiverats med att minska risken för missbruk, men denna risk borde inte vara större vid ett andra eller tredje tillfälle än vid det första. För att undvika missbruk kan man införa ett krav på att viss tid måste ha förflutit mellan uppehållen. Detta intervall bör ligga mellan 3 5 år. Regeln får dock inte leda till inkomstutfyllnad i en verksamhet som inte är bärkraftig och därmed riskera att konkurrensen snedvrids. Konkurrensneutraliteten måste alltid iakttas. Regeln ska skydda företagaren och inte företaget. En fråga är hur man i så fall ska kunna kontrollera intervallet mellan uppehållen.</P>
<P class="p336 ft29">Det har också påpekats att risken för missbruk är stor och att reglerna för tillfälligt uppehåll inte bör utvidgas. I stället bör rutinerna för att följa upp vilande företag snarare skärpas.</P>
<P class="p364 ft11"><SPAN class="ft11">7.5.4</SPAN><SPAN class="ft58">Kombinatörers rätt till </SPAN><NOBR>a-kassa</NOBR></P>
<P class="p259 ft9">Många kombinerar anställning och företagande. De är s.k. kombi- natörer. Företagande kan ske i kombination med deltidsanställning eller heltidsanställning. När arbetslöshetsersättning kan utges i dessa fall beskrivs nedan.</P>
<P class="p304 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.4.1</SPAN><SPAN class="ft66">Företag vid sidan av anställning, den s.k. 17/10- regeln</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Den som haft en anställning men förlorat denna kan få fortsätta med sitt företagande och ändå få arbetslöshetsersättning under förutsättning att den förlorade anställningen omfattat <SPAN class="ft22">minst </SPAN>17 tim- mar per vecka och att verksamheten i företaget varit begränsad till <SPAN class="ft22">högst </SPAN>10 timmar per vecka. Dessutom får inkomsten som verksam- heten i företaget genererar per vecka inte överstiga tre gånger det högsta dagpenningsbeloppet i försäkringen.<SPAN class="ft63">1 </SPAN>Om verksamheten i företaget utökas under arbetslösheten förlorar kombinatören sin rätt till arbetslöshetsersättning.</P>
<P class="p336 ft29">De två begränsningarna, dvs. <NOBR>17/10-regeln</NOBR> och inkomstbegräns- ningen, har ifrågasatts av många. När det gäller <NOBR>17/10-regeln</NOBR> har många invänt att summan av 17 och 10 blir 27 timmar, samtidigt</P>
<P class="p610 ft65"><SPAN class="ft64">1 </SPAN>2 040 kronor/vecka (3x680 kronor).</P>
<P class="p457 ft16">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">som en normal arbetsvecka är 40 timmar. Varför inte tillåta 20/20 i stället? Då skulle även den som drivit företag på halvtid vid sidan av en halvtidsanställning vara berättigad till <NOBR>a-kassa,</NOBR> vilket är rimligt eftersom en deltidsföretagare borde uppmuntras att klara av att försörja sig själv. Att detta idag inte är tillåtet grundar sig på att det i praktiken är svårt att kontrollera företagaren.</P>
<P class="p49 ft9"><NOBR>17/10-regeln</NOBR> är egentligen tänkt som en skyddsregel och inte som en begränsning. Den tillkom för att en mindre verksamhet vid sidan av anställningen inte skulle inverka på <NOBR>a-kasseersättningen.</NOBR></P>
<P class="p54 ft9">Det som ska avgöra om ersättning ska utges i dessa fall bör i stället vara den tid som arbetas i företaget samt om personen ifråga står till arbetsmarknadens förfogande.</P>
<P class="p54 ft9">En deltidsföretagare bör ha möjlighet att utöka sin verksamhet utan att arbetslöshetsersättningen faller bort helt. Ersättningen bör i stället trappas ned i takt med ökade inkomster från företaget.</P>
<P class="p50 ft9">Detta förslag har bemötts med tveksamhet. En sådan lösning riskerar att snedvrida konkurrensen, eftersom det är svårt att kon- trollera om utbetald arbetslöshetsersättning till företagaren verk- ligen står i proportion till företagarens arbetsinsats i företaget.</P>
<P class="p49 ft9">Varaktighetskravet på minst tolv månader som gäller för bisyssla bör gälla även i dessa fall.</P>
<P class="p54 ft9">Det vore önskvärt att företag inom <NOBR>17/10-regeln</NOBR> inte längre omfattas av deltidsbegränsningen.</P>
<P class="p250 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.4.2</SPAN><SPAN class="ft66">Företag som bisyssla till heltidsarbete</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Den som varaktigt, i minst tolv månader (fram till den 2 juli 2007 var tidsgränsen sex månader), haft ett företag vid sidan om ett <SPAN class="ft22">heltidsarbete </SPAN>kan, under vissa förutsättningar, fortsätta med sin verksamhet som företagare under arbetslösheten utan att rätten till arbetslöshetsersättning påverkas. För att företagsverksamheten ska betraktas som bisyssla får nettointäkten i företaget inte överstiga sex grundbelopp<SPAN class="ft63">2 </SPAN>per vecka, och inte utökas under arbetslösheten.</P>
<P class="p55 ft9">En invändning mot dessa begränsningar är att den som betalat in till <NOBR>a-kassan</NOBR> för sin heltidsanställning också borde ha rätt till ersättning när denna upphör, oavsett verksamheten i företaget. Det är vidare märkligt att en verksamhet kan betraktas som bisyssla även om den inte gett något ekonomiskt utfall.</P>
<P class="p299 ft65"><SPAN class="ft64">2 </SPAN>1 920 kronor/vecka (6x320 kronor).</P>
<P class="p278 ft16">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft9">Det har å ena sidan framförts att det är nedlagd tid i företaget och inte inkomsten som ska bedömas och vara avgörande för om den sökande står till arbetsmarknadens förfogande eller inte. Det har å andra sidan ifrågasatts varför <NOBR>a-kassorna</NOBR> ska betala ut ersätt- ning till någon som kan kompensera sitt inkomstbortfall genom ökade inkomster från sin bisyssla.</P>
<P class="p112 ft9">Bedömningen av vid vilken tidpunkt en rörelse har utökats är också problematisk. Tydligare riktlinjer vore önskvärda.</P>
<P class="p128 ft29">Dessutom har man ställt sig frågande till om inkomstbegräns- ningen i praktiken kan tillämpas, eftersom det idag råder oklarheter om hur förvärvsinkomsten ska beräknas.</P>
<P class="p364 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.4.3</SPAN><SPAN class="ft66">Företag som bisyssla till företag</SPAN></P>
<P class="p43 ft9">Bedömningen av företag som bisyssla till företag bör ses över. Nu ligger gammal praxis från Försäkringsöverdomstolen till grund för när en sådan situation ska accepteras och dessa ärenden gällde jord- och skogsbruk. Samhället har förändrats mycket sedan dessa domar. Det blir allt vanligare med bolag i vilket det bedrivs för- valtning av värdepapper. Bruttointäkten blir ofta betydande trots att arbetsinsatsen är begränsad. Det bör därför förtydligas i vilka fall företag kan anses utgöra bisyssla till företag.</P>
<P class="p340 ft11"><SPAN class="ft11">7.5.5</SPAN><SPAN class="ft58">Beräkning av dagsförtjänst för företagare</SPAN></P>
<P class="p341 ft9">Av 37 § ALF framgår att när underlag bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten för företagare ska detta bygga på den genom- snittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin verksamhet inom tolv månader från det att företagaren startade verksamheten kan arbetslöshets- ersättningen baseras på företagarens tidigare anställning, nedan benämnts som ”efterskyddstid”.</P>
<P class="p287 ft9">Osäkerhet råder om dagsförtjänsten bara ska räknas på inkomst för tid då den sökande varit medlem i <NOBR>a-kassa</NOBR> oavbrutet eller om alla inkomster alla månader inom tre år som den sökande varit medlem i <NOBR>a-kassa</NOBR> ska inräknas. Osäkerhet råder även hur dagsför- tjänsten ska beräknas för en person som har medlemskap vartannat år.</P>
<P class="p611 ft16">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">För självständiga uppdragstagare är det svårt att veta vilken inkomst dagsförtjänsten ska beräknas på. Enligt praxis beräknas denna på bruttolönen. Det är önskvärt att beräkningssättet anges i lagtext eller i föreskrift.</P>
<P class="p54 ft9">Ramtiden är numera tolv månader i stället för sex månader, när man ska fastställa normalarbetstiden. Tid då man varit t.ex. deltidssjukskriven är inte överhoppningsbar, vilket gör att en person som varit deltidssjukskriven och blir arbetslös får låg dag- penning, eftersom den arbetade tiden slås ut på tolv månader. Denna tid bör vara överhoppningsbar, men i första hand bör hjälp- regeln återinföras, och den bör gälla såväl företagare som anställda. Enligt gällande regler får en person som varit heltidssjukskriven bättre dagpenning än den som varit deltidssjukskriven. Detta motverkar arbetslinjen. Tidigare fanns en hjälpregel för anställda, utfärdad av IAF, som vid beräkning av normalarbetstid för arbets- tagare möjliggjorde medräkning även av tid då den sökande varit frånvarande från arbetet p.g.a. sjukdom eller vård av sjukt barn.<SPAN class="ft63">3 </SPAN>Hjälpregeln togs dock bort den 1 januari 2007. Återinförandet måste ske genom lagändring.</P>
<P class="p612 ft9">Reglerna om beräkning av normalarbetstid gäller såväl anställda som företagare. Det har därför ifrågasatts om denna fråga ligger inom ramen för utredningens uppdrag.</P>
<P class="p54 ft9">Tidigare beräknades dagpenningen på det bästa av de senaste tre åren. Fr.o.m. 1997 beräknas dagpenningen i stället på ett genom- snitt av inkomsterna från verksamheten under de senaste tre åren, exklusive avvecklingsåret. Reglerna bör ändras så att beräkning återigen kan göras på det bästa av tre år. Risken för spekulation bedöms som liten och genom ändrad beräkning fångar man upp dem som försökt att driva sin verksamhet vidare trots sjunkande lönsamhet och låga resultat/löneuttag. En annan fördel är att en lösning som innebär ”bäst av tre år” är enkelt att administrera.</P>
<P class="p55 ft9">Ett alternativ som framförts är att företagaren får välja det bästa av de fem senaste åren som grund för dagpenningberäkningen. Detta förslag har bemötts med tveksamhet.</P>
<P class="p49 ft9">Det har även framförts förslag om att avvecklingsåret ska medräknas om det är till den sökandes fördel, även om det årets resultat kan vara högre än normalt till följd av försäljning av verksamhetens inventarier o.dyl. Åtminstone måste det vara möj- ligt att räkna med periodiserings- och expansionsfonder som åter-</P>
<P class="p429 ft65"><SPAN class="ft64">3 </SPAN>4 kap 3 § IAFFS 2006:3.</P>
<P class="p278 ft16">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">förs avvecklingsåret, eftersom dessa är en del av resultaten från tidigare år. Fonderna ska i så fall hänföras till respektive år. Vid en sådan lösning är frågan hur <NOBR>a-kassorna</NOBR> ska få uppgifter om detta.</P>
<P class="p315 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.5.1</SPAN><SPAN class="ft66">Kombination anställning och företag</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Lagstiftningen verkar inte vara konstruerad för situationer där den sökande arbetat i såväl anställning som företag under ramtiden. Situationen kommer troligen att bli allt vanligare då kraven för att få det ena arbetet godkänt som bisyssla har ökat. Hur dagsför- tjänsten ska beräknas för dem som under ramtiden kombinerat en anställning med ett företag bör klargöras.</P>
<P class="p304 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.5.2</SPAN><SPAN class="ft66">Anhöriga till näringsidkare</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Anhöriga till en företagare (enskild näringsidkare, handelsbolags- delägare) som arbetar i företaget betraktas som anställda men deklarerar inkomst av näringsverksamhet. Det är rimligt att de betraktas som företagare och att deras inkomst fastställs på samma sätt.</P>
<P class="p44 ft9">Vidare kan det idag hända att dessa personers arbete inte anses kvalificerande för ett arbetsvillkor om företaget gått med under- skott. Regeringsrätten har godkänt <NOBR>a-kassa</NOBR> baserad på ”ideellt arbete” upp till tre månader. Om arbetet ska kunna användas för att uppfylla ett arbetsvillkor eller inte bör regleras. I så fall bör även regleras hur länge en medhjälpande make ska kunna arbeta i sin makes företag utan att själv deklarera någon inkomst av arbetet och ändå få räkna med arbetet i arbetsvillkoret, samt vad som gäller efter en skilsmässa om endast den maken som äger företaget har deklarerat överskott av näringsverksamhet. Båda makarna torde vara angelägna att få tillgodoräkna sig inkomsterna från företaget som underlag för dagsförtjänsten vid en eventuell arbetslöshet.</P>
<P class="p613 ft16">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.5.3</SPAN><SPAN class="ft66">Pensionsavdrag</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Avdrag för pensionskostnader i näringsverksamhet sänker resul- tatet och påverkar dagersättningen. Motsvarande sker inte för den som kan göra pensionssparavdrag som allmänt avdrag. Ett ställ- ningstagande från lagstiftaren i vad mån privata pensioner för vilka avdrag görs i näringsverksamheten ska medföra reducering av dag- penningen efterlyses.</P>
<P class="p314 ft35"><SPAN class="ft33">7.5.5.4</SPAN><SPAN class="ft66">Efterskyddstid</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Om en företagare bedrivit verksamhet kortare tid än tolv månader och innan dess varaktigt haft anställning som arbetstagare, kan dagpenningen enligt 37 § ALF, om det är till den sökandes förmån, beräknas utifrån inkomsten som anställd. Denna efterskyddstid bör förlängas eftersom få företag hinner etableras inom så kort tid som tolv månader.</P>
<P class="p49 ft9">Det är inte ovanligt att företag läggs ner innan företaget bedri- vits i tolv månader. För att undvika detta bör efterskyddstiden vara tre år. Många skulle känna sig tryggare om de visste att de hade tre år på sig att pröva sin affärsidé, utan att riskera att stå utan dag- penning eller få låg dagpenning för det fall företaget inte går bra och måste läggas ner. Det finns även förslag på att efterskyddstiden bör vara från två år och upp till fem år.</P>
<P class="p55 ft9">För att efterskyddet ska vara så effektivt som möjligt finns behov av att i den tidigare anställningen få räkna in även tid då den sökande varit frånvarande från arbetet p.g.a. sjukdom eller tillfällig vård av barn.</P>
<P class="p49 ft9">Tidigare fanns en hjälpregel för anställda, utfärdad av IAF, som vid beräkning av normalarbetstid för arbetstagare möjliggjorde medräkning även av tid då den sökande varit frånvarande från arbetet p.g.a. sjukdom eller vård av sjukt barn.<SPAN class="ft63">4 </SPAN>Hjälpregeln togs dock bort den 1 januari 2007. Följden av det är att efterskyddet nu är tillämpbart i färre fall än tidigare, dvs. att dagpenningen ändå måste beräknas på ersättningen för arbete från det nystartade företaget. Hjälpregeln bör därför återinföras och gälla både an- ställda och företagare. Återinförandet måste ske genom lagändring.</P>
<P class="p614 ft65"><SPAN class="ft64">4 </SPAN>4 kap 3 § IAFFS 2006:3.</P>
<P class="p278 ft16">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td193"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td194"><P class="p4 ft28">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p615 ft11"><SPAN class="ft11">7.5.6</SPAN><SPAN class="ft58">Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) och arbetslöshetskassorna</SPAN></P>
<P class="p616 ft9">En arbetslöshetskassa som felaktigt betalat ut arbetslöshetsersätt- ning kan bli återbetalningsskyldig till IAF. Detta kan av arbets- löshetskassor med ansträngd ekonomi upplevas som ett hot. Det kan inte uteslutas att denna ordning påverkar arbetslöshetskassorna att i tveksamma fall avslå en ansökan om arbetslöshetsersättning och således inverka menligt på den enskildes rättssäkerhet.</P>
<P class="p45 ft9">IAF var tidigare mer aktivt i att meddela föreskrifter. Eftersom IAF befanns ha överskridit sina befogenheter, är många av föreskrifterna numera omgjorda till kommentarer. Det är dock svårt att hitta klara och tydliga riktlinjer i dessa kommentarer.</P>
<P class="p112 ft9">Tolkningsutrymmena i både ALF och IAF:s föreskrifter upp- fattas som stora och detta skapar rättsosäkerhet. Idag behöver många fall avgöras i domstol, vilket är tidskrävande och dessutom ekonomiskt bekymmersamt för den enskilde. Det är önskvärt att IAF får möjlighet att lämna förhandsbesked.</P>
<P class="p112 ft9">Det bör även ske en översyn av vilken föreskriftsrätt IAF ska ha, vilka föreskrifter som inte gäller och vilka som i stället bör regleras i lag.</P>
<P class="p139 ft9">IAF har påpekat att IAF är en tillsynsmyndighet och inte har till uppgift att lämna några förhandsbesked. Alla föreskrifter som gäl- ler företagare och om återfinns i IAFFS 2006:6 tillkom i anslutning till ALF:s ikraftträdande den 1 januari 1998. En föreskrift har för- svunnit sedan dess. I övrigt har föreskrifterna ändrats språkligt och redaktionellt för att göras mer överskådliga. IAF har endast rätt att föreskriva om verkställighetsföreskrifter vad gäller vem som är företagare och hur dagsförtjänsten ska beräknas.</P>
<P class="p340 ft23"><SPAN class="ft23">7.6</SPAN><SPAN class="ft57">Övriga synpunkter</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Företagare har oftare längre arbetstid än 40 timmar per vecka. För detta finns ingen förståelse utan reglerna är endast anpassade till en arbetstid om 40 timmar per vecka. Det innebär att företagare riskerar att inte få ersättning beräknad utifrån sin verkliga arbets- oförmåga vid sjukdom. Försäkringskassan har framhållit att idag gäller att vid beräkning av jämförelseinkomsten bör denna anpassas så att den, utan begränsning i arbetstidslagen, motsvarar den för- säkrades faktiska arbetsinsats i den egna verksamheten. Detta bör</P>
<P class="p617 ft16">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Synpunkter från organisationer och myndigheter</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">gälla oavsett om personen arbetar normal heltid, i mindre omfatt- ning eller mer än heltid.</P>
<P class="p50 ft9">Flera processer mellan företagare och Försäkringskassan beror på att Försäkringskassan inte anses förstå företagarnas villkor eller hur deras resultat regleras.</P>
<P class="p54 ft9">Företagare uppger sig mötas av misstro från Försäkringskassans handläggare. Problem att få föräldrapenning för de företagare som arbetar i eller i närheten av hemmet finns då kassans handläggare anser att dessa ändå är hemma. Det har även visat sig svårt för företagare att få tillgång till havandeskapspenning, trots att vill- koren härför borde anses vara uppfyllda.</P>
<P class="p49 ft9">Bristen på förståelse för hur en enskild näringsidkares resultat ska beräknas medför att företagare, som deklarerat låga resultat, ”upptaxeras” av Försäkringskassan så att de blir återbetalningsskyl- diga för underhållsbidrag, trots att deras verkliga resultat är så lågt att det knappast räcker till för att ge rätt till förmåner från socialförsäkringssystemet i övrigt.</P>
<P class="p49 ft9">Det har föreslagits att Försäkringskassan utbildar särskilda hand- läggare som förstår företagarnas villkor och kan tyda en inkomst- deklaration på rätt sätt. På så sätt skulle mycket administration för företagare och Försäkringskassan undvikas och företagarna och staten besparas många, långa och kostsamma processer.</P>
<P class="p49 ft9">Omedelbar tillgång till vård och rehabilitering inom både privat och offentlig sjukvård är oerhört viktigt för företagarnas möjlighet att driva sina företag.</P>
<P class="p49 ft9">Skattetrycket på företagare är för högt och det bär sig helt enkelt inte att vara företagare. Företag slås ut och de som skulle kunna tänka sig att bli företagare avskräcks från att starta företag. Undersökningar har visat att de höga arbetsgivar- och egenavgif- terna är det enskilt största hindret när det gäller att starta, driva och utveckla företag. En generell halvering av avgifterna skulle ge posi- tiva effekter på arbetslösheten och ge egenföretagandet en skjuts. Det borde även övervägas att ha lägre sociala avgifter för små före- tag, eftersom de anställda i genomsnitt brukar ha en lägre sjuk- frånvaro än vad anställda i större företag har. Det måste bli enklare att starta, äga, driva och utveckla företag.</P>
<P class="p618 ft16">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<P class="p12 ft8">Överväganden och förslag</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p12 ft8">8 Företagare i sjukförsäkringen</P>
<P class="p77 ft23"><SPAN class="ft23">8.1</SPAN><SPAN class="ft57">Företagarbegreppet i sjukförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p619 ft30">andelsägare i fåmansföretag likställs med egenföretagare</P>
<P class="p620 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag: </SPAN>Företagare i fåmansföretag kan välja att likställas med övriga företagare när det gäller egenavgifter och val av karenstid i sjukförsäkringen.</P>
<P class="p621 ft9">I utredningens uppdrag ingår att analysera villkoren för företagare och vid behov lämna förslag till hur reglerna i sjukförsäkringen kan förändras så att de så långt möjligt blir neutrala i förhållande till val av associationsform.</P>
<P class="p139 ft9">Inom sjukförsäkringen anses person som redovisar inkomst av annat förvärvsarbete, dvs. enskild näringsidkare och fysisk handels- bolagsdelägare, som företagare.</P>
<P class="p112 ft9">Den som bedriver näringsverksamhet genom juridisk person i annat fall, t.ex. genom företagsformerna aktiebolag och ekonomisk förening, anses och behandlas inom sjukförsäkringen som anställd.</P>
<P class="p58 ft9">Efter att ha hört ett antal organisationer, myndigheter samt personer som bedriver näringsverksamhet i olika företagsformer drar utredningen slutsatsen att den rådande särbehandlingen av företagare i olika företagsformer är svårbegriplig samt leder till att företagare behandlas olika beroende på val av företagsform.</P>
<P class="p139 ft9">För att personer som driver näringsverksamhet genom företags- formerna aktiebolag och ekonomisk förening, nedan benämnda <NOBR>”AB-företagare”,</NOBR> ska kunna jämställas med företagare som bedriver enskild firma och handelsbolag, bör dessa bedömas utifrån samma utgångspunkter. Utredningen anser att grunden för att uppnå detta är att <NOBR>AB-företagares</NOBR> ersättning för arbete betraktas som inkomst</P>
<P class="p622 ft16">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">av annat förvärvsarbete i AFL, i stället för som inkomst av anställ- ning. I praktiken innebär det att företagarna i AB blir likställda med egenföretagarna genom tillämpning av samma regler i AFL. För att uppnå full jämlikhet mellan företagare i olika företagsformer bör <NOBR>AB-företagarna</NOBR> behandlas som egenföretagare även i avgiftshän- seende, med möjlighet att genom val av karenstid påverka den sjuk- försäkringsavgift som ska betalas. På så sätt skapas en neutral sjuk- försäkring för företagare, jämför begreppet neutral företagsbeskatt- ning. För att uppnå en neutral sjukförsäkring har utredningen övervägt två alternativ.</P>
<P class="p289 ft11"><SPAN class="ft11">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Alternativ 1 </SPAN><NOBR>AB-företagare</NOBR> erlägger egenavgifter</P>
<P class="p263 ft9">I 2 kap. 8 § socialavgiftslagen (2000:980), SAL, finns regler för att låta anställda i viss situation erlägga egenavgifter och välja karenstid. Utredningen har därför övervägt att låta personer som kan identifieras som s.k. <NOBR>AB-företagare</NOBR> ansluta till dessa regler och själva erlägga egenavgifter (i stället för att deras arbetsgivare erläg- ger arbetsgivaravgifter). En sådan ordning skulle innebära att dessa företagare blir skyldiga att varje månad avge preliminärdeklaration och betala in preliminär skatt till skatteverket, s.k. <NOBR>SA-skatt.</NOBR> Som en följd av detta skulle även reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229), IL, behöva anpassas i flera avseenden. Även om en sådan reglering görs frivillig skulle ökad administration motverka syftet med förslaget. Utredningen har därför valt att överge denna lösning för att i stället föreslå en lösning där utfallet är snarlikt, men där admi- nistrationen för den enskilde <NOBR>AB-företagaren</NOBR> är av betydligt mindre omfattning.</P>
<P class="p623 ft11"><SPAN class="ft11">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Alternativ 2 – AB företagare erlägger arbetsgivaravgifter i nivå med egenavgifterna</SPAN></P>
<P class="p359 ft9">Av 9 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, följer att arbetsgivaravgifter ska beräknas för varje redovisningsperiod efter de procentsatser och det underlag som anges i 2 kap. SAL.</P>
<P class="p49 ft9">Arbetsgivaravgifter är differentierade utifrån ålder på de per- soner till vilka ersättning utges. Utredningen föreslår att ytterligare en differentiering införs för vissa s.k. <NOBR>AB-företagare.</NOBR> Dessa ska kunna erlägga arbetsgivaravgifter i nivå med egenavgifterna.</P>
<P class="p624 ft16">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">Förutom att avgiftsnivåerna likställs mellan de två företagar- grupperna föreslår utredningen att <NOBR>AB-företagarna</NOBR> får möjlighet att välja karens, vilken påverkar sjukförsäkringsavgiftens storlek.</P>
<P class="p111 ft9">Skatteverket har bekräftat till utredningen att förslaget kräver ändring i utformningen av skattedeklarationen, men att det rent tekniskt är möjligt att anpassa systemet till en sådan lösning. En sådan anpassning anges tidigast kunna vara klar till den 1 januari 2010.</P>
<P class="p282 ft9">Skatteverket har pekat på att förslaget kan medföra vissa kon- trollproblem. Utredningen inser att en differentiering av arbets- givaravgifter i sig medför ett avsteg från en tänkt schablon och att detta medför behov av mer omfattande kontrollarbete från Skatte- verkets sida. Ytterligare differentiering i enlighet med utredningens förslag innebär ytterligare en aspekt att beakta för Skatteverket. Differentiering av socialavgifterna är emellertid ett faktum som Skatteverket redan har att förhålla sig till och som Skatteverket, såvitt utredningen kan bedöma, hittills hanterat på ett utmärkt sätt genom att bl.a. anpassa sina blanketter till de differentierade arbets- givaravgifterna. Det är angeläget att Skatteverket fortsätter utforma sina blanketter på sådant sätt att de blir lätta att tyda, tillämpa och därmed kontrollera.</P>
<P class="p149 ft9">Utredningen har övervägt om den föreslagna lösningen ska vara obligatorisk för samtliga personer som kan identifieras som AB- företagare. Av flera skäl anser utredningen att ett obligatorium inte är lämpligt. Därvid utgår utredningen ifrån att <NOBR>AB-företagare</NOBR> även fortsättningsvis kommer att betraktas som anställda i andra regel- verk. Ett påtvingat obligatorium skulle även medföra betydande övergångsproblem för enskilda och myndigheter. Utredningen föreslår därför att person som uppfyller kraven för att vara AB- företagare bereds möjlighet att likställas med egenföretagare i AFL:s mening.</P>
<P class="p310 ft29">För att uppnå den neutralitet mellan företagsformerna som anges i direktivet, krävs att de fåmansföretagare, som begärt undan- tag, inte omfattas av lagen (1991:1947) om sjuklön.</P>
<P class="p625 ft16">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft35"><SPAN class="ft33">8.1.2.1</SPAN><SPAN class="ft66">Vilka </SPAN><NOBR>AB-företagare</NOBR> ska likställas med egenföretagare?</P>
<P class="p263 ft9">Vilka <NOBR>AB-företagare</NOBR> ska ha möjlighet att likställas med egenföre- tagare i avgiftshänseende? Utredningen anser att innehav av andelar i juridiska personer bör vara den grundläggande förutsättningen vid en sådan bedömning.</P>
<P class="p54 ft9">De <NOBR>AB-företagare</NOBR> som närmast är att likställa med egen- företagare med vilka neutralitet eftersträvas är de som har andelar i s.k. fåmansföretag. Med fåmansföretag avses aktiebolag eller eko- nomisk förening i vilka fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i före- taget.<SPAN class="ft63">1</SPAN></P>
<P class="p49 ft9">Genom att anknyta företagarbegreppet till fåmansföretagar- begreppet förhindras att aktieägare i noterade bolag blir företagare i trygghetssystemen. Detta innebär att ägarna till fåmansföretag som börsnoteras från och med börsnoteringen inte kommer att anses som företagare i sjukförsäkringens mening. Utredningen anser att detta är rimligt, eftersom ägarna i ett företag som utvecklats på så sätt att det börsnoteras, är mer att jämställa med anställda än före- tagare i detta avseende.</P>
<P class="p55 ft9">Begreppet fåmansföretag omfattar även ekonomiska föreningar, varför begreppet är lämpligt att använda för att fånga in företagare även i denna företagsform.</P>
<P class="p54 ft9">Eftersom utredningens avsikt inte är att andelsinnehavare, som i egentlig mening inte är att betrakta som företagare, ska kunna lik- ställas med egenföretagare krävs att andelsinnehavaren har infly- tande i den juridiska person i vilken de är andelsinnehavare.</P>
<P class="p49 ft9">Storleken på andelsinnehav i en juridisk person kan av olika orsaker, t.ex. som en åtgärd i en pågående generationsväxling, skilja sig åt mellan andelsinnehavarna utan att andelsinnehavare med mindre innehav för den skull inte är att betrakta som företagare. För att ta hänsyn till detta men ändå få en likformighet med egen- företagares inflytande i den näringsverksamhet dessa bedriver, an- ser utredningen att andelsinnehavet i ett fåmansföretag bör uppgå till minst tio procent av rösterna i fåmansföretaget för att AB- företagare ska kunna likställas med egenföretagare. Om fråga upp- kommer om den försäkrade är andelsinnehavare med rätt röstetal i just fåmansföretag, vilket bör ske i samband med anmälan till Försäkringskassan, bör andelsinnehavaren kunna styrka detta med intyg från redovisningskonsult, revisor eller på annat vederhäftigt</P>
<P class="p626 ft65"><SPAN class="ft64">1 </SPAN>Begreppet fåmansföretag och reglerna kring dessa har redogjorts för i avsnitt 2.2.5.</P>
<P class="p278 ft16">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">sätt. Utredningen ser inte skäl att kräva att intyget ska ha utfärdats av godkänd/auktoriserad redovisningskonsult/revisor, eftersom det torde vara vanligt att revisor i mindre ekonomisk förening inte uppfyller dessa krav.</P>
<P class="p304 ft35"><SPAN class="ft33">8.1.2.2</SPAN><SPAN class="ft66">Nödvändigheten av ett kvantifierat aktivitetskrav</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Fördelen med en definition som utgår från andelsinnehavet är att den normalt är lätt att tillämpa och att det därmed blir lätt att avgöra vem som är företagare. Reglerna får emellertid inte utformas på så sätt att personer som endast innehar andelar och som i egentlig mening inte är företagare omfattats av reglerna. Fråga är därför om det finns skäl att komplettera andelskravet med ett aktivitetskrav?</P>
<P class="p247 ft9">I de fall ersättning för arbete betalas ut från ett fåmansföretag ligger denna ersättning till grund för aktiebolagets skyldighet att erlägga arbetsgivaravgifter och fåmansföretagarens rätt till för- måner från socialförsäkringen. Har inget arbete utförts är det rimligt att anta att någon ersättning inte betalas ut. Det kan härvid nämnas att det i 60 kap. IL finns regler som avser att förhindra otillbörlig inkomstfördelning inom en familj som tillsammans bedriver näringsverksamhet. Effekten av att erlägga arbetsgivar- avgifter i nivå med egenavgifterna och, vid val av karens, lägre sjukförsäkringsavgift, inträder först då ersättning för arbete beta- lats ut. Behov av ett bestämt aktivitetskrav för att fåmansföretagare ska kunna jämställas med egenföretagare i avgiftshänseende finns därför inte.</P>
<P class="p627 ft9">Utredningen föreslår att företagare i vissa fall ska ha rätt till ett s.k. grundskydd vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten för att fastställa sjukpenning. I sådant fall bör reglerna för att åtnjuta detta kompletteras med ett formligt krav på arbets- insats, mer om detta under avsnitt 8.3.2.5.</P>
<P class="p304 ft35"><SPAN class="ft33">8.1.2.3</SPAN><SPAN class="ft66">Tillämpningen</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">För att underlätta administrationen av reglerna föreslår utred- ningen att dessa kan tillämpas först från det månadsskifte som föl- jer närmast efter det att fåmansföretagare anmält till Försäkrings- kassan att denne vill likställas med egenföretagare. Denna tid har av</P>
<P class="p628 ft16">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">berörda myndigheter (Försäkringskassan och Skatteverket)ansetts tillräcklig.</P>
<P class="p54 ft9">Efter det att anmälan inkommit till Försäkringskassan under- rättar Försäkringskassan Skatteverket som därefter har att beakta att reglerna om egenavgifter ska tillämpas vid erläggande av arbets- givaravgifterna för de fåmansföretagare som gjort anmälan. I sam- band med att fåmansföretagaren gör en anmälan kan även karens väljas. Försäkringskassan ska i sådant fall anmäla även detta till Skatteverket.</P>
<P class="p55 ft9">För att reglerna ska kunna tillämpas på avsedda personer är det enligt utredningens mening nödvändigt att se till att kravet på innehav av erforderlig röstandel om 10 procent upprätthålls under hela den tid som reglerna ska tillämpas. De personer som vid en viss tidpunkt inte uppfyller röstandelskravet bör inte längre vara berättigade att få sin inkomst av anställning betraktad som inkomst av annat förvärvsarbete. För dessa personer måste det skapas sär- skilda regler som underlättar en återgång till den tidigare regle- ringen.</P>
<P class="p357 ft9">Om det inte blir möjligt att frivilligt återgå till att få sin inkomst klassificerad som inkomst av anställning i AFL:s mening, skulle en person som önskade detta bli nödgad att se till att bli diskvalifi- cerad genom att verka för att röstetalet understeg den satta kvalifi- kationsgränsen. En sådan ordning är inte rimlig. Regler för att en företagare frivilligt ska kunna lämna det föreslagna regelsystemet måste därför införas.</P>
<P class="p49 ft9">Den som frivilligt vill återgå till att få sin ersättning för arbete ansedd som inkomst av anställning ska skriftligen anmäla detta till Försäkringskassan. Detta bör gälla även för den som inte längre uppfyller kraven för att få sin ersättning av arbete ansedd som inkomst av annat förvärvsarbete dvs. i de fall den försäkrade inte längre innehar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar i ett fåmansföretag. Om förutsättningarna som förelåg vid anmälan ändras, så att den försäkrade inte längre uppfyller kraven för att få sin ersättning av arbete ansedd som inkomst av annat förvärvs- arbete eller då anmälan om återgång skett, är utgångspunkten att en återgång till att tillämpa reglerna för försäkrade i AFL som har inkomst av anställning och inte valt karenstid ska ske vid näst- kommande månadsskifte.</P>
<P class="p437 ft29">De föreslagna reglerna måste samordnas med de regler som utredningen föreslår vad gäller karens, eftersom det inte bör vara möjligt för den som valt en längre tids karens, och därvid erhållit</P>
<P class="p216 ft16">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">lägre sjukförsäkringsavgift, att genom utträde från de särskilda reglerna omedelbart undgå denna karens. Har den försäkrade valt karenstid kan utträde därför ske först när karenstiden löpt ut. En sådan ordning är nödvändig för att skapa ett stabilt system som inte kan missbrukas.</P>
<P class="p112 ft9">Enligt nu gällande regler kan den som har valt karenstid på tre eller trettio dagar byta till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid. Detta är dock bara möjligt så länge han eller hon inte fyllt 55 år. Eftersom utredningens förslag omfattar även vissa fåmansföretagare uppkommer fråga om dessa efter 55 år bör ha möjlighet att återgå till att få sin arbetsinkomst ansedd som inkomst av anställning. En sådan lösning medger att dessa personer kan undgå karenstid för att i stället omfattas av sjuklönelagens regler.</P>
<P class="p310 ft9">Utredningen anser emellertid att det skulle föra för långt att neka personer, som i många andra avseenden betraktas som anställda, att återgå till ordningen för anställda i AFL, även efter det att de fyllt 55 år. Dessutom erläggs för anställda arbetsgivar- avgifter baserade på villkoren för anställda. Byte ska emellertid vara möjligt först efter att dessa personer har att vänta ut uppsägnings- tiden för vald karens samt aldrig tillämpas på sjukdom som inträffat innan ändringen. Det senare bör gälla även om karenstid inte valts, jämför avsnitt 8.2.3 nedan.</P>
<P class="p340 ft35"><SPAN class="ft33">8.1.2.4</SPAN><SPAN class="ft66">Utländska personer</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Definitionen av fåmansföretag omfattar även motsvarande ut- ländska juridiska personer, vilket följer av 2 kap. 2 § IL. Det blir därför i sig möjligt för fåmansföretagare i sådan juridisk person att omfattas av de föreslagna reglerna i denna del. Härvid har det bety- delse om socialavgifter ska erläggas för fåmansföretagaren i Sverige. Saknas avgiftsskyldighet finns knappast skäl att nyttja de föreslagna reglerna.<SPAN class="ft63">2</SPAN></P>
<P class="p629 ft65"><SPAN class="ft64">2 </SPAN>Det svenska socialförsäkringssystemet och dess förhållande till internationella regler redogörs för i avsnitt 2.1 samt 3.</P>
<P class="p501 ft16">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p630 ft30"><SPAN class="ft23">8.2</SPAN><SPAN class="ft91">Karens för den som har inkomst av annat förvärvsarbete</SPAN></P>
<P class="p631 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag: </SPAN>En generell karenstid på sju dagar införs för företagare. Företagarna ges möjlighet att välja längre karenstid; 30, 90, 180 eller 365 dagar.</P>
<P class="p632 ft9">För att uppnå likformighet mellan företagsformerna föreslår utred- ningen att de andelsägare som är berättigade att anmäla ersättning av arbete som inkomst av annat förvärvsarbete och också gjort detta, ska, förutom att erlägga arbetsgivaravgifter i nivå med egen- avgifterna, ha möjlighet att välja karens på samma sätt som egen- företagare.</P>
<P class="p394 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft58">En ny grundläggande karens om sju dagar införs</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Som redovisats i avsnitt 7 är det en allmän uppfattning att före- tagare har svårt att utnyttja socialförsäkringssystemen, eftersom de inte har möjlighet att vara frånvarande från sitt företag trots egen eller barns sjukdom. Beräkningar från SCB, vilka redovisats i avsnitt 6, visar att det finns fog för denna uppfattning. Eftersom företagare inte nyttjar sjukförsäkringen i paritet med de avgifter de erlägger önskas sänkning av de sociala avgifterna och främst då sjukförsäkringsavgiften. Mot denna bakgrund är fråga om det inte finns skäl att förlänga den grundläggande karenstid om en dag som idag finns för egenföretagare. Därmed skulle också sjukförsäk- ringsavgiften sänkas.</P>
<P class="p612 ft29">Socialförsäkringsutredningen har i sin PM nr. 6 ”Egenföretagare och sjukförsäkringen” på s. 28 ff. anfört bl.a. följande angående sjukskrivningen bland egenföretagare:</P>
<P class="p633 ft12">Det tycks inte finnas några stora skillnader i genomsnitt mellan egenföretagare och övriga när det gäller sjukskrivningar över 22 dagar. Egenföretagarmännen är något mer sjukskrivna än samtliga män i arbetsför ålder men kvinnorna är å andra sidan mindre sjukskrivna än kvinnor i allmänhet.</P>
<P class="p634 ft12">Den skillnad som finns mellan egenföretagare och anställda finns i stället bland de korta sjukfallen. Omkring en tredjedel av alla egen- företagares sjukfall pågår i exakt sju dagar. En naturlig tolkning är att det har betydelse att det första mötet med någon form av portvakt</P>
<P class="p290 ft16">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p635 ft12">utöver dem själva sker först efter just sju dagar. På den åttonde dagen krävs nämligen läkarintyg. En annan tolkning är att det finns en gräns för egenföretagare för hur länge det går att vara sjukfrånvarande och att den gränsen går vid just sju dagar. Är det så talar det för att det finns egenföretagare som avbryter sin sjukskrivning dag åtta trots att de inte hunnit bli friska.</P>
<P class="p301 ft12">Egenföretagare är en heterogen grupp och bland dem kan finnas en grupp som har återkommande sjukfall och högre sjuklighet. Men överrepresentationen av antalet fall som varar i exakt sju dagar leder tanken till att sjukförsäkringen missbrukas. Vem kontrollerar om egenföretagaren arbetar eller inte? Egenföretagare taxeras en gång om året och det är ofta omöjligt att kontrollera när inkomsterna har uppkommit. För den enskilde är företaget ofta en livsstil och arbete och fritid kan flyta ihop på ett sätt som gör gränsen mellan arbets- oförmåga och förmåga flytande.</P>
<P class="p397 ft96">En annan skillnad är att andelen sjukfall som når den fjortonde dagen är mycket högre för egenföretagare och arbetslösa jämfört med anställda, vilket väcker en misstanke om att det ändå finns en inte obetydlig grupp egenföretagare och arbetslösa som inte sjukskriver sig trots att de skulle ha rätt till det. Det kan dels röra sig om personer som inte riktigt känner till regelsystemet och dels om egenföretagare som har svårare än anställda att vara frånvarande från sitt arbete.</P>
<P class="p636 ft12">Möjligheten att välja karensdagar öppnar för en studie av s.k. adverse selection som är ovanlig i vårt generella socialförsäkringssystem. Tyvärr gör problematiken med att bestämma populationen att det blir svårt att göra en korrekt jämförelse mellan de tre grupperna. Det tycks dock som om teorin stämmer. De med färre antal karensdagar blir oftare sjuka än de med många karensdagar.</P>
<P class="p280 ft9">Det bör noteras att Socialförsäkringsutredningens undersökning är baserade endast på egenföretagare och inte företagare som är anställda i sin näringsverksamhet. Oavsett detta förefaller det egen- domligt att omkring en tredjedel av alla egenföretagares sjukfall pågår i exakt sju dagar. Med hänsyn härtill och eftersom företagar- kollektivet eftersträvar en generell sänkning av socialavgifterna, dvs. i detta fall sjukförsäkringsavgiften, anser utredningen, efter samråd med företagarnas organisationer, att en förlängning av den grundläggande karenstiden från en dag till sju dagar skulle gynna företagarkollektivet. Med en sådan regel kan den sjukförsäkrings- avgift som idag gäller vid en karensdag sänkas. Försäkringskassan har beräknat att en förlängd karens till sju dagar skulle innebära besparingar för försäkringen med cirka 80 miljoner kronor. Därtill kommer att hälften av alla inträffade sjukfall inte behöver hand- läggas av Försäkringskassan. Vad denna besparing uppgår till i kro- nor, har inte varit möjligt att få fram.</P>
<P class="p637 ft16">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft58">Förlängning av karenstiden</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Från företagarhåll har framförts att det absolut viktigaste för en företagare som råkar ut för sjukdom eller skada är att denne får tillgång till snabb vård och rehabilitering för att säkerställa ett snabbt tillfrisknande och återgång till aktiv tjänst i företaget. En sänkning av sjukförsäkringsavgiften skulle därför ge fler företagare finansiell möjlighet att köpa en sjukvårdsförsäkring</P>
<P class="p55 ft9">Det har från vissa håll framförts tankar på att företagare helt borde få möjlighet att lämna det offentliga sjukförsäkringssyste- met, en s.k. total <NOBR>opt-out,</NOBR> för att härigenom slippa erlägga sjukför- säkringsavgift. Från andra håll har det framförts önskemål om att antalet karensdagar som är möjliga att välja förlängs från dagens 30 dagar till 365 dagar för att uppnå största möjliga sänkning av sjukförsäkringsavgiften i den del som avser sjukpenningförsäk- ringen.</P>
<P class="p357 ft9">Sjukförsäkringsavgiften är till för att finansiera sjukförsäk- ringen, dvs. både sjuk- och rehabiliteringspenningen och sjuk- och aktivitetsersättningen. Under avgiftsåret 2006 uppgick sjukförsäk- ringsavgiften till 9,61 procent. Den del av avgiften som finansierade sjuk- och rehabiliteringspenningen uppgick till 2,82 procent. Infö- rande av 365 dagars karens innebär därför en sänkning av sjukför- säkringsavgiften som är begränsad. Härvid bör man betänka att det vid en vald karens om 365 dagar ändå inte uppnås en total sänkning av sjukpenningdelen av sjukförsäkringsavgiften, eftersom det finns sjukpenningfall som kan pågå längre än ett år. Detta gäller även efter införandet av den s.k. rehabiliteringskedjan den 1 juli 2008.</P>
<P class="p55 ft9">Enligt uppgifter från Försäkringskassan, baserade på siffror från november 2006, var det cirka 27 procent av företagarna<SPAN class="ft63">3 </SPAN>med s.k. B- inkomst som inte hade valt längre karens (dvs. hade en dags karens). Cirka 68 procent hade valt tre dagars karens och cirka 5 procent hade valt 30 dagars karens. För de företagare som hade blandad inkomst fördelade sig valet så att cirka 28 procent inte valt någon karens, cirka 65,5 procent hade valt tre dagars karens och cirka 6,5 procent hade valt 30 dagars karens.</P>
<P class="p253 ft29">De återgivna siffrorna från Försäkringskassan omfattar inte personer som bedriver näringsverksamhet genom företagsformen aktiebolag och ekonomisk förening. Vissa av dessa får först genom</P>
<P class="p638 ft65"><SPAN class="ft64">3 </SPAN>Uppgifterna omfattar företagare med <NOBR>SGI-B</NOBR> som anmält karens och/eller fått SGI fastställd i ersättningsärende.</P>
<P class="p429 ft16">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">utredningens förslag möjlighet att likställas med egenföretagare och välja karens.</P>
<P class="p128 ft9">Utredningen har valt att låta Försäkringskassan beräkna vad en förlängd karens i så fall skulle innebära i sänkt sjukförsäkrings- avgift. Utredningen har begränsat sin beställning till att omfatta karens upp till 365 dagar. Utredningen ser inget skäl att föreslå en längre karens eller att låta företagare välja att helt lämna sjuk- försäkringen. En sådan lösning skulle inte vara förenlig med utred- ningens direktiv.</P>
<P class="p293 ft35"><SPAN class="ft33">8.2.2.1</SPAN><SPAN class="ft66">Sjukförsäkringsavgift vid olika karenstider</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Utredningen har uppdragit åt Försäkringskassan att beräkna sjuk- försäkringsavgiften med utgångspunkt i en karens om sju dagar och möjlighet att välja karenstid därutöver om 30, 90, 180 eller 365 dagar.</P>
<P class="p639 ft9">Försäkringskassan har utgått från redovisade förhållanden för avgiftsåret 2006. Sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna år 2006 var 9,61 procent vid en dags karens, 7,86 procent vid 3 dagars karens och 6,99 procent vid 30 dagars karens. Sjukförsäkrings- avgiften i arbetsgivaravgifterna var 8,64 procent för 2006. Försäk- ringskassan har gjort följande antaganden för sin beräkning.</P>
