<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2425065</hangar_id>
 <dok_id>GWB377</dok_id>
 <rm>2008</rm>
 <beteckning>77</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2008:77</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>77</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-09-08 15:17:30</systemdatum>
 <publicerad>2009-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GWB377/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GWB377</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB377</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 263px 0px 142px 148px;padding: 0px;border: none;width: 646px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 646px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 382px;padding: 0px;border:none;width: 264px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:620px;left:352px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 547px 0px 180px 147px;padding: 0px;border: none;width: 647px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 507px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 478px 302px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 1151px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_4 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:165px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:131px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_4 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:163px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:163px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:523px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:221px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:415px;height:221px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:391px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}



#page_88 #tx1 {position:absolute;top:306px;left:291px;width:200px;height:85px;}

#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:460px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:651px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:93px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:93px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_4 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:287px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:477px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:267px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:267px;}



#page_93 #tx1 {position:absolute;top:288px;left:281px;width:201px;height:119px;}

#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:445px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:356px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:497px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:247px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:415px;height:247px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:393px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}



#page_99 #tx1 {position:absolute;top:222px;left:281px;width:201px;height:153px;}

#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_5 {border:none;margin: 75px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:639px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 283px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:465px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:443px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:182px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:432px;height:182px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:439px;left:116px;z-index:-1;width:362px;height:238px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:362px;height:238px;}

#page_136 #inl_img1 {position:relative;width:1px;height:17px;}
#page_136 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:5px;}
#page_136 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_136 #inl_img4 {position:relative;width:5px;height:5px;}
#page_136 #inl_img5 {position:relative;width:0px;height:5px;}



#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 703px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 15px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 20px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 683px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:324px;left:61px;z-index:-1;width:344px;height:186px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:344px;height:186px;}

#page_137 #inl_img1 {position:relative;width:4px;height:0px;}
#page_137 #inl_img2 {position:relative;width:26px;height:1px;}
#page_137 #inl_img3 {position:relative;width:19px;height:3px;}
#page_137 #inl_img4 {position:relative;width:2px;height:0px;}
#page_137 #inl_img5 {position:relative;width:2px;height:0px;}
#page_137 #inl_img6 {position:relative;width:2px;height:0px;}
#page_137 #inl_img7 {position:relative;width:2px;height:0px;}
#page_137 #inl_img8 {position:relative;width:3px;height:0px;}
#page_137 #inl_img9 {position:relative;width:2px;height:0px;}
#page_137 #inl_img10 {position:relative;width:2px;height:0px;}
#page_137 #inl_img11 {position:relative;width:3px;height:0px;}
#page_137 #inl_img12 {position:relative;width:2px;height:0px;}
#page_137 #inl_img13 {position:relative;width:3px;height:0px;}
#page_137 #inl_img14 {position:relative;width:2px;height:0px;}
#page_137 #inl_img15 {position:relative;width:3px;height:1px;}
#page_137 #inl_img16 {position:relative;width:4px;height:1px;}
#page_137 #inl_img17 {position:relative;width:14px;height:7px;}
#page_137 #inl_img18 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img19 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img20 {position:relative;width:3px;height:1px;}
#page_137 #inl_img21 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img22 {position:relative;width:3px;height:1px;}
#page_137 #inl_img23 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img24 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img25 {position:relative;width:3px;height:1px;}
#page_137 #inl_img26 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img27 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img28 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img29 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img30 {position:relative;width:3px;height:1px;}
#page_137 #inl_img31 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img32 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img33 {position:relative;width:3px;height:1px;}
#page_137 #inl_img34 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img35 {position:relative;width:3px;height:1px;}
#page_137 #inl_img36 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img37 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img38 {position:relative;width:3px;height:1px;}
#page_137 #inl_img39 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_137 #inl_img40 {position:relative;width:5px;height:2px;}
#page_137 #inl_img41 {position:relative;width:4px;height:8px;}
#page_137 #inl_img42 {position:relative;width:53px;height:5px;}
#page_137 #inl_img43 {position:relative;width:52px;height:11px;}
#page_137 #inl_img44 {position:relative;width:8px;height:32px;}
#page_137 #inl_img45 {position:relative;width:7px;height:32px;}
#page_137 #inl_img46 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_137 #inl_img47 {position:relative;width:4px;height:2px;}
#page_137 #inl_img48 {position:relative;width:4px;height:8px;}
#page_137 #inl_img49 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_137 #inl_img50 {position:relative;width:4px;height:2px;}
#page_137 #inl_img51 {position:relative;width:8px;height:33px;}
#page_137 #inl_img52 {position:relative;width:81px;height:33px;}



#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:245px;left:57px;z-index:-1;width:434px;height:149px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:434px;height:149px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:102px;left:48px;z-index:-1;width:356px;height:207px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:356px;height:207px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 709px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 22px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 691px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_3 {border:none;margin: 6px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:311px;left:46px;z-index:-1;width:350px;height:169px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:350px;height:169px;}

#page_141 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_141 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_141 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_141 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:7px;}



#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:578px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:578px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:562px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:194px;left:57px;z-index:-1;width:429px;height:98px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:429px;height:98px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:105px;left:54px;z-index:-1;width:355px;height:171px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:355px;height:171px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:118px;z-index:-1;width:344px;height:168px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:344px;height:168px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:120px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:600px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:429px;height:600px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:262px;left:112px;z-index:-1;width:349px;height:155px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:349px;height:155px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:71px;z-index:-1;width:345px;height:164px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:345px;height:164px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:382px;left:0px;z-index:-1;width:352px;height:35px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:352px;height:35px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:244px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:429px;height:244px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:57px;z-index:-1;width:427px;height:613px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:427px;height:613px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:291px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:381px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:425px;height:381px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:644px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:644px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:596px;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:596px;}

#page_162 #inl_img1 {position:relative;width:0px;height:20px;}
#page_162 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_162 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_162 #inl_img4 {position:relative;width:8px;height:7px;}
#page_162 #inl_img5 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_162 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:7px;}
#page_162 #inl_img7 {position:relative;width:8px;height:7px;}



#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:209px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:499px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:499px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:586px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:106px;left:82px;z-index:-1;width:320px;height:261px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:320px;height:261px;}

#page_167 #inl_img1 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_167 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_167 #inl_img3 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_167 #inl_img4 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_167 #inl_img5 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_167 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_167 #inl_img7 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_167 #inl_img8 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_167 #inl_img9 {position:relative;width:0px;height:3px;}



#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:57px;z-index:-1;width:427px;height:163px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:427px;height:163px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:64px;z-index:-1;width:303px;height:200px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:303px;height:200px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:133px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:599px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:599px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:122px;left:130px;z-index:-1;width:341px;height:208px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:341px;height:208px;}

#page_174 #inl_img1 {position:relative;width:19px;height:9px;}
#page_174 #inl_img2 {position:relative;width:19px;height:10px;}
#page_174 #inl_img3 {position:relative;width:21px;height:14px;}
#page_174 #inl_img4 {position:relative;width:19px;height:14px;}
#page_174 #inl_img5 {position:relative;width:19px;height:15px;}
#page_174 #inl_img6 {position:relative;width:20px;height:10px;}
#page_174 #inl_img7 {position:relative;width:7px;height:7px;}



#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:361px;left:109px;z-index:-1;width:361px;height:254px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:361px;height:254px;}

#page_176 #inl_img1 {position:relative;width:0px;height:18px;}
#page_176 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:6px;}
#page_176 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:6px;}



#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 58px;padding: 0px;border:none;width: 500px;overflow: hidden;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:542px;left:57px;z-index:-1;width:398px;height:38px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:398px;height:38px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:192px;left:37px;z-index:-1;width:360px;height:173px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:360px;height:173px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:57px;z-index:-1;width:446px;height:583px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:446px;height:583px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:207px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:537px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:429px;height:537px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:42px;z-index:-1;width:348px;height:200px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:348px;height:200px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:1px;z-index:-1;width:355px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:355px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 58px;padding: 0px;border:none;width: 500px;overflow: hidden;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:57px;z-index:-1;width:415px;height:289px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:415px;height:289px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:140px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:54px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:423px;height:54px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:347px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:265px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:424px;height:265px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:403px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:221px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:432px;height:221px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:209px;left:130px;z-index:-1;width:340px;height:203px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:340px;height:203px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:162px;z-index:-1;width:326px;height:178px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:326px;height:178px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:21px;z-index:-1;width:225px;height:156px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:225px;height:156px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:57px;z-index:-1;width:425px;height:676px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:425px;height:676px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:512px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:413px;height:512px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:506px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:242px;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:413px;height:242px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:685px;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:413px;height:685px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:143px;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:413px;height:143px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:415px;height:545px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:415px;height:545px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:416px;height:251px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:416px;height:251px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:613px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:413px;height:613px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:669px;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:413px;height:669px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:502px;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:413px;height:502px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:170px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 235px;padding: 0px;border: none;width: 559px;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:55px;z-index:-1;width:428px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:428px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:358px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:398px;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:413px;height:398px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:481px;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:413px;height:481px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:81px;z-index:-1;width:408px;height:146px;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:408px;height:146px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:380px;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:413px;height:380px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:41px;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:413px;height:41px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:243px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:483px;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:413px;height:483px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:699px;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:413px;height:699px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:294px;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:413px;height:294px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:510px;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:413px;height:510px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:187px;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:413px;height:187px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:632px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:206px;left:113px;z-index:-1;width:342px;height:135px;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:342px;height:135px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:669px;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:413px;height:669px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:170px;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:413px;height:170px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_420 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_420 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:147px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:609px;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:413px;height:609px;}




#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}

#page_431 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:651px;}
#page_431 #dimg1 #img1 {width:413px;height:651px;}




#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_438 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_438 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_439 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_439 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_441 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_441 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:201px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:531px;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:418px;height:531px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_444 #dimg1 {position:absolute;top:316px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:404px;}
#page_444 #dimg1 #img1 {width:416px;height:404px;}




#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_449 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_449 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:188px;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:425px;height:188px;}




#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_465 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_465 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_466 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_466 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_472 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_472 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_474 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:677px;}
#page_474 #dimg1 #img1 {width:413px;height:677px;}




#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_475 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:265px;}
#page_475 #dimg1 #img1 {width:413px;height:265px;}




#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_483 #dimg1 {position:absolute;top:122px;left:20px;z-index:-1;width:304px;height:166px;}
#page_483 #dimg1 #img1 {width:304px;height:166px;}




#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_484 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:92px;z-index:-1;width:295px;height:196px;}
#page_484 #dimg1 #img1 {width:295px;height:196px;}




#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_485 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_485 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_490 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:66px;z-index:-1;width:331px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_490 #dimg1 #img1 {width:331px;height:1px;}




#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 318px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 400px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_3 {border:none;margin: 257px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_491 #dimg1 {position:absolute;top:312px;left:20px;z-index:-1;width:307px;height:141px;}
#page_491 #dimg1 #img1 {width:307px;height:141px;}

#page_491 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_491 #inl_img2 {position:relative;width:2px;height:8px;}
#page_491 #inl_img3 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_491 #inl_img4 {position:relative;width:2px;height:8px;}
#page_491 #inl_img5 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_491 #inl_img6 {position:relative;width:2px;height:8px;}
#page_491 #inl_img7 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_491 #inl_img8 {position:relative;width:2px;height:7px;}
#page_491 #inl_img9 {position:relative;width:7px;height:12px;}
#page_491 #inl_img10 {position:relative;width:7px;height:12px;}
#page_491 #inl_img11 {position:relative;width:3px;height:12px;}



#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 240px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 23px 0px 0px 71px;padding: 0px;border:none;width: 181px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_492 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:84px;z-index:-1;width:302px;height:141px;}
#page_492 #dimg1 #img1 {width:302px;height:141px;}

#page_492 #inl_img1 {position:relative;width:9px;height:9px;}
#page_492 #inl_img2 {position:relative;width:2px;height:9px;}
#page_492 #inl_img3 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_492 #inl_img4 {position:relative;width:2px;height:8px;}
#page_492 #inl_img5 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_492 #inl_img6 {position:relative;width:9px;height:8px;}
#page_492 #inl_img7 {position:relative;width:2px;height:8px;}
#page_492 #inl_img8 {position:relative;width:7px;height:14px;}
#page_492 #inl_img9 {position:relative;width:7px;height:14px;}
#page_492 #inl_img10 {position:relative;width:3px;height:14px;}



#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:253px;left:1px;z-index:-1;width:417px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:417px;height:1px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_495 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_495 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_508 #dimg1 {position:absolute;top:662px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:87px;}
#page_508 #dimg1 #img1 {width:413px;height:87px;}




#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_509 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:570px;}
#page_509 #dimg1 #img1 {width:413px;height:570px;}




#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_510 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_510 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}





#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_514 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_514 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_515 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_515 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_518 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_518 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_519 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_519 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_521 #dimg1 {position:absolute;top:120px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:612px;}
#page_521 #dimg1 #img1 {width:415px;height:612px;}




#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_522 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_522 #dimg1 #img1 {width:418px;height:1px;}




#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_523 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:1px;z-index:-1;width:417px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_523 #dimg1 #img1 {width:417px;height:1px;}




#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_524 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_524 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_525 #dimg1 {position:absolute;top:639px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:113px;}
#page_525 #dimg1 #img1 {width:413px;height:113px;}




#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_526 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_526 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_526 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:711px;}
#page_526 #dimg1 #img1 {width:413px;height:711px;}




#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_527 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:153px;}
#page_527 #dimg1 #img1 {width:413px;height:153px;}




#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_529 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_529 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_546 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_546 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_547 #dimg1 {position:absolute;top:427px;left:100px;z-index:-1;width:250px;height:188px;}
#page_547 #dimg1 #img1 {width:250px;height:188px;}




#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_548 #dimg1 {position:absolute;top:137px;left:184px;z-index:-1;width:235px;height:193px;}
#page_548 #dimg1 #img1 {width:235px;height:193px;}

#page_548 #inl_img1 {position:relative;width:0px;height:19px;}
#page_548 #inl_img2 {position:relative;width:14px;height:5px;}
#page_548 #inl_img3 {position:relative;width:10px;height:5px;}
#page_548 #inl_img4 {position:relative;width:24px;height:10px;}



#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_550 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_550 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_554 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:485px;}
#page_554 #dimg1 #img1 {width:413px;height:485px;}




#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_555 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:518px;}
#page_555 #dimg1 #img1 {width:413px;height:518px;}




#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_557 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_557 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_558 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_558 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_566 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_566 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_568 #dimg1 {position:absolute;top:165px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:591px;}
#page_568 #dimg1 #img1 {width:413px;height:591px;}




#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_569 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:291px;}
#page_569 #dimg1 #img1 {width:413px;height:291px;}




#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_571 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_571 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_572 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_572 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_573 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_573 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_575 #dimg1 {position:absolute;top:501px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:234px;}
#page_575 #dimg1 #img1 {width:413px;height:234px;}




#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_576 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_576 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_576 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:665px;}
#page_576 #dimg1 #img1 {width:413px;height:665px;}




#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_577 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_577 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_578 #dimg1 {position:absolute;top:539px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_578 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_580 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:427px;height:89px;}
#page_580 #dimg1 #img1 {width:427px;height:89px;}




#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_584 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_584 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_585 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_585 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_586 #dimg1 {position:absolute;top:104px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:640px;}
#page_586 #dimg1 #img1 {width:423px;height:640px;}




#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_587 #dimg1 {position:absolute;top:163px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:557px;}
#page_587 #dimg1 #img1 {width:417px;height:557px;}




#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_588 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:492px;}
#page_588 #dimg1 #img1 {width:415px;height:492px;}




#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_589 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_589 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_590 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_590 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_591 #dimg1 {position:absolute;top:598px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_591 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_592 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_592 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_593 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_593 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_594 #dimg1 {position:absolute;top:87px;left:0px;z-index:-1;width:185px;height:174px;}
#page_594 #dimg1 #img1 {width:185px;height:174px;}




#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_595 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:93px;z-index:-1;width:390px;height:213px;}
#page_595 #dimg1 #img1 {width:390px;height:213px;}




#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_597 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:93px;z-index:-1;width:390px;height:146px;}
#page_597 #dimg1 #img1 {width:390px;height:146px;}




#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_598 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:24px;z-index:-1;width:392px;height:551px;}
#page_598 #dimg1 #img1 {width:392px;height:551px;}




#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_599 #dimg1 {position:absolute;top:353px;left:88px;z-index:-1;width:392px;height:89px;}
#page_599 #dimg1 #img1 {width:392px;height:89px;}




#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_600 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_600 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_605 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_605 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:87px;}
#page_605 #dimg1 #img1 {width:413px;height:87px;}




#page_606 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_606 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:674px;}
#page_606 #dimg1 #img1 {width:415px;height:674px;}




#page_607 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_608 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_608 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_608 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_609 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_609 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_609 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_610 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_611 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_611 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_611 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_612 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_613 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_614 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_614 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_614 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_615 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_615 #dimg1 {position:absolute;top:600px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_615 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_616 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_616 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_616 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_617 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_617 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_617 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_618 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_619 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_620 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_621 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_621 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_621 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_622 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_623 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_624 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_624 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_624 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_625 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_625 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_625 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_626 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_626 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_626 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_627 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_628 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_629 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_630 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_631 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_632 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_632 #dimg1 {position:absolute;top:165px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:587px;}
#page_632 #dimg1 #img1 {width:413px;height:587px;}




#page_633 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_633 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_633 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_633 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:700px;}
#page_633 #dimg1 #img1 {width:413px;height:700px;}




#page_634 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_634 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:118px;}
#page_634 #dimg1 #img1 {width:413px;height:118px;}




#page_635 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_635 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_635 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_636 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_637 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_638 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_639 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_639 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:132px;z-index:-1;width:305px;height:140px;}
#page_639 #dimg1 #img1 {width:305px;height:140px;}




#page_640 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_641 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_641 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_641 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_642 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_642 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_642 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_643 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_643 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_643 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_644 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_644 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_644 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_645 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_646 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_646 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_646 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_647 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_647 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_647 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_648 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_648 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_648 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_649 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_649 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_649 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_650 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_650 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_650 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_651 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_652 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_653 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_654 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_655 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_656 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_657 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_658 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_658 #dimg1 {position:absolute;top:135px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:482px;}
#page_658 #dimg1 #img1 {width:425px;height:482px;}




#page_659 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_659 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:58px;z-index:-1;width:426px;height:676px;}
#page_659 #dimg1 #img1 {width:426px;height:676px;}




#page_660 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_660 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:587px;}
#page_660 #dimg1 #img1 {width:413px;height:587px;}




#page_661 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_661 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_661 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_662 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_663 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_664 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_665 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_666 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_666 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_666 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_667 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_668 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_669 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_670 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_670 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_670 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_671 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_671 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_671 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_672 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_673 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_673 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_673 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_674 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_675 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_676 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_676 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_676 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_677 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_677 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_677 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_678 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_678 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_678 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_679 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_680 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_681 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_681 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_681 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_682 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_682 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_682 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_683 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_684 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_685 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_686 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_687 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_688 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_689 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_689 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:493px;}
#page_689 #dimg1 #img1 {width:413px;height:493px;}




#page_690 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_690 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:312px;}
#page_690 #dimg1 #img1 {width:413px;height:312px;}




#page_691 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_692 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_693 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_694 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_695 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_696 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_697 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_698 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_699 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_700 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_701 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 41px 'Arial';line-height: 47px;}
.ft1{font: italic 23px 'Times New Roman';line-height: 34px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft10{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft11{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft13{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft14{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft15{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft17{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft18{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft19{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft20{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft22{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft24{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft26{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft27{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft30{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 23px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 23px;line-height: 17px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft34{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 19px;}
.ft35{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft36{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 19px;}
.ft37{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft38{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft39{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 19px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft41{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft42{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft43{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 19px;}
.ft44{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 20px;}
.ft45{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft46{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft47{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft48{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft49{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft50{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft51{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 20px;}
.ft52{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft53{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft54{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft55{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft57{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft58{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft59{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft60{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft61{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft62{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft63{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft64{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft65{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft66{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft67{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft68{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft69{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft70{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft71{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft72{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft73{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft74{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft75{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft76{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft77{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 29px;line-height: 18px;}
.ft78{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft79{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft80{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft81{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft82{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft83{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft84{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft85{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft86{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft87{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft88{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft89{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft90{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft91{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft92{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft93{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft94{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft95{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft96{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft97{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft98{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft99{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft100{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft101{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft102{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft103{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft104{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft105{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft106{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft107{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft108{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft109{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft110{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft111{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft112{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft113{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft114{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft115{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft116{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft117{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft118{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft119{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft120{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft121{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft122{font: italic 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft123{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft124{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft125{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 12px;}
.ft126{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft127{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft128{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft129{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft130{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft131{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft132{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft133{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft134{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft135{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft136{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft137{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft138{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft139{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft140{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft141{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft142{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft143{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft144{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft145{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft146{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft147{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft148{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft149{font: 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft150{font: 10px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft151{font: 10px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft152{font: 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft153{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft154{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft155{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft156{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft157{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft158{font: bold 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft159{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft160{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft161{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft162{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft163{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft164{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft165{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft166{font: bold 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft167{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft168{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft169{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft170{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft171{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft172{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft173{font: 9px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft174{font: 9px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft175{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 13px;}
.ft176{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft177{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft178{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft179{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft180{font: 8px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft181{font: 8px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft182{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft183{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft184{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft185{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft186{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft187{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft188{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft189{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft190{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft191{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft192{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft193{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft194{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft195{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft196{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft197{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft198{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft199{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft200{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft201{font: bold 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft202{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft203{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft204{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft205{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft206{font: 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft207{font: 10px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft208{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft209{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft210{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft211{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft212{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft213{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft214{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft215{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft216{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft217{font: 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft218{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft219{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft220{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft221{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft222{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft223{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft224{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft225{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft226{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft227{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft228{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft229{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft230{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft231{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft232{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft233{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 249px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 424px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 531px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 510px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 272px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 116px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 355px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 360px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 352px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 360px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 360px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 363px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 340px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 356px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 372px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 376px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 345px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 185px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p52{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 153px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 144px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 122px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 135px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 156px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p58{text-align: left;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 306px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p77{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p105{text-align: justify;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p116{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p130{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 147px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 428px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 332px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: right;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 319px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 550px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 190px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: justify;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 602px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p309{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p310{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p311{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 637px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 78px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 74px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 616px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 335px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;margin-top: 498px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 320px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p367{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p376{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;margin-top: 377px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 123px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 518px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: center;padding-right: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p388{text-align: right;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: right;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: left;margin-top: 307px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 481px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 379px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: right;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: center;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p417{text-align: right;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: left;margin-top: 411px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 322px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: right;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 225px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 162px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 262px;padding-right: 260px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 198px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 671px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 275px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;margin-top: 653px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 123px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 714px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 158px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 337px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 305px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 322px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p541{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p542{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p547{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p552{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p553{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p557{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:160px;height:15px;}
.p558{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p561{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p568{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p569{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:77px;height:11px;}
.p570{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:55px;height:12px;}
.p571{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:60px;height:12px;}
.p572{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:12px;}
.p573{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:12px;}
.p574{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:12px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 72px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p580{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:145px;height:12px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:63px;height:12px;}
.p584{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:12px;}
.p585{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:12px;}
.p586{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:12px;}
.p587{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:12px;}
.p588{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:12px;}
.p589{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:4px;height:12px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 98px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p594{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p595{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p602{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p603{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p604{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p605{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p615{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p616{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p617{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p618{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p619{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 321px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p621{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p622{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p623{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p626{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p627{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:12px;}
.p635{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:75px;height:11px;}
.p636{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:72px;height:12px;}
.p637{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:13px;}
.p638{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:12px;}
.p639{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:63px;height:13px;}
.p640{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:58px;height:13px;}
.p641{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:72px;height:10px;}
.p642{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:13px;}
.p643{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:65px;height:12px;}
.p644{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:61px;height:14px;}
.p645{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:13px;}
.p646{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:72px;height:14px;}
.p647{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:62px;height:14px;}
.p648{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:64px;height:13px;}
.p649{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:12px;}
.p650{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:65px;height:7px;}
.p651{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:14px;}
.p652{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p656{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:83px;height:14px;}
.p657{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:14px;}
.p658{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:82px;height:14px;}
.p659{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:75px;height:55px;}
.p660{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:83px;height:33px;}
.p661{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:54px;height:32px;}
.p662{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:73px;height:45px;}
.p663{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:61px;height:13px;}
.p664{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:12px;}
.p665{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:82px;height:144px;}
.p666{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p682{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p683{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p684{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p688{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p689{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p695{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p696{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p706{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p715{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 44px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p742{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p743{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p747{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 257px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p749{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p750{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p751{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p752{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p753{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p754{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p755{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p756{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p757{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p758{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-right: 364px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p770{text-align: left;padding-left: 238px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p777{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p778{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p779{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p780{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p787{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:58px;height:14px;}
.p788{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:12px;}
.p789{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p790{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p791{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p792{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 306px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p808{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p814{text-align: center;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: center;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p817{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 78px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p833{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p834{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 333px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 341px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p843{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p864{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p865{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p866{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p875{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p879{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p883{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p884{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p886{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 225px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p889{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:14px;}
.p890{text-align: center;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p896{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p897{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p898{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 590px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p904{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p905{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 427px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p912{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p917{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p930{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-right: 345px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p960{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p963{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p968{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p971{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-right: 352px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p985{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-right: 376px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 154px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1007{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1008{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-right: 324px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1014{text-align: left;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1023{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-right: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1037{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1041{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1047{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1057{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1063{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1066{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1067{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1068{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1083{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 83px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1099{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1106{text-align: right;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1107{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-right: 304px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1116{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1120{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 327px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1134{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 418px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1154{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1158{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1168{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1169{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1176{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1179{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1189{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 422px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1201{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1205{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 9px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 9px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1212{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1213{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 9px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1215{text-align: right;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1217{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: left;padding-right: 351px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1221{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 93px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1226{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1231{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 342px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1235{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1236{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1237{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1238{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1241{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: left;padding-right: 325px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: left;padding-right: 324px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1247{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: left;padding-right: 339px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1253{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1255{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 377px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1257{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p1260{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1261{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1263{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1264{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1265{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1266{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: right;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1269{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1270{text-align: right;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 134px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1273{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1274{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1276{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 67px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1277{text-align: right;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1278{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1279{text-align: center;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1281{text-align: center;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1282{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1286{text-align: right;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1287{text-align: center;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1288{text-align: center;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1289{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1293{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 345px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1294{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1299{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1300{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1301{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1302{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1303{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1304{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1305{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1307{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1315{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1317{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 346px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1318{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1321{text-align: center;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1322{text-align: center;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1323{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1324{text-align: left;padding-right: 364px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1325{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1326{text-align: left;padding-right: 301px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p1328{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1329{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1330{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1331{text-align: right;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1332{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1333{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1334{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p1335{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1336{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1337{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1338{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 340px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1339{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1340{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 322px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1341{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1342{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1343{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1344{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1345{text-align: justify;padding-right: 304px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1346{text-align: left;padding-right: 366px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1348{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1349{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1350{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1351{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1352{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 129px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1353{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1354{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1355{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1356{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1357{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 416px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1358{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1359{text-align: left;padding-right: 392px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1360{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p1362{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 307px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1363{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1364{text-align: center;padding-left: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1365{text-align: right;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1366{text-align: center;padding-left: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1367{text-align: right;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1368{text-align: center;padding-left: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1369{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1370{text-align: right;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1371{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p1372{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1373{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1374{text-align: left;padding-left: 233px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1375{text-align: left;padding-left: 244px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1376{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1377{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1378{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1379{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1380{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 474px;margin-bottom: 0px;}
.p1381{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 384px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1382{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1383{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1384{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1385{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1386{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1388{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1389{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1390{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1391{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1392{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1393{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1394{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1395{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1396{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1397{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1398{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1399{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1400{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1401{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1402{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1403{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1404{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1405{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1406{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 312px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1407{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1408{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1409{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1410{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1411{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1412{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1413{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1414{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p1415{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1416{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1417{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1418{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1419{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1420{text-align: justify;padding-left: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1421{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1422{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1423{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1424{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1425{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1426{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1427{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1428{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1429{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1430{text-align: left;padding-left: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1431{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1432{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1433{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1434{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1435{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1436{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1437{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:77px;height:53px;}
.p1438{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:66px;height:52px;}
.p1439{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:60px;height:18px;}
.p1440{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:60px;height:50px;}
.p1441{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:82px;height:18px;}
.p1442{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:71px;height:20px;}
.p1443{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:69px;height:44px;}
.p1444{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:82px;height:19px;}
.p1445{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:18px;}
.p1446{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:41px;}
.p1447{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:10px;}
.p1448{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p1449{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 436px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 1px;}
.p1450{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1451{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1452{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1453{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p1454{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1455{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:25px;}
.p1456{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:28px;}
.p1457{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:27px;}
.p1458{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:72px;height:25px;}
.p1459{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:85px;height:26px;}
.p1460{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:70px;height:26px;}
.p1461{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:74px;height:28px;}
.p1462{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:25px;}
.p1463{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:26px;}
.p1464{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:25px;}
.p1465{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:65px;height:25px;}
.p1466{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:30px;}
.p1467{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:9px;}
.p1468{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:26px;}
.p1469{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1470{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1471{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1472{text-align: center;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1473{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1474{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1475{text-align: center;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1476{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1477{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1478{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p1479{text-align: right;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1480{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1481{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1482{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1483{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1484{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1485{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1486{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1487{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1488{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1489{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1490{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p1491{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1492{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1493{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1494{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1495{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1496{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p1497{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1498{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1500{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1501{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1502{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1503{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1504{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1505{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1506{text-align: left;padding-right: 339px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1507{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1508{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1509{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1510{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1511{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1512{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1513{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p1514{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1515{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p1516{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1517{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1518{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p1519{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p1520{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1521{text-align: left;padding-left: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1522{text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1523{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1524{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1525{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1526{text-align: left;padding-right: 335px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1527{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1528{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1529{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1530{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 329px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1531{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 132px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1532{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1533{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1534{text-align: left;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p1535{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1536{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 132px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1537{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1538{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1539{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1540{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1541{text-align: center;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1542{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1543{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1544{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 410px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1545{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1546{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1547{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1548{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1549{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1550{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1551{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1552{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p1553{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1554{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p1555{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1556{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1557{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1558{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1559{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1560{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1561{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1562{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1563{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1564{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p1565{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1567{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1568{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p1569{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1570{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1571{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 452px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1572{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p1573{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1574{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1575{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1576{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1577{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1578{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1579{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1580{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1581{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1582{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1583{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1584{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1585{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1586{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1587{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1588{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1589{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1590{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1591{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: -5px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td192{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td193{border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td194{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td195{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td197{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td198{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td199{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td200{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td201{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td202{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td203{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td204{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td205{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td223{border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td224{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td225{border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td226{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td227{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td228{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td229{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td230{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td234{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td235{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td236{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td237{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td239{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td240{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td241{border-left: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td242{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td243{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td244{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td245{border-right: #000000 1px solid;border-top: #333333 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td246{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td247{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td248{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td250{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td251{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td252{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td253{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td254{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td255{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td256{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td257{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td258{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td259{border-left: #c0c0c0 1px solid;border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td278{border-left: #333333 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td339{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td352{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td353{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td354{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td356{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td361{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td365{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td366{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td367{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td370{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td371{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td375{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td376{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td377{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td378{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td379{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-right: #000000 1px solid;border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td381{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td382{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td383{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td384{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-right: #000000 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td389{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td390{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td391{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td392{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td394{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td395{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td396{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td397{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td398{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td399{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td400{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td401{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td402{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td403{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td404{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td405{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td406{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td407{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td408{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td409{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td410{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td411{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td412{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td413{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td414{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td415{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td416{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td417{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td418{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td419{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td420{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td422{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td423{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td424{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td425{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td426{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td427{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td428{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td429{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td430{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td431{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td432{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td433{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td434{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td435{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td436{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td437{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td438{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td439{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td440{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td441{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td442{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td443{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td444{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td445{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td446{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td447{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td448{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td449{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td450{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td451{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td452{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td453{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td454{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td455{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td456{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td457{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td458{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td459{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td460{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td461{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td462{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td463{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td464{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td465{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td466{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td467{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td468{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td469{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td470{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td471{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td472{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td473{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td474{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td475{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td476{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td477{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td478{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td479{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td480{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td481{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td482{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td483{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td484{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td485{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td486{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td487{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td488{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td489{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td490{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td491{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td492{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td493{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td494{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td495{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td496{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td497{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td498{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td499{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td500{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td501{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td502{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td503{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td504{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td505{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td506{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td507{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td508{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td509{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td510{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td511{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td512{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td513{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td514{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td515{border-bottom: #000080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td516{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td517{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td518{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td519{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td520{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td521{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td522{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td523{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td524{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td525{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td526{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td527{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td528{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td529{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td530{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td531{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td532{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 22px;}
.tr1{height: 35px;}
.tr2{height: 34px;}
.tr3{height: 52px;}
.tr4{height: 17px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 21px;}
.tr7{height: 37px;}
.tr8{height: 38px;}
.tr9{height: 29px;}
.tr10{height: 28px;}
.tr11{height: 27px;}
.tr12{height: 36px;}
.tr13{height: 55px;}
.tr14{height: 948px;}
.tr15{height: 0px;}
.tr16{height: 5px;}
.tr17{height: 19px;}
.tr18{height: 61px;}
.tr19{height: 57px;}
.tr20{height: 45px;}
.tr21{height: 16px;}
.tr22{height: 20px;}
.tr23{height: 14px;}
.tr24{height: 25px;}
.tr25{height: 43px;}
.tr26{height: 49px;}
.tr27{height: 15px;}
.tr28{height: 23px;}
.tr29{height: 24px;}
.tr30{height: 11px;}
.tr31{height: 12px;}
.tr32{height: 13px;}
.tr33{height: 26px;}
.tr34{height: 77px;}
.tr35{height: 60px;}
.tr36{height: 69px;}
.tr37{height: 46px;}
.tr38{height: 4px;}
.tr39{height: 9px;}
.tr40{height: 10px;}
.tr41{height: 30px;}
.tr42{height: 7px;}
.tr43{height: 6px;}
.tr44{height: 8px;}
.tr45{height: 75px;}
.tr46{height: 72px;}
.tr47{height: 47px;}
.tr48{height: 83px;}
.tr49{height: 82px;}
.tr50{height: 31px;}
.tr51{height: 40px;}
.tr52{height: 2px;}
.tr53{height: 3px;}
.tr54{height: 1px;}
.tr55{height: 58px;}
.tr56{height: 67px;}
.tr57{height: 33px;}
.tr58{height: 32px;}
.tr59{height: 41px;}
.tr60{height: 39px;}
.tr61{height: 56px;}
.tr62{height: 44px;}
.tr63{height: 53px;}
.tr64{height: 85px;}