<P class="p640 ft29"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft142">2006 års avgift på 8,64 procent för arbetstagare ska täcka kost- naderna för sjukförsäkringen, exkl. inkomster från näringsverk- samhet </SPAN><NOBR>(B-inkomst).</NOBR></P>
<P class="p641 ft29"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft142">Av avgiften kan 2,82 procent antas täcka kostnaderna för sjuk- och rehabiliteringspenning, om fördelningen av sjukpenning antas vara densamma för såväl arbetstagare som egenföretagare.</SPAN></P>
<P class="p641 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft19">Om en ökad koppling mellan avgifterna och ersättningen ska åstadkommas bör 2,82 procent ändras i proportion till hur nyttjandet i förhållande till inbetalda sjukförsäkringsavgifter för företagare skiljer sig åt ifrån arbetstagare. Till detta hör att den genomsnittliga avgiften 2006 i det närmaste var densamma för företagare och arbetstagare (8,61 procent respektive 8,64 pro- cent). De inbetalda sjukförsäkringsavgifterna bör därmed vara jämförbara mellan företagare och arbetstagare och ingen juste- ring av beloppen behöver göras.</SPAN></P>
<P class="p642 ft16">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p643 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft122">Uppgifter om inbetalda sjukförsäkringsavgifter och utbetalda ersättningar fördelade på arbetstagare, näringsidkare med B- inkomst och företagare med eget AB hämtas från SCB, jämför avsnitt 7.4, tabell 7.3.</SPAN></P>
<P class="p644 ft9"><SPAN class="ft9">5.</SPAN><SPAN class="ft122">Individer som idag har 30 karensdagar antas ha jämförbara inkomster med övriga företagare med </SPAN><NOBR>B-inkomst.</NOBR></P>
<P class="p644 ft9"><SPAN class="ft9">6.</SPAN><SPAN class="ft122">De som kommer att välja 7 karensdagar antas vara samtliga som idag har 1 eller 3 karensdagar samt ett slumpmässigt urval av dem som idag har 30 karensdagar eller har eget AB.</SPAN></P>
<P class="p536 ft9"><SPAN class="ft9">7.</SPAN><SPAN class="ft122">De som kommer att välja 30, 90, 180 eller 365 karensdagar</SPAN></P>
<P class="p435 ft9">antas vara ett slumpmässigt urval av dem som idag har 30 karensdagar eller har eget AB. I beräkningen bortses från att det troligen kommer att bli ett snedvridet urval mellan vilka som kommer att välja 30 respektive 365 karensdagar.</P>
<P class="p644 ft29"><SPAN class="ft9">8.</SPAN><SPAN class="ft143">2006 års avslutningstakt för de båda riskpoolerna (anställda och egenföretagare) antas gälla fortlöpande.</SPAN></P>
<P class="p645 ft9">Utifrån dessa antaganden har Försäkringskassan beräknat sjukför- säkringsavgiften 2006 enligt följande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr7 td117"><P class="p33 ft3">Tabell 8.1</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p4 ft3">Karenstid och sjukförsäkringsavgift</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td184"><P class="p4 ft144"> </P></TD>
<TD class="tr33 td198"><P class="p4 ft144"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td184"><P class="p33 ft3">Karensdagar</P></TD>
<TD class="tr7 td198"><P class="p646 ft145">Sjukförsäkringsavgift (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td117"><P class="p647 ft88">7</P></TD>
<TD class="tr22 td197"><P class="p648 ft81">7,81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td117"><P class="p101 ft88">30</P></TD>
<TD class="tr3 td197"><P class="p648 ft81">6,89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td117"><P class="p101 ft88">90</P></TD>
<TD class="tr3 td197"><P class="p648 ft81">6,63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td117"><P class="p33 ft88">180</P></TD>
<TD class="tr1 td197"><P class="p648 ft81">6,40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td184"><P class="p33 ft88">365</P></TD>
<TD class="tr1 td198"><P class="p648 ft81">6,19</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Anmälan om kortare karens</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Den som har valt karenstid på tre eller 30 dagar, kan, enligt dagens regler, byta till försäkring med kortare karenstid eller ingen karens- tid. Detta är dock bara möjligt så länge han eller hon inte fyllt 55 år. Ändringen blir gällande 14 dagar efter den dag begäran om ändring gjordes hos Försäkringskassan. Den får dock inte tillämpas på sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gällande. Detta bör alltjämt gälla. Utredningen anser dock att det bör övervägas om</P>
<P class="p404 ft16">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">inte åldersgränsen 55 år ska höjas. Det har ifrågasatts om inte nuva- rande <NOBR>55-årsgräns</NOBR> skulle kunna anses vara åldersdiskriminerande. Det ligger emellertid inte i utredningens uppdrag att föreslå en sådan höjning.</P>
<P class="p112 ft9">De långa karenstider som efterfrågats och som utredningen även föreslår, kräver en särskild reglering om uppsägningstid. Uppsäg- ningstiden bör konstrueras så att den motsvarar de antal dagar med vilken karenstiden förkortas. Det innebär att om en företagare har 90 dagars karenstid och anmäler ändring till 30 dagars karenstid blir karenstiden förkortad med 60 dagar, vilket tillika blir uppsägnings- tiden. Ny anmälan om kortare karens under karenstiden gäller som en justering av tidigare anmälan, varför om företagaren i exemplet ovan under uppsägningstiden anmäler ingen karens, så blir karenstiden 83 dagar från den första anmälan <NOBR>(90-7).</NOBR></P>
<P class="p45 ft9">Om någon inte längre uppfyller kraven för att få sin ersättning för arbete räknad som inkomst av annat förvärvsarbete på grund av att kraven härför inte längre uppfylls, dvs. i de fall den försäkrade inte längre innehar minst 10 procent av rösterna för samtliga ande- lar i ett fåmansföretag, bör detta likställas med en anmälan om ingen karens. Det är nödvändigt att upprätthålla uppsägningstid i sådana situationer, eftersom det erlagts avgifter utifrån vald karens. När uppsägningstiden löpt ut ska dessa personer åter anses som anställda med inkomst av anställning och omfattas av de regler i AFL och sjuklönelagen för anställda. Härigenom uppnås överens- stämmelse mellan erlagda avgifter och de förmåner som baseras på dessa.</P>
<P class="p310 ft9">Som utredningen tidigare anfört, skulle det föra för långt att neka personer, som i många andra avseenden betraktas som an- ställda, att återgå till ordningen som gäller för anställda i AFL, även efter det att de fyllt 55 år. Byte ska emellertid vara möjligt först efter att uppsägningstiden löpt ut samt aldrig tillämpas på sjukdom som inträffat innan ändringen blev gällande.</P>
<P class="p45 ft9">För de fåmansföretagare som inte väljer att återgå till att betraktas som anställda ska en förkortning av vald karenstid efter 55 års ålder inte vara möjlig. Detsamma ska, liksom enligt dagens regler, gälla för egenföretagare.</P>
<P class="p649 ft16">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft22">Exempel</P>
<P class="p650 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft122">Peter, 25 år, har valt karenstid om 90 dagar. Den 27 juni anmä- ler han till Försäkringskassan att han inte vill ha någon karenstid (vilket i praktiken, enligt utredningens förslag, innebör sju karensdagar). Först efter 83 </SPAN><NOBR>(90-7)</NOBR> dagar, eller den 18 september, har uppsägningstiden löpt ut. Av förenklingsskäl sker ikraftträdandet först vid det månadsskifte som inträffar närmast därefter, varför den nya karenstiden gäller från den 1 oktober. Från detta datum ska han även erlägga sjukförsäk- ringsavgift baserad på 7 karensdagar.</P>
<P class="p651 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft122">Stina, 43 år, äger samtliga andelar i sitt aktiebolag. Hon har tidigare anmält till Försäkringskassan att hon vill att hennes lön från aktiebolaget ska anses vara inkomst av annat förvärvs- arbete. Hon har även valt en karenstid om 365 dagar. Den 1 mars år 2 anmäler Stina till Försäkringskassan att hon vill för- korta sin karenstid till 7 dagar. Eftersom Stina valt en karenstid om 365 dagar är hennes uppsägningstid 358 </SPAN><NOBR>(365-7)</NOBR> dagar. Således går uppsägningstiden ut den 23 februari år 3. Den nya karensen om 7 dagar gäller således från den 1 mars år 3. Från detta datum erlägger hon även sjukförsäkringsavgift baserad på 7 karensdagar.</P>
<P class="p652 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft122">Steve, 56 år äger 10 procent av rösterna i ett fåmansföretag. Han har tidigare anmält till Försäkringskassan att han vill att hans lön från aktiebolaget ska anses vara inkomst av annat förvärvsarbete. Han har även valt en karenstid om 90 dagar. Den 7 mars år 2 anmäler Steve till Försäkringskassan att han vill utträda ur de särskilda reglerna, dvs. han vill att hans lön från aktiebolaget åter ska betraktas som inkomst av anställning. Eftersom han valt karens om 90 dagar ska uppsägningstiden om 83 dagar </SPAN><NOBR>(90-7)</NOBR> beaktas innan han åter kan behandlas som anställd. Det innebär att Steve får sin lön från aktiebolaget betraktad som inkomst av anställning från den 1 juli år 2. Från detta datum erlägger Steves arbetsgivare, dvs. fåmansföretaget, arbetsgivaravgifter enligt reglerna för anställda och sjukfall hanteras i första hand enligt lagen om sjuklön.</P>
<P class="p650 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft122">Martina, 30 år, har valt karenstid om 90 dagar. Den 17 juli anmäler hon till Försäkringskassan att hon vill ha karenstid om 30 dagar. Den 27 juli anmäler hon att hon inte vill ha någon karenstid. Den senare anmälan är en justering av den första</SPAN></P>
<P class="p424 ft16">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p653 ft9">anmälan, varför uppsägningstiden löper ut efter 83 dagar i oktober. Från den 1 november har Martina 7 dagars karens.</P>
<P class="p315 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.4</SPAN><SPAN class="ft58">Försäkringskassans underrättelseskyldighet</SPAN></P>
<P class="p341 ft9">Enligt information som utredningen tagit del av förekommer det att Försäkringskassan i vissa fall underlåter att till Skatteverket anmäla att försäkrad valt karens med följd att den försäkrade inte tillgodogörs lägre sjukförsäkringsavgift på den del av inkomsten som klassificerad som inkomst av annat förvärvsarbete.</P>
<P class="p139 ft9">Detta förekommer i de fall där Försäkringskassan antar att inkomsten av annat förvärvsarbete tillsammans med inkomst av anställning kan beräknas övergå 7,5 prisbasbelopp (pbb). I sådant fall ska enligt gällande lag i första hand räknas bort inkomst av annat förvärvsarbete. Försäkringskassan har som följd härav tolkat bestämmelserna i AFL så, att de lägre avgifterna endast får tilläm- pas på inkomster upp till 7,5 pbb.</P>
<P class="p45 ft9">Utredningen anser inte att det finns stöd för en sådan tolkning. Dessutom kan det, i vart fall teoretiskt, uppstå situationer där Försäkringskassans handläggare gör en felaktigt antagande att den förväntade årsinkomsten kommer att överstiga 7,5 pbb. En sådan ordning uppmuntrar inte heller till arbete som ger inkomster över takbeloppet 7,5 pbb. Enligt utredningens uppfattning bör den om- ständigheten att Försäkringskassan inte kan fastställa en SGI som är högre än takbeloppet inte påverka avgiftsuttaget. En särskild bestämmelse om Försäkringskassans underrättelseskyldighet bör därför införas.</P>
<P class="p340 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.5</SPAN><SPAN class="ft58">Särskilt om skydd för återkommande sjukdom</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">För den som har en allvarlig sjukdom eller är sjuk ofta finns särskilda regler som mildrar effekten av karenstid.</P>
<P class="p128 ft9">Av 3 kap. 11 § följer att om en sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut, ska de båda perioderna anses som en sjukperiod vid beräkning av den valda karenstiden. Med tanke på de långa karenstider som föreslås har utredningen övervägt att förlänga denna tid. Utredningen finner emellertid att vid val av lång karenstid ankommer det på den försäkrade att beakta samtliga aspekter. En sådan aspekt är risken för återinsjuknande och ny</P>
<P class="p654 ft16">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p12 ft17">Företagare i sjukförsäkringen SOU 2008:89</P>
<P class="p151 ft9">karenstid. Utredningen anser därför inte att det finns skäl att förlänga tiden 20 dagar.</P>
<P class="p50 ft9">Det finns även särskilda regler om allmänt och särskilt hög- riskskydd, vilka enligt dagens regler inte kan tillämpas av den som valt karenstid om tre eller 30 dagar.</P>
<P class="p49 ft9">För att anpassa utredningens förslag om sju karensdagar till gällande regler om allmänt högriskskydd föreslår utredningen ett tillägg i 3 kap. 4 § sjätte stycket AFL, vilket innebär att antalet karensdagar för den som har inkomst av annat förvärvsarbete är 21 dagar (mot dagen tio) under en tolvmånadersperiod. Det mot- svarar tre hela karensperioder om sju dagar vardera. I reglerna om särskilt högriskskydd föreslås endast en justering av gällande lag- text så att det omfattar den som inte valt karenstid.</P>
<P class="p655 ft30"><SPAN class="ft23">8.3</SPAN><SPAN class="ft91">SGI för företagare, i uppbyggnadsskede och för kombinatörer</SPAN></P>
<P class="p656 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningen förslag: </SPAN>SGI för företagare fastställs utifrån den senaste taxeringen eller genomsnittet av de två bästa av de tre senaste taxeringarna.</P>
<P class="p657 ft9">Under ett uppbyggnadsskede får den senaste anställningen läggas till grund för SGI under 36 månader.</P>
<P class="p658 ft29">Tidigare <NOBR>SGI-baserade</NOBR> ersättningar räknas upp i underlaget. Hela <NOBR>SGI-underlaget</NOBR> räknas om med hänsyn till löneutveck- lingen.</P>
<P class="p659 ft11"><SPAN class="ft11">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft58">Bakgrunden till utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">I utredningens uppdrag ligger att belysa konsekvenserna av att egenföretagares sjukpenninggrundande inkomst, SGI, bestäms ut- ifrån nettointäkterna i företaget samt överväga behov av och möjligheter till förändringar. Utredningen har därför funnit skäl att bl.a. granska hur egenföretagares (dvs. enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag) SGI bestäms.</P>
<P class="p55 ft9">Enligt nu gällande regler ska SGI bestämmas utifrån den förvän- tade årliga inkomsten. Såsom utredningen uppfattat tillämpningen av gällande regler finns det emellertid ingen enhetlig metod för att idag fastställa egenföretagares SGI. Detta beror på att det är</P>
<P class="p624 ft16">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">vanskligt att beräkna en egenföretagares nettointäkt (skattemässiga resultat) i förväg. Det är vanligt att egenföretagares SGI fastställs med ledning av senast inlämnad självdeklarationen eller, vilket tycks vara vanligare, den senast av Skatteverket beslutade själv- deklarationen (taxeringen). Vid <NOBR>SGI-bedömningen</NOBR> bör, enligt För- säkringskassans allmänna råd, RAR 2002:2, omräkning av tidigare års taxerade inkomster göras med utgångspunkt i det förhöjda prisbasbeloppet. Hänsyn ska även tas till trenden i företaget. Om någon trend inte kan fastställas bör som huvudprincip ett genom- snitt av de tre senaste årens taxerade inkomster göras. Härtill kom- mer den s.k. jämförelseinkomsten, vilken begränsar egeföretagarnas rätt att få förmån från sjukförsäkringen. I praktiken beräknas såle- des egenföretagarnas SGI i många fall utifrån en historisk faktisk inkomst. Härvid bör noteras att dessa företagares SGI också redu- ceras med en faktor (0,97 under 2008) som tillkommit i avvaktan på att ett förslag utifrån faktiska inkomster kan presenteras.<SPAN class="ft63">4</SPAN></P>
<P class="p660 ft9">Utredningen konstaterar att det nuvarande beräkningssättet medför ett otydligt och oförutsägbart system som inte garanterar egenföretagare förmåner utifrån faktiskt redovisad arbetsinkomst. Mot denna bakgrund finns skäl att tydliggöra vilken nettointäkt som ska ligga till grund för beräkning av företagares SGI.</P>
<P class="p128 ft9">Utredningen anser att en konsekvent <NOBR>SGI-bedömning</NOBR> utifrån faktiska inkomstuppgifter är det mest rättvisande sättet att beräkna SGI på. En sådan ordning skapar förutsättningar för en förutsägbar <NOBR>SGI-bedömning,</NOBR> mindre administration för den enskilde och För- säkringskassan samt ett system där enskilda erhåller förmåner som står i paritet med erlagda avgifter. En förutsättning för sådana reg- ler är emellertid att de utformas tydligt, så att den osäkerhet som råder vid tillämpning av nu gällande regler undviks. Utredningen anser därför att det i lag bör bestämmas, att företagares SGI som utgångspunkt ska beräknas utifrån den taxerade inkomsten och att den reducerande faktorn följaktligen avskaffas.</P>
<P class="p149 ft9">Det ligger inte i utredningens uppdrag att föreslå en sådan ordning för anställda. Förslaget inskränks därför i denna del till att avse försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete. Härvid kommer vissa personer som inte är företagare att omfattas av utredningens förslag, jämför 3 kap. 2 a § AFL. Eftersom de fall som kan komma ifråga rimligtvis är få till antalet saknas skäl att kompli- cera utredningens förslag genom att undanta dessa personer.</P>
<P class="p661 ft65"><SPAN class="ft64">4 </SPAN>Det pågår för närvarande en utredning (interdepartementarisk arbetsgrupp) om faktisk SGI, med vilken utredningen samrått.</P>
<P class="p501 ft16">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">Utredningen har övervägt möjligheten att beräkna företagares SGI utifrån ett premiebaserat förmånssystem. En sådan lösning innebär att företagare betalar en viss premie utifrån hur stor förmån den försäkrade vill uppbära vid ett ersättningsfall. Företagare skulle därmed kunna välja försäkringsskydd utan koppling till redovisade arbetsinkomster och erlagda socialavgifter.</P>
<P class="p49 ft9">Fördelen med en sådan lösning är en förutsägbar ordning som kräver relativt liten administration, bortsett från den registrering som skulle krävas vid införandet av systemet. Införande av ett system som saknar all koppling mellan faktiska arbetsinkomster, socialavgifter och förmåner skulle, enligt utredningens mening, emellertid innebära stor risk för spekulation och överförsäkring. Införandet av ställtider skulle knappast inverka på denna risk. Med hänsyn härtill och till att utredningen föreslår en beräkning av SGI utifrån faktiska arbetsinkomster, anser utredningen att kravet på förutsägbarhet vid <NOBR>SGI-bedömningen</NOBR> är uppfyllt. Utredningens förslag om utökad karenstid ger företagare möjlighet att påverka storleken på sin sjukförsäkringsavgift.</P>
<P class="p253 ft9">Sammantaget anser utredningen att det inte finns skäl att frångå gällande ordning där arbetsinkomsten är central och styr uttaget av avgifter och möjliga förmåner från trygghetssystemet.</P>
<P class="p250 ft11"><SPAN class="ft11">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft58">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p662 ft35"><SPAN class="ft33">8.3.2.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft66">SGI-bedömning</SPAN></NOBR> för försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete</P>
<P class="p53 ft9">Vid bedömning av SGI utifrån faktiska inkomster är det enligt utredningens uppfattning en fördel om de inkomster som ligger till grund för bedömningen är nära i tiden samtidigt som administra- tionen för företagare och Försäkringskassan inte blir betungande.</P>
<P class="p49 ft9">Av 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) följer att Skatteverket varje taxeringsår ska fatta beslut före utgången av november på grundval av de uppgifter som lämnats i allmän självdeklaration. Det innebär att arbetsinkomst som redovisades i självdeklaration vid t.ex. 2007 års taxering (dvs. för beskattningsåret 2006), fastställdes senast den sista november taxeringsåret 2007. Det innebär att om utredningen föreslår att SGI ska baseras på det senaste taxerings- beslutet avseende föregående taxeringsår ska SGI vid ett ersätt- ningsfall som inträffar under tiden januari till och med november</P>
<P class="p663 ft16">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">2008, baseras på arbetsinkomster intjänade under beskattningsåret 2006. I detta sammanhang bör noteras att Försäkringskassan får uppgifter från Skatteverket om den pensionsgrundande inkomsten, PGI, först efter det att taxeringen är beslutad, vilket underlättar administrationen av försäkringen.</P>
<P class="p44 ft9">Eftersom man på goda grunder kan ifrågasätta aktualiteten i inkomster beräknade efter senast beslutade taxering, har utred- ningen övervägt att låta den sjukpenninggrundande inkomsten av annat förvärvsarbete som utgångspunkt alltid vara den inkomst av eget arbete som erhållits under det senaste beskattningsåret. För att i sådant fall inte skapa en ordning som vilar på en uppskattning av den historiska arbetsinkomsten, vilket i princip skulle vara en ord- ning som har stora likheter med den ordning som nu gäller, skulle krävas att inkomsten redovisats i en allmän självdeklaration, vilken inlämnades till Skatteverket. Fråga är i sådant fall hur rutinerna mellan Försäkringskassan och Skatteverket skulle behöva utvecklas för att underlätta en kontroll av inlämnade men ej fastställda själv- deklarationer.</P>
<P class="p664 ft9">Av 4 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kon- trolluppgifter (LSK) framgår att självdeklarationen som utgångs- punkt ska lämnas senast den 2 maj under taxeringsåret. Om det finns synnerliga skäl kan anstånd medges till den 31 maj taxerings- året.<SPAN class="ft63">5 </SPAN>Den som i sin näringsverksamhet hjälper deklarationsskyldiga med att upprätta självdeklarationer kan ansöka om anstånd med att lämna de deklarationsskyldigas deklarationer. Anstånd i sådana fall får inte beviljas längre än till och med den 15 juni under taxerings- året.<SPAN class="ft63">6</SPAN></P>
<P class="p639 ft9">Konsekvensen av denna bestämmelse är sannolikt att det i de flesta <NOBR>SGI-fall</NOBR> som inträffar före maj månads inträde inte finns allmän självdeklaration som visar det senaste beskattningsårets arbetsinkomst. För att i sådana fall ändå kunna fastställa SGI, skulle det vara nödvändigt att finna en alternativ bedömningsgrund. I en ordning som utgår från den historiska inkomsten skulle denna rimligen vara den arbetsinkomst som redovisats föregående taxeringsår.</P>
<P class="p247 ft9">Sammantaget anser utredningen därför att en ordning där SGI- bedömningen utgår från taxeringen för det senaste taxeringsåret är att föredra. En sådan ordning medför relativt begränsad administra- tion för företagare och Försäkringskassan samt tillgodoser kassans</P>
<P class="p665 ft70"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft69">16 kap. 1 § LSK.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft71">16 kap. 2 § LSK.</SPAN></P>
<P class="p457 ft16">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">kontrollbehov. Eftersom inkomsten inte är aktuell krävs emellertid att den aktualiseras genom uppräkning, mer om detta under avsnitt 8.3.2.6.</P>
<P class="p54 ft9">För egenföretagarnas del är det i första hand det i allmän själv- deklaration redovisade skattemässiga resultatet (nettointäkten) av aktiv näringsverksamhet som utgör underlag för SGI. Det innebär bl.a. att när avsatta periodiseringsfonder och expansionsfonder återförs till beskattning kommer dessa att påverka/höja netto- intäkten och således ingå i den arbetsinkomst/underlag på vilket SGI ska beräknas. Det kommer med utredningens förslag inte finnas skäl för Försäkringskassan att vid <NOBR>SGI-bedömningen</NOBR> analy- sera beståndsdelarna i nettointäkten för att eventuellt undanta de periodiseringsfonder och expansionsfonder som återförts till beskattning. Detta sker i vissa fall vid dagens <NOBR>SGI-bedömning.</NOBR> Härigenom undanröjs en ytterligare administrationskrävande oklarhet och olikhet vid <NOBR>SGI-bedömningen</NOBR> för företagare. Dessa kan i stället vara säkra på att få förmåner i paritet med deklarerad arbetsinkomst och erlagda socialavgifter.</P>
<P class="p666 ft90"><SPAN class="ft33">8.3.2.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft89">SGI-bedömningen</SPAN></NOBR> för försäkrad med ojämna inkomster av annat förvärvsarbete</P>
<P class="p252 ft9">Det är inte ovanligt att företagares inkomster är oregelbundna och varierar över åren trots att företagarens arbetsinsats är konstant. Ett lågt resultat ett år, kan även bero på att företagaren gjort stora investeringar detta år. Mot denna bakgrund finns behov av att utforma reglerna om företagares SGI så, att företagarna kan få sin SGI beräknad på ett sätt som är rimligt och inte motverkar investeringar och företagande.</P>
<P class="p55 ft9">Utredningen anser därför att reglerna för hur företagares SGI ska beräknas bör kompletteras med en bestämmelse som innebär att den som har inkomst av annan förvärvsverksamhet kan få sin SGI beräknad utifrån de tre senaste taxeringsårens självdeklara- tioner på så sätt att de två självdeklarationer som inom denna tid utvisar de högsta inkomsterna av annat förvärvsarbete ska ligga till grund för en genomsnittsberäkning. Härigenom uppnås en möj- lighet till beräkning av en SGI som bortser från låga resultat enstaka år.</P>
<P class="p667 ft16">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft35"><SPAN class="ft33">8.3.2.3</SPAN><SPAN class="ft66">SGI för kombinatörer</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">För den som både har inkomst av anställning och inkomst av annan förvärvsverksamhet (dvs. en kombinatör) fastställs <NOBR>SGI-A</NOBR> från anställningen och <NOBR>SGI-B</NOBR> från inkomst av annat förvärvsarbete.</P>
<P class="p139 ft9">Enligt dagens regler ska, vid beräkning av SGI, bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som över- stiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Det belopp som ska undantas ska i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Utredningen anser inte att det finns skäl att frångå dessa bestämmelser. Notera att utredningen föreslår särskilda reg- ler för kombinatörer i uppbyggnadsskede, se nedan.</P>
<P class="p281 ft35"><SPAN class="ft33">8.3.2.4</SPAN><SPAN class="ft66">SGI i uppbyggnadsskede</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">När en verksamhet startas saknas förutsättningar för att fastställa företagares SGI utifrån taxerad inkomst av annat förvärvsarbete. Behovet av ett <NOBR>SGI-skydd</NOBR> finns dock och avsaknaden av ett sådant kan motverka att personer blir företagare.</P>
<P class="p128 ft9">I dag kan företagare eventuellt beviljas SGI motsvarade en för ett likvärdigt yrke uppskattad jämförelseinkomst under ett uppbyggnadsskede. I vissa fall kan det vara så enkelt som att denna är likvärdig med den inkomst av anställning som företagaren hade innan företaget startades. Det är emellertid inte alla nystartade företagare som beviljas detta skydd, varför vissa företagare enligt dagens regler kan stå utan <NOBR>SGI-skydd</NOBR> när ett sjukfall inträffar under ett företags uppbyggnadsskede. Även tidsperioden för vad som ska anses vara ett uppbyggnadsskede kan variera. Detta uppdagas vanligtvis för företagaren när sjukfallet redan har inträf- fat. Den osäkerhet och oförutsägbarhet som detta medför kan, enligt utredningens uppfattning, vara hämmande för nyföre- tagande. Utredningen anser därför att det är nödvändigt att lag- stifta om vad som ska gälla för företagare i uppbyggnadsskede. På så sätt skapas rättvisa och förutsägbara regler som gäller för samt- liga företagare som redovisar inkomst av annan förvärvsverk- samhet. Någon administration av Försäkringskassan för att fast- ställa en jämförelseinkomst under ett uppbyggnadsskede blir då inte nödvändig.</P>
<P class="p668 ft9">Utredningen finner det naturligt att utgångspunkten för be- dömningen av SGI i ett företags uppbyggnadsskede är den anställ-</P>
<P class="p669 ft16">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">ningsinkomst eller mer korrekt den <NOBR>SGI-A</NOBR> som företagaren hade innan företaget startades. För företagare som saknat sådan inkomst föreslår utredningen en särskild lösning, se nedan.</P>
<P class="p395 ft22">Hur länge varar ett uppbyggnadsskede?</P>
<P class="p48 ft9">Tiden för hur långt ett uppbyggnadsskede sträcker sig kan bl.a. bero på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Utredningen har noterat att tre år torde kunna vara den tidsrymd som kan anses utgöra ett uppbyggnadsskede. Eftersom företag kan startas vid vilken tidpunkt som helst under ett år föreslår utredningen att den särskilda regeln för att bestämma SGI under ett företags uppbygg- nadsskede ska uttryckas i månader, dvs. att den som längst gäller under 36 månader.</P>
<P class="p75 ft22">När startar uppbyggnadsskedet?</P>
<P class="p53 ft9">För att kunna mäta uppbyggnadsskedets längd och underlätta kontrollen av den särskilda <NOBR>SGI-regeln,</NOBR> föreslår utredningen att tidpunkten för ett startskede ska bestämmas till den tidpunkt då företagaren för egen eller för en juridisk persons räkning gjort anmälan om registrering hos Skatteverket enligt 3 kap. 2 § skatte- betalningslagen (1997:483). En sådan anmälan ska normalt göras senast två veckor innan näringsverksamheten påbörjas.</P>
<P class="p49 ft9">Av nämnda bestämmelse framgår att den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras enligt 1 § i samma kapitel, ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket. Av 1 § framgår att Skatteverket bl.a. ska registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag samt den som är skattskyldig för mervärdesskatt.</P>
<P class="p49 ft9">Skatteverket fastställer med stöd av 64 § skattebetalningsförord- ningen (1997:750), SBF, formulär till blankett för registrerings- anmälan, Skatte- och avgiftsanmälan SKV 4620, i dagligt tal be- nämnd SOA. I denna blankett ska lämnas uppgifter om bl.a. före- taget och verksamheten samt uppgifter för registrering av <NOBR>F-skatt,</NOBR> <NOBR>FA-skatt,</NOBR> arbetsgivaravgifter, moms samt för beräkning av preli- minär skatt.</P>
<P class="p55 ft9">Om Skatteverket bifaller den skattskyldiges begäran om regist- rering fattas normalt inget formellt beslut om registrering. Alla som registreras får, med ett undantag, ett registreringsbevis i enlig-</P>
<P class="p254 ft16">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">het med 7 § 1 stycket SBF. Enligt samma bestämmelse ska en registrering enligt 3 kap. 1 § SBL stå kvar till dess Skatteverket beslutar att den ska upphöra. Orsaker till avregistrering kan t.ex. vara att verksamheten har avvecklats, verksamheten läggs ned eller att verksamheten överlåts.</P>
<P class="p128 ft9">Eftersom det vanligtvis inte tas något formellt beslut med anled- ning av anmälan, anser utredningen att det är lämpligt att, som utgångspunkt, knyta starten på företagande till gjord anmälan.</P>
<P class="p112 ft9">Det ska inte vara tillräckligt att göra en skatte- och avgifts- anmälan för att få möjlighet att tillämpa de särskilda reglerna om SGI under uppbyggnadsskede. För regelns tillämpning ska dess- utom krävas att den försäkrade även direkt eller indirekt (dvs. via juridisk person) bedriver näringsverksamhet.</P>
<P class="p45 ft9">För att även personer som borde ha gjort en skatte- och avgifts- anmälan, men inte gjort en sådan, ska omfattas av de särskilda reglerna om SGI i ett uppbyggnadsskede, föreslår utredningen även att tidsfristen alltid räknas från den tidpunkt då skatte- och avgiftsanmälan anmälan borde ha gjorts.</P>
<P class="p275 ft22"><NOBR>Bas-SGI</NOBR> m.m.</P>
<P class="p62 ft9">Såsom huvudregeln är utformad kommer inkomster från närings- verksamheten att kunna beaktas först när taxeringen för närings- verksamhetens första taxeringsår är beslutad av Skatteverket. När det första årets taxering kan beslutas av Skatteverket beror på det första räkenskapsårens längd samt om detta sammanfaller med kalenderår eller inte. Det kan till och med vara så att det inte finns en beslutad taxering innan uppbyggnadsskedet om 36 månader har upphört. Med beaktande härav är det nödvändigt att finna en ordning som tillförsäkrar företagare SGI under uppbyggnadsskede.</P>
<P class="p139 ft9">Grunden för företagares SGI- beräkning i uppbyggnadsskede bör alltid vara den SGI av anställning <NOBR>(SGI-A)som</NOBR> företagaren hade innan företaget startades, eller mer korrekt enligt utredningens förslag, innan företagaren gjorde en skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket. Utredningen har valt att benämna denna SGI för <NOBR>”bas-SGI”.</NOBR> Härvid beaktas även s.k. vilande SGI. En sådan SGI är förankrad i en arbetsinkomst på vilken socialavgifter beräknats, varför sambandet mellan arbetsinkomst och avgifter vidhålls.</P>
<P class="p45 ft29">När någon har startat ett företag kommer det i vissa fall inte att finnas någon förväntad inkomst av anställning eller så blir arbetad</P>
<P class="p472 ft16">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">tid i anställningen mindre omfattande till följd av det nystartade företaget. I sådant fall måste en SGI av anställning ändå beräknas för att kunna användas som utgångspunkt vid SGI- beräkningen för företagare i uppbyggnadsskede.</P>
<P class="p54 ft9">Utredningen har därför valt att i lagtext bestämma <NOBR>bas-SGI</NOBR> till det belopp som SGI av anställning skulle ha varit närmast före anmälan, om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden och <SPAN class="ft22">”anställningen fortsatt i samma omfattning”.</SPAN></P>
<P class="p49 ft9">Enligt utredningens förslag ska företagares SGI i uppbyggnadss- kede aldrig beräknas till lägre belopp än <NOBR>bas-SGI.</NOBR> Det innebär att om beräkning av en företagares SGI ger en sämre SGI än den bas- SGI som fastställts, ska <NOBR>bas-SGI</NOBR> utgöra företagarens SGI. Här- igenom tillförsäkras företagare ett förutsägbart <NOBR>SGI-skydd</NOBR> under uppbyggnadsskedet. Bestämmelsen kräver dessutom betydligt mindre administration än dagens regler om jämförelseinkomst i uppbyggnadsskede.</P>
<P class="p670 ft22">Beräkning av SGI utifrån en uppskattad inkomst av annat förvärvs- arbete i uppbyggnadsskede</P>
<P class="p263 ft9">Det är nödvändigt att finna en ordning som även tillförsäkrar företagare utan <NOBR>bas-SGI,</NOBR> eller med låg <NOBR>bas-SGI,</NOBR> ett skydd under uppbyggnadsskede.</P>
<P class="p54 ft9">Utredningen anser att försäkrad som befinner sig i ett upp- byggnadsskede bör ha möjlighet att få sin SGI beräknad utifrån de inkomster av annat förvärvsarbete som genererats i företaget och som den försäkrade har redovisat eller kan antas redovisa i allmän självdeklaration, även om inkomsterna inte fastställts i grundläg- gande beslut om taxering. Sådan beräkning bör alltid göras och resultatet användas om beräkningen ger förmånligare SGI för företagaren än den SGI som kan beräknas enligt de metoder som erbjuds i övrigt.</P>
<P class="p460 ft9">De ifrågavarande inkomsterna kan t.ex. framgå av en till Skatteverket inlämnad men ännu inte beslutad allmän självdekla- ration (i sådant fall är det ju i det närmaste klarlagt vad den beslu- tade taxeringen kan förväntas att bli). Det finns även möjlighet att göra en uppskattning utifrån företagets bokföring eller med led- ning av de uppgifter om inkomster av eget arbete som företagaren lämnat i sin preliminära självdeklaration, vilken första gången normalt lämnats i samband med skatte- och avgiftsanmälan. Sådan</P>
<P class="p605 ft16">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">deklaration ligger till grund för debiteringen av preliminär skatt. Ju högre inkomst den försäkrade uppger i den preliminära själv- deklarationen desto högre blir den preliminära skatt som den försäkrade löpande har att betala in till Skatteverket. Det kan även vara fråga om utbetald lön till aktiebolagsdelägare, som enligt utredningens förslag i vissa fall kan betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete, och som framgår av lönebesked.</P>
<P class="p287 ft9">Utredningen finner emellertid inte att det finns skäl att i lag reglera vilka grunder som ska vara utgångspunkt för bedömningen, eftersom en sådan reglering riskerar att bli alltför oprecis. I sammanhanget ska beaktas ändringsmöjligheten enligt 20 kap. 10 a § AFL, jämför nedan.</P>
<P class="p671 ft22">Kombinatörer i uppbyggnadsskede</P>
<P class="p64 ft9">I de fall försäkrad har en anställning parallellt med driften av näringsverksamhet, dvs. är en s.k. kombinatör, krävs särskild regle- ring för att inte kombinatörer ska överkompenseras vid SGI- bedömning i uppbyggnadsskede.</P>
<P class="p139 ft9">SGI för den försäkrade företagaren kan komma att baseras på fastställd <NOBR>bas-SGI,</NOBR> vilken i egentlig mening är <NOBR>SGI-A.</NOBR> För att kom- binatörer i sådant fall inte ska överkompenseras, föreslår utred- ningen att den <NOBR>SGI-A</NOBR> som fastställts utifrån anställningsinkom- sten, ska reducera fastställd <NOBR>bas-SGI.</NOBR></P>
<P class="p139 ft9">Utredningen anser emellertid att det skulle föra för långt att bedöma samtliga inkomster av anställning under ett uppbyggnads- skede som s.k. kombinationsinkomster. För att begränsa bedöm- ningen ska Försäkringskassan vid fastställande av SGI i ett upp- byggnadsskede därför endast beakta inkomster av anställning hos kombinatören under en tid av sex månader före det att företagarens SGI ska fastställas. Finns inga inkomster av anställning under denna tid ska den försäkrade inte anses som kombinatör och någon avräkning inte ske från <NOBR>bas-SGI.</NOBR> Av naturliga skäl ska tiden före skatte- och avgiftsanmälan inte beaktas.</P>
<P class="p672 ft16">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft35"><SPAN class="ft33">8.3.2.5</SPAN><SPAN class="ft66">Grundskydd vid heltidsarbete i näringsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">De företagare som inte tidigare har haft en anställning eller drivit företag kommer sannolikt att få arbeta minst lika hårt som de företagare som genom tidigare anställning kan ha ett befintligt kontaktnät att nyttja när företaget startas. De inkomster som företaget genererar kan behövas för investeringar i företaget. Sannolikheten är därför stor att dessa personers inkomster, trots hårt arbete, kan bli låga under de första åren av företagande. Dessa företagare har dessutom inte någon tidigare inkomst att falla tillbaka på vid en SGI- beräkning utifrån historisk inkomst.</P>
<P class="p253 ft9">För att stimulera företagande anser utredningen att det krävs en särskild reglering som gör att företagare alltid tillförsäkras i vart fall sjukpenning på en viss minsta nivå. Grundskyddet bör omfatta endast sjukpenning, eftersom sjukdom och olycka kan drabba envar utan möjlighet för den enskilde att planera sin situation.</P>
<P class="p54 ft9">Införandet av en grundnivå tillförsäkrar även företagare, som efter stora investeringar redovisat låga arbetsinkomster, ett skydd vid sjukdom. Ett grundskydd stimulerar således inte endast att företag startas utan är även ett stöd för att utöka en verksamhet under löpande drift. Utredningen har därför valt att inte tids- begränsa grundskyddet till att gälla för t.ex. endast de tre första åren av en verksamhet. Inte heller den omständigheten att före- tagare i vissa fall i viss utsträckning har möjlighet att uppbära kapitalinkomster från sitt företag föranleder utredningen att göra annan bedömning. Därvidlag finns ingen anledning att göra åtskillnad mellan kapitalinkomster från eget företag eller övriga kapitalinkomster eller, för den delen, förekomst av eventuell för- mögenhet.</P>
<P class="p460 ft9">Fråga är därvid till vilket belopp ett grundskydd ska uppgå och vad det i så fall skulle kunna kosta försäkringen. Utredningen note- rar att det finns grundbelopp i olika lagar inom socialförsäk- ringssystemet och att dessa varierar i storlek. Mycket talar för att dessa belopp bör samordnas. I föräldraförsäkringen utgör 180 kro- nor per kalenderdag ett lägsta belopp. Inom arbetslöshetsförsäk- ringen är grundbeloppet 320 kronor per arbetsdag. Den garanti- ersättning som kan utges enligt reglerna om sjuk- och aktivitets- ersättning uppgår för hel sjukersättning för år räknat alltifrån 2,10 till 2,40 prisbasbelopp.</P>
<P class="p460 ft29">Utifrån nu gällande regelverk anser utredningen att företagares grundskydd för sjukpenning bör vara i nivå med grundskyddet</P>
<P class="p609 ft16">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">inom arbetslöshetslagstiftningen, dvs. 320 kronor per dag. Det innebär att grundskyddet för företagare kan beräknas till 228 kro- nor per dag (320 kronor x 260 dagar = 83 200 kronor/365 = 228 kronor per dag). För att grundskyddet från tid till annan inte ska behöva justeras bör det kopplas till gällande prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2008 är 41 000 kronor. Det innebär att 2 pris- basbelopp i det närmaste motsvarar grundskyddet i arbetslöshets- försäkringen. Sjukpenningen enligt grundnivån kommer därför att uppgå till 2 prisbasbelopp/365 för varje dag som företagaren upp- bär sjukpenning.</P>
<P class="p247 ft9">Försäkringskassan har beräknat att kostnadsökningen för ett sådant förslag utifrån gällande regler, allt annat lika (2007 års siff- ror), vid ett dagbelopp om 229 kronor, skulle uppgå till 28,8 mil- joner kronor.</P>
<P class="p282 ft9">Som framgår ovan är det utredningens avsikt att endast person som arbetat i betydande omfattning och som trots detta inte har inkomster/resultat som medger en godtagbar sjukpenning, ska komma i åtnjutande av ett grundskydd. För att säkerställa att bestämmelsen uppnår sitt syfte, dvs. att den ska omfatta de före- tagare som arbetar i betydande omfattning, krävs därför att bestämmelsen förenas med ett krav på en kvantifierad arbetsinsats.</P>
<P class="p44 ft9">Utredningen anser att utgångspunkten därvid ska vara att före- tagaren bedrivit näringsverksamhet på heltid. Kravet på att försäkrad ska bedriva näringsverksamhet utesluter försäkrade som endast registrerat ett företag men inte bedriver någon närings- verksamhet i detta. Dessutom medför kravet på heltidsarbete i näringsverksamheten att de fåmansföretagare som kvalificerat sig för- och registrerat sig för att få sin inkomst bedömd som inkomst av annat förvärvsarbete inte endast genom en omregistrering kan åtnjuta grundskydd i sjukförsäkringen. Fråga om företagare bedriver verksamhet på heltid bör i de flesta fall inte bereda större problem. Finns inga indikationer på att heltidsarbete inte bedrivs, bör företagarens uppgifter som utgångspunkt godtas. Det åligger ytterst företagaren att visa att han/hon arbetat heltid i sin näringsverksamhet.</P>
<P class="p627 ft9">Utredningen anser inte att person som vid sidan av sin närings- verksamhet har anställning, bör omfattas av grundskyddet. Dessa bör i stället i princip alltid ha möjlighet till <NOBR>SGI-skydd</NOBR> genom sin anställning. Enligt utredningens förslag kan grundskydd endast åtnjutas efter det att sex månader förflutet från det att skatte- och</P>
<P class="p673 ft16">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">avgiftsanmälan gjordes. Denna restriktion föreslås för att tillgodose de till utredningen framförda farhågorna om missbruk.</P>
<P class="p54 ft9">Den som valt karens har inget grundskydd under den tid som den försäkrade har valt som karenstid. Den som inte valt karenstid har dock rätt till grundskydd från den åttonde sjukdagen, dvs. från det att den obligatoriska karensen löpt ut enligt utredningens förslag.</P>
<P class="p394 ft35"><SPAN class="ft33">8.3.2.6</SPAN><SPAN class="ft66">Omräkning av </SPAN><NOBR>SGI-underlaget</NOBR></P>
<P class="p418 ft22">Uppräkning av ersättningar från trygghetssystemen</P>
<P class="p263 ft9">Det är sannolikt att den taxerade inkomsten i en del fall kommer att inrymma ersättningar som utgetts i stället för arbetsinkomster på grund av sjukdom, föräldraledighet etc. Dessa ersättningar är baserade på den försäkrades SGI och sedan reducerade till 80 procent. Eftersom utredningen föreslår att SGI för den som har inkomst av annat förvärvsarbete ska baseras på taxerad inkomst, riskeras ett urholkat socialförsäkringsskydd om dessa ersättningar ånyo blir underlag för <NOBR>SGI-bedömning.</NOBR> Utredningen föreslår där- för att ersättningar som utgetts med 80 procent av SGI ska uppräknas vid beräkning av nytt <NOBR>SGI-underlag.</NOBR> Det innebär i prak- tiken att sådana ersättningar, t.ex. sjukpenning och föräldrapenning ska multipliceras med faktorn 1,25 när underlaget för ny SGI- beräkning bestäms. Uppgifter om vilka ersättningar som utgått till den försäkrade och som ska omfattas av uppräkningen finns hos Försäkringskassan, varför administration och kontroll underlättas. En annan sak är att nuvarande system av naturliga skäl inte är anpassade till detta, varför rutinerna i detta avseende behöver ses över och anpassas till den föreslagna ordningen.</P>
<P class="p674 ft9">Utredningen anser även att arbetslöshetsersättning bör omfattas av uppräkningen. Denna ersättning beräknas normalt på arbets- inkomst, även om sådan ersättning kan utges utan koppling till förvärvsinkomster (jämför 24 § ALF om grundförsäkringen). Utredningen ser det emellertid inte som ett alternativ att kompli- cera reglerna genom att bryta ut sådan ersättning från uppräk- ningen. Administrationen av bestämmelsen riskerar att bli för komplicerad om de arbetsinkomster som legat till grund för arbets- löshetskassas beräkning av arbetslöshetsersättningens storlek skulle återskapas av Försäkringskassan genom en ny beräkning. Försäk-</P>
<P class="p332 ft16">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">ringskassan har tillgång till uppgifter om den försäkrades pensions- grundande inkomst samt om denna kommer från anställning eller annat förvärvsarbete. Försäkringskassan har dock inte möjlighet att se vad den pensionsgrundande inkomsten består av. Dagpenning från arbetslöshetskassa är emellertid pensionsgrundande inkomst av anställning. Om det blir aktuellt att fastställa SGI för någon som har pensionsgrundande inkomst av både inkomst av annat förvärvs- arbete och av anställning, finns det anledning för Försäkrings- kassan att fråga den försäkrade om denna uppburit arbetslöshets- ersättning. Härigenom kan administrationen inskränkas till ett minimum.</P>
<P class="p310 ft9">Utredningen har i detta förslag beaktat att de flesta sjukfall är av kortvarig karaktär samt att det numera finns begränsningar i möjligheten att nyttja såväl sjukpenning som ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.</P>