.t0{width: 342px;margin-top: 31px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 415px;margin-top: 148px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 1085px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 416px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 416px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 482px;font: bold 15px 'Arial';}
.t9{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t12{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t13{width: 409px;margin-left: 76px;margin-top: 147px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t14{width: 406px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 8px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 416px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t20{width: 321px;margin-top: 17px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t21{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t22{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t23{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t26{width: 321px;margin-left: 76px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t27{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t28{width: 415px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 415px;margin-left: 76px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t30{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t31{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 12px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t32{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t33{width: 432px;margin-top: 9px;font: italic 11px 'Arial';}
.t34{width: 392px;margin-left: 19px;margin-top: 30px;font: 8px 'Arial';}
.t35{width: 360px;margin-left: 49px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: italic 11px 'Arial';}
.t37{width: 383px;margin-left: 14px;margin-top: 17px;font: 9px 'Arial';}
.t38{width: 354px;margin-left: 5px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t39{width: 273px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: italic 12px 'Arial';}
.t40{width: 383px;margin-left: 12px;margin-top: 14px;font: 8px 'Arial';}
.t41{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 21px;font: italic 11px 'Arial';}
.t42{width: 390px;margin-left: 17px;margin-top: 18px;font: 11px 'Arial';}
.t43{width: 350px;margin-left: 94px;margin-top: 19px;font: 11px 'Arial';}
.t44{width: 427px;margin-left: 1px;margin-top: 29px;font: italic 11px 'Arial';}
.t45{width: 388px;margin-top: 22px;font: 8px 'Arial';}
.t46{width: 415px;margin-top: 29px;font: 11px 'Arial';}
.t47{width: 487px;margin-left: 10px;font: bold 9px 'Arial';}
.t48{width: 349px;margin-left: 1px;margin-top: 6px;font: italic 12px 'Arial';}
.t49{width: 427px;margin-left: 1px;margin-top: 9px;font: italic 12px 'Arial';}
.t50{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: italic 12px 'Arial';}
.t51{width: 292px;margin-left: 1px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 348px;margin-left: 29px;margin-top: 9px;font: 10px 'Arial';}
.t53{width: 311px;margin-left: 77px;margin-top: 22px;font: 10px 'Arial';}
.t54{width: 331px;margin-left: 10px;margin-top: 35px;font: 11px 'Arial';}
.t55{width: 380px;margin-top: 29px;font: 11px 'Arial';}
.t56{width: 410px;margin-left: 66px;margin-top: 12px;font: 9px 'Arial';}
.t57{width: 389px;margin-left: 82px;margin-top: 20px;font: 11px 'Arial';}
.t58{width: 331px;margin-left: 88px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t59{width: 387px;margin-left: 79px;margin-top: 18px;font: 10px 'Arial';}
.t60{width: 396px;margin-top: 7px;font: italic 12px 'Arial';}
.t61{width: 395px;margin-top: 20px;font: 11px 'Arial';}
.t62{width: 443px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: italic 11px 'Arial';}
.t63{width: 370px;margin-left: 83px;margin-top: 18px;font: 8px 'Arial';}
.t64{width: 427px;margin-left: 1px;margin-top: 8px;font: italic 11px 'Arial';}
.t65{width: 396px;margin-left: 5px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t66{width: 356px;margin-top: 9px;font: italic 11px 'Arial';}
.t67{width: 412px;margin-top: 9px;font: italic 11px 'Arial';}
.t68{width: 421px;margin-left: 1px;margin-top: 7px;font: italic 12px 'Arial';}
.t69{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t70{width: 330px;margin-top: 7px;font: italic 12px 'Arial';}
.t71{width: 432px;margin-top: 6px;font: italic 12px 'Arial';}
.t72{width: 399px;margin-top: 18px;font: 11px 'Arial';}
.t73{width: 403px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: 11px 'Arial';}
.t74{width: 271px;margin-left: 5px;margin-top: 20px;font: 9px 'Arial';}
.t75{width: 377px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: italic 12px 'Arial';}
.t76{width: 415px;font: 11px 'Times New Roman';}
.t77{width: 432px;margin-top: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t78{width: 483px;margin-top: 29px;font: 11px 'Arial';}
.t79{width: 483px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t80{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 30px;font: italic 12px 'Arial';}
.t81{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 34px;font: italic 12px 'Arial';}
.t82{width: 427px;margin-top: 6px;font: italic 12px 'Arial';}
.t83{width: 416px;margin-left: 63px;margin-top: 26px;font: 9px 'Arial';}
.t84{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 8px 'Arial';}
.t85{width: 431px;margin-top: 8px;font: italic 12px 'Arial';}
.t86{width: 425px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 11px 'Arial';}
.t87{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t88{width: 419px;margin-left: 65px;margin-top: 8px;font: italic 12px 'Arial';}
.t89{width: 257px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: italic 12px 'Arial';}
.t90{width: 427px;margin-top: 8px;font: italic 12px 'Arial';}
.t91{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 33px;font: italic 12px 'Arial';}
.t92{width: 415px;margin-left: 1px;margin-top: 19px;font: 11px 'Arial';}
.t93{width: 412px;margin-left: 67px;margin-top: 19px;font: 13px 'Arial';}
.t94{width: 332px;margin-left: 65px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t95{width: 243px;margin-left: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t96{width: 240px;font: 9px 'Arial';}
.t97{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 8px 'Arial';}
.t98{width: 419px;margin-top: 25px;font: 12px 'Arial';}
.t99{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 8px 'Arial';}
.t100{width: 432px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t101{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t102{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t103{width: 312px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t104{width: 419px;margin-left: 65px;margin-top: 9px;font: italic 12px 'Arial';}
.t105{width: 419px;margin-top: 7px;font: italic 11px 'Arial';}
.t106{width: 422px;margin-top: 12px;font: 11px 'Arial';}
.t107{width: 374px;margin-left: 114px;margin-top: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t108{width: 425px;margin-left: 1px;margin-top: 9px;font: italic 12px 'Arial';}
.t109{width: 334px;margin-left: 62px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t110{width: 419px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t111{width: 279px;margin-left: 148px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t112{width: 322px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t113{width: 415px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t114{width: 229px;margin-left: 14px;margin-top: 15px;font: 11px 'Arial';}
.t115{width: 402px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 10px 'Arial';}
.t116{width: 354px;margin-left: 105px;font: 10px 'Arial';}
.t117{width: 487px;margin-left: 2px;font: bold 9px 'Arial';}
.t118{width: 400px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t119{width: 394px;margin-left: 2px;margin-top: 16px;font: 10px 'Arial';}
.t120{width: 192px;margin-left: 66px;margin-top: 34px;font: 11px 'Arial';}
.t121{width: 380px;margin-left: 94px;font: 11px 'Arial';}
.t122{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 16px;font: italic 12px 'Arial';}
.t123{width: 6px;margin-left: 121px;margin-top: 12px;font: 11px 'Arial';}
.t124{width: 303px;margin-left: 135px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t125{width: 427px;margin-top: 9px;font: italic 12px 'Arial';}
.t126{width: 427px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t127{width: 425px;margin-left: 59px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t128{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 8px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB3771x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Möjlighet att leva som andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Slutbetänkande av &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2008&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;Omslag: Svensk Information AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Tryckt av Edita Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;Stockholm 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23048-0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Till statsrådet Maria Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 15 juli 2004 (dir 2004:107) gav det dåvarande statsrådet Andnor en parlamentarisk kommitté i uppdrag att göra en översyn av personlig assistans för vissa personer med funktionshinder (S 2004:06). Regeringen har därefter givit kommittén sex tilläggsdirektiv (dir 2004:179, 2005:66, 2006:68, 2007:84, 2007:109 och 2008:73). Kommitténs samtliga direktiv framgår av bilagorna &lt;NOBR&gt;2–8.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Efter att uppdraget år 2006 vidgades till att omfatta en bred översyn av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade har kommittén antagit namnet &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Genom regeringens beslut den 15 juli 2004 bemyndigades chefen för Socialdepartementet att förordna ledamöter, sakkunniga, experter och annat biträde som fordras för uppdraget. Kommitténs samman- sättning framgår av bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Tidigare har två delbetänkanden överlämnats: &lt;SPAN class="ft9"&gt;På den assistans- berättigades uppdrag (SOU 2005:100) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; överlämnar härmed slutbetänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning &lt;/SPAN&gt;(SOU 2008:77). I slutbetänkandet föreslås en ny lag som ska ersätta nuvarande LSS och LASS. Dessutom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p16 ft8"&gt;lämnas ett antal förslag som gäller lagens tillämpning samt insatser för att utveckla verksamheter med stöd och service enligt LSS så lagen fungerar som ett effektivt redskap för att uppnå de nationella målen för handikappolitiken. Slutbetänkandet omfattar också vissa bedömningar och förslag om hur handikappolitiken i stort bör utvecklas så att generella och individuella insatser kompletterar och stärker varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft8"&gt;Till slutbetänkandet fogas reservationer och särskilda yttranden. Uppdraget är nu slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Stockholm i augusti 2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Kenneth Johansson (c)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Gunnar Björk (c)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Anne Marie Brodén (m)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Linnéa Darell (fp)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Helén Edlund (kd)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Lars U Granberg (s)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Hans Hoff (s)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Magnus Johansson (mp)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Margreth Johnsson (s)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Paul Lindquist (m)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Mona Lisa Norrman (v)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;/Pär Alexandersson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Tomas Agdalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Cecilia Eek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Cecilia Ljung&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Lars Olsson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Peter Sjöquist&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Uppdrag och arbetssätt.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Uppdrag..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.1.1 Kommitténs direktiv och beteckning........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Kommitténs sammansättning ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Tidigare delbetänkanden ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Arbete .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Inriktning ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Etisk grund..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Studier m.m.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Externa kontakter.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Slutbetänkandets disposition .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Terminologi............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Funktionsnedsättning, funktionshinder och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;handikapp ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Den enskilde ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;1.3.3 Assistansersättning och ersättning för personlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;assistans .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Bakgrund ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;LSS och LASS – en översikt ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;2.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;LSS ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;2.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;LASS ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Innehåll SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;2.1.3 Förordningar och normering på myndighetsnivå .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Vägen till LSS och LASS ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;2.2.1 Ett miljörelaterat perspektiv på funktionshinder......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;2.2.2 Avvecklingen av vårdhem för personer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;utvecklingsstörning .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;Personlig assistans .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.2.4 Andra förändringar inom det sociala området&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;under 1990 - talet ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;Övergripande styrdokument .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.3.1 FN:s standardregler om delaktighet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;jämlikhet för personer med funktionsnedsättning ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.3.2 FN:s internationella konvention om rättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;för personer med funktionsnedsättning ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.3.3 Nationell handlingsplan för handikappolitiken ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;Barnkonventionen .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;Forskning, erfarenheter och diskussioner i andra länder.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;Allmänna iakttagelser .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.4.2 Personlig assistans i andra länder ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;2.4.3 Individuell planering m.m. i Norge............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;Omfattningen i dag på insatser enligt LSS och LASS ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.1.1 .........................Omfattningen på insatser enligt LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.1.2 ....Omfattningen på personlig assistans enligt LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.1.3 Antal personer med insatser enligt LSS och/eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.1.4 .....Utrikes födda med insatser enligt LSS och LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;Kostnader .......................................och kostnadsutveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.2.1 ...............Kostnadsutveckling för insatser enligt LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.2.2 Kostnadsutveckling för personlig assistans enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.2.3 .....Reglering av kostnader i samband med reformen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.2.4 Samhällsekonomiskt perspektiv på personlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;3.2.5 Internationell jämförelse av kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;personer med funktionsnedsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Iakttagelser från tillsynsmyndigheterna ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.3.1 Allmänna iakttagelser i samband med tillsynen........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.3.2 Kommunernas insatser för personer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;psykiska funktionshinder...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Icke verkställda beslut ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;LSS som rättighetslag.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Sociologiskt inriktade studier ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.4.2 Överklaganden och ändringar m.m. ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.4.3 Rättsvetenskaplig forskning om LSS och LASS .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Personal ..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Vissa yrkesgrupper .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Personliga assistenter .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;LSS och LASS i samhället......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.6.1 Avgränsningar i LSS och LASS..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.6.2 Utveckling av andra former av stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;sedan 1994 ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.6.3 Samhällets riktade stöd till funktionshindrade .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.6.4 Utveckling inom andra samhällsområden.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Levnadsvillkor för personer med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;funktionsnedsättningar..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Studier om levnadsvillkor...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;3.7.2 Bidrar LSS och LASS till jämlikhet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;levnadsvillkor? ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;226&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Rätten till stöd och service........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Behövs LSS som rättighetslag?..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.1.1 Rättigheter och skyldigheter inom det sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;området .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;LSS som rättighetslag .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;En samlad lagstiftning? ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;LSS – en lag om sociala tjänster.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;4.2.1 Vad är stöd och service? .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.2.2 Sociala tjänster och andra sektorer ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Skyddsåtgärder............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;4.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft14"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Innehåll SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Vilka syften och mål ska lagen ha?........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.3.1 Översikt över syften och mål i dag ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;4.3.2 Mål som avser den enskilde ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.3.3 Kvalitet, kompetens och samarbete mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;samhällsorgan och myndigheter.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Likvärdighet.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Avgifter........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Personkretsen .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.4.1 Personkretsens utformning i dag ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Personkretsens omfattning ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Avgränsningar och tillämpning ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Ett barnperspektiv i LSS ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Utgångspunkter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Registerkontroll ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Prioriterade utvecklingsområden inom och utom LSS ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.6.1 Vad krävs för att lagens syften och mål ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;uppnås? ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Handikappolitiken ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.6.3 Kunskaper om arbetssätt och metoder......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Informationsteknologi och hjälpmedel .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Kompetens...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Tillsyn, uppföljning och utvärdering ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Tillsyn ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Uppföljning och utvärdering......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;351&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Uppdrag.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;351&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;5.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Översikt över kapitlet.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;5.1.3 Grundläggande frågor om LSS – och om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;svenska samhället ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;För- och nackdelar med tänkbara huvudmannaskap ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;Huvudmannaskapet i dag...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.2.2 Motiv till dagens ansvarsfördelning...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.2.3 Vilka huvudmannaskap är tänkbara? .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.2.4 Hur kan huvudmannaskapen beskrivas? ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Dagens huvudmannaskap ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Utformning.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Effekter........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.3.3 Möjliga förändringar i dagens system........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Ett ökat statligt ansvar? .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.4.1 Samlat statligt ansvar för personlig assistans ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.4.2 Samlat statligt ansvar för personlig assistans och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;nuvarande kommunala insatser enligt LSS................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.4.3 Statligt ansvar för personlig assistans och vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.......................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Ett ökat ansvar för kommuner eller landsting?....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.5.1 Samlat kommunalt ansvar för insatser enligt LSS.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.5.2 Ökat ansvar för landsting och regioner.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Överväganden och förslag.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Överväganden .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;5.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Förslag.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Personlig assistans ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Utgångspunkter .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;6.1.1 Vad är personlig assistans?.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.1.2 Personlig assistans och särskilt utbildningsstöd.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.1.3 Den personliga assistansens utveckling sedan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;1994 .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;410&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.1.4 En dämpad och stabil kostnadsutveckling - för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;hållbar assistansreform ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Reglering och ansvar..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;420&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;6.2.1 En huvudman – en lag ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;6.2.2 Endast en lag framöver...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;6.2.3 Endast en huvudman framöver ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;432&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;6.3.1 Behov av personlig assistans ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Innehåll SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.3.2 Grundläggande behov och andra personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;behov............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;436&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;6.3.3 Andra typer av behov..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Andras ansvar ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Behovsbedömning i praktiken....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Utförande och kvalitet...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;476&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.4.1 God kvalitet – ändamålsenlig användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;assistansersättning.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Assistansanordnarna ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;De personliga assistenterna ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Aktuellt utvecklingsarbete .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;496&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.4.5 IT, hjälpmedel och bostadsanpassningar ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;499&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Ersättning................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.5.2 Fastställande av det schabloniserade timbeloppet ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;513&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.5.4 Differentierat timbelopp – konstruktion, effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;och kontrollmöjligheter..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Tillsyn och kontroll................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;527&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.6.1 En statlig organisation för personlig assistans ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;529&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Tillsyn ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;543&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Försäkringskassans administration av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;assistansersättning.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;545&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.6.4 Ekonomiska effekter av förslagen..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Övergripande frågor om kvalitet och kostnader ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;7.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;558&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;7.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Likvärdighet och kvalitet............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;7.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Verkställighet ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;561&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;7.1.4 Samhällsplanering, information och uppsökande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;arbete............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;565&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;7.1.5 En dämpad och stabil kostnadsutveckling.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;570&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Insatser i annan kommun.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;571&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;7.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Förutsättningar ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;572&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;7.2.2 Ansvar för verkställighet av beslut.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;573&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.2.3 Sammanhållet ansvar för stöd och service.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.2.4 Enskilda utförare med särskild specialisering ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;576&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Insatser med beslut om boende ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;578&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.3.2 Boende för barn och korttidsvistelse.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Bostad för vuxna.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;584&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;Stöd och service i ordinärt boende........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;609&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Insatser inom LSS .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;610&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Insatser utom LSS.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Nya insatser?...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;626&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Sysselsättning .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;637&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;7.5.2 Daglig verksamhet i dag .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;641&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Sysselsättningsinsatser enligt SoL .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;647&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.5.4 Personer med psykiska funktionsnedsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;och daglig verksamhet enligt LSS ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;649&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;654&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Personligt stöd och individuell planering.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;662&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;663&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Insatser inom LSS .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;665&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Insatser utom LSS.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;679&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Överväganden och förslag..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;682&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;Genomförande och konsekvenser ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;693&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Genomförande .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;694&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;8.1.1 Ett genomförande i tre led .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;694&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;8.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Tidsperspektiv på genomförandet .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;695&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;8.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Uppföljning och utvärdering .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;697&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Konsekvenser .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;698&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;8.2.1 Vilka konsekvenser ska analyseras?...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;698&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;8.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Generella konsekvenser..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;699&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;8.2.3 Konsekvenser för olika intressenter..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;699&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;8.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Ekonomiska konsekvenser.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;705&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft14"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td20"&gt;&lt;P class="p28 ft25"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft24"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;.............................................713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Lagen 2009:xxx om stöd och service åt vissa personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;med funktionsnedsättning.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Förslaget till lag om registerkontroll av personal inom verksamhet enligt lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning som utför&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;insatser åt barn........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;734&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;9.3 Socialtjänstlagen (2001:453) ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;737&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:761) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl. .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;737&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:620) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;belastningsregister..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;737&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;(1999:1229).............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;738&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Övriga lagförslag ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;738&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Särskilda yttranden ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;739&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Assistanskommitténs/LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;2004–2008 ...............................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;751&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft11"&gt;Bilaga &lt;NOBR&gt;2–25,&lt;/NOBR&gt; publiceras i särskild volym&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Direktiv och tilläggsdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Översyn av personlig assistans för vissa personer med funktionshinder. Dir. 2004:107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tilläggsdirektiv till utredningen av personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft8"&gt;för vissa personer med funktionshinder (S 2004:06). Dir. 2004:179&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tilläggsdirektiv till Assistanskommittén (S 2004:06). Dir. 2005:66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tilläggsdirektiv till Assistanskommittén (S 2004:06) – översyn av LSS m.m. Dir 2006:68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Tilläggsdirektiv till Assistanskommittén (S 2004:06). Dir. 2007:84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tilläggsdirektiv till Assistanskommittén (S 2004:06). Dir. 2007:109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tilläggsdirektiv till Assistanskommittén (S 2004:06). Dir 2008:73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft9"&gt;Sammanställningar av &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; sekretariat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Jämförelse mellan LSS/LASS som gäller sedan den 1 januari 1993 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag till ny LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Sammanställning av domar om personlig assistans enligt LSS och LASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Sammanställning av domar enligt LSS utom personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Alternativa utformningar av ett system med samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen som utretts men inte lett till några förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Sammanställning av forskning, uppföljningar och andra studier av LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft14"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;Externa arrangemang m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Referat av hearingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förfrågan till huvudmän om råd och stöd enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Studier m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Aktstudie om Försäkringskassans beslut om assistansersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Enkätundersökning bland personliga assistenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Enkätundersökning bland enskilda assistansanordnare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Enkätundersökning bland kommunerna om deras verksamhet med personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Enkätundersökning bland kommunerna om deras verksamheter med stöd och service enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Enkätundersökning bland personer med bostad för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Enkätundersökning bland kommuner om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SoL-insatser&lt;/NOBR&gt; för personer med psykiska funktionsnedsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Stöd- och servicebehov i befolkningen. Resultat från SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Kartläggning av ungdomar med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; i tio kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p59 ft7"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Lagar och förordningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;HSL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;hälso- och sjukvårdslag (1982:763)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vissa funktionshindrade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-förordningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;förordning (1993:1090) om stöd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;service till vissa funktionshindrade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LASS-förordningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;förordning (1993:1091) om assistans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;SoL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;socialtjänstlagen (2001:453)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Myndigheter och organisationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;BO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Barnombudsmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;JAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Jämlikhet Assistans &amp; Gemenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;IfA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Intresseföreningen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Assistansberättigade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;HSO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;KFO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Kooperationens Förhandlingsorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;KFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Kommunala Företagens Samorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;JO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Justitieombudsmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;PARO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Privata Assistansanordnares&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Riksorganisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;RFV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Statistiska Centralbyrån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;SKL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft14"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ADHD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Attention Deficit Hyperactivity Disorder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ADL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Activities of Daily Living, ”det dagliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;livets aktiviteter”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Betänkande från något av riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;utskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;BoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Riksdagens bostadsutskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;DAMP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Deficits in Attention, Motor control and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Perception&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Regeringens direktiv till en kommitté&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Departementens skriftserie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;HÖK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Huvudöverenskommelse om lön och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;allmänna anställningsvillkor samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;rekommendation om lokalt kollektivavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;m.m., avtal inom det kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;verksamhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;PAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Lön och anställningsvillkor för personlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;assistent och anhörigvårdare, avtal inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kommunal stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;FiU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Riksdagens finansutskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;LOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;lagen (1992:1528) om offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;upphandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;LOV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;lagen om valfrihetssystem (ännu inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;införd)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;OB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Obekväm arbetstid enligt vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;regleras i avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;NPI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Nettoprisindex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;IFO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Individ- och familjeomsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;RAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Riksförsäkringsverkets allmänna råd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;RFFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Riksförsäkringsverkets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;rskr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Riksdagsskrivelse, dvs. riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;skrivelse till regeringen med meddelande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om riksdagens beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;RÅ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Regeringsrättens årsbok&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;SOSFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Socialstyrelsens författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;SoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Riksdagens socialutskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Statens offentliga utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Uppdrag och arbetssätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har haft i uppdrag av regeringen att göra en bred översyn av LSS och personlig assistans. Den centrala frågan är hur LSS – inklusive personlig assistans – fungerar som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Översynen utgår ifrån ett funktionshinderperspektiv och omfattar en fördjupad analys av hur lagen förhåller sig till andra lagar och samhällsområden, hur lagen tillämpas i praktiken och vilka andra faktorer som är avgörande för att personer med funktionsnedsätt- ningar ska kunna leva som andra. Men det ligger i huvudsak utanför uppdraget att föreslå direkta förändringar inom andra lagar än LSS och den nuvarande LASS. Även med ett breddat och fördjupat per- spektiv på LSS som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen uppfattar vi att målet för arbetet är att lämna ett samlat för- slag till hur stöd och service långsiktigt ska regleras och organiseras för dem som har omfattande behov till följd av stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Förslaget ska, enligt direktiven, inriktas på lagstiftningens syfte och utformning samt ansvar, kvalitet och kostnader när det gäller insatser och uppgifter som anges i lagstift- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Direktiven har ett särskilt fokus på personlig assistans. Där ska &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; på ett annat sätt än för de andra insatserna upp- märksamma utförandefrågor, t.ex. skillnader mellan olika utförare, rekrytering av personal och ersättningens utformning och användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Den etiska grunden för arbetet är lagd genom de nationella målen för handikappolitiken samt de internationella dokument som dessa utgår ifrån. FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som antagits under den tid vi arbetat, stärker ytterligare den grund som vi bygger vidare på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft14"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Mot den bakgrunden bygger våra bedömningar och förslag på följande principiella ställningstaganden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Rätten till stöd och service för de som har de största och mest långvariga behoven till följd av funktionsnedsättningar ska stå fast.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Insatser enligt LSS ska vara medel för att uppnå de handi- kappolitiska målen så att den enskilde får möjlighet att leva som andra – de får inte bli mål i sig själva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Verksamheter med stöd och service enligt LSS kräver en väl fun- gerande lagstiftning, likvärdighet och god kvalitet i alla delar av tillämpningen och en stabil kostnadsutveckling för att vara lång- siktigt hållbara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio angivna insatser som den enskilde har rätt till under vissa omständigheter och om denne ingår i lagens personkrets. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1994. Motivet till att införa en sådan särskild lag var att personer med omfattande funk- tionshinder hade sämre levnadsvillkor än de flesta andra. De hade också sämre möjligheter att bestämma över sina egna liv och påverka utformningen av service och stöd. De lagar som reglerade stöd och service ansågs inte räcka till för att skapa levnadsförhållanden som var jämförbara med andra människors. Med LSS fick personer med mer omfattande och varaktiga funktionshinder en starkare ställning i samhället och ökad möjlighet att själva styra över sin vardag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Samtidigt som LSS trädde i kraft inrättades ett system för statlig assistansersättning för personlig assistans. Assistansersättningen är avsedd att täcka kostnader för personlig assistans och lämnas till de personer som i genomsnitt behöver mer än 20 timmars personlig assistans per vecka för sina grundläggande behov. Rätten till assistans- ersättning regleras genom lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). LASS innehåller inga bestämmelser om syften, mål eller personkrets. I dessa delar bygger LASS på vad som anges i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;De stödformer som finns i dag har utvecklats under lång tid. Olika åtgärder har till stor del präglats av rådande föreställningar, kunskaper och erfarenheter. Den industriella och samhällsekonomiska utvecklingen liksom handikapprörelsen och större handikappolitiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;utredningar har varit betydelsefulla. Förslaget till LSS presenterades i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; av Handikapputredningen, som senare också lämnade förslag på åtgärder för ett tillgängligt samhälle och mot diskriminering av människor med funktionsnedsättningar. Så till vida har LSS från början varit tänkt att vara en del av en helhet, där handikappolitikens generella och individuella delar bildar en genom- tänkt och effektiv kombination.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I detta kapitel redovisas kvantitativa uppgifter om verksamheter med stöd och service enligt LSS och LASS, om andra verksamheter inom funktionshinderområdet samt uppgifter om forskning om hur rättighetslagarna fungerar i praktiken och om deras effekter när det gäller levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsätt- ning. Här refereras några av de uppgifter och slutsatser som finns i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft46"&gt;Kommunernas och landstingens insatser enligt LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;År 2007 var 58 000 personer beviljade någon av de &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som kommunerna ansvar för. Av dessa var 43 procent kvinnor och 57 procent män. 82 procent omfattades av personkrets 1, dvs. per- soner med uvecklingsstörning och autism eller autismliknande till- stånd. Den största åldersgruppen i personkrets 1 var barn och unga i åldrarna &lt;NOBR&gt;10–29&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Sammanlagt beviljade kommunerna närmare 100 000 insatser enligt LSS under år 2007. Omkring 30 procent av dessa insatser gick till barn och unga upp till 22 år och 64 procent gick till vuxna upp till 64 års ålder. De vanligaste insatserna bland barn och unga var korttidsvistelse och korttidstillsyn. Vanligast bland vuxna upp till 64 år var daglig verksamhet, bostad och kontaktperson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Det finns betydande variationer inom landet när det gäller beslut om stöd- och serviceinsatser enligt LSS. Variationerna är störst för de mindre vanliga och mindre omfattande insatserna. Kommuner som haft vårdhem för personer med utvecklingsstörning har en hög andel personer med insatser enligt LSS, men en stor del av skillna- derna har inte kunnat förklaras. Inte heller finns det några uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft14"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;om hur behoven är fördelade som kan jämföras med de beslutade insatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Även när det gäller den &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; som landstinget ansvarar för, råd och stöd, finns en betydande variation inom landet. Skillnaderna inom landet har förstärkts i takt med att antalet beslut om råd och stöd generellt minskat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Assistansersättningens omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I oktober 2007 var 14 826 personer beviljade assistansersättning. Av dessa var 53 procent män och 47 procent kvinnor. Knappt 57 procent omfattades av personkrets 3, 35 procent av personkrets 1 och 6 procent av personkrets 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;När det gäller åldersfördelningen har assistansersättningen två ”toppar”: dels bland unga, dels bland äldre. Andelen i befolkningen med assistansersättning är dock allra störst i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt; år. År 2006 var 44 procent av samtliga som nybeviljades assistans- ersättning 50 år eller äldre. Även i åldrarna &lt;NOBR&gt;0–19&lt;/NOBR&gt; år är nybeviljandet relativt högt, framför allt bland pojkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Det genomsnittliga antalet timmar var 106 per vecka (104 för kvinnor och 108 för män). Det är stora skillnader mellan vuxna och barn när det gäller beviljat antal timmar, vilket beror dels på föräldraansvaret, dels på att assistansersättning inte beviljas för tid i skola och barnomsorg om inte särskilda skäl föreligger. Vidare beviljas personer i personkrets 2 i genomsnitt fler assistanstimmar per vecka än personer i personkrets 1 och 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Andelen assistansberättigade i befolkningen varierar mellan olika län. Andelen var dubbelt så hög i Norrbottens län (nästan 250 av 100 000 invånare) som i Västmanlands län och Uppsala län (omkring 130 per 100 000 invånare). Även när det gäller antalet beviljade timmar finns det betydande variationer mellan länen. Här låg Dalarna högst med 120 timmar per vecka i genomsnitt och Kronoberg lägst med 88 timmar per vecka i genomsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Enskilda utförare av insatser enligt LSS och LASS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Det finns ingen samlad bild över förekomsten av enskilda utförare av kommunalt beslutade &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; När det gäller personlig assistans enligt LASS anlitar omkring 40 procent av de assistans-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;berättigade enskilda assistansanordnare. Antalet assistansanordnare har ökat snabbt och uppgick i slutet av år 2006 till omkring 450 stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;Kostnadsutveckling för insatser enligt LSS och LASS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Kommunernas och statens kostnader för insatser enligt LSS och LASS uppgick under år 2006 till 41,9 miljarder kr. Av de samlade kostnaderna svarade kommunerna år 2006 för 69 procent och staten för 31 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den ökande kostnaden för LSS beror främst på att antalet personer som beviljas insatser har ökat sedan år 1994. Mellan åren 2001 och 2007 var ökningen 20 procent. Den största ökningen står unga i personkrets 1 för, som svarar för nästan två tredjedelar av den totala ökningen i antalet personer med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; under de senaste åren. En viktig förklaring till ökningen bland unga är att nya diagnosgrupper tillkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Assistansersättningen har haft en kraftig kostnadsutveckling sedan den infördes år 1994. Kostnaderna har ökat från knappt 4 miljarder kronor år 1995 till över 18 miljarder kronor år 2007. Det innebär en procentuell ökning på 350 procent i löpande priser eller 178 procent i fasta priser. De ökade kostnaderna för assistans- ersättningen beror både på att antalet assistansberättigade och genomsnittligt antal timmar per person ökar över tid. Rätten att få behålla personlig assistans efter 65 år är förmodligen det beslut som höjt kostnaderna mest under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Sedan LSS och LASS trädde i kraft har kostnadsutvecklingen varit betydligt högre för insatser enligt dessa lagar än för övriga verksamheter inom det sociala området. Uppenbart är att det är personlig assistans enligt LASS som orsakat den största delen av kostnadsökningarna. Av den totala kostnadsökningen på cirka 13,3 miljarder kronor som införandet av LSS och LASS lett till – utöver vad som antogs i förväg – beräknas staten ha finansierat cirka 70 procent och kommunerna cirka 30 procent. Av dessa kostnader avser cirka 90 procent assistans enligt LASS och cirka 10 procent &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Personal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;De personliga assistenterna är en ny yrkesgrupp som på mindre än ett par decennier blivit en av de större inom det sociala området. Antalet personliga assistenter vid ett visst tillfälle under perioden &lt;NOBR&gt;2006–2007&lt;/NOBR&gt; kan uppskattas till omkring 70 000, varav omkring 40 000 var anställda av kommunerna och omkring 30 000 av enskilda assistansanordnare. Uppskattningsvis var en fjärdedel av de personliga assistenterna anhöriga till brukaren. Med en personalomsättning på 30 procent per år i kommunerna och 20 procent hos enskilda anordnare kan 85 &lt;NOBR&gt;000–90&lt;/NOBR&gt; 000 personer ha arbetat som personliga assistenter under ett helt år under denna period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I övrigt är det svårt att ange antalet personer som arbetar i verk- samheter med stöd och service enligt LSS. I kommunerna är perso- nalen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; ofta integrerad med personal i verksamheter enligt SoL. Resultat från en enkät bland kommunerna år 2007 tyder på att omkring 15 000 personer var anställda vid boenden för vuxna enligt LSS och knappt 6 000 personer vid de dagliga verksam- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft46"&gt;Bidrar LSS och LASS till jämlikhet i levnadsvillkor?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;LSS och LASS är viktiga instrument för den nationella handikapp- politiken, men inte de enda pusselbitarna. För att målen om del- aktighet och jämlika levnadsvillkor ska nås krävs att handikapp- perspektivet genomsyrar alla samhällssektorer och att perspektivet beaktas i statens, landstingens och kommunernas planering. Till- gänglighet i den fysiska miljön är en viktig förutsättning, men även när det gäller information, kultur, vård och stöd, fritidsaktiviteter mm. Tillgång till arbete och utbildning är andra viktiga faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Resultaten av olika studier av levnadsvillkor har bara i enstaka fall direkt relaterats till de nationella målen för handikappolitiken. De ger vissa konkreta bilder av tillgången till olika stödformer, men det är genomgående mycket svårt att dra några slutsatser om vad dessa insatser betyder för jämlikheten inom olika livsområden. Ett undantag är personlig assistans, vars betydelse för självbestämmande i det dagliga livet är tydlig i de studier som omfattat sådana frågor. Men det är svårt att säga något om den personliga assistansens betydelse för jämlikhet när det gäller andra livsområden, som arbete/sysselsättning och studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Behövs LSS som rättighetslag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det finns samma grundläggande skäl till att reglera rättigheter till stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättningar i dag som när LSS tillkom. Ytterst handlar det om att tillförsäkra personer med omfattande och varaktiga stödbehov insatser som de behöver för sitt dagliga liv och som kräver ett stabilt och långsiktigt ansvarstagande från samhällets sida. Det finns uppenbara risker för att insatserna för att tillgodose dessa behov annars kan komma att prioriteras ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Skillnaderna mellan LSS och SoL har på vissa punkter kommit att bli större än vad lagstiftaren förutsåg när handikappreformen genomfördes. En väl fungerande socialtjänst, som bidrar till att de handikappolitiska målen uppnås, är nödvändig för att stöd och ser- vice enligt LSS ska fungera väl. Risken är annars att de insatser som anges i LSS blir isolerade pelare som ensamma får bära upp alltför stora delar av de handikappolitiska ambitionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;LSS ska finnas kvar som rättighetslag för personer med omfattande stödbehov till följd av stora och varaktiga funktionsnedsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör göra en samlad översyn av hur SoL fungerar som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen. En stor del av verksamheten enligt LSS förutsätter en väl fungerande socialtjänst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;LSS – en lag om sociala tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;LSS är, och ska vara, en rättighetslag för sociala tjänster som kompletterar SoL utan att ersätta eller inskränka den. Varken SoL eller LSS är, eller ska vara, lagar för tvångs- och begränsnings- åtgärder som riktas mot den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft14"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;I förhållande till den enskildes behov och förväntningar kan ett långt drivet stuprörstänkande, med tydligt avskilda samhällssektorer, vara problematiskt. Det finns skäl att varna för sådana effekter även i fråga om LSS. Samtidigt kräver en rättighetslag av detta slag avgränsningar mellan individer, insatser och ansvariga myndigheter. Utan sådana avgränsningar förlorar rättigheterna sitt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;De sociala tjänsterna omfattar inte sådana insatser för den enskilde som regleras i andra lagar än LSS och SoL. Stöd och service enligt LSS måste kunna avgränsas på ett sätt som gör det möjligt för den enskilde att veta vad rättigheterna står för. Det är också viktigt för att den enskilde inte ska bli utan andra relevanta insatser med hänvisning till att dessa kan rymmas inom LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;De sociala tjänsterna ska inte inskränkas till en ekonomisk ersättning som betalas till den enskilde och hanteras av en tredje part som inte omfattas av uppföljnings- och kontrollsystem för kvalitet och kostnader. Ett statligt huvudmannaskap för någon eller några &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; ska inte betyda att dessa faller utanför den soci- ala tillsynen och effektiva åtgärder för en ändamålsenlig användning av utbetalad ersättning och mot felaktiga utbetalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Beskrivningar och analyser av LSS måste ta hänsyn till de varie- rande behoven hos de personer som har rätt till insatser enligt lagen. Det gäller bl.a. skillnader mellan de som behöver renodlad service och de som önskar och behöver ett långsiktigt och kvalificerat stöd. Med ett funktionshinderperspektiv på LSS måste dessa behov hela tiden ses i relation till varför en person med en funktionsned- sättning behöver stöd och/eller service enligt en särskild lag för att kunna leva som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Avsaknaden av handläggningsregler i LSS är en brist som kan innebära en försvagning av den enskildes rätt enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regleringen av de insatser och uppgifter som nu anges i LSS och LASS samlas och förtydligas i en lag så att det inte ska råda någon tvekan om stödets och servicens karaktär av sociala tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör skyndsamt utreda en särskild reglering av skyddsåtgärder i verksamheter med stöd, service, omsorg och omvårdnad för personer med funktionsnedsättningar. Utgångs- punkten bör vara att dessa åtgärder inte ska ske med stöd enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;LSS eller SoL, men inte heller i en gråzon där åtgärderna saknar laglig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det bör införas en regel i LSS som ger den enskilde rätt att få företräde inför nämnden i ett ärende som rör myndighetsutövning gentemot denne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör överväga att införa handläggningsregler i LSS för att stärka den enskildes rätt enligt lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Vilka syften och mål ska lagen ha?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;De syften, mål och krav som anges i LSS överensstämmer väl med de nationella målen för handikappolitiken. Ytterst syftar LSS till en hög grad av likvärdighet mellan den som har ett omfattande behov av stöd och service och den som inte har det när det gäller dagligt liv. Lagens syften, mål och kvalitetskrav är dock inte alltid väg- ledande när det gäller beslut om insatser enligt lagen och utförande av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Målformuleringarna lämnar ett betydande utrymme för lokala och individuella variationer. Det är dock svårt att veta i vilken utsträckning som dessa variationer i beslut mellan kommuner och landsting beror på bristande likvärdighet. Olika sätt att arbeta med stöd och service enligt LSS, och med insatser inom andra områden, kan lokalt minska behovet av enskilda insatser samtidigt som lagens syften och mål uppnås i lika hög grad där som i andra delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Begreppet goda levnadsvillkor i LSS ska uppfattas som ett krav på att insatser enligt lagen utformas så att de säkerställer att den enskilde inte, till följd av sitt stöd- och servicebehov, under en längre tid hänvisas till att leva på en nivå som motsvarar försörjnings- stödet enligt SoL. Det är däremot inte rimligt att uppfatta goda levnadsvillkor som en garanti mot att den enskilde inte vid något enskilt tillfälle ska hänvisas leva på en sådan nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Begreppet skälig levnadsnivå i SoL har en distinkt betydelse när det gäller försörjningsstöd, men det saknas vägande skäl att skilja mellan goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå i fråga om sociala tjänster som omfattar stöd, service, omsorg och omvårdnad till personer med funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft14"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;De syften, mål, inriktningar och kvalitetsnivåer som anges i LSS redigeras i syfte att tydliggöra sammanhang och syfte. I dag är de utspridda i olika paragrafer och under olika rubriker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör särskilt uppmärksamma skillnader i syften och målsättningar mellan LSS och SoL vid en översyn av hur den senare lagen fungerar som redskap för att uppnå de nationella målen för handikappolitiken. Det bör då prövas om SoL ska kompletteras med en bestämmelse om att personer med funktions- nedsättning som får bistånd med anledning av funktionsned- sättningen genom detta ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Personkretsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;LSS ska fortsätta att vara en lag för de personer som har de mest omfattande stöd- och servicebehoven till följd av varaktiga funktions- nedsättningar. Personkretstillhörigheten ska inte uppfattas som en garanti för insatser enligt LSS. För detta krävs också behov av enskilda insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;En enhetlig personkrets i LSS med kriterier som överens- stämmer med dem som nu anges för personkrets 3 skulle överens- stämma med handikappolitikens inriktning på behov oavsett funk- tionsnedsättningar. Vi bedömer dock att en sådan förändring av dagens personkrets skulle kunna få negativa följder för enskilda och huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft29"&gt;Vi vill framhålla vikten av att tillhörighet till personkrets 3 alltid ska innebära en bedömning av om den enskilde har betydande svå- righeter i den dagliga livsföringen och om behovet är omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den nuvarande personkretsen med dess tre grupper ska i princip bestå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;I personkrets 1 ändras ”autism och autismliknande tillstånd” till ”autismspektrumtillstånd”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft14"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att sammanfatta kunskapsläget kring vilka diagnoser som ingår i autismspektrumet, att närmare precisera vilka diagnoser som ska ingå i personkrets 1 samt att ge ytterligare vägledning till kommunerna om hur tillämpningen ska göras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;En generell gräns för nybeviljande av insatser enligt LSS vid 65 år bör införas i lagen. Gränsen bör gälla alla de tre grupper som anges i personkretsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Ett barnperspektiv i LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Ett av de tre arbetsområden som är särskilt prioriterade inom handikappolitiken är att ge barn, ungdomar och vuxna med funktions- nedsättning förutsättningar för självständighet och självbestäm- mande. En del i det arbetet bör vara att stärka barns och ungas inflytande vid insatser enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I SoL har det införts bestämmelser för att stärka barnets ställ- ning inom socialtjänsten, men det finns inga motsvarande bestäm- melser i LSS. Det kan skapa osäkerhet om vikten av att tillgodose barnets bästa vid tillämpningen av LSS. Regler som stärker barnets ställning bör därför införas i LSS och kompletteras med andra åtgärder som kan bidra till att stärka barnens ställning när det gäller stöd och service enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;En bestämmelse införs i LSS för att stärka barnens ställning inom lagens tillämpningsområde. Bestämmelsen svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention och innebär att när åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;En bestämmelse om barns rätt att få relevant information och att komma till tals beträffande åtgärder som rör dem införs i LSS. När en åtgärd rör ett barn ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. För att kunna uttrycka sin inställning måste barnet ha tillgång till information om den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft14"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;aktuella åtgärden samt om det finns möjlighet att välja åtgärd och de följder som de olika åtgärderna kan tänkas få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör uppdra åt Socialstyrelsen att ta fram metoder som kan användas för att säkerställa att barns och ungas inställ- ning och synpunkter kommer fram inför beslut om insatser och också i det dagliga arbetet med barn med olika former av funk- tionsnedsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Om regeringen bedömer att en bestämmelse bör införas i SoL som ger socialnämnden rätt att tala med barn utan vårdnads- havarens samtycke i alla utredningar enligt 11 kap. 1 SoL bör man även överväga om det finns behov av motsvarande bestäm- melse i LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En obligatorisk registerkontroll införs av personer som ska arbeta som personliga assistenter åt barn och unga. Kravet på register- kontroll ska dock inte omfatta den som är vårdnadshavare för den assistansberättigade. Motsvarande registerkontroll införs också för dem som söker anställning i annan verksamhet enligt LSS. Den som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande ska lämna registerutdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;När registerkontroll underlåts i enskild verksamhet enligt LSS ska tillståndet kunna återkallas. Sanktioner ska endast kunna användas när underlåtenheten är av allvarligt slag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kontrollen av personliga assistenter och personal inom LSS- området bör jämställas med den av skolpersonal när det gäller vilka brott som ska anges i utdrag ur belastningsregistret, giltighetstid och återlämnande. Registerutdrag eller kopia av det ska bevaras under minst två år från det att anställningen, uppdraget, praktiktjänstgöringen eller liknande påbörjades.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Tillsynsmyndigheten bör i sitt arbete informera om den rätt arbetsgivare har att inom bl.a. vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom få ett utdrag ur belastningsregistret i fråga om den som den enskilde avser att anställa eller anlita som uppdragstagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft14"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Prioriterade utvecklingsområden inom och utom LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;För att LSS ska fungera väl och utvecklas som rättighetslag krävs det ett samlat och långsiktigt utvecklingsarbete för att i viktiga delar fylla ut gapet mellan regelverk och tillämpning samt påverka de andra faktorer som i praktiken har betydelse för tillämpningen. Det gäller både vid beslut om insatser enligt lagen och vid utföran- det av dessa. Ytterst handlar det om att hävda intentionerna bakom LSS så att insatserna enligt lagen inte uppfattas som mål i sig själva utan som medel för att uppnå goda levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Regeringen bör på nytt uppmärksamma balansen mellan handi- kappolitikens olika delar, dvs. individinsatserna och de generella insatserna. LSS får inte i praktiken bli det enda redskap som används för att uppnå de handikappolitiska målen för dem som omfattas av lagens personkrets. Etappmålen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken är satta till år 2010, vilket är en lämplig tidpunkt för en samlad bedömning av hur handikappolitiken bör utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Det är nödvändigt att verksamheter som bedrivs enligt LSS får del av de utvecklingsinsatser som kan komma ur en satsning på evidensbaserad socialtjänst. Hittills har bara en begränsad del av statens satsningar på &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheter&lt;/NOBR&gt; och andra utvecklings- projekt kommit verksamheter för personer med funktionsnedsättning till del. Om regeringen går vidare med förslagen från Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst så bör stöd och service enligt LSS särskilt nämnas i de beslut som fattas om utvecklingsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Förutsättningarna inom hjälpmedelsområdet bör uppmärksammas särskilt. Regeringen bör överväga om brister i fråga om kompetens och förskrivningsmöjligheter – t.ex. sortimentslistornas begränsande betydelse bör uppmärksammas särskilt i tillsynen av hälso- och sjukvården. Även dessa frågor borde övervägas inför en fortsatt utveckling av handikappolitiken eftersom de har en långsiktig, strategisk betydelse som griper över sektors- och ansvarsgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Kompetensfrågor har ofta en avgörande betydelse när det gäller stöd och service för personer med funktionsnedsättningar. Regeringen måste överväga en samlad och framtidsinriktad satsning på kom- petensutveckling och långsiktig personalförsörjning inom funktions- hinderområdet. För att ytterligare fördjupa analysen av de åtgärder som behövs kan sektorsansvaret inom handikappolitiken utnyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft14"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;På det sättet kan underlaget breddas så att det även tar upp kompetensbehov hos alla berörda grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Inom alla dessa utvecklingsområden kan det finnas möjligheter till samhällsekonomiska vinster som bör uppmärksammas och tas till vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Tillsyn, uppföljning och utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;En väl fungerande tillsyn är en del av det ramverk som krävs för att säkerställa att LSS tillämpas så att lagens syften och mål uppnås. Såväl den enskilde som huvudmän och utförare har intresse av att tillsynen är aktiv, tydlig och systematisk. För lagstiftaren är tillsynen en garanti för att dess intentioner omsätts i praktiken och bidrar till att eventuella brister i lagstiftningen blir kända och möjliga att åtgärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;De brister i tillsynen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; som vi har kunnat notera under vårt arbete är oroande. I längden kan en eftersatt till- syn urgröpa förtroendet för lagen och motverka att dess syften och mål uppnås. Mot bakgrund av lagens särskilt utformade rättigheter finns det skäl att lägga särskild vikt vid tillsynen av LSS när det gäller utveckling av den sociala tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Regeringens beredning av de förslag som lämnats av Utredningen om tillsyn inom socialtjänsten bör leda fram till en social tillsyn som fullt ut kan vara den garanti för god kvalitet som är nödvändig även inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Det är särskilt viktigt att regeringen genomför förslaget om en resursförstärkning för den sociala tillsy- nen, vilket skulle ge tillsynen inom hela funktionshinderområdet bättre förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Valet av huvudmannaskap måste ytterst utgå från hur LSS ska fungera som redskap för att uppnå de nationella målen för handikappolitiken. Vidare måste huvudmannaskapet väljas och utformas så att centrala värden för flera intressenter så långt som möjligt säkerställs samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;För den enskilde handlar det om likvärdig tillgång till stöd och service efter egna behov för att kunna leva som andra samt en hög grad av valfrihet, inflytande och medbestämmande i fråga om vilka insatser det handlar om, hur dessa utförs och vad de betyder för det dagliga livet. I detta ingår även rätten att få särskilda krav som barnperspektiv beaktade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;För berörda huvudmän handlar det om tydlighet om syfte och uppgifter, om planerbarhet och möjligheter till ansvarsutkrävande samt om att, genom olika kontrollmöjligheter, kunna ansvara för att de verksamheter som faller inom huvudmannaskapet ger önskade resultat i förhållande till de resurser som använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;För samhället (där den enskilde och berörda huvudmän givetvis ingår) handlar det om uppfyllelse av lagstadgade syften och mål samt nationella mål inom berörda politikområden. Ytterst handlar det om legitimitet utifrån måluppfyllelse och kunskap om kvalitet och kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Mycket pekar på att det sammansatta huvudmannaskap som valdes när LSS trädde i kraft har givit goda resultat. Den bärande tanken att ge de som omfattas av lagens personkrets stöd och service i olika kombinationer inom ramen för ett övergripande – men inte överbeskyddande – lokalt ansvar har på många sätt varit en framgångsrik väg att hantera de olika ambitioner och behov som förenas i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Det delade huvudmannaskapet för personlig assistans har dock medfört vissa problem. Kommunernas ansvar omfattar vissa inslag som de inte har kontroll över. De måste t.ex. bidra till finansie- ringen av assistansersättning även åt personer som de själva inte har utrett och de måste också i vissa fall bidra med vikarier eller sjuklöne- ersättning åt enskilda assistansanordnare. Till detta kommer risker för administrativt dubbelarbete hos stat och kommuner m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Att nu ändra huvudmannaskapet kan ha olika effekter för olika personer som behöver stöd eller service. I första hand är det en för- ändring mot ett ökat statligt ansvar som vi då bedömer vara intressant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;För den som främst behöver renodlade serviceinsatser, och som vill ta ett stort ansvar för hur dessa organiseras, kan ett statligt ansvar främja uppfyllelsen av de nationella målen för handikappolitiken. Genom att verkställigheten av insatserna handlar om att betala ut en ersättning som relativt fritt kan användas för köp av tjänster tillförsäkras den enskilde valfrihet och självbestämmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;För den som behöver ett långsiktigt och mer kvalificerat stöd för att leva som andra kan effekterna av ett ökat statligt ansvar bli&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft14"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;mer varierade. Ökad valfrihet av utförare och möjligheter att enklare få del av särskild kompetens utanför hemkommunen är positiva effekter. Men det finns en risk för att LSS blir ett antal punkt- insatser utan sammanhang med planering och andra sociala tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vid en samlad bedömning finner vi att det i dag inte finns möjlig- heter för att ändra någon del av huvudmannaskapet utöver personlig assistans. Huvudmannaskapsfrågorna berörs dock av flera av de förslag som vi lämnar i andra delar av detta betänkande. Det gäller särskilt förbättrade förutsättningar för att få andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; än personlig assistans i annan kommun och systematiska utvecklings- insatser för att stärka likvärdighet, måluppfyllelse, valfrihet och en effektiv resursanvändning inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Staten ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finan- siering av insatsen personlig assistans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör, vid uppföljningen av den nationella handlings- planen för handikappolitiken år 2010, särskilt uppmärksamma den delade ansvarsfördelningen med olika huvudmän inom och utom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör följa upp och utvärdera effekterna av statligt huvudmannaskap för personlig assistans, och andra åtgärder som vi föreslår, och därefter bedöma om det behövs ytterligare förändringar av ansvarsförhållandena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I vårt arbete med den personliga assistansen utgår vi ifrån de prin- ciper som varit vägledande för assistansreformen. Vi lämnar förslag som kan klargöra syften och mål för personlig assistans samt vad som är relevant i förhållande till samhälleliga krav på effektivitet och god resurshushållning för att uppnå dessa syften och mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Genomgående lägger vi stor vikt vid assistansens personliga karaktär. Det gäller såväl de behov som ger rätt till insatsen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;den kvalitet som utförandet bör präglas av. Det innebär att personlig assistans även fortsättningsvis ska vara ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Vi betonar också den enskildes delaktighet som ett avgörande kvalitetskrite- rium på personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assist- ansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistans- berättigade. Mycket tyder också på att deras stöd och självbestäm- mande i dagligt liv har förbättrats genom den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Den personliga assistansens nuvarande kostnadsnivå kan försvaras med hänsyn till de stora behov som finns inom området och insatsens kvaliteter, som gör att insatsen i många fall är kostnads- effektiv jämfört med nu tillgängliga alternativ. Assistansreformen närmar sig nu ändå en situation där kostnadsutvecklingen inte kan fortsätta utan att reformens långsiktiga hållbarhet hotas. Det finns också oklarheter om vilka behov som ska tillgodoses med personlig assistans och skillnader i bedömning och beräkning av behoven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Det behövs åtgärder för att dämpa och stabilisera kostnads- utvecklingen utöver det som Försäkringskassan räknar med i sina prognoser över assistansersättningen. Målet är att de åtgärder som föreslås – tillsammans och genomförda fullt ut – ska leda till att den årliga kostnaden för assistansersättningen under åren 2010– 2013 successivt minskas med omkring 3 miljarder kronor. Det motsvarar knappt 15 procent av de beräknade kostnaderna år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Reglering och ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Den personliga assistansens förutsättningar behöver förtydligas och förenklas. Därför bör reglerna samlas i en lag, LSS, och ansvaret hos en huvudman, staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Personlig assistans är en av de insatser som beviljas enligt LSS. Den omständigheten att staten ansvarar för den ersättning som utgår och använder Försäkringskassan för att administrera ersättningen innebär inte att assistansersättningen i framtiden bör vara en del av socialförsäkringssystemet. Administrationen av ersättningen utgör endast en del av assistansen. Den personliga assistansen måste ses som en del av LSS och det måste skapas förutsättningar för uppföljning och kontroll också av utförandet av assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft14"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Statens ansvar för personlig assistans ska omfatta beslut och verkställighet av beslut genom utbetalning av ersättning för kost- nader för personlig assistans. Utförandet ska inte omfattas av statens ansvar. Även vid ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans ska kommunerna ha ett ansvar att utföra per- sonlig assistans i de fall den enskilde inte väljer någon annan anordnare. Statens ansvar för personlig assistans ska även fortsätt- ningsvis hanteras av Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I avsnitt 6.3 och 7.3 lämnar vi ett antal förslag som motverkar riskerna för kostnadsförskjutningar mellan huvudmän i samband med att staten får ett samlat ansvar för personlig assistans. Huvudmannaförändringen måste också noga följas upp, både på kort och lång sikt. Den får inte leda till en minskad tillgång till andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; med god kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;LASS ska upphävas och tillämpliga delar av lagen inarbetas i LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Staten ska överta kommunernas uppgifter att betala ut sjuklöne- ersättning till enskilda assistansanordnare samt att besluta om tillfälligt utökad personlig assistans och verkställa dessa beslut. Kommunerna ska inte längre vara skyldiga att svara för finansie- ringen av de första 20 timmarna per vecka av den personliga assistans som staten beslutar om.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En ny regel införs i LSS för att tydliggöra att kommunen i vissa fall även fortsättningsvis ska ha rätt att få ersättning från Försäkringskassan när en person som ansökt om personlig assistans behöver sådant stöd under den tid myndigheten utreder ansökan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft14"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Behov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Behovsbedömningar har spelat en avgörande roll för utvecklingen av personlig assistans. Genom dessa bedömningar har den personliga assistansen efterhand kommit att bli ett avsevärt större samhälleligt åtagande än vad lagstiftaren förutsåg när LSS infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Behovsbegreppet beskrivs både mer och mindre ingående än vid andra insatser enligt LSS samt för insatser enligt SoL och HSL. Genom de ”grundläggande behov” som anges i 9 a § LSS finns en ovanligt tydlig avgränsning av behovsbegreppet. Genom formule- ringen ”andra personliga behov”, som också nämns i 9 a § LSS och som inte närmare avgränsas i lagen eller i dess förarbeten, är begreppet dock vidare och vagare än när det handlar om behov av hälso- och sjukvård, socialt bistånd eller &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; utom personlig assistans. Skillnaden i exakthet mellan ”grundläggande behov” och ”andra personliga behov” verkar också finnas när det gäller skillnaden mellan beviljade assistanstimmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Behovsbedömningen ska även i fortsättningen avse en repre- sentativ del av den enskildes dagliga liv under en avgränsad del av den tidsperiod som ett beslut om personlig assistans avser. För en likvärdig behovsbedömning måste denna situation så långt möjligt kunna beskrivas av den enskilde i förväg och utredas och beräknas på ett systematiskt och för hela landet enhetligt sätt av Försäkrings- kassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ett golv för rätten till personlig assistans vid mer än 20 timmars grundläggande behov i genomsnitt per vecka ska införas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Det grundläggande behov som avser att kommunicera ska omfatta tid som behövs för att kommunikation med andra överhuvud- taget ska vara möjlig för meningsutbyten mellan den enskilde och andra personer än dennes personliga assistenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det grundläggande behov som avser annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade ska tas bort när det finns en samlad lösning för skydds- och begränsningsåtgärder bland de som ingår i personkretsen i LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft14"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det ska införas ett krav på både grundläggande behov och andra behov för rätt till personlig assistans så att den som enbart har stadigvarande omvårdnadsbehov inte kan beviljas personlig assistans. Barn och unga ska dock, tills de fyllt 21 år, ha rätt till personlig assistans även om de endast har grundläggande behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Dubbel assistans ska beviljas först efter att möjligheterna att tillgodose behoven genom hjälpmedel och bostadsanpassningar har prövats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;LSS ska förtydligas så samtliga behov utreds och beräknas efter en enhetlig modell – även de andra behov som den enskilde har utöver de grundläggande behoven och som gäller aktiviteter i samband med boende, delaktighet i samhällslivet, träning och egenvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Försäkringskassan bör få i uppdrag att utarbeta normering och rutiner för handläggning av ansökningar om tillfälligt utökad personlig assistans från personer som redan har ett beslut om assistansersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör undersöka möjligheterna till en gemensam finansiering av stat och landsting av personlig assistans som utförs i nära anslutning till sjukvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör ta initiativ till att den tidsperiod som en assistans- berättigad i vissa fall kan ha med sin personliga assistent under sjukhusvistelse förlängs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utförande och kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Personlig assistans ger stora och delvis unika möjligheter till med- bestämmande och inflytande över stödet. Det ställer stora krav på ansvarstagande hos såväl assistansberättigade som anordnare och personliga assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Vårt intryck är att de flesta verksamheter med personlig assistans fungerar väl. Tydlighet om de bärande principerna bakom den per- sonliga assistansen och strukturella förutsättningar för att dessa ska förverkligas i det dagliga arbetet kan dock bidra till att insatsen fortsätter att utvecklas i enlighet med de ursprungliga intentionerna. Inte minst de enskilda assistansanordnarna, som svarar för en stor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;och ökande del av all personlig assistans, måste få en tydligare roll när det gäller kvalitet i personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Staten måste också fullt ut tar sitt ansvar för omständigheter som påverkar den personliga assistansens kvalitet och resultat. Det gäller inte minst de generella delarna av handikappolitiken, som har avgörande betydelse för att assistansberättigade ska kunna leva som andra och använda sin personliga assistans för delaktighet i samhälls- livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det ska alltid krävas avtal mellan assistansberättigade och assistans- anordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det ska ställas tydligare krav på assistansanordnares ansvar för god kvalitet. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta bedömningskriterier som kan användas i tillsynen av assistans- anordnare. Bedömningskriterierna ska dock gälla för alla verk- samheter med personlig assistans, oavsett om de utförs av kommuner eller enskilda anordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Av LSS ska framgå att en enskild verksamhet ska vara av god kvalitet och att tillstånd för enskilda verksamheter får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att ta fram ytterligare normering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Uppdraget att anordna personlig assistans för barn och ungdomar ska omfatta ett ansvar för att insatsen utformas så att deras växande och frigörelse främjas och att verka för att anhöriga får det stöd som de kan behöva i sin roll som personliga assistenter för barn och ungdomar. Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör få i uppdrag av regeringen att ta fram metoder för tillsyn verk- samheter med personlig assistans för barn och ungdomar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försäkringskassan bör få i uppdrag att aktivt och fortlöpande ge alla som beviljas personlig assistans information om deras rättig- heter och skyldigheter i samband med insatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör se över om det är möjligt att vidga lagen om bostadsanpassningsbidrag något så att den också täcker in vissa åtgärder som rör assistenters arbetsmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft14"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det schabloniserade timbeloppet har administrativa fördelar som även fortsättningsvis bör tas till vara. För assistansreformens tro- värdighet är det dock viktigt att timbeloppet schabloniseras så att det bidrar till en ändamålsenlig användning av assistansersättning. Marginaler som gör att betydande belopp kan användas till annat än kostnader för personlig assistans bör motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör förändra konstruktionen av det schabloniserade timbeloppet så att den delas upp i två delar. En del ska avse löne- och lönebikostnader och en del övriga kostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den del av schablonen som avser löne- och lönebikostnader bör differentieras. Assistans som utförs på vardagar mellan kl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;06.00–22.00&lt;/NOBR&gt; ska ersättas med ett belopp. Assistans som utförs under övrig tid ska ersättas med ett annat, högre belopp. Ett krav för att få den högre schablonen är att den personliga assist- enten fått &lt;NOBR&gt;OB-ersättning.&lt;/NOBR&gt; Denna del av schablonen bör räknas upp enligt dagens modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den del av schablonen som avser övriga kostnader bör räknas upp utifrån nettoprisindex, NPI, istället för som i dag med hän- visning till löneutvecklingen inom området. Värdet av ersätt- ningen för övriga kostnader bör dessutom justeras nedåt så att det i penningvärde likställs med ersättningen vid införandet av det schabloniserade timbeloppet år 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kostnaden för vikarier i samband med ordinarie assistentens sjukdom bör vid fastställandet av det schabloniserade timbeloppet räknas in i schablonen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör i sitt arbete med att fastställa det schabloniserade timbeloppet beakta effekterna av sitt förslag att sänka de sociala avgifterna för ungdomar och överväga om schablonbeloppet behöver anpassas i förhållande till detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft14"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Tillsyn och kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Det finns flera olika möjliga lösningar för tillsyn och kontroll av den personliga assistansen med ett statligt huvudmannaskap. Vid valet mellan dessa måste den enskildes självbestämmande och val- frihet stå i centrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Anordnande av personlig assistans måste kunna ske på många olika sätt för att möta de skillnader i behov som finns och de skilda förutsättningar som olika former av funktionsnedsättningar ger för assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Kommitténs förslag nedan svarar mot ovannämnda krav men att behålla assistansen som en del av socialförsäkringen kan, liksom alternativet att skapa ett system för personlig assistans inom ramen för lagen om valfrihetssystem, också anses utgöra alternativ som bör beaktas under den fortsatta behandlingen av kommitténs förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Tillsynen över personlig assistans ska vara en del av den statliga sociala tillsynen. Det gäller även tillsyn av enskilda assistans- anordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Våra tidigare förslag om tillstånd för att anordna personlig assistans och möjligheter till sanktioner i form av föreläggande och åter- kallelse av tillstånd samt anmälningsplikt för dem som avser att själv anställa sina personliga assistenter bör genomföras även med ett statligt huvudmannaskap. Det ska vara möjligt att återkalla tillstånd att anordna personlig assistans vid ekonomisk miss- skötsamhet och ett sådant tillstånd ska kunna återkallas interimist- iskt och utan att något föreläggande föregått återkallelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Tillståndsgivningen bör hanteras av en länsstyrelse för hela landet. Tillstånds- och tillsynsmyndigheterna bör tillföras ytterligare tjänster för uppgifter som avser personlig assistans och som ligger utanför den tillsyn och tillståndsgivning som bedrivs i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försäkringskassan ska ansvara för att de som beviljas personlig assistans får information inför valet av anordnare medan till- stånds- och tillsynsmyndigheten ska ansvara för att uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft14"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;om beviljade tillstånd för enskilda assistansanordnare är enkelt tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Assistansersättningen ska betalas ut direkt till de anordnare som den enskilde väljer. Anordnare av assistans ska vara ansvariga för redovisningen av hur medlen använts och också för eventuell återbetalning. Försäkringskassan bör ges möjlighet att kräva den redovisning av anordnare av assistans som behövs för att kon- troll av att ersättningen använts på avsett sätt ska kunna ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör i ett senare skede bedöma hur lång avräknings- perioden ska vara. Det är då viktigt att beakta effekterna av de lagändringar som just har genomförts när det gäller assistans- ersättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Övergripande frågor om kvalitet och kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En hög grad av likvärdighet när det gäller tillgång och kvalitet är ett centralt värde när det gäller de insatser och uppgifter som vi före- slår att kommuner och landsting ska ansvara för inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Frågor om uppsökande arbete och samhällsplanering är ett av de mest intressanta utvecklingsområdena i anslutning till LSS. Ett systematiskt arbete med dessa frågor ligger också i linje med de mål och inriktningar som fastslås i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Den enskildes möjligheter till inflytande, medbestämmande och valfrihet är omistliga delar av stöd och service enligt LSS, oavsett vem som ansvarar för olika insatser och uppgifter. Vi vill under- stryka att lagens syften och mål inte är lägre satta när det gäller självbestämmande och valfrihet i de kommunala insatserna än i per- sonlig assistans. Kommunernas ansvar för verkställigheten av beslutade &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; innebär bl.a. ett ansvar för att utveckla former för den enskildes inflytande och medbestämmande. Det krävs också aktiva informationsinsatser, god kompetens vid handläggning, beslut och utförande av stöd och service enligt LSS och ofta till- gång till ett kvalificerat personligt stöd åt den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Kommunernas ökande kostnader för &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet&lt;/NOBR&gt; beror främst på att antalet personer som beviljas insatser ökar. Under &lt;NOBR&gt;2000-talets&lt;/NOBR&gt; början har ökningen av antalet personer varit störst bland yngre och äldre personer. En nyckelfråga är hur generella och begränsade individuella insatser ska kunna möta behov i tid så att behovet av omfattande särskilt stöd inte blir större än nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, bedöma i vilken utsträckning den behovsbedömningsmodell för personlig assistans som ska vara klar år 2011 kan användas även för andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och vilka kompletteringar som kan behövas för att detta ska vara möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Socialstyrelsens arbete med kvalitetsindikatorer inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; bör fortsätta. Kvalitetsindikatorerna bör användas för förbättrings- arbete inom verksamheter med stöd och service enligt LSS och för att ge brukare, anhöriga och övriga medborgare information om dessa verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör få i uppdrag att utarbeta bedömningskriterier för tillsynen av kommunernas och lands- tingens uppgifter och insatser enligt LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Genom information till kommunerna bör regeringen tydliggöra att den föreslagna lagen om valfrihetssystem (LOV) också är avsedd att omfatta kommunala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kommunernas särskilda uppgifter enligt LSS ska kompletteras med en uppgift att upprätta en plan för hur de som omfattas av lagens personkrets ska kunna få sina behov tillgodosedda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Insatser i annan kommun&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Den grundläggande utgångspunkten i LSS är att stöd- och service- insatser ska tillgodoses i och av den kommun där den enskilde är bosatt. Med tanke på kvalitet och valfrihet måste det dock vara möjligt med alternativa lösningar. Dessa lösningar måste utformas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft14"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;så att de inte äventyrar den enskildes tillgång till stöd och service på hemorten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Oklarheter om ansvarsfördelningen för enskildas &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; mellan kommuner har uppkommit i samband med att kommuner samverkar om tillhandahållande bostad enligt LSS. Ytterst har det kommit att drabba den enskilde, bl.a. ifråga om dennes behov av långsiktighet i stödet och framtida möjlighet att tillförsäkras goda levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det finns anledning att ändra lagstiftningen för att komma till rätta med de brister som kan finnas i kopplingen mellan insatser enligt SoL och LSS. Detta bör gälla för alla med beslut om insatser enligt lagarna, såväl barn som vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En kommuns möjlighet att behålla ansvaret för en person som beviljas boende enligt LSS, vilket kommer att tillhandahållas inom en annan kommuns gränser bör förtydligas. Av LSS (6 kap. 2 §) bör framgå att den beslutsfattande kommunen behåller ansvaret för den enskildes &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; trots att denne till följd av beslut om boendeinsats kommer att folkbokföras i en annan kommun. I lagen införs också en ny bestämmelse om att en kommun som tillhandahåller en bostad enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;8-10&lt;/NOBR&gt; i en enskild vårdgivares verksamhet belägen i en annan kommun ska meddela den kommunen detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Vidare bör det införas en ny regel i 16 kap. 2 § socialtjänstlagen med innebörden att den kommun som placerar en enskild i en annan kommun även har ett sammanhållet ansvar för dennes stöd- och serviceinsatser enligt LSS. En upplysning om detta förs också in i LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att undersöka om staten ska ta ett större ansvar när det gäller nationella kompetens- och kun- skapscenter. Det handlar om enskilda och offentliga verksam- heter med stöd och service enligt LSS som är och måste vara tillgängliga för brukare från hela landet eller stora delar av lan- det. Uppdraget bör omfatta en analys av behovet av ett större statligt ansvar och hur det ska organiseras. Vilka kvalitetskrav som ska ställas på de berörda verksamheterna bör undersökas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;liksom om det behövs en statlig delfinansiering av de stöd- och serviceinsatser vid de nationella kompetens- och kunskapscentren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Insatser med beslut om boende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Den egna bostaden har en avgörande betydelse för den egna iden- titeten. Insatser med beslut om boende är därför centrala i LSS och har stor betydelse för hur lagen fungerar som ett effektivt redskap för att uppnå de handikappolitiska målen. En nyckelfråga är till- gången till ett kvalificerat och individuellt stöd åt den enskilde. Boendeinsatser får inte bli liktydiga med kollektivt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;När det gäller bostad för vuxna varierar behoven av stöd och service mycket, från mycket stora och omfattande stödbehov till stöd för att vardagen ska fungera. Kvaliteten i insatsen är god och de enskilda trivs bra, men det finns möjligheter att förbättra indivi- dens självbestämmande, inte minst genom större möjligheter till individuella aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vissa personer som är beviljade grupp- eller servicebostad har högre hyror än andra personer med motsvarande lägenhet beroende på att tillgång till gemensamhetsytor räknas med i bruksvärdes- hyran. Det stämmer inte med principen att människor inte ska ha merkostnader till följd av funktionsnedsättningar, som är tydligt uttalad i förarbetena till LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Den nuvarande insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS ska delas upp i tre olika insatser: boende i gruppbostad, boende i bostad med särskilt service för vuxna och särskilt anpassad bostad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Den som är berättigad till gruppbostad eller bostad med särskilt service för vuxna enligt LSS ska dels tillhöra lagens personkrets, dels ha behov av hjälp i sin bostad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Insatserna gruppbostad och bostad med särskild service för vuxna ska inte kunna kombineras med personlig assistans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Med skäliga kostnader för fritidsverksamhet och kulturella akti- viteter avses brukarens kostnad för deltagande i aktiviteten. Den enskilde ska inte ha några kostnader för medföljande personal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör skyndsamt utreda hur den enskilde som fått ett beslut om gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inte ska behöva få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning till följd av hyressättningen för dessa bostäder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Högsta hyra för beräkning av det särskilda bostadstillägget för personer som har ett verkställt beslut om gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna enligt LSS ska likställas med det som idag finns för den som är 65 år eller äldre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Stöd och service i ordinärt boende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;LSS ger inte det regelbundna vardagsstöd i ordinärt boende som många i lagens personkrets behöver. Lagens starka betoning på stöd- och serviceinsatser som inkluderar boende med särskilt service är inte helt i takt med en utveckling som innebär att särskilt alltfler yngre efterfrågar ett ordinärt boende med tillgång till stöd och ser- vice även om de inte har rätt till personlig assistans. En förbättrad tillgång till stöd och service i ordinärt boende enligt LSS skulle öka den enskildes självbestämmande och delaktighet och minska efter- frågan på andra stöd- och serviceinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Personlig service med boendestöd ska införas som ny insats i LSS. Rätten bör utgå från definitionen av hemtjänst, men ge den enskilde rätt till ett beslut som avser direkt stödtid. Rätten till personlig service med boendestöd ska avse högst 40 timmars stöd per vecka. Effekter av detta i förhållande till det särskilda utjämningssystemet för kommunala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kostnader&lt;/NOBR&gt; bör beaktas i den fortsatta beredningen av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft14"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;I samband med att den nya insatsen införs tas den nuvarande insatsen ledsagarservice bort ur lagen. Avlösarservice enligt LSS påverkas inte av den nya insatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Regeringen bör bedöma om det behövs ytterligare klargöranden av vilket stöd och service som personer med dövblindhet kan ges enligt LSS när Socialstyrelsen uppdrag att precisera innebör- den av vardagstolkning enligt HSL har avrapporterats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Sysselsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Tillgång till arbete och annan sysselsättning är en nyckelfråga för möjligheterna att uppnå det handikappolitiska målet om full delak- tighet i samhällslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Det är av yttersta vikt att personer som kan ha rätt till daglig verksamhet inte automatiskt bedöms sakna arbetsförmåga. I första hand ska det prövas om de kan få ett vanligt arbete med stöd av Arbetsförmedlingen och dess riktade stöd till personer med funk- tionsnedsättning. Först när en ordentlig prövning av arbetsförmågan är gjord ska insatsen daglig verksamhet beviljas. Även inom den dagliga verksamheten finns det möjligheter att utveckla metoder för ökad delaktighet, genom insatsen eller genom ökade förutsätt- ningar för den enskilde att övergå till lönearbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Rätten till daglig verksamhet för personer med psykiska funktions- nedsättningar i personkrets 3 enligt LSS som är beviljade aktivitets- eller sjukersättning ska ses som ett steg på vägen till rätten till dag- lig verksamhet för samtliga som tillhör LSS personkrets och är beviljade aktivitets- eller sjukersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Många av de som beviljas aktivitets- eller sjukersättning på grund av psykiska funktionsnedsättningar har tidigare arbetat. Det är därför motiverat att som ett första steg ge dessa personer ett för- stärkt stöd till meningsfull sysselsättning i form av daglig verksam- het enligt LSS. Genom detta förstärkta stöd kan även möjligheterna förbättras för att personer i gruppen ska inträda eller återinträda i arbetskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft29"&gt;Cirka 10 000 personer med psykiska funktionsnedsättningar bedöms tillhöra personkretsen för LSS. Av dessa bedöms cirka 7 400 personer ansöka om daglig verksamhet om de får rätt till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft14"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Den årliga kostnaden för att för att personer med psykiska funk- tionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 ska få rätt till insatsen daglig verksamhet uppskattas till 495 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det saknas i dag underlag för att bedöma konsekvenserna av att ge hela personkrets 3 rätt till daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;För att kunna beviljas daglig verksamhet ska den enskilde vara beviljad aktivitets- eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring av Försäkringskassan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur den dagliga verksamheten ska utformas så att den grupp som står nära arbetsmarknaden får ökade möjligheter till lönearbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Personer som beviljas daglig verksamhet enligt LSS ska ha rätt att genomgå en inledande kartläggning för att fastställa hur den dagliga verksamheten bör utformas för att passa den enskilde. Denne ska erbjudas en aktivitetsplan som ska innehålla en beskriv- ning av syftet med den dagliga verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 ska få rätt till daglig verksamhet enligt LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kommunerna ska kompenseras stegvis under tre år för kostnader för ett införande av en rätt till daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att följa utvecklingen av syssel- sättningsverksamhet inklusive daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den officiella statistiken om stöd och service enligt LSS bör omfatta en särskild redovisning av antalet personer med psy- kiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 som är beviljade daglig verksamhet enligt LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att kartlägga behovet av menings- full sysselsättning i form av daglig verksamhet enligt LSS för de som inte har psykiska funktionsnedsättningar och tillhör person- krets 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft14"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Den enskildes rätt till daglig verksamhet ska gälla till och med det år denne fyller 67 år. Därefter bör den enskilde kunna erbjudas insatser som motsvarar den tidigare dagliga verksam- heten enligt LSS eller annan sysselsättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Personligt stöd och individuell planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det finns flera situationer när de som ingår i personkretsen för LSS kan behöva ett personligt stöd för att fullt ut kunna använda olika insatser enligt lagen. Medan det personliga stödet ofta syftar till att skapa sammanhang och kontinuitet, så blir det genom att vara uppdelat på olika lagar och verksamheter lätt splittrat och svårt att överblicka eller ta del av. Det gäller både inom och utom LSS. I många sammanhang är det också svårt att avgränsa olika typer av personligt stöd efter vilka lagar som reglerar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Vid den utveckling av handikappolitiken som vi föreslår bör regeringen prioritera frågor om planering, samordning och samver- kan när det gäller generellt och individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning. I det sammanhanget är det angeläget att utveckla kvalitetsindikatorer och andra sätt att följa upp att beho- vet av olika sorters stöd tillgodoses oavsett om det sker genom exempelvis &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; eller habilitering och rehabilitering enligt HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att sammanfatta kunskaper och metoder för rekrytering av kontaktperson samt beskriva fram- gångsfaktorer och möjliga åtgärder för att långsiktigt trygga rekryteringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Insatsen råd och stöd ska benämnas särskilt expertstöd för att tydligare avgränsas mot annat personligt stöd. Insatsens kärna ska vara kunskapsstöd åt den enskilde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det riktade statsbidrag som utgår till landstingen för råd och stöd för personer i personkrets 3 ska avskaffas. Istället bör det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft14"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;generella statsbidraget till landstingen utökas med 100 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;I samband med att en kommunal insats enligt LSS beviljas ska den enskilde erbjudas en individuell plan med beslutade och pla- nerade insatser som upprättas i samråd med henne eller honom. Den som har beviljats en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; ska därutöver kunna begära att en individuell plan upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den officiella statistiken om stöd och service enligt LSS ska kompletteras med individuppgifter om särskilt expertstöd samt uppgifter om antalet personer som fått en individuell plan upp- rättad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi bedömer att den nya lagen om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning blir ett väl fungerande redskap för att de handikappolitiska målen ska kunna uppnås. Men vi vill understryka att det behövs flera andra generella och individuella insatser för att detta ska vara möjligt. LSS är inte, och får inte bli, det enda red- skapet för att uppnå de handikappolitiska målen för de som har rätt till insatser enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Den nya lagen kan tidigast träda i kraft år 2010. Då bör förbere- delser redan ha påbörjats inom Försäkringskassan, Länsstyrelserna, kommunerna och i viss mån landstingen. Vissa förändringar kan genomföras innan år 2010. Det gäller främst de ändringar vi före- slår av den schabloniserade timersättningen, som inte kräver lag- ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Normering som krävs för att den nya lagen ska tillämpas på rätt sätt bör i huvudsak finnas när den nya lagen träder i kraft. De myndighetsuppdrag och utvecklingsinsatser som vi föreslår kräver i flera fall mer tid, men bör kunna avslutas inom den period på tre år som skisseras ovan. Till detta kommer ytterligare utredningar som föreslås för att den nya lagen ska fungera på rätt sätt i sitt samman- hang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;En viktig del vid förverkligandet av förslagen i betänkandet är att finansieringsprincipen följs. Kostnader som kan uppstå med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;förslagen ska analyseras särskilt i den fortsatta beredningen och uppföljningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Kommunerna ska ompröva beslut om personlig assistans, ledsagar- service och boende under en tvåårsperiod i samband med att den nya lagen träder i kraft så att de kan förändras i enlighet med vad som gäller efter denna tidpunkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försäkringskassan bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna att hantera rapporteringen av utförd assistanstid och medel som använts genom kostnadseffektiva tekniska lösningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010–2013&lt;/NOBR&gt; genomföra en samlad uppföljning och utvärdering av åtgärder och effekter inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; i samband med att den nya lagen genomförs. Tidsperioden är vald under förutsättning att den nya lagen träder i kraft år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft14"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;P class="p59 ft7"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft45"&gt;lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft46"&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;med utvecklingsstörning, eller autismspektrumtillstånd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;med betydande och bestående begåvningsmässig funktions- nedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsätt- ningar som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft29"&gt;Lagen gäller endast för personer som vid tiden för ansökan om insats inte har fyllt 65 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft9"&gt;Verksamhetens mål och allmänna inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft29"&gt;2 § Verksamhet enligt denna lag ska främja jämlikhet i levnadsvill- kor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft29"&gt;3 § Verksamheten enligt denna lag ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myn- digheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft14"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;För verksamheten enligt denna lag ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;4 § Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnads- villkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft29"&gt;5 § När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft29"&gt;6 § Denna lag innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft46"&gt;2 kap. Kommunens, landstingets och statens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;1 § Varje kommun ska, om inte något annat avtalats enligt 6 kap. 2 §, svara för insatser enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;3–12.&lt;/NOBR&gt; Kommunen ansvarar också för utförandet av insatser enligt 4 kap. 1 § 2 när en enskild begär det.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Varje landsting ska, om inte något annat avtalats enligt 6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p221 ft8"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p222 ft8"&gt;§, svara för insatser enligt 4 kap. 1 § 1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p221 ft8"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;§ Vad som föreskrivs för landsting i denna lag gäller också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;kommuner som inte ingår i något landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft29"&gt;3 § Staten beviljar insatser enligt 4 kap. 1 § 2. Sådana insatser får beviljas när sökanden har rätt till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringslagen (1999:799).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;Särskilda uppgifter för kommunen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft8"&gt;4 § Kommunen ska verka för att insatser som ska tas upp i planer som avses i 4 kap. 3 § samordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;5 § Till kommunens uppgifter hör att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;verka för att personer som anges i 1 kap. 1 § får sina behov tillgodosedda och upprätta en plan för hur dessa behov ska till- godoses,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;informera om mål och medel för verksamheten enligt denna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;lag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;medverka till att personer som anges i 1 kap. 1 § får tillgång till arbete eller studier och verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som anges i 1 kap. 1 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;anmäla till överförmyndaren dels när en person som omfattas av 1 kap. 1 § kan antas behöva förmyndare, förvaltare eller god man, dels när ett förmyndarskap, förvaltarskap eller godmanskap bör kunna upphöra, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionsnedsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;6 § Kommunen ska lämna ut vissa personuppgifter beträffande enskilda som beviljas insatser enligt 4 kap. 1 § till Socialstyrelsen för framställning av officiell statistik. Regeringen meddelar före- skrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;3 kap. Rätten till insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;1 § Personer som anges i 1 kap. 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;1–8,&lt;/NOBR&gt; om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte till- godoses på annat sätt. De har på samma sätt rätt till insatser enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; om de har behov av stöd och service i boendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Personer som anges i 1 kap. 1 § 1 och 2 samt personer med psykiska funktionsnedsättningar som anges i 1 kap. 1 § 3 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 4 kap. 1 § 12 om de beviljats aktivitets- eller sjukersättning enligt lagen (1962:381)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft14"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;om allmän försäkring. Rätten till sådana insatser upphör när den enskilde fyllt 67 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;2 § Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;3 § När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information och hans eller hennes inställning ska så långt det är möjligt klar- läggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;4 kap. Insatserna för särskilt stöd och särskild service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;1 § Insatserna för särskilt stöd och service är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;särskilt expertstöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;personlig assistans,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;personlig service med boendestöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;biträde av kontaktperson,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;avlösarservice i hemmet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;korttidsvistelse utanför det egna hemmet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;boende i gruppbostad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;boende i bostad med särskild service för vuxna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;boende i särskilt anpassad bostad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som beviljats aktivitets- eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och inte utbildar sig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;2 § Personlig service enligt 1 § 3 innebär sådant stöd under högst 40 timmar per vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;3 § I insatserna enligt 1 § 3 och &lt;NOBR&gt;5–12&lt;/NOBR&gt; ingår också omvårdnad. I insatserna bostad med särskild service för barn och ungdomar samt gruppbostad och bostad med särskild service för vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;4 § I samband med att insats enligt 1 § 1 och &lt;NOBR&gt;3–12&lt;/NOBR&gt; beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och plane- rade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som beviljats en insats enligt 1 § 1 och &lt;NOBR&gt;3–12&lt;/NOBR&gt; ska när som helst kunna begära att en sådan plan upprättas. I planen ska även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska fortlöpande och minst en gång om året omprövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upp- rättade planer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft8"&gt;5 § Den som beviljats en insats enligt 1 § 12 ska erbjudas en kart- läggning för att fastställa hur verksamheten bör utformas för att motsvara den enskildes behov. Vid en sådan kartläggning ska en aktivitetsplan upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;5 kap. Personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;1 § Frågor om personlig assistans enligt 4 kap. 1 § 2 handläggs av Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;2 § Med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;återkommande hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med annan person eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde (grund- läggande behov), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;hjälp vid aktiviteter i samband med boende, delaktighet i samhällslivet, egenvård eller i särskilda situationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Rätt till personlig assistans för stöd och service enligt punkt 2 föreligger endast om behoven inte tillgodoses på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft8"&gt;3 § Personlig assistans ska beviljas den som har behov av sådan för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan och av hjälp vid aktiviteter i samband med boende, del- aktighet i samhällslivet, egenvård eller i särskilda situationer. Barn och unga får för tid tills de fyllt 21 år beviljas personlig assistans även om de inte har behov av hjälp vid aktiviteter enligt 2 § 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft14"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Insatsen får inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;4 § Den som beviljas personlig assistans kan välja att låta en anordnare av assistans svara för insatsen eller att själv vara arbets- givare för sina personliga assistenter. Med anordnare av assistans avses kommun och den som meddelats tillstånd enligt 10 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;5 § Personlig assistans beviljas inte för tid då den enskilde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;vårdas på en institution som tillhör staten, en kommun eller ett landsting,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;vårdas på en institution som drivs med bidrag från staten, en kommun eller ett landsting,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;bor i en bostad som avses i 4 kap. 1 § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453), eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksam- het enligt 4 kap 1 § 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan assistanstimmar beviljas även för tid då den enskilde deltar i verksamhet enligt första stycket 4 eller under begränsad tid vårdas på sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;Personlig assistans beviljas inte för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;Ansökan m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;6 § Ansökan om personlig assistans ska göras skriftligen hos För- säkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Personlig assistans får inte beviljas för längre tid tillbaka än en månad före den månad då ansökan gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;7 § Personlig assistans ska beviljas för ett visst antal timmar per vecka, månad eller längre tid, dock längst sex månader, då den enskilde har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring (beviljade assistanstimmar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vid behov av assistanstimmar som utförs av fler än en person får sådana beviljas i den mån behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;När den som beviljats personlig assistans har ett tillfälligt utökat behov av sådant stöd ska assistanstimmar beviljas för sådant behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft14"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;8 § Rätt till personlig assistans ska omprövas sedan två år förflutit från det att frågan om rätten till insatsen senast prövades och vid väsentligt ändrade förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;För person som erhåller personlig assistans efter det att han eller hon har fyllt 65 år får omprövning endast ske vid väsentligt ändrade förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ändring av beslut om personlig assistans vid väsentligt ändrade förhållanden ska gälla från och med den månad då anledning till ändringen uppkom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft8"&gt;9 § Om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till personlig assistans men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger, ska Försäkringskassan bevilja personlig assistans med ett skäligt antal timmar om detta är av väsentlig betydelse för den enskilde. Detsamma gäller om det står klart att rätt till personlig assistans föreligger men antalet assistanstimmar inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. För sådan assistans får föreskrivas särskilda villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Om det senare bestäms att personlig assistans inte ska beviljas eller ska beviljas med färre antal timmar ska utbetald ersättning endast återbetalas om förutsättningarna i 16, 17 eller 19 §§ är upp- fyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;10 § Den som har beviljats personlig assistans ska anmäla till För- säkringskassan om en anordnare ska svara för insatsen eller om han eller hon själv ska vara arbetsgivare för sina personliga assistenter. Assistans enligt denna lag får anordnas av kommun och den som meddelats tillstånd enligt 10 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft29"&gt;Den som anställt sina personliga assistenter ska ge in anställ- ningsavtal och bevis om anmälan enligt 10 kap. 2 § till Försäkrings- kassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;11 § Den som erhåller personlig assistans ska, om förhållandena ändras så att rätten till insatsen påverkas, genast anmäla detta hos Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Om den som erhåller personlig assistans har legal ställföre- trädare enligt föräldrabalken gäller upplysningsskyldigheten i stället denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft14"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Utbetalning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;12 § Medel för personlig assistans (assistansersättning) utbetalas månadsvis i förskott för det antal assistanstimmar som beviljats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Avräkning för större avvikelser ska ske senast andra månaden efter den då den preliminära utbetalningen skett. Slutavräkning ska ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken personlig assistans beviljats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;13 § Utbetalning av ersättning för kostnader för personlig assistans görs till den anordnare av assistans som anmälts till För- säkringskassan enligt 10 § och ingett avtal med den som beviljats personlig assistans eller till den som beviljats personlig assistans och anställt personliga assistenter. Ett avtal mellan den som beviljats personlig assistans och den som ska anordna assistansens ska reglera förutsättningarna för utförandet av assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft8"&gt;14 § Assistansersättning utges med de belopp per timme som regeringen fastställer för varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Om det föreligger särskilda skäl kan Försäkringskassan, efter ansökan, besluta att ersättning ska utgå med ett högre belopp än det som regeringen fastställt. Detta belopp får dock inte överstiga det fastställda beloppet med mer än tolv procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;15 § När den som beviljats personlig assistans anställt assistenter utbetalas ersättningen under förutsättning att den används för kostnader för personliga assistenter. Som en kostnad för personliga assistenter anses inte i något fall ersättning som den enskilde själv lämnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;till någon som han lever i hushållsgemenskap med, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;till en personlig assistent för arbete som utförts på arbetstid som överstiger den tid som anges i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Återbetalning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft29"&gt;16 § Om en anordnare av assistans har fått ersättning enligt denna lag med ett för högt belopp, får Försäkringskassan kräva tillbaka den ersättning som felaktigt har betalats ut. Försäkringskassan får, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft14"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;stället för att kräva återbetalning, räkna av beloppet från en annan fordran som anordnaren har på ersättning enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;17 § Om den som beviljats personlig assistans och anställt per- sonliga assistenter, eller hans eller hennes ställföreträdare, genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, ska Försäkringskassan besluta om återbetalning av assistans- ersättning. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan efterge kravet på åter- betalning helt eller delvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft29"&gt;Vid en senare utbetalning till någon som ska betala tillbaka ersättning enligt första stycket får Försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft8"&gt;18 § Om den som har befunnits återbetalningsskyldig enligt 16 eller 17 §§ har träffat avtal med Försäkringskassan om en avbetal- ningsplan eller har medgetts anstånd med betalningen av det åter- krävda beloppet, ska ränta tas ut på beloppet. Räntan ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Räntan ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffades eller anstånd medgavs, dock inte för tid innan återkravet förfallit till betalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Om ett belopp som har återkrävts enligt 16 eller 17 §§ inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar räntelagen (1975:635).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft29"&gt;Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på ränta enligt denna paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;19 § Den som beviljats personlig assistans och anställt personliga assistenter ska utan uppmaning betala tillbaka sådan ersättning som inte har använts för kostnader för dessa. Återbetalning ska göras senast i samband med slutavräkningen enligt 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Om återbetalning enligt första stycket inte görs får Försäkrings- kassan besluta om återbetalning enligt 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft14"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Övriga bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;20 § Försäkringskassan ska annonsera om möjligheterna att anordna assistans och de krav som gäller för sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;21 § En kommun som beslutat om bistånd enligt 4 kap. 1 § social- tjänstlagen (2001:453) åt en enskild som därefter beviljas personlig assistans har i den utsträckning biståndet avsett personligt utformat stöd som utförts av ett begränsat antal personer rätt till ersättning för det antal timmar som utförts innan beslutet om personlig assistans meddelats, dock inte för längre tid tillbaka än en månad före den månad då ansökan gjorts. Sådan ersättning är begränsad till det antal timmar per vecka som beslutet omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;22 § Om inte annat följer av denna lag gäller i fråga om ersättning som utbetalas enligt detta kapitel i tillämpliga delar följande före- skrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning, 20 kap. 5 § om preskription,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft8"&gt;20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;20 kap. 8 § &lt;NOBR&gt;första–tredje&lt;/NOBR&gt; styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft8"&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft46"&gt;6 kap. Gemensamma bestämmelser om landstingens och kommunernas ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;1 § En kommuns ansvar enligt denna lag gäller gentemot dem som är bosatta i kommunen. I 16 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) finns regler om placeringskommuns ansvar i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Om en person som anges i 1 kap. 1 § tänker bosätta sig i en kommun, ska kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser från kommunen enligt 4 kap. 1 §. Vid prövningen av en ansökan om förhandsbesked ska bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft14"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Om behov av insatser enligt denna lag uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun ska kommunen ge det stöd och den hjälp som omedelbart behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;När det gäller landstingets förpliktelser gäller för landstinget vad som sägs i denna paragraf om kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;2 § Utan hinder av 1 § första stycket får en kommun om det före- ligger särskilda skäl verkställa ett beslut enligt 4 kap 1 § &lt;NOBR&gt;8–10&lt;/NOBR&gt; i en annan kommun och behåller då ansvaret för den enskildes insatser enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;3 § Ett landsting eller en kommun får med bibehållet ansvar sluta avtal med någon annan om att tillhandahålla insatser enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Ett landsting och en kommun som ingår i landstinget får träffa avtal om att ansvar för en eller flera uppgifter enligt denna lag överlåts från landstinget till kommunen eller från kommunen till landstinget. Om en sådan överlåtelse sker ska föreskrifterna i denna lag om landsting eller kommun gälla för den till vilken uppgiften överlåtits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Om ett landsting och en kommun har träffat en överenskom- melse enligt andra stycket, får överlåtaren lämna sådant ekono- miskt bidrag till mottagaren som motiveras av överenskommelsen. Har en överlåtelse skett från ett landsting till samtliga kommuner som ingår i landstinget, får kommunerna lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för kostnadsutjämning mellan kom- munerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft29"&gt;4 § En kommun som träffat ett avtal enligt 3 § med annan än kommunen om tillhandahållande av insats enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; ska underrätta den kommun där insatsen ska utföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft46"&gt;7 kap. Avgifter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;1 § Av dem som har hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension eller hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller som har annan inkomst av motsvarande storlek får skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter tas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft14"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;ut enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får endast avse kostnaden för den som beviljats insatsen och får inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;2 § Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvård- naden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft29"&gt;3 § I andra fall än som anges i &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ får avgifter eller ersättning för kostnader inte tas ut för insatser enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft29"&gt;4 § Kommunen får besluta att betala ersättning till dem som deltar i verksamhet enligt 4 kap. 1 § 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft46"&gt;8 kap. Dokumentation och gallring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;1 § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser enligt denna lag ska dokumenteras. Doku- mentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska för- varas så att obehöriga inte får tillgång till dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;2 § Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journal- anteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumenta- tionen är oriktig ska detta antecknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;3 § Om anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos den eller de nämnder som avses i 9 kap. 1 § tillhör sådan sammanställ- ning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, ska uppgifterna gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten. Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifterna om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft14"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behand- ling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;4 § Handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att en insats lämnas enligt 4 kap. 1 § 9 får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Handlingar ska vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i 3 § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och landsting och i övriga kommuner och landsting beträffande ett representativt urval av personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;9 kap. Nämnder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;1 § Ledningen av landstingets eller kommunens verksamhet enligt denna lag ska utövas av en eller flera nämnder som fullmäktige utser. Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;2 § I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild har den enskilde rätt att få företräde inför nämnden. Den enskilde ska underrättas om denna rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;10 kap. Enskild verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;1 § En enskild person får inte utan tillstånd av länsstyrelsen yrkes- mässigt bedriva sådan verksamhet som avses i 4 kap. 1 § 2, &lt;NOBR&gt;6–12.&lt;/NOBR&gt; Tillstånd ska sökas hos länsstyrelsen i det län där verksamheten ska bedrivas utom såvitt avser verksamhet enligt 4 kap. 1 § 2 som ska sökas hos Länsstyrelsen i X län. Länsstyrelsen har rätt att inspektera verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;2 § Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och säkerheten i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft14"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, ska nytt tillstånd sökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;3 § Enskild verksamhet med insatser som avses i 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;6–12&lt;/NOBR&gt; ska stå under tillsyn av den eller de nämnder som avses i 9 kap. 1 § i den kommun där verksamheten bedrivs. Om ansvaret för uppgiften överlåtits till landstinget enligt 6 kap. 3 § andra stycket ska verk- samheten i stället stå under tillsyn av landstingets motsvarande nämnd. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Den som beviljats personlig assistans enligt 4 kap. 1 § 2 och anställt personliga assistenter ska anmäla det till länsstyrelsen. Vad som anges i &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ och första stycket i denna paragraf gäller inte sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;4 § Bestämmelserna i 8 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ gäller i tillämpliga delar i enskild verksamhet. Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska bevaras och därefter gallras två år efter det att den sista anteckningen gjordes i akten. Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats enligt andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behand- ling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras två år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Den nämnd som beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa avtal med den som bedriver verksam- heten om att handlingar ska överlämnas till nämnden när gallrings- skyldigheten inträder. Detta gäller dock inte sådana handlingar som avses i 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;5 § Handlingar i en personakt i enskild verksamhet som avser barn som placerats eller tagits emot i bostad med särskild service för barn som behöver bo utanför föräldrahemmet ska överlämnas för bevarande till den nämnd som beslutat om insatsen, när gallrings- skyldigheten enligt 2 § första stycket inträder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;När gallringsskyldigheten enligt 2 § första stycket inträder ska handlingar i enskild verksamhet, av hänsyn till forskningens behov, i ett representativt urval av kommuner och i övriga kommuner i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;fråga om ett representativt urval av personer överlämnas för bevarande till den nämnd som beslutat om insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;6 § En handling i en personakt i enskild verksamhet ska, om det begärs av den som akten rör, så snart som möjligt tillhandahållas denne för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat följer av 13 kap. 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Frågor om utlämnande enligt första stycket prövas av den som ansvarar för personakten. Anser denne att personakten eller någon del av den inte bör lämnas ut ska han eller hon genast med eget yttrande överlämna frågan till länsstyrelsen för prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;7 § Länsstyrelsen får besluta att en personakt i enskild verksamhet ska tas om hand&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;om verksamheten upphör,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;om det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kom- mer att handhas enligt föreskrifterna i denna lag eller enligt före- skrifter som meddelats med stöd av lagen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns ett påtagligt behov av att akten tas om hand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;En omhändertagen personakt ska återlämnas, om det är möjligt och det inte finns skäl för omhändertagande enligt första stycket. Beslut i fråga om återlämnande meddelas av länsstyrelsen efter ansökan av den som vid beslutet om omhändertagande ansvarade för personakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Personakter som tagits om hand ska förvaras avskilda hos arkiv- myndigheten i den kommun där akterna omhändertagits. Person- akter ska bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyn- digheten. En myndighet som har hand om en personakt som har omhändertagits har, om en uppgift ur akten begärs för ett särskilt fall, samma skyldighet att lämna uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhändertagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;8 § Om det råder något allvarligt missförhållande inom en enskild verksamhet som avses i 1 §, ska länsstyrelsen förelägga den som bedriver verksamheten att avhjälpa missförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Om länsstyrelsens föreläggande inte följs, får länsstyrelsen åter- kalla tillståndet. Detsamma gäller om de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd enligt 2 § inte längre föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft14"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;9 § Om enskild verksamhet enligt detta kapitel avser personlig assistans får länsstyrelsen även återkalla tillståndet om bestämmel- serna i 5 kap. 12 och 15 §§ inte följs. Om det finns sannolika skäl för att tillståndet kommer att återkallas enligt denna paragraf och ett sådant beslut inte kan avvaktas får Länsstyrelsen besluta att återkalla tillståndet för tiden tills ärendet slutligen avgjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;10 § Länsstyrelsen får återkalla tillståndet om skyldigheten enligt lagen (2009:xxx) om registerkontroll av personal inom verksamhet enligt lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning som utför insatser åt barn inte iakttas och om denna underlåtenhet är av allvarligt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;11 kap. Anmälan om missförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;1 § Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska vaka över att de personer som får insatser enligt lagen får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärk- sammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en enskild som får insats enligt denna lag ska genast anmäla detta till den eller de nämnder som avses i 9 kap. 1 §. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla för- hållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, dock inte inom personlig assistans där den som beviljats insatsen anställt personliga assistenter. Anmälan ska göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § social- tjänstlagen (2001:453).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;12 kap. Tillsyn m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;1 § Socialstyrelsen har den centrala tillsynen över verksamhet enligt denna lag. Styrelsen ska följa, stödja och utvärdera verksam- heten samt informera om den och stimulera till vidareutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;2 § Länsstyrelsen har inom länet tillsyn över verksamhet enligt denna lag och får då inspektera verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Länsstyrelsen ska också inom länet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör verk- samheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;ge kommunerna råd i deras verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;verka för att kommunerna och landstingen planerar för att kunna tillgodose framtida stöd- och servicebehov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;främja samverkan i planering mellan kommunerna, lands- tingen och andra samhällsorgan, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;verka för informationsutbyte och samverkan med berörda myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;13 kap. Övriga bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;1 § Beslut av en sådan nämnd som avses i 9 kap. 1 § eller av länsstyrelsen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om beslutet avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;insatser för en enskild enligt 4 kap 1 § 1 eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–12,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;återbetalning enligt 5 kap. 16 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;förhandsbesked om rätt till insatser enligt 6 kap. 1 § andra stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;tillstånd till enskild verksamhet enligt 10 kap. 1 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;omhändertagande av personakt enligt 10 kap. 6 §, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;6. föreläggande eller återkallelse av tillstånd enligt 10 kap. &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft29"&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;4 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretess- lagen (1980:100).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Länsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut ska gälla först sedan det vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;2 § I ärenden om personlig assistans ska föreskrifterna i 20 kap. &lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av Försäkringskassans beslut samt överklagande av Försäkringskassans och domstols beslut tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Ett beslut i ett ärende om personlig assistans ska gälla omedel- bart, om inte något annat anges i beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft14"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;3 § Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt. Begäran om sådan hjälp får dock göras endast om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;det annars finns synnerliga skäl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Straff&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p221 ft8"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;§ Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 10 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p221 ft8"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;§ första stycket första meningen döms till böter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Särskild avgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;5 § En kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid till- handahåller en insats enligt 4 kap. 1 § som någon är berättigad till enligt ett beslut av en sådan nämnd som avses i 9 kap. 1 §, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen efter det att verkställigheten av ett sådant beslut avbrutits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;En kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid till- handahåller en insats enligt 4 kap. 1 § som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun eller ett landsting som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller insatsen efter det att verk- ställigheten av ett sådant avgörande avbrutits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Avgifter enligt denna paragraf tillfaller staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft29"&gt;6 § Den särskilda avgiften fastställs till lägst tio tusen kronor och högst en miljon kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;När avgiftens storlek fastställs ska det särskilt beaktas hur lång tid dröjsmålet pågått och hur allvarligt det i övrigt kan anses vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl för det. I ringa fall ska inte någon avgift tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft14"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;7 § Frågor om särskild avgift prövas efter ansökan av länsstyrelsen av den länsrätt inom vars domkrets kommunen är belägen. En ansökan som avser ett landsting prövas av den länsrätt inom vars domkrets landstingets förvaltning förs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;8 § Om en kommun eller ett landsting efter att ha ålagts att betala särskild avgift fortfarande underlåter att tillhandahålla insatsen får ny särskild avgift enligt 4 § dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;9 § Särskild avgift enligt 4 § första stycket får dömas ut bara om ansökan enligt 6 § delgetts kommunen eller landstinget inom två år från det att domen om insatsen vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Särskild avgift enligt 4 § andra stycket får dömas ut bara om ansökan enligt 6 § delgetts kommunen eller landstinget inom två år från det att verkställigheten avbrutits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft8"&gt;10 § En sådan nämnd som avses i 9 kap. 1 § ska till länsstyrelsen och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 § kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 § som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Nämnden ska vidare dels till länsstyrelsen, dels till revisorerna rapportera alla gynnande nämndbeslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång per kvartal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;11 § En sådan nämnd som avses i 9 kap. 1 § ska till länsstyrelsen och de revisorer som avses i 3 kap. 8 § kommunallagen (1991:900) anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som enligt 9 § har rapporterats som ej verkställts. Datum för verkställigheten ska då anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft29"&gt;12 § En sådan nämnd som avses i 9 kap. 1 § ska till fullmäktige lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § som inte har verkställts inom tre månader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft14"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;från dagen för respektive beslut. Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har för- flutit från dagen för respektive beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Nämnden ska till fullmäktige även överlämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnade beslut enligt 4 kap. 1 § som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verk- ställigheten avbröts. Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång per kvartal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Tystnadsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;13 § Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid erfarit om enskildas personliga förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Bemyndiganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft29"&gt;14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om verksamhet enligt denna lag meddela föreskrifter till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ansökan om personlig assistans, beräkning av assistanstimmar och utbetalning av assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 då lagen (1993:387) om stöd och service åt vissa funktionshindrade, lagen (1993:389) om assistansersättning och lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;2. Den som beviljats en insats enligt 9 § 1, &lt;NOBR&gt;3–8&lt;/NOBR&gt; och 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska anses ha beviljats motsvarande insats enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Kommunen ska ompröva beslut om insatser som meddelats enligt 9 § 2 och 9 (1993:387) om stöd och service till vissa funk- tionshindrade enligt bestämmelserna i denna lag senast den 31 december 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Ett tillstånd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska anses som ett tillstånd enligt denna lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Ett överklagande av socialnämnds eller länsstyrelses beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag ska prövas enligt bestämmelserna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;En ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 4 kap. 1 § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–12&lt;/NOBR&gt; som gjorts före denna lags ikraftträdande, men som gäller tid efter den 1 januari 2010 ska prövas i enlighet med bestämmelserna i denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;En anordnare av assistans får fortsätta att utföra personlig assistans och ta emot ersättning från Försäkringskassan om den som bedriver verksamheten senast den 1 april 2010 ansöker om tillstånd som sägs i 10 kap. 1 §. Verksamheten får efter en sådan ansökan fortsätta i avvaktan på tillståndsmyndighetens eller dom- stols beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Beslut som meddelats enligt lagen (1993:389) om assistanser- sättning ska när det gäller det antal timmar som beviljats gälla under två år från dagen för beslutet om inte skäl för omprövning på grund av väsentligt ändrade förhållanden föreligger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft14"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft57"&gt;lag om registerkontroll av personal inom verksamhet enligt lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning som utför insatser åt barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;1 § Den som bedriver verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och utför insatser åt barn får inte anställa någon om inte kontroll gjorts av register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Detsamma ska gälla den som, utan att det innebär anställning, erbjuds uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande inom sådan verksamhet under omständigheter liknande dem som förekommer vid en anställning inom verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Den som erbjuds en anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande inom sådan verksamhet som sägs i första stycket ska till den som erbjuder anställningen lämna ett utdrag ur belastnings- registret. Skyldigheten att lämna utdrag ur register gäller dock inte om den som erbjuder anställningen, uppdraget, praktiktjänst- göringen eller liknande själv inhämtar utdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Utdraget ska vara högst ett år gammalt. I lagen om belastnings- register finns bestämmelser om att regeringen får meddela före- skrifter om innehållet i sådant utdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;2 § Trots bestämmelsen i 1 § får den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på annat sätt delta i verksamheten anställas, anlitas eller erbjudas arbete, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande utan att en registerkontroll enligt 1 § första stycket utförs. I sådana fall behöver den enskilde inte heller lämna registerutdrag enligt 1 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;3 § På begäran av den som lämnat ett registerutdrag ska det åter- lämnas i original. Utdrag eller kopia därav ska dock avseende den som erhåller anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande bevaras under minst två år från det anställningen, uppdraget, praktiktjänstgöringen eller liknande påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft14"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37772x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;4 § I lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning finns bestämmelser om återkallande av tillstånd på grund av underlåtenhet att göra registerkontroll enligt 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;5 § Bestämmelserna i denna lag gäller inte vid anställning av vårdnads- havare som personlig assistent för underårig som beviljats personlig assistans enligt lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft14"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft45"&gt;lag ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1998:620) om belastnings- register ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p292 ft8"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;En enskild har rätt att på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td41"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;En enskild har rätt att på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;begäran skriftligen få ta del av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;begäran skriftligen få ta del av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;samtliga uppgifter ur registret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;samtliga uppgifter ur registret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om sig själv. Sådana uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om sig själv. Sådana uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;på begäran lämnas ut utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;på begäran lämnas ut utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;avgift en gång per kalenderår.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;avgift en gång per kalenderår.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv har rätt att få ett begränsat utdrag ur registret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;för att kunna ta till vara sin rätt i ett främmande land eller få tillstånd att resa in, bosätta sig eller arbeta där,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt bestämmelser i lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt bestämmelser i lagen (2005:405) om försäkringsför- medling, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt bestämmelser i lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;Regeringen, eller i fråga om andra stycket punkterna &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; den myndighet regeringen be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt bestämmelser i lagen (2005:405) om försäkringsför- medling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt bestämmelser i lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;enligt bestämmelser i lagen (2009:xxx) om registerkontroll av personal inom verksamhet enligt lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning som utför insatser åt barn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Regeringen, eller i fråga om andra stycket punkterna &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; den myndighet regeringen be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft14"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37774x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;stämmer, får meddela före- skrifter om vilka uppgifter ett sådant utdrag &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;En begäran om uppgifter ur registret &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara skriftlig och undertecknad av den sökande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;stämmer, får meddela före- skrifter om vilka uppgifter ett sådant utdrag &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;En begäran om uppgifter ur registret &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara skriftlig och undertecknad av den sökande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p303 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft14"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft38"&gt;lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 16 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p307 ft59"&gt;16 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p308 ft8"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;Om någon efter beslut av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Om någon efter beslut av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;socialnämnd vistas i en annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;socialnämnd vistas i en annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kommun i familjehem, hem för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;kommun i familjehem, hem för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vård eller boende eller sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;vård eller boende eller sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;boendeform eller bostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;boendeform eller bostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;avses i 5 kap. 5 § andra stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;avses i 5 kap. 5 § andra stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;7 § tredje stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;5 kap. 7 § tredje stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;7 kap. 1 § första stycket 2, har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;7 kap. 1 § första stycket 2, har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;den kommun som beslutat om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;den kommun som beslutat om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vistelsen ansvaret för det bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;vistelsen ansvaret för det bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p310 ft8"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p311 ft8"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;1 § samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p310 ft8"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p311 ft8"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p312 ft13"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;individuellt behovsprövade stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;individuellt behovsprövade stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;och de individuellt behovs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;och de individuellt behovs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;prövade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;tjänster enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;prövade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;tjänster enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;3 kap. 6 § och 5 kap. 1 och 9 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;3 kap. 6 § och 5 kap. 1 och 9 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som den enskilde kan behöva.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;som den enskilde kan behöva.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Detsamma gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;insatser enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;(2009:xxx)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p221 ft9"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p313 ft9"&gt;stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;service till vissa personer med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Placeringskommunens ansvar upphör om ärendet överflyttas enligt 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;Den kommun där den enskilde är folkbokförd har samma ansvar som en placeringskommun enligt första stycket för bistånd, stöd och sociala tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft14"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37776x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;under kriminalvård i anstalt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft14"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37777x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft60"&gt;lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Särskilt bostadstillägg &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;utges med det belopp som den bidragsberättigades inkomster efter avdrag för skälig bostads- kostnad understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;En skälig levnadsnivå enligt första stycket &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;anses mot- svara en tolftedel av 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och en tolftedel av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;En bostadskostnad som uppgår till högst 6 200 kronor för den som är ogift och 3 100 kronor för den som är gift, &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;från och med den månad den bidragsberättigade fyller 65 år anses som skälig bostadskost- nad enligt första stycket. För övriga bidragsberättigade gäller beloppen 5 700 kronor respek- tive 2 850 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft8"&gt;20 §&lt;A href="#page_77"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;Särskilt bostadstillägg &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;utges med det belopp som den bidragsberättigades inkomster efter avdrag för skälig bostads- kostnad understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;En skälig levnadsnivå enligt första stycket &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;anses mot- svara en tolftedel av 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och en tolftedel av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;En bostadskostnad som uppgår till högst 6 200 kronor för den som är ogift och 3 100 kronor för den som är gift, &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;från och med den månad den bidragsberättigade fyller 65 år anses som skälig bostads- kostnad enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft63"&gt;Detsamma gäller för den som beviljats en insats enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;9–10&lt;/NOBR&gt; lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning&lt;SPAN class="ft62"&gt;. För&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2006:1541.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft14"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37778x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft29"&gt;övriga bidragsberättigade gäller beloppen 5 700 kronor respek- tive 2 850 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft29"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft14"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37779x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft38"&gt;lag om ändring i rättegångsbalken (1942:740)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 7 § rättegångsbalken (1942:740) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft46"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;7 §&lt;A href="#page_79"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtals- underlåtelse) under förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;om den misstänkte begått annat brott och det utöver på- följden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td60"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;4. om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p333 ft8"&gt;psykiatrisk vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;4. om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td63"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;psykiatrisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;vård eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p309 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;enligt &lt;/SPAN&gt;lagen (1993:387)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft37"&gt;(2009:xxx)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;om stöd och service till vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;om stöd och service till vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;funktionshindrade &lt;SPAN class="ft8"&gt;kommer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft37"&gt;funktionsnedsätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;stånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ning &lt;/SPAN&gt;kommer till stånd&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Åtal får underlåtas i andra fall än som nämns i första stycket, om det av särskilda skäl är uppenbart att det inte krävs någon påföljd för att avhålla den misstänkte från vidare brottslighet och att det med hänsyn till omständigheterna inte heller krävs av andra skäl att åtal väcks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1997:726.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37780x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft45"&gt;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. &lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft46"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;10 §&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med. En förälder har rätt till tillfällig för- äldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;sjukdom eller smitta hos barnet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmel- serna om tillfällig föräldrapenning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;För vård av ett barn vars lev- nadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket om till- synen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver utges ersätt- ning för vård av ett sådant barn endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet. För vård av ett barn som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldra- penning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha upp- burits; undantag gäller dock om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;För vård av ett barn vars lev- nadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket om till- synen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver utges ersätt- ning för vård av ett sådant barn endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet. För vård av ett barn som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldra- penning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha upp- burits; undantag gäller dock om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p59 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2005:439.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft14"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Författningsförslag SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;barnet vårdas på sjukhus. Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;barnet vårdas på sjukhus. Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vård på sjukhus jämställs till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vård på sjukhus jämställs till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;fällig vård i övergångsboende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;fällig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vård i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;övergångsboende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;för barn som omfattas av &lt;SPAN class="ft9"&gt;1 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;för barn som omfattas av &lt;SPAN class="ft9"&gt;1 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;lagen (1993:387) om stöd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;1 § lagen (2009:xxx) om stöd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;service till vissa funktionshind-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;service till vissa personer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;rade.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;En förälder till barn som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;En förälder till barn som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;omfattas av &lt;/SPAN&gt;1 § lagen (1993:387)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p342 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;kap. 1 § lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;om stöd och service till vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;(2009:xxx) om stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;funktionshindrade &lt;SPAN class="ft8"&gt;har rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;till vissa personer med funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tillfällig föräldrapenning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;nedsättning &lt;/SPAN&gt;har rätt till tillfällig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;barnets födelse till dess att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;föräldrapenning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p333 ft8"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;barnets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;fyller sexton år även när för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;födelse till dess att det fyller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;äldern avstår från förvärvsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sexton år även när föräldern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;i samband med föräldrautbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;avstår från förvärvsarbete i sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ning, besök i barnets skola eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;band&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p343 ft8"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;föräldrautbildning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;besök i förskoleverksamhet eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;besök i barnets skola eller besök&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;skolbarnsomsorg i vilken barnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;i förskoleverksamhet eller skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;deltar (kontaktdagar).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;barnsomsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p344 ft8"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p345 ft8"&gt;vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;barnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;deltar (kontaktdagar).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att när- vara vid förlossningen, sköta hemmet eller vårda barn. Vid adop- tion eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn tillkommer motsvarande rätt båda adoptivföräldrarna eller de särskilt förord- nade vårdnadshavarna. Vid adoption utges sådan tillfällig föräldra- penning om barnet inte fyllt tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;Försäkringskassan kan besluta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Försäkringskassan kan besluta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;att en annan försäkrad än en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;att en annan försäkrad än en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;fader eller moder som avstår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;fader eller moder som avstår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;från förvärvsarbete i samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;från förvärvsarbete i samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;med barns födelse &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;få rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;med barns födelse &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;få rätt till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;till tillfällig föräldrapenning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;tillfällig föräldrapenning för de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;de ändamål som anges i fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ändamål som anges i fjärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p346 ft8"&gt;stycket. Detta gäller om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p347 ft8"&gt;stycket. Detta gäller om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft29"&gt;1. det inte finns någon fader som har rätt till tillfällig föräldra- penning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37782x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;modern är avliden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;fadern avstår från sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt fjärde stycket och det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;fadern inte kan eller på grund av besöksförbud enligt lagen (1988:688) om besöksförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständigheter sannolikt inte kommer att nyttja sin rätt enligt fjärde stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;Vid adoption eller när två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Vid adoption eller när två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;personer enligt 6 kap. 10 a § för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;personer enligt 6 kap. 10 a § för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;äldrabalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p307 ft8"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;utsetts att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;äldrabalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p307 ft8"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;utsetts att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;gemensamt utöva vårdnaden om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;gemensamt utöva vårdnaden om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;ett barn &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vad som sägs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ett barn &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vad som sägs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;femte stycket om fader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;femte stycket om fader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;moder i stället gälla adoptiv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;moder i stället gälla adoptiv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;föräldrarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p307 ft8"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;de särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;föräldrarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p307 ft8"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;de särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;förordnade vårdnadshavarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;förordnade vårdnadshavarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Det som sägs i fjärde och femte styckena om en fader gäller även en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;11 §&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Tillfällig föräldrapenning kan utges för vård av ett barn som fyllt tolv men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;av särskild tillsyn eller vård.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;Tillfällig föräldrapenning kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Tillfällig föräldrapenning kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;även utges för vård av ett barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;även utges för vård av ett barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som fyllt sexton men inte tjugo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;som fyllt sexton men inte tjugo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ett år om barnet omfattas av &lt;SPAN class="ft9"&gt;1 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;barnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p352 ft8"&gt;omfattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;lagen (1993:387) om stöd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p353 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;lagen (2009:xxx)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;service till vissa funktionshind-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft37"&gt;stöd och service till vissa personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;rade&lt;/SPAN&gt;. Om barnet efter att ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;funktionsnedsättning&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;fyllt tjugoett år går i sådan skola&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;barnet efter att ha fyllt tjugoett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;avses i 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;kap. 28 § eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;år går i sådan skola som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;6 kap. 7 § skollagen (1985:1100)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p354 ft8"&gt;28 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p345 ft8"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p355 ft8"&gt;tillfällig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;föräldrapenning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;skollagen (1985:1100) kan till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;utges till utgången av vårtermi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;fällig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;föräldrapenning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;utges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;nen det kalenderår då barnet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;utgången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;vårterminen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;fyller 23 år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;kalenderår då barnet fyller 23 år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2004:781.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft14"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37783x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;Tillfällig föräldrapenning enligt första stycket utges om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket eller 10 a §. För tid under vilken annars föräldra- penning skulle ha uppburits utges dock inte tillfällig föräldra- penning annat än om barnet vårdas på sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;Tillfällig föräldrapenning enligt andra stycket utges om för- äldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;Försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningarna enligt första eller andra stycket föreligger. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprövas om de förhål- landen som har lagts till grund för beslutet ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft14"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37784x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft45"&gt;lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1979:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete i stället för dess lydelse enligt lagen (2008:296) om ändring i lagen (1979:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Lydelse enligt SFS 2008:296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td28"&gt;&lt;P class="p362 ft8"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft61"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;Denna lag är tillämplig på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;Denna lag är tillämplig på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;arbete som en arbetstagare utför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;arbete som en arbetstagare utför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;i arbetsgivarens hushåll. Lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;i arbetsgivarens hushåll. Lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;gäller dock inte om arbetstaga-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;gäller dock inte om arbetstaga-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ren är medlem av arbetsgivarens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ren är medlem av arbetsgivarens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;familj, utom i det fall arbetstaga-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;familj, utom i det fall arbetstaga-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ren är personlig assistent enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ren är personlig assistent enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;lagen (1993:387) om stöd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;lagen (2009:xxx) om stöd och ser-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;service till vissa funktionshind-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;vice till vissa personer med funk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;rade&lt;SPAN class="ft8"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;tionsnedsättning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;För arbetstagare som inte har fyllt 18 år gäller endast &lt;NOBR&gt;11–14,&lt;/NOBR&gt; 20 och 21 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft29"&gt;En överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som strider mot denna lag är inte bindande för arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft14"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37785x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft38"&gt;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft46"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft8"&gt;4 §&lt;A href="#page_85"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;Sekretess gäller inom social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Sekretess gäller inom social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;tjänsten för uppgift om enskilds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;tjänsten för uppgift om enskilds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;personliga förhållanden, om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;personliga förhållanden, om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;röjas utan att den enskilde eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;röjas utan att den enskilde eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;någon honom eller henne när-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;någon honom eller henne när-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;stående lider men. Sekretessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;stående lider men. Sekretessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;gäller dock inte beslut om om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;gäller dock inte beslut om om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;händertagande, beslut om vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;händertagande, beslut om vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;utan samtycke eller beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;utan samtycke eller beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;sluten ungdomsvård. Utan hin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;sluten ungdomsvård. Utan hin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;der av sekretessen får uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;der av sekretessen får uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;lämnas till enskild som uppnått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;lämnas till enskild som uppnått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;myndig ålder om förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;myndig ålder om förhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;av betydelse för att denne &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;av betydelse för att denne &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;få vetskap om vilka hans eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;vetskap om vilka hans eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p370 ft8"&gt;hennes biologiska föräldrar är.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;hennes biologiska föräldrar är.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i sam-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p371 ft8"&gt;band med rådgivningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;Med socialtjänst förstås verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Med socialtjänst förstås verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;samhet enligt lagstiftningen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;samhet enligt lagstiftningen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;socialtjänst och den särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;socialtjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;och den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;lagstiftningen om vård av unga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;lagstiftningen om vård av unga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;och av missbrukare utan sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;och av missbrukare utan sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;tycke samt verksamhet som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;tycke samt verksamhet som i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;annat fall enligt lag handhas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;annat fall enligt lag handhas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;socialnämnd eller av Statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;socialnämnd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p372 ft8"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;institutionsstyrelse. Till social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;institutionsstyrelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Till social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p373 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2007:1311.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft14"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tjänst räknas också verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tjänst räknas också verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;hos annan myndighet som inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;hos annan myndighet som inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;fattar omprövning av social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;fattar omprövning av social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;nämnds beslut eller särskild till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;nämnds beslut eller särskild till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;syn över nämndens verksamhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;syn över nämndens verksamhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;kommunal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;kommunal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;invandrarbyrå samt verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;invandrarbyrå samt verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;enligt lagen (2007:606) om ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;enligt lagen (2007:606) om ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;redningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p375 ft8"&gt;barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;redningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p342 ft8"&gt;avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p376 ft8"&gt;barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;har avlidit i anledning av brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;har avlidit i anledning av brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;m.m. Med socialtjänst jämställs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;m.m. Med socialtjänst jämställs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ärenden om bistånd åt asyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ärenden om bistånd åt asyl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sökande och andra utlänningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sökande och andra utlänningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;introduktionser-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;introduktionser-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sättning för flyktingar och vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sättning för flyktingar och vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;andra utlänningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p355 ft8"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;utlänningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p221 ft8"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p345 ft8"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p375 ft8"&gt;parkering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p345 ft8"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p376 ft8"&gt;parkering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;rörelsehindrade,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p377 ft8"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;rörelsehindrade,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p342 ft8"&gt;ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;allmän omvårdnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;hos nämnd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;omvårdnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;hos nämnd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;med uppgift att bedriva patient-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;med uppgift att bedriva patient-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;nämndsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft8"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;nämndsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;samt verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;samhet enligt lagstiftningen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;samhet enligt lagstiftningen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;stöd och service till vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;stöd och service till vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;funktionshindrade&lt;SPAN class="ft8"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;personer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;funktionsnedsätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;ning&lt;SPAN class="ft8"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;Sekretess gäller i verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Sekretess gäller i verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som avser omhändertagande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som avser omhändertagande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;personakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p372 ft8"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p343 ft8"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p333 ft8"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;personakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p372 ft8"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p377 ft8"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p375 ft8"&gt;kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;socialtjänstlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;(2001:453)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;socialtjänstlagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p353 ft8"&gt;(2001:453)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;23 d § lagen (1993:387) om stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;10 kap. 7 § lagen (2009:xxx) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;och service till vissa funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;stöd och service till vissa personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;hindrade för uppgift om enskilds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;funktionsnedsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p354 ft8"&gt;förhållanden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;Utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;uppgift om enskilds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;personliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;hinder av sekretessen får uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;förhållanden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p342 ft8"&gt;Utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;hinder av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;i verksamhet som avses i 7 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sekretessen får uppgift i verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;5 § socialtjänstlagen lämnas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;samhet som avses i 7 kap. 5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;socialnämnd och uppgift i verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;socialtjänstlagen lämnas till social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;samhet som avses i &lt;SPAN class="ft9"&gt;23 d § lagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;nämnd och uppgift i verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;om stöd och service till vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;som avses i &lt;/SPAN&gt;10 kap. 7 § lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;funktionshindrade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p345 ft8"&gt;lämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;(2009:xxx) om stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;nämnd som avses i &lt;SPAN class="ft9"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;till vissa personer med funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37787x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;lag, om uppgiften behövs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;nedsättning &lt;SPAN class="ft8"&gt;lämnas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;till nämnd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;av ärende eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som avses i &lt;SPAN class="ft9"&gt;9 kap. 1 § &lt;/SPAN&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;genomförande av beslut om stöd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;lag, om uppgiften behövs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;insatser, vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;eller behandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ärende eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;och det är av synnerlig vikt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;genomförande av beslut om stöd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;uppgiften lämnas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;insatser, vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;eller behandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;och det är av synnerlig vikt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;uppgiften lämnas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Sekretess enligt första stycket gäller inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;Beträffande anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård gäller sekretess om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider betydande men om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft14"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37788x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;finns be- stämmelser om vissa andra sär- skilda insatser än utbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft38"&gt;lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 16 § och 6 kap. 6 § skollagen (1985:1100) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft46"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;16 §&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft8"&gt;Det som i lagen sägs om utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktions- hinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I &lt;/SPAN&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade &lt;SPAN class="ft8"&gt;finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p387 ft69"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p388 ft8"&gt;6 §&lt;SPAN class="ft61"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;Varje kommun som anordnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Varje kommun som anordnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;särskola är skyldig att så långt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;särskola är skyldig att så långt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;det är möjligt organisera sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;det är möjligt organisera sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;skolan så att ingen elev blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;skolan så att ingen elev blir&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;tvungen att bo utanför det egna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;tvungen att bo utanför det egna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;hemmet på grund av skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;hemmet på grund av skol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;gången. Även i övrigt &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;gången. Även i övrigt &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;utformningen av särskoleverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;utformningen av särskoleverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;samheten beaktas vad som ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;samheten beaktas vad som ur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kommunikationssynpunkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kommunikationssynpunkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ändamålsenligt för eleverna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ändamålsenligt för eleverna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;Vid fördelningen av elever på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Vid fördelningen av elever på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;olika skolor med särskoleut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;olika skolor med särskoleut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;bildning &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;kommunen beakta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;bildning &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kommunen beakta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vårdnadshavares önskemål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vårdnadshavares önskemål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;att deras barn &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tas emot vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;att deras barn &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tas emot vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Senaste lydelse 1993:800.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Senaste lydelse 1993:800.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft14"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37789x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;en viss skola så långt det är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;en viss skola så långt det är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;möjligt utan att andra elevers&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;möjligt utan att andra elevers&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;berättigade krav på en så kort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;berättigade krav på en så kort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;skolväg som möjligt åsidosätts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;skolväg som möjligt åsidosätts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;eller att betydande organisato-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;eller att betydande organisato-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;riska eller ekonomiska svårig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;riska eller ekonomiska svårig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;heter uppstår för kommunen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;heter uppstår för kommunen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;Varje kommun är skyldig att för eleverna i sin särskola anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens funktionshinder eller någon annan särskild omständighet. Kommunens skyldighet omfattar dock inte sådana elever som väljer att gå i en annan särskola än den som kommunen annars skulle ha placerat eleven i om något önskemål om en viss skola inte framställts.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I &lt;/SPAN&gt;lagen (1993:387) om stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I &lt;/SPAN&gt;lagen (2009:xxx) om stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft9"&gt;och service till vissa funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft37"&gt;och service till vissa personer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;hindrade &lt;/SPAN&gt;finns föreskrifter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;funktionsnedsättning &lt;SPAN class="ft8"&gt;finns före-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;stöd och service i form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;skrifter om stöd och service i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;boende i familjehem eller bostad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;form av boende i familjehem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;med särskild service för barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;eller bostad med särskild service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p309 ft8"&gt;och ungdomar som behöver bo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;för barn och ungdomar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p28 ft8"&gt;utanför föräldrahemmet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;behöver bo utanför föräldra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p391 ft8"&gt;hemmet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft14"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37790x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft38"&gt;lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 8 a § tandvårdslagen (1985:125) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p362 ft8"&gt;8 §&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;Vid tillämpningen av 8 § &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;Vid tillämpningen av 8 § &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;landstinget särskilt svara för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;landstinget särskilt svara för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;uppsökande verksamhet bedrivs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;uppsökande verksamhet bedrivs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;bland dem som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;bland dem som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;lagen (1993:387) om stöd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;lagen (2009:xxx) om stöd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;service till vissa funktionshind-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;service till vissa personer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;rade &lt;/SPAN&gt;samt bland dem som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;funktionsnedsättning &lt;SPAN class="ft8"&gt;samt bland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;varaktigt behov av omfattande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;dem som har varaktigt behov av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vård- och omsorgsinsatser och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;omfattande vård- och omsorgs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;insatser och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; ovan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Landstinget &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;också svara för att nödvändig tandvård er- bjuds patienter som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Landstinget &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vidare se till att tandvård kan erbjudas dem som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Landstinget &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;också svara för att nödvändig tandvård er- bjuds patienter som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Landstinget &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vidare se till att tandvård kan erbjudas dem som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p303 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2003:1209.