<P class="p44 ft9">Utredningen har även beaktat förekomsten av gällande regler om s.k. <NOBR>SGI-skyddad</NOBR> tid. <NOBR>SGI-skydd</NOBR> innebär att SGI inte får sänkas trots att en person saknar inkomst av arbete. Bestämmelser om sådan tid är genom bestämmelser i SocfL och AFL nödvändiga för att försäkrade inte ska upphöra att omfattas av försäkringen. I förarbeten till SocfL betonas, i samband med beskrivningen av efterskyddet, att det bör eftersträvas en ordning som ansluter till dagens <NOBR>SGI-skydd.</NOBR> Den som vid förvärvsavbrott omfattas av SGI- skydd får behålla sitt försäkringsskydd i den arbetsbaserade försäkringen (prop. 1998/99:119, s. 118). Med beaktande härav och eftersom utredningens förslag endast berör beräkningen av SGI för den som har inkomst av annat förvärvsarbete, saknas skäl att i detta sammanhang föreslå förändring i reglerna om <NOBR>SGI-skyddad</NOBR> tid.</P>
<P class="p675 ft22">Omräkning av inkomsten som ligger till grund för SGI</P>
<P class="p64 ft9">Eftersom utredningen föreslagit att SGI ska bestämmas utifrån föregående års taxering, under förutsättning att den är beslutad av Skatteverket, kommer de inkomster som kan ligga till grund för SGI inte att återspegla den löneökning som anställda normalt årligen får tillgodogöra sig. Utredningen menar därför att den taxerade arbetsinkomst som ska ligga till grund för SGI bör räknas om till ”aktuell inkomst”. Inom socialförsäkringen görs omräkning vanligtvis med hänsyn till förändringar i prisbasbeloppet. Prisbas-</P>
<P class="p676 ft16">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p12 ft17">Företagare i sjukförsäkringen SOU 2008:89</P>
<P class="p151 ft9">beloppet justeras årligen med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex.</P>
<P class="p54 ft9">Eftersom fråga är om att justera företagares arbetsinkomster, har utredningen undersökt om det finns andra lämpligare faktorer än prisbasbeloppet att tillgå vid en justering. Utredningen har därvid studerat statistiken för löneutvecklingen i samhället.</P>
<P class="p49 ft9">Sedan den 1 januari 2001 är Medlingsinstitutet ansvarig för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet ska inhämta, samman- ställa och tolka statistik som är av betydelse för lönebildningen. Medlingsinstitutet ska också samråda med övriga användare av lönestatistiken. Medlingsinstitutets statistik bygger på konjunktur- lönestatistiken från Statistiska Centralbyrån. Medlingsinstitutet bearbetar denna statistik och inkluderar arbetarnas övertidsersätt- ning och tjänstemännens rörliga tillägg. Måttet är förändringen i procent från motsvarande månad föregående år.<SPAN class="ft63">7</SPAN></P>
<P class="p55 ft9">Medlingsinstitutet har i en historisk serie över lönestatistiken redovisat följande löneutveckling för hela ekonomin avseende arbetare och tjänstemän.</P>
<P class="p677 ft3">Tabell 8.2</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr7 td188"><P class="p33 ft3">År</P></TD>
<TD class="tr7 td199"><P class="p678 ft145">Löneutveckling i %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td149"><P class="p33 ft88">2007</P></TD>
<TD class="tr8 td200"><P class="p678 ft81">3,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">2006</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">2005</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">2004</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">3,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">2003</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">3,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">2002</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">4,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">2001</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">4,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">2000</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">3,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">1999</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">1998</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">3,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">1997</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">4,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">1996</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">6,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">1995</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">3,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td149"><P class="p33 ft88">1994</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p678 ft81">2,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td188"><P class="p33 ft88">1993</P></TD>
<TD class="tr22 td199"><P class="p678 ft81">2,9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft65"><SPAN class="ft64">7 </SPAN>www.mi.se</P>
<P class="p278 ft16">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p679 ft9">Utvecklingen av prisbasbeloppet har under samma tid varit föl- jande:</P>
<P class="p69 ft3">Tabell 8.3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p34 ft3">År</P></TD>
<TD class="tr7 td202"><P class="p555 ft145">Prisbasbeloppet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p34 ft88">2007</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p555 ft81">40 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p34 ft88">2006</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p555 ft81">39 700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p34 ft88">2005</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p555 ft81">39 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p34 ft88">2004</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p555 ft81">39 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p34 ft88">2003</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p555 ft81">38 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p34 ft88">2002</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p555 ft81">37 900</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p34 ft88">2001</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p555 ft81">36 900</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p34 ft88">2000</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p555 ft81">36 600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p34 ft88">1999</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p555 ft81">36 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p34 ft88">1998</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p555 ft81">36 400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p34 ft88">1997</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p555 ft81">36 300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p34 ft88">1996</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p555 ft81">36 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p34 ft88">1995</P></TD>
<TD class="tr7 td103"><P class="p555 ft81">35 700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p34 ft88">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td103"><P class="p555 ft81">35 200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p34 ft88">1993</P></TD>
<TD class="tr7 td202"><P class="p555 ft81">34 400</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p680 ft9">En jämförelse av löneutvecklingen och utvecklingen av prisbas- beloppet visar följande:</P>
<P class="p681 ft3">Tabell 8.4</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr7 td203"><P class="p34 ft3">År</P></TD>
<TD class="tr7 td204"><P class="p556 ft145">Löneutveckling</P></TD>
<TD class="tr7 td205"><P class="p546 ft145">Prisbasbelopp utveckling</P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p28 ft3">Netto</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td38"><P class="p34 ft88">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p554 ft81">2,9</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p546 ft81">2,1</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p28 ft88">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td38"><P class="p34 ft88">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p554 ft81">2,4</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p546 ft81">2,3</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p28 ft88">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p34 ft88">1995</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p554 ft81">3,3</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p546 ft81">1,4</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p28 ft88">1,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p34 ft88">1996</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p554 ft81">6,0</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p546 ft81">1,4</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p28 ft88">4,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td38"><P class="p34 ft88">1997</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p554 ft81">4,5</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p546 ft81">0,3</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p28 ft88">4,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p34 ft88">1998</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p554 ft81">3,7</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p546 ft81">0,3</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p28 ft88">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p34 ft88">1999</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p554 ft81">3,4</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p546 ft81">0,0</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p28 ft88">3,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td38"><P class="p34 ft88">2000</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p554 ft81">3,7</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p546 ft81">0,5</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p28 ft88">3,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p34 ft88">2001</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p554 ft81">4,4</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p546 ft81">0,8</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p28 ft88">3,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p34 ft88">2002</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p554 ft81">4,1</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p546 ft81">2,7</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p28 ft88">1,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td38"><P class="p34 ft88">2003</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p554 ft81">3,5</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p546 ft81">1,8</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p28 ft88">1,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p34 ft88">2004</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p554 ft81">3,3</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p546 ft81">1,8</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p28 ft88">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p34 ft88">2005</P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p554 ft81">3,1</P></TD>
<TD class="tr7 td105"><P class="p546 ft81">0,3</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p28 ft88">2,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td38"><P class="p34 ft88">2006</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p554 ft81">3,1</P></TD>
<TD class="tr11 td105"><P class="p546 ft81">0,8</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p28 ft88">2,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td203"><P class="p34 ft88">2007</P></TD>
<TD class="tr7 td204"><P class="p554 ft81">3,3</P></TD>
<TD class="tr7 td205"><P class="p546 ft81">1,5</P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p28 ft88">1,8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p682 ft16">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">Vid en jämförelse mellan utvecklingen av prisbasbeloppet och lönerna i samhället framgår det att löneutvecklingen, under nu granskad tidsperiod, netto varit högre är prisbasbeloppsutveck- lingen.</P>
<P class="p153 ft9">Eftersom det ytterst är fråga om att mäta utvecklingen av arbetsinkomster ligger det nära till hands att föreslå en omräkning utifrån lönestatistiken i stället för utifrån prisbasbeloppet. Det som talar mot en sådan lösning är att det i ett sådant system inte är möjligt att räkna upp den fastställda taxerade inkomsten med löneutvecklingen för det år då ersättningsfallet inträffar, eftersom statistiken för detta år ännu inte kunnat fastställas.</P>
<P class="p49 ft9">I en ordning där uppräkning sker utifrån prisbasbeloppet är emellertid en omräkning utifrån prisbasbeloppet möjlig, eftersom det fastställs i förväg. Utredningen anser inte att omräkning bör ske utifrån två olika principer, varför utredningen inte föreslår att ersättingsåret, i avsaknad av statistik för löneutvecklingen, ska räk- nas upp med prisbasbeloppet.</P>
<P class="p55 ft9">Sammanfattningsvis anser utredningen att statistiken för löne- utvecklingen är den bästa faktorn för att skapa en aktualitet i före- tagares inkomster som underlag för en <NOBR>SGI-bedömning,</NOBR> trots att sådan inte kommer att finnas för det år då SGI:n ska fastställas. Utredningen föreslår därför att omräkning av företagares arbets- inkomster ska ske utifrån den årsvisa lönestatistik som Medlings- institutet redovisar för hela ekonomin avseende arbetare och tjänstemän för vart år.</P>
<P class="p491 ft35"><SPAN class="ft33">8.3.2.7</SPAN><SPAN class="ft66">Konsekvensen av ändrade inkomstuppgifter</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Skattskyldig har enligt taxeringslagen möjlighet att före utgången av det femte året efter taxeringsåret begära omprövning av sin taxering.<SPAN class="ft63">8 </SPAN>En fastställd deklaration kan således ändras efter det att SGI bestämts utifrån denna. Även Skatteverket har under vissa för- utsättningar möjlighet att frångå och ändra en fastställd taxering.</P>
<P class="p49 ft9">Eftersom den taxerade inkomsten av eget arbete utgör under- laget för vilka förmåner som kan utges från socialförsäkringen, anser utredningen att det är rimligt att även utbetalade förmåner baserade på SGI kan justeras ifall den grund på vilken SGI vilar förändras. För att säkerställa kontinuitet i principen mellan inbe- talda avgifter och utbetalade förmåner har utredningen övervägt att</P>
<P class="p475 ft65"><SPAN class="ft64">8 </SPAN>4 kap. 9 § taxeringslagen (1990:324).</P>
<P class="p278 ft16">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">införa en särskild reglering härom. Utredningen konstaterar emel- lertid att den justeringsmöjlighet som finns i 20 kap. 10 a § AFL bör vara tillräcklig för att för att säkerställa att utbetalda ersätt- ningar korrigeras med hänsyn till det nya inkomstunderlaget.</P>
<P class="p139 ft9">I de situationer SGI bestäms utifrån en uppskattad inkomst av annat förvärvsarbete i uppbyggnadsskede finns, med anledning av denna regel, skäl för såväl Försäkringskassan som den enskilde att göra en noggrann uppskattning av inkomsten.</P>
<P class="p683 ft62"><SPAN class="ft23">8.4</SPAN><SPAN class="ft61">Slopande av den reducerande faktorn för den som har inkomst av annat förvärvsarbete</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Mot bakgrund av att utredningen föreslår beräkning av SGI utifrån taxerad inkomst för den som har inkomst av annat förvärvsarbete, saknas skäl att reducera SGI med en faktor som tillkommit i avvaktan på att ett förslag utifrån historiska inkomster kan presen- teras.<SPAN class="ft63">9 </SPAN>Som framgår av föregående avsnitt leder utredningens för- slag om <NOBR>SGI-beräkning</NOBR> för företagare till att företagarnas SGI kommer att brista i aktualitet i förhållande till <NOBR>SGI-beräkningen</NOBR> för övriga försäkrade. En möjlighet att komma tillrätta med detta problem är att även framdeles tillämpa en reduceringsfaktor för övriga försäkrade, alternativt en motsvarande korrigerande faktor av företagarnas SGI.</P>
<P class="p441 ft23"><SPAN class="ft23">8.5</SPAN><SPAN class="ft57">Jämförelseinkomsten</SPAN></P>
<P class="p684 ft29"><SPAN class="ft90">Utredningen förslag: </SPAN>Jämförelseinkomsten i 3 kap. 2 § AFL avskaffas.</P>
<P class="p685 ft9">I utredningen uppdrag ligger att belysa konsekvenserna av och föreslå förändringar av den begränsning som finns i form av jäm- förelseinkomst.</P>
<P class="p112 ft9">Som framgår av avsnitt 7 har regleringen om jämförelse- inkomsten i 3 kap. 2 § AFL ansetts vara en godtycklig begränsning av egenföretagares möjligheter att få sin SGI bestämd utifrån redovisad arbetsinkomst. Det har även påpekats att en begränsning</P>
<P class="p610 ft65"><SPAN class="ft64">9 </SPAN>Prop. 2006/07:1.</P>
<P class="p457 ft16">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">i form av jämförelseinkomsten är principiellt fel. Reglerna om jämförelseinkomst har kommit till för att bestämma hur stor del av en egenföretagares resultat som är arbetsinkomst. Numera speglar det i allmän självdeklaration redovisade resultatet företagarens arbetsinkomst. På detta resultat erlägger företagaren egenavgifter. Med hänsyn härtill anses det inte finnas skäl att begränsa denna arbetsinkomst genom en jämförelse med en löntagares arbets- inkomst.</P>
<P class="p357 ft9">Mot bakgrund av dessa synpunkter finner utredningen att det finns starka skäl att överväga ett borttagande av regleringen om jämförelseinkomst. Ett borttagande förutsätter emellertid att det skäl som medförde att regleringen infördes inte längre föreligger eller, om dessa kvarstår, att skälen för ett borttagande väger tyngre än skälen för att behålla regleringen.</P>
<P class="p49 ft9">Som redogjorts för i avsnitt 2.4.5 infördes jämförelseinkomsten för att kunna bestämma hur stor del av egenföretagarens skatte- pliktiga nettointäkt som var arbetsinkomst. Efter 1993 års före- tagsskattereform bestäms egenföretagares kapitalinkomst genom reglerna om räntefördelning. En deklarerad inkomst av aktiv näringsverksamhet utgör därför numera en arbetsinkomst, utgör underlag för sociala avgifter och berättigar normalt till förmåner från socialförsäkringssystemet.</P>
<P class="p253 ft9">Utredningens slutsats är att konstruktionen av befintligt skattesystem medför att det inte finns skäl att i AFL behålla regler för att bestämma vad som är en egenföretagares arbetsinkomst. Regleringen medför dessutom sammantaget en omfattande admi- nistration för enskilda företagare och Försäkringskassan och är ett hinder i egenföretagares möjlighet att förutse sin SGI och Försäk- ringskassans möjlighet att på ett enkelt sätt fastställa SGI för egenföretagare.</P>
<P class="p55 ft9">Avskaffande av jämförelseinkomsten skapar neutralitet mellan företagare i olika företagsformer och medför att de fåmansföreta- gare som enligt utredningens förslag valt att få sin inkomst betraktad som inkomst av annat förvärvsarbete i AFL:s mening, inte kommer i sämre situation än de företagare som inte gjort detta val.</P>
<P class="p357 ft9">Avskaffande av jämförelseinkomsten som en begränsning med- för att alla försäkrade kan få SGI fastställd på arbetsinkomster upp till 7,5 pbb. Eftersom det inte finns statistik tillgänglig för att mäta hur frekvent jämförelseinkomsten används är det inte möjligt att bestämma om avskaffandet av den ifrågavarande regleringen med-</P>
<P class="p404 ft16">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td195"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td196"><P class="p4 ft28">Företagare i sjukförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">för ökade kostnader för försäkringen. Försäkringskassan har emellertid påpekat att jämförelseinkomsten, p.g.a. de senaste årens reallöneökningar, i praktiken nästan förlorat sin betydelse. Med hänsyn härtill och då ett avskaffande medför minskat behov av kontroll och administration, finns skäl att anta att hanteringen av <NOBR>SGI-ärenden</NOBR> för egenföretagare kommer att blir snabbare och billigare för både Försäkringskassan och enskilda företagare. Grund för att avskaffa jämförelseinkomsten i 3 kap. 2 § AFL finns därför.</P>
<P class="p686 ft16">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p687 ft60"><SPAN class="ft8">9</SPAN><SPAN class="ft59">Företagares tillfälliga föräldrapenning</SPAN></P>
<P class="p688 ft30"><SPAN class="ft23">9.1</SPAN><SPAN class="ft91">Föreslagna förändringar i reglerna om tillfällig föräldrapenning</SPAN></P>
<P class="p689 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningen förslag: </SPAN>Delningstalet för den som redovisar inkomst av annat förvärvsarbete bestäms till 260. Tillfällig för- äldrapenning kan i sådant fall utges under högst fem dagar per sjudagarsperiod.</P>
<P class="p690 ft29">Utredningen föreslår även att det införs en möjlighet för föräldrar att erhålla tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn samtidigt som föräldern arbetar.</P>
<P class="p691 ft9">Utredningen har enligt direktiven i uppdrag att uppmärksamma skillnaderna vid beräkning av dagersättning för den tillfälliga för- äldrapenningen. Av dagens regler följer att tillfällig föräldrapenning för försäkrade som har inkomst av anställning tim- eller dagberäk- nas medan tillfällig föräldrapenning kalenderdagsberäknas för föräl- der med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.</P>
<P class="p692 ft11"><SPAN class="ft11">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft58">Tidigare utredning i frågan om dagberäknad tillfällig föräldrapenning</SPAN></P>
<P class="p341 ft29">I SOU 1997:85, Betänkandet av utredningen för översyn av inkomst- begreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemet, (IBIS), framgår bl.a. följande:</P>
<P class="p693 ft100">Utredningen konstaterar att den kalenderdagsberäknade tillfälliga för- äldrapenningen för egenföretagare har ifrågasatts. Det är emellertid, på</P>
<P class="p694 ft16">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagares tillfälliga föräldrapenning</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft12">de skäl som angavs i prop. 1986/87:69, inte möjligt att timberäkna ersättningen till egna företagare.</P>
<P class="p634 ft96">Vad som skulle kunna diskuteras för företagare är att ersätta kalen- derdagsberäkningen med s.k. dagberäkning, dvs. i stället för delnings- talet 365 används delningstalet 260. Med en sådan beräkning av den tillfälliga föräldrapenningen blir ersättningen anpassad efter årsin- komsten fördelad på arbetsdagar beräknad efter en femdagarsvecka.</P>
<P class="p695 ft12">En särregel för egna företagare som innebär ett särskilt delningstal för beräkning av tillfällig föräldrapenning torde behöva kompletteras med en begränsning av antalet möjliga ersatta dagar under en vecka. Någon sådan begränsning finns inte i dagens regler. Begränsnings- regeln skulle dels hindra för hög ersättning vid längre ersättningsfall, dels utesluta misstankar om otillbörligt utnyttjande av försäkringen.</P>
<P class="p634 ft96">Frågan om ändring av reglerna för tillfällig föräldrapenning för egenföretagare har tagits upp i olika sammanhang, bl.a. av företagarnas egna organisationer. Utredningen har därför behandlat frågan. I för- hållande till dem som driver sitt företag i aktiebolagsform är egenföre- tagare otvivelaktigt missgynnade vid beräkningen av den tillfälliga föräldrapenningen.</P>
<P class="p696 ft12">Den genomsnittliga tillfälliga föräldrapenningen år 1996 för egen- företagare var 257 kronor per dag. Vid delningstalet 260 blir den genomsnittliga ersättningen per dag 360 kronor beräknad med mot- svarande SGI. Antalet ersatta dagar för egenföretagare var samma år 186.402. Om den genomsnittliga ersättningen för företagare ökar med 103 kronor innebär det en ökad kostnad om cirka 19 miljoner kronor för 1996 års dagar i 1996 år kostnadsläge.</P>
<P class="p634 ft12">Med hänsyn till de besparingar utredningen skall göra inom sjukför- säkringen anser sig utredningen inte kunna föreslå ytterligare föränd- ringar som medför kostnadsökningar.<SPAN class="ft67">1</SPAN></P>
<P class="p250 ft11"><SPAN class="ft11">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft58">Förslag om ändrat delningstal</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Eftersom företagare i så stor utsträckning som möjligt bör behand- las lika oavsett i vilken företagsform de bedriver sin verksamhet, saknas enligt utredningen skäl att beräkna egenföretagares ersätt- ning utifrån andra och mer ofördelaktiga parametrar än de som gäller för företagare som bedriver näringsverksamhet i företags- formen aktiebolag. Härvid bör beaktas att utredningen föreslagit att vissa ägare av andelar i fåmansföretag ska ha rätt att få sin arbetsinkomst (lön) klassificerad som inkomst av annat förvärvs- arbete. För det fall reglerna inte förändras i nu aktuellt avseende kommer de fåmansföretagare som övergår till att få sin inkomst betraktad som inkomst av annat förvärvsarbete att missgynnas vid</P>
<P class="p488 ft65"><SPAN class="ft64">1 </SPAN>IBIS s. 255.</P>
<P class="p278 ft16">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td207"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td104"><P class="p4 ft28">Företagares tillfälliga föräldrapenning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">beräkning av tillfällig föräldrapenning i förhållande till de fåmans- företagare som har inkomst av anställning. För att uppnå neutra- litet i valet av företagsform och mellan anställda och företagare är det därför väsentligt att beräkningssättet för den tillfälliga föräldra- penningen är lika. Delningstalet för den som redovisar inkomst av annat förvärvsarbete bör därför bestämmas till 260.</P>
<P class="p139 ft9">En särregel för egna företagare som innebär ett särskilt del- ningstal för beräkning av tillfällig föräldrapenning torde emellertid behöva kompletteras med en begränsning av antalet möjliga ersatta dagar under en vecka. Någon sådan begränsning finns inte i dagens regler. En begränsning skulle dels hindra för hög ersättning vid längre ersättningsfall, dels utesluta misstankar om otillbörligt ut- nyttjande av försäkringen. Mot denna bakgrund föreslår utred- ningen att ersättning för tillfällig föräldrapennig beräknad enligt förslaget ovan ska begränsas till att utges för högst fem dagar per sjudagarsperiod. Härigenom uppnås i praktiken en likformighet med arbetstagares möjligheter att uppbära ersättning för tillfällig föräldrapenning.</P>
<P class="p441 ft23"><SPAN class="ft23">9.2</SPAN><SPAN class="ft57">Tillfällig föräldrapenning vid förvärvsarbete</SPAN></P>
<P class="p43 ft9">Utredningen utgår ifrån att barn till företagare är sjuka i samma omfattning som barn till arbetstagare. Det är vidare ett faktum att en företagare som tvingas avstå från arbete drabbas av störningar i sin verksamhet. För att förbättra företagarnas möjligheter att nyttja sin tillfälliga föräldrapenning vid vård av barn har utredningen mottagit förslag som innebär att det bör vara möjligt för den som vårdar sjukt barn, om denne är annan än föräldern, att få den till- fälliga föräldrapenningen beräknad utifrån den ordinarie vårdnads- havarens SGI om denna är högre. På så sätt skulle även företagare kunna få nyttja sin förvärvade SGI vid beräkning av den tillfälliga föräldrapenningen, vilken skulle komma vårdaren tillgodo.</P>
<P class="p664 ft9">Möjligheten att överlåta sin rätt till föräldrapenning finns redan idag. Denna ordning förutsätter emellertid att ersättningen beräk- nas efter den tillfälliga vårdarens SGI. Sannolikt finns de personer som har möjlighet att med kort varsel åta sig att vårda ett sjukt barn i föräldrars ställe normalt inom en mindre krets personer, vilka har goda relationer till föräldrarna och barnet. För dessa torde frågan om ersättning i regel vara av mindre betydelse. Utredningen</P>
<P class="p697 ft16">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagares tillfälliga föräldrapenning</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">finner därför inte skäl att föreslå ändring av befintliga regler för hur underlaget för ersättning i överlåtelsefall ska bestämmas.</P>
<P class="p698 ft9">För försäkrade som inte har faktisk möjlighet att nyttja reglerna om överlåtelse av rätten till tillfällig föräldrapenning, ser utred- ningen däremot behov av förändrade regler. Detta kan t.ex. vara fallet för en förälder som ensam har vårdnaden om barnet men även en förälder som normalt sett har möjlighet att nyttja reglerna kan hamna i en situation där detta inte är möjligt. Konsekvensen av dagens regler är i sådant fall att föräldern tvingas avstå från förvärvsarbete för att vårda sitt barn eller att det sjuka barnet är tillsammans med föräldern under den tid föräldern arbetar. Alla föräldrar har således i praktiken inte samma möjlighet att använda sig av den tillfälliga föräldrapenningen.</P>
<P class="p460 ft9">Enligt utredningens mening bör tillfällig föräldrapenning kunna utges till förälder samtidigt som denne förvärvsarbetar, men endast om föräldern ombesörjer vården av det sjuka barnet genom köp av hushållsnära tjänst. Ett sådant förslag måste emellertid vara enkelt och lätt att kontrollera. Utredningen finner därför lämpligt att knyta sitt förslag till det befintliga regelverket enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. För rätt till tillfällig föräldra- penning bör villkoren för skattereduktion enligt denna lag därför som utgångspunkt vara uppfyllda. Fördelen med en sådan koppling är att det i denna lag regleras under vilka förutsättningar skatte- reduktion för en s.k. hushållstjänst kan erhållas. Härigenom under- lättas kontrollen. Enligt 7 § nämnda lag framgår att skattereduktion får uppgå till högst 50 000 kronor per år. Utredningens förslag avser emellertid inte i första hand att möjliggöra skattereduktion vid köp av hushållstjänsten barnpassning. Det bör därför vara möj- ligt att mottaga tillfällig föräldrapenning oavsett om skattereduk- tion söks eller inte och oavsett om beloppsgränsen överskridits eller inte.</P>
<P class="p674 ft9">För att tillfällig föräldrapenning ska kunna utges bör föräldern ha haft utgift för barnpassning enligt 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. I förarbetena<SPAN class="ft63">2 </SPAN>till nämnda lag anfördes följande angående barnpassning.</P>
<P class="p295 ft12">Ett exempel på vad som omfattas av omsorg och tillsyn är barnpass- ning. Enligt Skatteverkets undersökningar är detta något som i dag utförs svart i väldigt stor utsträckning. Det är många, särskilt små- barnsföräldrar, som tvingas stressa mellan arbete och förskola för att hinna hämta barnen i tid och många anser att barnen spenderar för</P>
<P class="p699 ft65"><SPAN class="ft64">2 </SPAN>Prop. 2006/07:94 s. 43.</P>
<P class="p278 ft16">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td207"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td104"><P class="p4 ft28">Företagares tillfälliga föräldrapenning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft12">lång tid på exempelvis dagis. En möjlighet att köpa tjänster i dessa avseenden skulle underlätta för många när det gäller att få vardags- pusslet att gå ihop och skulle möjliggöra för många fler att kombinera marknadsarbete med ansvar för hem och familj. Detta gäller särskilt de kvinnor som i dag ofrivilligt avstår från att arbeta heltid för att i stället ta hand om barnen i familjen. Regeringen anser därför att även tjänster som avser barnpassning skall ingå i skattereduktionen.</P>
<P class="p62 ft9">Utredningen konstaterar att vård av sjukt barn i sig ryms inom begreppet barnpassning. Enligt andra stycket i nämnda bestäm- melse framgår emellertid att som <SPAN class="ft22">”hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilken försäkringsersättning lämnats”. </SPAN>Denna skrivning innebär sannolikt att nuvarande bestämmelser förhindrar ett förslag som möjliggör att förälder köper tjänsten barnpassning samtidigt som föräldern begär och uppbär tillfällig föräldrapenning för sjukt barn under samma tid som föräldern förvärvsarbetat. Utredningen föreslår därför en justering av befintlig bestämmelse i denna del.</P>
<P class="p287 ft9">Med beaktande av att det beskrivna problemet i allt väsentligt är förknippat med mindre barns sjukdom, anser utredningen att reg- lerna endast ska gälla vid vård av sjukt barn som inte har fyllt 12 år samt vara begränsade till korta sjukfall där ett omedelbart behov av barnpassning uppkommer.</P>
<P class="p139 ft9">Frågan är om de föreslagna reglerna ska omfatta endast företag- are eller vara generella, dvs. omfatta både företagare och anställda. Kraven på tillgänglighet på dagens arbetsmarknad är liknande för anställda och företagare. Dessutom betraktas, som redogjorts för i avsnitt 8, de företagare som bedriver näringsverksamhet genom företagsformerna aktiebolag och ekonomisk förening, som an- ställda. Generella regler gynnar inte minst småföretag, i vilka de anställdas närvaro i regel är minst lika betydande för företagets fortlevnad och utveckling som företagarens egen. Enligt utred- ningens direktiv ska övergången från anställning till företagande underlättas, och i detta hänseende är likalydande regler i föräldra- försäkringen en förutsättning. Mot bakgrund härav finner utred- ningen inte skäl att begränsa de föreslagna reglerna till att omfatta endast vård av företagares barn. Genom förslaget förhindras även betydande gränsdragningsproblem och reglerna blir enkla att till- lämpa.</P>
<P class="p700 ft9">För rätt till tillfällig föräldrapenning i den föreslagna situationen bör det krävas att föräldern anger till Försäkringskassan att rätten till ersättning utnyttjas samtidigt som föräldern har utgift för hus- hållsarbete i form av barnpassning. Det får ankomma på Försäk-</P>
<P class="p472 ft16">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagares tillfälliga föräldrapenning</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">ringskassan att utforma sina blanketter efter detta behov. Försäk- ringskassans <SPAN class="ft22">kontrollmöjlighet </SPAN>tillgodoses genom att kassan kan begära in fakturan för den köpta tjänsten. Om det av fakturan framgår att det varit fråga om vård av sjukt barn eller annan anled- ning som anges i 4 kap. 10 § första stycket AFL, ska tillfällig för- äldrapenning betalas ut. I annat fall ska ingen utbetalning ske.</P>
<P class="p49 ft9">Utredningen konstaterar att möjligheten till skattereduktion för barnpassning är en befintlig ordning genom lagen om skattereduk- tion för hushållsarbete. Utredningen har haft kontakt med företag som tillhandahåller barnpassning och erfarit att det finns efter- frågan på sådana tjänster. Den tillfälliga föräldrapenningen är i grunden till för barnet och bör därför konstrueras så att den kan bidra till bra lösningar för varje enskilt barn. De förslag utred- ningen lägger måste därför utgå från barnens behov. Ett sjukt barn har behov av trygghet och god omvårdnad. Förslaget ger förut- sättningar för detta i en situation då en förälder på grund av sin arbetssituation har svårigheter att stanna hemma för att vårda sitt barn eller, vilket förekommer, tar med barnet till arbetsplatsen. Utredningen har svårt att se att föräldrar som inte vill nyttja sin rätt till tillfällig föräldrapenning genom köp av barnpassning ska känna sig tvingade att göra det. Varje förälder måste själv ta ställ- ning till om möjligheten ska utnyttjas eller ej. Utredningen noterar att Hushållstjänstutredningen i sitt betänkande SOU 2008:57 före- slagit förändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hus- hållsarbete. Utredningen ser emellertid inte att detta förslag, om det genomförs, föranleder utredningen att göra annan bedömning än den som redovisats ovan.</P>
<P class="p701 ft9">Förslaget om att tillfällig föräldrapenning ska kunna utges till en förälder som förvärvsarbetar, under förutsättning att föräldern haft utgift för vård av barn enligt lagen om skattereduktion för hus- hållsarbete under samma tid, är en grundläggande förändring av reglerna för tillfällig föräldrapenning. Den principiella förändringen innebär att ersättningsrätten inte längre är avhängig av att den person som erhåller ersättning behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn.</P>
<P class="p55 ft9">För att kunna ta ställning till ett förslag med en sådan principiell förändring av en förmån inom familjepolitiken skulle en mer genomgripande konsekvensbeskrivning måhända behövas av de effekter som förslaget kan få.</P>
<P class="p49 ft9">Utredningen är medveten om att kritik kan riktas mot förslaget som delvis leder till en helt ny princip för den tillfälliga föräldra-</P>
<P class="p424 ft16">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td207"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td104"><P class="p4 ft28">Företagares tillfälliga föräldrapenning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">penningen. Med hänsyn till den förhållandevis korta utredningstid som stått till utredningens förfogande och med hänsyn till för- slagets vikt för framför allt egenföretagare men även för anställda, gör utredningen den sammanvägda bedömningen att ett förslag i denna del ändå bör lämnas.</P>
<P class="p702 ft16">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p12 ft8">10 Havandeskapspenning</P>
<P class="p703 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag: </SPAN>Arbetsmiljöverket bör i samråd med Försäkringskassan få i uppdrag att analysera möjligheterna för företagare att få havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön.</P>
<P class="p704 ft9">Enligt utredningens direktiv bör utredningen uppmärksamma skill- naderna mellan olika företagsformer vad gäller rätten till havande- skapspenning. I de synpunkter som inkommit till utredningen har också uppmärksammats att företagare ofta nekas havandeskaps- penning av Försäkringskassan, trots att företagarna anser att förut- sättningar föreligger för bifall.</P>
<P class="p304 ft23"><SPAN class="ft23">10.1</SPAN><SPAN class="ft146">Havandeskapspenning</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">En kvinna som i slutet av graviditeten inte kan utföra sitt fysiskt påfrestande arbete kan få havandeskapspenning. Dessutom kan en kvinna, som inte får sköta sitt vanliga arbete på grund av risker i arbetsmiljön, få havandeskapspenning under större delen av gravi- diteten. I båda dessa fall får kvinnan havandeskapspenning endast om hon inte kan omplaceras till ett annat arbete. Havandeskaps- penning kan betalas ut längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse ( 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring). Kvinnan kan få ersättningen som hel, halv, tre fjärdedels eller en fjärdedels havandeskaps- penning. Havandeskapspenningen infördes den 1 januari 1980. Av regeringens proposition om Föräldrautbildning och förbättring av föräldraförsäkringen (prop. 1978/79:168) och Försäkringskassans Vägledning om havandeskapspenning (2002:6) framgår att både</P>
<P class="p697 ft16">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Havandeskapspenning</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft9">arbetstagare och egenföretagare omfattas av havandeskapspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete.</P>
<P class="p250 ft11"><SPAN class="ft11">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft147">Föräldraledighetslagen</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Enligt 19 § i föräldraledighetslagen (1995:584) har en kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Enligt 18 § samma lag har en kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt föreskift som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160).</P>
<P class="p289 ft11"><SPAN class="ft11">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft147">Risker i arbetsmiljön</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Från och med den 1 januari 1995 gäller ett <NOBR>EG-direktiv</NOBR> om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar.<SPAN class="ft63">1</SPAN></P>
<P class="p54 ft9">För att få rätt till havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön enligt lagen om allmän försäkring (AFL) krävs att kvinnan inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Möjligheterna för kvinnan att bli omplacerad bör dock vara uttömda.</P>
<P class="p55 ft29">Havandeskapspenning vid risker i arbetsmiljön kan betalas ut under längre period än de 50 dagar som är maximalt när havande- skapspenning för fysiskt påfrestande arbete ges ut.</P>
<P class="p251 ft11"><SPAN class="ft11">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft147">Arbetsmiljöverkets föreskrifter</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Arbetsmiljöverket har i föreskrifter meddelat att en kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar inte får sysselsättas i arbete som medför risk för skadlig inverkan.<SPAN class="ft63">2 </SPAN>I före- skrifterna uppställs regler för hur arbetsgivaren ska genomföra en sådan individuell riskbedömning. Enligt samma föreskrifter får inte</P>
<P class="p705 ft70"><SPAN class="ft72">1</SPAN><SPAN class="ft73">Rådets direktiv 92/85 EEG.</SPAN></P>
<P class="p308 ft65"><SPAN class="ft72">2</SPAN><SPAN class="ft74">Arbetsmiljöverkets föreskrifter [AFS 2007:5] om gravida och ammande arbetstagare.</SPAN></P>
<P class="p278 ft16">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td208"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td86"><P class="p4 ft28">Havandeskapspenning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">en arbetstagare som är gravid eller som nyligen fött barn åläggas att utföra nattarbete, om hon uppvisar läkarintyg som visar att sådant arbete skulle vara skadligt för hennes säkerhet eller hälsa. Före- skrifterna omfattar dock inte egenföretagare.</P>
<P class="p304 ft11"><SPAN class="ft11">10.1.4</SPAN><SPAN class="ft147">Utredningens bedömning</SPAN></P>
<P class="p341 ft9">Både arbetstagare och egna företagare är omfattade av havande- skapspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete. Däremot är endast arbetstagare omfattade av havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön. Det är inte tillfredsställande att möjligheten för företagare att nyttja havandeskapspenning vid risk i arbets- miljön beror på vilken företagsform företagaren verkar i.</P>
<P class="p45 ft9">Med hänsyn till den korta utredningstid som utredningen har haft till sitt förfogande och med hänsyn till att frågan om egenföre- tagares rätt till havandeskapspenning på grund av risker i arbets- miljön är komplicerad bör denna fråga övervägas i ett större sam- manhang. Utredningen anser därför att Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan bör få i uppdrag att utreda frågan särskilt.</P>
<P class="p706 ft16">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p707 ft105"><SPAN class="ft8">11</SPAN><SPAN class="ft148">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p440 ft23"><SPAN class="ft23">11.1</SPAN><SPAN class="ft146">Företagarbegreppet i 34 § ALF</SPAN></P>
<P class="p708 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag: </SPAN>En person som bedriver näringsverk- samhet enligt 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, bör som utgångspunkt betraktas som företa- gare även i ALF.</P>
<P class="p621 ft9">I utredningen uppdrag ingår att analysera och vid behov lämna förslag på hur regelverket kan förtydligas. Det innefattar både defi- nitionen av vem som ska betraktas som företagare i arbetslös- hetsförsäkringen och när en företagare ska anses som arbetslös. Utredningen har även att se över de regler som gäller för dem som verkar inom kooperativa, ekonomiska och ideella föreningar samt föreslå de eventuella ändringar som översynen ger anledning till.</P>
<P class="p139 ft9">Av synpunkter som inkommit till utredningen framgår att företagarbegreppet i ALF uppfattas som alltför oprecist, och att detta medför olika tolkningar och onödig administration. Som exempel på detta har angetts att företagarbegreppet har kommit att omfatta personer som troligtvis inte är tänkta att betraktas som företagare, som t.ex. föräldrar som arbetar i kooperativa barndag- hem och personer som äger en fastighet som skatterättsligt betrak- tas som näringsfastighet. Det upplevs även som oklart om en person som bedriver en verksamhet som inkomstskatterättsligt klassificeras som hobby kan vara företagare i ALF:s mening. Önskemål om tydligare regler har framförts.</P>
<P class="p664 ft29">Utredningen är benägen att instämma i uppfattningen om behov rent generellt av tydligare regler i arbetslöshetsförsäkringen och därmed ett behov av en mer omfattande översyn av reglerna.</P>
<P class="p484 ft16">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft11"><SPAN class="ft11">11.1.1</SPAN><SPAN class="ft147">Krav på att näringsverksamhet bedrivs</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Det är önskvärt med begrepp inom arbetslöshetsförsäkringen som i så stor utsträckning som möjligt liknar de begrepp som används i andra regelverk. En person som betraktar sig som företagare och redovisar inkomst av näringsverksamhet bör därför som utgångs- punkt vara företagare även i ALF:s mening. Detsamma bör gälla den som bedriver sin näringsverksamhet genom företagsformen aktiebolag eller ekonomisk förening.</P>
<P class="p55 ft9">Enligt gällande lydelse är ägande i näringsverksamhet ett krite- rium för att betraktas som företagare i ALF:s mening. Närings- verksamhet kan bedrivas med andra tillgångar än ägda. För makar som tillsammans bedriver näringsverksamhet (enskild näringsverk- samhet) är ägandet av tillgångar dessutom i sig inget avgörande kriterium när det ska fastställas vem som är företagsledare och såle- des bedriver näringsverksamheten i IL:s mening.</P>
<P class="p55 ft9">Det väsentliga för att någon ska anses som företagare i ALF:s mening bör vara att den verksamhet som bedrivs uppfyller kraven på vinstsyfte, varaktighet och självständighet, dvs. är näringsverk- samhet enligt 13 kap 1 § första stycket IL. Under sådana förhållan- den har det inte någon betydelse om näringsverksamheten visar överskott eller underskott. Härmed tydliggörs även att fysisk per- son som innehar t.ex. en näringsfastighet och därför enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL bedriver näringsverksamhet inte på den grun- den är företagare i ALF:s mening. För detta krävs att fastigheten också används i en verksamhet som uppfyller kriterierna i 13 kap. 1 § första stycket, dvs. att fastigheten används varaktighet i en självständig verksamhet med syftet att visa vinst.</P>
<P class="p55 ft9">Genom att knyta företagarbegreppet i ALF till näringskrite- rierna i 13 kap. 1 § första stycket IL blir gränsen mellan hobby och näringsverksamhet tydlig. Det innebär att den som bedriver en verksamhet som inkomstskatterättsligt är att anse som hobby inte är företagare i ALF:s mening. Fråga om en sådan person har rätt till arbetslöshetsersättning kommer då i stället att bedömas bl.a. utifrån 9 § ALF, dvs. om denna person står till arbetsmarknadens förfogande.</P>
<P class="p357 ft9">Det är högst sannolikt att det kommer att inträffa fall där någon i självdeklaration angett att näringsverksamhet bedrivs – direkt eller indirekt – trots att så inte är fallet och vice versa.</P>
<P class="p49 ft29">Utredningen anser inte att det finns skäl att lagstifta om att arbetslöshetskassa vid sin bedömning ska vara bunden av hur</P>
<P class="p609 ft16">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">enskilda har redovisat sina inkomster i självdeklaration. Det får emellertid ligga i sakens natur att självdeklarationen är utgångs- punkten för kassans bedömning. För det fall Skatteverket har omprövat en taxering eller allmän förvaltningsdomstol har prövat en överklagad taxering, torde det dock i allmänhet saknas skäl för arbetslöshetskassa att göra annan bedömning än den som gjorts av Skatteverket eller domstol.</P>
<P class="p45 ft9">För det fall en arbetslöshetskassa vill frångå den bedömning som en försäkrad gjort i en självdeklaration, finns möjlighet för enskild att få saken prövad i allmän förvaltningsdomstol. Eftersom allmän förvaltningsdomstol har att pröva både frågor enligt ALF och frågor enligt IL, tillförsäkras den föreslagna lydelsen i möjli- gaste mån en enhetlig tillämpning av begreppet näringsverksamhet.</P>
<P class="p281 ft11"><SPAN class="ft11">11.1.2</SPAN><SPAN class="ft147">Krav på personlig aktivitet</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Enskilda näringsidkare som arbetar i sin verksamhet i inte oväsent- lig omfattning redovisar aktiv näringsverksamhet. Resultatet anses vara en arbetsinkomst och beläggs med egenavgifter. Utredningen har därför övervägt att knyta aktivitetskravet i företagarbegreppet till förekomsten av aktiv näringsverksamhet. Detta skulle under- lätta för arbetslöshetskassorna, eftersom dessa i sådana fall skulle kunna utgå från näringsidkarens senaste självdeklarationen vid bedömning av om en person är företagare i ALF:s mening.</P>
<P class="p139 ft9">Motsvarande bedömning görs emellertid inte för de företagare som arbetar i s.k. fåmansföretag. För dessa är i stället begreppet ”verksam i betydande omfattning” centralt. Med hänsyn härtill har utredningen avstått från att i den föreslagna lagtexten kvantifiera kravet på arbetsinsats utifrån dessa begrepp.</P>
<P class="p139 ft9">Enligt nuvarande regler finns krav på att företagaren ska vara personligen verksam i näringsverksamheten. Uppfylls inte detta krav är den fysiska personen inte företagare i ALF:s mening. Utredningen anser att detta verksamhetskrav är tillfyllest. I vissa fall bör dock viss personlig verksamhet tillåtas utan att detta med- för att en fysisk person ska anses vara företagare, se nedan.</P>
<P class="p709 ft16">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft35">11.1.2.1 Nödvändiga åtgärder av förvaltande karaktär</P>
<P class="p263 ft9">Näringsverksamhet kan bedrivas på sätt som inte kräver någon egentlig aktivitet, t.ex. när en tillgång hyrs eller arrenderas ut eller vid fysisk persons andelsinnehav i juridisk person i vilken den fysiska personen inte utför något egentligt arbete (t.ex. diskre- tionär kapitalförvaltning). Även i dessa fall kan det vara nödvändigt att vidta vissa åtgärder av förvaltande karaktär. Det kan t.ex. vara fråga om regelbundet underhåll av egendom, vissa former av kapi- talförvaltning, avtalsskrivning, deltagande i syneförrättningar eller andra åtgärder av administrativ karaktär som har anknytning till innehavet och som är en följd av detta men där arbetsinsatsen är begränsad och inte i egentlig mening hindrar någon från att stå till arbetsmarknadens förfogande eller utföra annat arbete.</P>
<P class="p437 ft9">Mot denna bakgrund anser utredningen att arbetskravet bör inskränkas så att detta inte är uppfyllt om de åtgärder som vidtas i en bedriven näringsverksamhet endast är nödvändiga åtgärder av förvaltande karaktär. Är arbetskravet inte uppfyllt kan en person inte anses som företagare i ALF:s mening.</P>
<P class="p49 ft9">Utredningen ser inte att den föreslagna bestämmelsen riskerar medföra att ersättning utges felaktigt, eftersom rätten till ersätt- ning från arbetslöshetsförsäkringen alltjämt kräver att den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande på sätt som bestäms i 9 § ALF.</P>
<P class="p597 ft35">11.1.2.2 Oförutsedda händelser</P>
<P class="p53 ft9">Åtgärder, som inte kan anses vara av förvaltande karaktär, bör i vissa situationer bortses från. De fall som avses är arbete som för- anletts av tekniska störningar, väderförhållanden eller andra oförut- sedda händelser. Det kan även vara åtgärder som är nödvändiga att vidta på grund av naturkatastrofer eller andra liknande händelser, t.ex. översvämningar eller omhändertagande av stormfälld skog, vilka kan kräva en större insats under en kortare tid.</P>
<P class="p55 ft9">En sådan regel förhindrar att arbetssökande, som inte bedömts vara företagare när ersättning från arbetslöshetskassa började utges, på grund av yttre oförutsägbara omständigheter under pågående arbetslöshet riskerar att plötsligt kvalificeras som företagare i ALF:s mening. Därmed undviks olägenheter där sådana faktorer föranlett arbetslöshetskassa att kräva åter utgiven ersättning.</P>
<P class="p624 ft16">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft11">11.1.3</SPAN><SPAN class="ft147">Krav på väsentligt inflytande</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Utredningen anser att kravet på arbete i verksamheten måste kompletteras med kravet på ett väsentligt inflytande över verk- samheten. Detta är nödvändigt för att anställda som äger andelar i det företag i vilket de arbetar, men inte i egentlig mening bedriver näringsverksamhet, inte ska riskera att betraktas som företagare i ALF:s mening. Någon förändring gentemot den innebörd som begreppet har i den nuvarande regleringen avses inte.</P>
<P class="p281 ft11"><SPAN class="ft11">11.1.4</SPAN><SPAN class="ft147">Makar som bedriver gemensam verksamhet</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Enligt inkomstskattelagen är det endast företagsledande make som anses bedriva näringsverksamhet, jämför 60 kap. 6 § IL. Konse- kvensen av den föreslagna lydelsen blir därför att medhjälpande make inte är att betrakta som företagare i ALF:s mening. Det har framställts önskemål om att medhjälpande make ska anses som företagare. Utredningen anser emellertid att varken skatterättsliga eller civilrättsliga skäl talar för att så bör vara fallet.</P>
<P class="p281 ft11"><SPAN class="ft11">11.1.5</SPAN><SPAN class="ft147">Uppdragstagare som företagare</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Begreppet uppdragstagare omfattar både de som bedriver närings- verksamhet och anställda.</P>
<P class="p112 ft9">För den enskilde har det vid fråga om arbetslöshetsersättning kan utges stor betydelse om denne är att betrakta som företagare eller inte, emedan den senare i regel omgående erhåller arbetslös- hetsersättning vid arbetslöshet.</P>
<P class="p44 ft9">Ersättning kan utges även till företagare, men för att en före- tagare ska anses som arbetslös förutsätts att kraven enligt 35 § ALF är uppfyllda, vilket innebär att en företagare som gör anspråk på arbetslöshetsersättning enligt gällande ordning måste vidta vissa bestämda åtgärder innan ersättning kan utges. Detta medför inte sällan att företagare i dag får vänta på att arbetslöshetsersättning betalas ut till dem vid arbetslöshet. Förutom att väntetiden har betydelse för den enskilde individen föreligger också risk för konkurrenssnedvridning till förmån för de uppdragstagare som bedriver verksamhet utan att vara företagare i ALF:s mening. Så kan vara fallet för uppdragstagare eller s.k. egenanställda som anger sig som anställda trots att de i egentlig mening bedriver närings-</P>
<P class="p710 ft16">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">verksamhet. Utredningen noterar att vid jämförelse mellan egen- anställda (och den service de erhåller från det företag som tjänstgör som deras arbetsgivare för vilken de betalar en avgift) och närings- idkare (som köper fakturerings- och redovisningstjänster) före- faller skillnaden vara liten.</P>
<P class="p54 ft9">Det är emellertid inte alla uppdragstagare eller egenanställda som bedriver en verksamhet som kan likställas med en närings- idkares verksamhet.</P>
<P class="p54 ft9">I utredningens uppdrag ligger att komma fram till en rimlig avvägning i bedömningen av när uppdragstagaren ska ses som före- tagare respektive anställd i ALF:s mening. Faktorer att ta hänsyn till i detta sammanhang är uppdragstagares självständighet och eget bestämmande i sättet att lägga upp och genomföra arbetet liksom omfattningen av verksamheten som uppdragstagare.</P>
<P class="p55 ft9">Eftersom begreppet uppdragstagare är beroende av många olika faktorer och är svårbedömt, anser utredningen inte att det är möjligt att i lagtext göra en generell reglering av i exakt vilka situa- tioner en uppdragstagare ska anses vara företagare i ALF:s mening.</P>
<P class="p54 ft9">För en rättvis tillämpning av ALF:s bestämmelser och för att motverka konkurrenssnedvridning anser utredningen däremot att det är nödvändigt att i lagtext tydliggöra att uppdragstagare kan bli att betrakta som företagare i ALF:s mening.</P>
<P class="p54 ft9">Utredningen anser att de personer, som utför sina uppdrag under villkor som är jämförbara med dem som gäller för uppdrags- tagare som bedriver näringsverksamhet, ska anses som företagare. Faktorer att ta hänsyn till i detta sammanhang kommer då att vara uppdragstagares självständighet och eget bestämmande i sättet att lägga upp och genomföra arbetet liksom omfattningen av verksam- heten som uppdragstagare.</P>
<P class="p55 ft9">Visserligen innebär den föreslagna regleringen att utredningen i viss mån frånfaller sin föresats att skapa förutsägbara regler. Det innebär emellertid att personer som har en verksamhet som består i att utföra uppdrag åt en eller flera uppdragsgivare får anledning att särskilt reflektera över sin situation, dvs. om de är att betrakta som anställda eller företagare samt hur de egentligen ska redovisa sina inkomster enligt IL.</P>
<P class="p55 ft9">Utredningen anser att den föreslagna förändringen i denna del är motiverad, trots att utredningens förslag om en ny lydelse av 35 § innebär att ersättning kan utges under delvis andra premisser än enligt nuvarande lydelsen i 35 §.</P>
<P class="p27 ft16">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft11">11.1.6</SPAN><SPAN class="ft147">Undantag från företagarbegreppet</SPAN></P>
<P class="p309 ft35">11.1.6.1 Arbete av ideell karaktär i näringsverksamheten</P>
<P class="p259 ft9">Det har beskrivits som ett problem att andelsinnehavare, som till- sammans bedriver en kooperativ ekonomisk förening i syfte att ordna sin egen barnomsorg, riskerar att betraktas som företagare enligt gällande bestämmelse. Samma problem har uppmärksammats för styrelseledamöter i bostadsrättsföreningar.</P>
<P class="p139 ft9">Det arbete som andelsinnehavaren lägger ner i en sådan verk- samhet är normalt inte av omedelbar ekonomisk karaktär. Arbetet är snarare av ideell karaktär, även om verksamheten bedrivs i former som gör att den uppfyller kraven för näringsverksamhet. För att inte företagarebegreppet ska få en orimlig omfattning bör bestämmelsens omfattning begränsas. I särskild bestämmelse anges därför att arbetsinsatser av ideell karaktär inte ska medföra att en fysisk person är företagare i ALF:s mening. Det innebär att arbetsinsatser som är naturliga för t.ex. en medlem i en kooperativ ekonomisk förening eller bostadsrättsföring och som i regel kan utföras vid sidan av arbete inte bör medföra att en person betraktas som företagare.</P>
<P class="p627 ft9">Inte heller den omständigheten att medlem mottagit ett mer symboliskt styrelsearvode bör medföra annan bedömning. För det fall arbetsinsatsen är av annan karaktär än endast ideell, får bedöm- ning ske enligt 34 §.</P>
<P class="p275 ft35">11.1.6.2 Arbetstagare i sociala företag</P>
<P class="p259 ft9">Utredningen har noterat att risken för att betraktas som företagare i arbetslöshetsförsäkringen leder till att personer som arbetar i s.k. arbetsintegrerande sociala företag i många fall avstår från att ta plats i styrelsen i dessa företag. Problemen förefaller finnas när företaget bedrivs i form av ekonomisk förening eller aktiebolag.</P>
<P class="p45 ft9">Sociala företag är ett vitt begrepp. Utredningen har därför valt att använda sig av Nuteks definition ”arbetsintegrerande sociala företag”.<SPAN class="ft63">1 </SPAN>Ett sådant företag är enligt definitionen <SPAN class="ft22">ett företag som driver näringsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p711 ft65"><SPAN class="ft64">1 </SPAN>Programförslag för fler och växande sociala företag, Nutek, Dnr <NOBR>012-2007-4248,</NOBR> s. 20.</P>
<P class="p457 ft16">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p712 ft22"><SPAN class="ft99">•</SPAN><SPAN class="ft149">med övergripande ändamål att integrera människor, som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och sam- hälle</SPAN></P>
<P class="p713 ft22"><SPAN class="ft99">•</SPAN><SPAN class="ft149">som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt</SPAN></P>
<P class="p714 ft151"><SPAN class="ft99">•</SPAN><SPAN class="ft150">som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller lik- nande verksamheter, samt</SPAN></P>
<P class="p427 ft22"><SPAN class="ft99">•</SPAN><SPAN class="ft149">som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p425 ft9">Det sociala företagandet som avses i denna definition skiljer sig från företag med sociala mål i allmänhet, från företag med verk- samhet inom det sociala sektorn i allmänhet, från privata företag som säljer rehabilitering/arbetsträning/arbetsförmedling samt från offentligt ägda rehabiliterings- eller arbetsträningsverksamheter.</P>
<P class="p49 ft9">Det finns i dag cirka 150 företag som ryms inom Nuteks defi- nition för arbetsintegrerande sociala företag, och cirka 4 000 per- soner är sysselsatta inom dessa företag. Medarbetarna är personer som p.g.a. funktionsnedsättningar, arbetshinder, tidigare missbruk, kriminalitet, långtidssjukskrivning, långtidsarbetslöshet, hemlöshet eller annan form av social utsatthet inte fått möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p49 ft9">Utredningen anser att det är angeläget att den som är anställd i arbetsintegrerande sociala företag inte betraktas som företagare inom arbetslöshetsförsäkringen. Syftet med dessa personers före- tagande är inte i första hand att gå med vinst. Syftet är i stället att hitta en form för att integrera personer, som står utanför arbets- marknaden, i arbetsliv och samhälle. Det ansvarstagande som ett styrelseuppdrag innebär utgör en väsentlig del av syftet med arbetsintegrerande sociala företag. Ansvarstagandet är av betydelse såväl för företaget som sådant som för den enskildes personliga utveckling och bör uppmuntras. I detta avseende bör arbetslöshets- försäkringens regler inte utgöra ett hinder för vare sig företagets eller den enskildes utveckling.</P>
<P class="p253 ft9">I Finland får endast företag som uppfyller vissa i lag fastställda krav registreras som sociala företag och därmed låta benämningen socialt företag ingå i företagsnamnet. Ett av kraven för att registre- ras som socialt företag är, att minst 30 procent av de anställda är handikappade eller långtidsarbetslösa.</P>
<P class="p55 ft29">Utredningen har övervägt att föreslå en motsvarande lösning med krav på registrering av företag som arbetsintegrerande sociala företag som grund för att kunna undanta ägare/medlemmar från</P>
<P class="p52 ft16">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">företagarreglerna i arbetslöshetsförsäkringen. För den enskilde skulle reglerna i sådant fall bli förutsägbara och den enskilde skulle inte behöva avstå från styrelseuppdrag. Arbetslöshetskassorna skulle på ett enkelt sätt kunna pröva företagets karaktär. Ett sådant förslag kräver emellertid en mera långtgående utredning än vad utredningstiden medger. Utredningen föreslår därför en tillfällig lösning, vilken innebär att ett undantag införs i 34 § ALF för personer som verkar i arbetsintegrerade sociala företag.</P>
<P class="p45 ft9">Utredningen har noterat att arbetsintegrerande sociala företag ofta beviljas stöd enligt förordning (2000:630) om särskilda insat- ser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbets- förmåga. Att låta förekomsten av stöd enligt förordningen styra vilka personer som ska undantas i 34 § ALF anser utredningen emellertid vara mindre lämpligt, eftersom det kan finnas medarbe- tare i arbetsintegrerande sociala företag som inte omfattas av stöd enligt förordningen. Dessutom kan risken för arbetslöshet öka i samband med att ett stöd upphör. Avgörande för bedömningen bör i stället vara om det företag som personen arbetat i före arbetslös- hetens inträde är ett arbetsintegrerande socialt företag enligt Nuteks definition. Om så är fallet bör personen inte betraktas som företagare i 34 § ALF.</P>
<P class="p627 ft9">Det kan inte uteslutas att även enstaka personer för vilka stöd enligt förordningen aldrig skulle kunna beviljas kommer att omfat- tas av det föreslagna undantaget i 34 § ALF. Detta är emellertid inte skäl att avstå från att föreslå en reglering för att underlätta situationen för behöriga personer.</P>
<P class="p275 ft35">11.1.6.3 När upphör företagare att vara företagare?</P>
<P class="p43 ft9">Enligt vad utredningen erfarit innebär nuvarande företagarbegrepp att det kan vara svårt att avgöra från vilken tidpunkt en person upphör att vara företagare. Har man en gång uppfyllt kriterierna för att betraktas som företagare i 34 § ALF måste man visa att den personliga verksamheten i företaget verkligen har upphört för att inte längre betraktas som företagare. Detta innebär ofta att den person som sålt sitt företag, men fortsätter att arbeta i detta som anställd, betraktas som företagare i ALF:s mening. Mot denna bakgrund har önskemål framförts om att det bör regleras under vilka förutsättningar det ska vara möjligt att arbeta kvar i ett</P>
<P class="p604 ft16">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">tidigare ägt företag utan att bli betraktad som företagare i ALF:s mening.</P>
<P class="p54 ft9">En företagare kan skilja sig från sin verksamhet genom att denna överlåts. Överlåtelse kan ske genom andelsöverlåtelse eller in- kråmsöverlåtelse, dvs. antingen genom överlåtelse av andelarna i en juridisk person som bedriver verksamheten eller genom överlåtelse av tillgångarna i den bedrivna näringsverksamheten. Efter över- låtelsen är företagaren normalt inte längre att betrakta som företagare.</P>
<P class="p357 ft9">Företagare som är medlem i ekonomisk förening bör alltid anses ha upphört att vara företagare när medlemskapet i föreningen upp- hört. Det kan t.ex. ske efter överlåtelse av andel när förvärvaren antagits som ny medlem eller när avgång ur föreningen sker enligt 3 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.</P>
<P class="p49 ft9">Om företagaren arbetar kvar i den verksamhet som överlåtits eller den förening i vilken medlemskap upphört, bör utgångs- punkten vara att han eller hon är att betrakta som anställd. Om det är så att företagaren arbetar kvar i företaget eller föreningen efter överlåtelsen eller avgången och han eller hon fortsatt har ett väsent- ligt inflytande över företaget eller föreningen, anser utredningen att personen fortsatt är att betrakta som företagare i ALF:s mening.</P>
<P class="p49 ft9">Den som inte överlåtit samtliga andelar i en verksamhet bör så gott som alltid anses ha fortsatt väsentligt inflytande över före- taget. Den som överlåtit samtliga andelar, hela verksamheten i övrigt eller avgått som medlem ur ekonomisk förening bör anses ha väsentligt inflytande om personens kompetens samt de åtgärder och ställningstaganden som denne gjort i verksamheten påverkar det ekonomiska utfallet; jämför avsnitt 2.8.1.</P>
<P class="p55 ft9">Även om begreppet väsentligt inflytande inte är precist, tydlig- gör förekomsten av bestämmelsen att företagare som arbetar kvar i ett tidigare ägt företag kan betraktas som företagare enligt ALF även efter överlåtelsen. Konsekvensen av bestämmelsen är att den som i egentlig mening är företagare inte kan uppbära arbetslöshets- ersättning efter de villkor som gäller för arbetstagare och därigenom finansiera näringsverksamhet med arbetslöshetsersätt- ning. Förekomsten av bestämmelsen motverkar således kon- kurrenssnedvridning.</P>
<P class="p715 ft16">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft23"><SPAN class="ft23">11.2</SPAN><SPAN class="ft146">Företagares arbetslöshet</SPAN></P>
<P class="p684 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag: </SPAN>Företagare ska som utgångspunkt anses arbetslös när det inte vidtas några åtgärder i verksamheten</P>
<P class="p685 ft9">I utredningens uppdrag ingår att analysera och vid behov lämna förslag på hur regelverket kring företagares arbetslöshet kan för- tydligas.</P>
<P class="p639 ft9">Det har framförts att den nuvarande regleringen i 35 § är otydlig och ger upphov till tolkningsfrågor, vilket leder till olika resultat i likartade ärenden. Fråga är vilka tillgångar som kan behållas för att en näringsverksamhet ska anses ha upphört samt hur förekomsten av tillgångar ska påverka denna bedömning om den försäkrade samtidigt står till arbetsmarknadens förfogande. Fråga är även vad som ska krävas för att någon ska anses tillfälligt ha upphört med en näringsverksamhet. Den otydlighet som utformningen av reglerna medger, medför att arbetslösa företagare kan få vänta på ersättning från arbetslöshetskassa i en för dem svår situation under alldeles för lång tid.</P>
<P class="p45 ft9">Förslag har framförts om att företagare som själv begär sin F- skattsedel återkallad ska kunna ha rätt till arbetslöshetsersättning. På så sätt skulle företagare tillförsäkras en möjlighet till omedelbar ersättning om arbetslöshet skulle inträda. Förslaget erbjuder en enkel lösning, men eftersom näringsverksamhet kan bedrivas utan <NOBR>F-skattsedel</NOBR> skulle en sådan lösning kräva särregleringar för olika situationer, varmed förslaget skulle motverka sitt syfte.</P>
<P class="p44 ft9">Utredningen konstaterar att utgångspunkten för den befintliga lagtexten är ett definitivt upphörande av näringsverksamhet med möjlighet till ett tillfälligt uppehåll. Förslag har framförts att före- tagare ska ha möjlighet till fler tillfälliga uppehåll än vad dagens regler medger. Möjligheten till endast ett uppehåll i verksamheten anses hämmande och otillräcklig för att personer ska våga påbörja en näringsverksamhet. Det kan också leda till att företag avvecklas trots att det kanske finns förutsättningar att efter ytterligare uppehåll utveckla företaget.</P>
<P class="p336 ft9">För att skapa bättre jordmån för nytt företagande, förhindra kapitalförstöring och ge möjlighet för företagare att alltid kunna återuppta sin verksamhet, anser utredningen att möjligheten till fler uppehåll än ett utan krav på definitivt upphörande av verksamheten</P>
<P class="p716 ft16">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">är rimligt. Denna möjlighet får emellertid inte utformas så att arbetslöshetsersättningen blir ett stöd till företagare vars verk- samhet har ekonomiska problem.</P>
<P class="p250 ft11"><SPAN class="ft11">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft147">Utgångspunkten för arbetslöshetsbedömningen 35 §</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">För att tillgodose ovan angivna krav och samtidigt möjliggöra en snabbare utbetalning av arbetslöshetsersättning till företagare som blir arbetslösa, föreslår utredningen att en företagare som första gången upphör att bedriva näringsverksamhet ska anses vara arbets- lös under förutsättning att det inte bedrivs någon näringsverk- samhet. Härmed görs ingen skillnad på om upphörandet är defini- tivt eller tillfälligt. Det väsentliga är att företagaren upphört att bedriva näringsverksamhet.</P>
<P class="p51 ft9">Eftersom företagarens verksamhet ska ha upphört har det ingen betydelse om företagaren behåller tillgångarna i näringsverksam- heten eller har kvar sin registrering till F- skatt och moms. Det väsentliga är att företagaren inte fortsätter bedriva näringsverk- samhet. Genom denna konstruktion säkerställs att företagaren relativt omgående kan få sin ersättning utbetald samt har möjlighet att i framtiden återuppta verksamheten.</P>
<P class="p49 ft9">Begreppet ”rörelsen” i gällande lydelse har ersatts med det skatterättsliga begreppet ”näringsverksamhet”. All näringsverksam- het som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda närings- verksamhet. All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverksamhet. Skatterättsligt har indelning i näringsverksamheter betydelse efter- som resultatutjämning får ske endast mellan skilda verksamheter som tillhör samma näringsverksamhet.<SPAN class="ft63">2</SPAN></P>
<P class="p253 ft9">Genom att koppla frågan om företagares arbetslöshet till från- varon av verksamhet i näringsverksamheten tydliggörs att all verksamhet inom samma näringsverksamhet ska ha upphört för att företagaren ska anses vara arbetslös. För det fall någon inom en näringsverksamhet bedriver verksamheter med olika inriktning, krävs således att alla dessa verksamheter ska ha upphört för att företagaren ska vara arbetslös. För den företagare som bedriver verksamhet genom flera företagsformer, t.ex. enskild firma och</P>
<P class="p677 ft65"><SPAN class="ft64">2 </SPAN>Jfr 14 kap. 10 13 §§ IL.</P>
<P class="p278 ft16">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">aktiebolag, vilka således utgör två olika näringsverksamheter, krävs att all verksamhet i båda näringsverksamheterna ska ha upphört för att företagaren ska anses som arbetslös. Om så inte är fallet, utan verksamheten endast upphört i en av näringsverksamheterna, kan ersättning i vissa fall ändå utges om förutsättningarna i den föreslagna 39 a § ALF är uppfyllda.</P>
<P class="p112 ft9">Om näringsverksamhet bedrivs av flera personer tillsammans kan en av dessa betraktas som arbetslös enligt 35 § endast om för- utsättningarna härför i övrigt föreligger, dvs. om någon verksamhet i denna persons näringsverksamhet inte bedrivs. Det innebär att varken företagaren eller någon annan t.ex. annan andelsägare, arbetstagare eller uppdragstagare kan vidta åtgärder i den upphörda näringsverksamheten om företagaren ska kunna anses som arbetslös.</P>
<P class="p639 ft9">Företagare som överlåter hela sin verksamhet är inte längre att betrakta som företagare efter överlåtelsen. Arbetar de kvar i verksamheten efter överlåtelsen, är de i stället att betrakta som anställda. Om det är så att de arbetar kvar i företaget och har kvar ett väsentligt inflytande över detta även efter överlåtelsen, är de fortsatt att betrakta som företagare. Sådana företagare blir med utredningens förslag att betrakta som arbetslösa först när det inte längre vidtas några åtgärder i verksamheten, dvs. dessa personer jämställs och behandlas som övriga företagare i detta avseende.</P>
<P class="p45 ft29">Under tid av arbetslöshet ska företagaren stå till arbetsmark- nadens förfogande på sätt som regleras i 9 § ALF.</P>
<P class="p58 ft9">Enligt nu gällande lydelse får ett tillfälligt upphörande inte till någon del vara av säsongskaraktär. Denna bestämmelse har införts som en förutsättning för att anse någon som arbetslös vid ett till- fällig uppehåll. Det är utredningens uppfattning att arbetslöshets- ersättningen inte ska kunna användas som ett otillbörligt stöd till företagare vars verksamhet har ekonomiska problem. Med sådant synsätt är det nödvändigt att införa en väntetid för tillämpning av den föreslagna regeln. Regeln bör därför endast kunna utnyttjas var femte år. På så sätt anpassas reglerna till företagarnas verklighet samtidigt som väntetiden förhindrar att regeln missbrukas och används som inkomstförstärkning under lågsäsong. Med hänsyn härtill finns inte skäl att uttryckligen behålla formuleringen om att uppehållet inte får vara av säsongskaraktär.</P>
<P class="p717 ft16">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft35">11.2.1.1 Nödvändiga åtgärder</P>
<P class="p53 ft9">Eftersom orsaken till upphörandet enligt första stycket saknar betydelse kan företagare behålla tillgångarna i näringsverksamheten eller har kvar sin registrering till F- skatt och moms. Det väsentliga är att företagaren inte fortsätter bedriva näringsverksamhet under den tid verksamheten har upphört.</P>
<P class="p54 ft9">Enligt dagens regler är det möjligt att hyra ut lokaler eller arren- dera ut mark samt vidta skyddsinsatser för att hindra förstörelse av egendom, utan att en arbetslös företagares rätt till ersättning upp- hör. Detta bör gälla alltjämt.</P>
<P class="p54 ft9">Verkligheten medför emellertid att synsättet på vilka åtgärder som bör medges är betydligt fler än de som nämnts i tidigare för- arbeten. Utredningen menar därför att åtgärder av administrativ eller förvaltande karaktär ska kunna företas utan att verksamhet anses bedriven. Det bör således vara möjligt för en näringsidkare att sköta sådan administration som åligger person enligt lag samt förvalta eventuellt kapital i en upphörd näringsverksamhet utan att verksamhet ska anses föreligga. Det är vidare rimligt att en person ska kunna vidta åtgärder som är nödvändiga för att inte tillgångar i den upphörda näringsverksamheten ska förstöras, dvs. livsuppe- hållande åtgärder och åtgärder av underhållskaraktär. Detsamma ska gälla för det fall skälet till uppehållet är att näringsverk- samheten ska upphöra definitivt och företagaren vidtar nödvändiga åtgärder för att avveckla verksamheten, t.ex. annonsering för för- säljning av lager och inventarier samt bokföringsmässiga och skattemässiga åtgärder som är en följd av avvecklingen.</P>
<P class="p437 ft9">Uppräknade åtgärder och åtgärder av liknande karaktär som inte räknats upp ovan har utredningen i lagtextförslaget benämnt som ”nödvändiga åtgärder av förvaltande karaktär”.</P>
<P class="p49 ft9">Utredningen ser inte att den föreslagna bestämmelsen riskerar medföra att ersättning utges obehörigen, eftersom rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen alltjämt kräver att den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande på sätt som bestäms i 9 § ALF. I stället blir regeln en anpassning till verkligheten, för- hindrar kapitalförstöring och medger de företagare som vill åter- uppta sin verksamhet att kunna göra så med intakta tillgångar. På så sätt underlättas dessa företagares återinträde på marknaden och möjligheten för dessa att lyckas blir betydligt större än vid tillämpning enligt dagens regler.</P>
<P class="p718 ft16">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">Utredningen har noga övervägt möjligheterna att under arbets- löshet även tillåta viss marknadsföring eller offerering för att en upphörd verksamhet ska kunna återupptas. Emellertid medför sådana åtgärder svåra gränsdragningsproblem med risk för att arbetslöshetsersättningen nyttjas som inkomstutfyllnad i icke bär- kraftiga företag. Utredningen avstår därför från att föreslå en sådan reglering i ALF. Utredningen konstaterar emellertid att sådana åtgärder i dag i viss mån är möjliga inom ramen för det arbetsmark- nadspolitiska programmet ”stöd till start av näringsverksamhet”.</P>
<P class="p122 ft35">11.2.1.2 Närståendebegreppet och tillämpningen</P>
<P class="p719 ft47">I förarbeten till nuvarande lydelse av 35 § anfördes att <SPAN class="ft36">”Rätten till ersättning då företagare tillfälligt upphört med verksamheten bör vara knuten till både personen i fråga och företaget. Det bör således inte få förekomma att exempelvis en familj som driver en rörelse, ges möjlighet att ett flertal gånger lägga ned verksamheten tillfälligt genom att växelvis låta familjemedlemmarna ingå i företaget”.</SPAN></P>
<P class="p112 ft9">I 2 kap. 22 § IL avses med närstående make (varmed likställs sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn), förälder, mor- och farförälder, avkom- ling och avkomlings make (styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling) syskon, syskons make och avkomling, och dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.</P>
<P class="p45 ft9">Enligt den skatterättsliga definitionen är inte sambor utan barn närstående. Syskon och syskons make är närstående medan makens syskon inte är närstående. Svärmor och svärfar är inte närstående medan däremot avkomlings make är närstående till svärmodern och svärfadern.</P>
<P class="p128 ft9">Med beaktande av att bestämmelsen syftar till att förhindra konkurrenssnedvridning är den skatterättsliga definitionen inte tillräcklig för att reglera alla de relationer, varav några nämnts ovan, som bör regleras enligt ALF. Närståendebegreppet bör därför ges en vidare innebörd i ALF än i IL, så att detta även omfattar de personer som inte omfattas av det skatterättsliga begreppet. För att fastslå detta föreslår utredningen att begreppet ”närstående per- soner” införs i lagtexten.</P>
<P class="p247 ft29">Förslaget innebär att väntetiden på fem år omfattar situationer då företagare som upphört med en verksamhet och därefter, själv</P>
<P class="p472 ft16">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">eller genom någon närstående person, återupptar verksamheten. En verksamhet ska anses återupptagen om verksamheten bedrivs med i princip samma inventarier och i samma lokal som före upphöran- det, dvs. i de fall någon större investering eller övrig förändring inte krävts för att verksamheten ska kunna återupptas. En person som upphör att bedriva en näringsverksamhet ska anses som arbetslös, om förutsättningarna för det i övrigt är uppfyllda. Om samma per- son eller närstående person återupptar näringsverksamheten och denna verksamhet sedan åter upphör inom fem år från den tid- punkt då verksamheten återupptogs, ska bedömning av företaga- rens arbetslöshet ske utifrån 35 a §, jämför nedan.</P>
<P class="p253 ft9">En verksamhet ska anses vara ny om den krävt investeringar, dvs. startas med nya inventarier, köpta eller leasade, samt i nya lokaler. Härvid har det ingen betydelse om verksamhetsinrikt- ningen är densamma som före det första upphörandet. Den som upphört med en verksamhet och som startar en ny verksamhet om- fattas inte av väntetiden på fem år. Frågan om dennes arbetslöshet vid ett nytt uppehåll kan då bedömas enligt 35 §.</P>
<P class="p720 ft11"><SPAN class="ft11">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft147">Arbetslöshetsbedömning när 35 § inte är tillämplig - 35 a §</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Bedömning enligt 35 § ALF av företagares arbetslöshet kan som framgått ovan endast ske vart femte år. I de fall arbetslöshet ska bedömas vid annan tidpunkt ska bedömningen göras enligt andra regler, vilka utredningen föreslår tas in i en ny bestämmelse, 35 a § ALF.</P>
<P class="p153 ft9">Prövning av företagares arbetslöshet enligt 35 a § ska också ske om 35 § inte är tillämplig på annan grund än just tidsaspekten. Det kan t.ex. vara fallet då näringsverksamheten bedrivs vidare av annan delägare.</P>
<P class="p49 ft9">Utgångspunkten för arbetslöshetsbedömningen enligt 35 a § ska vara densamma som gäller enligt dagens regler. Det innebär att företagare ska anses som arbetslös när företagarens personliga verksamhet i näringsverksamheten vid en samlad bedömning upp- hört definitivt.</P>
<P class="p49 ft9">Det har för utredningen beskrivits som ett problem att vissa verksamheter upphör för att en kort tid därefter återupptas med, i bästa fall, ny firma. Däremellan kan rätt till ersättning från arbets- löshetskassa föreligga enligt dagens regler. Det kan t.ex. vara fråga</P>
<P class="p721 ft16">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">om konsultverksamheter som inte kräver något större tillgång på utrustning.</P>
<P class="p111 ft9">För företagare, som fått sin arbetslöshet prövad enligt 35 a § vid tidigare tillfälle och som återupptar denna verksamhet ånyo, bör fråga vara om det senaste upphörandet verkligen var definitivt. I vart fall bör det bli aktuellt om återupptagande av i princip samma verksamhet sker inom en relativt kort tidsperiod från det att den tidigare verksamheten påstods ha upphört definitivt.</P>
<P class="p45 ft9">Utredningen anser därför att fråga om företagare är arbetslös enligt 35 a § ALF ska göras utifrån en samlad bedömning precis som sker i dag. Härvid avser utredningen ingen förändrad innebörd av begreppet. Det innebär således att det ska vara fortsatt möjligt att hyra eller arrendera ut tillgångar som inte längre nyttjas eller brukas, dvs. de situationer som beskrivits i gällande förarbeten och som inte innebär att något arbete i egentlig mening utförs.<SPAN class="ft63">3</SPAN></P>
<P class="p281 ft23"><SPAN class="ft23">11.3</SPAN><SPAN class="ft146">Beräkning av dagsförtjänst</SPAN></P>
<P class="p708 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag: </SPAN>Underlaget för beräkning av dagsför- tjänsten för företagare fastställs utifrån den senaste taxeringen eller genomsnittet av de två bästa av de tre senaste taxeringarna. Den som lägger ned sitt företag inom 36 månader kan få sin beräkning av dagsförtjänst baserad på en tidigare anställning.</P>
<P class="p722 ft9">Enligt direktiven ska utredaren pröva möjligheten till andra model- ler än den nuvarande för beräkning av dagpenning för företagare. En utgångspunkt ska vara att det skapas balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda. Modellen ska passa oav- sett hur länge man varit verksam som företagare.</P>
<P class="p112 ft9">Utredaren ska också följa upp 1997 års ändringar i arbetslös- hetsförsäkringen samt redovisa konsekvenserna av att en före- tagares dagsförtjänst i arbetslöshetsförsäkringen beräknas till 1/260 av årsinkomsten och avser den högsta av de till taxering för kommunal inkomstskatt redovisade inkomsterna av företagarens verksamhet de tre senaste åren.</P>
<P class="p45 ft29">Enligt nuvarande regler fastställs dagpenningen utifrån genom- snittet av de tre senaste åren före avvecklingsåret, vilket medför att</P>
<P class="p723 ft65"><SPAN class="ft64">3 </SPAN>Prop. 1997/97 s. 107.</P>
<P class="p457 ft16">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">en företagare, som driver sitt företag med dålig lönsamhet in i det sista, riskerar att få en sämre dagpenning än om verksamheten lagts ned tidigare. Regeln motverkar således försök att driva sådana företag vidare.</P>
<P class="p49 ft9">Det har därför framförts önskemål om att åter låta den bästa årsinkomsten av de tre senaste årens inkomster från verksamheten ligga till grund för beräkning av dagsförtjänsten, vilket var fallet fram till 1997. Beräkningssättet ändrades med hänvisning till att den genomsnittliga inkomsten skulle vara mera rättvisande.</P>
<P class="p49 ft9">Utredningen har tagit del av en undersökning som gjordes 2007 inom Näringsdepartementet.<SPAN class="ft63">4 </SPAN>Av undersökningen framgår att under tiden 1990 1994, då underlaget för beräkning av dagsförtjänst för företagare byggde på det bästa av tre år, hade företagare<SPAN class="ft63">5 </SPAN>konsta- terat lägre arbetslöshetsersättning än anställda. Av undersökningen framgår också att skillnaden i arbetslöshetsersättning efter 1997 års ändring blivit ännu större.</P>
<P class="p626 ft3">Tabell 11.1 Genomsnittlig utbetald dagpenning åren 1991 1995</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr7 td210"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td211"><P class="p724 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p327 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr7 td203"><P class="p327 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p725 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr7 td173"><P class="p725 ft3">1995</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p28 ft88">Dagpenning företagare, kronor</P></TD>
<TD class="tr7 td106"><P class="p724 ft88">412</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p327 ft88">445</P></TD>
<TD class="tr7 td38"><P class="p327 ft88">453</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p725 ft88">443</P></TD>
<TD class="tr7 td60"><P class="p327 ft88">442</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td213"><P class="p28 ft88">Dagpenning samtliga, kronor</P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p724 ft88">445</P></TD>
<TD class="tr2 td127"><P class="p327 ft88">478</P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p327 ft88">476</P></TD>
<TD class="tr2 td127"><P class="p725 ft88">460</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p725 ft88">463</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td213"><P class="p28 ft83">Företagarens dagpenning i förhållande</P></TD>
<TD class="tr2 td106"><P class="p724 ft83">92,6</P></TD>
<TD class="tr2 td127"><P class="p327 ft83">93,1</P></TD>
<TD class="tr2 td38"><P class="p327 ft83">95,2</P></TD>
<TD class="tr2 td127"><P class="p725 ft83">96,3</P></TD>
<TD class="tr2 td60"><P class="p725 ft88">95,5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft88">till dagpenning för samtliga, procent</P>
<P class="p395 ft3">Tabell 11.2 Genomsnittlig utbetald dagpenning åren 2002 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr7 td206"><P class="p21 ft28">2002</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p647 ft28">2003</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p726 ft28">2004</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p726 ft28">2005</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p726 ft28">2006</P></TD>
<TD class="tr7 td217"><P class="p726 ft3">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td218"><P class="p33 ft88">Dagpenning företagare, kronor</P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p21 ft88">464</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p726 ft88">499</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p726 ft88">515</P></TD>
<TD class="tr7 td52"><P class="p726 ft88">518</P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p726 ft88">514</P></TD>
<TD class="tr7 td219"><P class="p726 ft88">507</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td218"><P class="p33 ft88">Dagpenning samtliga, kronor</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p21 ft88">547</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p726 ft88">589</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p726 ft88">599</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p726 ft88">603</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p726 ft88">609</P></TD>
<TD class="tr2 td219"><P class="p726 ft88">590</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td218"><P class="p33 ft81">Företagarens dagpenning i förhållande</P></TD>
<TD class="tr2 td74"><P class="p21 ft83">84,8</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p647 ft83">84,7</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p726 ft83">86,0</P></TD>
<TD class="tr2 td52"><P class="p726 ft83">86,0</P></TD>
<TD class="tr2 td75"><P class="p726 ft83">84,4</P></TD>
<TD class="tr2 td219"><P class="p726 ft88">85,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td214"><P class="p33 ft83">till dagpenning för samtliga, procent</P></TD>
<TD class="tr18 td206"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td215"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td215"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td215"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td216"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr18 td217"><P class="p4 ft132"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft29">Av direktiven framgår att det är av särskild vikt att utredaren beaktar risken för ett regelverk som innebär att företag kan planera för ett gynnsamt utbyte av försäkringen.</P>
<P class="p727 ft103"><SPAN class="ft72">4</SPAN><SPAN class="ft102">Näringsdepartementet, Promemoria </SPAN><NOBR>2007-01-31,</NOBR> Ändrad beräkning av dagpenning och normalarbetstid för företagare som får arbetslöshetsersättning – förslag och konsekvenser, Hägg M.</P>
<P class="p728 ft65"><SPAN class="ft72">5</SPAN><SPAN class="ft74">Med företagare avses medlem i SmåA.</SPAN></P>
<P class="p278 ft16">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft9">För att åstadkomma största möjliga enkelhet och enhetlighet i trygghetssystemen bör beräkningssättet av dagpenning i arbetslös- hetsförsäkringen överensstämma med beräkningssättet för fast- ställande av SGI. Härigenom tydliggörs att förmåner från trygg- hetssystemen (SGI, ålderspension samt arbetslöshetsförsäkringen) har samma utgångspunkt, dvs. den redovisade arbetsinkomsten på vilken socialavgifter utgår.</P>
<P class="p44 ft9">Underlaget för beräkning av dagsförtjänsten ska som huvud- regel därför bygga på den inkomst från verksamheten som framgår av Skatteverkets senaste taxeringsbeslut, under förutsättning att det senaste beslutet avser innevarande eller föregående taxeringsår.</P>
<P class="p112 ft9">Det kan dock hända att vissa års inkomster är ovanligt låga till följd av låg orderingång eller stora investeringar i verksamheten. Utredningen föreslår därför att beräkningen av dagsförtjänsten, om det är förmånligare för den sökande, ska bygga på genomsnittet av de två högsta av de tre senaste taxeringsårens inkomster från verk- samheten, om dessa är beslutade av Skatteverket.</P>
<P class="p44 ft9">Genom att som ett alternativ till den senaste deklarerade årsin- komsten beräkna dagpenningen på de två bästa av de tre senaste åren elimineras genomgående det sämsta av de tre senaste åren. Det föreslagna beräkningssättet ger således incitament för en företagare att driva sitt företag vidare även när företaget tillfälligt går sämre.</P>
<P class="p139 ft9">Eftersom årsinkomsterna som ligger till grund för beräkningen av dagsförtjänsten ligger längre än ett år tillbaka förslår utredningen att årsinkomsterna räknas om med hänsyn till föränd- ringar i den av Medlingsinstitutet fastställda årsvisa lönestatistiken för hela ekonomin.<SPAN class="ft63">6 </SPAN>Regeln är i överensstämmelse med utred- ningens förslag för fastställande av SGI i sjukförsäkringen. I dag sker uppräkning av inkomster med stöd i föreskrift.<SPAN class="ft63">7 </SPAN>Föreskriften avser emellertid anställningsinkomster och är således inte direkt tillämplig för företagare, vilkas dagsförtjänst ska beräknas utifrån de senaste tre årens inkomster från verksamheten. Utredningen anser därför att uppräkning av företagares inkomster bör regleras i lag.</P>