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft14"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37791x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft60"&gt;lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:419) om resekost- nadsersättning vid sjukresor ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft8"&gt;1 §&lt;A href="#page_91"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;Landsting och kommuner som inte tillhör något landsting (sjukvårdshuvudmän) ska, i fråga om personer som omfattas av sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lämna ersättning för resekostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;i samband med öppen hälso- och sjukvård som anordnas av staten, ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting eller i samband med sjukhusvård enligt 2 kap. 4 § lagen om allmän försäkring,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;i samband med rådgivning enligt lagen (1974:525) om er- sättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;vid resor till och från sjukhus eller läkare som föranleds av en undersökning enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m. m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;i samband med tillhandahållande av hjälpmedel åt handi- kappad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;i samband med tandvård som avses i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;vid besök som med anledning av sjukdom görs hos läkare inom studerandeorganisationernas hälsovård, för vilken statsbidrag betalas ut av högskolestyrelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;i samband med konvalescentvård som ges i konvalescenthem som har tagits upp på förteckning som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;8. vid besök för sjukvårdande behandling som ges i omedel- bart samband med insats enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;8. vid besök för sjukvårdande behandling som ges i omedel- bart samband med insats enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p4 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2008:150.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft14"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37792x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p400 ft8"&gt;9. vid besök för sjukvårdande behandling som ges med stöd av bestämmelserna om den kommunala hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;I fråga om resekostnader enligt första stycket 2 ska ersättning lämnas även när rådgivningen bedrivs av organisationer med Socialstyrelsens tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;För resekostnader som avses i första stycket 1 behöver ersätt- ning lämnas endast om vården eller behandlingen getts med anled- ning av sjukdom eller förlossning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;Sjukvårdshuvudmännen ska också lämna ersättning för rese- kostnader vid vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersätt- ning och vid sjukgymnastik enligt lagen (1993:1652) om sjuk- gymnastikersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft14"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37793x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktions- nedsättning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;och socialtjänstlagen (2001:453),&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft38"&gt;lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10 § kommunallagen (1991:900) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td119"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p404 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td119"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p345 ft46"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;10 §&lt;SPAN class="ft61"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;Revisorernas granskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p345 ft8"&gt;omfattar inte ärenden som avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller landstinget ekonomisk förlust,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft8"&gt;2. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade &lt;/SPAN&gt;och socialtjänstlagen (2001:453),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;när granskningen gäller hur nämnderna verkställer av- göranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;när granskningen sker från allmänna synpunkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2008:78.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37794x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft45"&gt;lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1996:1030) om underhålls- stöd ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft9"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft8"&gt;Underhållsstöd lämnas inte för sådan kalendermånad då barnet under hela månaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft8"&gt;1. på statens bekostnad får vård på institution eller annars kost&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;och logi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;2. bor i familjehem eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;2. bor i familjehem eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;bostad med särskild service för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;bostad med särskild service för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;barn och ungdomar enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;lagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;barn och ungdomar enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;lagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;(1993:387) om stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;(2009:xxx) om stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;till vissa funktionshindrade, &lt;SPAN class="ft8"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft37"&gt;till vissa personer med funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p414 ft37"&gt;nedsättning, &lt;SPAN class="ft13"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;3. vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft14"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37795x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft38"&gt;lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p416 ft59"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p417 ft8"&gt;19 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p293 ft9"&gt;Assistansersättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p309 ft37"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p293 ft9"&gt;Ersättning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft37"&gt;kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;lagen (1993:389) om assistans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;enligt lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;ersättning och ekonomiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p309 ft9"&gt;stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;(2009:xxx) om stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;till utgifter för personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;till vissa personer med funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;enligt lagen (1993:387) om stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;nedsättning som utbetalas till den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;och service till vissa funktions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;som beviljats insatsen är skattefri.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;hindrade är skattefria.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft14"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37796x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft45"&gt;lag om ändring lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1999:332 om ersättning till steriliserade i vissa fall ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p420 ft8"&gt;3 a §&lt;SPAN class="ft61"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td125"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;För den som har fått ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;För den som har fått ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ning enligt denna lag &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ning enligt denna lag &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;gångar uppgående till ett belopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;gångar uppgående till ett belopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p350 ft8"&gt;etthundrasjuttiofemtusen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;etthundrasjuttiofemtusen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;(175 000) kr anses som för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;(175 000) kr anses som för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;mögenhet och inte beaktas vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;mögenhet och inte beaktas vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tillämpning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tillämpning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;16 och 17 §§ lagen (2001:761) om bostadstillägg till pen- sionärer m.fl.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;19 § lagen (1993:387) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p293 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;7 kap. 1 § lagen (2009:xxx)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft9"&gt;stöd och service till vissa funk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;om stöd och service till vissa per-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p421 ft37"&gt;tionshindrade.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;soner med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2001:764.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft14"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37797x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft45"&gt;lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p425 ft46"&gt;3 kap&lt;SPAN class="ft8"&gt;. 2§&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft8"&gt;Den som är bosatt i Sverige omfattas även av 1. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till personer med funktionshinder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7. &lt;/SPAN&gt;lagen (1993:389) om assi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;7. lagen (2009:xxx) om stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;stansersättning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft37"&gt;och service till vissa personer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p427 ft37"&gt;funktionsnedsättning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;lagen (1996:1030) om underhållsstöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;lagen (1998:702) om garantipension,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevande- stöd till barn i fråga om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;– garantipension till omställningspension och änkepension,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;– efterlevandestöd till barn, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;– pension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 samma lag eller enligt 4 § andra stycket 2 eller 6 § tredje stycket 2 lagen (2000:462) om införande av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, beräknad i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i Sverige,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2008:152.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37798x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft14"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB37799x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I fråga om utlämnande av personuppgifter som finns inom socialtjänsten gäller de begräns- ningar som följer av sekretess- lagen (1980:100), socialtjänst- lagen (2001:453) och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktions- nedsättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft60"&gt;lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p431 ft29"&gt;8 § I fråga om utlämnande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft8"&gt;personuppgifter som finns inom socialtjänsten gäller de begräns- ningar som följer av sekretess- lagen (1980:100), socialtjänst- lagen (2001:453) och &lt;SPAN class="ft9"&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377100x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft60"&gt;lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p436 ft8"&gt;1 §&lt;A href="#page_100"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ett landsting och en eller flera kommuner som ingår i lands- tinget får genom samverkan i en gemensam nämnd gemensamt fullgöra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;1. landstingets uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;– enligt tandvårdslagen (1985:125),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;– enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;– enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;– enligt &lt;/SPAN&gt;lagen (1993:387) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td76"&gt;&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;– enligt &lt;/SPAN&gt;lagen (2009:xxx) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p350 ft9"&gt;stöd och service till vissa funk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;stöd och service till vissa personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p421 ft37"&gt;tionshindrade,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;med funktionsnedsättning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt smittskyddslagen (2004:168), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p438 ft8"&gt;– som i annat fall enligt lag &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;handhas av en sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och sjuk- vårdslagen, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;2. kommunens uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;– som i annat fall enligt lag &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;handhas av en sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och sjuk- vårdslagen, och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt socialtjänstlagen (2001:453),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt hälso- och sjukvårdslagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p297 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;– enligt &lt;/SPAN&gt;lagen om stöd och service till vissa funktions- hindrade,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p297 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;– enligt &lt;/SPAN&gt;lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p59 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2004:190.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft14"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377101x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;– enligt lagen om patientnämndsverksamhet m.m., eller&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;– som i annat fall enligt lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td41"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;– som i annat fall enligt lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;handhas av socialnämnd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;handhas av socialnämnd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft14"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377102x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft45"&gt;lag om ändring i lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedyn- skadade ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p313 ft9"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td109"&gt;&lt;P class="p442 ft8"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p443 ft8"&gt;För den som enligt regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;För den som enligt regerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;beslut fått ersättning för foster-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;beslut fått ersättning för foster-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;skador som antas orsakade av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;skador som antas orsakade av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;de i Sverige sålda läkemedlen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;de i Sverige sålda läkemedlen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Neurosedyn eller Noxodyn &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;Neurosedyn eller Noxodyn &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p444 ft8"&gt;uppgående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p443 ft8"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p444 ft8"&gt;uppgående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;belopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p443 ft8"&gt;femhundratusen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;belopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;femhundratusen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;(500 000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p444 ft8"&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p443 ft8"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;(500 000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p444 ft8"&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;anses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;förmögenhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p443 ft8"&gt;beaktas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;förmögenhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;beaktas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vid tillämpningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p313 ft8"&gt;vid tillämpningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p293 ft8"&gt;1. 26 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;19 § lagen (1993:387) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;7 kap. 1 § lagen (2009:xxx)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;stöd och service till vissa funk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p313 ft9"&gt;om stöd och service till vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;tionshindrade,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft9"&gt;personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft9"&gt;funktionsnedsätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft9"&gt;ning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2 kap. 7 § och 4 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453), samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;16 och 17 §§ lagen (2001:761) om bostadstillägg till pen- sionärer m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft14"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377103x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft45"&gt;lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft9"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft37"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;Vid utbetalning av ersättning enligt 2 § tillämpas bestämmel- serna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§ mervärdesskattelagen (1994:200). Bestämmelsen i 8 kap. 9 § första stycket 1 mervärdesskattelagen &lt;SPAN class="ft9"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;dock inte tillämpas i fråga om sådana boendeformer som anges i 5 kap. 5 § andra stycket och 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft75"&gt;9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk- tionshindrade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft8"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft8"&gt;Vid utbetalning av ersättning enligt 2 § tillämpas bestämmel- serna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§ mervärdesskattelagen (1994:200). Bestämmelsen i 8 kap. 9 § första stycket 1 mervärdesskattelagen &lt;SPAN class="ft9"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dock inte tillämpas i fråga om sådana boendeformer som anges i 5 kap. 5 § andra stycket och 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft9"&gt;4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsätt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft14"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;1 Uppdrag och arbetssätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommitténs direktiv och beteckning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Den 15 juli 2004 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentarisk kommitté för en bred översyn av personlig assistans. Kommittén antog namnet Assistanskommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Sedan hösten 2004 har kommittén fått flera tilläggsdirektiv som preciserat eller förändrat uppdraget. Den största förändringen kom i juni 2006 när regeringen beslutade att utvidga uppdraget till en bred översyn över hela LSS. Kommittén antog därefter det nya namnet &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; samtliga direktiv återges i bilaga &lt;NOBR&gt;2–7.&lt;/NOBR&gt; I korthet handlar det om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;direktiv 2004:107 om översyn av personlig assistans för vissa personer med funktionshinder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;tilläggsdirektiv 2004:179 om analys av förutsättningarna för att införa krav på tillstånd för verksamheter med personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;tilläggsdirektiv 2005:66 om översyn av regleringen av timbeloppet för den statliga assistansersättningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;tilläggsdirektiv 2006:68 om en bred översyn av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), inklusive frågan om vem som ska vara huvudman för LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;tilläggsdirektiv 2007:84 om meningsfull sysselsättning som ryms i insatsen daglig verksamhet enligt LSS för personer med psykiska funktionshinder som ingår i personkrets 3 enligt denna lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft14"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Uppdrag och arbetssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;tilläggsdirektiv 2007:109 om författningsförslag som innebär att assistansersättning bara får användas till kostnader för personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tilläggsdirektiv 2008:73 om förlängning av utredningstiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Samtliga direktiv, utom tilläggsdirektiv 2007:109, ska avrapporteras till regeringen senast den 29 augusti 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Tilläggsdirektiven 2007:109 avrapporterades enligt uppdraget till regeringen den 30 september 2007 i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Kostnader för personlig assistans. Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning &lt;/SPAN&gt;(SOU 2007:73).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Direktiv 2004:107 samt tilläggsdirektiven 2004:179 och 2005:66 har behandlats i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;På den assistansberättigades upp- drag&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft9"&gt;God kvalitet i personlig assistans – ändamålsenlig användning av assistansersättning &lt;/SPAN&gt;(SOU 2005:100). Dessa direktiv måste dock tas upp på nytt i förhållande till kommitténs övriga förslag om reglering, ansvar, kvalitet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Kommitténs sammansättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Kommittén har haft en bred sammansättning med ledamöter från samtliga riksdagspartier, sakkunniga från Regeringskansliet samt experter från berörda myndigheter och intresseorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Sammansättningen beskrivs i bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Tidigare delbetänkanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Enligt de ursprungliga direktiven från 2004 skulle utredningstiden användas så att ett första delbetänkande ägnades åt vissa frågor om utförandet av tillsyn av personlig assistans med fokus på skillnader mellan anordnartyper och behovet av tillsyn av enskilda assistans- anordnare. De två direkt följande tilläggsdirektiven utvidgade upp- draget så att delbetänkandet även skulle behandla frågan om krav på tillstånd för enskilda assistansanordnare samt regleringen av timbeloppet för den statliga assistansersättningen för att minska utrymmet för missbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft8"&gt;Dessa uppdrag avrapporterades i november 2005 i delbetänkandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft63"&gt;På den assistansberättigades uppdrag. God kvalitet i personlig assistans – ändamålsenlig användning av assistansersättning &lt;SPAN class="ft62"&gt;(SOU 2005:100).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Uppdrag och arbetssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Beredningen av förslagen i delbetänkandet kom att ta längre tid än väntat. En orsak är att den samlade lösning som vi ska presentera i slutbetänkandet kan komma att ändra förutsättningarna, bl.a. genom att tilläggsdirektiven från juni 2006 om en bred översyn av LSS även omfattar huvudmannaskapsfrågor och frågor om utformningen av LSS och LASS i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Mot den bakgrunden beslutade regeringen i juli 2007 om tilläggsdirektiv som innebär att kommittén skulle lämna vissa för- fattningsförslag i syfte att – inom det befintliga systemet för assistans- ersättningen – säkerställa att assistansersättningen inte används så att ekonomiska förmåner kan styra den enskildes val av anordnare eller val att själv vara arbetsgivare för sina personliga assistenter. Detta uppdrag avrapporterades i september 2007 i delbetänkandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft79"&gt;Kostnader för personlig assistans. Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning &lt;SPAN class="ft78"&gt;(SOU 2007:73).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Förslagen i det andra delbetänkandet har legat till grund för regeringens förslag om vissa författningsändringar rörande kostnader för personlig assistans i prop. 2007/08:61. Proposition har bifallits av riksdagen och vissa nya regler har trätt i kraft den 1 juli 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;I det andra delbetänkande markerade kommittén tydligt att den utformade sina förslag som ett steg på vägen mot en samlad lösning som ska presenteras i detta slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Inriktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Genom tilläggsdirektivet från juni 2006 kom den centrala frågan i uppdraget att bli hur LSS – inklusive personlig assistans – fungerar som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar är i hög grad beroende av i vilken omfattning samhället beaktar att människor är olika, att människor har olika förutsättningar och skilda behov. Det behövs både allmänna åtgärder som undanröjer hinder och åtgärder som förbjuder diskriminering. Personer med omfattande funktionsnedsättningar behöver dessutom ett personligt anpassat stöd som utgår från individens unika behov och rätt att bestämma över sitt liv. Generella åtgärder kan i viss utsträckning bidra till att behovet av särskilda åtgärder minskar. Det är viktigt att se de behovsanpassade stöden och stödens reglering som en del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Uppdrag och arbetssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;i möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen, där stöd förändras varefter tekniken gör framsteg och generella åtgärder underlättar delaktighet. Stöden ska inte ersätta generella åtgärder och de ska inte heller utformas så att en utveckling förhindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Översynen utgår därför ytterst ifrån ett funktionshinder- perspektiv som handlar om varför en funktionsnedsättning innebär en begränsning för en person i relation till omgivningen, och hur begränsningen kan tas bort eller förebyggas med generella åtgärder. Vidare omfattar den en analys av hur lagen förhåller sig till andra lagar och samhällsområden, hur lagen tillämpas i praktiken och vilka andra faktorer som är avgörande för att personer med funk- tionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Dessa frågor upp- märksammas på olika sätt: genom kartläggningar, analyser av sam- band med LSS och LASS, bedömningar av utvecklingsbehov och förslag om fortsatta konkreta utrednings- och arbetsuppgifter. Men det ligger i huvudsak utanför uppdraget att föreslå direkta förändringar inom andra lagar än LSS och den nuvarande LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Även med ett breddat och fördjupat perspektiv på LSS som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen uppfattar vi att målet för vårt arbete är att lämna ett samlat förslag till hur stöd och service långsiktigt ska regleras och organiseras för dem som har omfattande behov till följd av stora och varaktiga funktionsned- sättningar. Förslaget inriktas, i enlighet med direktiven, på lagstift- ningens syfte och utformning samt ansvar, kvalitet och kostnader när det gäller insatser och uppgifter som anges i lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Mot den bakgrunden bygger våra bedömningar och förslag på följande principiella ställningstaganden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Rätten till stöd och service för de som har de största och mest långvariga behoven till följd av funktionsnedsättningar ska stå fast.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Insatser enligt LSS ska vara medel för att uppnå de handikapp- politiska målen så att den enskilde får möjlighet att leva som andra – de får inte bli mål i sig själva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Verksamheter med stöd och service enligt LSS kräver en väl fungerande lagstiftning, likvärdighet och god kvalitet i alla delar av tillämpningen och en stabil kostnadsutveckling för att vara långsiktigt hållbara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft14"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Uppdrag och arbetssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Direktiven ger en god grund för generella bedömningar och förslag om reglering och ansvar inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; När det gäller de tio olika insatser som kan beslutas enligt LSS och LASS finns det ett särskilt fokus på personlig assistans. Där ska vi enligt direktiven på ett annat sätt än för de andra insatserna uppmärksamma utförande- frågor, t.ex. skillnader mellan olika utförare, rekrytering av personal och ersättningens utformning och användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Etisk grund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Ett omfattande utredningsarbete av detta slag måste genomsyras av en grundläggande etisk hållning till de frågor som behandlas. Vi anser att grunden för detta är lagd genom de nationella målen för handikappolitiken samt de internationella dokument som dessa utgår ifrån. FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som antagits under den tid vi arbetat, stärker ytterligare den grund som vi bygger vidare på. Se vidare om handikappolitiken och &lt;NOBR&gt;FN-konventionen&lt;/NOBR&gt; i avsnitt 2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Mot den bakgrunden har vi inte sett någon anledning att formulera en egen etisk plattform. I samband med frågor om tillsyn av enskilda assistansanordnare – och därmed i vidare mening frågor om kvalitet i personlig assistans – anlitade vi etisk expertis. Detta underlag redovisas i en bilaga till vårt första delbetänkande (SOU 2005:100).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Studier m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Både när det gäller personlig assistans och LSS i övrigt efterfrågar regeringen i sina direktiv kartläggningar och uppföljningar av utvecklingen sedan assistansreformen och LSS genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vi har genomfört ett antal kvantitativa och kvalitativa studier samt analyserat statistik inom området. Undersökningarna har genomförts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft14"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Uppdrag och arbetssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;bland personer med beslut om personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;bland personer med beslut om boende för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;bland personliga assistenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;inom Försäkringskassan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;inom kommuner och bland företrädare för kommunala verksamheter med stöd och service enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;bland enskilda assistansanordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Givetvis har vi också tagit del av forskningen inom området samt andra uppföljningar och studier som gjorts av myndigheter och intresseorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;En översiktlig bild av utvecklingen sedan 1994 ges i kapitel 3. I de följande kapitlen refererar vi till våra och andras resultat och iakttagelser som bakgrund till bedömningar och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;Vissa undersökningar återges i det första delbetänkandet (SOU 2005:100) medan andra återges i en separat volym med bilagor till detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Externa kontakter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;Under vårt arbete har vi varit angelägna om att ta del av de erfaren- heter och önskemål som olika intressenter inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; har. Under år 2007 arrangerade vi tre hearingar med ett antal företrädare för myndigheter, intresseorganisationer m.m. En av hearingarna var avsedd enbart för brukarorganisationer. I bilaga 15 refereras inläggen vid hearingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vi beslutade också tidigt att inrätta referensgrupper för brukare, kommuner, Försäkringskassans dåvarande länskontor, länsstyrelser och enskilda assistansanordnare. Senare inrättade vi även referens- grupper för personliga assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Utöver detta har företrädare för &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; medverkat i ett stort antal konferenser, seminarier m.m. som andra har arrangerat och där direktiven har presenterats och diskuterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft14"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Uppdrag och arbetssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Slutbetänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Slutbetänkandet inleds med ett par korta kapitel som sammanfattar &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; uppdrag och arbetssätt samt en del av bakgrunden till uppdraget (kapitel &lt;NOBR&gt;1–2).&lt;/NOBR&gt; Därefter summeras huvuddragen i utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; sedan lagen i trädde i kraft (kapitel 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;De generella delarna av uppdraget behandlas i två kapitel om rätten till stöd och service – inklusive personkretsens utformning och samspelet mellan lagen och tillämpningen av den – samt huvudmannaskapet för denna (kapitel &lt;NOBR&gt;4–5).&lt;/NOBR&gt; Därefter behandlas personlig assistans i ett kapitel (kapitel 6) och övriga insatser och uppgifter enligt LSS i annat kapitel (kapitel 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Avslutningsvis följer två kortare kapitel om genomförande och konsekvenser av förslagen samt med kommentarer till våra författ- ningsförslag (kapitel &lt;NOBR&gt;8–9).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Studier, sammanställningar, hearingar m.m. redovisas i en separat volym med bilagor till detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Terminologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Funktionsnedsättning, funktionshinder och handikapp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Terminologirådet hos Socialstyrelsen beslutade i oktober 2007 om nya definitioner av ett antal termer inom det handikappolitiska området. De nya termerna har publicerats i Socialstyrelsens term- bank. Termerna &lt;SPAN class="ft9"&gt;funktionsnedsättning och funktionshinder &lt;/SPAN&gt;har getts följande definitioner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktions- nedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För båda termerna avråds termen &lt;SPAN class="ft9"&gt;handikapp&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vi följer den nya terminologin i våra bedömningar och förslag, inte minst i vårt förslag till ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. I bakgrunds- och motivtexter används dock handikappbegreppet när det refererar till texter där det har en central betydelse, t.ex. i Handikapputredningens ursprungliga förslag till LSS och i den nationella handlingsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft14"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Uppdrag och arbetssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;för handikappolitiken. På samma sätt används funktionshinder ibland i sin tidigare betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Den enskilde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Den person som har rätt till stöd och service enligt LSS – och i dag enligt LASS – kallas ofta &lt;SPAN class="ft9"&gt;den enskilde &lt;/SPAN&gt;i våra texter. Detta är den gängse juridiska termen och det är angeläget att behålla den kopplingen även i bakgrunds - och motivtexter eftersom dessa hela tiden ska relateras till den rättighetslag som står i centrum för vårt arbete. Den som är beviljad personlig assistans betecknas även som assistansberättigad eller ersättningsberättigad. Någon gång kan vi på motsvarande sätt använda beteckningen &lt;NOBR&gt;LSS-berättigad.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Många personer med stöd och service enligt LSS eller LASS behöver stöd från en god man eller annan legal ställföreträdare för att bl.a. ta till vara sina möjligheter till inflytande och medbestäm- mande. När vi i fortsättningen skriver om den enskilde inkluderar vi detta stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Assistansersättning och ersättning för personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I dag har termerna &lt;/SPAN&gt;assistansersättning och ersättning för personlig assistans &lt;SPAN class="ft8"&gt;delvis olika betydelser. Assistansersättning är de medel som Försäkringskassan beviljar och betalar ut för kostnader för personlig assistans och som regleras i LASS. Ersättning för personlig assistans är en mer allmän term, som både kan beteckna assistansersättning och sådan ersättning för kostnader för personlig assistans som kommunerna beslutar om enligt LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Med de förändringar av lagstiftning och huvudmannaskap som vi föreslår i kapitel 6 försvinner i praktiken denna skillnad. All ersättning som avser personlig assistans enligt de kriterier som anges i LSS kommer, enligt dessa förslag, att beslutas av Försäkringskassan samtidigt som LASS upphör att gälla och dess regler införs i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vid beskrivningar av gällande regler för personlig assistans och utvecklingen sedan 1994 iakttar vi dagens betydelseskillnad mellan assistansersättning och ersättning för personlig assistans. Vi ser däremot ingen anledning att upprätthålla den distinktionen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft14"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Uppdrag och arbetssätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p475 ft8"&gt;bedömningar, förslag och motivtexter som gäller personlig assistans enligt den nya LSS som vi föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft14"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377113x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;2 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;LSS och LASS – en översikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio angivna insatser som den enskilde har rätt till under vissa omständigheter och om denne ingår i lagens personkrets. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1993.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Motivet till att införa en sådan särskild lag var att personer med omfattande funktionshinder hade sämre levnadsvillkor än de flesta andra. De hade också sämre möjligheter att bestämma över sina egna liv och påverka utformningen av service och stöd. De lagar som reglerade stöd och service ansågs inte räcka till för att skapa levnadsförhållanden som var jämförbara med andra människors. Med lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fick personer med mer omfattande och varaktiga funktions- hinder en starkare ställning i samhället och ökad möjlighet att själva styra över sin vardag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Kommunerna blev huvudmän för merparten av den verksamhet som regleras i LSS. Bakgrunden var den allmänna utvecklingen i samhället mot att föra över ansvaret för offentliga verksamheter från central till lokal nivå. Bytet av huvudman skulle dessutom gagna möjligheterna till lokala anpassningar av olika verksamheter. Ytterligare ett viktigt skäl var att undvika att enskilda kom i kläm i samband med ansvarsdiskussioner som skulle kunna uppstå om det var skilda huvudmän som ansvarade för LSS och socialtjänstlagen (1980:620)&lt;A href="#page_113"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(SoL). Kommunerna bedrev redan verksamhet som gav stöd och service till bl.a. personer med betydande fysiska och psykiska funktionshinder och hade därmed de bästa förutsättning- arna att skapa en organisation för att ge stöd och service enligt den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Ersatt av (2001:453).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;nya lagen. Nackdelen var att det i mindre kommuner skulle kunna medföra att det saknades specifika resurser som personer med säll- synta och sammansatta funktionshinder hade behov av. Det kunde dock lösas bl.a. genom att kommuner samverkade. Lagen öppnade även för möjligheten att träffa avtal om att överlåta uppgifter enligt LSS till landsting och tvärtom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklings- störda m.fl. – den s.k. omsorgslagen – med sina precist angivna rättigheter, fick stå modell för LSS. Dessutom hade flertalet av de insatser som skulle ingå i LSS en motsvarighet i insatser som kunde beviljas enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Personlig assistans och assistansersättningen var, förutom bytet av huvudmannaskap för omsorgslagens målgrupp, den mest påtagliga förändringen i &lt;NOBR&gt;LSS-reformen.&lt;/NOBR&gt; Stödet fanns inte omnämnt i SoL men hade vuxit fram som en biståndsform i många kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;LSS är inte tänkt att vara en detaljstyrande lag. I lagens förarbeten (prop. 1992/93:159, s. 43 f) motiveras det med att människor är olika samt att förhållanden och önskemål är olika i olika familjer. Förutsättningarna skiljer sig dessutom åt i delar av landet och därför fungerar detaljregleringar dåligt. I stället syftar LSS till att definiera rättigheter med avsikt att ge den enskilde möjligheter att tillsammans med kommunen utforma stödet och servicen på bästa möjliga sätt. Den enskilde ska ha direkt inflytande över planeringen och utformningen av stödet, som ska vara utformat så att det passar varje individ i den aktuella situationen. Viktiga begrepp i reformen är valfrihet och integritet, delaktighet och jämlikhet, självbestämmande och kontinuitet. Lagens utformning som en rättig- hetslagstiftning och intentionerna i lagen gör att det individuella stödet fått en central betydelse för att nå de handikappolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft8"&gt;Personkretsen i LSS utgörs av tre grupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Personkretsgrupperna 1 och 2 identifieras utifrån ett diagnostiskt perspektiv och motsvarar samma personkrets som i 1985 års omsorgs- lag. Avgränsningen beror i första hand på med vilken säkerhet som rätt diagnos kan fastställas. I personkretsgrupp 3 är det framför allt individens behov som styr bedömningen. Avgränsningen är avhängig bedömningen av om det finns ett omfattande och varaktigt behov av stöd och service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft8"&gt;De tio insatser som definieras i lagen är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;rådgivning och annat personligt stöd (råd och stöd),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistans- ersättning (LASS),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;ledsagarservice,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;kontaktperson,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;avlösarservice i hemmet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;korttidsvistelse utanför det egna hemmet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;10.daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Daglig verksamhet beviljas endast personer som ingår i person- kretsgrupperna 1 och 2. Landstinget ansvarar i huvudsak för insatsen råd och stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft14"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;LASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Samtidigt som LSS trädde i kraft inrättades ett system för statlig assistansersättning för personlig assistans. Assistansersättningen är avsedd att täcka kostnader för personlig assistans och lämnas till de personer som i genomsnitt behöver mer än 20 timmars personlig assistans per vecka för sina grundläggande behov. Rätten till assistans- ersättning regleras genom lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). LASS innehåller inga bestämmelser om syften, mål eller personkrets. I dessa delar bygger LASS på vad som anges i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förordningar och normering på myndighetsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;LSS och LASS kompletteras av förordningar som utfärdats av regeringen. Det gäller förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt förordning (1993:1091) om assist- ansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;För tillämpningen av båda lagarna finns det vidare föreskrifter och allmänna råd. Socialstyrelsen ansvarar för detta när det gäller LSS och Försäkringskassan när det gäller LASS. (Försäkringskassans ansvar låg tidigare på Riksförsäkringsverket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Vägen till LSS och LASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ett miljörelaterat perspektiv på funktionshinder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;De stödformer som finns i dag har utvecklats under lång tid. Olika åtgärder har till stor del präglats av rådande föreställningar, kunskaper och erfarenheter. Den industriella och samhällsekonomiska utveck- lingen liksom handikapprörelsen och större handikappolitiska utredningar har varit betydelsefulla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Den moderna svenska handikappolitiken har på många sätt sina rötter i &lt;NOBR&gt;1960-talets&lt;/NOBR&gt; jämlikhetssträvanden. Då påbörjades en gradvis svängning mot att fokusera på de problem som samhällets utform- ning medförde för personer med funktionshinder – ett miljörelaterat handikapperspektiv. En funktionsnedsättning blir ett handikapp först när individen möter brister i en miljö eller verksamhet. Detta perspektiv är i dag grundläggande inom handikappolitiken, men termerna har ändrats så att &lt;SPAN class="ft9"&gt;funktionshinder &lt;/SPAN&gt;alltmer ersatt handikapp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft14"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;funktionsnedsättning &lt;/SPAN&gt;ersatt funktionshinder i dess tidigare betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;I ett historiskt perspektiv har personer med funktionsnedsätt- ningar allt för ofta varit utestängda från samhället. De offentliga insatserna har i huvudsak varit begränsade till institutioner och haft en påtaglig medicinsk prägel. Integration och normalisering blev centrala begrepp i handikappolitiken under 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talen.&lt;/NOBR&gt; Då genomfördes ett omfattande reformprogram för stödet till per- soner med funktionsnedsättningar. Det skulle skapas förutsätt- ningar för dessa personer att leva som andra medborgare i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Den första lagen med en helhetssyn på utvecklingsstördas behov av utbildningsmöjligheter, bostadsförhållanden, sysselsättnings- och fritidstillfällen, specialistinsatser samt stöd till anhöriga var 1967 års omsorgslag. Landstingen satsade stora resurser för en kraftfull utveckling av verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Socialtjänstlagen (1980:620) var på många sätt genomgripande när den kom med sin utgångspunkt i en helhetssyn på hela livs- situationen. Lagen har karaktär av målinriktad ramlagstiftning men omfattar även rättigheter. Insatserna ska bl.a. rymma sysselsättning och ett anpassat och bra boende. Insatser får bedömas med utgångs- punkt från tidsanda, utveckling och den enskildes önskemål utifrån de behov som ska tillgodoses. Vissa stöd som kommuner bör eller ska tillhandahålla anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;På grund av snabba förändringar blev omsorgslagen omodern. En ny omsorgslag trädde i kraft den 1 juli 1986. Den innebar en viss utökning och preciserade rättigheter (särskilda omsorger) som skulle komplettera insatser enligt andra lagar, främst socialtjänst- lagen och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Den nya omsorgs- lagen var en s.k. pluslag. LSS ersatte omsorgslagen och blev en ny pluslag till SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Som framgått blev 1985 års omsorgslag en förebild för den nya lag om stöd och service för vissa funktionshindrade som Handikapp- utredningen föreslog år 1991 (SOU 1991:46) och som senare infördes år 1993. Handikapputredningen var en parlamentarisk kommitté som på uppdrag av regeringen utredde frågor om socialtjänstens och habiliteringens/rehabiliteringens insatser för människor med omfattande funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft29"&gt;I ett annat betänkande (SOU 1992:52) lämnade Handikapp- utredningen förslag på åtgärder för ett tillgängligt samhälle och mot diskriminering av människor med funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft14"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Ytterst var vägen till LSS alltså samma väg som ledde fram till den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Avvecklingen av vårdhem för personer med utvecklingsstörning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;En viktig del av den utveckling som ledde fram till LSS och som därefter fortsatt är avvecklingen av vårdhem för personer med utvecklingsstörning. Frågan uppmärksammas även i våra tilläggs- direktiv från juni 2006, där regeringen skriver att vi ska föreslå åtgärder som leder till att kvarvarande vårdhem avvecklas. Frågan har dock redan fått en lösning eftersom alla vårdhem nu har lagts ned. Det betyder att Sverige, tillsammans med Norge, är de enda länder i världen där detta har skett. Vanliga bostäder och integrerade dagliga verksamheter samt ett personligt och professionellt stöd som alternativ till institutionsvården har byggts ut under en dryg tjugoårsperiod. I detta avsnitt beskrivs främst avvecklingen av vårdhem för vuxna, som pågått under tiden närmast före och efter införandet av LSS. Vårdhemmen för barn avvecklades i ett tidigare skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Huvudmännen fick redan genom 3 § lagen (1985:569) om inför- ande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda ett ansvar för att planera för en avveckling av vårdhemmen. Riksdagen angav sedan i lagen (1997:724) om avveckling av specialsjukhus och vårdhem att dessa skulle vara avvecklade senast den 31 december 1999. Socialstyrelsen hade, enligt lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, tillsyn över verksamheten vid specialsjukhus och vårdhem. Enligt samma införandelag 7 § fick nyintagning på vårdhem inte ske och enligt 9 § skulle huvud- mannen regelbundet och minst en gång om året överväga om boendet på vårdhem i stället kunde fortsätta i någon annan form enligt LSS. I prop. 1996/97:156 angavs sedan att det kan finnas skäl att för personer vars ålder betydligt överstiger pensionsåldern ta hänsyn till deras vilja att inte flytta från vårdhemmet. År 1993 fick Socialstyrelsen ett särskilt regeringsuppdrag att tillsammans med berörda länsstyrelser följa hur och i vilken takt avvecklingen av vårdhemmen verkställdes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft29"&gt;Vårdhemmen skulle ersättas av gruppbostäder där de enskilda lägenheterna hade en standard som överensstämde med hur andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;människor bor. Gruppbostäderna skulle bestå av ett litet antal lägen- heter och ligga i vanliga bostadsområden och inte ha en institutionslik prägel. Generella byggbestämmelser skulle gälla vilket innebär att de enskilda lägenheterna skulle vara fullvärdiga. Socialstyrelsen har årligen gjort sammanställningar av vårdhemssituationen. Flertalet personer som bodde på vårdhemmen har flyttat till gruppbostad enligt LSS – ett fåtal har flyttat till äldreboende enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Före 1980 hade Sverige som mest upp emot 5 000 barn och ungdomar samt 12 000 vuxna som bodde på vårdhem och special- sjukhus. Vid avvecklingstidens utgång hösten 1999 tillskrev Social- styrelsen huvudmännen för de då återstående 13 vårdhemmen där det då bodde sammanlagt 228 personer. För de flesta som då sak- nade planer för avveckling kunde en sådan planläggning diskuteras fram. De skäl som angavs till förseningen var bland annat olika problem i planeringsprocessen och svårigheter att skaffa lägenheter och tomter för nya bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Sedan år 1993 har antalet personer som bor på vårdhem minskat från 2 500 personer till 228 (2000). Den boendeform som de flesta har flyttat till är bostad med särskild service, i form av gruppbostad enligt LSS. Huvudformerna för bostad med särskild service, enligt LSS, ska vara servicebostad och gruppbostad. Kraven på utformning, omfattning och integrering framgår av prop. 1992/93:159, s. &lt;NOBR&gt;86–87&lt;/NOBR&gt; och 180.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;År 2000 fanns det fortfarande fyra vårdhem med sammanlagt 113 boende där det saknades planering för hur dessa skulle bo i framtiden. Av olika skäl motsatte sig huvudmännen deras utflytt- ning och nedläggning av vårdhemmen. De skäl som angavs var i samtliga fall att de boende genom gode män hade uttryckt önske- mål om att bo kvar. Cirka 30 personer uppfyllde avvecklingslagens kriterier för kvarboende: en ålder som betydligt överstiger pensions- åldern. Ett ytterligare skäl som angavs var att dessa fyra vårdhem redan betecknades som gruppbostäder av huvudmännen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Regeringen gav i oktober 2000 Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna i Västerbottens, Västernorrlands, Västra Götalands och Skåne län påskynda avvecklingen av de kvar- varande vårdhemmen. Under perioden &lt;NOBR&gt;2000–2007&lt;/NOBR&gt; har avvecklingen av dessa fyra vårdhem varit en fråga som Socialstyrelsen, berörd länsstyrelse och respektive huvudman på olika sätt har arbetat med. Den 30 januari 2008 skrevs avvecklingsbeslutet för det sista vård- hemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377120x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Hur har det då gått? Protester har funnits, bl.a. från personal som senare dock upptäckte att många av dem fick möjlighet att arbeta i de gruppbostäder som ersatte vårdhemmen. I början fanns även en oro från många föräldrar, men även dessa ändrade sig ofta när de såg hur de alternativa gruppbostäderna kunde fungera. När den ensamhet, risk för olyckor i trafiken, droger och otillräckligt med personal som många befarade inte inträffade blev grupp- bostäderna attraktiva alternativ för deras anhöriga efter många år på institution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;Det har gjorts ett antal studier om själva utflyttningen från olika vårdhem och om att bo i en gruppbostad som bekräftar reformens värde inte bara för de enskilda personerna utan även för anhöriga och personal. Det faktum att de personer som hade de svåraste funktionsnedsättningarna visade de relativt största framstegen gjorde att många snabbt ändrade uppfattning. I uppföljningsstudierna pendlar antalet nöjda anhöriga kring åtta av tio. Det man främst uppskattar utöver att de snabbt såg att deras barn fick det allmänt bättre var den egna lägenheten, telefonen, avskildheten vid besök och möjligheterna i det egna köket – och att kunna ses spontant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Socialstyrelsens uppföljning av de personer som flyttade från vårdhem har bl.a. redovisats i rapporterna &lt;SPAN class="ft9"&gt;En bit på väg &lt;/SPAN&gt;(1995) och &lt;SPAN class="ft9"&gt;Ett bättre liv &lt;/SPAN&gt;(1997). Uppföljningen visar att personer med utvecklings- störning, oavsett ålder och grad av funktionsnedsättning, fått en ökad livskvalitet. Främst har detta handlat om ett mer individuellt bemötande från personalens sida samt mer omfattande eget själv- bestämmande. I rapporten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Från misstro till förhoppning &lt;/SPAN&gt;(1999) har anhörigas reaktioner i samband med avvecklingsprocessen redovisats. Resultatet visar att en negativ inställning inför utflyttningen, genomgående har förbytts till en positiv inställning när den anhörige etablerat sig i sin nya bostad. Det konstaterades att avvecklings- processen underlättats av ett tidigt och förtroendefullt samarbete med anhöriga och gode män. I en avhandling beskrivs perspektiv- skiftet från ett institutionsliv och ett liv i samhällsdeltagande, som avinstitutionaliseringen innebar.&lt;A href="#page_120"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Det finns ett antal omständigheter som har betytt mycket för avvecklingen av institutionerna i Sverige. Även om processen kan tyckas ha varit långsam har den aldrig tappat fokus utan lett fram till att vi i dag är ett land utan institutionell omsorg för personer med utvecklingstörning. Hela processen har också berört olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ericsson, K (2002). &lt;/SPAN&gt;From institutional life to Community participation&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Uppsala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;nivåer i samhället och krafterna har trots olika ursprung sin tydliga och gemensamma riktning vilket blev en process som involverade hela samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;En annan viktig del av vägen mot LSS och LASS var utvecklingen av personlig assistans i Sverige efter mönster från independent livingrörelsen, som startade i USA på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; av personer med omfattande funktionsnedsättningar för att hävda makten över det egna livet. I Sverige kom personlig assistans att utvecklas genom kooperativ, men också i kommunal verksamhet. Personer med ned- satt autonomi kom tidigt att höra till den grupp som hade personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; växte personlig assistans inom många kommuner fram som en insats inom socialtjänsten. Denna form av personligt utformat stöd fanns dock inte i alla kommuner, vilket skapade lokala olikheter i stödet till personer med likvärdiga behov. För att ge samma möjligheter till personlig assistans och för att förbättra självbestämmandet, inflytandet, valfriheten och kontinuiteten i stödet till vissa funktionshindrade, föreslog Handikapputredningen en lagfäst rätt i LSS till biträde av personlig assistent för personer som till följd av stora funktionshinder har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Utvecklingen av personlig assistans sedan 1993 kommenteras ingående i kapitel 3 och 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Andra förändringar inom det sociala området under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;LSS infördes vid samma tid som två andra reformer som betonade kommunernas ansvar för stöd och service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;I och med Ädelreformen (1992) blev kommunerna skyldiga att inrätta bostäder med särskild service för personer med både fysiska och psykiska funktionshinder. Det infördes även ett ansvar att inrätta dagverksamheter. Insatserna skulle prövas som biståndsinsatser enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Psykiatrireformen (prop. 1993/94:218) förtydligade kommunens huvudansvar för att ge stöd och service till personer med psykiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377122x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;funktionshinder. Många av de personer som alltjämt vårdades på institutioner och sjukhem skulle integreras i sin hemkommun och bli delaktiga i samhällslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Övergripande styrdokument&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;År 1989 initierade Sverige ett arbete inom FN för att få till stånd internationella regler om rätt till delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Arbetet utmynnade i ett antal standardregler för att säkerställa att människor med funktions- nedsättning som medborgare har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. Reglerna antogs av FN:s generalförsamling år 1993. Standardreglerna är 22 till antalet och uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. De ger också konkreta förslag om hur ett land kan undanröja hinder för människor med funktionsnedsättning och skapa ett tillgängligt samhälle. Tanken är att länderna på olika sätt ska ta ansvar för att reglerna tillämpas och arbeta för principerna om full delaktighet och jämlikhet.&lt;A href="#page_122"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;FN:s kommission för mänskliga rättigheter uttalade i resolution 2000/51 (här fritt översatt) att kommissionen erkänner att varje brott mot den grundläggande principen om jämställdhet eller varje diskriminering eller annan negativ behandling av människor med funktionsnedsättning i strid med standardreglerna om likställda möjligheter för människor med funktionsnedsättning är en kränk- ning av rättigheterna för människor med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Standardreglerna har haft stor betydelse som ett vägledande instrument när det gäller handikappolitiken i Sverige. I den nationella handlingsplan för handikappolitiken som riksdagen beslutade om efter förslag i prop. 1999/2000:79 och som sträcker sig fram till 2010 sägs att standardreglerna bör finnas med som ett aktivt instrument vid planering, beslutsfattande och genomförande. I 1 § förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken heter det:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Standardreglerna redovisas i en förkortad version i bilaga 6 till propositionen Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;Myndigheterna ska särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för människor med funktionshinder. I detta arbete ska Förenta nationernas standardregler för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet vara vägledande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;På lokal nivå har kommuner och landsting upprättat handikapp- politiska program utifrån standardreglerna. Handikapprörelsen har genom projektet Agenda 22 aktivt arbetat gentemot kommunerna och har utarbetat en modell för hur handikappolitiska planer kan tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Frågan om funktionshindrades åtnjutande av mänskliga rättigheter behandlades vid ett flertal tillfällen i FN:s kommission för mänskliga rättigheter i Genève men fick sitt verkliga genombrott först i slutet på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; I december 2001 fattade FN:s generalförsamling ett beslut om att pröva frågan om en ny konvention för funktions- hindrades åtnjutande av mänskliga rättigheter. I december 2003 beslöt sedan generalförsamlingen att en konvention skulle tas fram. Arbetet i en ad hoc &lt;NOBR&gt;-kommitté&lt;/NOBR&gt; – där företrädare för regeringen och för handikapprörelsen i Sverige medverkade aktivt – ledde fram till att en konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006. Konventionen öppnades för undertecknande den 30 mars 2007 och undertecknades då av 82 länder, däribland Sverige. Konventionen, som inte i sig skapar några nya rättigheter, har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Till konventionen hör ett fakultativt (frivilligt) protokoll som innebär att enskilda personer eller grupper av personer har möjlig- het att klaga till en övervakningskommitté om de anser att deras rättigheter är kränkta. Protokollet undertecknades samtidigt som konventionen av representanter från 43 länder, däribland Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft14"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377124x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;I mars 2008 hade konventionen undertecknats av 125 stater och protokollet av 71 stater. Konventionen hade ratificerats av 17 stater och protokollet av 11 stater.&lt;A href="#page_124"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Konventionen består av en inledning och 50 artiklar. Konven- tionens artiklar redovisas här under följande sammanfattande rubriker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Syfte, definitioner, allmänna principer och allmänna åtaganden (artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Jämlikhet och icke diskriminering av kvinnor resp. barn med funktionsnedsättning (artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–7).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Medvetandegörande och tillgänglighet (artikel 8 och 9).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Rätten till liv, frihet och personlig säkerhet (artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–14).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Rätt att inte utsättas för tortyr, våld eller övergrepp samt skydd för den personliga integriteten (artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Rätt till fri rörlighet och att leva självständigt (artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;18–20).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Yttrandefrihet och respekt för privatlivet (artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21–23).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Utbildning (artikel 24).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Hälsa, habilitering och rehabilitering (artikel 25 och 26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Arbete och sysselsättning (artikel 27)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Levnadsstandard och deltagande i offentligt liv och kulturliv (artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;28–30)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Statistik och information (artikel 31).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Internationellt samarbete och Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;32–39).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Konventionsstatskonferens och slutbestämmelser (artikel 40– 50).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft8"&gt;I inledningen åberopar konventionsstaterna principerna i Förenta Nationernas stadga, som erkänner det inneboende värdet och värdig- heten hos alla som tillhör människosläktet och deras lika och obestrid- liga rättigheter som grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen. Konventionsstaterna erkänner att Förenta nationerna i den all-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Konventionen och det fakultativa protokollet i deras lydelse på engelska finns i bilaga 1 i Ds 2008:23. En preliminär översättning av konventionen och det fakultativa protokollet till svenska finns i bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377125x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;männa förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i de inter- nationella konventionerna om mänskliga rättigheter har förklarat och enats om att var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som anges i dem utan åtskillnad av något slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vidare bekräftar konventionsstaterna åter bl.a. att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter är universella, odelbara och inbördes beroende av och relaterade till varandra samt bekräftar behovet av att garantera att personer med funktionsnedsättning får åtnjuta dem utan diskriminering. Övriga konventioner om mänskliga rättigheter åberopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Konventionsstaterna erkänner att ”funktionsnedsättning” och ”funktionshinder” är begrepp som är under utveckling och att funktionshinder härrör från samspel mellan personer med funktions- nedsättningar och hinder som är betingade av attityder och miljön, vilka motverkar deras fulla och verklig deltagande i samhället på samma villkor som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;På uppdrag av regeringen har en särskild utredare gjort en genom- gång av konventionens 50 artiklar och hur svensk lagstiftning och övriga förhållanden i Sverige förhåller sig till dessa. Utredaren har föreslagit att Sverige ska tillträda konventionen och det fakultativa protokollet.&lt;A href="#page_125"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare bör en utredning tillsättas för att utröna om nuvarande samhällsorgan var för sig eller gemensamt uppfyller konventionens krav på oberoende mekanismer för att främja och skydda respektive övervaka genomförandet av konventionen. Handisam föreslås få i uppdrag att tills vidare svara för uppgiften att främja och skydda genomförandet av konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nationell handlingsplan för handikappolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Nationella mål och prioriterade arbetsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;I maj 2000 beslutade riksdagen att anta en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) med mål och riktlinjer. Planen fick namnet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Från patient till medborgare&lt;/SPAN&gt;. I viktiga delar utgick den, i likhet med LSS, från Handikapputredningens arbete i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Den grundläggande principen är att personer med funktions- hinder ska ha möjlighet att leva som andra medborgare i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ds 2008:23. &lt;/SPAN&gt;FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Socialdepartementet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Samhället ska byggas med insikten om att ingen människa är mindre värd än någon annan, att de grundläggande behoven är desamma och att varje individ ska respekteras och ses som en till- gång för samhället. Handlingsplanen omfattar alla samhällssektorer. Inom den sociala sektorn har stödens utformning och anpassning stor betydelse för att åstadkomma självbestämmande, full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft8"&gt;De nationella målen för handikappolitiken är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en samhällsgemenskap med mångfald som grund,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Tre arbetsområden är särskilt prioriterade i arbetet med att uppnå dessa mål. Dessa områden innebär att regeringen ska arbeta för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funk- tionshinder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Som framgår av direktiven har de nationella målen FN:s standard- regler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet som grund. För att personer med funktions- hinder ska få möjlighet till full delaktighet, självständighet och inflytande krävs att samhället utformas med respekt för alla människors lika värde och rätt att få sina grundläggande behov till- godosedda. Utformningen av olika stödinsatser för personer med funktionshinder och samverkan mellan dessa kan, enligt kommitténs direktiv, vara avgörande för om målen om full delaktighet och jämlikhet kan uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft14"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Motiveringar till målen i den nationella handlingsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Målen behandlas i regeringens proposition &lt;SPAN class="ft9"&gt;Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft8"&gt;(prop. 1999/2000:79). Det första målet, en samhällsgemenskap med mångfald som grund, kommenteras med tonvikt på demokrati och arbetsliv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Mångfald är viktigt för demokratin. Genom att människor med olika erfarenheter och bakgrund möts ökar förutsättningarna för många olika perspektiv. Detta leder även till att underlaget för politiska beslut blir mer fullständigt. Staten har här ett särskilt ansvar. En offentlig sektor vars anställdas bakgrund speglar befolk- ningens sammansättning ger ökad legitimitet. Det sänder ut en normgivande signal till samhället i övrigt. För personer med funk- tionshinder är negativa attityder en orsak till diskriminering. Bristande tillgänglighet kan vara en annan. Men mångfald handlar även om att värdesätta människors erfarenheter och kunskaper och skapa ett klimat som bejakar detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Att tänka i ett handikapperspektiv är att utgå från att människor har olika förutsättningar och att planera utifrån detta faktum. Att inte göra det är att utestänga stora grupper i befolkningen. Målet är att samhället värderar och tar till vara människors olikheter, som till exempel etnisk tillhörighet, ålder, sexuell läggning och funk- tionshinder. Funktionsnedsättningar är en av flera naturliga varia- tioner hos en befolkning och är vanligt förekommande. Ungefär var femte person i yrkesverksam ålder har något slag av funktions- hinder. Likaså finns människor med funktionshinder inom alla grupper i samhället och i alla åldrar. I takt med medicinteknologisk utveckling överlever allt fler personer svåra olyckor och sjukdomar men ofta med funktionshinder som följd. Även en åldrande befolkning bidrar till att fler människor med funktionshinder finns i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;De senaste åren har insikten om mångfaldens betydelse för till- växten ökat. För att Sverige ska klara sig i den internationella kon- kurrensen och bibehålla välfärden måste alla resurser i landet tas till vara. Det är dålig samhällsekonomi att vissa grupper i samhället inte ges tillträde till arbetsmarknaden eller att deras resurser inte kommer till nytta. En prioriterad uppgift för regeringen är därför att undanröja mekanismer, till exempel diskriminering, som hindrar människor från att bidra till tillväxt och produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft14"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Bakgrund SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;De två andra målen kommenteras tillsammans under rubriken Jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Grunden för den svenska jämlikhetssynen är alla människors lika värde. En ovillkorlig rätt till respekt för människovärdet för- ändras inte av förekomsten av ett funktionshinder, dess grad eller art. En person med funktionshinder ska inte betraktas som ”före- mål för särskilda åtgärder” utan ska ses som en medborgare med rättigheter och skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;För att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor krävs att barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder får möjligheter till ett så normalt liv som möjligt. Målet är att människor med funktionshinder ska ges samma möjligheter som andra att få växa upp tillsammans med sina föräldrar, erbjudas god barnomsorg och utbildning, ha ett förvärvsarbete, ha en trygg bostad, kunna delta i olika kultur- och fritidsaktiviteter samt få den äldreomsorg som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Tryggheten och gemenskapen i samhället ska omfatta alla med- borgare. Människor ska genom de sociala skyddsnäten garanteras en rimlig levnadsnivå. Välfärdspolitiken ska syfta till att minska klyftorna mellan olika samhällsgrupper. Genom bl.a. socialförsäk- ringssystemet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården utgår ett offentligt och gemensamt ansvar. Den ekonomiska tryggheten ska minska de ekonomiska följderna av till exempel sjukdom och funktionshinder. Så långt möjligt ska dessa insatser vara generella och utgå ifrån behov och utan inkomstprövning. För personer med funktionshinder är tekniska hjälpmedel och andra kompensatoriska insatser av särskilt stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I den nationella handlingsplanen bedömde regeringen att tre arbetsområden behövde prioriteras under de närmaste åren: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle, samt att förbättra bemötandet. År 2006 konstaterade regeringen i en skrivelse till riksdagen att det är angeläget att under de kommande åren särskilt sätta fokus på förutsättningarna för att personer med funktionshinder ska få samma möjligheter till utbildning och arbete som andra (Skr. 2005/06:110).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Ett stort antal etappmål inom olika områden har formulerats i arbetet med den nationella handlingsplanen. Av dessa är det främst ett av Socialstyrelsens etappmål som – åtminstone på sikt – kan ha direkt betydelse för möjligheterna att följa upp LSS som redskap för att uppnå de nationella målen. Detta etappmål innebär att det år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft14"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;2010 ska finnas ett fungerande system för att löpande beskriva levnadsförhållanden för personer med olika funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;Uppföljningar av handikappolitiken utifrån de nationella målen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Det finns i dag inga samlade uppföljningar av handikappolitiken där uppfyllelsen av de nationella målen beskrivs i förhållande till olika lagar och verksamheter eller olika grupper av personer med funktions- hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Regeringen har, i sina skrivelser till riksdagen om arbetet med den nationella handlingsplanen, inte gjort någon mer ingående bedömning av i vilken utsträckning som de nationella målen upp- fyllts. Generellt bedömer regeringen i den senaste skrivelsen från år 2006 (Skr. 2005/06:110) att personer med funktionshinder fort- farande inte har samma möjligheter till delaktighet som andra i samhället. Arbetet med att förverkliga de mål som finns i handlings- planen kommer därför att behöva intensifieras. I denna skrivelse berör regeringen också stöd- och serviceinsatser. I ett avsnitt om ökat fokus på självständighet och inflytande skriver regeringen att samhällets stöd, t.ex. personlig assistans, måste utformas så att det bidrar till frigörelse och självständighet och inte inskränker den. I skrivelsen förbinder sig regeringen att successivt se över, analysera och vidta åtgärder för att de individuella stöden ska leva upp till målsättningarna att skapa förutsättningar för människor med funktionshinder att bli självständiga och delaktiga på samma sätt som människor utan funktionshinder. Tilläggsdirektivet om en bred översyn av LSS utifrån de nationella målen beslutades strax efter att denna skrivelse lämnades till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Riksförsäkringsverket gjorde år 2002 en omfattande studie av levnadsvillkor bland personer med funktionshinder i syfte att följa upp de nationella målen. En slutsats blev att målen är svåra att ope- rationalisera. Eftersom regeringen inte har konkretiserat målen är det svårt att veta vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att målen ska betraktas som uppnådda. Enligt Riksförsäkringsverket är det nära nog omöjligt att utvärdera om en samhällsgemenskap har mångfald som grund. Och vad betyder full delaktighet? Vilka delar av samhällslivet ska utvärderas för att man ska kunna uttala sig om huruvida detta mål är uppfyllt? Vad betyder jämlikhet? Lika möjlig- heter eller lika utfall?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft14"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377130x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft8"&gt;Arbetslivsinstitutet publicerade i januari 2007 resultaten av ett regeringsuppdrag att klarlägga situationen i arbetslivet och på fritiden för kvinnor och män med funktionshinder. I rapporten drar Arbets- livsinstitutet en del slutsatser om huruvida handikappolitikens mål har uppnåtts när det gäller sysselsättning, arbetsmiljö, ekonomiska villkor, hälsa och balans i livet, sociala relationer, fritid och med- borgerliga aktiviteter. Resultaten är i de flesta fall nedslående. Handikappolitikens mål om jämlikhet i levnadsvillkor och full del- aktighet i samhällslivet kan inte anses vara uppnådda i tillräckligt hög utsträckning. Även i kommittéväsendet återstår en hel del arbete, enligt Arbetslivsinstitutets rapport. En kartläggning av stat- liga utredningar visar att funktionshindrades situation inom arbets- marknads- och arbetslivsområdena inte har utretts i lika stor utsträck- ning som andra välfärdsområden.&lt;A href="#page_130"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Försäkringskassan avrapporterade i april 2007 ett regerings- uppdrag, som bl.a. inrymde en bedömning av om handikappersätt- ningen och vårdbidraget bidrar till att uppfylla de handikappolitiska målen. Försäkringskassan konstaterar att båda dessa ersättningar är gamla förmåner, vars intentioner inte har förändrats nämnvärt sedan de infördes. Vid bedömningen av ersättningarna i förhållande till de handikappolitiska målen skiljer Försäkringskassan på ett fruktbart sätt mellan förmånernas &lt;SPAN class="ft9"&gt;funktion &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;konstruktion&lt;/SPAN&gt;. Han- dikappersättningens funktion anses bidra till uppfyllandet av det tredje nationella målet, dvs. jämlikhet i levnadsvillkor, medan ersätt- ningens betydelse för delaktigheten är svårare att se. Försäkrings- kassan sätter ett frågetecken för ersättningens konstruktion, där ett ”lytestänkande” sägs leva kvar. Särskilda regleringar för vissa funk- tionsnedsättningar eller diagnoser kan anses strida mot en modern handikappolitik och det miljörelaterade handikappbegrepp som politiken utgår ifrån. När det gäller vårdbidraget bedöms funktionen alltjämt vara aktuell, medan det är tveksamt om konstruktionen kan sägas bidra till förverkligandet av de handikappolitiska målen.&lt;A href="#page_130"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;I avsnitt 3.7 refereras studier om levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättningar som ytterligare kan fördjupa bilden av i vilken utsträckning som de nationella målen uppnås för olika grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Arbetslivsinstitutet (2007). &lt;/SPAN&gt;Arbets- och livsvillkor för kvinnor och män med funktionshinder&lt;SPAN class="ft72"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Försäkringskassan (2007). &lt;/SPAN&gt;Kunskapsöversikt – handikappersättning och vårdbidrag. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Svar på regeringsuppdrag. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2007-04-02.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; Dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;45662-2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Barnkonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Många assistansberättigade är barn. FN:s barnkonvention är därför också viktig att beakta vid alla frågor om personlig assistans. Sveriges riksdag ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter (barn- konventionen) den 21 juni 1990 utan någon som helst reservation. Sverige har därmed åtagit sig att följa konventionens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Artikel 3 i konventionen anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Barnkonventionens artikel 12 handlar om barnets rätt till delaktighet och inflytande genom att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I avsnitt 4.5 uppmärksammar vi särskilt vad ett barnperspektiv på stöd och service enligt LSS kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Forskning, erfarenheter och diskussioner i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Allmänna iakttagelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Enligt direktiven ska &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; ta del av internationella erfarenheter och internationell forskning när det gäller personlig assistans och andra former av stöd och service för personer med funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Stöd och service för personer med omfattande funktions- nedsättningar finns överallt i världen. Formerna för det varierar beroende på hur social service överhuvudtaget är organiserad – genom offentliga insatser, omsorg i familjen eller på andra sätt – och på synen på funktionsnedsättningar. I många länder är institutioner fortfarande vanliga, i andra pågår den process med institutionsavveckling som Sverige nu genomgått och i ytterligare andra länder förekommer olika lösningar för olika grupper av personer med funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Erfarenheter från andra länder refereras på vissa ställen i de följande kapitlen. Det gäller t.ex. i avsnitt 3.2, där vi beskriver den ekonomiska utvecklingen inom funktionshinderområdet i Sverige och övriga Norden, och i avsnitt 4.2, där vi uppmärksammar den särskilda regleringen av skydds- och begränsningsåtgärder inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft14"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377132x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;funktionshinderområdet i Norge. Generellt har vi dock haft svårt att hitta internationella forskningsöversikter inom området eller områden där erfarenheter i andra länder direkt går att överföra till svenska förhållanden. Skillnaderna mellan olika länder är stora och forskningen utgår ofta från situationen i respektive land. Med tanke på övriga likheter i sättet att organisera trygghets- och väl- färdssystem ligger det närmast till hands att uppmärksamma de andra nordiska länderna i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Generellt måste Sverige anses ha mycket höga handikappolitiska ambitioner. Någon motsvarighet till LSS finns inte någon annan- stans. Det hindrar inte att det är värdefullt att ta del av lösningar och erfarenheter i andra länder. Det gäller såväl organisation som utformning av enskilda stödinsatser. I det förra fallet kan exempel på samordning mellan socialförsäkring och arbetsmarknadsinsatser vara intressanta även i förhållande till stöd- och serviceinsatser, även om det ligger utanför vårt uppdrag och inte berörs här. I det senare fallet är personlig assistans det kanske tydligaste exemplet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Personlig assistans i andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;Personlig assistans finns som stöd- och serviceinsats i många länder, men regleras och organiseras på olika sätt. Insatsen har sitt ursprung i independent &lt;NOBR&gt;living-rörelsen,&lt;/NOBR&gt; som i dag är en närmast global rörelse. I många länder har den personliga assistansen varit förknippad med krav på mycket stort eget ansvarstagande och engagemang hos den enskilde, t.ex. genom att denne måste vara arbetsgivare eller arbetsledare för sin personliga assistent. Det före- kommer också krav på att den som har personlig assistans ska använda insatsen för en viss grad av aktivitet i t.ex. arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft8"&gt;Personlig assistans förekommer i hela Norden.&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Danmark har kraven på den enskildes ansvar och aktivitet länge varit mycket långtgående, vilket kraftigt begränsat den grupp som kunnat få del av insatsen. I Norge och Finland har kraven varit mindre rigida, men ändå inneburit att den enskilde ska vara arbetsledare för sin personliga assistent. I Norge har detta under senare år dock ändrats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;En aktuell översikt har nyligen givits i Danmark. Se Videnscenter for Bevægelseshandicap &amp; Styrelsen for specialrådgivning og social service (2007). &lt;SPAN class="ft90"&gt;Brugerstyrt Personlig Assistance. Erfaringsindsamling om personlig hjælp til mennesker med handicap i Norge og Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft65"&gt;Ringsted &amp; Århus. För en utförlig beskrivning av personlig assistans i Norge, se Jan Andersen, Ole Petter Askheim, Ingvild S. Begg &amp; Ingrid Guldvik (2006). &lt;SPAN class="ft82"&gt;Brukerstyrt personlig assistanse. Kunnskap og praksis. &lt;/SPAN&gt;Oslo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377133x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td141"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;så att även barn och personer med nedsatt autonomi kan få personlig assistans. I samtliga nordiska länder utom Sverige är tillhanda- hållandet av personlig assistans, eller ersättning för sådan, en skyldi- ghet för kommunerna. Inte i något av de övriga länderna har den personliga assistansen en omfattning som motsvarar den som insatsen fått i Sverige. Under senare år har dock diskussionen om rättighets- lagstiftning tagit fart även i Norge, Danmark och Finland. Den finska riksdagens social- och hälsovårdsutskott har ansett att regeringen bör utreda en s.k. subjektiv rätt till personlig assistans.&lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Längst har rättighetsdiskussionen kommit i Norge. Där har regeringen, efter en begäran från Stortinget, sänt ut ett förslag om rättighetsreglering av brukarstyrd personlig assistans på bred remiss.&lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Förslaget, som nu bereds vidare, innebär att socialtjenesteloven ändras så att alla som uppfyller lagens allmänna krav på praktiskt stöd, och som behöver omfattande insatser, får rätt till att dessa insatser helt eller delvis organiseras som brukarstyrd personlig assistans. Rätten att välja brukarstyrd personlig assistans ska inte begränsas av funktionsnedsättning, ålder eller diagnoser. I förslaget ingår att den som väljer brukarstyrd personlig assistans ska ha rätt att bestämma vem som ska vara arbetsgivare för de personliga assistenter och vem som ska vara personlig assistent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Det norska förslaget har både likheter och skillnader jämfört med den svenska rättighetsregleringen. Skillnaderna kan summeras i några punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Förslaget handlar alltså inte om någon särskild lag motsvarande LSS eller LASS utan om en typ av preciserad rättighet inom den nuvarande socialtjenesteloven, som har starkt släktskap med den svenska socialtjänstlagen. Den starka tonvikten på en personlig arbetsledning av assistenterna bibehålls, vilket markeras genom att den personliga assistansen ska fortsätta att kallas brukarstyrd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Även i fortsättningen handlar brukarstyrd personlig assistans om ett sätt att organisera ett stöd som den enskilde ändå kan förväntas få av kommunen, inte om en egen typ av stöd med särskild behovsbedömning som i Sverige. Eftersom den norska regeringen enbart ser brukarstyrd personlig assistans som en organisationsform, räknar den inte med att rättighetslagen får några ekonomiska konsekvenser för kommunerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Social- och hälsovårdsutskottets betänkande 28/2006 rd &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;(www.eduskunta.fi).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Høringsnotat om sterkere rettighetsfesting av brukerstyrt personlig assistanse (BPA)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;, daterat den 29 juni 2007 (www.regjeringen.no/nb/dep/hod).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377134x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Inte heller föreslås några särskilda behovs- och åldersgränser av det slag som finns i den svenska regleringen av rätten till personlig assistans. Den räcker med att stödbehovet ska vara så omfattande att det är mer ändamålsenligt att organisera det som brukarstyrd personlig assistans än på något annat sätt. Som ett riktmärkte anges ett stödbehov på minst omkring 20 timmar per vecka, men detta är inte avsett att vara en definitiv gräns.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den norska regeringen föreslår inte någon särskild statlig finansiering av brukarstyrd personlig assistans vid sidan av det generella högkostnadsskydd som redan finns inom norsk funktionshinderomsorg. Regeringen varnar för att en särskild – och särskilt gynnsam – finansiering av brukarstyrd personlig assistans i förhållande till annat stöd kan leda till en sned- vridning av kommunernas utbud så att antalet brukare med personlig assistans blir betydligt större än avsett.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Individuell planering m.m. i Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vid sidan av personlig assistans är Norge även i övrigt kanske det land som erbjuder mest underlag för jämförelser med svenska för- hållanden. Institutionsavvecklingen har avslutats även där. Även om det inte finns någon motsvarighet till LSS så finns det regleringar som på vissa punkter liknar eller går längre än vad LSS gör. Det gäller t.ex. rätten till individuella planer för alla som behöver långvariga och samordnade social- och hälsovårdstjänster. Denna rätt regleras i en särskild föreskrift vid sidan av de norska socialtjänst- och hälsovårdslagarna. Föreskriften är mer långt- gående än bestämmelsen om individuell plan i LSS eftersom den inte vänder sig till en särskilt avgränsad personkrets.&lt;A href="#page_134"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Här har det dock inte gjorts lika omfattande och ingående studier av tillämpning och resultat som av den personliga assistansen i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Sosial- og helsedirektoratet (2005). &lt;SPAN class="ft82"&gt;Individuell plan 2005. &lt;/SPAN&gt;Veileder til forskift om individuell plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377135x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p534 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Omfattningen i dag på insatser enligt LSS och LASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Omfattningen på insatser enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft46"&gt;Antal personer med insats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;År 2007 var 58 000 personer beviljad någon &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; (exkl. råd och stöd). Av dessa var 43 procent kvinnor och 57 procent män. Antalet män är högre än antalet kvinnor i de flesta ålderskategorier. Undantaget är personer över 50 år i personkrets 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft96"&gt;Tabell 3.1 Antal personer med insatser enligt LSS år 2007 (exkl. råd och stöd), uppdelat på personkrets, kön och ålder&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td143"&gt;&lt;P class="p540 ft98"&gt;Personkrets 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td144"&gt;&lt;P class="p541 ft98"&gt;Personkrets 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p309 ft98"&gt;Personkrets 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td146"&gt;&lt;P class="p542 ft98"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p350 ft99"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p543 ft98"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p544 ft98"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p376 ft98"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p342 ft98"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft98"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p312 ft98"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;0–9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;791&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p545 ft100"&gt;1 437&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p546 ft100"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p541 ft100"&gt;931&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;1 625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;10–19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;4 369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p545 ft100"&gt;7 239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p546 ft100"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p541 ft100"&gt;4 694&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;7 718&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;20–29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;4 221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p545 ft100"&gt;5 683&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p546 ft100"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p541 ft100"&gt;4 465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;5 985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;30–39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;3 264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p545 ft100"&gt;4 003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p546 ft100"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;416&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p541 ft100"&gt;3 720&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;4 584&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;40–49&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;2 691&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p545 ft100"&gt;3 444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p546 ft100"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;780&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p541 ft100"&gt;3 531&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;4 456&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;50–59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;2 218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p545 ft100"&gt;2 785&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p546 ft100"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;975&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;947&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p541 ft100"&gt;3 378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;4 077&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p545 ft100"&gt;1 097&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p546 ft100"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;626&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;533&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p541 ft100"&gt;1 675&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;1 841&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;65+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;1 319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p545 ft100"&gt;1 342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p546 ft100"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;677&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;588&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p541 ft100"&gt;2 052&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;2 039&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td147"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td148"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;19 811&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft100"&gt;27 030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td148"&gt;&lt;P class="p546 ft100"&gt;585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td149"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;1 106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td150"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;4 050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td151"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;4 189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft100"&gt;24 446&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;32 325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p547 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft14"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377136x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p549 ft8"&gt;Stöd och service enligt LSS har i första hand kommit de grupper till del som tidigare ingick i omsorgslagens personkrets. Totalt tillhör 82,5 procent personkrets 1, knappt 3 procent hör till personkrets 2 och 14,5 procent till personkrets 3. De största åldersgrupperna i personkrets 1 är unga i åldrarna &lt;NOBR&gt;10–29,&lt;/NOBR&gt; medan medelålders är mest framträdande i personkrets 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;Andel i befolkningen med insatser enligt LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;Andelen i befolkningen som är beviljade minst en kommunal LSS- insats var 0,6 procent år 2007. Andelen varierar dock, både utifrån kön och ålder. Andelen i befolkningen med någon &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; är betydligt högre bland unga. Högst är den bland pojkar i ålders- gruppen &lt;NOBR&gt;15–19&lt;/NOBR&gt; år där närmare 1,4 procent är mottagare av en LSS- insats. Andelen bland män är högre än andelen bland kvinnor i samtliga åldersgrupper. Störst är skillnaden bland unga i de ålders- intervall där det är som allra vanligast med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft96"&gt;Diagram 3.1 Andel i befolkningen med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; år 2007. Uppdelat på kön och åldersgrupp&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;P class="p552 ft101"&gt;1,60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td86"&gt;&lt;P class="p552 ft101"&gt;1,40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p552 ft101"&gt;1,20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p552 ft101"&gt;1,00%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td86"&gt;&lt;P class="p552 ft101"&gt;0,80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p552 ft101"&gt;0,60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p552 ft101"&gt;0,40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p552 ft101"&gt;0,20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p552 ft101"&gt;0,00%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;&lt;NOBR&gt;0-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;&lt;NOBR&gt;5-9&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;10-14&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;15-19&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;25-29&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;30-34&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;35-39&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;40-44&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;45-49&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;50-54&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;55-59&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;60-64&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;65-69&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;70-76&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p553 ft101"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377136xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377136xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377136xi4.jpg" id="inl_img3"&gt; Kvinnor &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377136xi5.jpg" id="inl_img4"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377136xi6.jpg" id="inl_img5"&gt; Män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Socialstyrelsen och SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft105"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Nybeviljanden av insatser enligt LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;I Socialstyrelsens &lt;NOBR&gt;LSS-register&lt;/NOBR&gt; finns inte uppgift om antal personer som nybeviljas stöd enligt LSS. Därför har &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; begärt in uppgift om antal personer som hade någon kommunal LSS- insats år 2006 men inte år 2004. Diagrammet nedan visar därmed antalet personer som nybeviljades insatser enligt LSS under år 2005 eller 2006. De flesta som beviljas &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; är barn och unga. Därefter kommer knappt 100 personer per ålder in fram till 65 år då nybeviljandena upphör ganska tvärt, detta trots att det i dag inte finns någon övre åldersgräns för nybeviljanden av insatser enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft96"&gt;Diagram 3.2 Antal personer som hade någon &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; år 2006 men som inte hade det år 2004. Uppdelat på ålder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-145px;margin-bottom:0px;" class="p557 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-145px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:145px;" class="p557 ft3"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-73px;margin-top:73px;margin-right:-72px;margin-bottom:72px;" class="p557 ft3"&gt;&lt;![endif]&gt;Antal personer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft106"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft106"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft106"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft106"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft106"&gt;200 &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi5.jpg" id="inl_img4"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi6.jpg" id="inl_img5"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi7.jpg" id="inl_img6"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi8.jpg" id="inl_img7"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi9.jpg" id="inl_img8"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi10.jpg" id="inl_img9"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi11.jpg" id="inl_img10"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi12.jpg" id="inl_img11"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi13.jpg" id="inl_img12"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi14.jpg" id="inl_img13"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi15.jpg" id="inl_img14"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi16.jpg" id="inl_img15"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft106"&gt;100 &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi17.jpg" id="inl_img16"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi18.jpg" id="inl_img17"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi19.jpg" id="inl_img18"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi20.jpg" id="inl_img19"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi21.jpg" id="inl_img20"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi22.jpg" id="inl_img21"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi23.jpg" id="inl_img22"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi24.jpg" id="inl_img23"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi25.jpg" id="inl_img24"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi26.jpg" id="inl_img25"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi27.jpg" id="inl_img26"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi28.jpg" id="inl_img27"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi29.jpg" id="inl_img28"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi30.jpg" id="inl_img29"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi31.jpg" id="inl_img30"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi32.jpg" id="inl_img31"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi33.jpg" id="inl_img32"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi34.jpg" id="inl_img33"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi35.jpg" id="inl_img34"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi36.jpg" id="inl_img35"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi37.jpg" id="inl_img36"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi38.jpg" id="inl_img37"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi39.jpg" id="inl_img38"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi40.jpg" id="inl_img39"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi41.jpg" id="inl_img40"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi42.jpg" id="inl_img41"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi43.jpg" id="inl_img42"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi44.jpg" id="inl_img43"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi45.jpg" id="inl_img44"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi46.jpg" id="inl_img45"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi47.jpg" id="inl_img46"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi48.jpg" id="inl_img47"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi49.jpg" id="inl_img48"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi50.jpg" id="inl_img49"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi51.jpg" id="inl_img50"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi52.jpg" id="inl_img51"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377137xi53.jpg" id="inl_img52"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td24"&gt;&lt;P class="p560 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;15 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;25 30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;P class="p21 ft106"&gt;40 45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;55 60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;65 70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;80 85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p313 ft3"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p10 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft108"&gt;Omfattningen på stödet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft109"&gt;Sammanlagt beviljade kommunerna närmare 100 000 insatser enligt LSS under år 2007 (se diagram nedan). Fler insatser beviljades till män än till kvinnor totalt sett, vilket beror på att fler män än kvinnor är mottagare av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Genomsnittligt antal insatser per person är ungefär samma för kvinnor som för män: 1,7 per person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft105"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377138x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Omkring 30 procent av samtliga insatser gick till barn och unga upp till 22 år, 64 procent gick till vuxna upp till 64 år och resterande 6 procent till äldre över 65 år. De vanligaste insatserna bland barn och unga var korttidsvistelse och korttidstillsyn. Vanligast bland vuxna upp till 64 år var daglig verksamhet, boende och kontakt- person. Bland personer från 65 år var boende och kontaktperson vanligast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft96"&gt;Tabell 3.2 Antal &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; år 2007, uppdelat på ålder, kön och insats&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td159"&gt;&lt;P class="p370 ft110"&gt;0 till 22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td160"&gt;&lt;P class="p563 ft110"&gt;23 till 64 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td159"&gt;&lt;P class="p350 ft99"&gt;65 år eller äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td159"&gt;&lt;P class="p564 ft110"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td162"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p376 ft99"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td163"&gt;&lt;P class="p312 ft110"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p344 ft110"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td149"&gt;&lt;P class="p309 ft110"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td163"&gt;&lt;P class="p342 ft110"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p333 ft110"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td163"&gt;&lt;P class="p354 ft110"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p544 ft110"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft112"&gt;Råd och stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td48"&gt;&lt;P class="p342 ft112"&gt;846&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td54"&gt;&lt;P class="p375 ft112"&gt;1 280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td48"&gt;&lt;P class="p353 ft112"&gt;2 762&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td71"&gt;&lt;P class="p342 ft112"&gt;3 164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft112"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td48"&gt;&lt;P class="p541 ft112"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft112"&gt;3 867&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td48"&gt;&lt;P class="p443 ft112"&gt;4 708&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;Personlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td48"&gt;&lt;P class="p353 ft100"&gt;1 145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;1 112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft100"&gt;1 617&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;456&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p541 ft113"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;1 724&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft114"&gt;Ledsagarservice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;1 505&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;2 384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;2 337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;2 471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;537&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p541 ft113"&gt;429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;4 379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;5 284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Kontaktperson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;1 468&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;1 813&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;6 257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;6 970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;776&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p541 ft113"&gt;718&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;8 501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;9 501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Avlösarservice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;1 105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;2 054&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p541 ft113"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;1 206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;2 167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft116"&gt;Korttidsvistelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;3 425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;5 380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;744&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p541 ft113"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;3 957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;6 164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;Korttidstillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;1 984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;3 094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p541 ft113"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;1 984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;3 094&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;Boende barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;453&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;816&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p541 ft113"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;461&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;831&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft115"&gt;Boende vuxna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td54"&gt;&lt;P class="p375 ft100"&gt;543&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;P class="p353 ft100"&gt;7 876&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td71"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;10 399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft100"&gt;1 142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;1 256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft100"&gt;9 401&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;P class="p443 ft100"&gt;12 198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft100"&gt;Daglig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td54"&gt;&lt;P class="p375 ft100"&gt;1 248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td71"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;13 432&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft100"&gt;11 825&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p342 ft113"&gt;904&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;10 482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p353 ft113"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p541 ft113"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;15 163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;Antal insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td164"&gt;&lt;P class="p21 ft117"&gt;(exkl. råd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;11 538&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td163"&gt;&lt;P class="p375 ft100"&gt;17 788&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p353 ft100"&gt;28 705&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td149"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;35 223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td163"&gt;&lt;P class="p353 ft100"&gt;3 088&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;3 115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td163"&gt;&lt;P class="p353 ft100"&gt;43 331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td162"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;stöd)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td153"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;56 126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Statistik har länge saknats om omfattningen på de olika LSS- insatserna, t.ex. i form av timmar eller dagar. I Socialstyrelsens senaste datainsamling från landets kommuner samlades dock uppgifter inom om antalet beviljade timmar med personlig assistans enligt LSS. Av diagrammet nedan framgår att det genomsnittliga antalet timmar per person och vecka är 30. Vanligast är att antalet timmar ligger i intervallet &lt;NOBR&gt;16–20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft14"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377139x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p567 ft96"&gt;Diagram 3.3 Antal personer i olika intervall för antalet timmar per vecka med personlig assistans enligt LSS&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p568 ft101"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td84"&gt;&lt;P class="p568 ft101"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td84"&gt;&lt;P class="p568 ft101"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td81"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-66px;margin-bottom:0px;" class="p569 ft118"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-66px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:66px;" class="p569 ft118"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-33px;margin-top:33px;margin-right:-33px;margin-bottom:33px;" class="p569 ft118"&gt;&lt;![endif]&gt;Antal personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td84"&gt;&lt;P class="p568 ft101"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td84"&gt;&lt;P class="p568 ft101"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td84"&gt;&lt;P class="p568 ft101"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td84"&gt;&lt;P class="p568 ft101"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td84"&gt;&lt;P class="p568 ft101"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td84"&gt;&lt;P class="p568 ft101"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-5px;margin-right:-47px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-39px;margin-top:-5px;margin-right:-4px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:17px;margin-right:-25px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;11 - 15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:-48px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-5px;margin-right:-5px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;16 - 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:-48px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-5px;margin-right:-5px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;21 - 25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-5px;margin-right:-47px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-39px;margin-top:-5px;margin-right:-4px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:17px;margin-right:-25px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;26 - 30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td4"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:-5px;margin-right:-49px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-37px;margin-top:-5px;margin-right:-6px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:17px;margin-right:-27px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;31 - 35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-5px;margin-right:-47px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-39px;margin-top:-5px;margin-right:-4px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:17px;margin-right:-25px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;36 - 40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:-48px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-5px;margin-right:-5px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;41 - 45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:-48px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-5px;margin-right:-5px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;46 - 50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:-48px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-5px;margin-right:-5px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;51 - 55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-5px;margin-right:-47px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-39px;margin-top:-5px;margin-right:-4px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:17px;margin-right:-25px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;56 - 60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td4"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:-5px;margin-right:-49px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-37px;margin-top:-5px;margin-right:-6px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:17px;margin-right:-27px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;61 - 65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-5px;margin-right:-47px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-39px;margin-top:-5px;margin-right:-4px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:17px;margin-right:-25px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;66 - 70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:-48px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-5px;margin-right:-5px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;71 - 75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:-48px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-5px;margin-right:-5px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;76 - 80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-5px;margin-right:-47px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-39px;margin-top:-5px;margin-right:-4px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:17px;margin-right:-25px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;81 - 85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:-48px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-5px;margin-right:-5px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;86 - 90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-5px;margin-right:-48px;margin-bottom:5px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-5px;margin-right:-5px;margin-bottom:48px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p570 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;91 - 95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-53px;margin-bottom:0px;" class="p571 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-43px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:48px;" class="p571 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-19px;margin-top:24px;margin-right:-29px;margin-bottom:24px;" class="p571 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;96 - 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-8px;margin-right:-44px;margin-bottom:8px;" class="p572 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-36px;margin-top:-8px;margin-right:-4px;margin-bottom:48px;" class="p572 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:12px;margin-right:-24px;margin-bottom:28px;" class="p572 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;101 &lt;NOBR&gt;- .&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:25px;margin-top:-15px;margin-right:-33px;margin-bottom:15px;" class="p573 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:-15px;margin-right:-25px;margin-bottom:23px;" class="p573 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:21px;margin-top:-11px;margin-right:-29px;margin-bottom:19px;" class="p573 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;0 - 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-10px;margin-right:-18px;margin-bottom:10px;" class="p574 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:-10px;margin-right:-5px;margin-bottom:23px;" class="p574 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:-3px;margin-right:-11px;margin-bottom:16px;" class="p574 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;6 - 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft118"&gt;Antal timmar per vecka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft108"&gt;Variationer inom landet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft109"&gt;Det finns betydande variationer inom landet när det gäller beslut om stöd- och serviceinsatser enligt LSS. Variationerna är störst för de mindre vanliga och mindre omfattande insatserna. Till stor del saknas det förklaringar till variationerna. Inte heller finns det några uppgifter om hur behoven är fördelade som kan jämföras med de beslutade insatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft109"&gt;Vännäs kommun med 147 personer per 10 000 invånare har mer än sex gånger fler &lt;NOBR&gt;LSS-mottagare&lt;/NOBR&gt; än Ydre kommuns 23 personer per 10 000 invånare. För riket i genomsnitt är andelen 62 per 10 000 invånare. Även om man exkluderar de kommuner med lägst och de med högst andel är variationen för övriga kommuner fortfarande mycket hög. Skillnaderna mellan kommuner i andelen personer med insatser leder till betydande skillnader i nettokostnader per invånare. Koncentrationen av verksamhet till någon eller några kommuner i varje län har endast långsamt minskat sedan kommunali- seringen 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft105"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377140x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Habo kommun i Jönköpings län var nettokostnaderna drygt 600 kronor per invånare 2006. Det kan jämföras med Hedemora kommuns i Dalarnas län på ca 6 300 kronor per invånare. Skillnaden motsvarar ett skatteuttag på närmare 4 procent (4 kronor) vid en riksgenomsnittlig skattekraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;På grund av de stora skillnaderna i kostnader för LSS har det sedan år 2004 funnits ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas verksamhet enligt LSS. Tidigare fanns länvisa utjämningssystem och riktade statsbidrag för kommuner med höga kostnader under perioden &lt;NOBR&gt;2001–2003.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;I ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet har Barbro Lewin m.fl. studerat skillnader mellan kommuner vad gäller andelen i befolkningen med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Ett stort antal variabler har under- sökts. Av de hittills publicerade resultaten framgår att kommuner som haft vårdhem för personer med utvecklingsstörning också har en hög andel personer med insatser enligt LSS. Vidare beviljar kommuner i de fyra nordligaste länen fler &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; än kommuner i övriga landet. Lewin m.fl. menar att det sannolikt är skillnader i behov som ligger bakom variationerna mellan kommuner. Allmänt sett skulle skillnaderna därmed alltså kunna vara legitima. Lewin m.fl. understryker dock, precis som Socialstyrelsen, att en stor del av skillnaderna inte kunnat förklaras och att det är oklart t.ex. vilken roll förvaltningen i olika kommuner spelar och i vilken utsträckning som skillnaderna beror på lokala eldsjälar eller starka habiliteringsverksamheter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft46"&gt;Utjämningsystem för kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I utjämningen beräknas en standardkostnad för varje kommun genom att antalet personer med insatser enligt LSS multipliceras med en nationell genomsnittskostnad för respektive insats. I syfte att utjämningen även ska kunna ta hänsyn till skillnader i vårdtyngd och till stordriftsfördelar i verksamheten beräknas ett personal- kostnadsindex och ett koncentrationsindex för varje kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Kostnadsutjämningen sker genom att kommuner med en beräk- nad standardkostnad under riksgenomsnittet betalar en avgift till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Barbro Lewin och Lina Westin (2006). ”Från behov till stöd. Lokal variation i LSS- tillämpningen”. I &lt;SPAN class="ft86"&gt;Ett liv som andras. Socialtjänstforum – ett möte mellan forskning och socialtjänst. En konferens i Göteborg &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;25–26&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt; april 2006&lt;/SPAN&gt;, s. 13ff; Leif Lewin, Barbro Lewin, Lina Westin och Hanna Bäck (2007). ”Vänsterstyrda kommuner ger mer stöd till handikappade”. I &lt;SPAN class="ft86"&gt;Dagens Nyheter &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-02-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft14"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377141x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p577 ft8"&gt;staten som motsvarar skillnaden mellan detta och kommunens standardkostnad. Kommuner med en beräknad standardkostnad över riksgenomsnittet får på motsvarande sätt ett bidrag av staten. Summan av bidragen i landet motsvarar i stort summan av avgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft8"&gt;Skillnaden mot kostnadsutjämningen för andra kommunala eller landstingskommunala verksamheter består i att &lt;NOBR&gt;LSS-utjämningen&lt;/NOBR&gt; baseras på uppgifter som är påverkbara för kommunerna själva. Trots att flera utredningar i frågan försökt skapa ett utjämnings- system som bygger på opåverkbara faktorer har man inte lyckats med detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft96"&gt;Diagram 3.4 Skillnad mellan nettokostnad och riksgenomsnittlig nettokostnad för &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet&lt;/NOBR&gt; 2007. Före och efter effekter av utjämnings- systemet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-133px;margin-bottom:0px;" class="p580 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-133px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:133px;" class="p580 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-67px;margin-top:67px;margin-right:-66px;margin-bottom:66px;" class="p580 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Antal kommuner&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft101"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft119"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377141xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377141xi3.jpg" id="inl_img2"&gt; Före kostnadsutjämning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft101"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft120"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377141xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377141xi5.jpg" id="inl_img4"&gt; Efter kostnadsutjämning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft101"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft101"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft101"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p563 ft101"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p563 ft101"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p563 ft101"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:-6px;margin-right:-64px;margin-bottom:6px;" class="p583 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-6px;margin-right:-13px;margin-bottom:57px;" class="p583 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:20px;margin-right:-38px;margin-bottom:31px;" class="p583 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;-750-999&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:-6px;margin-right:-64px;margin-bottom:6px;" class="p583 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-6px;margin-right:-13px;margin-bottom:57px;" class="p583 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:20px;margin-right:-38px;margin-bottom:31px;" class="p583 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;-500-749&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td14"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-6px;margin-right:-63px;margin-bottom:6px;" class="p583 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-39px;margin-top:-6px;margin-right:-12px;margin-bottom:57px;" class="p583 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:20px;margin-right:-37px;margin-bottom:31px;" class="p583 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;-250-499&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td128"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:20px;margin-top:-15px;margin-right:-39px;margin-bottom:15px;" class="p584 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-15px;margin-right:-20px;margin-bottom:34px;" class="p584 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:-5px;margin-right:-29px;margin-bottom:24px;" class="p584 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;&amp;lt;-1500&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-47px;margin-bottom:0px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:34px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:17px;margin-right:-30px;margin-bottom:17px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;1250-1499&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:0px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:34px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:17px;margin-right:-29px;margin-bottom:17px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;1000-1249&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:-20px;margin-right:-27px;margin-bottom:20px;" class="p586 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:-20px;margin-right:-13px;margin-bottom:34px;" class="p586 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:-13px;margin-right:-20px;margin-bottom:27px;" class="p586 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;0-249&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:-20px;margin-right:-27px;margin-bottom:20px;" class="p586 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:-20px;margin-right:-13px;margin-bottom:34px;" class="p586 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:-13px;margin-right:-20px;margin-bottom:27px;" class="p586 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;1-249&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:-10px;margin-right:-37px;margin-bottom:10px;" class="p587 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:-10px;margin-right:-13px;margin-bottom:34px;" class="p587 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:2px;margin-right:-25px;margin-bottom:22px;" class="p587 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;250-499&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td14"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-10px;margin-right:-36px;margin-bottom:10px;" class="p587 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-12px;margin-top:-10px;margin-right:-12px;margin-bottom:34px;" class="p587 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:2px;margin-right:-24px;margin-bottom:22px;" class="p587 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;500-749&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:-10px;margin-right:-37px;margin-bottom:10px;" class="p587 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:-10px;margin-right:-13px;margin-bottom:34px;" class="p587 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:2px;margin-right:-25px;margin-bottom:22px;" class="p587 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;750-999&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-47px;margin-bottom:0px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:34px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:17px;margin-right:-30px;margin-bottom:17px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;1000-1249&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-47px;margin-bottom:0px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:34px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:17px;margin-right:-30px;margin-bottom:17px;" class="p585 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;NOBR&gt;1250-1499&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:-18px;margin-right:-29px;margin-bottom:18px;" class="p588 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:-18px;margin-right:-13px;margin-bottom:34px;" class="p588 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-10px;margin-right:-21px;margin-bottom:26px;" class="p588 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;&amp;gt;1500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:0px;" class="p589 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:21px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:-8px;" class="p589 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:-4px;margin-right:-9px;margin-bottom:-4px;" class="p589 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td14"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p589 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:20px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:-8px;" class="p589 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:16px;margin-top:-4px;margin-right:-8px;margin-bottom:-4px;" class="p589 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p590 ft101"&gt;Kronor per invånare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft103"&gt;Källa: &lt;SPAN class="ft104"&gt;SCB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft109"&gt;Utjämningssystemet har nyligen följts upp av en särskild utredare. I betänkandet Utjämning av kommunernas &lt;NOBR&gt;LSS-kostnader&lt;/NOBR&gt; – översyn och förslag (SOU 2007:62) förslås vissa förändringar i systemet för att öka träffsäkerheten, bl.a. att koncentrationsindex tas bort och att kommunernas kostnader för personlig assistans enligt LASS i sin helhet och antal brukare beaktas i utjämningssystemet. Regeringen har föreslagit förändringar i linje med utredningens f&lt;SPAN class="ft8"&gt;örslag (prop. 2007/08:88) och riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen. Förändringarna gäller fr.o.m. årsskiftet 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft105"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Råd och stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Även när det gäller den &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; som landstinget ansvarar för, råd och stöd, finns en betydande spridning mellan landsting. År 2007 fanns tre fjärdedelar av dem som hade råd och stöd som insats enligt LSS i fyra län (Östergötland, Västerbotten, Norrbotten och Skåne), med sammanlagt knappt en fjärdedel av landets befolkning. Skill- naderna inom landet har förstärkts i takt med att antalet beslut om råd och stöd generellt minskat. Sju år tidigare återfanns bara hälften av dem som hade råd och stöd i dessa fyra län. Variationerna inom landet framgår tydligt om antalet beslut räknas om i förhållande till antalet invånare i länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft96"&gt;Tabell 3.3 Beslut om råd och stöd i landstingen per 10 000 invånare år 2000 och 2007&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td167"&gt;&lt;P class="p313 ft122"&gt;Län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td169"&gt;&lt;P class="p563 ft122"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft123"&gt;Hela riket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft123"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft123"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Uppsala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Södermanland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Östergötland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Jönköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Kronoberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Kalmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Blekinge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Skåne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Värmland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Örebro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Västmanland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Dalarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Gävleborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Västernorrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td67"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Västerbotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td170"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td171"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Norrbotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td172"&gt;&lt;P class="p377 ft124"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td173"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Anm: &lt;/SPAN&gt;I listan saknas Gotlands, Hallands och Jämtlands län. Där ansvarar kommunerna helt eller delvis för råd och stöd enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Enskilda utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det finns i dag ingen samlad bild över förekomsten av enskilda utförare inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Personlig assistans enligt LSS torde vara den &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; som oftast utförs av privata anordnare. Det är en ganska naturlig konsekvens av att de assistansberättigade själva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377143x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;kan välja vem som ska utföra assistansen. &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; upp- skattar att omkring 40 procent av de som är berättigade till personlig assistans enligt LSS får assistansen anordnad av enskilda utförare.&lt;A href="#page_143"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;I den mån övriga &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; utförs av enskilda anordnare är det som regel kommunen som köper tjänsten, och då ska köpet föregås av ett upphandlingsförfarande enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Kommunen har ändå kvar sitt ansvar i för- hållande till den enskilde. I ett fåtal kommuner finns ett kundvals- system där individen själv väljer vem som ska utföra tjänsten. I dessa fall krävs ingen offentlig upphandling enligt LOU. En särskild utredare har under året föreslagit en ny lag om valfrihetssystem (LOV).&lt;A href="#page_143"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill överlåta valet av utförare av vård- och omsorgstjänster till medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Enligt kommunernas räkenskapssammandrag består cirka 13 procent av kommunernas kostnader för &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet&lt;/NOBR&gt; av köp av verksamhet (exklusive köp mellan kommuner). I siffran ingår dock även köp av så kallad stödverksamhet som t.ex. måltider och städning. Andelen köpt verksamhet har ökat svagt under de senaste fem åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Enskilda utförare av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; finns i vissa kommuner men inte i alla. Av en enkät som &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; skickade ut till landets samtliga kommuner framkom att privata gruppbostäder finns i knappt 20 procent av kommunerna medan privata servicebostäder finns i cirka 6 procent av kommunerna. I 20 procent av kommunerna förekommer privata dagliga verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft29"&gt;Det förekommer även att privata företag bedriver korttids- vistelse och korttidstillsyn, ofta med inriktning mot en viss typ av funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft46"&gt;Kommunernas planering, information och uppsökande arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Förutom de faktiska insatserna i 9 § har kommunerna ansvar för ytterligare uppgifter. Det handlar om att planera för framtida behov, att informera om LSS till personer i och utanför personkretsen, att bedriva uppsökande arbete samt att samordna insatser som olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Skattningen är gjort mot bakgrund av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-komitténs&lt;/NOBR&gt; enkät om personlig assistans som skickades till landets samtliga kommuner (över 90 procent svarade). I genomsnitt hade 12 personer i varje kommun beviljats personlig assistans enligt LSS. Vidare anordnade varje kommun personlig assistans enligt LSS för i genomsnitt 7 personer. Det betyder att 5 av 12 beslut om personlig assistans enligt LSS anordnades av ett företag eller kooperativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2008:15. LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. Betänkande av Frittvalutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377144x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;huvudmän beviljat. (Utöver vad som redovisas nedan har landstinget ansvar för &lt;NOBR&gt;LSS-insatsen&lt;/NOBR&gt; råd och stöd.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Individuell plan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Individuell plan är till för att klargöra den enskildes behov av insatser samt underlätta samordning mellan de olika organ som individen får stöd av. Planen ska upprättas i samråd med den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;En rapport som Socialstyrelsen publicerade år 2002 pekar på att en individuell plan, rätt använd, är ett fungerande instrument för att den enskilde ska få inflytande över de olika insatser som ges, men även för att få en överblick av det totala stöd som omger henne eller honom. Dessvärre visar Socialstyrelsens kartläggning att individuell plan inte alls förekommer i den utsträckning som vore önskvärd. Endast 2 400 personer, fem procent av mottagarna av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; hade vid tidpunkten individuell plan. Många brukare känner inte till möjligheten att begära individuell plan enligt LSS. Både skriftlig och muntlig information saknas ofta.&lt;A href="#page_144"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;För att följa upp om antalet personer med individuell plan hade ökat genomförde Socialstyrelsen en förnyad enkätundersökning under år 2003 där samtliga kommuner tillfrågades om hur många som har individuell plan. Undersökningen visade att knappt 3 200 personer, cirka 6,5 procent av samtliga mottagare av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; nu hade individuell plan. Det var något vanligare att vuxna hade en individuell plan än barn och ungdomar. Inga skillnader noterades mellan kvinnor och män när det gällde andel med individuell plan. Socialstyrelsen konstaterade att det fanns stora skillnader mellan kommuner i antal upprättade individuella planer.&lt;A href="#page_144"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;Kommunernas särskilda uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Till kommunernas särskilda uppgifter hör bland annat att följa upp vilka som tillhör personkretsen och vilka deras behov är samt att se till att de får sina behov tillgodosedda. Uppsökande verksamhet är också en uppgift som ingår. I en enkät till landets samtliga kommuner ställde &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; frågan om i vilken utsträckning kommunen arbetar systematiskt med de särskilda uppgifterna enligt 15 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Socialstyrelsen (2002), &lt;/SPAN&gt;Individuell plan – på den enskildes villkor&lt;SPAN class="ft72"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Socialstyrelsen (2003). &lt;/SPAN&gt;Hur många har en individuell plan enligt LSS? Resultat av en enkät till kommunerna år 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377145x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p567 ft96"&gt;Diagram 3.5 Andel kommuner som arbetar systematiskt med de särskilda uppgifterna enligt 15 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr23 td174"&gt;&lt;P class="p21 ft102"&gt;Att följa upp vilka som omfattas av LSS och vilka deras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td175"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td177"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td178"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td180"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td177"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td181"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td181"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td182"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td183"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td186"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td187"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td188"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p600 ft102"&gt;behov av stöd och service är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td192"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft128"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td194"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td195"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td196"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td197"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td198"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr39 td200"&gt;&lt;P class="p375 ft128"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td204"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td205"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td206"&gt;&lt;P class="p23 ft102"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p353 ft102"&gt;Att verka för att de som ingår i personkretsen får sina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td213"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td215"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td216"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p601 ft102"&gt;behov tillgodosedda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td192"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td222"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td223"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td194"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td195"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td224"&gt;&lt;P class="p375 ft128"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td226"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td228"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td229"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td230"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td231"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td232"&gt;&lt;P class="p23 ft129"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td207"&gt;&lt;P class="p310 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p353 ft102"&gt;Att informera personkretsen och anhöriga om lagens mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td213"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td215"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td216"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p602 ft102"&gt;och medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td192"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td222"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td223"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td233"&gt;&lt;P class="p310 ft102"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td222"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td228"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td197"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr40 td235"&gt;&lt;P class="p221 ft102"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td204"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td236"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td237"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td207"&gt;&lt;P class="p310 ft129"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p353 ft102"&gt;Att informera allmänheten i syfte om att öka kännedomen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td213"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td215"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td216"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p443 ft102"&gt;om behov hos personer med omfattande funktionshinder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td238"&gt;&lt;P class="p344 ft128"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td239"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td240"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td241"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td242"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr39 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft128"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td197"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td236"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td244"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td245"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p443 ft102"&gt;Att medverka till att de som ingår i personkretsen får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td213"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td215"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td216"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p603 ft130"&gt;tillgång till arbete och studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td192"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr39 td246"&gt;&lt;P class="p353 ft128"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td222"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td228"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td234"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td197"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft128"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td204"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td236"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td237"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td207"&gt;&lt;P class="p310 ft129"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p353 ft102"&gt;Att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td213"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td215"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td216"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr30 td174"&gt;&lt;P class="p604 ft102"&gt;för de som ingår i personkretsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td248"&gt;&lt;P class="p353 ft128"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td223"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td194"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td249"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td239"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td197"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td198"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td250"&gt;&lt;P class="p23 ft128"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td236"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td251"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td232"&gt;&lt;P class="p221 ft102"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td207"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td245"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 rowspan=2 class="tr41 td174"&gt;&lt;P class="p443 ft102"&gt;Att samverka med handikapporganisationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td213"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td215"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td216"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td252"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td253"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td255"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td256"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td257"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td258"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td198"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td199"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td197"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td201"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td247"&gt;&lt;P class="p353 ft102"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td202"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td203"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td204"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td236"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td237"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td207"&gt;&lt;P class="p375 ft129"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p605 ft102"&gt;Att ta initiativ i frågor som gäller förordnande eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td209"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td213"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td215"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td216"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr31 td174"&gt;&lt;P class="p353 ft102"&gt;upphävande av förmyndare, förvaltare eller god man&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td191"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td192"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td222"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td223"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr40 td259"&gt;&lt;P class="p443 ft102"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td228"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td225"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td226"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td227"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td228"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td231"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td232"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td260"&gt;&lt;P class="p221 ft102"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td232"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td207"&gt;&lt;P class="p23 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td261"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td264"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td209"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td213"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td210"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td215"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td216"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td217"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td219"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td220"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td218"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td206"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td221"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr27 td265"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p313 ft102"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td85"&gt;&lt;P class="p221 ft102"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td49"&gt;&lt;P class="p310 ft102"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p377 ft102"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p375 ft102"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p221 ft129"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p375 ft102"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td261"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p23 ft102"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td85"&gt;&lt;P class="p310 ft102"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td49"&gt;&lt;P class="p377 ft102"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p375 ft102"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p375 ft102"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td81"&gt;&lt;P class="p310 ft102"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p353 ft102"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p377 ft102"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td266"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td267"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td268"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td269"&gt;&lt;P class="p355 ft128"&gt;I hög grad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td271"&gt;&lt;P class="p377 ft128"&gt;I viss grad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr39 td272"&gt;&lt;P class="p355 ft128"&gt;Inte alls&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td270"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr39 td273"&gt;&lt;P class="p355 ft128"&gt;Vet ej/ej svar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td266"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td261"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td276"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td277"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td278"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td266"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td280"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td211"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td212"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td282"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td283"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td264"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; enkät till kommuner (se bilaga 21).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft109"&gt;Majoriteten av kommunerna anser att de i stor uträckning verkar systematiskt för att de som ingår i personkretsen ska få sina behov tillgodosedda, att ta initiativ i frågor som gäller förmyndarskap, förvaltarskap eller godmanskap, samt att informera personkretsen om lagens mål och medel. Däremot är det inte lika vanligt att man systematiskt informerar om LSS utanför personkretsen,&lt;A href="#page_145"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att man arbetar med tillgänglighetsfrågor inom kultur och fritid eller sam- verkar med de organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder. De allra flesta kommuner uppger dock att de arbetar med dessa frågor i viss utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft109"&gt;Denna bild av kommunernas arbete med de särskilda uppgifterna bör ställas mot de studier som beskriver problem gällande tillgång till information liksom att samordning mellan olika insatser brister.&lt;A href="#page_145"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;I enkäten särskildes punkten om information om mål och medel enligt LSS till information till de som ingår i personkretsen och de som inte ingår. Till vem informationen bör rikta sig är enligt lagens formulering oklart.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft139"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;T.ex. Lewin, Barbro (1999). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;LSS-uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt; i Uppsala, &lt;/SPAN&gt;Uppsala: Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/socialmedicin, Socialmedicinsk rapportserie; Brodin, J., Claesson, I., Paulin, S., (1998). &lt;SPAN class="ft138"&gt;FAmiljeStödsprojektet. En modell för avlösarservice, &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Lärarhögskolan; Paulsson, Karin och Fasth, Åsa (1999). ”Man måste alltid slåss på byråkraternas planhalva”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft105"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377146x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Även av länsstyrelsernas tillsyn framgår att det ofta finns brister i den uppsökande verksamheter, riktade informationsinsatser eller kartläggningar och behovsinventeringar. Bristande planering beskrivs som en orsak till svårigheter att verkställa beslut om till exempel bostad med särskild service.&lt;A href="#page_146"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Kommunala riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Länsstyrelserna fick år 2006 i uppdrag av regeringen att följa upp kommunernas riktlinjer för bedömning av insatser enligt LSS. I uppdraget ingick även att se till att riktlinjerna inte utformas så att de begränsar enskilda personers rättigheter.&lt;A href="#page_146"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Länsstyrelserna har därför frågat landets samtliga kommuner om de har politiskt antagna riktlinjer. 128 kommuner (dvs. 44 procent) har svarat att de har riktlinjer och 63 kommuner planerar att ta fram riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft8"&gt;De riktlinjer som var vanligast förekommande är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ett drygt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30-tal&lt;/NOBR&gt; kommuner tidsbegränsar alltid beslut om personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice och/eller korttidsvistelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;37 kommuner har olika begränsningar för personliga assistans (t.ex. hur mycket städning, tvätt, inköp och trädgårdsarbete som kan ingå).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ett trettiotal kommuner begränsar insatsen ledsagarservice i omfattning. Ledsagarservice får beviljas med ett visst antal timmar per vecka, antal tillfällen per månad, endast får omfatta korta uppdrag eller liknande. Liknande begränsningar i omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft86"&gt;Livsvillkorsprojektet – en studie av livsvillkoren för familjer med barn med funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft91"&gt;Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU; McElwee, Lena (2000). ”Barn med funktionshinder och deras föräldrar”, i Brusén, Peter &amp; Hydén, &lt;NOBR&gt;Lars-Christer&lt;/NOBR&gt; (red). &lt;SPAN class="ft90"&gt;Ett liv som andra, &lt;/SPAN&gt;Lund: Studentlitteratur; Riksförsäkringsverket (2000). &lt;SPAN class="ft90"&gt;Idé och verklighet i handikappolitiken. &lt;/SPAN&gt;Socialförsäkringsboken 2002; Riksförsäkringsverket (2002). &lt;SPAN class="ft90"&gt;Frihet och beroende. Personer med funktionshinder beskriver stödsystemet&lt;/SPAN&gt;. RFV Analyserar 2002:1; Riksförsäkringsverket (2002). &lt;SPAN class="ft90"&gt;För barnets bästa – en studie av hur föräldrar till barn med funktionshinder upplever det offentliga stödsystemet. &lt;/SPAN&gt;RFV Analyserar 2002:13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Socialstyrelsen och länsstyrelserna (2003), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Social tillsyn 2002. &lt;/SPAN&gt;Resultat av länsstyrelsernas tillsyn; Socialstyrelsen och länsstyrelserna (2004), &lt;SPAN class="ft141"&gt;Social tillsyn 2003. &lt;/SPAN&gt;Resultat av länsstyrelsernas tillsyn; Socialstyrelsen och länsstyrelserna (2005), &lt;SPAN class="ft141"&gt;Social tillsyn 2004&lt;/SPAN&gt;. Resultat av länsstyrelsernas tillsyn; Socialstyrelsen och länsstyrelserna (2006), &lt;SPAN class="ft141"&gt;Social tillsyn 2005&lt;/SPAN&gt;. Resultat av länsstyrelsernas tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Länsstyrelserna (2007). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Riktlinjer – till hjälp eller stjälp? &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsernas granskning av kommunala riktlinjer för bedömning av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377147x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;förekommer även för kontaktperson, korttidsvistelse, korttids- tillsyn, avlösarservice och personlig assistans enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35 kommuner begränsar beslut om ledsagarservice till att endast omfatta ett visst geografiskt område (t.ex. i närmiljön eller endast en resa inom Sverige).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37 kommuner har riktlinjer om att både brukarens behov av miljöombyte och rekreation och anhörigas behov av avlösning ska vara uppfyllda för att insatsen ska kunna beviljas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ett trettiotal kommuner har riktlinjer om att beslut om boende i familjehem alltid ska prövas innan ett beslut om bostad med särskild service kan bli aktuellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Det förekommer även andra typer av begränsningar, bl.a. av möjligheten att kombinera olika &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Ett exempel är att personer som bor i gruppbostad inte kan få ledsagarservice eller personlig assistans enligt LSS för aktiviteter utanför bostaden. Vissa kommuner har riktlinjer i form av åldersgränser för olika insatser. Ett exempel är att ledsagarservice beviljas först efter 12 eller 15 års ålder. Ett annat är att personer som fyllt 65 år är ute- slutna från möjligheten till fortsatt daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;År 2005 publicerade Socialstyrelsen en kartläggning av förekomsten av kommunala riktlinjer för bedömningar av rätten till personlig assistans enligt LSS.&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Socialstyrelsen menar att det kan finnas risker med riktlinjer, speciellt om de inte tillämpas på ett flexibelt sätt. Det är viktigt att riktlinjerna är förenliga med lag, förarbeten och rättspraxis. Socialstyrelsen konstaterar även att kommunala rikt- linjer kan ha positiva effekter. De kan bidra till ökad rättssäkerhet för den enskilde. Genom riktlinjer kan kommunerna tydliggöra inriktning och prioriteringar av verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Omfattningen på personlig assistans enligt LASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Antal personer med assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft29"&gt;Antalet personer med assistansersättning var 14 826 i oktober 2007. Fler män än kvinnor har stöd enligt LASS. Av det totala antalet assistansberättigade är 53 procent män och 47 procent kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2005). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans – Kartläggning av kommunala riktlinjer&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377148x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Knappt 57 procent tillhörde personkrets 3, 35 procent tillhörde personkrets 1 och 6 procent tillhörde personkrets 2. (För 2 procent saknas uppgift om personkrets.)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p21 ft96"&gt;Tabell 3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td284"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;Antal personer med assistansersättning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft14"&gt;oktober år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p221 ft96"&gt;2007.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr23 td130"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Uppdelat på personkrets, kön och ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td285"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft143"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td285"&gt;&lt;P class="p613 ft110"&gt;Personkrets 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td144"&gt;&lt;P class="p614 ft110"&gt;Personkrets 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p350 ft110"&gt;Personkrets 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p542 ft110"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p313 ft145"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td287"&gt;&lt;P class="p546 ft110"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td288"&gt;&lt;P class="p312 ft110"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p563 ft110"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td290"&gt;&lt;P class="p614 ft110"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td291"&gt;&lt;P class="p541 ft145"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td172"&gt;&lt;P class="p613 ft110"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td292"&gt;&lt;P class="p615 ft145"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft117"&gt;&lt;NOBR&gt;0–9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft117"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td17"&gt;&lt;P class="p309 ft117"&gt;262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td6"&gt;&lt;P class="p568 ft117"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td142"&gt;&lt;P class="p560 ft117"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td113"&gt;&lt;P class="p613 ft117"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p375 ft117"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p568 ft117"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p376 ft117"&gt;474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;10–19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft113"&gt;632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td17"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;919&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td6"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p560 ft113"&gt;x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p613 ft113"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td134"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;916&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p376 ft113"&gt;1 298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;20–29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft113"&gt;596&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td17"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;785&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td6"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p560 ft113"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p613 ft113"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td134"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;883&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p376 ft113"&gt;1 166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;30–39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft113"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td17"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;458&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td6"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p560 ft113"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p613 ft113"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;436&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td134"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;807&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p376 ft113"&gt;968&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;40–49&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft113"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td17"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td6"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p560 ft113"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p613 ft113"&gt;653&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;588&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td134"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p376 ft113"&gt;988&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;50–59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft113"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td17"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td6"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p560 ft113"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p613 ft113"&gt;1 019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;883&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td134"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;1 283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p376 ft113"&gt;1 214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft113"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td17"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td6"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p560 ft113"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p613 ft113"&gt;802&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;699&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td134"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;944&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p376 ft113"&gt;864&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft113"&gt;65+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft113"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td17"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td6"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p560 ft113"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td113"&gt;&lt;P class="p613 ft113"&gt;753&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p375 ft113"&gt;716&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td134"&gt;&lt;P class="p568 ft113"&gt;862&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td44"&gt;&lt;P class="p376 ft113"&gt;840&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td153"&gt;&lt;P class="p21 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td286"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;2 276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td287"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;2 937&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td288"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td289"&gt;&lt;P class="p560 ft100"&gt;515&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td290"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;4 243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td291"&gt;&lt;P class="p375 ft100"&gt;4 185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td172"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;7 014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td292"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;7 812&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Anm. &lt;/SPAN&gt;De siffror som är uppdelade på personkrets summerar inte till totaluppgifterna. Diskrepansen beror på att uppgift om personkrets saknas för dryg 2 procent. Antalsuppgifter markeras med x då antalet personer i en cell är 3 eller lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft46"&gt;Andel i befolkningen med assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Till skillnad mot åldersfördelningen i LSS, där andelen i befolkningen är störst bland unga, har assistansersättningen två ”toppar”: dels unga, dels äldre. Andelen i befolkningen med assistansersättning är dock allra störst i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt; år (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I befolkningen som helhet var det ca 1,7 promille som hade assist- ansersättning. I åldersgrupperna under 40 år är andelen män i befolkningen som har assistansersättning större än andelen kvinnor. Det motsatta gäller i de äldre åldersgrupperna där större andel kvinnor än män beviljats assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft14"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377149x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft96"&gt;Diagram 3.6 Antal per 1 000 i befolkningen med assistansersättning i oktober 2007 efter kön och åldersgrupp&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td109"&gt;&lt;P class="p616 ft146"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td109"&gt;&lt;P class="p616 ft107"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p617 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;0-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;10-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;20-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;30-39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;40-49&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;50-59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;60-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p618 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;65-76&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p11 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Försäkringskassan och SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft108"&gt;Nybeviljanden av personlig assistans enligt LASS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft109"&gt;En stor del av de som beviljas assistansersättning är i åldern &lt;NOBR&gt;50–59&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;60–65&lt;/NOBR&gt; år. År 2006 var 44 procent av samtliga som nybeviljades assistansersättning 50 år eller äldre. Även i åldrarna &lt;NOBR&gt;0–19&lt;/NOBR&gt; år är nybeviljandet relativt högt, framför allt bland pojkar. Lägst är nybeviljandet i åldrarna &lt;NOBR&gt;30–49&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft105"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377150x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft96"&gt;Diagram 3.7 Antal personer i olika åldersgrupper som nybeviljades assistansersättning år 2006&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p621 ft147"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td103"&gt;&lt;P class="p605 ft107"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p308 ft107"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p605 ft107"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p308 ft107"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p308 ft107"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p308 ft107"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p308 ft107"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p308 ft107"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p308 ft107"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p308 ft107"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p308 ft107"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p308 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;0-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;10-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;20-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p622 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;30-39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;40-49&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;50-59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;60-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p622 ft147"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft108"&gt;Omfattningen på personlig assistans enligt LASS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft109"&gt;I oktober 2007 var det genomsnittliga antalet timmar 106 per vecka (104 för kvinnor och 108 för män). Det är stora skillnader mellan vuxna och barn när det gäller beviljat antal timmar, vilket beror dels på föräldraansvaret, dels på att assistansersättning inte beviljas för tid i skola och barnomsorg om inte särskilda skäl föreligger. Vidare framgår att personer i personkrets 2 beviljas fler antal timmar i genomsnitt än personkrets 1 och 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft105"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377151x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p624 ft15"&gt;SOU 2008:77 Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p374 ft96"&gt;Tabell 3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td293"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Genomsnittligt antal timmar med assistansersättning i oktober&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr27 td294"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;2007. Uppdelat på personkrets, kön och ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr44 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr44 td295"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr44 td296"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td289"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p374 ft143"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p313 ft110"&gt;Personkrets 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td295"&gt;&lt;P class="p444 ft110"&gt;Personkrets 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td296"&gt;&lt;P class="p625 ft110"&gt;Personkrets 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p355 ft110"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td286"&gt;&lt;P class="p313 ft145"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p613 ft110"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p444 ft110"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td151"&gt;&lt;P class="p613 ft110"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td297"&gt;&lt;P class="p625 ft110"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p370 ft110"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td279"&gt;&lt;P class="p355 ft110"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p29 ft99"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td48"&gt;&lt;P class="p374 ft117"&gt;&lt;NOBR&gt;0–9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td47"&gt;&lt;P class="p443 ft117"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td60"&gt;&lt;P class="p309 ft117"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td95"&gt;&lt;P class="p614 ft117"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p309 ft117"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td60"&gt;&lt;P class="p614 ft117"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td75"&gt;&lt;P class="p626 ft117"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P class="p626 ft117"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td142"&gt;&lt;P class="p614 ft117"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p374 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;10–19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td78"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p374 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;20–29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td78"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p374 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;30–39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td78"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p546 ft113"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;40–49&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td47"&gt;&lt;P class="p443 ft100"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;P class="p614 ft100"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td78"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p614 ft100"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td75"&gt;&lt;P class="p626 ft100"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p626 ft100"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p614 ft100"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p374 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;50–59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td78"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p374 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td78"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td48"&gt;&lt;P class="p374 ft113"&gt;65+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td95"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td78"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P class="p546 ft113"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td142"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td161"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td153"&gt;&lt;P class="p374 ft113"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td286"&gt;&lt;P class="p443 ft113"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td297"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td298"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td151"&gt;&lt;P class="p309 ft113"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td297"&gt;&lt;P class="p546 ft113"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td148"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td279"&gt;&lt;P class="p626 ft113"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td289"&gt;&lt;P class="p614 ft113"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p627 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Anm. &lt;/SPAN&gt;Genomsnittligt antal timmar redovisas inte när antalet personer är lägre än 30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;I de flesta åldersgrupper beviljas män i genomsnitt fler timmar än kvinnor. Störst är skillnaden i åldrarna &lt;NOBR&gt;20–49&lt;/NOBR&gt; år i personkrets 3, där kvinnor i genomsnitt beviljas &lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; procent färre timmar än män. År 2004 hade RFV i uppdrag av regeringen att förklara vad skillnaden beror på. RFV identifierade flera förklaringar. En förklaring är att åldersfördelningen ser olika ut för kvinnor respektive män med assistansersättning. Fler kvinnor än män är äldre och äldre har i genomsnitt färre timmar än andra vuxna. En del av könsskillnaden skulle upphöra om åldersfördelningen vore likadan för kvinnor och män. Andra förklaringar som identifierades var att det var vanligare bland kvinnor än män att vara gift eller samboende. Att vara gift eller samboende minskar ofta antalet beviljade timmar eftersom hemmavarande make har ett ansvar för det gemensamma hushållet samt för behov av jour och beredskap, t.ex. i samband med dygns- vila.&lt;A href="#page_151"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessutom konstaterades att män beviljas fler timmar med dubbel assistans än kvinnor samt att det finns vissa skillnader i diagnoser men att det är svårt att dra några slutsatser om kvinnors och mäns behov utifrån detta. RFV utesluter inte att handläggares föreställningar om kvinnor och män kan bidra till att kvinnor beviljas färre timmar än män i genomsnitt.&lt;A href="#page_151"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Jfr RÅ 1997 not 165.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Riksförsäkringsverket (2004). &lt;/SPAN&gt;Assistans för kvinnor och män – en genderanalys av assistansersättningen. &lt;SPAN class="ft65"&gt;RFV Analyserar 2004:11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft14"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377152x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;Variationer inom landet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft8"&gt;Andelen assistansberättigade i befolkningen varierar mellan olika län. Högst är andelen i Norrbottens län, där nästan 250 av 100 000 beviljats assistansersättning. Lägsta andelen återfinns i Västmanlands län och Uppsala län, där omkring 130 per 100 000 beviljats assistansersättning. Det är med andra ord nästan dubbelt så vanligt med assistansersättning i Norrbottens län som i Uppsala län och Västmanlands län. Orsaken till detta är oklar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=20 class="tr4 td299"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Diagram 3.8 Antal assistansberättigade per 100 000 i befolkningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p564 ft146"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p634 ft105"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-19px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:25px;" class="p634 ft105"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:13px;margin-right:-18px;margin-bottom:12px;" class="p634 ft105"&gt;&lt;![endif]&gt;inv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p564 ft146"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr45 td4"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-71px;margin-bottom:0px;" class="p635 ft118"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-57px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:64px;" class="p635 ft118"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-25px;margin-top:32px;margin-right:-39px;margin-bottom:32px;" class="p635 ft118"&gt;&lt;![endif]&gt;Brukare/100000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p564 ft146"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p564 ft146"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p564 ft146"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p564 ft146"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p564 ft146"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:0px;" class="p636 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-56px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p636 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:30px;margin-right:-34px;margin-bottom:30px;" class="p636 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Västmanland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-21px;margin-right:-42px;margin-bottom:21px;" class="p637 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-34px;margin-top:-21px;margin-right:-4px;margin-bottom:59px;" class="p637 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-15px;margin-top:-2px;margin-right:-23px;margin-bottom:40px;" class="p637 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Kalmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-21px;margin-right:-43px;margin-bottom:21px;" class="p638 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-35px;margin-top:-21px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p638 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:40px;" class="p638 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Skåne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-9px;margin-right:-54px;margin-bottom:9px;" class="p639 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-46px;margin-top:-9px;margin-right:-4px;margin-bottom:59px;" class="p639 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:16px;margin-right:-29px;margin-bottom:34px;" class="p639 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-21px;margin-right:-43px;margin-bottom:21px;" class="p638 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-35px;margin-top:-21px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p638 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:40px;" class="p638 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Västra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-20px;margin-right:-44px;margin-bottom:20px;" class="p572 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-36px;margin-top:-20px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p572 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:40px;" class="p572 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Halland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-14px;margin-right:-49px;margin-bottom:14px;" class="p640 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-41px;margin-top:-14px;margin-right:-4px;margin-bottom:59px;" class="p640 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-19px;margin-top:9px;margin-right:-26px;margin-bottom:36px;" class="p640 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Jämtland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:0px;" class="p636 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-56px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p636 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:30px;margin-right:-34px;margin-bottom:30px;" class="p636 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Västernorrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td300"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:0px;" class="p641 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-60px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:62px;" class="p641 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:31px;margin-right:-33px;margin-bottom:31px;" class="p641 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Östergötland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td73"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:-13px;margin-right:-54px;margin-bottom:13px;" class="p642 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-13px;margin-right:-8px;margin-bottom:59px;" class="p642 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-15px;margin-top:10px;margin-right:-31px;margin-bottom:36px;" class="p642 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Blekinge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-7px;margin-right:-57px;margin-bottom:7px;" class="p643 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-49px;margin-top:-7px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p643 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-23px;margin-top:20px;margin-right:-30px;margin-bottom:33px;" class="p643 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Kronoberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-11px;margin-right:-50px;margin-bottom:11px;" class="p644 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-44px;margin-top:-11px;margin-right:-3px;margin-bottom:58px;" class="p644 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:13px;margin-right:-26px;margin-bottom:34px;" class="p644 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Värmland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:0px;" class="p636 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-56px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p636 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:30px;margin-right:-34px;margin-bottom:30px;" class="p636 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Södermanland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-18px;margin-right:-44px;margin-bottom:18px;" class="p645 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-18px;margin-right:-3px;margin-bottom:59px;" class="p645 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:3px;margin-right:-23px;margin-bottom:38px;" class="p645 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Örebro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-61px;margin-bottom:0px;" class="p646 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-55px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:58px;" class="p646 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:29px;margin-right:-32px;margin-bottom:29px;" class="p646 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Västerbotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-10px;margin-right:-51px;margin-bottom:10px;" class="p647 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-45px;margin-top:-10px;margin-right:-3px;margin-bottom:58px;" class="p647 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:14px;margin-right:-27px;margin-bottom:34px;" class="p647 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Jönköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td52"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-18px;margin-right:-45px;margin-bottom:18px;" class="p645 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-37px;margin-top:-18px;margin-right:-4px;margin-bottom:59px;" class="p645 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:3px;margin-right:-24px;margin-bottom:38px;" class="p645 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Dalarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-8px;margin-right:-54px;margin-bottom:8px;" class="p648 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-48px;margin-top:-8px;margin-right:-3px;margin-bottom:59px;" class="p648 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-23px;margin-top:18px;margin-right:-28px;margin-bottom:33px;" class="p648 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Gävleborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td165"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-18px;margin-right:-46px;margin-bottom:18px;" class="p649 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:-18px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p649 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:3px;margin-right:-25px;margin-bottom:39px;" class="p649 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Gotland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr46 td190"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-7px;margin-right:-58px;margin-bottom:7px;" class="p650 ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-58px;margin-top:-7px;margin-right:0px;margin-bottom:65px;" class="p650 ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:22px;margin-right:-29px;margin-bottom:36px;" class="p650 ft149"&gt;&lt;![endif]&gt;Norrbotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:37px;margin-top:-14px;margin-right:-56px;margin-bottom:14px;" class="p651 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:18px;margin-top:-14px;margin-right:-37px;margin-bottom:33px;" class="p651 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:27px;margin-top:-4px;margin-right:-46px;margin-bottom:23px;" class="p651 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;Uppsala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p652 ft105"&gt;Län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p18 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft109"&gt;Förutom att det finns lokala variationer i andel i befolkningen med assistansersättning finns även skillnader i antal beviljade timmar. Dessa skillnader har funnits ända sedan assistansreformen genomfördes och har delvis varit likartade över tid. År 2007 hade Kronobergs län det lägsta genomsnittliga antalet timmar med 88 per vecka. Dalarnas län låg högst med 120 timmar per vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft105"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377153x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td301"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;Diagram 3.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td302"&gt;&lt;P class="p345 ft96"&gt;Genomsnittligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft96"&gt;antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p655 ft14"&gt;timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p343 ft96"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td303"&gt;&lt;P class="p600 ft14"&gt;assistansersättning, oktober&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p345 ft96"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr48 td142"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:30px;margin-top:0px;margin-right:-99px;margin-bottom:0px;" class="p656 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-39px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:69px;" class="p656 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:35px;margin-right:-64px;margin-bottom:34px;" class="p656 ft147"&gt;&lt;![endif]&gt;timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td3"&gt;&lt;P class="p377 ft107"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td3"&gt;&lt;P class="p377 ft107"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td3"&gt;&lt;P class="p377 ft107"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td142"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:30px;margin-top:0px;margin-right:-45px;margin-bottom:0px;" class="p657 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:15px;" class="p657 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:22px;margin-top:8px;margin-right:-37px;margin-bottom:7px;" class="p657 ft147"&gt;&lt;![endif]&gt;antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p377 ft107"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr49 td142"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:30px;margin-top:0px;margin-right:-98px;margin-bottom:0px;" class="p658 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-38px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:68px;" class="p658 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:34px;margin-right:-64px;margin-bottom:34px;" class="p658 ft147"&gt;&lt;![endif]&gt;Genomsnittligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p377 ft107"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p377 ft107"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td3"&gt;&lt;P class="p377 ft107"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td3"&gt;&lt;P class="p377 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td62"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-8px;margin-right:-20px;margin-bottom:8px;" class="p659 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:-8px;margin-right:0px;margin-bottom:28px;" class="p659 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:2px;margin-right:-10px;margin-bottom:18px;" class="p659 ft150"&gt;&lt;![endif]&gt;Kronoberg Örebro Västmanland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td127"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-50px;margin-bottom:0px;" class="p660 ft151"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-50px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:50px;" class="p660 ft151"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-25px;margin-top:25px;margin-right:-25px;margin-bottom:25px;" class="p660 ft151"&gt;&lt;![endif]&gt;Södermanland Jönköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td128"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-29px;margin-right:-22px;margin-bottom:29px;" class="p661 ft151"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-22px;margin-top:-29px;margin-right:0px;margin-bottom:51px;" class="p661 ft151"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:-18px;margin-right:-11px;margin-bottom:40px;" class="p661 ft151"&gt;&lt;![endif]&gt;Blekinge Kalmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td71"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-10px;margin-right:-28px;margin-bottom:10px;" class="p662 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-28px;margin-top:-10px;margin-right:0px;margin-bottom:38px;" class="p662 ft152"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:4px;margin-right:-14px;margin-bottom:24px;" class="p662 ft152"&gt;&lt;![endif]&gt;Halland Uppsala Östergötland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td85"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:-22px;margin-right:-55px;margin-bottom:22px;" class="p663 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-41px;margin-top:-22px;margin-right:-7px;margin-bottom:70px;" class="p663 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:2px;margin-right:-31px;margin-bottom:46px;" class="p663 ft146"&gt;&lt;![endif]&gt;Gävleborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td300"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-40px;margin-right:-31px;margin-bottom:40px;" class="p664 ft153"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-31px;margin-top:-40px;margin-right:0px;margin-bottom:71px;" class="p664 ft153"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:-24px;margin-right:-15px;margin-bottom:55px;" class="p664 ft153"&gt;&lt;![endif]&gt;Västra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td303"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-1px;margin-right:58px;margin-bottom:1px;" class="p665 ft151"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:66px;margin-top:-1px;margin-right:-4px;margin-bottom:-61px;" class="p665 ft151"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:35px;margin-top:-32px;margin-right:27px;margin-bottom:-30px;" class="p665 ft151"&gt;&lt;![endif]&gt;Skåne Jämtland Västerbotten Norrbotten Värmland Gotland Stockholm Västernorrland Dalarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p600 ft147"&gt;Län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr33 td304"&gt;&lt;P class="p18 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td303"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft109"&gt;Förhållandevis stora andelar av de assistansberättigade i t.ex. Dalarnas och Stockholms län har beslut om assistansersättning dygnet runt eller mer. I Stockholm hade 21 procent av de assistansberättigade ett beslutat timantal över 168 per vecka (dvs. 24 timmar per dygn) medan motsvarande andel i Kronobergs än var 2 procent i oktober 2007. I Örebro och Kronobergs län är det betydligt vanligare med beslut om assistansersättning under sex till tolv timmar per dygn. Dessa skillnader antyder att förekomsten av jourtimmar under dygnsvila, som bara ersätts med en fjärdedels timme och räknas på detta sätt i Försäkringskassans statistik kan ha en viss betydelse när det gäller skillnaderna mellan länen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft109"&gt;Det finns inte något tydligt och generellt samband mellan antalet assistanstimmar och andelen assistansberättigade i olika län. Däremot har &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; observerat att Försäkringskassan använder olika modeller för behovsbedömningar i olika län, vilket har betydelse för beslut om antal assistanstimmar (se avsnitt 6.3.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft105"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Enskilda utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Den enskilde väljer själv vem som ska utföra den assistans som beviljats. I slutet av år 2007 hade 32 procent valt vad som i Försäkringskassans statistik kallas ”annan serviceorganisation”, det vill säga olika sorters företag. Detta är också den anordnartyp som ökar mest, från 14 till 32 procent mellan åren 1994 och 2007. Kooperativens andel har varit relativt konstant sedan assistans- reformen, men har minskat något under senare år till 11 procent. Kommunerna anordnar personlig assistans för knappt 55 procent, vilket är över 10 procentenheter mindre än tio år tidigare. Andelen assistansberättigade som själva är arbetsgivare för sina assistenter har varit under fyra procent sedan assistansreformen genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Statistiken om anordnartyp bör dock tolkas med försiktighet. En granskning gjord av Försäkringskassans länskontor i Västra Götaland visar att &lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; procent av uppgifterna inte stämde. Kom- munernas och kooperativens andelar var överskattade medan före- tagens andel var för låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Antal personer med insatser enligt LSS och/eller LASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Normalt redovisas antalet &lt;NOBR&gt;LSS-mottagare&lt;/NOBR&gt; och antalet personer med assistans enligt LASS separat. Men i praktiken överlappar grupperna. Tidigare har det inte varit känt hur stor gruppen är sammantaget. Det har heller inte varit känt hur många personer som har personlig assistans enligt LSS eller LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft8"&gt;Socialstyrelsen har därför, på uppdrag av &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén,&lt;/NOBR&gt; sambearbetat statistik i det egna &lt;NOBR&gt;LSS-registret&lt;/NOBR&gt; med Försäkringskassans statistik över assistansersättning. Sambearbetningen avser åren &lt;NOBR&gt;2004–2006.