<P class="p310 ft9">I och med att arbetslöshetsersättningen för företagare helt kom- mer att baseras på taxerade inkomster kan uppgifterna enkelt kon- trolleras.</P>
<P class="p139 ft9">På grund av svårighet att begränsa populationen har det inte varit möjligt att göra en korrekt statistisk kostnadsberäkning av</P>
<P class="p729 ft70"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft69">Se avsnitt 8.3.2.6 under rubriken Omräkning av inkomsten som ligger till grund för SIG.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft71">IAFFS 2006:3, femte kap. 1 § 2 st.</SPAN></P>
<P class="p457 ft16">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">utredningens förslag. Utgiftsökningen vid en övergång till det före- slagna beräkningssättet kan emellertid antas uppgå till högst 55 miljoner kronor.<SPAN class="ft63">8 </SPAN>Härvid bortses från de besparingar som för- slaget innebär av minskad administration och kontroll.</P>
<P class="p49 ft9">Företagare ska ha rätt till inkomstbortfallsförsäkringen även om medlemskap i arbetslöshetskassa inte förelegat under samtliga år vilkas inkomster ligger till grund för beräkningen av dagsförtjänst. Huvudsaken är att medlemsvillkoret i 7§ ALF är uppfyllt.</P>
<P class="p285 ft11"><SPAN class="ft11">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft147">Pensionssparande</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Utredningen har fått synpunkter på att pensionssparavdrag i näringsverksamhet minskar dagersättningen medan inbetalningar till tjänstepension enligt kollektivavtal för anställda inte minskar anställdas dagersättning. Utredningen konstaterar att detta är en följd av gällande ordning där bl.a. enskilda näringsidkare som bedri- ver aktiv näringsverksamhet och som inte omfattas av kollektiv- avtal tillåts att pensionsspara med avdragsrätt. Skäl att föreslå någon förändring i denna del finns inte.</P>
<P class="p289 ft11"><SPAN class="ft11">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft147">Uppbyggnadsskede</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Idag kan företagare, som lägger ned sin verksamhet inom tolv månader, få dagsförtjänsten beräknad utifrån en tidigare anställ- ning. Utredningen antar att företagen i många fall inte hinner etableras och generera vinst på så kort tid som tolv månader. Utredningen har även uppmärksammats på att tolvmånadersregeln kan medföra nedläggning av företag som kanske hade varit möjliga att utveckla. För att fler ska våga pröva sina affärsidéer under en längre tid bör skyddet av inkomst från anställning utökas i tid. Utredningen föreslår därför att inkomst av en tidigare anställning kan få läggas till grund för beräkningen av dagsförtjänst om företagaren lägger ned sin verksamhet inom 36 månader från att företagaren startade den. Härigenom får företagaren en rimlig tid på sig att pröva sin idé och etablera sitt företag.</P>
<P class="p730 ft65"><SPAN class="ft64">8 </SPAN>Den antagna utgiftsökningen utgår från Näringsdepartementets beräkning av utgiftsökning vid en återgång till beräkningssättet bäst av tre år. Givet var då att utgångsläget för utgifterna var 500 miljoner kronor och utgiftsökningen 11 procent.</P>
<P class="p488 ft16">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">Det ska också vara möjligt att under uppbyggnadsskedet få sin dagsförtjänst beräknad på inkomster i verksamheten under den tid som verksamheten faktiskt har bedrivits.</P>
<P class="p128 ft9">Utredningen finner det inte vara lämpligt att lagstifta om vid vilken tidpunkt en verksamhet ska anses ha startats motsvarande det förslag som lagts för fastställande av SGI. I dag gör arbets- löshetskassan en samlad bedömning och utredningen har erfarit att denna ordning även fortsättningsvis bör gälla.</P>
<P class="p731 ft50"><SPAN class="ft23">11.4</SPAN><SPAN class="ft152">Beräkning av normalarbetstid och dagsförtjänst då vissa ersättningar utbetalats</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">Utredningen har i uppdrag att pröva möjligheterna att anpassa beräkningen av normalarbetstid och dagpenning till att företagaren inte kunnat arbeta på grund av hinder som anges i 16 och 17 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.</P>
<P class="p304 ft11"><SPAN class="ft11">11.4.1</SPAN><SPAN class="ft147">Normalarbetstid</SPAN></P>
<P class="p292 ft9">Nuvarande regler i arbetslöshetsförsäkringen leder till att en person som varit frånvarande på deltid från arbetet kan få lägre arbets- löshetsersättning än vid heltidsfrånvaro. Det beror på att en månad som ligger inom ramtiden och som innehåller så mycket arbete att den är tillgodoräkningsbar, alltid räknas med när ersättningens storlek bestäms. Har en person arbetat mindre än vad som krävs för att månaden ska vara tillgodoräkningsbar, kan månaden där- emot hoppas över och ersättningen i stället beräknas på månader som ligger längre tillbaka i tiden. Detta förhållande ger enligt utredningens mening fel signaler och motverkar den s.k. arbets- linjen.</P>
<P class="p411 ft9">För att en person som arbetat efter förmåga inte ska riskera att få avsevärt lägre ersättning än en person som inte arbetat alls, bör tid för vilken vissa ersättningar från Försäkringskassan samt tid med sjuklön beaktas när normalarbetstiden fastställs. Om en månad innehåller så mycket arbete att den är tillgodoräkningsbar bör normalarbetstiden baseras både på den arbetade tiden och den tid som ersatts med de angivna ersättningarna. De ersättningar som bör omfattas är föräldrapenningförmån, sjuk- och rehabiliterings- penning, havandeskapspenning och sjuk- och aktivitetsersättning</P>
<P class="p732 ft16">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, och ersätt- ning enligt lagen (1988:1465) om ersättning för ledighet för när- ståendevård. Dessutom borde även tid för vilken sökanden erhållit sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön inräknas. Eftersom reglerna knyts till utbetalda ersättningar respektive sjuklön finns goda kontrollmöjligheter för arbetslöshetskassorna, och missbruk förhindras.</P>
<P class="p394 ft11"><SPAN class="ft11">11.4.2</SPAN><SPAN class="ft147">Dagsförtjänst</SPAN></P>
<P class="p733 ft47">Idag ska en företagares dagsförtjänst enligt 2 § sjätte kapitlet IAFFS 2006:3 <SPAN class="ft36">”beräknas till en tvåhundrasextiondel av årsinkomsten. Avdrag skall göras för dagar då den sökande har hindrats från att bedriva verksamhet på grund av sjukdom eller föräldraledighet och för vilka sjuk- eller föräldrapenning har lämnats från försäkringskassan. En förutsättning för att dagarna skall dras av är att sjuk- eller föräldrapenningen inte ingår i årsinkomsten från företaget”.</SPAN></P>
<P class="p55 ft9">Föreskriften medför att egenföretagare inte kan göra avdrag för dagar då sjukpenning utgetts, jämför 15 kap. 8 § IL, medan en företagare som bedriver näringsverksamhet i aktiebolagsform alltid kan göra avdrag för sådana dagar. Utredningen anser att dagsför- tjänsten inte bör påverkas av val av företagsform. Den diskrepans som finns i dag är orsakad av innehållet i en föreskrift. Utred- ningen anser att det finns skäl att reglera dagsförtjänstberäkningen i lag.</P>
<P class="p394 ft11"><SPAN class="ft11">11.4.3</SPAN><SPAN class="ft147">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">I regeringens budgetproposition för 2009 anges att regeringen vill förbättra incitamenten till arbete genom att föreslå ändrade regler för beräkning av arbetslöshetsersättning till personer som varit tillfälligt eller delvis frånvarande från arbetet före arbetslösheten.<SPAN class="ft63">9</SPAN></P>
<P class="p49 ft9">Fråga hur normalarbetstid och dagsförtjänst ska beräknas har utretts vid Arbetsmarknadsdepartementet. Utredningen har infor- merats om att ett förslag kommer att presenteras inom kort. Med hänsyn härtill avstår utredningen från att lämna något förslag i dessa delar.</P>
<P class="p277 ft65"><SPAN class="ft64">9 </SPAN>Prop. 2008/09:1 Bilaga 21, UO14: Arbetsmarknad och arbetsliv, s. 20.</P>
<P class="p278 ft16">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389239x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p734 ft30"><SPAN class="ft23">11.5</SPAN><SPAN class="ft153">Ny regel för dagsförtjänstberäkning för kombinatörer</SPAN></P>
<P class="p620 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag: </SPAN>En ny regel införs för beräkning av dagsförtjänst för personer som under ramtiden haft inkomst från egen verksamhet som företagare och från anställning.</P>
<P class="p685 ft9">Enligt direktiven ska utredaren särskilt överväga hur övergången från anställning till företagande kan underlättas i trygghets- systemen.</P>
<P class="p114 ft9">Utredningen har erfarit att arbetslöshetskassorna i dag saknar lagstöd för sitt sätt att i vissa fall beräkna dagsförtjänst samt att beräkningssättet mellan arbetslöshetskassorna varierar.</P>
<P class="p139 ft29">Utredningen anser att en bestämmelse ska införas som klargör hur beräkning av dagsförtjänst ska göras i fall den sökande under ramtiden haft inkomst både som anställd och företagare.</P>
<P class="p735 ft30"><SPAN class="ft23">11.6</SPAN><SPAN class="ft153">Medhjälpande makes/makas arbete i enskild näringsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p620 ft29"><SPAN class="ft90">Utredningens förslag: </SPAN>Tid som medhjälpande make eller maka arbetat i enskild näringsverksamhet ska beaktas, även om arbetet utförts i en enskild näringsverksamhet som visar underskott.</P>
<P class="p736 ft9">Medhjälpande make eller maka i en enskild näringsverksamhet, som inte redovisat inkomst från denna verksamhet på grund av att näringsverksamheten visat skattemässigt underskott anses, trots att arbete utförts, enligt dagens regler inte uppfylla arbetsvillkoret, varför rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen inte finns.</P>
<P class="p139 ft9">Enligt utredningens mening är detta synsätt ett hinder för före- tagande. Arbetsinsatsen och inte valet av associationsform ska vara avgörande för rätten till arbetslöshetsersättningen. Även arbete i företag som visar underskott bör därför beaktas i den utsträckning det faktiskt utförts i förvärvssyfte. Utredningen föreslår därför att detta klargörs genom en ny regel i ALF.</P>
<P class="p737 ft16">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">Detta ska skiljas från de fall där någon avstår från att redovisa sin del av ett överskott i en gemensamt bedriven näringsverksamhet. Sådant ideellt arbete ska inte beaktas vid fastställande av arbets- villkoret.</P>
<P class="p357 ft29">Det ankommer på den enskilde att visa sin rätt till ersättning. Detta kan t.ex. ske genom arbetsintyg för företagare och tidigare inkomstdeklarationer.</P>
<P class="p738 ft30"><SPAN class="ft23">11.7</SPAN><SPAN class="ft153">Ny regel ersätter bisyssla och </SPAN><NOBR>17/10-regeln</NOBR> för företagare</P>
<P class="p631 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag: </SPAN>Vid arbetslöshet bortses från närings- verksamhet som sökanden bedrivit vid sidan av sitt huvudsakliga arbete, om näringsverksamheten bedrivits parallellt med anställ- ning eller företagande under minst 12 månader.</P>
<P class="p632 ft9">I utredningens uppdrag ligger att överväga om det går att utöka möjligheterna att få arbetslöshetsersättning efter en kombination av anställning och eget företagande där anställningen upphört. Utredningen föreslår därför en ny bestämmelse för att reglera företagares drift av näringsverksamhet vid sidan om annat arbete. Regeln är avsedd att ersätta den i praxis fastställda s.k. <NOBR>17/10-regeln</NOBR> samt reglera bisyssla i stället för den generella regleringen i 39 §.</P>
<P class="p49 ft9">Syftet med regleringen är att den som uppfyller arbetsvillkoret ska erhålla ersättning om arbetslöshet från det huvudsakliga arbetet inträder. Med huvudsakligt arbete i denna bestämmelse avser utred- ningen det arbete som krävt den huvudsakliga tidsåtgången. Den omständigheten att någon valt att ha ett företag vid sidan av annat arbete ska inte vara ett hinder för ersättningen.</P>
<P class="p55 ft9">Utifrån den föreslagna bestämmelsens ordalydelse har utred- ningen övervägt om det finns skäl att införa någon form av be- gränsning i rätten att erhålla arbetslöshetsersättning samtidigt som bisyssla utförs. Sådana begränsningar skulle kunna göras i form av avräkning från utbetald arbetslöshetsersättning, avtrappning under tid med arbetslöshetsersättning eller en begränsning i tid (i Danmark kan ersättning vid bisyssla utgå under längst 78 veckor). Begränsningen får dock inte medföra att den som valt att starta</P>
<P class="p739 ft16">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">företag vid sidan av annat arbete missgynnas i arbetslöshetsför- säkringen.</P>
<P class="p112 ft9">Utredningen föreslår att en syssla i form av näringsverksamhet som under minst tolv månader bedrivits vid sidan av det huvud- sakliga arbetet, vilket kan utgöras av företagande eller anställning, inte ska påverka sökandens rätt till ersättning från arbetslöshets- försäkringen. För att inte riskera att arbetslöshetsersättning blir en inkomstutfyllnad införs en avräkningsregel. Avräkning bör ske om inkomsterna från näringsverksamheten under arbetslösheten i genomsnitt överstiger tre gånger den högsta dagpenningen per vecka. En liknande regel finns i dag för avräkning vid godkänd bisyssla men med annan inkomstgräns. Utredningen anser emel- lertid att den föreslagna inkomstgränsen är lämplig, eftersom den harmonierar med den inkomstbegränsning som i dag finns i den s.k. <NOBR>17/10-regeln.</NOBR></P>
<P class="p740 ft23"><SPAN class="ft23">11.8</SPAN><SPAN class="ft146">Förslag till arbetsmarknadspolitiskt program</SPAN></P>
<P class="p708 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag: </SPAN>Ett arbetsmarknadspolitiskt program införs med syftet att arbetssökande ska kunna ägna sig åt åtgärder av förberedande karaktär inför start av eget företag utan att riskera sin dagpenning från arbetslöshetskassa.</P>
<P class="p682 ft9">Regeringen vill underlätta för individer att starta och driva företag. Den som är arbetslös och inte kan få ett arbete ska inte av ekonomiska skäl tvingas avstå från att förbereda start av eget före- tag. Utredningen anser därför att det är av största vikt att förut-</P>
<P class="p13 ft9">sättningarna för arbetslösa som önskar starta företag förbättras.</P>
<P class="p741 ft11"><SPAN class="ft11">11.8.1</SPAN><SPAN class="ft147">Möjlighet att bryta arbetslöshet genom start av eget företag</SPAN></P>
<P class="p341 ft9">Den som registrerat sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och som önskar starta eget företag kan i dag erbjudas tjänsten <SPAN class="ft22">starta eget företag</SPAN>. Arbetsförmedlingen fattar beslut om tjänsten efter att den arbetssökande lämnat in en beskrivning av sin affärsidé. Om den arbetssökande uppfyller vissa krav kan hon eller han beviljas stöd till start av näringsverksamhet. Denna process tar vanligen</P>
<P class="p742 ft16">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">mellan 30 och 60 dagar. Syftet med <SPAN class="ft22">stöd till start av näringsverk- samhet </SPAN>är i regel att ge arbetslösa, som inte kan få ett arbete och som har förutsättningar för att starta egenverksamhet, bidrag till försörjningen under inledningsskedet av verksamheten. Stödet läm- nas endast till den som bedöms ha goda förutsättningar att driva företag och om verksamheten bedöms få en tillfredsställande lön- samhet och ge varaktig sysselsättning. Bedömningen görs av arbetsförmedlingen som tar hjälp av sakkunniga konsulter. Om stöd till start av näringsverksamhet beviljas utbetalas aktivitetsstöd under sex månader. Försäkringskassan ansvarar för utbetal- ningarna.</P>
<P class="p51 ft9">Sökande som vill få sådant aktivitetsstöd förutsätts vidta vissa förberedande åtgärder, såsom marknadsundersökningar och ansö- kan om <NOBR>F-skattsedel,</NOBR> inför arbetsförmedlingens prövning av affärs- idén och om aktivitetsstöd kan utbetalas. P.g.a. dessa förberedelser finns en risk att arbetslöshetskassa anser att dessa personer är att betrakta som företagare enligt 34 § ALF och därför inte står till arbetsmarknadens förfogande. Om så är fallet upphör rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.</P>
<P class="p253 ft9">Detta medför att en person som gör nödvändiga förberedelser inför start av näringsverksamhet riskerar att bli av med sin arbets- löshetsersättning fram till dess beslut och utbetalningarna från stöd till start av näringsverksamhet föreligger. Det har påpekats för utredningen att detta är en hämmande faktor för nyföretagande, eftersom enskilda inte vill riskera att stå utan ersättning.</P>
<P class="p314 ft11"><SPAN class="ft11">11.8.2</SPAN><SPAN class="ft147">Utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Utredningen anser att den ovan beskrivna risken för den enskilde att förlora sin försörjning utgör ett onödigt hinder för dem som vill förbereda start av eget företag. Om detta hinder kan undanröjas stimuleras nyföretagandet samtidigt som reglerna blir mera förut- sägbara och därmed mindre administrativt krävande för arbetslös- hetskassor och enskilda.</P>
<P class="p49 ft9">Ett arbetsmarknadspolitiskt program införs så att arbetssökande ska kunna ägna sig åt åtgärder av förberedande karaktär inför start av eget företag utan att riskera sin dagpenning från arbetslös- hetskassan.</P>
<P class="p357 ft29">Utredningen har övervägt att införa en tidsbegränsning för det föreslagna stödet, eftersom det är viktigt att den som är arbetslös så</P>
<P class="p609 ft16">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td209"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td54"><P class="p4 ft28">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">snabbt som möjligt återgår i arbete. Erfarenhet talar också för att 60 dagar är en tillräckligt lång tid för att den sökande ska kunna vidta nödvändiga förberedande åtgärder. Med hänsyn till den föreslagna bestämmelsens syfte, dvs. att förhindra att det uppstår ett avbrott i sökandens försörjning, och den relativt korta tids- period under vilken stödet kan aktualiseras, avstår emellertid utred- ningen från att föreslå någon sådan tidsbegränsning.</P>
<P class="p139 ft9">Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får under programmet stöd inför start av näringsverksamhet aktivitets- stöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag för heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Stödet, som kan reduceras för den som har andra inkomster, beta- las ut av Försäkringskassan en gång per månad.</P>
<P class="p45 ft9">Kostnaden för det arbetsmarknadspolitiska programmet beräk- nas uppgå till högst 72 miljoner kronor per år. Denna beräkning bygger på antagandet att alla personer som 2007 beviljades aktivi- tetsstöd till start av egen näringsverksamhet även skulle få del av det föreslagna stödet under en period av två månader. Eftersom de sökande, som kan komma i fråga för det föreslagna programmet, i dag får arbetslöshetsersättning tills dess att de betraktas som före- tagare (och således inte arbetslösa), kommer omfördelning av kost- naderna att ske från arbetslöshetsförsäkringen till det föreslagna programmet. Kostnaden har av Finansdepartementet uppskattats till högst 22 miljoner kronor. Avsikten är dock att åtgärden ska leda till arbete och en förkortning av arbetslöshetsperioden.</P>
<P class="p743 ft16">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p744 ft155"><SPAN class="ft8">12</SPAN><SPAN class="ft154">Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader</SPAN></P>
<P class="p745 ft9"><SPAN class="ft35">Utredningens förslag: </SPAN>Nuvarande försäkring mot kostnader för sjuklön ersätts med ett generellt högkostnadsskydd som omfat- tar alla arbetsgivare och ger arbetsgivarna möjlighet att av För- säkringskassan få ersättning för sjuklönekostnader som ligger över en nivå som motsvarar tre gånger den procentuellt beräk- nade genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare i landet.</P>
<P class="p746 ft9">I utredningens direktiv framhålls att regeringens ambition är att främja företagande genom tydligare och bättre regler. Vikten av fler och växande företag samt ökad sysselsättning betonas. Av kapitel 5 ovan framgår, att Sverige i förhållande till andra <NOBR>EU-länder</NOBR> inte bara ligger lågt i fråga om nyföretagande, utan även ligger lågt när det gäller sysselsättningsgraden i nystartade företag. Utredningen har erfarit att många företag och företagare har behov av att anställa medarbetare, men med hänsyn till olika faktorer ändå väljer att avstå. En av dessa faktorer uppges vara risken för höga sjuk- lönekostnader.</P>
<P class="p456 ft23">Genomsnittlig sjuklönekostnad</P>
<P class="p60 ft9">Den genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla företag har för år 2007 beräknats ligga på cirka 1,3 procent av den totala lönekost- naden. Beräkningen har gjorts med hjälp av Hewitt Löneanalysers tidsanvändningsrapport som omfattar cirka 200 000 arbetstagare fördelade på cirka 1 500 arbetsplatser. För ett litet företag med endast en eller ett fåtal anställda kan sjuklönekostnaden gå upp till</P>
<P class="p602 ft16">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">ett tvåsiffrigt tal. Företag med många anställda kan sägas ha ett eget utjämningsunderlag som gör att företagets sjuklönekostnad inte avviker särskilt mycket från den genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla företag. Alla små företag måste emellertid leva med risken att drabbas av en hög kostnad; inget företag vet ju förrän efteråt vad utfallet blir av kostnaden för sjuklön.</P>
<P class="p216 ft23">Nuvarande försäkring mot sjuklönekostnader</P>
<P class="p48 ft9">När lagen om sjuklön infördes 1992 (1991:1047) inrättades samti- digt en försäkring mot kostnader för sjuklön för företag vars sam- manlagda lönekostnad för året inte översteg 90 basbelopp. Försäk- ringen ersätter arbetsgivarens kostnader för sjuklön från och med den tredje dagen med sjuklön i sjuklöneperioden. Premien för för- säkringen har varierat mellan 0,7 (år 2008) och 2,5 (år 1997) procent av årslönesumman. Anslutningen till försäkringen var som högst i mitten av 1992 med 13 325 företag. Därefter har intresset för försäkringen stadigt sjunkit och uppgår för närvarande till cirka 2 700 företag. Cirka 175 000 företag har möjlighet att teckna för- säkringen. Huvudorsaken till det låga och minskande intresset för försäkringen torde vara, att försäkringen bedöms vara alltför dyr i förhållande till det skydd den ger.</P>
<P class="p404 ft23">Sjuklöneperioden</P>
<P class="p48 ft9">1997 förlängdes sjuklöneperioden från 14 till 28 dagar (prop. 1995/96:209). Samtidigt höjdes gränsen för högsta årslönesumma från 90 till 130 basbelopp. I juni 1997 tillsatte regeringen en utred- ning (Dir. 1997:90) med uppgift att bland annat undersöka huru- vida försäkringen mot sjuklönekostnader motsvarade arbetsgiva- rens behov av och intresse för försäkringen. Utredningen fick också i uppgift att presentera alternativ till försäkringen. Utredaren var klar med sitt uppdrag i oktober 1997 och föreslog (SOU 1997:142) en ändring av sjuklönelagen som innebar, att små företag kunde få kompensation för den del av sjuklönekostnaden som översteg den procentuellt beräknade genomsnittliga sjuklöne- kostnaden för samtliga arbetsgivare. Ersättning skulle dock inte utges till företag med årslönesumma över 160 basbelopp. Förslaget föreslogs träda ikraft den 1 april 1998, men ledde inte till att någon</P>
<P class="p381 ft16">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td220"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td146"><P class="p4 ft28">Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">ändring genomfördes. Sjuklöneperioden återställdes den 1 april 1998 från 28 till 14 dagar. Även den nämnda basbeloppsgränsen återställdes till 130 basbelopp.</P>
<P class="p63 ft23">Högkostnadsskyddet 2003 2004</P>
<P class="p62 ft9">Den 1 juli 2003 förlängdes sjuklöneperioden från 14 till 21 dagar. Statsmakterna införde också ett högkostnadsskydd mot kostnader för sjuklön, vilket i stort sett överensstämde med det förslag som hade presenterats i SOU 1997:142. Skyddet kunde ge ersättning till företag med årslönesumma under 160 prisbasbelopp för sjuklöne- kostnader som låg över 90 procent av den för alla arbetsgivare pro- centuellt beräknade genomsnittliga sjuklönekostnaden. Högkost- nadsskyddet ansågs emellertid strida mot EU:s statsstödsregler och tidsbegränsades därför till att gälla till årsskiftet 2004/05. Invänd- ningen torde ha varit att högkostnadsskyddet inte omfattade alla företag och att de mindre företagen därför ansågs särbehandlade i förhållande till de större företagen. Antalet arbetsgivare som fick ersättning var 3 889 år 2003 och 3 116 år 2004. De försäkrings- ersättningar från högkostnadsskyddet som Försäkringskassan läm- nade för 2003 och 2004 uppgick till 60,4 miljoner kronor respektive 71,4 miljoner kronor.</P>
<P class="p747 ft23">Behovet av skydd</P>
<P class="p62 ft9">Utredningen konstaterar att de små företagens problem med hög risk för sjuklönekostnad kvarstår. Detta har också påtalats av företagarorganisationerna och av enskilda företag. Frågan har också vid flera tillfällen aktualiserats i riksdagen.</P>
<P class="p44 ft9">En mycket stor del av sjukfallen orsakas av faktorer som ligger utanför arbetsplatsen, och det är därför inte möjligt för arbets- givaren att alltid kunna vidta åtgärder som förebygger sjukfrånvaro. Det kan antas att risken för hög sjuklönekostnad kan vara en av de viktiga faktorerna som leder till att önskvärda anställningar inte kommer till stånd och att företagen därmed inte expanderar på det sätt som vore möjligt och önskvärt.</P>
<P class="p748 ft16">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft23">Förslag om ett nytt högkostnadsskydd</P>
<P class="p48 ft9">Utredningen föreslår att nuvarande försäkring mot kostnader för sjuklön ersätts av ett generellt högkostnadsskydd som ger företa- gen möjlighet att av Försäkringskassan få ersättning för den del av sjuklönekostnaden som ligger över en nivå som motsvarar tre gånger den procentuellt beräknade genomsnittliga sjuklönekost- naden för alla arbetsgivare i landet. Med en sådan konstruktion kommer alla arbetsgivare att vara omfattade av högkostnads- skyddet, men skyddet kommer knappast att påverka arbetsgivarens ambition att vidta förebyggande åtgärder för att minimera sjukfrån- varon. Skyddet kommer också att underlätta budgetarbetet genom att det sätter en gräns för vad sjuklönen maximalt kommer att kosta företaget. Företagare som driver sina företag i aktiebolags- form eller som ekonomisk förening kommer själva direkt att vara omfattade av skyddet.</P>
<P class="p404 ft11">Kostnad och finansiering</P>
<P class="p263 ft9">Det bör ankomma på Försäkringskassan att inför varje år göra en beräkning av den genomsnittliga sjuklönekostnaden. Kostnaden för högkostnadsskyddet bör finansieras genom arbetsgivarnas sjukför- säkringsavgift. Utredningen har med hjälp av Försäkringskassan beräknat kostnaden för högkostnadsskyddet till cirka 115 miljoner kronor per år om ersättning lämnas för sjuklönedelar som ligger över tre gånger den genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla företag. Om gränsen för ersättningsbar sjuklönekostnad sätts till två och en halv gånger den genomsnittliga sjuklönekostnaden i stället för tre gånger blir kostnaden cirka 380 miljoner kronor. Avgifterna till sjukförsäkringen har under en följd av år överstigit utgifterna med cirka 10 miljarder kronor per år eller mer, och där- för hade ett högkostnadsskydd som det föreslagna ledigt rymts i de avgifter som har tillämpats. Utredningens förslag till finansiering är att högkostnadsskyddet finansieras med arbetsgivaravgiften för sjukförsäkringen. Högkostnadsskyddet bör införas den 1 januari 2010.</P>
<P class="p749 ft16">248</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<P class="p12 ft8">13 Konsekvensanalys</P>
<P class="p750 ft30"><SPAN class="ft23">13.1</SPAN><SPAN class="ft153">Bestämmelser i kommittéförordningen och direktiven</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">För kommittéers och särskilda utredares arbete gäller bestämmel- serna i kommittéförordningen (1998:1474).</P>
<P class="p112 ft9">Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäk- terna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska enligt 14 § kommittéförordningen en beräkning av dessa kon- sekvenser redovisas i betänkandet.</P>
<P class="p128 ft9">Innebär förslagen samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa också redovisas. Medför förslagen kostnadsökning eller intäktsminskning för staten, kommuner eller landsting, ska förslag till finansiering lämnas.</P>
<P class="p44 ft9">Om förslagen har betydelse för den kommunala självstyrelsen, för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för syssel- sättning och offentlig service i olika delar av landet, för små före- tags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen, ska, enligt 15 § i samma förordning, konsekvenserna i dessa avseenden anges.</P>
<P class="p45 ft9">Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade reg- ler, ska enligt 15 a § nämnda förordning förslagens kostnads- mässiga och andra konsekvenser anges i betänkandet. Konsekven- serna ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på innehållet i konsekvensutredningar som finns i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.</P>
<P class="p499 ft9">Av 6 § nämnda förordning framgår bl.a. att en konsekvensutred- ning ska innehålla en bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser.</P>
<P class="p617 ft16">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsför- utsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska, enligt 7 § i samma förordning, konsekvensutredningen utöver vad som följer av 6 § och i den mån det är möjligt, innehålla beskrivningar av ytterligare konsekvenser.</P>
<P class="p54 ft9">Av 16 § kommittéförordningen framgår att regeringen anger närmare i utredningsuppdraget vilka konsekvensbeskrivningar som ska finnas i ett betänkande.</P>
<P class="p49 ft9">Av utredningens direktiv framgår särskilt, utöver vad som ska beaktas enligt redogörelsen ovan, att utredaren ska redovisa för- slagens konsekvenser ur ett kontrollperspektiv och redogöra för hur detta perspektiv har beaktats vid framtagandet av förslagen samt att utredaren ska lämna förslag som möjliggör informations- utbyte för de fall detta behövs för att säkerställa att utbetalningarna kan kontrolleras.</P>
<P class="p357 ft9">I direktiven poängteras att det är viktigt att främja företagande genom tydligare och bättre regler och att förslagen är enkla att hantera för försäkringstagarna och innebär så litet administration som möjligt både för försäkringstagarna och för Försäkringskassan.</P>
<P class="p49 ft9">Mot denna bakgrund och med hänsyn till de krav som Näringsl- ivets regelnämnd, NNR, ställer på konsekvensanalyser, gör utred- ningen följande bedömning utifrån de förslag som lämnas i detta betänkande. Härvid bör beaktas att utredningen i anslutning till sina förslag motiverat behovet av dessa och därvid berört flertalet av de konsekvenser som utredningen har att beakta.</P>
<P class="p314 ft23"><SPAN class="ft23">13.2</SPAN><SPAN class="ft146">Konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">Cirka tio procent av befolkningen i yrkesverksam ålder är verk- samma på heltid som företagare. Internationella jämförelser visar att nyföretagandet och sysselsättningen i nya företag har varit förhållandevis lågt i Sverige. Det talar för att det finns en potential för fler företag om ytterligare åtgärder vidtas för att främja före- tagande.</P>
<P class="p357 ft9">De förslag som redovisas i betänkandet syftar till att åstad- komma likabehandling, förutsägbarhet, enklare administration, viss valfrihet och ökad trygghet.</P>
<P class="p54 ft9">Utredningens förslag skapar förutsägbara regler för företagare varför det blir enklare för dessa att förutse hur en situation vid sjukdom eller arbetslöshet kommer att bedömas. Detta medför att</P>
<P class="p67 ft16">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">administrationen för företagare, Försäkringskassan och arbetslös- hetskassorna kommer att minska. Utredningens förslag synliggör att den arbetsinkomst som redovisas i allmän självdeklaration utgör grunden för förmåner från trygghetssystemen. Härigenom skapas förutsättningar för en bättre förståelse för trygghetssystemens sammanhang i både makro- och mikroperspektiv. Det blir med andra ord mer uppenbart för varje medborgare att erhållande av social förmån och storleken på denna beror på den inkomst som redovisats i en till Skatteverket inlämnad självdeklaration. Detta förtydligande i regelverket leder sammantaget till minskade admi- nistrativa kostnader för myndigheter och företagare och bör på sikt medföra ökat underlag för skatte- och avgiftsintäkter.</P>
<P class="p149 ft9">En grundläggande princip i försäkringssammanhang är att in- komster och utgifter ska balansera varandra. Utredningens genom- gång av företagarnas inbetalningar och ersättningar i trygghets- systemen visar att avgifterna inte har anpassats efter utgifterna. Utredningen noterar således att avgifterna bör kunna jämkas och att det i sådant fall skulle uppstå ett utrymme för att finansiera de förslag som utredningen lägger fram. Utredningens förslag bör också kunna leda till bättre fungerande näringsliv och arbetsmark- nad och därmed en starkare samhällsekonomi. Utredningen avstår dock från att göra kvantitativa bedömningar av detta.</P>
<P class="p340 ft23"><SPAN class="ft23">13.3</SPAN><SPAN class="ft146">Företagarbegreppet</SPAN></P>
<P class="p43 ft9">Utredningen har i uppdrag att skapa ökad balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda i trygghetssystemen. Någon enhetlig definition av begreppet företagare finns emellertid inte inom trygghetssystemen.</P>
<P class="p44 ft9">Inom sjukförsäkringen anses person som redovisar inkomst av annat förvärvsarbete, dvs. enskild näringsidkare och fysisk handels- bolagsdelägare, som företagare. Den som bedriver näringsverk- samhet genom juridisk person, t.ex. genom aktiebolag eller ekono- misk förening, anses inom sjukförsäkringen som anställd.</P>
<P class="p112 ft9">Inom arbetslöshetsförsäkringen görs inte skillnad mellan per- soner som bedriver näringsverksamhet i olika företagsformer.</P>
<P class="p128 ft9">Utredningens ambition har varit att skapa parallellitet i de olika regelverken. Den som bedriver näringsverksamhet enligt inkomsts- kattelagen bör vara företagare i trygghetssystemen även om näringsverksamhet bedrivs genom juridisk person. Endast häri-</P>
<P class="p472 ft16">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft9">genom kan likabehandling av företagare i olika associationsform uppnås.</P>
<P class="p250 ft23"><SPAN class="ft23">13.4</SPAN><SPAN class="ft146">Sjukförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p370 ft11"><SPAN class="ft11">13.4.1</SPAN><SPAN class="ft147">Valmöjlighet för andelsägare i fåmansföretag</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Utredningen föreslår att fåmansföretagare som äger minst tio procent av rösterna i fåmansföretaget ges möjlighet att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon vill omfattas av reglerna för egenföretagare.</P>
<P class="p49 ft9">De fåmansföretagare som gjort anmälan debiteras arbetsgivar- avgifter enligt de avgiftssatser som anges i egenavgifterna. Det innebär bl.a. att sjukförsäkringsavgiften blir beroende av längden på den karenstid som den försäkrade har valt. Huvudskälet för att göra anmälan antas bli möjligheten att få välja en längre karenstid och därmed bli debiterad lägre sjukförsäkringsavgift.</P>
<P class="p216 ft35">Administration</P>
<P class="p48 ft9">Förslaget bör medföra en viss ökad administration hos Försäk- ringskassan, eftersom det ankommer på denna myndighet att motta anmälan och val av karens. Det ankommer sedan på Försäkrings- kassan att underrätta Skatteverket om anmälan och dess innehåll. Denna ordning finns redan i dag men kan med anledning av utredningens förslag antas kunna öka något i omfattning.</P>
<P class="p49 ft9">Försäkringskassan har påpekat att bedömningen av om någon är fåmansföretagare och berättigad att via anmälan omfattas av syste- met för egenföretagare kräver kompetensutveckling av Försäk- ringskassans personal. Behovet av kompetensutveckling i denna del ska inte överdrivas. Det ankommer på den enskilde att visa att han eller hon har rätt att likställas med egenföretagare. Detta görs såsom utredningen föreslagit i avsnitt 8.1.2.1 genom intyg. Detta tillsammans med en av Försäkringskassan lämpligt utformad blan- kett bör kunna underlätta handläggningen väsentligt.</P>
<P class="p55 ft9">För Skatteverket kan administrationen öka något, eftersom fler personer kan göra val som påverkar en differentierad arbetsgivar- avgift. Härvid ska även noteras att Försäkringskassan enligt utredningens förslag åläggs att underrätta Skatteverket om anmälan och vald karenstid.</P>
<P class="p395 ft16">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft9">Reglerna är frivilliga att tillämpa, vilket innebär att de föreslagna reglerna endast medför en viss administration för dem som valt att bli behandlade som egenföretagare.</P>
<P class="p63 ft35">Kontroll</P>
<P class="p60 ft9">Kontrollen vid ansökan underlättas genom att det är den för- säkrade som ska visa att han eller hon uppfyller kraven för att omfattas av bestämmelserna för egenföretagare.</P>
<P class="p112 ft9">Skatteverket har påpekat att förslaget kan medföra vissa kon- trollproblem. Utredningen inser att en differentiering av arbets- givaravgifter i sig medför ett avsteg från en tänkt schablon och att detta medför behov av mer omfattande kontrollarbete från Skatte- verkets sida. Ytterligare differentiering i enlighet med utredningens förslag innebär ännu en aspekt att beakta för Skatteverket. Differentiering av socialavgifterna är emellertid ett faktum som Skatteverket redan har att förhålla sig till och som Skatteverket, såvitt utredningen kan bedöma, hittills hanterat på ett utmärkt sätt genom att bl.a. anpassa sina blanketter till de differentierade arbets- givaravgifterna. Det är angeläget att Skatteverket fortsätter utforma sina blanketter på sådant sätt att de blir lätta att tyda, tillämpa och kontrollera.</P>
<P class="p675 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p64 ft9">Genom förslaget ges fåmansföretagare möjlighet att likställas med egenföretagare i stället för att anses som anställda. Förslaget inne- bär således att val av företagsform får mindre betydelse även inom sjukförsäkringen.</P>
<P class="p275 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p64 ft9">Utredningen ser inte att förslaget i den del det avser erläggande av avgifter i sig påverkar kostnader eller intäkter för staten. Storleken på socialavgifterna kommer att baseras på redovisade arbetsin- komster utifrån den ordning företagare valt att tillhöra och de förmåner som kan utgå är baserade på reglerna i denna ordning. Förslaget i denna del är således kostnadsneutralt.</P>
<P class="p751 ft16">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">Försäkringskassans kostnader för administration och kontroll har inte varit möjliga att få fram. Sammantaget kommer utred- ningens förslag emellertid att medföra minskade kostnader i dessa delar.</P>
<P class="p153 ft9">Skatteverket har mot bakgrund av utredningens förslag preli- minärt och översiktligt uppskattat kostnaderna till en miljon kro- nor för teknisk utveckling samt ökat informationsutbyte med Försäkringskassan, blankettändringar och informationsinsatser samt sex till sju miljoner kronor för löpande frågor, ärendehante- ring etc.</P>
<P class="p51 ft9">Redan i dag finns differentierade socialavgifter för olika grup- per, t.ex. för ungdomar och pensionärer. Regeringen har i propo- sition 2006/07:84 föreslagit nedsättning av socialavgifterna för personer i åldern <NOBR>18-25.</NOBR> I konsekvensanalysen anges bl.a. följande:</P>
<P class="p403 ft96">Skatteverket har uppgett att engångskostnaderna hos verket för administrativa åtgärder, utbildning och information i samband med införandet av förslagen, kan beräknas uppgå till sammanlagt 2 140 000 kronor, varav 1 700 000 kronor hänför sig till IT- och webbapplika- tionsanpassningar och 440 000 kronor till intern utbildning och extern information. Kostnadsökningen för löpande ärendehantering och kontroll bedöms av verket inte komma att överstiga 7 000 000 kronor per år. Regeringen bedömer att dessa kostnader får rymmas inom ramen för verkets befintliga anslag.</P>
<P class="p401 ft100">För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte få någon budgetpåverkan.</P>
<P class="p634 ft96">När det gäller den administrativa bördan för små och medelstora företag medför förslagen för arbetsgivare som har arbetstagare som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 25 år att ytterligare en uppgift skall lämnas i skattedeklarationen. Kostnaden för detta kan, baserat på de mätningar som gjorts av den administrativa bördan, beräknas till ca 5 – 10 kronor per företag och månad. Beträffande redovisningen av egenavgifter och allmän löneavgift, som enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare betalar, bedöms förslagen inte öka den admi- nistrativa bördan vid denna redovisning.</P>
<P class="p752 ft12">Socialavgiftsnedsättningen bedöms få positiva effekter för företagens möjligheter att nyanställa och växa. En marginell ökning av den admi- nistrativa bördan får därför anses både motiverad och skälig.<SPAN class="ft67">1</SPAN></P>
<P class="p753 ft9">Den bedömning som gjorts i förarbetsuttalandet bör kunna ha bäring även på utredningens förslag i denna del.</P>
<P class="p754 ft65"><SPAN class="ft64">1 </SPAN>Prop. 2006/2007:84 s. 23.</P>
<P class="p278 ft16">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft11"><SPAN class="ft11">13.4.2</SPAN><SPAN class="ft147">Generell karens på sju dagar</SPAN></P>
<P class="p467 ft9">Utredningen föreslår, efter samråd med företagarnas organisa- tioner, att en generell karens på sju dagar införs för företagare.</P>
<P class="p69 ft35">Administration</P>
<P class="p70 ft9">Förslaget innebär att hälften av alla inträffade sjukfall inte behöver handläggas av Försäkringskassan.</P>
<P class="p69 ft35">Kontroll</P>
<P class="p755 ft29">Kontrollen kommer att underlättas för Försäkringskassan genom att alla ärenden med ersättningsanspråk kommer att vara åtföljda av läkarintyg, vilket enligt gällande regler krävs från dag åtta.</P>
<P class="p756 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p755 ft9">Från företagarhåll har framförts att det absolut viktigaste för en företagare som råkar ut för sjukdom eller skada är att denne får tillgång till snabb vård och rehabilitering för att säkerställa ett snabbt tillfrisknande och återgång till aktiv tjänst i företaget, vars fortlevnad i stor utsträckning är helt beroende av företagarens egen insats. En sänkning av sjukförsäkringsavgiften ger fler företagare finansiell möjlighet att köpa en sjukvårdsförsäkring som garanterar dem eftertraktad vård.</P>
<P class="p757 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p467 ft9">Försäkringskassan har beräknat att en förlängd karens från dagens 1 eller 3 dagar till sju dagar skulle innebära minskade kostnader för försäkringen med cirka 85 miljoner kronor. Denna beräkning har gjorts utifrån Försäkringskassans underlag för åren 1995 2007.</P>
<P class="p71 ft9">För Försäkringskassan minskar administrationen av sjukpen- ning vid korta sjukfall och därtill hörande kostnader. Hur stor denna minskning blir har inte kunnat beräknas utan antaganden, varför utredningen avstått härfrån.</P>
<P class="p758 ft16">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft11"><SPAN class="ft11">13.4.3</SPAN><SPAN class="ft147">Val av karenstid</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Utredningen ska enligt direktiven lämna förslag på en försäk- ringslösning med olika avgifts- och ersättningsnivåer. Utredningen har noga förhört sig hos de organisationer som företräder före- tagare och hos enskilda företag. Utredningen föreslår att företa- garna ges möjlighet att välja en längre karenstid än vad som är möjligt i dag. För enkelhets skull föreslås valmöjligheterna 30, 90, 180 och 365 dagar. För sjukdomstid med arbetsoförmåga efter 365 dagar föreslås som nu bibehållen obligatorisk allmän försäk- ring.</P>
<P class="p313 ft35">Administration</P>
<P class="p263 ft9">Försäkringskassan har redan nu rutiner för att hantera förlängd karenstid på tre och 30 dagar. Val av längre karenstid minskar För- säkringskassans administration.</P>
<P class="p49 ft9">Avgifterna till sjukförsäkringen förutsätts bli bestämda med hänsyn till karenstidens längd. Utredningen förutsätter att Försäk- ringskassan får i uppdrag att en gång om året ange avgifterna för de olika karensalternativen.</P>
<P class="p216 ft35">Kontroll</P>
<P class="p418 ft9">Jämför avsnitt 13.4.2.</P>
<P class="p395 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p486 ft9">Jämför avsnitt 13.4.2.</P>
<P class="p395 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p759 ft9">Jämför avsnitt 13.4.2.</P>
<P class="p54 ft9">Möjligheten till val av karens blir kostnadsneutral för försäk- ringen. Utredningens förslag förutsätter samverkan mellan Försäk- ringskassan och Skatteverket. Båda myndigheterna måste se över sina <NOBR>IT-system</NOBR> och blanketter. En närmare precisering av kostnader för förberedelser och införande har inte kunnat anges av Försäk-</P>
<P class="p254 ft16">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">ringskassan, men kostnaderna för administrationen bör bli lägre till följd av att nuvarande karenstid av tre dagar slopas och antalet val därmed torde minska. Skatteverkets kostnader med anledning av förslaget har redogjorts för ovan under avsnitt 13.4.1.</P>
<P class="p304 ft11"><SPAN class="ft11">13.4.4</SPAN><SPAN class="ft147">SGI beräknad på taxerad inkomst</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Utredningen föreslår att den sjukpenninggrundande inkomsten av annat förvärvsarbete ska baseras på den av Skatteverket senast beslutade taxeringen eller, om det är förmånligare för den för- säkrade, till genomsnittet av de två högsta av de tre senaste taxe- ringsårens inkomster av eget arbete. Särskilda regler ska gälla under ett företags uppbyggnadsskede. Under inkomståret uppburen <NOBR>SGI-beräknad</NOBR> ersättning och ersättning från arbetslöshetsför- säkringen räknas upp med faktorn 1,25 för att motsvara vad inkomsten skulle ha varit om frånvaron inte hade inträffat. Hela underlaget räknas sedan om med löneindex som motsvarar löne- utvecklingen i landet. Underlag för detta finns hos Medlings- institutet. Jämförelseinkomsten avskaffas.</P>
<P class="p342 ft35">Administration</P>
<P class="p64 ft9">Hälften av alla sjukfall pågår inte längre än sju dagar. För de som ändå ska bedömas blir den av Skatteverket beslutade taxeringen grunden vid <NOBR>SGI-bedömningen.</NOBR> Det medför att behovet av admi- nistration i <NOBR>SGI-ärenden</NOBR> inskränks jämfört med i dag. Utred- ningens förslag kräver förberedelser, tester, kvalitetssäkring och utbildningsinsatser hos Försäkringskassan. Det kan antas att för- ändringar i <NOBR>IT-systemet</NOBR> kräver minst ett års framförhållning. För den enskilde företagaren inskränks administrationen generellt till ett minimum.</P>
<P class="p760 ft16">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft35">Kontroll</P>
<P class="p53 ft9">Från kontrollsynpunkt blir reglerna lätta att hantera eftersom grunden är taxerad arbetsinkomst.</P>
<P class="p395 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p48 ft9">Genom förslaget ges företagare möjlighet att förutse vilken <NOBR>SGI-baserad</NOBR> ersättning de har rätt till samt till vilken nivå dessa kan utgå. Dessutom tydliggörs att förmåner från trygghetssystemen (SGI, ålderspension samt arbetslöshetsförsäkringen) har samma utgångspunkt, dvs. den redovisade arbetsinkomsten på vilken socialavgifter utgår.</P>
<P class="p216 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p53 ft9">Ökad insikt om den taxerade arbetsinkomstens betydelse för att kunna uppbära förmåner från trygghetssystemen bör ytterligare öka viljan att redovisa inkomster av arbete, vilket medför ökade skatte- och avgiftsintäkter.</P>
<P class="p54 ft9">Försäkringskassans tillämpning av nuvarande <NOBR>SGI-bestämmelser</NOBR> innebär att <NOBR>SGI-underlaget</NOBR> kan bli mindre än vad som är syftet med dagens regler, t.ex. på grund av att hänsyn inte tas till alla frånvaro- perioder och omräkning av historiska inkomster som inte följer löneutvecklingen. SCB har gjort en kostnadsjämförelse och funnit att bedömning utifrån en fastställd taxerad inkomst, vilken även uppräknas med hänsyn till lönestatistiken, i sig skulle innebära utbetalda ersättningar med i storleksordningen 180 miljoner kro- nor mera än vad som utges enligt dagens regler.</P>
<P class="p253 ft9">Notera dock att utredningens karensförslag innebär att minst hälften av samtliga sjukfall inte behöver hanteras samt att kost- naderna för administrationen av sjukförsäkringen i stort minskar. Uppgift om vad denna besparing skulle kunna uppgå till har inte varit möjlig att få fram. Kostnaden blir således sammantaget avse- värt lägre än 180 miljoner. Eventuell kostnad kan finansieras genom sjukförsäkringsavgiften. Finansiering kan också ske genom att sjukpenningen för övriga försäkrade inom de allmänna försäk- ringarna jämkas till en nivå som motsvarar den ersättningsnivån som i praktiken gäller för företagarna.</P>
<P class="p451 ft16">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p761 ft11"><SPAN class="ft11">13.4.5</SPAN><SPAN class="ft147">Faktorn 0,97 föreslås avskaffad vid beräkning av företagares SGI</SPAN></P>
<P class="p292 ft9">Enligt 3 kap. 2 c § ska den sjukpenninggrundande inkomsten mul- tipliceras med talet 0,97. Enligt Försäkringskassans föreskrifter och praxis beräknas företagarnas SGI på ett underlag som inte helt torde stämma överens med intentionerna i lagen om allmän för- säkring. Att dessutom räkna ned underlaget med talet 0,97 medför att det blir en dubbel reducering i förhållande till övriga försäkrade i den allmänna försäkringen. Utredningen föreslår därför att ned- räkningen slopas när det gäller företagarnas SGI.</P>
<P class="p421 ft35">Administration</P>
<P class="p43 ft9">Avskaffande av den reducerande faktorn minskar administrationen för Försäkringskassan.</P>
<P class="p63 ft35">Kontroll</P>
<P class="p9 ft9">Avskaffandet avskaffar kontrollbehovet i denna del.</P>
<P class="p63 ft35">Småföretag m.m.</P>
<P class="p64 ft9">Avskaffandet ger tydligare koppling mellan arbetsinkomst, erlagda avgifter och möjliga förmåner. Reglerna blir således tydligare.</P>
<P class="p63 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p9 ft9">I proposition 2007/2008:1 anger regeringen följande:</P>
<P class="p762 ft12">I beräkningen av utgiftsutvecklingen för åren <NOBR>2008–2010</NOBR> ingår rege- ringens förslag om att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med faktorn 0,97 vid beräkning av dagersättning. Detta beräknas minska utgifterna med 585 miljoner kronor per år under åren <NOBR>2008–2010.</NOBR></P>
<P class="p571 ft9">Eftersom beloppet inte endast avser personer som har inkomst av annat förvärvsarbete, bör utgiftsminskningen beräknas på detta kollektiv. Enligt den beräkning som SCB gjort för utredningens räkning och som framgår i avsnitt 6, kan antalet personer med</P>
<P class="p763 ft16">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">inkomst av anställning beräknas till 4 641 390 st. (häri ingår AB- företagare vilka uppbär lön). Antalet egenföretagare som har mer än hälften av inkomsten från sitt företag uppgår till 203 902 st. Dessa företagares andel uppgår därför till 4,3 procent. Räknas de egenföretagare med där inkomsten från företaget understiger hälften av deras totala inkomster, uppgår egenföretagarna till 6,2 procent. Den utgiftsökning som blir resultatet av ett avskaffande av den reducerande faktorn den 1 januari 2010 kan därför beräknas till cirka 36 miljoner kronor.</P>
<P class="p55 ft9">Försäkringskassan har beräknat att inkomsterna i sjukförsäk- ringen blir cirka 8 miljarder kronor högre än utgifterna under 2008. Kostnaden ryms inom detta överskott. Finansiering bör således ske genom avgifterna till sjukförsäkringen.</P>
<P class="p285 ft11"><SPAN class="ft11">13.4.6</SPAN><SPAN class="ft147">Slopad jämförelseinkomst</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Enligt 3 kap. 2 § tredje stycket AFL får inkomst av arbete för egen räkning inte beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Utredningen föreslår att denna bestämmelse slopas.</P>
<P class="p216 ft35">Administration</P>
<P class="p53 ft9">Försäkringskassan har uppgett att bestämmelsen ofta kräver särskild utredning och är tung att hantera. Genom förslaget avskaf- fas en betydande del av administrationen kring egenföretagares SGI.</P>
<P class="p597 ft35">Kontroll</P>
<P class="p486 ft9">Avskaffandet undanröjer behovet av kontroll i denna del.</P>
<P class="p395 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p53 ft9">Berörda företagare har ingen förståelse för bestämmelsen, eftersom de betalar avgifter på hela inkomsten. Med utredningens förslag gäller det befintliga taket på 7,5 prisbasbelopp i sjukförsäkringen för alla. Förslaget leder till att förståelsen för försäkringen ökar och</P>
<P class="p764 ft16">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">det blir en variabel mindre att utreda och kontrollera. Avskaffandet ger tydligare koppling mellan arbetsinkomst, erlagda avgifter och möjliga förmåner. Reglerna blir således tydligare.</P>
<P class="p63 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p60 ft9">Eftersom det inte finns statistik tillgänglig för att mäta hur frekvent jämförelseinkomsten används är det inte möjligt att bestämma om avskaffandet av den ifrågavarande regleringen medför ökade kostnader för försäkringen. Försäkringskassan har emellertid påpekat att jämförelseinkomsten, p.g.a. de senaste årens reallöneökningar, i praktiken nästan helt förlorat sin betydelse. Genom utredningens förslag förlorar jämförelseinkomsten även sin betydelse som fiktivt underlag vid <NOBR>SGI-bedömning</NOBR> i uppbyggnads- skedet. Vad detta innebär i besparing för försäkringen har varken Försäkringskassan eller SCB kunnat beräkna. Klart är att avskaf- fandet av jämförelseinkomsten medför kraftigt minskad admi- nistration för Försäkringskassan och företagare. Med hänsyn härtill och då ett slopande av jämförelseinkomsten dessutom avskaffar kontrollbehovet i denna del finns skäl att anta att hanteringen av <NOBR>SGI-ärenden</NOBR> för egenföretagare kommer att bli snabbare och billigare för både Försäkringskassan och enskilda företagare. Det innebär i sig en minskad kostnad. Eventuell kostnad för förslaget kan finansieras genom avgiftsuttaget.</P>
<P class="p765 ft11"><SPAN class="ft11">13.4.7</SPAN><SPAN class="ft147">Grundskydd</SPAN></P>
<P class="p43 ft9">För att stimulera företagande anser utredningen att det krävs en särskild reglering som gör att företagare alltid tillförsäkras i vart fall sjukpenning på en viss lägsta nivå. Grundskyddet bör endast om- fatta sjukpenning, eftersom sjukdom och olycka kan drabba envar utan möjlighet för den enskilde att planera sin situation. Grund- skydd kan endast utges om företagaren bedriver näringsverksamhet på heltid och alltid först efter det att sex månader gått sedan företaget startades. Grundskyddet träder in om företagarens sjuk- penning enligt ordinarie beräkningsregler understiger två prisbas- belopp. Grundskydd gäller inte under karenstid.</P>
<P class="p766 ft16">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft35">Administration</P>
<P class="p53 ft9">I de fall grundskyddet aktualiseras uppkommer ny administration hos Försäkringskassan. Försäkringskassan har uppgett att handläggningen är enkel, varför förslaget inte torde medföra någon större administrativ belastning.</P>
<P class="p216 ft35">Kontroll</P>
<P class="p53 ft9">Grundskydd aktualiseras först då ordinarie beräkningsregler ger en sjukpenning understigande två prisbasbelopp, varför det kan kontrolleras. Det är upp till den enskilde att visa att verksamheten bedrivits på heltid.</P>
<P class="p216 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p48 ft9">De företagare som inte tidigare har haft en anställning eller drivit företag kommer sannolikt att få arbeta minst lika hårt som de företagare som genom tidigare anställning kan ha ett befintligt kontaktnät att nyttja när företaget startas. De inkomster som företaget genererar kan behövas för investeringar i företaget. Sannolikheten är därför stor att dessa personers inkomster, trots hårt arbete, kan bli låga under de första åren av företagande. Dessa företagare har dessutom inte någon tidigare inkomst att falla tillbaka på vid en <NOBR>SGI-beräkning</NOBR> utifrån historisk inkomst. För att stimulera företagande anser utredningen att det krävs en särskild reglering som gör att företagare alltid tillförsäkras i vart fall sjukpenning på en viss minsta nivå.</P>
<P class="p313 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p48 ft9">Försäkringskassans har beräknat att kostnadsökningen för grund- skydd utifrån gällande regler, allt annat lika (2007 års siffror), vid ett dagbelopp om 229 kronor skulle uppgå till 29 miljoner kronor. Härvid har inte beaktats att grundskyddet enligt förslaget gäller först efter det att näringsverksamheten bedrivits i sex månader samt förslaget om sju dagars karens. I och med att dagens fiktiva SGI för företagare under uppbyggnadsskede genom utredningens förslag blir överflödigt, görs vissa kostnadsbesparingar. Dessa</P>
<P class="p721 ft16">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">besparingar har varken Försäkringskassan eller SCB kunnat beräkna, jämför avsnitt 13.4.6. Med hänsyn till dessa faktorer torde nettokostnaden kunna beräknas till avsevärt lägre belopp än vad som angetts ovan. Finansiering föreslås ske genom avgiften till sjukförsäkringen.</P>
<P class="p304 ft23"><SPAN class="ft23">13.5</SPAN><SPAN class="ft146">Tillfällig föräldrapenning</SPAN></P>
<P class="p346 ft11"><SPAN class="ft11">13.5.1</SPAN><SPAN class="ft147">Ändrat delningstal</SPAN></P>
<P class="p305 ft9">Utredningen föreslår att delningstalet ändras från 365 till 260 vid beräkning av tillfällig föräldrapenning för företagare. Talet 260 bygger på att antalet arbetsdagar i en vecka normalt är fem. Utred- ningen föreslår därför en begränsningsregel, att högst fem dagar ersätts under en sjudagarsperiod. På så sätt skapas ökad balans i villkoren för företagare och anställda.</P>
<P class="p122 ft35">Administration</P>
<P class="p767 ft9">Förslaget torde inte medföra någon ökad administration.</P>
<P class="p63 ft35">Kontroll</P>
<P class="p62 ft9">Möjligt kontrollbehov kan tillgodoses inom befintligt kontroll- system. En begränsningsregel införs om att tillfällig föräldra- penning kan utges under högst fem dagar under en sjudagarsperiod. Denna begränsning förhindrar att försäkringen överutnyttjas.</P>
<P class="p275 ft35">Småföretag m.m.</P>
<P class="p43 ft9">Förslaget har av företagare och deras organisationer uppfattats som ett rättviseförslag. Det är rimligt att företagare behandlas lika oav- sett i vilken företagsform de bedriver. Detta blir särskilt viktigt genom utredningens förslag där företagare som i AFL:s mening är anställda efter anmälan till Försäkringskassan kan övergå till att likställas med egenföretagare och således få sin inkomst betraktad som inkomst av annat förvärvsarbete.</P>
<P class="p604 ft16">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p53 ft9">Försäkringskassan har utifrån 2007 års siffror beräknat att utred- ningens förslag medför en kostnadsökning för försäkringen med cirka 28 miljoner kronor. Förslaget är ett rättviseförslag. Kostna- den bör finansieras genom föräldraförsäkringsavgiften eller, om den slopas såsom Försäkringskassans föreslagit, genom allmänna skatter.</P>
<P class="p394 ft11"><SPAN class="ft11">13.5.2</SPAN><SPAN class="ft147">Tillfällig föräldrapenning vid köp av vård</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Utredningen föreslår att tillfällig föräldrapenning ska kunna utges om en förälder ombesörjer vården av sitt sjuka barn genom att köpa en så kallad hushållsnära tjänst. Avsikten med förslaget är att sjuka barn ska få erforderlig vård samtidigt som det ska finnas en möjlighet för en förälder att utföra sitt arbete. Det förutsätts att reglerna ska gälla lika för företagare och anställda. Antalet sjukfall förväntas bli oförändrat. Däremot ges möjlighet till en flexibilitet att ombesörja vården, som kan göra det lättare för föräldrarna att lösa besvärliga situationer.</P>
<P class="p313 ft35">Administration</P>
<P class="p263 ft9">För Försäkringskassans del kan förslaget innebära en marginell ökning av administration eftersom företagare genom förslaget i praktiken får möjlighet att utnyttja sin rätt till föräldrapenning, vilket är avsikten med försäkringen. Samtidigt kan det ske en minskning av administrationen på grund av att förslaget blir lätt att hantera och kontrollera.</P>
<P class="p51 ft29">För Skatteverkets del bör administrationen öka genom att fler ansöker om skattereduktion för hushållstjänster. Detta är emeller- tid förenligt med reglernas syfte.</P>
<P class="p768 ft35">Kontroll</P>
<P class="p53 ft9">Utbetalning kan endast ske när den försäkrade har köpt en hus- hållsnära tjänst i form av vård av barn. Kontrollen blir enkel, eftersom det alltid krävs faktura (enligt de krav som följer av lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete) för att den</P>
<P class="p764 ft16">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">köpta tjänsten ska kunna ge rätt till tillfällig föräldrapenning samt skattereduktion.</P>
<P class="p63 ft35">Småföretag m.m.</P>
<P class="p64 ft9">Förslaget bidrar till att underlätta vardagen för företagare i alla företagsformer, (dvs. även för företagare som anses som anställda) samt möjliggör för dessa att utnyttja sin rätt till tillfällig föräldra- penning vid vård av sjukt barn. Företaget kan ha särskilt stor bety- delse för unga företagare med nystartade företag. Enligt förslaget sker också en likabehandling av företagare och anställda.</P>
<P class="p122 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p64 ft9">Förslaget förväntas ge ytterligare arbetstillfällen i linje med de ambitioner som drogs upp när lagen (2007:346) om skattereduk- tion för hushållsarbete antogs. Förslaget i sig bör därför på sikt skapa förutsättningar för skatte- och avgiftsintäkter.</P>
<P class="p44 ft9">Ramen för nyttjande av tillfällig föräldrapenning finns redan. Den omständigheten att fler nyttjar sin rätt till tillfällig föräldra- penning medför ingen oförutsedd kostnad. Utredningen antar vidare att förslaget blir kostnadsneutralt för försäkringen. Avdrags- möjligheten för hushållsnära tjänst föreslås bli hanterad inom nuvarande ram. Om utgifterna överstiger eller tillsammans med andra hushållsnära tjänster överstiger nuvarande begränsning blir det därför inget avdrag. Förslaget kräver således inget ytterligare utrymme utöver vad statsmakterna redan har avsatt.</P>
<P class="p281 ft23"><SPAN class="ft23">13.6</SPAN><SPAN class="ft146">Arbetslöshetsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p43 ft9">Flera av utredningens förslag innebär i stor utsträckning kodifie- ringar av praxis. Med förslagen skapas tydliga regler, vilket under- lättar tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen.</P>
<P class="p139 ft9">Ett tydligare regelverk ger även ökade möjligheter att skapa IT- stöd för att säkra en korrekt dagpenningberäkning. Med ett gemen- samt <NOBR>IT-stöd</NOBR> för alla arbetslöshetskassor har Arbetslöshetskas- sornas Samorganisation bedömt att såväl rättssäkerheten som likabehandlingen kan ökas. Tydliga regler kan på kort sikt medföra ökade kostnader på grund av utbyggnad av <NOBR>IT-stöd,</NOBR> men leder i</P>
<P class="p742 ft16">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft9">förlängningen till en säkrare och mer förutsägbar handläggning av ersättningsärenden.</P>
<P class="p250 ft11"><SPAN class="ft11">13.6.1</SPAN><SPAN class="ft147">Företagarbegreppet</SPAN></P>
<P class="p263 ft29">En person som bedriver näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen, IL, bör som utgångspunkt anses som företagare även i ALF.</P>
<P class="p768 ft35">Administration</P>
<P class="p53 ft9">Handläggningstiden hos arbetslöshetskassorna förändras troligen inte på kort sikt, men ett preciserat begrepp leder till ökad förståelse hos den enskilde i kontakten med arbetslöshetskassan. Utredningen menar att detta på sikt minskar behovet av admi- nistration.</P>
<P class="p75 ft35">Kontroll</P>
<P class="p53 ft9">Eftersom företagarbegreppet vilar på skatterättslig grund kommer stöd kunna hämtas i bedömningar som gjorts av Skatteverket. Vem som ska anses som företagare i AFL blir därför enklare att kon- trollera än vad som är fallet i dag.</P>
<P class="p216 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p53 ft9">Små företag gynnas av ett förutsägbart trygghetssystem. Genom de regler som utredningen föreslår preciseras företagarbegreppet. Detta leder till ökad rättssäkerhet, likabehandling och förutsäg- barhet.</P>
<P class="p597 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p48 ft9">Ett preciserat företagarbegrepp leder på kort sikt inte till några förändrade intäkter eller kostnader. På lång sikt borde dock kost- naderna för administration av begreppet minska i och med att förutsägbarheten i systemet ökar.</P>
<P class="p381 ft16">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft11">13.6.2</SPAN><SPAN class="ft147">Företagares arbetslöshet</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">En företagare ska enligt utredningens förslag anses som arbetslös om ingen verksamhet bedrivs i företaget. Blir företagaren arbetslös behöver verksamheten som utgångspunkt inte avvecklas utan huvudsaken är det inte vidtas några åtgärder i verksamheten. Vidtas åtgärder i näringsverksamheten eller om företagaren återupptar näringsverksamheten och lägger ned densamma inom fem år måste dock företagarens personliga verksamhet i näringsverksamheten vid en samlad bedömning anses ha upphört definitivt.</P>
<P class="p122 ft35">Administration</P>
<P class="p62 ft9">Möjligheten att göra flera uppehåll i verksamheten bör samman- taget inte leda till ökad administration.</P>
<P class="p63 ft35">Kontroll</P>
<P class="p259 ft9">Redan i dag finns möjlighet att göra ett uppehåll i en näringsverk- samhet utan krav på att företaget avvecklas. Under arbetslösheten måste den enskilde stå till arbetsmarknadens förfogande. Det ålig- ger både den enskilde och arbetsförmedlingen att verka för snarast möjliga återgång i arbete. Anses den enskilde inte stå till arbets- marknadens förfogande upphör rätten till ersättning. Arbetsför- medlingens kontrollfunktion utgör här ett mycket viktigt instru- ment.</P>
<P class="p310 ft9">Femårsperioden löper från tidpunkten då verksamheten åter- upptagits, vilket innebär att kontrollmöjligheterna för arbetslös- hetskassorna är goda, då tidpunkten för den senast utbetalade dag- penning lätt kan fastställas.</P>
<P class="p275 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p43 ft9">Regeln underlättar för små företag, i vilka verksamheten tillfälligt lagts ned, att återupptas med tillgångarna intakta. Kapitalförstöring undviks. Det kan också antas att möjligheten till fler än ett uppehåll i en verksamhet kommer att leda till att fler företag nyttjar regeln och att definitiv nedläggning undviks av företag som har potential att på sikt bli bärkraftiga.</P>
<P class="p607 ft16">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p53 ft9">Fler företagare torde komma att nyttja möjligheten att göra uppe- håll i verksamheten. Förslaget innebär att arbetslösa företagare generellt kan antas komma att få arbetslöshetsersättning mycket tidigare än i dag. Detta medför i sig ingen ökad kostnad. På lång sikt kommer företag att kunna återupptas och generera avgifts- intäkter för staten.</P>
<P class="p769 ft11"><SPAN class="ft11">13.6.3</SPAN><SPAN class="ft147">Arbetad tid för medhjälpande make/maka i enskild näringsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Utredningen föreslår att arbetad tid för medhjälpande make/maka ska beaktas även om arbetet utförts i en enskild näringsverksamhet som visat underskott. Avsikten med förslaget är att den valda associationsformen inte ska vara avgörande för rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Bestämmelsen utgör ett tydlig- görande och skapar förutsägbarhet för medhjälpande make/maka.</P>
<P class="p52 ft35">Administration</P>
<P class="p53 ft29">Arbetslöshetskassorna gör redan i dag utredningar av detta slag, varför förslaget inte innebär någon ökad administration.</P>
<P class="p299 ft35">Kontroll</P>
<P class="p53 ft9">Det ankommer på den enskilde att visa sin rätt till ersättning. Detta kan ske genom vidimerade arbetsintyg för företagare och tidigare inkomstdeklarationer. Arbetslöshetskassorna har redan dessa ruti- ner för kontroll av företagare, och kan tillämpa dem även i fråga om medhjälpande make/maka. Rutinerna har av arbetslöshetskassorna ansetts vara tillfyllest under lång tid i fråga om företagsverksamhet som kvalificerat till ersättning såväl ensamt som i kombination med anställning.</P>
<P class="p770 ft16">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p64 ft9">Det kan antas att fler personer kommer att våga inträda i makens/makans enskilda näringsverksamhet genom att det tydlig- görs att även sådant arbete kan utgöra grund för arbetslöshets- ersättning. Genom regeln skapas förutsägbarhet för den enskilde och ett hinder för företagande undanröjs.</P>
<P class="p275 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p62 ft9">Prövning av detta slag görs redan i dag men bedömningen är mycket restriktiv. Med den nya bestämmelsen kan möjligen något fler kunna anses ha uppfyllt ett arbetsvillkor och därmed ha rätt till ersättning. Kostnadsökningen har dock bedömts som marginell kan finansieras genom arbetsmarknadsavgiften.</P>
<P class="p771 ft20"><SPAN class="ft11">13.6.4</SPAN><SPAN class="ft156">Beräkning av dagsförtjänst för företagare och anställd som deklarerat inkomst av näringsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Underlaget för beräkning av dagsförtjänsten ska som huvudregel bygga på den inkomst från verksamheten som framgår av Skatteverkets senaste taxeringsbeslut. Om det är förmånligare för den sökande, ska underlaget för beräkning av dagsförtjänst bygga på genomsnittet av de två högsta av de tre senaste taxeringsårens inkomster från verksamheten. Gamla årsinkomster räknas om med hänsyn till löneutvecklingen. Även för anställda som deklarerat inkomst av näringsverksamhet beräknas dagsförtjänst på detta sätt.</P>
<P class="p122 ft35">Administration</P>
<P class="p43 ft9">Sökanden måste själv inkomma med handlingar avseende de tre senaste beskattningsåren, på samma sätt som krävs enligt dagens handläggning. För att skynda på hanteringen kan sökanden begära att Skatteverket lämnar ut nödvändiga uppgifter direkt till arbets- löshetskassan. Arbetslöshetskassornas Samorganisation har fram- fört att handläggningstiden sannolikt skulle kunna förkortas betyd- ligt om en uppgiftsskyldighet för Skatteverket gentemot arbetslös- hetskassorna infördes.</P>
<P class="p772 ft16">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft9">För närvarande införs ett nytt ärendehanteringsstöd hos samt- liga arbetslöshetskassor. I detta skulle en särskild modul för beräkning av företagares inkomster kunna införas. Framtagandet av en sådan modul underlättas av tydlig lagstiftning enligt förslaget.</P>
<P class="p49 ft29">Att regeln ska tillämpas även på anställda som deklarerat inkomst av näringsverksamhet leder till tydliggörande, ökad rätts- säkerhet och likabehandling.</P>
<P class="p768 ft35">Kontroll</P>
<P class="p53 ft9">Från kontrollsynpunkt torde reglerna bli lätta att hantera. Uppgif- terna är redan kontrollerade av Skatteverket.</P>
<P class="p395 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p48 ft9">I och med att det sämsta året i näringsverksamheten genomgående elimineras förbättras företagarens dagpenning något jämfört med gällande ordning. Detta borde leda till att fler vågar driva sitt företag vidare även under perioder med dålig lönsamhet. Där- igenom undviks att små företag läggs ned i onödan.</P>
<P class="p216 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p53 ft29">Beräkningssättet leder till en utgiftsökning vid införandet med högst 55 miljoner kronor för år 2010. Utredningen föreslår att förslaget finansieras genom arbetsmarknadsavgiften.</P>
<P class="p251 ft11"><SPAN class="ft11">13.6.5</SPAN><SPAN class="ft147">Uppbyggnadsskede</SPAN></P>
<P class="p263 ft9">Den som lägger ned sitt företag inom 36 månader kan få sin beräkning av dagsförtjänst baserad på en tidigare anställning, eller på inkomster från verksamheten under den tid verksamheten faktiskt har bedrivits. Förslaget syftar till att fler ska våga starta företag.</P>
<P class="p773 ft16">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">Administration</P>
<P class="p64 ft29">Det ökade antalet beräkningar som ska göras jämfört med i dag kan medföra att handläggningstiden ökar något hos arbetslöshets- kassorna.</P>
<P class="p59 ft35">Kontroll</P>
<P class="p43 ft29">Redan i dag har arbetslöshetskassorna rutiner för att göra en samlad bedömning av vid vilken tidpunkt ett företag ska anses startat. Den nya regeln medför ingen skillnad i detta avseende.</P>
<P class="p59 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p43 ft9">Avsikten med förslaget är att ge incitament till att starta företag. Genom att skyddet av inkomst från tidigare anställning utsträcks till 36 månader får företagare en rimlig tid på sig att pröva sin affärsidé och etablera sitt företag.</P>
<P class="p275 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p64 ft9">Den ökade kostnaden för beräkningssättet av dagsförtjänst bedöms rymmas i den ovan beräknade kostnaden på 55 miljoner kronor; jämför avsnitt 13.6.5. Utredningen föreslår att förslaget finansieras genom arbetsmarknadsavgiften.</P>
<P class="p304 ft11"><SPAN class="ft11">13.6.6</SPAN><SPAN class="ft147">Beräkning av dagsförtjänst för kombinatörer</SPAN></P>
<P class="p64 ft9">En regel införs om vilket beräkningssätt som ska tillämpas för den som under ramtiden haft inkomster av både anställning och företa- gande. Förslaget leder till ökad rättssäkerhet och likabehandling.</P>
<P class="p774 ft16">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft35">Administration</P>
<P class="p53 ft9">Förslaget innebär inte någon förändrad hantering jämfört med i dag.</P>
<P class="p332 ft35">Kontroll</P>
<P class="p486 ft9">Rutiner finns för företagares och anställdas inkomster.</P>
<P class="p395 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p53 ft9">Förslaget innebär inga förändringar jämfört med i dag, utan avser endast tydliggöra vilket beräkningssätt som ska tillämpas.</P>
<P class="p395 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p48 ft9">Beräkningssättet medför inga ökade kostnader. Vissa arbetslöshets- kassor tillämpar i dag däremot mer generösa beräkningssätt, varför kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen kan komma att minska något.</P>
<P class="p775 ft11"><SPAN class="ft11">13.6.7</SPAN><SPAN class="ft147">Näringsverksamhet vid sidan av det huvudsakliga arbetet</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Enligt utredningens förslag ska näringsverksamhet som sökanden under minst tolv månader bedrivit vid sidan av sitt huvudsaklig arbete inte påverka rätten till ersättning. Däremot görs avdrag från dagpenningen på samma sätt som för bisyssla. Genom den föreslagna bestämmelsen undanröjs ett hinder för företagande och likabehandling ökar för den som har kombinerat företagande med heltids- eller deltidsanställning.</P>
<P class="p52 ft35">Administration</P>
<P class="p48 ft9">Administrationen hos arbetslöshetskassorna minskar, eftersom det blir oväsentligt hur många timmar i veckan sökanden ägnar åt verksamhet i företag. Däremot måste inkomster från sysslan redo- visas av sökanden och avräkning från dagpenningen måste göras av</P>
<P class="p216 ft16">272</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">arbetslöshetskassorna. Avräkning ska dock ske på samma sätt som enligt dagens regler för bisyssla, vilket innebär att rutiner för detta redan finns.</P>
<P class="p63 ft35">Kontroll</P>
<P class="p60 ft9">Kontroll sker i dag av arbetsförmedlingen. Förslaget innebär i denna del ingen förändring. Sökande måste stå till arbetsmark- nadens förfogande för att rätt till ersättning ska föreligga. För det fall kontrollfunktionen skulle förefalla bristfällig kan ärendena komma att prövas av arbetslöshetskassorna i efterhand, vilket medför ökad kostnad för administration. Risken för detta bedömer utredningen som liten.</P>
<P class="p122 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p64 ft9">Företagare erhåller vid arbetslöshet ersättning för vilken de tidigare erlagt avgift. Någon risk för snedvridning av konkurrens föreligger inte eftersom inkomster över en viss gräns medför avdrag från dagpenningen.</P>
<P class="p275 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p64 ft9">Företagsamhet vid sidan av ett förlorat arbete kan behållas utan att rätten till ersättning påverkas. Syftet är att företag på detta sätt kan utvecklas och leda till att sökanden blir självförsörjande och därmed kan bidra till statens intäkter genom inbetalning av skatter och avgifter.</P>
<P class="p293 ft11"><SPAN class="ft11">13.6.8</SPAN><SPAN class="ft147">Stöd inför start av eget företag</SPAN></P>
<P class="p259 ft9">Förslaget medför att en sökande kan förbereda start av eget företag utan att riskera att mista sin försörjning. Under tiden som per- sonen omfattas av programmet utbetalas aktivitetsstöd i stället för arbetslöshetsersättning.</P>
<P class="p776 ft16">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft35">Administration</P>
<P class="p53 ft9">Programmet påverkar arbetslöshetskassornas och Försäkrings- kassans samordning av antal erhållna dagar med ersättning respektive stöd. Befintligt system för informationsutbyte mellan arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna kan nyttjas. Någon ökad administration för arbetsförmedlingen förutspås inte.</P>
<P class="p52 ft35">Kontroll</P>
<P class="p53 ft9">Eftersom personer som omfattas av systemet har regelbunden kontakt med arbetsförmedlingen där den enskildes verksamhet planeras och följs upp, finns tillfredsställande kontrollmöjligheter. Arbetsförmedlingen fastställer programmets begränsning i tid, vilket i sig utgör ett verktyg för kontroll.</P>
<P class="p216 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p48 ft9">Genom det föreslagna programmet undanröjs ett hinder för före- tagande, vilket bör leda till att fler startar företag.</P>
<P class="p395 ft35">Intäkter/kostnader</P>
<P class="p53 ft9">Utbetalt aktivitetsstöd för programmet beräknas uppgå till högst 72 miljoner kronor i aktivitetsstöd. Den största delen av denna summa utbetalas i dag genom arbetslöshetsförsäkringen, varför kostnaden antas bli betydligt mindre. Finansdepartementet har uppskattat nettokostnaden till 22 miljoner kronor. Utredningen föreslår att programmet finansieras genom arbetsmarknadsavgiften.</P>
<P class="p314 ft23"><SPAN class="ft23">13.7</SPAN><SPAN class="ft146">Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader</SPAN></P>
<P class="p48 ft9">I utredningens direktiv framhålls att regeringens ambition är att främja företagande genom tydliga och bättre regler. Utredningen har uppfattat detta som en önskan att fler personer gärna ägnar sig åt företagande samt att det är positivt om företagen växer och skapar fler arbetstillfällen. Utredningen har erfarit att många små-</P>
<P class="p605 ft16">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr18 td221"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td138"><P class="p4 ft145">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">företagare har behov av att anställa medarbetare, men avstår medvetet från att utvidga rörelsen på grund av bland annat risken för höga sjuklönekostnader om oturen skulle vara framme och resultera i onormalt hög frånvaro hos medarbetare. Utredningen föreslår att ett högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader införs och som omfattar alla företag. Högkostnadsskyddet bör täcka kostnader som överstiger en viss nivå.</P>
<P class="p122 ft35">Administration</P>
<P class="p64 ft9">Administrationen för Försäkringskassan kommer sannolikt att öka något. Detta uppvägs emellertid av att nuvarande försäkring mot kostnader för sjuklön enligt 17 § sjuklönelagen upphör. Försäk- ringskassan har dessutom erfarenheter från ett liknande högkost- nadsskydd som fanns under 2003 och 2004.</P>
<P class="p139 ft9">Utredningen föreslår att Försäkringskassan i god tid inför ett nytt år gör en prognos och fastställer nivån för det kommande året.</P>
<P class="p63 ft35">Kontroll</P>
<P class="p64 ft29">Det bör vara enkelt att kontrollera företagens uppgifter i samband med ansökan om ersättning. En ansökan kan till exempel åtföljas av ett intyg från revisor eller redovisningskonsult.</P>
<P class="p59 ft35">Små företag m.m.</P>
<P class="p43 ft9">Utredningen har erfarit att många småföretagare har behov av att anställa medarbetare, men avstår från detta bland annat på grund av risken för höga sjuklönekostnader. Med utredningens förslag kan kostnaden för sjuklön budgeteras, vilket ökar förutsägbarheten och viljan att anställa.</P>
<P class="p122 ft35">Intäkter och kostnader</P>
<P class="p43 ft9">Enligt beräkningar som Försäkringskassan har gjort skulle ett hög- kostnadsskydd kosta cirka 380 miljoner kronor om nivån sätts till två och en halv gånger den genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla företag och cirka 115 miljoner kronor om nivån sätt till tre</P>
<P class="p777 ft16">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p778 ft9">gånger den genomsnittliga sjuklönekostnaden. Den lägre nivån medför avsevärt fler ersättningsfall än den högre nivån. Utred- ningen föreslår att nivån, i vart fall inledningsvis, sätts till tre gånger den genomsnittliga nivån. Om det visar sig att högkost- nadsskyddet blir billigare än beräknat kan nivån senare omprövas. Utredningen föreslår att högkostnadsskyddet finansieras genom sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna.</P>
<P class="p779 ft16">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<P class="p12 ft8">14 Författningskommentar</P>
<P class="p780 ft30"><SPAN class="ft23">14.1</SPAN><SPAN class="ft153">Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL</SPAN></P>
<P class="p767 ft22">3 kap. 2 § – första stycket</P>
<P class="p64 ft9">I detta stycke anges hur den sjukpenninggrundande inkomsten av anställning beräknas. Det ligger inte i utredningens uppdrag att föreslå en förändring av <NOBR>SGI-beräkningen</NOBR> för anställda. Den före- slagna förändringen av bestämmelsens lydelse är därför endast redaktionell.</P>
<P class="p671 ft22">3 kap. 2 § – andra stycket första meningen</P>
<P class="p64 ft9">I andra stycket anges hur SGI beräknas för den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Bestämmelsen omfattar alla som har att redovisa ersättning som inkomst av annat förvärvs- arbete. Det har ingen betydelse om sådan ersättning faktiskt har erhållits eller inte.</P>
<P class="p114 ft9">Bestämmelsen omfattar samtliga ersättningar för arbete som är att anse som inkomst av annat förvärvsarbete, dvs. inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet och i vissa fall inkomster i inkomstslaget tjänst. De senare inkomsterna kan uppbäras av de andelsinnehavare i fåmansföretag som enligt utredningens förslag har rätt att få sin inkomst av anställning betraktad som inkomst av annat förvärvsarbete. De fåmansföretagare som inte gjort sådant val anses i sjukförsäkringens mening ha inkomst av anställning, varför deras SGI bestäms utifrån första stycket.</P>
<P class="p336 ft9">Eftersom det är möjligt att senast i december få SGI fastställd utifrån den senaste taxeringen (vilken beslutats senast den sista november taxeringsåret), har utredningen funnit det nödvändigt att utforma lagtextförslaget så, att det senaste taxeringsbeslutet kan</P>
<P class="p472 ft16">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">avse innevarande eller föregående taxeringsår. Föregående taxe- ringsår utgör således grund för <NOBR>SGI-bedömningen</NOBR> endast om det inte finns ett taxeringsbeslut som avser det taxeringsår då ersätt- ningsfallet inträffar. Finns sådant taxeringsbeslut ska <NOBR>SGI-bedöm-</NOBR> ningen göras med utgångspunkt från detta. Genom bestämmelsen klargörs även att det senaste taxeringsbeslutet inte godtas som underlag vid <NOBR>SGI-bedömningen</NOBR> om det avser äldre taxeringsår än det föregående; jämför dock andra stycket andra meningen nedan.</P>
<P class="p781 ft9">Enligt 4 kap. 1 taxeringslagen (1990:324),TL, kan taxeringsbeslut vara grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut eller beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut. Om allmän självdeklaration saknas för det taxeringsår som är underlag för SGI- beräkningen, kan SGI inte bestämmas utifrån det året, om det inte är så att Skatteverket med stöd av 4 kap. 3 § TL åsatt skönstaxering.</P>
<P class="p52 ft22">3 kap. 2 § – andra stycket andra meningen</P>
<P class="p263 ft29">Förevarande bestämmelse ska tillämpas om tillämpningen medför att den försäkrades SGI blir högre.</P>
<P class="p50 ft9">För det fall två av de tre årens taxeringar inte visar förekomst av några inkomster från näringsverksamhet, ska ett av dessa år läggas samman med det år som visar sådan inkomst, varvid ett genomsnitt ska beräknas. I sådant fall blir <NOBR>SGI-beräkningen</NOBR> sannolikt mindre förmånlig än vid en beräkning enligt andra stycket första meningen.</P>
<P class="p75 ft22">3 kap. 2 § – tredje stycket</P>
<P class="p53 ft9">Reglerna om SGI i ett uppbyggnadsskede behandlas i avsnitt 8.3.2.4. Utredningen för i bestämmelsen in ett nytt begrepp, <NOBR>bas-SGI.</NOBR> Begreppet är i lagtexten väl definierat och underlättar tillämpningen av bestämmelsen i övrigt.</P>
<P class="p216 ft22">3 kap. 2 § – fjärde stycket</P>
<P class="p53 ft29">För den som både har inkomst av anställning och inkomst av annan förvärvsverksamhet (dvs. en kombinatör) fastställs s.k. <NOBR>SGI-A</NOBR> enligt första stycket och <NOBR>SGI-B</NOBR> enligt andra stycket.</P>
<P class="p332 ft16">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td9"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p4 ft28">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft9">För en kombinatör kommer SGI således att beräknas från en förväntad anställningsinkomst<SPAN class="ft63">1 </SPAN>samt från den senast fastställda taxeringen vad avser näringsinkomst eller, om det är förmånligare, utifrån genomsnittet av de två högsta av de tre senaste taxerings- årens i allmän självdeklaration redovisade inkomsterna av eget arbete.</P>
<P class="p282 ft9">Enligt förevarande lagregels andra stycke ska, vid beräkning av SGI, bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvs- arbete som överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Det belopp som ska undantas ska i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Utredningen anser inte att det finns skäl att frångå dessa bestämmelser.</P>
<P class="p139 ft9">I de fall försäkrad har en anställning parallellt med driften av näringsverksamhet, en s.k. kombinatör, krävs särskild reglering för att inte dessa ska överkompenseras vid en <NOBR>SGI-bedömning</NOBR> i upp- byggnadsskedet, vilket redogjorts för i avsnitt 8.3.2.4.</P>
<P class="p275 ft22">3 kap. 2 § – femte stycket</P>
<P class="p64 ft9">Beräkning av SGI utifrån en uppskattad inkomst av annat förvärvs- arbete i uppbyggnadsskedet har redogjorts för under avsnitt 8.3.2.4.</P>
<P class="p671 ft22">3 kap. 2 § – sjätte stycket</P>
<P class="p64 ft9">Uppräkning av ersättningar från trygghetssystemen har beskrivits i avsnitt 8.3.2.6.</P>
<P class="p63 ft22">3 kap. 2 § – sjunde stycket</P>
<P class="p62 ft9"><NOBR>SGI-underlaget</NOBR> bör räknas om med hänsyn till löneutvecklingen, vilket redogjorts för i avsnitt 8.3.2.6.</P>
<P class="p782 ft65"><SPAN class="ft64">1 </SPAN>Notera dock att förslag från interdepartementariska arbetsgruppen om faktisk SGI kan komma att förändra utgångspunkten för att bestämma SGI för den som har inkomst av anställning.</P>
<P class="p448 ft16">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft22">3 kap. 2 § – åttonde stycket</P>
<P class="p53 ft29">Bestämmelsen reglerar i dag den s.k. jämförelseinkomsten. Utred- ningen föreslår att bestämmelsen om jämförelseinkomsten slopas. Skälen för detta redogörs för i avsnitt 8.5.</P>
<P class="p768 ft22">3 kap. 2 a § – fjärde stycke</P>
<P class="p263 ft9">Utredningen väljer att låta den nya bestämmelsen innehålla den centrala definitionen av vilka fåmansföretagare som kan likställas med egenföretagare.</P>
<P class="p49 ft9">Kravet på tio procents ägande av rösterna i fåmansföretag har kommenterats särskilt i avsnitt 8.1. Det bör noteras att reglerna om fåmansföretag i första hand är regler för att förhindra att arbets- inkomster otillbörligt tas ut som kapitalinkomster. Utredningen har emellertid funnit det lämpligt att använda dessa regler som utgångspunkt för att definiera de företagare som ska kunna likställas med egenföretagare. Härvid omfattas även företagare i ekonomiska föreningar.</P>
<P class="p49 ft9">Utredningen anser att det finns skäl att begränsa bestämmelsens omfattning till att gälla sådana fåmansföretag som avses i 56 kap. 2 § IL. Det innebär att andelsinnehavare i företag som bestäms som fåmansföretag enligt den utvidgade fåmansföretagardefinitionen i 57 kap. 3 § inte kan likställas med egenföretagare. Enligt den ifrågavarande bestämmelsen anses nämligen samtliga andelsägare som är verksamma i ett företag i betydande omfattning som en enda person. Det betyder att ett konsultföretag, som ägs av de anställda kan vara ett fåmansföretag även om det ägs av ett mycket stort antal obesläktade personer. Förutom att det i sådana fall finns skäl att ifrågasätta om sådana personer i sjukförsäkringens mening bör anses som företagare, skulle bestämmelsen bli svår att admi- nistrera och kontrollera, eftersom det skulle bli nödvändigt att pröva om samtliga delägare i aktiebolaget och/eller deras närs- tående varit verksamma i betydande omfattning i företaget eller i ett av företaget – direkt eller indirekt – ägt fåmansföretag. Den omständigheten att utredningen föreslagit, att andelsinnehavaren ska ha minst tio procent av rösterna för att kunna likställas med egenföretagare, innebär ingen skillnad i detta avseende.</P>
<P class="p444 ft9">Det är inte tillräckligt att någon uppfyller kraven i 3 kap. 2 a § fjärde stycket AFL för att inkomsten ska anses vara inkomst av</P>
<P class="p254 ft16">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td9"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p4 ft28">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft9">annat förvärvsarbete. För detta krävs att en anmälan härom till Försäkringskassan också gjorts samt att den gjorts av den försäkrade. Regeln är således frivillig.</P>
<P class="p112 ft9">Inkomsterna hos de fåmansföretagare som inte väljer att omfat- tas av reglerna, dvs. inte gör en anmälan till Försäkringskassan, kommer även i fortsättningen att klassificeras som inkomst av anställning i AFL.</P>
<P class="p275 ft22">3 kap. 2 a § – femte och sjätte styckena</P>
<P class="p43 ft29">Bestämmelserna reglerar fåmansföretagares återgång till att omfattas av reglerna om anställningsinkomster i AFL. I avsnitt 8.1.2.3 lämnas en närmare redogörelse för reglerna.</P>
<P class="p59 ft22">3 kap. 2 a § – sjunde stycket</P>
<P class="p64 ft9">Utredningens förslag är beroende av att Försäkringskassan fullföljer sin underrättelseskyldighet. Utredningen har därför föreslagit att Försäkringskassans underrättelseskyldighet lagregleras. I av- snitt 8.2.4 motiveras nödvändigheten av denna bestämmelse. Avs- snitt 8.2.4 avser visserligen val av karenstid men underrättelse från Försäkringskassan till Skatteverket om att fåmansföretagare valt att likställas med egenföretagare i AFL och från avgiftssynpunkt är nödvändig för att rätt socialavgifter ska kunna åsättas, även om karenstid inte valts.</P>
<P class="p421 ft22">3 kap. 2 c §</P>
<P class="p64 ft29">Bestämmelsen ändras så att personer som har inkomst av annat förvärvsarbete undantas från reduceringen. Bakgrunden till bestäm- melsen har redogjorts för i avsnitt 8.4.</P>
<P class="p59 ft22">3 kap. 4 §</P>
<P class="p64 ft9">I bestämmelsen regleras den generella karensen om sju dagar för företagare. Motiveringen för denna framgår av avsnitt 8.2.1.</P>