&lt;/NOBR&gt; Personer med enbart insatsen råd och stöd ingår inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Antal personer med insats enligt LSS och/eller LASS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;De källor som använts vid sambearbetningen ger, var för sig, följande bild av situationen den 1 oktober 2006. Enligt Socialstyrelsen hade 55 800 personer minst en insats enligt LSS (exklusive råd och stöd), vilket motsvarade omkring 0,6 procent av befolkningen i Sverige. Vid samma tidpunkt hade 14 054 personer assistansersättning enligt Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft14"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377155x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft8"&gt;Om informationen från de båda källorna läggs samman så hade 64 597 personer minst en insats enligt LASS och/eller LSS exklusive råd och stöd den 1 oktober 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft46"&gt;Totalt antal personer med personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;Genom sambearbetningen går det att för första gången säga hur många personer som har insatsen personlig assistans, oavsett om den finansieras av enbart kommunen eller av staten och kommunen tillsammans. Den 1 oktober 2006 var 17 049 personer berättigade till personlig assistans enligt LASS och/eller LSS. Antalet var drygt 700 personer högre än ett år tidigare och drygt 1 400 personer högre än två år tidigare. Ökningstakten har varit drygt 4 procent per år sedan 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft96"&gt;Tabell 3.6 Antal personer med personlig assistans enligt LSS och/eller LASS den 1 oktober 2004, 2005 och 2006&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td305"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td307"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td308"&gt;&lt;P class="p615 ft122"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td309"&gt;&lt;P class="p333 ft123"&gt;Enligt LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td6"&gt;&lt;P class="p221 ft123"&gt;12 498&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td310"&gt;&lt;P class="p310 ft123"&gt;13 313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p626 ft123"&gt;14 054&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td309"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Enligt LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p221 ft154"&gt;3 920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td310"&gt;&lt;P class="p310 ft154"&gt;3 640&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td93"&gt;&lt;P class="p626 ft154"&gt;3 698&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td309"&gt;&lt;P class="p333 ft116"&gt;Enligt både LASS och LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p221 ft124"&gt;831&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td310"&gt;&lt;P class="p310 ft124"&gt;643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;P class="p626 ft124"&gt;709&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td311"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Enligt LSS och/eller LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td288"&gt;&lt;P class="p221 ft154"&gt;15 602&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td312"&gt;&lt;P class="p310 ft154"&gt;16 325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td295"&gt;&lt;P class="p626 ft154"&gt;17 049&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen/Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft8"&gt;Under hela den studerade perioden har det varit omkring &lt;NOBR&gt;600–800&lt;/NOBR&gt; personer som haft beslut både om assistansersättning och personlig assistans enligt LSS. Denna överlappning kan olika orsaker. Vid tillfälliga utökningar, t.ex. i samband med resor, kan kommunen fatta beslut om personlig assistans enligt LSS till personer som redan har ett beslut om assistansersättning. Det förekommer även att kommunen fattar beslut om personlig assistans enligt LSS i avvaktan på Försäkringskassans beslut. Risken för överlappningar har minskat under senare år, när Socialstyrelsen förbättrat sitt frågeformulär till kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft8"&gt;Kombinationerna av personlig assistans enligt LSS och LASS varierade mellan kommunerna. I några kommuner med en relativt stor andel assistansberättigade hade praktiskt taget samtliga dessa personlig assistans enligt både LSS och LASS. I andra kommuner med relativt många assistansberättigade hade dessa nästan uteslutande insats enligt LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft14"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utrikes födda med insatser enligt LSS och LASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; direktiv ska frågor om etnisk integration och minoriteters särskilda behov beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft8"&gt;Frågor som kan vara intressanta inom ramen för &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; övriga direktiv är dels tillgången till stöd och service enligt LSS och LASS för personer med olika etniska bakgrund, dels hur beviljade insatser fungerar i praktiken. Bemötande och kännedom om sam- hällets olika stödinsatser är också viktiga frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Kunskapsläget är dock begränsat. Det finns få studier som handlar om hur samhällets etniska mångfald kommer till uttryck i handikappolitiken eller i de verksamheter som riktar sig till personer med funktionsnedsättningar. När det gäller studier specifikt om LSS eller LASS är kunskapsläget än mer begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Tillgång till stöd och service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Såvitt &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; kunnat utröna finns inga studier som handlar om etnicitet i samband med beslut eller verksamheter enligt LSS. Däremot har både Försäkringskassan och Socialstyrelsen gjort statistiska bearbetningar av antalet utrikes födda personer som beviljats assistansersättning. Ett problem med denna typ av bearbetningar är att vi inte vet hur många som har omfattande funktionsnedsättningar i olika delar av världen. Exempelvis kan man tänka sig att andelen med funktionsnedsättningar är högre bland grupper som kommer från regioner med krig eller politisk förföljelse. Tillgång till sjukvård i hemlandet kan också spela en roll. Eftersom kunskapen om detta är otillräcklig är det svårt att säga om utfallet i tabellerna nedan är rimligt eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Av tabellen framgår att nästan alla som beviljades assistans- ersättning år 2002 var födda i Sverige. Andel i befolkningen med assistansersättning var 0,12 procent för personer födda i Sverige. Små variationer fanns för personer födda i andra regioner. Genom- snittligt antal timmar var högst bland personer födda i Sydamerika och lägst bland personer födda i Mellanöstern och Nordafrika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft14"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377157x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p681 ft96"&gt;Tabell 3.7 Vuxna med assistansersättning. Antal personer samt omfattning på stödet. Uppdelat på födelseregion&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft155"&gt;Födelseregion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft155"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p311 ft155"&gt;Andel i resp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p333 ft155"&gt;Genomsnittligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td313"&gt;&lt;P class="p345 ft155"&gt;Relativt utfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft122"&gt;mottagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p311 ft122"&gt;population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td135"&gt;&lt;P class="p333 ft122"&gt;antal timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p345 ft122"&gt;timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td146"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td314"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td315"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td316"&gt;&lt;P class="p333 ft122"&gt;per månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td317"&gt;&lt;P class="p345 ft122"&gt;(procent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p594 ft154"&gt;8 064&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p682 ft154"&gt;0,12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p683 ft154"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Norden (utom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft124"&gt;Sverige)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p682 ft124"&gt;0,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td135"&gt;&lt;P class="p683 ft124"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Centrala &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft124"&gt;(utom Norden)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p682 ft124"&gt;0,09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td135"&gt;&lt;P class="p683 ft124"&gt;374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Övriga Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p594 ft154"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p682 ft154"&gt;0,13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p683 ft154"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Afrika söder om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft124"&gt;Sahara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p682 ft124"&gt;0,13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td135"&gt;&lt;P class="p683 ft124"&gt;401&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Asien utom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft124"&gt;Mellanöstern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p682 ft124"&gt;0,09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td135"&gt;&lt;P class="p683 ft124"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Mellanöstern och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p333 ft124"&gt;Nordafrika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p682 ft124"&gt;0,14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td135"&gt;&lt;P class="p683 ft124"&gt;358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Sydamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td314"&gt;&lt;P class="p594 ft154"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td315"&gt;&lt;P class="p682 ft154"&gt;0,14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td316"&gt;&lt;P class="p683 ft154"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td317"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p627 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av RFV:s studie om levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Anm. &lt;/SPAN&gt;Vuxna med assistansersättning avser i tabellen personer som är 18 år eller äldre. Andelar i befolkningen är åldersstandardiserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft8"&gt;Motsvarande uppgifter redovisas för barn i tabellen nedan. Notera att barnen kan vara födda i Sverige. Uppdelningen i tabellen har gjorts utifrån föräldrarnas födelseregion. För flera av regionerna är antalet barn för lågt för att resultatet ska kunna redovisas. När det gäller andelen i respektive population med assistansersättning är det större spridning bland barn än bland vuxna. Andelen barn med assistansersättning var nästan dubbelt så hög för barn med föräldrar födda i Afrika söder om Sahara eller Europa utanför Norden eller EU, som för barn födda i Sverige. Även spridningen igenom- snittligt antal timmar var större för barn än för vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft14"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377158x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft96"&gt;Tabell 3.8 Barn med assistansersättning. Antal personer samt stödets omfattning. Uppdelat på föräldrarnas födelseregion&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;Föräldrars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p687 ft155"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;Andel i resp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td79"&gt;&lt;P class="p311 ft155"&gt;Genomsnittligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td313"&gt;&lt;P class="p345 ft155"&gt;Relativt utfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft122"&gt;födelseregion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p311 ft122"&gt;antal timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p345 ft122"&gt;timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td145"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td319"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td320"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td145"&gt;&lt;P class="p311 ft122"&gt;per mån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td317"&gt;&lt;P class="p345 ft122"&gt;(procent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p594 ft154"&gt;1 347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;0,09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td79"&gt;&lt;P class="p689 ft154"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Norden (utom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Sverige)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td318"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p688 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p689 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Centrala EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td318"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p688 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p689 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Övriga Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p594 ft154"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;0,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p689 ft154"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Afrika söder om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Sahara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td318"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p688 ft124"&gt;0,18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p689 ft124"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Asien utom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;Mellanöstern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td318"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p688 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p689 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Mellanöstern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;och Nordafrika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td318"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p688 ft124"&gt;0,15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p689 ft124"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Sydamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td318"&gt;&lt;P class="p594 ft154"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p689 ft154"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Utrikes födda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;föräldrar från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;olika regioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td318"&gt;&lt;P class="p594 ft124"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p688 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p689 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p684 ft124"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;En svenskfödd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p313 ft124"&gt;och en utrikes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;född förälder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td319"&gt;&lt;P class="p594 ft154"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td320"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;0,09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p689 ft154"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td317"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p690 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av RFV:s studie om levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Anm: &lt;/SPAN&gt;Tabellen avser barn med assistansersättning upp till 17 år. I tabellen ingår barn som har två föräldrar registrerade i Sverige. Andelar i befolkningen är inte åldersstandardiserade p.g.a.att antalet barn med assistansersättning är väldigt lågt i flera födelseregioner. När antalet personer är lägre än 30 redovisas inte övriga poster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft46"&gt;Hur beviljade insatser fungerar i praktiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;Flera studier har visat att många är nöjda med sin personliga assistans och att reformen inneburit goda möjligheter till självbestämmande.&lt;A href="#page_158"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I en studie om levnadsförhållanden framgår även att personer med personlig assistans skattar sina levnadsförhållanden som bättre än andra personer med funktionshinder.&lt;A href="#page_158"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Hittills finns dock inga studier om hur personlig assistans fungerar för personer som invandrat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;T.ex. SOU 2005:100. &lt;/SPAN&gt;På den assistansberättigades villkor. God kvalitet i personlig assistans – ändamålsenlig användning av assistansersättning&lt;SPAN class="ft91"&gt;. Delbetänkande av Assistanskommittén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Hedquist (1998). ”Jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet – en studie av brukarnas levnadsförhållanden och samhällsstöd”, i Bengtsson (red.). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Politik, lag och förvaltning. Implementeringen av 1994 års handikappreform. &lt;/SPAN&gt;Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377159x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft8"&gt;från olika delar av världen. Såvitt &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; kunnat utröna finns heller inga studier om hur övriga &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; fungerar i praktiken för personer som är utrikes födda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;År 2002 genomförde RFV en studie om levnadsvillkor bland vuxna mottagare av assistansersättning, handikappersättning och bilstöd.&lt;A href="#page_159"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har gjort bearbetningar av den del av materialet som avser assistansersättning&lt;A href="#page_159"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för att se om det finns skillnader i hur personer födda i Sverige respektive utomlands ser på det samhällsstöd de har tillgång till. Bearbetningen ger inte svar på frågan om hur den personliga assistansen fungerar i praktiken, eftersom enkätfrågorna gäller personernas samlade stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft15"&gt;Tabell 3.9 Andel som i hög utsträckning håller med om påståenden om stödets tillräcklighet och om möjligheten att styra sin vardag&lt;A href="#page_159"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td321"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;P class="p307 ft99"&gt;Född i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td314"&gt;&lt;P class="p354 ft99"&gt;Utrikes födda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td1"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;1) ”Jag har tillgång till det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td1"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;stöd från samhället som jag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td1"&gt;&lt;P class="p333 ft124"&gt;tycker att jag behöver”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td164"&gt;&lt;P class="p307 ft116"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p695 ft124"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;2) ”Jag har frihet att fatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td1"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;viktiga beslut om min egen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td321"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;vardag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td162"&gt;&lt;P class="p307 ft116"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td314"&gt;&lt;P class="p695 ft154"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av RFV:s studie om levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;Av tabellen att döma tycks det inte finnas några signifikanta skillnader mellan de som är födda i Sverige respektive utrikes födda i synen på stödet. Antalet utrikes födda i undersökningen var dock lågt.&lt;A href="#page_159"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft46"&gt;Bemötande och kännedom om samhällets insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft8"&gt;Ett fåtal studier finns om hur personer med funktionshinder som är födda utomlands uppfattar stödsystemet. Bland annat har Försäkringskassan gjort intervjuer med åtta personer som ansökt om handikappersättning om deras syn på myndigheten och till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Riksförsäkringsverket (2003). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ojämlikhet i levnadsvillkor&lt;/SPAN&gt;. RFV Analyserar 2003:15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Datamaterialet är inte så stort. I RFV:s undersökning hade 715 personer beviljats assistansersättning. Av dem var 641 födda i Sverige och 64 födda utomlands.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;De som besvarade enkäten fick ta ställning till påståenden utifrån en skala från 1 till 5. 1 betyder håller inte med alls och 5 betyder håller med helt och hållet. I tabellen redovisas andelen som höll med i ”hög utsträckning” (dvs. kryssade 4 eller 5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se fotnot 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft14"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377160x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;gången till stöd. Brist på information visade sig vara ett genomgående problem bland de intervjuade personerna. Flera av intervjupersonerna ger även uttryck för att det är svårt att förstå på vilka grunder beslut fattas i det egna ärendet. De har fått avslag utan en förklaring som de kan förstå.&lt;A href="#page_160"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Sociologen Jorge Calbucura har genomfört en intervjustudie om hur flyktingar med funktionshinder ser på kontakten med myndig- heter och det stöd de får. Av studien framgår att intervju- personerna ofta hamnat i ett kunskapsunderläge i kontakten med myndigheterna. Det missnöje som finns i kontakterna med myndig- heter formuleras ofta i termer av bristfällig information, att inte bli trodd och tagen på allvar, frustration inför att inte kunna förmedla sina upplevelser till ansvariga personer och misstro som lett till en känsla av diskriminering. Flera är irriterade över den regelstelben- het och likgiltighet de menar utövas av tjänstemän. Ingen av de intervjuade personerna kunde med säkerhet hänvisa till vilka myndigheter de varit i kontakt med eller vilka instanser som behandlade deras ärenden.&lt;A href="#page_160"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;I sammanhanget är det viktigt att påpeka att även i studier där intervjupersonerna är födda i Sverige framkommer berättelser om regelverk som är svåra att förstå och överblicka, myndigheter som man måste kämpa emot och beslut som är svåra att förstå.&lt;A href="#page_160"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Problemen tycks med andra ord inte möta enbart personer som är utlandsfödda även om det troligtvis är svårare för den som nyligen invandrat eller som inte delar ett gemensamt språk med handläggaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Kostnader och kostnadsutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Kommunernas och statens kostnader för insatser enligt LSS och LASS uppgick under år 2006 till 41,9 miljarder kronor.&lt;A href="#page_160"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Av de samlade kostnaderna svarade kommunerna år 2006 för 69 procent och staten för 31 procent. Landstingens kostnader för råd och stöd enligt LSS särredovisas inte i deras årliga ekonomiska statistik och kan därför inte redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Försäkringskassan (2005). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;På gränsen till trygghet&lt;/SPAN&gt;. Socialförsäkringsboken 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Calbucura (2000). &lt;/SPAN&gt;Invandrare med funktionshinder och deras möte med det svenska socialpolitiska systemet&lt;SPAN class="ft91"&gt;. Uppsala universitet: Sociologiska institutionen, Working Paper Series&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;T.ex. Riksförsäkringsverket 2002. &lt;/SPAN&gt;Idé och verklighet i handikappolitiken&lt;SPAN class="ft126"&gt;, Socialförsäkringsboken 2002;. Riksförsäkringsverket (2002). &lt;/SPAN&gt;Frihet och beroende. Personer med funktionshinder beskriver samhällets stödsystem&lt;SPAN class="ft126"&gt;. RFV Analyserar 2002:1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;För år 2007 uppgår kostnaderna preliminärt till 45,5 miljarder kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377161x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft96"&gt;Diagram 3.10 Kostnadsutveckling för LSS och LASS åren &lt;NOBR&gt;2000–2006.&lt;/NOBR&gt; Löpande priser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td318"&gt;&lt;P class="p706 ft105"&gt;Mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td322"&gt;&lt;P class="p707 ft146"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p707 ft146"&gt;Staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p708 ft101"&gt;45 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p707 ft146"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p708 ft101"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p708 ft101"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p708 ft101"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p708 ft101"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p708 ft101"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p708 ft101"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p708 ft101"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p708 ft146"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td318"&gt;&lt;P class="p708 ft146"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td318"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p546 ft146"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p443 ft146"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft103"&gt;Källa: &lt;SPAN class="ft104"&gt;SCB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft109"&gt;Under perioden 2000 till 2006 har statens kostnader ökat med 143 procent och kommunernas med 58 procent i löpande priser. För båda huvudmännen har den relativa kostnadsökningstakten minskat under denna period. Mellan åren 2005 och 2006 ökade kostnaderna med 14 procent för staten och med 7 procent för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Kostnadsutveckling för insatser enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft163"&gt;År 2006 uppgick kommunernas kostnader för insatser enligt LSS till 29,6 miljarder kronor. Av dessa avsåg ca 4,8 miljarder kom- munernas kostnader för personlig assistans enligt LASS.&lt;A href="#page_161"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Uppdelningen av kostnaderna för personlig assistans mellan beslut enligt LSS respektive LASS är baserad på SKL:s Handikappnycklar och kan ej göras bakåt i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft105"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377162x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft96"&gt;Diagram 3.11 Kommunernas kostnader per insats &lt;NOBR&gt;2000–2006.*&lt;/NOBR&gt; Löpande priser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p29 ft105"&gt;MKr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td17"&gt;&lt;P class="p563 ft146"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p563 ft146"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p563 ft146"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p563 ft146"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p563 ft146"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p563 ft146"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p563 ft146"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p353 ft146"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p345 ft105"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p711 ft146"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377162xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377162xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377162xi4.jpg" id="inl_img3"&gt; Boende &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377162xi5.jpg" id="inl_img4"&gt; Personlig assistans &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377162xi6.jpg" id="inl_img5"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377162xi7.jpg" id="inl_img6"&gt; Daglig verksamhet &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377162xi8.jpg" id="inl_img7"&gt; Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft165"&gt;* Kostnad för personlig assistans avser kommunernas kostnader för beslut enligt LSS samt merkostnader för personlig assistans enligt LASS (exkl. medfinansiering).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Kommunernas räkenskapssammandrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft108"&gt;Ökning av antalet personer med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft109"&gt;Den ökande kostnaden för LSS beror framförallt på att antalet personer som beviljas insatser har ökat sedan 1994 och fortsätter att öka. Mellan åren 2001 och 2007 ökade &lt;NOBR&gt;LSS-populationen&lt;/NOBR&gt; med 9 491 personer vilket motsvarar en ökning med 20 procent. Ökningen är något större för män än för kvinnor.&lt;A href="#page_162"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft109"&gt;Den antalsmässigt största ökningen står unga i personkrets 1 för. I personkrets 1 har unga i åldersgrupperna &lt;NOBR&gt;10–19&lt;/NOBR&gt; år och &lt;NOBR&gt;20–29&lt;/NOBR&gt; år ökat med 6 444 personer under perioden. Det motsvarar hela 65 procent av den totala ökningen i antalet personer med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; En viktig förklaring till ökningen bland unga är att nya diagnos- grupper tillkommit (se nästa avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft109"&gt;Antalet barn i åldrarna &lt;NOBR&gt;0–9&lt;/NOBR&gt; år som beviljas insatser enligt LSS har minskat under perioden med ungefär 20 procent. Den antals- mässigt största minskningen har skett i personkrets 1. Minskningen beror inte på demografiska faktorer. Visserligen har antalet barn i befolkningen i stort minskat något under perioden. Men denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Beskrivningen gäller kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Däremot är utvecklingen det motsatta för landstingsinsatsen råd och stöd, som har minskat över tid. Enligt Socialstyrelsens statistik har antalet beslut om råd och stöd i landstingen nästan halverats sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft105"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377163x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;minskning är alldeles för liten (1 procent) för att förklara varför antalet barn med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; minskat. Det finns i dag ingen samlad bild av hur antalet barn med en funktionsnedsättning utvecklats under perioden.&lt;A href="#page_163"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft166"&gt;Diagram 3.12 Förändring av antalet personer med insatser enligt LSS mellan åren &lt;NOBR&gt;2001–2007.&lt;/NOBR&gt; Uppdelat på personkrets, kön och åldersgrupp&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p350 ft106"&gt;7 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td84"&gt;&lt;P class="p313 ft106"&gt;65+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p350 ft106"&gt;6 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p313 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;60-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p350 ft106"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;P class="p313 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;50-59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td112"&gt;&lt;P class="p350 ft106"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p313 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;40-49&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p313 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;30-39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p350 ft106"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p313 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;20-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p350 ft106"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p313 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;10-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p313 ft106"&gt;&lt;NOBR&gt;0-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td112"&gt;&lt;P class="p350 ft106"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td112"&gt;&lt;P class="p370 ft106"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td112"&gt;&lt;P class="p350 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft107"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td69"&gt;&lt;P class="p613 ft107"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p353 ft107"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td323"&gt;&lt;P class="p714 ft107"&gt;Personkrets 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p613 ft107"&gt;Personkrets 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td63"&gt;&lt;P class="p353 ft107"&gt;Personkrets 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft109"&gt;Både personkrets 1 och 2 har ökat i omfattning. Personkrets 3 där- emot har minskat i storlek. Minskningen har ägt rum i samtliga ålders- grupper utom bland personer som är äldre än 60 år. Vad minskningen beror på är oklart men det går att tänka sig åtminstone två alternativa förklaringar. Den ena skulle kunna vara att person- kretsbedömningarna blivit striktare över tid i personkrets 3, som till skillnad mot de första två utgår från behov snarare än diagnos. Den andra skulle vara att personkrets 3 i högre grad beviljas assistansersättning och därmed i mindre utsträckning har ett behov av övriga &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Vi har inga belägg varken för eller emot någon av dessa förklaringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft165"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen kartlägger utvecklingen för ett antal diagnoser i sin rapport Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (2008). Det är dock svårt att dra någon generell slutsats av kartläggningen, särskilt när det gäller den grupp som kan vara aktuell för insatser enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft105"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377164x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Nya grupper i personkretsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft29"&gt;En viktig anledning till ökningen i antal personer är den omdefiniering av personkretsen som gjordes i samband med handikappreformen. I den tidigare Omsorgslagen ingick följande tre grupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;personer med psykisk utvecklingsstörning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;personer som på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;personer med barndomspsykos.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Vid införandet av LSS tillkom vad som i dag kallas personkrets 3. Dessutom ersattes barndomspsykos med ”autism och autism- liknande tillstånd”. Den senare ändringen skulle inte göra någon skillnad i sak, enligt propositionen.&lt;A href="#page_164"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ökningen bland unga i person- krets 1 tyder dock på att ändringen fick konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;Vi kan konstatera att gruppen med barndomspsykos var betydligt mindre än den grupp som i dag ingår i det så kallade autism- spektrumet.&lt;A href="#page_164"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Omsorgskommittén uppskattade antalet barn och unga under 20 år med barndomspsykos till cirka 1 000 i hela befolkningen.&lt;A href="#page_164"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det motsvarar 5 per 10 000 i befolkningen. Gruppen är betydligt mindre i omfattning än den grupp som i dag omfattas av autismpektrumet. Andelen av befolkningen som ingår i autism- spektrumet anses enligt vissa bedömningar vara omkring en procent (dvs. 100 per 10 000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;Antalet barn som får diagnoser inom autismspektrumet ökar. Det visar sig även när det gäller antalet barn med vårdbidrag och det ökande elevantal i särskolan. Troligtvis handlar det om ett samspel mellan förbättrade kunskaper om dessa diagnoser och höjda krav inom skolan och i samhället i stort.&lt;A href="#page_164"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En ökad diagnostisering leder till att fler personer omfattas av personkrets 1 än tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Prop 1992/93:159.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Autismspektrumet är ett samlingsnamn för flera diagnoser med liknande symtom. I autismspektrumet ingår personer med autism (ibland men inte alltid i kombination med utvecklingsstörning), Aspergers syndrom (autism hos normal- eller välbegåvade personer men utan de allvarliga språkliga svårigheter som finns vid autism), autismliknande tillstånd (ibland kallad atypisk autism eller genomgripande störning i utvecklingen UNS) samt desintegrativ störning (autism som utvecklas först vid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2-3&lt;/NOBR&gt; års ålder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;SOU 1981:26. ”Omsorgen om vissa handikappade”. Omsorgskommitténs slutbetänkande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Skolverket 2006. Kommunernas särskola – Elevökning och variation i andel elever mottagna i särskolan. Rapport Dnr 2006:01333.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377165x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;I en enkät som &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; skickat till landets samtliga kommuner bekräftas att antalet personer med problem inom autism- spektrumet ökar inom personkretsen (se bilaga 21). Svarsfrekvensen var 87 procent och cirka 70 procent uppgav att gruppen ökar inom personkretsen för LSS.&lt;A href="#page_165"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta stämmer väl överens med en kartläggning som &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har gjort av beslut avseende drygt 1 100 &lt;NOBR&gt;LSS-mottagare&lt;/NOBR&gt; mellan 13 och 22 år i 10 av landets kommuner (se bilaga 25). Kartläggningen visade att tillstånd inom autismspektrumet numera utgör en betydande andel i personkrets 1. Ungefär fyra av tio ungdomar med stöd enligt LSS hade problem inom autismspektrumet. I samband med kartläggningen gjordes tre iakttagelser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;För det första finns det en stor variation i hur omfattande funktionsnedsättningarna och behoven är inom personkretsen. Många har väldigt omfattande funktionsnedsättningar men det är inte självklart att alla skulle svara emot de kriterier som ställs i person- krets 3. Det är en följd av att personkrets 1 till skillnad mot person- krets 3 utgår från diagnos snarare än behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;För det andra är begreppet ”autismliknande tillstånd” otydligt. Omkring 4 procent av ungdomarna hade ett autismliknande tillstånd som var diffust eller saknade koppling till någon specifik diagnos. Istället för diagnos innehåller vissa beslut formuleringar som ”autistiskt beteende”, ”avvikelser som enligt psykologutlåtande kan vara ett autismliknande tillstånd”, ”liknar Asperger men uppfyller ej helt kriterierna” eller ”autistiska drag”.&lt;A href="#page_165"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Motsvarande problem noterades även i vissa av de intyg, från läkare eller psykolog, som låg till grund för handläggarens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Termen ”autismliknande tillstånd” kan ge intryck av att det räcker med en funktionsnedsättning som liknar autism, eller någon av de diagnoser som ingår i autismspektrumet, för att man ska tillhöra personkretsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;För det tredje rymmer autismspektrumet diagnoser som saknar diagnoskriterier i de diagnosmanualer som används (WHO:s ICD- 10 och &lt;NOBR&gt;DSM-IV).&lt;A href="#page_165"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Frågan var öppen, dvs. saknade svarsalternativ. I de 70 procent ovan ingår de som svarat autism/autismliknande tillstånd, Asperger, neuropsykiatriska diagnoser (exkl. ADHD, DAMP eller liknande).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Enligt Autismforum är autistiska drag är inte en egen diagnos, utan brukar användas som en komplettering till en annan diagnos. När en person har problem som förekommer inom autismspektrumet, men inte uppfyller alla kriterier för någon av diagnoserna, brukar man tala om autistiska drag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Gemensamt för båda diagnossystemen är att det finns 5 diagnoser med diagnoskriterier inom det så kallade autismspektrumet. Diagnoserna samlas under den gemensamma rubriken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft14"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377166x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft46"&gt;I stort sett oförändrad kostnad per insats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft8"&gt;De ökade kostnaderna för LSS beror på att antalet personer ökat snarare än ökade kostnader per insats. Diagrammet nedan visar att, beräknat i fasta priser, har genomsnittlig kostnad per insats inte förändrats särskilt mycket mellan åren 1998 och 2006. Kostnaden för ett &lt;NOBR&gt;LSS-boende&lt;/NOBR&gt; har ökat med 8 procent, kostnaden för daglig verksamhet har minskat med 3 procent per insats medan kostnaden för övriga insatser har ökat med 4 procent. Den första halvan av perioden ökade kostnaden per insats för samtliga insatser, för att därefter minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft8"&gt;Personlig assistans enligt LSS ingår inte i diagrammet nedan på grund av osäkerhet vad gäller både kommunernas totala kostnader för personlig assistans enligt LSS och antalet beslut om personlig assistans enligt LSS över tid.&lt;A href="#page_166"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft126"&gt;genomgripande störningar i utvecklingen (eller genomgripande utvecklingsstörning). Enligt Autismforum &lt;NOBR&gt;(2007-12-12)&lt;/NOBR&gt; innehåller diagnossystemen även två diagnoser som i dag saknar diagnoskriterier. Dessa är andra specificerade genomgripande utvecklingsstörningar samt genomgripande utvecklingsstörning UNS (UNS betyder utan närmare specifikation).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Två problem finns med att beräkna kostnad per insats för personlig assistans enligt LSS. För det första går det inte att i kommunernas räkenskapssammandrag särskilja kommunernas kostander för personlig assistans enligt LSS från deras merkostnader för LASS (dvs. sjuklöner m.m.). För det andra har Socialstyrelsen under åren utvecklat sin instruktion till kommunerna i samband med deras årliga inrapportering av &lt;NOBR&gt;LSS-statistik.&lt;/NOBR&gt; Detta har påverkat antalet personer med personlig assistans enligt LSS, i synnerhet mellan år 2003 och 2004. För det andra visar &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; sambearbetning av &lt;NOBR&gt;LSS-statistik&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;LASS-registret&lt;/NOBR&gt; att omkring 700 av de med personlig assistans enligt LSS även har assistansersättning från Försäkringskassan. Det är med andra ord svårt att veta vad antalsuppgifterna för personlig assistans enligt LSS står för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft14"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377167x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p728 ft96"&gt;Diagram 3.13 Genomsnittlig kostnad per insats enligt LSS &lt;NOBR&gt;1998–2006.&lt;/NOBR&gt; Fastprisberäknad i 2006 års prisnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft107"&gt;800 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft107"&gt;700 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft107"&gt;600 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft107"&gt;500 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft107"&gt;400 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft107"&gt;300 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft107"&gt;200 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft171"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377167xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377167xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377167xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377167xi5.jpg" id="inl_img4"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377167xi6.jpg" id="inl_img5"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377167xi7.jpg" id="inl_img6"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377167xi8.jpg" id="inl_img7"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377167xi9.jpg" id="inl_img8"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377167xi10.jpg" id="inl_img9"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft107"&gt;1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft107"&gt;Boende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft107"&gt;Daglig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft107"&gt;Övriga insatser (exkl personlig assistans)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna beräkningar utifrån kommunernas räkenskapssammandrag vad gäller totalkostnad per insats samt Socialstyrelsens statistik om antal insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft108"&gt;Oförändrat antal insatser per person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft109"&gt;Ytterligare en faktor som skulle kunna påverka kommunernas kostnadsutveckling för LSS är antalet beviljade insatser per person. Av tabellen nedan framgår dock att antalet insatser per person (exkl. råd och stöd) har varit konstant mellan åren 2000 och 2007. Antalet insatser är 1,8 per person för kvinnor och 1,7 för män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft105"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377168x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p740 ft96"&gt;Tabell 3.10 Antal insatser, antal personer och antal insatser per person för åren &lt;NOBR&gt;2000–2007.&lt;/NOBR&gt; Uppdelat på kvinnor och män&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td314"&gt;&lt;P class="p313 ft99"&gt;Antal insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td324"&gt;&lt;P class="p741 ft99"&gt;Antal personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td325"&gt;&lt;P class="p625 ft99"&gt;Antal insatser per person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td314"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td324"&gt;&lt;P class="p741 ft155"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft155"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td326"&gt;&lt;P class="p604 ft99"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td287"&gt;&lt;P class="p742 ft99"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;35 897&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;44 712&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p741 ft154"&gt;20 106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;25 421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p743 ft116"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p742 ft116"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;36 610&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;45 814&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p741 ft154"&gt;20 697&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;26 395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p743 ft116"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p742 ft116"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;37 672&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;47 329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p741 ft154"&gt;21 235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;27 363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p743 ft116"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p742 ft116"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;39 918&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;50 405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p741 ft154"&gt;22 419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;29 091&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p743 ft116"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p742 ft116"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;40 834&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;52 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p741 ft154"&gt;22 858&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;30 036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p743 ft116"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p742 ft116"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;41 765&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;53 472&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p741 ft154"&gt;23 463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;30 816&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p743 ft116"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p742 ft116"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;42 684&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;54 999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p741 ft154"&gt;24 058&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;31 712&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p743 ft116"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p742 ft116"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td172"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td314"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;43 331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td292"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;56 126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td324"&gt;&lt;P class="p741 ft154"&gt;24 482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;32 347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td326"&gt;&lt;P class="p743 ft116"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p742 ft116"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p744 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Socialstyrelsens årliga redovisning av antal insatser enligt LSS för respektive år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kostnadsutveckling för personlig assistans enligt LASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Assistansersättningen har haft en kraftig kostnadsutveckling sedan den infördes år 1994. Kostnaderna har ökat från knappt 4 miljarder kronor år 1995 till över 18 miljarder kronor år 2007. Det innebär en procentuell ökning på 350 procent i löpande priser eller 178 procent i fasta priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Med undantag för de två första åren, 1994 och 1995, har kostna- derna för assistans enligt LASS ökat med mellan 8 och 14 procent per år räknat i fasta priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft14"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377169x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td327"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;Figur 3.14 Kostnader för LASS åren &lt;NOBR&gt;1995–2007.&lt;/NOBR&gt; Löpande priser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td98"&gt;&lt;P class="p746 ft118"&gt;MKr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td86"&gt;&lt;P class="p560 ft107"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td60"&gt;&lt;P class="p443 ft107"&gt;Stat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td29"&gt;&lt;P class="p614 ft107"&gt;Kommun&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;18 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;16 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;14 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;12 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;8 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;6 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td98"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr51 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;2007 &lt;SPAN class="ft172"&gt;År&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td86"&gt;&lt;P class="p353 ft107"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td60"&gt;&lt;P class="p309 ft107"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p546 ft107"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td328"&gt;&lt;P class="p18 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;K&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;älla: &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft109"&gt;De ökade kostnaderna för assistansersättningen beror både på att antalet assistansberättigade och genomsnittligt antal timmar per person ökar över tid. Handikapputredningen och därefter regeringen uppskattade assistansbehovet till i genomsnitt 45 respektive 40 timmar per vecka och assistansberättigad. Redan under år 1994 blev det genomsnittliga antalet timmar med assistansersättning omkring 66 per vecka och assistansberättigad. Även antalet assistansberättigade kom snabbt att överstiga de 7 000 personer som Handikapp- utredningen och regeri&lt;SPAN class="ft8"&gt;ngen antog skulle vara aktuella under reformens inledande år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft105"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377170x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft96"&gt;Diagram 3.15 Utveckling av antal brukare samt antal timmar per vecka åren &lt;NOBR&gt;1998–2008&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p310 ft106"&gt;Antal brukare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td302"&gt;&lt;P class="p748 ft106"&gt;tim/vecka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;18000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p372 ft106"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;16000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p372 ft106"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;14000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;12000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p372 ft106"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;10000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p372 ft106"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;8000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=3 class="tr24 td329"&gt;&lt;P class="p21 ft106"&gt;Antal brukare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;6000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p372 ft106"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr22 td329"&gt;&lt;P class="p21 ft106"&gt;Antal tim/vecka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;4000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p372 ft106"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p372 ft106"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr51 td72"&gt;&lt;P class="p749 ft101"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr33 td102"&gt;&lt;P class="p750 ft101"&gt;999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;P class="p751 ft101"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr33 td166"&gt;&lt;P class="p751 ft101"&gt;001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p751 ft101"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td10"&gt;&lt;P class="p751 ft101"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p751 ft101"&gt;004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p751 ft101"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr51 td166"&gt;&lt;P class="p752 ft101"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr33 td3"&gt;&lt;P class="p751 ft101"&gt;007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p753 ft101"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr24 td24"&gt;&lt;P class="p750 ft101"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td330"&gt;&lt;P class="p754 ft173"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr24 td10"&gt;&lt;P class="p755 ft101"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr24 td99"&gt;&lt;P class="p755 ft101"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td8"&gt;&lt;P class="p751 ft174"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p756 ft174"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p753 ft101"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td166"&gt;&lt;P class="p757 ft101"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p751 ft101"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;P class="p757 ft101"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td49"&gt;&lt;P class="p751 ft101"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p758 ft101"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td331"&gt;&lt;P class="p19 ft139"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td263"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft108"&gt;Tidigare studier om orsaker till utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft109"&gt;Flera tidigare rapporter har studerat och försökt förklara kostnads- utvecklingen inom assistansersättningen. Redan år 1995 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att redovisa förslag på åtgärder som skulle leda till begränsad kostnadsutveckling och för- bättrad kostnadskontroll.&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredaren identifierade bl. a. följande orsaker till den initiala kostnadsökningen. För det första under- skattades anhörigas insatser kraftigt. Att personer med omfattande funktionshinder i så stor utsträckning fått hjälp av sina familje- medlemmar uppdagades först när hjälpbehovet bedömdes i sin helhet och inte bara utifrån vad som måste tillgodoses utöver anhörigas insatser. För det andra förbättrades hjälpen med det vardagliga livet avsevärt i jämförelse med den traditionella hem- tjänsten. En gemensam studie av Socialstyrelsen och Riks- försäkringsverket som refereras i Assistansutredningen skattar stödets omfattning före assistansreformen till 32 timmar per person. För&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;SOU 1995:126. &lt;/SPAN&gt;Kostnader för den statliga assistansersättningen&lt;SPAN class="ft104"&gt;. Betänkande av Assistans- utredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft105"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377171x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;det tredje har lagstiftaren en avsevärt högre ambition med insatser enligt LSS/LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) fick år 2000 i uppdrag av regeringen att analysera de bakomliggande orsakerna till de ökade utgifterna för assistansersättning. Uppdraget redovisades år 2001 i rapporten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Resurser för att leva som andra&lt;/SPAN&gt;. I rapporten konstateras att kostands- utökningen varit naturlig mot bakgrund av lagstiftningen och dess intentioner. Rapporten tar upp ett antal förklaringar till kostnads- ökningarna, t.ex. att nya grupper har tillkommit, att assistans- mottagarnas hälsotillstånd försämrats, att fler lever längre tack vare den medicinska utvecklingen, att kännedom om assistans- ersättningen ökat och att möjligheterna att leva ett aktivt liv har ökat, att förekomsten av dubbel assistans har ökat samt att fler personer har ett eget boende.&lt;A href="#page_171"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Socialstyrelsen har på uppdrag av &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; analyserat kostnadsutvecklingen för assistansersättning åren &lt;NOBR&gt;1994–2005.&lt;A href="#page_171"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Till skillnad mot tidigare studier utgår Socialstyrelsen i sin analys från antalet ersatta timmar istället för antalet beslutade timmar. Socialstyrelsen har även genomfört en samhällsekonomisk analys av assistansersättning. Bland annat studeras assistansens värde för brukare och anhöriga, hur assistansreformen påverkat utbudet av alternativa insatser samt hur förekomsten av funktionshinder i befolkningen utvecklats över tid.&lt;A href="#page_171"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;Tidigare åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Assistansutredningens uppdrag var att bl.a. lägga förslag som skulle leda till begränsad kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen samt förbättrad kostnadskontroll. Det är svårt att säga något om effekterna av de förslag som genomfördes utifrån Assistans- utredningen. Den precisering av grundläggande behov som infördes år 1996 kan ha haft en dämpande effekt. Å andra sidan tillkom ett nytt grundläggande behov när förslaget behandlades i sociala utskottet (se avsnitt 6.3.2), vilket snarast kan har bidragit till att öka antalet assistansberättigade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft29"&gt;Som en följd av Assistansutredningen infördes i september 1997 en schablonersättning som var lika för alla. Enligt Socialstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Riksförsäkringsverket (2001). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Resurser för att leva som andra&lt;/SPAN&gt;. RFV Analyserar 2001:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Kostnader för assistansersättningen (LASS). &lt;SPAN class="ft126"&gt;Analys av utvecklingen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;1994–2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans enligt LSS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377172x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;har regeländringen troligtvis haft en dämpande effekt på kostnads- utvecklingen. Socialstyrelsen har gjort en skattning av hur tim- ersättning skulle ha utvecklats om schablonersättningen inte införts. Den beräknade timersättningen överstiger då den faktiska med &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; kronor varje år, vilket motsvarar 430 miljoner kronor år 2005.&lt;A href="#page_172"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Å andra sidan infördes samtidigt en möjlighet att få förhöjd timersättning i vissa situationer. Andelen av assistansberättigade som har förhöjd ersättning var ca 8 procent i oktober 2007. Kostnaden för detta uppgick år 2007 till ca 200 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Ytterligare lagändringar som enligt Socialstyrelsen kan ha haft dämpande effekter var att föräldraansvaret förtydligades samt att assistansersättning endast vid särskilda skäl ska beviljas för tid i skola, barnomsorg och daglig verksamhet. Den relativt sett låga kostnadsökningen mellan åren 1996 och 1997 skulle kunna vara en effekt av ändringarna. Socialstyrelsen konstaterar att assistans- ersättning till barn och unga, &lt;NOBR&gt;0–15&lt;/NOBR&gt; år, stod för 16 procent av de totala kostnaderna år 1994. Kostnaden minskade fram till år 1998 och har sedan dess legat stabil kring 11 procent av de totala kostnaderna. Förändringarna är dock inte statistiskt signifikanta.&lt;A href="#page_172"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;År 1997 infördes en medfinansiering för kommunerna för de 20 första timmarna av personlig assistans enligt LASS. Motivet var att detta skulle försvaga kommunernas incitament att förskjuta kostnader till staten. Medfinansieringen innebär att kommunerna i dag betalar cirka 250 000 kronor till staten per person med assistansersättning. Kostnaden ska ställas mot vad en alternativ insats skulle kosta, exempelvis i ett boende. Genomsnittlig kostnad per boendeinsats enligt LSS är drygt 700 000 kronor per person och år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;På ett teoretiskt plan är det självklart att kommunal medfinansiering dämpar kommunernas incitament att skjuta över kostnader till staten. I praktiken vet vi dock lite om medfinansi- eringens effekter. Är nivån tillräckligt hög för att konstruktionen ska ha någon funktion? Det går inte att se någon minskning i antalet nybeviljanden efter år 1997. Å andra sidan vet vi inte om nivåerna hade varit ännu högre utan medfinansiering. Över- strömningen av personer från boende enligt LSS till assistans- ersättning är liten (se avsnitt om kostnadsförskjutningar). Däremot vet vi inte om det beror på medfinansieringen eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Ökning av antal personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Kostnadsökningen beror bl.a. på att antalet personer med LASS har ökat och nu uppgår till mer än det dubbla antalet jämfört med beräkningar i Handikapputredningen. I oktober 2007 var det närmare 15 000 personer som hade beslut om assistansersättning vilket kan jämföras med drygt 10 000 år 2001. Antalet assistans- berättigade har ökat med närmare 50 procent under perioden, vilket är en dubbelt så stor ökning som antalet personer med insatser enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; identifierar nedan ett antal orsaker till det ökade antalet personer men dessa förklarar bara en mindre del av den totala volymökningen. Procentuellt sett har ökningen varit ungefär lika stor i olika personkretsar, kön och åldersgrupper. Denna mer generella antalsökning är svår att förklara. Troligtvis handlar det om att personlig assistans ger betydligt bättre möjligheter till självbestämmande och anpassning till individuella önskemål än vad som är möjligt med de alternativ som står till buds. Boende enligt LSS är vad &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; erfar en insats som de allra flesta är nöjda med. Däremot finns begränsningar i möjligheterna till själv- bestämmande och inflytande för den enskilde (se avsnitt 7.2.3). Hemtjänst är heller inte utformad med utgångspunkt i att den enskilde själv ska bestämma över insatsen i någon större utsträckning. Så länge det finns stora kvalitetsskillnader mellan personlig assistans och alternativa insatser är det troligt att de flesta som uppfyller kriterierna föredrar personlig assistans framför alternativen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft9"&gt;Antalsökning uppdelat på personkrets, kön och ålder &lt;NOBR&gt;2001–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Antalsmässigt går det att urskilja några åldersgrupper som ökat mer än andra under perioden, vilket framgår av diagrammet nedan. Den allra största är personer över 65 år som står för 23 procent av antalsökningen mellan år 2001 och 2007. Åldersgruppen har fram- förallt ökat i personkrets 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Även åldrarna &lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt; år har ökat kraftigare än andra grupper och står för 17 procent av den totala antalsökningen. Även denna ålders- grupp har ökat främst i personkrets 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Ytterligare en grupp som ökat relativt mycket är åldersgruppen &lt;NOBR&gt;10–19&lt;/NOBR&gt; år, vilka står för knappt 17 procent av antalsökningen. Åldergruppens ökning har varit mest framträdande i personkrets 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377174x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft96"&gt;Diagram 3.16 Förändring i antal assistansberättigade mellan år 2001 och 2007. Antal personer uppdelat på personkrets, kön och ålders- grupp&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td6"&gt;&lt;P class="p615 ft107"&gt;1 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td332"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td333"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td334"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td335"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td336"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td337"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td336"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td335"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td334"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td333"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td338"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td339"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr17 td6"&gt;&lt;P class="p615 ft107"&gt;1 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td340"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td339"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td341"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td342"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td339"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td208"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td214"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td291"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td343"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td344"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td340"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td345"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td346"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td344"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td343"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td339"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td341"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td342"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td343"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p763 ft107"&gt;65+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p615 ft107"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td340"&gt;&lt;P class="p18 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td341"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td342"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td348"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td340"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td341"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td342"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td348"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=4 class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p221 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;60-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td343"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td349"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td350"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td345"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td346"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td349"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td351"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td346"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td341"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td342"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td348"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td342"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td341"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td342"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td348"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p615 ft107"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td342"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td341"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td342"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td348"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr27 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p352 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;50-59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td343"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td349"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td346"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td345"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td346"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td349"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td351"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=6 class="tr41 td6"&gt;&lt;P class="p615 ft107"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td352"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td353"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td354"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td355"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td356"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td357"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td354"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td358"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr22 td359"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=4 class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p221 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;40-49&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td334"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td360"&gt;&lt;P class="p18 ft171"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td361"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td362"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td348"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td363"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td351"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td364"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td361"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td362"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td365"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td363"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td348"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td366"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td361"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td362"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td367"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td368"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td369"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td351"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td349"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td370"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td371"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td372"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td373"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td374"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td339"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr23 td127"&gt;&lt;P class="p352 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;30-39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td363"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td351"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td370"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td361"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td362"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td367"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td368"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td339"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p615 ft107"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td363"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td365"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td366"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td361"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td362"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td367"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td368"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td375"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td363"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td376"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td370"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td361"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td377"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td367"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td368"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td339"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr0 td127"&gt;&lt;P class="p221 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;20-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td369"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td378"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td344"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td379"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td345"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td349"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td380"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr27 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td363"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td381"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td340"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td351"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td382"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p615 ft107"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td363"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td383"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td348"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=4 class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p221 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;10-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td347"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td351"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td359"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td384"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td385"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td386"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td387"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td355"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td354"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td388"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td359"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td341"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td389"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td157"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td341"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td389"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td339"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td274"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p764 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377174xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377174xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377174xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377174xi5.jpg" id="inl_img4"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377174xi6.jpg" id="inl_img5"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377174xi7.jpg" id="inl_img6"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377174xi8.jpg" id="inl_img7"&gt; &lt;NOBR&gt;0-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td71"&gt;&lt;P class="p615 ft146"&gt;&lt;NOBR&gt;-200&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td391"&gt;&lt;P class="p568 ft107"&gt;Kvinnor Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td392"&gt;&lt;P class="p568 ft107"&gt;Kvinnor Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td393"&gt;&lt;P class="p312 ft107"&gt;Kvinnor Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p568 ft107"&gt;Personkrets 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p568 ft107"&gt;Personkrets 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p312 ft107"&gt;Personkrets 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p765 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft177"&gt;Borttagandet av &lt;NOBR&gt;65-årsgränsen&lt;/NOBR&gt; största förklaringen efter år 2001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft109"&gt;Fr.o.m. år 2001 infördes en rätt för personer fyllda 65 år eller äldre att behålla assistansersättningen. Rätten gäller för de som redan innan de fyllt 65 år haft eller beviljats personlig assistans. Dessutom kunde personer som tidigare haft assistans men blivit av med den i samband med att de fyllde 65 år, återfå rätten till assistans. Regel- ändringen förklarar 23 procent av ökningen av antalet brukare efter år 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft109"&gt;Rätten till personlig assistans efter 65 år är förmodligen det beslut som höjt kostnaderna mest under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Kostnaderna för den statliga delen av assistansersättning för personer över 65 år var år 2007 cirka 50 procent högre än den som beräknades vid reformens införande. Dessutom har kommunerna avlastats betydligt större kostnader för alternativa insatser än den reglering via det generella statsbidraget som gjordes år 2001. Andelen av kostnaden per år som utgörs av assistansersättning till personer över 65 uppgick år 2007 till 9 procent och beräknas öka till cirka 11 procent år 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft105"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377175x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;Antalet äldre med assistansersättning ökar även av demografiska skäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;En viss ökning förklaras av demografiska faktorer i samhället i stort. Under perioden &lt;NOBR&gt;2001–2007&lt;/NOBR&gt; har antalet assistansberättigade i åldern &lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt; år ökat med närmare 90 procent vilket är väsentligt mer än ökningstakten för andra åldersgrupper (genomsnitt är strax under 50 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Ökningen i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt; år har en demografisk förklaring. Under perioden har den aktuella åldersgruppen ökat i befolkningen med 37 procent. Genomsnittlig ökning i befolkningen i stort var 3 procent under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft9"&gt;Vanligare att assistansersättning beviljas för aktiv tillsyn och övervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Grundläggande behov infördes som begrepp i lagen år 1997, 9 a § LSS. Det skedde sedan Assistansutredningen med hänvisning till olika skäl, bland annat besparingsmässiga, tyckte att detta behövde klargöras (SOU 1995:126). I samband med detta tillförde utskottet skrivningen &lt;SPAN class="ft9"&gt;”eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”&lt;/SPAN&gt;, vilket genom praxis kommit att ses som ett eget självständigt grundläggande behov. Praxis har även medfört den typ av behov som avses handlar om sådan ”aktiv tillsyn” som närmast haft karaktären av övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie av Försäkringskassans beslut om assistansersättning tyder på att förekomsten av ”annan hjälp” ökat mellan åren 1999/2000&lt;A href="#page_175"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och 2005/2006. ”Annan hjälp” ingår i de grundläggande behov som, om de överstiger 20 timmar per vecka, ger individen rätt till assistansersättning. År 1999/2000 var det 11 procent av nybeviljandena som innehöll tid för detta. År 2005/2006 var det 19 procent. Aktstudien visar vidare att den typ av behov som ingår i ”annan hjälp” i stor utsträckning handlar om aktiv till- syn och övervakning.&lt;A href="#page_175"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Sammantaget uppskattar &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; att ungefär 14 procent av samtliga mottagare av assistansersättning har behov av ”annan hjälp”. Av de som har beviljats tid för detta behov har de allra flesta behov av hjälp även med andra grundläggande behov. Men det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;År 1999/2000 gjorde RFV en studie av nybeviljanden av assistansersättning (RFV Analyserar 2001:3) som i viss mån kan jämföras med den studie av nybeviljanden som LSS- kommittén gjorde för åren 2005/2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;För mer utförlig beskrivning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; aktstudie, se bilaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377176x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;troligt att en viss andel inte skulle nå upp till golvet på 20 timmars grundläggande behov om inte ”annan hjälp” tillkommit som ett femte grundläggande behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Antalet nybeviljanden ökar inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;Antalet personer som nybeviljas assistansersättning har varit relativt konstant över tid, med omkring 1 &lt;NOBR&gt;200–1&lt;/NOBR&gt; 400 personer årligen, med undantag av år 2001 då &lt;NOBR&gt;65-årsgränsen&lt;/NOBR&gt; togs bort. Samtidigt ökar antalet assistansberättigade årligen med omkring &lt;NOBR&gt;700–800&lt;/NOBR&gt; personer. Att antalet assistansberättigade ökar, samtidigt som nybeviljanden inte ökar, beror på att antalet personer som nybeviljas assistans- ersättning varje år är större än antalet beslut som upphör. Antalet personer som lämnar assistansersättningen varje år är &lt;NOBR&gt;600–800.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft96"&gt;Diagram 3.17 Antal nybeviljanden av assistansersättning &lt;NOBR&gt;1994–2005&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p769 ft101"&gt;7 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p769 ft101"&gt;6 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p769 ft101"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p769 ft101"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td87"&gt;&lt;P class="p769 ft101"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td87"&gt;&lt;P class="p769 ft101"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p769 ft101"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p769 ft146"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft146"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p770 ft146"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377176xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377176xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377176xi4.jpg" id="inl_img3"&gt; Antal nybeviljanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft177"&gt;Andelen med funktionsnedsättningar ökar inte i befolkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft163"&gt;En viktig fråga är om antalet personer med assistansersättning ökar för att antalet personer med svåra funktionsnedsättningar ökar i befolkningen. Ett problem i sammanhanget är att någon samlad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft105"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;statistik som följer detta inte finns att tillgå. Det finns statistik över hur vanliga vissa diagnoser är bland befolkningen. Denna statistik har dock ofta fastställts genom olika typer av specialunder- sökningar för ett visst år eller en viss tidsperiod och någon löpande uppdatering görs sällan. Funktionsnedsättningen varierar också för en och samma diagnos, vilket gör det svårt att använda diagnos- uppgifter för att uppskatta antalet personer med svår funktions- nedsättning. Dessutom saknas uppgifter om förekomsten av flera samtidiga funktionsnedsättningar, s.k. flerfunktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Om man vill veta hur antalet personer med svår funktions- nedsättning har förändrats sedan handikappreformen återstår att kombinera uppgifter från olika källor och olika år. Socialstyrelsen har gjort ett omfattande arbete med specialbearbetningar av olika register, sammanställningar tidigare studier och jämförelser av hur olika stödinsatser utvecklats över tid för att besvara frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Socialstyrelsens iakttagelser pekar dock åt olika håll och det är svårt att se något mönster. Bland annat noterar Socialstyrelsen att antalet för tidigt födda barn ökar vilket är en riskfaktor. Å andra sidan har omhändertagandet av för tidigt födda barn förbättrats kontinuerligt vilket minskar risken för funktionshinder. Vi skaffar barn allt senare i livet, vilket också är en riskfaktor. Samtidigt ökar användandet av fosterdiagnostik vilket gör att antalet födda med Down’s syndrom ändå är relativt konstant över tid. Vidare konstaterar Socialstyrelsen att antalet barn i träningsskola samt antalet barn med vårdbidrag ökat kraftigt, men att det troligtvis bara är ett fåtal av dessa barn som även är berättigade till personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån materialet eftersom det är spretigt och pekar åt olika håll. Det tycks dock inte finnas något belägg för att påstå att antalet personer med assistans- ersättning ökar för att antalet personer med svåra funktions- nedsättningar skulle öka i befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft9"&gt;Beviljandet av assistansersättning i samband med (egen)vård i livets slutskede har inte ökat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;En fråga som flera gånger kommit upp i möten med bl.a. LSS- och &lt;NOBR&gt;LASS-handläggare&lt;/NOBR&gt; gäller personlig assistans i samband med (egen)vård i livets slutskede. Exakt vad som har menats med ”livets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft14"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377178x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p773 ft8"&gt;slutskede” har inte framgått, men det har uppenbart rör sig om en relativt kort förväntad återstående livstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft8"&gt;För att få en bild av hur vanligt detta är har &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; beställt underlag från Försäkringskassan om hur stor andel av dem som haft assistansersättning under olika år som avlidit under den tid de haft ersättningen. Beställningen omfattade också uppgifter om hur lång tid innan dödsfallet som personerna hunnit ha assistans- ersättning, om kortare uppehåll för t.ex. sjukhusvistelser räknas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;Ungefär 4 procent av dem som har ett ”pågående ärende” med assistansersättning avlider varje år. Det är dessa personer som utgör underlag för tabellen nedan. Tabellen visar att år 2005 hade 13 procent haft assistansersättning upp till sex månader före dödsfallet och 9 procent hade haft ersättning &lt;NOBR&gt;6–12&lt;/NOBR&gt; månader. Totalt handlar det om 128 personer. Det är möjligt att en del av dessa personer beviljats assistansersättning för behov i samband med en dödlig sjukdom, men det handlar om ett litet antal personer och en kortare period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;Andelen som avlider efter att ha haft assistansersättning under en period kortare än ett år har minskat under den tidsperiod som redovisas i tabellen och år 2005 hade flertalet av de personer med assistansersättning som avlider varje år haft ersättning i två år eller längre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft166"&gt;Tabell 3.11 Andel avlidna med assistansersättning år 1995, 2000 och 2005 som haft assistansersättning i olika tidsintervall innan dödsfallet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td394"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td395"&gt;&lt;P class="p687 ft155"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td396"&gt;&lt;P class="p706 ft155"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td397"&gt;&lt;P class="p777 ft155"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td398"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td399"&gt;&lt;P class="p370 ft122"&gt;n=325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td400"&gt;&lt;P class="p540 ft122"&gt;n=426&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td171"&gt;&lt;P class="p778 ft122"&gt;n=582&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Upp till 6 månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td63"&gt;&lt;P class="p621 ft154"&gt;25 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td401"&gt;&lt;P class="p540 ft154"&gt;22 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td67"&gt;&lt;P class="p779 ft154"&gt;13 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;6–12&lt;/NOBR&gt; månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p621 ft154"&gt;25 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td401"&gt;&lt;P class="p540 ft154"&gt;14 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p779 ft154"&gt;9 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;12–24&lt;/NOBR&gt; månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p621 ft154"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td401"&gt;&lt;P class="p540 ft154"&gt;14 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td67"&gt;&lt;P class="p779 ft154"&gt;14 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td398"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Mer än 24 månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td399"&gt;&lt;P class="p621 ft154"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td400"&gt;&lt;P class="p540 ft154"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td171"&gt;&lt;P class="p779 ft154"&gt;64 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p780 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft46"&gt;Ökning av genomsnittligt antal timmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft8"&gt;De ökade kostnaderna för personlig assistans enligt LASS beror inte bara på att antalet personer med assistansersättning ökar. Även genomsnittligt antal timmar ökar från år till år. Det genomsnittliga timantalet har ökat från 66 till 106 timmar per vecka mellan 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft14"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377179x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;och 2007. Det innebär en ökning med ungefär 60 procent. Som framgår av diagrammet nedan har antalet timmar ökat både bland personer som redan har assistansersättning och bland personer som beviljas assistansersättning för första gången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft15"&gt;Diagram 3.18 Genomsnittligt antal timmar per vecka, uppdelat på samtliga mottagare av LASS samt nybeviljande ärenden. År &lt;NOBR&gt;1994–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td402"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td31"&gt;&lt;P class="p707 ft107"&gt;Samtliga mottagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p707 ft107"&gt;Nybeviljade ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td402"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td402"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td402"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td402"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td313"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td402"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td313"&gt;&lt;P class="p23 ft101"&gt;1994 1995 1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td402"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td403"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;2004 2005 2006 2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td331"&gt;&lt;P class="p377 ft139"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td402"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p561 ft177"&gt;Förändring i antal timmar för olika grupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft109"&gt;Mellan åren 2001 och 2007 ökade antalet timmar med 19 procent, ungefär samma för kvinnor och män. Det går inte att urskilja några stora skillnader vad gäller ökningen i antalet timmar utan ökningen gäller samtliga åldersgrupper och samtliga personkretsar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft109"&gt;Den genomsnittliga ökningen i antalet timmar är dock något högre för personer äldre än 60 år i jämförelse med andra ålders- grupper, 26 procent i jämförelse med 19 för samtliga. Eventuellt kan det bero på starkare drivkrafter för äldre att yrka på fler timmar när de får behålla assistansen även efter fyllda 65 år. Det innebär i så fall att denna regeländring inte bara påverkat antalet personer med ersättning utan även antalet beviljade timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft105"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377180x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft96"&gt;Tabell 3.12 Förändring i antalet timmar mellan år &lt;NOBR&gt;2001–2007.&lt;/NOBR&gt; Uppdelat på personkrets, kön och ålder&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td404"&gt;&lt;P class="p313 ft98"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td145"&gt;&lt;P class="p541 ft98"&gt;Personkrets 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td315"&gt;&lt;P class="p312 ft98"&gt;Personkrets 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td405"&gt;&lt;P class="p543 ft99"&gt;Personkrets 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td406"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td292"&gt;&lt;P class="p355 ft99"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td407"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p354 ft99"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td406"&gt;&lt;P class="p613 ft98"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;P class="p342 ft98"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td286"&gt;&lt;P class="p376 ft98"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p443 ft98"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td408"&gt;&lt;P class="p374 ft98"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td406"&gt;&lt;P class="p313 ft99"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p313 ft98"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;P class="p614 ft145"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td404"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;0–9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td66"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p311 ft100"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td404"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;10–19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;27%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td404"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;20–29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td404"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;30–39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;41%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;34%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;22%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td404"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;40–49&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;22%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;32%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td404"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;50–59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;26%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;17%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td404"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;43%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;26%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;28%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td66"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;27%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;26%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;26%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td404"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;65+&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;31%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;17%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;36%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;26%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td407"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td279"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;26%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td406"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td286"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;15%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td279"&gt;&lt;P class="p568 ft100"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td408"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td406"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft65"&gt;Förändringen redovisas inte för grupper där antalet personer är lägre än 30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Ökande behov hos de som redan beviljats assistansersättning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Diagrammet nedan visar att ju längre tid en person har haft assistans- ersättning, desto större är det bedömda behovet av assistans. År 2007 var antalet beviljade timmar för personer med första beslut samma år 84. Personer som hade haft assistansersättning sju år eller längre var beviljade 115 eller fler timmar per vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft96"&gt;Diagram 3.19 Genomsnittligt antal timmar per vecka i oktober 2007. Uppdelat på år för första beslut om assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p350 ft107"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr55 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-44px;margin-bottom:0px;" class="p787 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-44px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:44px;" class="p787 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-22px;margin-top:22px;margin-right:-22px;margin-bottom:22px;" class="p787 ft147"&gt;&lt;![endif]&gt;tim/vecka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;P class="p350 ft107"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;P class="p350 ft107"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p350 ft107"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr56 td100"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-57px;margin-bottom:0px;" class="p788 ft105"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-53px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:55px;" class="p788 ft105"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:28px;margin-right:-29px;margin-bottom:27px;" class="p788 ft105"&gt;&lt;![endif]&gt;Genomsnittl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p350 ft107"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p350 ft107"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p350 ft107"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;P class="p350 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td3"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr57 td166"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td3"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr57 td24"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td3"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p789 ft102"&gt;003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td166"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td275"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td3"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p754 ft102"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td49"&gt;&lt;P class="p754 ft180"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p750 ft102"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p750 ft102"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p750 ft102"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td166"&gt;&lt;P class="p754 ft102"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft179"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td49"&gt;&lt;P class="p790 ft180"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p750 ft102"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td165"&gt;&lt;P class="p751 ft181"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td165"&gt;&lt;P class="p751 ft181"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft178"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td300"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p791 ft102"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td14"&gt;&lt;P class="p757 ft102"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td300"&gt;&lt;P class="p751 ft102"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td409"&gt;&lt;P class="p353 ft147"&gt;År för första beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td300"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p792 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Egna bearbetningar av statistik från Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft105"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377181x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie har första beslut och senaste aktuella beslut jämförts för personer som haft assistansersättning fem år eller längre och som fortfarande hade ersättning åren 2005 och 2006. Analysen visar att det är svårt att jämföra omfattningen på de grundläggande behoven över tid.&lt;A href="#page_181"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Däremot hade omfattningen på de andra personliga behoven ökat, från 32 timmar i det första beslutet, till 57 timmar i det senaste aktuella beslutet. Likaså hade före- komsten av dubbel assistans ökat, från 13 procent till 36 procent. Även andelen med aktiv assistans under natten hade ökat, från 22 procent till 41 procent under tiden med assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Resultatet tyder på att behoven ökar över tid men det går inte att säga vad som är orsaken till de ökade behoven. Vissa sjukdomar försämras över tid och ökad ålder kan medföra ytterligare funktions- nedsättningar. Men ökade behov behöver inte nödvändigtvis bero på försämrade hälsotillstånd, de kan även vara ett uttryck för förbättrade möjligheter att delta i samhällslivet eller högre anspråk hos de assistansberättigade vad gäller stödets omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Förändrad syn på personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Som framgår ovan ökar det genomsnittliga antalet timmar även vid nybeviljanden. De första åren var genomsnittligt antal timmar vid nybeviljanden kring 65 per vecka. År 2007 var genomsnittet 84 timmar per vecka. Samtidigt finns det inte något som tyder på att de som beviljas assistansersättning de som beviljas assistansersättning i dag har mer omfattande behov än de som beviljades ersättning tidigare år. Omfattningen på de grundläggande behoven har inte ökat över tid, enligt de aktstudier som har gjorts. Genomsnittligt antal timmar för grundläggande behov har varit kring 35 per vecka vid nybeviljanden i undersökningar år 1994/1995, 1999/2000 samt 2005/2006. Däremot har antalet timmar för andra personliga behov ökat även vid nybeviljanden, från 32 timmar per vecka år 1994/1995, till 41 timmar år 1999/2000 och 40 timmar år 2005/2006.&lt;A href="#page_181"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;Ökningen tyder på att synen på personlig assistans har förändrats, kanske både hos assistansberättigade och i samhället i stort. Försäkringskassans roll är att bedöma rätten till assistans- ersättning med stöd av lagar, förarbeten, praxis, vägledningar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Försäkringskassan gör en ingående utredning av de grundläggande behoven i samband med att rätten till assistansersättning prövas. En lika ingående utredning görs sällan när det gäller de framtida omprövningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se bilaga om Försäkringskassans beslut om assistansersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377182x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Däremot har Försäkringskassan inte i uppgift att begränsa tim- utvecklingen. De regionala variationer som tidigare beskrivits i detta kapitel visar att det finns ett utrymme för olika behovs- bedömningar inom Försäkringskassan. När det finns ett utrymme för regionala tolkningar finns det även ett utrymme för variationer över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Vid assistansreformens genomförande tänkte man sig en insats som i tid sett inte skiljde sig från hemtjänst, åtminstone tyder de kostnadsberäkningar som gjordes på detta. Den faktiska utvecklingen kan ses som att assistansen i allt större utsträckning kommit att bli en insats som väsentligt skiljer sig från hemtjänst. Medan hemtjänst alltmer kommit att bestå av hjälpinsatser koncentrerade till vissa arbetsmoment har personlig assistans utvecklats i motsatt riktning. En studie hos ett antal assistansanordnare visar att en tredjedel av assistenternas arbetstid bestod av att finnas till hands ifall behov uppstår. Om detta är generaliserbart till hur personlig assistans fungerar i allmänhet har det skett en tydlig förändring över tid. Före reformen räknade man med en genomsnittligt omfattning på 40 timmar per vecka. Utfallet de första två åren var kring 70 timmar per vecka. Båda dessa timantal förutsätter ett mer effektivt nyttjande av den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Att andra personliga behov har ökat men att motsvarande inte tycks vara fallet med de grundläggande behoven har sin förklaring i att de grundläggande behoven är noga specificerade i lag och Försäkringskassans gör noggranna beräkningar i timmar och minuter. När det däremot gäller andra personliga behov finns i dag litet stöd i lag och förarbeten för hur dessa ska beräknas. Det har medfört regionala variationer i Försäkringskassans behovs- bedömningar (se avsnitt 6.3.6) men troligtvis även lämnat utrymme för att antalet beviljade timmar ökar över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;Förekomsten av dubbel assistans ökar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;En orsak till det ökade antalet timmar är ökad förekomst av beslut med dubbel assistans. &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; uppskattar att kostnaderna för dubbel assistans var knappt 1,3 miljarder kronor år 2007, vilket motsvarade 7 procent av de totala kostnaderna.&lt;A href="#page_182"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Uppskattningen görs utifrån antagandet att 28 procent av samtliga mottagare av assistansersättning har dubbel assistans med i genomsnitt 26 timmar per vecka. Antagandena har gjorts utifrån &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie om Försäkringskassans beslut om assistansersättning som redovisas i bilaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377183x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft8"&gt;Förekomsten av dubbel assistans ökar över tid. Det finns ingen statistik som ger en bra bild av utvecklingen utan det som kan mätas löpande är utvecklingen av beslut som överstiger 24 timmar per dygn. Detta mått underskattar antalet timmar med dubbel assistans men ger ändå en god bild av utvecklingen över tid. De vanligaste orsakerna till att dubbel assistans beviljas är tunga lyft och för- flyttningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft96"&gt;Tabell 3.13 Utveckling av antal timmar över 168/vecka. År &lt;NOBR&gt;2003–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td326"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td410"&gt;&lt;P class="p375 ft98"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td326"&gt;&lt;P class="p375 ft98"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td326"&gt;&lt;P class="p375 ft98"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td326"&gt;&lt;P class="p375 ft98"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td411"&gt;&lt;P class="p682 ft98"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft116"&gt;Antal personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;1 124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;1 313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;1 507&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;1 666&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p688 ft100"&gt;1 877&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;41 031&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;49 233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft100"&gt;57 680&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft100"&gt;65 795&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft113"&gt;tim/vecka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td45"&gt;&lt;P class="p706 ft113"&gt;74 983&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Kostnad mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;525&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;636&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;749&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td45"&gt;&lt;P class="p688 ft100"&gt;889&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td326"&gt;&lt;P class="p333 ft113"&gt;timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td410"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;20 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;17 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;14 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td411"&gt;&lt;P class="p688 ft113"&gt;14 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa:&lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft9"&gt;Bristande regler för hantering av assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft8"&gt;Brister i regler för användningen av assistansersättningen kan ha bidragit till ökningen av antal timmar per brukare. Assistans- ersättningen omfattats av få regler om hantering och användande av ersättningen. Det har inte funnits någon regel att ersättningen ska användas till kostnader för personlig assistans. Eftersom ersättning enligt LASS räknas som en socialförsäkringsförmån har ett eventuellt överskott kunnat användas fritt av brukaren utan beskattning. Denna möjlighet har stoppats genom de ändrade regler för användningen av assistansersättningen som gäller från 1 juli 2008 och som baseras på &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; delbetänkande.&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft46"&gt;Faktorer som påverkar både antalet personer och genomsnittligt antal timmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft29"&gt;Förutom de orsaker till kostnadsökningen som identifierats ovan finns faktorer som kan förklara både timutvecklingen och det ökade antalet personer med assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:73. &lt;SPAN class="ft82"&gt;Kostnader för personlig assistans&lt;/SPAN&gt;. Delbetänkande av &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft14"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377184x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Otydligt regelverk under hård press&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Regelverket för personlig assistans är otydligt samtidigt som det sätts under hård press. Regelverket är öppet för varierande tolkningar och tillämpningar på flera punkter. Delvis är detta avsiktligt från lagstiftarens sida. Den praxisutveckling som lagstiftaren antog skulle bidra till att fylla ut regelverket har dock bara till en mindre del kommit till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Regelverket har dessutom kommit att sättas under en hård press. Enskilda assistansanordnare ger kunder juridiskt stöd för att formulera ansökningar om personlig assistans, hantera kontakterna med myndigheter och överklaga beslut. För den enskilde kan detta vara positivt, men lagstiftaren har inte utformat regelverket för att klara detta tryck. Inte heller den konkreta utrednings- och beslutsprocessen är tänkta att hantera detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;Kostnadsförskjutningar från andra huvudmän&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Regelverket för LSS är utformat så att en person som uppfyller vissa kriterier har rätt till en viss insats om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Formuleringen skiljer sig från vad som gäller i SoL där individen har rätt till stöd om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Av detta följer att den som uppfyller kriterierna för rätt till assistansersättning i praktiken har valfrihet mellan personlig assistans och andra alternativa insatser. Att det förekommer kostnads- förskjutningar är därför inget anmärkningsvärt, om den enskilde själv väljer att ansöka om assistansersättning. Exempelvis visar en sambearbetning av LSS- respektive &lt;NOBR&gt;LASS-registret&lt;/NOBR&gt; att ungefär 100 personer av dem som år 2004 hade boende för barn eller vuxna – utan assistansersättning – hade assistansersättning i ett ordinärt boende år 2006. Lika många personer gick under samma tidsperiod från att ha haft assistansersättning till att ha en bostad med särskild service eller särskilt anpassad bostad enligt LSS utan assistans- ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Socialstyrelsen har vidare visat att antalet personer med omfattande hemtjänst har minskat sedan genomförandet av assistansreformen (se avsnitt 3.6.3).&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Den typ av kostnadsförskjutningar som är en följd av enskildas val är helt i enlighet med assistansreformens intentioner. Problem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377185x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;uppstår när det handlar om avsiktliga överskjutningar av kostnader. Förekomsten av avsiktliga kostnadsförskjutningar är naturligtvis svår att belägga och kvantifiera, men diskuteras ofta i termer av utbud av alternativa insatser. Det kan handla om att en kommun inte tillgodoser en elevs behov inom skolan eller att gruppbostäder omvandlas till servicebostäder eller särskilt anpassade bostäder utan personal och de boende uppmanas att ansöka om assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Sambearbetningen av &lt;NOBR&gt;LSS-registret&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;LASS-registret&lt;/NOBR&gt; visar att 588 personer hade både en boendeinsats för vuxna och assistansersättning år 2006. Det motsvarar omkring 3 procent av alla som överhuvudtaget hade boende enligt LSS och knappt 5 procent av alla som överhuvudtaget hade assistansersättning. Av sambearbetningen framgår att omkring 25 kommuner har 5 personer eller fler med kombination boende och assistans. I ett fåtal mindre och medelstora kommuner är det hela &lt;NOBR&gt;20–50&lt;/NOBR&gt; procent av samtliga personer med &lt;NOBR&gt;LSS-boende&lt;/NOBR&gt; som även har assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I knappt hälften av fallen handlar det om insatsen särskilt anpassad bostad, där kommunen inte är skyldig att tillhandahålla stöd och service. I de övriga fallen handlar det troligtvis om service- bostad.&lt;A href="#page_185"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Eftersom omvårdnad ska ingå i en servicebostad kan man åtminstone i dessa fall tala om en övervältring av kostnader från kommunerna till staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har inte haft möjlighet att undersöka om det även förekommer att &lt;NOBR&gt;SoL-boende&lt;/NOBR&gt; kombineras med assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Ett annat exempel gäller assistansersättning för tid i olika kommunala verksamheter. Huvudregeln i LASS är att assistans- ersättning inte ska lämnas för tid i förskola, skola eller daglig verksamhet. Avsikten är inte att personliga assistenter ska ersätta ordinarie personal. Assistansersättning kan dock lämnas för tid i dessa verksamheter om det finns &lt;SPAN class="ft9"&gt;särskilda &lt;/SPAN&gt;skäl. Problemet med kostnadsförskjutningar uppstår när exempelvis skolan inte tillhanda- håller det stöd som en elev behöver och eleven som en följd av detta har rätt till assistansersättning för tid skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Personlig assistans för vård i livets slutskede är också en fråga som ibland diskuteras i samband med kostnadsförskjutningar. Assistansersättningen anses då ha tagit över kostnader som annars landstinget eller kommunen skulle stå för, exempelvis för personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Det är inte troligt att det handlar om gruppbostäder eftersom assistansersättning inte ska lämnas för tid då den funktionshindrade bor i gruppbostad (4 lag (1993:389) om assistansersättning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377186x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p804 ft8"&gt;med svårartade cancersjukdomar.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Istället för att få vård i ett vårdhem eller i hemmet med hemsjukvård, står den personliga assistansen för det som av läkare definierats som egenvård. En databearbetning som &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; låtit göra visar dock att det är få personer som haft assistansersättning kortare tid än ett år innan de avlider.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I den mån det handlar om en kostnadsförskjutning har den liten betydelse för de totala assistanskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vad som emellertid är tydligt när det handlar om kostnads- förskjutningar är att regelverket öppnar för det bland annat genom att den som uppfyller kriterierna för assistansersättning har rätt till personlig assistans när behovet inte tillgodoses på annat sätt. Det innebär att den enskilde har rätt till assistans även när andra huvudmän inte uppfyller sina skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;En annan bakomliggande orsak kan vara att kommuner har starkare budgetrestriktioner än Försäkringskassan. Riksrevisionen konstaterar att både kommunerna och Försäkringskassan förvisso har ekonomiska begränsningar för sitt agerande men karaktären på dessa ekonomiska begränsningar skiljer sig avsevärt åt. Kommunen har stora krav på att uppnå en budget i balans, medan Försäkrings- kassans budgetbegränsningar är mer indirekta. Samtidigt har kommunerna helt andra handlingsmöjligheter än Försäkringskassan, eftersom kommunerna kan avstå från att utveckla alternativa stödformer.&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft9"&gt;Inget samband mellan kostnader för LASS och LSS på kommunnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Om det förekommer kostnadsförskjutningar i någon större omfatt- ning borde detta innebära ett samband mellan kostnader för LASS och LSS på kommunnivå. Kommuner med stora kostnader för LSS borde ha få personer med assistansersättning och kommuner med låga kostnader för LSS borde ha många personer med assistans- ersättning inom sina gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Diagrammet nedan visar det statistiska sambandet mellan kostnader för LSS och kostnader för LASS i kronor per invånare i varje kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;T.ex. Riksrevisionen (2004). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Personlig assistans till funktionshindrade&lt;/SPAN&gt;. RIR 2004:7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se avsnitt ovan om (egen)vård i livets slutskede.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377187x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft96"&gt;Diagram 3.20 Kostnader för LASS och LSS i varje kommun 2006&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p615 ft107"&gt;LSS kr/inv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p807 ft107"&gt;7000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p807 ft107"&gt;6000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p807 ft107"&gt;5000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p807 ft107"&gt;4000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p807 ft107"&gt;3000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p807 ft107"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p807 ft107"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td108"&gt;&lt;P class="p807 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p621 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td310"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p312 ft107"&gt;3000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;4000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;5000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td21"&gt;&lt;P class="p594 ft107"&gt;LASS kr/inv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft165"&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Bearbetning av statistik från SCB och Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Anm: &lt;/SPAN&gt;I kostnaderna för LSS ingår kommunernas merkostnader för LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft109"&gt;Som visas i diagrammet finns ett mycket svagt positivt samband (eller nästan försumbart) mellan kostnader för LASS och LSS i kronor per invånare. Sambandet går dock i motsatt riktning mot vad som skisserades ovan. Det är snarare så att kommuner med höga kostnader för LSS även har höga kostnader för LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft109"&gt;Om kommunerna hade haft en stor möjlighet att påverka valet mellan assistans och insatsen boende enligt LSS så skulle ett negativt samband vara troligt, det vill säga att kommuner med höga kostnader för LASS skulle ha låga kostnader för LSS insatser och vice versa. Detta är dock inte fallet, enligt figuren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft105"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Reglering av kostnader i samband med reformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft8"&gt;Vid införandet av LSS 1994 reglerades följande delar mellan staten och kommunsektorn:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Minskat statsbidrag med 1 730 miljoner kr per år för kommuner p.g.a. att personer med svåra funktionshinder som tidigare hade hemtjänst får personlig assistans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ökat statsbidrag med 86 miljoner kr per år p.g.a. merkostnader för de nya insatserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Riktat statsbidrag till landstingen för insatsen råd och stöd på 200 miljoner kr och till tolktjänster på 15 miljoner kr. Det sistnämnda bidraget ökas med 15 miljoner kr årligen i fem år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;Dessutom kalkylerades med en ökning av kostnaderna vid införandet av personlig assistans på ca 600 miljoner kronor. Kommunernas &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet&lt;/NOBR&gt; finansierades genom de skatteväxlingar mellan kommuner och landsting som genomfördes 1992&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;1996. Kostnaderna för den verksamhet enligt omsorgslagen som överfördes, inklusive kostnaderna för de landstingsfria kommunerna Göteborg, Malmö och Gotland, uppskattades av Landstingsförbundet till ca 13,5 miljarder kr 1993. Den faktiska skatteväxlingen uppgick till ca 12 miljarder kr men då ingår inte de landstingsfria kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Sedan reformens genomförande har kostnadsutvecklingen varit betydligt högre än för övriga verksamheter inom det sociala området. En jämförelse med de kalkyler som gjordes i propositionen (1992/93:159) och förarbeten, kan bara göras på en översiktlig nivå eftersom underlaget är osäkert på vissa punkter. Uppenbart är att det är personlig assistans enligt LASS som orsakat den största delen av kostnadsökningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I tabell 3.14 nedan har vi räknat upp de regleringar som gjordes i samband med reformen till 2006 års prisnivå. Utfallet för varje huvudman jämförs med respektive huvudmans faktiska kostnader år 2006. Våra beräkningar visar en total kostnadsökning på ca 13,3 miljarder kronor för stöd och service enligt LSS och LASS utöver vad som beräknades i samband med införandet av lagarna. Av denna ökning har staten finansierat ca 70 procent och kommunerna ca 30 procent. Ungefär 90 procent avser personlig assistans enligt LASS och 10 procent &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft14"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377189x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p811 ft15"&gt;SOU 2008:77 Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft96"&gt;Tabell 3.14 Effekter av regleringar för kommunerna och staten. Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td412"&gt;&lt;P class="p813 ft98"&gt;Löpande priser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p374 ft98"&gt;Belopp i 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td413"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td414"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td285"&gt;&lt;P class="p374 ft143"&gt;års nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft145"&gt;Kommunernas kostnader för LSS miljarder kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Ursprunglig skatteväxling landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft117"&gt;&lt;NOBR&gt;1993–1995&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td415"&gt;&lt;P class="p814 ft114"&gt;13,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft117"&gt;21,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Reglering vid införande LSS 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft117"&gt;uppräknad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td415"&gt;&lt;P class="p816 ft114"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft117"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Kommunernas nettokostnad 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft100"&gt;23,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;Nettoökning LSS kommunerna 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft98"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft99"&gt;Statens kostnader för LASS miljarder kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Reglering med kommuner 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td415"&gt;&lt;P class="p816 ft114"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Kalkylerad merkostnad 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td415"&gt;&lt;P class="p816 ft114"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft100"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Statens nettokostnad 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft100"&gt;12,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;Nettoökning LASS staten 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft98"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft145"&gt;Kommunernas kostnader för LASS miljarder kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Reglering 1997 medfinansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td415"&gt;&lt;P class="p816 ft114"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft100"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Kostnadssänkning netto inom SoL pga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td415"&gt;&lt;P class="p816 ft114"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft100"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft117"&gt;rätt till bibehållen assistans för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft113"&gt;personer äldre än 65 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Kostnad 20 första timmarna 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td415"&gt;&lt;P class="p816 ft114"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft100"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Kostnader basansvar och övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td415"&gt;&lt;P class="p816 ft114"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft100"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft113"&gt;merkostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;Nettoökning LASS kommuner 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td415"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td131"&gt;&lt;P class="p815 ft98"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td413"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;Summa av nettoökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td414"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td285"&gt;&lt;P class="p817 ft98"&gt;13,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p818 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Samhällsekonomiskt perspektiv på personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft8"&gt;Ett samhällsekonomiskt perspektiv på personlig assistans kan anläggas med olika utgångspunkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Nyttan för brukarna, deras anhöriga och samhället i stort i förhållande till kostnaderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Effektiviteten i de valda lösningarna för styrning av verksamheten och i samspelet med andra insatser för funktionshindrade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft8"&gt;Handikappreformen har inneburit stora förbättringar för personer med omfattande funktionshinder och deras anhöriga. Personlig assistans har gjort det möjligt för anhöriga att både förvärvsarbeta utanför hemmet och att få betalt för utfört omsorgsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft14"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377190x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Föräldrar till barn med assistansersättning har i mindre utsträckning än andra sjukpenning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd (”socialbidrag”). Deras situation skiljer sig från föräldrar till barn med funktionsnedsättning men utan assistans- ersättning. Det finns dock få studier som beskriver effekter av andra insatser än personlig assistans.&lt;A href="#page_190"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Personlig assistans kan troligen i större utsträckning medverka till att personer med funktionshinder kan komma in på – eller vara kvar på – arbetsmarknaden. På nationell nivå kan dock ingen ökning av andelen funktionshindrade med arbete beläggas under denna period, det beror förmodligen på att det finns andra mot- verkande tendenser på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Kostnadsökningen för assistans enligt LASS och för LSS verk- samheten beror till stor del på omfördelning av kostnader från andra verksamheter. Dessvärre går det inte att göra en kalkyl över hur olika verksamhetskostnader har förändrats vare sig för assistansens målgrupp eller för andra personer med funktions- hinder. Det går t.ex. inte att spåra sjukvårdens kostnader för vården av små barn på sjukhus när det inte fanns någon som kunde lösa av föräldrarna i vården eller när en vuxen person tillbringade flera år på en medicinsk klinik för att det inte gick att utforma fungerande lösningar i hemmet. Det behövs bättre underlag i form av statistik, studier och forskning som belyser situationen för personer med funktionshinder. Men även med bättre underlag kan inte några exakta svar ges på de samhällsekonomiska effekterna av olika lösningar för samhällets stöd och service till personer med funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Internationell jämförelse av kostnader för personer med funktionsnedsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I sammanhanget kan det vara intressant att jämföra stödet till personer med funktionsnedsättningar i olika länder. Finns motsvarigheter till utvecklingen i Sverige även i andra länder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;EU:s statistikorgan EUROSTAT har i samarbete med medlems- länderna utarbetat det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt skydd (ESSPROS). I statistiken finns en detaljerad klassificering av sociala förmåner och ett grundsystem som ger information om det sociala skyddets omfattning samt dess inkomster och utgifter. Statistiken används för att följa omfattning och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans ur ett samhällsekonomiskt perspektiv&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;förändringar i det sociala skyddet i EU:s medlemsländer samt Island och Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Den svenska statistiken utgår från nationalräkenskaperna och utnyttjar dessutom mer detaljerad information från Försäkringskassan (RFV), AMS och Socialdepartementet för att möjliggöra tillräcklig detaljeringsgrad i redovisningen. En uppdelning på kontantförmåner och verksamhet (benefits in kind) görs oberoende av finansiering, dvs. alla kostnader ska finnas med oberoende om de är finansierade av stat, landsting, kommuner eller försäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Eftersom det inte finns någon allmänt vedertagen definition på vad det sociala skyddet omfattar, har det varit nödvändigt att formulera en sådan. I definitionen talas om speciellt definierade risker och behov som ska berättiga till socialt skydd. Dessa är bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Sjukdom/hälso- och sjukvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Funktionshinder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Ålderdom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Sedan 1947 finns ett Nordiskt samarbete kring statistik inom den sociala sektorn (NOSOSCO). Denna statistik har samordnats på den nivå som redovisas här under mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Denna samordning ledde endast till mindre korrigeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Av tabellen framgår att Sveriges kostnader för verksamhet till personer med funktionsnedsättningar ligger på den högsta nivån bland de länder som ingår i jämförelsen. Kostnadsutvecklingen har sedan LSS infördes 1994 varit kraftigare än i övriga nordiska länder. Men det var också avsikten med reformen, att prioritera stödet till personer med funktionsnedsättningar. Vidare framgår att kostnaden för kontantförmåner varit konstant över tid medan kostnaden för verksamhet fördubblats under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft14"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377192x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p828 ft96"&gt;Tabell 3.15 Internationell kostnadsjämförelse av stöd till personer med funktionsnedsättningar i procent av BNP. År &lt;NOBR&gt;1990–2004&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td136"&gt;&lt;P class="p313 ft98"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft145"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft145"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft145"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft145"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft145"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft145"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft145"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td416"&gt;&lt;P class="p313 ft98"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td408"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td291"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td417"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td417"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td298"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p313 ft15"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft65"&gt;Kontantförmåner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft100"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p545 ft100"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft65"&gt;Verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft100"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft82"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft98"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p545 ft98"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft98"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p313 ft15"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft65"&gt;Kontantförmåner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft100"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p545 ft100"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft65"&gt;Verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft100"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft82"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft98"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft98"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft98"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft98"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p313 ft15"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft65"&gt;Kontantförmåner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft100"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft65"&gt;Verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft100"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft82"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft98"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft98"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft98"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft98"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p313 ft15"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft65"&gt;Kontantförmåner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft100"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft65"&gt;Verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft100"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft82"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft98"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft98"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft98"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft98"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p313 ft15"&gt;EU 15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft65"&gt;Kontantförmåner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft100"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p372 ft65"&gt;Verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p444 ft100"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td69"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p622 ft100"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td416"&gt;&lt;P class="p372 ft82"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td408"&gt;&lt;P class="p444 ft98"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td291"&gt;&lt;P class="p829 ft98"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td292"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td417"&gt;&lt;P class="p605 ft98"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td292"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td417"&gt;&lt;P class="p605 ft98"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td292"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td298"&gt;&lt;P class="p622 ft98"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p780 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Eurostat och SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft8"&gt;Verksamhetskostnaderna för funktionshindrade innehåller en under- indelning. Den största utgiftsposten för Sveriges del är hjälp i den dagliga livsföringen. Vård och hjälp i särskilt boende är den näst största utgiftsposten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft14"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377193x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p832 ft96"&gt;Tabell 3.16 Delposter i kostnader för personer med funktionshinder år 2004 samt procentuell utvecklingen åren &lt;NOBR&gt;2000–2004&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td418"&gt;&lt;P class="p333 ft155"&gt;Kategori&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td419"&gt;&lt;P class="p343 ft155"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td420"&gt;&lt;P class="p311 ft155"&gt;Andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td421"&gt;&lt;P class="p18 ft155"&gt;Utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td422"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p564 ft184"&gt;2004 mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td423"&gt;&lt;P class="p311 ft122"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td424"&gt;&lt;P class="p18 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;2000–2004&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td425"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td426"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td427"&gt;&lt;P class="p311 ft122"&gt;% år 2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td405"&gt;&lt;P class="p18 ft98"&gt;löpande priser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td422"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Vård och hjälp i särskilt boende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td35"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;15,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td423"&gt;&lt;P class="p833 ft116"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td424"&gt;&lt;P class="p706 ft154"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td422"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Hjälp i den dagliga livsföringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;19,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td423"&gt;&lt;P class="p833 ft116"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td424"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td422"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Hjälpmedel- o habiliteringsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td423"&gt;&lt;P class="p833 ft116"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td424"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td422"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Övrigt*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;8,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td423"&gt;&lt;P class="p833 ft116"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td424"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td425"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td426"&gt;&lt;P class="p807 ft154"&gt;48,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td427"&gt;&lt;P class="p742 ft116"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td405"&gt;&lt;P class="p706 ft154"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p834 ft65"&gt;*I posten ingår daglig verksamhet, bostadsanpassning, dagverksamhet, färdtjänst m.m. &lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;SCB och Socialdepartementet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Iakttagelser från tillsynsmyndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Allmänna iakttagelser i samband med tillsynen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft8"&gt;Socialstyrelsen har tillsammans med länsstyrelserna publicerat iakt- tagelser från länsstyrelsernas sociala tillsyn årligen mellan åren 2002 och 2005. Nedan sammanfattas de iakttagelser som gäller stöd enligt LSS och SoL till personer med funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft8"&gt;En återkommande iakttagelse i rapporterna är att personer med psykiska funktionshinder samt unga med neuropsykiatriska problem (t.ex. Asperger, damp, adhd) har svårt att få adekvata insatser inom socialtjänsten. Det gäller framförallt personer med behov av stöd både från handikappomsorgen och individ- och familjeomsorg (IFO). Länsstyrelserna observerar att kommunerna organiserar sina verksamheter på olika sätt. Det är vanligt att handikappomsorg och IFO är organiserade under olika nämnder. När en och samma person har behov av insatser från båda verksamheterna uppstår inte sällan behov av att samordna resurserna. Följden kan bli att personer ”bollas” mellan olika enheter och att det då är oklart vilken enhet som har ansvaret. För samma grupper av människor uppstår det ibland konflikter mellan kommunen och landstingets psykiatriska verksam- heter. Samverkan är ett återkommande problem i dessa samman- hang. Bristande samverkan och samordning mellan olika insatser tvingar ibland föräldrar att agera samordnare för sina barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft8"&gt;Ett annat problem som gäller unga med neuropsykiatriska diagnoser är att kommunerna ibland har svårt att tillgodose deras behov av lämpliga skolformer, boenden och sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft14"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft8"&gt;För personer med psykiska funktionshinder råder ofta brist på bostäder. I samband med 2005 års tillsyn konstateras dock att det finns en positivt utveckling av kommunernas stöd till personer med psykiska funktionshinder. Det görs inventeringar och kännedomen om gruppen ökar. Exempel på andra positiva tendenser är att kommunerna öppnar boenden, startar särskilda boendestödsgrupper och sysselsättningsverksamheter, också med individuellt anpassade lösningar för yngre personer. Personligt ombud fungerar bra, enligt många länsstyrelser. Fyra länsstyrelser uppger att det finns brister i möjligheterna till sysselsättning för gruppen. Det kan saknas syssel- sättningsverksamheter som riktar sig till psykiskt funktions- hindrade, eller sysselsättningen är dåligt anpassad till målgruppen, i synnerhet till yngre personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;En annan iakttagelse som återkommit varje år är att många kommuner har svårt att verkställa beslut om &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Framförallt gäller detta kontaktperson, ledsagare, bostad med särskild service och ibland även daglig verksamhet. Länsstyrelserna beskriver att detta till viss del beror på bristande planering när det gäller bostad, metodproblem när det gäller att rekrytera och behålla personal samt kommunernas snäva ekonomiska ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Både i 2004 och 2005 års tillsyn anges att daglig verksamhet fungerar tämligen väl i de flesta kommuner. Utbudet av verksam- heter är varierat och det råder en positiv utveckling för LSS person- krets och för personer med psykiska funktionshinder. Några länsstyrelser ger dock en annan bild. Det handlar om att verksam- heter slås ihop till större enheter, att det finns otillräckliga resurser och brister i variation samt utbud av aktiviteter. Det finns även brister i utbudet av varierade och individualiserade verksamheter för ungdomar, framförallt ungdomar med neuropsykiatriska störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Av tillsynen år 2002 framgick att över hälften av kommunerna inte skaffat sig en tillräcklig kännedom om målgruppen och deras behov. Av uppföljningen på nationell nivå (2004) framgick att en positiv utveckling hade inletts. Kommunerna planerade att genom- föra inventeringar och de hade förbättrat sitt inventerande arbete. Av kommunerna i uppföljningen var det få som inte hade åtgärdat eller planerat att åtgärda länsstyrelsernas krav. På informations- området hade kommunerna redan genomfört nödvändiga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft14"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377195x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p842 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;Länsstyrelserna och Socialstyrelsen genomförde en gemensam tillsyn under åren &lt;NOBR&gt;2002–2004&lt;/NOBR&gt; över kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder.&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bland annat skickades en enkät till samtliga landets kommuner med frågor om ansvar, planering, inventering och information. En fördjupad granskning gjordes dessutom i 60 kommuner genom att 51 verksamheter för boende granskades och 52 verksamheter för sysselsättning. Vidare granskades 462 individärenden. I undersökningen genomfördes även 264 kvalitativa intervjuer med personer med psykiska funktions- hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;En slutsats var att psykiatrireformen är inte tillräckligt förankrad i kommunernas ledning. Lokala politiker och chefstjänstemän saknar i många kommuner kunskap om målgruppens behov av socialtjänstens insatser. Likaså saknas en planering och uppföljning av verksamheten för målgruppen inom olika verksamhetsnivåer i kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheterna konstaterar dock att så gott som alla kommuner kan erbjuda verksamheter för sysselsättning, liksom anpassade boendelösningar. Kommunerna kan dessutom erbjuda en viss variation av insatser. Ambitionerna avseende kvalitet i verk- samheter för boende och sysselsättning är goda. En utbyggnad av verksamheter pågår i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Av intervjuerna framkom att drygt fyra av tio (462 individer i 32 kommuner) saknade sysselsättning och få hade en beslutad insats om sysselsättning. De deltog i olika sysselsättningsverksamheter utan att ett beslut om bistånd fattats. Ännu fler individer saknade troligen sysselsättning eftersom handläggarna inte har kunskap om alla individers sysselsättningssituation. Samtidigt konstaterades att långt ifrån alla önskade en sysselsättning i organiserad form. De uttryckte sig fullt nöjda med de aktiviteter de hade tillgång till inom t.ex. ramen för sitt boende. Av dem som saknar syssel- sättning hade dock mindre än hälften (ca 40 procent) en tydlig önskan om att ha något att göra på dagarna. Tillsynsmyndigheterna noterar att den grupp som undersökts är äldre och har mer omfattande funktionshinder jämfört med målgruppen i sin helhet. Det innebär att förmodligen fler personer med psykiska funktions-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2005). &lt;/SPAN&gt;Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Slutrapport från nationell tillsyn &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2002–2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;hinder (yngre och personer med dubbeldiagnoser) önskar en syssel- sättning men inte har någon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheterna konstaterade även att insatserna för syssel- sättning inte är anpassade till enskildas behov och livssituation. Förklaringarna till detta kan vara flera och de samvarierar troligen. Vissa handläggare känner inte till behovet medan andra bedömer att det finns brister i utbudet av sysselsättningar vilket medför att insatserna inte passar vissa individer. Flera handläggare lyfte också fram behovet av motiverande och stödjande insatser för att enskilda personer ska våga pröva en sysselsättning eller klara av att fortsätta den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Sju av tio personer i den undersökta gruppen (462 individer i 32 kommuner) hade ett beslut om någon form av stöd för ett fun- gerande boende. För knappt en fjärdedel bedömdes det stöd som individen har inte vara tillräckligt anpassat. En bättre anpassning till målgruppens behov handlar bl.a. om ökat stöd kvällar och helger, eller en annan inriktning av framför allt hemtjänstverksamheten så att den praktiskt inriktade hjälpen inte ska ta över på bekostnad av ett annat mer motiverande och rehabiliterande stöd som mål- gruppen önskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Utbudet av bostäder motsvarade inte alltid behoven i vissa kom- muner, framför allt i storstäderna. Några bostäder med särskild service uppfyllde heller inte tillsynens krav vad gäller en rimlig storlek på boendet eller andra aspekter som har betydelse för att målgruppen ska kunna integreras i samhället. Länsstyrelserna uppmärksammade även boenden som saknar fullvärdiga bostäder, t.ex. saknar matlagningsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Personer med psykiska funktionshinder hade tillgång till ett boendestöd i flertalet kommuner i landet. Ett sådant stöd begränsas dock oftast till vardagar under dagtid. Valfriheten blir därmed begränsad för de personer som behöver stöd även kvällar och helger. I kommuner som har inrättat ett mobilt team fanns dock större möjligheter för personer med psykiska funktionshinder att bo kvar i sin egen lägenhet om man så önskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft14"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377197x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p845 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Icke verkställda beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft8"&gt;Socialstyrelserna har tillsammans med länsstyrelserna kartlagt före- komsten av icke verkställda beslut vid fem tillfällen: 2001, 2002, 2003, 2004 och 2006.&lt;A href="#page_197"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft8"&gt;Antalet ej verkställda beslut var i stort sett oförändrat mellan år 2001 och 2004 för att sedan öka med nästan 20 procent mellan 2004 och 2006. Samtidigt minskade förekomsten av avslag trots bedömt behov med 68 procent och ej verkställda domar minskade med 57 procent. Sammantaget ökade förekomsten av ej verkställda beslut eller domar samt avslag trots bedömt behov med 8 procent mellan år 2001 och 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft96"&gt;Tabell 3.17 Antal ej verkställda beslut och domar och avslag trots bedömt behov enligt LSS. Åren 2001, 2004 och 2006&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td428"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td429"&gt;&lt;P class="p353 ft155"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td430"&gt;&lt;P class="p443 ft155"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td269"&gt;&lt;P class="p544 ft155"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td420"&gt;&lt;P class="p543 ft98"&gt;Förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td431"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td427"&gt;&lt;P class="p543 ft98"&gt;&lt;NOBR&gt;2001–2006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Ej verkställda beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;2 476&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;2 448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;2 933&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td423"&gt;&lt;P class="p370 ft154"&gt;18 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Avslag trots bedömt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;P class="p333 ft124"&gt;behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td423"&gt;&lt;P class="p370 ft124"&gt;&lt;NOBR&gt;-68&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Ej verkställda domar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td423"&gt;&lt;P class="p370 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;-57&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td431"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;2 825&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;2 707&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;3 065&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td427"&gt;&lt;P class="p370 ft154"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p849 ft8"&gt;Efter en lagändring år 2002 kan länsstyrelserna ansöka om särskild avgift (sanktionsavgift) för kommuner som har ej verkställda domar enligt LSS (och SoL). Under år 2006 har länsstyrelserna totalt lämnat in 23 ansökningar om särskild avgift (sanktionsavgift) för ej verkställda domar enligt LSS. Socialstyrelsen konstaterar att lagändringen sannolikt har bidragit till att antalet ej verkställda domar har minskat och även till att antalet avslag trots bedömt behov har minskat (eftersom dessa avslag kan leda till domar). Istället har antalet ej verkställda beslut ökat.&lt;A href="#page_197"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Socialstyrelsen och länsstyrelserna (2007). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2006&lt;/SPAN&gt;; Socialstyrelsen och länsstyrelserna (2005). &lt;SPAN class="ft141"&gt;Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2004&lt;/SPAN&gt;; Socialstyrelsen och länsstyrelserna (2004). &lt;SPAN class="ft141"&gt;Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2003&lt;/SPAN&gt;; Socialstyrelsen och länsstyrelserna (2003). &lt;SPAN class="ft141"&gt;Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2002&lt;/SPAN&gt;; Socialstyrelsen och länsstyrelserna (2002). &lt;SPAN class="ft141"&gt;Icke verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Från juli 2008 har dock en rapporteringsskyldighet införts för kommunerna som avser ej verkställda gynnande beslut. Länsstyrelserna kan numera ansöka om sanktionsavgifter för kommuner som ett yttersta påtryckningsmedel för att gynnande beslut enligt LSS ska verkställas inom skälig tid. Motsvarande regler har funnits för ej verkställda beslut enligt SoL sedan juli 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft14"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Variationen är stor mellan olika län när det gäller förekomsten av såväl ej verkställda beslut som ej verkställda domar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det största antalet ej verkställda beslut, knappt hälften av samtliga, handlar om insatsen kontaktperson. Därefter kommer bostad för vuxna, ledsagarservice och daglig verksamhet. När det gäller avslag trots bedömt behov handlar nästan tre fjärdedelar av fallen om bostad för vuxna. Även när det gäller ej verkställda domar är bostad för vuxna den vanligaste insatsen. Boende för vuxna står för drygt 60 procent av de ej verkställda domarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I samband med kartläggningen 2004 framkom att i en femtedel av de ej verkställda besluten hade den enskilde blivit erbjuden en insats men tackat nej. Allra vanligast var detta för avlösarservice (44 procent), korttidstillsyn (42 procent) och daglig verksamhet (42 procent). För kontaktperson, den insats som hälften av de ej verk- ställda besluten gäller, var andelen 15 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;År 2002 kompletterades kartläggningen med kvalitativa inter- vjuer i sex kommuner med politiker, handläggare, chefer samt med brukare eller deras anhöriga. I intervjuundersökningen ställdes frågor om skälen till att beslut och domar inte verkställs, vad kommunerna gör för den enskilde i avvaktan på verkställighet, hur kommuner och landsting arbetar för att kunna verkställa beslut och domar samt hur den som väntar på verkställighet uppfattar sin situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;I intervjuerna framkom att vad gäller insatserna kontaktperson, ledsagarservice, personlig assistent, avlösarservice i hemmet och korttidsvistelse i korttidsfamilj finns det stora rekryteringsproblem. Det är få som är intresserade av dessa arbeten/uppdrag. Orsaken till svårigheterna uppgavs vara att det är uppdrag med låga ersättnings- nivåer vilket bland annat leder till att de upplevs ha låg status. Dessutom anses uppdragen vara relativt okända. Ett annat upplevt problem var svårigheten att rekrytera personer med rätt kompetens för att kunna utföra insatserna på ett bra sätt. De grupper som ansöker om insatser har stora behov och de personer som kommunen anställer kan inte alltid tillgodose dessa behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Vad gäller insatserna boende för vuxna enligt LSS, boende för äldre och i viss mån korttidsvistelse enligt LSS anges att orsakerna till de icke verkställda besluten är brist på bostäder för dessa grupper i kommunerna. Flera kommuner har en bristande planering för att kunna tillgodose framtida behov av bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;Ett problem som flera nämner, oavsett vilken insats som diskuterats, är att den egna organisationen kan utgöra hinder för att verkställa beslut. Ibland är det kommunikationen mellan tjänste-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377199x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;män och politiker som brister. Andra gånger är vissa uppgifter inte tillräckligt prioriterade inom organisationen, vilket i förlängningen leder till att vissa beslut inte verkställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Slutligen visade kommunbesöken att det finns brister i hand- läggning i kommunerna. Beslut som inte verkställs handlar inte alltid om att enskilda med behov får vänta på insatser, utan också om att beslut fattas trots att det är osäkert om behov av insatsen verkligen finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;LSS som rättighetslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Sociologiskt inriktade studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Sedan LSS trädde i kraft har lagens särskilda rättighetskonstruktion varit föremål för forskning och andra studier. Inte minst finns det några sociologiskt inriktade studier om LSS, som uppmärksammar lagens konstruktion och dess effekter. Det gäller särskilt avgräns- ningen av personkretsen, innehållet i olika insatser samt insatsernas omfattning och kvalitet i förhållande till goda levnadsvillkor, full delaktighet i samhällslivet och möjligheter att leva som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I sin avhandling i socialmedicin jämför Barbro Lewin LSS med SoL och menar att den som har rätt till stöd enligt LSS sitter på ett högre trumf gentemot huvudmannen än den som har en rättighet enligt socialtjänstlagen.&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;LSS har inneburit en ökad betoning av individens egna initiativ när det gäller att formulera sina behov och begära insatser. Insatser enligt LSS ska enligt lagstiftningen endast ges om den enskilde själv begär det. Lewin menar dock att personer med funktionshinder inte är så starka när det gäller att själva söka stöd på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Ofta saknas kun- skap om de egna rättigheterna och det kan vara svårt att ta sig fram i ”myndighetsdjungeln”. En slutsats i Lewins avhandling är att per- soner som kan hantera mötet med myndigheterna – eller de med företrädare som kan – har större möjligheter att få stöd. För att komma tillrätta med problemen anser Lewin att ”det behövs mer paternalism för att stärka den enskildes autonomi”. Med detta avser Lewin att handläggarna har en viktig roll när det gäller att stödja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Lewin (1998). &lt;SPAN class="ft82"&gt;Funktionshinder och medborgarskap&lt;/SPAN&gt;. Uppsala universitet. Socialmedicinsk tidskrifts skriftserie, nr 55.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377200x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft8"&gt;personer med behov av samhällsstöd och lotsa dem mellan olika myndigheter.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft8"&gt;Lewin har även gjort en undersökning av de olika steg människor går igenom från att de upplever sig behöva stöd till att insatsen faktiskt kan nyttjas. Ett frågeformulär skickades till samtliga (952) personer med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; i Uppsala varav 576 besvarade frågorna. Lewins studie visar att det stora flertalet av &lt;NOBR&gt;LSS-mottagarna&lt;/NOBR&gt; och deras anhöriga är nöjda med kommunens insatser, när de väl fått sitt stöd och det ges kontinuerligt. Vägen dit upplevs dock som besvär- lig. Nära 40 procent var missnöjda med kommunens information. Bland de kommentarer som ges säger sig vissa personer få ta reda på allt själva, andra undrar hur de själva ska kunna begära hjälp när de inte vet vilken hjälp som finns att få. En person formulerar sig så här: ”Vi är nöjda med det stöd vi får – vad vi inte är nöjda med är så att säga vägen dit”. Detta är en mening som Lewin menar fångar in undersökningens huvudresultat. De som beviljats insatser som är tillräckliga och som fungerar utan avbrott är nöjda, men missnöjet är större hos dem som fastnat någonstans på vägen i besluts- kedjan.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft8"&gt;Till skillnad mot socialtjänstlagen (SoL) som gäller generellt, omfattar LSS en avgränsad grupp med omfattande svårigheter och stort behov av stöd för att klara sitt dagliga liv. Anledningen till detta var en önskan att i de ekonomiska nedskärningarnas tid skydda de mest utsatta.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I artikeln &lt;SPAN class="ft9"&gt;Funktionshindrade och den offentliga hjälpapparaten &lt;/SPAN&gt;argumenterar emellertid sociologerna Barron, Michailakis och Söder för att lagens prioriteringsambition medfört en förskjutning från ett generellt system till ett specialdestinerat system, där den generella lagen utarmas. Handikappolitiken har under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ”alltmer kommit att inriktas på speciella, handikappspecifika åtgärder för en relativt liten grupp samtidigt som den stora grupp som får stöd och service via generella system drabbas av de försämringar dessa har genomgått”.&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Lewin (1998), jfr också Hollander (1995). Enligt Hollander har funktionshindrades ansvar för sin egen situation betonats starkare än myndigheters ansvar och skyldigheter i förhållande till dem. Detta kan innebära att psykiskt utvecklingsstörda och personer med omfattande funktionshinder inte blir kända av myndigheterna och därför inte får den hjälp som de behöver och har rätt till, se även SOU 2000:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Lewin, Barbro (1999). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;LSS-uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt; i Uppsala&lt;/SPAN&gt;, Uppsala: Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/socialmedicin, Socialmedicinsk rapportserie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Prop. 1992/93:159, s 42 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Barron, K., Michailakis, D. &amp; Söder, M. (2000). ”Funktionshindrade och den offentliga hjälpapparaten”. I M Szebehely (red.), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Välfärd, vård och omsorg&lt;/SPAN&gt;. SOU 2000:38. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes. Se även SOU 2000:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377201x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p859 ft8"&gt;Andra studier om människors svårigheter i sina kontakter med stödsystemet gäller inte specifikt mottagare av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; utan är mer generella. De handlar om svårigheter att få tag i information, krångliga regler, att man måste kunna argumentera för sina rättig- heter, kunna överklaga och att det är svårt att veta till vilken myndighet man ska vända sig. Att administrera kontakten med olika myndigheter och instanser kräver både tid, energi och kunskap.&lt;A href="#page_201"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överklaganden och ändringar m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft8"&gt;Sammanställningar som &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; gjort av domar om LSS- insatser och ändringsfrekvens i länsrätterna stöder resonemang om att LSS till sin uppbyggnad kräver hög aktivitet och kunskapsnivå hos den enskilde. Tabellen nedan visar ändringsfrekvensen i länsrätter för olika mål i länsrätten om sociala insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft96"&gt;Tabell 3.18 Antal ärenden och ändringar av dessa i länsrätterna inom utvalda måltyper åren &lt;NOBR&gt;2000–2005&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td432"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td433"&gt;&lt;P class="p863 ft98"&gt;Andel ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td434"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Antal ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td435"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;Antal ärenden %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td65"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;7 658&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;2 444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;2 641&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;746&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;SoL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;101 027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;15 719&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;16*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Vårdbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;4 229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;893&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Handikappersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;4 046&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;605&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Barnbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;573&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td436"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Livränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td296"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;733&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td416"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p866 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Domstolsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft72"&gt;* Domstolverkets statistik skiljer inte på olika ärendetyper när det gäller bistånd enligt SoL. Det innebär att kategorin innefattar både beslut om ekonomiskt bistånd och annat bistånd. En studie som år 2002 gjordes på uppdrag av Socialstyrelsen visar att omkring 40 procent av överklagaden av beslut om hemtjänst och särskilt boende bifölls av länsrätterna under en viss period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;T.ex. Brodin, J., Claesson, I., Paulin, S., (1998). &lt;SPAN class="ft141"&gt;FAmiljeStödsprojektet. En modell för avlösarservice, &lt;/SPAN&gt;Stockholm: Lärarhögskolan; Paulsson, Karin och Fasth, Åsa (1999). ”Man måste alltid slåss på byråkraternas planhalva”. &lt;SPAN class="ft141"&gt;Livsvillkorsprojektet – en studie av livsvillkoren för familjer med barn med funktionshinder&lt;/SPAN&gt;. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU; McElwee, Lena (2000). ”Barn med funktionshinder och deras föräldrar”, i Brusén, Peter &amp; Hydén, &lt;NOBR&gt;Lars-Christer&lt;/NOBR&gt; (red). &lt;SPAN class="ft141"&gt;Ett liv som andra&lt;/SPAN&gt;, Lund: Studentlitteratur; Riksförsäkringsverket (2002). &lt;SPAN class="ft141"&gt;Idé och verklighet i handikappolitiken. &lt;/SPAN&gt;Socialförsäkringsboken 2002; Riksförsäkringsverket (2002). &lt;SPAN class="ft141"&gt;Frihet och beroende. Personer med funktionshinder beskriver stödsystemet&lt;/SPAN&gt;. RFV Analyserar 2002:1; Riksförsäkringsverket (2002). &lt;SPAN class="ft141"&gt;För barnets bästa – en studie av hur föräldrar till barn med funktionshinder upplever det offentliga stödsystemet. &lt;/SPAN&gt;RFV Analyserar 2002:13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft14"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377202x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;I tabellen ovan redovisas ändringsfrekvensen i länsrätten ifråga om några utvalda förmåner inom socialförsäkringen samt om LSS och SoL. Beslut om assistansersättning ändras oftare än andra beslut inom socialförsäkringen.&lt;A href="#page_202"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den genomsnittliga ändringsfrekvensen för samtliga förmåner (17 procent) ligger också betydligt under den för assistansersättningen. Beslut om vårdbidrag ändras också förhållandevis ofta, dock i något lägre omfattning än de om assistans- ersättning. Däremot ligger vissa förmånerna förhållandevis nära genomsnittet, t.ex. barnbidrag. En tydlig skillnad mellan dessa två ”grupper” av förmåner utgör den omständigheten att hand- läggningen t.ex. av barnbidrag innefattar få moment av bedömningar. Rätten till barnbidrag avgörs genom väl avgränsade kriterier (bostadsland och ålder). Även när det gäller handikappersättningen, som innefattar olika bedömningar, finns i praktiken inslag som förenklar handläggningen, bl.a. genom att nivåerna i viss mån är knutna till diagnoser. Sammantaget synes handläggning med stort inslag av bedömningar ändras oftare. Lägger vi till kommunens beslut enligt LSS och jämför med dess beslut enligt socialtjänstlagen blir tendensen än tydligare med den utgångspunkten att en betydande del av de överklagade besluten gäller ekonomiskt bistånd för vilket det finns väl avgränsade regler (riksnormen). Rätten till livränta avgränsas genom att orsakssamband mellan arbete och skada ska vara vetenskapligt fastställt. Det gör att beslut om just livränta i större utsträckning kan uppfattas som objektivt riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Det finns olika aspekter på ändringsfrekvensen, bl.a. att en hög ändringsfrekvens indikerar särskilda svårigheter i första instans. Det kan ha olika orsaker, t.ex. att verktygen för bedömningarna inte ger tillräcklig vägledning. Det öppnar för att olika bedömningar kan göras i liknande fall. Detta är inte rättssäkert. Ju tydligare regler desto färre ändringar behöver göras i domstol, vilket gör att förutsebarheten ökar. Med ett striktare avgränsat regelsystem kan också följa mindre önskvärda effekter, bl.a. kan det minska möjligheten till flexibilitet. Inom sociallagstiftningen strider detta ofta mot målet med olika insatser, dvs. att de ska vara individuellt anpassade så långt det är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har under år 2007 träffat några domare från tre länsrätter och en kammarrätt, bl.a. för att få en bild av tillämp- ningen av LSS och LASS. Domarna pekade på att beslut om insatser enligt LSS och LASS ofta handlar mindre om regeltillämpning än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Kommittén tar i denna del inte hänsyn till hur omfattande länsrättens ändring är jämfört med det överklagade beslutet eller vilken av parterna i domstolen som vunnit målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377203x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;om behovsbedömningar och tidsberäkningar av exakt samma slag som LSS- och &lt;NOBR&gt;LASS-handläggare&lt;/NOBR&gt; gör, men utan tillgång till bättre underlag än vad dessa har. Någon överblick över skillnader i bedömningar mellan – och inom – länsrätter och kammarrätter finns inte i dag. Domarna ifrågasatte dessutom om en sådan överblick skulle vara meningsfull eftersom det ändå inte går att dra generella slutsatser från individuella mål och bedömningar. För att LSS och LASS ska vara möjliga att tillämpa på ett rättvist sätt i domstolarna bör regelverket, enligt domarnas mening, förtydligas och tillämpningen i övrigt förenklas. Förutsättningarna för myndig- hetsnormering bör också utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Vid de hearingar som kommittén arrangerat under år 2007 har olika företrädare för brukare, kommuner, länsstyrelser, enskilda utförare m.fl. kommenterat frågor om hur LSS fungerar. Upp- slutningen omkring LSS som rättighetslag har varit stor. En rad viktiga synpunkter på olika delar av lagen och på dess tillämpning har framkommit. Men ingen har ifrågasatt rättighetskonstruktionen eller särregleringen. Flera handikapporganisationer har också gjort uttalanden och sänt skrivelser till &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; med anledning av uppdraget att se över LSS som rättighetslag. Även där har upp- slutningen om LSS varit stark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rättsvetenskaplig forskning om LSS och LASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det finns juridisk forskning om lagstiftningsstrategier på det sociala området och om de olika strategiernas effekter. Forskningen berör bl.a. vad som definierar en rättighetslag och en skyldighetslag, t.ex. socialtjänstlagens styrka i förhållande till LSS och olika mål- sättningar med lagarna. &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har under arbetet tagit del av olika vetenskapliga beskrivningar om detta samt träffat några forskare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Anna Hollander&lt;/SPAN&gt;, professor vid Institutionen för socialt arbete vid Socialhögskolan/Stockholms universitet, konstaterar att det inte finns någon exakt definition av vad som är en rättighetslag eller hur entydiga som rättigheterna ska vara.&lt;A href="#page_203"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Forskare har försökt formulera några kriterier, som kan användas för att urskilja olika lagars karaktär och styrka ur ett rättighetsperspektiv. I en studie av den rättsliga regleringen av den kommunala socialvården i Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Anna Hollander (1995). &lt;SPAN class="ft82"&gt;Rättighetslag i teori och praxi. &lt;/SPAN&gt;Uppsala: Iustus förlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377204x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;granskades de s.k. rättigheternas innebörd genom att rättighets- begreppet spjälkades upp i ett antal olika komponenter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Är förmånen reglerad som en individuell rättighet, eller är det frågan om en generell reglering?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Är förutsättningarna (kriterierna) för att erhålla förmånen angivna i lag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Är förmånens innehåll angiven i lag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Är förmånen beroende av budgetanslag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Föreligger överklagningsrätt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Finns i lagen angivet former för statlig tillsyn och kontroll?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Finns i lagen angivna sanktionsmöjligheter gentemot myndig- heter för utkrävande av individuella rättigheter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Hollander har använt denna indelning i en analys, från i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; av SoL, omsorgslagen och LSS som rättighetslagar. Då hade LSS och LASS nyss trätt ikraft. Sammanställningen visar att LSS och omsorgslagen har en starkare rättighetskaraktär än social- tjänstlagen. Det förklaras främst av att LSS och omsorgslagen tydligare anger förutsättningarna för rättigheterna och förmånens innehåll än SoL. Hollander skiljer framför allt mellan å ena sidan de vagt angivna förutsättningarna för att beviljas stöd och det vagt angivna innehållet i insatserna i SoL och å andra sidan de exakt beskrivna förutsättningarna och det exakt angivna innehållet i LSS och omsorgslagen. Hollanders analys är strikt normativ. Den tar alltså inte hänsyn till hur starka rättigheterna är i praktiken eller om de realiseras i verkligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Karsten Åström&lt;/SPAN&gt;, professor vid rättssociologiska enheten, Lunds universitet, menar att det inte är självklart att LSS medför en starkare rättighetsprägel än SoL.&lt;A href="#page_204"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Till skillnad mot LSS som är insatsstyrd, är SoL behovsstyrd. Det är individens behov, enligt handläggarens bedömning, som avgör rättighetens innehåll. Individen har därför, enligt Åström, själv möjlighet att enligt SoL utforma ett stöd utan att vara begränsad till de tio insatserna i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Vidare menar Åström att både LSS och SoL ger individen inflytande, men inflytandet ser olika ut. Enligt LSS har den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Åström, Karsten (2005). ”Normbildning och beslutsfattande”, sid 93&lt;SPAN class="ft100"&gt;−&lt;/SPAN&gt;112 i Bengtsson, Hans (red). &lt;SPAN class="ft82"&gt;Politik, lag och praktik. Implementeringen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;LSS-reformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt; &lt;/SPAN&gt;Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft14"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377205x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;enskilde ett formellt inflytande. Den enskilde får ansöka om en specifik insats och formella avslag är betydligt vanligare. Enligt SoL är den enskildes inflytande däremot mer informellt. Tjänstemannen diskuterar och presenterar förslag för den enskilde och klargör vilka resurser som finns och den enskilde kan vara med och disku- tera utifrån detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Åström jämför i artikeln &lt;/SPAN&gt;Funktionshindrade mellan SoL och LSS &lt;SPAN class="ft8"&gt;individers stöd enligt SoL respektive LSS i praktiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Han följer personer som före reformen hade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SoL-insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; och ser hur de fördelar sig mellan SoL och LSS efter reformen. Åströms slutsats är att det inte går att påvisa försämringar efter reformen för dem som fortsatte att ha insatser enligt SoL. Både bland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SoL-mottagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; och bland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;LSS-mottagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; noterades snarare att antalet insatser antingen hade ökat eller var oförändrat. Andelen med ett utökat antal insatser var dock högre bland mottagare av insatser enligt LSS. En viktig skillnad var även att mottagare av SoL i stor utsträckning hade enbart ”kompensatoriska” insatser medan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;LSS-mottagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; oftare hade ”utvecklande insatser” med syfte att leva som andra och delta i samhällslivet. De med insatser enligt LSS hade med andra ord fått en kvalitativ förbättring. Åströms intervjuer visar att handläggarna anser lagens intention vara att insatser enligt LSS &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft8"&gt;innebära en högre kvalitativ ambition. Studien gjordes väldigt snart efter att reformen genomfördes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Gustav Svensson&lt;/SPAN&gt;, lektor vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, har diskuterat begreppen skälig levnadsnivå (SoL) och goda levnadsvillkor (LSS).&lt;A href="#page_205"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Gemensamt är att hjälp- insatserna utgår efter en behovsbedömning. ”Skälig levnadsnivå” och ”goda levnadsvillkor” anger den nivå till vilken hjälpinsatserna enligt respektive lag ska nå upp. Svenssons undersökningar beskriver att ”skälig levnadsnivå” har en någorlunda konkret och ”hård” kärna som innebär att man på förhand kan säga att den som helt saknar medel för sin försörjning har rätt till ett visst belopp för detta (riksnormen). I övrigt finns det ingen typ av bistånd om vilket man på förhand kan säga att sökanden, under vissa förut- sättningarna, har rätt till exakt det biståndet. Bistånd utgår endast om beslutsfattaren efter en skönsmässig prövning finner sökandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Åström, Karsten (2005). ”Funktionshindrade mellan SoL och LSS”, sid 149&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;−&lt;/SPAN&gt;186 i Bengtsson, Hans (red). &lt;SPAN class="ft141"&gt;Politik, lag och praktik. Implementeringen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;LSS-reformen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Lund: Studentlitteratur. (Studien ingår även i underlaget till Socialstyrelsens utvärdering av handikappreformen 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Gustav Svensson (2000). &lt;/SPAN&gt;Skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor, Bedömning i förvaltningsdomstolar och socialnämnder&lt;SPAN class="ft65"&gt;, Norstedts Juridik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;ha det behov han påstår sig ha. Begreppet ”goda levnadsvillkor” har ingen ”hård” kärna. Det finns på sin höjd några vägledande riktlinjer för hur beslutsfattaren ska gå tillväga när han bedömer om sökanden har eller inte har ”goda levnadsvillkor”. Bedömningen av ”goda levnadsvillkor” är till alla delar skönsmässig. Svensson är kritisk till att man från statsmaktens sida både ifråga om SoL- biståndet och &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; talar om rättigheter. Frågan är om lagstiftningen verkligen lever upp till de krav man bör ställa på en rättighetslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har arrangerat ett par möten med Hollander, Åström och Svensson, där dessa bl.a. beskrivit för- och nackdelar med dagens rättighetsreglering i LSS. De var överens om att LSS fyller en viktig funktion och om att det behövs ytterligare breda handikappolitiska satsningar för att lagen ska fungera väl, bl.a. på utbildning och arbete, preciseringar av lagen, utveckling av under- lag som kan bidra till en bättre och mer likvärdig tillämpning av lagen. Någon underströk att SoL i princip ger större möjligheter till individualisering av stödet än LSS, även om SoL i praktiken inte alltid tillämpas på det sättet. En av forskarna pekade på att skillnaderna mellan LSS och SoL när det gäller avgifter för stöd och service riskerar att leda till en uppdelning mellan stödbehövande personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Personal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det finns ingen samlad statistik över antalet personer som arbetar i verksamheter med stöd och service enligt LSS. I kommunerna är personalen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; dessutom ofta integrerad med funktionshinderomsorg enligt SoL och med äldreomsorgspersonal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Socialstyrelsen har tillsammans med flera andra myndigheter gjort en beräkning av antalet anställda år 2002 inom funktions- hinderomsorgen, som i detta fall ansågs omfatta både SoL- och &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Resultatet visar att omkring 117 000 personer var anställda inom området, om även långtidssjukskrivna och tjänst- lediga räknades in. Av dessa beräknades nästan 99 000 ha varit kommunalt anställda och drygt 18 000 anställda i privata företag, inklusive kooperativ. Andelen timanställda beräknades vara nästan en fjärdedel inom kommunerna och nästan en åttondel inom privata företag. I övrigt redovisar Socialstyrelsen och de andra myndigheterna uppgifter om personalens ålderssammansättning, utbildning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377207x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;inom hela äldre- och funktionshinderområdet, vilket gör det svårt att särskilt urskilja personalen inom det senare området.&lt;A href="#page_207"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Allmänt sett har antalet anställda inom äldre- och funktions- hinderområdet ökat sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Dessutom har dess sammansättning ändrats till följd av bl.a. Handikappreformen och Ädelreformen. Enligt SKL:s personalstatistik är den enskilt största yrkesgruppen inom kommunernas verksamheter för äldre och funktionshindrade undersköterskor, vårdbiträden m.fl. Därefter kommer gruppen ”övrig vårdpersonal, inkl. personliga assistenter”, som alltså omfattar en yrkesgrupp som var mycket liten innan LSS trädde i kraft.&lt;A href="#page_207"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft29"&gt;Socialstyrelsen har pekat på vissa generella drag när det gäller kompetens- och personalförsörjning inom verksamheter för äldre och funktionshindrade:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Andelen timanställda och visstidsanställda har ökat kraftigt, sam- tidigt som sysselsättningsgraden bland månadsanställda ökat. Fortfarande har dock en liten del av omvårdnadspersonalen heltidsanställning. Dagens anställningsformer och sysselsättnings- grader motsvarar inte de förväntningar och krav som framtidens medarbetare har.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Personalen består av två grupper – en del har lång anställningstid och hög medelålder; en annan del har hög personalomsättning, är unga och till stor del tim- eller visstidsanställda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Dominansen av kvinnor bland personal och brukare, det oavlönade kvinnoarbetets historia och den bristfälliga yrkes- identiteten för omvårdnadspersonalen är förhållanden som har stor betydelse för hur kompetensförsörjningsläget inom vård och omsorg är.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Personalens formella utbildningsnivå är låg. Andelen som har gymnasial utbildning har ökat, men fortfarande har knappt sex av tio bland omvårdnadspersonalen yrkesutbildning. Lägst är andelen som har yrkesutbildning bland de timanställda och högst bland heltidsanställda. Många personliga assistenter saknar yrkesutbildning. Andelen bland personalen som har högskole- utbildning är mycket låg jämfört med t.ex. barnomsorgen. Åtta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Socialstyrelsen (2003). &lt;/SPAN&gt;Kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Del II. Faktagrund och beräkningar. Sid&lt;SPAN class="ft126"&gt;. 44f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2007). &lt;SPAN class="ft82"&gt;Aktuellt på äldreområdet 2007&lt;/SPAN&gt;. Sid. 72f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377208x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;av tio bland omvårdnadspersonalen anser dock att de har till- räcklig kompetens för sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Sjukfrånvaron och arbetsskadorna ligger på en hög nivå. En växande andel av personalen anser att arbetet är psykiskt och fysiskt påfrestande och att man har för mycket att göra. Omor- ganisationer, bristande delaktighet, otillräckliga utvecklings- möjligheter och bristande möjligheter för arbetsledningen att ge tillräckligt stöd bidrar till ohälsan. Arbetets meningsfullhet och självständighet är positiva inslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det finns kvalitetsbrister i vården och omsorgen som beror på bristfällig kompetens hos personalen och arbetets organisering.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Vissa yrkesgrupper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; genomförde under hösten 2007 en enkätunder- sökning bland kommunerna, där ett par frågor gällde antalet anställda vid kommunalt drivna boenden för vuxna och dagliga verksamheter enligt LSS (se bilaga 22). Resultaten tyder på att omkring 15 000 personer var anställda vid boendena och knappt 6 000 personer vid de dagliga verksamheterna. Uppgifterna måste dock tolkas försiktigt, med tanke på att svar saknas från många kommuner. Det finns inget motsvarande underlag om anställda vid enskilda verksamheter med &lt;NOBR&gt;LSS-boende&lt;/NOBR&gt; eller daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-handläggare&lt;/NOBR&gt; kan inte särskiljas från biståndsbedömare och hemvårdsinspektörer i SKL:s personalstatistik. Hela gruppen uppgick hösten 2006 till omkring 2 700. Inte heller kan arbetsledare inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; särskiljas från chefer inom verksamheter enligt SoL för äldre och funktionshindrade. Hela denna grupp omfattade under år 2006 10 500 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det går det att se en tydlig skillnad mellan offentliga och enskilda anordnare av personlig assistans när det gäller antalet arbetsledare. Kommunerna hade i genomsnitt tre anställda arbets- ledare för assistenter som är anställda enligt &lt;NOBR&gt;HÖK-avtalet.&lt;/NOBR&gt; Det innebär knappt 900 i hela landet, eller i genomsnitt 34 personliga assistenter per arbetsledare. I praktiken kan antalet assistenter per arbetsledare vara högre. Nästan av nio av tio kommuner uppger att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2003). &lt;/SPAN&gt;Kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Del I. Överväganden och bedömningar. Sid&lt;SPAN class="ft65"&gt;. 8f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;också alla assistenter som är anställda enligt &lt;NOBR&gt;PAN-avtalet&lt;/NOBR&gt; har en närmaste arbetsledare som är anställd av kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Bland de enskilda assistansanordnarna fanns det, enligt en enkät- undersökning som &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; genomförde bland dessa hösten 2007, i genomsnitt sex anställda arbetsledare som inte själva var brukare. Det motsvarar omkring 2 500 bland samtliga enskilda anordnare om svaret är representativt för hela gruppen, eller i genomsnitt 9 personliga assistenter per anställd arbetsledare (se bilaga 19). Antalet kan vara något högre beroende på osäkerhet om det sammanlagda antalet anställda assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Personliga assistenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;De personliga assistenterna är en ny yrkesgrupp som på mindre än ett par decennier blivit en av de större inom det sociala området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Enligt personalstatistik från Sveriges Kommuner och Landsting hade kommunerna 41 500 personliga assistenter anställda i slutet av 2006. Av dessa var omkring en fjärdedel anställda enligt det s.k. &lt;NOBR&gt;PAN-avtalet,&lt;/NOBR&gt; som främst är avsett för personliga assistenter som också är anhöriga till den assistansberättigade. Omkring fyra femtedelar av de kommunanställda assistenterna var kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;En beräkning utifrån resultaten från vår enkät bland enskilda assistansanordnare tyder på att dessa hade omkring 30 000 personliga assistenter anställda under hösten 2007. (Det genomsnittliga antalet anställda assistenter hos de anordnare som svarade var 63 stycken. Beräkningen utgår ifrån att detta är representativt för hela gruppen anordnare, som enligt vad som redovisas ovan uppgick till minst 450 stycken.) Andelen anhörigassistenter kan uppskattas till en femtedel av dessa, men uppgiften är osäker. Även hos de enskilda anordnarna var omkring fyra femtedelar av assistenterna kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Omkring 30 procent av de kommunanställda personliga assist- enterna lämnade sin tjänst under år 2006. Andelen varierar mellan kommunerna, men utan tydliga skillnader mellan t.ex. storstads- områden och övriga landet. En del av de personliga assistenter som slutat kan ha följt med assistansberättigade som bytt anordnare, från kommunen till en enskild assistansanordnare. Bland de enskilda anordnarna var motsvarande andel omkring 20 procent under perioden hösten 2006 till hösten 2007. I kommunerna hade 54 procent av de personliga assistenterna en anställningstid på två år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft14"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377210x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p549 ft8"&gt;eller längre. Motsvarande andel kan uppskattas till 57 procent hos de enskilda anordnarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft29"&gt;Som framgår av diagrammet nedan så utgör yngre personer en relativt stor andel av de personliga assistenterna i kommunerna, men där finns också stora grupper assistenter i högre åldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft96"&gt;Diagram 3.21 Kommunalt anställda personliga assistenter efter ålder och kön. November 2006&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td404"&gt;&lt;P class="p688 ft107"&gt;9000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td404"&gt;&lt;P class="p688 ft107"&gt;8000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td404"&gt;&lt;P class="p688 ft107"&gt;7000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td404"&gt;&lt;P class="p688 ft107"&gt;6000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td46"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:-2px;margin-right:-36px;margin-bottom:2px;" class="p651 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:-2px;margin-right:-17px;margin-bottom:21px;" class="p651 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:8px;margin-right:-26px;margin-bottom:11px;" class="p651 ft147"&gt;&lt;![endif]&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td404"&gt;&lt;P class="p688 ft107"&gt;5000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td404"&gt;&lt;P class="p688 ft107"&gt;4000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td404"&gt;&lt;P class="p688 ft107"&gt;3000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td404"&gt;&lt;P class="p688 ft107"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td404"&gt;&lt;P class="p688 ft107"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td404"&gt;&lt;P class="p688 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td404"&gt;&lt;P class="p354 ft107"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td24"&gt;&lt;P class="p443 ft107"&gt;KV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p652 ft107"&gt;M KV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p21 ft107"&gt;M KV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td24"&gt;&lt;P class="p443 ft107"&gt;KV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p655 ft107"&gt;M KV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p883 ft107"&gt;M KV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;KV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td401"&gt;&lt;P class="p613 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td111"&gt;&lt;P class="p312 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;20-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td170"&gt;&lt;P class="p354 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;30-39&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;40-49&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td111"&gt;&lt;P class="p312 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;50-59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p568 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;60-69&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td10"&gt;&lt;P class="p376 ft107"&gt;70-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr59 td156"&gt;&lt;P class="p544 ft139"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; enkätundersökning, se bilaga 20.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p884 ft109"&gt;Bland de enskilda assistansanordnarna spelar de yngre assistenterna en mer framträdande roll. Åldersgruppen &lt;NOBR&gt;20–29&lt;/NOBR&gt; år är den enskilt största gruppen även här, och antalet anställda assistenter minskar relativt snabbt ju högre upp i åldrarna de kommer. Å andra sedan tycks det finnas fler assistenter som fyllt 70 år hos de enskilda anordnarna än hos kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft109"&gt;Sammantaget kan antalet personliga assistenter vid ett visst tillfälle under perioden &lt;NOBR&gt;2006–2007&lt;/NOBR&gt; uppskattas till omkring 70 000, varav omkring en fjärdedel var anhöriga till brukaren. (En beräkning av antalet personliga assistenter som behövs för att utföra alla beviljade assistanstimmar pekar också på att det nu bör finnas omkring 70 000 personliga assistenter.) Med en personal- omsättning på 30 procent per år i kommunerna och 20 procent hos enskilda anordnare kan 85 &lt;NOBR&gt;000–90&lt;/NOBR&gt; 000 personer ha arbetat som personliga assistenter under ett helt år under denna period. En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft105"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377211x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;reservation bör dock göras för att en del av de personliga assist- enter som slutat i kommunerna har fortsatt i yrket sedan de följt med brukare som bytt anordnare från kommunen till exempelvis ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Utvecklingen under kommande år beror bl.a. på effekterna av de förändringar som vi föreslår i följande kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Uppgifterna tyder på en viss stabilisering i förhållande till situationen år 2001. Då var personalomsättningen under ett år omkring 45 procent i kommunerna och omkring 30 procent hos de enskilda anordnarna. Antalet assistenter överstiger dock vad en arbetsgrupp inom Regeringskansliet räknade med för några år sedan för perioden &lt;NOBR&gt;2005–2010.&lt;A href="#page_211"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det beror på att antalet assistans- berättigade och antalet beviljade assistanstimmar har ökat kraftigare än väntat under de senaste åren. Könsfördelningen är densamma som år 2001, och liksom då inte anmärkningsvärd när det gäller yrken inom det sociala området. Både då och nu beräknas omkring hälften av assistenterna vara mellan 20 och 39 år gamla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Det bör dock understrykas att det handlar om en stabilisering på högre nivå än vad någon föreställde sig inför assistansreformen. Uppskattningsvis är de personliga assistenterna lika många som den personal som behövs för att utföra all hemtjänst i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I kommunerna är skillnaderna i tjänstgöringsgrad betydande mellan personliga assistenter som är anställda på det s.k. PAN- avtalet och övriga assistenter (som är anställda enligt ett annat avtal som kallas HÖK). Drygt halva den senare gruppen hade en tjänst- göringsgrad på &lt;NOBR&gt;75–100&lt;/NOBR&gt; procent, dvs. &lt;NOBR&gt;131–172&lt;/NOBR&gt; timmar i månaden. I den förra gruppen gällde detta bara för en fjärdedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Ds 2001:72. &lt;SPAN class="ft82"&gt;Rekrytering av personliga assistenter&lt;/SPAN&gt;. Rapport från arbetsgruppen för att underlätta rekryteringen av personliga assistenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377212x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft96"&gt;Diagram 3.22 Kommunalt anställda personliga assistenter efter arbetstid per månad. November 2006&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft107"&gt;18000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft107"&gt;16000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p888 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;HÖK-avtal&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;PAN-avtal&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft107"&gt;14000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft107"&gt;12000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr60 td86"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:38px;margin-top:-3px;margin-right:-60px;margin-bottom:3px;" class="p889 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:16px;margin-top:-3px;margin-right:-38px;margin-bottom:25px;" class="p889 ft147"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:27px;margin-top:8px;margin-right:-49px;margin-bottom:14px;" class="p889 ft147"&gt;&lt;![endif]&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft107"&gt;10000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft107"&gt;8000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft107"&gt;6000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft107"&gt;4000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft107"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p342 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p311 ft107"&gt;&amp;gt;43 timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;44-86&lt;/NOBR&gt; timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td310"&gt;&lt;P class="p444 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;87-130&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;&lt;NOBR&gt;131-172&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td437"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td310"&gt;&lt;P class="p444 ft107"&gt;timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td103"&gt;&lt;P class="p890 ft107"&gt;timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td438"&gt;&lt;P class="p18 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; enkätundersökning, se bilaga 20.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p891 ft109"&gt;Bland de enskilda anordnarna är skillnaderna i tjänstgöringsgrad inte lika tydliga, att döma av svaren i vår enkätundersökning. Här är det mindre vanligt med tjänstgöringsgrader på &lt;NOBR&gt;75–100&lt;/NOBR&gt; procent. Istället har även assistenter som inte är anhöriga till brukarna oftare korta tjänstgöringar på upp till en fjärdedel av en heltid. Personliga assistenter som är anhöriga till brukaren arbetar varken mer heltid eller deltid än andra assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;LSS och LASS i samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;3.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Avgränsningar i LSS och LASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft109"&gt;Det finns flera avgränsningar i LSS som styr vilka som har rätt till stöd och service enligt lagen. Avgränsningarna finns bl.a. i personkretsbeskrivningen, i vissa ytterligare behovskrav samt i den lista på insatser som finns i lagen. Dessa avgränsningar är inte alltid självklara, varken i lagen och dess förarbeten eller i tillämpningen. Det är därför viktigt att inte begränsa uppföljningen av LSS till vad lagen betyder för dem som har beslut enligt den. Det är också viktigt att beakta om de handikappolitiska målen uppfylls också för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft105"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;andra personer med omfattande och varaktiga stödbehov till följd av funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;De allra flesta personer med funktionsnedsättningar som uppkommit eller lett till omfattande och varaktiga stödbehov efter 65 års ålder är hänvisade till stöd och service på andra sätt än genom LSS. Många barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och DAMP kan ha svårigheter i det dagliga livet som till stor del liknar de som barn och ungdomar med lindrig utvecklingsstörning eller autismliknande tillstånd har. Den första gruppen har inte samma tydliga rätt till stöd och service genom LSS medan de senare uttryckligen nämns i personkretsbeskrivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;De personer med större stödbehov som står utanför LSS saknar inte socialt stöd från samhället. De hör till de grupper som prioriterats mest inom socialtjänsten under senare år. Men de har ofta inte tillgång till lika omfattande insatser som de LSS- och &lt;NOBR&gt;LASS-berättigade.&lt;/NOBR&gt; Möjligheterna att själva bestämma över hur, var och när stödet och servicen ska ges är i regel mindre än för de LSS- och &lt;NOBR&gt;LASS-berättigade.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utveckling av andra former av stöd och service sedan 1994&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;LSS beskrivs i förarbetena som en ”pluslag” till SoL. Detta betyder närmast att ingen som har rätt till stöd och service enligt LSS ska vara utestängd från stöd enligt SoL. Men formuleringen antyder också att de insatser som anges i LSS ska ses som prioriterade hållpunkter i ett större sammanhang av sociala tjänster som, utifrån en helhetssyn på den enskildes behov, samlat kan bidra till att målet om likvärdighet i levnadsförhållanden ska kunna uppnås. Det är oklart om begreppet ”pluslag” ska uppfattas som att LSS ska prioriteras över SoL. Lagstiftaren anger inte detta som ett särskilt mål. I praktiken uppfattas LSS dock ofta som just en prioriterings- lag i förhållande till SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Sedan LSS trädde i kraft har socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättningar förändrats på flera punkter utan att detta orsakats av eller lett till ändringar i SoL. Nya stödformer som boendestöd och personligt ombud har blivit vanliga i kommunerna sedan dessa övertog ansvaret för det dagliga stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Boendestöd har också blivit en vanlig komplettering till insatser enligt LSS för t.ex. personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;med lindrig utvecklingsstörning och autismliknande tillstånd. Samtidigt finns det tecken på att hemtjänst enligt SoL alltmer kommit att inriktas på avgränsade punktinsatser med tonvikt på vård och omvårdnad i människors hem medan det sociala innehållet minskat. Ett intryck är att skillnaden mellan stöd och service enligt LSS och olika insatser enligt SoL på flera sätt blivit större än vad lagstiftaren utgick ifrån skulle vara fallet när LSS beslutades. Därmed kan effekterna av de avgränsningar som finns i LSS ha blivit stora för vissa grupper och personer med relativt omfattande och var- aktiga funktionshinder men som av olika skäl inte har insatser enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Det är också oklart om insatser enligt LSS och LASS verkligen har kommit att bli en del av ett större och samlat arbete med planering, information, andra stödformer m.m. Många kommuner delar på &lt;NOBR&gt;SoL-verksamhet&lt;/NOBR&gt; och handläggning och utförande av stöd och service enligt LSS. Det finns en tendens att de som har rätt till stöd och service enligt LSS ses som en egen grupp, avskild från övriga personer med stödbehov. Det kan leda till att samlade former av stöd över lag- och sektorsgränser inte alltid kommer till stånd, t.ex. när det gäller stöd till barn, ungdomar och familjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Samhällets riktade stöd till funktionshindrade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Den reform inom omsorgen om funktionshindrade som genom- fördes under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft gav en delvis ny fördelning av uppgifter och därmed kostnader för dessa för de olika nivåerna i den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft14"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377215x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft96"&gt;Diagram 3.23 Kostnader för olika huvudmän och lagar år 2006 Mdkr&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td310"&gt;&lt;P class="p763 ft116"&gt;LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td53"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr61 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft116"&gt;LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td310"&gt;&lt;P class="p345 ft118"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td53"&gt;&lt;P class="p895 ft3"&gt;5 13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft116"&gt;LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td310"&gt;&lt;P class="p345 ft118"&gt;&lt;NOBR&gt;-?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td53"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td53"&gt;&lt;P class="p896 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td310"&gt;&lt;P class="p377 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p897 ft116"&gt;SoL och HSL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p898 ft116"&gt;Handikappersättning, vårdbidrag, bilstöd m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft116"&gt;Randiga cirklar = kommunalt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft187"&gt;Ljusgrå cirklar = statligt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft116"&gt;Mörkgrå cirkel = landstingens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna bearbetningar av statistik från SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft29"&gt;Andra stödformer där personer med funktionshinder ingår som väsentlig målgrupp är t.ex. arbetsmarknadsåtgärder och sjukersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Vi har främst analyserat utvecklingen för verksamheten enligt LSS och LASS men eftersom vi även ska analysera möjliga överströmningar mellan olika stödformer för funktionshindrade kommer främst kommunernas verksamhet enligt SoL och HSL för funktionshindrade att belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;Beslut enligt SoL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Kommunernas nettokostnader för insatser enligt SoL för personer under 65 år har ökat från cirka 5,5 miljarder kronor år 2002 till cirka 6,5 miljarder år 2006 i löpande priser. Detta innebär att kostnaderna varit ungefärligen oförändrade om man tar hänsyn till pris och löneökningar. Jämförelser längre bakåt i tiden försvåras av att öppen verksamhet för funktionshindrade inte skiljs från mot- svarande inom äldreomsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft14"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377216x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994 SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft96"&gt;Tabell 3.19 Antal verkställda beslut enl. SoL den första oktober varje år&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td65"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td87"&gt;&lt;P class="p344 ft155"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td313"&gt;&lt;P class="p353 ft155"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p903 ft155"&gt;Utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td436"&gt;&lt;P class="p903 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;2002–2006&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td296"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td439"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td317"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Hemtjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;14 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;19 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p904 ft154"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Särskilt boende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;5 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;5 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p904 ft154"&gt;9,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td296"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Dagverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td439"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;2 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td317"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;3 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td436"&gt;&lt;P class="p904 ft154"&gt;20,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft8"&gt;Eftersom kostnaderna varit oförändrade i fasta priser medan antalet insatser ökat visar detta på en minskning av kostnaden per insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Antalet insatser enligt SoL har ökat i likhet med antalet insatser enligt LSS och LASS. Samtidigt visar Socialstyrelsen att antalet per- soner med &lt;SPAN class="ft9"&gt;omfattande &lt;/SPAN&gt;hemtjänstinsatser har minskat sedan assistans- reformens genomförande. Under åren &lt;NOBR&gt;1993–1997&lt;/NOBR&gt; minskade antalet personer med omfattande hemtjänstinsatser (120 timmar eller mer) per månad med nästan 1 400 personer (60 procent). Även mellan åren &lt;NOBR&gt;1999–2006&lt;/NOBR&gt; minskade antalet med omfattande hemtjänst- insatser i åldrarna &lt;NOBR&gt;0–64&lt;/NOBR&gt; år.&lt;A href="#page_216"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Handikappersättning och vårdbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Personer som är sjuka eller har en funktionsnedsättning och behöver extra hjälp eller har merkostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning kan under vissa förutsättningar få handikappersättning från och med 19 till 65 års ålder. Antal mottagare av handikappersättning var 61 300 i december 2006 och kostnaderna samma år uppgick till 1 171 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Antalet personer med handikappersättning har haft en långsamt ökande trend. En av förklaringarna till detta är demografisk. En annan förklaring är att det i de flesta åldersgrupper blir allt vanligare med handikappersättning, både för män och kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vårdbidrag är en ersättning för föräldrars merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller för de merkostnader som ett barns sjuk- dom eller funktionsnedsättning ger upphov till. Antalet familjer som får vårdbidrag har ökat kontinuerligt sedan bidraget infördes. I december 2007 betalades vårdbidrag ut för cirka 43 200 barn, vilket är ungefär två procent av antalet barn i befolkningen och en fördubbling av andelen sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; En del av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans ur ett samhällsekonomiskt perspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377217x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;ökningen beror på att födelsetalen var höga i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Ytterligare en förklaring är ökad uppmärksamhet samt förbättrad utredningsmetodik kring diagnoser som ADHD, Aspergers syn- drom och autism.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kostnaderna för vårdbidrag uppgick år 2006 till 2 625 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Riksförsäkringsverket (nuvarande Försäkringskassan) gjorde under de första åren efter assistansreformen flera studier av hur handi- kappersättningen och vårdbidraget hade förändrats.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I dessa studier konstaterades att försäkringskassorna omprövade besluten om handikappersättning och vårdbidrag i anslutning till att de beviljade assistansersättning. Beviljad assistansersättning ledde med andra ord ofta till en sänkning av nivån i handikappersättningen och vårdbidraget, men det var sällan som ersättningen drogs in helt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;I drygt 40 procent av fallen sänktes vårdbidragsnivån vilket mot- svarade en minskning med cirka 30 procent räknat i hela vårdbidrag. Antalet hela vårdbidrag minskade respektive år med mellan &lt;NOBR&gt;40–50&lt;/NOBR&gt; procent. Även utbetalningarna av handikappersättning minskade, och för dem som nybeviljades assistansersättning minskade handikappersättningen från cirka 83 procent till 64 procent. Även vårdbidragets nivåer sänktes och i hela basbelopp var minskningen cirka 50 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Socialstyrelsen uppskattar att införandet av assistansersättningen har inneburit kostnadsminskningar för vårdbidrag och handikapp- ersättning motsvarade cirka 2 procent av de totala kostnaderna för assistansersättningen under respektive år.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;Färdtjänst och riksfärdtjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Personer med funktionsnedsättningar under 65 år nyttjar kom- munal färdtjänst och riksfärdtjänst i mindre omfattning än tidigare. Antalet personer med kommunala färdtjänstillstånd har minskat med 5 procent och resor med riksfärdtjänst har minskat med 21 procent under de senaste sex åren. Kostnaderna för dessa insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Riksförsäkringsverket (2002). &lt;/SPAN&gt;Vårdbidragen ökar – en kartläggning av orsakerna&lt;SPAN class="ft126"&gt;. RFV Analyserar 2002:10; Riksförsäkringsverket (2003). &lt;/SPAN&gt;Ökningen av antalet vårdbidrag – perspektiv från flera myndigheter&lt;SPAN class="ft126"&gt;. RFV Anser 2003:2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Riksförsäkringsverket (1996). &lt;/SPAN&gt;Förändring av vårdbidrag och handikappersättning vid införande av assistansersättning. &lt;SPAN class="ft126"&gt;RFV Anser 1996:6; Riksförsäkringsverket (1997).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft141"&gt;Assistansersättningens inverkan på vårdbidrag och handikappersättning åren 1995 och 1996&lt;SPAN class="ft126"&gt;. RFV Anser 1997:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;uppskattades till 530 miljoner kronor år 2006, de har varit relativt konstanta under perioden &lt;NOBR&gt;2002–2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;Bilstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Bidrag till bil kan beviljas till personer som på grund av varaktig funktionsnedsättning har stora svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Antalet nybeviljade bilstöd var 2 700 år 2006 och kostnaderna uppgick till 257 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utveckling inom andra samhällsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Sedan den nationella handlingsplanen antogs av riksdagen år 2000 har det gjorts betydande insatser för att dels samordna och utveckla myndigheternas arbete inom området, dels för att göra de offent- liga miljöerna och kollektivtrafiken tillängliga för alla. Detta arbete har år 2010 som slutmål. Arbetet gäller inte direkt stöd och service, men har stor betydelse för de sammanhang och miljöer som den som får stöd och service använder. Arbetet för ökad tillgänglighet kan minska behovet av särskilt stöd och särskild service i vissa situationer. Men det kan också öka behovet i situationer, där personer med funktionsnedsättningar tidigare inte kunnat delta och där de behöver också personligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Andra förändringar sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har också påverkat förutsättningarna för och behovet av särskilda lösningar för stöd och service. När det gäller viktiga livsområden som utbildning och förvärvsarbete finns det tecken på att personer med omfattande funktionsnedsättningar i vissa fall fått svårare att delta. Inskriv- ningen i särskolan ökade kraftigt under flera år från slutet av 1990- talet. Antalet lönebidragsanställningar har minskat under en tid, liksom antalet arbeten i Samhall för personer med t.ex. utvecklings- störning. Utvecklingen har ökat behovet av daglig verksamhet enligt LSS och – för dem som inte omfattas av personkretsen i denna lag eller har rätt till daglig verksamhet – enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;Den manuella servicen har minskat i delar av det dagliga livet sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Det gäller både i offentliga och privata tjänsteverksamheter. Ny teknik har delvis ersatt den manuella servicen också för personer med funktionsnedsättning, och överhuvudtaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft14"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;medfört många nya möjligheter till kontakter med andra och öka tillgången till information. Men det gäller inte i alla delar. Även detta har i viss mån påverkat behovet av stöd enligt LSS och SoL. Det är oklart i vilken utsträckning som t.ex. ledsagarservice enligt LSS och ledsagning eller hemtjänst enligt SoL tillgodoser dessa behov. För den som har personlig assistans kan behovet i regel tillgodoses av den personliga assistenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Inom hälso- och sjukvården har det också skett förändringar som påverkar behovet av stöd och service i det dagliga livet. Det handlar både om möjligheter att behandla skador och sjukdomar, som förlängt livslängden för många personer med funktions- nedsättningar. Men det handlar också om kortare vårdtider på sjukhus och andra vårdinrättningar och en tydlig inriktning på att långvariga former av vård och omvårdnad så långt möjligt ska tillgodoses i hemmet. Detta har ökat den tid som personer som personer med funktionsnedsättningar behöver stöd i det dagliga livet, t.ex. i ett boende eller genom personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Samtidigt som LSS trädde i kraft infördes regler i HSL om hälso- och sjukvårdens ansvar för habilitering och rehabilitering. Effekterna av detta är bara delvis kartlagda. Det kan finnas icke tillgodosedda behov av habilitering och rehabilitering bland personer med insatser enligt LSS, men detta har inte kunnat beläggas av Socialstyrelsen som nyligen haft i uppdrag att utreda frågan. Samtidigt tycks barnhabiliteringen och andra delar av hälso- och sjukvården ha blivit mer aktiv när det gäller att upptäcka och diagnostisera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ett av de handikappolitiska målen är jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Att studera levnadsförhållanden för personer med funktionshinder är en viktig metod för att mäta i vilken utsträckningen detta mål uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Allra först måste man emellertid bestämma sig för vilken kategori man avser när man talar om personer med funktionshinder. Det är viktigt att hålla i åtanke att beroende på hur man definierar gruppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft14"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377220x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p910 ft8"&gt;så varierar utfallet i undersökningar om levnadsförhållanden.&lt;A href="#page_220"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; del är det rimligt att begränsa sig till levnads- förhållanden för personer som är mottagare av stöd och service enligt LSS eller LASS. Emellertid finns få studier som specifikt har undersökt levnadsförhållanden för personer med stöd enligt LSS eller LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;Tills vidare måste en bild av de LSS- och &lt;NOBR&gt;LASS-berättigades&lt;/NOBR&gt; levnadsvillkor sättas samman av resultat från de studier som genomförts bland olika grupper av personer med funktionshinder. Dessa är i några fall flera år gamla och begränsade till vissa kommuner. I andra fall är de begränsade till vissa levnadsvillkor eller vissa medel för att uppnå goda levnadsvillkor, främst med personlig assistans. Metodologiskt har det inte varit okomplicerat att genomföra studierna, som till stor del avsett personer med omfattande kognitiva och kommunikativa funktionshinder. I några fall har svarsfrekvenserna blivit låga. Studier av levnadsvillkor hos personer med psykiska funktionshinder – utan utvecklingsstörning eller autism – saknas nästan helt. Användare av personlig assistans har uppmärksammats mer än dem som använder annat stöd och annan service enligt LSS. Det gäller särskilt dem som har assistans- ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft8"&gt;Att förbättra kunskapen om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar ingår i arbetet med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Socialstyrelsens arbete med att utveckla ett system för att löpande beskriva levnadsförhållanden för personer med olika funktionshinder kommer att innebära en viktig förbättring av underlaget om levnadsvillkor, men detta system ska vara i funktion först år 2010. I dag är underlaget splittrat. Till stor del består det av lokala uppföljningar av LSS och studier som olika handikapporganisationer genomfört bland medlemmar och andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Studier om levnadsvillkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft29"&gt;Studier av levnadsvillkor är vanliga i Sverige. Någon aktuell studie som urskiljer LSS- och &lt;NOBR&gt;LASS-berättigades&lt;/NOBR&gt; levnadsvillkor i för- hållande till den övriga befolkningens finns dock inte. Generella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Grönvik, Lars (2007). &lt;/SPAN&gt;Definitions of Disability in Social Sciences. Methodological Perspectives. &lt;SPAN class="ft65"&gt;Uppsala universitet: Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft14"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377221x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;välfärdsstudier som SCB:s &lt;NOBR&gt;ULF-undersökningar&lt;/NOBR&gt; innehåller ofta frågor om stödbehov, men ger inte någon tydlig bild av vilka stödinsatser som de svarande eventuellt har.&lt;A href="#page_221"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Flera studier om levnadsförhållanden bland personer med funktionshinder har dock utgått från &lt;NOBR&gt;ULF-frågor&lt;/NOBR&gt; för att kunna jämföra situationen för personer som definierats som funktionshindrade med befolkningen i stort.&lt;A href="#page_221"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Alla tillgängliga studier visar att levnadsförhållandena fort- farande är sämre för personer med funktionsnedsättningar än för befolkningen som helhet. Detta gäller inom i stort sett alla viktiga livs- områden: hälsa, utbildning, sysselsättning, ekonomi, sociala kontakter, medborgerligt inflytande, delaktighet i kultur- och fritids- aktiviteter, utsatthet för hot och våld. Skillnaderna är särskilt stora mellan befolkningen som helhet och personer med omfattande funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Inte heller tycks levnadsförhållandena ha förbättrats i någon större utsträckning under senare år för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Viktiga undantag tycks dock vara områden som direkt regleras i LSS och LASS, i första hand boende och självbestämmande i det dagliga livet. Det är troligt att hälsa och medellivslängd också förbättrats i dessa grupper, men det saknas tillförlitlig information om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Riksförsäkringsverket genomförde år 2002 en omfattande studie av levnadsvillkor bland personer med funktionshinder. Studien omfattade ett urval på nära 7 000 personer i åldrarna &lt;NOBR&gt;23–64&lt;/NOBR&gt; år som var beviljade assistansersättning, handikappersättning och/eller bilstöd. Svarsfrekvensen var närmare 74 procent. Resultaten visar på stora skillnader i levnadsvillkor mellan personer med funktions- hinder och totalbefolkningen. Detta gäller samtliga undersökta områden (utbildning, arbete, ekonomi, politiskt deltagande, sociala relationer, fritid samt den enskildes bedömning av sin allmänna livssituation) och även då andra faktorer som kan påverka levnad- villkoren hålls konstanta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;En större andel kvinnor än män saknade helt sysselsättning. Det beror på könsskillnader inom vad som i undersökningen kallas ”annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Sedan mitten av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ULF-undersökningarna&lt;/NOBR&gt; innehållit en fråga om tillgång till personlig assistans, men de som svarat ja på frågan har varit så få att det inte är meningsfullt att använda dessa svar som utgångspunkt för vidare analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;T.ex. Szebehely, Fritzell och Lundberg (2001). ”Funktionshinder och välfärd”&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Kommittén Välfärdsbokslut, SOU 2001:56; Riksförsäkringsverket (2003). &lt;SPAN class="ft86"&gt;Ojämlikhet i levnadsvillkor – en jämförelse mellan personer med funktionshinder och övriga befolkningen&lt;/SPAN&gt;. RFV Analyserar 2003:15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377222x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;arbete eller sysselsättning”, det vill säga arbete med lönebidrag, daglig verksamhet, skyddat arbete eller praktikplats. Andelen med arbete på den öppna arbetsmarknaden var lika låg för både kvinnor och män, 21 procent. Trots att andelen med arbete på den öppna arbetsmarknaden var lika stor för kvinnor och män hade fler kvinnor drabbats av ekonomiska svårigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;En övergripande slutsats var, enligt Riksförsäkringsverket, att mycket återstår innan de handikappolitiska målen kan anses vara uppnådda. Levnadsvillkoren är i dag inte jämlika och deltagandet i samhällslivet är lägre för personer med funktionshinder än för befolk- ningen i stort.&lt;A href="#page_222"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Med utgångspunkt från målet om jämlikhet i levnadsvillkor genomförde Socialstyrelsen i sin lägesrapport för handikappom- sorgen år 2005 en kartläggning av levnadsförhållanden för personer med funktionshinder. Kartläggningen baseras på samkörningar mellan Försäkringskassans register över personer som får assistans- ersättning, handikappersättning, vårdbidrag och bilstöd, SCB:s befolkningsregister samt Socialstyrelsens socialmedicinska databas. En slutsats i rapporten är att flertalet personer med funktions- hinder står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Personer med assistansersättning förvärvsarbetar dessutom i betydligt lägre grad än personer som har handikappersättning eller bilstöd respektive befolkningen i stort. Det är också ovanligare med sysselsättnings- åtgärder bland dem som har assistansersättning än bland personer som har handikappersättning eller bilstöd. Bland dem med assistans- ersättning har istället en dubbelt så stor andel förtidspension (numera sjuk- eller aktivitetsersättning). Av Socialstyrelsens bearbetningar framgår vidare att majoriteten bland personer med funktionshinder saknar löneinkomst. Närmare 90 procent av personerna med assistans- ersättning saknade helt löneinkomst.&lt;A href="#page_222"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Riksförsäkringsverket (2003). &lt;/SPAN&gt;Ojämlikhet i levnadsvillkor – en jämförelse mellan personer med funktionshinder och övriga befolkningen. &lt;SPAN class="ft91"&gt;RFV Analyserar 2003:15; Riksförsäkringsverket (2002). &lt;/SPAN&gt;Idé och verklighet i handikappolitiken, &lt;SPAN class="ft91"&gt;Socialförsäkringsboken 2002&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Socialstyrelsen (2006). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Handikappomsorg – lägesrapport 2005&lt;/SPAN&gt;. Socialstyrelsen har senare jämfört den ekonomiska utvecklingen för personer med traumatiska ryggmärgsskador med den för personer som vårdats för schizofreni. För den förra gruppen var utvecklingen i princip likvärdig med den övriga befolkningens. Den senare gruppen uppvisar däremot en klart sämre ekonomisk utveckling än den övriga befolkningen. Skillnaderna beror sannolikt på olika förankring på arbetsmarknaden, men också på t.ex. varierande tillgång till (arbetsinriktad) rehabilitering och hjälpmedel. Jämförelsen ger ingen information om eventuella stödinsatser. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Se Handikappomsorg – lägesrapport 2006. &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen. 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377223x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Undersökningar av enskilda gruppers levnadsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vissa undersökningar om levnadsvillkor gäller personer med en viss sorts funktionshinder. Flera sådana studier har handlat om personer med utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Magnus Tideman vid Högskolan i Halmstad har under genom- fört flera enkätundersökningar bland personer med utvecklings- störning. Några av dessa utgjorde ett led i hans arbete med en doktorsavhandling, som blev klar år 2000. I avhandlingen disku- terar han om levnadsförhållandena för personer med utvecklings- störning förbättrades under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Han avstår från en samman- fattande värdering, men noterar att det särskilt under decenniets första hälft skedde förbättringar inom boendeområdet. Framför allt drar han slutsatsen att kommunaliseringen av stödet och servicen inte bidragit till att personer med utvecklingsstörning fått levnads- villkor som är likvärdiga med befolkningens i stort. Han pekar bl.a. på att personer med utvecklingsstörning har bristande sociala nät- verk, lågt inflytande, sämre ekonomi och att de är utestängda från den normala arbetsmarknaden. Vissa könsskillnader finns. Som exempel nämns att kvinnor med utvecklingsstörning ägnar mer tid åt hushållsverksamhet, oftare har nära vänner samt har en mer inten- siv kontakt med grannar och släktingar. Fritidsvanor är också till stor del könsbundna. Samtidigt noterar Tideman vissa köns- skillnader som är till kvinnornas fördel. Det gäller framför allt deras inflytande över vardagslivet och deras tillfredsställelse med sina förhållanden. Överlag har kvinnorna mer utåtriktade liv än männen.&lt;A href="#page_223"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Andra studier om levnadsvillkor hos personer med utvecklings- störning ligger i linje med Tidemans undersökning.&lt;A href="#page_223"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft8"&gt;Särskilda studier har även gjorts om personer med dövblindhet. Utredningsinstitutet HANDUs levnadsnivåundersökning från 2005 kompletterades av en levnadsnivåundersökning bland personer med dövblindhet som HANDU genomförde på uppdrag av Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor år 2007. Under-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Magnus Tideman (2000). &lt;/SPAN&gt;Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Magnus Tideman och Bertil Jedeskog (2003). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Lika villkor? En komparativ studie av levnadsvillkoren för vuxna med utvecklingsstörning i fyra kommuner. &lt;/SPAN&gt;Wigforssgruppen för välfärdsforskning, Högskolan i Halmstad; Jessica Arvidsson &amp; Magnus Tideman (2003). &lt;SPAN class="ft141"&gt;I stort sett nöjda, men… Brukarnas erfarenheter och framtida bedömningar av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;LSS-insatserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt; i Laholms kommun. &lt;/SPAN&gt;Wigforssgruppen för välfärdsforskning, Högskolan i Halmstad; Umb- Carlsson, Õje (2005). &lt;SPAN class="ft141"&gt;Living Conditions of People with Intellectual Disabilities. &lt;/SPAN&gt;Uppsala universitet. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 89.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft14"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377224x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;sökningen genomfördes dels bland ett urval medlemmar i Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB), dels bland ett urval personer med dövblindhet som valdes ut av respektive landsting. Svarsfrekvensen var högst bland FSBD:s medlemmar, 49 procent, vilket är högre än vad som är vanligt vid enkätundersökningar bland dövblinda. HANDU antar att det inte främst är de personer som har mest grava syn- och hörselnedsättningar som har svarat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Åtta av tio svarande uppgav att de behöver hjälp med olika vardags- sysslor, vilket de framför allt får av hushållsmedlemmar, andra anhöriga, vänner och bekanta. Hjälpbehoven gäller såväl praktiska hushållssysslor som att ta del av medier och kommunikation eller att vara aktiv i samhällslivet. Omkring tre av tio säger att de behöver mer hjälp. När det gäller samhällsstöd är det främst mer ledsagning som efterfrågas; två av tio uppger att de behöver mer ledsagning. (I enkäten används termen ”ledsagarservice”, men det är oklart om det ledsagning enligt LSS eller SoL – eller i annan form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;– som de svarande syftar på.) Drygt en av tio svarande har personlig assistans, och en ungefär lika stor andel säger sig behöva mer assistans. När det gäller tolkhjälp säger mer än tre av tio svarande att det ofta eller ibland händer att de inte får tolkhjälp när det behövs.&lt;A href="#page_224"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Bidrar LSS och LASS till jämlikhet i levnadsvillkor?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;LSS och LASS är viktiga instrument för den nationella handikapp- politiken, men inte de enda pusselbitarna. För att målen om delak- tighet och jämlika levnadsvillkor ska nås krävs att handikapp- perspektivet genomsyrar alla samhällssektorer och att perspektivet beaktas i statens, landstingens och kommunernas planering. Till- gänglighet i den fysiska miljön är en viktig förutsättning, men även när det gäller information, kultur, vård och stöd, fritidsaktiviteter mm. Tillgång till arbete och utbildning är andra viktiga faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Resultaten av de olika studierna av levnadsvillkor har bara i enstaka fall direkt relaterats till de nationella målen för handikapp- politiken. De ger vissa konkreta bilder av tillgången till olika stöd- former, men det är genomgående mycket svårt att dra några slut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Utredningsinstitutet HANDU (2005). &lt;/SPAN&gt;Levnadsnivåundersökning – personer med dövblindhet svarar.Juni 2007. &lt;SPAN class="ft72"&gt;En undersökning från HANDU på uppdrag av Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor i samarbete med Föreningen Sveriges Dövblinda&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft72"&gt;; se även Utredningsinstitutet HANDU (2005). &lt;/SPAN&gt;Dövblinda personer svarar om LSS och LASS. &lt;SPAN class="ft72"&gt;En undersökning från HANDU på uppdrag av Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor i samarbete med Föreningen Sveriges Dövblinda&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft14"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377225x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td155"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td156"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;satser om vad dessa insatser betyder för jämlikheten inom olika livsområden. Ett undantag är personlig assistans, vars betydelse för självbestämmande i det dagliga livet är tydlig i de studier som omfattat sådana frågor. Men också när det gäller den personliga assistansen är det svårt att närmare säga något om dess betydelse för jämlikhet när det gäller andra livsområden, som arbete/sysselsättning och studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Utredningsinstitutet HANDU genomförde år 2005 en levnads- nivåundersökning bland rörelsehindrade, hörselskadade, döva och synskadade personer på uppdrag av De Handikappades Riksförbund (DHR), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Hörselskadades Riks- förbund (HRF) och Synskadades Riksförbund (SRF). Sammanlagt omfattade studien 1005 personer i åldern &lt;NOBR&gt;16–84&lt;/NOBR&gt; år. Resultaten visar generella problem i de studerade grupperna när det gäller hjälp- medel, individuell rehabiliteringsplan, sociala kontakter och boende. Det var en generellt lägre andel svarande som förvärvsarbetade än bland befolkningen i övrigt. Låga bruttoinkomster var vanligare bland de svarande än i den övriga befolkningen, liksom hot, våld och diskriminering. Några frågor gäller hjälpinsatser och assistans. Drygt en femtedel av de svarande medlemmarna i DHR hade personlig assistans medan andelen var betydligt lägre i de andra grupperna. Bland SRF:s medlemmar hade drygt en fjärdedel hemtjänst/hemsjukvård och en femtedel ledsagarservice. Oavsett stödinsats och funktionshinder uppgav de allra flesta av dem som ansökt om stöd att de fått precis det de ansökt om eller nästan allt. Bland DHR:s medlemmar uppgav 3 procent att de fått avstå från någon aktivitet det senaste året på grund av att de inte fått led- sagare och 5 procent på grund av att de inte fått assistans. Bland SRF:s medlemmar uppgav 3 procent att de fått avstå från någon aktivitet det senaste året på grund av att de inte fått ledsagare och ytterligare 3 procent på grund av att de inte fått assistans. Detta kan jämföras med att nästan en fjärdedel av SDR:s medlemmar uppgav att de fått avstå från någon aktivitet eftersom de inte fick tolktjänst.&lt;A href="#page_225"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft8"&gt;Det finns, förutom dessa studier, några undersökningar som utgår från personlig assistans och värdet av denna insats. Även dessa under- sökningar ger en värdefull information om vissa levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Utredningsinstitutet HANDU har nyligen genomfört en studie på uppdrag av DHR och Intressegruppen för Assistansberättigade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Utredningsinstitutet HANDU (2005). &lt;/SPAN&gt;Levnadsnivåundersökning 2005. En rapport om levnadsnivån för rörelsehindrade, hörselskadade, döva och synskadade personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377226x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvuddrag i utvecklingen av LSS och LASS sedan 1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;(IfA) bland nästan 1 000 medlemmar i förbunden. Svarsfrekvensen var 63 procent. Av de svarande hade 67 procent erfarenhet av personlig assistans och 35 procent av hemtjänst. Därutöver hade 8– 9 procent också erfarenhet av bostad med särskild service, ledsagarservice och/eller kontaktperson. Bland de assistans- berättigade uppger 98 procent att det är just assistansen som haft störst betydelse för deras livskvalitet. Av dem som ansökt om någon stödinsats hade drygt 70 procent fått precis den sökta insatsen. Nästan 40 procent som sökt en insats hade någon gång överklagat beslutet och av dessa uppger knappt en femtedel att det lett till ett mer gynnande beslut. HANDU, DHR och IfA konstaterar att svaren ger en mycket tydlig bild av hur oerhört viktig tillgången till personlig assistans är för att personer med omfattande funktions- nedsättningar ska kunna leva ett liv på jämbördig nivå med andra medborgare.&lt;A href="#page_226"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft8"&gt;En annan studie som uppmärksammar den personliga assistansen genomfördes år 2005 av Föreningen JAG. Undersökningen bygger på intervjuer med 55 assistansberättigade som valt kooperativet JAG som assistansanordnare. De intervjuade ingick i en grupp som också intervjuades 1995, vilket gör det möjligt att jämföra deras – och i viss mån deras anhörigas – levnadsvillkor över tid. Bland de vuxna intervjupersonerna har de flesta en god man, vanligtvis någon av eller båda föräldrarna. Nästan alla intervjupersoner har stora kommunikationshandikapp samt en intellektuell funktions- nedsättning. År 1993 bodde det övervägande flertalet av intervjupersonerna tillsammans med föräldrarna. Deras behov av stöd och service tillgodosågs då i stor utsträckning av föräldrarna, ofta utan ekonomisk kompensation. Samhället erbjöd framför allt stöd i form korttidsvistelse. År 2005 användes anhöriganställningar, avlösarservice och hemtjänst i princip inte av intervjupersonerna. Dessutom arbetar föräldrarna år 2005 i mindre utsträckning som assistenter än tio år tidigare. Av svaren framgår också att behovet av sjukvårdande insatser och antalet sjukhusvistelser har minskat de senaste tio åren.&lt;A href="#page_226"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Utredningsinstitutet HANDU (2007). &lt;/SPAN&gt;Rör inte min assistans – medlemmar i DHR och IfA &lt;SPAN class="ft126"&gt;svarar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Föreningen JAG (2006). &lt;/SPAN&gt;Tio år med personlig assistans. Presentation av två intervju- undersökningar med assistansberättigade, gjorda 1995 respektive 2005&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377227x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p59 ft7"&gt;4 Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Behövs LSS som rättighetslag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det finns samma grundläggande skäl till att reglera rättigheter till stöd och service för vissa personer med funktionsned- sättningar i dag som när LSS tillkom. Ytterst handlar det om att tillförsäkra personer med omfattande och varaktiga stödbehov insatser som de behöver för sitt dagliga liv och som kräver ett stabilt och långsiktigt ansvarstagande från samhällets sida. Det finns uppenbara risker för att insatserna för att tillgodose dessa behov annars kan komma att prioriteras ned.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Skillnaderna mellan LSS och SoL har på vissa punkter kommit att bli större än vad lagstiftaren förutsåg när handikappreformen genomfördes. En väl fungerande socialtjänst, som bidrar till att de handikappolitiska målen uppnås, är nödvändig för att stöd och service enligt LSS ska fungera väl. Risken är annars att de insatser som anges i LSS blir isolerade pelare som ensamma får bära upp alltför stora delar av de handikappolitiska ambitionerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;LSS ska finnas kvar som rättighetslag för personer med omfattande stödbehov till följd av stora och varaktiga funk- tionsnedsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör göra en samlad översyn av hur SoL fungerar som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen. En stor del av verksamheten enligt LSS förutsätter en väl funger- ande socialtjänst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft14"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rättigheter och skyldigheter inom det sociala området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Sedan länge har människors rätt till stöd varit ett återkommande ämne i statliga utredningar och lagar inom det sociala området i Sverige. Uppfattningarna har varierat, från att det finns en med- borgerlig rätt till socialt stöd i vissa situationer till att sådant stöd endast ska ges som ett uttryck för barmhärtighet och medkänsla. Det senare synsättet dominerade långt in på &lt;NOBR&gt;1900-talet,&lt;/NOBR&gt; innan rätten till socialt stöd blev vägledande i officiella texter. Ändå innehöll den svenska lagstiftningen vissa formella möjligheter att överklaga beslut om socialt stöd till kammarrätt eller länsstyrelse redan under mitten av &lt;NOBR&gt;1800-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft46"&gt;Socialtjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Rätten till socialt stöd fick en modern utformning i social- tjänstlagen som trädde i kraft år 1982. Lagen förenar rättigheter för den enskilde med skyldigheter för kommunerna inom ramen för en reglering som anger övergripande mål och syften med det stöd som den enskilde har rätt till. Genom biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. I fråga om ekonomiskt bistånd (försörjningsstödet) handlar det i huvudsak om en rätt till en specifik insats (pengar) och en i författning angiven norm både vad gäller rätten till nivå och till vad stödet är avsett. Ett beslut kan överprövas och domstolen kan sätta ett annat beslut i dess ställe som kommunen måste verkställa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;När det gäller bistånd till &lt;SPAN class="ft9"&gt;livsföring i övrigt &lt;/SPAN&gt;finns ingen i lagen angiven särskild insats, dvs. ingen särskild angiven rättighet. Den enskilde är fri att söka vilken insats som denne anser sig ha behov av. Det kan röra t.ex. särskilt boende, hemtjänst, ledsagning eller insatser som egentligen beviljas enligt annan författning, som t.ex. hjälpmedel. Kommunen kan emellertid göra en annan bedömning av stödbehovet och bevilja bistånd i en annan form än den sökta, t.ex. bevilja hemtjänst i stället för personlig assistans enligt SoL. Den enskilde har då möjlighet att överklaga beslutet varpå dom- stolen kan sätta ett annat beslut i dess ställe som kommunen måste verkställa. Utöver reglerna om bistånd innehåller socialtjänstlagen regler som gör kommunerna skyldiga att främja kommunmed-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft14"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;borgarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnads- villkor och aktiva deltagande i samhällslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Socialtjänstlagen följer alltså i viktiga delar traditionen med utkrävbara rättigheter. På det sättet skiljer den sig från hälso- och sjukvårdslagen, som också trädde i kraft i början av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; och som reglerar samhällets skyldigheter att erbjuda god vård på lika villkor. Här finns inga rättsliga instrument för den enskilde att kräva en viss typ av vård. Några sådana medel fanns inte heller i äldre sjukvårdslagstiftning, eller i regler som vid denna tid gällde för landstingens särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;Omsorgslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Insatser för utvecklingsstörning reglerades under lång tid på annat sätt än det övriga långvariga stödet till personer med funktions- nedsättningar. Många personer med utvecklingsstörning kom tidigt att skiljas från det lokala ansvaret för socialt stöd och vistades i stället vid de statliga hospital, som under &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; blev sinnes- sjukhus och övergick till landstingens ansvar för sjukvården i landet. Särskilda institutioner tillkom efter hand för personer med utvecklingsstörning, men det skulle dröja till &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; innan det infördes en lag som utgick från en helhetssyn på utvecklingsstördas behov av goda utbildningsmöjligheter, bostadsförhållanden, syssel- sättnings- och fritidsförhållanden, specialistinsatser samt stöd till anhöriga. Resultatet blev den omsorgslag som trädde i kraft år 1968. Lagen hade inga rättighetsinslag utan följde traditionen av renodlade skyldighetslagar inom sjukvårdsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft tillkom en ny lag för de särskilda omsorgerna, som då tydligt även kom att avse personer med förvärvade hjärnskador och personer med vad som kallades barn- domspsykos. Det handlar om den omsorgslag som beslutades av riksdagen år 1985 efter flera års utrednings- och beredningsarbete. Den nya omsorgslagen fick en helt annan karaktär av rättighetslag än den tidigare omsorgslagen. I princip blev regleringen likadan som den som nu finns i LSS. Den nya omsorgslagen hade en särskilt avgränsad personkrets, en lista på insatser och en formu- lering om att den enskilde har rätt till insats om dennes behov inte redan är tillgodosett på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft29"&gt;Den speciella rättighetskonstruktionen förklaras eller motiveras knappast alls i förarbetena till 1985 års omsorgslag. Möjligen går&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft14"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;det att tolka omsorgsutredningen och det föredragande statsrådet så att dessa vill markera att de som omfattas av lagen ska ha en rättighetslagstiftning som motsvarar den nyligen införda SoL, även om det i huvudsak var landstingen som skulle vara huvudmän för de insatser som angavs i lagen. Lagstiftaren var vid denna tidpunkt inte beredd att föra över det samlade huvudmannaskapet från landstingen till kommunerna, men ville – som ett led i sina normaliseringssträvanden – markera att omsorgslagens personkrets skulle vara likställd med andra medborgare vars stöd och service reglerades i SoL. Att rättighetskonstruktionen i omsorgslagen på viktiga punkter kom att skilja sig från den i SoL nämns inte i förarbetena. Det är därför svårt att bedöma lagstiftarens avsikt på denna punkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft46"&gt;LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I förarbetena till LSS spelar diskussionen om rättigheter och skyldigheter en viktig roll. Den nya lagen beskrivs genomgående som en rättighetslag med högt ställda ambitioner när det gäller den enskildes tillgång till stöd och service och möjligheter till inflyt- ande och självbestämmande. Att personer med funktionshinder ska omfattas av en särskild rättighetslag är en ideologisk huvudfråga i förarbetena. Resultatet blev en lag som till stor del bygger vidare på omsorgslagens juridiska konstruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Skillnaderna mellan 1985 års omsorgslag och LSS betonas dock i förarbetena till den senare lagen. Det gäller både rättighets- konstruktionen och de insatser som beslutats enligt de båda lagarna. Erfarenheterna av omsorgslagen bedömdes vara positiva. SoL bedömdes däremot inte under sin första år ha varit tillräcklig för att säkerställa tillräckliga och relevanta stödinsatser till personer med omfattande och varaktiga behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;LSS blev dock inte enbart en rättighetslag. Precis som SoL förenar den rättigheter för den enskilde med skyldigheter för huvudmannen, även om balansen mellan dessa delar är en annan. Skyldigheter för kommunen anges i 15 §, där kommunernas sär- skilda uppgifter i samband med bl.a. planering och information anges. Motsvarande skyldigheter fanns för övrigt för landstingen i 1985 års omsorgslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft14"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;Enligt 10 § LSS kan den enskilde begära att få en individuell plan, men detta är inte formulerat som en rättighet på samma sätt som de insatser som anges i 9 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Avgifter kan bara i vissa fall tas ut för stöd och service enligt LSS. Enligt 19 § LSS ska kommunen, om den tar ut avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter, se till att den enskilde få behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Av regeringens prop. 1992/93:159 framgår att det är en viktig handikappolitisk princip att människor inte ska ha merkostnader till följd av funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;LSS som rättighetslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Särreglering eller generella rättigheter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Införandet av rättigheterna i omsorgslagen och LSS har åtföljts av diskussioner om för- och nackdelar med att i särskild lagstiftning reglera rättigheter för en viss grupp personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I omsorgslagens förarbeten betonas att lagen ska vara en ”pluslag” till SoL och HSL, som säkerställer ett visst stöd åt dem som omfattas av lagens personkrets men inte ersätter någon annan lag inom området. I prop. 1984/85:176 anför det föredragande statsrådet om den nya lagen att den ska komplettera samhällets övriga stöd. Statsrådet framhåller att förslaget till ny omsorgslag främjar en utveckling som i förlängningen bör kunna göra det möjligt att undvara särreglering för lagens personkrets. Bakom den formuleringen låg en diskussion om huruvida den nya lagen även skulle avse en betydligt större grupp än vad som blev fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Handikapputredningen för i sitt förslag till LSS fram en liknande tanke. Utredningen konstaterar att det under slutet av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; blivit nödvändigt med en särskild rättighetslag för personer med omfattande funktionshinder. En bit in på nästa sekel borde det dock vara möjligt att tillförsäkra alla personer med stödbehov motsvarande rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;I regeringens prop. 1992/93:159 relateras LSS inte till någon allmän långsiktig utveckling. Det föredragande statsrådet konstaterar att lagar och verksamheter principiellt bör vara så heltäckande att de tillgodoser även sådana särskild behov som funktionshinder kan medföra. Enligt statsrådet behövdes det dock en särskild lag- stiftning för att stärka svårt funktionshindrades ställning i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft14"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Principiella synpunkter på rättighetslagar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det finns ingen exakt definition av vad som är en rättighetslag eller hur entydiga som rättigheterna ska vara. I princip innehåller rättighetslagar definierade och för enskilda personer utkrävbara förmåner. Rätten till dessa avgörs av om det föreligger vissa i lagen angivna förutsättningar. Det viktiga är att den person som söker förmånen uppfyller vissa kriterier. Syftet med förmånen är mindre i fokus, och förutsätts i princip uppnås om rätt kriterier är formulerade för rätt sorts stöd till rätt grupp personer. Beslut enligt rättighetslagar kan överklagas. Överprövande myndighet har befogenhet att sätta ett nytt beslut i det överklagades ställe som beslutsfattande myndighet måste följa (förvaltningsbesvär).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Det är dock inte helt enkelt att kategorisera lagar efter indelningen i skyldighets- och rättighetslagar. Förmåner som t.ex. barnbidrag, vårdbidrag, personlig assistans enligt LASS (som alla brukar beskrivas som socialförsäkringar) och de tio insatserna enligt LSS anses allmänt uppfylla de rättsliga kraven för att kunna kategoriseras som rättigheter. Den som uppfyller vissa i lagarna angivna kriterier har rätt till insatsen. Inte ens de rena rättighets- lagarna är dock till sin konstruktion helt jämförbara. När det gäller barnbidrag finns en fastställd summa. I fråga om vårdbidrag finns det flera olika fastställda nivåer som bedöms individuellt. Personlig assistans ska enligt LSS och LASS beviljas i en omfattning som bedöms helt individuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;En generell diskussion om rättighetslagarnas roll inom välfärds- området finns i Ansvarskommitténs slutbetänkande (SOU 2007:10). Ansvarskommittén konstaterar att en rättighetslagstiftning, ur ett systemperspektiv, utgör en speciell form av statlig styrning av kommunal verksamhet. Den rättighetslagstiftning som finns har tillkommit för att skydda särskilt utsatta grupper som t.ex. funktions- hindrade. Ofta har uppenbara välfärdsbrister legat bakom denna typ av bestämmelser. Med en rättighetslagslagstiftning blir relationen mellan individen och kommunen mer direkt och närmast av privaträttslig karaktär. Från kommunalt håll framförs ofta kritik mot rättighetslagstiftning. Kritiken går framför allt ut på att staten borde ikläda sig ett samlat finansieringsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;Ansvarskommittén skriver att en långt driven utveckling mot fler rättighetsbaserade välfärdstjänster skulle innebära att det svenska systemet med decentraliserat kommunalt ansvar skulle förändras i grunden, med effekter i det samlade finansierings- och styrnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;systemet. Även förutsättningarna för ansvarsutkrävande och för medborgarnas samlade relation till det offentliga skulle ändras. Ansvarskommittén menar dock att de begränsade inslag av rättighets- lagsbaserad lagstiftning som i dag finns knappast kan sägas ha förändrat denna relation i stort. Det finns därför anledning att inte tunna ut denna lagstiftningsform genom att utvidga den till stora grupper. Det finns också anledning att noga pröva att ingen oskälig övervältring av kostnader på kommunnivå sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Forskning och andra studier av LSS som rättighetslag refereras i kapitel 3. Där framgår det att forskare uppmärksammat vissa oklarheter i lagen, inte minst i förhållande till SoL, samtidigt som de pekat på att den haft stor betydelse för många av dem som omfattas av personkretsen i LSS. Sammanställningar av över- klaganden och ändringar i länsrätter visar också på en betydande aktivitet i domstolarna när det gäller tillämpningen av LSS och LASS, se bilaga &lt;NOBR&gt;10–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;En samlad lagstiftning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Enligt direktiven ska &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; beskriva för- och nackdelar med en samlad lagstiftning om stöd och service av det slag som nu regleras i LSS. Den samlade lagstiftningen ska, enligt direktiven, kunna omfatta krav på samverkan mellan huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Frågan om en samlad lagstiftning inom detta område har bara diskuterats i begränsad utsträckning. I förarbetena till LSS berörs den knappast alls. Svenska Kommunförbundet tog år 1998 fram ett principiellt förslag om en samlad lag. Förslaget innebar en kombi- nation av LSS och SoL, med en revidering av både de rättigheter som anges i LSS och de som anges i SoL. Svenska Kommun- förbundet slutade senare att driva dessa frågor och har inte åter- kommit i frågan om en samlad lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Flera svårigheter är förknippade med att uppgiften att beskriva för- och nackdelar med en samlad lag. Det finns minst tre möjliga varianter av en samlad lag som skulle kunna omfatta stöd och service för personer med omfattande och varaktiga stödbehov:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;LSS och SoL i en samlad lag om socialt stöd för hela befolkningen och med en särskild del om stöd för personer med omfattande och varaktiga stödbehov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft14"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;LSS, delar av SoL och eventuellt delar av HSL och andra lagar i en samlad lag om stöd till personer med funktionshinder och med en särskild del om stöd för personer med omfattande och varaktiga stödbehov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;LSS, delar av SoL och eventuellt delar av HSL och andra lagar i samlad lag för personer med omfattande och varaktiga stöd- behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Det skulle i samtliga dessa fall i princip vara möjligt att behålla dagens rättighetskonstruktion i LSS, men också att ändra den i något avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Att beskriva och analysera de olika typerna av samlad lagstiftning är ett omfattande arbete. Även om uppgiften ingår i kommitténs direktiv är den knappast möjlig att genomföra enbart utifrån en översyn av LSS. En samlad lagstiftning skulle t.ex. kunna skilja på tre nivåer: en generell befolkningsnivå, där ansvaret handlar om samhällsplanering, förebyggande och uppsökande verksamhet; en nivå för bistånd för mer eller mindre temporära behov, t.ex. för försörjning, mindre omfattande serviceinsatser för äldre personer eller mer omfattande vård- och omsorgsbehov under livets slut- skede; och en nivå för omfattande och varaktiga stöd- och service- insatser av det slag som nu regleras i LSS samt eventuellt andra former av stöd för yngre och/eller äldre personer med funktions- hinder. En sådan lösning skulle skapa ett tydligt sammanhang mellan de olika syften, mål, krav och regleringar som i dag finns på det sociala området. På sätt och vis skulle denna lösning bli en sorts motsvarighet till den prioritering av olika hälso- och sjukvårdbehov som finns i HSL sedan några år tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;För en fortsatt diskussion av denna och liknande lösningar krävs det en samlad diskussion om bl.a. målformuleringar och gräns- dragningar mellan alla de olika grupper som nu nämns i SoL. Detta ligger långt utanför &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; mandat. Under de omständlig- heterna är det knappast meningsfullt att närmare gå in på för- och nackdelar med en samlad lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft14"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft46"&gt;Tillämpningen av LSS ger ett stort utrymme för tolkning och variation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Rättigheterna i LSS motiveras i lagens förarbeten utifrån en idé om att den enskilde med viss automatik ska få tillgång till det stöd och den service som denne har rätt till. Utrymmet för ekonomiska överväganden ska minimeras, liksom spelrummet för utomstående expertbedömningar om att någon annan insats vore bättre än den som den enskilde är berättigad till. Huvudmän och andra myndig- heter blir, med en sådan utgångspunkt, mer av verkställare av rättigheten än en aktiv part som föreslår och överväger alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Samtidigt är LSS också skriven så att det ofta krävs relativt omfattande utredningar och bedömningar för att ansvariga huvud- män ska kunna ta ställning till den enskildes rättigheter. Det gäller personkretstillhörighet, behovets omfattning och i vilken utsträckning som det kan tillgodoses med den insats som den enskilde ansökt om. Huvudmannans roll blir därför ofta betydligt större än vad den enskilde förväntar sig. Huvudmännen strävar också efter att hantera sitt ansvar enligt LSS inom övergripande krav på budget- balans och god ekonomisk hushållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Eftersom lagstiftaren har valt att inte alltid vara exakt eller uttömmande i de krav som anges i lagen blir bedömningarna ibland skiftande och osäkra. Det finns ett betydande gap mellan lagstift- ningen och tillämpningen som bara i liten utsträckning fyllts ut med normering, praxis och kunskapsunderlag sedan LSS trädde i kraft. I detta mellanrum har i stället lokala riktlinjer, tumregler och praktiker utvecklats. Dessa står ibland i strid med lagen, men ryms många gånger i det relativt stora spelrum för tolkningar som lagen och dess förarbeten har öppnat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Lagen ger inget särskilt utrymme för enskilda, huvudmän och utförare att väga in effektivitets- och resurshushållningsfrågor när det gäller stöd och service enligt LSS. Ofta uppfattas den som en barriär mot sådana överväganden. De oklara kvalitetskraven öppnar dock möjligheter för huvudmän och utförare att påverka både innehåll och kostnader för olika insatser enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft29"&gt;En viktig aspekt på rättigheterna i LSS är deras knytning till vissa angivna stöd- och serviceinsatser. Denna lösning har flera tydliga fördelar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft14"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För den enskilde ger insatserna, tillsammans med rättighetens utformning i LSS, en säkrare tillgång till omfattande och varaktiga stödinsatser med mer förutsägbara inriktningar än stöd enligt SoL, förutsatt att de har behov som kan tillgodoses genom just de insatser som anges i lagen. Listan med insatser underlättar för den enskilde att själv avgöra vilket stöd som svarar mot de egna behoven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;För huvudmän som ansvarar för beslut, finansiering och verk- ställighet ger insatserna en klar bild av vilket stöd som lagstiftaren anser måste tillgodoses och på vilket sätt under alla förhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;För utförare ger insatserna en specificering av vilka tjänster som ska tillhandahållas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;För lagstiftaren ger insatserna konkreta hållpunkter för upp- följningar och tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Det är dock svårt att i lag ange avgränsade stödinsatser som svarar mot de skiftande och föränderliga behoven hos de personer som omfattas av lagens personkrets. Insatserna kan lätt bli fyrkantiga och statiska. Lagstiftaren har garderat sig mot denna risk i LSS genom att beskriva flera av insatserna så vagt att deras innehåll kan variera relativt mycket mellan huvudmän och utförare. Detta har minskat förutsägbarheten i det stöd som en viss insats innebär. Följden har blivit en relativt stor flexibilitet, men också osäkerhet bland enskilda och huvudmän om vilken grad av likvärdighet som insatser enligt LSS ska motsvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;En annan viktig aspekt på rättigheterna i LSS är den enskildes möjligheter att ansöka om en viss insats utan att huvudmannen kan anvisa ett alternativ till denna insats, under förutsättning att behovet inte redan är tillgodosett på annat sätt. Den enskildes val av insats kan dock begränsas i praktiken. LSS säkerställer inte att alla insatser i praktiken utgör verkliga alternativ i alla delar av landet. Väntetider till boenden och variationer i kvalitet kan t.ex. påverka den enskildes bedömning av vilken insats som bäst svarar mot de egna behoven. Det finns inte heller några regler som säkerställer att andra lösningar – inom socialtjänsten liksom i andra delar av samhället – utvecklas och är tillgängliga så att behovet av särskilda lösningar för t.ex. utbildning, boende och sysselsättning minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft14"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377237x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p942 ft46"&gt;För många är LSS ett nödvändigt redskap för att uppnå de handikappolitiska målen – men det får inte bli det enda redskapet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Den övergripande frågan för &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; arbete är hur LSS fungerar som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;De nationella målen för handikappolitiken är en samhälls- gemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Tre arbetsområden är särskilt prioriterade i arbetet med att uppnå dessa mål fram till år 2010. Dessa områden innebär att regeringen ska arbeta för att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder, förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder samt att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Handikappolitiken omfattar både sektorsövergripande insatser som ryms inom så gott som alla politikområden och individ- inriktade insatser som regleras i bl.a. LSS, SoL och HSL samt lagar och förordningar inom socialförsäkringsområdet och arbetslivet. Som framgår av &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; direktiv är samspelet mellan dessa delar av handikappolitiken viktigt. Utformningen av olika stöd- insatser för personer med funktionshinder och samverkan mellan dessa kan vara avgörande för om målen om full delaktighet och jämlikhet kan uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;När det gäller individinriktade insatser enligt LSS har detta sam- spel varit en del av de bärande idéerna med lagstiftningen. Det första förslaget till LSS kom från 1989 års Handikapputredning, som även lämnade förslag på inriktningen på handikappolitikens generella delar. Handikapputredningen markerade att dess arbete skulle ses som en helhet. Den framhöll vikten av regelbundna utvärderingar – med brukarmedverkan – för att ge svar på frågan om den aktuella avvägningen mellan individinriktade och generella insatser präglas av helhetssyn och är ändamålsenlig efter brukarnas behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft29"&gt;En analys av LSS som redskap för att uppnå de handikapp- politiska målen måste utgå från ett funktionshinderperspektiv.&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsens terminologiråd rekommenderar att termen handikapp inte längre används.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td441"&gt;&lt;P class="p18 ft72"&gt;I stället bör termen funktionshinder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td442"&gt;&lt;P class="p19 ft72"&gt;användas som beteckning på begränsning som en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td441"&gt;&lt;P class="p18 ft72"&gt;funktionsnedsättning innebär för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td442"&gt;&lt;P class="p19 ft72"&gt;en person i relation till omgivningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr62 td441"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td442"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377238x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Med ett sådant perspektiv blir den centrala frågan varför en funk- tionsnedsättning innebär en begränsning för en person i relation till omgivningen och hur begränsningen kan tas bort eller förebyggas med generella åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;För att kunna säga något om LSS i förhållande till de handikapp- politiska målen behövs därför en nyanserad bild av varför olika per- soner behöver individinsatser för att ha nytta av handikappolitikens generella delar och samhällsutvecklingen i övrigt. Det behövs också kunskap om olika individinsatser i praktiken bidrar till detta, och vad eventuella brister beror på. Omvärlden måste inkluderas i verk- samhetsanalysen, som Socialstyrelsen skriver i sin senaste lägesrap- port om funktionshinderområdet.&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I förhållande till de handikappolitiska målen är det givetvis positivt för den som har insats enligt LSS att tillförsäkras stöd och service i den omfattning som behövs enligt de syften, mål och krav som anges i lagen. Men det finns också problem med lagens kon- struktion i förhållande till andra lagar och samhällsområden som kan vara till nackdel för den enskilde:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Rättighetskonstruktionen i LSS kan bidra till att den som omfattas av personkretsen inte alltid får tillgång till andra alternativ eftersom denne annars ändå har rätt till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; LSS driver i första hand fram individuellt stöd som kompensation för han- dikappande brister i samhället och inte åtgärder av dessa. Det kan t.ex. gälla daglig verksamhet i förhållande till annan syssel- sättning och ledsagning i förhållande till fysisk tillgänglighet. På det sättet kan rättighetskonstruktionen i LSS bidra till ett glapp mellan dessa delar av handikappolitiken. Effekten kan bli att den enskilde i vissa fall får sämre möjligheter att leva som andra, t.ex. att genom att arbeta eller genom att klara delar av vardagslivet utan stödinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;De preciserade rättigheterna i LSS leder också lätt till en foku- sering på tillgången till de insatser som anges i lagen och omfatt- ningen av dessa. Det blir inte samma uppmärksamhet på insats- ernas kvalitet och deras betydelse för att uppnå de övergripande syften och mål som anges i LSS och den nationella handlings- planen för handikappolitiken. Insatsfokuseringen kan också leda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft126"&gt;Funktionsnedsättning betecknar, också enligt Socialstyrelsens terminologiråd, nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen (2008). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p945 ft8"&gt;till att uppföljningar och tillsyn främst handlar om tillgång till dessa och inte om kvalitet och resultat i förhållande till lagens syften och mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Lagen utgår från att den enskilde i praktiken saknar de möjlig- heter som andra har att under en längre tid försörja sig genom lönearbete och riskerar därför att konservera en sådan före- ställning om alla i lagens personkrets.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;För huvudmän och utförare innebär en rättighetslag som LSS en tydlig signal från lagstiftaren om uppgifter som alltid måste lösas i den egna verksamheten. Det innebär också att lagen begränsar möjligheterna till egna prioriteringar och skiftande ekonomiska förutsättningar. Genom att lagens syften, mål och insatser är relativt vagt beskrivna är dessa möjligheter i praktiken ändå relativt stora. Det leder i sin tur till att huvudmän, utförare och personal inte alltid vet vad LSS kräver av dem i den dagliga tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;För domstolar, som inte sällan får avgöra ärenden där det finns olika uppfattningar om vad lagen kräver, ger LSS ett på flera sätt tydligare regelverk än SoL. Ändå kan det vara svårt för olika domstolar att tillämpa LSS på ett tydligt och enhetligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;För samhället i stort innebär LSS en tydlig markering av de värderingar som lagen bygger på. För praktiskt taget alla människor i Sverige har lagen också medfört att människor med omfattande stöd- och servicebehov blivit synliga och delaktiga på ett annat sätt än tidigare i det dagliga livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;LSS behövs fortfarande som rättighetslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Vi föreslår att LSS ska finnas kvar som rättighetslag för personer med omfattande stödbehov till följd av stora och varaktiga funktions- nedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det finns samma grundläggande skäl till att reglera rättigheter till stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättningar i dag som när LSS tillkom. Ytterst handlar det om att tillförsäkra personer med omfattande och varaktiga stödbehov insatser som de behöver för sitt dagliga liv och som kräver ett stabilt och långsiktigt ansvarstagande från samhällets sida. Det finns uppenbara risker för att insatserna för att tillgodose dessa behov annars lokalt och vid vissa tillfällen kan komma att prioriteras ned till förmån för andra insatser från samhällets sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft14"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;LSS behövs därför även i fortsättningen som rättighetslag för stöd och service för personer med omfattande stödbehov till följd av varaktiga funktionsnedsättningar som förorsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Som rättighetslag är LSS ovanlig på det sociala området i Sverige eftersom den förenar preciserade insatser för en angiven personkrets med relativt stort utrymme för individuella behovsbedömningar och för huvudmän och utförare att utforma insatserna efter olika förutsättningar. Resultatet har blivit en rik och varierad verksamhet, men också osäkerhet om vad rättigheterna står för och spänningar mellan berörda intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;För den fortsatta tillämpningen av LSS, och för utvecklingen av stödet och servicen enligt lagen, är det viktigt med genomtänkta och väl fungerande former för normbildning, praxis och kunskaps- och metodutveckling. Om detta inte fungerar kan lagens legitimitet hotas på grund av alltför stora och omotiverade variationer i tolkningen av de rättigheter som anges i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Ett ställningstagande för LSS som fortsatt rättighetslag innebär inte ett generellt ställningstagande för preciserade rättigheter när det gäller socialt stöd och service. LSS är avsedd för en mycket begränsad grupp personer med särskilda behov. Den ryms tydligt inom det utrymme för preciserad rättighetslagstiftning som Ansvarskommittén angivit utan att balansen mellan rättighets- och skyldighetslagar inom det sociala området förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Kommittén ska också beskriva för- och nackdelar med en samlad lagstiftning för bl.a. de insatser som anges i LSS. Det finns minst tre möjliga varianter av en samlad lag som skulle kunna omfatta stöd och service för personer med omfattande och varaktiga stödbehov: (1) LSS och SoL i en samlad lag om socialt stöd för hela befolkningen och med en särskild del om stöd för personer med omfattande och varaktiga stödbehov. (2) LSS samt delar av SoL, HSL och eventuellt även andra lagar i en samlad lag om stöd till personer med funktionshinder och med en särskild del om stöd för personer med omfattande och varaktiga stödbehov. (3) LSS samt delar av SoL, HSL och eventuellt även andra lagar i en samlad lag för personer med omfattande och varaktiga stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;En analys av för- och nackdelar med en samlad lag kräver således en bredare diskussion också om stödformer som inte ingår i LSS och om avgränsningar mellan olika personer och grupper som behöver socialt stöd. En sådan diskussion ligger utanför kommitténs uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft14"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377241x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;På längre sikt, t.ex. i anslutning till att de nationella målen för handikappolitiken följs upp år 2010, är det angeläget med en samlad analys av i vilken utsträckning som olika lagar och stödformer bidrar till att de nationella målen uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft46"&gt;SoL bör ses över som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Vi föreslår också att regeringen gör en samlad översyn av hur SoL fungerar som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen. En stor del av verksamheten enligt LSS förutsätter en väl fungerande socialtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;LSS är avsedd att vara en ”pluslag” till SoL. Skillnaderna mellan de båda lagarna har på vissa punkter kommit att bli större än vad lagstiftaren förutsåg när handikappreformen genomfördes. En väl fungerande socialtjänst, som bidrar till att de handikappolitiska målen uppnås, är nödvändig för att stöd och service enligt LSS ska fungera väl. Risken är annars att de insatser som anges i LSS blir isolerade pelare som ensamma får bära upp alltför stora delar av de handikappolitiska ambitionerna. Det finns också en risk att SoL av vissa grupper i samhället snarare kan komma att uppfattas som en ”minuslag” till LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;LSS – en lag om sociala tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;LSS är, och ska vara, en rättighetslag för sociala tjänster som kompletterar SoL utan att ersätta eller inskränka den. Varken SoL eller LSS är, eller ska vara, lagar för tvångs- och begränsningsåtgärder som riktas mot den enskilde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;I förhållande till den enskildes behov och förväntningar kan ett långt drivet stuprörstänkande, med tydligt avskilda samhälls- sektorer, vara problematiskt. Det finns skäl att varna för sådana effekter även i fråga om LSS. Samtidigt kräver en rättighetslag av detta slag avgränsningar mellan individer, insatser och ansvariga myndigheter. Utan sådana avgräns- ningar förlorar rättigheterna sitt värde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft14"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377242x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p953 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;De sociala tjänsterna omfattar inte sådana insatser för den enskilde som regleras i andra lagar än LSS och SoL. Stöd och service enligt LSS måste kunna avgränsas på ett sätt som gör det möjligt för den enskilde att veta vad rättigheterna står för. Det är också viktigt för att den enskilde inte ska bli utan andra relevanta insatser med hänvisning till att dessa kan rymmas inom LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;De sociala tjänsterna ska inte inskränkas till en ekonomisk ersättning som betalas till den enskilde och hanteras av en tredje part som inte omfattas av uppföljnings- och kontrollsystem för kvalitet och kostnader. Ett statligt huvudmannaskap för någon eller några &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; ska inte betyda att dessa faller utanför den sociala tillsynen och effektiva åtgärder för en ändamålsenlig användning av utbetalad ersättning och mot felaktiga utbetalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Beskrivningar och analyser av LSS måste ta hänsyn till de varierande behoven hos de personer som har rätt till insatser enligt lagen. Det gäller bl.a. skillnader mellan de som behöver renodlad service och de som önskar och behöver ett långsiktigt och kvalificerat stöd. Med ett funktionshinder- perspektiv på LSS måste dessa behov hela tiden ses i relation till varför en person med en funktionsnedsättning behöver stöd och/eller service enligt en särskild lag för att kunna leva som andra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Avsaknaden av handläggningsregler i LSS är en brist som kan innebära en försvagning av den enskildes rätt enligt lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regleringen av de insatser och uppgifter som nu anges i LSS och LASS samlas och förtydligas i en lag så att det inte ska råda någon tvekan om stödets och servicens karaktär av sociala tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör skyndsamt utreda en särskild reglering av skyddsåtgärder i verksamheter med stöd, service, omsorg och omvårdnad för personer med funktionsnedsättningar. Utgångs- punkten bör vara att dessa åtgärder inte ska ske med stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft14"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377243x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p961 ft8"&gt;enligt LSS eller SoL, men inte heller i en gråzon där åtgärderna saknar laglig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det bör införas en regel i LSS som ger den enskilde rätt att få företräde inför nämnden i ett ärende som rör myndighets- utövning gentemot denne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör överväga att införa handläggningsregler i LSS för att stärka den enskildes rätt enligt lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Vad är stöd och service?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Stöd och service – några reflektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Termerna stöd och service har en grundläggande betydelse i LSS, men beskrivs inte närmare i lagen eller dess förarbeten. Tvärtom används de där ibland som synonymer och ibland som beteckningar för insatser med olika inriktning eller innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det är knappast meningsfullt att försöka fastslå någon entydig innebörd av termerna. De hör mera till vardagsspråket än till en strikt juridisk eller professionell begreppsapparat. Ytterst är det kanske också detta som gör termerna till värdefulla markörer av ett perspektiv på den enskilde som medborgare bland andra och inte som omhändertagen av samhället för vård eller behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;För en bättre förståelse av LSS i förhållande till de nationella målen för handikappolitiken är det ändå viktigt att uppmärksamma de skillnader som finns mellan åtminstone mer kvalificerat per- sonligt stöd och mer renodlad service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Service associerar, enligt bl.a. Nationalencyklopedin och Svenska Akademiens Ordbok, till betjäning av kunder men också till löpande underhåll. (Ordet kommer från det latinska ordet för slav, ”servus”.) På det sociala området handlar service i första hand om praktisk hjälp i eller utanför hemmet, där god kvalitet i hög grad handlar om ett kundperspektiv med betoning på förmågan att arbeta på den enskildes uppdrag. Särskilda kunskaper om funktionsnedsättningar eller metoder för omvårdnad och utveckling av den enskildes för- måga kan i det sammanhanget uppfattas som ett hinder för den enskilde att själv bestämma över servicen. Så länge den enskilde själv har goda möjligheter att bestämma över servicen kan den handla om punktvisa insatser med kort framförhållning, där utföraren i princip är utbytbar. Service är inte behandling. God service, med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft14"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;valfrihet och självbestämmande, kan dock påverka den enskildes livssituation som helhet positivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Stöd kan användas som en synonym till service, men har ofta också en mer speciell betydelse. Stöd kommer av verbet ”stödja”, som syftar på möjligheter att hålla sig uppe genom att luta sig mot någon eller något. I sociala sammanhang associerar stöd ofta till mer kvalificerade insatser som utgår från den enskildes behov, men som också kräver kunskaper om funktionsnedsättningar samt lång- siktighet och kontinuitet för att stärka den enskildes själv- bestämmande och möjliggöra utveckling inom olika områden. Inte sällan kan ett väl fungerande stöd ligga nära habilitering och rehabilitering och långsiktigt minska behovet av andra individ- insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;En slutsats av detta är att beskrivningar och analyser av lagen måste ta hänsyn till de varierande behoven hos de personer som har rätt till insatser enligt LSS. Med ett funktionshinderperspektiv på LSS måste dessa behov hela tiden ses i relation till varför en person med en funktionsnedsättning behöver stöd och/eller service enligt en särskild lag för att leva som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Förhållande till omvårdnad och omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Medan stöd och service tydligt markerar en skillnad gentemot vård och behandling så är förhållandet till vissa andra termer inom det sociala området oklart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Två sådana termer är omvårdnad och omsorg. Inte heller dessa är entydigt definierade i lagstiftning, förarbeten eller annan officiell text. Tvärtom används de ofta, precis som stöd och service, som allmänt hållna markörer av perspektiv och ambitionsnivåer. Omvård- nad används dessutom ofta i en mer tydligt medicinsk mening inom hälso- och sjukvården än inom socialtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Service beskrivs ibland som motsatsen till omvårdnad. Omvårdnad ingår dock i flera av de insatser som anges i LSS, t.ex. boende och personlig assistans. Dessutom finns det en nästan orda- grann överensstämmelse mellan flera av de grundläggande behov som krävs för rätt till personlig assistans enligt LSS och innehållet i den omvårdnad som enligt SoL kan ingå i hemtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Att ordet omsorg – som annars är ett allmänt omfattad honnörs- ord inom det sociala området – blivit svårt att använda i förhållande till LSS beror till stor del på historiska faktorer. I stället för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;omfattas av den &lt;SPAN class="ft9"&gt;allmänna &lt;/SPAN&gt;omsorgen om människor med stödbehov kom huvuddelen av dem som omfattas av personkretsen i LSS att under lång tid skrivas in i &lt;SPAN class="ft9"&gt;särskilda &lt;/SPAN&gt;omsorger, vid sidan av det övriga samhällslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Det finns goda skäl att vara försiktig med språkbruket när det gäller förhållandet mellan stöd, service, omvårdnad och omsorg. Risken för missförstånd är betydande. Inte minst måste de betyd- elser som olika ord har laddats med genom historiska erfarenheter respekteras. Ett ansvarsfullt språkbruk kräver också att orden används med hänsyn till att &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; är sammansatt och varierat, och att det rymmer flera olika berättigade behov och intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Sociala tjänster och andra sektorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Av förarbetena till LSS framgår att lagen är avsedd att bygga vidare på den grund som SoL utgör för sociala tjänster. Ett tydligt uttryck för denna strävan är beskrivningen av LSS som ”pluslag” till SoL. Utformningen av huvudmannaskapet för insatser enligt LSS får också tolkas som ett uttryck för lagstiftarens vilja att förändra landstingens särskilda omsorger till kommunala sociala tjänster. Flera insatser i LSS har dessutom motsvarigheter i det stöd och den service som kommunerna beslutar om enligt SoL, t.ex. boende, ledsagning, avlösning och dagverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;På flera sätt har det dock uppkommit oklarheter om det samhälls- område som regleras i LSS. Två av lagens insatser finns nära eller inom andra samhällsområden. Dels handlar det om råd och stöd, som landstingen ansvarar för och där gränsdragningen mot behandlingsmoment enligt HSL diskuterats sedan LSS trädde i kraft. Dels handlar det om personlig assistans, där den statliga assistansersättningen faller under socialförsäkringslagens generella bestämmelser. Oklarheten har förstärkts av terminologin, där stöd och service utan grund i lagar och förarbeten ibland kan uppfattas som något väsensskilt från de sociala tjänster som regleras i SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;De mest långtgående konsekvenserna har kanske förhållandet mellan LSS och socialförsäkringsområdet kommit att få. Dessa gäller, som framgått, personlig assistans som finansieras med assistansersättningen enligt LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft29"&gt;Begreppet socialförsäkring har avgränsats med utgångspunkt i hur trygghetssystemen administreras. Däribland finns sådana som kallas för försäkring men också andra bidragssystem. De förmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft14"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;som administreras av Riksförsäkringsverket, Premiepensions- myndigheten och de allmänna försäkringskassorna utgör därmed socialförsäkringsförmåner (prop. 1998/99:119 s. &lt;NOBR&gt;74–76).&lt;/NOBR&gt; I social- försäkringslagen (1999:799) togs därför även assistansersättningen upp som en socialförsäkringsförmån i 3 kap. 2 § (p. 7) vilken anger de förmåner som personer bosatta i Sverige omfattas av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Att reglerna om assistansersättning skulle finnas i en särskild lag föreslogs i regeringens proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159). Förslaget avvek, utan motivering, från Handikapputredningens förslag att reglerna om assistansersättning skulle införas i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;En effekt av att assistansersättningen blivit en socialförsäkring är att den del av den personliga assistansen som utförs av andra anordnare än kommunerna och med ersättning enligt LASS kommit att stå utanför den sociala tillsynen. Det är dessutom omöjligt för Försäkringskassan att ställa krav på hur offentliga och enskilda anordnare använder ersättningen. Sådana krav kan, enligt social- försäkringens grundläggande principer och regler, bara riktas mot betalningsmottagaren, dvs. mot den enskilde som beviljas assistans- ersättning för egna behov av personlig assistans. I praktiken har assistansersättningens koppling till socialförsäkringen kraftigt begränsat samhällets möjligheter att följa upp och kontrollera kvalitet inom personlig assistans och att den utbetalade ersättningen används på ett ändamålsenligt sätt. Därmed har också möjligheterna att förhindra felaktiga utbetalningar av assistansersättningen också allvarligt begränsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Det måste understrykas att dessa effekter har uppkommit som konsekvenser av juridiska förhållanden, inte efter medvetna överväganden i förarbetena till LSS och LASS. Av samma skäl kan de komma att förstärkas ytterligare genom det förslag till en socialförsäkringsbalk som nu bereds av regeringen efter ett förslag från Utredningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol) (SOU 2005:114).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft14"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Skyddsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Skyddsåtgärder i andra sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;På det sociala området har åtgärder som innebär inslag av tvång och begränsningar av den enskildes självbestämmande i syfte att skydda denne eller andra främst reglerats inom barn- och ungdomsvården, missbrukarvården, psykiatrin och smittskyddet. De lagar som reglerar huvuddelen av de sociala tjänsterna och hälso- och sjukvården – dvs. SoL, LSS och HSL – utgår från individens fria vilja och ger ingen laglig grund för tvångs- och begränsnings- åtgärder till skydd för den enskilde eller andra. Det hindrar inte att sådana åtgärder ibland förekommer inom verksamheter som utförs med stöd av dessa lagar, t.ex. inom vården av personer med demens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Frågan om skyddsåtgärder inom just demensvården har behandlats av Utredningen om skyddsåtgärder inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga. I betänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Regler för skydd och rättssäkerhet inom demensvården &lt;/SPAN&gt;(SOU 2006:110) föreslås en ny lag om tvångs- och begränsningsåtgärder. Förslaget aktualiserar också behovet av en reglering av skyddsåtgärder inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Enligt förslaget ska individuella beslut få fattas om vissa tvångs- och begränsningsåtgärder när personer i den nya lagens personkrets utsätter främst sig själva, och ibland även andra, för uppenbar risk för allvarlig skada. De tvångs- och begränsningsåtgärder som anges i förslaget är att flytta en person till särskilt boende, låsa ytter- dörren eller dörren till en avdelning eller enhet, använda säng- grindar, brickbord, bälte, sele eller liknande anordningar, använda pejlings- och larmanordningar, hålla fast eller föra bort en aggressiv person till ett annat rum samt fullfölja nödvändiga omsorgsinsatser trots att den enskilde gör motstånd. Övriga tvångs- och begränsnings- åtgärder ska enligt förslaget inte vara tillåtna. Det ska således inte vara tillåtet att t.ex. isolera personer genom att låsa in dem i sina bostäder/rum eller i övrigt använda lagens tvångs- och begränsnings- åtgärder i situationer som inte är förenade med en uppenbar risk för att den enskilde kan drabbas av en allvarlig personskada. Det ska heller inte vara tillåtet att använda mikrofoner eller video- utrustning för att övervaka dem som ingår i lagens personkrets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft8"&gt;Lagen ska omfatta personer som p.g.a. demenssjukdom saknar förmåga att lämna ett grundat ställningstagande till den tvångs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;eller begränsningsåtgärd som bedöms nödvändig för en ända- målsenlig och säker insats. Den enskilde ska antingen 1) ha beviljats bistånd enligt SoL i form av särskilt boende, dagverksamhet eller hemtjänst eller insats enligt LSS i form av ”bostad med särskild service för vuxna” eller ”daglig verksamhet”, eller 2) mot sin vilja flyttats till ett särskilt boende utan att ha beviljats sådant bistånd enligt SoL eller sådan insats enligt LSS. Lagen ska inte omfatta personer med nedsatt beslutsförmåga till följd av utvecklings- störning eller förvärvad hjärnskada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I första hand har Utredningen om skyddsåtgärder haft att överväga lagstiftning för personer med nedsatt beslutsförmåga till följd av demenssjukdom. Utredningen är dock övertygad om att det inom en nära framtid behövs lagregler som omfattar alla grupper med nedsatt beslutsförmåga inom sjukvård och socialtjänst och som så långt som möjligt är neutrala till funktionshinder, diagnos, huvudman, lagområde och driftsform. En begränsning till personer med enbart demenssjukdom kommer, enligt utredningen, att innebära etiska, rättsliga och organisatoriska avgränsnings- problem i praxis, framför allt i förhållande till personer med utvecklingsstörning och förvärvad hjärnskada som ingår i LSS personkrets. Utredningen uppger att det inom dessa grupper med all säkerhet finns personer med nedsatt beslutsförmåga och liknande problematik och beteende som personer med demenssjukdom och därmed liknande behov av en lagreglering av tvångs- och begräns- ningsåtgärder som skydd mot skador av olika slag. Diagnoserna är heller inte knivskarpa utan överlappar varandra. Så utvecklar t.ex. många personer med Downs syndrom senare i livet Alzheimers sjukdom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;Vidare konstaterar utredaren att svensk handikappolitik under de senaste decennierna mycket starkt betonat ”normaliserings- principen” och att personer med funktionshinder ska kunna leva som andra, vilket har manifesterat sig i tillkomsten av LSS och assistansreformen. Diskussioner om nödvändigt tvång har passat dåligt in i denna utveckling. Det krävs därför, enligt utredarens bedömning, mer kunskap om berörda målgrupper och deras förutsätt- ningar samt diskussioner med brukare, närstående, personal och vårdgivare om värderingar och etik liksom om praktiska detaljer innan personer med utvecklingsstörning kan inkluderas i en tvångs- lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I betänkandet &lt;/SPAN&gt;Regler för skydd och säkerhet inom demensvården &lt;SPAN class="ft8"&gt;finns en översikt över regleringar av skyddsåtgärder i andra nordiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft14"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377249x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;länder. Översikten visar bl.a. att skyddsåtgärder mot personer med utvecklingsstörning omfattas av en särskild tvångslagstiftning i Norge. Som den särskilde utredaren påpekar har den norska lagen kritiserats av företrädare för den svenska handikapprörelsen. I Norge har uppslutningen omkring lagen dock varit stor från både myndigheter och brukarorganisationer.&lt;A href="#page_249"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Forskning visar också att lagen har haft önskad effekt. Den har ”framtvingat” ett mer reflek- terande arbetssätt eftersom utförarna åläggs att påvisa behovet av tvånget i den specifika situationen och hur man har kommit fram till att inga andra handlingsmöjligheter står till buds.&lt;A href="#page_249"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När tvånget är tydligt reglerat tycks det vara så svårt att tillämpa att man i mycket hög grad avstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Skyddsåtgärder och LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Intentionerna med LSS och LASS rimmar illa med varje tanke om tvångs- och begränsningsåtgärder. Utgångspunkten är att insatser enligt lagarna ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Det framgår också av special- motiveringen till 7 § (prop. 1992/93:159 s. 172 f) att insatser enligt LSS inte får ges formen av ett beskyddande omhändertagande där den enskilde själv spelar en passiv roll. Det bör eftersträvas att den enskilde själv tar aktiv del i beslut om olika insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Införandet av tvångs- och begränsningsregler i &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet&lt;/NOBR&gt; ställer dessutom andra krav på personal och dess kompetens än vad som gäller för dagen. Ju större inslaget av myndighetsutövning blir, desto större kan också det professionella inslaget bli, vilket var en tendens inom vård och omsorg som lagstiftaren ville minska genom införandet av handikappreformen. Det är till och med tveksamt om en insats i vilket det finns möjligheter att ta till tvångs- och begränsnings- åtgärder kan, utifrån nu gällande mål för LSS, definieras som en &lt;NOBR&gt;LSS-insats.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Det hindrar inte att sådana inslag ändå förekommer inom LSS- området. Försäkringskassan beviljar t.ex. tid för sådana insatser i dag när den beslutar om rätt till assistansersättning. I det grund- läggande behovet ”ingående kunskaper om den funktionshindrade” ingår bl.a. ”aktiv tillsyn”. Med detta avses att en person till följd av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Se referat av hearingar i samband med att lagen ändrades år 2003 i regeringens proposition Ot.prp.rr.55 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2002-2003).&lt;/NOBR&gt; Det Kongelige Sosialdepartement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Karl Elling Ellingsen (2006). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Lovregulert tvang og refleksiv praxis&lt;/SPAN&gt;. Luleå Universitet 2006:49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;fara för sig själv och andra behöver stöd och service. I praktiken kan stödet vara integritetsbegränsande på så sätt att det t.ex. handlar om fasthållning och inlåsning. Även inom kommunala LSS- insatser förekommer skyddsåtgärder, som kritiserats av bl.a. länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft8"&gt;Även när det gäller förslaget till en lag om skyddsåtgärder inom demensvården har det varit svårt att dra gränsen mot LSS. Den särskilde utredaren har prövat tanken att helt eller delvis utesluta personer med beslut enligt LSS från lagens personkrets med avsikten att avgränsa tillämpningsområdet till boende och dagverksamhet enbart för personer med demenssjukdom och beslut enligt SoL. Utredarens kontakter med olika kommuner visar dock att verklig- heten är mer komplicerad. Det förekommer att kommuner, kanske i första hand mindre, har svårt att differentiera sina boendeformer efter olika diagnos- och behovsgrupper. Enligt kommunerna är det framför allt två grupper inom lagens tilltänkta personkrets som kan påverkas av en avgränsning mellan SoL och LSS. Personer med Downs syndrom, som utvecklat demenssjukdom – inte sällan i &lt;NOBR&gt;40&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;50-årsåldern&lt;/NOBR&gt; – bor ofta kvar i &lt;NOBR&gt;LSS-boenden.&lt;/NOBR&gt; I vissa sällsynta fall har dock sådana personer flyttats till äldreboenden. En del har fått behålla sitt &lt;NOBR&gt;LSS-beslut&lt;/NOBR&gt; om boende. Kommunerna uppger också att personer under 65 år med demenssjukdom skulle bli berörda om lagen avgränsades mot LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;Enligt utredaren talar övervägande skäl emot att begränsa lagens tillämplighet för personer som har nedsatt beslutsförmåga till följd av demenssjukdom och beslut om någon insats enligt LSS. Fråge- ställningen antas dock bara bli aktuell för ett mycket begränsat antal personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Helhetssyn och avgränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Handikappolitiken bygger på en helhetssyn på hur människor med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra utan att bli funktionshindrade i samhället och det dagliga livet. Den utgångs- punkten är också central i förarbetena till LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I förhållande till den enskildes behov och förväntningar kan ett långt drivet stuprörstänkande, med tydligt avskilda samhällssektorer, vara problematiskt. Det finns skäl att varna för sådana effekter även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;i fråga om LSS. Samtidigt kräver en rättighetslag av detta slag avgränsningar mellan individer, insatser och ansvariga myndigheter. Utan sådana avgränsningar förlorar rättigheterna sitt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Vi bedömer att det behövs en del förtydliganden av de områden som LSS reglerar för att lagen bättre ska fungera som ett redskap för att uppnå de handikappolitiska målen. På det sättet blir det lättare för den enskilde och för berörda myndigheter att se vad som kan lösas just genom stöd- och serviceinsatser enligt LSS och vad som krävs för att dessa ska fungera på bästa sätt tillsammans med andra delar av samhället och handikappolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;En del av den samordning som kan behövas är möjlig genom LSS, t.ex. genom individuell plan, men samordningen kan också ske på andra sätt. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 4.6, där vi föreslår en utveckling av handikappolitiken, och i avsnitt 7.6, som handlar om olika sorters personligt stöd för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft188"&gt;LSS är en rättighetslag för sociala tjänster – och det ska tydligt framgå av lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;LSS är, och ska vara, en rättighetslag för sociala tjänster som kompletterar SoL utan att ersätta eller inskränka den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Innebörden av den särskilda betydelse som rättighets- konstruktionen i LSS har framgår av det förra avsnittet i detta kapitel. Här finns det skäl att understryka betydelsen av att rättigheten avser just sociala tjänster. Två konsekvenser bör lyftas fram:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;De sociala tjänsterna omfattar inte sådana insatser för den enskilde som regleras i andra lagar än LSS och SoL. Stöd och service enligt LSS måste kunna avgränsas på ett sätt som gör det möjligt för den enskilde att veta vad rättigheterna står för. Det är också viktigt för att den enskilde inte ska bli utan andra relevanta insatser med hänvisning till att dessa kan rymmas inom LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;De sociala tjänsterna ska inte inskränkas till en ekonomisk ersättning som betalas till den enskilde och hanteras av en tredje part som inte omfattas av uppföljnings- och kontrollsystem för kvalitet och kostnader. Ett statligt huvudmannaskap för någon eller några &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; ska inte betyda att dessa faller utanför den sociala tillsynen och effektiva åtgärder för en ändamålsenlig användning av utbetalad ersättning och mot felaktiga utbetalningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft14"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377252x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p974 ft8"&gt;Vi återkommer till vad dessa slutsatser betyder i följande kapitel. Som framgår av kapitel 6 är en konsekvens av detta att LASS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft8"&gt;upphävs och att alla lagregler om ersättning för personlig assistans tas in i LSS. På det sättet vill vi tydliggöra att personlig assistans – oavsett huvudman och utförare – omfattas av samma syften, mål och kvalitetskrav som andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Ytterst handlar det om att skapa en överskådlig lagstiftning som sätter den enskilde medborgaren i centrum och underlättar för den enskilde att bilda sig en uppfattning om sina rättigheter till stöd och service. Det är också viktigt att den personliga assistansen i första hand knyts till de mål, syften och kvalitetskrav som anges i LSS och inte till de administrativa förhållanden som i dag knyter stora delar av den personliga assistansen till socialförsäkringssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;I LSS finns i stort sett inga regler om handläggning av ärenden enligt lagen. Socialstyrelsen har i en skrivelse till Social- departementet pekat på flera problemområden när det gäller regler för hur ärenden enligt LSS ska handläggas. De olikheter som finns mellan SoL och LSS gör att den enskilde i vissa avseenden har en svagare ställning vid handläggning av ärenden enligt LSS än enligt SoL.&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;LSS ska vara en pluslag till SoL och måste därför på alla sätt vara ett stöd för att den enskilde ska få de rättigheter som lagen ger. Vi anser därför att en analys bör göras av behovet av och olika möjligheter för att stärka den enskildes ställning vid hand- läggningen av ärenden enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;På en punkt föreslår vi dock en ny bestämmelse som likställer LSS med SoL. Det handlar om en regel som ger den enskilde rätt att få företräde inför nämnden i ett ärende som rör myndighets- utövning gentemot denne. Det kan innebära antingen nämnden i sin helhet eller den person som på grund av delegation har rätt att fatta beslut på nämndens vägnar. Motsvarande rätt finns i 11 kap. 9 § SoL. Med tanke på att denna regel direkt gäller den enskildes möjligheter att hävda sina rättigheter bör den införas i LSS oavsett vilka handläggningsregler lagen innehåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsens skrivelse Dnr &lt;NOBR&gt;60-07672/2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p976 ft46"&gt;LSS är inte en lag för tvångs- och begränsningsåtgärder – regleringen av sådana åtgärder bör utredas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft29"&gt;Varken SoL eller LSS är, eller ska vara, lagar för tvångs- och begränsningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Vi bedömer att det bör finnas goda möjligheter att minska behovet av skyddsåtgärder genom ökad kunskap om värderingar, bemötande och arbetsmetoder inom verksamheter med stöd och service för personer med funktionsnedsättningar. I det samman- hanget kan både etiska reflektioner och riktlinjer samt kompetens- utveckling bland berörda personalgrupper vara viktiga medel. Vi återkommer till behovet av kompetensutveckling i avsnitt 4.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Vi kan inte bedöma i vilken utsträckning som det ändå kan behövas skyddsåtgärder i verksamheter med stöd, service, omsorg och omvårdnad för personer med funktionsnedsättningar. Regeringen bör skyndsamt utreda en särskild reglering av dessa åtgärder. Utgångspunkten bör vara att dessa åtgärder inte ska ske med stöd enligt LSS eller SoL, men inte heller i en gråzon där åtgärderna saknar laglig grund. Erfarenheter från den norska lagstiftningen inom området bör inhämtas. Det gäller särskilt den ökade graden av reflektion om tvångs- och begränsningsåtgärder som gått att se till följd av lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Med tanke på att regeringen nyligen låtit utreda frågan om skyddsåtgärder i demensvården – och nu bereder förslaget om en särskild lag för detta – bör det också finnas mycket aktuellt juridiskt och etiskt underlag att dra nytta av i en utredning om skyddsåtgärder i verksamheter med stöd, service, omsorg och omvårdnad för personer med funktionsnedsättningar. Det innebär inte att en sådan utredning måste förväntas leda fram till ett exakt likadant förslag som det som nu bereds av regeringen för skydds- åtgärder i demensvården. Den utredning som vi föreslår bör närma sig funktionshinderområdet på dess egna villkor, men den bör sär- skilt undersöka om lagstiftningen om skyddsåtgärder inom de båda områdena kan samordnas så att inte en regleringen inom funktions- hinderområdet kräver mer arbete och längre tid än nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft14"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377254x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Vilka syften och mål ska lagen ha?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;De syften, mål och krav som anges i LSS överensstämmer väl med de nationella målen för handikappolitiken. Ytterst syftar LSS till en hög grad av likvärdighet mellan den som har ett omfattande behov av stöd och service och den som inte har det när det gäller dagligt liv. Lagens syften, mål och kvalitetskrav är dock inte alltid vägledande när det gäller beslut om insatser enligt lagen och utförande av dessa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Målformuleringarna lämnar ett betydande utrymme för lokala och individuella variationer. Det är dock svårt att veta i vilken utsträckning som dessa variationer i beslut mellan kommuner och landsting beror på bristande likvärdighet. Olika sätt att arbeta med stöd och service enligt LSS, och med insatser inom andra områden, kan lokalt minska behovet av enskilda insatser samtidigt som lagens syften och mål uppnås i lika hög grad där som i andra delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Begreppet goda levnadsvillkor i LSS ska uppfattas som ett krav på att insatser enligt lagen utformas så att de säkerställer att den enskilde inte, till följd av sitt stöd- och servicebehov, under en längre tid hänvisas till att leva på en nivå som motsvarar försörjningsstödet enligt SoL. Det är däremot inte rimligt att uppfatta goda levnadsvillkor som en garanti mot att den enskilde inte vid något enskilt tillfälle ska hänvisas leva på en sådan nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Begreppet skälig levnadsnivå i SoL har en distinkt betydelse när det gäller försörjningsstöd, men det saknas vägande skäl att skilja mellan goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå i fråga om sociala tjänster som omfattar stöd, service, omsorg och omvårdnad till personer med funktionsnedsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft14"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377255x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p983 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;De syften, mål, inriktningar och kvalitetsnivåer som anges i LSS redigeras i syfte att tydliggöra sammanhang och syfte. I dag är de utspridda i olika paragrafer och under olika rubriker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör särskilt uppmärksamma skillnader i syften och målsättningar mellan LSS och SoL vid en översyn av hur den senare lagen fungerar som redskap för att uppnå de nationella målen för handikappolitiken. Det bör då prövas om SoL ska kompletteras med en bestämmelse om att personer med funktionsnedsättning som får bistånd med anledning av funktionsnedsättningen genom detta ska till- försäkras goda levnadsvillkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Översikt över syften och mål i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Vilka syften, mål och inriktningar anges i lag och förarbeten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft29"&gt;Under rubriken ”Verksamhetens mål och allmänna inriktning” finns två bestämmelser i LSS:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft12"&gt;5 § Verksamhet enligt denna lag ska främja likhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagens personkrets. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft12"&gt;6 § Verksamheten enligt denna lag ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndig- heter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft12"&gt;För verksamheten enligt denna lag ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft8"&gt;Vad som är syften, mål och inriktning för verksamhet enligt LSS formuleras på lite olika sätt i regeringens proposition 1992/93:159.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I specialmotiveringen anges att hela 5 § LSS uttrycker det övergripande målet för verksamhet enligt LSS. 6 § första stycket LSS sägs redogöra för den allmänna inriktning som verksamheten enligt lagen ska ha, medan 6 § andra stycket LSS sägs innehålla en ”allmän regel”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft14"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p991 ft8"&gt;Det föredragande statsrådet presenterar målformuleringarna i något andra ord. Under rubriken ”Målet för verksamheten” beskriver han strävan efter så jämlika villkor som möjligt mellan människor med funktionshinder och andra människor som ”det övergripande syftet med insatserna”. Däremot nämner statsrådet ytterligare några aspekter på målformuleringen under samma rubrik:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft12"&gt;Målet för verksamheten enligt den nya lagen bör vara att människor med omfattande funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor. Insatserna ska vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft8"&gt;Den sista meningen, som alltså här kopplas direkt till målet, summerar vissa delar av 7 § LSS, som inte står bland lagens paragrafer om mål om inriktning utan under rubriken ”Rätten till insatser”. Bestäm- melsens andra stycke lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft189"&gt;Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarnas individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;I specialmotiveringen sägs detta stycke ange en kvalitetsnivå på insatserna, inte ett mål eller ett syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft29"&gt;Det föredragande statsrådet utvecklar målet för verksamheten i ytterligare några stycken. Dessa handlar om att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;behov och önskemål om stöd och service varierar från person till person och i livets olika skeden, och att insatserna därför bör utformas så att de svarar mot den enskildes aktuella situation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;det krävs lyhördhet och respekt för de önskemål som den enskilde ger uttryck för, och att personer med funktionshinder ibland kan behöva stöd av ett ombud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;de särskilda insatserna ska förebygga och minska följderna av funktionshinder, vilket bl.a. gäller barns och ungdomars förut- sättningar för god fysisk och psykisk utveckling, anhörigas behov av att kunna leva ett aktivt och tryggt liv, ungdomars behov av frigörelse och vuxnas behov av vuxenrelationer till sina närstående.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft14"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Dessa målformuleringar har inga ordagranna motsvarigheter i lagen. Möjligen bör de läsas som preciseringar och ytterligare kvalitetsbestämningar av lagens övergripande syften, mål och inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;Förhållande till de nationella målen för handikappolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det finns flera överensstämmelser och likheter mellan målformule- ringarna i LSS och de nationella målen för handikappolitiken. Såväl LSS som den nationella handlingsplanen för handikappolitiken är sprungna ur samma källa, nämligen handikapputredningens arbete i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Medan LSS hör till de &lt;SPAN class="ft9"&gt;individuella &lt;/SPAN&gt;insatser som utredningen föreslog, är handlingsplanen i stora delar ett resultat av utredningens förslag till &lt;SPAN class="ft9"&gt;generella &lt;/SPAN&gt;åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Målformuleringarna i LSS och handlingsplanens mål är i vissa delar närmast identiska. Det finns flera formuleringar i förarbetena till LSS som direkt syftar till en samhällsgemenskap med mångfald som grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft188"&gt;Förhållande till syften och mål i SoL och den tidigare omsorgslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Flera av de mål, syften och krav som ofta lyfts fram i LSS har mot- svarigheter i SoL och i den tidigare omsorgslagen. På några viktiga punkter skiljer sig formuleringarna i LSS från SoL och/eller omsorgs- lagen. På andra punkter är formuleringarna däremot identiska, men inplacerade i andra sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I 1 kap. 1 § SoL anges bl.a. att samhällets socialtjänst ska främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet samt att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Som framgått är inte kravet på jämlikhet i levnadsvillkor formellt högre ställt i LSS, men det kopplas där till en annan typ av lagstiftning i syfte att mer kraftfullt uppfylla syftet. Däremot är, som också framgått, syftet att främja full delaktighet i samhällslivet högre ställt i LSS än syftet att enbart främja delaktighet i samhällslivet i SoL. Kraven på att verksamheten ska bygga eller vara grundad på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet är detsamma i LSS och SoL. I LSS är detta krav dock kompletterat med ytterligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft14"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;på att den enskilde i största möjliga utsträckning ska ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I 4 kap. 1 § SoL anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Kravet på att biståndet ska stärka möjligheterna att leva ett självständigt liv är språkligt identiskt med kravet i LSS på att insatserna enligt denna lag ska stärka samma möjligheter. Däremot skiljer sig kravet på vad som ska uppnås med biståndet enligt SoL respektive insatserna enligt LSS. I SoL är det en ”skälig levnads- nivå” medan det i LSS är ”goda levnadsvillkor”. En annan skillnad är att 4 kap. 1 § SoL säger att behov av bistånd ska tillgodoses om den enskilde inte kan tillgodose dem själv eller inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Enligt 7 § LSS handlar det om en rätt till insatser om inte behoven redan tillgodoses på annat sätt. Det finns alltså inte samma möjlighet i LSS som i SoL för den som prövar behovet att föreslå eller besluta om annan insats än den som den enskilde ansökt om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;I 5 kap. 7 § SoL anges att socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Här återkommer alltså formule- ringen ”leva som andra”, som också återfinns i 5 § LSS. I SoL ingår formuleringen som en del av kraven på socialtjänstens insatser medan den i LSS utgör ett mål för insatserna enligt lagen. 5 kap. 7 § SoL anger även att socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Det framgår att kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i paragrafens inledande stycke har behov av det, men det finns ingen preciserad insatslista som i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Enligt 3 § omsorgslagen skulle de särskilda omsorgerna syfta till att ge de personer som omfattades av lagens personkrets möjlighet att leva som andra och i gemenskap med andra. Omsorgerna skulle vidare vara inriktade på att utveckla den enskildes egna resurser. Verksamheten skulle vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Här återkommer alltså flera av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;formuleringarna i SoL och LSS. Det handlar dock inte om jäm- likhet i levnadsvillkor eller någon full delaktighet i samhällslivet. Formuleringen ”att leva som andra” står, precis som i SoL, inne i en mening med andra syften eller mål och inte som i LSS i en egen mening med ett övergripande mål för insatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I 5 § omsorgslagen angavs att psykiskt utvecklingsstörda hade rätt till särskilda omsorger enligt denna lag, om de behövde sådant stöd och sådan hjälp i sin livsföring och deras behov inte tillgodo- sågs på något annat sätt. Psykiskt utvecklingsstörda skulle genom de särskilda omsorgerna tillförsäkras goda levnadsvillkor. De särskilda omsorgerna skulle anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de var lätt tillgängliga för de människor som behövde dem och stärkte deras förmåga att leva ett själv- ständigt liv. Här återkommer alltså flera av de formuleringar som finns i de inledande paragraferna i LSS. Formuleringen ”goda levnadsvillkor” är hämtad från denna paragraf, men den förklaras inte närmare i lagen eller dess förarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Mål som avser den enskilde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Grupp och individ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Som framgår av referaten och citaten ovan blandas formuleringar som avser funktionshindrade eller &lt;NOBR&gt;LSS-berättigade&lt;/NOBR&gt; som grupp med formuleringar som avser den enskilde som har rätt till insats enligt lagen i de texter som handlar om syfte, mål och inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I 5 § LSS sägs inledningsvis att verksamhet enligt lagen ska främja likhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagens personkrets. Målet gäller alltså hela den grupp som har stöd och service enligt LSS. Bestämmelsen övergår därefter till ett enskilt mål på individnivå: att leva som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Det föredragande statsrådet anger i regeringens proposition 1992/93:159 på motsvarande sätt det övergripande syftet med insatserna som en strävan efter så jämlika villkor som möjligt mellan människor med funktionshinder och andra människor. Han fortsätter att formulera sig på gruppnivå när han anger att målet bör vara att människor med omfattande funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft14"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Som framgår ovan har socialnämnden enligt SoL en skyldighet att verka för att människor med funktionshinder får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. De nationella målen för handikappolitiken omfattar dessutom formuleringar både om att full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för människor med funktionshinder. Där ligger formuleringarna dock genomgående på gruppnivå. I LSS tar dock lagstiftaren ett steg till individnivå och fastslår att målet är att den enskilde ska kunna leva som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;På gruppnivå är målet om jämlikhet i levnadsvillkor i LSS viktigt och möjligt att följa upp genom analyser av skillnader i villkor inom olika levnadsområden. Sådana analyser bör t.ex. göras så att de fångar skillnader mellan kvinnor och män samt olika ålders- grupper. På individnivå är det fortfarande viktigt att eftersträva men det är knappast möjligt eller meningsfullt att göra exakta jämförelser mellan enskilda personer med insatser enligt LSS och andra enskilda personer eller genomsnittsvärden. Målet är ägnat att skapa dynamik och utveckling. Att tillämpa det som måttstock på vad enskilda personer har rätt till vid t.ex. en domstolsprövning är däremot komplicerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft46"&gt;Goda levnadsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;En annan, närbesläktad nyckelformulering i LSS är att den enskilde genom insatserna ska tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 § LSS). Här är det enbart den enskildes livssituation som fokuseras. Bestämmelsen står i direkt anslutning till andra regler som direkt avser kvalitets- krav på det stöd och service som den enskilde har rätt till enligt LSS, t.ex. insatsernas varaktighet, samordning och anpassning efter individuella behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Det som sägs om goda levnadsvillkor i LSS skiljer sig från vad som sägs om levnadsnivå i SoL. Enligt den s.k. biståndsparagrafen (4 kap. 1 § SoL) ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Formuleringen om goda levnadsvillkor är, som redan nämnts, direkt hämtad från 1985 års omsorgslag. Med tanke på den betydelse som formuleringen kommit att få i LSS kan det vara intressant att notera att den knappast alls förklaras eller kommen- teras i förarbetena till omsorgslagen. Omsorgsutredningen, som presenterade det första förslaget till en reviderad omsorgslag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;föreslog utan särskild motivering formuleringen ”goda levnads- betingelser”. I prop. 1984/85:176 har denna formuleringen ändrats till ”goda levnadsvillkor”. Inte heller här finns det någon särskild motivering till ordvalet. Det föredragande statsrådet gör en jäm- förelse med biståndsparagrafen i SoL, men kommenterar inte den skillnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Det är alltså inte givet, utifrån lagar och förarbeten, att goda levnadsvillkor måste betyda något annat eller något bättre än skälig levnadsnivå. Redan tidigt efter att LSS trädde i kraft uppfattades dock goda levnadsvillkor som något kvalitativt bättre än skälig levnadsnivå. I slutrapporten år 1997 från Socialstyrelsens uppföljning av handikappreformen står det att LSS har högre ambition än SoL eftersom insatserna ska tillförsäkra den enskilde goda levnads- villkor och inte skäliga levnadsvillkor. Länsstyrelserna har i en uppföljning av lokala riktlinjer inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; som givits ut i år kritiserat vissa kommuner för att urholka lagen genom att utgå från skälig levnadsnivå i stället för goda levnadsvillkor. Det är inte rimligt att personer med funktionshinder under lång tid ska leva på skälig levnadsnivå, skriver länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Vissa konkreta skillnader när det gäller stöd i det dagliga livet enligt SoL och LSS har direkt kopplats till tolkningar av skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor. Stöd för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå koncentreras ofta till vad den enskilde behöver för att klara sitt dagliga liv i hemmet, vare sig det gäller ett ordinärt eller särskilt boende. Stöd för att tillförsäkra goda levnadsvillkor har en vidare räckvidd. Det handlar om att möjliggöra ett aktivt liv utanför hemmet, med inköp av varor, umgänge med andra människor, kultur- och fritidsaktiviteter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Det är möjligt att bestämmelserna om skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor i de olika lagarna har ett samband med den koppling till försörjningsansvaret som sedan länge varit en viktig del av lagstiftningen inom det sociala området i Sverige. Ett sådant samband finns på flera sätt i SoL, men är inte lika uttalad i LSS (där insatserna är avgiftsfria). Med en sådan utgångspunkt blir det skäliga något som den enskilde har rätt till i perioder när denne inte fullt ut kan försörja sig genom arbete och därmed ha samma förutsättningar som den övriga befolkningen att uppnå en skälig levnadsnivå. Det är också när det gäller försörjningsstödet enligt SoL som skälig levnadsnivå i första hand preciserats med en riks- norm som regeringen årligen fastställer. Samma tydlighet finns inte inom handikapp- och äldreomsorg enligt SoL, men det är vanligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft14"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;inom t.ex. hemtjänsten att precisera stödet i vissa avgränsade insatser som den enskilde bedöms ha rätt till. Det kan handla om hjälp med städning i ett eller två rum i ordinärt boende var tredje vecka eller hjälp med att duscha en gång i veckan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Ett annat sätt att närma sig skillnaden mellan skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor är att utgå från den språkliga skillnaden mellan formuleringarna. Medan &lt;SPAN class="ft9"&gt;villkor &lt;/SPAN&gt;enligt Svenska Akademiens Ordlista betecknar förutsättningar och betingelser, kan &lt;SPAN class="ft9"&gt;nivå &lt;/SPAN&gt;beskrivas som någonting mera statiskt och mätbart. I LSS handlar det heller inte om att fastställa en exakt norm för vad stödet och servicen ska tillförsäkra den enskilde. Nivån är för varje person resultatet av det stöd och service som beslutats enligt LSS, i förening med de övriga resurser som den enskilde har. LSS tar fasta på de faktorer som bestämmer nivån, de villkor som avgör hur den enskilde kan leva och forma sitt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft46"&gt;Självbestämmande, inflytande och medbestämmande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;Det finns olika regler i LSS och uttalanden i lagens förarbeten som indikerar ett stort mått av självbestämmande för den enskilde. När det gäller personlig assistans har lagstiftaren valt en lösning som ger den enskilde stora möjligheter att själv välja vem som ska anordna assistansen. För övriga insatser – med undantag för råd och stöd – ansvarar kommunen för verkställigheten, som kan ske i egen regi eller av utförare som kommunen valt att anlita eller låta den enskilde välja. Av nyare rättspraxis (RÅ 2007 ref 62 I och II) framgår att utförandet till stor del faller inom kommunernas ansvar för verk- ställighet av fattade beslut. Detta ger kommunen möjlighet att t.ex. begränsa utförandet efter sina egna resurser, så länge som det motsvarar de olika krav som ställs i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Av 6 § första stycket LSS följer bl.a. att verksamhet enligt lagen ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet samt att den enskilde i största möjliga utsträckning ska ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Förarbetena ger ingen tydlig ledning om vad det innebär (jfr prop. 1992/93:159, s 171 f). Det framgår dock att bestämmelsen markerar respekten för individens egna önskningar och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Enligt 7 § andra stycket LSS ska insatserna enligt lagen anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;förmåga att leva ett självständigt liv. Innebörden utvecklas inte vidare i förarbetena (jfr prop. 1992/93:159, s 172 f).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Om den enskilde överklagar ett avslagsbeslut avseende rätt till insats ska domstolen avgöra om rätt till den begärda insatsen föreligger. Om sådan rätt föreligger kan domstolen förpliktiga den ansvariga huvudmannen att tillhandahålla insatsen eller visa målet åter till den ansvariga huvudmannen. Det torde normalt inte finnas anledning för domstolen att vid bifall till överklagande gå närmare in på utformningen av den avsedda stödinsatsen. Det ankommer i första hand i stället på vederbörande att bestämma det närmare innehållet i stödinsatsen (jfr RÅ 2007 ref 62 I och II).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Lagrådet framhöll dock att det vid tillkomsten av &lt;NOBR&gt;1985-års&lt;/NOBR&gt; omsorgslag kunde tänkas fall där den enskilde visserligen kommer i åtnjutande av viss omsorg, men gör gällande att innehållet i den lämnade omsorgen inte fyller lagens krav på hur en sådan omsorg bör vara beskaffad. Domstolsprövningen kommer i dessa fall att avse just utformningen av den särskilda insatsen, i vart fall på det sättet att domstolen uttalar sig om den lämnade insatsen är tillräcklig med beaktande av innehållet i 5&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;7 §§ LSS. Departements- chefen tillade att detta borde innebära att beslut om viss utformning av en insats eller om en ändring av en tidigare lämnad insats i regel måste anses utgöra beslut som är överklagbara för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft29"&gt;Självklart gäller olika generella förvaltningsrättsliga regler och rättsgrundsatser också för LSS. Det innebär bl.a. att samtliga med- borgare inom en kommun ska behandlas lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft46"&gt;Stärka förmågan att leva ett självständigt liv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Enligt 7 § LSS ska insatser enligt lagen anpassas efter mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Av specialmotiveringen till 7 § framgår att insatser enligt LSS inte får ges formen av ett beskyddande omhändertagande där den enskilde själv spelar en passiv roll. Det bör eftersträvas att den enskilde själv tar aktiv del i beslut om olika insatser. Alla insatser bör dessutom ha en aktiverande prägel med yttersta syfte att även den som har ett omfattande funktionshinder i största möjliga utsträckning ska kunna bo självständigt och arbeta som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft14"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p991 ft8"&gt;Det föredragande statsrådet använder liknande formuleringar i beskrivningen av olika insatser enligt LSS. Det gäller t.ex. daglig verksamhet, som sägs kunna rymma såväl aktiviteter med habili- terande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Här tas även personlig utveckling upp: ”Den bör ha som syfte att bidra till den personliga utvecklingen och att främja delaktigheten i sam- hället. Ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete.” (prop. 1992/93:159, s. 90) Att daglig verksamhet inte ska uppfattas som en form av anställning understryks. Men det framgår att verksamheten med fördel kan utformas så att den bidrar till att öka personens förut- sättningar att senare få en anställning i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Däremot innehåller LSS ingen formulering som direkt motsvarar omsorgslagens krav på att de särskilda omsorgerna skulle vara inriktade på att utveckla den enskildes egna resurser. Inte heller finns det någon direkt motsvarighet till målet i SoL:s ”portal- paragraf” om att socialtjänsten ska inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser, under hänsyns- tagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Företrädare för vissa brukargrupper och vissa verksamheter med stöd och service enligt LSS har framfört önskemål om att lagen tydligare bör betona stödets och servicens möjligheter för den enskildes utveckling. Det handlar t.ex. om att samordna LSS- insatser med andra insatser för personer med förvärvade hjärn- skador så att hjärnans förmåga till utveckling tas till vara. I det sammanhanget handlar det om huruvida stöd och service kan ha ett habiliterande eller rehabiliterande perspektiv när landstingens ansvar för habilitering och rehabilitering i samband med handikapp- reformen markerades genom en särskild bestämmelse i HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft29"&gt;Andra brukargrupper har tydligt markerat att &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; inte får präglas av medicinska perspektiv eller utomstående experters bedömningar av den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kvalitet, kompetens och samarbete mellan samhällsorgan och myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;LSS innehåller, förutom de krav på verksamheten som direkt gäller förhållandet till den enskilde, även vissa övergripande krav på hur insatserna utförs. De ska, enligt 6 §, vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vidare ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Enligt 7 § ska insatserna även vara varaktiga och samordnade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Regeln om god kvalitet infördes först den 1 juli 2005, och hämtades då från SoL. För tillämpningen har Socialstyrelsen givit ut föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11). Föreskrifterna och de allmänna råden riktas till de nämnder som enligt 22 § LSS utövar ledningen av landstingets eller kommunens verksamhet enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Kvalitetskravet har nära samband med ett par bestämmelser om personalens skyldigheter som också infördes i LSS år 2005 efter förebild från SoL. Den som fullgör uppgifter enligt LSS ska vaka över att de personer som får insatser får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden (24 a §). Den som uppmärk- sammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en enskild som får insats ska genast anmäla detta till den kommunala nämnd som leder kommunens verksamhet, eller vid enskild verksamhet till den som är ansvarig för verksamheten. Kvalitetskraven har också samband med de krav som sedan LSS trädde i kraft gäller tillstånd för enskilda personer som avser att yrkesmässigt bedriva verksamhet i form av korttidsvistelse, kort- tidstillsyn, boende för barn och ungdomar, bostad med särskild service för vuxna eller daglig verksamhet enligt LSS (23 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Kravet på att insatserna ska utföras i samarbete med andra samhällsorgan och myndigheter fanns däremot med i LSS redan när lagen trädde i kraft. I prop. 1992/93:159 betonas vikten av detta krav. Syftet att främja den enskildes fulla delaktighet i samhällslivet kräver att inga insatser ses isolerade från varandra och inte heller från någon annan samhällsverksamhet. Insatser enligt lagen ska harmonisera med och komplettera insatser som görs av andra samhällsorgan. Ett kontinuerligt samarbete måste därför ske mellan insatsgivaren och andra samhällsorgan, t.ex. sådana som handlägger socialtjänst, socialförsäkring, hälso- och sjukvård, arbetsmarknads- frågor och bostadsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;När det gäller kompetens framgår det av prop. 1992/93:159 att bestämmelsen inte endast avser den personal som utför arbets- uppgifter som direkt gäller insatser enligt 9 § LSS utan all personal som behövs för att driva en rationell och ändamålsenlig verk- samhet. Något krav på att anställa personal av det ena eller andra slaget ställs dock inte upp. Det får ankomma på huvudmännen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft14"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;själva att organisera verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Denna bestämmelse hade en direkt motsvarighet i omsorgslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Likvärdighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;I förarbetena till LSS finns det inte många definitioner, preciseringar eller exemplifieringar av lagens syften, mål och krav. Detta har skapat en viss osäkerhet om vad dessa delar av lagen betyder i olika situationer och hur de ska tillämpas i enskilda ärenden. Det kan t.o.m. diskuteras om lagens syften och mål alltid har någon praktisk betydelse för beslut om insatser enligt LSS och utförandet av dessa. Fokuseringen på tillgången till insatser enligt LSS leder lätt till att enskilda, huvudmän och domstolar söker efter konkreta kriterier och avgränsningar i lagen. De mindre utslags- givande syftes- och målparagraferna tilldrar sig inte automatiskt samma intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft8"&gt;Att LSS har en ökad ambitionsnivå än SoL är tydligt i förarbetena. Men det är, som framgår ovan, inte helt klart hur långt dessa ambitioner sträcker sig. Som framgår av avsnitt 3.4.3 har Gustav Svensson vid Göteborgs universitet diskuterat begreppen skälig levnadsnivå (SoL) och goda levnadsvillkor (LSS). Svensson ställer grundläggande frågor om rättssäkerhet och rättvisa i tolkningar och tillämpningar av LSS. Trots lagens karaktär av rättighetslag, och trots att så mycket av hanteringen av dessa rättigheter kommit att hamna hos rättsliga instanser, är sådana frågor annars ovanliga i förhållande till LSS och LASS. I mer allmänna ordalag diskuteras däremot skillnader mellan främst kommuner när det gäller beslut om insatser enligt LSS. I kommitténs direktiv gör regeringen ett försök att ge denna diskussion stadga genom att föra in begreppet likvärdighet. Det hör till kommitténs uppgifter att utreda vad likvärdighet ska betyda inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;Likvärdighetsbegreppet har närmast hämtats från Ansvars- kommitténs delbetänkande från år 2003 (SOU 2003:123). Där definieras likvärdighet i relation till bl.a. begreppen likformighet och likhet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Likvärdighet &lt;/SPAN&gt;innebär att en offentlig tjänst ska vara ”av lika värde”, men ändå inte identiskt lika. Vad som ska vara likvärdigt varierar beroende på vad man tar fasta på: utformningen av tjänsten eller förmånen, nyttan för den enskilde eller tjänstens/förmånens påverkan på den enskildes förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Likvärdighet avgränsas från ett annat begrepp, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;likformighet&lt;/SPAN&gt;, som innebär att en viss verksamhet eller tjänst ska utformas lika över hela landet och tillförsäkras alla oberoende av bostadsort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Både likvärdighet och likformighet avgränsas dessutom från krav på &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;likhet&lt;/SPAN&gt;, som tenderar att överbetona mätbara, materiella kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Ansvarskommittén återkommer till likvärdigheten i sitt slut- betänkande. Med hänvisning till delbetänkandet skriver Ansvars- kommittén att likvärdighet betyder att en offentlig tjänst ska vara av lika värde för alla medborgare oavsett ålder, kön, ekonomiska förutsättningar eller bostadsort. En skillnad mot delbetänkandet är att likvärdighet nu inte avgränsas mot likformighet eller likhet. I slutbetänkandet är likvärdighet snarare ett generellt kriterium på offentlig verksamhet som kan inbegripa olika långtgående tillämpningar på olika nivåer. När Ansvarskommittén nu markerar mot ett alltför statiskt förhållningssätt till likvärdighet så påminner det om de tidigare avgränsningarna mot likformighet och likhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;I slutbetänkandet varnar Ansvarskommittén för en nationell styrning som inriktas på ”ett slags fullvärdig likvärdighet”, med specificerade mått på kvalitet och resultat som vid varje tidpunkt ska vara uppfyllda i hela landet, till skillnad från ett dynamiskt synsätt med lokal handlingsfrihet som kan hävda ett likvärdighets- krav genom att driva en utveckling med ständiga förbättringar. Ansvarskommittén framhåller vidare att likvärdigheten ställer samhällsorganisationen inför avvägningar mellan å ena sidan nationella övergripande mål och nationell enhetlighet och å andra sidan öppenhet för lokala lösningar och utrymme för lokalt självstyre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Avgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;En viktig skillnad mellan SoL och LSS är de begränsningar som gäller för avgifter för insatser enligt den senare lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Avgifter får, enligt LSS, bara tas ut av kommunen i vissa situationer. Det gäller avgifter för personlig assistans av dem som är berättigade till assistansersättning och som får assistansen utförd av kommunen samt skäliga avgifter för bostad med särskild service, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter av dem som har ålders- pension, garantipension, sjukersättning, aktivitetsersättning eller annan inkomst av motsvarande storlek. Avgifterna får dock inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft14"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p549 ft8"&gt;överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska dessutom se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Av förarbetena till LSS framgår att dessa regler går tillbaka på målet att den enskilde genom insatser enligt lagen ska till- försäkras goda levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;I prop. 1992/93:159 konstaterar det föredragande statsrådet att det är en viktig handikappolitisk princip att människor inte ska ha merkostnader på grund av sitt funktionshinder. Skillnaden när det gäller avgifter mellan SoL och LSS kommenteras inte i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft8"&gt;Tillämpningen av bestämmelserna om avgifter och den enskildes möjligheter att behålla tillräckliga medel för sina personliga behov har särskilt väckt diskussioner när det gäller insatsen bostad med särskild service för vuxna. Den frågan behandlas närmare i avsnitt 7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Syften och mål ska prägla lagens dagliga tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft8"&gt;De syften, mål och krav som anges i LSS överensstämmer väl med de nationella målen för handikappolitiken. De markerar en central handikappolitisk inriktning på att tillförsäkra människor med stora och varaktiga stödbehov goda förutsättningar att leva som personer utan dessa stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;Ytterst syftar LSS till en hög grad av likvärdighet mellan den som har ett omfattande behov av stöd och service och den som inte har det när det gäller dagligt liv. Lagens syften, mål och kvalitets- krav är dock inte alltid vägledande när det gäller beslut om insatser enligt lagen och utförande av dessa. När det gäller beslut om insatser söker enskilda, huvudmän och dömande instanser ofta främst efter konkreta hållpunkter för vem som ska ha rätt till vad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft8"&gt;Målformuleringarna går tillbaka på centrala handikappolitiska ambitioner och målsättningar om förhållandet mellan personer med funktionsnedsättningar och befolkningen i övrigt. Men de lämnar ett betydande utrymme för lokala och individuella variationer på individnivå. Ytterst syftar de till att utgöra drivkrafter för en utveckling som gör att rättigheterna i LSS inte låser fast tillämp- ningen och effekterna vid vissa nivåer och tillstånd. De är dock inte tydligt länkade till konkreta kvalitetskrav på de insatser som har avgörande betydelse för att dynamiken kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft14"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Resultatet är att LSS öppnar för en mängd tolkningar och tillämp- ningar utan att alltid garantera varken den utvecklingskraft som lagstiftaren eftersträvar eller den tydlighet som normalt förväntas av en rättighetslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;De skillnader i tillämpningen som uppmärksammas mest gäller variationer i beslut om insatser mellan kommuner. Det är dock svårt att veta i vilken utsträckning som dessa variationer beror på bristande likvärdighet i förhållande till lagens syften och mål. Olika sätt att arbeta med stöd och service enligt LSS, och med insatser inom andra områden, kan lokalt minska behovet av enskilda insatser samtidigt som lagens syften och mål uppnås i lika hög grad där som i andra delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft188"&gt;Syften och mål i LSS kräver ett långsiktigt perspektiv på stöd och service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Syften och mål i LSS är i stora delar desamma som i SoL, men i LSS knyts de till preciserade insatser och innebär därför mer konkreta krav på just dessa insatser. Det gäller också självbestämmande, integritet och att kunna leva som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;På vissa punkter skiljer sig syften och mål i LSS från vad som sägs i SoL. Detta har lett till vissa oklarheter. Att full delaktighet i samhällslivet ställer högre krav än enbart delaktighet i samhällslivet är uppenbart. Men det är, utifrån lagen och dess förarbeten, inte självklart att goda levnadsvillkor alltid måste betyda något annat och för den enskilde bättre än skälig levnadsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Som framgår ovan är det viktigt att uppfatta de olika perspektiv som ligger i valet av levnads&lt;SPAN class="ft9"&gt;villkor &lt;/SPAN&gt;respektive levnads&lt;SPAN class="ft9"&gt;nivå&lt;/SPAN&gt;. Begreppet goda levnadsvillkor i LSS ska uppfattas som ett krav på att insatser enligt lagen utformas så att de säkerställer att den enskilde inte, till följd av sitt stöd- och servicebehov, under en längre tid hänvisas till att leva på en nivå som motsvarar försörjnings- stödet enligt SoL. Det är däremot inte rimligt att uppfatta goda levnadsvillkor som en garanti mot att den enskilde inte vid något enskilt tillfälle ska hänvisas leva på en sådan nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;För vissa insatser som har mycket stor betydelse för den enskildes dagliga liv har lagstiftare och myndigheter preciserat sär- skilda krav eller skapat strukturella förutsättningar för att stödet och servicen ska tillförsäkra goda levnadsvillkor. Det gäller möjlig- heterna att fritt välja anordnare av personlig assistans och det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;begränsade antal personer som enligt Socialstyrelsen får bo i samma gruppbostad enligt LSS. När det gäller vissa andra insatser finns det inga sådana generella förutsättningar. Där är det upp till huvudmän och domstolar att bedöma vad som krävs för att säkerställa goda levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Syften och mål i LSS får inte leda till skillnader i levnadsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Skillnaden mellan skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor i SoL respektive LSS går tillbaka på grundläggande olikheter mellan lagarna. Medan SoL på viktiga punkter har utformats för att säkra stöd under delar av livet när den enskilde saknar full försörjnings- förmåga har LSS utformats för personer som ofta under hela livet saknar den förmågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Dessa skillnader är inte helt relevanta i dag. Att personer med funktionshinder under lång tid lever på en skälig levnadsnivå är inte ovanligt. Det gäller t.ex. för personer med psykiska funktions- hinder som i dag inte har någon insats enligt LSS och för personer med lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd som har boendestöd enligt SoL och t.ex. daglig verksamhet enligt LSS. Samtidigt finns det personer med förvärvsarbete som behöver t.ex. personlig assistans för att just kunna arbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Många personer med funktionsnedsättning får olika former av bistånd enligt SoL. Det gäller de som inte omfattas av LSS, men också de som har behov av sådana insatser som inte finns angivna i LSS. Det som faktiskt utförs i enlighet med de båda lagarna kan också i vissa delar vara exakt detsamma och en och samma person kan beviljas både insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL. Av 4 kap. 1 § SoL framgår förutom att den enskilde genom biståndet ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå att det ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. När det gäller personer med funktionsnedsättningar, i många fall livs- långa, kan man ifrågasätta om inte en begränsning av vissa former av bistånd till vad som vid varje tid anses som en skälig levnadsnivå i vissa fall står i konflikt med att bistånd ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;I förarbetena till SoL behandlas i princip inte skälig levnadsnivå i förhållande till andra former av bistånd än försörjningsstöd. Att det skulle finnas en generell skillnad mellan vad de som beviljas en insats enligt LSS och vad de som får sitt bistånd enligt SoL har rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;till framgår inte av motiven för lagstiftningen. Avsikten med att LSS ska vara en pluslag till SoL kan inte innebära att SoL i sin tur ska vara en minuslag i förhållande till LSS för personer med mindre omfattande funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Vi bedömer att begreppet skälig levnadsnivå har en distinkt betydelse när det gäller försörjningsstöd, men att det saknas vägande skäl att skilja mellan goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå i fråga om sociala tjänster som omfattar stöd, service, omsorg och omvårdnad till personer med funktionsnedsättningar. Vid den översyn av hur SoL fungerar som redskap för att uppnå de nationella målen för handikappolitiken som vi föreslagit bör den skillnad som i dag finns i syften och målsättningar mellan LSS och SoL belysas. Det bör då prövas om SoL ska kompletteras med en bestämmelse om att personer med funktionsnedsättning som får bistånd i form av sociala tjänster genom detta ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft188"&gt;LSS förutsätter en hög grad av likvärdighet – men det får inte leda till likformighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;Rättighetskonstruktionen i LSS innebär en garanti för likvärdig tillgång till stöd och service för dem som omfattas av lagens person- krets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;När det gäller utförandet av insatserna är regelverket mindre styrande. Det är dock uppenbart att även utförandet måste leva upp till krav på en hög grad av likvärdighet. Det handlar om att den enskilde, genom de insatser och uppgifter som anges i LSS, ska ges samma möjligheter till ett dagligt liv enligt de övergripande syften och mål som anges i lagen oavsett var och av vem stödet och servicen ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Det finns dock starka skäl att varna för en utveckling mot det som Ansvarskommittén betecknat som likformighet, likhet eller statisk likvärdighet vid utförandet av stöd och service enligt LSS. Det långsiktiga perspektiv som krävs för att uppnå syftena och målen i LSS kräver ett utrymme för utveckling och dynamik både i verksamheter som utförs enligt lagen och för de enskilda som tar del av dessa. Givetvis måste individuella behov och förutsättningar vara utgångspunkten för stödet och servicen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft14"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377272x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Personkretsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;LSS ska fortsätta att vara en lag för de personer som har de mest omfattande stöd- och servicebehoven till följd av var- aktiga funktionsnedsättningar. Personkretstillhörigheten ska inte uppfattas som en garanti för insatser enligt LSS. För detta krävs också behov av enskilda insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En enhetlig personkrets i LSS med kriterier som överens- stämmer med dem som nu anges för personkrets 3 skulle överensstämma med handikappolitikens inriktning på behov oavsett funktionsnedsättningar. Vi bedömer dock att en sådan förändring av dagens personkrets skulle kunna få nega- tiva följder för enskilda och huvudmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Vi vill framhålla vikten av att tillhörighet till personkrets 3 alltid ska innebära en bedömning av om den enskilde har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och om behovet är omfattande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den nuvarande personkretsen med dess tre grupper ska i princip bestå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;I personkrets 1 ändras ”autism och autismliknande tillstånd” till ”autismspektrumtillstånd”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att sammanfatta kunskaps- läget kring vilka diagnoser som ingår i autismspektrumet, att närmare precisera vilka diagnoser som ska ingå i personkrets 1 samt att ge ytterligare vägledning till kommunerna om hur tillämpningen ska göras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;En generell gräns för nybeviljande av insatser enligt LSS vid 65 år bör införas i lagen. Gränsen bör gälla alla de tre grupper som anges i personkretsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft14"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Personkretsens utformning i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft8"&gt;Enligt 1 § LSS innehåller lagen bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;med betydande eller bestående begåvningsmässigt funktion- hinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Alla som tillhör personkretsen har inte rätt till insats enligt lagen. Den rätten prövas i förhållande till varje insats som den enskilde ansöker om. Vissa insatser är avsedda enbart för barn och ungdomar medan andra enbart är avsedda för vuxna eller för samtliga i personkretsen. Det finns också en övre åldersgräns för nybeviljande och utökning av personlig assistans. Den enda begränsning som refererar till de tre grupperna ovan avser daglig verksamhet. De två första grupperna har enligt 7 § LSS rätt till denna insats, medan den tredje gruppen inte har det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Personkretsen rymmer en grundläggande dubbelhet. Den upp- fattas ofta som liktydig med den grupp som efter utredning och beslut har rätt till insats enligt LSS. Men den har också en mer allmän betydelse. Enligt 15 § LSS har kommunen vissa uppgifter som gäller personkretsen och som inte kräver eller medger utredning om personkretstillhörigheten för varje enskild person. Det handlar bl.a. om att informera om mål och medel för verksam- heten enligt lagen, fortlöpande följa upp vilka som omfattas av den och vilka deras behov av stöd och service är samt verka för att dessa behov blir tillgodosedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;Grupp 1 och 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;De två första grupperna fördes i princip över från omsorgslagens personkrets. Av lagens förarbeten framgår att grupp 1 och 2 har definierats för sig för att det tydligt ska framgå att de som hade insatser enligt omsorgslagen ingår i den nya lagens personkrets och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft14"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;att deras personkretstillhörighet inte ska prövas mot de kriterier som anges för den tredje gruppen (prop. 1992/93:159, s. 53). I propositionen betonas också att flertalet av de personer som omfattades av omsorgslagen har ett stödbehov som motsvarar stöd- behovet i punkt 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Ett par förändringar gjordes jämfört med omsorgslagens person- krets. Den tidigare formuleringen ”psykisk utvecklingsstörning” ersattes med ”utvecklingsstörning” med hänvisning till att den senare formuleringen blivit vanligare. En annan var att ”autism och autismliknande tillstånd” ersatte den tidigare diagnosen ”barndoms- psykos” i beskrivningen av personkretsen. I förarbetena konstateras att autism är ett modernare ord för barndomspsykos, dock något snävare (prop. 1992/93:159, s. 54). Därför föreslås i propositionen att barndomspsykos ska ersättas med autism och autismliknade tillstånd. Detta ska inte innebära någon skillnad mot målgruppen i omsorgslagen. Med autism och autismliknade tillstånd avses sådana djupa störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende som medför allvarligt funktionshinder i fråga om psyko- social och pedagogisk anpassning. Störningarna debuterar under barndomen, oftast men inte alltid före tre års ålder, och ger nästan alltid allvarliga psykiska funktionshinder under hela livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft46"&gt;Grupp 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Den tredje gruppen var en helt ny konstruktion. Gruppen motiveras av ett par bärande prioriteringar. I förarbetena framhåller det föredragande statsrådet att det är synnerligen angeläget att insatserna koncentreras till de mest funktionshindrade (se prop. 1992/93:159, s. 54ff). Vidare sägs att insatserna i första hand ska syfta till att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket lång- variga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Insatserna ska därför i huvudsak inriktas mot barn, ungdomar och vuxna personer i yrkesverksam ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Beskrivningen av den tredje gruppen utgår ifrån att det är stödbehovens omfattning och varaktighet som ska vara avgörande för stödet och servicen, inte diagnoser eller funktionshinder. Som exempel på vilka som kan ingå i den tredje gruppen, ofta kallad personkrets 3, nämns människor med uttalade rörelsehinder, med grava syn- och hörselskador eller med svårartade effekter av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;sjukdomar som t.ex. diabetes- eller hjärtsjukdom. Dessutom nämns personer med s.k. medicinska handikapp till följd av mag- och tarmsjukdomar och hjärnskador, personer med mindre kända funktionshinder och personer med vissa psykiska störningar i samband med beskrivningen av personkrets 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;En eller tre personkretsgrupper?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Redan när omsorgslagen tillkom under mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; fördes en diskussion om det lämpliga i att urskilja vissa diagnoser i personkretsen. Delar av handikapprörelsen var bestämt emot detta, enligt vad som refereras i prop. 1984/85:176. Handikapputredningens förslag till den lag som blev LSS väckte liknande reaktioner. Enligt prop. 1992/93:159 varnade en handikapporganisation för att grupper skulle ställas mot varandra. Organisationer som företrädde de personer som omfattades av omsorgslagens personkrets ansåg det däremot som självklart att denna personkrets skulle omfattas av den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;I dag kräver Föreningen JAG att diagnoserna ska tas bort ur personkretsbeskrivningen. Försäkringskassan har i ett annat samman- hang, med hänvisning till det miljörelaterade handikappbegreppet och handikappolitikens inriktning, invänt mot att rätten till handikappersättning alltjämt är baserad på funktionshinder och diagnos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Flera företrädare för grupper och personer som omfattas av personkrets 1 och 2 är däremot fortfarande angelägna om att åtminstone dessa diagnoser ska nämnas direkt i personkretsen även framöver. De pekar på den pedagogiska betydelsen av detta och varnar för att en förändring kan leda till mindre och sämre stöd och service för personer med utvecklingsstörning, autism och autism- liknande tillstånd. Andra handikapporganisationer har framfört önskemål om att ytterligare diagnoser ska nämnas i personkretsen, t.ex. psykiska funktionshinder och afasi. Det har också framförts krav och önskemål om att det bör förtydligas att även personer med andra diagnoser än de som direkt nämns i personkretsen har lika stor rätt till stöd och service enligt LSS om de uppfyller kraven i personkrets 3. Det gäller bl.a. organisationer för dövblinda och synskadade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft14"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377276x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Personkretsens omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft46"&gt;Beräkningar av personkretsens omfattning innan LSS trädde i kraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;I förarbetena till LSS framhålls att det är svårt att beräkna hur många personer som väntas få insatser genom lagen. Handikapp- utredningen uppskattade ändå att omkring 100 000 personer skulle vara berättigade till stöd enligt lagen, dvs. lite drygt 1,2 procent av befolkningen i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Uppskattningen gjordes i olika steg, i nära anslutning till bedömningar som gjorts av den tidigare omsorgskommittén, men också genom förnyade uppskattningar. Handikapputredningen beskriver hur bedömningen gjorts på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Andelen personer i åldern &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;19–20&lt;/NOBR&gt; år med varaktiga och långvariga habiliteringsbehov, och därmed ofta behov av expertstöd, beräk- nades till något mindre än 1,5 procent av befolkningen i denna åldersgrupp. Det skulle innebära cirka 30 000 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Andelen personer i åldersgruppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;20–65&lt;/NOBR&gt; år som kunde tänkas ingå i personkretsen beräknades vara sannolikt lite drygt 1 procent av befolkningen i denna åldersgrupp. Bedömningen byggde på att vissa tillstånd förbättras i åldrarna över 20 år som en effekt av aktiv habilitering/rehabilitering och annat stöd i tidig ålder. Med hänvisning till tillgänglig befolkningsstatistik, som visade att medellivslängden är något lägre för delar av personkretsen i LSS än för befolkningen i övrigt, räknade utredningen vidare med en minskning av personkretsen i de övre åldersskikten. Å andra sidan, tillade utredningen, debuterar vissa tillstånd inte förrän efter fyllda 20 år. Det tillkommer också funktionsnedsättningar efter olycksfall i vuxen ålder, vilket kan leda till en ökning av personkretsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Andelen personer över 65 år som tillhör personkretsen för- väntades bli ytterligare något lägre, cirka 1 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Det kan noteras att Handikapputredningen i sina ekonomiska konsekvensbeskrivningar arbetade med något annorlunda bedöm- ningar. Här innebar huvudalternativet att 106 000 personer skulle omfattas av LSS. Men utredningen laborerade också med ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;SOU 1991:46. &lt;SPAN class="ft82"&gt;Handikapp Välfärd Rättvisa&lt;/SPAN&gt;. Betänkande av 1989 års Handikapputredning, s. 144ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377277x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;minimialternativ på 85 000 personer, dvs. 20 procent mindre, och ett maximialternativ på 127 000 personer, dvs. 20 procent mer. Beräkningen byggde på uppgifter om alla personer under 65 år som hade hemtjänst, dvs. även dem som hade tillfälliga eller mindre omfattande stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Innan LSS trädde i kraft gjordes ytterligare några bedömningar om behovet av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; i befolkningen. Dessa visade ofta att personkretsen troligen skulle understiga Handikapputredningens bedömning och utgöra kanske 0,7 eller 0,9 procent av befolk- ningen, dvs. mindre än eller ungefär motsvarande den andel som i dag har insatser enligt LSS eller LASS.&lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Psykiatriutredningen räknade däremot med att en kraftigt större andel personer med psykiska funktionshinder skulle vara aktuella för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; än vad Handikapputredningen antog. Utredningen utgick från att det fanns 20 000 personer med sjukbidrag eller förtidspension i kombination med allvarlig psykisk sjukdom. Dessutom fanns det ytterligare 20 000 personer med liknande behov, men med betoning på sysselsättning och socialt kontaktskapande verksamheter. &lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Personkretsens omfattning i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Personkretsens omfattning i dag framgår av kapitel 3. Antalet personer som hösten 2006 hade minst en insats enligt LSS och LASS kan uppskattas till omkring 67 &lt;NOBR&gt;000–68&lt;/NOBR&gt; 000 personer. Osäkerheten beror på att det inte finns individstatistik om en av insatserna, råd och stöd. Personkrets 1 dominerar när det gäller de kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna&lt;/NOBR&gt; medan personkrets 3 utgör den största gruppen inom assistansersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Även om antalet personer med insatser enligt LSS och LASS ökat avsevärt sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; så återstår det en betydande marginal till den personkrets som Handikapputredningen beräknade. I dag skulle drygt 1,2 procent av befolkningen motsvara omkring 110 000 personer. Skillnaden kan både bero på att beräkningen var i överkant och att det finns personer som skulle ingå i personkretsen om deras behov prövades men som i dag inte har insats enligt LSS (eller LASS). För det förra talar det faktum att det inte går att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Socialstyrelsen (1997). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Handikappreformen. Slutrapport 1997&lt;/SPAN&gt;. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1997:4, s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 1992:73. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Välfärd och valfrihet&lt;/SPAN&gt;. Slutbetänkande av Psykiatriutredningen, s. 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;komma upp i den beräknade personkretsen om alla som är yngre än 65 år och har hemtjänst eller särskilt boende enligt SoL i stället skulle ha insats enligt LSS. För det senare talar att vissa grupper som skulle kunna förväntas ingå i den tredje personkretsgruppen i praktiken inte har rätt till exempelvis daglig verksamhet enligt LSS och därför kanske inte heller har ansökt om någon insats enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Behoven är svåra att överblicka och kvantifiera också i för- hållande till hur vanliga olika diagnoser eller funktionsned- sättningar är i befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Sådana bedömningar är mest relevanta när det gäller de två diagnosrelaterade personkretsgrupperna. Enligt uppgifter från FUB tycks antalet personer som har stöd från samhället på grund av en utvecklingsstörning vara relativt konstant sedan början av 1980- talet och uppgå till omkring 36 000 personer. Aktuella beräkningar av antalet personer med autism och autismliknande tillstånd visar på betydligt större andelar i dag än när omsorgslagen tillkom. Enligt en bedömning har 6 av 1 000 personer i befolkningen någon form av diagnos inom det så kallade autismspektrumet. Det motsvarar drygt 50 000 personer i dagens Sverige. Bedömningen omfattar dock inte alla som har Aspergers syndrom. En annan beräkning som inkluderar Aspergers syndrom visar att omkring 100 000 personer skulle ha autism eller autismliknande tillstånd, dvs. lika många som Handikapputredningen över huvud taget kalkylerade i beskrivningen av LSS personkrets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;När det gäller de personer som skulle kunna ingå i den tredje personkretsgruppen är uppskattningarna svårare att använda. Även om uppskattningen av en viss diagnos eller funktionsnedsättning är riktig så innebär det inte att alla som har diagnosen eller funktionsnedsättningen skulle motsvara kraven för den tredje personkretsgruppen i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Som framgår av kapitel 3 har det under de senaste åren gått att se en ökning av antalet personer med insatser enligt LSS och LASS i de lägre och högre åldrarna. När det gäller de kommunala LSS- insatserna är det framför allt ungdomar i personkrets 1 som ökat, men också i viss mån antalet personer i åldern &lt;NOBR&gt;55–64&lt;/NOBR&gt; år. Det är svårt att jämföra fördelningen mellan personer med utvecklings- störning respektive autism och autismliknande tillstånd inom LSS över tid. Bland dem som är berättigade till personlig assistans enligt LASS är det främst antalet personer från 55 år och uppåt som ökat, men också antalet barn i personkrets 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Avgränsningar och tillämpning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Personkrets och behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Det är särskilt genom behovsbegreppet som det finns ett spelrum för varierande lokala bedömningar av personkretstillhörigheten, i synnerhet i förhållande till olika insatser enligt LSS. Enhetliga riktlinjer saknas – frånsett vad som sägs om grundläggande behov vid personlig assistans – och precis som vid behovsbedömningar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är handläggarnas kompetens och tillgång till normering, rättspraxis, kunskapsunderlag m.m. av central betydelse för resultatet. Behovskraven har kritiserats för att gynna personer med ”synliga” funktionsnedsättningar, särskilt när det gäller de grundläggande behov som anges som krav för rätt till personlig assistans. De behovsbedömningar som görs i dag har också kritiserats för att vara alltför konservativa i förhållande till nya kunskaper om stödbehov och funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;I första hand är det den tredje personkretsgruppen som lett till svårigheter vid tillämpningen av LSS. Förarbeten till LSS, myndighets- normering och rättspraxis ger en del vägledning, men det är inte alltid självklart vad som krävs för att ingå i denna person- kretsgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft8"&gt;Vid utredningar av den tredje personkretsgruppen går det inte att hänvisa till klassifikationer m.m. som används vid diagnosti- sering och som har stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessutom rymmer beskrivningen av den tredje personkrets- gruppen flera moment som kräver tolkning och bedömning. Det gäller om funktionshindret är varaktigt, om det uppenbart inte beror på normalt åldrande samt om det är stort och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Alla dessa rekvisit ska, enligt förarbetena, vara uppfyllda om lagen ska vara tillämplig (prop. 1992/93:159).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;De gränsdragningar och variationer som uppkommit i samband med den tredje personkretsgruppen sedan LSS trädde i kraft har lett till reaktioner från grupper som uppfattar tillämpningen som felaktig eller såväl nyckfull som stelbent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En grupp som nämns i förarbetena till LSS, men som bara i begränsad utsträckning tycks få insatser enligt lagen, är personer med omfattande synnedsättningar, men inga andra funktions- hinder. Deras möjligheter att få t.ex. ledsagarservice enligt LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft14"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377280x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;begränsas genom ett av de relativt få praxisbildande utslagen inom området. Det handlar om en dom från Regeringsrätten (RÅ 1999 ref 54). Synskadades Riksförbund har framfört krav på ett förtydligande om synskadades rätt till insatser enligt LSS samt om en vidareutveckling av insatsen ledsagarservice så att den bättre kan motsvara synskadades behov av en personlig service i olika samman- hang. (Beteckningen personlig service har i andra sammanhang förts fram av bl.a. De Handikappades Riksförbund vid krav på förändringar av hemtjänst enligt SoL i riktning mot ökat inflytande för den enskilde över insatsen.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;En annan grupp som uttryckligen nämns i förarbeten, men som har svårt att få tillgång till exempelvis personlig assistans enligt främst LASS, är personer med förvärvade hjärnskador. Också här har utvecklingen påverkats av rättspraxis (jfr RÅ 2003 ref 33). I vilken utsträckning som personer med förvärvade hjärnskador, men utan grundläggande behov, får andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; är inte känt. Föreningen Hjärnkraft har i kontakter med kommittén påtalat svårigheterna i förhållande till personlig assistans enligt LSS och LASS och önskat ett förtydligande i frågan. Föreningen har samtidigt efterlyst ett annat spelrum för kombinationer av stöd- och serviceinsatser med habilitering och rehabilitering än vad dagens lagstiftning är tänkt för. Till skillnad från många andra brukarorganisationer poängterar Hjärnkraft att en god tillgång till stöd och service, i kombination med habilitering eller rehabili- tering, bör ses som delar av en livslång behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Ytterligare grupper kan ha svårigheter att få del av vissa insatser enligt LSS, framför allt personlig assistans. Detta har bl.a. påtalats i skrivelser från Föreningen Sveriges Dövblinda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;En grupp som nämns i förarbetena är personer med psykiska funktionshinder. Omnämnandet ansågs inte tillräckligt av Psykiatri- samordningen, som föreslog en komplettering av 1 § LSS. Punkten skulle innebära att 20 000 alternativt 40 000 personer med psykiska funktionshinder skulle komma att omfattas av lagen. Utredningen föreslog vidare att LSS skulle kompletteras med en särskild insats för psykiskt funktionshindrade, personligt ombud.&lt;A href="#page_280"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Nationell psykiatrisamordning bedömer att det i dag finns omkring 35 000 personer med psykiska funktionshinder enligt den definition som utredningen tagit fram: ”En person har ett psykiskt funktionshinder om hon/han har väsentliga svårigheter med att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;SOU 1992:73, s. 25ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377281x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;utföra aktiviteter på viktiga livsområden och att dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid.”&lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Av dessa beräknas omkring 20 000 ha kontakt med socialtjänsten. Endast omkring 3 000 bedöms ha en insats enligt LSS, och då i första hand boende, kontaktperson eller ledsagarservice. Någon ambition att generellt vidga tillgången till insatser enligt LSS för personer med psykiska funktionshinder har inte Nationell psykiatri- samordning. Utredningen föreslår endast att de som redan ingår i eller kan bedömas ingå i LSS personkretsar ska ges rätt till daglig verksamhet enligt denna lag.&lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Vid sidan av dessa grupper finns det andra personer med funktionsnedsättning som lagstiftaren inte tycks ha haft i åtanke i förarbetena, men som åtminstone i vissa fall har insatser enligt LSS och LASS. Det gäller personer med dödliga sjukdomar som under en förväntat kort fas i livets slutskede får t.ex. personlig assistans. Ett annat exempel är personer som befinner sig i djup medvets- löshet efter t.ex. en olyckshändelse och som vårdas i hemmet i stället för på sjukhem och då bedöms vara berättigade till assistans- ersättning. Även om dessa grupper är relativt små så leder det till frågor om förhållandet mellan LSS/LASS och HSL som knappast alls berörs i lagstiftningen eller förarbetena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;Autismliknande tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Antalet unga med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; är i hög grad beroende av hur personkrets 1 har formulerats och tolkats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;För att tillhöra personkrets 1 ska personen ha en utvecklings- störning, autism eller autismliknande tillstånd. Rätten styrs av personens diagnos och inte av personens stödbehov. Socialstyrelsen uppskattar att det finns cirka 36 000 personer med utvecklings- störning i Sverige. Denna siffra verkar att vara relativt konstant. År 1981 uppskattade omsorgsutredningen att cirka 36 300 personer hade en utvecklingsstörning som innebar att de tillhörde person- kretsen för omsorgslagen. Hur många personer som har autism eller autimsliknade tillstånd finns det få uppgifter om. Dock går det att konstatera att denna grupp ökar. Omsorgsutredningen uppskattade att det 1981 fanns cirka 1 000 barndomspsykotiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Definitionen är medvetet gjord utan åldersgränser, men syftar inte till att inkludera exempelvis demenssjukdomar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2006:100. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Ambition och ansvar. &lt;/SPAN&gt;Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning, s. 33 &amp; 105.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377282x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft8"&gt;barn och ungdomar under tjugo år. Enligt Autismforum&lt;A href="#page_282"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;har cirka 12 000 barn och ungdomar under tjugo år autism eller autism- liknande tillstånd i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Synen på personkrets 1 har ändrats över tid. I 1985 års omsorgs- lag definierades denna del av personkretsen som ”psykiskt utveck- lingsstörda personer som på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp samt personer med barndoms- psykos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;I omsorgskommitténs betänkande &lt;SPAN class="ft9"&gt;Omsorgen om vissa handi- kappade &lt;/SPAN&gt;(SOU 1981:26) diskuteras begreppet psykotiska barn. Omsorgskommittén klargör att psykos hos barn kan yttra sig i många vitt skilda former. Vidare menar Omsorgskommittén att begreppet psykotiska barn lätt ger intrycket att psykosen bara förekommer under barnaåren. Detta är en felaktig tolkning av begreppet och för att tydliggöra vad det handlar om föreslår Omsorgskommittén i stället begreppet barndomspsykos. Barndoms- psykos avser barn och vuxna vars psykos debuterat i barnaåren och sedan har bestående effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft8"&gt;Enligt omsorgskommittén ger barndomspsykos inte någon enhetlig symtombild utan är en samlingsbeteckning på olika former av svåra avvikelser i det psykiska tillståndet. Gemensamt är att barndomspsykosen innebär att barnets känslomässiga utveckling och kontakt med omgivningen är störd. Barnets tankar och upp- fattning av omvärlden förefaller orealistiska, ologiska och förvirrade. Barnet använder ofta monotona rörelser, fixering vid ting, magiskt tänkande etc. för att som det verkar, skydda sig mot ångest. Andra drag kan vara svag identitetsutveckling eller dålig kontroll på impulser. Som konsekvenser av detta hämmas barnets förmåga och färdigheter. När det gäller språkutvecklingen är det påfallande hur sällan de psykotiska barnen använder talet till kommunikation. De kan ord och uttal, men ofta använder de sig av ett monotont och meningslöst upprepande av fraser. Kommittén uppskattar att det finns ca 1 000 barndomspsykotiska barn och ungdomar under 20 år i Sverige (5 barn per 10 000 invånare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft29"&gt;1989 års handikapputredning beskrev i betänkandet &lt;SPAN class="ft75"&gt;Handikapp välfärd rättvisa &lt;/SPAN&gt;(SOU 1991:46) vilka de ansåg skulle ingå i person- kretsen för LSS. Enligt handikapputredningen skulle personkretsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Autismforum startade 2003 inom Handikapp &amp; Habilitering i Stockholms läns sjukvårdsområde. Uppdraget är att driva ett kunskapscenter som samlar, bedömer och bearbetar kunskap om autism/Aspergers syndrom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;bestå av två grupper: (1) personer med utvecklingsstörning, autism eller bestående begåvningshandikapp efter hjärnskada i vuxen ålder eller (2) med andra stora varaktiga funktionshinder eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande, men som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed omfattande servicebehov. Den första gruppen motsvarar de som tidigare tillhört omsorgslagens personkrets. Skälet till att de får en speciell grupp är att de annars kunde bli utsatta för en omprövning av sitt stödbehov, något som inte var avsikten med den nya lagen. I omsorgslagen användes dock begreppet barndoms- psykos. Handikapputredningen föreslog i stället det modernare begreppet autism som enligt dem också omfattade autismliknade tillstånd. Med autism och autismliknande tillstånd avsåg handikapp- utredningen djupgående störningar i fråga om social förmåga, kom- munikation och beteende som medför allvarligt handikapp i fråga om psykosocial och/eller pedagogisk anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;I prop. 1992/93:159 konstateras att autism är ett modernare ord för barndomspsykos, dock något snävare. Därför föreslås i pro- positionen att barndomspsykos ska ersättas med autism och autism- liknade tillstånd. Detta ska inte innebära någon skillnad mot målgruppen i omsorgslagen. Med autism och autismliknade till- stånd avses sådana djupa störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende som medför allvarligt funktionshinder i fråga om psykosocial och pedagogisk anpassning. Störningarna debuterar under barndomen, oftast men inte alltid före tre års ålder, och ger nästan alltid allvarliga psykiska funktionshinder under hela livet. I propositionen betonas också att flertalet av de personer som omfattades av omsorgslagen har ett stödbehov som motsvarar stödbehovet i punkt 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;Omformuleringen av ”barndomspsykos” till ”autism och ”autism- liknande tillstånd” har fått konsekvenser, även om lagstiftaren markerade att den inte skulle göra någon skillnad i sak. Gruppen med barndomspsykos var betydligt mindre än den grupp som i dag beräknas ha autism och autismliknande tillstånd. Att kunskapen om autismspektrumstörningar ökat är en möjlig förklaring till detta. En annan orsak kan vara att barn och ungdomar med dessa funktionsnedsättningar fått svårare att ta del av generella verk- samheter, t.ex. inom skolan, och kommit att diagnostiseras inför beslut om bl.a. särskola.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft14"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Avgränsning mot åldrandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Avgränsningar mot stödbehov under åldrandet är en komplex del av LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Som framgår av lagens förarbeten är syftet med LSS i första hand att tillgodose behov hos personer under 65 år. Det ska dock vara möjligt för den som haft en insats enligt LSS före denna ålder att behålla insatsen även senare. Vidare ska det vara möjligt för den som har en progredierande sjukdom som debuterat före 65 års ålder att få ytterligare insatser efter denna ålder (detta gäller dock inte rätten till personlig assistans).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;För personkrets 1 och 2 anges inga direkta avgränsningar mot åldrandet i LSS. För personkrets 3 gäller att de behov som ger rätt till insatser enligt lagen inte uppenbart ska bero på normalt åldrande. För personlig assistans – där huvuddelen av dem som beviljats insatsen finns i just personkrets 3 – gäller särskilda regler. När LSS och LASS infördes var det inte möjligt att behålla den personliga assistansen efter 65 års ålder. Sedan år 2001 är detta möjligt, men insatsen kan inte nybeviljas eller utökas efter att den enskilde fyllt 65 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Skillnaderna mellan LSS och LASS tycks inte ha lett till någon större skillnad när det tillgång till stöd och service under åldrandet. Även om det inte finns någon övre åldersgräns för nybeviljande av kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; så verkar formuleringen om naturligt åldrande tolkas och tillämpas som en gräns mot äldreomsorgens ansvar. Uppgifter från Socialstyrelsen om antal personer som hade insats enligt LSS år 2006 men inte år 2004 antyder att nybeviljade insatser enligt LSS är vanligast mellan 10 och 25 års ålder för att därefter ligga på en jämn låg nivå och upphöra ganska tvärt vid 65 års ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft29"&gt;Termen ”normalt åldrande” definieras inte i förarbetena. Av regeringens proposition 1992/93 framgår dock följande (s. 169 f):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En naturlig, med åldern sammanhängande funktionsförlust av den omfattningen som lagen förutsätter inträder i regel enbart hos äldre. Som äldre betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsåldern 65 år. De funktionshinder som är relaterade till normalt åldrande har ofta ett pro- gredierande förlopp som leder till ökat behov av stöd och service. De vanligaste sjukdomsgrupperna är hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar inom skelett och rörelseorgan samt de inom centrala nervsystemet. Andra funktionshinder av geriatrisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft14"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1025 ft8"&gt;karaktär kan t.ex. vara en utsliten höftled eller senildemens hos en äldre person, alltså sjukdomar som inte är helt oväntade beträffande en åldrad människa, men som betraktas som en kata- strof om en yngre människa drabbas. Sjukdomsbilden omfattar ofta flera organ samtidigt. På grund av åldersprocessen får dess- utom ”vanliga” sjukdomar och skador större följder för äldre än för yngre människor. Äldre människor hos vilka åldrandet accentuerar svårigheter till följd av ett funktionshinder som debuterat vid en sådan ålder att det är uppenbart inte är åldersrelaterat kan dock ingå i personkretsen. Likaledes kan äldre människor som drabbats av ett omfattande funktions- hinder utan samband med åldrandet, exempelvis vid en trafik- olycka, inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Även i de situationer där funktionshindret uppenbart inte är åldersrelaterat kan bedömningen av en äldre människas behov av hjälp i sin livsföring för att leva på en med jämnåriga likvärdig nivå, d.v.s. rätt till olika insatser, påverkas av stigande ålder. Det kan dock ofta vara rimligt att den åldrige får bo kvar i en gruppbostad så länge det är möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Begreppet äldre knyts här till den allmänna pensionsåldern. Men det normala åldrandet spelar en viktig roll. Personer som fyllt 65 år och som råkar ut för en trafikolycka ska kunna få insatser enligt LSS, medan äldre personer med t.ex. demenssjukdomar inte ska kunna få det. Omvänt finns det öppningar i texten för att en yngre person som drabbats av en sjukdom som anses bero på normalt åldrande ska kunna omfattas av lagens personkrets. Studier av Försäkringskassornas akter visar bl.a. att personer som inte fyllt 65 år och som har demenssjukdomar beviljats ersättning för per- sonlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Att döma av formuleringar i mer eller mindre auktoritativa texter avviker förarbetenas språkbruk från vad som i dag är vanligt inom forskning, myndigheter och brukarorganisationer. I dessa texter är det vanligt att normalt åldrande skiljs från sjukdom, medan fokus i behandling och hälsoförebyggande arbete flyttas mot ett gränsland mellan dessa ytterligheter. Socialstyrelsen skriver i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Folkhälsorapport 2005 &lt;/SPAN&gt;om gränsen mellan normala ålders- förändringar och sjukdom och att det kan vara svårt att dra gränsen mellan ett ”normalt” åldrande som påverkar exempelvis rörelse-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft14"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377286x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p804 ft8"&gt;förmåga, syn och hörsel, och mer sjukliga tillstånd&lt;A href="#page_286"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Läkemedels- boken&lt;/SPAN&gt;, utgiven av Apoteksbolaget, noterar att det ofta är svårt att avgränsa demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom från normalt åldrande eftersom symtomen kommer smygande&lt;A href="#page_286"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Både Demens- förbundet och Alzheimerföreningen hävdar att demens eller Alz- heimers sjukdom aldrig ingår i ett normalt eller naturligt åldrande&lt;SPAN class="ft61"&gt;15&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;SCB:s årliga undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) kan ge ytterligare underlag för en beskrivning av stödbehov under åldrandet. Undersökningarna innehåller ett antal frågor om behov av stöd och hjälp. Flera av dessa frågor avser mindre omfattande behov, men några gäller behov som ligger nära vissa av de grundläggande behov som krävs för rätten till personlig assistans. Det handlar om hjälp med att stiga upp och gå lägga och sig, att klä av och på sig, bad eller dusch och att äta. Alla dessa frågor ställs inte varje år, men de förekom senast i mätningen åren &lt;NOBR&gt;2004–2005.&lt;/NOBR&gt; Just dessa år omfattade undersökningen ett extraurval äldre personer upp till 99 års ålder. I regel genomförs &lt;NOBR&gt;ULF-undersökningarna&lt;/NOBR&gt; bland ett representativt urval personer i åldern &lt;NOBR&gt;16–84&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Behoven kan vara både över- och underrapporterade i ULF- undersökningarna. De svarande bedömer själva sina stödbehov, och det är inte självklart att de skulle bedömas på samma sätt av en LSS- eller &lt;NOBR&gt;SoL-handläggare.&lt;/NOBR&gt; Samtidigt är det troligt att många personer som har stora behov av hjälp i det dagliga livet inte svarar på enkäter av detta slag. Med dessa reservationer är uppgifterna ändå intressanta i förhållande till personkrets 3 i LSS. Relativt små andelar yngre och medelålders personer uppger att de behöver hjälp med att stiga upp och gå lägga och sig, klä av och på sig, bada/duscha eller att äta. Behoven börjar öka något efter 65 års ålder, men det är först efter 80 års ålder som något av behoven anges av mer än en tiondel av de svarande. Inte ens bland personer i &lt;NOBR&gt;90-årsåldern&lt;/NOBR&gt; säger huvuddelen av de svarande att de har något av dessa stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Hjälpbehoven utvecklas någorlunda lika mellan kvinnor och män, utom i den äldsta gruppen där andelarna med hjälpbehov är betydligt större bland kvinnor. Eftersom kvinnor över huvud taget dominerar i de äldsta åldersgrupperna så visar en uppskattning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Socialstyrelsen (2005). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Folkhälsorapport 2005&lt;/SPAN&gt;, s. 275.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Apoteksbolaget (2004). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Läkemedelsboken 2003/2004&lt;/SPAN&gt;, s. 851ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Se de båda organisationernas webbplatser: www.alzheimerforeningen.se &amp; www.demensforbundet.se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;antalet personer med hjälpbehov att detta i hög grad är en kvinnofråga bland de allra äldsta. Det är notabelt att de relativt små andelar som uppger något av de studerade hjälpbehoven motsvarar ett betydande antal personer redan i sextio- och sjuttioårsåldrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Svårt att tydligt ange och förutse personkretsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Personkretsens utformning har stor betydelse för att LSS ska vara ett effektivt redskap för att uppnå de mål som anges i lagen och som till stora delar sammanfaller med de nationella målen för handikappolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Ändå är den bara en av de avgränsningar som påverkar rätten till stöd och service enligt LSS. Den som ingår i personkretsen måste dessutom ha en typ av behov som kan tillgodoses med någon av de insatser som anges i lagen. Det innebär att rätten till stöd och service är beroende av dels en första bedömning av den enskildes behov i förhållande till personkretsbeskrivningen, dels av en andra bedömning av behovet i förhållande till den insats som den enskilde ansökt om. Vid personlig assistans avser denna andra bedömning bl.a. vissa grundläggande behov som anges i 9 a § LSS och som måste föreligga för att den enskilde ska ha rätt till denna insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Dagens personkrets har en komplicerad konstruktion med både vissa relativt precisa och diagnosrelaterade kriterier samt vissa kriterier som kräver omfattande och inte sällan osäkra tolkningar vid tillämpningen. I praktiken har personkretsen en stor spännvidd, från personer med mycket omfattande stödbehov till personer som behöver en eller ett par begränsade insatser enligt LSS. I den förra gruppen finns de flesta assistansberättigade, men också många personer som bor i gruppboende och använder daglig verksamhet. I den senare gruppen finns bl.a. ungdomar med lindrig utvecklings- störning och autismliknande tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Det är osäkert om alla &lt;NOBR&gt;LSS-berättigades&lt;/NOBR&gt; behov är större än alla de yngre och medelålders personer som inte har något stöd enligt lagen. Handikapporganisationer har framfört önskemål om att ytterligare diagnoser ska nämnas i personkretsen, t.ex. afasi. Andra organisationer har framfört krav eller önskemål om att det på annat sätt bör förtydligas att även personer med andra diagnoser än dem som direkt nämns i personkretsen har lika stor rätt till stöd och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft14"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;service enligt LSS om de uppfyller kraven i personkrets 3. Det gäller bl.a. organisationer för dövblinda och synskadade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Lagstiftaren utformade personkrets 1 på ett sätt som kom att inkludera fler typer av diagnoser än den tidigare omsorgslagens personkrets. Intentionen var att föra över omsorgslagens person- krets till LSS. Genom att ”barndomspykos” byttes ut mot ”autism och autismliknande tillstånd” kan flera diagnoser kommit att ingå i personkrets 1 än dem som omfattades av den tidigare lagen. Autism och diagnoser i autismspektrumet är dessutom ett av de områden som direkt berörs av LSS där kunskaper och diagnostik snabbt utvecklats sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Formuleringen ”autism- liknande tillstånd” har t.ex. allt mer ersatts av ”autismspektrum- tillstånd”, som mer direkt refererar till de instrument som används för att bedöma dessa funktionsnedsättningar och där även autism ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft8"&gt;Enligt vad som anges i personkrets 3 ska stödbehov till följd funktionsnedsättningar som uppenbart beror på normalt åldrande inte berättiga till insatser enligt LSS. Det normala åldrandet är ett trubbigt redskap i detta sammanhang. Endast relativt små andelar av befolkningen har eller får omfattande hjälpbehov ens i mycket hög ålder, även om sannolikheten för dessa hjälpbehov ökar med stigande ålder. Effekterna av en bedömning i förhållande till normalt åldrande är inte heller självklara. En person med en hjärn- skada efter t.ex. en trafikolycka ingår enligt förarbetena i personkretsen, medan en person med en hjärnskada efter en stroke efter yrkesverksam ålder knappast gör det. Å andra sidan räknas demenssjukdomar inte som en del av det normala åldrandet i modern forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Lagstiftaren anade antagligen att dessa gränsdragningar skulle kunna bli problematiska. En kronologisk gräns vid 65 år har satts för nybeviljande av personlig assistans, den enda insats enligt LSS och LASS där personkrets 3 dominerar. I den kommunala vardagen tycks en liknande, underförstådd gräns vid 65 års ålder tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Inför framtiden är det svårt att ringa in den nuvarande person- kretsens omfattning. Tidigare uppskattningar om cirka 100 000 personer med insatser enligt LSS och LASS har ännu inte uppnåtts. Men det är först nu som de skulle uppnås om alla som är under 65 års ålder och som har hemtjänst eller särskilt boende enligt SoL i stället skulle få sitt stöd genom LSS. Å andra sidan finns det beräkningar som visar att enbart det sammanlagda antalet personer med autism och autismliknande tillstånd uppgår till nästan 100 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377289x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;personer. Demografiska faktorer och en möjlig ökande medel- livslängd bland personer med t.ex. utvecklingsstörning bidrar till osäkerheten om personkretsens omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft188"&gt;Personkretsen är inte självklar i förhållande till de handikappolitiska målen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Personkretsens utformning är inte självklar i förhållande till handi- kappolitikens inriktning och mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Särskilda regleringar för vissa funktionsnedsättningar eller dia- gnoser kan anses strida mot det miljörelaterade handikappbegrepp som den moderna handikappolitiken utgår ifrån. Försäkringskassan har t.ex. ifrågasatt handikappersättningens konstruktion, som bygger på vissa diagnoser, i förhållande till handikappolitikens inriktning&lt;A href="#page_289"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Samtidigt hävdar företrädare för berörda brukar- grupper att det tydliga omnämnandet av vissa diagnosrelaterade tillstånd har säkrat deras tillgång till stöd och att omnämnandet bör vara kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Dessutom är gränsen mot funktionshinder till följd av normalt åldrande också komplicerad i förhållande till de handikappolitiska målen. Dessa gäller uttryckligen män och kvinnor i alla åldrar, utan avseende på orsaker till funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Ett annat sätt att se på personkretsen i förhållande till de handikappolitiska målen är att utgå från de olika behov av stöd och service som finns i befolkningen och se hur personkretsen är utformad i förhållande till dessa. Tre olika typer av omfattande och varaktiga stöd- och servicebehov kan urskiljas: sådana som är medfödda eller tidigt förvärvade, sådana som uppkommer i vuxen ålder men inte är ”normala” för åldern eller åldrandet samt sådana som kan sägas vara ”normala” under åldrandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Den första typen avser omfattande och varaktiga behov av stöd i det dagliga livet till följd av medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar. I detta fall behövs stödet under hela eller nästan hela livet och för att den enskilde ska kunna genomgå samma livsfaser som alla andra. Personkrets 1 svarar nästan helt och personkrets 3 delvis mot detta. Det är dock stora skillnader i stödbehovens omfattning, varaktighet och inriktning. Medan några behöver t.ex. personlig assistans under hela livet, men kanske inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Försäkringskassan (2007).&lt;/SPAN&gt;Kunskapsöversikt – handikappersättning och vårdbidrag. Svar på regeringsuppdrag. &lt;NOBR&gt;2007-04-02.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft65"&gt;Dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45662-2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;så många andra insatser enligt LSS, kan andra behöva former av stöd och service enligt LSS som följer och understödjer deras successivt förändrade livssituationer. Med tanke på det över- gripande målet om jämlikhet i levnadsvillkor är det särskilt viktigt att stödet tidigt utformas för att stärka den enskildes möjligheter att leva som andra. Särskilt fokus behövs på utbildning, boende och arbete. Under de senaste åren har antalet ungdomar med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; ökat kraftigt. Många av dessa ungdomar har lindrig utvecklings- störning och autismliknande tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;Den andra typen avser stödbehov som uppkommer i vuxen ålder och som inte kan hänföras till skador, sjukdomar och förändringar i samband med åldrandet. Stödet behövs ofta från medelåldern och uppåt för att den enskilde ska kunna fortsätta att leva som andra. Möjligheter att behålla boendet och snabbt återgå till arbete är viktiga inslag i detta. Personkrets 2 svarar helt och personkrets 3 till stor del mot detta, men med vissa åldersmässiga avgränsningar. Frånsett det relativt lilla antal personer som ingår i personkrets 2, och som kan ha flera olika kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; tycks personlig assistans vara den vanligaste insatsen vid denna typ av stödbehov. Men t.ex. ledsagarservice är också en viktig &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; här. Generellt sett är det mycket ovanligt att så omfattande och varaktiga stödbehov uppkommer före relativt hög ålder. Det går att se en viss ökning från &lt;NOBR&gt;65–70&lt;/NOBR&gt; års ålder i SCB:s &lt;NOBR&gt;ULF-undersökningar&lt;/NOBR&gt; när det gäller självskattade praktiska hjälpbehov. Att döma av ålders- fördelningen bland dem som nybeviljas assistansersättning finns det också en viss uppgång i behoven från omkring 55 års ålder. Däremot kan det förstås uppfattas helt annorlunda att få omfattande och varaktiga behov i t.ex. fyrtioårsåldern än i sjuttioårsåldern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Den tredje typen avser stödbehov till följd av funktions- nedsättningar som kan hänföras till åldrandet. Stödbehovet upp- kommer och utvecklas i hög ålder, ofta till följd av flera mer eller mindre omfattande funktionsnedsättningar som sammantaget påverkar den enskildes möjligheter att klara sig själv under den återstående delen av livet. Ingen personkretsgrupp svarar mot dessa behov. Personer i samtliga personkretsgrupper kan dock få även dessa funktionsnedsättningar, vilket antagligen händer i allt större utsträckning eftersom antalet personer som har fyllt 65 år och som har stöd och service enligt LSS och LASS stadigt ökar. Antagligen sammanfaller den andra typen av stödbehov med denna typ för många personer i höga åldrar. Det gör det särskilt svårt att säga vad som är normalt och inte normalt för åldrandet. Eftersom antalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;kvinnor är större än antalet män från &lt;NOBR&gt;70-årsåldern&lt;/NOBR&gt; och uppåt så är den tredje typen av stödbehov i mycket stor utsträckning en fråga om stöd till äldre kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Sammanfattningsvis griper LSS personkrets in i samtliga de tre skisserade typerna av omfattande och varaktiga stödbehov utan att fullt ut täcka någon av dem. Att ambitionen är störst att möta de behov som uppkommer tidigt i livet går tillbaka på omsorgslagens personkrets, som i huvudsak avsåg dessa behov. Personkrets 3, som infördes i samband med LSS, har förstärkt ambitionen att täcka stora behov till följd av medfödda eller tidigt uppkomna funktions- nedsättningar. Samtidigt har den personkretsgruppen väckt frågor om gränsdragningar bland medelålders och äldre personer som inte på samma sätt är aktuella inom SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;I princip bevarad personkrets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Vi föreslår att LSS även fortsättningsvis ska vara en lag för de personer som har de mest omfattande stöd- och servicebehoven till följd av varaktiga funktionsnedsättningar. Den nuvarande person- kretsen med dess tre grupper bör i princip bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;En enhetlig personkrets i LSS med kriterier som överensstämmer med dem som nu anges för personkrets 3 skulle överensstämma med handikappolitikens inriktning på behov oavsett funktions- nedsättningar. Vi bedömer dock att en sådan förändring av dagens personkrets skulle kunna få negativa följder för enskilda och huvudmän. Kriterierna för personkrets 3 är redan komplicerad att tillämpa. Om de skulle omfatta hela personkretsen så skulle det krävas ett långvarigt arbete med att utveckla bedömningsgrunder och antagligen en lång period av domstolsprövningar och praxisbildning. Effekten skulle kunna bli ökad osäkerhet om vilka som har rätt till stöd och service enligt LSS och bristande likvärdighet i tillämpningen av lagen. En lösning skulle kunna vara enhetliga riktlinjer, men på flera områden saknas det tillräckliga kunskaper om förhållandet mellan behov, insatser och resultat för att sådana snabbt ska kunna utarbetas för att underlätta tolkningen och tillämpningen av personkretsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;Dessutom finns det risker för att en ändring av personkretsen skulle kunna uppfattas som en signal till en generellt lägre priori- tering av grupper som skulle kunna hamna utanför LSS, t.ex. vissa personer med lindrig utvecklingsstörning eller vissa autismliknande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft14"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377292x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;tillstånd. För personer med dessa diagnosrelaterade tillstånd är det också osäkert om det finns, eller snabbt skulle byggas upp, tillräckligt goda alternativ till &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Inte minst krävs det varsamhet så att inte den relativt stora grupp unga personer med autismliknande tillstånd som omfattas av personkretsen i LSS hamnar i en gråzon där samhällets stödinsatser blir osäkra och otillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Vi är medvetna om att det finns grupper som är kritiska mot hur personkretsen har tolkats och tillämpats. Inte heller här ser vi dock förutsättningar för någon lagändring. Det viktigaste nu är att säkra det åtagande som samhället gjort genom LSS, inte att utvidga detta ytterligare. Men vi vill framhålla vikten av att tillhörighet till personkrets 3 prövas efter vad som anges i LSS. Det innebär att prövningen alltid ska omfatta en bedömning av om den enskilde har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och om behovet är omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft8"&gt;På ett par punkter ser vi ett behov av åtgärder på kort sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;Autismspektrumtillstånd i stället för autismliknande tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vi föreslår att beteckningen ”autismspektrumtillstånd” ska införas i beskrivningen av personkrets 1 i stället för den nuvarande beteck- ningen ”autism och autismliknande tillstånd”. ”Autismspektrum- tillstånd” har en tydligare koppling till den medicinska terminologi som används för att beskriva och beteckna dessa diagnosrelaterade tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Underlaget och formerna för diagnostiserande bör också utredas. Riksrevisionen har i en granskning av tillsynen inom bostad med särskild service enligt LSS rekommenderat att Socialstyrelsen inventerar kommunernas behov av ytterligare väg- ledning och kunskap beträffande hur LSS ska tillämpas för gruppen med autism eller autismliknande tillstånd.&lt;A href="#page_292"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vi vill gå längre och föreslår att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att samman- fatta kunskapsläget kring vilka diagnoser som ingår i autism- spektrumet, att närmare precisera vilka diagnoser som ska ingå i personkrets 1 samt att ge ytterligare vägledning till kommunerna om hur tillämpningen ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Förslaget syftar inte till någon förändring av personkretsens storlek och bedöms därför inte ha någon ekonomisk effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Riksrevisonen (2007). &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn av bostad med särskild service enligt LSS&lt;SPAN class="ft65"&gt;. RiR 2007:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377293x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Eftersom kunskaperna om autismliknande tillstånd har utvecklats betydligt sedan LSS tillkom, är det av både ekonomiska och andra skäl viktigt att regeringen följer den fortsatta utvecklingen noga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;Gräns för nybeviljande av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; vid 65 års ålder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Vi föreslår också att det ska införas en generell gräns för hela personkretsen för nybeviljande av insatser enligt LSS vid 65 år. Gränsen bör gälla alla de tre grupper som anges i personkretsen. Den nuvarande formuleringen om ”normalt åldrande” i personkrets 3 saknar tydligt vetenskapligt stöd och kan uppfattas som fördoms- full mot äldre människor. En kronologisk gräns vid 65 års ålder är tydligare och överensstämmer med hur intentionerna bakom LSS, som främst avser personer i yrkesverksam ålder, och med hur lagen tillämpas generellt. Med en kronologisk gräns minskar svårig- heterna att bedöma och motivera varför personer som fyllt 65 år och som råkar ut för en trafikolycka ska kunna få insatser enligt LSS men inte äldre personer med t.ex. demenssjukdomar eller hjärnskador efter stroke. Det finns för övrigt redan en sådana åldersgräns för nybeviljande av personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;En gräns för nybeviljande av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; vid 65 års ålder strider inte mot den nya och utvidgade diskrimineringslagstiftning som regeringen föreslagit. Där föreslås åldersdiskriminering bli för- bjuden i arbetslivet, enligt vad som följer av ett &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; om just arbetslivet (direktiv 2000/78/EG). Regeringen avser att i annat sammanhang återkomma till frågan om diskriminering på grund av ålder utanför arbetslivet.&lt;A href="#page_293"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Diskrimineringsutredningen framhåller i sitt slutbetänkande (SOU 2006:22) att all särbehandling på grund av ålder inte är diskriminering. Den bedömde att det både inom socialtjänsten och socialförsäkringsområdet behövs ytterligare ana- lyser av om olika åldersgränser kan vara osakliga innan dessa områden omfattas av ett förbud mot åldersdiskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Med tanke på att antalet äldre personer väntas öka kraftigt under det kommande decenniet ska den &lt;NOBR&gt;65-årsgräns&lt;/NOBR&gt; som vi föreslår uppfattas som en uppmaning till utvecklingsinsatser inom äldre- omsorgen så att bl.a. förutsättningarna för inflytande och med- bestämmande kan öka även där. Det bör finnas många erfarenheter från &lt;NOBR&gt;LSS-området,&lt;/NOBR&gt; inte minst från den personliga assistansen, som kan tas till vara för t.ex. en mer brukarstyrd hemtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:95.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377294x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Ett barnperspektiv i LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ett av de tre arbetsområden som är särskilt prioriterade inom handikappolitiken är att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. En del i det arbetet bör vara att stärka barns och ungas inflytande vid insatser enligt LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;I SoL har det införts bestämmelser för att stärka barnets ställning inom socialtjänsten, men det finns inga mot- svarande bestämmelser i LSS. Det kan skapa osäkerhet om vikten av att tillgodose barnets bästa vid tillämpningen av LSS. Regler som stärker barnets ställning bör därför införas i LSS och kompletteras med andra åtgärder som kan bidra till att stärka barnens ställning när det gäller stöd och service enligt lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En bestämmelse införs i LSS för att stärka barnens ställning inom lagens tillämpningsområde. Bestämmelsen svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention och innebär att när åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En bestämmelse om barns rätt att få relevant information och att komma till tals beträffande åtgärder som rör dem införs i LSS. När en åtgärd rör ett barn ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. För att kunna uttrycka sin inställning måste barnet ha tillgång till informa- tion om den aktuella åtgärden samt om det finns möjlighet att välja åtgärd och de följder som de olika åtgärderna kan tänkas få.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör uppdra åt Socialstyrelsen att ta fram metoder som kan användas för att säkerställa att barns och ungas inställning och synpunkter kommer fram inför beslut om insatser och också i det dagliga arbetet med barn med olika former av funktionsnedsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft14"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377295x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1038 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Om regeringen bedömer att en bestämmelse bör införas i SoL som ger socialnämnden rätt att tala med barn utan vårdnadshavarens samtycke i alla utredningar enligt 11 kap. 1 SoL bör man även överväga om det finns behov av motsvarande bestämmelse i LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En obligatorisk registerkontroll införs av personer som ska arbeta som personliga assistenter åt barn och unga. Kravet på registerkontroll ska dock inte omfatta den som är vårdnads- havare för den assistansberättigade. Motsvarande register- kontroll införs också för dem som söker anställning i annan verksamhet enligt LSS. Den som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande ska lämna registerutdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;När registerkontroll underlåts i enskild verksamhet enligt LSS ska tillståndet kunna återkallas. Sanktioner ska endast kunna användas när underlåtenheten är av allvarligt slag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kontrollen av personliga assistenter och personal inom LSS- området bör jämställas med den av skolpersonal när det gäller vilka brott som ska anges i utdrag ur belastnings- registret, giltighetstid och återlämnande. Registerutdrag eller kopia av det ska bevaras under minst två år från det att anställningen, uppdraget, praktiktjänstgöringen eller liknande påbörjades.