<P class="p112 ft9">För att anpassa utredningens förslag om sju karensdagar till gällande regler om allmänt högriskskydd föreslår utredningen ett</P>
<P class="p472 ft16">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft9">tillägg i 3 kap. 4 § sjätte stycket AFL, vilket innebär att det maximala antalet karensdagar för den som har inkomst av annat förvärvsarbete är 21 dagar under en tolvmånadersperiod; jämför avsnitt 8.2.5.</P>
<P class="p357 ft9">Grundskydd är avsett att tillämpas om företagares sjukpenning inte uppnår nivån 2 prisbasbelopp efter en ordinarie SGI- beräkning. Det är således en utfyllnad upp till denna nivå. De före- tagare som efter en <NOBR>SGI-beräkning</NOBR> får sjukpenning på lägst 2 pris- basbelopp för år räknat, omfattas inte av grundskyddsbestämmel- sen. Utredningen har valt att bestämma grundskyddet till bestämt belopp, vilket gör beloppet tydligt. Eftersom grundskyddet avser storleken på den sjukpenning som kan utges, har utredningen valt att föra in förslaget om grundskydd som ett sista stycke i före- varande bestämmelse. Reglerna om grundskydd behandlas i avsnitt 8.3.2.5.</P>
<P class="p313 ft22">3 kap. 4 b §</P>
<P class="p48 ft9">Egenföretagare som har en vald karenstid av tre eller 30 dagar har enligt nuvarande bestämmelser inte rätt till särskilt högriskskydd enligt AFL. Det följer av att Försäkringskassan enligt 3 kap. 4 b § AFL får besluta om att betala ut sjukpenning för karensdag, men inte har något stöd för att betala ut sjukpenning för karenstid enligt 3 kap. 11 § AFL. Med utredningens förslag till utformning av lagtexten i 4 § första stycket 1 samt 4 b § första stycket kommer denna ordning att gälla även fortsättningsvis för försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete och sju karensdagar, dvs. för dem som inte valt karenstid.</P>
<P class="p424 ft22">3 kap. 11 §</P>
<P class="p759 ft9">Reglerna om karens och karenstid har redovisats i avsnitt 8.2.</P>
<P class="p54 ft9">Som utredningen tidigare anfört, skulle det föra för långt att neka personer, som i många andra avseenden betraktas som anställda, att återgå till ordningen som gäller för anställda i AFL, efter det att de fyllt 55 år. Byte ska emellertid vara möjligt först efter att uppsägningstiden för vald karenstid löpt ut samt aldrig tillämpas på sjukdom som inträffat innan ändringen blev gällande.</P>
<P class="p783 ft16">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td9"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p4 ft28">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">Detta följer av att utredningen hänvisat till andra stycket i 11 § med uttryckligt undantag för <NOBR>55-årsgränsen.</NOBR></P>
<P class="p112 ft9">För de fåmansföretagare som inte väljer att återgå till att betrak- tas som anställda ska en förkortning av vald karenstid efter 55 års ålder inte vara möjlig. Detsamma ska, liksom enligt dagens regler, gälla för egenföretagare.</P>
<P class="p275 ft22">4 kap. 10 § första stycket 5</P>
<P class="p60 ft9">För tillfällig föräldrapenning krävs att förutsättningarna i <NOBR>1–5</NOBR> §§ lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete är upp- fyllda. Härigenom knyts förslaget till en befintlig ordning och blir lätt att kontrollera. Ersättning utges oavsett om skattereduktion söks eller inte. Det väsentliga är att de grundläggande förutsätt- ningarna för skattereduktion i <NOBR>1–5</NOBR> §§ nämnda lag är uppfyllda. Därvid har utredningen fäst särskild vikt vid bestämmelserna i 5 § av vilken framgår att den som utför arbetet ska inneha <NOBR>F-skattsedel.</NOBR> Försäkringskassans kontrollmöjlighet tillgodoses genom att kassan kan begära in fakturan för den köpta tjänsten. Om det av fakturan framgår att det varit fråga om vård av sjukt barn eller annan anledning som anges i 4 kap. 10 § första stycket AFL, ska tillfällig föräldrapenning betalas ut. I annat fall ska ingen utbetalning ske. Utförligare motivering till bestämmelsen återfinns i avsnitt 9.2.</P>
<P class="p675 ft22">4 kap. 14 § tredje stycket</P>
<P class="p64 ft29">Delningstalet 260 ersätter delningstalet 365. Motivering till be- stämmelsen återfinns i avsnitt 9.1</P>
<P class="p784 ft30"><SPAN class="ft23">14.2</SPAN><SPAN class="ft153">Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1947) om sjuklön</SPAN></P>
<P class="p767 ft22">1 § tredje stycket</P>
<P class="p64 ft9">Eftersom fåmansföretagare, som anmält att de vill likställas med egenföretagare, kommer att ha inkomst av annat förvärvsarbete i AFL, kan inte dessa personer även omfattas av sjuklönelagen. Sjuklön ska dock fortsatt betalas för de fåmansföretagare som inte anmäler att deras inkomst ska vara inkomst av annat förvärvsarbete.</P>
<P class="p763 ft16">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">För den vars ersättning av arbete åter ska vara inkomst av anställning kommer lagen om sjuklön åter bli tillämplig. Utred- ningen anser att detta följer av den föreslagna lagtexten och att någon särskild reglering om detta därför inte är nödvändig.</P>
<P class="p216 ft22">17 §</P>
<P class="p53 ft9">Nuvarande försäkring mot kostnader för sjuklön ersätts med ett generellt högkostnadsskydd som omfattar alla arbetsgivare och ger arbetsgivarna möjlighet att av Försäkringskassan få ersättning för sjuklönekostnader som ligger över en nivå som motsvarar tre gånger den procentuellt beräknade genomsnittliga sjuklönekost- naden för alla arbetsgivare i landet. Försäkringskassan föreslås få i uppdrag att inför varje år beräkna ett tal som ska användas som måttet på den genomsnittliga sjuklönekostnaden. Motiven för förslaget har utvecklats i avsnitt 12.</P>
<P class="p785 ft30"><SPAN class="ft23">14.3</SPAN><SPAN class="ft153">Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)</SPAN></P>
<P class="p418 ft22">2 kap. 29 §</P>
<P class="p53 ft9">Enligt utredningens förslag ska fåmansföretagare som anmält att de vill likställas med den som har inkomst av annat förvärvsarbete (egenföretagare) erlägga arbetsgivaravgifter som uppgår till samma belopp som egenavgifterna. För att fullborda den föreslagna förändringen i avgiftshänseende krävs en reglering i förevarande bestämmelse. Genom att hänvisa till 3 kap. 13 § SAL framgår att de procentsatser som gäller vid bestämmande av egenavgifter även ska gälla vid bestämmande av arbetsgivaravgifter för det fall en fåmans- företagare har inkomst av annat förvärvsarbete. För tydlighetens skull vill utredningen påpeka att det avgiftsunderlag som ska tillämpas alltjämt är det som följer av 2 kap. SAL.</P>
<P class="p253 ft9">Hänvisningarna till 3 kap. 15, 15 a och 16 §§ reglerar avgifter för personer som fyllt 65 år, avgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år, samt avgifter för personer som har pension. Den sistnämnda bestämmelsen i 16 § har ingen motsvarighet i 2 kap. SAL. Bestäm- melsen anger att den som haft bl.a. hel ålderspension hela året före taxeringsåret endast ska erlägga ålderspensionsavgift. Utredningen</P>
<P class="p624 ft16">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td9"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p4 ft28">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft9">finner inte att det finns skäl att undanta denna bestämmelse i förevarande hänseende. I stället bör bestämmelsen omfattas av de nya reglerna. På så sätt fullföljs neutraliteten mellan företags- formerna.</P>
<P class="p114 ft9">I 3 kap. 17 § SAL regleras sjukförsäkringsavgiften vid karenstid med sjukpenning. Även denna bestämmelse ska omfattas, eftersom fåmansföretagarna med inkomst av annan förvärvsverksamhet ska ha rätt att välja karens.</P>
<P class="p44 ft9">För den vars ersättning av arbete åter ska vara inkomst av anställning gäller detta enligt förslaget först från närmast följande månadsskifte. Härigenom underlättas administrationen och beräk- ningen av de avgifter som ska erläggas. Utredningen anser att detta följer av den föreslagna lagtexten och att någon ytterligare reglering om detta därför inte är nödvändig.</P>
<P class="p786 ft30"><SPAN class="ft23">14.4</SPAN><SPAN class="ft153">Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift</SPAN></P>
<P class="p767 ft22">1 § tredje stycket</P>
<P class="p305 ft9">För att uppnå en enhetlig tillämpning bör även lagen om allmän löneavgift ändras så att fåmansföretagare som har inkomst av annat förvärvsarbete får sin allmänna löneavgift beräknad på samma sätt som den som ska erlägga egenavgifter. Visserligen är den allmänna löneavgiften för närvarande lika stor i arbetsgivaravgifterna som i egenavgifterna. Så har det dock inte alltid varit. För att upprätthålla en neutralitet hos de personer som har inkomst av annat förvärvsarbete bör därför den föreslagna förändringen i tredje stycket ske.</P>
<P class="p787 ft9">För den vars ersättning av arbete åter ska vara inkomst av anställning gäller detta enligt föreslagen lagtext först från näst- kommande årsskifte. Härigenom underlättas administrationen och beräkningen av de avgifter som ska erläggas. Utredningen anser att detta följer av den föreslagna lagtexten och att någon ytterligare reglering om detta därför inte är nödvändig.</P>
<P class="p709 ft16">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p788 ft50"><SPAN class="ft23">14.5</SPAN><SPAN class="ft152">Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete</SPAN></P>
<P class="p418 ft22">4 §</P>
<P class="p53 ft9">Av paragrafens <SPAN class="ft22">andra stycke </SPAN>framgår att det inte är möjligt att räkna in utgifter för det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting. Detta gäller oavsett i vilken form stödet lämnats. Utgifter för kommunernas eller landstingens omsorg, service eller stöd- och hjälpinsatser omfattas således inte. Inte heller arbete som utförs genom kommunal barnomsorg, äldreomsorg eller annan omsorg som ombesörjs genom det allmänna eller för vilken statliga eller kommunala bidrag utgår, omfattas. Detta innebär sannolikt att nuvarande bestämmelser förhindrar ett förslag som möjliggör att förälder köper tjänsten vård av barn samtidigt som föräldern begär och uppbär tillfällig föräldrapenning för sjukt barn under samma tid som föräldern förvärvsarbetat. Andra stycket har därför justerats så att det blir möjligt att uppbära tillfällig föräldrapenning under tid då förälder ombesörjt vård av sjukt barn genom köp av hushållsnära tjänst. Utförligare motivering till bestämmelsen återfinns i avsnitt 9.2.</P>
<P class="p789 ft30"><SPAN class="ft23">14.6</SPAN><SPAN class="ft153">Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen</SPAN></P>
<P class="p418 ft22">12 a §</P>
<P class="p48 ft9">Tid som medhjälpande make/maka arbetat i enskild näringsverk- samhet ska beaktas, även om arbetet utförts i en enskild närings- verksamhet som visar underskott. Registrerad partner omfattas av bestämmelsen med stöd av 3 kap. 1 § lagen (1994:1117) om regist- rerat partnerskap. Motivering till bestämmelsen i sin helhet åter- finns i avsnitt 11.6.</P>
<P class="p216 ft22">29 § tredje stycket</P>
<P class="p486 ft9">Hänvisning till 37 § införs.</P>
<P class="p790 ft16">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td9"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p4 ft28">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft22">34 §</P>
<P class="p64 ft9">I lagtextförslaget anges att bestämmelsen avser fysisk person som direkt eller indirekt bedriver näringsverksamhet. Härigenom om- fattar bestämmelsen även fysiska personer som bedriver närings- verksamhet genom företagsformerna handelsbolag, aktiebolag och ekonomisk förening.</P>
<P class="p44 ft9">Som 34 § ALF för närvarande är utformad, avser den även andra aktiebolag (och ekonomiska föreningar) än fåmansföretag. Utred- ningen ser inte skäl att ändra den nuvarande innebörden av bestämmelsen till att avse endast fåmansföretag. Bedömningen av om andelsägare i juridisk person bedriver näringsverksamhet kommer således ha samma utgångspunkt som enligt dagens regler.</P>
<P class="p112 ft9">I och med att företagarbegreppet i ALF kopplas till 13 kap. 1 § 1 stycket IL tydliggörs att fysisk person som innehar t.ex. en näringsfastighet enligt 13 kap. 1 § 2 stycket IL inte per automatik är företagare i ALF:s mening. För att betraktas som företagare i ALF krävs att fastigheten används i en verksamhet som uppfyller kriterierna i 13 kap. 1 § 1 stycket, dvs. används varaktighet i en självständig verksamhet med syftet att visa vinst.</P>
<P class="p45 ft9">I förslaget har aktivitetskravet utformats som ett krav på att företagaren personligen utför arbete i verksamheten. Är detta krav inte uppfyllt, som t.ex. då arbetet endast består i att utföra nödvändiga åtgärder av förvaltande karaktär, kan en person inte anses som företagare i ALF:s mening.</P>
<P class="p139 ft9">Frågan om uppdragstagare ska anses vara företagare i ALF:s mening ska besvaras jakande om uppdragstagaren redovisar sina inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. I annat fall är upp- dragstagaren inte företagare i ALF:s mening. Om uppdragstagarens verksamhet borde redovisas som näringsverksamhet, är uppdrags- tagaren emellertid att anse som företagare om uppdragstagaren personligen utfört arbete i verksamheten samt har väsentligt infly- tande över denna. Vid bedömning av uppdragstagares status som företagare eller anställd i ALF:s mening bör de bedömningsgrunder som finns i dag och som angivits i avsnitt 2.7.1.2 följas. Detsamma ska gälla för s.k. egenanställda. Motivering till bestämmelsen i sin helhet återfinns i avsnitt 11.1.</P>
<P class="p791 ft16">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft22">34 a §</P>
<P class="p263 ft9">Om en person uppfyller samtliga kriterier i 34 § är denna att anse som företagare i ALF:s mening. Trots detta finns det av olika skäl personer som inte bör anses som företagare i ALF. Dessa har reglerats i denna bestämmelse.</P>
<P class="p54 ft9">Bestämmelsen reglerar även hur en företagare ska betraktas efter det att företagaren överlåtit sin näringsverksamhet eller utträtt som medlem i ekonomisk förening.</P>
<P class="p49 ft9">Företagare som är medlem i ekonomisk förening bör som utg- ångspunkt anses ha upphört att vara företagare när medlemskapet i föreningen upphört. Det kan t.ex. ske efter överlåtelse av andel när förvärvaren antagits som ny medlem eller när avgång ur föreningen sker enligt 3 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Notera att härvid inbegrips de situationer som regleras i 7 kap. 15 § tredje stycket samt 12 kap 20 § samma lag, dvs. situationer då ut- träde sker efter stadgeändringar och fusion. Motivering till bestäm- melsen i sin helhet återfinns i avsnitt 11.1.6.2.</P>
<P class="p424 ft22">35 §</P>
<P class="p263 ft29">Paragrafen kan som utgångspunkt tillämpas om det inte vidtas några åtgärder i en företagares näringsverksamhet.</P>
<P class="p50 ft9">Första gången en näringsverksamhet upphör tillämpas bestäm- melserna i 35 § för att bedöma om företagaren är arbetslös. Efter- följande gånger näringsverksamheten upphör, kan prövning enligt 35 § ske först sedan minst fem år förflutit från det att den upp- hörda näringsverksamheten återupptogs av företagaren eller när- stående personer till denne.</P>
<P class="p49 ft29">Av andra stycket framgår att nödvändiga åtgärder får vidtas i verksamheten utan att arbetslösheten bryts. Motivering till bestäm- melsen i sin helhet återfinns i avsnitt 11.2.1.</P>
<P class="p768 ft22">35 a §</P>
<P class="p263 ft9">Prövning av företagares arbetslöshet enligt 35 a § ska ske om 35 § inte är tillämplig, vilket t.ex. kan vara fallet om det vidtas åtgärder i företagarens näringsverksamheten av andra delägare.</P>
<P class="p49 ft9">35 a § blir också tillämplig för att bedöma företagares arbets- löshet när verksamheten ånyo upphört och det inte gått fem år</P>
<P class="p52 ft16">288</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td9"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p4 ft28">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">sedan verksamheten återupptogs. Företagares arbetslöshet kan såle- des alltid bedömas enligt 35 a § i de fall 35 § inte är tillämplig. Motivering till bestämmelsen i sin helhet återfinns i avsnitt 11.2.2.</P>
<P class="p63 ft22">37 §</P>
<P class="p62 ft9">I paragrafen regleras underlaget för bestämmande av dagsförtjänst för företagare och för anställd som deklarerar inkomst av närings- verksamhet.</P>
<P class="p58 ft9"><SPAN class="ft22">Tredje stycket </SPAN>anger att paragrafen även omfattar anställd som deklarerar inkomst av näringsverksamhet, t.ex. medhjälpande make/maka. I dagsläget saknas beräkningsregel för dessa vilket leder till olikheter i tillämpningen.</P>
<P class="p367 ft9">Motivering till bestämmelsen i sin helhet återfinns i avsnitt 11.3.</P>
<P class="p63 ft22">37 a §</P>
<P class="p64 ft9">Paragrafen anger hur beräkning av dagsförtjänst, om det är förmån- ligare för den sökande, kan göras för företagare under uppbygg- nadsskede. Motivering till bestämmelsen i sin helhet återfinns i avsnitt 11.3.2.</P>
<P class="p275 ft22">37 b §</P>
<P class="p60 ft9">Paragrafen anger hur dagsförtjänst ska beräknas för person som under ramtiden haft både inkomst av anställning och inkomst av verksamhet som företagare. Inkomsten från verksamheten som företagare kan endast medräknas om företaget har lagts ned. Paragrafen är tillämplig även i fall då sökanden haft två arbeten med lika stor omfattning och det är svårt att bedöma vilket arbete som är det huvudsakliga. Motivering till bestämmelsen i sin helhet åter- finns i avsnitt 11.5.</P>
<P class="p61 ft22">39 a §</P>
<P class="p43 ft29">Paragrafen ersätter både bisyssleregeln och den i praxis fastställa s.k. <NOBR>17/10-regeln</NOBR> för företagare. I andra stycket anges hur in- komster överstigande ett visst belopp ska dras av från arbetslös-</P>
<P class="p710 ft16">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">hetsersättningen. Näringsverksamheten får inte hindra sökanden från att anta lämpligt heltidsarbete. Motivering till bestämmelsen i sin helhet återfinns i avsnitt 11.7.</P>
<P class="p792 ft62"><SPAN class="ft23">14.7</SPAN><SPAN class="ft157">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000: 634) om arbetsmarknadspolitiska program</SPAN></P>
<P class="p759 ft22">1 § 2 a</P>
<P class="p48 ft9">I paragrafen införs en ny punkt som anger att förordningen inne- håller bestämmelse om det arbetsmarknadspolitiska programmet stöd inför start av näringsverksamhet.</P>
<P class="p395 ft22">17 a §</P>
<P class="p48 ft9">I paragrafen anges vad som avses med stöd till start av närings- verksamhet. Motivering till bestämmelsen i sin helhet återfinns i avsnitt 11.8.</P>
<P class="p250 ft23"><SPAN class="ft23">14.8</SPAN><SPAN class="ft146">Övergångsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p53 ft9">Utredningens förslag kräver viss anpassning av systemen hos främst Skatteverket och Försäkringskassan. Dessa anpassningar har angetts vara färdiga i sådan tid att reglerna av den anledningen kan tillämpas från den 1 januari 2010. Med hänsyn härtill och med beaktande av det behov av anpassning som förslagen medför för övriga aktörer inom de regelverk som utredningens förslag berör, föreslår utredningen att föreslagna lagar och förordningar träder ikraft den 1 januari 2010.</P>
<P class="p460 ft9">Utredningen har i anslutningen till förslag om lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, förslag till lag om ändring i lagen (1991.1074) om sjuklön samt förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring redovisat de över- gångsbestämmelser som utredningen ansett nödvändiga.</P>
<P class="p49 ft9">Av dessa bestämmelser framgår hur utredningen anser att över- gången ska hanteras. Utgångspunkten därvid är att de föreslagna reglerna endast ska tillämpas på fall som inträffat från och med ikraftträdandet. I punkten 4 i övergångsbestämmelserna till AFL anges att ”Anmälan enligt 3 kap. 2 a § fjärde stycket och 3 kap. 11 §</P>
<P class="p395 ft16">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td9"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p4 ft28">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft9">som inkommit till Försäkringskassan före den 1 februari 2010 får gälla från den 1 januari 2010.” Det bör noteras att tidpunkten är frivillig och att försäkrad som gör anmälan i januari och vill att reglerna ska tillämpas från den 1 februari 2010 får välja detta.</P>
<P class="p793 ft16">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
</DIV>
<DIV id="page_293">
<P class="p794 ft158">Särskilt yttrande</P>
<P class="p795 ft25">Av sakkunnige Peter Linderoth, Finansdepartementet</P>
<P class="p70 ft26">Utredningen ska lämna förslag avseende företagares villkor. Utred- ningen lämnar dock förslag om tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn som förändrar regelverken även för löntagare. Jag anser att utredningen därmed går utanför direktiven. Utredningen ska också enligt direktiven säkerställa att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningarna kan kontrolleras. I förslagen om grund- skydd vid heltidsarbete i näringsverksamhet, medhjälpande makes/ makas arbete i enskild näringsverksamhet och tillfällig föräldra- penning för vård av sjukt barn med koppling till lagstiftningen om skattereduktion för hushållsarbete förefaller det svårt att på ett betryggande sätt säkerställa att uppgifterna som ska ligga till grund för beslutet är korrekta, och därmed öppnas det upp för missbruk i trygghetssystemen. Vidare föreslås i förslaget om tillfällig föräldra- penning för vård av sjukt barn en ändring i skattelagstiftningen om skattereduktion för hushållsarbete som helt strider emot princi- perna bakom denna lagstiftning.</P>
<P class="p796 ft27">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p797 ft17">Bilaga 1</P>
<P class="p798 ft8">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr28 td222"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
<TD class="tr28 td223"><P class="p799 ft159">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td222"><P class="p34 ft159">Trygghetssystemen för företagare</P></TD>
<TD class="tr8 td223"><P class="p799 ft159">2006:37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td224"><P class="p4 ft160"> </P></TD>
<TD class="tr34 td225"><P class="p4 ft160"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2006</P>
<P class="p69 ft35">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p70 ft9">En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna, tillkallas med uppdrag att se över före- tagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen och lämna förslag till hur regelverket kan göras tydligare och bättre. För den som vill starta företag skall regelverket underlätta övergången från anställ- ning till företagande. En utgångspunkt för utredningen är att det skall skapas en ökad balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda i trygghetssystemen.</P>
<P class="p801 ft35">Utgångspunkter</P>
<P class="p467 ft9">Utgångspunkten för det statliga åtagandet med gemensamma trygghetsförsäkringar är att det finns klara välfärdsvinster med att samtliga invånare har ett gott försäkringsskydd mot t.ex. inkomst- bortfall vid arbetslöshet, sjukdom o.dyl. Syftet med försäkringarna är att tänkbara risker ekonomiska förluster som drabbar enskilda individer skall övertas och spridas på ett kollektiv av individer. De allmänna försäkringarna svarar för en betydande andel av den offentliga sektorns utgifter.</P>
<P class="p802 ft9">Finansieringen av trygghetssystemen bygger på en god tillväxt, fler och växande företag och ökad sysselsättning. Ett ökat före- tagande spelar en viktig roll för att uppnå detta. Därför är det viktigt att främja företagandet och att eftersträva en ökad balans i försäkringsvillkoren mellan anställda och företagare genom tyd- ligare och bättre regler.</P>
<P class="p803 ft16">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p804 ft9">Den nuvarande utformningen av dagens trygghetsförsäkringar bygger på principer såsom den generella inriktningen, en långt- gående riskutjämning, omfördelning av inkomster och bevarandet av arbetslinjen. Ett allmänt försäkringssystem bör också vara så utformat att tillämpningen av regelverket i enskilda ärenden känne- tecknas av objektivitet, god service, likformighet och rättsäkerhet samtidigt som administrationskostnaderna hålls nere. Höga krav måste dessutom ställas på att systemet är överblickbart och begrip- ligt för den enskilde. Trygghetssystemen skall vidare vara lång- siktigt finansiellt stabila och vara så konstruerade att de motverkar ett felaktigt utnyttjande. Inom sjukförsäkringen finns också en ambition att kopplingen skall vara tydlig mellan den avgift som betalas och den försäkring som erhålls.</P>
<P class="p805 ft9">Vid utformningen av tydligare och bättre regler för företagare måste alltid avvägningar göras utifrån trygghetssystemens principer men också utifrån konsekvenserna av annan lagstiftning t.ex. arbetstidslagen och skattelagstiftningen. Bredare analyser behöver göras. Trygghetssystemens utformning måste också vara sådan att företag inte subventioneras, vilket kan inverka negativt på konkur- rensen och tränga undan andra företag.</P>
<P class="p52 ft35">Bakgrund</P>
<P class="p486 ft22">Reglerna för företagare i arbetslöshets- och socialförsäkringen</P>
<P class="p418 ft9">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p393 ft9">Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) omfattar både arbetstagare och företagare. De särskilda bestämmelser som gäller för företagare finns i 34 37 §§.</P>
<P class="p806 ft9">Med företagare avses personer som är ägare eller delägare direkt eller indirekt i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över (ALF 34 §).</P>
<P class="p807 ft9">När arbetslöshetskassan har slagit fast att sökanden är att betrakta som företagare återstår att bedöma när han eller hon som företagare skall anses vara arbetslös. För att en företagare skall anses vara arbetslös krävs enligt arbetslöshetsförsäkringen att före- tagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt (35 § ALF).</P>
<P class="p254 ft16">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td226"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td52"><P class="p4 ft28">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p808 ft9">Det finns en möjlighet till undantag från denna regel. Det är enligt 35 § möjligt att vid ett tillfälle bli ersättningsberättigad även om verksamheten i företaget endast upphört tillfälligt. All verk- samhet i företaget måste då vara vilande. Rätten för en företagare att få arbetslöshetsersättning vid ett tillfälligt uppehåll i verk- samheten är begränsad till en gång per företag. Ett krav är att uppehållet i rörelsen inte är av säsongskaraktär.</P>
<P class="p809 ft9">Beräkningen av dagpenning för företagare bygger enligt 37 § ALF på den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Om företagaren har lagt ned sin verksamhet inom tolv månader från det att företagaren startade den kan ersätt- ningen baseras på företagarens tidigare anställning.</P>
<P class="p809 ft9">I 7 kap. 2 § i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) föreskrifter (IAFSS 2005:1) behandlas dagsförtjänst för företagare. Med årsinkomst avses den uttagna lönen enligt kontrolluppgiften, om verksamheten har bedrivits i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening och företagaren har tagit ut lön som anställd. I övriga fall avses med årsinkomst nettointäkten av förvärvskällan enligt själv- deklarationen till skatteverket.</P>
<P class="p810 ft9">Det finns inga särskilda regler i ALF om uppdragstagare. I Regelbok för arbetslöshetskassor utgiven av IAF anges dock vissa kriterier för att avgöra om en uppdragstagare skall betecknas som ”självständig” eller ”osjälvständig” och därmed företagare eller arbetstagare i försäkringens mening.</P>
<P class="p809 ft9">Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring, dvs. den skall lämna ersättning i omställningen från ett arbete till ett annat. Rollen som omställningsförsäkring har kommit att betonas allt starkare under de senaste åren. Betydande ändringar har gjorts i ersättningsreglerna i syfte att förstärka denna utveckling. Inte bara för att befästa att arbetslöshetsersättning skall vara en ersättning som lämnas endast under en övergångsperiod från ett arbete till ett annat eller till en lämplig åtgärd som underlättar återinträdet på arbetsmarknaden för den arbetslöse, utan också för att betona att perioder av arbetslöshet skall präglas av aktivitet.</P>
<P class="p811 ft9">Enligt regeringens mening skall kompensationsnivån i arbets- löshetsförsäkringen av välfärds- och rättviseskäl vara hög. Det förutsätter att reglerna är tydliga och tillämpas på ett konsekvent sätt. Försäkringen skall ha legitimitet både hos dem som är arbetslösa och hos dem som förvärvsarbetar. Tydliga krav på den arbetssökande får inte uppfattas som en kränkning av den enskilde. Samtidigt skall de som har arbete vara förvissade om att de som får</P>
<P class="p812 ft16">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">ersättning är aktiva i sitt sökande efter nytt arbete. Detta är inte minst viktigt då arbetslöshetsförsäkringen är solidariskt finansie- rad, utan hänsynstagande till risken att bli arbetslös.</P>
<P class="p813 ft9">I arbetslöshetsförsäkringen har reglerna successivt justerats för att ge företagare större möjlighet att få ersättning från försäk- ringen. År 1997 beslutades om förändringar som innebar att det blev möjligt för företagare att få arbetslöshetsersättning om de tillfälligt upphört med sin personliga verksamhet i en rörelse. Vidare blev det möjligt för företagare, som bedrivit verksamhet kortare tid än tolv månader, att få dagpenningen beräknad utifrån inkomsten som anställd. Regeringen framhåller i propositionen <SPAN class="ft22">En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring </SPAN>(prop. 1996/97:107) att en samlad bedömning av relevanta förhållanden skall vara sty- rande för om en företagare skall anses som arbetslös. Det förbätt- rade också företagares möjligheter att få arbetslöshetsersättning.</P>
<P class="p814 ft9">Företagare i sjukförsäkringen m.m.</P>
<P class="p815 ft9">Den som arbetar i Sverige som anställd, uppdragstagare eller egen- företagare omfattas av sjukförsäkringen. Rätten till sjukpenning och till föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning regleras i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och socialförsäk- ringslagen (1999:799).</P>
<P class="p816 ft9">Som egenföretagare räknas i sjukförsäkringen den som driver egen verksamhet i form av enskild firma, handelsbolag och kom- manditbolag. De som startar verksamhet i aktiebolagsform är for- mellt sett anställda i aktiebolaget och omfattas därmed av samma regler som gäller för anställda i sjukförsäkringen.</P>
<P class="p813 ft9">För en egenföretagare bestäms den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) utifrån näringsverksamhetens beräknade nettointäkt. Med nettointäkt avses företagets resultat efter avdrag för kostnader, eventuella avsättningar och avgifter men före skatte- avdrag. Det finns dock en begränsning eftersom inkomsterna inte får beräknas högre än skälig lön för liknande arbete för annans räkning, den s.k. jämförelseinkomsten.</P>
<P class="p817 ft9">När en individ startar egen verksamhet har Försäkringskassan möjlighet att under verksamhetens uppbyggnadsskede fastställa en fiktiv SGI baserad på en jämförelseinkomst.</P>
<P class="p806 ft9">Även beräkningen av dagpenning skiljer sig mellan företagare och anställda.</P>
<P class="p75 ft16">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td226"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td52"><P class="p4 ft28">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p818 ft9">Vem som är uppdragstagare definieras inte i sjukförsäkringen. Försäkringskassorna måste ta ställning till om det föreligger ett anställningsförhållande eller inte, för att avgöra om sjuklön eller sjukpenning skall betalas i inledningen av en längre sjukperiod.</P>
<P class="p275 ft35">Behovet av en översyn</P>
<P class="p259 ft9">Det finns flera anledningar till att trygghetssystemet för företagare behöver ses över. Regeringens ambition är att främja företagande genom tydligare och bättre regler. Det pågår också en utveckling mot nya verksamhets- och samarbetsformer när det gäller före- tagande och mot mer flexibla anställningsformer. Vidare är arbets- löshetsförsäkringen i grunden en löntagarförsäkring vilket medför att regelverket för företagare inte är lika tydligt. När det gäller sjukförsäkringen handlar det framför allt om de skillnader i regel- verket som finns mellan olika företagsformer.</P>
<P class="p811 ft9">Riksdagen beslutade dessutom den 15 april 2004 (dnr N2004/3065/A) att som sin mening ge regeringen till känna att en parlamentarisk utredning om företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet skall tillsättas. Enligt beslutet bör det ingå i utred- ningen att överväga möjligheterna för företagare att vara deltids- arbetslösa samt att se över reglerna som gäller för dem som verkar inom kooperativa, ekonomiska och ideella föreningar. Andra problem anges vara nivån på ersättningen för företagare samt att tydliga tillämpningsföreskrifter saknas.</P>
<P class="p421 ft22">Att främja företagande genom tydligare och bättre regler</P>
<P class="p43 ft9">Små och unga företag har en viktig roll för att skapa ny syssel- sättning. Tillväxt i unga företag utgör den enskilt viktigaste källan till nya arbeten i näringslivet. Yngre företag växer också mer och snabbare än äldre företag, men endast en liten andel av alla företag växer. I en allt starkare internationell konkurrens blir det allt viktigare att ta till vara människors initiativkraft och kompetens. Sverige behöver fler företagare. Hur trygghetssystemet är upp- byggt och fungerar för företagare är viktigt i detta sammanhang. Regler skall vara ändamålsenliga samt enkla att följa och tillämpa. Regeringen bedriver ett aktivt arbete för att minska</P>
<P class="p737 ft16">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft9">företagens kostnader för administration till följd av regelverken och för att förbättra reglerna som gäller för företag och företagare.</P>
<P class="p395 ft22">Företags- och anställningsformer förändras</P>
<P class="p48 ft9">En utveckling pågår mot nya verksamhets- och samarbetsformer när det gäller företagande och mot mer flexibla anställningsformer. I stället för att ha egna anställda anlitar företag allt oftare under- leverantörer, konsulter och bemanningsföretag. Även om det tradi- tionella anställningsavtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare är den dominerande formen för anlitande av arbetskraft så arbetar allt fler under andra former av avtal. Många uppdragstagares arbets- villkor har stora likheter med arbetstagares. Vad som är typiska anställnings- respektive uppdragsavtal förändras också.</P>
<P class="p813 ft9">Näringsdepartementet har i ett projekt om företags- och anställ- ningsformer i förändring (Departementspromemorian 2003:27) kartlagt förändringar i företags- och anställningsformer, särskilt gränssnittet företagande/anställning. I projektet belystes också skillnader i befintliga regelsystem mellan företagare och anställda när det gäller de sociala trygghetssystemen samt problem som dessa skillnader kan medföra.</P>
<P class="p819 ft9">Av rapporten framgår att antalet företagare utan anställda (exklusive företagare inom jord- skogsbruk och fiske) har ökat med 18 procent från år 1990 till 2001. Under de senaste drygt tio åren har antalet företagare omfördelats mellan olika näringsgrenar. Framför allt ökar antalet företagare inom tjänstesektorn. Allt fler finns också i ett gränssnitt mellan företagare/anställd. De är upp- dragstagare eller växlar mellan att vara företagare och anställd eller kombinerar företagande och anställning.</P>
<P class="p817 ft9">Av dem som startade ett nytt företag 1997 hade ungefär en tredjedel en hel- eller deltidsanställning vid sidan av sitt företag, dvs. de var s.k. kombinatörer. Även bland nystartade företag år 2000 drevs en tredjedel vid sidan av en anställning. Kombinatörerna är en liten men ökande andel av de sysselsatta. År 2000 kombine- rade 82 000 personer företagande och anställning.</P>
<P class="p813 ft9">Andra förändringar är att offentlig verksamhet under det senaste decenniet avknoppat enheter som blivit personalägda. Vidare är franchising en växande form av företagande. Franchisetagare är företagare som genom avtal är uppbundna till franchisegivarens koncept.</P>
<P class="p764 ft16">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td226"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td52"><P class="p4 ft28">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft22">Vissa analysområden i nuvarande regelverk</P>
<P class="p259 ft9">Arbetslöshetsförsäkringen är i grunden en löntagarförsäkring, men försäkringen har från 1974 utvidgats till att även ge ett försäkringsskydd för företagare. Särskilda regler finns för företagare. En anledning är att en företagare har vissa möjligheter att planera för ett gynnsamt utbyte av försäkringen. Ersättningen till löntagare bygger, till skillnad från ersättningen till företagare, på förhållanden som den enskilde löntagaren inte på samma sätt kan påverka och på intyg från arbetsgivare.</P>
<P class="p820 ft9">Frågan om när en företagare skall anses som arbetslös är ibland svårbedömd. Enligt gällande regler anses en företagare som arbets- lös när hans eller hennes personliga verksamhet i rörelsen upphört annat än tillfälligt. Kravet på att den personliga verksamheten i rörelsen skall ha upphört föranleds av att arbetslöshetsersättning inte skall riskera att leda till snedvridning av konkurrensen mellan företag. Ersättningen från försäkringen skall inte subventionera en rörelse som inte är ekonomiskt bärkraftig, genom att ersättning lämnas under perioder med undersysselsättning.</P>
<P class="p811 ft9">När det gäller sjukförsäkringen handlar frågeställningen framför allt om de skillnader i regelverket som finns mellan olika företags- former.</P>
<P class="p63 ft9">Beräkning av dagpenning för företagare</P>
<P class="p821 ft9">Dagpenningen beräknas normalt med utgångspunkt i det arbete med vilket arbetsvillkoret uppfylls, dvs. arbetet under de senaste sex månaderna. Detta har dock inte kunnat tillämpas för den som varit företagare, eftersom en orsak till att en företagare blir arbetslös ofta är att han eller hon lägger ned verksamheten på grund av en tids bristande lönsamhet. Endast låg lön kan därför tas ut eller så saknas utrymme helt för att ta ut någon lön.</P>
<P class="p820 ft9">Före 1998 föreskrev Arbetsmarknadsstyrelsen att företagares dagsförtjänst beräknas till 1/260 av årsinkomsten. Den årsinkomst som man utgick ifrån var den högsta av de till taxering för kommunal inkomstskatt redovisade inkomsterna av verksamheten som företagare de senaste tre åren. Denna föreskrift ersattes 1998 av en ny lagregel. Enligt 37 § ALF gäller nu att när underlaget bestäms för beräkningen av dagsförtjänsten skall för företagare dagsförtjänsten bygga på den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Samtidigt infördes en</P>
<P class="p602 ft16">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft29">möjlighet för den som drivit företag högst tolv månader att i stället få dagpenningen beräknad på inkomsten från anställningen <SPAN class="ft151">före </SPAN>företagandet.</P>
<P class="p699 ft9">Kombination av anställning och företagande</P>
<P class="p393 ft9">Enligt 35 § ALF skall en företagare anses vara arbetslös när före- tagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt.</P>
<P class="p806 ft9">I paragrafens andra stycke lämnas en möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid <SPAN class="ft22">ett tillfälle </SPAN>om företagaren behåller företaget men verksamheten är helt vilande och detta inte har säsongskaraktär.</P>
<P class="p806 ft9">I princip lämnas alltså inte arbetslöshetsersättning till en person som är företagare när han eller hon driver verksamhet. En person som kombinerat en anställning med ett begränsat engagemang i ett företag har dock möjlighet att få arbetslöshetsersättning om anställningen upphör, under förutsättning att verksamheten i företaget inte utökas under arbetslösheten.</P>
<P class="p813 ft9">Enligt den praxis som utvecklats anses tio timmar i veckan som företagare vara ett begränsat engagemang vid sidan av anställning. Förutsättningen är dock att den förlorade anställningen omfattat minst 17 timmar per vecka och att den inkomst som verksamheten i företaget genererar per vecka inte får överstiga tre gånger det högsta dagpenningbeloppet i försäkringen.</P>
<P class="p817 ft22"><SPAN class="ft9">I betänkandet </SPAN>En allmän och sammanhållen arbetslöshets- försäkring <SPAN class="ft9">(SOU 1996:150) föreslogs att reglerna vid kombination av deltidsarbete och företagande ändras så att arbetstiden i företaget får vara högst 15 timmar i veckan i genomsnitt.</SPAN></P>
<P class="p822 ft9">Uppdragstagare kan vara företagare eller arbetstagare</P>
<P class="p823 ft9">Det finns ingen tydlig definition av begreppet uppdragstagare och inga särskilda regler om denna grupp i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF).</P>
<P class="p813 ft9">I IAF:s Regelbok för arbetslöshetskassor anges att känneteck- nande för en uppdragstagare är att han eller hon åtar sig uppdrag för en eller flera uppdragsgivares räkning utan att det finns något anställningsförhållande. Uppdragstagaren har också, jämfört med en anställd, en mer självständig ställning till uppdragsgivaren.</P>
<P class="p813 ft9">I arbetslöshetsförsäkringen skall uppdragstagaren antingen definieras som företagare eller som arbetstagare, varmed följer att reglerna för den ena eller den andra gruppen skall tillämpas. En</P>
<P class="p52 ft16">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td226"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td52"><P class="p4 ft28">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p824 ft9">uppdragstagare kan uppvisa kännetecken på att både vara själv- ständig och osjälvständig. I sådana fall kan det vara svårt för arbetslöshetskassorna att bedöma hur medlemmen skall behandlas i försäkringen. Det väsentligaste kriteriet vid bedömning är upp- dragstagarens självständighet i verksamheten. I praxis har upp- dragstagaren vanligtvis ansetts vara företagare. I och med detta har man ingen rätt till arbetslöshetsersättning vid sidan av eller mellan uppdragen.</P>
<P class="p825 ft9">Personalkooperativ frågan om väsentligt inflytande</P>
<P class="p821 ft9">När det gäller kooperativ verksamhet har tillämpningsproblemen generellt minskat under senare år. Det är dock oklart hur arbetslöshetsförsäkringen skall tillämpas när det gäller om medlemmar i personal/arbetskooperativ, som arbetar i företaget, skall betraktas som företagare eller inte.</P>
<P class="p826 ft9">I 34 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, sägs att med företagare avses i denna lag ”personer som äger eller är delägare direkt eller indirekt i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över”. Vad som är ”väsentligt inflytande” kan i detta fall vara svårt att avgöra.</P>
<P class="p827 ft9">Enligt IAF:s Regelbok för arbetslöshetskassor har medlemskap i en ekonomisk förening i praxis bedömts som delägarskap vid bedömning enligt 34 § ALF. En medlem i en ekonomisk förening, som har ett väsentligt inflytande över verksamheten och är per- sonligt verksam i denna, är enligt regelboken att betrakta som företagare. Kassorna skall dock ta hänsyn till verksamhetens art och syfte samt karaktären och omfattningen av medlemmens engagemang. Den som har ett begränsat engagemang i ett föräldra- kooperativt daghem eller i en bostadsrättsförening skall alltså inte betraktas som företagare. När det gäller personalkooperativa före- tag finns ingen vägledning i IAF:s regelbok.</P>
<P class="p377 ft9">Behov av ett tydligare regelverk</P>
<P class="p661 ft9">Från arbetslöshetskassor, företagarorganisationer och även i tidigare utredningar har synpunkter framförts om att regelverket för företagare i ALF inte är tillräckligt utvecklat och att det ger utrymme för olika tolkningar. En del arbetslöshetskassor menar att det finns risk för att bedömningarna när det gäller företagarärenden</P>
<P class="p763 ft16">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">skiljer sig åt mellan olika kassor. Det beror både på att reglerna ger visst tolkningsutrymme, men också på att kassorna har olika stor erfarenhet av att handlägga företagarärenden. De uppskattar också att det på senare tid blivit en större andel ärenden som kräver stor granskning innan beslut kan fattas. Det handlar både om att det har uppkommit nya former för företagande och att fler individer driver egen verksamhet, på heltid eller vid sidan om en anställning.</P>
<P class="p813 ft9">Från företagarhåll framförs som exempel på oklarhet hur 35 § i ALF skall tolkas. En tidigare statlig utredning förslog i betänkandet <SPAN class="ft22">En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring</SPAN></P>
<P class="p828 ft9">(SOU 1996:150) att ersättningen skall kunna krävas åter om en företagare startar verksamhet i samma bransch inom tre månader samt om det görs inom sex månader i en annan bransch. Utredningen ansåg att tidsgränserna inte skall vara absoluta.</P>
<P class="p483 ft9">Sjukförsäkringen olika mellan företagsformer</P>
<P class="p393 ft9">Reglerna i sjukförsäkringen skiljer sig åt beroende på om en företagare har enskild firma/handelsbolag eller ett aktiebolag. Egenföretagarnas sjukpenningsgrundande inkomst, SGI, fastställs utifrån nettointäkten i firman, medan den som äger aktiebolag får sin SGI bestämd utifrån den lön som tas ut ur bolaget. Många företagare känner inte till att valet av företagsform har betydelse för den sjukpenningsgrundande inkomsten.</P>
<P class="p817 ft9">Under de första åren då företaget byggs upp är oftast netto- intäkten eller lönen låg. När det gäller enskild firma och handels- bolag finns möjlighet till ett s.k. uppbyggnadsskede. När en person startar egen verksamhet har Försäkringskassan möjlighet att under verksamhetens uppbyggnadsskede fastställa en fiktiv SGI baserad på en jämförelseinkomst. Med jämförelseinkomst menas skälig lön för liknande arbete för annans räkning. Den som startar ett aktie- bolag har däremot inte möjlighet till ett s.k. uppbyggnadsskede.</P>