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Tillsynsmyndigheten bör i sitt arbete informera om den rätt arbetsgivare har att inom bl.a. vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom få ett utdrag ur belastningsregistret i fråga om den som den enskilde avser att anställa eller anlita som uppdragstagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kommitténs direktiv innehåller också ett uppdrag att beskriva på vilket sätt barn i behov av personlig assistans kommer till tals i assistansärenden och även i övrigt analysera hur barnperspektivet får genomslag i handläggning och beslut. Kommittén ska också integrera ett barnperspektiv i sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;I kommitténs delbetänkande &lt;/SPAN&gt;På den assistansberättigades uppdrag. God kvalitet i personlig assistans – ändamålsenlig användning av assistansersättning &lt;SPAN class="ft62"&gt;(SOU 2005:100) behandlades barnperspektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft14"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;när det gällde kriterier för att bedöma kvalitet vid personlig assistans. Kommittén angav att personlig assistans måste utföras med hänsyn till de enskilda assistansberättigades förutsättningar. Assistansanordnare som har uppdrag för barn och unga måste hela tiden arbeta med ett tydligt barnperspektiv i verksamheten. Det handlar om att alltid låta barnet eller den unge själv få komma till tals och om att ge de personliga assistenterna de kunskaper som behövs för att fullgöra det uppdraget. Tillsynen av personlig assistans måste också ha ett tydligt barnperspektiv. Kommittén redogjorde också för BO:s och RFV:s rapporter (se nedan) samt läns- styrelsernas erfarenheter av huruvida barns önskemål tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Barnkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Förenta Nationernas generalförsamling antog år 1989 konventionen om barnets rättigheter. Konventionen öppnades för undertecknande följande år och trädde då också i kraft. Sverige undertecknade och ratificerade konventionen år 1990. I propositionen till riksdagen om godkännande av konventionen konstaterades att tillträde till konventionen inte föranledde några ändringar i gällande lagstiftning (prop. 1989/90:107, bet. 1989/90:SoU28, rskr. 350). Genom att konventionen har ratificerats har Sverige förpliktat sig att på det sätt som anges i Barnkonventionen respektera och främja barns rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft8"&gt;I artikel 3 betonas att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Konventions- staterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnads- havare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Av artikel 4 framgår att konventions- staterna ska vidta alla lämpliga &lt;NOBR&gt;lagstiftnings-,&lt;/NOBR&gt; administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen. En av Barnkonventionens grundläggande principer är barnets rätt till liv och utveckling (artikel 6), vilket innefattar en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft14"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;förpliktelse att skapa en miljö för barnet som garanterar det maximala möjligheter till överlevnad och utveckling, innefattande barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska, psykologiska och sociala utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft8"&gt;Konventionsstaterna ska enligt artikel 12 tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål ska barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Enligt artikel 14 ska konventionsstaterna respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Konventions- staterna ska respektera föräldrarnas och i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Enligt artikel 23 erkänner konventionsstaterna att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad ska få det bistånd som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet. Ett barn med funktions- nedsättning ska ha effektiv tillgång till och erhålla undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;I februari 1996 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdraget att göra en bred översyn av hur svensk lagstiftning och praxis förhåller sig till bestämmelserna i Barnkonventionen. Kommittén, som antog namnet Barnkommittén, lämnade år 1997 sitt huvudbetänkande &lt;SPAN class="ft9"&gt;Barnets bästa i främsta rummet – FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft29"&gt;(SOU 1997:116). Kommittén ansåg när det gällde artikel 23 att Sverige väl lever upp till Barnkonventionens anda och målsättning men framförde att vid de konsekvensbeskrivningar som måste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft14"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;göras vid nedskärningar och förändringar inom den offentliga verksamheten ska behovet och situationen för barn med handikapp särskilt beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Enligt artikel 44.1 ska staterna periodiskt rapportera till kommittén för barnets rättigheter, Barnrättskommittén, sina åtgärder och framsteg i arbetet med att genomföra konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;Barnkonventionen och den svenska lagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Flera författningar pekar ut att det som är bäst för barnet ska beaktas vid myndighetsbeslut. I 6 kap. 2 a § föräldrabalken anges att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vidare föreskriver föräldrabalkens 21 kap. att vid verkställighet av domar och beslut om vårdnad eller umgänge m.m. ska barnets bästa komma i främsta rummet. I socialtjänst- lagen (2001:453) finns en bestämmelse om att hänsyn till barnets bästa särskilt ska beaktas vid åtgärder som rör barn. Namnlagen (1982:670) föreskriver att för ändring av barnets namn krävs barnets medgivande. I utlänningslagen (2005:716) finns en bestäm- melse om att hänsyn ska tas till barnets bästa i alla fall som rör barn. Det finns också bestämmelser som uttrycker principen om barnets bästa i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. De lagar där ett barnperspektiv tydligt kommer till uttryck är sådana där det primära syftet är att reglera förhållanden som direkt berör barn. I övrig lagstiftning, där det primära syftet inte är att reglera barns förhållanden men där barn berörs finns i de allra flesta fall inte några hänvisningar till principen om barnets bästa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft46"&gt;Stöd enligt LSS och LASS till barn och ungdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;År 2006 var det 1 105 barn i åldrarna 0&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;6 år som fick &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Antalet barn i åldrarna 7&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;12 var 4 060 och antalet ungdomar i åldrarna 13&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;22 var 13 195. När det gäller utveckling över tid konstateras att medan antalet &lt;NOBR&gt;LSS-mottagare&lt;/NOBR&gt; generellt har ökat (med 23 procent mellan år 2000 och 2006) har antalet barn med insatser minskat. Antalet barn i åldrarna 0&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;6 har minskat med 19 procent och antalet barn i åldrarna 7&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;12 har minskat med 9 procent. Om man i stället ser till andelen barn i befolkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft14"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377299x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1045 ft8"&gt;med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; är det bara den yngsta gruppen fått minskad tillgång till stöd och service enligt LSS (från 22 per 10 000 till 16 per 10 000). Vad detta beror på har inte närmare studerats, varken här eller i tidigare studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft96"&gt;Tabell 4.1 Antal mottagare av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; år 2000 och 2006. Uppdelat på ålder&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td148"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td406"&gt;&lt;P class="p374 ft116"&gt;År 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td410"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td153"&gt;&lt;P class="p333 ft115"&gt;År 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td286"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td150"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td443"&gt;&lt;P class="p21 ft116"&gt;Förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td444"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td292"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p374 ft115"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft100"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p560 ft116"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td406"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td410"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td286"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td443"&gt;&lt;P class="p370 ft100"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td444"&gt;&lt;P class="p613 ft100"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p541 ft100"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;0–6&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td66"&gt;&lt;P class="p605 ft100"&gt;537&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft100"&gt;834&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p1046 ft114"&gt;1 371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;1 105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p626 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;-16&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td75"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;1 589&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft100"&gt;2 893&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p1046 ft114"&gt;4 482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;1 409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;2 651&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td50"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;4 060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p626 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;-11&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td75"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;13–22&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;3 295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft100"&gt;4 732&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p1046 ft114"&gt;8 027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;5 228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;7 967&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td50"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;13 195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p626 ft100"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td75"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;23–64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;13 059&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft100"&gt;15 436&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p1047 ft114"&gt;28 495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;14 936&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;18 439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td50"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;33 375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p626 ft100"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td75"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;65 plus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;1 626&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft100"&gt;1 526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p1047 ft114"&gt;3 152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;2 035&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td47"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;2 002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td50"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;4 037&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p626 ft100"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td82"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p354 ft100"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p333 ft184"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td406"&gt;&lt;P class="p374 ft98"&gt;20 106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td410"&gt;&lt;P class="p23 ft98"&gt;25 421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td279"&gt;&lt;P class="p1047 ft145"&gt;45 527&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p544 ft98"&gt;24 058&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td286"&gt;&lt;P class="p221 ft98"&gt;31 714&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p544 ft98"&gt;55 772&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td443"&gt;&lt;P class="p626 ft98"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td444"&gt;&lt;P class="p309 ft98"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td292"&gt;&lt;P class="p354 ft98"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1048 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie, se bilaga 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft8"&gt;Till skillnad mot barnen, har antalet ungdomar ökat betydligt. Ungdomar i åldrarna 13&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;22 är den åldersgrupp som ökat mest under den tidsperiod som redovisas ovan, både procentuellt sett och i antalet personer. Faktum är att halva ökningen under åren 2000&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;2006 beror på att antalet ungdomar ökat. Ökningen bland pojkar är större än ökningen bland flickor. En förklaring till ökningen är att antalet unga med neuropsykiatriska diagnoser (t.ex. Asperger och autismliknande tillstånd) ökar bland &lt;NOBR&gt;LSS-mottagarna.&lt;/NOBR&gt; Vissa menar även att antalet unga med lindrig utvecklingsstörning ökar, men eftersom det inte finns statistik över diagnoser inom LSS går det inte att belägga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft8"&gt;De vanligaste insatserna bland barn i åldrarna 0&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;12 år är avlösarservice och korttidsvistelse. Bland ungdomar i åldrarna 13&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;22 år är de vanligaste insatserna korttidsvistelse, korttidstillsyn och ledsagarservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft8"&gt;När det gäller assistansersättning har samtliga åldersgrupper ökat. Förutom de som är äldre än 65 år (som ökat på grund av att den tidigare &lt;NOBR&gt;65-årsgränsen&lt;/NOBR&gt; togs bort) har barn i åldern 0&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;6 år ökat mest, procentuellt sett. Det handlar dock inte om så många barn i absoluta tal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft14"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377300x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;Rätten till stöd och service SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p563 ft96"&gt;Tabell 4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p443 ft15"&gt;Antal mottagare av LASS år 2000 och 2006. Uppdelat på ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td289"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td150"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td150"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td279"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;År 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td153"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td153"&gt;&lt;P class="p544 ft115"&gt;År 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td289"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td150"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td150"&gt;&lt;P class="p377 ft116"&gt;Förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td290"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td148"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td286"&gt;&lt;P class="p353 ft100"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td260"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td153"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td147"&gt;&lt;P class="p376 ft100"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td153"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td289"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td150"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td150"&gt;&lt;P class="p560 ft100"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td279"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td113"&gt;&lt;P class="p625 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;0–6&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td47"&gt;&lt;P class="p377 ft100"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td111"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;95%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;52%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;69%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p625 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p377 ft100"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;720&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;563&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;942&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;17%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;43%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;31%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;13–22&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;569&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p377 ft100"&gt;785&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;1 354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;949&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;1 262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;2 211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;67%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;61%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;63%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td113"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;23–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;3 169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td47"&gt;&lt;P class="p377 ft100"&gt;3 397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;6 566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td111"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;4 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td48"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;4 676&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;9 076&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;39%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;38%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;38%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;65 plus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p350 ft100"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p377 ft100"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;1 470&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;6 208%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p312 ft115"&gt;4 094%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p312 ft116"&gt;4 969%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td290"&gt;&lt;P class="p313 ft98"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;P class="p350 ft98"&gt;4 158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td286"&gt;&lt;P class="p377 ft98"&gt;4 721&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td260"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td153"&gt;&lt;P class="p309 ft98"&gt;8 879&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p309 ft98"&gt;6 647&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td153"&gt;&lt;P class="p312 ft98"&gt;7 407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td289"&gt;&lt;P class="p342 ft98"&gt;14 054&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;P class="p342 ft98"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;P class="p312 ft98"&gt;57%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p312 ft98"&gt;58%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1053 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft8"&gt;Barn beviljas färre timmar med assistansersättning än vuxna. Av diagrammet nedan framgår även att de yngsta barnens antal timmar knappt ökat mellan åren 2000 och 2006, till skillnad mot andra åldersgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft96"&gt;Tabell 4.3 Antal timmar per vecka år 2000 och 2006. Uppdelat på ålder&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p309 ft116"&gt;År 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td279"&gt;&lt;P class="p312 ft116"&gt;År 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td279"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td445"&gt;&lt;P class="p342 ft116"&gt;Förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td406"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;P class="p1056 ft116"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;P class="p29 ft154"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td292"&gt;&lt;P class="p309 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;P class="p312 ft100"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p614 ft154"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p541 ft154"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;P class="p376 ft116"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td445"&gt;&lt;P class="p370 ft154"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td406"&gt;&lt;P class="p560 ft100"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p625 ft154"&gt;0−6 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p1057 ft116"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p626 ft154"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p560 ft154"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p613 ft154"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft154"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft154"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;-4%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p564 ft154"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p312 ft154"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p625 ft154"&gt;7−12 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p1057 ft116"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p626 ft154"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p560 ft154"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p613 ft154"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft154"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft154"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p564 ft154"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p312 ft154"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;13−22 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p833 ft116"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p626 ft154"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p560 ft154"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p613 ft154"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft154"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft154"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;22%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p564 ft154"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p312 ft154"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;23−64 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p833 ft116"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p626 ft154"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p560 ft154"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p613 ft154"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft154"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft154"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p564 ft154"&gt;22%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p312 ft154"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;65 plus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p833 ft116"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p626 ft154"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p560 ft154"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p613 ft154"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft154"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p568 ft154"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;34%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p564 ft154"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p312 ft154"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p313 ft98"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p833 ft99"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p626 ft155"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td292"&gt;&lt;P class="p560 ft155"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p613 ft155"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td279"&gt;&lt;P class="p568 ft155"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td279"&gt;&lt;P class="p568 ft155"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p344 ft155"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td445"&gt;&lt;P class="p564 ft155"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td406"&gt;&lt;P class="p312 ft155"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1058 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft8"&gt;Det relativt sett låga antalet timmar bland barnen beror på att Försäkringskassan i sina bedömningar ska ta hänsyn till föräldra- ansvaret. Ju yngre barnet, är desto större anses föräldraansvaret vara. Assistansersättning beviljas heller inte för tid i skola och barnomsorg, om inte särskilda skäl föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft14"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;”Barns rätt till personlig assistans och assistansersättning”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Försäkringskassan (dåvarande Riksförsäkringsverket) fick i 2003 års regleringsbrev i uppdrag att i samråd med Socialstyrelsen kartlägga och analysera hur tillämpningen av barns rätt till personlig assistans och assistansersättning har utvecklats. Uppdraget redovisades i rapporten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Barns rätt till personlig assistans och assistansersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft8"&gt;(RFV analyserar 2004:9). Av rapporten framgår att en genomgång gjorts av 146 ärenden och i fyra av dessa hade Försäkringskassan dokumenterat att barnet på något sätt kommit till tals i ärendet. I 13 av ärendena bedömdes att barnets bästa beaktats och i 15 ärenden bedömdes barnets rätt till liv och utveckling ha varit vägledande i Försäkringskassans bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Socialstyrelsen gjorde en analys av rättsfall vilken visade att i 35 rättsfall i länsrätten hade endast en dom omnämnt barnets bästa efter att klaganden åberopat detta som grund. Studien visade också att domstolarna inte i något mål gjort en jämförelse med hur barn utan funktionshinder lever. Inte heller hade länsrätterna bedömt eller nämnt att barn med funktionshinder ska få möjligheten att leva som andra. Detta gällde även mål som avsåg ungdomar. Vidare framkom det inte att domstolarna i sin bedömning utgått från att insatserna ska utformas så att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft29"&gt;Riksförsäkringsverket föreslog, i samråd med Socialstyrelsen, att bestämmelser som tydligt reglerar barnets bästa och barnets rätt att komma till tals borde införas i LSS och LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; egna undersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie av Försäkringskassans beslut om assistansersättning finns även utredningar som avser barn med funktionsnedsättning samt utredningar som avser föräldrar med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft14"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Rätten till stöd och service SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft96"&gt;Tabell 4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td446"&gt;&lt;P class="p29 ft15"&gt;Barn till tals (0&lt;SPAN class="ft100"&gt;−&lt;/SPAN&gt;17 år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td403"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td447"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td448"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td448"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td403"&gt;&lt;P class="p347 ft155"&gt;2−9 ÅR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td74"&gt;&lt;P class="p746 ft155"&gt;10−17 ÅR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td403"&gt;&lt;P class="p695 ft155"&gt;SAMTLIGA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td447"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td448"&gt;&lt;P class="p1062 ft155"&gt;N=56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td144"&gt;&lt;P class="p815 ft155"&gt;N=54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td448"&gt;&lt;P class="p706 ft155"&gt;N=117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td403"&gt;&lt;P class="p1063 ft154"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td74"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;14,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td403"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;8,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td403"&gt;&lt;P class="p1063 ft154"&gt;76,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td74"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;46,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td403"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;60,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Framgår inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td403"&gt;&lt;P class="p1063 ft154"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td74"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;5,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td403"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td449"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Frågan är inte aktuell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td448"&gt;&lt;P class="p1063 ft154"&gt;21,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td144"&gt;&lt;P class="p864 ft154"&gt;33,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td448"&gt;&lt;P class="p684 ft154"&gt;25,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1064 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie, se bilaga 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft8"&gt;På följdfrågan om på vilket sätt barnet kommit till tals handlade så gott som alla svar om att barnet var med vid hembesöket eller att barnet deltog vid utredningen. Om barnet hade tilltalats eller inte framgick inte av svaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie framkom att 12 procent av de som nybeviljades assistansersättning år 2005&lt;SPAN class="ft40"&gt;−&lt;/SPAN&gt;2006 hade barn under 18 år. På följdfrågan om behov av stöd i föräldrarollen utretts svarade handläggarna ”ja” i 25 procent av besluten. I ungefär hälften av besluten hade behov av stöd i föräldrarollen inte utretts och i 23 procent av besluten framgick det inte om detta behov utretts.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft96"&gt;Tabell 4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td450"&gt;&lt;P class="p614 ft14"&gt;Har behov av stöd i föräldrarollen utretts?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td447"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td451"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td452"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td447"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td451"&gt;&lt;P class="p1065 ft155"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td452"&gt;&lt;P class="p1066 ft155"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td450"&gt;&lt;P class="p1067 ft154"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td450"&gt;&lt;P class="p1067 ft154"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Framgår inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td450"&gt;&lt;P class="p1067 ft154"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td447"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;Total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td451"&gt;&lt;P class="p1067 ft155"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td452"&gt;&lt;P class="p1068 ft155"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1064 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie, se bilaga 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har också genomfört kvalitativa undersökningar med hjälp av fokusgrupper för att få en bild av hur man inom den kommunala organisationen ser på olika frågeställningar. Hur bedömningar av barns och ungdomar behov görs har då varit en fråga som diskuterats. Det har i det sammanhanget framförts att barns och ungas behov är svåra att uppskatta. Svårigheterna rör bl.a. vad som ingår i ”normal” föräldraomvårdnad och hur man när barnet blir lite äldre kan ge vård, stöd och utveckling så att barnet eller den unge får ett normalt liv. Man försöker få barnets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;synpunkter och önskemål när man kan men det är svårt och det är svårare ju mindre barnet är. Det förekommer att föräldrar uppfattas som överbeskyddande och att det ibland också kan finnas eko- nomiska aspekter som påverkar föräldrarnas syn på hur omsorgen om barnet bör ordnas. Inom de fokusgrupper som bestod av hand- läggare inom kommunerna såg man positivt på att man i LSS skulle ange att barnets bästa skulle styra handläggningen av ärenden som rör barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft46"&gt;”Många syns inte men finns ändå”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Barnombudsmannen (BO) lämnar varje år en rapport till regeringen. I 2002 års rapport behandlades bl.a. barn med funktionshinder. BO föreslog i rapporten bl.a. att en översyn skulle göras för att klargöra vilka lagar som berör barn och ungdomar med funktionshinder och hur de lagarna förhåller sig till varandra och att tillförlitlig statistik om barn och ungdomar med funktionshinder tas fram. BO ansåg vidare att insatserna för barn med funktionshinder skulle samordnas och föreslog:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;att lagstiftaren bör överväga att ge någon myndighet det samlade ansvaret och skyldigheten att informera föräldrar till barn och unga med funktionshinder om deras olika rättigheter och möjligheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;att det genomförs en översyn av reglerna i LSS för att lagen bättre ska möta funktionshindrade barns och ungas behov av insatser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;att en uppmaning riktas till samtliga kommuner att utarbeta riktlinjer för handläggning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-ansökningar,&lt;/NOBR&gt; särskilt med fokus på handläggning av barn- och ungdomsärenden,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;att handläggare i enskilda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-ärenden&lt;/NOBR&gt; ska vara skyldiga att tala direkt med barnet eller den unge som den ansökta insatsen riktar sig till innan beslut om beviljande eller avslag av &lt;NOBR&gt;LSS-ansökan&lt;/NOBR&gt; fattas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;att bra metoder utarbetas för hur samtal med barn och unga ska genomföras inom ramen för socialtjänstens, landstingets och försäkringskassans hantering av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-ansökningar,&lt;/NOBR&gt; och att dessa metoder sprids till all berörd personal,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft14"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377304x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;att de personliga assistenterna lämplighetsprövas innan de anställs hos barn eller unga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;att de personliga assistenterna ges adekvat utbildning och kon- tinuerlig fortbildning i de frågor de ska behärska för att klara av sitt viktiga arbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;att lagstiftaren bör överväga att vidga tillsynsansvaret till att omfatta alla anordnare av personlig assistans,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;att den som anordnar personlig assistans ges skyldighet att utforma en beredskap för att möta akuta behov då de personliga assistenterna blir sjuka,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;att lagstiftaren reviderar befintlig lagstiftning för att möta föräldrars och syskons behov av avlastning och miljöombyte, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;att central statistik utarbetas i syfte att följa utvecklingen av hur många ansökningar från barn och unga om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som beviljas och avslås och på vilka grunder de avslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft46"&gt;Socialstyrelsens skrivelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft8"&gt;Socialstyrelsen har i en skrivelse till Justitiedepartementet och Social- departementet&lt;A href="#page_304"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, vilken även översänts till kommittén för känne- dom, framfört att vissa ändringar bör göras i LSS för att uppfylla barnkonventionens krav. Regeln om barnets bästa i SoL går tillbaka på vad som anges i artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Någon liknande bestämmelse finns inte i LSS som därför bör kompletteras med en bestämmelse om barnets bästa liknande den som finns i SoL. En av grundprinciperna i barn- konventionen är artikel 12 där det bl.a. anges att barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska tillförsäkras rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. I SoL har därför införts en bestämmelse i 3 kap. 5 § som anger att när en åtgärd rör ett barn ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Någon motsvarande bestämmelse finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen Dnr &lt;NOBR&gt;60-07672/2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377305x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;inte i LSS som därför bör kompletteras med en bestämmelse om barnets rätt att komma till tals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Registerkontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Barnombudsmannen har i flera olika sammanhang framfört att alla som anställs som personliga assistenter åt barn och unga bör omfattas av registerkontroll. Även i samband med remissbehandlingen av promemorian Registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg (Ds 2004:42) framfördes att lämplighetsprövning av personliga assistenter var angelägen. Kommittén redovisade i det sammanhanget ställningstagandet att det är rimligt att de som verkar som personliga assistenter i skolan omfattas av samma kon- troll som andra. Det ger ett skydd åt både assistansbrukaren och de andra barnen i skolan. Om den personliga assistenten omfattas av kontrollen så har assistenten ingen särställning i förhållande till andra personalgrupper. Detta minskar risken också för att person- liga assistenters närvaro i verksamheterna ifrågasätts. Kommittén angav att man avsåg att återkomma till frågan om registerkontroll för alla personliga assistenter senare under utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft46"&gt;Registerkontroll inom andra områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Krav på registerkontroll av personal finns i dag inom förskole- verksamhet, skola och barnomsorg samt hem för vård eller boende som tar emot barn.&lt;A href="#page_305"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Bestämmelserna om registerkontroll inom dessa områden är utformade på så sätt att det uppställs ett krav på den enskilde som sökt anställning att, när denne får erbjudande om anställning, lämna ett utdrag ur belastningsregistret. En person som inte lämnat ett sådant utdrag får inte anställas. Om en person anställs utan att ha lämnat ett sådant utdrag kan när det är fråga om enskild verk- samhet som kräver tillstånd detta återkallas. När det gäller verk- samhet som ordnas av det allmänna kan beslutet om anställning eventuellt bli föremål för överklagande genom kommunalbesvär och upphävas efter en laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunal-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;SFS 2000:873 och SFS 2007:171.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;lagen (1991:900). Arbetsgivaren har ansvaret för verksamheten och för att rekrytera personal och denne avgör själv om en person med registeranteckning kan anställas. I förarbetena har antagits att de som har sådana anteckningar inte kommer att söka sådana jobb där utdrag måste visas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Regeringen har i prop. 2007/08:28 föreslagit att register- kontrollen inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg ska utvidgas. Riksdagen har antagit förslaget och de nya bestäm- melserna trädde i kraft den 1 april 2008. De nya bestämmelserna innebär att även den som genom huvudmannens försorg erbjuds eller tilldelas arbete inom en sådan verksamhet under omständlig- heter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten omfattas av registerkontroll. Även lärar- studenter m.fl. som erbjuds att utföra verksamhetsförlagda delar av utbildningen inom de berörda verksamheterna ska omfattas av sådan kontroll. Regeringen behandlar i propositionen även frågan om även andra kategorier av vuxna som vistas i förskoleverk- samhet, skola och skolbarnomsorg ska omfattas av registerkontroll. När det gäller personliga assistenter för barn som deltar i verksam- heten anförs att ledningen för förskolan eller skolan inte har något inflytande över vem som anlitas om personlig assistent. Det är därför inte rimligt att personliga assistenter omfattas av lag- stiftningen om registerkontroll. Regeringen delar i och för sig vissa remissinstansers uppfattning att frågan om lämplighetsprövning av personliga assistenter är angelägen men anger att den frågan måste lösas i ett annat sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft46"&gt;Möjligheter enligt nuvarande lag att kontrollera om tänkt personal förekommer i belastningsregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;21 § förordningen (1999:1134) om belastningsregister ger en enskild sammanslutning eller en enskild person som beslutar om anställ- ning av personal inom bl.a. vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom rätt att få ett utdrag ur belastningsregistret i fråga om den som den enskilde avser att anställa eller anlita som uppdragstagare. Detta ger den som avser att anställa någon möjlig- het att göra en registerkontroll men innebär inte någon skyldighet att genomföra en sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft14"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;Sverige ratificerade konventionen om barnets rättigheter – FN:s barnkonvention – 1990. Riksdagen har därefter antagit en strategi för arbetet med att införliva barnkonventionen (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99: SoU6, rskr. 1998/99:171) som bygger på de förslag som Barnkommittén lämnade sitt betänkande (SOU 1997:116). Utgångspunkten är att konventionens anda och intentioner ska beaktas i allt beslutsfattande som rör barn i staten, kommunerna och landstingen. Barnkonventionen är inte direkt tillämplig rätt i Sverige utan de delar av konventionen som behöver införlivas med svensk rätt får omarbetas till svensk författningstext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;De handikappolitiska målen innebär att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Ett av de tre arbetsområden som är särskilt prioriterade är att ge barn, ungdomar och vuxna med funktions- nedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. En del i det arbetet bör vara att stärka barns och ungas inflytande vid insatser enligt LSS. Detta kan ske på flera olika sätt och några möjligheter behandlas nedan. Den omständigheten att bestäm- melser införts i SoL för att stärka barnets ställning inom social- tjänstens område medan motsvarande bestämmelser inte finns i LSS kan skapa osäkerhet om barnets bästa i praktiken är mindre viktigt att beakta vid tillämpningen av LSS än när SoL tillämpas. Regler som stärker barnets ställning bör därför införas i LSS. Det finns också andra åtgärder vid sidan av att införa regler som kan bidra till att stärka barnens ställning och det finns skäl att även ta fasta på sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft46"&gt;Barnets bästa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;I artikel 3 i barnkonventionen betonas att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, dom- stolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. En bestämmelse som svarar mot denna artikel finns i SoL och bör också införas i LSS. Den ger uttryck för principen att när åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Åtgärder enligt lagen kan röra barn även när de insatser som begärs, och sedan också genomförs, avser en vuxen. Så kan vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft14"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377308x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p549 ft8"&gt;fallet när den som ansöker om en insats är förälder eller bor tillsammans med barn, men också vid utförandet av stöd och service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;För att på ett konkret och strukturerat sätt omsätta barnkonventionen och artikel 3 om barnets bästa i handling är det viktigt att göra barnkonsekvensanalyser eller barnkonsekvens- bedömningar vilket FN:s barnkommitté rekommenderar de stater som ratificerat konventionen. I Sveriges nationella strategi för förverkligandet av barnkonventionen finns ett krav på barn- konsekvensanalyser vid statliga beslut som rör barn. När det gäller kommuner och landsting anges att dessa bör bygga upp system för att bevaka att barns och ungdomars intressen finns med i besluts- processen. BO har beskrivit en modell för barnkonsekvens- analyser.&lt;A href="#page_308"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft8"&gt;Att LSS är en rättighetslag innebär att när de krav som uppställs för att en insats ska beviljas är uppfyllda, dvs. att en person som omfattas av lagen har behov av en insats som inte tillgodoses på annat sätt, ska också ett beslut om sådan insats meddelas. Det finns inte någon grund för att avslå en ansökan om insats med hänsyn till barnets bästa. En ansökan från ett barn om en viss insats görs genom ställföreträdaren. Kommunens, eller Försäkringskassans, beslut innebär antingen att ansökan beviljas eller avslås och sedan kan ett beslut också innehålla vissa andra preciseringar av den insats som beviljas. Om ett beslut får ett visst innehåll med hänsyn till barnets bästa kan det komma att inträffa att barnets ställföreträdare har en annan uppfattning om vad beslutet bör innehålla. Vid ett överklagande ska också domstolen, med det underlag som presen- teras, i sitt beslut vikta barnets, föräldrarnas och andra intressen. Om det framkommer omständigheter som ger anledning till frågor om en insats enligt LSS verkligen är förenlig med barnets bästa – antingen när barnet har en funktionsnedsättning eller en ansökan om insats för en vuxen berör ett barn, finns det möjlighet att på andra sätt se till barnets bästa. Det är därför viktigt att poängtera att det finns flera olika lagar som samverkar kring barns väl- befinnande och ett barn som berörs av LSS måste fortfarande få tillgång till det stöd och skydd som annan lagstiftning innehåller. Den omständigheten att ett barn har en funktionsnedsättning som berättigar till insatser enligt LSS innebär inte någon skillnad för andra myndigheters ansvar för att barn är trygga och får sina behov tillgodosedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Barnombudsmannen (2001). &lt;/SPAN&gt;Med barnkonventionen som karta och kompass i kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft14"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1080 ft8"&gt;En fråga som kan övervägas är huruvida det skulle vara möjligt att ange att ett krav för att en insats ska beviljas är att detta är förenligt med barnets bästa. En sådan reglering skulle dock vara svår att förena med den rättighetskonstruktion som LSS har i dag. Den omständigheten att LSS är en rättighetslag med utkrävbara rättigheter är en viktig del i tanken att ge ett särskilt stöd åt personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. En bedömning av huruvida en begärd insats som sökanden anses ha behov av är förenlig med barnets bästa kan anses innebära en försvagning av den starka rätt till en viss insats som LSS i dag ger dem som omfattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Utredningen om beslutanderätten vid gemensam vårdnad (se nedan) har behandlat frågan om vem som ska bestämma när vårdnads- havarna är oense. Den problematiken är aktuell även inom LSS där ansökan om en insats för barn görs av vårdnadshavarna och det kan då uppstå svårigheter när dessa inte är ense om vad som är bäst för barnet. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regerings- kansliet och kommittén anser det angeläget att frågan får en lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;Barns rätt att komma till tals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Artikel 12 i barnkonventionen anger att det barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska tillförsäkras rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. En bestämmelse om barns rätt att komma till tals finns i SoL och bör även införas i LSS. När en åtgärd rör ett barn ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Med åtgärder avses insatser som rör ett specifikt barn, dvs. utrednings- &lt;NOBR&gt;stöd-,&lt;/NOBR&gt; och service- insatser (jfr. prop. 1996/97:124 s. 100). Barnet får härigenom möjlig- het att uttrycka en egen önskan om t.ex. kombinationen av insatser samt hur dessa ska förläggas över veckodagarna även om föräldrarna skulle vara av en annan åsikt. Försäkringskassa och kommun kan mot bakgrund av den utredning som finns och – efter att ha viktat barnets, föräldrarnas och eventuellt andra inblandades intressen – fatta ett beslut där man särskilt beaktar vad hänsynen till barnet bästa kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft14"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Enligt LSS ska insatser ges den enskilde endast om han begär det och om den enskilde är under 15 år kan vårdnadshavare eller förmyndare begära insatser för honom. Det har inte ansetts behöv- ligt att i LSS ange att den som begär insatsen får höras. Samtidigt är det givet att uppgifter till grund för ett beslut främst bör hämtas från den enskilde, om det är den enskilde själv som har ansökt om en insats. För att kunna bedöma en ansökan som rör ett barn måste handläggaren skapa sig en bild av barnet och dess behov. Det bästa är förstås när föräldrarna är positiva till att barnet kommer till tals under handläggningen av ansökan om insatser för barnet. Om det skulle vara så att föräldrarna inte vill att barnets synpunkter inhämtas är det är inte helt klart enligt lagstiftningen vilka möjligheter de som handlägger ärenden om insatser enligt LSS har att samtala med barn. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet, men bestämmanderätten är inte oinskränkt. Ett barn har alltid rätt att bli hört och när det blir äldre och mognare ökar dess rätt att självt kunna påverka och bestämma om sin situation. Barnets ålder, mognad och utveckling i kombination med vad det handlar om, t.ex. betydelsen av det beslut som ska fattas och den aktuella frågans svårighetsgrad avgör om barnet självt kan bestämma eller inte. När och i vilken takt detta ska ske är alltid en bedömningsfråga och svårt att precisera. Om en förälder inte vill att handläggaren ska samtala med barnet är det viktigt att förklara syftet med ett sådant samtal. Barnet har alltid rätt att tala med hand- läggaren om det självt vill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft8"&gt;Utredningen om beslutanderätten vid gemensam vårdnad har i betänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;(SOU 2007:52) föreslagit att en bestämmelse som ger social- nämnden möjlighet att, vid en utredning som rör barn, samtala med barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att denne är närvarande, ska införas i socialtjänstlagen. Regleringen avser endast utredningar som bedrivs av socialnämnden enligt 11 kap. 1 § social- tjänstlagen. Utredaren anser att det kan vara befogat att ge nämnden en uttrycklig rätt att tala med barn i samtliga utredningar som gäller barnet, även i de fall då en utredning varken berör barnets skydd eller stöd eller en vårdnadsfråga. Samtalet som sådant torde nämligen många gånger bidra till att ett sakligt korrekt beslut kan fattas. Sålunda kan ett samtal med barnet i vissa fall få avgörande betydelse för hur en viss åtgärd ska utformas eller om den över huvudtaget ska erbjudas. Att socialnämnden ges en formell rätt att samtala med barnet ligger enligt utredaren dessutom i linje med att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;barnets inställning så långt som möjligt ska klarläggas. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Kommittén föreslår nedan en satsning på bl.a. metodutveckling och när det arbetet är genomfört bör man överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder för att stärka barnens möjligheter att komma till tals under handläggningen av ansökningar enligt LSS. Om regeringen går vidare med utredningsförslaget om att social- nämnden alltid ska ha rätt att tala med barn i ärenden enligt socialtjänstlagen genomförs bör man i det sammanhanget överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder för att stärka barnens möjligheter att komma till tals även under handläggningen av ansökningar enligt LSS. En sådan reglering i SoL som även omfattar ärenden där familjer önskar bistånd utan att det finns någon som helst koppling till att barn skulle ha behov av skydd aktualiserar frågan om det finns någon grund för att inte ha samma regler för handläggning enligt LSS. Motiven för en sådan reglering i SoL dvs. att den kan bidra till att ett sakligt korrekt beslut kan fattas och att det ligger i linje med att barnets inställning så långt som möjligt ska klarläggas kan sägas göra sig gällande även inom LSS verksamhets- område. Ett samtal med barnet skulle i vissa fall kunna få avgörande betydelse för hur en viss insats utformas. I det sammanhanget måste dock de särskilda förutsättningar som gör sig gällande när det gäller insatser enligt LSS beaktas. Hänsyn måste tas till den valfrihet och det självbestämmande för den enskilde som utgör grunden för LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft46"&gt;Anpassad information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;För att bestämmelserna om barns och ungas rätt att komma till tals ska innebära en reell möjlighet att uttrycka sin åsikt är frågan om hur barn och unga får information central och har behandlats av regeringen i olika sammanhang. I prop. 2004/05:39 &lt;SPAN class="ft9"&gt;Kvalitet, doku- mentation och anmälningsplikt i lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), m.m&lt;/SPAN&gt;. behandlade regeringen bl.a. frågan om vad som ska dokumenteras i ärenden om insatser enligt LSS. Regeringen anförde därvid att en viktig princip för att skyldig- heten att dokumentera ska kunna tjäna sitt syfte är att doku- mentationen innehåller tillräcklig, väsentlig och korrekt information. Endast de uppgifter som har betydelse med hänsyn till verksam- hetens art och det enskilda ärendet ska dokumenteras. När regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft14"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377312x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;gav exempel på sådana uppgifter som kan vara av betydelse angavs den sökandes önskemål och synpunkter och hur barnet har kommit till tals om ärendet rör ett barn. Regeringen instämde i Riksförsäkringsverkets och Barnombudsmannens uppfattning när det gäller vikten av att det finns ett barnperspektiv i hand- läggningen av ärenden som berör barn. Barnets önskemål och synpunkter ska inhämtas genom att tala med barnet eller barnets vårdnadshavare. I dessa ärenden är det också viktigt att anpassa informationen som förmedlas och dokumentationen så att barnet eller barnets vårdnadshavare kan förstå det som sägs eller skrivs. Det finns således all anledning att beakta 7 § förvaltningslagen (1986:223) som bl.a. anger att myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Därefter föreslog regeringen i pro- positionen &lt;SPAN class="ft9"&gt;Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården m.m&lt;/SPAN&gt;. (2006/07:129) att bestämmelser som ger barn och unga rätt att få relevant information ska införas i LVU och SoL. Som skäl för förslaget anförde regeringen bl.a. att om barnets eller den unges inställning så långt möjligt ska klarläggas och hänsyn också ska tas till dennes vilja förutsätter det att barnet eller den unge får information av betydelse för honom eller henne om informationen inte olämplig med beaktande av dennes ålder och mognad. För- slagen har antagits av Riksdagen och trädde i kraft den 1 april 2008. Även när det gäller insatser enligt LSS finns det skäl att framhålla vikten av att barn och unga får relevant information som gör det möjligt för dem att bilda sig en uppfattning om vilka olika möjlig- heter till stöd och service som finns och vad de innebär. Sådan information måste utformas och anpassas så att barnet eller den unge förstår den. En bestämmelse bör införas i LSS som ger barn och unga en självständig rätt att få relevant information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft46"&gt;Metodutveckling m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Samtal med barn med funktionsnedsättning kan ställa krav på sär- skild kompetens hos den som ska tala med barnet.&lt;A href="#page_312"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det finns också de funktionsnedsättningar som beror på förmågan att kom- municera och där samtal måste genomföras med den utgångs- punkten och med det stöd som då krävs. För att den föreslagna bestämmelsen om att barn ska komma till tals vid alla åtgärder som rör dem ska få genomslag inom området för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; är det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen (2004). &lt;SPAN class="ft82"&gt;Samtal med barn i socialtjänsten&lt;/SPAN&gt;, s. 35&lt;SPAN class="ft100"&gt;−&lt;/SPAN&gt;38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft14"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;viktigt att de som genomför utredningar och fattar beslut om insat- ser har den kunskap som är en förutsättning för att kunna ta reda på barnens och de ungas synpunkter och inställning i olika frågor. Regeringen bör därför ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram metoder som kan användas för att säkerställa att barns och ungas inställning och synpunkter kommer fram inför beslut om insatser och också i det dagliga arbetet med barn med olika former av funk- tionsnedsättningar. De kunskaper och hjälpmedel som finns inom hälso- och sjukvårdens habiliteringsverksamhet bör tas till vara i det arbetet. De metoder som tas fram måste sedan på olika sätt spridas till dem som i sitt arbete kommer i kontakt med barn och unga med olika funktionsnedsättningar. Att barn och unga får möjlighet att uttrycka sin vilja ska vara ett kvalitetskrav i verksam- het enligt LSS och måste därför vara en viktig del i det kvalitets- säkringsarbete som de som utför insatserna ska bedriva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Vid arbete med kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning måste barns och ungas perspektiv alltid beaktas och de myndigheter som har ett sådant ansvar bör därför ta fram metoder som möjliggör detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft46"&gt;Registerkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;En avvägning måste alltid göras mellan intresset att minska riskerna för övergrepp och å andra sidan skyddet för den personliga integriteten. Personlig integritet innefattar bl.a. såväl rätt till en privat sfär skyddad för utomståendes insyn som en rätt att bestämma över kunskap om sig själv (se vidare prop. 2005/06:173 s. 14f) I det sammanhanget bör hänsyn tas till bl.a. följande omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Personlig assistans är en insats där brukarens självbestämmande är utgångspunkten och en viktig del i det är valfriheten när det gäller vem som ska vara ens personliga assistent. Ett krav på register- kontroll kan i någon mån ses som ett intrång i självbestämmandet och valfriheten som motiveras av önskemålet att i största möjliga mån minska riskerna för barn och unga att utsättas för övergrepp. Ett sådant krav bidrar till att den enskilde gör sitt val bland dem som i vart fall inte har dömts för brott som skulle kunna tänkas innebära en risk för att ett barn kan komma att utsättas för övergrepp. Barn som har personlig assistent är beroende av denne och de är ofta ensamma med assistenten utan att ha kontakt med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft14"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;någon annan vuxen. Det är därför en central fråga vilka verktyg som kan användas för att minska riskerna för att barn och unga som har personlig assistent utsätts för övergrepp. Ett krav på registerkontroll kan vara ett sådant verktyg men det är viktigt att detta inte ses som det enda utan rekryteringen av personliga assistenter måste ske med stor omsorg. Det är också viktigt att den som är ansvarig för assistenterna är medveten om de risker som finns och vidtar åtgärder för att säkerställa att assistansen utförs med respekt för barnet. Detta är en väsentlig del i kravet på kvalitet i utförandet av personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Det finns ingen samlad statistik om förekomsten av övergrepp på barn och unga från deras assistenter men enbart den omständlig- heten att en sådan risk finns kan utgöra skäl för att införa ett krav på registerkontroll. En svårighet med ett sådant krav som man måste ta ställning till hur den ska lösas är när vårdnadshavare är personliga assistenter åt sina barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det förekommer att barnets vårdnadshavare och också andra släktingar arbetar som personliga assistenter åt barn och unga. En vårdnadshavare är ställföreträdare för barnet och har som sådan ansvar för hur den personliga assistansen anordnas. Barnets relation till vårdnadshavaren är så mycket mer än den som finns mellan barnet och en personlig assistent och det finns i föräldrabalken regler avseende denna relation. Det framstår därför inte som lämpligt att ett eventuellt krav på registerkontroll ska omfatta den som är vårdnadshavare för den assistansberättigade. Andra närstående bör dock kunna omfattas av kravet för att det ska få den effekt som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Den omständigheten att ett barn över 16 år själv kan vara arbetsgivare för sina assistenter innebär i sig inte någon skillnad när det gäller risken för att någon person som kan anses olämplig som personlig assistent för ett barn kan komma i fråga för anställning. Kravet på registerkontroll bör därför vara detsamma oavsett vem som anställer en personlig assistent som ska arbeta åt ett barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det är viktigt att framhålla att en obligatorisk registerkontroll i sig inte medför att barn och unga får en trygg miljö. Det krävs också andra åtgärder för att uppnå det. En sådan kontroll kan dock öka möjligheterna för en god miljö och för att rätt personer anställs som personliga assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;Registerkontrollen ska vara obligatorisk och för att bestäm- melserna ska efterlevas krävs en sanktionsmöjlighet. Kommittén föreslår i avsnitt 6.6 att tillstånd ska krävas även för enskild&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;verksamhet med personlig assistans och sådana tillstånd bör kunna återkallas vid bristande registerkontroll av allvarligt slag. Ett krav på registerkontroll verkar antagligen förebyggande på så sätt att de som har sådana anteckningar i belastningsregistret som anses diskvalificerande för arbete med barn inte kommer att söka sådana jobb där utdrag måste visas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Det finns insatser enligt LSS som enbart riktar sig till barn och unga, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov (9 § 7) och boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet (9 § 8). Härutöver kan barn och unga även få insatser i form av råd och stöd (9 § 1), ledsagarservice (9 § 3), biträde av kontaktperson (9 § 4), avlösarservice i hemmet (9 § 5) och korttidsvistelse utanför det egna hemmet (9 § 6). Även när det gäller dessa insatser kan det finnas skäl för att ställa krav på registerkontroll av dem som ska arbeta med barn och unga. En avvägning måste som tidigare nämnts alltid göras mellan intresset att minska riskerna för övergrepp och å andra sidan skyddet för den personliga integriteten. LSS är en plus- lag som ska ge rätt till särskild stöd och service åt dem som omfattas av den och det framstår då som särskilt viktigt att de barn och unga med funktionsnedsättning som får insatser inte riskerar att utsättas för övergrepp. Kommittén anser därför att det finns skäl att införa krav på registerkontroll inom all verksamhet enligt LSS som vänder sig till barn och unga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft8"&gt;Mot denna bakgrund föreslår vi att en obligatorisk register- kontroll införs av personer som ska arbeta som personliga assistenter åt barn och unga. Kravet på registerkontroll ska dock inte omfatta den som är vårdnadshavare för den assistansberättigade. Mot- svarande registerkontroll införs också för dem som söker anställ- ning i annan verksamhet enligt LSS som vänder sig till barn och unga. Förslaget innebär att den som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande ska åt någon som är under 18 år ska uppvisa ett registerutdrag. Den som inte har lämnat ett register- utdrag får inte anställas eller anlitas. Samma förutsättningar ska gälla för den som erbjuds anställning i sådan verksamhet enligt LSS som vänder sig till barn under 18 år. När registerkontroll underlåts vid enskild verksamhet enligt LSS bör tillståndet till sådan verksamhet kunna återkallas när underlåtenheten är av allvarligt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft14"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377316x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;Kontrollen av personliga assistenter och personal inom LSS- området bör jämställas med den av skolpersonal när det gäller vilka brott som ska anges i utdrag ur belastningsregistret, giltighetstid, återlämnande m.m. för sådana utdrag. Utdragen eller kopior av dem bör i likhet med vad som gäller registerkontroll av personal vid HVB bevaras under minst två år för att underlätta tillsynen av att bestämmelserna efterlevs. Reglering bör ske i en egen lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft8"&gt;Den möjlighet som redan finns för den som avser att anställa någon inom bl.a. vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom att begära ett utdrag ur belastningsregistret bör lyftas fram som en del i arbetet med att skapa en trygg miljö för barn och unga. Tillsynsmyndigheten bör därför i sitt arbete med frågan informera om denna möjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prioriterade utvecklingsområden inom och utom LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För att LSS ska fungera väl och utvecklas som rättighetslag krävs det ett samlat och långsiktigt utvecklingsarbete för att i viktiga delar fylla ut gapet mellan regelverk och tillämpning samt påverka de andra faktorer som i praktiken har betydelse för tillämpningen. Det gäller både vid beslut om insatser enligt lagen och vid utförandet av dessa. Ytterst handlar det om att hävda intentionerna bakom LSS så att insatserna enligt lagen inte uppfattas som mål i sig själva utan som medel för att uppnå goda levnadsvillkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör på nytt uppmärksamma balansen mellan handikappolitikens olika delar, dvs. individinsatserna och de generella insatserna. LSS får inte i praktiken bli det enda redskap som används för att uppnå de handikappolitiska målen för dem som omfattas av lagens personkrets. Etapp- målen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken är satta till år 2010, vilket är en lämplig tidpunkt för en samlad bedömning av hur handikappolitiken bör utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det är nödvändigt att verksamheter som bedrivs enligt LSS får del av de utvecklingsinsatser som kan komma ur en satsning på evidensbaserad socialtjänst. Hittills har bara en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft14"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377317x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1089 ft8"&gt;begränsad del av statens satsningar på &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheter&lt;/NOBR&gt; och andra utvecklingsprojekt kommit verksamheter för personer med funktionsnedsättning till del. Om regeringen går vidare med förslagen från Utredningen för en kunskaps- baserad socialtjänst så bör stöd och service enligt LSS särskilt nämnas i de beslut som fattas om utvecklingsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förutsättningarna inom hjälpmedelsområdet bör uppmärk- sammas särskilt. Regeringen bör överväga om brister i fråga om kompetens och förskrivningsmöjligheter – t.ex. sortiments- listornas begränsande betydelse – bör uppmärksammas sär- skilt i tillsynen av hälso- och sjukvården. Även dessa frågor borde övervägas inför en fortsatt utveckling av handikapp- politiken eftersom de har en långsiktig, strategisk betydelse som griper över sektors- och ansvarsgränser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kompetensfrågor har ofta en avgörande betydelse när det gäller stöd och service för personer med funktionsnedsätt- ningar. Regeringen måste överväga en samlad och framtidsinriktad satsning på kompetensutveckling och långsiktig personalförsörjning inom funktionshinderområdet. För att ytterligare fördjupa analysen av de åtgärder som behövs kan sektorsansvaret inom handikappolitiken utnyttjas. På det sättet kan underlaget breddas så att det även tar upp kompetensbehov hos alla berörda grupper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Inom alla dessa utvecklingsområden kan det finnas möjlig- heter till samhällsekonomiska vinster som bör uppmärk- sammas och tas till vara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Vad krävs för att lagens syften och mål ska uppnås?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft8"&gt;Med LSS har lagstiftaren gått längre med juridiska medel än vid SoL för att säkerställa personkretsens tillgång till stöd och service. Vi bedömer, som framgått, att det finns starka skäl att stå fast vid detta val. Men vi har konstaterat att det finns betydande utrymme för tolkningar i tillämpningen av LSS, både sådana som främjar måluppfyllelsen och sådana som kan vara mer tveksamma i det sammanhanget. Vi har också beskrivit att de syften, mål och kvalitetskrav som anges i lagen kräver särskilda perspektiv på stödet och servicen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft14"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Med tanke på att LSS ställer stora krav på behovsbedömningar och utförande av olika insatser är det otillfredsställande att så mycket av lagens tillämpning och effekter kommit att handla enbart om regelverket. LSS kan visserligen behöva förtydligas, men det är inte möjligt att gå så långt i lagtexten att alla oklarheter och tveksamheter i tillämpningen elimineras. Ytterligare steg mot tydlighet i lagtexten kan ha ett pris i form av bristande flexibilitet efter individuella behov och förutsättningar hos dem som omfattas av personkretsen. För att LSS ska fungera väl och utvecklas som rättighetslag krävs det i grunden inte mer reglering utan ett samlat och långsiktigt utvecklingsarbete för att i viktiga delar fylla ut gapet mellan regelverk och tillämpning samt påverka de andra faktorer som i praktiken har betydelse för tillämpningen. Det gäller både vid beslut om insatser enligt lagen och vid utförandet av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Utvecklingsarbetet måste ske både inom och utom LSS. Ytterst handlar det om att genom en breddning och fördjupning av perspektiven hävda intentionerna bakom LSS så att insatserna enligt lagen inte uppfattas som mål i sig själva utan som medel för att uppnå goda levnadsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Inom LSS handlar det om att ta fram modeller och underlag för att bedöma behov av stöd och service, utveckla arbetssätt och metoder inom olika insatser och utarbeta bedömningskriterier för god kvalitet. Löpande uppföljningar och utvärderingar på olika nivåer kan understödja arbetet, liksom en mer aktiv tillsyn. Med tanke på den särskilda ställning som LSS ger den enskilde måste allt utvecklingsarbete inom området utgå från ett brukarperspektiv. För att erfarenheter och kunskaper ska få genomslag i det dagliga arbetet med att tillämpa lagen måste kompetensfrågorna lyftas fram. Det handlar om kompetens på alla nivåer, inte bara vid utförandet av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; utan också kompetens vid behovs- bedömningar, beslut och domstolsprövningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Det är också nödvändigt att stöd och service enligt LSS hela tiden betraktas i förhållande till samspelet mellan individuella och generella insatser inom handikappolitiken och andra samhälls- områden. Enligt LSS har den enskilde rätt till en viss insats om inte behovet redan är tillgodosett på annat vis. Andra alternativ ska inte prövas i sammanhanget. Denna del av rättighetskonstruktionen stärker den enskildes position i förhållande till den huvudman som prövar rätten till en viss insats. Men den ger inte motsvarande styrka för den enskilde i förhållande till andra aktörer. Tvärtom kan det i vissa fall medföra att andra lösningar inte utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377319x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Lösningen på detta problem är inte att försvaga rättighets- konstruktionen. Men den behöver kompletteras på olika sätt så att den enskildes rättighet inte leder till en inlåsning i de insatser som anges i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Vid sidan av de kvalitetsvinster som är möjliga genom utveckling inom eller i anslutning till &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; kan det också finnas samhällsekonomiska vinster att ta till vara. Sådana frågor diskuteras av Socialstyrelsen i en rapport om samhällsekonomiska aspekter på personlig assistans och av Hjälpmedelsinstitutet i en studie av personlig assistans i förhållande till IT, hjälpmedel och bostads- anpassningar.&lt;A href="#page_319"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vi har i ett tidigare avsnitt också pekat på att metodutveckling och förbättrad kompetens hos personalen kan minska behovet av skydds- och begränsningsåtgärder. Därmed kan de både stärka den enskildes ställning och minska efterfrågan på särskilt kostnadskrävande lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I kapitel 6 berör vi vissa utvecklingsfrågor som gäller personlig assistans, bl.a. anordnarnas kvalitetsarbete och deras former för arbetsledning. I kapitel 7 tar vi upp utvecklingsbehov när det gäller de insatser och uppgifter enligt LSS som vi föreslår att kommuner och landsting ska ansvara för. Det handlar bl.a. om former för inflytande och medbestämmande i boenden, dagliga verksamheter och flera andra insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I detta avsnitt pekar vi på några områden av särskild betydelse för den generella tillämpningen av LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Handikappolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft46"&gt;Handikappolitikens individuella och generella delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Handikappolitikens individuella delar – till vilka insatserna enligt LSS hör – och generella delar behandlas ofta för sig. De hör dock nära samman och utgår ifrån den samlade analys av situationen för människor med funktionshinder som Handikapputredningen gjorde i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Utredningen bedömde att balansen mellan handikappolitikens olika delar ständigt behövde följas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft29"&gt;Vårt uppdrag är att göra en översyn av LSS och LASS, och vi begränsar oss så långt möjligt till dessa lagar. Men vi måste gång på gång i detta och följande kapitel konstatera att lagens tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv &lt;SPAN class="ft65"&gt;samt Hjälpmedelsinstitutet (2007). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; hjälpmedel, bostadsanpassning och personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;och resultat i hög grad är beroende av andra lagar och faktorer som ligger utanför vårt uppdrag. Inte minst gäller det olika former av planering, samverkan och uppsökande arbete. Det handlar dock även om tillgången till alternativ till stöd och service, t.ex. andra former av sysselsättning än daglig verksamhet, och därmed både om &lt;NOBR&gt;LSS-insatsernas&lt;/NOBR&gt; omfattning och kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;Över huvud taget är det knappast möjligt för de flesta som har rätt till stöd och service enligt LSS att uppnå de mål som anges i lagen enbart med de insatser som anges i lagen. Utan kraftfulla förbättringar när det gäller t.ex. tillgänglighet, utbildning och arbets- liv är möjligheterna att använda stöd och service som resurser för full delaktighet i samhällslivet begränsade. Och utan ett väl fungerande godmanskap har många brukare svårt att använda det själv- bestämmande som LSS möjliggör och i vissa fall förutsätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;De nationella målen för handikappolitiken hänger nära samman med de syften och mål som anges i LSS. Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken pekar ut vissa centrala, generellt betydelsefulla områden som syftar till att öka tillgänglig- heten i samhället för alla. De särskilda insatser och uppgifter som regleras i LSS ska därmed vara ett komplement till dessa generella insatser. Med detta synsätt så är inriktningen att de individuella lösningarna bör kunna minska i takt med att tillgängligheten i samhället förbättras. Sambanden mellan generella insatser och individinsatser uppmärksammas dock inte direkt i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och i de uppföljningar som gjorts av den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft46"&gt;Konsekvenser av personkretsens utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vårt förslag till en i stort sett bibehållen personkrets ställer särskilt stora krav på ett brett och systematiskt utvecklingsarbete inom och utom LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Av beskriva personkretsens utveckling och framtida omfattning är, som framgått, förknippat med osäkerhet. Det är oklart hur behoven av insatser enligt LSS kommer att se ut bland t.ex. yngre personer i personkrets 1 och personer från &lt;NOBR&gt;55–60&lt;/NOBR&gt; års ålder i personkrets 1 och 3. Därmed är också de framtida kostnaderna vanskliga att beräkna. Behoven har att göra med funktionsned- sättningar hos personer i dessa grupper som hittills inte varit så vanliga eller kända att det finns tillräcklig erfarenhet av att bedöma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft14"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;dem och tillgodose se dem med olika insatser. Exempel på det är behov under åldrandet bland personer med utvecklingsstörning och autism. Men behoven har också att göra med i vilken utsträckning samhället utformas. I vilken utsträckning blir dessa funktions- nedsättningar till funktionshinder, och i vilken utsträckning kräver de särskilda stöd- och serviceinsatser? Det gäller bl.a. den relativt stora grupp unga personer i personkrets 1 som under de närmaste åren behöver en egen bostad samt möjligheter att studera och att arbeta eller få annan sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Personkretstillhörigheten ska inte uppfattas som en garanti för insatser enligt LSS. För detta krävs också behov av enskilda insatser. Därför ställer personkretsens utformning krav på tydligare modeller och kriterier för bedömningen av vilka behov som ska ge rätt till olika insatser och utveckling av de olika insatserna så att det blir tydligare om och hur de kan tillgodose behov av stöd och service hos de grupper som nu ökar och som inte hörde till de grupper som LSS i första hand utformades för. Som framgår av kapitel 7 bedömer vi också att de insatser som anges i lagen behöver kompletteras med tanke på behoven hos bl.a. yngre personer lindrig utvecklingsstörning eller autismliknande tillstånd. Det gäller särskilt arbetet inom daglig verksamhet, som i högre grad måste inriktas på att skapa förutsättningar för att personer med t.ex. dessa funktionsnedsättningar får möjligheter till arbete och annan sysselsättning utan beslut enligt LSS. Den ökande andelen äldre personer med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; ställer också särskilda krav på att olika insatser utförs med den kompetens som krävs för att ge dessa adekvat omvårdnad, omsorg och vård i anslutning till stödet och servicen i t.ex. en bostad med särskild service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft8"&gt;Det är viktigt att komma ihåg att personkretsen har en vidare betydelse än enbart den som gäller beviljade insatser enligt LSS. För dem som omfattas av personkretsen men inte önskar eller har rätt till enskilda insatser kan uppsökande och förebyggande arbete ha betydelse, t.ex. när det gäller tillgång till studier och arbete. Här finns det utrymme för utveckling och en samlad syn på kom- munernas möjligheter att verka för jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionshinder enligt både LSS och SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft14"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kunskaper om arbetssätt och metoder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Det finns relativt lite samlad kunskap om vilka arbetssätt och metoder som är effektiva för måluppfyllelse och god kvalitet inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Forskningen inom området är dock begränsad och samlade utvecklingsinsatser har i stort sett saknats sedan LSS trädde i kraft. Staten har alltsedan de stora reformerna i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; skjutit till stora belopp till olika utvecklingsprojekt i kommunerna, men också till &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheter.&lt;/NOBR&gt; Endast en begränsad del av dessa medel har kommit verksamheter för personer med funktionsnedsättning till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I betänkandet &lt;/SPAN&gt;Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren &lt;SPAN class="ft8"&gt;(SOU 2008:18) konstaterar Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst att socialtjänstens insatser har en outvecklad kunskapsbas. Arbetet bedrivs i huvudsak på grundval av professionella erfarenheter i kombination med lagstiftning och riktlinjer för ärendehandläggning. I för liten utsträckning bedrivs socialtjänsten utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbets- sätt och metoder. Utredningen konstaterar dock att kunskap om sociala insatsers resultat och vad som ger god kvalitet och avsedd effekt på många sätt är en förutsättning för en väl fungerande socialtjänst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft8"&gt;Det bör understrykas att utredningen tydligt betraktar LSS som en del av socialtjänsten. För brukaren är det viktigt att känna till vad som fungerar bra inför planeringen av insatser. Medborgarna efter- frågar dessutom i allt större utsträckning lättillgänglig information som var och en kan tillgodogöra sig. För att kunna träffa egna val behöver man kunna informera sig om olika verksamheters innehåll, kvalitet och resultat. Kunskapen är också nödvändig för yrkes- verksamma så att de ska kunna bedriva och utveckla arbetet. Motsvarande gäller för att huvudmän och verksamhetsansvariga ska kunna följa upp verksamheten och besluta om förändringar och hur resurser ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst framhåller att en fortsatt kunskapsutveckling inom socialtjänsten kräver ett med- vetet och starkt engagemang hos huvudmännen, liksom ett strategiskt utformat stöd från statens sida. Bland de förslag som utredaren ger är att stödja nya former för brukarmedverkan och brukarinflytande samt stöd till strukturer som integrerar forskning, högre utbildning och praktisk verksamhet. Det handlar bl.a. om avtal mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om gemen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft14"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;samma insatser för att stödja den långsiktiga kunskaps- utvecklingen, om en särskild modell för hur statliga satsningar ska genomföras så att de också bidrar till en långsiktig kunskaps- utveckling samt om medel till Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) för en särskild programsatsning under sex år för forskning om socialtjänstens resultat, kvalitet och effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Informationsteknologi och hjälpmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;På uppdrag av &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har Hjälpmedelsinstitutet belyst frågan om &lt;NOBR&gt;IT-hjälpmedel&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; hjälpmedel i kombination med bostadsanpassning kan vara alternativa lösningar och komple- ment till personlig assistans. Resultaten har redovisats i rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; hjälpmedel, bostadsanpassning och personlig assistans&lt;SPAN class="ft8"&gt;, utgiven av Hjälpmedelsinstitutet år 2007. Flera av bedömningarna och förslagen i rapporten gäller dock även för andra personer i personkretsen för LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Enligt Hjälpmedelsinstitutet talar allt för att informations- teknologin rymmer en mycket stor potential när det gäller att förbättra livskvaliteten för personer med funktionshinder, inklusive de som har personlig assistans. Undersökningen indikerar dock att det finns brister i hjälpmedelsförsörjningen som gör att informationsteknologins alla möjligheter inte tas till vara. Personer som skulle ha stor nytta av &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; hjälpmedel har inte tillgång till dem. Särskilt stor nytta av sådana hjälpmedel tycks personer med svåra rörelsehinder, kommunikationssvårigheter och nedsatt kognitiv förmåga ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Problemen och bristerna har ekonomiska, organisatoriska och en rad andra orsaker, exempelvis svårigheter att hålla sig ajour med den tekniska utvecklingen, kontinuerligt hålla kompetensen på en hög nivå, kunna utnyttja specialistkompetens på ett effektivt sätt osv. De s.k. sortimentslistorna förefaller vara ett starkt styrande instrument i försörjningssystemet och det verkar som att IT- hjälpmedel har svårt att få plats på dessa, vilket begränsar för- skrivningen av dessa hjälpmedel. En annan faktor som tycks försvåra förskrivningen av &lt;NOBR&gt;IT-hjälpmedel&lt;/NOBR&gt; är att de inte enbart är produkter, utan också rymmer tjänster, system och metoder. Och att bredbandsuppkoppling till Internet är en förutsättning för att kunna utnyttja många av tjänsterna. Detta förhållande verkar göra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft14"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;att &lt;NOBR&gt;IT-hjälpmedel&lt;/NOBR&gt; inte riktigt passar in i de traditionella förskrivnings- modellerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Dessutom rymmer &lt;NOBR&gt;IT-hjälpmedel&lt;/NOBR&gt; en potential som inte alltid går att förutse från början, brukarna måste ges tid att lära sig och prova hjälpmedlet – ofta under lång tid – för att man till fullo ska kunna utnyttja teknikens alla möjligheter. Också detta kan verka hämmande på förskrivningsmöjligheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Hjälpmedelsinstitutet skriver att det är av central betydelse att den tekniska utvecklingen stimuleras och att detta går hand i hand med att kunskapen om olika funktionsnedsättningar fördjupas. Det behövs en gemensam nationell strategi/handlingsplan för att på ett effektivt sätt kunna ta till vara på teknikens alla möjligheter och det krävs också att samarbetet förbättras mellan &lt;NOBR&gt;IT-branschen&lt;/NOBR&gt; forsknings- institutioner, myndigheter, hjälpmedelverksamheten och brukar- organisationer m.fl. Specialistkompetensen vid de regionala data- och kommunikationscentrumen bör också utnyttjas på ett bättre sätt. Man bör särskilt uppmärksamma möjligheten att dessa också kan utgöra en gemensam nationell resurs på området IT och funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Hjälpmedelsinstitutet pekar också på att bemötandefrågor fortfarande kan vara ett problem när brukare och tjänstemän möts. Det är vanligtvis en fråga om kunskap och attityder, snarare än diskriminering i formell bemärkelse. Statliga och kommunala organ bör därför genom utbildning, information och andra opinions- bildande åtgärder verka för att förhållandena förbättras. För att försörjnings- och andra stödsystem ska kunna fungera effektivt, krävs en god baskunskap om brukarnas livssituation. Statistiken om assistansberättigade och andra personer med funktions- nedsättningar bör förbättras utan att därför inskränka den personliga integriteten, konstaterar Hjälpmedelsinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Efter att Hjälpmedelsinstitutets rapport färdigställdes har ett arbete med fritt val av hjälpmedel inletts på uppdrag av regeringen. Arbetet bedrivs i tre landsting och samordnas av Hjälpmedels- institutet. Syftet är att pröva hur enskilda kan få ökad möjlighet att själva välja hjälpmedel och vem som ska utföra utprovning och anpassning. Uppdraget är en praktiskt utformad utredning där de deltagande landstingen provar sig fram hur fritt vallösningar inom hjälpmedelsområdet kan se ut inom ramen för befintlig lag- stiftning. Försöket pågår från våren 2008 till och med december 2009. Slutrapport ska lämnas till regeringen den 1 mars 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377325x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kompetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;God kompetens – på alla nivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kompetens är en nyckelfråga inom alla delar av LSS – och inom alla delar av samhället som kan minska behovet av särskilda lösningar. Kompetens är en av de viktigaste förutsättningarna för en tillämp- ning av lagen som leder till dynamik och utveckling inom området. Det gäller i alla delar av samhället där LSS hanteras, alltså inte bara bland den personal som utför stöd och service utan även bland t.ex. handläggare, beslutande nämnder och domstolar. Som framgått är kompetens också en nyckelfråga i hjälpmedelsförsörjningen för personer med omfattande funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Sedan handikappreformen har det gjorts flera satsningar på att utveckla information och kunskaper om funktionsnedsättningar och göra detta underlag tillgängligt för berörda verksamheter. Det handlar bl.a. om information om små och mindre kända funktions- nedsättningar, om det nationella kunskapscentret för dövblind- frågor och statliga medel för kompetensutveckling när det gäller psykiska funktionsnedsättningar. Till det kommer även projekt som drivs av brukarföreträdare, branschorganisationer och enskilda anordnare inom assistansområdet. Det finns många signaler från myndigheter och handikapporganisationer om att användningen av dessa och andra kunskaper brister. Områden som nämnts är bl.a. nya kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och om förvärvade hjärnskador, där forskning visar på större och mer bestående rehabiliteringsmöjligheter än vad som tidigare varit känt.&lt;A href="#page_325"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I sin lägesrapport om funktionshinderområdet år 2007 kon- staterar Socialstyrelsen dock att medvetenheten och kompetensen inom socialtjänsten har förbättrats när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning till följd av bl.a. de statliga stimulans- medel som funnits för detta under senare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Huvudmännen har ansvar för att ge sin personal kompetens- utveckling och staten har ansvar för vissa utbildningar och att fast- ställa läroplaner för andra. Utbildningarna måste anpassas till dagens behov så att innehållet motsvarar syftet i lagstiftningen – att stärka de enskildas möjligheter till att leva som andra och vara delaktiga i samhällslivet. Att arbeta i så decentraliserade verksamheter som Sverige har i dag, ställer speciella krav på yrkeskunnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Se bilaga 15 för referat av &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; hearingar samt skrivelse från Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft &lt;NOBR&gt;2006-06-19.&lt;/NOBR&gt; Dnr 31/06.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377326x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p991 ft8"&gt;I en skrift som dåvarande Landstingsförbundet och Social- styrelsen gemensamt tog fram inför 1994 års reform konstaterades att bristen på direkt undervisning om funktionshinder i flertalet utbildningar hade lett till att det på många håll i landet fanns en väl utvecklad fortbildning för ”omsorgspersonal” av alla kategorier. Utbildningarna förmedlade ofta kunskaper om utvecklingsstörning, men också vilka värderingar som låg till grund för verksamheten. I skriften framhölls att den grundläggande humanistiska människo- synen inte på något vis är självklar utan den måste genom idogt arbete ständigt erövras på nytt.&lt;A href="#page_326"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft46"&gt;Investera nu! Förslag om handlingsplan för kompetensförsörjningen inom kommunernas vård och omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Regeringen gav 2002 nio myndigheter uppdraget att göra en handlingsplan för kompetensförsörjningen inom kommunernas vård och omsorg. I rapporten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Investera nu! &lt;/SPAN&gt;från 2004 redovisar myndigheterna sitt förslag till handlingsplan. Myndigheterna bedömer att betydande svårigheter att klara kompetensförsörjningen kan förväntas, särskilt på lång sikt. Tillgången till yrkesutbildad omvårdnadspersonal är inte tillräcklig i dag, fyra av tio anställda saknar yrkesutbildning. År 2015 förväntas en brist på 200 000 personer med omvårdnadsutbildning, därefter väntas behovet öka ytterligare fram till år 2030 i takt med att antalet personer i höga åldrar ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;De nio myndigheterna pekar ut dessa områden som centrala för att klara kompetensförsörjningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Verksamhetsområdets attraktivitet behöver förbättras genom att anställda så långt möjligt får tillsvidareanställning på heltid, bättre utvecklingsmöjligheter, förbättrat stöd genom utvecklat ledarskap och ökad delaktighet i arbetslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det krävs systematiskt arbetsmiljöarbete och bättre arbets- förhållanden för att motverka sjukskrivning och arbetsskador, samt för att främja personalens hälsa. Personalens inflytande i arbetet behöver stärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen och Landstingsförbundet (1993). &lt;SPAN class="ft82"&gt;Om omsorger och kompetens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1098 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Tydliga kompetenskrav bör ställas på all personal. Lärande bör i ökad utsträckning förenas med praktiskt arbete. Praktiska färdigheter bör uppvärderas och fler högskoleutbildade behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Dimensioneringen av omvårdnadsutbildningen måste utökas och göras mer attraktiv. Riktade satsningar behövs för att erbjuda vuxna bättre möjlighet att läsa in yrkesämnen. Dimensioneringen av flera vård- och omsorgsutbildningar inom universitet och högskolor behöver sannolikt utökas. Studie- finansieringen behöver förbättras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Rekryteringsprocesserna bör underlättas genom bättre väg- ledning, praktik, introduktion och lärande på arbetsplatserna. Ungdomar är en viktig rekryteringsgrupp, liksom vuxna som vill byta yrke. Personer med utländsk bakgrund i landet bör i ökad utsträckning kunna arbeta inom vård och omsorg. Arbets- kraftsinvandring i organiserad form bör övervägas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;I rapporten föreslås en tioårig handlingsplan med tio mål och tio åtgärdsområden med ett sextiotal statliga åtgärder inom olika politikområden. Bland annat föreslås ett femårigt s.k. Omsorgslyft med 10 000 utbildningsplatser per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;Åtgärder till följd av förslagen i Investera nu!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Förslagen i Investera nu! gällde hela äldre- och funktionshinder- området. De åtgärder som vidtagits av staten till följd av dessa förslag har dock nästan enbart kommit att handla om personal- och kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Det gäller inte minst Kompetensstegen, som har arbetat inom Regeringskansliet med kompetensutvecklingen i äldreomsorgen. Under åren &lt;NOBR&gt;2005–2007&lt;/NOBR&gt; avsatte regeringen drygt en miljard kronor som fördelats av Kompetensstegen. Nästan samtliga kommuner i landet genomför nu olika vidareutbildningsprojekt. Ett hundratal kommuner genom- för dessutom grundutbildning för anställda som arbetar samtidigt som de genomgår validering och kompletterande studier. En del av uppdraget är att i form av en begränsad försöksverksamhet pröva modeller för formella utbildningsinsatser som är både verksamhets- baserade och verksamhetsplacerade. Kompetensstegen har även fungerat som ett forum för dialog och samverkan mellan berörda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft14"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377328x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;aktörer i frågor som rör kvalitet och kompetensutveckling inom området äldres vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Regeringen har också givit en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en nationell strategi för kompetensförsörjning inom den kommunalt finansierade vården och omsorgen om äldre kvinnor och män (dir. 2007:155). Utredarens förslag ska bl.a. avse enhetliga kriterier för yrkeskompetens, kompetensintyg samt yrkesbenämningar för omvårdnadspersonal som arbetar inom kommunernas vård och omsorg om äldre, yrkeskrav för sådan omvårdnadspersonal förbättringar av vidareutbildningen inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;På ett par punkter har den övergripande ambitionen i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Investera nu! &lt;/SPAN&gt;fullföljts. Det handlar om Socialstyrelsens förslag till grund- läggande yrkeskvalifikationer för baspersonal respektive hand- läggare.&lt;A href="#page_328"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När det gäller baspersonalen omfattar förslaget beskriv- ningar av tolv kategorier förmågor som behövs inom verksamheter för såväl äldre personer som personer med funktionsnedsättningar. Beskrivningen bör, enligt Socialstyrelsen, kunna användas vid utveckling av lärprocesser, valideringsmetodik, utveckling av for- mer för erkännande av yrkeskompetens, vid utformning av lokala beskrivningar samt i kvalitets- och utvecklingsarbete. Förslaget till grundläggande yrkeskvalifikationer för vård- och omsorgs- assistenter har remissbehandlats. Inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; har förslaget bl.a. väckt kritik från brukar- och branschföreträdare inom personlig assistans. Dessa har vänt sig både mot att personliga assistenter klassificeras som vård- och omsorgsassistenter och mot flera av de kompetenskrav som föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft46"&gt;Insatser för rekrytering av personliga assistenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Inom en del av &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; har staten, oavsett andra diskussioner och åtgärder för personalförsörjningen, under de senaste åren tagit vissa initiativ när det gäller rekrytering. Det handlar om personliga assistenter. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet lämnade år 2001 vissa förslag om den framtida rekryteringen av denna yrkes- grupp, som bl.a. resulterat i vissa insatser med marknadsföring och kunskapsutveckling. Bakgrunden var det snabbt ökande behovet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2006). &lt;/SPAN&gt;Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer. Grundläggande nivå&lt;SPAN class="ft65"&gt;; Socialstyrelsen (2007). &lt;/SPAN&gt;Socialt arbete med personer med funktionshinder. Förslag till kompetensbeskrivning&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1045 ft8"&gt;personliga assistenter under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och rapporter om såväl hög personalomsättning som betydande svårigheter för kommuner och andra anordnare att rekrytera nya personliga assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft8"&gt;Inom detta område tycks situationen ha stabiliserats under senare år. Jämfört med 2000, när samma fråga ställdes av Regeringskansliets arbetsgrupp för rekrytering av personliga assistenter, är det nu betydligt mindre andelar av kommuner och enskilda anordnare som säger att rekryteringen blivit svårare under det senaste året. Större andelar rapporterar att rekryteringen blivit något lättare, medan flertalet anordnare inte noterar några större förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft96"&gt;Tabell 4.6. Har det blivit lättare eller svårare det senaste året att rekrytera personliga assistenter?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td453"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td454"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td434"&gt;&lt;P class="p333 ft155"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td455"&gt;&lt;P class="p1101 ft155"&gt;Enskilda anordnare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td146"&gt;&lt;P class="p541 ft155"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td312"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td456"&gt;&lt;P class="p695 ft155"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p333 ft124"&gt;Mycket lättare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p344 ft124"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p615 ft124"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td310"&gt;&lt;P class="p344 ft124"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td122"&gt;&lt;P class="p308 ft124"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Något lättare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td60"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td109"&gt;&lt;P class="p615 ft154"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td310"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td122"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td39"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Varken eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p615 ft154"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td310"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td122"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td39"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Något svårare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td60"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p615 ft154"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td310"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td122"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td315"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Mycket svårare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td297"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;P class="p615 ft154"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td312"&gt;&lt;P class="p344 ft154"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td456"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1102 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; undersökningar bland enskilda anordnare (bilaga 19) och bland kommuner (bilaga 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft8"&gt;Kommuner och enskilda assistansanordnare är också relativt sam- stämmiga i bedömningen av de faktorer som är viktigast för att underlätta rekryteringen. Vanligast är att de nämner högre lön, där- efter kompetensutveckling. Vidare nämner de arbetsmiljö, arbets- ledning och högre status för yrket personlig assistent. Dessutom ges nästan identiska svar på frågan om de beräknat eller uppskattat behovet av att nyanställa personliga assistenter under de närmaste två åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft14"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377330x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1105 ft166"&gt;Diagram 4.1 Har ni gjort någon beräkning eller uppskattning av behovet av att nyanställa personliga assistenter under de närmaste två åren?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td457"&gt;&lt;P class="p1106 ft101"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td80"&gt;&lt;P class="p343 ft106"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;Enskilda anordnare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td457"&gt;&lt;P class="p1106 ft101"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td457"&gt;&lt;P class="p1106 ft101"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td457"&gt;&lt;P class="p1106 ft101"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td457"&gt;&lt;P class="p1106 ft101"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td457"&gt;&lt;P class="p1106 ft101"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td457"&gt;&lt;P class="p1106 ft101"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td457"&gt;&lt;P class="p1106 ft101"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td457"&gt;&lt;P class="p1106 ft101"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td457"&gt;&lt;P class="p1107 ft191"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td457"&gt;&lt;P class="p1107 ft106"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td457"&gt;&lt;P class="p1066 ft106"&gt;Ökat behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;Oförändrat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft106"&gt;Minskat behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft101"&gt;Ingen uppskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1108 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; undersökningar bland enskilda anordnare ( bilaga 19) och bland kommuner (bilaga 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft160"&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;4.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft108"&gt;Tid att se över balansen mellan handikappolitikens olika delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft109"&gt;Regeringen bör på nytt uppmärksamma balansen mellan handikapp- politikens olika delar, dvs. individinsatserna och de generella insats- erna. LSS får inte i praktiken bli det enda redskap som används för att uppnå de handikappolitiska målen för dem som omfattas av lagens personkrets. Individuella stödinsatser bör utformas på ett sätt så att de harmoniserar med handikappolitikens inriktning och prioritering att skapa ett tillgängligt samhälle och jämlikhet i levnadsvillkor. Etappmålen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken är satta till år 2010, vilket är en lämplig tidpunkt för en samlad bedömning av i vilken utsträckning som olika lagar och stödformer bidrar till att de nationella målen för handi- kappolitiken uppfylls. En översyn av hur SoL fungerar som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen bör, som framgått, vara en del av detta arbete. I följande kapitel lämnar vi vissa ytterligare förslag på punkter som bör uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft109"&gt;Över huvud taget behövs det krafttag för att de som omfattas av personkretsen i LSS så långt möjligt får tillgång till resurser att leva som andra utan särskilt stöd och särskild service. Formerna för detta kan variera, både mellan grupper och individer. Prioriterade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft105"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;områden bör vara utbildning och arbete eller annan sysselsättning. Grupper som särskilt bör lyftas fram i detta sammanhang är yngre personer med lindrig utvecklingsstörning och autismliknande till- stånd samt yngre personer i personkrets 3. Deras rättigheter enligt LSS ska ligga fast, men rättigheterna får inte bli en ursäkt för andra aktörer att inte ta sitt ansvar. Regeringen bör överväga om det behövs särskilda handlingsplaner för att under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; skapa förutsättningar för att personer i dessa grupper på olika sätt inkluderas i samhället utan att i onödan hänvisas till särskilt stöd och särskild service. En stor del av den ungdomsgrupp som snabbt ökat inom LSS befinner sig då mellan tjugo och trettio års ålder, dvs. i den del av livet när olika former av aktiviteter ska prövas i syfte att förebygga behov av sjukersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;En möjlighet är att, vid uppföljningen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken år 2010, besluta om ett särskilt handikappolitiskt delmål inom detta område och bygga på det sektorsansvar som olika myndigheter har för konkreta åtgärder för att uppnå delmålet. På det sättet måste staten också tydligt ta ett ansvar för att utformningen av personkretsen i LSS inte får negativa effekter för dem som omfattas av den och för de huvud- män som får ökade kostnader till följd av att människor i person- kretsen inte i tillräcklig utsträckning kan leva som andra utan särskilt stöd och särskild service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Det finns också skäl att särskilt uppmärksamma den ökande gruppen äldre personer i personkretsen för stöd och service enligt LSS. Även för denna grupp är det viktigt att LSS inte blir en begränsning. Många i denna grupp, som tidigare inte i samma utsträckning haft insatser enligt omsorgslagen eller LSS, utvecklar demenssjukdomar och andra åldersrelaterade sjukdomar. De behöver därför, som andra äldre personer, tillgång till stöd som utgår från kunskaper om den åldrande människan inom ramen för det stöd och den service de har genom LSS, t.ex. en gruppbostad eller service- bostad. Regeringen bör överväga om det finns skäl att särskilt sam- ordna handikappolitiska och äldrepolitiska insatser för just denna grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft14"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1110 ft46"&gt;Juridiska styrmedel måste kompletteras med högre ambitioner i fråga om kunskapsutveckling och kompetensfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;För alla berörda intressenter är det viktigt att det i större utsträck- ning kan bli rätt beslut redan från början vid tillämpningen av LSS och att dessa beslut utförs så effektivt som möjligt i förhållande till lagens syften och mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;Det behövs underlag som ”fyller ut” lagen för huvudmän och domstolar och som visar huvudmän och utförare vilka arbetssätt och metoder som bör väljas. Viktiga delar i detta är normering på myndighetsnivå, praxisbildning, nationella riktlinjer och andra kun- skapssammanställningar och kompetensutveckling. Alla dessa delar bör utvecklas, men det är särskilt angeläget att komplettera de juridiska styrmedlen med högre ambitioner i fråga om kunskaps- utveckling och kompetens. Möjligheterna till normering begränsas för övrigt av att myndighetsföreskrifter inom huvuddelen av LSS- området gäller säkerhetsfrågor. Och praxisbildningen kompliceras av att det ofta är svårt att dra slutsatser på individnivå av de sär- skilda förutsättningar och omständigheter som finns i de flesta ärenden som gäller &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Med bättre tillgång till auktoritativa kunskapssammanställningar är det dock möjligt att praxisbildningen skulle bli mer omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;Eftersom relativt få arbetssätt och metoder inom området kan sägas vara utforskade och väl beprövade är det rimligt att i det korta perspektivet prioritera riktlinjer och andra kunskapssammanställ- ningar som avser behovsbedömningar inför beslut om olika insatser och bedömningskriterier för god kvalitet i dessa insatser. Men vi vill också understryka att stöd och service enligt LSS måste ges en framskjuten roll i det fortsatta arbetet med kunskapsutveckling i fråga om sociala tjänster. För det talar både de höga krav på lik- värdighet och måluppfyllelse som lagen ställer och den stora brist på kunskapsunderlag som finns i dag inom området. Om regeringen går vidare med förslagen från Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst så bör stöd och service enligt LSS särskilt nämnas i de beslut som fattas om utvecklingsinsatser. Regeringen bör också bedöma om det behövs ytterligare medel inom ramen för dessa insatser för att säkerställa kunskapsutvecklingen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Motsvarande gäller givetvis också om regeringen väljer andra åtgärder och former för kunskapsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft29"&gt;Särskild uppmärksamhet bör ägnas förutsättningarna inom hjälp- medelsområdet. Vi bedömer att Hjälpmedelsinstitutets beskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;av generella åtgärder för att personer med omfattande funktions- nedsättningar ska få tillgång till bl.a. informationsteknologi är mycket intressant och bör beaktas av regeringen, även om den tar upp frågor som delvis ligger utanför vårt uppdrag. Regeringen bör överväga om brister i fråga om kompetens och förskrivnings- möjligheter – t.ex. sortimentslistornas begränsande betydelse – bör uppmärksammas särskilt i tillsynen av hälso- och sjukvården. Även dessa frågor borde övervägas inför en fortsatt utveckling av handi- kappolitiken eftersom de har en långsiktig, strategisk betydelse som griper över sektors- och ansvarsgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft46"&gt;Nödvändigt med konkreta åtgärder för att långsiktigt säkerställa kompetensen inom funktionshinderområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kompetensfrågorna måste lyftas fram så att det tydligt framgår att kompetens på alla nivåer är en förutsättning för att LSS till- sammans med övrig lagstiftning ska kunna bli ett verksamt medel att säkerställa jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i sam- hällslivet för personer med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Många upplever i dag att det råder obalans mellan teori och praktik, dvs. mellan vad LSS föreskriver och kvaliteten på de insatser som den enskilde faktiskt får del av. Ett villkor för att verksam- heterna ska kunna bedrivas med kvalitet är att det finns personal som har kunskaper om funktionsnedsättningar samt har väl inte- grerade värderingar som står i samklang med dem som bl.a. lag- stiftningen ger uttryck för. Utgångspunkten måste vara en god grundutbildning, som staten direkt eller indirekt ansvarar för, men i det dagliga arbetet måste en ständigt pågående process drivas där kunskaper fylls på och värderingarna diskuteras. I en decentrali- serad verksamhet finns behov av en grund- och vidareutbildning som är likvärdig över hela landet vilket är en förutsättning för att kunna ge likvärdigt stöd till enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;Personal på alla nivåer i kommuner och landsting, som möter personer med funktionsnedsättningar eller medverkar i planering och beslut om insatser, behöver kunskaper om vilka konsekvenser som olika funktionshinder kan leda till. Det är bl.a. i mötet mellan den enskilde och den närmaste personalen som det visar sig om målen med LSS förverkligas. Men det förutsätter i sin tur att det finns en organisation som tar ansvar för utveckling av sådan kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft14"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft8"&gt;Därför är det otillfredsställande att funktionshinderområdet under senare år kommit i andra hand när det gäller regeringens intresse för personal- och kompetensförsörjning inom det sociala området. På lång sikt är det nödvändigt att säkerställa tillgången till nöd- vändig kompetens inom både äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättningar. Detta måste ske efter de förut- sättningar som gäller inom funktionshinderområdet. Åtgärder inom äldreomsorgen kan inte kopieras rakt av eller tillämpas för personalgrupper med andra uppgifter än äldreomsorgspersonalen. Det behövs flera olika särskilda kompetenser inom funktions- hinderområdet, och därför behövs det också en fördjupad analys av hur dessa ska säkerställas när det gäller beslut och verkställighet av beslut enligt bl.a. LSS, SoL och HSL. Flera olika led berörs, och den kompetens som behövs kan avse stöd till personer med funk- tionsnedsättningar som handläggare och utförare ytterst sällan kommer i kontakt med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Vi vill understryka att kompetensfrågorna bör beaktas i ett bredare sammanhang än enbart som en fråga om vad som krävs för de olika &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna,&lt;/NOBR&gt; även om kompetensfrågorna givetvis också har avgörande betydelse för dessa. Regeringen måste därför över- väga en samlad och framtidsinriktad satsning på kompetens- utveckling och långsiktig personalförsörjning inom funktions- hinderområdet utifrån de förutsättningar och krav som finns där. Två olika delar av det arbetet bör lyftas fram:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;På &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;kort sikt &lt;/SPAN&gt;ger de förändringar av LSS som vi föreslår huvudmän och andra ansvariga en utmärkt möjlighet att föra ut information om innehållet i lagen och att öka förståelsen för förhållandet mellan individuella och generella insatser i stödet till personer med funktionsnedsättning. Informationen bör avse personal inom flera olika verksamheter och inte bara den personal som direkt arbetar med att utföra stöd och service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;På &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;längre sikt &lt;/SPAN&gt;bör existerande utbildningar ses över och anpassas till nu gällande förutsättningar. Det gäller utbildningar på olika nivåer som t.ex. grundläggande utbildningar på gymnasienivå och längre akademiska utbildningar. Även de utbildningar som utbildar lärare för dessa yrken behöver granskas. Arbetsledarna är en grupp som särskilt bör uppmärksammas då de är nyckel- personer när det gäller att säkra att stödet till den enskilde håller god kvalitet och utvecklas. Särskilda utbildnings- och fort- bildningsinsatser kan krävas för arbetsledarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft14"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377335x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1113 ft8"&gt;För att ytterligare fördjupa analysen av de åtgärder som behövs kan sektorsansvaret inom handikappolitiken utnyttjas. På det sättet kan regeringen få ett underlag som även tar upp kompetensbehov hos andra berörda grupper än hos enbart den personal som utför olika stöd- och serviceinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft8"&gt;Om det behövs fler särskilda insatser för rekrytering av person- liga assistenter beror inte minst på den fortsatta utvecklingen av den personliga assistansens omfattning. Vi återkommer till dessa frågor i kapitel 6. Mycket talar ändå för att de tidigare rekryterings- problemen när det gäller personliga assistenter har minskat under senare år. Vid en samlad bedömning finner vi därför att det är viktigare att regeringen ser kompetensfrågor inom funktions- hinderområdet som en samlad framtidsutmaning än att den åter- igen särskilt lyfter fram rekrytering av personliga assistenter som en prioriterad fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Tillsyn, uppföljning och utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En väl fungerande tillsyn är en del av det ramverk som krävs för att säkerställa att LSS tillämpas så att lagens syften och mål uppnås. Såväl den enskilde som huvudmän och utförare har intresse av att tillsynen är aktiv, tydlig och systematisk. För lagstiftaren är tillsynen en garanti för att dess intentioner omsätts i praktiken och bidrar till att eventuella brister i lagstiftningen blir kända och möjliga att åtgärda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;De brister i tillsynen inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; som vi har kunnat notera under vårt arbete är oroande. I längden kan en eftersatt tillsyn urgröpa förtroendet för lagen och motverka att dess syften och mål uppnås. Mot bakgrund av lagens särskilt utformade rättigheter finns det skäl att lägga särskild vikt vid tillsynen av LSS när det gäller utveckling av den sociala tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringens beredning av de förslag som lämnats av Utredningen om tillsyn inom socialtjänsten bör leda fram till en social tillsyn som fullt ut kan vara den garanti för god kvalitet som är nödvändig även inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Det är särskilt viktigt att regeringen genomför förslaget om en resurs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft14"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377336x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1117 ft8"&gt;förstärkning för den sociala tillsynen, vilket skulle ge tillsynen inom hela funktionshinderområdet bättre förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Vad är tillsyn?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Det finns inga i lag angivna definitioner av begreppet tillsyn. Frågan om tillsynsbegreppets innebörd och avgränsningen mot t.ex. information, kunskapsförmedling, uppföljning och utvärdering har behandlats i många olika sammanhang, både specifikt inom social tillsyn och i ett vidare perspektiv på många olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Tillsynsutredningen angav i delbetänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag &lt;/SPAN&gt;(SOU 2002:14) att tillsynens syfte är att skydda medborgarnas gemensamma intressen, särskilt inom områden som omfattar den enskilde individens rättigheter, trygghet och säkerhet samt upprätthållandet av goda livsmiljöer och olika marknaders funktionssätt. Enligt tillsynsutredningen syftar den statliga tillsynsverksamheten till att övervaka efter- levnaden av offentliga regleringar av förhållanden inom olika sam- hällssektorer. De normer som styr tillsynen avser att värna rätts- säkerhet och effektivitet i verksamheter som är av stor betydelse för medborgarna eller grupper av medborgare. Tillsynsutredningen angav också att medborgarna genom tillsynen har givit offentliga organ en rätt- och en skyldighet – att vid behov ingripa mot förhållanden, handlingar, processer m.m. vilka strider mot med- borgarnas intressen som de har reglerats i lag. Tillsynen spelar på detta sätt en viktig roll för såväl staten som för andra vitala funktioner i samhället. Från de tillseddas perspektiv är tillsynen en garant för att sunda och likvärdiga villkor tillämpas av alla som t.ex. utövar en viss typ av verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;När det gäller den sociala tillsynens syfte angav regeringen i propositionen &lt;SPAN class="ft9"&gt;Ny socialtjänstlag m.m. &lt;/SPAN&gt;(prop. 2000/01:80) att den statliga tillsynen är viktig för att stärka efterlevnaden av de före- skrifter som regering och riksdag beslutat. En aktiv statlig tillsyn syftar till att bevaka den enskildes rättssäkerhet och lagligheten i socialtjänstens verksamheter men också till att uppnå en likvärdig verksamhet över hela landet. I förarbetena till den tidigare social- tjänstlagen (prop. 1979/80:1), betonade regeringen särskilt att till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft14"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;synen måste utformas så att den tillgodoser jämlikhetsmålet och motverkar skillnader i servicenivå mellan kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;Tillsyn inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Enligt LSS har Socialstyrelsen den centrala tillsynen över verksam- heten. Socialstyrelsen ska följa, stödja och utvärdera verksamheten samt informera om den och stimulera till vidareutveckling. Länsstyrelsen har tillsyn över verksamhet inom länet enligt lagen och får då inspektera verksamheten. Härutöver ska länsstyrelsen informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör verk- samheten, ge kommunerna råd i deras verksamhet, verka för att kommunerna och landstingen planerar för att kunna tillgodose framtida stöd- och servicebehov samt främja samverkan i planering mellan kommunerna, landstingen och andra samhällsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Enskild verksamhet i form av korttidsvistelse, korttidstillsyn, boende för barn eller ungdomar, bostad med särskild service för vuxna eller daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder ska stå under tillsyn av nämnden i den kommun där verksamheten bedrivs. Om ansvaret för uppgiften överlåtits till landstinget ska verksamheten stå under tillsyn av landstingets motsvarande nämnd. En kommun eller landsting ska anmäla till länsstyrelsen de allvarliga missförhållanden som den får kännedom om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Var och en som fullgör uppgifter enligt LSS ska om man upp- märksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en enskild som får stöd enligt lagen anmäla detta till ansvarig nämnd eller vid enskild verksamhet till den som är ansvarig för verksamheten, s.k. Lex &lt;NOBR&gt;Sarah-anmälan.&lt;/NOBR&gt; Nämnden eller den verk- samhetsansvarige är sedan skyldig att göra en anmälan till till- synsmyndigheten om missförhållandet inte har avhjälpts utan dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Som framgår av vårt första delbetänkande (SOU 2005:100) finns det betydande oklarheter om tillsynen av verksamheter med personlig assistans. Generellt bedriver länsstyrelsernas mycket lite tillsyn av sådana verksamheter. Eftersom enskilda assistans- anordnare inte behöver ha tillstånd faller de i praktiken utanför den sociala tillsynens ansvar. Verksamhet som finansieras med assist- ansersättning faller ofta också utanför eftersom länsstyrelserna räknar den som socialförsäkring och inte socialtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft14"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Verksamheter med stöd och service enligt LSS berörs också av annan tillsyn än den som särskilt avser sociala tjänster. Det gäller inte minst den arbetsmiljötillsyn som Arbetsmiljöverket har ansvar för. När det t.ex. gäller verksamheter med personlig assistans är arbetsmiljötillsynen i praktiken mer omfattande än den sociala tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft46"&gt;Länsstyrelsernas tillsyn i praktiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Länsstyrelsernas sociala tillsyn styrs på ett övergripande plan av lagstiftning samt för varje år regleringsbrev och specifika regerings- uppdrag. Vid tillsynen granskar och bedömer länsstyrelserna social- tjänsten och utgår då från de krav som ställs i lagar, förordningar, förarbeten och rättspraxis m.m. Det centrala målet i reglerings- brevet har de senaste åren varit att länsstyrelserna ska tillse att socialtjänstens arbete bedrivs målinriktat, lagenligt samt med god kvalitet och framförhållning i planeringen. Påtalade brister och missförhållanden i huvudmännens verksamhet ska åtgärdas enligt en av länsstyrelserna beslutad tidsplan som följs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I länsstyrelsernas praktiska tillsynsarbete skiljer man mellan individtillsyn och verksamhetstillsyn:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Individtillsyn avser handläggning av ett ärende som rör en särskild person eller familj. Dessa ärenden har oftast sin grund i klagomål från enskilda, som har anmärkningar på en social- nämnds hantering av deras ärende. Länsstyrelsen granskar ärendet utifrån klagomålen som kan avse om den enskilde har blivit behandlad på ett rättssäkert sätt, om insatserna är av god kvalitet, bemötandet etc. Efter utredning meddelar länsstyrelsen beslut i tillsynsärendet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Begreppet verksamhetstillsyn är tillsyn som riktar sig till hela eller delar av socialtjänsten i en kommun eller till hela eller delar av enskilt bedriven verksamhet. Vid sådan tillsyn granskar läns- styrelserna verksamheten som sådan, vanligen struktur, process och resultat. Det kan innebära granskning av enskilda ärenden men till skillnad från individtillsynen är syftet inte att kontrollera hanteringen av en särskild persons ärende. Verksamhetstillsyn initieras ofta från länsstyrelsen själv men det kan också vara ett särskilt regeringsuppdrag som påverkar inriktningen på tillsynen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Utöver detta ordnar länsstyrelsen också utbildningsdagar för att ge information till kommunala handläggare i olika frågor. Myndigheten har också uppgifter som innebär tillståndsgivning inom det sociala området, beslut om utlämnande och omhändertagande av person- akter samt överflyttning av ärenden mellan kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Den sociala tillsynen har utretts av Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten, som bl.a. genomfört en skriftlig enkät till samt- liga länsstyrelser om den sociala tillsynen. När det gäller resurser ger såväl enkäten som intervjumaterialet, en samlad bild av ett uttryckt behov av utökade resurser, framför allt inom individ- och familjeomsorgsområdet och handikappområdet. Endast ett par länsstyrelser anger att de i stort klarar av att utföra de uppdrag som statsmakterna ålagt dem, givet den resursram som man har vid den egna länsstyrelsen. De flesta länsstyrelser gör en beskrivning och bedömning av sina insatser, område för område. Så anger t.ex. mer än hälften av myndigheterna att de i dag väl klarar sina åtaganden inom äldreområdet, främst tack vare det resurstillskott som de fick inom detta område år 2003. Det omvända förhållandet råder inom individ- och familje- samt handikappområdet. Nästan samtliga läns- styrelser anger här att det finns brister av mer eller mindre allvarligt slag och att resurserna inte räcker för att bedriva en verksamhets- tillsyn som kan anses vara tillfyllest. Särskilt tillsynen av miss- brukarvården och &lt;NOBR&gt;LSS-boenden&lt;/NOBR&gt; brister. Några av de mindre läns- styrelserna anger också att man är väldigt sårbar vid längre tids sjukdom och vakanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft8"&gt;Utredningen har också frågat om personalen har förslag om hur tillsynen skulle kunna stärkas givet nuvarande organisation och resursramar. Flertalet länsstyrelser beskriver att det finns ett behov av ökad samverkan, såväl internt inom myndigheten som mellan olika länsstyrelser. Flera länsstyrelser anger att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller gemensamma bedömnings- kriterier och tillsynsmetoder. Några länsstyrelser anger att de behöver utveckla sin kompetens när det gäller bl.a. systematisk uppföljning, analys och utvärdering av resultat från tillsynen. Några länsstyrelser påtalar behovet av tydligare regelverk och ökad nor- mering. Några talar om behov av tydligare definitioner, riktlinjer, kriterier etc. för tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft14"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1122 ft46"&gt;Riksrevisionens granskning av tillsyn av bostad med särskild service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Riksrevisionen har genomfört en granskning av den statliga tillsynen och normgivningen för &lt;NOBR&gt;LSS-insatsen&lt;/NOBR&gt; bostad med särskild service. Granskningen redovisas i rapporten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Statlig tillsyn av bostad med särskild service enligt LSS &lt;/SPAN&gt;(RiR 2007:1). Riksrevisionens samlade bedömning är att den nuvarande organiseringen och utformningen av den statliga kontrollen av LSS inte uppfyller de krav som bör ställas på tillsyn av en rättighetslagstiftning. Enligt Riksrevisionen försvårar organiseringen av tillsynen möjligheterna att uppnå en likvärdig tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Med anledning av vad som iakttagits vid granskningen gav Riksrevisionen följande rekommendationer inom ramen för nuvarande ansvarsfördelning och organisering av den sociala tillsynen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Socialstyrelsen bör inventera kommunernas behov av ytterligare vägledning och kunskap beträffande hur LSS ska tillämpas, exempelvis för gruppen med diagnoserna autism eller autism- liknande tillstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Länsstyrelserna bör vidareutveckla samordningen mellan läns- styrelserna och i samband med det undersöka möjligheter att bistå varandra i fall där den sociala tillsynen inte kan upprätt- hållas på en acceptabel nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Länsstyrelserna bör också säkerställa att sanktionsinstrumentet används i den utsträckning det var tänkt och förbättra upp- följningen av länsstyrelsernas användning av det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör initiera åtgärder för att förhindra att kommuner inte verkställer egna beslut, exempelvis genom en utvidgning av länsstyrelsernas möjlighet att ansöka om sanktionsavgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör även överväga att vidta åtgärder för att åstad- komma en mer likvärdig tillsyn över hela landet. I det samman- hanget bör regeringen precisera innebörden av Socialstyrelsens centrala tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;Riskrevisionens styrelse har i en framställning till riksdagen (2006/07:RRS24) föreslagit att Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen bör vidta åtgärder för en mer rättssäker tillämpning av lagen (1993:387) om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;stöd och service till vissa funktionshindrade, genom att dels stärka tillsynen av bostad med särskild service, dels se över statens möjligheter att vidta åtgärder mot kommuner som underlåter att följa sina beslut på detta område. I framställningen föreslås också att Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen bör återkomma till Riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att åstad- komma en mer rättssäker tillämpning av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Riksdagen har med hän- visning till kommitténs pågående arbete och beredningen av slut- betänkandet från Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten avslagit framställningen (rskr. 2007/08:87).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft188"&gt;Samordnad och tydlig social tillsyn – förslag från Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten har också lämnat ett antal förslag om den sociala tillsynen i betänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten &lt;/SPAN&gt;(SOU 2007:82), som nu bereds av regeringen. Till förslagen hör bl.a. detta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft12"&gt;En definition av tillsynsbegreppet ska införas i socialtjänstlagen, LSS och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område som innebär att tillsyn är granskning av att socialtjänst och hälso- och sjukvård uppfyller de krav som framgår av lagar, förordningar och föreskrifter. Tillsynen ska även omfatta de målbestämmelser som finns i dessa lagar och villkor som meddelats i beslut i enlighet med lag, förordning eller föreskrift. Tillsynsmyndighetens uppdrag ska vara att bedriva tillsyn i enlighet med definitionen. Att lämna råd och rekommendationer i samband med tillsyn är en del av det uppdraget. I tillsynsrollen ligger också att sprida de erfarenheter som fås genom tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft8"&gt;Tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska föras samman till &lt;SPAN class="ft9"&gt;en &lt;/SPAN&gt;myndighet och integreras såväl organisatoriskt som i det operativa tillsynsarbetet. I ett första steg ska länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet inom socialtjänsten föras över till Socialstyrelsen och sammanföras med dess regionala tillsynsenheter för hälso- och sjukvården. I ett andra steg ska en renodlad tillsyns- myndighet bildas genom att tillsynsverksamheten bryts ut från Socialstyrelsen. Den renodlade tillsynsmyndigheten ska ha en regional organisation. Den löpande tillsyn av enskilt driven verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft14"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;enligt SoL och LSS som kommunerna ansvarar för ska övertas av staten och utföras av tillsynsmyndigheten. Motsvarande verksam- het som kommuner och landsting driver kräver inte tillstånd, men denna verksamhet ska anmälas till tillsynsmyndigheten. Detsamma ska gälla för kommuner, eller landstinger, som genom avtal har överlämnat till enskild att driva sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten ska få utökade sanktionsmöjligheter inom hela socialtjänsten. Reglerna för tillsynsmyndighetens möjligheter att få ta del av handlingar m.m. ska anpassas till vad som gäller inom hälso- och sjukvården. Tillsynsmyndigheten ska kunna utfärda föreläggande att avhjälpa missförhållanden som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till och ett sådant föreläggande ska kunna förenas med vite. Om missför- hållandet är allvarligt och föreläggandet inte följs ska tillsyns- myndigheten kunna förbjuda fortsatt verksamhet. Vid missför- hållanden som innebär fara för liv, hälsa eller personlig säkerhet i övrigt ska tillsynsmyndigheten kunna förbjuda fortsatt verksamhet, både enskild, kommunal och statlig sådan, utan föregående före- läggande. Tillsynsmyndigheten ska också i vissa fall interimistiskt kunna förbjuda verksamheten. Den anmälningsskyldighet, Lex Sarah, som i dag gäller inom omsorger om äldre personer och personer med funktionshinder ska enligt utredningens förslag gälla inom hela socialtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten ska utveckla metoder för hur tillsyn som rör barn och ungdomar ska genomföras. Myndigheten ska också ta fram relevant information om barnets och den unges rättigheter och om tillsynsmyndighetens uppgift och om vem som ansvarar för tillsynen. Vidare ska tillsynsmyndigheten integrera ett barn- och jämställdhetsperspektiv i tillsynsarbetet, använda sig av riskanalyser och frekvensmål samt utveckla systemtillsynen avseende kvalitets- system. Utbildning om arbetssätt, metoder och bedömnings- kriterier för tillsyn inom hälso- och sjukvård och socialtjänst bör anordnas för dem som arbetar inom myndigheten. En fortbildning i att leda kvalificerat tillsynsarbete bör också anordnas löpande av myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Tillsynen över socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska få ett resurstillskott med 25 miljoner kronor årligen i fyra år så att anslagsnivån efter fyra år höjts med totalt 100 miljoner kronor utöver vad denna tillsyn kostar i dag. Ökningen av anslaget föreslås finansieras med en motsvarande neddragning av de statsbidrag som för närvarande finns för olika utvecklings- och projektverksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;riktade till socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten anser att den statliga styrningen av socialtjänsten i huvudsak bör ske genom normering och effektiv tillsyn och att användningen av andra styrformer såsom handlings- planer, projektmedel, nationella samordnare och olika andra former av kortvarigt ekonomiskt stöd bör begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft46"&gt;Ansvar för uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Det finns olika former av uppföljning och utvärdering inom LSS- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;På nationell nivå har Socialstyrelsen, som en del av sitt tillsyns- ansvar, i uppdrag att följa och stödja verksamheter med stöd och service enligt LSS. Andra myndigheter, som bl.a. Riksrevisionen, har i uppdrag att studera olika aspekter på lagreglerad eller offentlig verksamhet som även berör &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Försäkringskassan har ett särskilt ansvar för uppföljning, inklusive kvalitetssäkring, av den verksamhet som myndigheten själv bedriver enligt bl.a. LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Avgränsade uppdrag att följa upp LSS och LASS lämnas ofta av regeringen till främst Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Det mest omfattande uppdraget av detta slag hade Socialstyrelsen under åren efter 1994 års handikappreform, där införandet av LSS och LASS utgjorde en viktig del. Någon motsvarande samlad genom- lysning av området har inte gjorts sedan dess. Socialstyrelsen ger dock årligen ut lägesrapporter om funktionshinderområdet, med viktiga beskrivningar och analyser av utvecklingen när det gäller verksamheter med stöd och service enligt LSS. De uppföljningar som regeringen och de sektorsansvariga myndigheterna gör av handikappolitiken berör också &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Till detta kommer de uppföljningar och utvärderingar som huvudmän och utförare själva genomför inom &lt;NOBR&gt;LSS-området,&lt;/NOBR&gt; inte minst som en del av ansvaret att systematiskt arbeta för god kvali- tet. Någon samlad struktur för detta arbete finns inte. Vi har i vårt arbete sett flera intressanta och ambitiösa sätt att arbeta med upp- följningar och utvärderingar inom kommuner och enskilda utförare. Utvecklingspotentialen här är dock fortfarande betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft14"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377344x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Statistik och andra löpande beskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;En viktig aspekt på uppföljning och utvärdering är den ”infra- struktur” som finns i form av statistik och andra data om levnads- förhållanden, kvalitet m.m. Socialstyrelsen ansvarar för den officiella statistiken om de insatser som kommunerna och landstingen är huvudmän för enligt LSS medan Försäkringskassan ansvarar för den officiella statistiken om assistansersättningen. Den officiella statistiken om kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; har nyligen förbättrats genom att Socialstyrelsen även fått möjlighet att samla in uppgifter om bl.a. personkretstillhörighet och antal beviljade timmar när det gäller vissa insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;SCB ansvarar för den officiella statistiken om kommunernas räkenskaper. Därutöver har SKL utvecklat ett viktigt arbete för att kommunala kostnader inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; ska kunna beskrivas på ett jämförbart sätt, de s.k. handikappnycklarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I detta sammanhang är ett av de etappmål som har formulerats i arbetet med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken särskilt viktigt. Det gäller Socialstyrelsens etappmål att det år 2010 ska finnas ett fungerande system för att löpande beskriva levnadsförhållanden för personer med olika funktionsnedsätt- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;Ett problem med de beskrivningar som i dag görs av befolk- ningens levnadsförhållanden är att de endast i begränsad utsträckning beskriver situationen för personer med funktionsnedsättningar. Det försvårar möjligheterna att följa samhällsutvecklingen ur ett funktionshinderperspektiv. Grunden för systemet ska vara en befolk- ningsbaserad enkätundersökning. Enkätundersökningen ska göra det möjligt att följa utvecklingen för olika grupper av personer med funktionsnedsättningar. Den måste dock kompletteras med andra undersökningar för att kunna beskriva levnadsförhållanden för per- soner med funktionsnedsättningar som troligen inte kommer att besvara enkäten. Arbete pågår just nu för att utveckla de metoder som behövs för att datainsamling ska kunna ske under år 2009.&lt;A href="#page_344"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2007). &lt;/SPAN&gt;En modell för att beskriva levnadsförhållanden för personer med funktionshinder&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td440"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;En väl fungerande tillsyn är en del av det ramverk som krävs för att säkerställa att LSS tillämpas så att lagens syften och mål uppnås. Såväl den enskilde som huvudmän och utförare har intresse av att tillsynen är aktiv, tydlig och systematisk. För lagstiftaren är tillsynen en garanti för att dess intentioner omsätts i praktiken och bidrar till att eventuella brister i lagstiftningen blir kända och möjliga att åtgärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Mot den bakgrunden är de brister i tillsynen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; som vi har kunnat notera under vårt arbete oroande. Det handlar om bristande resurser i den sociala tillsynen, men också om att tillsynen inte bedrivs på ett likvärdigt sätt i hela landet. I vårt första delbetänkande (SOU 2005:100) uppmärksammade vi ett antal oklar- heter när det gäller tillsyn av verksamheter med personlig assistans. Vi återkommer till dessa förslag i kapitel 6. Som framgått har det sedan dess dock framkommit problem även med tillsynen inom andra delar av &lt;NOBR&gt;LSS-området,&lt;/NOBR&gt; bl.a. när det gäller den centrala insatsen bostad med särskild service för vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Intrycken bekräftas av Utredningen om tillsynen inom social- tjänsten. Den drar slutsatsen att den minst strukturerade och likvärdiga tillsynen för närvarande genomförs inom handikapp- området och individ- och familjeomsorgen. Det beror främst på att regeringen under det senaste decenniet främst har fokuserat på frågor inom äldreområdet, som prioriterats också inom tillsynen. Till det kommer att länsstyrelsernas resurser främst inom handi- kappområdet och missbrukarvården är otillräckliga för att genom- föra tillsyn i den omfattning som kan anses rimlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten har lämnat ett antal förslag avseende den sociala tillsynens övergripande syfte, organisation, sanktioner m.m. Förslagen bereds nu av regeringen. Det ligger utanför vårt uppdrag att generellt kommentera dessa förslag, men vi vill understryka att beredningen av förslagen måste leda fram till en social tillsyn som fullt ut kan vara den garanti för god kvalitet som är nödvändig även inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; I längden kan en eftersatt tillsyn urgröpa förtroendet för lagen och motverka att dess syften och mål uppnås. I själva verket finns det, mot bakgrund av lagens särskilt utformade rättigheter, skäl att lägga särskild vikt vid tillsynen av LSS när det gäller utveckling av den sociala tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft14"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Rätten till stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Det är uppenbart att dessa förändringar kräver att den sociala tillsynen tillförs mer resurser så att dess olika verksamhetsområden kommer i rätt balans. Regeringen bör därför genomföra förslaget från Utredningen om tillsyn inom socialtjänsten om en resurs- förstärkning inom bl.a. funktionshinderområdet. Vidare krävs metod- utveckling och kompetensförstärkning inom den sociala tillsynen. Utredningen om tillsyn inom socialtjänsten har lämnat förslag även inom dessa områden som kan utgöra en god grund för den fortsatta sociala tillsynen av LSS. I de närmast följande kapitlen lämnar vi vissa förslag om preciseringar av lagstiftningen och av god kvalitet i verksamheter som ytterligare kan bidra till en väl fungerande social tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Givetvis måste också annan tillsyn fungera väl inom LSS- området. Det gäller inte minst arbetsmiljötillsynen. Här har vi dock inte kunnat notera några brister eller oklarheter som kräver förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;När det gäller uppföljning och utvärdering bedömer vi att dagens ansvarsförhållanden är tillräckliga. Det är dock angeläget att de används mer systematiskt och att erfarenheter från upp- följningar och utvärderingar tas till vara för ett kontinuerligt förbättringsarbete på alla nivåer. Inte minst är det viktigt att regeringen aktivt efterfrågar resultat inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; och beaktar de problem och utvecklingsbehov som framkommer vid uppföljningar och utvärderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft8"&gt;Det nya systemet för att löpande beskriva levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar bör ge viktiga, nya möjligheter att följa upp måluppfyllelsen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Vi vill därför framhålla att systemet måste utformas så att det går att fördjupa analyserna för de som ingår i personkretsen för stöd och service enligt LSS. Det måste också gå att se om det finns skillnader mellan olika delar av personkretsen när det gäller t.ex. utbildning, tillgång till arbete och arbetsvillkor, ekonomisk situation, till- gänglighet och delaktighet. Utan ett förbättrat underlag på dessa punkter kommer det aldrig att på allvar gå att säga något om huru- vida lagen är ett effektivt redskap för att uppnå de handikappolitiska målen samt de mål och syften som anges i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377347x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1128 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Valet av huvudmannaskap måste ytterst utgå från hur LSS ska fungera som redskap för att uppnå de nationella målen för handikappolitiken. Vidare måste huvudmannaskapet väl- jas och utformas så att centrala värden för flera intressenter så långt som möjligt säkerställs samtidigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För den enskilde handlar det om likvärdig tillgång till stöd och service efter egna behov för att kunna leva som andra samt en hög grad av valfrihet, inflytande och medbestäm- mande i fråga om vilka insatser det handlar om, hur dessa utförs och vad de betyder för det dagliga livet. I detta ingår även rätten att få särskilda krav som barnperspektiv beaktade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För berörda huvudmän handlar det om tydlighet om syfte och uppgifter, om planerbarhet och möjligheter till ansvars- utkrävande samt om att, genom olika kontrollmöjligheter, kunna ansvara för att de verksamheter som faller inom huvud- mannaskapet ger önskade resultat i förhållande till de resurser som använts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För samhället (där den enskilde och berörda huvudmän givetvis ingår) handlar det om uppfyllelse av lagstadgade syften och mål samt nationella mål inom berörda politikområden. Ytterst handlar det om legitimitet utifrån måluppfyllelse och kun- skap om kvalitet och kostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Mycket pekar på att det sammansatta huvudmannaskap som valdes när LSS trädde i kraft har givit goda resultat. Den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft14"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377348x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1130 ft8"&gt;bärande tanken att ge de som omfattas av lagens personkrets stöd och service i olika kombinationer inom ramen för ett övergripande – men inte överbeskyddande – lokalt ansvar har på många sätt varit en framgångsrik väg att hantera de olika ambitioner och behov som förenas i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det delade huvudmannaskapet för personlig assistans har dock medfört vissa problem. Kommunernas ansvar omfattar vissa inslag som de inte har kontroll över. De måste t.ex. bidra till finansieringen av assistansersättning även åt per- soner som de själva inte har utrett och de måste också i vissa fall bidra med vikarier eller sjuklöneersättning åt enskilda assistansanordnare. Till detta kommer risker för administrativt dubbelarbete hos stat och kommuner m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Att nu ändra huvudmannaskapet kan ha olika effekter för olika personer som behöver stöd eller service. I första hand är det en förändring mot ett ökat statligt ansvar som vi då bedömer vara intressant.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För den som främst behöver renodlade serviceinsatser, och som vill ta ett stort ansvar för hur dessa organiseras, kan ett statligt ansvar främja uppfyllelsen av de nationella målen för handikappolitiken. Genom att verkställigheten av insatserna handlar om att betala ut en ersättning som relativt fritt kan användas för köp av tjänster tillförsäkras den enskilde val- frihet och självbestämmande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För den som behöver ett långsiktigt och mer kvalificerat stöd för att leva som andra kan effekterna av ett ökat statligt ansvar bli mer varierade. Ökad valfrihet av utförare och möjlig- heter att enklare få del av särskild kompetens utanför hem- kommunen är positiva effekter. Men det finns en risk för att LSS blir ett antal punktinsatser utan sammanhang med planering och andra sociala tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Vid en samlad bedömning finner vi att det i dag inte finns möjligheter för att ändra någon del av huvudmannaskapet utöver personlig assistans. Huvudmannaskapsfrågorna berörs dock av flera av de förslag som vi lämnar i andra delar av detta betänkande. Det gäller särskilt förbättrade förutsätt- ningar för att få andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; än personlig assistans i annan kommun och systematiska utvecklingsinsatser för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft14"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377349x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p961 ft8"&gt;stärka likvärdighet, måluppfyllelse, valfrihet och en effektiv resursanvändning inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Staten ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör, vid uppföljningen av den nationella handlings- planen för handikappolitiken år 2010, särskilt uppmärksamma den delade ansvarsfördelningen med olika huvudmän inom och utom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör följa upp och utvärdera effekterna av statligt huvudmannaskap för personlig assistans, och andra åtgärder som vi föreslår, och därefter bedöma om det behövs ytterligare förändringar av ansvarsförhållandena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Enligt tilläggsdirektiv (dir. 2006:68) ska &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; analysera för- och nackdelar med tänkbara huvudmannaskap utifrån brukarnas, statens, landstingens, kommunernas och andra aktörers perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;I tilläggsdirektiven ger regeringen en bakgrund till det ansvar som kommunerna har enligt LSS och till den diskussion som förs om detta ansvar. Regeringen pekar på att kommunaliseringen av bl.a. stöd och service till personer med utvecklingsstörning i samband med att LSS infördes var ett led i den fortsatta strävan mot integrering av dessa personer. Denna förändring gick sedan vidare genom Handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79), som fick namnet Från patient till medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I dag, fortsätter regeringen, pågår diskussioner och tolkningar som kan spegla olika intressekonflikter. Brukare och deras företrädare, staten samt kommunerna och deras företrädare kan ge uttryck för olika perspektiv. Kommunföreträdare vänder sig mot vad de uppfattar som en osmidig lag som ger små lokala möjlig- heter att utforma verksamheten. Detaljregleringen är enligt dem långtgående vilket anses starkt begränsa det kommunala handlings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft14"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;utrymmet och självstyret. Krav på att staten ska överta ansvaret för LSS har därför rests.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Översikt över kapitlet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;I detta kapitel redovisar vi några scenarier över de huvudmannaskap som anges som tänkbara i direktiven. Det gäller, förutom dagens huvudmannaskap, alternativ med ett ökat statligt ansvar inom området och alternativ med ett ökat ansvar för kommuner eller landsting. Särskild uppmärksamhet ägnas åt det alternativ som innebär att staten tar över huvudmannaskapet för samtliga &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; där kommunerna i dag ansvarar för beslut och finansiering. Det är detta alternativ som främst har diskuterats under senare år och det enda som uttryckligen refereras i tilläggsdirektiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I ett avslutande avsnitt summeras för- och nackdelar med de olika huvudmannaskapen. Där presenteras också förslag till för- ändringar och till fortsatt arbete med utveckling, uppföljning och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Grundläggande frågor om LSS – och om det svenska samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Huvudmannaskapsfrågorna har en grundläggande betydelse inom &lt;NOBR&gt;LSS-området,&lt;/NOBR&gt; men de berör också viktiga strukturella frågor i det svenska samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Förhållandet mellan den nationella och lokala nivån har disku- terats i århundraden i Sverige när det gäller ansvaret för socialt stöd. Frågorna berör grundläggande frågor om det svenska sam- hällets struktur, som aldrig kommit att lösas en gång för alla. De handlar både om hur denna struktur ska fungera så väl som möjligt för befolkningen som helhet och för de personer som har lång- variga och omfattande stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Den lokala nivån, i form av socknar och kommuner, har sedan reformationen haft ett grundläggande ansvar för sådant stöd som inte kunnat ges inom familjen eller hushållet. Staten hade under lång tid ansvar för institutioner inom området, främst hospitalen som vid reformationen övertogs från katolska kyrkan, men också för de lasarett som började inrättas under &lt;NOBR&gt;1700-talet.&lt;/NOBR&gt; Under slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; tog landstingen över ansvaret för sjukhus och annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft14"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;sjukvård, inklusive de särskilda omsorger som då började byggas upp för personer med utvecklingsstörning. Vissa vårdinrättningar förblev dock statliga långt fram i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Svensk sociallagstiftning har också i hög grad handlat om hur huvudmännens ansvar ska avgränsas. Det äldsta regelverket inom området, som är från mitten av &lt;NOBR&gt;1700-talet,&lt;/NOBR&gt; tillkom till stor del för att minska socknarnas möjligheter att föra över personer med långvariga stödbehov till de statliga hospitalen. Senare lagar och förordningar har innehållit andra avgränsningar och kombinationer av ansvar för olika huvudmän, särskilt när det gäller insatser för att tillgodose omfattande och långvariga stödbehov. Under vissa perioder har t.ex. möjligheterna att flytta mellan socknar och kommuner varit kraftigt begränsade för personer som behövt någon form av socialt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;För- och nackdelar med tänkbara huvudmannaskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Huvudmannaskapet i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Sedan LSS och LASS trädde i kraft är ansvaret för stöd- och serviceinsatser enligt lagarna fördelat på tre huvudmän. Lands- tingen ansvarar för råd och stöd, staten och kommunerna ansvarar för personlig assistans och kommunerna ansvarar ensamma för övriga insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Kommunerna ansvarar för personlig assistans för de personer som har mindre behov genom att fatta beslut om rätten till assistans och betala ut ersättning eller ge biträde i form av personlig assistans. Staten fattar beslut om rätten till personlig assistans vid mer omfattande behov och betalar ut ersättning för assistansen. Den assistansberättigade svarar för utförandet genom att själv anställa sina personliga assistenter eller välja en anordnare som tar på sig ansvaret att bl.a. vara arbetsgivare för assistenterna och arbeta för god kvalitet i insatsen. Kommunen har dock ett bas- ansvar, som bl.a. innebär att den alltid är ansvarig att utföra insatsen om det inte finns någon annan anordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;För samtliga övriga insatser ansvarar ytterst den huvudman som står för beslut och finansiering för utförandet. Det gäller även när en enskild verksamhet utför insatsen på uppdrag av landsting eller kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft14"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft8"&gt;LSS tillåter vissa huvudmannaskapsförändringar. Kommuner får träffa avtal om att överlåta uppgifter enligt LSS till landsting och tvärt om. Möjligheten finns för att kunna underlätta lokala anpassningar av verksamheter. Sker en överlåtelse får mottagaren ekonomisk kompensation för att överta uppgiften. Någon sådan överföring mellan kommuner och landsting har inte skett förutom beträffande insatsen råd och stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;De statliga styrmedel som används i förhållande till andra huvud- män är reglering, annan normering och kunskapsförmedling. Ton- vikten ligger på regleringen medan de båda senare styrmedlen används mer sparsamt. På det sättet skiljer sig styrningen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; från styrningen av socialtjänsten och hälso- och sjuk- vården, där annan normering och kunskapsförmedling spelar en större roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Vid sidan av LSS och LASS är stat, landsting och kommuner ansvariga också för andra insatser åt personer med omfattande och varaktiga stödbehov. Landstingen har ansvar för bl.a. habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Kommunerna ansvarar för bl.a. färd- tjänst, hemtjänst och bostadsanpassningar. Staten har ansvar genom socialförsäkringssystemet ansvar för bl.a. handikappersättning, bil- stöd och aktivitets- och sjukersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Motiv till dagens ansvarsfördelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft46"&gt;Situationen före LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Innan LSS trädde i kraft den 1 januari 1994 ansvarade landstingen för en stor del av det stöd och den service som regleras i lagen. Det gällde bl.a. bostad med särskild service, daglig verksamhet och korttidsvistelse för de personer som omfattas av personkrets 1 och 2 i LSS. Insatserna ingick i det som kallades landstingens särskilda omsorger. De särskilda omsorgerna hade en nära anknytning till sjukvård och byggde till stor del på institutionsverksamhet för personer med utvecklingsstörningar och psykiska funktionsned- sättningar. Att flytta huvudmannaskapet från landsting till kom- muner ingick i en strävan från regering och riksdag att avveckla dessa institutioner och skapa förutsättningar för att alla ska kunna få behov av stöd och service tillgodosedda lokalt och av samma huvudman. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; genomfördes också andra reformer med samma inriktning, Ädelreformen och Psykiatrireformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft14"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;Viktiga delar av det stöd och den service som regleras i LSS låg dock redan inom den kommunala socialtjänsten före 1994. Det gäller bl.a. personlig assistans, ledsagarservice och avlösarservice. De särskilda omsorgerna vände sig över huvud taget inte till de personer som omfattas av personkrets 3 i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Staten var vid tillkomsten av LSS inte huvudman för någon del av det stöd och den service som regleras i lagen. Statens uppgifter bestod av bl.a. lagstiftning, kunskapsförmedling och tillsyn samt vissa utvecklingsinsatser. Ett exempel på det senare är det stats- bidrag som under några år utgick till kommunerna för personlig assistans. Historiskt har staten dock haft ansvar för olika institu- tioner som varit avsedda för personer med vissa stora och lång- variga stödbehov. Det gäller bl.a. hospital och mentalsjukhus samt en del skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Förarbeten till LSS och LASS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;I regeringens proposition 1992/93:159 motiveras dagens ansvars- fördelning med principiella argument samt argument om kvalitet och kostnader. Generellt har motiven mera att göra med lagarnas syften och mål än deras konstruktion. Kärnan i motiveringarna är syftet att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionshinder i förhållande till andra människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Det främsta skälet för kommunernas ansvar för huvuddelen av &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna&lt;/NOBR&gt; är att människor med funktionshinder ska få stöd och service av samma huvudman som andra människor. Statens ansvar för assistansersättningen motiveras i princip enbart av ekonomiska skäl, som en metod att jämna ut höga kostnader för personlig assistans i vissa kommuner. (Metoden skiljer sig från det utjämningssystem som senare införts för kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-kost-&lt;/NOBR&gt; nader, men syftet är likartat.) Landstingens fortsatta ansvar för råd och stöd motiveras med hänvisning till den särskilda kompetens som insatsen kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;När det gäller överförande av ansvar till kommunerna lyfter regeringen fram principiella och praktiska skäl för det ansvar de tog över från landstingen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft14"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Människor som av särskilda skäl behöver få viss samhällsservice bör så långt möjligt få denna genom de samhällsorgan som normalt svarar för service av motsvarande eller likartat slag till alla människor. Vissa av de insatser som ingår i LSS är insatser av samma slag som kan ges av kommunerna inom ramen för deras verksamhet enligt socialtjänstlagen. Det är därför naturligt att kommunerna ges ett grundläggande ansvar även för insatser enligt LSS, bortsett från insatsen rådgivning och annat per- sonligt stöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Genom att kommunerna ges ansvaret för verksamhet enligt både SoL och merparten av LSS, undviks att enskilda kommer i kläm i samband med ansvarsdiskussioner som skulle kunna uppstå om det var skilda huvudmän som svarade för insatserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Eftersom kommunerna redan bedriver verksamhet som syftar till att ge enskilda stöd och service, är det också kommunerna som har störst möjlighet att skapa en organisation för att ge stöd och service enligt LSS. Likaså är det kommunerna som har störst möjlighet att planera och att hålla samman det samlade stödet som ges till enskilda utifrån olika lagar och verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det som också talar för ett kommunalt huvudmannaskap för merparten av verksamheter enligt LSS är den allmänna utveck- ling som innebär att kommunerna ges ett allt tydligare och allt mer samlat ansvar för att tillgodose enskildas behov av boende, service och vård. Exempel som anges är Ädelreformen och det ändrade huvudmannaskapet för särskola och särvux.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Regeringen konstaterar att det kommunala huvudmannaskapet på vissa håll kan medföra att det saknas specialiserade kunskaper och specifika resurser som personer med ovanliga eller komplicerade funktionshinder behöver ha tillgång till. I många fall kan sådana problem lösas genom att kommuner samverkar med varandra om viss verksamhet, fortsätter det föredragande statsrådet. Men för insatsen råd och stöd ska landstingen även fortsättningsvis ha ansvaret:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;När det gäller insatsen rådgivning och annat personligt stöd bör dock landstingen ha det grundläggande ansvaret. Denna insats har ofta en nära anknytning till insatser som ges av landstingen enligt HSL. Det är också frågan om en specialiserad verksamhet som ofta förutsätter ett större upptagningsområde än en kommun.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1139 ft8"&gt;Därtill kommer att det i flera landstingsområden finns sam- ordnad habiliteringsverksamhet. Det är angeläget att denna organisation inte splittras på grund av att råd- och stödinsatser enligt LSS och landstingens habiliteringsverksamhet delas upp mellan två huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft29"&gt;Statens ansvar för assistansersättningen motiveras av regeringen av ekonomiska skäl, som kan ha betydelse för den enskildes tillgång till personlig assistans:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ett viktigt syfte med fördelningen mellan stat och kommun är att avlasta enskilda kommuner höga kostnader och att till- delning av mer omfattande stöd i form av personlig assistans inte ska vara beroende av kommunalekonomiska prioriteringar. Kostnaderna för personlig assistans kan i vissa fall uppgå till mycket stora belopp. I vissa kommuner kan det finnas bara några få personer med omfattande behov av personlig assistans medan det i andra kommuner av motsvarande storlek kan finnas flera personer som behöver sådan hjälp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Kommunernas ekonomi kan i de senare fallen påverka benägen- heten att ge insatsen. Särskilt för små kommuner kan stora pro- blem uppstå om det finns flera personer som har omfattande behov av personlig assistans. Det bör därför tillskapas ett finan- sieringssystem som innebär att staten avlastar kommunerna kostnader för mer omfattande insatser i form av personlig assistans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;Senare utredningar och ändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Huvudmannaskapsfrågorna har berörts av några utredningar som genomförts sedan LSS och LASS trädde i kraft. År 1997 justerades gränsen mellan statens och kommunernas ansvar för assistans- ersättningen så att kommunerna alltid svarar för kostnader för personlig assistans för de första 20 timmarna per vecka. År 2004 infördes, efter flera års diskussioner, en särskild kostnadsutjämning för kommunernas &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Det hade då blivit tydligt att också andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; än personlig assistans kan medföra stora kostnader för enskilda kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Under senare år har diskussionen om huvudmannaskap för insatser enligt LSS och LASS främst gällt ett ökat eller samlat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft14"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;statligt ansvar för dessa insatser. I lagarnas förarbeten (prop. 1992/93:159) berörs denna fråga knappast alls. Den tas inte heller upp i reservationer eller särskilda yttranden till Handikapp- utredningen (SOU 1991:46 och SOU 1992:52). Där framhöll där- emot Svenska Kommunförbundets experter att en rättighetslag av LSS slag måste utformas som en temporär övergångslösning som så enkelt som möjligt kan flyta in i och samordnas med det gängse lagsystemet, krav som de menade att skissen till LSS inte mot- svarade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;I mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; diskuterade den dåvarande Assistans- utredningen (SOU 1996:126) snarare ett samlat kommunalt ansvar också för den personliga assistansen som en väg att uppnå kostnads- kontroll inom området. I denna utredning var det brukarorganisa- tionernas experter som i särskilda yttranden reste invändningar mot tanken på en kommunalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Vilka huvudmannaskap är tänkbara?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft46"&gt;Möjliga alternativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Tilläggsdirektiven ger inget stöd för att tänka bort någon av de nuvarande huvudmännen i arbetet med för- och nackdelar med olika huvudmannaskap. Det innebär att &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; måste uppmärksamma två olika inriktningar för att kunna ta ställning till om – och i så fall hur – dagens system bör ändras. Dels handlar det om en förskjutning mot ett ökat statligt ansvar för hela eller delar av de insatser som anges i LSS, dels handlar det om en förskjutning mot ett ökat ansvar för kommuner och/eller landsting för dessa insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;En förskjutning mot ett ökat statligt ansvar för insatser som anges i LSS kan innebära olika saker. Staten kan ta ett samlat ansvar för personlig assistans, där staten genom assistansersättningen redan har en stor del av ansvaret, eller ett samlat ansvar också för andra insatser, där staten i dag inte är huvudman. Staten kan också ta ett ökat ekonomiskt ansvar för de kostnader som andra huvudmän har för stöd och service enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I de följande avsnitten beskrivs två huvudalternativ när det gäller ett ökat statligt ansvar. Det ena innebär att staten tar ett samlat ansvar för beslut om och finansiering av personlig assistans enligt LSS och LASS, det andra att staten tar ett samlat ansvar för beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft14"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377357x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;om och finansiering av personlig assistans och alla andra kom- munala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; I det första huvudalternativet kan statens ansvar förenas med olika former av finansiering. Något alternativ som innebär att staten enbart går in som finansiär, utan någon möjlighet att bedöma och besluta om rätten till insatser, skisseras inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Därefter beskrivs, i ett gemensamt avsnitt, vad ett ökat ansvar för kommuner och/eller landsting skulle handla om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft46"&gt;Kommer huvudmännen att vara sig lika på sikt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;En svårighet vid analysen av dessa olika inriktningar är att statens, landstingens och kommunernas roller och uppgifter nu diskuteras oberoende av deras ansvar för stöd och service enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Ansvarskommittén har föreslagit en ny typ av regioner, kallad regionkommuner, som huvudmannaskapsnivå i stället för lands- tingen. I de expertunderlag som Ansvarskommittén beställt nämns inte några sociala tjänster bland de uppgifter som kan vara relevanta att hantera på regional nivå. Det handlar i stället om bl.a. infra- struktur, regional utveckling och arbetsmarknadspolitik.&lt;A href="#page_357"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Ansvars- kommitténs slutbetänkande föreslås regionkommunerna få i upp- gift att ansvara för landstingens hälso- och sjukvårdsuppdrag, regional utveckling och regionala program samt överta landstingens åtagan- den vad gäller folkhögskolor, naturbruksgymnasier m.m.&lt;A href="#page_357"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Men det är möjligt att en ny regional nivå skulle framstå som ett intressant- are alternativ också när det gäller vissa &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; än dagens landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;Olika experter som bidragit med underlag till Ansvars- kommittén har föreslagit färre och större kommuner i framtiden. Dessa har särskilt lyft fram demografiska faktorer som avgörande för att många av dagens mindre kommuner kan få svårt att klara åtaganden för vård och omsorg enligt SoL. Ansvarskommittén tar upp dessa frågor i sitt slutbetänkande, men föreslår inga förändringar av kommunernas indelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;När det gäller statens åtaganden inom det sociala området är det snarare formerna för detta som kan komma att förändras. Statsministern deklarerade i 2006 års regeringsförklaring att en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Sveriges regionala indelning – om tillväxterperspektivet får råda&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Underlagsrapport av EuroFutures och Nordregio till Ansvarskommittén, 2005; &lt;/SPAN&gt;Ansvarsfördelningen på regional nivå – hur kan de se ut i praktiken? &lt;SPAN class="ft126"&gt;Underlagsrapport av EuroFutures till Ansvarskommittén, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2007:10, s. 277f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377358x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;utredning ska tillsättas i syfte att förbereda en reform av social- försäkringssystemet. En tanke, som diskuterats av Socialförsäkrings- utredningen, är att renodla socialförsäkringen genom att göra den tydligare avgiftsbaserad och eventuellt lyfta ut den ur statsbudgeten på samma sätt som ålderspensionssystemet. Då skulle andra skatte- finansierade statliga åtaganden, som i likhet med assistans- ersättningen i dag administreras i anslutning till socialförsäkrings- systemet, kunna komma att hanteras på något annat sätt.&lt;A href="#page_358"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dess- utom har den statliga tillsynen utretts i olika sammanhang under de senaste åren, inte minst den sociala tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Hur kan huvudmannaskapen beskrivas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Direktiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I tilläggsdirektiven konstaterar regeringen att en huvudmanna- skapsförändring till stat eller landsting för stöd och service till funktionshindrade skulle kunna få olika konsekvenser för olika parter och aktörer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft12"&gt;En huvudmannaskapsförändring till stat eller landsting för stöd och service till funktionshindrade skulle kunna få olika konsekvenser för olika parter och aktörer. Dessa konsekvenser behöver analyseras. Flera olika perspektiv bör tas fram för en ingående konsekvensanalys. Viktiga perspektiv i sammanhanget är handikappolitiken, organisation, eko- nomi, ansvarsgränser, ansvarstvister och tillsyn. Vilka är de ekonomiska konsekvenserna? Skulle en förändring omfatta allt stöd till alla funktionshindrade och om inte, hur löser man ansvarstvister som en uppdelning kan föra med sig? Hur löser man andra gränsdragningar, t.ex. mellan funktionshindrade och äldre, mellan insatser som en annan huvudman än kommunen ska svara för och som socialtjänsten ska svara för? Vilka konsekvenser får olika förslag för synen på funktionshinder? Vid analysen av ett förslag om statligt huvudmannaskap är det särskilt viktigt att kommittén mer i detalj anger hur verksamheten och tillsynen bör vara organiserad. Detta eftersom verksamheten i ett sådant fall blir en helt ny statlig uppgift samt att tillsynen av statliga myndigheters verksamheter kräver särskilda överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft8"&gt;Särskilt viktig är, enligt regeringen, analysen av organisation, finansiering och tillsynens organisation, innehåll och utformning. Kommittén ska beakta att en viktig princip i all offentlig verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 2006:86. &lt;/SPAN&gt;Mera försäkring och mer arbete&lt;SPAN class="ft65"&gt;, s. 92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;samhet är att ansvaret för beslut och finansiering av verksamhet hålls ihop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Vidare finns det, enligt tilläggsdirektiven, anledning att särskilt dröja vid likvärdighet som kriterium på ansvarsfördelning. Regeringen skriver att kommittén ska klarlägga betydelsen av begrepp som likabehandling och likvärdighet i sammanhang då stöd och service ska anpassas efter varje individs behov att forma och ha inflytande över sitt eget liv, dvs. när den enskilde ska ha stort inflytande över både val av insatser och insatsernas specifika utformning. Regeringen skriver att slutsatserna av detta arbete bl.a. kan utgöra underlag i huvudmannaskapsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Ansvarskommitténs kriterier för ansvarsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Ansvarskommittén beskriver i sitt delbetänkande ett antal kriterier för på vilken nivå som ansvar för olika verksamheter bör ligga. Kriterierna är (1) demokrati och legitimitet, (2) likvärdighet samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft8"&gt;(3) hushållning och effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft8"&gt;Ansvarskommittén kommenterar kriterierna så här:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Det första kriteriet rör &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;demokrati och legitimitet&lt;/SPAN&gt;. På vilken nivå får medborgaren bäst överblick, kunskap och möjlighet till del- aktighet i hantering och beslut rörande välfärden och den offentliga verksamheten i stort? Den som har det direkta ansvaret för offentliga beslut måste tillerkännas legitimitet av medborgarna och av de som välfärdstjänsterna riktas till. Det förutsätter ett tydligt ansvar och förmåga att kunna prioritera och agera. En förutsättning för den demokratiska legitimiteten är att verk- samheten och beslutsfattandet är öppet för insyn och omfattas av uppföljning, utvärdering, kontroll, revision och i tillämpliga fall direkt tillsyn. Här ingår också vilka principer för &lt;SPAN class="ft9"&gt;finansieringen &lt;/SPAN&gt;som bör råda för den offentliga verksamheten. En annan central del är &lt;SPAN class="ft9"&gt;rättssäkerheten&lt;/SPAN&gt;. Det handlar om medborgarens förtroende för att den som beslutar eller agerar gör så i enlighet med fastlagda bestämmelser, opartiskt och öppet, vilket bl.a. inne- fattar att den som har beslutsmakt behandlar alla lika. I rätts- säkerheten ingår medborgarens möjlighet att överklaga beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ett grundläggande kriterium är vilken grad av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;likvärdighet &lt;/SPAN&gt;i den tjänst eller service som diskuteras och bedöms som är önskvärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft14"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377360x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Ett högt ställt krav på likvärdighet är en utgångspunkt oavsett ansvarsfördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ett annat kriterium är kraven på &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;hushållning och effektivitet. &lt;/SPAN&gt;Det skulle också kunna formuleras som krav på en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar offentlig verksamhet. Det handlar även om att de beslut som fattas också får genomslag. Verksamheten ska också beslutas på &lt;SPAN class="ft9"&gt;lägsta effektiva nivå&lt;/SPAN&gt;. Detta kriterium kan tillämpas också i fall av flernivåstyrning. Då gäller frågan hur ansvaret delas mellan de olika samhällsnivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Ansvarskommittén konstaterar att kriterierna ofta kommer i konflikt med varandra. Frågan är därför i varje enskilt fall hur avvägningen ska göras. Även om kriterierna ger en tydlig grund för att reglera ansvarsfördelningen mellan olika politiska nivåer, kommer det givetvis att emellanåt uppstå konfliktsituationer beroende på hur de olika kriterierna värderas. Förslag om en långsiktigt uthållig fördelning av ansvar mellan de olika nivåerna i våra demokratiska institutioner måste åtföljas av en redovisning för hur avvägningen mellan olika kriterier har gjorts.&lt;A href="#page_360"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I Ansvarskommitténs slutbetänkande återkommer dessa kriterier, men nu som sex vägledande principer om samhällsorga- nisation. De sex principerna gäller demokrati och legitimitet, finan- siering, rättssäkerhet, likvärdighet, hushållning och effektivitet samt att beslut om verksamheter bör fattas den s.k. lägsta effektiva nivån.&lt;A href="#page_360"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft46"&gt;Beskrivning och analys i tre steg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;Arbetet med att urskilja för- och nackdelar med de tänkbara huvud- mannaskapen görs i tre steg. Först beskrivs den konkreta utform- ningen av huvudmannaskap. Därefter analyseras modellernas effekter. Slutligen, i den avslutande bedömningen, diskuteras för- och nack- delar med de olika alternativen i förhållande till dagens huvud- mannalösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vid utformningen av huvudmannaskapen uppmärksammas särskilt ansvaret för information, utredning och beslut, ansvaret för utförande, former för finansiering och ansvaret för uppföljning, utvärdering och tillsyn. Effekterna av de tänkbara huvudmanna-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;SOU 2003:123, s. 157f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;SOU 2007:10, s. 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;skapen analyseras i förhållande till de faktorer som nämns i tilläggs- direktiven och de kriterier som Ansvarskommittén angivit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;De alternativa huvudmannaskapen skiljer sig åt i omfattning och effekter, och redovisningen är något olika uppbyggd för de olika alternativen. Utförligast redovisas och diskuteras ett samlat statligt huvudmannaskap för alla nuvarande kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Beskrivningen, analysen och bedömningen görs med beaktande av följande aktörers eller intressenters perspektiv: brukare av insatser enligt LSS, kommuner, enskilda utförare och staten. I viss mån uppmärksammas också effekterna för personer som behöver stöd och service, men som inte har rätt till insats enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Dagens huvudmannaskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utformning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Syftet med dagens huvudmannalösningen beskrivs ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;Förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Effekterna av dagens ansvarsfördelning är knappast möjliga att skilja från effekterna av rättighetskonstruktionen i LSS och andra delar av lagens utformning. Här kompletteras beskrivningen i kapitel 4 av lagens effekter i stort på vissa punkter som direkt avser huvudmannaskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har kommunerna det grundläggande ansvaret för socialt stöd under avgränsade delar av livet – barndom, ungdom, ålderdom, försörjningssvårigheter – och för stöd och service åt personer med omfattande, långvariga och ibland sammansatta eller mycket ovanliga behov. I den senare gruppen finns de som omfattas av personkretsen i LSS, men också personer med missbruksproblem, vissa äldre personer och personer med psykiska sjukdomar som inte har rätt till någon av de insatser som anges i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Ansvaret hanteras i huvudsak inom SoL. Där omfattas olika typer av behov av samma typ av rättighetsreglering med krav på att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda inom ramen för ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft14"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;lokalt självstyre med relativt stort spelrum för flexibla och lokalt anpassade lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;För den del av ansvaret som regleras i LSS är förutsättningarna delvis annorlunda. I syfte att främja jämlikhet i levnadsvillkor för de som har rätt till insatser enligt lagen innehåller denna särlös- ningar som innebär andra förhållanden än som gäller för andra personer med mindre omfattande eller varaktiga stödbehov. Som framgår av kapitel 4 rymmer LSS oklarheter om vad den enskilde kan vänta sig eller kräva enligt lagen. På motsvarande sätt är det på vissa punkter oklart vad det lokala ansvaret innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Skillnaderna i behov och reglering har ställt kommunerna inför stora utmaningar. Det handlar om &lt;NOBR&gt;LSS-insatsernas&lt;/NOBR&gt; omfattning och kvalitet, men också om deras sammanhang med annan kommunal verksamhet och om samverkan med andra aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Statens ansvar för assistansersättningen har också lett till nya uppgifter av ett slag som det inte har funnits någon etablerad struktur och organisation för att hantera. Det gäller såväl behovs- bedömningen som möjligheterna att kontrollera utbetalningar och användning av utbetalad ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Bilden kompliceras av att stöd och service enligt LSS tangerar eller överlappar tre stora samhällsområden med sinsemellan mycket olika förutsättningar och regleringar i övrigt: socialtjänst, social- försäkring samt hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Huvudmannaskapets innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Huvudmannaskapet är inte bara uppdelat på olika myndigheter, det har också delvis olika innebörd beroende på vilken myndighet det handlar om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;För de insatser enligt LSS som kommunerna ensamma ansvarar för omfattar huvudmannaskapet alla delar av insatsen, från infor- mation via beslut och utförande till primär tillsyn. En kommun kan överlåta utförandet till en enskild aktör, men det sker i regel först efter en upphandling och utan att påverka kommunens ansvar för att behoven tillgodoses och att verksamheten har en god kvalitet. Ansvaret är i princip detsamma som inom socialtjänsten. Det har dock uppkommit en viss oklarhet om den enskildes möjligheter att välja en enskild utförare som erbjuder en kvalitet på insatsen som kommunen inte kan eller vill erbjuda. Det finns exempel på att enskilda utförare som inte varit upphandlad av kommunen eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft14"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;etablerad där har kunnat anlitas i dessa situationer efter domstols- prövning. Senare rättspraxis har dock klarlagt att kvalitetsfrågorna till stor del faller inom kommunernas ansvar för verkställigheten av fattade beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;När det gäller personlig assistans har lagstiftaren valt att låta staten ha en del av ansvaret för beviljande och finansiering, men inte något direkt ansvar för utförande, innehåll och kvalitet. Vidare har lagstiftaren skapat förutsättningar för en betydligt större val- frihet för den enskilde när det gäller utförande än vid de andra LSS- insatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Vid personlig assistans kompliceras kommunernas ansvar av att det omfattar vissa inslag som de inte har kontroll över. De måste bidra till finansieringen av assistansersättning även åt personer som de själva inte har utrett och där de kanske inte delar Försäkringskassans bedömning av rätten till ersättning. Vidare måste de i vissa fall bidra med vikarier eller sjuklöneersättning åt enskilda assistans- anordnare, som de i övrigt inte har någon relation till och som de kanske inte ens har haft kännedom om tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft46"&gt;Medborgarrollen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Närhet och normalisering är, som framgått, bärande tankar i lagens förarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Dagens huvudmannaskap har bidragit till att den tidigare omsorgslagens personkrets har integrerats i lokalsamhället. För de som har personlig assistans har statens delansvar för finansieringen bidragit till att även mycket omfattande behov kunnat tillgodoses utan hänsyn till lokala ekonomiska förutsättningar. Det har ökat deras möjligheter att leva som andra. För båda grupperna har resultatet blivit en mer självklar närvaro i det dagliga samhällslivet än tidigare. Om detta också lett till ökad delaktighet i olika samhälls- aktiviteter är osäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Genom det lokala ansvaret har &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna&lt;/NOBR&gt; knutits till ett större sammanhang av planering, information, uppsökande och före- byggande aktiviteter m.m. som kan bidra till att lagens syften och mål uppfylls på bredare front än vad de enskilda insatserna alltid kan göra. I vilken utsträckning som detta i praktiken ökat lagens måluppfyllelse är dock svårt att avgöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft14"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft8"&gt;LSS organiseras ofta för sig i kommunerna och inte alltid i den nära samverkan med socialtjänsten och andra sektorer som var avsikten bakom LSS. Även med det generella kommunala ansvaret finns det därför risker för att alternativ och komplement till &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; inte alltid utvecklas eller är tillgängliga för den enskilde. Det är också oklart vad kommunen förväntas göra i form av generellt och integrerande arbete vid sidan av de insatser som nämns i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;För den enskilde är det ofta ett stort och krävande arbete att hålla ihop alla de olika kontakter som krävs med olika myndigheter. I regel handlar det inte enbart om insatser enligt LSS utan också annat stöd från stat, kommun och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Likvärdighet och lokala variationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Genom LSS har lagstiftaren strävat efter att begränsa lokala variationer inom området och göra det lättare för personer med omfattande funktionsnedsättningar att hävda sina intressen gente- mot offentliga organ. I båda fallen handlar det om att minska kommunernas möjligheter att göra lokala prioriteringar och bedöm- ningar. Tydliga kriterier för att avgöra vilka lokala variationer som är önskvärda eller acceptabla finns inte i LSS och dess förarbeten. Det är dock uppenbart att lagstiftaren inte eftersträvat någon full- ständig likhet. Kommunerna har t.ex. relativt stora möjligheter att påverka insatsernas innehåll – och därmed kostnaderna för dessa. De kan också påverka behovet av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; genom utbudet av andra stödformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft8"&gt;Det finns i dag betydande skillnader mellan kommuner när det gäller antal beslut om insatser enligt LSS och kostnaderna för dessa. Studier som genomförts pekar på att skillnaderna i beslut mer hänger samman med variationer i behov – bl.a. till följd av placeringen av de tidigare vårdhemmen – än med att kommuner gör olika politiska och ekonomiska prioriteringar. Den största delen av variationen har dock inte kunnat förklaras. Till detta kommer skillnader i kvalitet, som är svårare att beskriva kvantitativt och att analysera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Skillnaderna är mindre när det gäller beslut om assistansersätt- ning. Men det finns variationer inom assistansersättningen som på kommunnivå närmar sig de som gäller för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som boende för vuxna och daglig verksamhet. Det är också viktigt att komma ihåg att det finns betydande skillnader i antalet beviljade timmar med assistansersättning. Den sortens lokala variationer har inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;någon direkt motsvarighet i fråga om t.ex. bostad med särskild service, som inte beviljas per timme. Det är alltså svårt att få en rättvis bild av vad kommunernas respektive statens ansvar betyder för de lokala skillnaderna inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; (Bilden kompliceras ytter- ligare av att personkrets 3 dominerar inom assistansersättningen, till skillnad från inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; i stort. Personkrets 3 omfattades inte av omsorgslagen och har en spridning i landet som i mindre utsträckning påverkats av vårdhemmens placering.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;Kvalitet och valfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Sedan LSS trädde i kraft har det hört till kommunernas uppgifter att även tillgodose behov som kräver en kompetens som inte finns i alla kommuner. Bland de som är berättigade till &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; finns det personer med mycket ovanliga funktionsnedsättningar eller mycket ovanliga kombinationer av stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Lagstiftaren har varit medveten om att många kommuner inte kan tillgodose dessa behov i samma utsträckning som landstingen kunde göra under omsorgslagens tid. LSS ger därför kommunerna en del möjligheter att samverka, framför allt genom olika avtal. Dessa möjligheter bygger på frivillighet. Om den ena parten inte vill fullfölja eller förlänga ett avtal om bostadsinsats i annan kom- mun än hemkommunen kan det uppstå problem. Av reglerna om rätt folkbokföringsort följer att det är den kommun som den enskilde är bosatt i – dvs. ofta, till följd av folkbokföringsreglerna, den kommun som tagit emot en &lt;NOBR&gt;LSS-berättigad&lt;/NOBR&gt; person – som är ansvarig för dennes stöd och service enligt LSS. I delar av landet har detta lett till rättsprocesser och skapat en osäkerhet om kommuner vågar ingå avtal om &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; med andra kommuner. I andra delar av landet tycks det dock vara möjligt att lösa frågorna genom frivilligt ingångna avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft8"&gt;En aspekt på dessa frågor som inte diskuteras i förarbetena till LSS är de enskilda utförarnas roll. Vissa enskilda utförare är speciali- serade på ovanliga funktionsnedsättningar eller arbetar med särskilda metoder som efterfrågas av en mindre grupp &lt;NOBR&gt;LSS-berättigade.&lt;/NOBR&gt; Dessa utförare är bara etablerade i någon eller några enstaka kom- muner. Om en kommun efter en tid inte vill fortsätta att anlita en sådan utförare så kan ansvaret för den enskildes &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; övergå till den kommun där utföraren bedriver sin verksamhet, förutsatt att den enskilde inte vill flytta tillbaka till sin tidigare hemkommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft14"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;och där få sina behov tillgodosedda på annat sätt än av den enskilda utföraren. Effekten kan bli att den enskilde går miste om möjlig- heter att få del av en verksamhet som särskilt motsvarar dennes behov. Enskilda utförare med specialiserad verksamhet kan dess- utom få svårt att etablera sig. Kommuner med enskilda utförare kan få ökade kostnader för personer som de kanske inte ens vet vistas i kommunen, även om det särskilda kostnadsutjämnings- systemet för kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; med viss eftersläpning ger en relativt god täckning av merkostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Dessa effekter går tillbaka på oklarheterna i LSS om vad huvudmannen respektive den enskilde har rätt att bestämma i fråga om utförandet av de insatser som kommunerna ensamma ansvarar för. Medan det finns en närmast fullständig valfrihet vid utförande av personlig assistans är valfriheten betydligt mer begränsad inom det övriga &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Ansvarsutkrävande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Huvudmannaskapet avser det juridiska och ekonomiska ansvaret för stöd och service enligt LSS. Den enskilde har goda möjligheter att utkräva juridiskt ansvar genom överklagande till domstol. Det har genom åren förekommit att beslut och domar inte verkställts. Sedan den 1 juli 2008 gäller nya regler för rapporteringsskyldighet m.m. av ej verkställda beslut enligt LSS (prop. 2007/08:43, 2007/08:SoU8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft8"&gt;Vid sidan av detta finns det ett politiskt ansvar, som kan utkrävas i val och i den dagliga demokratiska processen. Kommunföreträdare har pekat på att detta ansvar blir oklart med en relativt preciserad rättighetslag, som riksdagen beslutat om, och ett lokalt ansvar för tillämpningen där de förtroendevalda inte har kontroll över vad som anges i lagen och dess konsekvenser i den kommunala budgeten. Den partipolitiska uppslutningen omkring LSS har ibland också skymts av skillnader mellan företrädare på riks- och kommunnivå inom flera partier när det gäller synen på ansvaret för stöd och service enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft14"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Det är främst det dubbla huvudmannaskapet för personlig assistans som leder till mer omfattande organisatoriska problem. I regel utreder och beslutar både kommuner och stat samma behov när en person ansöker om assistansersättning. Huvudmannalösningen kräver därför ett administrativt merarbete för åtminstone en huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Vidare leder gränsen för rätt till assistansersättning till mycket ingående utredningar av de grundläggande behoven. Många sökande uppfattar myndigheternas intresse för hygien, toalettbesök etc. som närgånget och kränkande. Det har dessutom uppkommit oklarheter om dessa utredningar och beslut. De kan skifta mellan de berörda huvudmännen, och dessutom regionalt inom Försäkrings- kassan och lokalt mellan kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Samtidigt har det dubbla huvudmannaskapet bidragit till att ingen har ett övergripande ansvar för kvalitet i utförandet av den personliga assistansen eller för de samlade kostnaderna. Huvud- delen av all personlig assistans finansieras med assistansersättning, men staten har inget ansvar för den personliga assistansens utförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Eftersom staten i övrigt inte har någon organisation eller andra former för socialt stöd har denna del av huvudmannaskapet knutits till socialförsäkringen. Där saknas det redskap för att följa upp och ha tillsyn av hur de offentliga och enskilda assistansanordnare som den assistansberättigade anlitar använder den utbetalade ersätt- ningen och motsvarar de kvalitetskrav som anges i lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;Ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Kostnadsutvecklingen har varit betydande inom hela &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; sedan lagen trädde i kraft. Mest har kostnaderna ökat för personlig assistans. Från att ha varit en lösning för att avlasta kommunerna toppkostnader har assistansersättningen kommit att finansiera den allra största delen av all personlig assistans. Vid sidan av denna särskilda huvudmannakonstruktion har det införts ett särskilt utjämningssystem för kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; efter att lagen trädde i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Assistansersättningen och utjämningssystemet har tillsammans skapat goda förutsättningar för att också personer i mindre kommuner ska få sina stödbehov tillgodosedda enligt LSS och LASS. De har dock inte helt förhindrat att enskilda personer med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft14"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;vissa funktionsnedsättningar pekas ut i den lokala diskussionen som så kostnadskrävande att andra behov får stå tillbaka. Det gäller både personer som ansöker om personlig assistans och personer som ansöker om andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Om detta i praktiken påverkat tillgången till stöd och service är svårt att avgöra. Många kom- munala beslut enligt LSS överklagas och ändras av domstolar. Situationen är dock densamma när det gäller beslut om assistans- ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Det delade huvudmannaskapet för personlig assistans innehåller regler som syftar till att minska kostnadsförskjutningar mellan huvud- män, men det är osäkert hur effektiva dessa är. När kommunerna fick betalningsansvaret för de 20 första timmarna per vecka för personlig assistans enligt LASS var motivet att det inte skulle finnas ekonomiska incitament att omdefiniera behov av andra insatser till personlig assistans. Mycket tyder dock på att det fortfarande finns sådana incitament och att dessa kan ha förstärkts av det ökade antal timmar som genomsnittligt beviljas för personer med assistans- ersättning. LSS innehåller inte heller några styrmedel som säker- ställer att kommunala alternativ och komplement till personlig assistans är tillgängliga och har en sådan kvalitet att den enskilde i praktiken kan utnyttja sin valfrihet mellan likvärdiga stöd- och serviceformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Det är dock inte heller säkert att alternativ och komplement till andra insatser än personlig assistans alltid utvecklas och är tillgängliga för den enskilde. Förändringar i arbetslivet och den statliga arbetsmarknadspolitiken kan ha ökat behovet av daglig verksamhet enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Möjliga förändringar i dagens system&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det är möjligt att göra förändringar inom ramen för dagens huvud- mannaskap. Staten kan överta kommunernas ansvar för sjuklöne- ersättningar till enskilda assistansanordnare samt tillfällig utökning av personlig assistans utan att huvudmannaskapet i övrigt ändras. Det kommunala ansvaret för beslut om &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som verkställs i annan kommun kan förtydligas och staten kan eventuellt ta ett särskilt ansvar för när det gäller enskilda och offentliga verksam- heter med stöd och service enligt LSS som har hela landet – eller stora delar av landet – som upptagningsområde inom ramen för ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft14"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;kommunalt huvudmannaskap. (Se vidare i avsnitt 7.2 om de senare möjliga förändringarna i dagens system).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Ett ökat statligt ansvar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Samlat statligt ansvar för personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;A. Syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Dagens huvudmannaskapslösning är mest komplicerad när det gäller personlig assistans. Ansvaret är delat mellan stat och kommuner. Staten finansierar huvuddelen av insatsen samtidigt som kom- munernas roll vid utförandet minskar till följd av att alltfler assistansberättigade anlitar enskilda anordnare. En lösning som innebär ett samlat statligt ansvar för personlig assistans skulle syfta till att undanröja de praktiska problem som uppkommit till följd av dagens ansvarsfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;B. Utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Förändringar som gäller personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Med ett samlat statligt ansvar för personlig assistans följer i första hand ett antal praktiska förändringar som gäller just denna insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Det ansvar som kommunerna i dag har för beslut om och finan- siering av personlig assistans överförs till staten, eventuellt med vissa begränsningar i syfte att tydliggöra insatsen och att dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen. Dessa delar av huvudmanna- förändringen kräver praktiska lösningar av olika slag. Staten har i dag ingen tydlig roll när det gäller stöd- och servicetjänster. Ansvaret för assistansersättningen motiveras enbart med att staten ska ta hand om toppkostnader som annars skulle vara svåra att klara i mindre kommuner. Assistansersättningens koppling till social- försäkringssystemet är en lösning som medfört flera problem. Ett sådant problem är att Försäkringskassan inte kan kontrollera hur assistansanordnare hanterar den utbetalade ersättningen eftersom myndigheten inte har någon relation till dessa. Ett samlat statligt ansvar för personlig assistans understryker betydelsen av att hitta en juridisk och organisatorisk form för assistansersättningen vid sidan av socialförsäkringssystemet. Det finns däremot ingen anled-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft14"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;ning att i dag överväga något alternativ till Försäkringskassan som ansvarig myndighet. Försäkringskassan hanterar redan en stor del av detta ansvar och har byggt upp en särskild organisation för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Nya lösningar behövs för det särskilda ansvar som kommunerna har för utförande av personlig assistans. I kommunernas ansvar ingår att anordna personlig assistans när den assistansberättigade inte kan eller vill välja någon enskild anordnare. Det är möjligt att detta kan ingå i statens ansvar genom att staten upphandlar utförande av personlig assistans från någon eller några enskilda anordnare, men det är tveksamt om detta kan ge ett tillräckligt starkt skydd för den enskilde i hela landet. Även vid ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans bör kommunerna därför ha ett ansvar att anordna personlig assistans i de fall den enskilde inte väljer någon annan anordnare. Kommunen kan välja att utföra personlig assistans i egen regi eller genom att anlita annan utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Även för tillsynen inom området behövs nya lösningar. I dag är tillsynen splittrad och delvis obefintlig. Kommittén har tidigare lämnat ett antal förslag på förstärkt tillsyn, inklusive tillstånd för enskilda assistansanordnare, som syftar till att stärka den enskildes ställning och möjligheter att själv utöva den kontroll över assist- ansen som dagens system bygger på. Förslagen utgår från dagens huvudmannalösning och bygger på tanken att så långt möjligt integrera tillsynen av personlig assistans i den övriga sociala till- synen. Ett samlat statligt ansvar för personlig assistans behöver inte påverka denna lösning. Utförandet av assistansen kan också, som i dag, avtalas mellan assistansberättigad och anordnare. Den sociala tillsynen kan behöva förstärkas när det gäller kvaliteten i den personliga assistans som utförs, och det är viktigt att staten utfor- mar ett system som omfattar effektiva former av kontroll och rele- vanta sanktioner i förhållande till de särskilda förutsättningar som gäller för den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Staten får ett samlat ansvar för information om rätten till person- lig assistans, insatsens mål och innehåll samt vilka krav som ställs på utförandet. Det ansvaret kan komplettera kommunernas uppgift att bl.a. informera om lagen och bedriva uppsökande verksamhet bland de som omfattas av lagens personkrets. Kommuner och lands- ting/regioner bör kunna anmäla behov av personlig assistans efter- som många enskilda personer har insatser genom dessa huvudmän innan behovet uppkommer eller kan tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;Huvudmannaförändringen kan leda till ekonomiska effekter för staten och kommunerna som måste regleras. Regleringen bör göras med hänsyn till andra förändringar, bl.a. i syfte att dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen för personlig assistans. De eko- nomiska effekterna av ett samlat statligt ansvar för personlig assistans kan leda till ytterligare överväganden om finansieringen (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft29"&gt;Avgränsningen av personlig assistans kan ha betydelse också för de andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna,&lt;/NOBR&gt; men ett samlat statligt ansvar för personlig assistans berör annars inte dessa direkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;Genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ett samlat statligt ansvar för personlig assistans kräver för- beredelser när det gäller de administrativa och ekonomiska konse- kvenserna för staten och kommunerna. Huvudmannaförändringen kan tidigast genomföras år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;C. Effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Generella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Det går att se ett antal positiva effekter av ett samlat statligt ansvar för personlig assistans och ett bevarat kommunalt ansvar för andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ett samlat huvudmannaskap för personlig assistans tar bort de oklarheter och organisatoriska komplikationer som uppkommit genom det dubbla huvudmannaskapet för personlig assistans utan att ändra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-reformens&lt;/NOBR&gt; grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;För den enskilde och för de många olika utförarna inom området koncentreras kontakterna till en huvudman när det gäller denna insats. Lösningen skapar också förutsättningar för mer enhetliga krav på utförande och anordnare samtidigt som mångfald och valfrihet i personlig assistans värnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft14"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ur ett myndighetsperspektiv underlättas arbetet med enhetliga bedömningar och olika former av kvalitets- och kostnads- kontroll. Det nuvarande dubbelarbetet vid utredningar av och beslut om rätt till personlig assistans försvinner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;För kommunerna innebär huvudmannaskapsförändringen en viss avlastning av kostnader för personlig assistans enligt LASS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft8"&gt;Ett samlat statligt ansvar för personlig assistans leder till utökade uppgifter för Försäkringskassan. Den ekonomiska regleringen bör lösas genom att ett belopp för Försäkringskassans tillkommande uppgifter dras ifrån statsbidraget till kommunerna. Ett mål måste vara att huvudmannaförändringen inte leder till ökade administrations- kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Ett samlat statligt ansvar för personlig assistans löser inte de problem som finns när det gäller ansvaret för andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Det går att förbättra möjligheterna att tillgodose ovanliga stöd- behov eller önskemål och särskilda metoder i utförandet av stöd och service inom ramen för det kommunala ansvaret för LSS- insatser. Men det är inte säkert att dessa är tillräckliga för att säkerställa att den enskilde även får ovanliga behov eller önskemål tillgodosedda eller att kommunernas ansvar enbart avser insatser där de har en rimlig kontroll över kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Det går också att se vissa risker, som måste tas på allvar och förebyggas om en ändring av huvudmannaskapet inte ska leda till negativa effekter. Dessa gäller både kostnader och kvalitet. Den viktigaste frågan vid ett samlat statligt ansvar för personlig assistans är hur personlig assistans ska avgränsas från andra stödformer så att det statliga huvudmannaskapet blir tillräckligt tydligt och inte leder till kostnadsförskjutningar mellan huvudmän eller nya kostnader. Även denna fråga har nära samband med kommitténs uppdrag att lämna förslag som kan dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen. Ett samlat statligt ansvar enbart för personlig assistans sätter ett starkt tryck på att insatsen avgränsas på ett tydligt och effektivt sätt. För den enskildes valfrihet är det inte minst viktigt att det finns ett utbud av boenden med olika grader av service och god kvalitet för den enskilde att välja mellan och att överväga som alternativ till personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1153 ft8"&gt;Särskilt två typer av möjliga kostnadsökningar är viktiga att uppmärksamma:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Antalet assistanstimmar kan öka för de som nu har personlig assistans enligt LSS om deras behov utreds av Försäkringskassan i stället för av kommunen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Många kommuner har riktlinjer som begränsar antalet timmar med personlig assistans enligt LSS eller möjligheten att beviljas insatsen. Enligt länsstyrelsernas granskning av kommunala riktlinjer för bedömning av insatser enligt LSS hade 128 kommuner politiskt beslutade riktlinjer. Hur många riktlinjer som gällde personlig assistans är oklart, men länsstyrelserna ger flera exempel på begränsningar inom just den insatsen. Dessa begränsningar gäller bl.a. miniminivåer för grundläggande behov, maximinivåer för beviljad assistans samt begränsningar av när, var och hur assistansen får utföras. Vidare visar en aktstudie som LSS- kommittén genomfört i samarbete med Försäkringskassan att personer som nybeviljas assistansersättning, och som har &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20–30&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; timmars grundläggande behov per vecka, i huvudfallet bedöms ha ett sammanlagt assistansbehov på cirka 60 timmar per vecka enligt LASS. Det finns ingen säker uppgift om antalet assistanstimmar för de som har personlig assistans enligt enbart LSS, men under- sökningar i mindre grupper av kommuner pekar på att det genom- snittliga antalet timmar är &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20–30&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; per vecka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft8"&gt;Ökningen kan begränsas genom tydligare och enhetliga rikt- linjer för Försäkringskassans behovsbedömning. Det kommer dock att ta en viss tid innan sådana riktlinjer får genomslag i det dagliga arbetet. En annan möjlighet att förebygga en kostnadsökning är att, i enlighet med assistansreformens intentioner, prioritera de som har de mest omfattande behoven och införa ett golv för rätten till personlig assistans, att det t.ex. bör krävas minst 20 timmars grundläggande behov per vecka för rätt till personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Antalet personer som beviljas personlig assistans och som nu har bostad med särskild service kan öka. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett samlat statligt ansvar för personlig assistans skulle kunna ge kommunerna nya eller ökade ekonomiska incitament att skjuta över kostnader från andra LSS- insatser till personlig assistans. Kommunernas ansvar att finansiera de första tjugo timmarnas assistansersättning infördes just för att förhindra kostnadsförskjutningar från kommunala LSS- och SoL- insatser till assistansersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft14"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p991 ft8"&gt;Den insats som är mest intressant i det sammanhanget är bostad med särskild service för vuxna. Det pågår redan en del kostnads- förskjutningar, t.ex. genom att bostäder med särskild service görs om till särskilt anpassade bostäder, där all daglig service ges av personliga assistenter finansierad med statlig assistansersättning. Det bör understrykas att denna möjliga kostnadsökning inte enbart har att göra med huvudmannaskapet. Ytterst handlar det om människors möjligheter att välja mellan t.ex. boende och personlig assistans. Men det valet kan påverkas av det lokala utbudet av olika &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och kvaliteten på dessa. I det sammanhanget kan eko- nomiska incitament till följd av huvudmannaskap och finansierings- lösningar vara en viktig faktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Möjligheterna att begränsa dessa ekonomiska effekter har att göra med hur personlig assistans avgränsas och med de krav som ställs på bostäder med särskild service. En annan möjlighet är att behålla någon form av kommunal medfinansiering av personlig assistans även inom ramen för ett statligt huvudmannaskap. Ett långtgående alternativ skulle vara att införa en delad finansiering för både personlig assistans och de verksamheter som kan vara alternativ för personer med omfattande funktionshinder, t.ex. boende och daglig verksamhet. (Daglig verksamhet har ofta starkt samband med boendet.) I praktiken skulle det innebära att incita- menten för både kommunerna och staten att förmå personer att välja insatser hos den andra huvudmannen skulle försvinna. Enligt direktiven ska &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; beakta att en viktig princip i all offentlig verksamhet är att ansvaret för beslut och finansiering av verksamhet hålls ihop. Dessa former av delad finansiering innebär avsteg från denna princip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft198"&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Samlat statligt ansvar för personlig assistans och nuvarande kommunala insatser enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft46"&gt;A. Syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;Med detta alternativ förändras i grunden huvudmannalösningen i LSS i syfte att förbättra måluppfyllelsen inom vissa viktiga områden, framför allt en högre grad av likvärdighet över landet när det gäller beslut om insatser och ökad förutsägbarhet när det gäller kommunernas kostnader för stöd och service enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft14"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377375x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1080 ft8"&gt;Underlag för beskrivningen nedan har bl.a. hämtats från det positionspapper som Sveriges Kommuner och Landsting har beslutat om när det gäller ett statligt huvudmannaskap för LSS- insatser.&lt;A href="#page_375"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I enlighet med det avser beskrivningen i första hand utformning och effekter av ett statligt huvudmannaskap för samt- liga &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som kommunerna i dag ansvarar för. Avslutnings- vis kommenteras möjligheterna till ett statligt huvudmannaskap för enbart några av dessa insatser, och vilka det i så fall kan handla om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;På vissa punkter är utformning och effekter av ett statligt huvud- mannaskap för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; svåra att beskriva och bedöma. Som framgår nedan kräver ett fullt genomfört statligt huvudmannaskap analyser och förberedelser som det inte varit möjligt att fullt ut klara inom ramen för en beskrivning av för- och nackdelar med huvudmannaskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft29"&gt;Beskrivningen omfattar inte insatsen råd och stöd, som även med denna lösning förutsätts vara en uppgift för landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft46"&gt;B. Utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Huvudmannaskapets innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Ett statligt huvudmannaskap för insatser i LSS kommer att ha ett delvis annat innehåll än det huvudmannaskap som kommunerna nu har för dessa insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Statens huvudmannaskap avser beslut och finansiering. Besluten kan, som i dag, överklagas genom förvaltningsbesvär. Kommuner och landsting/regioner bör kunna anmäla behov av särskilt reglerade stöd- och serviceinsatser eftersom många enskilda personer har insatser genom dessa huvudmän innan behovet uppkommer eller kan tillgodoses. Till skillnad från kommunerna kommer staten som huvudman dock inte att själv bedriva verksamheter med stöd och service enligt LSS. I likhet med det samlade statliga ansvar för personlig assistans som skisseras ovan, kommer ett samlat statligt ansvar för andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; att handla om ekonomisk ersättning för kostnader för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft29"&gt;Huvudmannaskapet för de insatser som anges i 9 § LSS skiljs därmed från de generella uppgifter som kommunerna har enligt 15 § LSS. Uppgiften att informera om LSS kan läggas in i det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2007). &lt;SPAN class="ft82"&gt;Statlig finansiering av LSS – några utgångspunkter. &lt;/SPAN&gt;Positionspapper &lt;NOBR&gt;2007-05-25.&lt;/NOBR&gt; Dnr 07/1273.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;statliga ansvaret, även om kommunerna ofta har bättre möjligheter att direkt nå de personer som kan vara berättigade till stöd enligt lagen. Inget hindrar dock att information om LSS ingår i det gene- rella ansvar som kommunerna redan har enligt SoL. Andra upp- gifter enligt 15 § LSS är svårare att förknippa med ett statligt ansvar eftersom de direkt hänger samman med lokal planering och socialt arbete. Dessa uppgifter kan antingen knytas till ett kommunalt basansvar för att utföra de statligt beslutade &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna&lt;/NOBR&gt; eller enbart ingå i det generella ansvar som kommunerna har enligt SoL. Eventuellt skulle detta generella ansvar kunna förstärkas för de grupper som omfattas av personkretsen i LSS. De uppgifter som anges i 15 § LSS kan, enligt förarbetena till LSS, i stor utsträckning sägas vara preciseringar av de mer allmänna bestämmelserna i SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;En annan effekt av ett statligt huvudmannaskap är att kom- munernas roll vid utförande av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; kan komma att för- ändras. I dag har kommunerna ett huvudansvar för utförandet som är direkt kopplat till deras ansvar för beslut om och finansiering av insatserna. Om besluten fattas på nationell nivå och finansieringen sker med statliga medel är ett sådant huvudansvar svårt att motivera med tanke på de höga krav på likvärdighet som då måste ställas. Det är knappast rimligt att den som av en statlig myndighet beviljats en insats enligt LSS ska vara hänvisad till de enskilda utförare som hemkommunen väljer att upphandla. En sådan begräns- ning skulle bevara lokala skillnader i t.ex. synen på privata aktörer inom ramen för ett system som förutsätter större enhetlighet över landet för att vara legitimt. Mycket talar för att utförandet, liksom vid beslut om assistansersättning, måste utgå ifrån att den enskilde kan välja anordnare utan hänsyn till lokala begränsningar. Sådana lösningar har också valts inom andra områden där staten beslutar om och finansierar insatser, t.ex. tandvården och bilstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;Precis som vid den personliga assistansen behövs dock ett grundläggande kommunalt ansvar för utförande av statligt beslutade &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Staten kan inte själv ta på sig att driva verksamheter med stöd och service enligt LSS som alltid är tillgängliga för den som inte kan eller vill välja en annan utförare. Det är möjligt att staten kan upphandla ett sådant ansvar från någon eller några enskilda anordnare, men det är tveksamt om detta kan ge ett tillräckligt starkt skydd i hela landet. Även vid ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans bör kommunerna därför ha ett ansvar att anordna personlig assistans i de fall den enskilde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;inte väljer någon annan anordnare. Kommunen kan välja att utföra personlig assistans i egen regi eller genom att anlita annan utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ett sådant kommunalt ansvar kommer att kräva en tydlig precisering av det stöd och service som varje kommun måste kunna tillhandahålla inom en viss tid efter att ett beslut om en &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; har fattats. Det är viktigt att detta klarläggs så att enskilda personer som beviljats &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; inte i onödan tvingas flytta till en annan kommun för att få insatsen utförd inom rimlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft29"&gt;En viktig fråga vid ett statligt huvudmannaskap är hur utförandet av beslutade &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna&lt;/NOBR&gt; ska ersättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Staten kan betala ut ersättningar för kostnader för olika insatser som motsvarar den typ av ersättning som betalas för kostnader för personlig assistans inom assistansersättningen. Vissa &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; som ledsagarservice och kontaktperson, kan ersättas med en generell schablon av samma slag som assistansersättningens timbelopp, eventuellt med möjligheter till förhöjd ersättning om det finns särskilda skäl. Andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; som bostad med särskild service, kräver en mer nyanserad form av ersättning. För dessa insatser blir det aktuellt att skilja mellan olika stöd- och servicenivåer och eventuellt mellan olika kvalitetsnivåer. Det kräver en tydligare precisering av dessa insatser i lagstiftningen och en nationellt fastlagd mall för hur olika grader av stöd och service ska ersättas i t.ex. gruppbostäder respektive servicebostäder. I denna mall måste det också finnas enhetliga priser på särskild kompetens som behövs i t.ex. vissa bostäder, korttidsvistelser och dagliga verksamheter. Erfarenheter från tandvårdsområdet, där staten på motsvarande sätt har enhetliga prislistor, pekar på att preciserade krav på ersättning som även betalas ut enskilda utförare måste skrivas in i lagtext. Dagens LSS måste därför preciseras med en tämligen detaljerad katalog över hur insatserna enligt lagen ska prissättas. De konkreta beloppen bör dock kunna bestämmas av regeringen på samma sätt som den i dag årligen fastställer assistansersättningens timbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft8"&gt;Oavsett hur ersättningssystemet utformas kvarstår två frågor som kan kräva särskilda lösningar. Det gäller de ekonomiska skillnader som i dag finns mellan kommuner för kostnader att utföra olika &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och risken för nya och ökade kostnads- förskjutningar mellan huvudmän vid ett statligt huvudmannaskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;På ett principiellt plan löser enhetliga ersättningssystem frågan om skillnader i kommunala kostnader för olika &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; I praktiken kan dessa skillnader dock ha effekter som kräver särskild uppmärksamhet och ytterligare åtgärder. Med ett statligt huvud- mannaskap bör dessa skillnader relativt snabbt jämnas ut i syfte att så långt möjligt ta bort lokala skillnader i utförandet av stöd och service enligt LSS som inte beror på skillnader i behov bland de som är berättigade till insatserna. Enhetliga ersättningar kan leda till att kommuner som i dag har låga kostnader för att utföra insatser överkompenseras utan att detta nödvändigtvis leder till högre kvalitet eller till kvalitetsökningar som är motiverade med tanke på behoven. Kommuner som har höga kostnader kan å andra sidan tvingas se över verksamheten eller skjuta till egna medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Risken för kostnadsförskjutningar mellan huvudmän bör också minska genom en tämligen detaljerad katalog över insatser, kvalitets- nivåer och ersättningar. Frågan behöver dock ägnas särskild upp- märksamhet både vid utformningen av det statliga huvudmanna- skapet och vid uppföljningar av dess effekter. Det kan dessutom behövas ytterligare gränsdragningar mot stöd enligt SoL och HSL. Förhållandet mellan stat och kommuner måste regleras genom en skatteväxling i samband med att huvudmannaförhållandena för- ändras. Vid uppföljningar av utfallet kan eventuella justeringar av statsbidragen till kommuner och landsting behöva diskuteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;Organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Precis som vid ett samlat statligt ansvar för personlig assistans är det ett problem vid denna huvudmannalösning att staten i dag inte har någon tydlig roll när det gäller sociala tjänster. Ett samlat statligt huvudmannaskap för insatser enligt LSS gör det om möjligt ännu viktigare att konstruera en ny sektor vid sidan av social- försäkringssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Med tanke på att detta huvudmannaskap är avsevärt mer omfattande och komplext finns det skäl att överväga om det behövs en särskild statlig myndighet för att hantera ansvaret. Att lägga en så tung uppgift utanför socialförsäkringssystemet på försäkringssystemet är ingen självklar lösning. Vid ett samlat statligt ansvar för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; skulle kostnaderna uppgå till en nivå som placerar dem på tredje plats bland de förmåner som Försäkringskassan administrerar, efter ålderspensionen och aktivitets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft14"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;och sjukersättningen. En ny myndighet för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; skulle eventuellt kunna ta över vissa andra förmåner från Försäkrings- kassan, t.ex. bilstödet, vårdbidraget och handikappersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;När det gäller utredning av och beslut om &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; innebär ett samlat statligt huvudmannaskap inte någon principiellt omfattande förändring. Men det krävs enhetliga modeller och kriterier för behovsbedömning. Ökad likvärdighet följer inte med automatik av ett statligt huvudmannaskap utan kräver ett syste- matiskt dagligt arbete i handläggningen och en solid grund i lagar och förarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Utbetalningar av ersättning för kostnader för insatser enligt LSS kan däremot kräva nya lösningar, både när det gäller &lt;NOBR&gt;IT-stöd,&lt;/NOBR&gt; kom- petens och administrativa rutiner. Ersättningssystemet kräver dess- utom löpande nationella mätningar, uppföljningar och utvärderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Den statliga myndighet som får ansvaret att handlägga ärenden om särskilt reglerat stöd och service bör också få ett tydligt uppdrag att noga följa upp såväl det interna arbetet som hur utbetalade ersätt- ningar används. Olika former av utvärdering bör ingå i ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Tillsynen av statliga myndigheters verksamhet har reglerats på olika sätt inom olika områden. Inom vissa områden finns det en oberoende tillsyn medan det inom andra är myndigheten själv som svarar för tillsynen. I det senare fallet talas det ofta om kvalitetskontroll m.m. i stället för tillsyn. När det gäller statlig och kommunal verksamhet har också JO och JK ett tillsynsansvar men dessa organs tillsyn brukar anges vara extraordinär till skillnad från den ordinära tillsyn som finns inom många områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Inom flera områden med statligt ansvar finns det redan en oberoende tillsyn utöver det ansvar för kvalitetskontroll m.m. som den utförande myndigheten har. Inom andra områden pågår diskussioner om detta. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har tillsyn över arbetsförmedlingen, Högskoleverket har tillsyn över universitet och högskolor och en utredare har föreslagit att Socialstyrelsen ska ha tillsyn över Statens Institutionsstyrelses institutioner. När det gäller socialförsäkringsområdet har en sär- skild utredare haft i uppdrag att utreda möjliga organisatoriska former för tillsynen inom socialförsäkringsområdet och lämna förslag till hur en framtida funktion för tillsyn inom socialförsäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft14"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377380x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;området kan organiseras. Utredaren har föreslagit en ny myndighet, Inspektionen över socialförsäkringen, för tillsyn och effektivitets- granskning av socialförsäkringen. Inspektionen ska inte ha en normerande roll och inte heller några sanktionsmöjligheter.&lt;A href="#page_380"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;När man funderar på om ett externt tillsynsorgan bör inrättas är en viktig fråga vems eller vilkas behov organet och den genomförda tillsynen ska tillgodose. Det finns egentligen två intressenter av att tillsyn utförs som också främst är att anse som mottagarna av tillsynens resultat: statsmakterna och enskilda medborgare. Stats- makterna är generellt sett intresserade av granskning i form av t.ex. systemtillsyn, dvs. granskning av att myndighetens egna system för styrning och kontroll med rimlig säkerhet resulterar i att tillämp- ningen av t.ex. socialförsäkringen sker enligt statsmakternas inten- tioner. Som enskild medborgare är man däremot intresserad av att utifrån t.ex. ett klagomål kunna få till stånd en granskning i ett specifikt ärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Med tanke på den enskildes rättssäkerhet är det viktigt att hitta former för en oberoende tillsyn av beslutsprocessen vid ett statligt ansvar för beslut om &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Möjligheten att överklaga beslut kan inte till alla delar ersätta den oberoende granskning av hur ärenden handläggs som sker inom tillsynen, och som i dag är tydligt reglerad inom ramen för det kommunala huvudmannaskapet. Någon självklar lösning för detta finns inte i dag. Försäkringskassans verksamhet kontrolleras i första hand genom egen uppföljning och kontroll inom myndigheten och sedan kan den pågående utred- ningen antas föreslå att även en extern oberoende tillsyn skapas. En sådan tillsyn avses dock ta sikte på systemtillsyn och effektivitets- granskning. Om kommittén föreslår att någon annan myndighet än Försäkringskassan ska sköta verksamheten bör man också överväga behovet av oberoende tillsyn och hur en sådan i så fall kan ordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Om den enskilde själv får välja utförare, ungefär som vid dagens personliga assistans, men där valet endast kan avse utförare som meddelats tillstånd eller annan auktorisation måste någon form av statlig tillsyn av sådan verksamhet finnas. Också när det gäller ett kommunalt basansvar finns det behov av statlig tillsyn. Frågan om vilken myndighet som i så fall bör ansvara för tillsynen innehåller olika överväganden. Man kan tänka sig att en myndighet som handlägger ärenden om stöd och service enligt LSS även beslutar om tillstånd eller annan auktorisation och ansvarar för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 2008:10. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21+1&amp;gt;–2&lt;/NOBR&gt; En ny myndighet för tillsyn och granskning av socialförsäkringen&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Betänkande av Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Det är också möjligt att låta en myndighet ha ansvaret för att handlägga ärenden om stöd och service enligt LSS och låta en annan svara för tillståndsgivning, auktorisation och tillsyn. Kommitténs förslag om tillsyn i delbetänkandet om personlig assistans är en lösning på en likartad problematik. När man funderar över hur tillsynen bör organiseras är också frågan om LSS anknytning till SoL viktig. Om tillsynen över dessa båda områden delas upp kan det få följder för den helhetssyn som är väsentlig för att staten ska kunna tillse att tillämpningen av dessa lagar sker på ett rättssäkert och likvärdigt sätt för de som berörs. Inom tandvården, där Försäkringskassan beslutar om stöd och den enskilde kan välja utförare, är tillsynen över utförandet en del av tillsynen över hälso- och sjukvården medan någon oberoende tillsyn över Försäkrings- kassan inte finns för närvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;Det finns några andra aspekter som också bör beaktas när det gäller frågan om tillsyn behövs och hur den i så fall bör organiseras. LSS är en lag om sociala tjänster och utgör en ”pluslag” till social- tjänstlagen. Den helhetssyn som bör vara en utgångspunkt vid tillsyn inom det området blir svår att upprätthålla om tillsynen inte kan avse både beslutsprocessen och utförandet av insatserna. Enligt nuvarande lagstiftning omfattar tillsynen även frågor om t.ex. planering av olika former av verksamhet och sådan tillsyn kan bli svår att genomföra om man inte har tillsyn över alla delar av verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft9"&gt;Förberedelser och genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Som framgår av beskrivningen ovan krävs det ett omfattande arbete för att förbereda ett samlat statligt huvudmannaskap inom LSS- området. Det handlar om att utforma reglering, utveckla ersättnings- former, beräkna och genomföra skatteväxling, organisera myndighets- ansvaret, säkerställa rättssäkerheten genom en oberoende tillsyn m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Inte minst kräver utformningen av ett väl fungerade ersättnings- system betydande förberedelser. Det finns i dag vissa utgångs- punkter för det arbetet. Dels finns det ”prislappar” på de kom- munala &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna&lt;/NOBR&gt; i det särskilda utjämningssystemet inom området, dels finns det lokala resursfördelningssystem inom LSS- området. Kostnadsutjämningssystemet utgår dock från dagens beskrivning av insatserna i 9 § LSS och har t.ex. ingen uppdelning av priser för gruppbostad och servicebostad. De lokala resurs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft14"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;fördelningssystemen är relativt ovanliga och konstruerade på olika sätt. Enligt en kartläggning från Sveriges Kommuner och Landsting har omkring tjugo kommuner ett sådant ersättningssystem. Systemen skiljer sig åt när det gäller klassificering av stöd- och servicebehov, funktionsnedsättningar, kvalitetsnivåer och möjligheter till indi- viduella variationer. Det finns i dag ingen tydlig bild av de lokala resursfördelningssystemens effekter på kvalitet och kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det är svårt att ange någon exakt tidpunkt för när ett statligt huvudmannaskap kan genomföras. Samtliga delar av förberedelse- arbetet kan forceras, om det finns en tillräckligt stark politisk vilja och tillräckligt goda resurser för att ta fram stabila och hållbara lösningar. Men det är troligt att tidsperspektivet är längre än för ett samlat statligt ansvar för enbart personlig assistans. Antagligen kan genomförandet ske eller påbörjas tidigast år 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;C. Effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Ett samlat statligt huvudmannaskap för insatser enligt LSS är en mer genomgripande förändring än ett samlat statligt huvudmanna- skap för personlig assistans. Effekterna blir större. Därmed krävs också en mer ingående analys av möjligheter och risker med denna lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Demokrati och medborgarroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Det finns olika uppfattningar om vad ett statligt huvudmannaskap betyder för den strävan efter normalisering och integrering som är grundläggande i LSS. Vissa delar av handikapprörelsen ser ett stat- ligt ansvar som en garanti för likvärdig tillgång till stöd och service, andra delar ser det som en marginalisering och utestängning från det lokala samhället som påminner om den tidigare ”inskrivningen” i landstingens särskilda omsorger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Formellt innebär ett statligt huvudmannaskap inte någon försvagning av den &lt;NOBR&gt;LSS-berättigades&lt;/NOBR&gt; roll som kommunmedlem. Staten ansvarar redan i dag för viktiga delar av den sociala trygg- heten och välfärden. Det är vanligt att socialförsäkringsförmåner kombineras med LSS- och/eller &lt;NOBR&gt;SoL-insatser.&lt;/NOBR&gt; Staten är också ensam huvudman för handikappersättning, bilstöd och andra social- försäkringar för personer med funktionshinder. En skillnad mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft14"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;socialförsäkringen är dock att de sociala tjänster som regleras i LSS ligger nära, och i flera fall överlappar, de sociala tjänster enligt SoL som kommunen ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;De särskilda uppgifter som kommunerna är ålagda enligt 15 § LSS kan vara svåra att behålla inom lagen, men de är i dag knappast starkare som styrmedel än motsvarande generella krav i SoL. Synen på stöd och service till personer med funktionsnedsättningar kan påverkas positivt av att en statlig finansiering minskar trycket på de kommunala budgetarna och därmed minska risken för att LSS- berättigade pekas ut som särskilt kostnadskrävande i lokala debatter. Detta kan i viss mån motverkas av nya motsättningar i lokala diskussioner om de ersättningar som staten betalar ut för olika &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och som inte alltid kommer att motsvara de kostnader som kommunerna har för att utföra olika insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det finns dock mycket som talar för att dagens starka foku- sering på de insatser som anges i 9 § LSS blir ännu starkare om just dessa lyfts ut ur ett generellt stöd- och serviceansvar för att beslutas och finansieras av en särskild huvudman som varken kan eller ska främja lokala lösningar som minskar behovet av t.ex. LSS- insatser. Det innebär att uppgifter som inte direkt ingår i insatserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft8"&gt;– som planering och samordning samt uppsökande och före- byggande arbete – kan komma i bakgrunden. För den enskilde kan det leda till att möjligheter till goda levnadsvillkor utanför insats- erna enligt LSS inte alltid tas till vara på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En annan fråga gäller reaktionen hos personer som endast kan beviljas stöd enligt SoL. Hur kommer dessa att uppfatta skillnaden mellan de egna möjligheterna till stöd och service och de kommun- invånare som har statligt beslutade insatser med högre ställda mål och ambitioner enligt en tydligare rättighetslag? Om staten har ett samlat ansvar för insatser enligt LSS med hänvisning till att detta är en rättighetslag, vad händer då med rättighetsinslaget i SoL – ska det tas bort, eller bör staten ta ett ökat ansvar för delar av social- tjänsten? En möjlig utveckling är att grupper som inte är berättigade till stöd och service enligt LSS kräver en motsvarande reglering och ett motsvarande statligt ansvar för det stöd som de behöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Samtidigt finns det ett demokratiskt värde i att ansvaret för beslut och finansiering av insatser som regleras genom särskilda rättigheter samlas på samma ställe som det politiska ansvaret för regleringen. Ett statligt huvudmannaskap kan över huvud taget ses som en logisk konsekvens av lagstiftarens strävan att genom LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft14"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;garantera tillgången till vissa stöd- och serviceinsatser för personer med omfattade och varaktiga stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Likvärdighet, kvalitet och valfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Ett samlat statligt huvudmannaskap kräver och möjliggör en ökad enhetlighet i tillämpningen av LSS. Resultatet kan bli en ökad likvärdighet, men också en så långt driven formalism att det snarare handlar om likformighet. De avgränsningar som behövs vid ett statligt huvudmannaskap, särskilt i samband med ersättningar för preciserade stöd- och kvalitetsnivåer, förstärker risken för det senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;För den enskilde kan en ökad likvärdighet i fråga om tillgång till &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; givetvis vara positiv. Ökad likvärdighet minskar risken för att regleringen av stöd och service uppfattas som oklar eller orättvis bland de som är berättigade till insatserna. Det finns dock en risk för att likvärdigheten i tillgång till insatser skymmer den grundläggande likvärdighetsfrågan om jämlikhet i levnadsvillkor. I vilken utsträckning som dagens lokala variationer skulle jämnas ut är mycket svårt att säga. Det är oklart i vilken utsträckning som de lokala variationerna i dag beror på skillnader i behov eller på andra orsaker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft8"&gt;En av de mest uppenbara effekterna av ett statligt huvudmanna- skap är att det blir lättare för den enskilde att få tillgång till en viss insats i en annan kommun än hemkommunen och att få behålla denna insats över tid. Det gäller oavsett om kommunerna har ett huvudansvar eller basansvar för utförandet av insatserna. Föränd- ringen bör vara positiv för personer med ovanliga behov som inte kan tillgodoses i varje kommun och för personer som vill få en insats utförd med särskilda metoder som bara tillämpas hos enstaka enskilda utförare. I sin tur främjar detta också utvecklingen av enskilda verksamheter och av olika synsätt och arbetssätt inom LSS- området. Utvecklingen av nya former för stöd och service kan dock påverkas av ett ersättningssystem med preciserade insatser och kvalitetsnivåer som är inskrivna i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Med ett fritt utförarval, i förening med ett kommunalt bas- ansvar, ökar den enskildes valfrihet över huvud taget avsevärt. Dessutom försvinner den formella skillnad som finns mellan assistans- berättigades valfrihet och möjligheterna för andra &lt;NOBR&gt;LSS-berättigade&lt;/NOBR&gt; att fritt välja utförare. Utbudet av enskilda alternativ kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;troligen att öka, även om utvecklingen i hög grad är beroende av de statliga ersättningsnivåerna. Men det är inte troligt att utbudet når samma omfattning som inom personlig assistans, där det inte alltid behövs investeringar i lokaler och personal med särskild utbildning och erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Det finns, som framgått, risker för att tillsynen av beslut om &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; blir svagare med ett statligt huvudmannaskap. I viss mån är detta en fråga om hur tillsynen organiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;På kort sikt kommer ett statligt huvudmannaskap att medföra transaktionskostnader. En ny organisation ska byggas upp, personal ska byta arbetsgivare och/eller utbildas för nya uppgifter, infor- mation ska spridas till alla berörda intressenter etc. Transaktions- kostnaderna bör inte underskattas; det handlar om närmare 100 000 stöd- och serviceinsatser för omkring 60 000 personer och mer än tjugo miljarder kronor som ska föras över från kommunerna till staten. För alla berörda, särskilt för de &lt;NOBR&gt;LSS-berättigade,&lt;/NOBR&gt; måste ansvarsförändringen genomföras utan negativ påverkan på dagligt stöd och daglig service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;På längre sikt är samhällets kostnader främst beroende av hur personkrets, insatser och ersättningar utformas. En viktig omständlighet är givetvis att risken för ökade kostnader till följd av förskjutningar mellan huvudmän för olika &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; som per- sonlig assistans och bostad med särskild service, kraftigt minskar eller försvinner. Dessutom kan en del dubbelarbete med informa- tion, riktlinjer m.m. i kommunerna undvikas, liksom de dubbla utredningar som i dag görs av behovet av personliga assistans i kommunerna och inom Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;För kommunerna påverkas de ekonomiska effekterna av ett samlat statligt huvudmannaskap för särskilt reglerad stöd och service av flera faktorer. Det gäller bl.a. hur en ekonomisk reglering mellan stat och kommuner genomförs och hur ersättningen för utförda stöd- och serviceinsatser utformas. Schabloniserade ersättningar för olika stöd- och serviceinsatser kommer antagligen att leda till en diskussion liknande den som finns i dag om assistans- ersättningen, där inte minst många kommuner säger att de inte får täckning för sina verkliga kostnader. Det kan i sin tur leda till att personer med omfattande och varaktiga stödbehov på nytt pekas ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft14"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;i lokala debatter, men på nya grunder och i nya former av gräns- dragningsdiskussioner mellan staten och kommunerna. En annan viktig faktor som kan påverka kommunernas ekonomi är utförar- ansvaret. Ett fritt utförarval, som vid assistansersättningen, kan leda till förändringar i antalet stöd- och serviceberättigade som använder kommunernas tjänster. Det kan i sin tur leda till osäker- het om de investeringar som krävs bl.a. för planering samt byggande och drift av bostäder med särskild service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;För staten kan ett samlat ansvar för de nuvarande kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna&lt;/NOBR&gt; leda till kostnadsökningar. Med tanke på verksam- heternas omfattning och skillnaderna storlek kan ökningarna bli betydande. De ökade kostnaderna kan givetvis bero på en bättre tillgång till stöd och service för enskilda personer, men det finns inget säkert sätt att mäta om de ökade kostnaderna också leder bättre kvalitet för den enskilde. Inte minst kan följande tre faktorer ha betydelse för den statliga kostnadsutvecklingen, om ansvaret för alla &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som i dag är kommunala skulle föras över till staten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft9"&gt;- Antalet personer med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; kan komma att öka&lt;SPAN class="ft8"&gt;. I dag har omkring 20 000 personer under 65 år hemtjänst och omkring 5 000 särskild bostad enligt SoL. Det finns ingen aktuell bedömning av hur många av dessa som skulle kunna höra till personkretsen i LSS om de ansöker om en insats enligt denna lag. Eftersom omfattande och varaktiga stödbehov hos yngre och medelålders personer i första hand alltid ska prövas enligt LSS så finns det inga skäl att tro att det handlar om några större grupper. Men osäkerheten är betydande, inte minst när det gäller personer med psykiska funktions- nedsättningar i särskilda bostäder. Nationell Psykiatrisamordning konstaterar t.ex. att det inte är ovanligt att personer med beslut om bostad enligt SoL i praktiken bor i bostäder med särskild service enligt LSS. Om insatserna i LSS dessutom förändras så att de i högre grad tillgodoser behov av stöd och service i en ordinärt bostad kan bilden förändras och antalet personer öka markant.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Ett frågetecken gäller avgränsningen mot äldreomsorgen. Det finns i dag ingen åldersgräns för nybeviljande av andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; än personlig assistans. Tillsammans med den nuvarande formu- leringen om behov som inte uppenbart beror på ”normalt åldrande” öppnar detta för att mycket stora grupper skulle kunna göra anspråk på &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; vid t.ex. demens, neurologiska skador, rörelsehinder etc. som uppkommer efter 65 års ålder. Med vårt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;förslag om en gräns för nybeviljande av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; vid 65 års försvinner dock detta osäkerhetsmoment (se avsnitt 4.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Stöd- och servicebehov kan komma att tillgodoses med mer omfattande insatser. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Som framgår av en granskning som läns- styrelserna genomfört har flertalet kommuner någon form av riktlinjer för insatser enligt LSS. Dessa innehåller i regel begräns- ningar av insatsernas omfattning eller av hur de får utföras. Oavsett riktlinjernas juridiska grunder, har de bidragit till att de kommunala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;LSS-kostnaderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; hamnat på en nivå som antagligen är lägre än vad som skulle varit fallet om det inte funnits några begränsande rikt- linjer. Det finns över huvud taget skäl att utgå från att kommunerna, som i regel hanterar sociala frågor inom givna budgetramar, ofta gör striktare behovsbedömningar än staten, som har en tendens att år efter år anpassa budgetnivåer efter efterfrågan/behov innan mer omfattande åtgärder vidtas, t.ex. i form av tak för kostnader eller ändrade regler för förmåner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft8"&gt;I praktiken kan resultatet av ändrade behovsbedömningar bli t.ex. fler timmar för ledsagarservice, avlösarservice och personlig assistans enligt LSS, fler dagar med korttidsvistelse samt över huvud taget fler beslut om dessa och andra insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Kostnaderna för olika insatser kan komma att öka när lokala skillnader jämnas ut. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;De genomsnittliga kostnaderna för LSS- insatser varierar kraftigt mellan kommunerna. Delvis beror detta på att behoven varierar, men det är oklart hur tungt den faktorn väger i förhållande till andra möjliga orsaker, t.ex. effektiv organisation eller bristande kvalitet. Det ersättningssystem som krävs för att hantera ett statligt huvudmannaskap kommer att innehålla preci- serade nivåer för olika stödbehov i t.ex. bostäder med särskild service, där de flesta kommuner i dag inte ens skiljer mellan platser i grupp- och servicebostäder i sina beslut om insats. Ett sådant system öppnar för att fler personer får möjlighet att ansöka om mer preciserade – och mer kostnadskrävande – stöd- och service- insatser. Resultatet kan bli högre genomsnittskostnader för t.ex. bostad med särskild service.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft8"&gt;Till detta kommer andra möjliga effekter av ett nationellt ersättningssystem, t.ex. att kommuner med låga kostnader över- kompenseras och att kommuner med höga kostnader måste få ett extra stöd för att inte den nya ersättningen ska få alltför kraftiga effekter. Ett schablonbelopp tar också bort incitamenten till lokala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft14"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;lösningar för ett effektivt resursutnyttjande, åtminstone om använd- ningen av ersättningen måste redovisas och eventuella överskott betalas tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Statligt ansvar för personlig assistans och vissa andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Ett ökat statligt ansvar inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; kan begränsas till vissa insatser som kommunerna nu har ansvar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Om syftet att minska skillnader i landet ska vara vägledande så skulle det kunna handla om bl.a. ledsagarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn, där de lokala variationerna är särskilt stora. Men det skulle också kunna handla om bostadsinsats och daglig verksamhet, där skillnaderna är mindre men insatsernas betydelsen i den enskildes dagliga liv ofta avsevärt större. Flera av de konkreta problem vid tillämpningen av LSS som Sveriges Kommuner och Landsting pekat på avser just bostadsinsats och daglig verksamhet. Dessa insatser står också för den största delen av kommunernas kostnader inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; och är de som främst kan påverkas av kostnadsförskjutningar i samband med personlig assistans. För daglig verksamhet finns det också en koppling till statliga insatser inom arbetslivet, lika väl som det gör till kommunernas uppgifter att verka för arbete och annan sysselsättning åt invånarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Oavsett vad ett begränsat statligt huvudmannaskap syftar till och omfattar, så måste det givetvis utformas med utgångspunkt i de insatser som kan vara aktuella och möjligheterna att genom dessa uppnå de syften och mål som anges i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;När det gäller utformning och effekter är ett begränsat statligt huvudmannaskap i princip förknippat med samma risker och möjlig- heter som ett samlat statligt ansvar inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Det gäller särskilt om huvudmannaskapet ska omfatta bostad med särskild service för vuxna. Boendet har en nyckelroll för den enskildes valfrihet i fråga om hemort och dagligt liv. Ett ändrat huvud- mannaskap får inte försämra tillgången till stöd och service på hem- orten, vilket innebär att ett kommunalt basansvar är nödvändigt även här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Ett statligt huvudmannaskap för bostad med särskild service och daglig verksamhet kan ha en särskild betydelse om staten även har ett samlat ansvar för personlig assistans. Då skulle risken för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft14"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;kostnadsförskjutningar mellan dessa insatser minska utan att förut- sättningarna för andra insatser behöver ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Ett ökat ansvar för kommuner eller landsting?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Samlat kommunalt ansvar för insatser enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;A. Syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;En lösning av detta slag skulle syfta till att fullfölja och stärka den grundläggande ambitionen i LSS att ansvaret för stöd och service ska ligga så nära den enskilde som möjligt och inte skilja sig från det ansvar som gäller för andra stödbehov i befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Beskrivningen omfattar inte insatsen råd och stöd, som även med denna lösning förutsätts vara en uppgift för landstingen. Det är möjligt att tänka sig ett kommunalt ansvar även för råd och stöd, men kommunerna skulle då få upphandla stora delar av insatsens innehåll från landstingen. Sannolikt leder en sådan lösning till admi- nistrativt merarbete utan att öka klarheten om ansvarsför- hållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft46"&gt;B. Utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Förändringar som gäller personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Precis som vid ett statligt ansvar för enbart personlig assistans är det i första hand denna insats som påverkas av förändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Assistansersättningen avskaffas, och därmed ersätts statens ansvar för utredning, beslut och finansiering av viss personlig assistans med ett utvidgat ansvar för kommunerna att besluta om finansiera personlig assistans enligt LSS. Precis som vid ett samlat statligt ansvar för enbart personlig assistans försvinner det admi- nistrativa dubbelarbetet i samband med utredningar och beslut om insatsen. Möjligheterna till samlade kontroller och uppföljningar av kostnader och kvalitet i samband med personlig assistans förbättras dock inte. Däremot blir tillsyn av personlig assistans en naturlig del av den sociala tillsynen, som är inriktad på sociala tjänster som kommunerna ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;En komplikation gäller ersättningen för kostnader för personlig assistans. Denna varierar i dag mellan kommunerna när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377390x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;personlig assistans som beslutas enbart enligt LSS. Det är möjligt att det behövs ett nationellt riktmärke, motsvarande assistans- ersättningens timbelopp, även fram över. Hur detta ska kunna beslutas utan att kommunernas självstyre åsidosätts är oklart. En annan lösning är att bygga upp ett system som liknar det som finns för fristående skolor. Ersättningen till dessa betalas ut av kom- munen och motsvarar i princip vad respektive elev skulle kostat om de i stället skulle ha gått i en kommunal skola. Enligt 9 kap. 8 a § skollagen ska kommunen därutöver lämna ett extra bidrag för en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd. För fristående gymnasieskolor har Skolverket sammanställt en s.k. riksprislista för platser i olika gymnasieprogram att jämföra med om ett program saknas i elevens hemkommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft8"&gt;En annan komplikation gäller den enskildes vidsträckta frihet att välja assistansanordnare. Även här skulle ett system liknande det som gäller för fristående skolor kunna vara ett alternativ. Ersättningen till dessa kan endast betalas ut om de har tillstånd från Skolverket. Tillståndsgivningen är en relativt omfattande process. Varje tilltänkt fristående skola måste redogöra för bl.a. den planerade undervisningens innehåll, personalens kompetens, verksamhetens ekonomiska förutsättningar och det planerade antalet elever i olika åldrar och i olika kurser. Enligt förordningen om fristående skolor ska Skolverket ge den kommun där skolan är belägen tillfälle att yttra sig. Kommunen bör bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande. När det gäller fristående gymnasieskolor ska även när- liggande kommuner få yttra sig. Kommunerna har alltså ingen veto- rätt, men deras bedömningar påverkar inte sällan Skolverkets beslut.&lt;A href="#page_390"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det pågår en utredning om huruvida kommunernas yttranderätt kan ersättas med någon annan metod för Skolverket att bedöma en fristående skolas effekter på den kommunala skolverksamheten (dir. 2007:33).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft29"&gt;Kommunernas toppkostnader – som är motivet till statens ansvar för assistansersättningen – skulle hanteras inom ramen för det kostnads- utjämningssystem som numera finnas för kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;År 2006 avslogs 64 av 199 inkomna ansökningar om att få starta en fristående skola. Året innan avslogs 23 av 122 ansökningar. Ökningen kan ha ett samband med kommunerna yttranden. Se artikeln ”Allt fler friskolor får avslag” i Dagens Nyheter den 12 mars 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft14"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1080 ft8"&gt;Eftersom belastningen på utjämningssystemet kraftigt ökar så skulle det dock behöva ses över så att förändringen inte får negativa effekter för enskilda kommuner när det gäller personlig assistans. Med tanke på den diskussion som ibland förs lokalt om dagens kommunala assistanskostnader finns det ändå en betydande risk för att enskilda personer med omfattande behov av personlig assistans pekas ut som så kostnadskrävande att andra behov fått stå tillbaka. Den risken diskuterades ingående i förarbetena till LSS, då det genomsnittliga antalet assistanstimmar per assistansberättigad upp- gick till mindre än hälften av vad som i dag är beviljat inom assist- ansersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft29"&gt;Ekonomiska incitament för kostnadsförskjutningar mellan kom- munerna och staten försvinner dock i huvudsak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft9"&gt;Andra insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft29"&gt;I övrigt behövs samma förändringar när det gäller förhållandet mellan kommuner och mellan kommuner och enskilda utförare som vid ett samlat statligt ansvar enbart för personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;Genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Det krävs ett betydande förarbete inför förändringen, både när det gäller förhållandet mellan kommuner och enskilda utförare och i frågan om den ekonomiska regleringen mellan staten och kom- munerna. Huvudmannaförändringen kan tidigast genomföras under år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft46"&gt;C. Effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Det går att se ett antal positiva effekter av ett samlat kommunalt ansvar för personlig assistans inom ramen för ett generellt kommunalt ansvar för stöd och service enligt LSS:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;De oklarheter och organisatoriska komplikationer som upp- kommit genom det dubbla huvudmannaskapet för personlig assistans försvinner utan att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-reformens&lt;/NOBR&gt; grunder ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;För den enskilde och för de många olika utförarna inom den personliga assistansen koncentreras kontakterna till en huvud-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft14"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;man. Det nuvarande dubbelarbetet vid utredningar av och beslut om rätt till personlig assistans försvinner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den personliga assistansen knyts närmare till LSS i övrigt. Eftersom statens ansvar i huvudsak handlar om utbetalning av assistansersättning kan den personliga assistansen för enskilda och anordnare komma att handla mer om kvaliteten i den tjänst som utförs än om ekonomiska frågor. Ett samlat huvudmanna- skap ger också bättre förutsättningar för mer enhetliga krav på utförande och assistansanordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ekonomiska incitament för kostnadsförskjutningar mellan stat och kommuner inom LSS försvinner, precis som de gör vid ett samlat statligt ansvar för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft8"&gt;Det går också att se vissa risker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Mångfalden och valfriheten i personlig assistans kan minska om det inte går att skapa ett system som liknar det som finns för fristående skolor. Detsamma gäller formerna för ersättning till enskilda assistansanordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Likvärdigheten i beslut om personlig assistans kan ifrågasättas om de lokala skillnaderna ökar till följd av olika personkrets- och behovsbedömningar i kommunerna. Det finns en risk för att enskilda assistansberättigade pekas ut som alltför kostnads- krävande i lokala diskussioner, trots att utjämningssystemet för kommunala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; bör ge en grund för ett kommunalt huvudmannaskap även för personlig assistans. Detta kan i sin tur ha en negativ effekt på synen på funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Ett samlat kommunalt ansvar för personlig assistans löser inte de problem som finns när det gäller ansvaret för andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Det finns dock vissa möjligheter att förbättra möjligheterna att tillgodose ovanliga stödbehov eller önskemål och särskilda metoder i utförandet av stöd och service inom ramen för det kommunala ansvaret för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Det är dock inte säkert att dessa är tillräckliga för att säkerställa att den enskilde även får ovanliga behov eller önskemål tillgodosedda eller att kommunernas ansvar enbart avser insatser där de har en rimlig kontroll över kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft14"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377393x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ökat ansvar för landsting och regioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;Det främsta syftet med denna lösning skulle vara att öka huvudmännens upptagningsområde för stöd och service så att det blir lättare för huvudmannen att tillgodose stödbehov som kräver särskild kompetens och att hantera de ekonomiska effekterna av LSS. I övrigt är det svårt att skissera hur detta alternativ skulle kunna utformas och vilka effekter det skulle kunna ha. Det beror inte minst på oklarheten om huruvida de nuvarande landstingen kommer att bestå eller om de kommer att ersättas av ett mindre antal regioner, och om dessa regioner i så fall kommer att ha andra uppgifter än dagens landsting. En första etapp mot bättre överblick här, är Ansvarskommitténs slutbetänkande som lämnades till regeringen i slutet av februari 2007. Där föreslås en indelning i sex till nio regioner, så långt möjligt bildade vid årsskiftet 2010/2011.&lt;A href="#page_393"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Ett samlat huvudmannaskap för stöd och service enligt LSS hos landsting/regioner skulle väcka en rad frågor om lagens inriktning och synen på funktionshinder i samhället. Stora delar av stödet och servicen enligt LSS var tidigare landstingens ansvar. Ansvaret flyttades därifrån när LSS trädde i kraft enligt principerna om normalisering och närhet. Det skulle framstå som ett steg tillbaka att återigen lägga ansvaret för detta stöd på landstingen. (En del av stödet och servicen enligt LSS kunde dessutom beviljas enligt SoL redan innan LSS trädde i kraft. Det gäller bl.a. personlig assistans, ledsagarservice och allt stöd till personkrets 3.) Landstingen har i dag inte heller ansvar för andra stöd- och serviceinsatser. Ädelreformen och Psykiatrireformen har bidragit till att ytterligare koncentrera deras verksamhet till hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;En eventuell regionnivå kan möjligen framstå som intressantare i sammanhanget, men har hittills enbart diskuterats i förhållande till hälso- och sjukvård samt regional utveckling (inklusive trafik- och infrastrukturfrågor). Stöd och service har inte någon given plats i de regioner som t.ex. Ansvarskommittén beskriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;För likvärdigheten kan det vara en fördel med färre huvudmän, men skillnaderna i dag mellan landstingen när det gäller insatsen råd och stöd stärker knappast detta antagande. Ur kvalitets- synpunkt skulle ett ansvar för landsting eller regioner kunna under- lätta för den som har stödbehov som inte kan tillgodoses av hemkommunen. En del av de flyttningar mellan kommuner som skapar problem inom dagens huvudmannaskap upphör dock inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:10, s. 23f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377394x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;vid läns- eller regiongränsen. Kommuner och landsting har för övrigt redan nu möjlighet att träffa överenskommelser om ansvaret vid flyttningar över kommungränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Organisatoriskt skulle en helt ny struktur för bedömning och beslut om &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; behöva byggas upp inom landsting och regioner. Tillsynen blir ett naturligt statligt ansvar även vid ett landstings- eller regionansvar. Utredningen om tillsynen över socialtjänsten har föreslagit att tillsynen över hälso- och sjukvården ska slås samman, vilket möjligen skulle underlätta tillsynen i detta fall.&lt;A href="#page_394"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft46"&gt;Vilka krav ska ställas på huvudmannaskapet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Som framgår av &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; uppdrag kan olika uppfattningar om huvudmannaskapet för stöd och service enligt LSS bero på olika perspektiv på frågorna och delvis olika intressen. Flera av de effekter som vi beskriver av de tänkbara huvudmannaskapen kan också uppfattas på olika sätt beroende på förväntningar, farhågor och tidigare erfarenheter av samhällets stödformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Vi vill understryka att huvudmannaskapet måste väljas och utformas så att centrala värden för flera intressenter så långt möjligt säkerställs samtidigt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För den enskilde handlar det om likvärdig tillgång till stöd och service efter egna behov för att kunna leva som andra samt en hög grad av valfrihet, inflytande och medbestämmande i fråga om vilka insatser det handlar om, hur dessa utförs och vad de betyder för det dagliga livet. I detta ingår även rätten att få särskilda krav som barnperspektiv beaktade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För berörda huvudmän handlar det om tydlighet om syfte och uppgifter, om planerbarhet och möjligheter till ansvarsut- krävande samt om att, genom olika kontrollmöjligheter, kunna ansvara för att de verksamheter som faller inom huvudmanna- skapet ger önskade resultat i förhållande till de resurser som använts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:82.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1162 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För samhället (där den enskilde och berörda huvudmän givetvis ingår) handlar det om uppfyllelse av lagstadgade syften och mål samt nationella mål inom berörda politikområden. Ytterst hand- lar det om legitimitet utifrån måluppfyllelse och kunskap om kvalitet och kostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft8"&gt;Det kan finnas flera svar på frågan om vilket huvudmannaskap som bäst motsvarar samtliga dessa krav. Beskrivningen av de olika tänkbara huvudmannaskapen visar att flera av dem har både för- och nackdelar. Det gäller inte minst dagens lösning. Förhållandena kan också ändras över tid, både inom och utom &lt;NOBR&gt;LSS-området,&lt;/NOBR&gt; t.ex. genom att de berörda huvudmännen får nya generella förut- sättningar och uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Inget huvudmannaskap kan ensamt förväntas kunna säkerställa alla dessa värden. Tvärtom måste ansvaret ses som en del av ett samlat arbete för god måluppfyllelse inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; och handi- kappolitiken. Oavsett hur huvudmannaskapet utformas så kommer det att i hög grad vara beroende av en rad andra faktorer, bl.a. lagens utformning och förekomsten av annan normering, för- hållandet mellan olika delar av handikappolitiken, kunskaps- utvecklingen om behov och metoder samt åtgärder för att dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;Olika behov – olika effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Valet av huvudmannaskap måste ytterst utgå från hur LSS ska fungera som redskap för att uppnå de nationella målen för handikappolitiken. Målen är dock allmänt hållna och ger ingen direkt ledning i huvudmannaskapsfrågan. Både de som vill se ett ökat statligt ansvar inom området och de som vill behålla ett stort kommunalt ansvar hänvisar till de nationella målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Det framträder vissa mönster om man utgår från de olika behov som individuella insatserna enligt LSS ska tillgodose för att komplettera generella insatser och ge förutsättningar för att de nationella målen kan uppnås för varje enskild person med en stöd- och serviceinsats. Ju bättre kunskaper vi får om hur LSS fungerar i praktiken, desto tydligare blir det att lagens personkrets inte alltid kan diskuteras i generella termer. Det finns viktiga skillnader mellan personer och grupper. Skillnaderna har att göra med deras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft14"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;behov av stöd och service samt av deras övriga resurser för att tillgodose dessa behov inom och utom LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft29"&gt;Delvis hänger detta samman med de skillnader mellan stöd och service som uppmärksammas i avsnitt 4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Särskilt i personkrets 3 ingår personer som efterfrågar mer renodlad service. Bland &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna&lt;/NOBR&gt; gäller det främst personlig assistans, men i viss mån gäller det även ledsagarservice. De som har dessa insatser kan med rätta uppfatta olika sorters systematiska och professionella stödinsatser som uttryck för ett kränkande ovanifrånperspektiv, som ger myndigheter och experter företräde framför den enskildes erfarenheter och önskemål. Samtidigt omfattar personkrets 3 också personer som behöver ett stöd som går utöver daglig service, t.ex. personer med psykiska funktions- nedsättningar och personer med progredierande sjukdomar eller skador som uppkommit i vuxen ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Personkrets 1 omfattar till stor del personer som under prak- tiskt taget hela livet behöver tillgång till mer eller mindre syste- matiska och professionella stödinsatser för att i olika livsfaser kunna leva som andra. Det kan handla om stöd för att frigöra sig från föräldrar och flytta till en egen bostad eller om stöd för att – utifrån individuella behov och möjligheter – kunna bli allt mer självständig i vuxen ålder. I båda dessa fall är det också viktigt att den enskilde har tillgång till stöd för att kunna använda sin valfrihet och sitt självbestämmande enligt vad som anges i LSS. Behoven är på flera sätt likartade för de som omfattas av personkrets 2, men med skillnaden att deras funktionsnedsättningar uppkommit i vuxen ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Vid sidan av skillnaderna mellan service- och stödbehov varierar också de &lt;NOBR&gt;LSS-berättigades&lt;/NOBR&gt; möjligheter och vilja att själva eller genom ställföreträdare ta ett stort ansvar för hur insatserna organiseras och utförs. I alla personkretsgrupper finns det dock personer som vill ha så stort inflytande som möjligt över hur stödet och servicen organiseras och administreras. Men det finns också i alla personkretsgrupper många som önskar att någon annan tar ett administrativt ansvar för stöd och service och ser till bl.a. att lagens krav på självbestämmande och delaktighet efterlevs. Även vid per- sonlig assistans, där möjligheterna att själv ta ett stort ansvar är maximala, väljer de flesta att köpa tjänsten från en kommun eller ett företag som är arbetsgivare för de personliga assistenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft14"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;Om människors självbestämmande och kunskaper om sina behov ska vara vägledande på det sätt som är grundläggande för LSS så är det viktigt att se alla dessa skillnader inom lagens personkrets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;Effekter av dagens huvudmannaskap – och av olika alternativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Omsorgslagen knöt samman stöd och service, även om detta inte uttryckligen framgick av lagtexten. Lagen omfattade inte person- krets 3 i LSS, och byggde vidare på en tradition som innebar att människor med utvecklingsstörning och autism skrevs in i de sär- skilda omsorgerna och till stor del levde vid sidan av det övriga samhället. Ett inslag av offentligt ”omhändertagande” dröjde kvar, trots att omsorgslagen på viktiga punkter tydligt utgick från den enskildes självständighet och självbestämmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Ett viktigt syfte med LSS var att strukturellt förändra förut- sättningarna för stöd och service till de som haft rätt till de särskilda omsorgerna. Genom att byta huvudman, från landsting till kommun, skulle de sista resterna av ”omhändertagande” ersättas av ett stöd som på ett naturligt sätt följer den enskilde under livet och hela tiden ger förutsättningar för denne att leva som andra och vara delaktig i samhället, särskilt på den lokala nivån där huvud- mannaskapet för stöd och service också skulle finnas. Handikapp- utredningens förslag på individinriktade insatser åtföljdes av förslag på generella åtgärder för ”kommuner för alla”, där betydelsen av lokal planering och lokalt uppsökande arbete särskilt lyftes fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Samtidigt skulle en statlig delfinansiering av personlig assistans göra det möjligt för de som främst efterfrågar omfattande service- insatser att få tillgång till dessa utan att begränsas av hemkommunens ekonomiska förutsättningar. För sådant stöd som kräver speciell kompetens som i regel inte finns på kommunal nivå skulle lands- tingen ha ett fortsatt ansvar genom insatsen råd och stöd, som inte ska innefatta habiliterande eller rehabiliterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Mycket pekar på att detta sammansatta huvudmannaskap har givit goda resultat. Den bärande tanken att ge de som omfattas av lagens personkrets stöd och service i olika kombinationer inom ramen för ett övergripande – men inte överbeskyddande – lokalt ansvar har varit en framgångsrik väg för att hantera de olika ambi- tioner och behov som förenas i lagen. Att nu ändra huvudmanna- skapet kan ha olika effekter för olika personer som behöver stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft14"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;eller service. I första hand är det en förändring mot ett ökat statligt ansvar som vi då bedömer vara intressant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;För den som främst behöver renodlade serviceinsatser, och som vill ta ett stort ansvar för hur dessa organiseras, kan ett statligt ansvar främja uppfyllelsen av de nationella målen för handikappoli- tiken. Genom att verkställigheten av insatserna handlar om att betala ut en ersättning som relativt fritt kan användas för köp av tjänster tillförsäkras den enskilde valfrihet och självbestämmande. Även på mindre orter är det möjligt att fylla valfriheten med verk- ligt innehåll eftersom serviceinsatserna sällan kräver omfattande investeringar i lokaler, utrustning eller särskild kompetens. Ett kommunalt basutbud av servicetjänster är dock önskvärt för att trygga tillgången till utförare i alla delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;För den som behöver ett långsiktigt och mer kvalificerat stöd för att leva som andra kan effekterna av ett ökat statligt ansvar bli mer varierade. Ökad valfrihet av utförare och möjligheter att enk- lare få del av särskild kompetens utanför hemkommunen är posi- tiva effekter. Men det finns en risk för att LSS blir ett antal punkt- insatser utan sammanhang med planering och andra sociala tjänster, där juridiska och ekonomiska aspekter på rättigheterna får ännu större betydelse än i dag. Ansvaret att binda samman insatserna till en linje framåt kan i ännu högre grad komma att läggas på den enskilde eller dennes företrädare. Om kommunerna inte har något ansvar att tillhandahålla ett basutbud av insatser med mer kvalificerat stöd kan ett ökat statligt ansvar – tvärtemot intentionerna – leda till ett nytt spelrum för lokala bedömningar och prioriteringar, t.ex. vid byggande av bostäder med särskild service. Det kan bli nöd- vändigt för fler personer med beslut om &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; att under en längre eller kortare tid byta hemort för att hitta någon som vill utföra insatsen för den utbetalade ersättningen. Valfriheten i det egna livet kan påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;De senare frågorna kräver överväganden som ligger utanför en översyn av enbart LSS. Ett statligt huvudmannaskap kan t.ex. kräva en annan ”lotsfunktion” som stöd för den enskildes planering, självbestämmande och valfrihet än vad som finns i dag. Det kan också behövas skärpta krav på alla berörda huvudmäns planering och samverkan som komplement till de enskilda insatserna i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft14"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Behov av åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;För de som tillhör personkretsen för LSS och främst behöver service är personlig assistans den viktigaste insatsen. Det finns goda skäl att ta fasta på deras erfarenheter och synpunkter och ändra huvudmannaskapet för insatsen så att staten får ett samlat ansvar. Kommunernas roll har dessutom blivit mindre än vad som antogs i förarbetena till LSS. Staten beslutar om och finansierar huvuddelen av all personlig assistans. Enskilda anordnare utför en allt större del av den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Även om ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans kan ha en del praktiska och ekonomiska konsekvenser så är dessa möjliga att analysera och hantera på kort tid. Däremot kan den personliga assistansens innehåll och kvalitet behöva uppmärk- sammas mer i förhållande till målen. Det arbetet kan underlättas av ett samlat huvudmannaskap. Ett samlat statligt ansvar för personlig assistans innebär också en viss ekonomisk avlastning för kom- munerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;När det gäller övriga &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; är det svårare att finna en lösning som svarar mot alla berättigade krav och intressen inom området. Som framgått varierar förutsättningarna bland de som tillhör lagens personkrets. Olika brukarföreträdare framför också olika krav på hur huvudmannaskapet ska ordnas. Från kommunerna finns uttalade krav på ett statligt huvudmannaskap och konkreta förslag om hur det ekonomiska förhållandet mellan stat och kommuner kan se ut vid en sådan lösning. Det återstår dock mycket arbete innan alla frågor som aktualiseras vid en större huvudmanna- förändring är lösta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Vi ser i dag ett behov av vissa förändringar som underlättar den enskildes möjligheter att få tillgång till specialiserade insatser i en annan kommun än den som ursprungligen beslutat om insatserna. Det handlar om att stärka den enskildes valfrihet och skapa stabilitet för de berörda kommunerna. Det finns också skäl att utreda möjligheterna till en nationell lösning för enskilda utförare som har hela landet som upptagningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I övrigt finns det för- och nackdelar med olika sätt att organisera huvudmannaskapet. Vid en samlad bedömning finner vi att det i dag inte finns möjligheter för att ändra någon del av huvudmannaskapet utöver personlig assistans. Det innebär inte att varje sådan förändring måste betraktas som utesluten på längre sikt. Det finns skäl att fördjupa analysen ytterligare när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;utformning och effekter av ett statligt ansvar för t.ex. bostad med särskild service och daglig verksamhet. Dessa insatser har en stor betydelse för den enskildes dagliga liv och kan påverkas av ett ökat statligt ansvar för personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Viktigast under de närmaste åren är dock ett intensifierat arbete med att utveckla tillämpningen av LSS och de verksamheter som byggts upp på lokal nivå sedan LSS trädde i kraft. Det handlar om att främja en hög grad av likvärdighet i hela landet med närhet och tillgång till ett professionellt och långsiktigt individuellt stöd för den enskilde. Ett aktivt arbete med dessa frågor kan på sikt också lösa en del av de frågor som i dag främst eller enbart diskuteras i förhållande till huvudmannaskapet. I praktiken handlar det om att bl.a. utveckla modeller för behovsbedömning när det gäller rätten till olika &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och bedömningskriterier för god kvalitet i stöd och service. Det är också viktigt att åtgärder vidtas för att dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Men det räcker inte med att enbart utveckla LSS. Förhållandet mellan handikappolitikens generella delar och individinsatser, av vilka LSS omfattar flera av de viktigaste, måste uppmärksammas på nytt. En samordning av dessa olika insatser kan motverka funktions- hinder, ge den enskilde ett stöd som leder till att målen uppfylls och främja en effektiv resursanvändning. Lagstiftaren valde dagens huvudmannaskap för LSS utifrån en samlad syn på handikappoli- tikens olika delar. Den dimensionen får inte glömmas bort när huvudmannaskapet för stöd och service enligt LSS diskuteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;En långsiktigt stabil lösning på huvudmannafrågan kräver flera olika insatser. Det behövs därför en samlad strategi för de kommande årens arbete på nationell nivå med dessa frågor. Det handlar dels om förändringar av ansvar och regler, dels utvecklingsarbete samt uppföljning och utvärdering av de olika åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Huvudmannaskapsfrågorna berörs också av flera av de förslag som vi lämnar i andra delar av detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I avsnitt 7.2 föreslår vi förbättrade förutsättningar för att få &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; i annan kommun. Det handlar dels om förtydliganden i fråga om kommuners ansvar för att verkställa beslut om insatser i en annan kommun, dels om statens möjligheter att ta ett större ansvar när det gäller enskilda och offentliga verksamheter med stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;och service enligt LSS som har hela landet – eller stora delar av landet – som upptagningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Och i kapitel 4 och 7 föreslår vi systematiska utvecklingsinsatser för att stärka likvärdighet, måluppfyllelse, valfrihet och en effektiv resursanvändning inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; En konsekvens av vår analys av huvudmannaskapsfrågorna är att insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet bör prioriteras i utvecklingsarbetet, eftersom dessa i likhet med den personliga assistansen har en genomgripande betydelse i människors liv. Därmed har de också nyckelroller för möjligheterna att genom LSS uppnå de handikapp- politiska målen. Det är också värdefullt om kostnadsskillnader mellan kommuner studeras närmare i förhållande till kvalitet och måluppfyllelse, i likhet med den fortsatta kostnadsutvecklingen och orsakerna till denna. SKL:s arbete med handikappnycklar är viktigt i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft46"&gt;Samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Vi föreslår att staten får det samlade huvudmannaskapet för insatsen personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Dagens delade huvudmannaskap har lett till splittring och osäkerhet om ansvarsförhållandena. Staten måste nu fullt ut ta ansvar för att assistansreformen – och dess unika former för val- frihet – tryggas för framtiden. Det handlar både om att främja och säkra kvaliteten och att dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;För kommunerna, vars roll i praktiken blivit mycket mindre inom den personliga assistansen än vad som förväntades när LSS trädde i kraft, innebär ett samlat statligt ansvar ökad tydlighet om det egna ansvaret och en ekonomisk avlastning för de snabbt ökande assistanskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I avsnitt 6.2 beskriver vi närmare vilka uppgifter som ska föras över till staten vid huvudmannaförändringen och vilka uppgifter som kommunerna ska ha kvar. Där beskriver vi också de eko- nomiska effekterna av förändringen tillsammans med övriga konse- kvenser av våra förslag om den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft14"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Huvudmannaskap för stöd och service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Utveckling av handikappolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen, vid uppföljningen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken år 2010, särskilt uppmärk- sammar den delade ansvarsfördelningen med olika huvudmän inom och utom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Regeringen bör bedöma om det behövs ökad samverkan mellan huvudmän eller samordning av huvudmannaskap samt ta initiativ till eventuella förändringar. För många personer som behöver andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; än personlig assistans är det samlade ansvaret för insatser och planering en viktig del av huvudmannaskapet, men det kan finnas andra och bättre sätt för detta så att även insatser enligt bl.a. SoL och HSL omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft188"&gt;Utvärdering av statligt huvudmannaskap för personlig assistans och andra åtgärder som genomförts och bedömning av om det behövs ytterligare förändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen följer upp och utvärderar det ändrade huvudmannaskapet för personlig assistans och effekterna av de andra åtgärder som vi föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I samband med utvärderingen bör regeringen ta ställning till den övriga ansvarsfördelningen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Även här finns det skäl att särskilt uppmärksamma insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. Dels för insatsernas stora betydelse för den enskilde, dels för att de risker för oönskade kostnadsförskjutningar som bör följas upp i samband med det samlade statliga ansvaret för personlig assistans främst gäller dessa insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Formerna för uppföljning och utvärdering av kommitténs förslag beskrivs i kapitel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft14"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377403x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p59 ft7"&gt;6 Personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;I vårt arbete med den personliga assistansen utgår vi ifrån de principer som varit vägledande för assistansreformen. Vi lämnar förslag som kan klargöra syften och mål för personlig assistans samt vad som är relevant i förhållande till sam- hälleliga krav på effektivitet och god resurshushållning för att uppnå dessa syften och mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Genomgående lägger vi stor vikt vid assistansens personliga karaktär. Det gäller såväl de behov som ger rätt till insatsen som den kvalitet som utförandet bör präglas av. Det innebär att personlig assistans även fortsättningsvis ska vara ett per- sonligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Vi betonar också den enskildes delaktighet som ett avgörande kvalitetskriterium på personlig assistans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Mycket tyder också på att deras stöd och självbestämmande i dagligt liv har förbättrats genom den personliga assistansen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den personliga assistansens nuvarande kostnadsnivå kan försvaras med hänsyn till de stora behov som finns inom området och insatsens kvaliteter, som gör att insatsen i många fall är kostnadseffektiv jämfört med nu tillgängliga alternativ. Assistansreformen närmar sig nu ändå en situation där kostnadsutvecklingen inte kan fortsätta utan att reform- ens långsiktiga hållbarhet hotas. Det finns också oklarheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft14"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377404x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1117 ft8"&gt;om vilka behov som ska tillgodoses med personlig assistans och skillnader i bedömning och beräkning av behoven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det behövs åtgärder för att dämpa och stabilisera kostnads- utvecklingen utöver det som Försäkringskassan räknar med i sina prognoser över assistansersättningen. Målet är att de åtgärder som föreslås – tillsammans och genomförda fullt ut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft8"&gt;– ska leda till att den årliga kostnaden för assistans- ersättningen under åren &lt;NOBR&gt;2010–2013&lt;/NOBR&gt; successivt minskas med omkring 3 miljarder kronor. Det motsvarar knappt 15 procent av de beräknade kostnaderna år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Vad är personlig assistans?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Ett personligt utformat stöd…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;Den personliga assistansen utmärks och avgränsas från andra insatser i första hand genom stödets och servicens personliga karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Med personlig assistans avses, enligt regeringens proposition 1992/93:159, just ett personligt utformat stöd som ges i olika situa- tioner av ett begränsat antal personer. Stödet ska vara knutet till personen och inte till någon viss verksamhet. Den personliga assi- stansen ska vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Avsikten är dock att personlig assistans också ska ges i andra situa- tioner där den enskilde behöver kvalificerad hjälp och som ingår i det dagliga livet, t.ex. om personen behöver hjälp med att komma ut i samhället, för att studera, delta i daglig verksamhet eller kunna behålla ett arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Delar av denna beskrivning återfinns i 9 a § LSS. Där anges att personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer för hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har grundläggande behov har även rätt till samma insats för andra personliga behov som inte till- godoses på annat sätt. Vidare kan omvårdnad ingå i personlig assi- stans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Till insatsens personliga karaktär hör de särskilda förut- sättningar som den ger för den enskildes självbestämmande och inflytande. Detta poängteras i förarbetena och förstärks genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;möjligheterna att välja assistansanordnare. I propositionen &lt;SPAN class="ft9"&gt;Stöd och service till vissa funktionshindrade &lt;/SPAN&gt;(prop. 1992/93:159) anför det föredragande statsrådet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft12"&gt;Som jag nyss framhållit ska den nya lagens insatser vara så utformade att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv. Jag anser att den enskilde kan ges mycket goda möjlig- heter till självbestämmande och inflytande över sin egen livssituation om stöd och hjälp kan lämnas i form av personlig assistans och anordnas på det sätt som den enskilde finner bäst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft200"&gt;Med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen ska ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft12"&gt;För att säkerställa den enskildes inflytande över insatsen och för- stärka valfriheten anser jag att den enskilde ska kunna välja mellan att få insatsen genom kommunens försorg eller att få ett ekonomiskt bidrag för att själv anställa assistenten eller för att anlita någon annan - t.ex. ett kooperativ eller annat fristående organ - som arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft8"&gt;Regeringen framhöll i sin proposition 1992/93:159 att den per- sonliga assistansen inte är avsedd att för den assistansberättigade personen till alla delar ersätta insatser enligt socialtjänstlagen, t.ex. hjälp i hemmet. Även här lyftes assistansens personliga karaktär fram. Städning, inköp och liknande uppgifter som inte görs till- sammans med den enskilde som ett led i det personliga stödet till henne eller honom ska inte tas med i beräkningen av behovet av personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;I allt väsentligt följer regeringens beskrivning av den personliga assistansen det förslag till en lagfäst rätt till personlig assistans som lämnades av Handikapputredningen i betänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Handikapp Väl- färd Rättvisa &lt;/SPAN&gt;(SOU 1991:46). Personlig assistans hade inom många kommuner vuxit fram som en insats inom socialtjänsten under &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Denna form av personligt utformat stöd fanns emellertid inte i alla kommuner, vilket skapade lokala olikheter i stödet till personer med likvärdiga behov. För att ge samma möjlig- heter till personlig assistans och för att förbättra själv- bestämmandet, inflytandet, valfriheten och kontinuiteten i stödet till vissa funktionshindrade, föreslog utredningen en lagfäst rätt till biträde av personlig assistent för personer som till följd av stora funktionshinder har betydande svårigheter i den dagliga livs- föringen och därmed ett omfattande stödbehov. Bättre möjligheter att få assistans knuten till personen och inte till en verksamhet skulle, enligt Handikapputredningen, öka möjligheterna att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft14"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;samordna det personliga stödet. Därigenom skulle också behovet av andra stödinsatser minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;…som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vid sidan av stödets personliga utformning anger LSS alltså två andra egenskaper hos personlig assistans: stödet ska ges i olika situationer och av ett begränsat antal personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Att antalet personliga assistenter ska ges av ett begränsat antal personer kan uppfattas som ännu en aspekt av stödets personliga utformning. Det handlar även om att en mindre och fast personal- grupp bättre kan tillgodose krav på kontinuitet och kännedom om den enskildes behov än vad t.ex. hemtjänsten kan. En omständighet som regeringen särskilt nämner i sin proposition 1992/93:159 är att det för vissa infektionskänsliga personer är viktigt att stödinsats- erna bara ges av ett fåtal personer. Regeringen konstaterar också att det är angeläget att antalet medhjälpare kan begränsas i vissa situa- tioner av mycket privat karaktär och att hjälpen kan ges av en per- son som den enskilde själv valt och har förtroende för. Vissa svårt funktionshindrade kan också behöva hjälp med träning från en eller ett par personer som instrueras av t.ex. habiliterings- eller rehabi- literingspersonal. Någon gräns för vad som kan sägas vara ett begränsat antal personer anges inte i förarbetena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Formuleringen ”i olika situationer” kan uppfattas som en mar- kering av att personlig assistans inte enbart eller främst ska omfatta stöd och service i hemmet. Även här handlar det om en skillnad mot bl.a. hemtjänsten. Av förarbetena framgår att den personliga assistansen ska vara förebehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Avsikten var emellertid att assistansen därutöver också ska ges i andra situationer där den enskilde behöver hjälp och som ingår i det dagliga livet, t.ex. om personen behöver hjälp för att komma ut i samhället, för att studera, för att delta i daglig verksamhet eller för att behålla ett arbete (prop. 1992/93:159). Dessa formuleringar fick en formell tyngd ett par år efter att LSS trädde i kraft genom den uppdelning i grundläggande behov och andra personliga behov som då infördes i 9 a § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft29"&gt;Personlig assistans för barn motiveras i förarbetena med en sär- skild hänvisning till att stödet ofta syftar till att tillgodose för- äldrarnas behov av avlösning eller att ge familjen möjlighet att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377407x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;genomföra sådana aktiviteter som barnet inte deltar i. Här får per- sonlig assistans ett delvis annat syfte än i de övriga förar- betestexterna eftersom det nu handlar om hela familjens behov och inte enbart individens. Dessutom motiveras barns rätt till personlig assistans i högre grad än andras rätt till insatsen med hänvisning till omfattningen av deras omvårdnadsbehov, som förutsätts sträcka sig över hela dygnet eller en stor del av dygnet för att personlig assistans ska vara motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Personlig assistans och särskilt utbildningsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att personlig assistans enligt LSS och LASS bör skiljas från de former av annan assistans som förekommer i vissa utbildningssammanhang. Det handlar om det särskilda utbildningsstöd som deltagare med funk- tionsnedsättning på folkhögskola och universitet/högskola kan få del av för att studierna ska fungera enligt förordning (2005:1074) om statligt bidrag till särskilt utbildningsstöd. Sedan den 1 juli 2008 hanteras stödet av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tidigare var Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) ansvarig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;I ett meddelandeblad från år 2008 har Sisus gjort några viktiga klargöranden inom detta område.&lt;A href="#page_407"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sisus konstaterar att &lt;SPAN class="ft9"&gt;assistans &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;assistenter &lt;/SPAN&gt;används i olika utbildningssammanhang utan att begreppen är liktydiga med &lt;SPAN class="ft9"&gt;personlig assistans &lt;/SPAN&gt;enligt LSS och LASS. Detta kan ha bidragit till oklarheter när det gäller vem som ansvarar för stödinsatsen till den enskilde. I meddelandebladet skriver Sisus att det är viktigt att begreppet &lt;SPAN class="ft9"&gt;assistans &lt;/SPAN&gt;på folkhögskola i fort- sättningen reserveras för &lt;SPAN class="ft9"&gt;personlig assistans &lt;/SPAN&gt;enligt LSS och LASS medan stödinsatser som ges inom ramen för det statliga bidrag som administrerades av Sisus - och nu av Specialpedagogiska skol- myndigheten – kallas &lt;SPAN class="ft9"&gt;särskilt utbildningsstöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har haft ett par möten med Sisus, som då beskrivit att förordningen om statligt bidrag till särskilt utbild- ningsstöd ger utrymme för tolkningar.&lt;A href="#page_407"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa frågor ligger utanför &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; uppdrag. De förtydliganden och avgränsningar som vi föreslår i detta kapitel när det gäller rätten till personlig assi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Personlig assistans och särskilt utbildningsstöd till deltagare med funktionsnedsättning på folkhögskola (Meddelandeblad april 2008). Jfr cirkulär 2004:65 och 2006:85 från Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sisus (2007). PM inför möte med Assistanskommittén 17 december 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;stans bör i viss mån ändå bidra till att tydliggöra vilka behov som ska täckas av det särskilda utbildningsstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Den personliga assistansens utveckling sedan 1994&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Den personliga assistansens utveckling har sedan assistansreformen präglats av en mycket stor kvantitativ ökning och en mycket hög uppskattning av insatsen bland de som får del av den. Den person- liga assistansen bygger på arbetssätt som, i jämförelse med nu till- gängliga alternativ, kan ha både ekonomiska och kvalitativa fördelar när det gäller personer med så omfattande behov att de har rätt till assistansersättning. Mycket tyder också på att de assistansbe- rättigades tillgång till stöd och möjligheter till självbestämmande i dagligt liv har förbättrats genom den personliga assistansen, som till stor ersatt andra insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vilka behov som ska berättiga till personlig assistans är dock inte självklart. Inte heller är det givet vilka krav som ska ställas på utförandet. Personlig assistans finns i många länder, men är där i regel utformad på andra sätt än i Sverige. Den personliga assistans som nu finns här i landet skiljer sig också på vissa punkter från den som beskrivs i förarbetena till LSS. Sedan assistansreformen har personlig assistans kommit att täcka behov och användas för upp- gifter som lagstiftaren inte förutsåg och där det finns frågetecken om huruvida personlig assistans är rätt insats eller om den insats som utförs alltid är personlig assistans. Denna utveckling har också bidragit till kostnadsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;De syften och avgränsningar som anges i lag och förarbeten innebär att det i praktiken ställs vissa krav för rätten till assistans, men praktiskt taget inga krav på utförande och kvalitet. På en punkt har dock de generella beskrivningarna kommit att få ett mycket starkt genomslag. Det gäller principen att personlig assi- stans är en insats där stödet och servicen är knutet till den enskilde och inte till någon viss verksamhet (jfr RÅ 2004 ref. 31). Det inne- bär t.ex. att den assistansberättigades personliga assistent inte kan dela sin tid mellan flera brukare under den tid som denne arbetar för den enskilde. En personlig assistent kan t.ex. inte ha jour för två eller flera assistansberättigade samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft29"&gt;Även här finns det dock vissa frågetecken. I regeringens prop. 1992/93:159 görs, som framgått, en särskild avgränsning mellan personlig assistans och hemtjänst. Tid för personlig assistans ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;endast beräknas för moment där den enskilde är delaktig, inte för t.ex. annan skötsel av hemmet när den assistansberättigade inte är med. Avgränsningen gäller alltså mer hur huvudmännen ska se på dessa arbetsmoment än på hur avgränsningen ska tillämpas av assistansanordnare, assistansberättigade och personliga assistenter. Det är vanligt att personliga assistenter åtminstone någon gång under ett arbetspass utför en arbetsuppgift när den enskilde inte är närvarande (se bilaga 18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Andra principer som anges i förarbetena har kommit att få mer begränsad praktisk betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Det är uppenbart att personlig assistans ger särskilda möjligheter för den enskilde att välja anordnare - eller att själv vara arbetsgivare för sina personliga assistenter - och att påverka när, hur, var och av vem som den personliga assistansen ges. Några formella krav på detta finns dock inte, varken när det gäller anordnarna eller de assistansberättigade. Många som själva, eller genom en företrädare, aktivt vill styra sin assistans gör givetvis detta. Men det är oklart om alla som har personlig assistans i praktiken bestämmer mer över insatsen än t.ex. personer som har en bostad med särskild service. Den personliga assistansen har, med den utformning den fick i LSS, kommit att bli ett reellt alternativ också för den som huvudsakligen eller enbart får schemalagd omvårdnad i bostaden. För en del assistansberättigande kan det handla om så omfattande behov att det är tveksamt om antalet personliga assistenter är så begränsat som lagstiftningen förutsätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;Inom den personliga assistansen ryms i dag arbetsmoment som kan strida mot de principiella uttalandena om självbestämmande och delaktighet. Det gäller vissa former av övervakning och skyddsåtgärder. Rätten till personlig assistans för dessa behov följer av praxis och inte direkt av lag eller förarbeten (jfr RÅ 1997 ref. 23 I, RÅ 1997 not 60 och RÅ 2003 ref. 33). Övervakningen och skyddsåtgärderna kan i praktiken omfatta direkta ingripanden mot den enskilde för att skydda denne och andra mot fara. Det handlar alltså inte enbart om att assistera den assistansberättigade utan ibland också om att hindra denne från att göra saker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Genom kombinationen av mycket omfattande tidsbundet stöd och en närmast total flexibilitet när det gäller stödets innehåll har den personliga assistansen alltså kommit att bli aktuell i olika situationer där det fattas andra lämpliga stödformer. Det gäller t.ex. för barn som med hänsyn till föräldrar och syskon inte kan bo hos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft14"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;sin familj och för personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar som behöver en kontinuerlig övervakning. Det förekommer även att kommuner planerar att bygga eller göra om gruppbostäder till s.k. &lt;NOBR&gt;LASS-boenden&lt;/NOBR&gt; och att enskilda assistansanordnare köper gamla gruppbostäder och erbjuder sina kunder att hyra en bostad där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Sammanfattningsvis har den personliga assistansen kommit att bestå av en rad olika sorters stöd och service, av vilka bara några nämns eller skisseras i förarbetena. Att beskriva den personliga assistansens kärna eller minsta gemensamma nämnare är svårt och kanske inte ens möjligt i Sverige. För de allra flesta assistans- berättigade har insatsen en självklar utgångspunkt i praktiska hjälpbehov och en strävan efter självbestämmande och delaktighet av det slag som runt om i världen varit bestämmande för utveck- lingen av personlig assistans som en del av independentliving- rörelsen. Det gäller dock inte för alla. I viss mån kan det sägas vara resultatet av en process, där den personliga assistansen visat sig vara användbar och intressant också för andra än den ursprungliga målgruppen. Men ekonomiska incitament och avsaknaden av alter- nativ har också bidragit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;En dämpad och stabil kostnadsutveckling &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;- &lt;/SPAN&gt;för en hållbar assistansreform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft46"&gt;Uppdrag och tolkning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft29"&gt;Vårt uppdrag omfattar, enligt de ursprungliga direktiven från sommaren 2004, flera centrala frågor om kostnader för personlig assistans. Det handlar bl.a. om att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;förklara orsakerna till den kostnadsutveckling som ägt rum sedan assistansreformen genomfördes&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;analysera eventuella kostnadsförskjutningar mellan huvudmän i samband med kostnadsutvecklingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;beskriva effekter av det statens och kommunernas delade finansieringsansvar för den personliga assistansen samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;föreslå åtgärder som dämpar och stabiliserar kostnads- utvecklingen samt förbättrar kostnadskontrollen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft14"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1162 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;överväga åtgärder för att effektivisera administrationen och bedöma om förfarandet för att fastställa timersättningen är ändamålsenligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft8"&gt;Av dessa punkter är det kanske uppgiften att föreslå åtgärder som dämpar och stabiliserar kostnadsutvecklingen som väckt mest intresse – och mest farhågor – bland de många intressenter som finns inom området. Punkten motiveras främst med att utgifterna för den personliga assistansen är väsentligt högre än beräknat och att den kraftiga kostnadsökningen väntas fortsätta under de kom- mande åren. Därför finns det, enligt direktiven, ett behov av att säkerställa den långsiktiga finansieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Den personliga assistansen har kommit att få en avsevärt större omfattning än vad lagstiftaren avsåg och beräknade innan reformen genomfördes. Denna ökning har fortsatt och snarare intensifierats under början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Det finns flera orsaker till utvecklingen, som har givit många positiva effekter för de som har beviljats personlig assistans. Vår grundläggande bedömning är att den personlig assistansens nuvarande kostnadsnivå kan försvaras med hänsyn till de stora behov som finns inom området och insatsens kvaliteter, som gör att insatsen i många fall är kostnadseffektiv jämfört med nu tillgängliga alternativ. Lagändringar som rätten att behålla personlig assistans efter 65 års ålder har dessutom varit avsiktliga kvalitetshöjningar som lett till ytterligare kostnads- ökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;Assistansreformen närmar sig nu ändå en situation där kostnadsutvecklingen inte kan fortsätta som hittills. Det faktum att insatsen visat sig leda till så stora kostnader ställer krav på förändringar. Fortsatta kostnadsökningar kan hota assistans- reformen och minska möjligheterna att använda samhällets resurser för att utveckla andra stöd- och serviceformer. Att trygga tillgången till personlig assistans för de som har störst behov av insatsen måste därför ges hög prioritet, liksom att hitta andra sätt att tillgodose vissa typer av behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Till detta kommer betydande oklarheter om varför antalet assistansberättigade och antalet beviljade assistanstimmar ökar. Oavsett de ekonomiska aspekterna måste dessa oklarheter han- teras, genom ett tydligare regelverk, en enhetlig tillämpning och ökade ansträngningar att utveckla alternativ och komplement till personlig assistans. Även här handlar det ytterst om att värna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;assistansreformens långsiktiga hållbarhet genom att förbättra dess rättssäkerhet och slå vakt om dess legitimitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;Alternativa strategier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Grovt sett finns det två huvudsakliga sätt att dämpa och stabilisera kostnadsutveckling inom det sociala området. Dessa sätt ställer något olika krav på det politiska beslutsfattandet och på berörda myndigheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;genom generella avgränsningar av tillgången till stöd, t.ex. åldersgränser samt golv eller tak för stödets omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;genom åtgärder för att göra de individuella behovsbedöm- ningarna tydligare, mer enhetliga och i vissa fall mer åter- hållsamma.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft8"&gt;Det första arbetssättet har vissa fördelar. Ofta innebär det tydliga lagregleringar, som knyter ansvaret till förtroendevalda på riksnivå. Så länge som avgränsningarna inte omfattar undantag i form av särskilda skäl är tillämpningen på myndighetsnivå relativt enkel och resultatet relativt förutsägbart. Arbetssättet har dock även några nackdelar. Utrymmet för individuella variationer och undantag måste vara begränsat om avgränsningarna ska vara meningsfulla. De kan därför lätt uppfattas som orättvisa, i synnerhet om skillnaderna blir stora mellan de som beviljas stöd och de som inte gör det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Även det andra arbetssättet har vissa fördelar. Det utgår ifrån den enskildes behov, som är kärnan i alla former av sociala tjänster och hälso- och sjukvård. Det tillämpas dagligen i kommuner och landsting och inom socialförsäkringarna, t.ex. vid arbetet med sjukförsäkringen. Men även här finns det nackdelar. Arbetssättet förutsätter grundläggande regler, men utvecklas vid tillämpningen av dessa i det dagliga arbetet hos berörda myndigheter. Det politiska ansvaret är alltså mindre tydligt för den enskilde och resultatet inte lika förutsägbart för de politiskt ansvariga. Om det inte finns tydliga regler, riktlinjer m.m. så kan arbetssättet leda till nya skillnader mellan de som beviljas sociala tjänster och rättsäker- heten minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft29"&gt;De båda arbetssätten kan kombineras. De kan också förenas med administrativa åtgärder som gäller t.ex. utbetalning av ersättning och olika former av kvalitetskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377413x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;I förhållande till LSS och LASS är båda arbetssätten relevanta. Lagarna innehåller redan generella avgränsningar som kan preci- seras eller kompletteras. Och den individuella behovsbedömningen är en ”grundbult” i systemet, med avgörande betydelse för den enskildes tillgång till stöd, som kan utvecklas. Som framgått har vi funnit att det första arbetssättet är komplicerat när det gäller personlig assistans. Alternativkostnaderna för personlig assistans är höga, eftersom det handlar om omfattande behov som ska tillgodo- ses.&lt;A href="#page_413"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Generella avgränsningar måste därför omfatta mycket stora grupper assistansberättigade för att dämpa och stabilisera kostnads- utvecklingen under en rimlig tidsperiod. Det ökar givetvis kravet på att avgränsningarna är väl underbyggda och motiverade. Åtgärder som gäller behovsbedömningar kan ge större effekt utan att lika hårt drabba enskilda grupper, särskilt om det finns stora skillnader i hur bedömningarna görs. Stora skillnader kan dessutom uppfattas som ett problem i sig med tanke på den enskildes rättssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;De flesta förslag som vi lämnar med betydelse för kostnads- utvecklingen avser därför behovsbedömningar, även om de i några fall är kombinerade med andra avgränsningar. Vi utgår ifrån ansvars- och finansieringsprincipen och uppmärksammar eventuella kostnadsförskjutningar mellan huvudmän som kan leda till att främst kommunerna måste kompenseras för merkostnader till följd av vissa förslag. Även om vi försökt bredda och fördjupa underlaget för konsekvensbeskrivningarna så måste vi konstatera att det finns flera faktorer som gör det svårt att fullt ut beräkna effekterna av olika förslag. Att förändringar i reglerna för den personliga assistansen kan få större konsekvenser än väntat visar inte minst den senaste större ändringen, dvs. rätten för assistansberättigade att behålla sin personliga assistans efter 65 års ålder (se avsnitt 3.2). Vi vill framhålla vikten av att de förändringar som genomförs till följd av våra förslag följs upp med avseende på kvalitet och kostnader. I kapitel 8 återkommer vi till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft8"&gt;I bilaga 13 redovisas möjliga konsekvenser och ekonomiska effekter av andra åtgärder som vi analyserat och valt att inte överväga på grund av deras genomgripande betydelse för enskilda personer och för möjligheterna att uppnå de handikappolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Vårt arbete med frågor om personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Mot denna bakgrund har vi valt att arbeta på ett sätt som knyter ihop frågor om kostnadsutvecklingen med andra viktiga frågor om personlig assistans. Med den strategin blir de viktigaste frågorna i vårt arbete med den personliga assistansen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Vad är personlig assistans?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;När ska det kunna vara personlig assistans?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Hur ska det bli personlig assistans enligt angivna syften, mål och kvalitetskrav?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Vilka alternativ och komplement till personlig assistans kan vara relevanta – och vad kostar dessa?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft8"&gt;Den sista punkten har givetvis ett nära samband med våra bedömningar och förslag i nästa kapitel om andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och möjligheterna att tillgodose lagens krav på inflytande och medbestämmande i dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vi utgår från de principer som varit vägledande för assistans- reformen och lämnar förslag som, utifrån dagens verklighet, kan klargöra syften och mål för personlig assistans samt vad som är relevant i förhållande till samhälleliga krav på effektivitet och god resurshushållning för att uppnå dessa syften och mål. Effektivitet och hushållning brukar sällan diskuteras i förhållande till personlig assistans, men hör exempelvis till de grundläggande kriterier som alltid måste vägas in när ansvarsfrågor i samhället diskuteras, enligt bl.a. Ansvarskommittén (se avsnitt 5.2). Vi konstaterar också att ett uttalat syfte med assistansreformen var att göra vissa effektivitetsvinster genom samordning av de resurser som tidigare splittrade på flera och delvis otillräckliga stödformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Genomgående lägger vi stor vikt vid assistansens personliga karaktär. Det gäller såväl de behov som ger rätt till insatsen som den kvalitet som utförandet bör präglas av. Vi avstår från att lämna förslag som öppnar för samutnyttjande av personliga assistenter i pooler eller liknande. Det kan finnas fördelar med sådana lösningar, men de medför stora risker för att den enda avgörande skillnaden mellan personlig assistans och andra former av stöd och service luckras upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft29"&gt;Till insatsens personliga karaktär hör den enskildes delaktighet, självbestämmande och valfrihet. Vi vill genomgående slå vakt om dessa kvaliteter hos den personliga assistansen och säkerställa dem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377415x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1183 ft8"&gt;när det gäller val av anordnare och utförande av insatsen. Därutöver är det givetvis viktigt att generella kvalitetskrav inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; också tillämpas inom den personliga assistansen. Det gäller bl.a. de förslag vi lämnar till ett förstärkt barnperspektiv inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft8"&gt;Vi vill understryka att det för många assistansberättigade är nödvändigt med stöd från en god man eller annan legal ställföreträdare för delaktighet, självbestämmande och valfrihet. De kan då ta ett ansvar för kvalitet och utförande av sin personliga assistans som helt kan jämställas med andra assistansanvändares egna ansvar. När vi i fortsättningen skriver om den enskilde eller den assistansberättigade inkluderar vi detta stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft46"&gt;Försäkringskassans prognos för assistansersättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft8"&gt;Vi kan konstatera att Försäkringskassan nu, efter flera års mycket kraftiga kostnadsökningar, räknar med en långsam dämpning av kostnadsutvecklingen i sina prognoser för assistansersättningen, som nu sträcker sig t.o.m. år 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft8"&gt;Dämpningen är osäker, men innebär en lägre ökningstakt på en betydligt högre samlad kostnadsnivå än i dag. Som framgår av tabell 6.1 är det främst det ökande antalet personer med assistansersättning som kommer att dämpas medan ökningen av det genomsnittliga antalet assistanstimmar inte förväntas bli lika tydligt dämpad år från år. Detta förhållande understryker vikten av åtgärder som tar fasta på behovsbedömningarna, som ligger till grund för antalet beslutade timmar. Antalet personer i genomsnitt per år med assistansersättning beräknas sammanlagt öka från 15 250 år 2008 till 16 610 år 2011. Antalet assistanstimmar i genomsnitt per vecka och person beräknas under samma tidsperiod öka från 107,3 till 114,7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft96"&gt;Tabell 6.1 Beräknad ökningstakt inom assistansersättningen. Prognos enligt Försäkringskassan &lt;NOBR&gt;2008–2011&lt;/NOBR&gt; i procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td460"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td439"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td287"&gt;&lt;P class="p748 ft99"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td405"&gt;&lt;P class="p1188 ft155"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td461"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Totalt utbetalad assistansersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td6"&gt;&lt;P class="p221 ft154"&gt;+10,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft154"&gt;+11,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p748 ft100"&gt;+9,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td424"&gt;&lt;P class="p1189 ft154"&gt;+8,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td461"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Antal personer i genomsnitt per år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p221 ft154"&gt;+4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft154"&gt;+3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p748 ft100"&gt;+2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td424"&gt;&lt;P class="p1189 ft154"&gt;+2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td460"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Antal timmar per månad och person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td288"&gt;&lt;P class="p221 ft154"&gt;+2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td439"&gt;&lt;P class="p23 ft154"&gt;+2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p748 ft100"&gt;+2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td405"&gt;&lt;P class="p1189 ft154"&gt;+2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td461"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td424"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1190 ft14"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377416x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;När det gäller kostnadsutvecklingen ger diagram 6.1 en bild av hur de totala kostnaderna för assistansersättningen har utvecklats sedan år 2004 och hur de beräknas utvecklas till år 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft96"&gt;Diagram 6.1 Totala kostnader för personlig assistans enl. LASS. Utfall och prognos enligt Försäkringskassan &lt;NOBR&gt;2004-2011.&lt;/NOBR&gt; Löpande priser, utvecklingen i fasta priser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p377 ft105"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p543 ft147"&gt;Utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;P class="p541 ft201"&gt;mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td62"&gt;&lt;P class="p309 ft119"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p1192 ft107"&gt;14,0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p309 ft107"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p1192 ft107"&gt;12,0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td62"&gt;&lt;P class="p309 ft107"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td80"&gt;&lt;P class="p1192 ft107"&gt;10,0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p309 ft107"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p1192 ft107"&gt;8,0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p309 ft107"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td80"&gt;&lt;P class="p1192 ft107"&gt;6,0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;P class="p312 ft107"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td136"&gt;&lt;P class="p741 ft107"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p1192 ft107"&gt;4,0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td62"&gt;&lt;P class="p312 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td136"&gt;&lt;P class="p741 ft119"&gt;Real utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td80"&gt;&lt;P class="p1192 ft107"&gt;2,0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p594 ft147"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p23 ft107"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p309 ft107"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td47"&gt;&lt;P class="p344 ft107"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td75"&gt;&lt;P class="p313 ft107"&gt;2008p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;2009p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;2010p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;2011p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td462"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr63 td463"&gt;&lt;P class="p18 ft108"&gt;Dämpa och stabilisera - på vilken nivå?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p455 ft109"&gt;På vilken nivå, och i vilket tidsperspektiv, bör då kostnads- utvecklingen för personlig assistans dämpas och stabiliseras? Direktiven ger ingen tydlig ledning här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft109"&gt;Med ledning av vad vi sagt om vikten av att värna assistansreformens legitimitet bedömer vi den dämpning av kostnadsutvecklingen som Försäkringskassan beräknat inte är tillräcklig. Det behövs åtgärder som kan leda till en snabbare dämpning och stabilisering av kostnadsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft109"&gt;I princip kan ”stabilisering” tolkas som att kostnaderna för personlig assistans bara ökar i takt med att den schabloniserade timersättningen skrivs upp med hänsyn till den allmänna löne- och kostnadsutvecklingen. I praktiken kan både antalet assistans- berättigade och antalet assistanstimmar öka om fler personer väljer att ansöka om personlig assistans istället för andra insatser och om de som har rätt till personlig assistans blir mer delaktiga i samhällslivet eller får sämre hälsa i takt med stigande ålder. En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft105"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;viktig del av stabiliteten är därför att ansökningar och behov bedöms med enhetliga, väl beprövade och rättssäkra metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Vi tolkar uppdraget att dämpa och stabilisera kostnads- utvecklingen för personlig assistans på följande sätt: Målet är att de åtgärder som föreslås – tillsammans och genomförda fullt ut – ska leda till att den årliga kostnaden för assistansersättningen under åren &lt;NOBR&gt;2010–2013&lt;/NOBR&gt; successivt minskas med omkring 3 miljarder kronor. Det motsvarar knappt 15 procent av de beräknade kostnaderna år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;En del av de förslag som vi lämnar i detta kapitel kräver såväl författningsändringar som en genomförandeperiod på två eller tre år. Genomförandeperioden är beräknad med hänsyn till att Försäkringskassan ska kunna tillämpa nya regler vid de ompröv- ningar av beslut om assistansersättning som ska genomföras vart- annat år. Vissa andra förslag kan dock genomföras redan före år 2010 eftersom de inte kräver författningsändringar eller att Försäkringskassan behöver längre tid för att kunna anpassa sin verksamhet. I kapitel 8 beskriver vi vad dessa tidsaspekter innebär för genomförande och effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft14"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377418x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Reglering och ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den personliga assistansens förutsättningar behöver förtyd- ligas och förenklas. Därför bör reglerna samlas i en lag, LSS, och ansvaret hos en huvudman, staten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Personlig assistans är en av de insatser som beviljas enligt LSS. Den omständigheten att staten ansvarar för den ersättning som utgår och använder Försäkringskassan för att administrera ersättningen innebär inte att assistansersätt- ningen i framtiden bör vara en del av socialförsäkrings- systemet. Administrationen av ersättningen utgör endast en del av assistansen. Den personliga assistansen måste ses som en del av LSS och det måste skapas förutsättningar för uppföljning och kontroll också av utförandet av assistansen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Statens ansvar för personlig assistans ska omfatta beslut och verkställighet av beslut genom utbetalning av ersättning för kostnader för personlig assistans. Utförandet ska inte omfattas av statens ansvar. Även vid ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans ska kommunerna ha ett ansvar att utföra personlig assistans i de fall den enskilde inte väljer någon annan anordnare. Statens ansvar för personlig assistans ska även fortsättningsvis hanteras av Försäkringskassan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;I avsnitt 6.3 och 7.3 lämnar vi ett antal förslag som motverkar riskerna för kostnadsförskjutningar mellan huvudmän i samband med att staten får ett samlat ansvar för personlig assistans. Huvudmannaförändringen måste också noga följas upp, både på kort och lång sikt. Den får inte leda till en minskad tillgång till andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; med god kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;LASS ska upphävas och tillämpliga delar av lagen inarbetas i LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Staten ska överta kommunernas uppgifter att betala ut sjuklöneersättning till enskilda assistansanordnare samt att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft14"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377419x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1197 ft8"&gt;besluta om tillfälligt utökad personlig assistans och verkställa dessa beslut. Kommunerna ska inte längre vara skyldiga att svara för finansieringen av de första 20 timmarna per vecka av den personliga assistans som staten beslutar om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En ny regel införs i LSS för att tydliggöra att kommunen i vissa fall även fortsättningsvis ska ha rätt att få ersättning från Försäkringskassan när en person som ansökt om personlig assistans behöver sådant stöd under den tid myndigheten utreder ansökan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;En huvudman – en lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Den personliga assistansens reglering och ansvarsförhållanden har i dag lösts på ett delat och relativt komplicerat sätt. Två lagar – LSS och LASS – är berörda. Genom dessa har den personliga assistansen anknytning till två stora samhällssektorer, socialtjänst och socialförsäkring, utan att fullt ut höra till någon av dem. Dessutom har både stat och kommuner huvudmannaskap för insatsen, vilket skapar oklarhet och dubbelarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vi vill förtydliga och förenkla den personliga assistansens formella förutsättningar. Det handlar både om att samla reglerna i en lag, LSS, och ansvaret hos en huvudman, staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I avsnitt 4.2 förutskickas att vi vill samla alla lagregler om LSS i en lag. LSS är, och ska vara, en rättighetslag för sociala tjänster med ett antal gemensamma syften, mål och kvalitetskrav på de insatser som anges i lagen. Förankringen för detta är stark i förarbetena till LSS, men har efter hand grumlats genom att den personliga assistansen i hög grad finansieras av staten enligt LASS och blivit en del av socialförsäkringen. En följd av detta är att det är svårt att ställa krav på utförandet av denna del av den personliga assistansen, t.ex. när det gäller kvalitet. När den ersättningsberättigade beviljats ersättning är möjligheterna till uppföljning av den assistans som sedan utförs mycket små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Som framgår av kapitel 5 föreslår vi ett samlat statligt huvudmannaskap för insatsen personlig assistans. Vi ser förändr- ingen som ett sätt att, inom ramen för LSS som reglering av vissa sociala tjänster, utforma ett tydligt och enhetligt huvudmannaskap för den personliga assistansen efter de förutsättningar som nu finns för just denna insats. Lagstiftaren valde redan från början en sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft14"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377420x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;lösning för insatsen råd och stöd, som landstingen ansvarat för sedan LSS trädde i kraft (och tidigare, under omsorgslagens tid).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Endast en lag framöver&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I detta avsnitt utvecklar vi motiven för att samla alla regler om LSS- insatser i en lag. De konkreta effekterna framgår av våra inledande författningsförslag och kommenteras i kapitel 9 tillsammans med andra författningsförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Bakgrund till dagens reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;1989 års Handikapputredning föreslog att reglerna om assistans- ersättning skulle införas i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Assistansersättningen avsågs utgöra en form av folkpension och skulle kunna utgå till personer över 16 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I propositionen (prop. 1992/93: 159) föreslogs i stället att reglerna om assistansersättning skulle finnas i en egen lag. Något motiv till denna ändring i förhållande till kommitténs förslag angavs inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Begreppet socialförsäkring har avgränsats med utgångspunkt i hur trygghetssystemen administreras. Däribland finns sådana som kallas för försäkring och men också rena bidragssystem. De förmåner som administreras av Riksförsäkringsverket, Pre- miepensionsmyndigheten och de allmänna försäkringskassorna utgör därmed socialförsäkringsförmåner.&lt;A href="#page_420"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I socialförsäkringslagen (1999:799) togs därför även assistansersättningen upp som en socialförsäkringsförmån i 3 kap. 2 § (p. 7) vilken anger de förmåner som personer bosatta i Sverige omfattas av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Utredningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol) har föreslagit (SOU 2005:114) att i princip alla lagregler om socialförsäkringen bör samlas i en socialförsäkringsbalk som ersätter cirka 30 nuvarande lagar. Enligt förslaget ska även LASS ingå i balken. Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med utgångspunkt från utredningens förslag och denna behandlas för närvarande i lagrådet. De direktiv som utredningen arbetade efter innebar att man inte utan starka skäl borde bortse från någon förmån som i dag hanteras inom socialförsäkringsförmånen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1998/99:119 s. &lt;NOBR&gt;74–76.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Arbetet skulle bedrivas med utgångspunkt i alla de förmåner, bidrag och andra ersättningar som administreras av RFV, de allmänna försäkringskassorna och PPM. Härigenom tillkom ett antal förmåner som handläggs av Försäkringskassan men som i dag ligger utanför socialförsäkringslagens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;Hur kan lagregleringen för assistansersättning se ut i framtiden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Regeringens utgångspunkt i direktiven till SamSol och i den lagrådsremiss som nu behandlas är att socialförsäkringen utgörs av alla de förmåner, bidrag och andra ersättningar som administreras av Försäkringskassan och PPM. SamSol:s förslag har inneburit att ytterligare ett antal förmåner ska omfattas av socialförsäkrings- systemet. Vår utgångspunkt är att lagstiftningen ska vara över- skådlig och lätt att hitta för de som berörs. Den omständigheten att personlig assistans finns som en insats i LSS men till viss del, dvs. ersättningen för de som har ett behov överstigande 20 timmar per vecka, regleras i en annan lag framstår som onödigt krångligt. Vi har övervägt två alternativ för att förenkla lagstiftningen – dels att skapa en enda gemensam lag med alla bestämmelser som rör LSS- insatserna, och då också ersättningen för personlig assistans, och dels att ha en lag för personlig assistans och en lag för övriga LSS- insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;Alternativet med en gemensam lag för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och personlig assistans innebär att alla regler avseende personlig assistans, som är en av de insatser som de som omfattas av LSS har rätt till, finns i LSS. En kapitelindelning görs för att skapa överskådlighet och ett av dessa kapitel innehåller de regler som är specifika för assistansen, dvs. regler om Försäkringskassans hanter- ing av ersättningen (det som i dag finns i LASS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det andra alternativet med en lag för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och en lag om personlig assistans betyder att assistansen skiljs från LSS. En ny lag om personlig assistans införs där alla regler om den insatsen finns dvs. även målbestämmelser och regleringen av det kommunala ansvaret för utförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft14"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vi eftersträvar en överskådlig lagstiftning för det särskilda stöd och den service som &lt;NOBR&gt;LSS-berättigade&lt;/NOBR&gt; har rätt till. En sådan lagstiftning sätter den enskilde medborgaren i centrum och underlättar för den enskilde att bilda sig en uppfattning om sina rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Motiven för dagens reglering är i någon mån oklar och den lösning som valdes när LSS och LASS infördes bör kunna omprövas. Personlig assistans är en av insatserna enligt LSS och det saknas enligt kommittén skäl för en särskild reglering av den utanför LSS. Gemensamma bestämmelser om mål m.m. avser hela LSS inklusive assistansen och de regler som är specifika för assistansen kan samlas i ett eget kapitel i LSS. Den insats som beviljas är personlig assistans och den enskilde kan sedan välja om den ska utföras av någon annan eller om han/hon själv vill ta emot ersättningen och anställa sina egna personliga assistenter. Det själv- bestämmande och oberoende som assistansen ger beror inte i första hand på att assistansen finns i en egen lag utan det avgörande är möjligheten att välja vem som ska utföra assistansen och kunna styra hur ersättningen används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Personlig assistans är en av de insatser som beviljas enligt LSS och den omständigheten att staten ansvarar för den ersättning som utgår och använder Försäkringskassan för att administrera ersätt- ningen innebär inte att assistansersättningen i framtiden bör vara en del av socialförsäkringssystemet. Försäkringskassans beslut innebär att sökanden beviljas insatsen personlig assistans i viss angiven omfattning, antal timmar, och att staten ska betala ersättning i enlighet med det beslutet till någon som ska utföra assistansen. Den enskilde väljer utförare, till vilken Försäkrings- kassan betalar ersättningen, men har också rätt att välja att själv vara arbetsgivare för sina assistenter. Ersättningen utbetalas i sådana fall under förutsättning att de används för kostnader som har samband med anställningen av assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Vi anser att administrationen av ersättningen endast utgör en del av assistansen. Den personliga assistansen bör därför ses som en del av LSS och det bör skapas förutsättningar för uppföljning och kontroll också av utförandet av assistansen. Sådan uppföljning och kontroll bör kunna riktas mot den som de facto tar emot medlen och som ansvarar för utförandet, dvs. anordnaren av assistansen, och detta är inte möjligt om ersättningen är en del av den individuella socialförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft14"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377423x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1200 ft8"&gt;I avsnitt 6.6 nedan finns överväganden och förslag om hur statens ansvar för den statliga assistansen bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Endast en huvudman framöver&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft29"&gt;I detta avsnitt konkretiseras förslaget om att staten ska ta över ansvaret för uppgifter som kommunerna i dag är huvudmän för när det gäller personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft46"&gt;Vilka uppgifter har kommunerna i dag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I dag kan personlig assistans beviljas enligt LASS eller LSS. Staten har huvudmannaskapet för LASS och kommunerna för LSS. Den som måste ha hjälp med de grundläggande behoven, så som de beskrivs i 9 a § LSS, i genomsnitt över 20 timmar per vecka har rätt till personlig assistans enligt LASS. I annat fall gäller rätten enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;När det gäller personlig assistans enligt LASS är det finansiella ansvaret delat mellan staten och kommunen. Prövningen av rätten till personlig assistans är statlig. För varje person som är berättigad till personlig assistans enligt LASS ersätter dock kommunerna staten för de första 20 timmarna per vecka (19 § LASS). I praktiken sker det genom att Försäkringskassan fakturerar respektive kom- mun för timmarna multiplicerat med schablonen (237 kr för 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Enligt 9 § p. 2 LSS omfattar kommunernas ansvar för personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;biträde av personlig assistent, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt LASS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft8"&gt;Av praxis följer att ersättningen per timme för personlig assistans enligt LSS kan motsvara den verkliga kostnaderna för den personliga assistansen (RÅ 2005 ref. 85 och RÅ 2005 ref. 86)&lt;A href="#page_423"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Jfr prop. 1996/97:146, s. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377424x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;A. Biträde av personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;I denna del av ansvaret ingår följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Att kommunerna ska handlägga och besluta om personlig assistans enligt LSS för personer som inte har rätt till LASS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Att beslutet om personlig assistans enligt LSS verkställs, antingen genom att den assistansberättigade beviljas ersättning så att denne kan välja en enskilde utförare eller att kommunen är utförare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Att kommunen är utförare för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LASS-berättigade&lt;/NOBR&gt; personer som vill ha sin assistans utförd på detta sätt, för hela eller del av assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Att kommunerna ersätter den personliga assistent som är sjuk hos en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LASS-berättigad&lt;/NOBR&gt; person med en personlig assistent under sjukperioden (jfr prop. 1996/97:146, s. 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;B. Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;I denna del av ansvaret ingår följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Att bevilja personlig assistans för en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LASS-berättigad&lt;/NOBR&gt; person för tid som inte anses ingå i det stadigvarande stödbehovet, s.k. tillfälligt utökad personlig assistans, t.ex. för semester.&lt;A href="#page_424"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Att kommunen beviljar tillfälligt utökad personlig assistans i timmar för en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LASS-berättigad&lt;/NOBR&gt; person som behöver fler timmar för att själv anställa sjukvikarie, alternativt för att låta anordnaren göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft46"&gt;Vilka uppgifter ska föras över till staten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det är inte aktuellt att i grunden förändra statens ansvar för personlig assistans så att det också kommer att omfatta utförandet. Precis som inom assistansersättningen ska statens ansvar för verkställigheten endast avse utbetalning av ersättning för kostnader för personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Staten kommer dock inte att ta över ansvaret för utredning och beslut om den personliga assistans som nu beviljas enligt enbart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1992/93:159, s. 70.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;LSS. I nästa avsnitt föreslår vi att det införs ett golv för rätten till personlig assistans vid mer än 20 timmars grundläggande behov i genomsnitt per vecka, dvs. där gränsen mellan personlig assistans enligt LSS och LASS går i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;De direkta uppgifter som förs över till staten begränsas därför i praktiken till utbetalning av sjuklöneersättning (punkt 4 ovan) och utredning och beslut om tillfälligt utökad personlig assistans (punkt 5 och 6 ovan). I avsnitt 6.5 lämnar vi mer ingående förslag om hur statens ansvar för sjuklöneersättning ska hanteras. I avsnitt 6.3 kommenterar vi statens ansvar för utredning och beslut om tillfälligt utökad personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;En mer omfattande förändring är dock att kommunerna inte längre är skyldiga att svara för finansieringen av de första 20 timmarna per vecka av den personliga assistans som staten beslutar om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft46"&gt;Vilka uppgifter ska kvarstå för kommunerna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;En viktig fråga vid en förändring av huvudmannaskapet är hur den assistansberättigade ska kunna tillförsäkras att det finns någon som är beredd att utföra personlig assistans för den beviljade ersättningen. Det är inte möjligt för staten att åta sig en sådan uppgift, eftersom den kräver en väl etablerad lokal organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Just i fråga om personlig assistans har det vuxit fram ett brett utbud av enskilda utförare, av vilka flera med kort varsel kan tänkas vara beredda att anordna assistans även på små orter där de inte redan är etablerade. Till skillnad från flera andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; kräver anordnade av personlig assistans få förberedelser och små investeringar. Det finns dock en risk för att en verkställighet, som reduceras till utbetalning av ersättning, innebär att vissa assistansberättigade kan behöva byta hemort eller bostad för att få sin personliga assistans om inte kommunen har ett fortsatt utföraransvar, som knyts till deras myndighetsutövande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Även vid ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans ska kommunerna därför ha ett ansvar att anordna personlig assistans i de fall den enskilde inte väljer någon annan anordnare. Kommunen kan välja att utföra personlig assistans i egen regi eller genom att anlita annan utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft14"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Personlig assistans i avvaktan på beslut av Försäkringskassan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Det är givetvis angeläget att Försäkringskassan fattar beslut om assistansersättning inom rimlig tid efter att en ansökan inkommit till myndigheten. Långa tidsutdräkter kan vara problematiska för den enskilde och kräva att kommunerna utför andra insatser hos den enskilde. Försäkringskassan bör i de fall detta behövs utnyttja sina möjligheter att fatta provisoriska beslut om assistans- ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Det finns i dag en praxis som innebär att personlig assistans som utförs i avvaktan på ett gynnande beslut kan ersättas i efterhand av Försäkringskassan. Denna praxis gäller både för kommuner och för enskilda assistansanordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Kommuner har i dessa fall ofta fattat beslut om personlig assistans enligt LSS i avvaktan på Försäkringskassans beslut. Den möjligheten försvinner när kommunernas del av huvudmanna- skapet övertas av staten. En ny regel bör därför införas i LSS för att tydliggöra att kommunen i vissa fall även fortsättningsvis ska ha rätt att få ersättning från Försäkringskassan när en person som ansökt om personlig assistans behöver sådant stöd under den tid myndigheten utreder ansökan. Kommunen ska i ett sådant fall bevilja bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL och i den mån biståndet innebär att den enskilde får ett personligt utformat stöd som utförs av ett begränsat antal personer har kommunen rätt till ersättning. Sådan ersättning får avse det antal timmar som sådant stöd utförts innan beslutet om personlig assistans meddelats, dock inte för längre tid tillbaka än en månad före den månad då ansökan gjorts. Ersättning ska betalas för de kostnader kommunen haft, men kan högst uppgå till den ersättning som beslutet om assistans omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;Vi vill understryka att bestämmelsen inte innebär någon förändring av vad som redan nu gäller för personlig assistans som utförs av annan än kommun i avvaktan på ett beslut från Försäkringskassan. Att bestämmelsen endast avser kommunen beror på att deras förutsättningar att besluta om utförande av personlig assistans förändras genom den huvudmannaförändring som vi föreslår ovan. Enskilda utförare kommer att ha samma möjligheter som i dag att i efterhand få ersättning för personlig assistans som utförts i avvaktan på beslut från Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft14"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;De administrativa förändringarna till följd av det samlade statliga ansvaret för personlig assistans kan, enligt vår bedömning, hanteras inom ramen för det ansvar som Försäkringskassan redan har för assistansersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Det kan visserligen ifrågasättas om Försäkringskassan är rätt instans för den typ av omfattande behovsbedömningar som är aktuella vid personlig assistans. Inte heller är det givet att Försäkringskassan ska ansvara för handläggning av ärenden som inte ska betraktas som socialförsäkringsförmåner (se nästa avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Handläggning av personlig assistans kräver dock en organisation som inte är alltför sårbar och som kan genomföra hembesök hos sökande och assistansberättigade samt tillgodose den enskildes behov av lokala kontakter. Försäkringskassan motsvarar dessa krav och har sedan år 1994 byggt upp en organisation och erfarenhet inom assistansområdet. Något alternativ till Försäkringskassan finns inte heller bland andra statliga myndigheter för handläggning av ärenden om personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;En terminologisk effekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I dag har termerna &lt;/SPAN&gt;assistansersättning &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;ersättning för personlig assistans &lt;SPAN class="ft8"&gt;delvis olika betydelser. Assistansersättning är de medel som Försäkringskassan beviljar och betalar ut för kostnader för personlig assistans och som regleras i LASS. Ersättning för personlig assistans är en allmännare term, som både kan beteckna assistansersättning och sådan ersättning för kostnader för personlig assistans som kommunerna beslutar om enligt LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Med den förändring av lagstiftning och huvudmannaskap som vi föreslår försvinner i praktiken denna skillnad. All ersättning som avser personlig assistans enligt de kriterier som anges i LSS kommer att beslutas av Försäkringskassan. I fortsättningen av detta kapitel använder vi därför de båda termerna som synonymer för sådan ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft14"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Ekonomiska effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;De kommunala kostnaderna för personlig assistans fördelades år 2006 enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td464"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Ersättning till staten för 20 första timmarna LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td465"&gt;&lt;P class="p374 ft154"&gt;3,23 miljarder kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td466"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Personlig assistans enl. LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p374 ft154"&gt;0,82 miljarder kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td466"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Övriga kostnader LASS bl.a. beroende på basansvaret för assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p374 ft154"&gt;1,57 miljarder kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td467"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td468"&gt;&lt;P class="p374 ft154"&gt;5,62 miljarder kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Kommunernas räkenskapssammandrag samt egen undersökning till kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Mot bakgrund av de förslag som vi lämnar i detta kapitel är det den första av dessa poster samt vissa delar av den tredje posten som staten övertar det ekonomiska ansvaret för. (Kostnaderna för den andra posten påverkas dock av vårt förslag i avsnitt 6.3 om att rätten till personlig assistans endast ska gälla vid mer än 20 timmars grundläggande behov i genomsnitt per vecka.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I den tredje posten finns det flera olika delar. En sådan går tillbaka på kommunernas skyldighet att ersätta privata assistansanordnare för sjukvikarier eller att kommunanställda assistenter vikarierar utan kostnad för anordnaren. En annan del gäller vid tillfälliga behov av utökning t.ex. vid en semesterresa. Båda dessa delar överförs till staten genom vårt förslag om förändring av huvudmannaskap. Vid en förfrågan till 15 kommuner som ingår i SKL projekt handikappnycklar uppger de nio kommuner som svarat fullständigt att kostnaderna för de ovan nämnda delarna i ansvaret uppgår till cirka 10 procent av kommunernas övriga kostnader för LASS, dvs. omkring 150 miljoner kronor år 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Kommunernas övriga merkostnader för personlig assistans kan bero på bl.a. följande olika faktorer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommunerna har större andel brukare med assistans på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;OB-tid&lt;/NOBR&gt; genom kommunernas basansvar. De måste utföra hela assist- ansen eller delar av den om brukaren vill det medan enskilda assistansanordnare av olika skäl kan välja att koncentrera sig på personlig assistans under dagtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommunerna har högre kostnader för OB och jourtid genom att de anställda har ett mer generöst avtal än hos andra anordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft14"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1098 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommunerna har högre timkostnader än andra genom kortare veckoarbetstid för att nå upp till heltid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Högre timkostnader av andra anledningar t.ex. högre löneläge eller högre kostnader för administration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;På dessa punkter förändras inte kommunernas uppgifter och kostnader till följd av det ändrade huvudmannaskapet. Någon ekonomisk reglering vid huvudmannaförändringen bör därför inte göras här. I avsnitt 6.5 lämnar vi vissa andra förslag om den schabloniserade timersättningens konstruktion som kan minska kommunernas merkostnader för personlig assistans som utförs på &lt;NOBR&gt;OB-tid.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Ett samlat statligt ansvar för personlig assistans kan ge kommunerna ökade ekonomiska incitament att skjuta över kostnader från andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; till personlig assistans. Kom- munernas ansvar för att finansiera de första tjugo timmarnas assistansersättning infördes just för att förhindra kostnadsförs- kjutningar av det slaget. I avsnitt 5.4 nämns ett par risker för kostnadsökningar till följd av ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Det gäller ett ökat antal assistanstimmar för de som nu har personlig assistans enligt LSS och en ökning av antalet personer som lämnar en bostad med särskild service för att istället ha personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Ytterst handlar dessa frågor om den enskildes möjligheter att välja vilken eller vilka &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som han eller hon ska ansöka om. Det är angeläget att dessa möjligheter i praktiken inte reduceras till följd av lokala ekonomiska överväganden om t.ex. tillgång till &lt;NOBR&gt;LSS-bostäder&lt;/NOBR&gt; och kvaliteten på dessa. Men just genom denna valfrihet går det aldrig att i förväg säga exakt hur många personer som både behöver och önskar olika insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I avsnitt 6.3 lämnar vi vissa förslag som motverkar dessa risker. Det gäller ett golv för rätten till personlig assistans och ett antal avgränsningar av den grupp som har rätt till personlig assistans. I avsnitt 7.3 lämnar vi ytterligare sådana förslag när det gäller den nuvarande insatsen bostad med särskild service för vuxna eller särskilt anpassad bostad. Dessa förslag bör också ses i relation till de förstärkningar av den sociala tillsynen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; som vi föreslår i kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Huvudmannaförändringen måste noga följas upp, både på kort och lång sikt. Uppföljningen bör visa om ekonomiska incitament&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377430x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;har påverkat den enskildes tillgång till olika insatser och vilka ytterligare åtgärder som eventuellt kan krävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Behov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Behovsbedömningar har spelat en avgörande roll för utveck- lingen av personlig assistans. Genom dessa bedömningar har den personliga assistansen efterhand kommit att bli ett avsevärt större samhälleligt åtagande än vad lagstiftaren förutsåg när LSS infördes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Behovsbegreppet beskrivs både mer och mindre ingående än vid andra insatser enligt LSS samt för insatser enligt SoL och HSL. Genom de ”grundläggande behov” som anges i 9 a § LSS finns en ovanligt tydlig avgränsning av behovsbegreppet. Genom formuleringen ”andra personliga behov”, som också nämns i 9 a § LSS och som inte närmare avgränsas i lagen eller i dess förarbeten, är begreppet dock vidare och vagare än när det handlar om behov av hälso- och sjukvård, socialt bistånd eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; utom personlig assistans. Skill- naden i exakthet mellan ”grundläggande behov” och ”andra personliga behov” verkar också finnas när det gäller skill- naden mellan beviljade assistanstimmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Behovsbedömningen ska även i fortsättningen avse en representativ del av den enskildes dagliga liv under en avgränsad del av den tidsperiod som ett beslut om personlig assistans avser. För en likvärdig behovsbedömning måste denna situation så långt möjligt kunna beskrivas av den enskilde i förväg och utredas och beräknas på ett syste- matiskt och för hela landet enhetligt sätt av Försäkrings- kassan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Ett golv för rätten till personlig assistans vid mer än 20 timmars grundläggande behov i genomsnitt per vecka ska införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377431x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1209 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det grundläggande behov som avser att kommunicera ska omfatta tid som behövs för att kommunikation med andra överhuvudtaget ska vara möjlig för meningsutbyten mellan den enskilde och andra personer än dennes personliga assistenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det grundläggande behov som avser annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade ska tas bort när det finns en samlad lösning för skydds- och begränsningsåtgärder bland de som ingår i personkretsen i LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det ska införas ett krav på både grundläggande behov och andra behov för rätt till personlig assistans så att den som enbart har stadigvarande omvårdnadsbehov inte kan beviljas personlig assistans. Barn och unga ska dock, tills de fyllt 21 år, ha rätt till personlig assistans även om de endast har grundläggande behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Dubbel assistans ska beviljas först efter att möjligheterna att tillgodose behoven genom hjälpmedel och bostads- anpassningar har prövats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;LSS ska förtydligas så samtliga behov utreds och beräknas efter en enhetlig modell – även de andra behov som den enskilde har utöver de grundläggande behoven och som gäller aktiviteter i samband med boende, delaktighet i sam- hällslivet, träning och egenvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Försäkringskassan bör få i uppdrag att utarbeta normering och rutiner för handläggning av ansökningar om tillfälligt utökad personlig assistans från personer som redan har ett beslut om assistansersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör undersöka möjligheterna till en gemensam finansiering av stat och landsting av personlig assistans som utförs i nära anslutning till sjukvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör ta initiativ till att den tidsperiod som en assistansberättigad i vissa fall kan ha med sin personliga assistent under sjukhusvistelse förlängs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft14"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Behov av personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Behovsbegreppet är centralt i svensk sociallagstiftning. SoL, HSL och LSS lägger alla stor vikt vid behovsbedömningar. Hur behovsbegreppet ska tolkas och tillämpas är dock omdiskuterat. Skillnader mellan kommuner och landsting har ofta uppmärk- sammats, inte minst av Socialstyrelsen. Även inom assistans- ersättningen finns det väsentliga regionala och lokala variationer. I de län som låg lägst var det genomsnittliga antalet timmar per vecka mellan 85 och 90, medan de län som låg högst beviljade omkring 115 timmar i genomsnitt per vecka år 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Inom forskningen finns det olika sätt att se på behov. Enligt en skola är behov som en spänning eller en brist på jämvikt hos individen. Inom psykologin anses sådana tillstånd skapa motivation eller begär. Ett liknande synsätt finns inom fysiologin, där t.ex. vätskebrist eller näringsbrist kan utgöra behov i denna mening. En annan skola ser behov som något instrumentellt eller målrelaterat. En ofta citerad definition inom denna skola har formulerats av den finländske filosofen Georg Henrik von Wright: ”Behov är något man far illa av att vara utan.” von Wrights definition har utvecklats för användning inom vård och omsorg av den svenske filosofen &lt;NOBR&gt;Per-Erik&lt;/NOBR&gt; Liss. Enligt Liss är behov skillnaden mellan en patients/brukares aktuella tillstånd och det tillstånd som vård- och omsorgsinsatserna avser att åstadkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;När det gäller personlig assistans har behovsbedömningar spelat en avgörande roll för utvecklingen. Genom resultatet av dessa bedömningar har den personliga assistansen efter hand kommit att få delvis andra innebörder och tyngdpunkter än vad lagstiftaren förutsåg när LSS infördes. Tre effekter är särskilt märkbara, som tillsammans har inneburit att den personliga assistansen blivit ett avsevärt större samhälleligt åtagande än vad lagstiftaren förutsåg inför assistansreformen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Personlig assistans har kommit att få en större betydelse som samlad stödinsats för allt dagligt liv för fler personer än beräknat. Alltfler personer har personlig assistans under hela dygnet – ibland med dubbel och även trippel assistans – i ett ordinärt boende. Den personliga assistansens omvårdnadsinslag har här kommit att få en framträdande roll. Assistansen har också kommit att få en annan funktion vid tillsyn och övervakning än vad som beskrivs i förarbetena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft14"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1098 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Personlig assistans har kommit att täcka allt större delar av den vakna tiden för personer som till stor del använder den för aktiviteter i hemmet. Även här har den personliga assistansens omvårdnadsinslag kommit att bli viktiga, liksom i vissa fall inslagen av tillsyn och övervakning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Den mer begränsade personliga assistans – med upp till fem eller sex assistanstimmar om dagen – som skisserades som något av ett normalfall i förarbetena till LSS har blivit relativt ovanlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Behovsbegreppet beskrivs både mer och mindre ingående än vid andra insatser enligt LSS samt för insatser enligt SoL och HSL. Genom de ”grundläggande behov” som anges i 9 a § LSS finns en ovanligt tydlig avgränsning av behovsbegreppet. Genom formu- leringen ”andra personliga behov”, som också nämns i 9 a § LSS och som inte närmare avgränsas i lagen eller i dess förarbeten, är begreppet dock vidare och vagare än när det handlar om behov av hälso- och sjukvård, socialt bistånd eller &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; utom person- lig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Skillnaden i exakthet mellan ”grundläggande behov” och ”andra personliga behov” verkar också gå igen i skillnaden mellan beviljade assistanstimmar. Mycket lite tyder på att de grundläggande behoven bedöms och beräknas annorlunda inom Försäkrings- kassans länskontor. En viktig omständighet är att bedömningen av de grundläggande behoven ska hålla för en domstolsprövning av hur ansvaret mellan stat och kommun fördelas i varje enskilt ärende. Däremot verkar det finnas väsentliga skillnader i bedöm- ningarna av vad som ska anses vara andra personliga behov, vilket i sin tur leder till skillnader i det sammanlagda antalet beviljade assistanstimmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;En särskild omständighet vid personlig assistans är att behovsbedömningen har en mindre konkret betydelse för utförandet av insatsen än behovsbedömningar inom övriga LSS och inom SoL och HSL. Det är närmast en ”typsituation” som behovsbedömningen här avser, inte ett exakt behov som ska tillgodoses på exakt det sätt som beskrivs i utredningen. Ett beslut om personlig assistans ska därför inte tolkas som en strikt manual för utförandet utan som en ram som medger mer eller mindre omfattande förändringar efter den enskildes önskemål och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Till detta kommer att stora delar av dagens personliga assistans inte går tillbaka på några mer omfattande beskrivningar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377434x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;förarbetena till LSS. Handikapputredningen föreslog att barn och ungdomar upp till 16 års ålder inte skulle ha rätt till personlig assistans samt att personlig assistans inte skulle beviljas för stöd och service under dygnsvila. Regeringen valde i båda fallen att, utan närmare motivering eller konsekvensanalys, gå på motsatt linje i sin proposition 1992/93:159. Dubbel assistans, som ökat markant under senare år, nämns överhuvudtaget inte i förarbetena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Grundläggande behov och andra personliga behov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Olika typer av behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft168"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;När LSS och LASS trädde ikraft den 1 januari 1994 saknades en i lagarna angiven definition av vilka stödbehov som berättigar till personlig assistans. Det stod dock klart att det enbart var vissa stödbehov som skulle berättiga till personlig assistans. Av förarbetena följde att assistansen ska vara förebehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Avgörande skulle vara att den enskilde behöver personlig hjälp för att klara sin personliga hygien, för att klä sig och klä av sig, för att inta måltider eller för att kommunicera med andra. Avsikten var emellertid att assistansen därutöver också ska ges i andra situationer där den enskilde behöver hjälp och som ingår i det dagliga livet, t.ex. om personen behöver hjälp för att komma ut i samhället, för att studera, för att delta i daglig verksamhet eller för att behålla ett arbete. &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft8"&gt;För rätt till statlig assistansersättning enligt LASS skulle stödet i den dagliga livsföringen uppgå till över 20 timmar per vecka. I annat fall var den enskilde hänvisad till kommunal personlig assistans enligt LSS. Man talade allmänt om att den enskilde behövde passera ”nålsögat” för rätt till statlig assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Mot bakgrund av den kostnadsutveckling som skedde ifråga om personlig assistans enligt LASS tillsattes år 1995 en utredning som antog namnet Assistansutredningen. Utredningen hade i uppdrag bl.a. att lägga förslag som skulle leda till att kostnadsutvecklingen av assistansersättningen begränsades och att kostnadskontrollen förbättrades. Den särskilda utredaren i Assistansutredningen kon- staterade bl.a. att det var oklart vilket stödbehov som berättigade till assistansersättning enligt LASS och att skilda tillämpningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1992/93:159, s. 64.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377435x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;förekom lokalt bland försäkringskassorna. Utredaren föreslog, bl.a. mot bakgrund av de skärpta kostnadskraven för assistansen, att lagstiftningen skulle kompletteras med en definition av personlig assistans som bättre ger vägledning för behovsprövningen och beslut.&lt;A href="#page_435"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Med hänsyn till detta infördes en definition av personlig assistans uppdelad i grundläggande behov och andra personliga behov. Medan de grundläggande behoven anges lagtexten definieras de andra personliga behoven varken i författning, annan föreskrift eller förarbeten. De grundläggande behoven kan berättiga till personlig assistans var för sig eller tillsammans. De är enligt 9 a § LSS:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;personlig hygien,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;måltider,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;att klä av och på sig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;att kommunicera, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft8"&gt;Sedan försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket år 2005 bildat en myndighet – Försäkringskassan – har de organisatoriska förut- sättningarna ökat för en gemensam tillämpningen i hela landet när det gäller den nya myndighetens verksamhet. Försäkringskassan har också verkat i den riktningen. Den har t.ex. utfärdat olika inom myndigheten internt bindande regelverk. Det har handlat om t.ex. vägledningar, rättsliga ställningstaganden och informations- meddelanden. Exempel på reglering med sådant innehåll är ”&lt;SPAN class="ft9"&gt;Vägledningen om assistansersättningen&lt;/SPAN&gt;”,&lt;A href="#page_435"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;det rättsliga ställnings- tagandet om tidsbedömningen av grundläggande behov,&lt;A href="#page_435"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och informationsmeddelandet om steg i bedömningen av rätten till personlig assistans enligt LASS.&lt;A href="#page_435"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;I huvudsak har detta arbete gällt de grundläggande behoven, inte minst de tre första som har att göra med praktiska hjälpbehov. De&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;SOU 1995:126, s. 42 f och s. 82 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Försäkringskassans vägledning 2003:6 som uppdateras elektroniskt men finns tryckt i en version 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;FKRS 2006:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Im 2007:161.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;båda senare grundläggande behoven kan behöva kommenteras närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;Kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I förarbetena beskrivs inte närmare vad som avses med att någon har behov av hjälp med att kommunicera med andra (prop. 1992/93:159, jfr prop. 1995/96:146 och bet. 1995/96:SoU15). Inte heller utanför LSS finns det någon allmänt omfattad definition av kommunikation och att kommunicera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Försäkringskassan beskriver i sin vägledning Assistansersättning (2003:6, version 3) att bedömningen av svårigheter att kom- municera i anslutning till ställningstagande om tillhörighet till tredje gruppen i LSS personkrets (1 § p. 3) skiljer sig från det vid beräkningen av grundläggande behov. Att ha behov av personlig assistans för att kunna kommunicera, som avses i ställningstagande till de grundläggande behoven, innebär bl.a. att personen behöver ha ytterligare en person, dvs. den personliga assistenten, närvarande för att kommunikation över huvud taget ska vara möjligt. Svårigheter att kommunicera med andra, som avses i ställnings- tagandet i bedömningen av personkretstillhörighet, behöver inte medföra att personen har behov av en personlig assistent för att kommunikation över huvudtaget ska vara möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;När det gäller beräkningen av hjälp med att kommunicera med andra anger Försäkringskassan bl.a. följande i sin vägledning. Kommunikation är en förutsättning för interaktion, dvs. ett samspel med omgivningen. Interaktion är alltid en tvåvägsprocess: att kunna ge och ta emot budskap. Det är ett samspel mellan människor för att de ska förstå varandra. Det krävs tid och utbildning för att lära sig att kommunicera på ett nytt sätt. I dessa fall är det viktigt att den personliga assistenten följer personen i vardagen. Ofta behöver man hjälp med att bearbeta upplevelser och information för att kunna förstå sin omgivning. Detta gäller i synnerhet när personen kommunicerar med alternativa kom- munikationsmetoder eller med uttryckssätt som kan förstås endast av den som har ingående kännedom om honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Kontakter med handläggare inom Försäkringskassan i olika delar av landet ger en bild av vissa svårigheter att bedöma och beräkna det grundläggande behovet att kommunicera med andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft14"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vidare tycks det förekomma olika tolkningar av hur behovet ska bedömas och beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft46"&gt;Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Särskilt ett av de grundläggande behoven som infördes i LSS år 1996 har lett till frågor om hur lagen ska tolkas och tillämpas. Det gäller det femte grundläggande behovet, som avser &lt;SPAN class="ft9"&gt;hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade&lt;/SPAN&gt;. I för- arbetena till LSS från början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; finns det ingen tydlig motsvarighet till detta grundläggande behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Den särskilda utredaren i Assistansutredningen bedömde att det i LASS fanns behov av att markera att personlig assistans ska tillgodose behov av personlig praktisk hjälp. I annat fall skulle det bli svårt att i framtiden begränsa kostnadsutvecklingen i enlighet med förutsättningarna för den utredningens direktiv. Vidare hänvisade utredaren till Riksrevisionsverkets och Socialstyrelsens redovisningar om att antalet personer med enbart psykiska funktionshinder som ansöker om assistansersättning kunde komma att öka till följd av psykiatrireformen. En inskränkning av rätten till personlig assistans till personer med rörelsehinder skull dock endast marginellt beröra de som då hade beslut om assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Regeringens förslag var i denna del i enlighet med utredarens (prop. 1995/96:146). Syftet var att tydliggöra vilka behov som, efter individuell prövning, krävs för att personlig assistans ska komma ifråga. Med sitt förslag ville regeringen klargöra att det främst skulle vara personer med fysiska funktionshinder och med de mest omfattande behoven som bör ha rätt till personlig assistans. Personer som helt eller i stor utsträckning själva klarar av att på egen hand sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser skulle inte ha rätt till personlig assistans. Undantagsvis borde emellertid även personer med psykiska funktionshinder kunna vara berättigade till personlig assistans. Så borde vara fallet i situationer där karaktären och omfattningen av det psykiska funktionshindret ställer krav på sådan praktisk hjälp som är en förutsättning för att den enskildes grundläggande behov ska kunna tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft29"&gt;Socialutskottet ändrade regeringens förslag (1995/96:SoU15). Författningstexten utformades så att det inte anges att behov av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft14"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377438x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;praktiskt hjälp är en förutsättning för rätten till personlig assistans. I sitt betänkande skriver utskottets att införande av en definition i LSS av begreppet personlig assistans inte får innebära att någon grupp som vid denna tidpunkt i praxis omfattas av lagstiftningen helt utestängs från insatsen personlig assistent. Personer med enbart psykiska funktionshinder t.ex. bör även i fortsättningen vara berättigade till personlig assistans i vissa speciella fall, nämligen där karaktären och omfattningen av det psykiska funktionshindret medför behov av hjälp med de grundläggande behoven. En person kan t.ex. på grund av sitt psykiska funktionshinder vara helt ur stånd att själv klara sin hygien eller få i sig mat. Den i propositionen föreslagna lydelsen av 9 a § första stycket LSS skulle utformas i enlighet med det anförda. Mot denna bakgrund infördes det femte grundläggande behovet, dvs. ”annan hjälp som förut- sätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Sedan de grundläggande behoven definierats i LSS har Reger- ingsrätten uttalat följande om praxis när det gäller det ”femte” grundläggande behovet (RÅ 2003 ref. 33). När hjälpbehovet avsett enbart åtgärder för att aktivera och motivera den funktions- hindrade har hjälpen enligt rättspraxis inte ansetts avse de grund- läggande behoven.&lt;A href="#page_438"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Så har däremot ansetts vara fallet när den funktionshindrade i huvudsak på grund av sitt psykiska tillstånd krävt sådan ”aktiv tillsyn” som närmast haft karaktären av övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft8"&gt;Försäkringskassan anför följande om den ”femte” grund- läggande behovet.&lt;A href="#page_438"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vissa svårt funktionshindrade personer, fram- för allt barn och ungdomar, med medicinska skäl som shunt, epilepsi och astma kan vara beroende av någon som har ingående kunskaper om personen med funktionshindret och som kan till- godose behovet av annan hjälp i form av omvårdnad vid andnings- svårigheter, anfall etc. Det ska vara ett personlig utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie visar att andelen nybeviljade ärenden där grundläggande behov innehåller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap har ökat. I &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; studie av beslut från åren &lt;NOBR&gt;2005–2006&lt;/NOBR&gt; var denna andel 19 procent. Detta ska jämföras med Riksförsäkringsverkets studie &lt;SPAN class="ft9"&gt;Resurser för att leva som andra &lt;/SPAN&gt;från 2001. I studien av beslut från åren &lt;NOBR&gt;1999–2000&lt;/NOBR&gt; var motsvarande andel 11 procent. Enligt aktstudien avsåg detta grundläggande behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Jfr RÅ 1997 ref. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Försäkringskassans vägledning 2003:6, version 1, s. 61f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377439x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;tillsyn eller bevakning (65 procent av ärendena). Därefter kommer de behov som finns i gränssnittet mot sjukvården (56 procent av ärendena). Aktivering ingick (43 procent av ärendena), trots att praxis egentligen inte medger detta. Något fler män än kvinnor beviljades tid för behov som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade. Knappt hälften hör till personkrets 1 och ungefär 40 procent hör till personkrets 3. Drygt hälften av personerna är 20 år eller yngre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Inom tillämpningen har övervakning eller skyddsåtgärder benämnts som ”aktiv tillsyn”. Och i olika rättsliga avgöranden har just ”aktiv tillsyn” kommit att bl.a. omfatta just behov av stöd till följd av fara för sig själv och andra.&lt;A href="#page_439"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kommittén har i sitt arbete med utredningen mött flera exempel på personlig assistans som i själva verket utförs under institutionsliknande former. Det kan handla om inlåsning och fasthållning, dvs. om tvångs- och begräns- ningsåtgärder som vidtas utan lagstöd eller myndighetstillsyn. Om assistansen i dessa fall utformas så att den stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv kan ifrågasättas. Vi har även mött exempel på att barn med nu beskrivna stödbehov bor ensamma tillsammans med personliga assistenter. Sådana lösningar är knappast i överensstämmelse med lagens mål om att de som har insatser ska kunna leva som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft8"&gt;Förekomsten av skyddsåtgärder inom personlig assistans har inte uppmärksammats, trots insatsens starka betoning av själv- bestämmande. Det hänger troligen samman med att innehållet i den aktiva tillsynen inte särskilt specificeras i Försäkringssans beslut. Insatsens innehåll är ju något som senare bestäms av brukaren, eller dennes ställföreträdare, tillsammans med utföraren, som ofta är en privat aktör. Formellt sett handlar det ju om ett privat tjänsteköp som myndigheter i mycket ringa omfattning kan påverka eller ha synpunkter på. Som framgår av avsnitt 4.2 har behovet av rättssäkerhet i samband med skyddsåtgärder däremot uppmärk- sammats när det gäller stöd till dementa. En särskild utredare har föreslagit att det i vissa fall ska vara möjligt att fatta individuella &lt;NOBR&gt;LSS-beslut&lt;/NOBR&gt; om så kallade ”tvångsåtgärder” för att förhindra att personer utsätter främst sig själva, och ibland även andra, för uppenbar risk för allvarlig skada.&lt;A href="#page_439"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredarens förslag omfattar inte personer med nedsatt beslutsförmåga till följd av utvecklings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1222 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;RÅ 1997 ref. 23 I och RÅ 2007 not 97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;SOU 2006:110. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Regler för skydd och säkerhet inom demensvården&lt;/SPAN&gt;. Betänkande av Utred- ningen av skyddsåtgärder inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft14"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;störning eller förvärvad hjärnskada. Utredaren påtalar dock att det finns behov av lagregler som omfattar alla grupper med nedsatt beslutsförmåga inom sjukvård och socialtjänst, som så långt som möjligt är neutrala till funktionshinder, diagnos, huvudman, lagområde och driftsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Andra personliga behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Lagstiftaren har inte definierat eller preciserat det som nu kallas ”andra personliga behov” och som ska kunna berättiga till personlig assistans. Begreppet tolkas och tillämpas också med betydande variationer inom Försäkringskassan. Med tanke på den personliga assistans som i dag utförs kan de andra personliga behoven delas in i två huvudgrupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Behov som föreligger under i princip hela dygnet. Det handlar om behov som behöver tillgodoses för att barn och ungdomar med grundläggande behov ska kunna växa upp i föräldrahemmet och för att vuxna personer med grundläggande behov ska kunna klara ett eget boende. (I båda dessa fall kan assistansen under dygnet minska genom avdrag för annan huvudmans ansvar, t.ex. i barnomsorg, skola och daglig verksamhet. I det första fallet kan assistansen under dygnet även minskas genom avdrag för normalt föräldraansvar.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Behov som föreligger under begränsade delar av dygnet. Det gäller behov som behöver tillgodoses för att personer med grundläggande behov ska kunna t.ex. studera, arbeta eller ta del av regelbunden träning samt andra personliga behov för att personer med grundläggande behov ska kunna t.ex. göra inköp, fullgöra medborgerliga uppgifter och ha en aktiv fritid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Den första gruppen behandlas knappast alls i lagens förarbeten. Handikapputredningen föreslog att personlig assistans inte skulle beviljas under dygnsvila. Regeringen såg dock i sin prop. 1992/93:159 ingen anledning att på det sättet begränsa rätten till personlig assistans. Det ledde i praktiken till att den personliga assistansen kom att få en helt annan omfattning och betydelse som alternativ till boende. Handikapputredningen föreslog inte heller rätt till personlig assistans för barn och ungdomar under 16 års ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft14"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377441x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Den andra gruppen av behov exemplifieras i lagens förarbeten, men definieras och avgränsas inte på något tydligt sätt. Bland annat nämns den enskildes möjligheter att studera samt att få och behålla ett arbete som viktiga motiv till införandet av rätten till personlig assistans. I praktiken är det relativt ovanligt att personlig assistans beviljas för just studier eller arbete. Det är betydligt vanligare att assistanstimmar beviljas för dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter. Det handlar alltså om aktiviteter som inte avgränsas av samma tydliga start- och slutpunkter som studier eller arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Dygnsvila&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I regeringens prop. 1992/93:159 inkluderas personlig assistans under dygnsvila i rätten till assistans. Motiveringen till detta är att assistansersättning måste kunna lämnas även under dygnsvila, om den hjälp som behövs är av mycket privat karaktär och därför bör ges av en person som den enskilde valt och har förtroende för. På denna punkt avvek regeringen från Handikapputredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie av assistansersättning har 17 procent av brukarna aktiv assistans under natten, 8 procent har aktiv assistans och jour&lt;A href="#page_441"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, 3 procent har aktiv assistans i kombi- nation med annan lösning&lt;A href="#page_441"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, och 13 procent har beviljats jourtid. Beviljandet av assistansersättning har här inget att göra med hur behovet tillgodoses i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Närmare en fjärdedel av mottagarna av assistansersättning får sina behov under dygnsvila tillgodosedda på annat sätt än med assistansersättning. I den gruppen nämndes lösningar såsom hemtjänst, larm, nattpatrull, makars ansvar för varandra eller föräldraansvar. I flera ärenden framkom att handikappersättning och vårdbidrag täcker behov under dygnsvila. Assistansersättning är med andra ord inte det enda sättet att tillgodose behov i samband med dygnsvila. I kommitténs enkätundersökning bland personliga assistenter framgår att assistenterna använder sin arbetstid under natten till att vara till hands i fall att det upp- kommer behov av direkta stöd- och serviceinsatser i betydligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Jour innebär att assistansersättning utbetalas för var fjärde timme i samband med dygnsvila.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;T.ex. makeansvar, föräldraansvar, larm, nattpatrull, hemtjänst m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377442x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;större utsträckning än under dagtid då arbetstiden används till mer aktiva insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;Tabellen nedan innehåller en skattning av antalet timmar med LASS som beviljas i samband med dygnsvila. Skattningen baseras delvis på Försäkringskassans Vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft96"&gt;Tabell 6.2 Behov i samband med dygnsvila som helt eller delvis täcks av assistansersättning samt skattat antal timmar med assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td469"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft155"&gt;Andel av mottagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft155"&gt;Uppskattat antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td469"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft122"&gt;med LASS under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft184"&gt;tim/natt med LASS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td469"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft122"&gt;dygnsvila&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td470"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td398"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td316"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td469"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Aktiv assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;17%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td135"&gt;&lt;P class="p1226 ft154"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td469"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Aktiv assistans och jour&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td91"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p1226 ft154"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td469"&gt;&lt;P class="p333 ft115"&gt;Aktiv assistans i kombination med annat stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p1226 ft154"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td470"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Jour (LASS för en timme av fyra)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td398"&gt;&lt;P class="p865 ft154"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td316"&gt;&lt;P class="p1226 ft154"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1064 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; studie av Försäkringskassans beslut, se bilaga 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft46"&gt;Ingen minimigräns för behoven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Varken i författning eller förarbeten finns det i tid angiven något minsta stödbehov för rätt till personlig assistans, vare sig det gäller grundläggande eller andra personliga behov. Däremot har omfatt- ningen av hjälpen med de grundläggande behoven varit avgörandet för huvudmannaskapet. Kommunen har varit huvudman i de fall det handlar om ett lägre stödbehov och staten i övrigt. Ett förstatligande medför ett ställningstagande om det ska föreligga en fortsatt rätt till personlig assistans för de personer med ett lägre stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;I beskrivningen av personkrets tre finns det dock en begräns- ning genom att tillhörigheten bestäms bl.a. av funktionshindret storlek och att de förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen (1 § p. 3 LSS och 1 § första stycket LASS).&lt;A href="#page_442"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När det gäller bestämmelsen med definitionen av de grundläggande behoven är emellertid den angivna begränsningen inte kopplad till stödbehovet utan till att funktionshindret ska vara stort och varaktigt (9 a § första stycket LSS och 3 § första stycket LASS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Jfr RÅ 1999 ref. 54 i vilket en person med synskada inte bedömdes ha betydande svårigheter i den dagliga livsföringen till följd av sitt funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377443x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Även om lagstiftaren inte satt en nedre gräns för rätten till personlig assistans har frågan varit föremål för individuell prövning av domstol. Det har t.ex. handlat om ett hjälpbehov på strax under eller lite drygt en timme per dag.&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I något fall har den enskilde bedömts ha tillräckligt med hjälpbehov medan detta i några andra ansetts vara för obetydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft8"&gt;När det gäller andra personliga behov finns heller ingen i tid angiven begränsning för rätten till personlig assistans. Assistansen i denna del bedöms istället med utgångspunkt från den enskildes stödbehov i förhållande till målen för LSS och LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Vid jämförelsen av personlig assistans enligt LSS och LASS finns det också anledning att lyfta fram att det finns vissa skillnader som i någon mening gör att det inte rör sig om samma insats. Det handlar bl.a. om att det inte finns någon schablon för personlig assistans enligt LSS.&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Självbestämmandet över insatsen i den formen får därmed i viss mån anses vara nedsatt då kommunen har möjlighet att anpassa ersättningen till den enskilde utifrån faktiska kostnader och lokala riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Andra typer av behov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft46"&gt;Dubbel assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Dubbel assistans är personlig assistans som utförs av flera assistenter samtidigt. Behovet kan uppstå tillfälligt vid t.ex. lyft, eller vara mer regelbundet återkommande alternativt stadigvarande, som då det handlar om tillsyn. I LSS och LASS finns inte rätten till dubbel assistans beskriven. Detta har heller inte behandlats i de ursprungliga förarbetena (prop. 199/93:159). Däremot konsta- terade Socialstyrelsen tidigt att ett sådant stödbehov kan finnas och lyfte särskilt fram några omständigheter som exempel, lyft och rörelseträning.&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även Riksförsäkringsverket och nu Försäkrings- kassan har beskrivit dubbel assistans.&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I det första fallet handlar det om personlig assistans generellt och i det andra enligt LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Enligt sekretariatets beräkningar har antalet timmar beviljade för dubbel assistans ökat kraftigt de senaste åren. En beräkning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Se bl.a. Kammarrätten i Jönköping målnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2621-2006&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;905-2007&lt;/NOBR&gt; samt Kammarrätten i Sundsvall, målnr &lt;NOBR&gt;287-2005.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Jfr bl.a. RÅ 2005 ref. 85 och RÅ 2005 ref. 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Socialstyrelsens allmänna råd 1994:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Försäkringskassans vägledning 2003:6, version 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377444x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;antalet timmar som överstiger 24 timmar per dygn visar att antalet beviljade timmar för dubbel assistans ökat från ungefär 40 000 (år 2003) till 75 000 (år 2007).&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sammanlagt beräknas dessa timmar nu uppgå till nästan 5 procent av det totala antalet beviljade assistanstimmar. Till detta kommer dubbel assistans som utförs genom att beviljade timmar för tid upp till ett dygn fördelas så att assistansen under en viss del av denna tid utförs av två personliga assistenter samtidigt. I dessa fall behöver det inte framgå av Försäkringskassans beslut att det förekommer dubbel assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Enligt den aktstudie som Försäkringskassan gjort på uppdrag av &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; är de vanligaste anledningarna till dubbel assistans behov av hjälp vid förflyttning, lyft, hygien samt av- och påklädning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft96"&gt;Tabell 6.3 Andel av nybeviljanden år &lt;NOBR&gt;2005–2006&lt;/NOBR&gt; i procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td471"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;Typ av behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td302"&gt;&lt;P class="p541 ft155"&gt;Andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td472"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td473"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td471"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Förflyttning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td302"&gt;&lt;P class="p613 ft154"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td471"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Lyft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td302"&gt;&lt;P class="p613 ft154"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td471"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Hygien, av- och påklädning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td302"&gt;&lt;P class="p613 ft154"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td471"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Träning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td302"&gt;&lt;P class="p613 ft154"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td471"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td302"&gt;&lt;P class="p613 ft154"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td471"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;Totalt med dubbel assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td302"&gt;&lt;P class="p614 ft155"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td472"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td473"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1064 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; studie av Försäkringskassans beslut, se bilaga 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft29"&gt;Vid kontakter med Försäkringskassan på länsnivå har det påpekats att det saknas en entydig modell för bedömningen av behovet av dubbel assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft46"&gt;Förhöjd ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;När handikappreformen trädde i kraft år 1994 skulle ersättningen för personlig assistans enligt LASS motsvara kostnaderna för utförd assistans. Riksförsäkringsverket fastställde det maximala ersättningsbeloppet per timme för första året till 176 kr och för år 1995 till 180 kr. Verket konstaterade att ersättningen är lägst för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Eftersom även personer som har assistans mindre än 24 timmar per dygn kan ha dubbel assistans innebär siffrorna en underskattning av antalet timmar för dubbel assistans. Troligtvis ger siffrorna ändå en god bild av utvecklingen över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377445x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;de som själva var arbetsgivare åt sina assistenter och högst till de som anlitar kooperativ. De som anlitar kommunerna hade något högre ersättning än de som var egna arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Riksdagen införde fr.o.m. den 1 september 1997 en schablon för den statliga assistansersättningen . Om det föreligger särskilda skäl kan försäkringskassan efter ansökan medge att schablonen får överskridas med de godkända faktiska kostnaderna – dock högst 12 procent (prop. 1996/97:150). Schablonen sattes till 164 kr och räknas upp varje år. Det är regeringen som fastställer schablonen. Högsta beloppet med vilket timersättning kunde lämnas innan lagändringen för år 1997 uppgick till 183 kr. (Ändringen beräk- nades minska kostnaderna för det statliga assistansersättningen med 60 miljoner kr år 1997.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Enligt dittills gällande regler var assistansersättningen alltså avsedd att täcka de verkliga kostnaderna som den enskilde hade för sin assistans, dvs. lönekostnader samt kostnader för administration m.m. I de senare ingick t.ex. kostnader för bokföring och revision, lokaler, utbildning, rekrytering och omkostnader för assistenter. Inom ramen för det fastställda beloppet får den assistans- berättigade själv avgöra hur stor del av beloppet som ska användas till lön och andra anställningskostnader och hur mycket som ska användas till administration och andra kringkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Av förarbetena framgår bl.a. följande (prop. 1996/97:150, jfr med 1996/97:FiU20). Om den ersättningsberättigade är i behov av en särskild kvalificerad assistent, assistenter som behöver särskild utbildning eller dylikt kan det undantagsvis förekomma att den fastställda ersättningsnivån är otillräcklig. Prövningen av rätten till den högre ersättningen ska ske individuellt med beaktande av de särskilda behov som den enskilde kan ha och de särskilda kostnader som detta kan medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Försäkringskassan har beskrivit att behov av särskilt utbildad personal, arbetsledning och &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; kan utgöra skäl för att beviljas assistansersättning med förhöjt timbelopp.&lt;A href="#page_445"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den som beviljas assistansersättning med förhöjt timbelopp måste redovisa hur hela ersättningen använts (7 § LASS- förordningen). Detta kan ha haft en återhållande effekt. Assistansanordnare har, i kontakter med &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén,&lt;/NOBR&gt; uppgett att de av administrativa skäl inte anser det som angeläget att deras uppdragsgivare ansöker om förhöjd ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassans vägledning 2003:6, version 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377446x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Personlig assistans under sjukhusvistelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;När LSS och LASS trädde i kraft år 1994 lämnades assistans- ersättning inte för tid då den enskilde vistas på sjukhus (4 § LASS i dess ursprungliga lydelse). Enligt en lagändring som trädde ikraft den 1 juli 1996 kan assistansersättning, om särskilda skäl föreligger, lämnas även för tid då den funktionshindrade vårdas för kortare tid på sjukhus (hittills gällande 4 § andra stycket LASS). Det kan enligt förarbetena gälla t.ex. vid akut intagning på sjukhus i de fall där karaktären av funktionshindret gör det särskilt angeläget att den personliga assistenten finns till hands. Avsikten är emellertid inte att personlig assistans ska ersätta den omvårdnad sjukhus- huvudmannen är skyldig att ge.&lt;A href="#page_446"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I Riksförsäkringsverkets allmänna råd om assistansersättning till 4 § andra stycket LASS (RAR 2002:6), som är internt bindande för Försäkringskassan, anges att som kortare tid för vård på sjukhus bör räknas en tid på högst fyra veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Arbetsgruppen Rekrytering av personlig assistans har i en rapport beskrivit olika åtgärder för att underlätta rekrytering av personliga assistenter (Ds 2001:72). I rapporten konstateras bl.a. att regeln om assistansersättning för tid då den ersättnings- berättigade vistas på sjukhus har skapat otrygghet för såväl assistansberättigade som assistenter. För assistenternas del handlar det om att de med mycket kort varsel kan förlora sin anställning om den assistansberättigade måste läggas in på sjukhus. Mot bl.a. den bakgrunden föreslog arbetsgruppen att assistansersättningen ska kunna utges under maximalt tre månaders vistelse på institution. I remissomgången var centrala myndigheter, intresse- och brukarorganisationer positiva till förslaget. Riksförsäkrings- verket föreslog t.o.m. en förlängning av tidsperioden till sex månader. Någon kommun menade att förslaget underlättar finansi- eringen för kommunerna medan en annan att kostnaderna för kommunerna kan öka för såväl assistans som administration och att konsekvenserna av förslaget bör utredas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; utredningsarbete har frågan om assistans under sjukhusvistelse åter lyfts fram. Enskilda personer och organisationer har pekat på problem med de nuvarande reglerna, framför allt utifrån den assistansberättigades situation inför sjukhusvistelser, men också när det gäller dennes möjligheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1995/96:146. Jfr prop. 1992/93:159, s. 67.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377447x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1231 ft8"&gt;att behålla sina personliga assistenter.&lt;A href="#page_447"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Reglerna är också en källa till oro för personliga assistenter. Kontakter med Försäkrings- kassan förstärker detta intryck. Administrativt förefaller det dess- utom vara komplicerat att tillämpa regelverket. Om sjukhus- vistelsen överhuvudtaget blir känd för Försäkringskassan så blir det ofta aktuellt i ett sent skede, när det är svårt och omständligt att reda ut vad som hänt och vilket återkrav som bör ställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I en skrivelse till &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; hänvisar Försäkringskassan till Riksförsäkringsverkets tidigare förslag om att assistansersättning bör få lämnas för högst sex månader då den ersättningsberättigade vårdas på sjukhus.&lt;A href="#page_447"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Försäkringskassan konstaterar att en sådan förändring skulle leda till att reglerna blev mer lika de begräns- ningar som gäller vid sjukhusvistelse för den som har handikapp- ersättning eller vårdbidrag. Förändringen skulle bidra till att underlätta planeringen för alla inblandade parter och att den oro som många ersättningsberättigade känner inför befarade avbrott i assistansens kontinuitet skulle minska med förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen uppgick den genomsnittliga vårdtiden år 2006 inom sluten vård till sex dagar, samma som året innan.&lt;A href="#page_447"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Likaså var medelvårdtiden oförändrad för den specialiserade somatiska vården (5,1 dagar) och inom denna också för medicinsk korttidsvård (5,2 dagar) och kirurgisk korttidsvård (4,1 dagar). Däremot upp- visade den geriatriska vården en svag ökning från 16,3 dagar år 2005 till 16,5 dagar år 2006. Slutenvård är vård där patienten är boende på en sjukvårdsinrättning. Sjukhus bedriver huvudsakligen sluten vård medan t.ex. en vårdcentral bedriver öppen vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;Tillfällig utökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Personlig assistans beviljas för stadigvarande assistansbehov. Av de ursprungliga förarbetena framgår att om behov tillfälligt uppstår av en utökning av assistansinsatser, t.ex. för att en person behöver särskild hjälp under en semesterresa, bör behovet av utökad assistans prövas av kommunen inom ramen för LSS.&lt;A href="#page_447"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det sker i dag inom det s.k. kommunala basansvaret. Mot bakgrund av vårt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Se t.ex. till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; inkommen skrivelser dnr S2004:06/2008/15 och S2004:06/2008/40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; inkommen skrivelse dnr S2004:06/2008/39.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2007). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Patienter i sluten vård 2006&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 1992/93:159, s. 70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377448x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;förslag om ändrat huvudmannaskap för personliga assistans behöver regleringen för tillfälligt utökad personlig assistans se över. Kommittén föreslår, som framgår av avsnitt 6.2, att det bör vara en del av statens ansvar för personlig assistans att tillgodose enskildas behov att tillfälligt utökad personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Andras ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Huvudregeln i LASS är att assistansersättning inte ska lämnas för tid i förskola, skola eller daglig verksamhet (4 §).&lt;A href="#page_448"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Avsikten är inte att personliga assistenter ska ersätta ordinarie personal. Assistans- ersättning kan dock lämnas för tid i dessa verksamheter om det finns &lt;SPAN class="ft9"&gt;särskilda &lt;/SPAN&gt;skäl.&lt;A href="#page_448"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Särskilda skäl utgörs bland annat av svårig- heter för den assistansberättigade att kommunicera med andra än sin eller sina personliga assistenter på grund av funktionshindret. Det kan också anses föreligga särskilda skäl om hälsotillståndet hos personen ifråga är sådant att det är viktigt att den personliga assistenten finns till hands. Regeln infördes den 1 juli 1996 och fick enligt Riksförsäkringsverkets uppföljning ett genomslag i För- säkringskassans bedömningar. Andelen personer som fick assistansersättning i skola, barnomsorg eller daglig verksamhet halverades efter regeländringen.&lt;A href="#page_448"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Av &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie (bilaga 17) framgår att 17 procent av barn och ungdomar i åldrarna 7 till 19 år har beviljats assistansersättning för tid i skolan. Cirka 8 procent av barnen upp till 12 år har beviljats assistansersättning för tid i barnomsorg. Ungefär 18 procent av de vuxna i personkrets 1 och 2 har beviljats assistansersättning i samband med daglig verksamhet.&lt;A href="#page_448"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se t.ex. prop. 1992/93:159, s. 67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Se t.ex. prop. 1992/93:159 och Socialutskottets betänkande 1995/96:SoU15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Riksförsäkringsverket (2001). Resurser för att leva som andra – en analys av kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen. RFV Analyserar 2001:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Andelen med assistansersättning bland personer som enligt beslutet deltar i daglig verksamhet är troligtvis högre men tyvärr är underlaget för begränsat för att det ska gå att ta fram säkra siffror om detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377449x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Behovsbedömning i praktiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Skillnader i behovsbedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det finns väsentliga variationer i de behov som bedöms ligga till grund för rätt till assistansersättning. Skillnader finns på länsnivå inom Försäkringskassan och har även gått att se mellan de tidigare lokalkontoren. I vissa delar etablerades skillnaderna redan i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och har sedan bestått, i andra delar har de utvecklats efter hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Försäkringskassan har i en redovisning till regeringen visat på att skillnaderna inte ensamt kan förklaras av enskildas behov och individuella bedömningar. För utredarna finns det ett spelrum för lokala riktlinjer, det skapas en lokal normbildning inom Försäkr- ingskassan. Mot den bakgrunden har regeringen givit Social- styrelsen i uppdrag att utveckla en behovsbedömningsmodell som ska ligga till grund för Försäkringskassans beslut om rätten till personlig assistans. Socialstyrelsen ska vidare utarbeta riktlinjer för hur rätten till personlig assistans ska bedömas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2011.&lt;A href="#page_449"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Vi har studerat behovsbedömningen hos de dåvarande läns- kontor inom Försäkringskassan som år 2006 hade högst respektive lägst antal beviljade timmar i genomsnitt. Ett intryck är att gränsen mellan personlig assistans och andra aktörers ansvar tolkas och tillämpas olika restriktivt. Ett annat intryck är att behov i samband med dygnsvila beviljas i olika utsträckning i olika län. De observerade variationerna beror inte på att något län tillämpar lagen felaktigt, utan de olika bedömningarna ryms inom lagens regelverk. Det handlar snarare om otydligheter i lagen och dess förarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Den viktigaste iakttagelsen är dock att det tycks finnas olika modeller för att beräkna och bedöma assistansbehov inom Försäkringskassan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Modell A&lt;/SPAN&gt;. Grundläggande behov bedöms och beräknas i detalj för att säkerställa att den sökande motsvarar lagens krav. Därefter bedöms och beräknas andra personliga behov på i princip samma detaljerade sätt, vilket t.ex. kan handla om bassängträning en timme i veckan, städning en och en halv timme per vecka och promenader tre timmar per vecka. Nya behov inkluderas i timmarna genom ytterligare detaljberäkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 2007/08:61 &lt;/SPAN&gt;Kostnader för personlig assistans&lt;SPAN class="ft65"&gt;, s. 15ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Gränsen gentemot andra aktörers ansvar iakttas noga. Besluten blir med detta arbetssätt ofta detaljerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Modell B&lt;/SPAN&gt;. Grundläggande behov bedöms och beräknas i detalj för att säkerställa att den sökande motsvarar lagens krav. Därefter bedöms och beräknas andra personliga behov mer övergripande utifrån en översiktlig beskrivning av den sökandes möjligheter att klara sig själv. En beskrivning av dagliga aktivi- teter ingår i underlaget, men besluten handlar ofta om att assist- anstimmar beviljas i större intervall, t.ex. kl. &lt;NOBR&gt;08.00–20.00,&lt;/NOBR&gt; kl. &lt;NOBR&gt;07.00–21.00&lt;/NOBR&gt; eller kl. &lt;NOBR&gt;09.00–19.00.&lt;/NOBR&gt; Tillkommande behov leder till att dessa intervall ökar och täcker allt större del av dygnet med enkel eller dubbel assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Modell A tillämpas i några av de län som har ett relativt lågt antal assistanstimmar per person och vecka medan modell B tillämpas i några av de län som har ett relativt högt antal assistanstimmar per person och vecka. Modellerna kan dock kombineras. I ett län med ett relativt lågt antal assistanstimmar per person och vecka används modell B när det gäller sökanden med behov av assistans dygnet runt eller all vaken tid medan modell A används när det handlar om behov som understiger detta. Vidare hänger tillämpningen av modell A samman med att några eller flera timmars personlig assistans under dygnsvila ofta räknas som jourtid (och enbart ersätts med en fjärdedel av det schabloniserade timbeloppet). På motsvarande sätt hänger tillämpningen av modell B samman med att jourtid är mindre vanligt och att assistansen ersätts fullt ut under hela dygnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Skillnader mellan modell A och B kan delvis förklara de olika mönster som framträder om man ser till hur många assistansberättigade som varje vecka får assistansersättning motsvarande dagliga insatser i intervall om jämna timmar, t.ex. 6, 12, 16 och 24 timmar per dygn. I ett par län med höga genom- snittliga timantal utbetalas stora delar av assistansersättningen i belopp som motsvarar sådana block av tid per dygn. I t.ex. Stockholms län får påfallande många assistansberättigade utbetal- ningar som motsvarar 24 timmars assistans per dygn utan jourtid. I län med låga genomsnittliga timantal tyder utbetalningarna på tidsmässigt ojämnare insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Tillämpningen av de båda modellerna kan hänga samman med utbudet av andra stödinsatser i olika län och kommuner. Något&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377451x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1045 ft8"&gt;tydligt mönster går dock inte att urskilja. Flera faktorer måste vägas in för en nyanserad bild av detta. Det gäller bl.a. antalet beslut om olika LSS- och &lt;NOBR&gt;SoL-insatser&lt;/NOBR&gt; och andelen personer med olika insatser i förhållande till befolkningen i olika län. Till det kommer lokala förhållanden som gör att olika stödformer har utvecklats på olika sätt och i olika omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft188"&gt;Ett exempel från Försäkringskassans tidigare lokalkontor i Örebro&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft8"&gt;Ett exempel på en särskild lösning för att bedöma och beräkna behov hämtas från Försäkringskassans tidigare lokalkontor i Örebro. Lokalkontoret omfattade Örebro och Lekebergs kom- muner och var ett av sex lokalkontor i Örebro län.&lt;A href="#page_451"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(Med Försäkr- ingskassans nya organisation utreds nu alla assistansersättnings- ärenden i länet vid samma kontor.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft8"&gt;Länskontoret i Örebro hade i början av år 2006 det i genomsnitt näst lägsta antalet assistanstimmar (88,75 timmar per vecka) i landet. Timutvecklingen har dock varit olika för de olika lokal- kontoren under senare år. Lokalkontoret i Örebro hade knappt haft någon ökning av antalet assistanstimmar sedan början av år 2002. Övriga delar av länet hade däremot haft en ökning som i stort sett överensstämde med utvecklingen i hela landet.&lt;A href="#page_451"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft96"&gt;Tabell 6.4 Antal timmar med assistansersättning per vecka&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td474"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p564 ft99"&gt;Januari 2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p594 ft155"&gt;Mars 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p1235 ft99"&gt;Ökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td474"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft167"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td106"&gt;&lt;P class="p1236 ft99"&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td475"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td447"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td476"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td474"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Örebro lokalkontor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;83,72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td74"&gt;&lt;P class="p706 ft154"&gt;84,70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td474"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Övr. Örebro länskontor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;81,68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p706 ft154"&gt;91,88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p1237 ft116"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td474"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Hela Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p688 ft154"&gt;89,70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p706 ft154"&gt;101,82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p1237 ft116"&gt;13,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td475"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td447"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td476"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td474"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1238 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;De övriga lokalkontoren fanns vid denna tid i Hallsberg, Degerfors, Askersund, Karlskoga och Lindesberg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;En markant minskning av antalet assistanstimmar genomfördes åren omkring millennie- skiftet i Jämtlands län. Det är dock svårt att generalisera erfarenheterna från detta arbete, som föranleddes av att timantalet i länet blivit extremt högt till följd av utredningar av assistansbehov som skilde sig från utredningarna i hela övriga landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft14"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Medan assistanstimmarna således knappast alls ökade under flera år vid lokalkontoret i Örebro, utvecklades de där och i det övriga länet ungefär som i landet i stort.