<P class="p817 ft9">I betänkandet <SPAN class="ft22">Förmån efter inkomst </SPAN>(SOU 1997:85) föreslogs bl.a. att den som startar ett eget företag, oberoende av företags- formen, under vissa förutsättningar skall ha rätt till sjukpenning m.m. även om företagaren inte kan redovisa någon inkomst av eget förvärvsarbete. Under tre år av verksamhetens uppbyggnadsskede skall SGI beräknas till lägst den SGI som skulle ha beräknats om sjukfallet inträffat omedelbart innan den försäkrade började arbeta i verksamheten.</P>
<P class="p154 ft16">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td226"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td52"><P class="p4 ft28">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p818 ft9">Ytterligare ett område där det finns skillnader mellan olika företagsformer gäller beräkning av dagersättningen, som ligger till grund för till exempel den tillfälliga föräldrapenningen (som lämnas då barn är sjuka). Ersättningen är kalenderdagsberäknad för egen- företagare, men också för andra som inte är anställda, medan den för anställda (inklusive anställda i eget aktiebolag) i princip är dagberäknad. I det ovan nämnda betänkandet diskuterades möjlig- heten att ersätta kalenderdagsberäkningen med s.k. dagberäkning.</P>
<P class="p122 ft35">Uppdraget</P>
<P class="p43 ft9">En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna, tillkallas med uppdrag att se över före- tagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen och lämna förslag till hur regelverket kan göras tydligare och bättre. För den som vill starta företag skall regelverket underlätta övergången från anställ- ning till företagande. En utgångspunkt för utredningen är att det skall skapas en ökad balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda i trygghetssystemen. På samma sätt som myndigheterna skall arbeta för förbättrad myndighetsservice och tillgänglighet skall också offentliga regelsystem vara överblickbara. De skall vara förutsägbara och enkla för företagaren, både före- tagare i allmänhet och de som verkar i gränssnittet företa- gare/anställd.</P>
<P class="p829 ft9">Vid utformningen av tydligare och bättre regler för företagare måste alltid avvägningar göras utifrån trygghetssystemens principer men också utifrån konsekvenserna av annan lagstiftning, t.ex. arbetstidslagen och skattelagstiftningen. Trygghetssystemens utformning måste också vara sådan att företag inte subventioneras, vilket kan inverka negativt på konkurrensen och tränga undan andra företag. Regelverken skall så långt möjligt anpassas till att många människor redan i dagsläget växlar mellan att vara företagare och anställda, kombinerar företagande och anställning eller är uppdragstagare.</P>
<P class="p820 ft9">Utredaren skall särskilt överväga hur regelverken kan underlätta övergången från anställning till företagande för den som vill starta företag.</P>
<P class="p810 ft29">Utredaren skall ta del av och belysa vilka regler avseende trygg- hetssystemen som gäller för företagare i andra EU- länder.</P>
<P class="p830 ft16">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p768 ft22">Företagare i arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p53 ft9">I uppdraget ingår att analysera och vid behov lämna förslag på hur regelverket kan förtydligas. Det innefattar både definitionen av vem som skall betraktas som företagare i arbetslöshetsförsäkringen och när en företagare skall anses som arbetslös.</P>
<P class="p806 ft9">Effekterna av de förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som beslutades 1997 skall följas upp.</P>
<P class="p823 ft9">Utredaren skall pröva möjligheten till andra modeller än den nuvarande för beräkning av dagpenning för företagare. En utgångs- punkt skall vara att det skall skapas en ökad balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda. Modellen skall passa oavsett hur länge man varit verksam som företagare.</P>
<P class="p817 ft9">Utredaren skall överväga om det går att utöka möjligheterna att få arbetslöshetsersättning efter en kombination av anställning och eget företagande där anställningen upphört. Utgångspunkten skall vara densamma som i dag, nämligen att kombinationen skall ha pågått parallellt under en längre tid och att företagandet inte utökas under tiden med arbetslöshetsersättning. Det står dock utredaren fritt att föreslå en förändrad omfattning på det företagande som får fortsätta att bedrivas vid arbetslöshet efter en anställning.</P>
<P class="p813 ft9">Utredaren skall också överväga uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen. Det gäller bl.a. att komma fram till en rimlig avvägning i bedömningen av när uppdragstagaren skall ses som företagare respektive anställd i arbetslöshetsförsäkrings- lagstiftningens mening. Faktorer att ta hänsyn till i detta samman- hang är uppdragstagares självständighet och eget bestämmande i sättet att lägga upp och genomföra arbetet liksom omfattningen av verksamheten som uppdragstagare.</P>
<P class="p813 ft9">Utredaren skall se över de regler som gäller för dem som verkar inom kooperativa, ekonomiska och ideella föreningar samt föreslå de eventuella ändringar som översynen ger anledning till.</P>
<P class="p813 ft29">Eventuella förslag från utredningen skall utgå från arbetslös- hetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring.</P>
<P class="p299 ft22">Företagare i socialförsäkringen</P>
<P class="p53 ft29">Utredaren skall analysera villkoren för företagare och vid behov lämna förslag till hur reglerna i sjukförsäkringen kan förändras så att de så långt möjligt blir neutrala i förhållande till val av associa-</P>
<P class="p344 ft16">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td226"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td52"><P class="p4 ft28">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p824 ft9">tionsform, till exempel när det gäller de olikheter som finns under ett företags uppbyggnadsskede.</P>
<P class="p831 ft9">De skillnader mellan företagsformerna som gäller dels beräk- ningen av dagersättningen, till exempel för den tillfälliga föräldra- penningen, dels rätten till vissa andra ersättningar såsom havande- skapspenningen, bör också uppmärksammas.</P>
<P class="p826 ft9">Utredaren bör även belysa konsekvenserna av att egenföre- tagares SGI bestäms utifrån nettointäkterna i företaget samt överväga behov av och möjligheter till förändringar.</P>
<P class="p810 ft29">Utredaren skall även analysera och vid behov lämna förslag på ändringar av socialförsäkringsreglerna för den som kombinerar anställning med företagande.</P>
<P class="p59 ft22">Övrigt</P>
<P class="p43 ft9">Utredaren skall samråda med Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen och Arbetsmarknadsstyrelsen samt med Socialförsäk- ringsutredningen (dir. 2004:129). De utgångspunkter som gäller för denna utredning skall beaktas vid framtagandet av de förslag som utredaren lämnar.</P>
<P class="p826 ft9">Utredaren skall också i sitt arbete ha kontakt med företrädare för Arbetslöshetskassornas samorganisation, de arbetslöshets- kassor som organiserar företagare, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Företagarförbundet, LRF, LO, TCO, SACO och fackliga organisa- tioner som organiserar företagare.</P>
<P class="p826 ft9">Utredarens uppdrag innefattar att ta fram förslag som leder till utbetalningar av stöd. Utredaren skall därför säkerställa att risken för felaktigt utnyttjande minimeras och att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningarna kan kontrolleras. Utredaren skall vidare redovisa förslagens konsekvenser ur ett kontrollperspektiv och redogöra för hur detta perspektiv har beaktats vid fram- tagandet av förslagen. Utredaren skall slutligen lämna förslag som möjliggör informationsutbyte för de fall detta behövs för att säkerställa att utbetalningarna kan kontrolleras.</P>
<P class="p832 ft29">Utredaren skall analysera hur eventuella förslag påverkar kon- kurrensen mellan företag.</P>
<P class="p831 ft29">Utredaren skall för alla förslag redovisa kostnadsberäkningar och andra konsekvenser för t.ex. administrationen och hur förslagen skall finansieras.</P>
<P class="p673 ft16">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p833 ft9">Utredaren skall lägga fram förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga.</P>
<P class="p834 ft9">Utredaren skall vidare, när det gäller redovisning av förslagens konsekvenser för företag, samråda med Näringslivets regelnämnd.</P>
<P class="p63 ft35">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p767 ft9">Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31 mars 2007.</P>
<P class="p835 ft9">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p836 ft16">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389309x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p797 ft17">Bilaga 2</P>
<P class="p798 ft8">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr28 td227"><P class="p34 ft159">Tilläggsdirektiv till utredning om</P></TD>
<TD class="tr28 td228"><P class="p837 ft159">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p34 ft159">trygghetssystemen för företagare</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p837 ft159">2006:129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p34 ft159">(N 2006:11)</P></TD>
<TD class="tr3 td230"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 14 december 2006</P>
<P class="p69 ft35">Bakgrund</P>
<P class="p838 ft9">Regeringen beslutade den 30 mars 2006 att tillkalla en särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdags- partierna, med uppdrag att se över företagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen (dir. 2006:37). Utredaren skall lämna förslag till hur regelverket skall kunna göras tydligare och bättre. En utgångs- punkt för utredningen är att det skall skapas en ökad balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda i trygg- hetssystemen.</P>
<P class="p839 ft35">Tilläggsuppdraget</P>
<P class="p838 ft9">Regeringen vill underlätta för individer att starta företag. Hur trygghetssystemen är utformade är viktiga i detta sammanhang. Det gäller att skapa ett trygghetssystem som inte missgynnar företagare i förhållande till anställda. Utredarens hittillsvarande uppdrag syftar till att åstadkomma detta. Utredaren får i tilläggs- uppdrag att i detta sammanhang kartlägga hur mycket företagarna betalar in till trygghetssystemen i förhållande till vilken ersättning som betalas ut.</P>
<P class="p840 ft9">Kritik har framför allt riktats mot reglerna för beräkning av ersättning vid arbetslöshet. Utredaren skall därför, utöver nuva- rande uppdrag, senast den 15 januari 2007 redovisa konsekvenserna av att en företagares dagsförtjänst i arbetslöshetsförsäkringen beräknas till 1/260 av årsinkomsten och avser den högsta års- inkomsten av de till taxering för kommunal inkomstskatt</P>
<P class="p841 ft16">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">redovisade inkomsterna av företagarens verksamhet de tre senaste åren. I detta sammanhang är det av särskild vikt att utredaren beaktar risken för ett regelverk som innebär att företag kan planera för ett gynnsamt utbyte av försäkringen samt beaktar det som står i ursprungsdirektivet om när utredarens uppdrag innefattar att ta fram förslag som leder till utbetalning av stöd.</P>
<P class="p813 ft9">Utredaren skall också senast den 15 januari 2007 pröva möjlig- heterna att anpassa beräkningen av normalarbetstid och dagpenning till att företagaren inte kunnat arbeta på grund av hinder som anges i 16 och 17 §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.</P>
<P class="p813 ft29">En kartläggning av hur mycket företagarna betalar in till trygg- hetssystemen i förhållande till vilken ersättning som betalas ut skall göras.</P>
<P class="p768 ft35">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p53 ft9">Utredaren skulle enligt de ursprungliga direktiven redovisa upp- draget senast den 31 mars 2007. Utredaren skall i stället redovisa ursprungsuppdraget samt kartläggningen av företagarnas kostnader för trygghetssystemen senast den 31 maj 2007. Tilläggsuppdraget skall redovisas senast den 15 januari 2007.</P>
<P class="p842 ft9">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p843 ft16">310</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389311x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p797 ft17">Bilaga 3</P>
<P class="p798 ft8">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr28 td227"><P class="p34 ft159">Tilläggsdirektiv till utredning om</P></TD>
<TD class="tr28 td228"><P class="p837 ft159">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td227"><P class="p34 ft159">trygghetssystemen för företagare</P></TD>
<TD class="tr8 td228"><P class="p837 ft159">2007:156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td229"><P class="p34 ft159">(N 2006:11)</P></TD>
<TD class="tr3 td230"><P class="p4 ft10"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007</P>
<P class="p69 ft35">Sammanfattning av tilläggsuppdraget</P>
<P class="p467 ft9">Den särskilda utredaren ska, utöver sitt nuvarande uppdrag, lämna förslag på hur sjukförsäkringen för företagare bättre kan anpassas till företagarnas behov och möjlighet att vara täckta av försäk- ringen. Utredaren ska lämna förslag på en sjukförsäkring som ryms inom den allmänna sjukförsäkringen och som innebär att före- tagarna ska kunna omfattas av olika avgifts- och ersättningsnivåer. Det ska finnas en tydlig koppling mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls inom sjukförsäkringen. Förslaget ska syfta till en ändamålsenlig sjukförsäkring för företagare, men får inte leda till orimliga skillnader i villkoren för företagare och anställda. Utredaren ska ta hänsyn till att det även i en framtida försäkringslösning bör finnas ett inkomsttak. Utredaren ska också analysera och vid behov föreslå de förändringar som anses nödvändiga inom det nuvarande regelsystemet.</P>
<P class="p844 ft9">Bakgrunden är att företagare har svårt att tillgodogöra sig det skydd som försäkringen erbjuder.</P>
<P class="p69 ft35">Nuvarande uppdrag</P>
<P class="p845 ft9">Regeringen beslutade den 30 mars 2006 att tillkalla en särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdags- partierna, med uppdrag att se över företagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen (N 2006:11, dir. 2006:37). Utredaren ska lämna förslag till hur regelverket ska kunna göras tydligare och bättre anpassat för företagare. En utgångspunkt för utredningen är att det</P>
<P class="p841 ft16">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft9">ska bli en bättre balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda i trygghetssystemen.</P>
<P class="p823 ft9">Regeringen beslutade den 14 december 2006 om ett tilläggs- uppdrag där utredaren ska redovisa konsekvenserna av att en före- tagares dagsförtjänst i arbetslöshetsförsäkringen beräknas till 1/260 av årsinkomsten och avser den högsta årsinkomsten av de till taxering för kommunal inkomstskatt redovisade inkomsterna av företagarens verksamhet de tre senaste åren. Utredaren ska också pröva möjligheterna att anpassa beräkningen av normalarbetstid och dagpenning till att företagaren inte kunnat arbeta på grund av hinder som anges i 16 och 17 §§ lagen (1997:238) om arbetslös- hetsförsäkring.</P>
<P class="p846 ft29">En kartläggning av hur mycket företagarna betalar in till trygg- hetssystemen i förhållande till vilken ersättning som betalas ut ska göras.</P>
<P class="p768 ft35">Bakgrund</P>
<P class="p263 ft9">Regeringen vill underlätta för individer att starta och driva företag. Hur trygghetssystemen är utformade är viktigt i detta samman- hang. Ett trygghetssystem får inte missgynna företagare i för- hållande till anställda.</P>
<P class="p806 ft9">De svenska trygghetssystemen har i huvudsak utformats för anställda och bygger på inkomstbortfallsprincipen. Vid exempelvis sjukdom ger sjukförsäkringarna de anställda kompensation för den uteblivna arbetsinkomsten. Företagare omfattas också av sjukför- säkringen, men både deras inkomstmönster och arbetstider avviker i förhållande till anställdas. Detta har lett till flera speciallösningar för företagare. Dessa speciallösningar är av en sådan karaktär att Försäkringskassan många gånger har svårt att bedöma likartade ärenden på ett enhetligt sätt. Detta riskerar att drabba såväl rätts- säkerheten som möjligheten till förutsägbarhet och likabehandling. Särlösningarna leder också till omfattande administrativa uppgifter hos Försäkringskassan.</P>
<P class="p805 ft9">Företagare och näringslivsrepresentanter har ifrågasatt värdet för företagare av att vara försäkrade inom den allmänna sjukförsäk- ringen. Undersökningar gjorda av Statistiska centralbyrån har visat att företagare har lägre sjukfrånvaro än anställda. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att det är svårare för en företagare att vara frånvarande från arbetet.</P>
<P class="p721 ft16">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td226"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td52"><P class="p4 ft28">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft35">Utvidgning av utredningsuppdraget</P>
<P class="p259 ft9">För att åstadkomma en ändamålsenlig sjukförsäkring för företagare krävs en anpassning till den verklighet som företagarna befinner sig i.</P>
<P class="p847 ft9">Utredaren ska analysera förutsättningarna för samt konsekven- serna av att införa ett system med ökad flexibilitet för företagare inom sjukförsäkringen. Utredaren ska även utreda och bedöma om samtliga företagare oavsett associationsform bör omfattas av detta system. Utredaren ska lämna förslag på en försäkringslösning som ryms inom den allmänna försäkringen och som innebär att före- tagarna ska kunna omfattas av olika avgifts- och ersättningsnivåer. Det ska finnas en tydlig koppling mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls inom sjukförsäkringen. Förslaget ska syfta till en ändamålsenlig sjukförsäkring för företagare, men får inte leda till orimliga skillnader i villkoren för företagare och anställda. Utredaren ska ta hänsyn till att det även i en framtida försäkringslösning bör finans ett inkomsttak. I uppdraget ingår därmed att analysera och konkretisera lämpliga avgifts- och ersättningsnivåer till följd av de ändringar som föreslås. Utredaren ska i detta sammanhang överväga om en sådan försäkringslösning även ska kunna omfatta andra grupper än företagare, t.ex. utlands- stationerad svensk personal samt medföljande till sådana vilka i dag inte omfattas av den obligatoriska försäkringen.</P>
<P class="p848 ft9">Utredaren är fri att även lämna andra förslag som innebär ökad handlingsfrihet för företagare inom sjukförsäkringen.</P>
<P class="p826 ft29">Förslagen som utredaren lämnar ska vara enkla att hantera för försäkringstagarna och innebära så lite administration som möjligt både för försäkringstagarna och Försäkringskassan.</P>
<P class="p59 ft35">Förtydligande av utredningsuppdraget</P>
<P class="p64 ft9">Nuvarande regler inom socialförsäkringen innebär att det finns särskilda regler för företagare. Det är framför allt sättet att beräkna den sjukpenningsgrundande inkomsten som skiljer sig åt jämfört med löntagare. Även i andra avseenden förekommer skillnader i regelverket mellan företagare och löntagare. Till exempel skiljer sig reglerna åt beroende på om en företagare har enskild firma/han- delsbolag eller om de har ett aktiebolag. Egenföretagares sjuk- penninggrundande inkomst fastställs utifrån nettointäkten i</P>
<P class="p628 ft16">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft9">firman, medan den som äger aktiebolag får sin sjukpenning- grundande inkomst bestämd utifrån den lön som tas ut ur bolaget. Många företagare känner inte till att valet av företagsform har betydelse för den sjukpenninggrundande inkomsten.</P>
<P class="p813 ft9">Vidare gäller för företagares försäkringsskydd att den sjuk- penninggrundande inkomsten inte får överstiga jämförelse- inkomsten, dvs. vad som är skälig lön för liknande arbete om det görs för annans räkning. Denna regel innebär att en företagare som har ett skattepliktigt resultat som överstiger jämförelseinkomsten ska betala socialavgifter även på den överskjutande delen, men någon rätt till förmåner för denna överskjutande del finns inte.</P>
<P class="p817 ft9">I de ursprungliga kommittédirektiven (dir. 2006:37) har utreda- ren givits i uppdrag att bl.a. belysa konsekvenserna av att egenföre- tagares sjukpenninggrundande inkomst bestäms utifrån nettointäk- terna i företaget samt överväga behov av och möjligheter till förändringar. Utredaren ska utöver nuvarande uppdrag även belysa konsekvenserna av och föreslå förändringar av den begränsning som finns i form av jämförelseinkomst.</P>
<P class="p52 ft35">Samråd med andra utredningar</P>
<P class="p263 ft9">Den särskilda utredaren ska i frågor som berör de sociala trygg- hetssystemen samråda med den i budgetpropositionen för 2008 aviserade kommande parlamentariska utredningen av socialförsäk- ringen så att denna kan fullgöra sitt uppdrag. Utredaren ska vidare ha kontakter med samt informera sig om det i samma budget- proposition aviserade utredningsarbetet beträffande beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten utifrån historiska inkomster.</P>
<P class="p817 ft29">Utredaren ska därutöver samråda med 2007 års utredning om obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (A2007:02, dir. 2007:100).</P>
<P class="p849 ft16">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td226"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
<TD class="tr18 td52"><P class="p4 ft28">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft35">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p43 ft9">Utredaren ska lämna de förslag till författningsändringar som över- synen motiverar. Utredaren skulle enligt tidigare tilläggsdirektiv (dir. 2006:129) redovisa uppdraget senast den 31 maj 2007. Utredaren ska i stället redovisa hela sitt uppdrag enligt dessa till- läggsdirektiv senast den 29 augusti 2008.</P>
<P class="p850 ft9">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p851 ft16">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
</DIV>
<DIV id="page_317">
<P class="p797 ft17">Bilaga 4</P>
<P class="p800 ft8">Samråd angående utredningen</P>
<P class="p852 ft8">Trygghetssystemen för företagare</P>
<P class="p853 ft9">Näringslivets Regelnämnd NNR och utredningen ska enligt direktiven genomföra samråd om konsekvenserna som kan för- väntas uppstå till följd av utredningens förslag.</P>
<P class="p71 ft9">NNR har vid två tillfällen träffat utredningen och har tagit del av utkast till förslag samt konsekvensanalys. NNR har löpande lämnat synpunkter på utkastet i samband med samrådsmötena och vill här sammanfatta våra synpunkter på den presenterade konse- kvensanalys daterad <NOBR>2008-08-08.</NOBR></P>
<P class="p71 ft9">NNR anser att konsekvenserna i det senaste utkastet är väl beskrivna för såväl företag som myndigheter. Detta gäller för för- slagen om att SGI för företagare beräknas utifrån historisk faktisk inkomst, avskaffande av jämförelseinkomst, andelsägare i fåmans- företag likställs med företagare, karenstid för den som har inkomst av annat förvärvsarbete, beräkning av tillfällig föräldrapenning för företagare, flexiblare regler vid överlåtelse av tillfällig föräldra- penning vid vård av barn, förslag till ändring i ALF och högkost- nadsskydd mot sjuklönekostnader.</P>
<P class="p854 ft9">Trygghetssystemen i Sverige syftar till att avgifterna ska mot- svaras av de förmåner som de berörda får ut från systemen. Utifrån ett företagarperspektiv är det viktigast att systemet är flexibelt och att avgifterna sänks. När det gäller gruppen företagare har det påståtts från företagarhåll att avgifterna har varit större än för- månerna som de har fått tillbaka. Ett av skälen är att företagare av olika skäl inte kan vara hemma med sjuka barn eller själva vara frånvarande i samma utsträckning som sina medarbetare. Detta förhållande bekräftas av utredningen vilken visar att företagarna som grupp har betalt in flera miljarder mer än vad de fått tillbaka i form av förmåner. Enligt NNRs analys bör företagarna kompense- ras genom sänkta avgifter för att systemet ska vara rättvist.</P>
<P class="p855 ft16">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td17"><P class="p4 ft17">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr18 td16"><P class="p4 ft17">SOU 2008:89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">En annan central del i utredningen har varit att finna lösningar som passar företagare som är vana vid olika risktaganden. Istället för att betala för ett skydd som företagaren ändå inte kan utnyttja, bör företagaren få ”reell” tillgång till skyddet, minskade eller inga avgifter alls anser NNR. Utredningen har analyserat detta och NNR lyfter fram två exempel hämtade från utredningens förslag, som vi anser bidrar i positiv riktning. För det första ett förslag där företagaren får en nedtrappning av sjukförsäkringsavgiften be- roende på hur lång karenstid företagaren själv väljer. Ett annat utredningsförslag är att företagarföräldrar ska kunna erhålla föräldrapenning för vård av sjukt barn, samtidigt som föräldern arbetar. Det betyder att företagaren kan använda ersättningen för att finansiera barnpassningen. Denna lösning är välkommen enligt NNR och är möjlig genom en smärre ändring av lagen om skatte- reduktion för hushållsnära tjänster.</P>
<P class="p404 ft9">NÄRINGSLIVET REGELNÄMND</P>
<P class="p677 ft9">Jens Hedström</P>
<P class="p856 ft16">318</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389319x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft8">Statens offentliga utredningar 2008</P>
<P class="p857 ft42">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p858 ft65"><SPAN class="ft121">1.</SPAN><SPAN class="ft161">Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.</SPAN></P>
<P class="p859 ft65"><SPAN class="ft121">2.</SPAN><SPAN class="ft161">Immunitet för stater och deras egendom. UD.</SPAN></P>
<P class="p860 ft65"><SPAN class="ft121">3.</SPAN><SPAN class="ft161">Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p861 ft65"><SPAN class="ft121">4.</SPAN><SPAN class="ft161">Omreglering av apoteksmarknaden. S.</SPAN></P>
<P class="p862 ft65"><SPAN class="ft121">5.</SPAN><SPAN class="ft161">Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.</SPAN></P>
<P class="p861 ft65"><SPAN class="ft121">6.</SPAN><SPAN class="ft161">Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p863 ft65"><SPAN class="ft121">7.</SPAN><SPAN class="ft161">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.</SPAN></P>
<P class="p861 ft65"><SPAN class="ft121">8.</SPAN><SPAN class="ft161">Bidrag på lika villkor. U.</SPAN></P>
<P class="p864 ft65"><SPAN class="ft121">9.</SPAN><SPAN class="ft161">Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.</SPAN></P>
<P class="p865 ft65"><SPAN class="ft121">10.</SPAN><SPAN class="ft71">21+1</SPAN><INGENBILD zsrc="GWB389319xi2.jpg/" id="inl_img1">2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. S.</P>
<P class="p866 ft65"><SPAN class="ft121">11.</SPAN><SPAN class="ft71">Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.</SPAN></P>
<P class="p867 ft65"><SPAN class="ft121">12.</SPAN><SPAN class="ft71">Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.</SPAN></P>
<P class="p868 ft65"><SPAN class="ft121">13.</SPAN><SPAN class="ft71">Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.</SPAN></P>
<P class="p869 ft65">+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N</P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">14.</SPAN><SPAN class="ft71">Timmar, kapital och teknologi</SPAN></P>
<P class="p870 ft65">– vad betyder mest?</P>
<P class="p871 ft65">En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.</P>
<P class="p872 ft65"><SPAN class="ft121">15.</SPAN><SPAN class="ft71">LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft121">16.</SPAN><SPAN class="ft71">Förtursförklaring i domstol. Ju.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">17.</SPAN><SPAN class="ft71">Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.</SPAN></P>
<P class="p873 ft65"><SPAN class="ft121">18.</SPAN><SPAN class="ft71">Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.</SPAN></P>
<P class="p874 ft65"><SPAN class="ft121">19.</SPAN><SPAN class="ft71">Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p875 ft65"><SPAN class="ft121">20.</SPAN><SPAN class="ft71">Patentskydd för biotekniska upp- finningar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p876 ft65"><SPAN class="ft121">21.</SPAN><SPAN class="ft71">Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">22.</SPAN><SPAN class="ft71">Ett stabsstöd i tiden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">23.</SPAN><SPAN class="ft71">Konsulär katastrofinsats. UD.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">24.</SPAN><SPAN class="ft71">Svensk klimatpolitik. M.</SPAN></P>
<P class="p877 ft65"><SPAN class="ft121">25.</SPAN><SPAN class="ft71">Ett energieffektivare Sverige +Bilaga. N.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">26.</SPAN><SPAN class="ft71">Värna språken – förslag till språklag. Ku.</SPAN></P>
<P class="p878 ft65"><SPAN class="ft121">27.</SPAN><SPAN class="ft71">Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. U.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">28.</SPAN><SPAN class="ft71">Apoteksdatalagen. S.</SPAN></P>
<P class="p879 ft65"><SPAN class="ft121">29.</SPAN><SPAN class="ft71">Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. U.</SPAN></P>
<P class="p880 ft65"><SPAN class="ft121">30.</SPAN><SPAN class="ft71">Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. U.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">31.</SPAN><SPAN class="ft71">Miljödomstolarna – domkretsar</SPAN></P>
<P class="p870 ft65"><SPAN class="ft65">–</SPAN><SPAN class="ft74">lokalisering – handläggningsregler. M.</SPAN></P>
<P class="p881 ft65"><SPAN class="ft121">32.</SPAN><SPAN class="ft71">Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p882 ft65"><SPAN class="ft121">33.</SPAN><SPAN class="ft71">Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. S.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">34.</SPAN><SPAN class="ft71">Lättare att samverka</SPAN></P>
<P class="p883 ft65"><SPAN class="ft65">–</SPAN><SPAN class="ft74">förslag om förändringar i samtjänst- lagen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">35.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft71">Digital-TV-övergången.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p870 ft65">+ Engelsk översättning. Ku.</P>
<P class="p884 ft65"><SPAN class="ft121">36.</SPAN><SPAN class="ft71">Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. Fi.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">37.</SPAN><SPAN class="ft71">Vårdval i Sverige. S.</SPAN></P>
<P class="p878 ft65"><SPAN class="ft121">38.</SPAN><SPAN class="ft71">EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. Fi.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">39.</SPAN><SPAN class="ft71">Framtidens polisutbildning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft121">40.</SPAN><SPAN class="ft71">Bredband till hela landet. N.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">41.</SPAN><SPAN class="ft74">Människohandel och barnäktenskap</SPAN></P>
<P class="p870 ft65"><SPAN class="ft65">–</SPAN><SPAN class="ft74">ett förstärkt straffrättsligt skydd</SPAN></P>
<P class="p870 ft65">+ bilaga. Ju.</P>
<P class="p885 ft65"><SPAN class="ft121">42.</SPAN><SPAN class="ft71">Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport Ju.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p4 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 2</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p5 ft4"><NOBR>2008-09-24</NOBR> 09:33:37</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389320x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p886 ft65"><SPAN class="ft121">43.</SPAN><SPAN class="ft71">Tre rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p887 ft65"><SPAN class="ft121">44.</SPAN><SPAN class="ft71">Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. N.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">45.</SPAN><SPAN class="ft71">Rapporter från en </SPAN><NOBR>mr-verkstad.</NOBR> IJ.</P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">46.</SPAN><SPAN class="ft71">Handel med läkemedel för djur. S.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">47.</SPAN><SPAN class="ft71">Frågor om hyra och bostadsrätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft121">48.</SPAN><SPAN class="ft71">En utvecklad havsmiljöförvaltning. M.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">49.</SPAN><SPAN class="ft71">Aktiekapital i privata aktiebolag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p888 ft65"><SPAN class="ft121">50.</SPAN><SPAN class="ft71">Skyddet för samhällsviktig verksamhet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">51.</SPAN><SPAN class="ft71">Värdigt liv i äldreomsorgen. S.</SPAN></P>
<P class="p889 ft65"><SPAN class="ft121">52.</SPAN><SPAN class="ft71">Legitimation och skärpta behörighets- regler. U.</SPAN></P>
<P class="p890 ft65"><SPAN class="ft121">53.</SPAN><SPAN class="ft71">Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation.N.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">54.</SPAN><SPAN class="ft71">Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. A.</SPAN></P>
<P class="p891 ft65"><SPAN class="ft121">55.</SPAN><SPAN class="ft71">Kustbevakningens rättsliga befogen- heter. Fö.</SPAN></P>
<P class="p892 ft65"><SPAN class="ft121">56.</SPAN><SPAN class="ft71">Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. Jo.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">57.</SPAN><SPAN class="ft71">Skattelättnader för hushållstjänster. Fi.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">58.</SPAN><SPAN class="ft71">Egenansvar – med professionellt stöd. IJ.</SPAN></P>
<P class="p893 ft65"><SPAN class="ft121">59.</SPAN><SPAN class="ft71">Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Ku.</SPAN></P>
<P class="p894 ft65"><SPAN class="ft121">60.</SPAN><SPAN class="ft71">Personnummer och samordningsnummer. Fi.</SPAN></P>
<P class="p895 ft65"><SPAN class="ft121">61.</SPAN><SPAN class="ft71">Krisberedskapen i grundlagen. Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport Ju.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">62.</SPAN><SPAN class="ft71">Myndighet för miljön</SPAN></P>
<P class="p870 ft65">– en granskning av Naturvårdsverket. M.</P>
<P class="p896 ft65"><SPAN class="ft121">63.</SPAN><SPAN class="ft71">Förstärkt skydd för företagshemligheter. Ju.</SPAN></P>
<P class="p897 ft65"><SPAN class="ft121">64.</SPAN><SPAN class="ft71">Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. Ku.</SPAN></P>
<P class="p890 ft65"><SPAN class="ft121">65.</SPAN><SPAN class="ft71">Sekretess och offentliga biträden i ut- länningsärenden. Ju.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">66.</SPAN><SPAN class="ft71">Arbetsförmåga?</SPAN></P>
<P class="p898 ft65">En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. S.</P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">67.</SPAN><SPAN class="ft71">Enklare redovisning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">68.</SPAN><SPAN class="ft71">Bygg – helt enkelt! M.</SPAN></P>
<P class="p899 ft65"><SPAN class="ft121">69.</SPAN><SPAN class="ft71">Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. Fi.</SPAN></P>
<P class="p900 ft65"><SPAN class="ft121">70.</SPAN><SPAN class="ft71">Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfalls- rådets yttrande över SKB:s </SPAN><NOBR>Fud-program</NOBR> 2007. M.</P>
<P class="p901 ft65"><SPAN class="ft121">71.</SPAN><SPAN class="ft71">Uppföljning av kriminalvårdens effektiviseringsarbete. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p95 ft65"><SPAN class="ft121">72.</SPAN><SPAN class="ft71">Effektivare signaler. N.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">73.</SPAN><SPAN class="ft71">Kemikalietillsyn</SPAN></P>
<P class="p870 ft65">– organisation och finansiering. M.</P>
<P class="p902 ft65"><SPAN class="ft121">74.</SPAN><SPAN class="ft71">Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">75.</SPAN><SPAN class="ft71">Ägande och förvaltning av hyreshus. Ju.</SPAN></P>
<P class="p294 ft65"><SPAN class="ft121">76.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">F-skatt</SPAN></NOBR> åt flera. Fi.</P>
<P class="p884 ft65"><SPAN class="ft121">77.</SPAN><SPAN class="ft71">Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor</SPAN></P>
<P class="p870 ft65">+ Lättläst + Daisy. S.</P>
<P class="p903 ft65"><SPAN class="ft121">78.</SPAN><SPAN class="ft71">Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen? S.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">79.</SPAN><SPAN class="ft71">Revisorers skadeståndsansvar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p904 ft65"><SPAN class="ft121">80.</SPAN><SPAN class="ft71">Beskattningstidpunkten för närings- verksamhet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">81.</SPAN><SPAN class="ft71">Stalkning – ett allvarligt brott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">82.</SPAN><SPAN class="ft74">Vägen tillbaka för överskuldsatta. Ju.</SPAN></P>
<P class="p905 ft65"><SPAN class="ft121">83.</SPAN><SPAN class="ft71">Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. A.</SPAN></P>
<P class="p906 ft65"><SPAN class="ft121">84.</SPAN><SPAN class="ft71">Alkolås för rattfyllerister och körkorts- prov i privat regi. N.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">85.</SPAN><SPAN class="ft71">Straff i proportion till brottets allvar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">86.</SPAN><SPAN class="ft71">Prövning av vindkraft. M.</SPAN></P>
<P class="p907 ft65"><SPAN class="ft121">87.</SPAN><SPAN class="ft71">Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p908 ft65"><SPAN class="ft121">88.</SPAN><SPAN class="ft71">Elektroniskt kungörande av författningar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p541 ft65"><SPAN class="ft121">89.</SPAN><SPAN class="ft71">Trygghetssystemen för företagare. N.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p4 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 3</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p5 ft4"><NOBR>2008-09-24</NOBR> 09:33:37</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389321x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p12 ft8">Statens offentliga utredningar 2008</P>
<P class="p857 ft42">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p12 ft17">Justitiedepartementet</P>
<P class="p909 ft65">Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]</P>
<P class="p910 ft65">Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]</P>
<P class="p911 ft65">Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]</P>
<P class="p909 ft65">Avskaffande av revisionsplikten för små företag. [32]</P>
<P class="p13 ft65">Framtidens polisutbildning. [39]</P>
<P class="p912 ft65">Människohandel och barnäktenskap – ett för- stärkt straffrättsligt skydd+ bilaga. [41]</P>
<P class="p913 ft65">Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport XI. [42]</P>
<P class="p914 ft162">Tre rapporter till Grundlagsutredningen. [43] Frågor om hyra och bostadsrätt. [47] Aktiekapital i privata aktiebolag. [49] Krisberedskapen i grundlagen.</P>
<P class="p915 ft162">Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport. [61]</P>
<P class="p13 ft65">Förstärkt skydd för företagshemligheter. [63]</P>
<P class="p916 ft65">Sekretess och offentliga biträden i utlännings- ärenden. [65]</P>
<P class="p13 ft65">Enklare redovisning. [67]</P>
<P class="p917 ft65">Uppföljning av kriminalvårdens effektiviser- ingsarbete. [71]</P>
<P class="p918 ft163">Ägande och förvaltning av hyreshus. [75] Revisorers skadeståndsansvar. [79] Stalkning – ett allvarligt brott. [81] Vägen tillbaka för överskuldsatta. [82] Straff i proportion till brottets allvar. [85]</P>
<P class="p919 ft65">Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. [87]</P>
<P class="p13 ft65">Elektroniskt kungörande av författningar. [88]</P>
<P class="p11 ft17">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p920 ft162">Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p12 ft17">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p921 ft162">Skyddet för samhällsviktig verksamhet. [50] Kustbevakningens rättsliga befogenheter. [55]</P>
<P class="p11 ft17">Socialdepartementet</P>
<P class="p13 ft65">Omreglering av apoteksmarknaden. [4]</P>
<P class="p922 ft65">21+1<INGENBILD zsrc="GWB389321xi2.jpg/" id="inl_img1">2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. [10].</P>
<P class="p13 ft65">LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]</P>
<P class="p13 ft65">Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten</P>
<P class="p923 ft162">– till nytta för brukaren. [18] Apoteksdatalagen. [28]</P>
<P class="p924 ft65">Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. [33]</P>
<P class="p13 ft65">Vårdval i Sverige. [37]</P>
<P class="p925 ft65">Handel med läkemedel för djur. [46] Värdigt liv i äldreomsorgen. [51]</P>
<P class="p926 ft65">Arbetsförmåga?</P>
<P class="p927 ft65">En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. [66]</P>
<P class="p928 ft65">Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [77]</P>
<P class="p929 ft65">Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen. [78]</P>
<P class="p930 ft17">Finansdepartementet</P>
<P class="p931 ft65">Finansiella sektorn bär frukt.</P>
<P class="p932 ft65">Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]</P>
<P class="p13 ft65">Timmar, kapital och teknologi</P>
<P class="p933 ft65">– vad betyder mest?</P>
<P class="p934 ft65">En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]</P>
<P class="p935 ft65">Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]</P>
<P class="p13 ft65">Ett stabsstöd i tiden. [22]</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p4 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 4</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p5 ft4"><NOBR>2008-09-24</NOBR> 09:33:37</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB389322x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p12 ft65">Lättare att samverka</P>
<P class="p936 ft65">– förslag om förändringar i samtjänstlagen. [34]</P>
<P class="p931 ft65">Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. [36]</P>
<P class="p937 ft65">EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. [38]</P>
<P class="p938 ft162">Skattelättnader för hushållstjänster. [57] Personnummer och samordningsnummer. [60]</P>
<P class="p939 ft65">Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. [69]</P>
<P class="p940 ft65">Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga ut- betalningar från välfärdssystemen. [74]</P>
<P class="p13 ft65"><NOBR>F-skatt</NOBR> åt flera. [76]</P>
<P class="p941 ft65">Beskattningstidpunkten för näringsverksam- het. [80]</P>
<P class="p930 ft17">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p942 ft65">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]</P>
<P class="p13 ft65">Bidrag på lika villkor. [8]</P>
<P class="p943 ft65">Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]</P>
<P class="p13 ft65">Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]</P>
<P class="p944 ft65">Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. [27]</P>
<P class="p945 ft65">Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. [29]</P>
<P class="p946 ft65">Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans.[30]</P>
<P class="p947 ft65">Legitimation och skärpta behörighets- regler. [52]</P>
<P class="p930 ft17">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p948 ft65">Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. [56]</P>
<P class="p930 ft17">Miljödepartementet</P>
<P class="p949 ft65">Att slutförvara långlivat farligt avfall i under- marksdeponi i berg. [19]</P>
<P class="p13 ft65">Svensk klimatpolitik. [24]</P>
<P class="p13 ft65">Miljödomstolarna – domkretsar – lokalisering</P>
<P class="p950 ft65">– handläggningsregler. [31]</P>
<P class="p13 ft65">En utvecklad havsmiljöförvaltning. [48]</P>
<P class="p13 ft65">Myndighet för miljön</P>
<P class="p951 ft65">– en granskning av Naturvårdsverket. [62] Bygg – helt enkelt! [68]</P>
<P class="p952 ft65">Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s <NOBR>Fud-program</NOBR> 2007. [70]</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p12 ft65">Kemikalietillsyn</P>
<P class="p953 ft65">– organisation och finansiering. [73] Prövning av vindkraft. [86]</P>
<P class="p954 ft17">Näringsdepartementet</P>
<P class="p955 ft65">Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]</P>
<P class="p956 ft65">Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]</P>
<P class="p957 ft65">Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.</P>
<P class="p958 ft65">+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]</P>
<P class="p959 ft162">Ett energieffektivare Sverige + Bilaga. [25] Bredband till hela landet. [40]</P>
<P class="p960 ft65">Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. [44]</P>
<P class="p961 ft65">Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation. [53]</P>
<P class="p13 ft65">Effektivare signaler. [72]</P>
<P class="p962 ft65">Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi. [84]</P>
<P class="p13 ft65">Trygghetssystemen för företagare. [89]</P>
<P class="p930 ft17">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P>
<P class="p931 ft65">Könsdiskriminerande reklam.</P>
<P class="p963 ft65">Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]</P>
<P class="p964 ft162">Rapporter från en <NOBR>mr-verkstad.</NOBR> [45] Egenansvar – med professionellt stöd. [58]</P>
<P class="p11 ft17">Kulturdepartementet</P>
<P class="p13 ft65">Värna språken – förslag till språklag. [26]</P>
<P class="p13 ft65"><NOBR>Digital-TV-övergången.</NOBR></P>
<P class="p933 ft65">+ Engelsk översättning.[35]</P>
<P class="p931 ft65">Föreningsfostran och tävlingsfostran.</P>
<P class="p965 ft65">En utvärdering av statens stöd till idrotten. [59]</P>
<P class="p966 ft65">Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. [64]</P>
<P class="p930 ft17">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p967 ft162">Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. [54] Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. [83]</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p4 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 5</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p5 ft4"><NOBR>2008-09-24</NOBR> 09:33:38</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GWB389SOU_2008__89.pdf1640567pdfTrygghetssystemen för företagarehttps://data.riksdagen.se/fil/0A0F9EED-F6D0-4238-871F-8B6DC946DB3D