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft96"&gt;Tabell 6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td303"&gt;&lt;P class="p376 ft14"&gt;Antal assistansberättigade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td447"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td147"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td477"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td315"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td411"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td20"&gt;&lt;P class="p1240 ft99"&gt;Januari 2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p688 ft184"&gt;Mars 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;P class="p689 ft155"&gt;Ökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p684 ft122"&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr53 td478"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td477"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td315"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td411"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td479"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Örebro lokalkontor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td20"&gt;&lt;P class="p1066 ft154"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p1226 ft154"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p347 ft154"&gt;29,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td479"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Övr. Örebro länskontor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p1066 ft154"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;P class="p1226 ft154"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p347 ft154"&gt;35,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Hela Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p1066 ft154"&gt;10 292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td39"&gt;&lt;P class="p1226 ft154"&gt;13 647&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p347 ft154"&gt;32,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td478"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td477"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td315"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td411"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td479"&gt;&lt;P class="p313 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1230 ft8"&gt;Den dämpade utvecklingen av antalet assistanstimmar vid lokalkontoret i Örebro hade också bidragit till att kostnaderna där inte ökade i samma takt som i övriga länet eller landet som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Utvecklingen vid lokalkontoret i Örebro hänger sannolikt samman med det särskilda arbetssätt som bedrivits där sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Lokalkontoret lät, mot betalning, Örebro kommun utreda personkrets och behov hos de som ansökt om assistans- ersättningen. Handläggarna vid lokalkontoret granskade utred- ningarna och ändrade ibland kommunens förslag till beslut, men genomförde inte själva hembesök hos de sökande eller några egna ingående behovsbedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Samarbetet mellan Försäkringskassa och kommun startade som ett projekt år 1998. Projektet upphörde efter hand, men samarbetet formaliserades genom ett tillsvidareavtal som Örebro kommun och Örebro läns allmänna försäkringskassa ingick i oktober 2000. Den främsta anledningen till att projektet startade var, enligt Örebro kommun, Försäkringskassans långa handläggningstider. Dessa ledde till att kommunen regelmässigt fattade beslut om personlig assistans enligt LSS i avvaktan på försäkringskassans utredning och beslut. Vidare ville kommunen och Försäkringskassan bl.a. undvika dubbelarbete genom parallella utredningar och underlätta för den sökande genom att erbjuda en myndighetskontakt istället för två.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft29"&gt;Utredningarna från Örebro kommun följde till stor del modell A. Grundläggande behov och andra personliga behov som hänger samman med hemmets skötsel eller behandling/träning prövades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;och tidsberäknades mycket noga. Bedömningarna gjordes individuellt. Vissa bedömningar återkom dock ganska regelbundet i utredningarna. Det gäller bl.a. behov av stöd för bäddning. Tiden för fritidsaktiviteter har bedömts friare utifrån den ansökandes uppgifter om intressen. Den beräknas ofta vara t.ex. två eller tre timmar per dag utan närmare precisering när den sökande inte uppgav planerade aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Assistansersättning beviljades inte för tid mellan olika aktiviteter, vilket tydligt framgick av utredningarna. Assistans- ersättning under dygnsvila motiverades ofta särskilt, t.ex. genom en anteckning om att den assistansberättigade inte själv klarar av att larma om hjälp vid behov. En återkommande typ av formulering i utredningarna var denna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft12"&gt;Endast aktiva insatser för att tillgodose ett personligt behov hos [den assistansberättigade] kan ge rätt till assistansersättning. Att ha tillsyn över någon är ej en aktiv åtgärd. Tillsynsbehovet kan således icke berättiga till personlig assistans/assistansersättning. Det är ofrånkom- ligt att det under dagen uppträder stunder då [den assistans- berättigade] faktiskt ej behöver ett aktivt stöd. Sådan tid (även om tillsynsbehov finns) kan icke berättiga till personlig assistans. Föreligger ändå behov av annans närvaro under sådan tid får annat stöd prövas. Kassan finner, att [den assistansberättigade] ej har behov av personlig assistans utan uppehåll. Detta innebär t.ex. att all den tid [den assistansberättigade] är vaken inte utgörs av motsvarande tid för personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft8"&gt;Konsekvensen av detta synsätt kunde bli ett beslut om t.ex. knappt tolv timmars assistans per dag för en person som bedöms behöva stöd under större delen av sin vakna tid samt av och till under natten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft12"&gt;[X är] i behov av personlig assistans under stor del av dygnet (under större delen av vaken tid inkl. behov av hjälp till toalett under natten). Det rör sig här om punktinsatser. Detta gör att det ofrånkomligen infinner sig stunder under dagen då det faktiskt ej föreligger faktiskt aktivt stödbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft12"&gt;Sammantaget beaktar kassan ett behov om i genomsnitt 82,67 timmar per vecka. Detta gör i snitt knappt 12 timmar per dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Utredningarna innehöll i regel &lt;NOBR&gt;ADL-bedömningar&lt;/NOBR&gt; som gjorts av arbetsterapeut och ger en systematisk beskrivning av den sökandes funktionsförmåga i vissa situationer. Vidare iakttogs gränserna mot andra verksamheter noga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft14"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377454x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Kommunen sade upp samarbetet med Försäkringskassans lokalkontor i Örebro från och med den 1 juni 2006. En orsak var att kommunen bedömde att Försäkringskassans möjligheter att utreda och fatta beslut inom rimlig tid förbättrats. Både från Försäkringskassans och kommunens sida uppger man att erfaren- heterna av samarbetet var goda. I regel gjorde kommunen och Försäkringskassan samma bedömningar av antalet timmar för personlig assistans. Antalet ärenden som överklagats till länsrätten var inte anmärkningsvärt stort under de aktuella åren &lt;NOBR&gt;(6-15&lt;/NOBR&gt; åren &lt;NOBR&gt;2000–2005).&lt;/NOBR&gt; Inte heller var andelen ärenden där länsrätten ändrat Försäkringskassans beslut anmärkningsvärt stor &lt;NOBR&gt;(7–25&lt;/NOBR&gt; procent åren &lt;NOBR&gt;2000–2005,&lt;/NOBR&gt; vilket kan jämföras med &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; procent i hela landet under samma period).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;En viktig fråga är om den särskilda lösningen för att bedöma och beräkna assistansbehov vid lokalkontoret i Örebro medförde att någon särskild grupp assistansberättigade trängts undan? Studier av fördelningen på kön, ålder och personkrets tyder inte på det. Fördelningen mellan personer i olika grupper vid lokalkon- toret i Örebro liknade i själva verkat mera riksgenomsnittet när samarbetet med Örebro kommun avslutades än i början av samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;En möjlig konsekvens av arbetssättet vid Försäkringskassans lokalkontor i Örebro är dock att fler personer med omfattande funktionshinder i de berörda kommunerna söker och beviljas bostad med särskild service enligt LSS. Antalet personer med bostadsinsats enligt 9 § 9 LSS ökade mer i Örebro kommun än i övriga länet och landet under de år som lokalkontoret anlitat just denna kommun för att utreda behovet av personlig assistans. Örebro kommun uppger dock att ökningen mera beror på att uppdämda behov av bostadsinsatser nu tillgodosetts. Andra faktorer, som en stor inflyttning från omgivande kommuner, kan också ha bidragit. (I Lekebergs kommun, som också ingår i lokalkontorets område, minskade antalet personer med insats enligt 9 § 9.&lt;A href="#page_454"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;En annan konsekvens skulle kunna vara ökade kommunala insatser i form av hemtjänst enligt SoL och ledsagarservice enligt LSS. Den officiella statistiken ger en del belägg för detta, även om sambandet inte är självklart. Men det går också att hitta exempel på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen har inte varit likartad för boende för barn enligt LSS. I juni 2000 hade 14 barn sådant boende i Örebro kommun medan 16 barn hade det i övriga Örebro län. I oktober 2005 var motsvarande siffror 11 respektive 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;kommuner som har många beslut om hemtjänst och ledsagarservice och dessutom många &lt;NOBR&gt;LASS-berättigade&lt;/NOBR&gt; med ett högt genom- snittligt antal assistanstimmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft46"&gt;Behov av åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Det är av yttersta vikt för samhället och den enskilde att behovet av personlig assistans utreds och bedöms efter lagstiftarens inten- tioner och riktlinjer, med beaktande av medborgarnas rättigheter. Lagar, förordningar och förarbeten är varken heltäckande eller tydliga när det gäller hur behovet av personlig assistans ska bedömas. Vid en översyn av regelverket är det därför en nyckel- fråga om - och hur - det kan utformas för att bilda en stabil grund för beslut om personlig assistans och ge förutsättningar för en rättssäker tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Eftersom antalet assistanstimmar snabbt har ökat sedan år 1994 har frågan också en avgörande betydelse för kostnadsutvecklingen inom området. Det är därför viktigt att tydliggöra vilka behov som kan och bör tillgodoses med personlig assistans så att det utvecklas fullgoda alternativ för de övriga behoven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Vi bedömer att det finns starka skäl att se över och i vissa fall ytterligare precisera kraven på de behov som ska ge rätt till personlig assistans och stärka förutsättningarna för en förutsägbar behovsbedömning. Marken för sådana förändringar är i viss mån också väl förberedd. Försäkringskassan är numera en samlad myndighet, med goda förutsättningar att implementera enhetliga arbetsformer i alla delar av landet, liksom att följa upp och ana- lysera effekterna av förändringar. Regeringen har dessutom nyligen givit Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att till år 2011 ta fram en enhetlig modell för att bedöma behov av pers- onlig assistans. Med vårt förslag om ett samlat statligt huvud- mannaskap för personlig assistans förstärks förutsättningarna för tydlighet och enhetlighet vid beslut om personlig assistans ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;Behovsbedömningen ska även i fortsättningen avse en ”typsituation”, dvs. en representativ del av den enskildes dagliga liv under den tidsperiod som ett beslut om personlig assistans avser. Det kan handla om t.ex. en eller flera veckor, i följd eller med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft14"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377456x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;mellanliggande perioder av annat stöd, enligt vad Försäkrings- kassan beskriver i sin Vägledning om assistansersättning.&lt;A href="#page_456"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Situa- tionen måste så långt möjligt kunna beskrivas av den enskilde i förväg och utredas och beräknas på ett systematiskt och för hela landet enhetligt sätt av Försäkringskassan. Beskrivningen ska omfatta situationer där den enskilde behöver hjälp för att personligen utföra vissa aktiviteter. Det handlar om två typer av behov: dels de grundläggande behov som anges i LSS och som ligger till grund för rätten till personlig assistans, dels vissa andra hjälpbehov (se nedan om en enhetlig metod för att utreda alla behov av personlig assistans).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Beviljad personlig assistans ska inte heller i fortsättningen behöva användas i enlighet med den bedömda typsituationen. Dels bör behovsbedömningen ha ett utrymme för variation och flexibili- tet, dels ska den beräkning som ligger till grund för beslut om personlig assistans inte uppfattas som ett schema för utförandet av insatsen. Förändringar som påverkar den bedömda typsituationen ska dock anmälas till Försäkringskassan, som utreder om förändr- ingarna påverkar beslutet om personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Till de behov som ingår i ”typsituationen” kommer behov i samband med t.ex. semesterresor som kan kräva fler assistans- timmar. För detta finns det redan ett utrymme i regelverket genom de tillfälliga utökningar som hittills har varit ett kommunalt ansvar. Som framgått föreslår vi att staten ska vara huvudman också för denna del av den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Ett gott bemötande av den enskilde är givetvis av stor vikt vid behovsbedömningen. Inom det området finns det skäl att bedriva ett ständigt förbättringsarbete inom berörda myndigheter. Ändrade regler och nya metoder måste hanteras med respekt för den enskilde. Samtidigt kan tydligare regelverk och enhetlig metodik underlätta kontakterna mellan medborgare och myndigheter och bidra till att beslut om personlig assistans i högre grad blir rätt från början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassans vägledning 2003:6, version 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1245 ft46"&gt;Inför ett golv för rätten till personlig assistans på minst tjugo timmars grundläggande per vecka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft29"&gt;Vi föreslår att rätten till personlig assistans begränsas så att de grundläggande behov måste överstiga en viss nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Genom förslaget ökar tydligheten om vilka krav som gäller för de assistansberättigade. Olika gränser har i dag kommit att gälla lokalt och i domstolar. För assistansanordnare kan ett golv leda till bättre möjligheter att utföra personlig assistans. Det finns svårig- heter med att anordna en personlig assistans som uppgår till exempelvis tio timmar per vecka. Men vi ser också ett golv för rätten till personlig assistans som en rimlig åtgärd för att ytterligare markera den personliga assistansens inriktning på de mest omfattande stöd- och servicebehoven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Vi har övervägt olika alternativa minimigränser för rätten till personlig assistans. Det mest näraliggande alternativet är att den enskilde ska ha mer än 20 timmars grundläggande behov igenom- snitt per vecka. Den gränsen har ända sedan år 1994 varit bestämmande för om den personliga assistansen ska beviljas enligt LSS eller LASS. Försäkringskassan har utarbetat normer och modeller som lett till en relativt enhetlig bedömning av denna gräns i hela landet. En viss rättspraxis har också utvecklats som underlag för bedömningar av tjugotimmarsgränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Den grupp som nu har personlig assistans enbart enligt LSS bör till stor del kunna få del av en ny stöd- och serviceinsats som vi föreslår i avsnitt 7.4 och som betecknas personlig service med boendestöd. För många personer i gruppen behöver detta inte innebära någon avgörande förändring, men stödet kan bli något mindre omfattande och uppdelat på fler stödformer än om det utförs som personlig assistans. Det senare gäller särskilt den rela- tivt lilla grupp som har ett mycket stort antal assistanstimmar enbart enligt LSS. Den nya insatsen föreslås få ett tak på 40 timmar per vecka. Omkring 300 personer har i dag personlig assistans enbart enligt LSS i större omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft9"&gt;Ekonomiska effekter av förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;En gräns vid mer än 20 timmars grundläggande behov i veckan för rätt till personlig assistans innebär ingen dämpning i förhållande till dagens kostnader för personlig assistans. Däremot bidrar en sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377458x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;gräns till att göra ett samlat statligt huvudmannaskap mer förutse- bart och stabilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;För kommunerna innebär gränsen heller inga omedelbara effekter. Inget tyder i dag på att gruppen med personlig assistans enbart enligt LSS ökar och att förslaget därför skulle leda till någon ny eller förstärkt kostnadsförskjutning mellan staten och kom- munerna. Det saknas dock uppgifter om hur antalet timmar med personlig assistans enbart enligt LSS utvecklats över tid. Den officiella statistiken över antalet personer med sådan assistans är vansklig att tolka till följd av att insamlingsmetoderna ändrats genom åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft46"&gt;Kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vi föreslår att det grundläggande behovet som hittills har benämnts som hjälp att kommunicera med andra i fortsättningen ska kallas &lt;SPAN class="ft9"&gt;hjälp att kommunicera med annan person&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Det motsvarar bättre den praktiska innebörden och den praxis som uppstått kring stödbehovet. I detta innefattas att det för att tillgodose den enskildes stödbehov med kommunikation ska krävas att den enskilde behöver hjälp av annan person med god kännedom om dennes funktionshinder. Kommunikationen bör handla om att en personlig assistent åt den enskilde förmedlar information till och från tredje person. Hjälpen bör vara mycket personlig. Den bör vara förutsägbar vid bedömningstillfället. Med det avses att hjälpen ska kunna beräknas. Det betyder dock inte att hjälpbehovet måste kunna beskrivas exakt, utan att det vid beräkningen i någon mån ska vara möjligt att ta ställning till att behovet verkligen kan komma att uppstå i vardagen, t.ex. i hemmet eller under olika aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Som framgått är det i dag oklart vad som ska ingå i beräkningen för hjälp med kommunikation. Någon närmare ledning ges varken i författning eller förarbeten. Försäkringskassan har i viss mån beskrivit i sin interna normering vad det kan handla om, att det i huvudsak ska vara en mycket personlig hjälp som är nödvändig för att kommunikation överhuvudtaget ska vara möjlig.&lt;A href="#page_458"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta synsätt har vunnit gehör i tillämpningen.&lt;A href="#page_458"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Försäkringskassans vägledning 2003:6, version 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jfr RÅ 2000 ref. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I vardagligt tal har emellertid kommunikation en vidare betydelse än den nu beskrivna. Det handlar då också om att i mer allmän mening ta del av massmedier som tv, radio och tidningar. Tid för beräkning av omfattningen för sådant stöd bör falla under rätten till personlig assistans för stöd och service i samband med bostadsinsats enligt LSS och delaktighet i samhällslivet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Ekonomiska effekter av förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Förslaget beräknas inte ha några ekonomiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1246 ft59"&gt;Ta bort det grundläggande behov som avser annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vi föreslår att det grundläggande behov som gäller behov av hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade tas bort när det finns en samlad lösning för skydds- och begränsnings- åtgärder bland de som ingår i personkretsen för stöd och service enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Detta grundläggande behov saknar tydlig förankring i de intentioner som kommer till uttryck i förarbetena inför assistans- reformen år 1994. Tillämpningen av det har lett till frågor om den enskildes rättsäkerhet och viss oklarhet om den personliga assistansens karaktär och syfte. Det gäller i första hand de former av övervakning och s.k. aktiv tillsyn som inkluderats i behovet. Personlig assistans har bl.a. kommit att ersätta en nedlagd institu- tionsvård för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Dessa personer kan behöva hjälp för att påbörja eller fullfölja olika aktiviteter eller för att hindra att de skadar sig själva eller andra, men de behöver inte alltid personlig assistans för att i fysisk mening genomföra olika aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;Vi bedömer att personlig assistans, i enlighet med de förarbeten som föregick assistansreformen, måste utgå ifrån behov av stöd med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera. Övervakning bör däremot inte vara ett grund- läggande behov. Om någon har ett eller flera av de övriga grund- läggande behoven och även behöver övervakas, så kommer det även i fortsättningen att vara möjligt att få detta tillgodosett inom ramen för de andra personliga behoven av personlig assistans. Det kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft14"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;handla om att en person behöver personlig assistans för att ses till eller för att få sin andning övervakad. Det kan dock inte handla om tvångs- och begränsningsåtgärder av det slag som vi diskuterar i avsnitt 4.2. Dessa är oförenliga med vad som sägs i LSS om den enskildes integritet och självbestämmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I avsnitt 4.2 föreslår vi att regeringen utreder behovet av en särskild reglering av skyddsåtgärder i verksamheter med stöd, service, omsorg och omvårdnad för personer med funktions- nedsättningar. För att inte i detta läge skapa ytterligare osäkerhet om hur behov av skyddsåtgärder ska mötas bland personer med insatser enligt LSS bör det femte grundläggande behovet vara kvar tills det finns en samlad lösning för dessa frågor. Tvång och begränsning är inte en acceptabel del av den personliga assistansen, men det är inte rimligt att utan andra åtgärder föra över ansvaret för de situationer där detta förekommer till kommunerna. Som framgår av avsnitt 4.2 bedömer vi att dessa frågor bör hanteras skyndsamt av regeringen och att det redan finns mycket underlag att bygga vidare på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Det grundläggande behov som avser annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade är relativt vanligt, men förekommer i regel endast tillsammans med något eller några av de andra grundläggande behoven. I den aktstudie som Försäkr- ingskassan gjort på &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; uppdrag hade nästan 20 pro- cent av de assistansberättigade både detta grundläggande behov och något eller några andra grundläggande behov. Endast ett par personer hade enbart det grundläggande behov som avser annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Mot den bakgrunden bedömer vi att förslaget leder till att en mycket begränsad grupp personer måste få sina – antagligen mycket omfattande och komplexa – behov tillgodosedda på annat sätt. Inom LSS kan boende eller den nya insats som vi föreslår i kapitel 7 vara relevanta alternativ. Men det är möjligt att det finns ett behov av att utveckla nya typer av stöd för personer med särskilda behov av övervakning och tillsyn till följd av psykiska funktionsnedsättningar. SoL erbjuder goda möjligheter för stöd och service som helt utformas efter individuella behov och förutsättningar, åtminstone så långt det inte också krävs tvång och begränsning av den enskildes självbestämmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft29"&gt;Eftersom vi föreslår att det införs ett golv för rätten till personlig assistans kan dock ett något större antal personer komma att beröras av förändringen. Det gäller de som behöver ta med det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;grundläggande behovet om annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade för att sammantaget nå upp till det föreslagna golvet för rätt till personlig assistans. I avsnitt 6.3 kommenterar vi hur många personer som detta kan vara aktuellt för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft9"&gt;Ekonomiska effekter av förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Detta förslag syftar i första hand till att tydliggöra den personliga assistansens syfte och förebygga att personer som inte nödvändigtvis behöver just personlig assistans ansöker om insatsen därför att det saknas relevanta alternativ, t.ex. personer som behöver skyddsåtgärder. Det är därför troligt att förslaget för- hindrar en framtida kostnadsutveckling, inte minst kostnads- förskjutningar mellan bostadsinsatser av olika slag och personlig assistans. Men förslaget kan också innebära en viss korrigering av kostnadsförskjutningar som pågått sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; främst mellan bostad med särskild service enligt LSS och assistans- ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Enligt den aktstudie som Försäkringskassan gjort på vårt upp- drag har knappt 20 procent av alla som nybeviljas assistans- ersättning det femte grundläggande behovet. Endast enstaka personer i denna grupp har endast detta grundläggande behov. En större grupp personen kan ändå bli berörd. Det gäller personer som behöver räkna med det femte grundläggande behovet för att nå upp till det golv som vi föreslår för rätten till personlig assistans. Gruppens storlek är svår att beräkna. Det är t.ex. inte säkert att alla olika grundläggande behov har beräknats fullt ut efter att de sökande uppnått den nuvarande gränsen för rätt till assistans- ersättning. Inte heller är det säkert att Försäkringskassan på nytt beräknar antalet timmar med olika grundläggande behov vid omprövningen av beslut om assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;En rimlig bedömning är att en femtedel av de som har det femte grundläggande behovet inte skulle nå upp till det föreslagna golvet för rätt till personlig assistans. Det skulle motsvara &lt;NOBR&gt;500–600&lt;/NOBR&gt; personer som i dag har assistansersättning. Givet att det beviljade antalet timmar är något högre än genomsnittet (11 procent i vår beräkning) minskar assistanskostnaderna med 680 miljoner kronor per år. Vi räknar vidare med att boende kommer att vara ett alternativ för många av de som påverkas av förslaget. Eftersom det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft14"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;oftast handlar om stora behov av aktiv tillsyn och övervakning räknar vi med en alternativkostnad på en miljon kronor per person och år. Nettobesparingen blir då 250 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Med hänsyn till att Försäkringskassan omprövar beslut om personlig assistans vartannat år och att kommunerna behöver tid att utveckla alternativ för de som berörs, räknar vid med en införandeperiod på två år. Tidsperspektivet är dock beroende av hur lång tid det tar att åstadkomma en samlad lösning för skydds- åtgärder bland de personer som har det grundläggande behov som avser annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade. Vi räknar med att det kan fördröja genom- förandet av vårt förslag med ett år, vilket ger en samlad genom- förandeperiod på tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft46"&gt;Inför ett krav på både grundläggande behov och andra behov för rätt till personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vi föreslår att det ska krävas att den enskilde både har grund- läggande behov och andra behov av personlig assistans för rätt till denna insats. Den enskilde som enbart har ett stadigvarande behov av hjälp för ett eller flera av de grundläggande behoven ska inte beviljas personlig assistans. Barn och unga upp till 21 års ålder ska dock ha rätt till personlig assistans även om de endast har grundläggande behov. För dem har personlig assistans ofta en avgörande betydelse för möjligheten att växa upp i föräldrahemmet som inte kan ersättas med någon annan befintlig stödform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Förslaget markerar den ursprungliga tanke, som kommer till uttryck i förarbetena inför assistansreformen år 1994, att personlig assistans är en insats som i hög grad är inriktad på att stärka den enskildes möjlighet till aktivitet och delaktighet i samhällslivet. Genom att personlig assistans beviljas för personer som enbart har grundläggande behov kan insatsen bli ett alternativ för den som enbart behöver omvårdnad. Ett sådant stödbehov bör kunna tillgodoses genom kommunala insatser i den mån det inte handlar om hälso- och sjukvård då också landstingets ansvar kan övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Vi vill dock understryka att assistansformen är tänkt för personer med de allra största behoven av stöd och service, särskilt för mycket krävande och personliga angelägenheter som att sköta sin hygien, att äta m.m. Denna grundsten består även med det nya kravet på att vuxna ska ha både grundläggande behov och andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;behov av personlig assistans. Målsättningen med personlig assistans är att den ska stärka den enskildes aktivitet och delaktighet i samhällslivet, så att den assistansberättigade ska få möjlighet att leva som andra. Uppnådd målsättning är däremot ingen förut- sättning för att stödet ska kunna beviljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie av beslut om nybeviljanden av personlig assistans åren &lt;NOBR&gt;2005–2006&lt;/NOBR&gt; har ungefär 10 procent beviljats timmar för grundläggande behov som motsvarar hela eller nästan hela behovet av personlig assistans. De andra personliga behoven är små för dessa personer. Vi vet dock inte om det beror på att personerna i fråga har ett så omfattande behov av omvårdnad att det inte är aktuellt med andra personliga behov eller om det handlar om personer som klarar sig själva i stort men behöver viss punktvis hjälp med de grundläggande behoven. För drygt 4 procent av de som nybeviljades assistansersättning bestod de grundläggande behoven av 90 procent eller mer av den totala assistanstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft9"&gt;Ekonomiska effekter av förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Även detta förslag syftar till att tydliggöra den personliga assistansens syfte och sätta en rimlig gräns mot oönskade för- skjutningar mellan personlig assistans och t.ex. boende enligt LSS. Enligt den aktstudie som Försäkringskassan gjort på vårt uppdrag har 2 procent av de som nybeviljas assistansersättning endast grundläggande behov. Det underlaget är för litet för att någon ekonomisk effekt ska kunna beräknas i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft188"&gt;Bevilja dubbel assistans först efter att möjligheterna att tillgodose behoven genom hjälpmedel och bostadsanpassningar har prövats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft8"&gt;Vi föreslår att behov av dubbel assistans alltid ska utredas och dokumenteras för sig. Dubbel assistans ska endast beviljas efter att den enskilde visat att behovet inte kan tillgodoses med hjälpmedel eller bostadsanpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Dubbel assistans har ökat kraftigt under senare år. Eftersom dubbel assistans inte nämns i förarbetena till LSS har det uppkommit oklarhet både om när behovet ska berättiga till personlig assistans och hur det ska utföras. Skillnaderna är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft14"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;betydande på länsnivå när det gäller dubbel assistans, om man enbart ser till beviljade timmar som överstiger behov dygnet runt. Det saknas dock statistik för att beskriva behov, beslut och utförande när det gäller dubbel assistans. Regeringen bör därför ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta rutiner för att alltid särskilt ange om beviljade timmar avser dubbel assistans och vilka behov som ligger till grund för beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I många situationer är det nödvändigt med dubbel assistans för att den personliga assistansen överhuvudtaget ska kunna utföras eller vara meningsfull. Därför är det inte möjligt att ta bort rätten till dubbel assistans utan mycket kraftiga negativa effekter för den enskilde. Inte heller är det troligt att det samhällsekonomiskt skulle vara mer lönsamt att i högre grad ersätta dubbel assistans med hemtjänst eftersom hemtjänsten har en högre timkostnad än den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Vi bedömer dock att det kan finnas situationer där något av det hjälpbehov som motiverar dubbel assistans kan tillgodoses genom hjälpmedel eller bostadsanpassning. Behovet av hjälp av en extra assistent bör t.ex. vid skötseln av hygien och vid av- och påklädning i vissa fall kunna tillgodoses genom att en lyftandordning monteras i bostaden. Eftersom rätten till stöd och service enligt LSS – och LASS – gäller om inte behovet är tillgodosett kan varken kom- munen eller Försäkringskassan kräva att hjälpmedel eller bostads- anpassning prövas som alternativ till dubbel assistans. Med tanke på den kraftiga ökningen av dubbel assistans bedömer vi att det finns skäl att här göra ett begränsat avsteg från de principer i LSS som skyddar den enskilde mot just motfrågor om möjliga alternativ till en viss insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Med detta förslag blir det den enskilde som får ansvara för att hjälpmedel och bostadsanpassning uttöms som alternativ till dubbel assistans. Det kan ske genom att den enskilde ansöker om bidrag enligt bostadsanpassningslagen eller genom att t.ex. en arbetsterapeut bedömer om det är möjligt att tillgodose stöd- behovet genom ett hjälpmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Socialstyrelsen och Hjälpmedelsinstitutet bör få i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag som kan vägleda Försäkringskassan vid ställningstaganden till dubbel assistans i förhållande till bostads- anpassningar och hjälpmedel. I fråga om arbetshjälpmedel finns det en särskild ordning som styrs av arbetsmiljöregler samt domstols- och myndighetspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft14"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377465x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;Ekonomiska effekter av förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Utifrån den aktstudie Försäkringskassan gjort på &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; uppdrag skattar vi att närmare 30 procent av samtliga mottagare beviljats assistansersättning för dubbel assistans. Det genomsnitt- liga antalet timmar med dubbel assistans beräknas till 26 timmar per vecka.&lt;A href="#page_465"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det innebär en årligt kostnad på 1,5 miljarder kronor i 2009 års priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;De situationer som enligt aktstudien ger upphov till ett behov av dubbel assistans handlar om behov som i stor utsträckning förekommer i hemmet. I dessa situationer skulle man kunna tänka sig att exempelvis lyftanordningar och ramper kan möjliggöra för en assistent att själv klara lyft och förflyttningar. Uppgifter om kostnader för hjälpmedel har hämtats in genom kontakt med ett företag som på Hjälpmedelsinstitutets hemsida uppgivit att de säljer den typ av hjälpmedel som kan vara aktuell för att ersätta dubbel assistans. Kostnader för respektive typ av hjälpmedel har beräknats utifrån kostnad per år. Såväl inköpskostnad som tillkom- mande kostnader för service och dylikt har fördelats på genom- snittlig livstid för hjälpmedlet. Därav är kostnaden per år lägre än själva inköpskostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;Kostnaden för lyftar (som en person kan manövrera) varierar mellan 1 &lt;NOBR&gt;500–5&lt;/NOBR&gt; 500 kronor per år oavsett typ. Det som skiljer är egentligen de initiala kostnaderna för lyftar där en taklyft har ett betydligt högre pris än övriga typer men i gengäld har en längre livslängd. Kostnaden inkluderar inköp av lyften, installation och eventuell utbildning, service, batteribyten och lyftselar. Den årliga kostnaden för en höj- och sänkbar säng uppskattas till 1 &lt;NOBR&gt;500–2&lt;/NOBR&gt; 000 kronor. För elrullstolar uppskattas den årliga kostnaden till 5 500– 16 000 kronor exklusive kostnader för service och underhåll. Sum- morna kan jämföras med en genomsnittlig kostnad per person och år för dubbel assistans på cirka 300 000 kronor. Den potentiella besparingen är med andra ord hög i förhållande till alternativ- kostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;Om 20 procent av all dubbel assistans kan ersättas med hjälpmedel innebär det en samhällsekonomisk nettobesparing på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Skattningen grundar sig på &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; aktstudie från år 2007 (se bilaga 17) där 16 procent av de som nybeviljades assistansersättning åren &lt;NOBR&gt;2005–2006&lt;/NOBR&gt; beviljades dubbel assistans med i genomsnitt 19 timmar per vecka. För personer som beviljades assist- ansersättning år &lt;NOBR&gt;1994–1995&lt;/NOBR&gt; hade 39 procent dubbel assistans vid tidpunkten för under- sökningen, med i genomsnitt 30 timmar per vecka och för personer som beviljades assistansersättning under perioden &lt;NOBR&gt;1996–2000&lt;/NOBR&gt; hade 30 procent dubbel assistans med i genomsnitt 27 timmar per vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft14"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377466x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft8"&gt;250 miljoner kronor.&lt;A href="#page_466"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Då har vi räknat med att landsting och kommuner kompenseras med 50 miljoner kronor för ökade kostnader för hjälpmedel och bostadsanpassningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft188"&gt;Utred och beräkna samtliga assistansbehov efter en enhetlig modell – även de andra behov som den enskilde har utöver de grundläggande behoven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Vi föreslår att alla behov av personlig assistans ska utredas på ett enhetligt sätt av Försäkringskassan utifrån en tydlig princip om vad personlig assistans ska användas till, dvs. såväl grundläggande behoven som andra hjälpbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Medan utredningar och beräkningar av grundläggande behov kommit att bli relativt enhetliga inom Försäkringskassan finns det fortfarande betydande skillnader i bedömningarna av de andra behov som berättigar till personlig assistans och som svarar för den allra största ökningen av beviljade assistanstimmar. Det finns olika förklaringar till detta. Regleringen är mindre tydlig här. Vidare sätts bedömningarna inte på lika hårda prov i domstolar som beslut om grundläggande behov, som är avgörande för rätten till assistansersättning och också för vem som ska finansiera den personliga assistansen. Till detta kommer att Försäkringskassan tidigare var uppdelad i olika självständiga myndigheter, och att Riksförsäkringsverket hade små möjligheter att styra tillämpningen av LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Enligt vår bedömning saknas det underlag i författningar och förarbeten för att säga att någon av de modeller – ovan kallade modell A och B – som tillämpas inom Försäkringskassan är felaktig. Det nuvarande tolkningsutrymmet leder dock till minskad rättssäkerhet för den enskilde. Mot den bakgrunden finns det anledning att närmare beskriva även beräkningen av de andra behov som ska berättiga till personlig assistans. Det är också nödvändigt att se över regelverket i denna del mot bakgrund av att nu gällande situation gör det svårt för regeringen att prognostisera utveck- lingen av assistansbehoven och därmed den framtida omfattningen av förmånen. Motsvarande oklarheter och problem utgjorde huvudskälen till att en definition av grundläggande behov infördes i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Givet en alternativkostnad på 17 procent (dvs. 50 000 kronor per person), vilket är högt räknat med tanke på de kostnader för hjälpmedel som presentats ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;LSS ett par år efter att assistansreformen genomfördes (SOU 1995:126, prop. 1995/96:146 och bet. 1995/96:SoU15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Vi har tidigare i detta avsnitt beskrivit exempel på olika sätt att bedöma omfattningen av s.k. andra personliga behov. Det handlar bl.a. om hur nära koppling dessa ska ha till preciserade aktiviteter. Assistansersättningen omfattar ofta tid som inte används för praktiska sysslor. Det gäller t.ex. under sammanträden och vid besök på bio, teater, konsert eller restaurang. Assistenten är då närvarande dels för att möjliggöra att den assistansberättigade kommer till och från aktiviteten, dels för att ge stöd vid bl.a. grundläggande behov om och när detta behövs under aktiviteten. Detta är en självklar del av den personliga assistansen, men det är inte självklart att Försäkringskassan ska bevilja assistansersättning för tid mellan sådana olika aktiviteter eller i väntan på att ett faktiskt stödbehov ska uppstå. Även om det inte klart framgår av förarbetena hur lagstiftaren ser på denna fråga, är det tydligt att såväl Handikapputredningens som regeringens beräkningar av det förväntade antalet assistanstimmar utgår från en mycket restriktiv hållning till assistans under tid mellan aktiviteter när inte heller andra preciserade behov ska tillgodoses. De i förväg beräknade genomsnittsvärdena på &lt;NOBR&gt;40–45&lt;/NOBR&gt; timmar per vecka ger inte utrymme för att den sortens tid ryms i den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft8"&gt;Mot den bakgrunden vill vi komplettera definitionen av personlig assistans som ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. De situationer som det handlar om ska utgå från att den assistansberättigade behöver hjälp för att personligen göra något, dvs. en preciserad aktivitet. Aktivi- teterna kan, som framgår av förarbetena till LSS, förekomma i samband med boende, delaktighet i samhällslivet, träning och egen- vård. Aktiviteterna kan också kan förekomma i vissa andra sam- manhang, t.ex. när den assistansberättigade behöver hjälp i sin roll som förälder. En sådan komplettering av definitionen av personlig assistans bör framgå av lagen och kan ersätta det som nu betecknas ”andra personliga behov”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;För flertalet assistansberättigade handlar det om enskilda, avgränsade aktiviteter i samband med sysselsättning eller fritid. För andra går aktiviteterna i varandra och bildar ett kontinuerligt stödbehov för att vuxna ska kunna bo i en ordinär bostad eller för att barn och ungdomar ska kunna växa upp i föräldrahemmet. Vid beräkning av stödtiden måste den personliga assistansens syften och mål vara vägledande. De aktiviteter som den enskilde beviljas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft14"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;tid för ska kunna inrymma tid då de personliga assistenternas arbetsuppgift är att vänta och finnas till hands för de behov som kan uppstå eller ha uppsikt så att farliga situationer inte uppstår. Tid ska däremot inte beräknas för uppgifter av ren hemtjänst- karaktär och för skyddsåtgärder som innebär tvång eller annan begränsning av den enskildes rörelsefrihet. Inte heller ska tid beräknas för aktiviteter som innebär att den personliga assistentens yrkesroll i praktiken förändras. Det kan t.ex. gälla omfattande reparations- och underhållsarbeten i hemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Det finns i dag, jämfört med när LSS och LASS trädde ikraft år 1994, möjligheter att bygga upp gemensamma rättsliga ramar för hur beräkningen av personlig assistans ska göras. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till behovet av att Försäkringskassan arbetar mer lika när det gäller beräkningen av personlig assistans, bör den ovan föreslagna lagändringen ge Försäkringskassan möjlighet att skapa och verka för en lika bedömning i hela landet. Det bör ingå i Försäkringskassans ansvar att bedöma på vilket sätt en sådan intern normering bäst sprids inom organisationen. I den utsträckning som normeringen har konsekvenser för andra huvudmäns ansvar, bör Försäkringskassan inhämta synpunkter från dessa. Det är lämpligt att regeringen också förstärker Försäkrings- kassans möjligheter att arbeta fram enhetliga behovsbedömningar, som utgår från den personliga assistansens syften, genom ett uppdrag att redovisa effekterna i antal beviljade timmar i olika delar av landet samt eventuella konsekvenser för berörda intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;Regeringen har, som nämnts, gett Socialstyrelsen och IMS i samverkan med Försäkringskassan i uppdrag att utveckla ett vetenskapligt grundat behovsbedömningsinstrument som kan användas när behovet av personlig assistans ska bedömas. Genom att använda sig av ett standardiserat instrument kan risken för lokala variationer i bedömningen minska. Syftet är att åstadkomma högre kvalitet i beslutsfattandet och säkerställa en mer jämlik och rättssäker hantering av ansökningar om personlig assistans. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2011. Till skillnad från de regel- och metodändringar som vi föreslår är inte utarbetandet av bedömningsinstrumentet en åtgärd som syftar till att dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen för personlig assistans. Det instrument som Socialstyrelsen och IMS tar fram ska vara neutralt och kunna användas även utifrån de förutsättningar som framkommer av en ny lagstiftning. Vi vill framhålla vikten av att de förändringar som vi föreslår har en tydlig förankring i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft14"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;författningar och normering inom Försäkringskassan. Vidare påverkas målet med en dämpning av kostnaderna av en mer enhetlig och förutsägbar bedömning av att Försäkringskassan blivit en samlad myndighet samt effekten av ett samlat statligt huvudmannaskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Inom ramen för en tydligare och mer enhetlig bedömning av de andra hjälpbehov som den enskilde har utöver de grundläggande behoven bör också bedömningarna av personlig assistans under dygnsvila uppmärksammas. Det gäller både stödbehovet som sådant och bedömningen av aktiv tid respektive jour och beredskap. Det är i dag inte känt om bedömningen av dessa behov varierar i landet på samma sätt som bedömningen av andra personliga behov och dubbel assistans, men det kan inte uteslutas. Frågan bör uppmärksammas i arbetet med en enhetlig behovs- bedömningsmodell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Vi vill framhålla att Försäkringskassans utredning givetvis ska ske på ett sätt så att den enskildes valfrihet och personliga integritet beaktas. Detta gäller även för de personer med nedsatt autonomi vars självbestämmande sker genom kommunikation med naturliga reaktioner och signaler och ansökan görs av legal företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Vidare vill vi peka på vikten av att behovsbedömningen görs på ett sätt som inte innebär att den enskildes behov granskas mer ingående än nödvändigt. En möjlighet är att Försäkringskassan först urskiljer assistansbehov som sträcker sig över hela dygnet och där de aktuella aktiviteterna går i varandra eller avser den enskildes hela livssituation. Därefter bör de andra behoven prövas mer ingående hos de personer som inte har behov under dygnsvila. Ett sådant arbetssätt kan leda till ett bättre bemötande av personer med mycket omfattande assistansbehov och dessutom ett effektivt utnyttjande av Försäkringskassans administrativa resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;Ekonomiska effekter av förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;En enhetlig metodik av det slag som vi beskrivit bör kunna leda till att antalet beviljade assistanstimmar efter en genomförandeperiod på två år i genomsnitt kan komma att ligga på 100 beviljade assistanstimmar i veckan. Det handlar då inte om en anpassning efter metoder och förhållanden i de län som i dag ligger allra lägst när det gäller antalet beviljade timmar. En sådan anpassning skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;kunna leda till ett genomsnittligt antal beviljade assistanstimmar på i genomsnitt omkring 93 timmar i veckan för varje assistans- berättigad år 2009, vilket vi bedömer som orimligt. (Genom- förandeperioden på två år är beräknad med tanke på att Försäkringskassan ska ompröva alla beslut om personlig assistans inom denna tidsperiod.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Ett genomsnitt på 100 timmar i veckan innebär att varje assistansberättigad beviljas i genomsnitt drygt 14 timmar per dag. Någon inskränkning av den enskildes möjligheter att leva som andra handlar det inte om. Det kan dock, särskilt för personer i de län som nu beräknar mycket tid för assistans mellan aktiviteter, bli vissa skillnader jämfört med dagens situation. Vi ser dock inga skäl att befara att förändringarna påverkar dessa personers möjligheter att genom insatsen uppnå de mål som anges i LSS. Vi har inga belägg för att den personliga assistansen generellt fungerar sämre i de delar av landet där de andra personliga behoven i dag bedöms mer restriktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Om en enhetlig modell för behovsbedömning leder till ett genomsnittligt timantal på 100 timmar per vecka ger detta en besparing på 2,1 miljarder efter en genomförandeperiod på två år. Då räknar vi inte med några alternativkostnader för kommuner eller andra huvudmän. Den assistanstid som reduceras förväntas bli så begränsad att det inte är troligt att den behöver ersättas med annat stöd. Effekterna av detta behöver dock följas upp i förhållande till kvalitet i stöd och service för den enskilde och kostnader för olika huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft46"&gt;Tillfälligt utökad personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi föreslår att Försäkringskassan får i uppdrag av regeringen att utarbeta normering och rutiner för handläggning av ansökningar om tillfälligt utökad personlig assistans från personer som redan har ett beslut om assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 6.2 omfattar vårt förslag till ändrat huvudmannaskap för personlig assistans bl.a. att staten tar kom- munernas nuvarande ansvar för utredning och beslut om tillfälligt utökad personlig assistans. Denna typ av beslut är avsedda att komplettera beslut om stadigvarande personlig assistans enligt LSS och LASS, t.ex. för personlig assistans i samband med en semester- resa. Kommunernas kostnader för denna typ av personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377471x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;uppskattas till omkring 90 miljoner kronor per år. Det är troligt att den tillfälligt utökade assistansen har kommit att spela en mindre roll än vad lagstiftaren avsåg inför assistansreformen. Många assistansberättigade har troligen löst stödbehov i samband med t.ex. semesterresor genom de möjligheter att spara utbetalad assistansersättning som funnits, men som inte var någon avsedd del av assistansreformen eller den schabloniserade timersättning som infördes i assistansersättningen år 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;När Försäkringskassan får i uppgift att utreda och besluta om tillfälligt utökad personlig assistans bör detta göras på ett sätt som gör att handläggningen inte blir mer omfattande än nödvändigt. För att tillfälligt utökad personlig assistans ska uppfattas som ett reellt alternativ till exempelvis sparad assistansersättning av enskilda och anordnare bör handläggningen av dessa ärenden vara relativ snabb och enkel. Det är också angeläget att Försäkrings- kassan i första hand kan koncentrera sina resurser till utredningar och beslut om stadigvarande assistansersättning enligt de principer som vi diskuterar ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Försäkringskassan har på vårt uppdrag utrett förutsättningarna för att fatta beslut om tillfälligt utökad personlig assistans.&lt;A href="#page_471"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Förutsatt att statens ansvar för dessa beslut regleras i lag, kan Försäkringskassan genom undantag i sin interna beslutsordning skapa förutsättningar för en relativt snabb process, där beslut kan fattas av handläggare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft9"&gt;Ekonomiska effekter av förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Den 1 juli 2008 trädde nya regler i kraft som innebär vissa begräns- ningar av vad beviljad assistansersättning får användas till. Det är möjligt att dessa begränsningar leder till fler ansökningar om tillfälligt utökad assistans. Effekten går inte att fullt ut bedöma i dag. Regeringen har aviserat att den tänker följa utvecklingen inom området. Socialutskottet instämde i behovet av uppföljning och aviserade att utskottet noga tänker följa utvecklingen inom området. Kommittén utgår från att denna fråga kommer att belysas i dessa uppföljningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Utöver det ändrade huvudmannaskapet, föreslår vi inga förändr- ingar av reglerna för tillfälligt utökad personlig assistans. Inte heller bedömer vi att de andra förslag som vi lämnar bör ha någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Se inkomna handlingar från Försäkringskassan, dnr S 2004:06/56.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377472x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;påverkan på antalet ansökningar och beslut om tillfälligt utökad personlig assistans. Effekterna bör dock följas upp i anslutning till att utvecklingen av tillfälligt utökad assistans studeras och att effekterna av huvudmannaförändringen följs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft46"&gt;Utred möjligheterna till avtal mellan staten och hälso- och sjukvårdsmännen om finansiering av personlig assistans som utförs i nära anslutning till sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att, i samverkan med Socialstyrelsen, utreda möjligheterna till avtal med hälso- och sjukvårdshuvudmännen om finansiering av personlig assistans som utförs i nära anslutning till hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I takt med att den personliga assistansen vuxit i omfattning och kommit att omfatta t.ex. mycket små barn och äldre personer har det uppkommit allt mer komplicerade frågor om vad som är egenvård och hur stödet till denna egenvård ska kunna ges av personal utan särskild kompetens för dessa uppgifter och utan särskilt yrkesansvar. Det har också blivit allt tydligare att personlig assistans för många enskilda måste utföras i nära anslutning till uppgifter enligt HSL, och för kontinuitetens skull ibland av samma personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;De former som finns för delegering av sjukvårdsuppgifter gäller givetvis också inom detta område.&lt;A href="#page_472"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Därutöver finns det dock skäl att pröva om förhållandet mellan de berörda huvudmännen kan organiseras tydligare, inte minst i fråga om finansieringen. Som framgått har det funnits avtal mellan landsting och tidigare självständiga försäkringskassor i vissa delar av landet. Erfaren- heterna av dessa avtal kan behöva studeras närmare. Framför allt kräver dock Försäkringskassans nya roll som samlad myndighet inom området att sådana avtal ingås centralt inom staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;Ekonomiska effekter av förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det är i dagsläget inte möjligt att beräkna de ekonomiska effekt- erna av detta förslag. Förslaget syftar till att använda befintliga resurser på ett effektivare sätt, men det kommer att svårt att mäta effekterna av det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1251 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1996:9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1252 ft46"&gt;Gör det möjligt att i vissa fall ha med en personlig assistent under sjukhusvistelse under längre tid än i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen tar initiativ till att den tidsperiod som en assistansberättigad i vissa fall kan ha med sin personliga assistent under sjukhusvistelse förlängs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Detta bl.a. mot bakgrund av den oro som assistansberättigade och personliga assistenter känner, men också med hänvisning till den administrativ vinst en ändring medför. Det finns fördelar med att låta tidsperiodens längd överensstämma med liknande begräns- ningar i annan näraliggande lagstiftning, som t.ex. i den om handikappersättning och vårdbidrag där begränsningen är sex månader, alternativt med de villkor som följer av arbetsrättslig lagstiftning vid uppsägningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Dagens tidsperiod för lämnad assistans under sjukhusvistelse är bestämd i Försäkringskassans egna allmänna råd och inte i lag. Det bör därför vara en fråga för regeringen att närmare bestämma formerna för ett sådant förfarande. Den föreslagna anpassningen innebär dock en avsevärt längre längsta tid än den hittills gällande. Utformningen av 4 § LASS bör därför ändras så att den bättre motsvarar den nu avsedda begränsningen. Därför bör regeln om sjukhusvistelse flyttas och föras in i ett nytt eget stycke i bestämmelsen. Regeln bör gälla tid då den funktionshindrade vårdas en &lt;SPAN class="ft9"&gt;begränsad &lt;/SPAN&gt;tid på sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Regeringen bör även uppmärksamma hur Försäkringskassan tillämpar bestämmelserna om särskilda skäl för att assistanstimmar ska beviljas även för tid då den enskilde vårdas på sjukhus och om det finns skäl att se över dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Ekonomiska effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Förslaget medför sannolikt en marginell kostnadsökning. Det finns i dag inget som tyder på att det är vanligt att assistansberättigade överhuvudtaget har med sig en egen assistent under sjukhusvistelse eller att det skulle finnas ett omfattande behov av att ha det över fyra veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft14"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377474x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utförande och kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Personlig assistans ger stora och delvis unika möjligheter till medbestämmande och inflytande över stödet. Det ställer stora krav på ansvarstagande hos såväl assistansberättigade som anordnare och personliga assistenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Vårt intryck är att de flesta verksamheter med personlig assistans fungerar väl. Tydlighet om de bärande principerna bakom den personliga assistansen och strukturella förut- sättningar för att dessa ska förverkligas i det dagliga arbetet kan dock bidra till att insatsen fortsätter att utvecklas i enlighet med de ursprungliga intentionerna. Inte minst de enskilda assistansanordnarna, som svarar för en stor och ökande del av all personlig assistans, måste få en tydligare roll när det gäller kvalitet i personlig assistans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Staten måste också fullt ut tar sitt ansvar för omständigheter som påverkar den personliga assistansens kvalitet och resultat. Det gäller inte minst de generella delarna av handi- kappolitiken, som har avgörande betydelse för att assistans- berättigade ska kunna leva som andra och använda sin personliga assistans för delaktighet i samhällslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det ska alltid krävas avtal mellan assistansberättigade och assistansanordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det ska ställas tydligare krav på assistansanordnares ansvar för god kvalitet. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta bedömningskriterier som kan användas i tillsynen av assist- ansanordnare. Bedömningskriterierna ska dock gälla för alla verksamheter med personlig assistans, oavsett om de utförs av kommuner eller enskilda anordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Av LSS ska framgå att en enskild verksamhet ska vara av god kvalitet och att tillstånd för enskilda verksamheter får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten. Social- styrelsen bör få i uppdrag att ta fram ytterligare normering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft14"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377475x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1038 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Uppdraget att anordna personlig assistans för barn och ungdomar ska omfatta ett ansvar för att insatsen utformas så att deras växande och frigörelse främjas och att verka för att anhöriga får det stöd som de kan behöva i sin roll som personliga assistenter för barn och ungdomar. Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör få i uppdrag av regeringen att ta fram metoder för tillsyn verksamheter med personlig assistans för barn och ungdomar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Försäkringskassan bör få i uppdrag att aktivt och fortlöpande ge alla som beviljas personlig assistans information om deras rättigheter och skyldigheter i samband med insatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör se över om det är möjligt att vidga lagen om bostadsanpassningsbidrag något så att den också täcker in vissa åtgärder som rör assistenters arbetsmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;God kvalitet – ändamålsenlig användning av assistansersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Vad är god kvalitet i personlig assistans?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I våra två tidigare betänkanden (SOU 2005:100 och SOU 2007:73) har kvalitetsfrågor spelat en viktig roll. Titeln på det första av dessa sammanfattar den huvudinriktning som även präglar bedömningar och förslag i detta betänkande: På den assistansberättigades uppdrag. God kvalitet i personlig assistans - ändamålsenlig användning av assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det handlar om de särskilda förhållanden som gäller när verksamheter får ett direkt uppdrag från den enskilde att anordna personlig assistans, utan att någon offentlig huvudman styr valet. Eftersom den enskilde har ett visst belopp att styra över till den valda anordnaren är kvalitets- och kostnadsfrågor nära samman- länkade. De kan inte helt isoleras från varandra, och får inte ställas mot varandra. I det första delbetänkandet lämnade vi förslag om kvalitetskriterier och tillsyn som vi återkommer till och utvecklar här. I det andra delbetänkandet lämnade vi förslag i syfte att säkerställa att den enskildes val av assistansanordnare styrs av just kvalitetsfrågor och inte av ekonomiska förmåner. Dessa förslag har lett till lagändringar som gäller fr.o.m. den 1 juli 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft14"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;I 6 § LSS anges att verksamhet enligt lagen ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Ett antal andra kvalitetskrav anges också i LSS, bl.a. när det gäller den enskildes integritet, självbestämmanderätt, inflytande och medbestämmande samt insatsernas varaktighet och samordning och tillgången till den personal som behövs för ett gott stöd, en god service och en god omvårdnad. För de nämnder som enligt 22 § LSS utövar ledningen av landstingets eller kommunens verksamhet enligt den lagen gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11). Motsvarande normering kan inte riktas mot de enskilda assistansanordnare som i dag, direkt på de assistansberättigades uppdrag, utför en stor del av den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Att döma av det kvalitetsarbete som genomförs så handlar kvalitet i fråga om personlig assistans ofta om regler, kanske oftare än annars i kvalitetsarbete inom sociala områden. Referenser till lagstiftning och förarbeten återkommer medan forskning och annan systematisk kunskapsutveckling mer sällan berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;En aspekt på god kvalitet i personlig assistans som inte alltid nämns är hantering och redovisning av assistansersättning. Vid personlig assistans är det dock ett centralt kvalitetskriterium att den assistansberättigade har insyn i hur ersättningen hanteras och ett medbestämmande över detta. Utan insyn är det också svårt att jämföra olika assistansanordnare och därmed också att fullt ut använda valfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Den enskilde har en nyckelroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Utgångspunkten för dagens system är att den enskilde, som ansöker om och beviljas personlig assistans, ska ha så stort inflytande och medbestämmande som möjligt över sin assistans. Det innebär att den grundläggande kontrollen över assistansen ska utövas av den assistansberättigade. Övriga aktörer ska ge goda förutsättningar för den assistansberättigade att utföra denna kontroll och vid behov komplettera kontrollen med mer struktur- ella eller oberoende insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft29"&gt;Centrala inslag i den enskildes kontroll är möjligheten att ansöka om personlig assistans, möjligheten att överklaga beslut om personlig assistans samt möjligheten att fritt välja och byta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;assistansanordnare. För att den enskilde ska kunna bestämma över assistansen krävs kunskap om lagfästa rättigheter, information om vilka anordnare som det går att välja mellan, överblick över skill- nader mellan dessa och insikt om hur assistansersättningen används och redovisas hos olika anordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Enligt Försäkringskassans regelverk ska det finnas ett skriftligt avtal mellan den assistansberättigade och anordnaren för att assistansersättning ska betalas ut. Att döma av resultaten från enkätundersökningar bland assistansberättigade, kommuner och enskilda anordnare som vi genomförde inför det första delbetänkandet efterföljs detta inte alltid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Att utveckla mallar och liknande för avtal om personlig assistans har varit en viktig del av det arbete som genomförts för att utveckla kvaliteten i den personliga assistansen. Någon ”branschpraxis” har dock inte utvecklats. Vi studerade inför vårt första delbetänkande nästan 140 avtal mellan assistansanordnare och assistansberättigade från nio olika län. Avtalen gäller verksamhet hos såväl företag och kooperativ som kommuner. Studien ger en bild av hur bl.a. arbets- givaransvar, hantering av assistansersättning, kvalitet, uppsägnings- tid och tvistlösning har reglerats i avtalen. Det samlade intrycket är att det inte finns någon enhetlighet på någon av de punkter som tas upp i studien. Skillnader finns mellan olika anordnartyper och mellan anordnare inom samma kategori. Mest lika är kooperativens avtal. Genomgången visar också att det förekommer att anordnare tillämpar olika avtalsvillkor gentemot assistansberättigade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;För många assistansberättigade är det nödvändigt med stöd från en god man eller annan legal ställföreträdare för att kunna utöva rollen som kvalitetsgranskare. Vi inkluderar detta stöd när vi skriver om den enskilde eller den assistansberättigade i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft46"&gt;Personlig assistans och samhället i övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;I likhet med andra insatser enligt LSS måste den personliga assistansens kvalitet ytterst ses i relation till andra stödformer och till samhällets tillgänglighet i vid mening för människor med funk- tionsnedsättningar. För att den personliga assistansen ska bidra till att syften och mål i LSS uppfylls för den enskilde förutsätter den väl fungerande former för planering och samordning på individuell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft14"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Personlig assistans SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;nivå samt ett väl fungerande samspel mellan individuella och generella delar av handikappolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Den personliga assistansen syftar bl.a. till att göra det möjligt för människor med funktionsnedsättningar att få och behålla ett arbete och att på andra sätt vara fullt delaktiga i samhällslivet. Men då måste också arbetslivet och andra delar av samhället vara utformade så att människor med funktionsnedsättningar får tillgång till arbete och på alla andra sätt kan delta i olika sammanhang och aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Assistansanordnarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft46"&gt;Olika sorters assistansanordnare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Den som beviljas personlig assistans, och som väljer att inte själv vara arbetsgivare för sina assistenter, kan välja att få insatsen anordnad av någon annan. En assistansanordnare kan vara en annan fysisk person än den enskilde, en juridisk person eller en kommun (jfr 11 § förordningen om assistansersättning). Den enskilde kan samtidigt anlita flera assistansanordnare och även vara arbetsgivare för sin personliga assistent under en del av den beräknade assistanstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Det finns ingen formell relation mellan Försäkringskassan och assistansanordnarna. Alla krav och sanktioner från myndighetens sida är därför riktade mot den enskilde. Inte heller finns det några krav på tillstånd, certifiering eller motsvarande för assistans- anordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Kommunernas ansvar för den personliga assistansen kräver inte att den utförs i egen regi. Det finns exempel på kommuner som upphandlat utförandet av den personliga assistansen från enskilda utförare. Nya möjligheter för detta öppnas om den föreslagna lagen om valfrihetssystem (LOV) införs (SOU 2008:15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Antal enskilda assistansanordnare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det finns inte någon helt tillförlitlig statistik över vilka anordnare som de assistansberättigade väljer för att få sin assistans utförd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Försäkringskassan har uppgifter som kan användas för att se hur stora andelar av de assistansberättigade som anlitar kommun, företag eller kooperativ för sin personliga assistans eller själva är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;arbetsgivare för sina personliga assistenter. Enligt dessa uppgifter anlitar cirka 55 procent av de assistansberättigade kommunen som arbetsgivare för sina assistenter. Andelen har minskat sedan år 1994. Cirka 30 procent anlitar något företag för att administrera assistansen och cirka 11 procent anlitar något brukarkooperativ för detta. Mindre än 3 procent av de som beviljats assistansersättning är, enligt uppgifterna, egna arbetsgivare för sina assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Dessa uppgifter hör inte till den statistik som Försäkringskassan är ålagd att föra och det kan finnas vissa brister i dessa. Försäkringskassan gjorde på vårt uppdrag en kontroll hösten 2004 i Skåne och Västra Götaland som visar att andelen kooperativ tenderar att överskattas medan företagens andel underskattas. Även kommunernas andel kan vara något överskattad i statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Det finns också en viss osäkerhet om gruppen egna arbetsgivare. Några egna arbetsgivare anlitar ekonomibyråer och liknande för att ta emot och administrera assistansersättningen. Dessa byråer kan då räknas som assistansanordnare, trots att de inte är arbetsgivare för den assistansberättigades personliga assistenter. Det är möjligt att Försäkringskassans statistik visar på färre egna arbetsgivare än vad som finns i praktiken. Antalet företag och kooperativ som anordnar personlig assistans har ökat snabbt under de senaste åren. Antagligen är det främst företagen som blir fler. I december 2004 var det omkring 330 företag och kooperativ som tog emot assistansersättning från Försäkringskassan på de assistans- berättigades uppdrag. I december 2006 hade antalet ökat med mer än en tredjedel till omkring 450 stycken. Även dessa uppgifter rymmer dock en del osäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;Enskilda assistansanordnare organiseras i huvudsak av tre arbetsgivarorganisationer: KFO, Vårdföretagarna och Kommunala Företagens Samorganisation (KFS). Omkring 60 procent av de enskilda assistansanordnare är i dag medlemmar i dessa organisa- tioner. Vid sidan av arbetsgivarorganisationer finns det också några branschorganisationer. Vårdföretagarna har en särskild bransch- organisation. Dessutom finns branschorganisationerna Privata Assistansanordnares Riksorganisation (PARO) och Assistans- anordnarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft14"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Stor bredd bland de enskilda anordnarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Bredden bland de enskilda assistansanordnarna är stor. De minsta administrerar bara assistansen för en assiststansberättigad medan de största anordnar personlig assistans för uppåt 1 000 assistans- berättigade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;En tydlig bild av variationen ger resultaten från en enkät som &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; sände till ett urval av enskilda anordnare hösten 2007. Urvalet omfattade 230 av de omkring 450 som, enligt uppgift från Försäkringskassan, tog emot assistansersättning efter fullmakt från assistansberättigade i december 2006. Av de svarande var 65 procent privata företag i form av &lt;NOBR&gt;aktie-,&lt;/NOBR&gt; handels- eller komman- ditbolag medan 13 procent var en enskild firma, 19 procent kooperativ eller ekonomiska föreningar och 2 procent något annat. Mer än var fjärde (26 procent) uppgav att de anordnade assistans åt endast en person. Ytterligare drygt en fjärdedel anordnade assistans för två till fem personer. En tredjedel av anordnarna svarade att de anordnade assistans för minst elva personer. Var tionde svarade att fler än femtio personer är beviljade personlig assistans i deras företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft46"&gt;Skillnader i kvalitet mellan anordnartyper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I vårt första delbetänkande (SOU 2005:100) redovisas också svaren från en enkät bland 900 assistansberättigade som SCB genomförde i början av år 2005 på vårt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Resultaten visar att assistansen tycks fungera väl för de allra flesta. Totalt uppger 57 procent av de svarande att assistans- anordnaren i stor utsträckning kan erbjuda den personliga assistans som de allra helst vill ha. Även här är andelen lägst bland de assistansberättigade som får sin personlig assistans genom en kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;När det gäller den assistansberättigades valmöjligheter och självbestämmande finns det skillnader mellan anordnartyper. Över- lag har assistansberättigade minst att säga till om när de har assist- ans i kommunal regi. Störst självbestämmande finns i brukar- kooperativen. Assistansberättigade som uppdrar åt företag att anordna den personliga assistansen har genomgående bättre möjligheter att själva bestämma än de som ger kommunen samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft14"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;uppdrag, men något sämre möjligheter än de som är med i ett brukarkooperativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det finns också vissa mindre skillnader mellan könen. På ett par områden är dessa skillnader dock lite tydligare. Männen har i större utsträckning kunnat välja mellan fler än en anordnare i jämförelse med kvinnorna. Vidare har männen haft större möjligheter än kvinnorna att välja assistenter. Generellt tycks de som är äldre än 55 år ha sämre påverkansmöjligheter och sämre valfrihet än de yngre. Både i fråga om att påverka kraven i samband med rekry- tering av assistenter och möjligheten att välja assistenter har den äldre åldersgruppen ett sämre läge. Skillnaderna kan till viss del förklaras av att äldre i högre utsträckning än de yngre har assistans i kommunal regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft46"&gt;Anordnarnas uppföljning och utvärdering av verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Hösten 2007 sände vi ut två enkäter till kommunerna och ett urval enskilda assistansanordnare med frågor om deras arbete med personlig assistans. I den undersökningen tillfrågades samtliga kommuner och stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Av samtliga som tillfrågades svarade 91 procent (se bilaga 20). I den andra undersökningen tillfrågades ett urval enskilda assistans- anordnare. Urvalet omfattade 230 av de omkring 450 som, enligt uppgift från Försäkringskassan, tog emot assistansersättning efter fullmakt från assistansberättigade i december 2006. Av de till- frågade svarade 61 procent (se bilaga 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;I båda enkäterna frågade vi om anordnarna utvärderat och följt upp sin verksamhet. I båda enkäterna svarade en majoritet att de hade gjort det. Av de som gjort en utvärdering och uppföljning svarade omkring 80 procent av kommuner och enskilda anordnare att utvärderingen har lett till förändringar av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;De personliga assistenterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;De personliga assistenterna har en stor betydelse för god kvalitet i personlig assistans. Yrkesgruppen har snabbt blivit en av de större inom det sociala området med omkring 70 000 personliga assist- enter i dag. I våra tidigare betänkanden (SOU 2005:100 och SOU 2007:73) har vi behandlat assistansanordnarnas roll mer utförligt än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft14"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;de personliga assistenternas. Vi redovisar därför relativt utförligt en del underlag som vi och andra sammanställt om de personliga assistenternas arbetsuppgifter och förutsättningar. Indirekt ger detta också konkreta bilder av hur personlig assistans utförs i dag av kommuner och enskilda assistansanordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Arbetsuppgifter och organisation av det dagliga arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Enligt våra enkätundersökningar bland kommuner och enskilda assistansanordnare finns det både likheter och skillnader mellan dessa båda anordnartyper när det gäller de personliga assistenternas dagliga arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det är vanligare att enskilda anordnare har en gemensam arbetsbeskrivning för samtliga personliga assistenter som är anställda i företaget. Samtidigt är det något vanligare att de kom- munala arbetsbeskrivningarna innehåller avgränsningar av arbets- uppgifter. Avgränsningarna skiljer sig något mellan anordnar- typerna. Kommuner betonar i större utsträckning att assistansen ska vara planerad medan de enskilda anordnarna i högre grad betonar att assistenten inte ska utsätta sig själv eller brukaren för fara eller göra något brottsligt. Båda anordnartyperna har i viss utsträckning avgränsningar mot att assistenten hjälper andra personer i brukarens familj. Etiska riktlinjer när det gäller övervakning m.m. för att hindra att personen, som har behov av assistans eller annan kommer till skada är vanligare hos enskilda anordnare än kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;En tydlig skillnad gäller, som framgår av kapitel 3, förekomsten av anställda arbetsledare. Dessa förefaller att vara betydligt vanligare hos de enskilda assistansanordnarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Även när det gäller kompetensfrågor finns det både likheter och skillnader mellan anordnartyperna. Som framgår av figuren nedan är det vanligare att enskilda anordnare alltid ger nyanställda personliga assistenter någon introduktionsutbildning. En femtedel av kommunerna uppger att de aldrig eller oftast inte ger någon sådan utbildning mot omkring en tiondel av de enskilda anordnarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft14"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377483x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1260 ft96"&gt;Diagram 6.2. Får en nyanställd personlig assistent någon formell organiserad introduktionsutbildning?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p1261 ft107"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p1261 ft107"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td79"&gt;&lt;P class="p1261 ft107"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td79"&gt;&lt;P class="p1261 ft107"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p1262 ft106"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p1261 ft107"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p1262 ft101"&gt;Enskilda anordnare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p1261 ft107"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td79"&gt;&lt;P class="p1261 ft107"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p1261 ft107"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td79"&gt;&lt;P class="p1263 ft106"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p370 ft106"&gt;Alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;Oftast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p1264 ft146"&gt;Oftast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;Varierar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p1265 ft107"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1266 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Enkätundersökningar med enskilda assistansanordnare samt kommuner, se bilaga 19 och 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft109"&gt;Oavsett anordnartyp har introduktionsutbildningarna en tyngd- punkt i de konkreta uppgifter som de personliga assistenterna ska göra hos brukaren. Att lära sig yrket genom att gå bredvid andra, mer erfarna assistenter är ett viktigt moment, liksom att få information om den enskilde brukaren. Information om lagstift- ningen och den särskilda yrkesrollen som personlig assistent spelar inte en lika framträdande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft109"&gt;Det är mycket vanligt att de personliga assistenterna erbjuds någon organiserad kompetensutveckling eller vidareutbildning. Åtta av tio kommuner uppger att de gör detta, medan drygt sju av tio enskilda assistansanordnare gör det. Både hos kommuner och enskilda anordnare är det i regel arbetsgivaren som beslutar om den personlige assistenten ska erbjudas kompetensutveckling eller vidareutbildning. Som framgår av figuren nedan varierar brukarens och assistentens roll i sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1267 ft105"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377484x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft96"&gt;Diagram 6.3. Vem beslutar om kompetensutveckling/ vidareutbildning? Flera svar kunde anges&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p1268 ft100"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td56"&gt;&lt;P class="p1268 ft107"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td56"&gt;&lt;P class="p1268 ft204"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr59 td121"&gt;&lt;P class="p1269 ft204"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td56"&gt;&lt;P class="p1268 ft204"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td121"&gt;&lt;P class="p1269 ft146"&gt;Enskilda anordnare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td56"&gt;&lt;P class="p1268 ft204"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td56"&gt;&lt;P class="p1268 ft204"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td56"&gt;&lt;P class="p1270 ft204"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p615 ft204"&gt;Anordnare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft204"&gt;Brukare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft204"&gt;Assistent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft204"&gt;Annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1251 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Enkätundersökningar med enskilda assistansanordnare samt kommuner, se bilaga 19 och 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft109"&gt;Även när det gäller finansieringen av assistenternas kompetensutveckling och vidareutbildning finns det vissa skill- nader mellan anordnartyperna. Enskilda anordnare är i mycket högre grad beroende av assistansersättningen som finansierings- källa än kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft109"&gt;Likheterna är större när det gäller om kompetensutvecklingen och vidareutbildningen är enskild för varje assistent eller gemensam för flera assistenter i grupp. Både hos kommuner och enskilda anordnare uppger omkring sju av tio svarande att kompetens- utvecklingen och vidareutbildningen kan ske på båda sätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft108"&gt;Arbetsmiljö och arbetstider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft109"&gt;Personer som är anställda i Sverige skyddas genom olika regler. Sådana är t.ex. lagen om anställningsskydd, arbetsmiljölagen och arbetstidslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft109"&gt;Enligt intentionerna bakom LSS och LASS är det den funktionshindrade som genom sitt självbestämmande ska utforma sin insats. En avsikt med personlig assistans var att ”avprofes- sionalisera” hjälpen. ”Den enskilde ska ha ett direkt inflytande,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft105"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377485x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;både i planeringen och utformningen av insatsen och igenom- förandet av den”. ”Med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen ska ges”.&lt;A href="#page_485"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Avvägningen mellan den ersättningsberättigades intresse av självbestämmande över den personliga assistansens utformning och den personliga assistentens intresse av att kunna åberopa sina arbetsrättsliga rättigheter kommenteras inte i förarbetena. Det reser olika frågor. Ibland kommer ju dessa regelsystem i konflikt med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I förarbetena till LSS och LASS (prop. 1992/93:159) framhåller det föredragande statsrådet i anslutning till uttalanden om s.k. egna arbetsgivare att det med arbetsgivarrollen följer en hel del skyldig- heter i olika avseenden. Skyldighet finns t.ex. att göra avdrag för preliminärskatt och att betala in arbetsgivaravgifter. Andra områden som blir aktuella är arbetsmiljöfrågor, semester och ledig- het såsom ledighet för vård av barn etc. Andra regler är de i samband med uppsägning m.m. enligt lagen om anställningsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Av nuvarande bestämmelse i 1 kap. 4 § arbetsmiljölagen framgår att denna inte gäller för arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll av den som fyllt 18 år. För sådana arbetsgivare gäller istället bestämmelserna i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. I denna lag har det funnits ett begränsat arbetsmiljöansvar. Den 1 januari 2009 ändras detta så att arbetsmiljölagen blir tillämplig också för arbete i arbetsgivarens hem (prop. 2007/08:65). Ändringen föreslogs i Arbetsmiljöutredningens betänkande &lt;SPAN class="ft9"&gt;Bättre arbetsmiljöregler I &lt;/SPAN&gt;(SOU 2006:44). Arbetsmiljöutredningen refe- rerade särskilt till omfattande brister i personliga assistenters arbete i hemmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;Utbildning av personliga assistenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Utbildning av personliga assistenter är en omdiskuterad fråga. Företrädare för assistansberättigade och vissa assistansanordnare är tveksamma till generella och yrkesutbildningar, som de menar kan hota de assistansberättigades självbestämmande. Kommunals Branschråd funktionshinder arbetar däremot för att en nationell utbildning på omvårdnadsprogrammet med inriktning på personlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Jfr prop. 1992/93:159, s. 44 f, s. 50 och s. 64.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;assistans från årskurs 2 ska tas fram i samverkan med bransch- organisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Flera folkhögskolor har ettåriga utbildningar för de som är eller vill bli personliga assistenter. Utbildningarna kan variera i utformning och ibland ha specialinriktning, t.ex. vara tvåspråkiga, men gemensamt är ämnen som bl.a. handikappkunskap, bemö- tande, ergonomi, hjälpmedel, handikappolitik och psykologi. Ibland finns också kommunikation och &lt;NOBR&gt;IT-kunskap&lt;/NOBR&gt; med på schemat. Ibland krävs gymnasiebakgrund för att bli antagen. Enligt folkhögskolornas gemensamma webbplats www.folkhogskola.nu fanns det under våren 2008 sammanlagt 18 sådana utbildningar av personliga assistenter/elevassistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Vissa högskolor har påbyggnadsutbildningar i personlig assistans eller särskilda frågor för personliga assistenter. Kommunal samarbetar med Linköpings universitet om bl.a. en &lt;NOBR&gt;10-poängskurs&lt;/NOBR&gt; för den som vill utveckla sin kompetens som personlig assistent. Utbildningen är webbaserad och ges på distans över Internet. Kursen är en uppdragsutbildning, som beställs och bekostas av arbetsgivaren eller arbetsförmedlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft46"&gt;Socialstyrelsens översikt över forskning om arbetet som personlig assistent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;En stor del av den forskning och de andra studier som handlar om personlig assistans avser i första hand de personliga assistenternas uppgifter och förutsättningar. Socialstyrelsen har givit ut en över- sikt över svensk forskning och annat empiriskt material om dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Översikten visar att många personliga assistenter berättar om arbetsglädje, givande samvaro med den assistansanvändare de bistår, variationsrika arbetsdagar och om upplevelser av ett viktigt och meningsfullt arbete. Den särskilda arbetssituationen som ofta inbegriper en arbetsplats i brukarens hem, en nära och intim samvaro samt insyn i privata relationer innebär dock att yrkesrollen innehåller en rad potentiella svårigheter. Samtidigt som många vittnar om tillfredsställelse med arbetet som personlig assistent har yrket låg status, en låg lönebild, betraktas som ett genomgångsyrke och omfattas av rekryteringsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft8"&gt;I övrigt drar rapportförfattaren följande slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft14"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1098 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;I myndighetsrapporter och forskningssammanställningar fram- träder tydligt att personlig assistans är ett bristyrke och ett genomgångsarbete. Vid en granskning av anställnings- förhållanden, anställningstrygghet, tjänstgöringsgrad, arbets- tider och lön framträder brister som ger upphov till oro bland de personliga assistenterna samt innebär en osäker anställnings- situation. De personliga assistenterna uppfattar ibland en oklar ansvarsuppdelning mellan arbetsgivare och arbetsledning, vilket kan innebära utsatthet och ett svagt stöd i arbetssituationen. Studier av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;arbetslednings-/chefsuppgifter&lt;/NOBR&gt; som introduktion, arbetsbeskrivning, utvecklingssamtal, handledning, fortbildning, personalmöten och kvalitetsarbete visar att de personliga assistenternas arbetsförhållanden skiljer sig markant åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Genom att personlig assistans är ett nytt arbetsområde har det funnits oklarheter om ansvar och arbetsformer, framför allt till följd av att arbetsplatsen i många fall är förlagd till assistans- användarens hem. Förutom de organisatoriska bristerna kan arbetsmiljöproblemen hänföras dels till risker för fysisk skada till följd av tunga lyft och belastning, dels till psykosociala arbetsmiljörisker till följd av exempelvis oklara arbets- beskrivningar, kommunikationsproblem eller oklarheter i kontakten med assistansanvändare eller anhöriga samt otillräck- ligt arbetsledarstöd. Särskilt framstår de personliga assistent- ernas ensamarbete, utan kontakt med kollegor, som ett av de största arbetsmiljöproblemen. Detta kan kombineras med att assistenter upplever hot och våld i sitt arbete samt att assistansanvändarnas livsstil kan orsaka konkreta arbetsmiljö- problem för den personliga assistenten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Det framgår i ett flertal studier av personlig assistans att assistenterna uppfattar sitt yrke som betydelsefullt. Här inne- fattas en tillfredställelse med att medverka till att förbättra livssituationen för assistansanvändaren samt att det är en privilegierad arbetssituation att kunna ägna sig åt en person, utan kraven att på kort tid behöva räcka till för många personers hjälpbehov. Just arbetet med en enskild person kan dock innebära nackdelar när det gäller arbetstillfredsställelse. Det kan upplevas som påfrestande att umgås intensivt med en person hur väl man än kommer överrens. Många assistenter upplever även att en stor del av arbetet innebär väntan och passivitet vilket kan vara påfrestande. En nära relation kan innebära svårigheter att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft14"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1273 ft8"&gt;skilja mellan arbete och fritid och mellan yrkesroll och privatliv. Vidare är det inte ovanligt att assistansanvändarens funktions- hinder försämras över tid och det är känslomässigt svårt att se hur en person man kommit nära försämras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;För många assistenter ingår motivationsarbete i arbetsupp- gifterna. Att arbeta för en assistansanvändare med begränsad autonomi kan vara en utmaning. Assistenterna ställs inför upp- giften att styra brukaren och samtidigt balansera detta gentemot rätten till självbestämmande. Det framgår i studierna att det kan vara frustrerande när assistansanvändarens preferenser är skilda från assistentens. Här framträder även att assistenterna upplever svårigheter med att hantera de krav som ställs på sjukgymnastik och aktiviteter från anhöriga eller andra yrkesgrupper när dessa förväntningar går emot assistansanvändarens vilja.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Många anhörigassistenter upplever sig inte som i första hand personliga assistenter. Förutom att arbetsbördan ofta är stor och går utöver den egentliga arbetstiden känner dessa assistenter såväl tillfredsställelse med att kunna bistå som omgivningens misstro och en oro inför framtiden. I övrigt behandlas assist- entens relation till assistansanvändarens familj, assistans till barn, relationen till anhöriga, mellan assistenter, till arbetsgivare, till god man, andra yrkeskategorier och till allmänheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det framgår av forskning, myndighetsrapporter och citat från intervjuer med personliga assistenter att yrkesrollen personlig assistent har låg status. Allmänhetens bild, säger en assistent, är att vem som helst kan arbeta som personlig assistent. De låga formella kraven på utbildning, efterfrågan på assistenter, lönen, ryktet om att assistansarbetet är ett tillfälligt genomgångsarbete och arbetets karaktär med personlig omvårdnad och hemarbete förstärker bilden. Beskrivningarna av den personliga assistenten som brukarens armar och ben, redskap, en tyst skugga som smälter in i tapeten etc. bidrar också till en negativ yrkesbild i en tid då framåtanda, självständighet och initiativförmåga premieras och betraktas som eftersträvansvärda egenskaper inom arbets- livet i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft29"&gt;Avslutningsvis anger rapportförfattaren några utvecklingsområden inom yrket personlig assistent. Utan inbördes ordning är dessa: otrygghet i anställningen, ensamarbete, lön, osäkerhet vad gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft14"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377489x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;arbetsuppgifter, arbetsmiljö, arbetsgivaransvar och arbetsledning, svårigheter att hålla isär yrkesutövande och privatliv, tjänst- göringsgrad, fortbildning, yrkesstatus samt yrkesidentitet.&lt;A href="#page_489"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; studie bland personliga assistenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Våra undersökningar bland assistansberättigade, kommuner och enskilda anordnare kompletteras av en enkätundersökning som ARS Research AB genomförde hösten 2006 på vårt uppdrag bland 1 000 personliga assistenter. Urvalet hämtades från Kommunals medlemsregister samt från ett antal kommuner och enskilda assistansanordnare. Drygt 60 procent av de tillfrågade svarade. Av dessa var omkring 80 procent kvinnor och omkring 60 procent anställda av en kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Resultaten är i linje med den stabilisering av förhållandena som beskrivs ovan, och ger på flera sätt en mer positiv bild av yrket personlig assistent än flera av de studier som refereras i Social- styrelsens översikt. Svarsmönstren i vår enkät är dessutom relativt samstämmiga mellan olika grupper av assistenter, även om det finns vissa skillnader mellan bl.a. kommunalt anställda assistenter och de som arbetar för enskilda assistansanordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Enkätundersökningens resultat har diskuterats med några fokusgrupper med personliga assistenter. Där framkom mer av den tveksamhet inför olika arbetsuppgifter som refereras i Social- styrelsens forskningsöversikt, liksom upplevelser av bristande arbetsmiljö, frånvarande arbetsledning och utsatthet för hot, våld och krav på hjälp åt brukarens anhöriga. Påfallande många assist- enter i fokusgrupperna arbetade för brukare med psykiska funk- tionsnedsättningar, för vilka skyddsåtgärder ingick som ett led i den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Bland de personliga assistenter som svarade på enkät- undersökningen hade merparten assistentyrket som en heltids- sysselsättning. Hälften av assistenterna har fasta arbetstider och knappt hälften arbetar aldrig natt. De två dominerande anställ- ningsformerna är tillsvidareanställning och timanställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Som framgår av tabellen nedan bedömer den klart största andelen svarande att de har någon utbildning som är lämplig för arbetet som personlig assistent. Den grupp som svarar att de har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2007). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans som yrke&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377490x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;annan passande utbildning avser i första hand någon utbildning inom vård- och omsorgsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft96"&gt;Tabell 6.6 Andelar assistenter som svarat på frågan om de har någon utbildning som avser arbetet som personlig assistent (flera svar kunde anges)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td480"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;Introduktionsutbildning genom arbetsgivaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;28 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td480"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;Vidareutbildning/kurser genom arbetsgivaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;26 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td480"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Har gått parallellt med andra assistenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;22 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td480"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Har annan passande utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;40 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td480"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Har ingen passande utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft154"&gt;23 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td481"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td296"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Enkätundersökning bland personliga assistenter, se bilaga 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft8"&gt;De flesta svarade att de hade en utsedd arbetsledare, men tre av tio hade ingen sådan. Bilden var likartad när det gällde tillhörighet till en arbetsgrupp. De som hade en utsedd arbetsledare och/eller ingick i en arbetsgrupp upplevde i stor utsträckning att detta gav dem stöd i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Nästan hälften av assistenterna hade fått en skriftlig beskrivning av de uppgifter som ingår i arbetet som personlig assistent, medan den andra hälften sade att de inte hade fått det. Bland de som fått en skriftlig arbetsbeskrivning ansåg nästan hälften att denna i ganska hög grad gav dem stöd i arbetet. Någon större tveksamhet inför arbetsuppgifterna känner inte assistenterna. Sex av tio uppger att de aldrig eller nästan aldrig är osäkra på vad som ingår i arbetet. Samtidigt svarade fyra av tio assistenter att de någon gång under ett aktuellt arbetspass utfört en uppgift då brukaren inte var när- varande – något som inte kan anses vara en given del av assistent- ernas arbete med tanke på assistansens personliga karaktär. De sysslor som oftast utfördes då brukaren inte var närvarande var städning, matlagning/middagsförberedelse, tvättning/strykning, diskning och inköp/ärenden åt brukaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;Med tanke på att yrket som personlig assistent ofta ses som ett genomgångsyrke har de svarande assistenterna arbetat relativt länge, i genomsnitt drygt fem år (bland de äldre som svarat är det många som har arbetat över tio år). Drygt 40 procent svarar att de trivs mycket bra med sitt arbete och nästan lika många svarar att de trivs bra. Majoriteten söker inte heller något annat arbete. De flesta tror också att de kommer att arbeta kvar som personlig assistent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1274 ft8"&gt;om ett år. De som överväger att sluta säger att det främst är högre lön och bättre arbetstider som kan få dem att vilja stanna längre i yrket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft8"&gt;Assistenterna bedömer att brukarna bestämmer mest över vad som ska göras inom den personliga assistansen. Men de bedömer också att de själva har ett relativt stort inflytande, särskilt över hur olika uppgifter ska utföras. Andra aktörer har betydligt mindre inflytande. Det bör dock noteras att drygt åtta av tio assistenter uppgav att det var bestämt i förväg vad som skulle göras under arbetspasset, oftast genom muntlig instruktion, och att det brukar vara på det sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft15"&gt;Diagram 6.4 Inflytande över uppgifter under ett arbetspass. Procentandelar om vem som i ganska hög grad bestämt över uppgifterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p1277 ft101"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p1277 ft101"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p1277 ft101"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p1277 ft101"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p1277 ft101"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p1277 ft101"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P class="p1278 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p763 ft107"&gt;Vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p1279 ft102"&gt;När det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p600 ft101"&gt;Hur det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p1280 ft107"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p311 ft107"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p311 ft107"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p763 ft107"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p1281 ft101"&gt;göras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p743 ft101"&gt;göras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p618 ft107"&gt;göras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1282 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning bland personliga assistenter, se bilaga 18.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft107"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi3.jpg" id="inl_img2"&gt; Brukaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft107"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi5.jpg" id="inl_img4"&gt; Assistenten själv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft107"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi6.jpg" id="inl_img5"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi7.jpg" id="inl_img6"&gt; Anhörig till brukaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft107"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi8.jpg" id="inl_img7"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi9.jpg" id="inl_img8"&gt; Annan assistent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft206"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi10.jpg" id="inl_img9"&gt; Arbetsgivaren &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi11.jpg" id="inl_img10"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377491xi12.jpg" id="inl_img11"&gt; Annan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft105"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1285 ft15"&gt;Diagram 6.5. Inflytande över uppgifter under ett arbetspass. Procentandelar om vem som i viss grad bestämt över uppgifterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td122"&gt;&lt;P class="p1286 ft101"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td122"&gt;&lt;P class="p1286 ft101"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td122"&gt;&lt;P class="p1286 ft101"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td122"&gt;&lt;P class="p1286 ft101"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td122"&gt;&lt;P class="p1286 ft101"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td122"&gt;&lt;P class="p1286 ft101"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td122"&gt;&lt;P class="p1286 ft101"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td122"&gt;&lt;P class="p1286 ft101"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td122"&gt;&lt;P class="p1286 ft101"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td122"&gt;&lt;P class="p1067 ft191"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td122"&gt;&lt;P class="p1067 ft191"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p763 ft106"&gt;Vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;När det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p600 ft101"&gt;Hur det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td122"&gt;&lt;P class="p748 ft191"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p1287 ft146"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p743 ft146"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td122"&gt;&lt;P class="p763 ft191"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td131"&gt;&lt;P class="p1288 ft101"&gt;göras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td46"&gt;&lt;P class="p600 ft101"&gt;göras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td122"&gt;&lt;P class="p28 ft106"&gt;göras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td131"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft106"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492xi3.jpg" id="inl_img2"&gt; Brukaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft106"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492xi4.jpg" id="inl_img3"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492xi5.jpg" id="inl_img4"&gt; Assistenten själv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft106"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492xi6.jpg" id="inl_img5"&gt; Anhörig till brukaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft106"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492xi7.jpg" id="inl_img6"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492xi8.jpg" id="inl_img7"&gt; Annan assistent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1289 ft207"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492xi9.jpg" id="inl_img8"&gt; Arbetsgivaren &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492xi10.jpg" id="inl_img9"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377492xi11.jpg" id="inl_img10"&gt; Annan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Enkätundersökning bland personliga assistenter, se bilaga 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft109"&gt;Assistenternas bedömning av vem som har mest inflytande över arbetsuppgifterna överensstämmer i huvudsak med vad de assist- ansberättigade uppgav i vår enkätundersökning år 2005. Då uppgav nästan två tredjedelar av de svarande att de själva i stor utsträckning fick bestämma över assistenternas arbetsuppgifter och nästan tre av tio att de får göra det i viss utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft109"&gt;Ett syfte med enkäten var att få en bild av vilka olika arbets- uppgifter som assistenterna utförde under en arbetsdag. Enkäten omfattade därför en s.k. tidsdagbok, där dygnet delats in i femton- minutersintervall. I tidsdagboken kunde assistenterna beskriva vilka arbetsuppgifter som de huvudsakligen utfört varje kvart under arbetsdagen. De fick välja bland tio förslag på arbetsuppgifter och kunde även ange arbetsuppgifter som inte fanns med bland försl- agen. På motsvarande sätt fick de personliga assistenterna också berätta om de utförde någon annan arbetsuppgift vid sidan av huvudarbetsuppgiften. Tidsdagboken bygger på en förenklad version av den metod som SCB använt i ett par tidsanvänd- ningsstudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft163"&gt;De omkring 600 personliga assistenter som i övrigt besvarade enkäten fyllde även i tidsdagboken. Resultaten måste dock tolkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft105"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377493x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1291 ft8"&gt;med försiktighet. De delar som återges här bör i första hand ses som utgångspunkter för fortsatt diskussion och vidare studier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1292 ft8"&gt;Tabell 6.7 visar hur stor andel av all tid för samtliga registrerade huvudarbetsuppgifter som använts för de enskilda uppgifterna. Ungefär halva arbetstiden har använts till att vara till hands i fall brukaren behöver stöd och till att ge stöd till brukaren att äta, sköta hygien, klä av/på sig samt gå på toaletten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1293 ft96"&gt;Tabell 6.7 De personliga assistenternas huvudarbetsuppgifter. Olika huvudarbetsuppgifters andel av all tid när någon huvudarbetsuppgift angivits&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Tid då assistenten är till hands i fall behov av stöd uppstår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td423"&gt;&lt;P class="p546 ft154"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft115"&gt;Stöd till brukaren att äta, sköta hygien, klä av/på sig samt gå på toaletten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p546 ft154"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Stöd till brukaren att sköta hem och hushåll (inomhus)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p546 ft154"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Stöd till brukaren vid förflyttning och resa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td423"&gt;&lt;P class="p546 ft154"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Annan arbetsuppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p546 ft154"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Stöd till brukaren vid kommunikation med andra personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p546 ft154"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Stöd till brukaren vid hans eller hennes egenvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td423"&gt;&lt;P class="p546 ft154"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Stöd till brukaren vid inköp av varor och tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p563 ft154"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;Aktivt ingripande för att förhindra fara för brukaren eller annan person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p546 ft154"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Stöd till brukaren att överlämna, ta emot eller bära saker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td423"&gt;&lt;P class="p563 ft154"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;Stöd till brukaren vid hans eller hennes omsorg om eget/egna barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p563 ft154"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p546 ft154"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td482"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td427"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td293"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Enkätundersökning bland personliga assistenter, se bilaga 18.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1294 ft8"&gt;Det finns praktiskt taget inga skillnader mellan personliga assist- enter av olika kön, i olika ålder och med olika typ av arbetsgivare. Möjligen är det vanligare att assistenter som arbetat kortare tid än ett år ägnar mer tid åt vara till hands i fall behov av stöd uppstår, men gruppen är liten och resultatet osäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1292 ft8"&gt;Personliga assistenter till barn upp till 15 år ägnar mer tid än övriga assistenter åt stöd vid kommunikation och egenvård samt mindre tid åt stöd att sköta hem och hushåll och inköp av varor och tjänster. Antalet svarande assistenter till barn upp till 15 år var relativt litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft29"&gt;En del huvudarbetsuppgifter kan vara mycket vanliga, men kräva mindre tid att utföra. De kan därför ha uppgivits av stora andelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft14"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;assistenter, men sammanlagt uppta mindre tid än vissa andra huvudarbetsuppgifter. Den huvudarbetsuppgift som oftast uppges under dagtid och kvällstid/tidig natt är att ge brukaren stöd för att äta, sköta hygien, klä av/på sig samt gå på toaletten. Stora andelar uppger också att de ger brukaren stöd för att sköta hem och hushåll, stöd vid förflyttning och resa, vid kommunikation, stöd vid egenvård och stöd vid inköp av varor eller tjänster. Att vara till hands i fall behov uppstår är en av de vanligaste huvud- arbetsuppgifterna under alla delar av dygnet. Under natten är det den huvudarbetsuppgift som den allra största andelen assistenter uppger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Den personliga assistansen har sin tyngdpunkt under dagtid. Nästan två tredjedelar av assistenterna uppgivit någon huvud- arbetsuppgift under tidsintervallen kl. &lt;NOBR&gt;06.00-18.00.&lt;/NOBR&gt; Under tidig kvällstid sjunker denna andel till mindre än hälften, och under sen kväll/tidig natt är andelen nere i omkring en tredjedel. Omkring en femtedel av assistenterna uppger någon huvudarbetsuppgift under natten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;I anslutning till tidsdagboken fick de personliga assistenterna också berätta var de utförde sina uppgifter under arbetspasset. Här fick de välja mellan fjorton förslag på platser. De kunde dessutom ange någon annan plats där de arbetat. Det är vanligt att assist- enterna - förutom att vara i brukarens hem - befinner sig utomhus under hemarbete, förflyttning eller promenad, på platser för inköp, caféer/restauranger och på platser för träning, rehabilitering eller vård. Platser för arbete, utbildning eller kultur- och föreningsliv är, var för sig, mindre vanliga i detta sammanhang. Inte heller här finns det några skillnader mellan personliga assistenter av olika kön, i olika ålder och med olika typ av arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Aktuellt utvecklingsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Huvuddrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;I vårt första delbetänkande (SOU 2005:100) presenterade vi översiktligt en del av det arbete som utförts när det gäller kvalitet i personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Vi konstaterade att forskningen om personlig assistans till stor del har handlat om hur det är att vara assistansberättigad eller om assistenternas arbetsförhållanden. Relativt lite har skrivits om olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377495x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;anordnare och vilken betydelse som dessa har för kvalitet och kostnader. Iakttagelsen stöds av en inventering av forskningsläget inom området som Socialstyrelsen givit ut.&lt;A href="#page_495"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Däremot har intresseorganisationer och olika assistansanordnare arbetat med att utveckla kvaliteten i personlig assistans. Det handlar bl.a. om att ställa upp mål för arbetet, genomföra uppföljningar och förbättra stödet till såväl assistansberättigade som assistenter och arbets- ledare i t.ex. kommunerna. Utbildningar och konferenser har också arrangerats. Mycket av detta har genomförts lokalt eller regionalt. Utvecklingsarbetet har inte minst kommit att gälla de avtal om personlig assistans som upprättas mellan assistansberättigade och assistansanordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Dessa iakttagelser har inte ändrats i grunden sedan det första delbetänkandet överlämnades till regeringen. Det pågår en del forskningsarbete om kvalitet i personlig assistans som kan ge intressanta resultat, men inte mycket har publicerats. Däremot har utvecklingsarbetet inom olika intresseorganisationer o.d. fortsatt och intensifierats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;Branscharbete och certifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;En viktig del av detta består av ett ökat utbyte av erfarenheter mellan anordnare inom ramen för branschorganisationer - av vilka ett par nya har tillkommit sedan vårt arbete påbörjades - och vid kommunala konferenser om assistansfrågor. Branschorganisationen PARO och Vårdföretagarnas branschorganisation för personlig assistans har också tagit initiativ till certifiering av enskilda assist- ansanordnare, som ett komplement till bl.a. certifiering som Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) redan har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;Koll på assistansanordnare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ett annat intressant arbete är projektet Assistanskoll, som syftar till att göra det lättare för den assistansberättigade att överblicka de olika alternativ som finns inom området och veta vilka möjligheter och rättigheter man har som assistansberättigad. Projektet har upprättat en portal på Internet (www.assistanskoll.se) för information och tjänster som berör personlig assistans. Ett uttalat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2005). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans. En inventering av forskningsläget&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;syfte är att öka tillgången till vägledning och stöd så att fler assistansberättigade aktivt ska välja assistansanordnare eller själva bli arbetsgivare för sina assistenter. Information om verksamheten hos ett stort antal assistansanordnare har samlats in och publicerats som en ”konsumentinformation” till assistansberättigade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Personlig arbetsledning i kommunal assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Som framgått är arbetsledning en viktig fråga när det gäller personlig assistans. Föreningen JAG driver sedan år 2005 Kun- skapsprojektet som ska bidra till att utveckla personlig assistans för personer med flera omfattande funktionsnedsättningar varav en är en nedsättning av den intellektuella förmågan. Inom Kunskaps- projektet bedrivs ett pilotprojekt i samarbete med fyra kommuner i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. De medverk- ande kommunernas assistansverksamhet har kartlagts och möjlig- heterna att utveckla assistansen för personer med omfattande funktionsnedsättningar och en nedsättning av den intellektuella förmågan har undersökts. Dessutom har utbildningar för användare av assistans med deras företrädare, arbetsledare och assistenter genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Arbetet har syftat till att stärka den enskildes möjligheter att styra sin assistans med hjälp av sin företrädare och en person med samordnande funktion i assistansen. I en av de medverkande kommunerna har denna samordnare kallats brukarombud. Brukar- ombudet ska vara ett slags språkrör för brukaren och hjälpa denne att tillvarata sina intressen. Uppgifterna består av att arbeta för att brukarens självbestämmande och integritet respekteras i alla moment av den personliga assistansen: rekrytering, introduktion och utbildning av assistenter, informationsmöten med dessa, information till brukarens företrädare samt stöd till brukaren inför annonsering och anställning av nya assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Flera positiva resultat har noterats i projektet, både för de enskilda individerna och för verksamheterna. För enhetschefer har den personliga samordnaren avlastat uppgifter, och för assistent- erna har samordnaren bidragit till ökad tydlighet och mer uppskattning i arbetet. Att själv bli personlig samordnare kan framstå som en väg till utveckling med större ansvar och kanske även högre lön. Men det har också funnits hinder i arbetet. På ett tidigt stadium har idén om en personlig samordnare, med arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft14"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;ledande funktion, avvisats av kommunerna. Projektet pågår till och med hösten 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;IT, hjälpmedel och bostadsanpassningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 4.6 har Hjälpmedelsinstitutet, på uppdrag av &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén,&lt;/NOBR&gt; studerat &lt;NOBR&gt;IT-hjälpmedel&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; hjälp- medel i kombination med bostadsanpassning som alternativ och komplement till personlig assistans. Resultaten har redovisats i rapporten &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;IT-baserade&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; hjälpmedel, bostadsanpassning och personlig assistans&lt;/SPAN&gt;, utgiven av Hjälpmedelsinstitutet år 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;De beskrivningar, analyser och förslag som finns i rapporten avser i praktiken inte bara personlig assistans och assistans- berättigade personers tillgång till hjälpmedel och bostadsanpass- ningar. Huvuddelen av rapporten refereras därför i avsnitt 4.6, där vi instämmer i Hjälpmedelsinstitutets allmänna bedömning att det finns betydande utvecklingsbehov inom området för att undanröja brister som har att göra med bl.a. ekonomiska förhållanden, organisation och kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;När det särskilt gäller personlig assistans konstaterar Hjälp- medelsinstitutet att användningen av &lt;NOBR&gt;IT-hjälpmedel&lt;/NOBR&gt; kan påverka behovet av assistans, men det är inte alltid självklart på vilket sätt. Hjälpmedlet kan å ena sida avlasta assistenten arbetsuppgifter, men kan å andra sida göra brukaren mer aktiv och därmed öka behovet av assistans. Oavsett om hjälpmedlen kan ersätta personlig assist- ans, indikerar undersökningen att det finns brister i hjälpmedels- försörjningen som gör att personer som skulle ha stor nytta av IT- baserade hjälpmedel inte har tillgång till dem. Det förefaller särskilt gälla många personer med personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Undersökningen visar att bostadsanpassningsstödet på det stora hela taget fungerar tillfredsställande. Men det finns problem med att bostadsanpassningsbidraget i dagsläget inte kan användas för åtgärder riktade till personliga assistenter. Detta är en olägenhet som drabbar både brukaren (och dennes familj) och assistenterna. Hjälpmedelsinstitutet föreslår att &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; överväger en ändring av lagen om bostadsanpassningsbidrag på denna punkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1297 ft14"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Personlig assistans – möjligheter och ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Personlig assistans ger stora och delvis unika möjligheter till med- bestämmande och inflytande över stödet. Det ställer stora krav på ansvarstagande hos såväl assistansberättigade som anordnare och personliga assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I många länder har den personliga assistansen utformats med ledning av dessa krav. Det är t.ex. vanligt att den enskilde måste vara arbetsgivare eller arbetsledare för att ha rätt till personlig assistans. I Sverige har många verksamheter med personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;– inte minst många kooperativ – byggts upp kring den enskildes självbestämmande (med eller utan en legal ställföreträdare som stöd). Några formella kvalitetskrav, utöver de allmänt hållna formuleringarna och syften och mål i LSS, har dock aldrig ställts på verksamheter med personlig assistans här i landet. Att huvuddelen av all personlig assistans beslutas enligt LASS, som inte innehåller några bestämmelser om syften, mål och kvalitet, kan ha bidragit till att diskussionen om personlig assistans ofta handlar om hur assistansersättningen hanteras och inte om utförande och kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;På många sätt är dagens personliga assistans ett bevis på att detaljregleringar inte alltid behövs för att skapa kvalitativa värden för de som behöver stöd och service. En stor mängd utförare har tillkommit genom åren och många olika sidor av insatsen har utvecklats. Ingenting tyder på omfattande kvalitetsbrister – tvärtom tycks den personliga assistansen på många sätt vara en insats i stark och positiv utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det får dock inte innebära att staten fortsätter att inta en lika passiv hållning som hittills inför kvalitetsfrågorna. Tydlighet om de bärande principerna bakom den personliga assistansen och strukt- urella förutsättningar för att dessa ska förverkligas i det dagliga arbetet kan bidra till att insatsen fortsätter att utvecklas i enlighet med de ursprungliga intentionerna. Dessa principer handlar om sådant som inte alltid är enkelt att åstadkomma för brukare, anordnare och assistenter. Den personliga assistansen bryter mot mycket av det som annars uppfattas som självklart i sociala tjänster, inte minst verksamheternas traditionella möjligheter att i detalj styra dessa tjänster. Samtidigt innebär den personliga assistansen inte obegränsade möjligheter för den assistansberättigade att bestämma över stödet – det finns regler inom t.ex. arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft14"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;miljöområdet som måste följas, och den valda anordnarens arbetsgivaransvar måste respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Kunskapsutveckling och kompetens hos alla berörda parter är nyckelfrågor inom hela &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Den personliga assistansen ställer särskilda krav på de kunskaper och den kompetens som behövs. Här återstår mycket att göra. Vi bedömer att staten, inom ramen för ett samlat huvudmannaskap för insatsen, också bör ha en större och mer aktiv roll i detta sammanhang. Ytterst är det dock assistansberättigade och anordnare som har det största ansvaret för den personliga assistansens fortsatta utveckling – och, i nära anslutning till det, de personliga assistenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Vi vill understryka att staten också fullt ut måste ta sitt ansvar för de omständigheter som påverkar den personliga assistansens kvalitet och resultat. Det gäller bl.a. reglerna för gode män och andra ställföreträdare, som ofta har en nyckelroll för att den assistansberättigade ska kunna påverka stödet och servicen Det gäller givetvis också de generella delarna av handikappolitiken, som har avgörande betydelse för att assistansberättigade ska kunna leva som andra och använda sin personliga assistans för delaktighet i samhällslivet. Statens ansvar för arbetslivspolitiken bör betonas, med tanke på de assistansberättigades möjligheter att förvärvs- arbeta och därmed få bättre förutsättningar att uppnå jämlika levnadsvillkor med andra människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;I vårt första delbetänkande lämnade vi ett antal förslag om tillsyn av verksamheter med personlig assistans, som vi åter- kommer till i nästa avsnitt. Här lämnar vi förslag som preciserar förutsättningarna för god kvalitet i personlig assistans och som även kan vara utgångspunkter för tillsynen. Förslagen tar i första hand fasta på de assistansberättigades och assistansanordnarnas ansvar. De personliga assistenterna berörs på flera sätt av förslagen, men åläggs inget eget ansvar för kvaliteten. Frågor om deras – och andras – kompetensutveckling och rekrytering behandlas i kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft46"&gt;Tydligare kriterier för att bedöma kvalitet vid personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Kvalitetsarbete vid personlig assistans bör syfta till att säkerställa att vissa mål uppnås och vissa krav uppfylls samt möjligheterna att göra detta på olika sätt så att det värde som finns i mångfalden bevaras. Den assistansberättigades upplevelse av assistansen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft14"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;dess effekter är utgångspunkt för kvalitetsarbetet. Kvalitet i hela processen, från den information som ligger till grund för ansökan om personlig assistans till förbättringar av den assistans som utförs, bör beaktas ur ett individperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;För att få fram relevanta och användbara kvalitetskriterier för tillsyn av personlig assistans föreslår vi nu, liksom i vårt första delbetänkande (SOU 2005:100), en tvådelad strategi:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kriterier som klargör förutsättningarna för hur assistansen utförs. I första hand handlar detta om preciseringar av vad som nu anges i lagstiftning och sägs i förarbetena Sådana kriterier bör snabbt formuleras som underlag för tillsynen i ett första skede. Kriterierna kommer också direkt att förbättra de assistansberättigades möjligheter att jämföra olika anordnare och bidra till utveckling av kvalitetsarbete hos olika anordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kriterier som kan användas för att avgöra om förutsättningarna är tillräckliga och rätta för att uppnå målen för personlig assistans. Sådana kriterier måste bygga på en systematiskt uppbyggd kunskap och samlad erfarenhet. I dag saknas till stor del sådant underlag. Att utforma bedömningskriterier för om lagstiftningens mål och krav uppfylls måste därför få ta viss tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Arbetet med god kvalitet i personlig assistans kan inte enbart handla om utförandet. God kvalitet för den enskilde individen handlar också om bl.a. tillgång till information om rättigheter och olika sätt att anordna assistansen, kontakter med de myndigheter som bedömer behov och fattar beslut om personlig assistans samt tillgång till komplement och alternativ till personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Krav på avtal mellan assistansberättigade och assistansanordnare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;När det gäller kvalitetskriterier som klargör förutsättningarna för hur assistansen utförs, föreslår vi att det införs krav i LSS på avtal mellan assistansberättigade och assistansanordnare. Kravet ska gälla oavsett om assistansen anordnas i kommunal eller enskild regi. Assistansberättigade som är arbetsgivare för sina assistenter omfattas inte av kravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Sedan assistansreformen genomfördes har det utvecklats rutiner för att skriva avtal om personlig assistans mellan assistans- berättigade och anordnare. Detta gäller både när kommuner och enskilda anordnare svarar för den personliga assistansen. Vi ser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1291 ft8"&gt;mycket positivt på denna utveckling. Skriftliga avtal är ett viktigt instrument för att reglera det ömsesidiga förhållandet mellan assistansberättigade och anordnare. Genom skriftliga avtal blir det tydligt vilka förpliktelser dessa har gentemot varandra och vad detta innebär för de personliga assistenternas arbetsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft8"&gt;Efter att ha studerat ett antal exempel på sådana avtal kan vi konstatera att det finns stora skillnader mellan olika anordnare när det gäller tydligheten i hur olika aspekter på den personliga assistansen avtalas. Det finns t.ex. betydande brister i beskrivningen av hur anordnare systematiskt arbetar med att uppnå god kvalitet i verksamheten. Som framgår av våra enkätunder- sökningar bland kommuner och enskilda assistansanordnare skriver inte alla assistansanordnare avtal med assistansberättigade. Vi kan också konstatera att lagstiftning och förarbeten inte innehåller några krav på skriftliga avtal om personlig assistans. Inte heller ger de direkta anvisningar om hur sådana avtal ska utformas. Att utarbeta mallar för avtal om personlig assistans har varit en viktig del av kvalitetsutvecklingen inom området, men de olika mallar som nu finns är relativt olika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft8"&gt;Avtalen ska vara tydliga och lättfattliga och reglera verk- samheten på vissa punkter som är centrala för god kvalitet i personlig assistans. I vårt första delbetänkande (SOU 2005:100) föreslog vi att avtalen alltid minst ska innehålla uppgifter om vad som överenskommits om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;innebörd av arbetsgivaransvar och former för arbetsledning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;anordnarens arbete för god kvalitet och god kompetens samt hur verksamheten ska dokumenteras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;den assistansberättigades möjligheter till inflytande över när, hur, var och av vem assistansen utförs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;hur anordnaren tillgodoser stödbehovet under tid då ordinarie personal tillfälligt saknas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;om vad som gäller för de personliga assistenternas arbetsmiljö ,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;hur anordnaren reglerar förhållandet med anställda i fråga om anställningsvillkor och ansvarsförsäkringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;hur den assistansberättigade kan se vad anordnaren har använt ersättning för personlig assistans till,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;anordnarens kostnader för administration av assistansen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;regler för omkostnader och sparande av assistansersättning samt ekonomiska konsekvenser vid byte av assistansanordnare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;10.bindningstid, uppsägningstid och former för tvistlösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft14"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Dessutom föreslog vi att avtalen innehåller information om anmäl- ningsplikten (”lex Sarah”) enligt &lt;NOBR&gt;24–24&lt;/NOBR&gt; d §§ LSS och om tystnads- plikt enligt 29 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Vi anser fortfarande att detta är punkter som bör tas upp i avtalen men våra övriga förslag i detta betänkande innebär delvis ändrade förutsättningar när det gäller punkterna &lt;NOBR&gt;7–9,&lt;/NOBR&gt; se nedan under avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det bör betonas att dessa punkter endast utgör en ram som den enskilde och den valda anordnaren själva fyller med innehåll. De utesluter inte andra insatser för att utveckla dessa som instrument för god kvalitet i personlig assistans i form av t.ex. olika certifieringar. Tvärtom är sådana insatser viktiga för det fortsatta utvecklingsarbetet, även om de inte kan ligga till grund för tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vi har övervägt möjligheten att föreskriva vissa gränser för bindnings- och uppsägningstider för avtalen. Eftersom vi inte vill att staten i detalj ska föreskriva vad assistansberättigade och anordnare kommer överens om, avstår vi från att föreslå att tidsgränser skrivs in i lagstiftningen. Vi vill dock understryka att uppsägningstider för avtalen som överskrider vad som kan moti- veras av anordnarens anställningsavtal med de personliga assistent- erna inte bör kunna anses som förenliga med den assistans- berättigades rättigheter. I regel torde endast uppsägningstider på högst tre månader vara försvarbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft46"&gt;Tydligare krav på assistansanordnares ansvar för god kvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Kvalitetskriterier för att avgöra om förutsättningarna är tillräckliga för att uppnå assistansens syften och mål kan inte fullt ut formuleras innan det finns en systematiskt uppbyggd kunskap att referera till. I dagsläget är det dock möjligt att precisera assistans- anordnarnas ansvar för att utforma sin verksamhet så att den motsvarar de syften, mål och kvalitetskrav som anges i LSS och andra berörda regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Särskilt de enskilda assistansanordnarna har i dag en oklar roll, trots att de svarar för en stor och ökande del av all personlig assistans. De har inte nämnts i lagstiftningen och har ingen formell relation till någon myndighet. Kravet på systematisk och fortlöpande kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring i 5 § LSS innehåller inget undantag för dessa, men det är oklart om alla anordnare uppfattar detta och vilken betydelse kravet har när det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;inte är kopplat till några myndighetsbefogenheter gentemot enskilda assistansanordnare. Som framgått finns det ingen mot- svarighet till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11) för den personliga assistans som anordnas av enskilda anordnare direkt på den enskildes uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Att många enskilda assistansanordnare erbjuder minst lika god kvalitet i den personliga assistansen som kommunerna har framgått i detta avsnitt. Men de strukturella förutsättningarna för att kräva detta är bräckliga och delvis obefintliga. Genom att nämna assistansanordnarna som en part i lagstiftningen läggs grunden för att gå vidare och precisera deras skyldigheter. Som ett led i detta föreslår vi en regel i LSS motsvarande den som finns i 7 kap. 2 § SoL, där det anges att en enskild verksamhet ska vara av god kvalitet och att tillstånd för enskilda verksamheter får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;En konsekvens av förslaget är att tillstånd till enskilda assistansanordnare och andra enskilda utförare av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; endast ska kunna ges till den som uppfyller lagens krav på god kvalitet och säkerhet. Vi återkommer till den frågan i nästa avsnitt, där vi lämnar förslag om krav på tillstånd för enskilda assistans- anordnare. En annan konsekvens är att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram den normering som kan behövas med hänsyn till författningsändringen och att utarbeta bedömningskriterier som kan användas i tillsynen av assistans- anordnare. Dessa kriterier bör vara lika för alla verksamheter med personlig assistans, oavsett om de utförs av kommuner eller enskilda anordnare. Här anger vi några av de kriterier som vi bedömer vara centrala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;Ett grundläggande ansvar för assistansanordnare ska vara att se till att all personlig assistans organiseras och utförs så att den enskilde så långt möjligt är delaktig i planering och beslut om den. De grunder som ska iakttas vid beräkning av beviljade assistanstimmar bör vara vägledande även vid utförandet. Det gäller vad vi tidigare skrivit om tvång och övervakning, som inte bör ingå i personlig assistans, och uppgifter av hemtjänstkaraktär, då den personlige assistenten utför uppgifter i den enskildes ställe utan att assistera honom eller henne att själv utföra dessa. Vi är medvetna om att det kan finnas situationer när det är rimligt att personliga assistenter utför sådana uppgifter under tid som annars bara skulle användas till väntan på att den enskilde behöver assistans. Men det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft14"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;måste vara assistansanordnarens skyldighet att göra såväl assistans- berättigade som personliga assistenter medvetna om att detta är undantag som avviker från den personliga assistansens grundtanke. Assistansanordnaren måste också svara för att alla berörda parter känner till och respekterar de gränser som gäller för de personliga assistenternas arbete i förhållande till den assistansberättigades anhöriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I samtliga dessa fall ingår det i assistansanordnarens ansvar att fortlöpande följa upp hur gränserna tillämpas i praktiken, ta reda på vilka oklarheter som kan finnas i olika situationer och att så långt möjligt bidra till att oklarheterna undanröjs i linje med de principer som anges ovan. Det bör också vara ett krav att assistansanordnare har etiska riktlinjer när det gäller arbetsuppgifter eller åtgärder som de personliga assistenterna kan vidta för att hindra att den assist- ansberättigade, dennes personliga assistent eller annan kommer till skada. Sådana riktlinjer kan med fördel utvecklas inom bransch- organisationer eller andra organisationer för assistansanordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I förhållande till den assistansberättigade ska assistansanord- naren vara skyldig att ge relevant stöd för att stärka och främja dennes medbestämmande och inflytande över den personliga assist- ansen. Redan vid avtalsskrivandet bör assistansanordnaren försäkra sig om att den assistansberättigade känner till de syften och mål som gäller för insatsen. Därefter bör medbestämmande- och inflytandefrågor fortlöpande följas upp och vara i fokus för anord- narens förbättringsarbete. Uppgiften ställer särskilda krav på stöd i förhållande till barn och ungdomar med personlig assistans. Se mer om detta nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I förhållande till de personliga assistenterna ska assistans- anordnare givetvis fullgöra de skyldigheter som i övrigt gäller för arbetsgivare enligt gällande regler och avtal mellan arbetsmark- nadens parter. Särskilda skyldigheter gäller dock för de personliga assistenternas kompetens. Assistansanordnare ska vara skyldiga att ge alla assistenter en grundläggande introduktionsutbildning om den personliga assistansens syften och mål och de principer som anges ovan. Det räcker inte med att nyanställda assistenter lär sig yrkets praktiska delar genom bredvidgång m.m. Yrkets juridiska förutsättningar och etiska grunder måste också vara kända för alla personliga assistenter. Vidare ska assistansanordnare vara skyldiga att planera för kompetensutveckling och vidarebildning av de personliga assistenterna i förhållande till brukarnas behov och önskemål. Vi vill framhålla att den senare punkten är central med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;tanke på att det inte finns förutsättningar för att kräva att alla personliga assistenter ska ha genomgått en särskild utbildning för yrket innan de anställs. Det finns också delade uppfattningar om värdet av sådana utbildningar. Utan att ta ställning i den diskus- sionen ser vi ett betydande värde i att personlig assistent är ett yrke utan höga ”trösklar” för inträdet. Just detta ställer dock särskilt stora krav på att arbetsgivarna aktivt tar ansvar för assistenternas kompetensutveckling och vidareutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vidare bör assistansanordnare, i förhållande till både assistans- berättigade och personliga assistenter, verka för en så personlig arbetsledning som möjligt. Med detta avser vi en arbetsledning som är närvarande i det dagliga arbetet och ger stöd så att de kvali- tetskrav som vi anger ovan tillämpas. Inte minst är detta viktigt för assistansberättigade med nedsatt autonomi. Det finns olika sätt att tillgodose kravet på en personlig arbetsledning, och vi kan inte i dag ta ställning till om några av dessa är att föredra framför andra. Erfarenheter pekar dock på att en personlig arbetsledning är möjlig hos alla assistansberättigade och att det inte i första hand är en ekonomisk fråga. I nuläget bör assistansanordnarens skyldighet på denna punkt ses som en uppmaning till intensifierat förbättrings- arbete. Arbetsledning inom personlig assistans bör vara ett priori- terat område för fortsatt kunskapsutveckling och, i förlängningen, mer evidensbaserade arbetsmetoder. I det sammanhanget bör även de personliga assistenternas möjligheter till utveckling genom uppgifter i samband med arbetsledningen särskilt beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft8"&gt;Precis som när det gäller kraven på avtal vill vi betona att de olika kraven ovan ligger väl i linje med det utvecklingsarbete som nu pågår hos många assistansanordnare och i branschorganisationer för dessa. Våra förslag syftar till att stärka den utveckling som pågår inom området och säkerställa att den kommer alla assistans- berättigade till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft46"&gt;Krav på stöd till föräldrar som är personliga assistenter för sina barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Anhöriga är som personliga assistenter viktiga och ofta ound- gängliga för den personliga assistansen. Det gäller inte minst föräldrar som är personliga assistenter för sina barn. Vi föreslår att dessa ges tillgång till särskilt stöd för att i rollen som assistenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft14"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;bidra till barnens växande och frigörelse. Det ska ske på olika sätt, bl.a. genom följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det ska ingå i assistansanordnarens skyldigheter att följa upp vilket stöd som anhöriga kan behöva i sin roll som personliga assistenter för barn och ungdomar och att verka för att de får tillgång till detta. I uppdraget att anordna personlig assistans för barn och ungdomar ska det ingå att ansvara för att insatsen utformas så att deras växande och frigörelse främjas. Kvaliteten i den assistans som utförs åt barn och unga ska även vara ett prioriterat inslag i en nationell tillsynsinsats som omfattar samtliga assistansanordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör ge Socialstyrelsen och länsstyrelserna i uppdrag att ta fram metoder för tillsyn och uppföljning av att anordnare av assistans har sådana kvalitetssystem. En nationell tillsyns- insats bör därefter genomföras under tre år och omfatta samtliga anordnare av assistans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;I olika sammanhang har lämpligheten i att föräldrar arbetar som personliga assistenter åt sina barn diskuterats. Det är då framför allt frågorna om frigörelseprocessen och om hur kraven på kvalitet i assistansen kan säkerställas som har varit aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Föräldrars betydelse för barn med funktionsnedsättning är densamma som för barn utan funktionsnedsättning. För barn med funktionsnedsättning blir dock ofta den förändring som sker i förhållandet till föräldrarna i och med de olika utvecklingsfaserna under barn- och ungdomstiden inte alltid lika påtaglig. Det kan därför finnas skäl att se över hur barns frigörelse från föräldrarna och utveckling till självständiga individer påverkas av att föräldrarna också är barnets personliga assistenter. Personlig assistans ska ge barn ett relevant stöd och möjlighet till utveckling och det är en viktig aspekt i insatsens kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Det finns inte någon forskning som särskilt behandlar frågan om hur utvecklingen hos barn och unga med funktionsnedsättning påverkas av att deras föräldrar även är deras personliga assistenter. Med hänsyn till att barn och unga med funktionsnedsättning bör stöttas för att nå den självständighet de önskar finns det skäl att överväga möjligheterna att minska riskerna för att barn och unga blir alltför beroende av sina föräldrar. Det är viktigt att på olika sätt underlätta för barn och unga med funktionsnedsättning att få kontakt med andra och att ge dem möjlighet att få ha samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft14"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;förhållande till sina föräldrar som barn utan funktionsnedsättning. När föräldrar lämnar sitt tidigare yrkesliv för att bli personliga assistenter åt sina barn kan även detta påverka ungdomars frigörelse från föräldrarna t.ex. vid val av boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;När det kan ställas krav på kvalitet i assistansen öppnar sig möjligheter att på olika sätt närma sig frågan om anhöriga som assistenter till barn och unga. Den sociala tillsynen innebär att kvaliteten kan bli föremål för granskning. Det är då viktigt att inte glömma bort att barns behov av frigörelse också kan vara olika stora liksom föräldrarnas möjligheter att möta det behovet. Vi vill framhålla att kommitténs förslag ska ses som en del av en större helhet för att säkerställa god kvalitet i personlig assistans och att i det sammanhanget särskilt beakta ett barnperspektiv. Kraven på kvalitet i assistansen kan därmed också bidra till utveckling när det gäller anhöriga som är personliga assistenter till barn och unga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft188"&gt;Information om den enskildes rättigheter och skyldigheter vid personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;Vi föreslog i vårt senaste delbetänkande (SOU 2007:73) att Försäkringskassan skulle få i uppdrag av regeringen att tillsammans med andra berörda myndigheter genomföra en samlad informa- tionsinsats till samtliga personer som är beviljade assistans- ersättning. Syftet skulle vara att tydliggöra den enskildes rättig- heter och skyldigheter, och att säkerställa att alla med assistans- ersättning känner till gällande regler inom området. Regeringen har tagit fasta på detta förslag. Försäkringskassan genomför, i samband med de ändringar av LASS som träder i kraft den 1 juli 2008, en sådan informationsinsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Denna insats bör inte bli en engångsföreteelse. Med ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans kommer Försäkr- ingskassans ansvar för en sådan information att bli ännu viktigare. Det bör ingå i myndighetens uppdrag att aktivt och fortlöpande ge alla som beviljas personlig assistans information om deras rättig- heter och skyldigheter i samband med insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft14"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377508x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1309 ft59"&gt;Möjlighet att använda bostadsanpassningsbidrag för vissa åtgärder som rör personliga assistenters arbetsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen ser över om det är möjligt att vidga lagen om bostadsanpassningsbidrag något så att den också täcker in vissa åtgärder som rör assistenters arbetsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det finns problem med att nuvarande bestämmelser om bostadsanpassningsbidrag inte täcker åtgärder som primärt riktar sig till personliga assistenter. Det handlar, som Hjälpmedelsinsti- tutet konstaterar, ofta om att kunna installera en enkel pentryenhet för assistenten för att denne på så sätt inte onödigtvis ska behöva nyttja familjens kök. Det kan också vara fråga om att dela av ett rum som gör att brukaren inte behöver dela rum med assistenten. Utgångspunkten bör också fortsättningsvis vara att det är för brukaren (och dennes familj eller motsvarande) som dessa anpass- ningar behöver göras. Att man samtidigt förbättrar assistenternas arbetssituation kan ses som en förstärkning av den positiva effekt som en regeländring i alla händelser skulle få för brukaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Generellt sett är antalet ärenden av denna typ ganska få. För att ge en uppfattning om omfattningen av och kostnaden för sådana åtgärder kan följande anges. Uppskattningsvis kan det röra sig om ett femtiotal ärenden per år i landet. Antalet ärenden bygger på en bedömning av att det är cirka 100 ärenden per år som rör assistansberättigade personer och att föreslagna åtgärder skulle kunna vara aktuella i hälften av dem. Kostnaden för installation av en pentryenhet är cirka 15 000 kr och ungefär densamma för en enkel mellanvägg. Kostnaderna för denna typ av åtgärder kan därför beräknas till cirka en till två miljoner kronor per år (totalkostnaden för bostadsanpassningsbidrag är cirka 850 miljoner kronor per år i landet). Kostnaderna kommer sannolikt att bli högre de första åren eftersom många som tidigare fått bostads- anpassning kan behöva komplettera sin anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1310 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Ersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det schabloniserade timbeloppet har administrativa fördelar som även fortsättningsvis bör tas till vara. För assistans- reformens trovärdighet är det dock viktigt att timbeloppet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377509x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1089 ft8"&gt;schabloniseras så att det bidrar till en ändamålsenlig användning av assistansersättning. Marginaler som gör att betydande belopp kan användas till annat än kostnader för personlig assistans bör motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1311 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör förändra konstruktionen av det schabloni- serade timbeloppet så att den delas upp i två delar. En del ska avse löne- och lönebikostnader och en del övriga kostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den del av schablonen som avser löne- och lönebikostnader bör differentieras. Assistans som utförs på vardagar mellan kl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;06.00–22.00&lt;/NOBR&gt; ska ersättas med ett belopp. Assistans som utförs under övrig tid ska ersättas med ett annat, högre belopp. Ett krav för att få den högre schablonen är att den personliga assistenten fått &lt;NOBR&gt;OB-ersättning.&lt;/NOBR&gt; Denna del av scha- blonen bör räknas upp enligt dagens modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den del av schablonen som avser övriga kostnader bör räknas upp utifrån nettoprisindex, NPI, istället för som i dag med hänvisning till löneutvecklingen inom området. Värdet av ersättningen för övriga kostnader bör dessutom justeras nedåt så att det i penningvärde likställs med ersättningen vid införandet av det schabloniserade timbeloppet år 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kostnaden för vikarier i samband med ordinarie assistentens sjukdom bör vid fastställandet av det schabloniserade tim- beloppet räknas in i schablonen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör i sitt arbete med att fastställa det scha- bloniserade timbeloppet beakta effekterna av sitt förslag att sänka de sociala avgifterna för ungdomar och överväga om schablonbeloppet behöver anpassas i förhållande till detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Assistansersättningen utgår sedan hösten 1997 till den assistans- berättigade med ett schabloniserat timbelopp. Schablonen fastställs årligen av regeringen efter förslag från Försäkringskassan. För&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft14"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377510x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Personlig assistans SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;år 2008 är schablonen 237 kronor per timme och beräknas för år 2009 till 248 kronor per timme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft29"&gt;Från och med den 1 juli 2008 gäller vissa nya regler för hur assistansersättningen får användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Om det finns särskilda skäl kan den assistansberättigade beviljas förhöjd ersättning. Den kan högst vara 12 procent högre än schablonen. En ersättningsberättigad person som beviljats assist- ansersättning med förhöjt timbelopp ska redovisa samtliga kost- nader för assistansen i samband med slutavräkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Försäkringskassans beräkning av förslagets på schablonen utgår från att schablonen används till följande kostnadsslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;löne- och lönebikostnader för assistenten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;utbildningskostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;assistansomkostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;administrationskostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft8"&gt;Innan schablonen infördes ersattes administrationskostnader inklu- sive kostnader för arbetsledning och utbildning samt omkostnader för de personliga assistenterna vid resor, kultur- och nöjes- aktiviteter etc. med sammanlagt högst 30 kronor per timme. De flesta assistansanordnare redovisade en genomsnittlig administra- tionsavgift på just 30 kronor.&lt;A href="#page_510"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Tanken på en schabloniserad assistansersättning väcktes i Assistansutredningen (SOU 1995:126). Ett av skälen till införandet av schablon var att den skulle minska assistansanordnarnas behov av administration och den s.k. &lt;NOBR&gt;”30-kronan”&lt;/NOBR&gt; skulle därför kunna minskas avsevärt utan allvarliga konsekvenser för verksamheten. Den särskilda utredaren föreslog att den beräknade administra- tionskostnaden skulle motsvara drygt en procent av schablonen och att schablonen skulle vara 145 kr i 1995 års priser. När schablonen infördes år 1997 fastställdes den till 164 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vi har i ett tidigare delbetänkande föreslagit att minst 85 procent av schablonen ska användas till löne- och lönebi- kostnader för de personliga assistenterna eller betalas tillbaka till Försäkringskassan (SOU 2005:100). Övriga 15 procent skulle användas till assistentens omkostnader, kostnader för assistent- ernas utbildning och administrationskostnader. Vi föreslog inte i lag hur användningen av de 15 procenten skulle regleras men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Assistansutredningens enkätundersökning ”dag 21” (SOU 1995:126).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;menade att hela summan inte skulle kunna användas till administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft29"&gt;För den personliga assistans som beslutas enligt LSS finns ingen schabloniserad eller på annat sätt nationellt bestämd ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Fastställande av det schabloniserade timbeloppet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;När Försäkringskassan lämnar förslag på schablonen är utgångs- punkten en beräknad timlön för en personlig assistent. Därefter lägger myndigheten på schabloniserade kostnader för &lt;NOBR&gt;OB-tillägg,&lt;/NOBR&gt; semestertillägg, arbetsgivaravgift, avtalsavgifter och pensions- avgifter. När detta är gjort beräknas att denna kostnad ska motsvara 87 procent av schablonen. Detta innebär att övriga kostnader räknas upp med samma procentsats som den del av schablonen som beräknas täcka lönekostnader. Kostnad för vikarier i samband med en assistents sjukdom ingår inte i beräkningen av assistansersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Ersättning för löne- och lönebikostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Cirka &lt;NOBR&gt;85–87&lt;/NOBR&gt; procent av schablonen beräknas användas till löne- och lönebikostnader för assistenten. Med löne- och lönebikost- nader avses kostnader för grundlön, lagstadgade sociala avgifter, sjuklön, särskild löneskatt, semesterersättning, &lt;NOBR&gt;OB-tillägg,&lt;/NOBR&gt; jour- och beredskapsersättning, övertids- och mertidsersättning, trakta- mente, semesterlön vid semesterlönegrundande frånvaro, försäkr- ingar enligt kollektivavtal eller liknande, ersättningar enligt förtro- endemannalagen (1974:358) och arbetsmiljölagen (1977:1160), uppsägningslön och lön vid permission samt övriga avtalsreglerade kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Den lagstadgade sociala avgiften skiljer sig åt beroende på den anställdes ålder. I dag betalar arbetsgivaren lägre social avgift för anställda under 25 år och för de som är äldre än 65 år. Är den anställde över 70 år betalar arbetsgivaren inte någon social avgift. Regeringen har föreslagit att de sociala avgifterna för unga ska sänkas ytterligare. Förslaget innebär att arbetsgivaren bara ska betala halv social avgift för anställda som är högst 26 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft14"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1315 ft46"&gt;Ersättning för utbildningskostnader för de personliga assistenterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Cirka &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; procent av schablonen beräknas gå till utbildnings- kostnader. Med utbildningskostnader för de personliga assistent- erna avses lön vid introduktion, handledning, utbildning, fort- och vidareutbildning och handledning, kostnader för lärare/föreläsare, lokalkostnad, kostnader för utbildning av administrativ personal och arbetsledare samt personalsamråd i form av assistenternas gemensamma träffar för genomgång och information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Brukarens/assistanssansanordnarens kostnad för utbildning av de personliga assistenterna beror dels på i vilken omfattning de personliga assistenterna och den administrativa personalen erbjuds personalutbildning. Förekomsten av personalsamråd kan också påverka brukarens/anordnarens kostnad för personalutbildning. Då även introduktion av ny personal anses vara utbildningskostnader påverkar personalomsättningen brukarens/anordnarens kostnad för utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft46"&gt;Assistansomkostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Cirka &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; procent av schablonen beräknas gå till assistenternas omkostnader Med assistansomkostnader avses resor, arbetskläder, inträdesavgifter och liknande kostnader för assistenten vid aktivi- teter tillsammans med den ersättningsberättigade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Brukarens/anordnarens assistansomkostnader styrs till stor del av i vilken omfattning brukaren deltar i aktiviteter/vistas utanför det egna hemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;Ersättning för administrationskostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Cirka &lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; procent av schablonen beräknas gå till administrations- kostnader. I begreppet administrationskostnader ingår lön för administrativ personal, reseersättning och traktamente till admin- istrativ personal, lokalkostnader, driftskostnader, inventarie- kostnader, revision, företagsförsäkringar, avgift till arbetsgivar- eller branschorganisation, personalvård och kostnader för rekry- tering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Att ersättningen för administrationskostnaden ingår i schablonen innebär att även ersättningen för administrationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1045 ft8"&gt;räknas upp årligen med samma procent som övrig ersättning. Detta leder till att det saknas incitament för den ersättningsberättigade eller assistansanordnaren att rationalisera sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft46"&gt;Storleken på schablonen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;Som redovisats ovan beräknas schablonen utifrån att den ska täcka vissa kostnader. År 2008 är schablonen 237 kr/timme. Det innebär att kostnaden för de olika områdena beräknas till följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft96"&gt;Tabell 6.8 Schablonens storlek uppdelat på olika poster&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td483"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Löne- och lönebikostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td484"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;85–87&lt;/NOBR&gt; procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr58 td485"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;201,45 &lt;NOBR&gt;kr–206,19&lt;/NOBR&gt; kr/tim&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td486"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td487"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;schablonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td486"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Utbildningskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td487"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td488"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;7,11–11,85&lt;/NOBR&gt; kr/tim&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td486"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td487"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;schablonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td486"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Assistansomkostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td487"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td488"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td486"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td487"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;schablonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td488"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;2,37–4,74&lt;/NOBR&gt; kr/tim&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td486"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;Administrationskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td487"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td488"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;11,85–18,96&lt;/NOBR&gt; kr/tim&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td486"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td487"&gt;&lt;P class="p21 ft154"&gt;schablonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td489"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td490"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td491"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td123"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td323"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td488"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1317 ft46"&gt;Utveckling av ersättning för andra kostnader än löne- och lönebikostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1318 ft8"&gt;Som framgått så fick den assistansberättigade innan schablonen infördes använda högst 30 kronor per timme till andra kostnader än löne- och lönebikostnader. Vid införandet av schablonen bakades denna ersättning in i schablonen, av vilken 13 procent av scha- blonen skulle täcka sådana kostnader som tidigare täcktes av den så kallade &lt;NOBR&gt;”30-kronan”.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft8"&gt;Schablonen infördes den 1 november 1997 och fastställdes då till 164 kronor per timme. Det innebär att den assistansberättigades kostnad för annat än löne- och lönebikostnader i praktiken kom att uppgå till 21,32 kronor per timme, dvs. 13 procent av 164 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft8"&gt;När Försäkringskassan beräknar förslaget till schabloniserat timbelopp är utgångspunkten att 87 procent av schablonen ska gå till löne- och lönebikostnader. Vad som blir kvar efter detta framgår av nedanstående tabell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft14"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377514x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Personlig assistans SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft96"&gt;Tabell 6.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td492"&gt;&lt;P class="p1320 ft14"&gt;Kvar av schablonen efter beräknad löne- och lönebikostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td324"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td493"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td494"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td495"&gt;&lt;P class="p1321 ft99"&gt;Schablon enligt Försäkringskassans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td496"&gt;&lt;P class="p544 ft99"&gt;Om uppräckningen skett enligt NPI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td51"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td495"&gt;&lt;P class="p18 ft122"&gt;nuvarande beräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td496"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td324"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td493"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td494"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;21,32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;21,32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;21,84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;20,91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;22,49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;20,68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;23,14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;21,13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;23,92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;21,68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;24,83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;22,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;25,74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;22,51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;26,65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;22,51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;27,56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;22,54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;28,47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;22,79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td495"&gt;&lt;P class="p1322 ft116"&gt;29,64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td496"&gt;&lt;P class="p1068 ft154"&gt;23,39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td324"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td493"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td494"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan samt egna beräkningar utifrån underlag från Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;En avsikt med schablonen var att assistansanordnarnas administration skulle kunna minskas avsevärt utan allvarliga konsekvenser för verksamheten. Innan schablonen infördes fick assistansanordnaren alltså 30 kr per timme till andra kostnader än löne- och lönebikostnader. År 2007 beräknades den assistans- berättigade ha kostnader på 29,64 kr/timmen för motsvarande kostnader. Om man räknar om detta till 1997 års penningvärde motsvarar det 27,09 kr/timmen.&lt;A href="#page_514"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;På de två webbplatserna www.personligassistans.com och www.assistanskoll.se kan assistansanordnare själva lämna uppgifter om sin verksamhet.&lt;A href="#page_514"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I dessa uppgifter kan assistansanordnare tala om vilket pris den har för administrera en persons personliga assistans. De kan också tala om vilken omkostnadsersättning som den assistansberättigade kan få hos dem. Den genomsnittliga kostnaden för administration och assistansomkostnader hos de företag som redovisat dessa uppgift är 23,50 kr/timmen. Huruvida assistansomkostnaden är medräknad eller inte varierar dock. Ett flertal assistansanordnare har inget fastställt belopp för denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Utifrån Utvecklingen av nettoprisindex, NPI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;www.personligassistans.com är ett forum för personliga assistenter. Assistanskoll är ett projekt som bedrivs av Independent Living Institute.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377515x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;kostnadspost utan de pengar som blir över efter lönekostnader och administrationskostnader kan användas till assistansomkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft188"&gt;Ett timbelopp som förenar administrativa fördelar med ändamålsenlig användning av assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Vi har i vårt första delbetänkande konstaterat att det scha- bloniserade timbeloppet har administrativa fördelar som även fortsättningsvis bör tas till vara (SOU 2005:100). Socialstyrelsen konstaterar också i en rapport om assistansersättningens kostnads- utveckling att det schabloniserade timbeloppet haft en återhållande effekt på kostnadsutvecklingen.&lt;A href="#page_515"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Samtidigt finns det frågetecken om tekniken för fastställande av schablonen inneburit en adekvat uppräkning av timbeloppet och om det bidragit till en ändamålsenlig användning av assistans- ersättning. Att schablonisera kompensationen för &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; innebär att en assistansberättigad som inte har personlig assistans på obekväm tid eller har personliga assistenter som inte har rätt till &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; får mer kvar av schablonersättningen efter det att assistenternas löne- och lönebikostnader är betalda än genomsnitts- brukaren. Som framgår av våra två tidigare delbetänkanden har det också kommit rapporter från flera olika håll under senare år om att medel som ”blir över” från den schabloniserade timersättningen används till annat än kostnader som är nödvändiga för den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;För assistansreformens trovärdighet är det viktigt att det schabloniserade timbeloppet utformas så att det bättre motsvarar de verkliga kostnaderna för utförd personlig assistans. Marginaler som gör att betydande belopp kan användas till annat än kostnader för personlig assistans bör motverkas. Vi bedömer därför att det finns starka skäl för regeringen att ändra schablonbeloppets konstruktion och i vissa delar dess beräkningsgrunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;De förslag som vi lämnar i detta avsnitt bör bidra till att assistansersättningen styrs till de avsedda ändamålen och att den stabiliseras på en samhällsekonomiskt försvarbar nivå. Vi bedömer att de tillsammans leder till lika goda effekter som vårt tidigare förslag om att minst 85 procent av timbeloppet skulle användas till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2008), &lt;/SPAN&gt;Kostnader för assistansersättningen (LASS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;de personliga assistenternas löne- och lönebikostnader. Samtidigt undviker vi genom de nya förslagen en del av de effekter av det tidigare förslaget som väckt diskussion och kritik, bl.a. den något statiska bindningen till en viss procentuell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Ny modell för fastställande av schablon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi föreslår att beräkningen av det schabloniserade timbeloppet bör förändras så att beloppet delas upp i två delar. En del ska avse löne- och lönebikostnader och en del övriga kostnader. På det sättet kan timbeloppet bättre anpassas efter kostnaderna för de personliga assistenternas löner och efter det övergripande samhällsintresset att styra assistansersättningen till rätt ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Differentiering av den del som avser löne- och lönebikostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Den del av schablonen som avser löne- och lönebikostnader bör differentieras. Assistans som utförs på vardagar mellan kl. 06.00– 22.00 bör ersättas med ett belopp och assistans som utförs under övrig tid med ett annat, högre belopp. Ett krav för att den högre schablonen är att den personliga assistenten fått &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; under aktuell tid. Denna del av schablonen bör även fortsätt- ningsvis räknas upp efter samma modell som i dag, efter löne- utvecklingen inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;I nästa avsnitt beskriver vi närmare den del av schablonbeloppet som bör differentieras. Det gäller hur denna del av beloppet bör konstrueras, vilka effekter som differentieringen förväntas få och hur Försäkringskassan ska kunna kontrollera om den personliga assistansen utförts på &lt;NOBR&gt;OB-tid.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Förändrad ersättning för övriga kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Den del av schablonen som ska avse övriga kostnader bör inte preciseras närmare, men beräknas på ett sätt som återför nivån på dessa kostnader till vad som var tanken när det schabloniserade timbeloppet infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Som framgått har ersättningen för övriga kostnader än löne- och lönebikostnader sedan år 1997 kommit att vida överstiga NPI. Det beror på den nuvarande beräkningsmodellen och är inte en avsedd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;kostnadsökning. En anpassning av den del av schablonen som avser övriga kostnader till den ursprungliga kostnadsnivån innebär en sänkning med 6,32 kronor per timme. För att mildra effekten av denna minskning föreslås att den genomförs under tre år. Det innebär att schablonen räknas upp med 2 kronor mindre än vad som prognostiseras under tre år. Därefter bör denna del av schablonen räknas upp utifrån nettoprisindex, NPI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft46"&gt;Schabloniserad ersättning för kostnaden för vikarier i samband med ordinarie assistents sjukdom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kostnaden för vikarier i samband med ordinarie assistens sjukdom bör ingå i beräkningen av schablonen. Det är, enligt vår bedöm- ning, administrativt enklast och mest rättvist för assistans- anordnare att vikariekostnaderna ingår som en del av det schabloniserade timbeloppet. Kostnaden för vikarier i samband med ordinarie assistents sjukdom kan förväntas motsvara 0,7 pro- cent av lönekostnaden. Beräkningen bygger på att en arbetsgivare som har sammanlagda lönekostnader under 130 prisbasbelopp redan i dag kan teckna en försäkring mot sjuklönekostnader genom Försäkringskassan. Kostnaden för denna försäkring är år 2008 0,7 procent av den sammanlagda lönekostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Assistansanordnare som har en sammanlagd lönesumma överstigande 130 prisbasbelopp kan inte teckna Försäkringskassans försäkring mot sjuklönekostnader. För dessa företagare antas istället sjuklönekostnaden motsvara 0,7 av lönekostnaden i genomsnitt. På detta sätt jämställs assistansanordnare med andra arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft46"&gt;Förhöjd ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Försäkringskassan kan, efter ansökan, om det föreligger särskilda skäl besluta om ett högre belopp än det av regeringen fastställda. Detta belopp får dock inte överstiga det fastställda beloppet med mer än 12 procent. Vid beräkning av förhöjd ersättning ska Försäkringskassan utgå från beslutet om när assistansen bör utföras. Detta innebär att den förhöjda ersättningen inte kan överstiga vad den assistansberättigade skulle fått i assistans- ersättning utan förhöjd ersättning med mer än 12 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft14"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377518x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Ekonomiska effekter av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Om samtliga tre förslagen genomförs till år 2009 skulle schablonen för det året fastställas enligt vad som framgår av tabell 6.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft96"&gt;Tabell 6.10 Schabloniserat timbelopp för år 2009 om de tre redovisade förslagen genomförs&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;OB-tillägg&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;3,5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;26,5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Semestertillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Arbetsgivaravgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;32,42%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;32,42%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;2,51%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;2,51%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Pension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;6,59%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;6,59%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;Beräkningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Grundlön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;121,88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;121,88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;OB-tillägg&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;4,27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;32,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Vikarietillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;0,88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;1,08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Semesterlönetillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;15,84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;15,84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;142,87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft155"&gt;171,10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Arbetsgivaravgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;46,32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;55,47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Avtalsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;3,59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;4,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Pensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;9,42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;11,28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Summa avgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;59,32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;71,04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Summa arbetskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;202,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;242,14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Övriga kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;33,39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p442 ft154"&gt;33,39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td497"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;235,58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td413"&gt;&lt;P class="p442 ft155"&gt;275,53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Förslaget om en differentierad schablon beroende på när assist- ansen utförs beräknas innebära en minskad kostnad för assistansen med cirka 180 miljoner kr per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Förslaget om att anpassa den beräknande ersättningen till andra kostnader än löne- och lönebikostnader till 1997 års värde minskar den totala kostnaden för assistansersättningen med 500 miljoner kr baserat på beräknat antal brukare och antal beviljade timmar vid 2009 års början. Förslaget innebär att denna anpassning ska göras under tre år. Efter det att beräknade ersättningen är återställd till 1997 års nivå beräknas den nya beräkningsmodellen minska kost- naden för assistansen med cirka 50 miljoner kr per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft14"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377519x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Förslaget att schablonisera ersättningen för kostnader för vikarier i samband med ordinarie assistents sjukdom beräknas öka statens kostnad för assistansersättningen med 127 miljoner kr. En ekonomisk reglering av detta belopp kommer att göras mellan staten och kommunerna eftersom det kommunala ansvaret för dessa kostnader tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft208"&gt;Finns det anledning att anpassa det schabloniserade timbeloppet efter nya regler för de sociala avgifterna för ungdomar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utöver detta anser vi att regeringen, i sitt arbete med att fastställa det schabloniserade timbeloppet, bör beakta effekterna av det nyligen presenterade förslaget att sänka de sociala avgifterna för ungdomar och bedöma om dessa bör leda till någon anpassning av schablonbeloppet under de närmaste åren.&lt;A href="#page_519"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Schablonen beräknas på den högsta sociala avgiften, vilket innebär att assistans- berättigade som har assistenter som fyller högst 25 år (fr.o.m. år 2009 är gränsen satt till 26 år) eller är äldre än 65 år i viss mån överkompenseras med en sänkt arbetsgivaravgift. Brukarens/ assistansanordnarens kostnad för denna del styrs helt och hållet av vilken lön och andra förmåner den personliga assistenten har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Vi har gjort ett räkneexempel för att få en bild av hur scha- blonen skulle kunna anpassas efter den ändrade kostnadsbilden. Utgångspunkten är att schablonbeloppet räknas om för att motsvara en genomsnittlig åldersfördelning av personliga assist- enter mellan 20 och 64 år, vilket innebär att andelen assistenter under 26 år antas vara 13 procent. Resultatet visar att skillnaden mellan kostnaden och intäkten från schablonersättningen för en assistent under 26 år i så fall minskar från 28 till 24 kronor i timmen i genomsnitt. Det innebär att kostnaderna för assistans- ersättningen minskar med cirka 335 miljoner kr per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Vid en fortsatt beredning av frågan är det viktigt att regeringen tar hänsyn konsekvenser när det gäller syftet att ge fler ungdomar arbete och för anordnare med olika åldersfördelningar bland de personliga assistenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Finansdepartementets promemoria. Dnr Fi 2008/3209.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1328 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Differentierat timbelopp – konstruktion, effekter och kontrollmöjligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft46"&gt;Arbetstidens förläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Förslaget innebär att assistansersättningen ska differentieras utifrån när assistansen utförs. 52 procent av veckans timmar infaller under den tid som skulle berättiga till den högre ersättningen (kl. 22.00– 06.00 på vardagar samt helger).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;En genomsnittlig assistansberättigad beräknas i slutet av år 2008 vara berättigad till knappt 108 timmars assistans i veckan. En del av dessa 108 timmar är dubbelassistans då flera assistenter arbetar samtidigt för en assistansberättigad. Om man antar att tiden med dubbel assistans är förlagd på ett motsvarade sätt som övrig assistans innebär det att varje assistansberättigad har assistans cirka 100 timmar per vecka. Om den assistansberättigade har förlagt sin assistans lika över veckans alla dagar innebär det att hon/han har assistans cirka 28 timmar per helg. Då kvarstår cirka 72 timmar till vardagarna. Om den assistansberättigade har förlagt assistansen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;från kl. 08.00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;så har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td404"&gt;&lt;P class="p544 ft8"&gt;hon/han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td498"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;i genomsnitt assistans fram till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kl. 22.00 En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td404"&gt;&lt;P class="p544 ft8"&gt;som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td498"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;assistans enligt ovan har cirka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p610 ft8"&gt;28 procent av sin assistans på tid som i förslaget skulle berättiga till den högre ersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Vi har undersökt hur stor andel av assistansen som utförs på vardagar mellan kl. &lt;NOBR&gt;06.00–22.00&lt;/NOBR&gt; hos ett antal assistansanordnare. Kartläggningen visar att mellan &lt;NOBR&gt;50–75&lt;/NOBR&gt; procent av assistansen utförs under denna tid. Skillnaden är relativt stor mellan de olika anordnarna. I viss mån påverkas detta av i vilken omfattning de assistansberättigade som valt anordnaren har rätt till andra insatser (daglig verksamhet och skola), tid för vilken assistansersättning enligt huvudregeln inte beviljas. De assistansanordnare som har många sådana brukare har en lägre andel assistans på dagtid än andra anordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft46"&gt;Nivån på de olika schablonerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I de flesta avtal utgår &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; mellan kl. &lt;NOBR&gt;19.00-06.00&lt;/NOBR&gt; på vardagar, samt för all tid på helger och storhelger. &lt;NOBR&gt;OB-ersättningen&lt;/NOBR&gt; är förhållandevis låg mellan kl. &lt;NOBR&gt;19.00-22.00&lt;/NOBR&gt; på vardagarna. De flesta avtal reglerar &lt;NOBR&gt;OB-ersättningen&lt;/NOBR&gt; i fasta krontal men om man räknar om &lt;NOBR&gt;OB-ersättningen&lt;/NOBR&gt; till procent av en genomsnittlig lön enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft14"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377521x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1329 ft8"&gt;Försäkringskassans beräkning blir ersättningen enligt vad som framgår av tabell 6.11.&lt;A href="#page_521"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1330 ft96"&gt;Tabell 6.11 &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; i procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t103"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td499"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Vardagar kl. &lt;NOBR&gt;06.00–19.00&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td471"&gt;&lt;P class="p1331 ft154"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td499"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Vardagar &lt;NOBR&gt;kl.19.00–22.00&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td471"&gt;&lt;P class="p1331 ft154"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td499"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Vardagar kl. &lt;NOBR&gt;22.00–24.00&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td471"&gt;&lt;P class="p1331 ft154"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td499"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Vardagar kl. &lt;NOBR&gt;00.00–06.00&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td471"&gt;&lt;P class="p1331 ft154"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td499"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Helger och storhelger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td471"&gt;&lt;P class="p1331 ft154"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td500"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td472"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td499"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Försäkringkassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td471"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1294 ft8"&gt;Vi har räknat på ett förslag som innebär att ersättningen för tiden kl. &lt;NOBR&gt;06.00-22.00&lt;/NOBR&gt; på vardagar har en schabloniserad &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; på 3,5 procent. Övrig tid har en schabloniserad &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; på 26,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft8"&gt;Detta innebär två olika nivåer för år 2009. En på 235,50 kr och en på 275,50 kr (Schablonen för 2009 är beslutad till 247 kr per timme).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1332 ft8"&gt;I vårt första delbetänkande (SOU 2005:100) lämnade vi ett förslag om att 85 procent av schablonen ska användas till löne- och lönebikostnader. Försäkringskassan förslag på schablon bygger på samma antagandet att &lt;NOBR&gt;85–87&lt;/NOBR&gt; procent av schablonen används löne- och lönebikostnader. Om man utgår från den av Försäkringskassan beräknade timlönen innebär förslaget på differentierad schablon att den assistansberättigade får över olika mycket per assistanstimme beroende på när i veckan och när på dygnet assistansen utförs. Detsamma gäller i dagens system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1333 ft29"&gt;I tabell 6.12 redovisas hur mycket löne- och lönebikostnader motsvarar i procent av schablonen om lönen motsvarar den lön som beräkningen av schablonen utgår från.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1334 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;53&lt;/SPAN&gt;Avser den av Försäkringskassan beräknade genomsnittslönen för 2008 samt avtalen gällande from juni 2008 och Försäkringskassans beräknade timlön för 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1335 ft14"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377522x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Personlig assistans SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft96"&gt;Tabell 6.12 Löne- och lönebikostnaders andel av schablonen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t104"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td501"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td502"&gt;&lt;P class="p1336 ft155"&gt;Förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td328"&gt;&lt;P class="p742 ft99"&gt;I dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td503"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td504"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td505"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td501"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Vardagar kl. &lt;NOBR&gt;06.00–19.00&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td502"&gt;&lt;P class="p427 ft154"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td328"&gt;&lt;P class="p652 ft116"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td501"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Vardagar kl. &lt;NOBR&gt;19.00–22.00&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td502"&gt;&lt;P class="p427 ft154"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td328"&gt;&lt;P class="p652 ft116"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td501"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Vardagar kl. &lt;NOBR&gt;22.00–06.00&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td502"&gt;&lt;P class="p427 ft154"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td328"&gt;&lt;P class="p1337 ft116"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td501"&gt;&lt;P class="p26 ft154"&gt;Helger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td502"&gt;&lt;P class="p427 ft154"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td328"&gt;&lt;P class="p1337 ft116"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td503"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td504"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td505"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Löne- och lönebikostnader motsvarar minst andel av schablonen om assistansen utförs på vardagar mellan kl. &lt;NOBR&gt;06.00–19.00.&lt;/NOBR&gt; Förslaget med differentierad schablon innebär att schablonen täcker löne- och lönebikostnader under veckans alla timmar. Dagens schablon täcker inte löne- och lönebikostnader för assistans som utförs på vardagar mellan kl. &lt;NOBR&gt;22.00–06.00&lt;/NOBR&gt; eller på helger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Om man utgår från att en assistansberättigad som är beviljad 108 timmars assistans i veckan (åtta av dessa timmar är dubbel assistans) får sin assistans enligt följande tider: vardagar kl. 08.00– 22.00 och helger kl. &lt;NOBR&gt;09.00–23.00&lt;/NOBR&gt; så motsvarar löne- och lönebi- kostnader cirka 87 procent av schablonen. I dag motsvarar löne- och lönebikostnader knappt 89 procent av schablonen för samma person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft46"&gt;Ekonomisk effekt av förslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Om en person har minst 50 procent av sin assistans på &lt;NOBR&gt;OB-tid&lt;/NOBR&gt; kan hon/han i dag beviljas förhöjd ersättning från Försäkringskassan. Kostnaden för den förhöjda ersättningen är cirka 1 procent av den totala assistanskostnaden. Det finns flera skäl till varför förhöjd ersättning kan beviljas. Hur mycket av den förhöjda ersättningen som beviljats på grund av &lt;NOBR&gt;OB-tid&lt;/NOBR&gt; vet vi inte men om vi antar att cirka 50 procent av den förhöjda ersättningen beror på &lt;NOBR&gt;OB-tid&lt;/NOBR&gt; blir kostnaden för detta år 2008 cirka 90 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vi har, utifrån det material som är tillgängligt, uppskattat att cirka 33 procent av all assistans utförs på tid som skulle berättiga till en högre ersättningen. Detta innebär att förslaget innebär en kostnadsminskning med cirka 180 miljoner inklusive minskningen av den förhöjda ersättningen, beräknat på 2009 års siffror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Tabell 6.13 visar kostnadseffekterna av en differentierad scha- blon utifrån när assistansen utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377523x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1338 ft96"&gt;Tabell 6.13 Kostnadseffekter av en differentierad schablon utifrån när assistansen utförs&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t105"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td506"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p746 ft98"&gt;Summa i miljon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p706 ft155"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td507"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td398"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td506"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;50 procent av assistansen utförs på &lt;NOBR&gt;OB-tid&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p1063 ft154"&gt;+ 412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td74"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td506"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;45 procent av assistansen utförs på &lt;NOBR&gt;OB-tid&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td91"&gt;&lt;P class="p1063 ft154"&gt;+164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td74"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;0.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td506"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;40 procent av assistansen utförs på &lt;NOBR&gt;OB-tid&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p1063 ft154"&gt;+82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td506"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;35 procent av assistansen utförs på &lt;NOBR&gt;OB-tid&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p1063 ft154"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td506"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;30 procent av assistansen utförs på &lt;NOBR&gt;OB-tid&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td91"&gt;&lt;P class="p1063 ft154"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td74"&gt;&lt;P class="p308 ft154"&gt;0,08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td507"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td398"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td144"&gt;&lt;P class="p18 ft176"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1339 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft8"&gt;Som framgår av tabellen är förslaget kostnadsneutralt om 35 procent av den utförda assistansen utförs under den tid som berättigar till den högre ersättningen i förslaget. Om mindre än 35 procent av assistansen utförs under denna tid innebär förslaget att kostnaden för assistansen minskar. Om mer än 35 procent av assistansen utförs under den tid om berättigar till högre ersättning ökar kostnaden för assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1340 ft46"&gt;Hur ska Försäkringskassan besluta om vilken av schablonerna som ska betalas ut?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1341 ft9"&gt;Utbetalning av assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1342 ft8"&gt;Assistansersättningen betalas ut i förskott. I samband med slutav- räkningen (vanligtvis efter sex månader) får den assistans- berättigade betala tillbaka ersättningen för de timmar som inte nyttjats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft8"&gt;Förslaget med en differentierad schablon innebär att Försäkringskassan vid utbetalningstillfället måste besluta vilken av schablonerna, den lägre eller den högre, som ska betalas ut. Enligt förslaget ska två krav vara uppfyllda för att den utförda assistanstimmen ska berättiga till den högre ersättningen. Assistansen ska vara beräknad att utföras under tid som berättigar till en högre ersättningen och den personliga assistenten ska ha fått &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; för sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1343 ft14"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377524x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;När assistansen är utförd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Försäkringskassan bör också besluta om med vilken schablon assistansersättningen ska utbetalas. Det kan vara enligt bara en nivå eller blandat. Utgångspunkten är naturligtvis vid vilken tidpunkt stödbehovet finns. Den assistansberättigade/assistansanordnaren bestämmer sedan när assistansen i praktiken ska utföras under en ersättningsperiod. Om Försäkringskassan exempelvis bedömt att stödbehovet finns mellan kl. &lt;NOBR&gt;08.00–09.00&lt;/NOBR&gt; men brukaren i stället väljer att få assistansen utförd mellan kl. &lt;NOBR&gt;23.00–24.00&lt;/NOBR&gt; så ersätts brukaren ändå bara med den lägre schablonen, trots att assistansen utförs på tid som berättigar till en högre ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;Kontroll av om den personliga assistenten fått &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft29"&gt;Frågan om den personliga assistenten fått &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; eller inte medför att två frågor måste lösas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Vad menas med att den personliga assistenten fått OB- ersättning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Hur ska Försäkringskassan kontrollera att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;OB-ersättningen&lt;/NOBR&gt; är utbetald?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;När har den personliga assistenten fått &lt;NOBR&gt;OB-ersättning?&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;De avtal som reglerar arbetsförhållanden för personliga assistenter ger den personliga assistenten rätt till &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; om hon/han arbetar obekväm arbetstid. Ett undantag är &lt;NOBR&gt;PAN-avtalet.&lt;A href="#page_524"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt detta avtal har anhöriga till den assistansberättigade inte rätt till &lt;NOBR&gt;OB-ersättning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Vissa företag/brukare använder sig av metoden att &lt;NOBR&gt;OB-ersätt-&lt;/NOBR&gt; ningen schabloniseras och slås ut över den personliga assistentens samtliga arbetade timmar. Assistenten får samma timlön oavsett när hon/han arbetar. Lönen är dock något högre än assistentens grundlön. Detta kan gälla alla personliga assistenter hos företaget/ brukaren eller vissa av de personliga assistenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1344 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PAN-avtalet&lt;/NOBR&gt; reglerar arbetsförhållanden för personliga assistenter som anställs på anmodan av den enskilde assistansberättigade eller personliga assistenter som lever i hus- hållsgemenskap med den enskilde assistansberättigade och som är anställda av kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377525x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;Förslaget om differentierad schablon innebär inte någon reglering av de personliga assistenternas löner utan reglerar bara att &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; ska ha betalts ut till assistenten för att utförd assistans ska kunna ersättas med den högre schablonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I detta fall avser &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; att assistenten fått ersättning utöver sin grundlön för det utförda arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1345 ft188"&gt;Hur ska Försäkringskassan kontrollera att &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; betalas ut?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Frågan måste lösas på ett enkelt sätt. Denna kontroll måste kräva minimal administrationsinsats såväl för Försäkringskassan som för assistansanordnaren. Då det är assistansanordnaren som är betalningsmottagare av assistansnersättningen är det assistans- anordnaren som är ansvarig för redovisningen till Försäkrings- kassan. Under vilken tid som assistenten utförs och vem som arbetat framgår av de tidrapporter som ska lämnas in till Försäkr- ingskassan. Dessa rapporter behöver kompletteras med en uppgift angående om den personliga assistenten fått &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; eller inte. Om det sedan vid en uppföljning och kontroll från Försäkr- ingskassan framkommer att &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; inte betalas ut i den omfattning som det skulle gjorts så bör det leda till såväl åter- betalningsskyldighet som utredning om bidragsbrott förekommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft46"&gt;Återbetalning av ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft29"&gt;Om &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; inte betalats ut i den omfattning som det skulle gjorts för rätt till den högre schablonen uppstår återbetalnings- skyldighet enligt reglerna för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Tillsyn och kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det finns flera olika möjliga lösningar för tillsyn och kontroll av den personliga assistansen med ett statligt huvudmanna- skap. Vid valet mellan dessa måste den enskildes själv- bestämmande och valfrihet stå i centrum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft14"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377526x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p953 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Anordnande av personlig assistans måste kunna ske på många olika sätt för att möta de skillnader i behov som finns och de skilda förutsättningar som olika former av funktions- nedsättningar ger för assistansen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kommitténs förslag nedan svarar mot ovannämnda krav men att behålla assistansen som en del av socialförsäkringen kan, liksom alternativet att skapa ett system för personlig assistans inom ramen för lagen om valfrihetssystem, också anses utgöra alternativ som bör beaktas under den fortsatta behandlingen av kommitténs förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Tillsynen över personlig assistans ska vara en del av den statliga sociala tillsynen. Det gäller även tillsyn av enskilda assistansanordnare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Våra tidigare förslag om tillstånd för att anordna personlig assistans och möjligheter till sanktioner i form av före- läggande och återkallelse av tillstånd samt anmälningsplikt för dem som avser att själv anställa sina personliga assistenter bör genomföras även med ett statligt huvudmannaskap. Det ska vara möjligt att återkalla tillstånd att anordna personlig assistans vid ekonomisk misskötsamhet och ett sådant tillstånd ska kunna återkallas interimistiskt och utan att något föreläggande föregått återkallelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Tillståndsgivningen bör hanteras av en länsstyrelse för hela landet. Tillstånds- och tillsynsmyndigheterna bör tillföras ytterligare tjänster för uppgifter som avser personlig assistans och som ligger utanför den tillsyn och tillstånds- givning som bedrivs i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Försäkringskassan ska ansvara för att de som beviljas personlig assistans får information inför valet av anordnare medan tillstånds- och tillsynsmyndigheten ska ansvara för att uppgifter om beviljade tillstånd för enskilda assistans- anordnare är enkelt tillgängliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Assistansersättningen ska betalas ut direkt till de anordnare som den enskilde väljer. Anordnare av assistans ska vara ansvariga för redovisningen av hur medlen använts och också&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft14"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377527x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1197 ft8"&gt;för eventuell återbetalning. Försäkringskassan bör ges möjlighet att kräva den redovisning av anordnare av assistans som behövs för att kontroll av att ersättningen använts på avsett sätt ska kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Regeringen bör i ett senare skede bedöma hur lång avräkningsperioden ska vara. Det är då viktigt att beakta effekterna av de lagändringar som just har genomförts när det gäller assistansersättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;En statlig organisation för personlig assistans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har föreslagit att staten ska överta hela ansvaret för den personliga assistansen och att denna på ett mer uttalat sätt än tidigare ska vara en del av LSS, bl.a. genom att regleringen ska finnas i samma lag. I detta avsnitt preciserar kommittén hur statens ansvar för assistansen bör organiseras och vilka krav som bör ställas på olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;De förslag som vi lade fram i det första delbetänkandet (SOU 2005:100) utformades utifrån den förutsättningen att huvud- mannaskapet för assistansen även i fortsättningen skulle vara delat mellan staten och kommunen. När vi nu föreslår ett statligt huvudmannaskap för assistansen innebär det i någon mån andra förutsättningar och möjligheter att skapa ett system som säker- ställer insatsen håller en viss kvalitet där brukarens valfrihet är central, och att ersättningen används på avsett sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;Dagens system för assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Enligt dagens system kan den enskilde, om de grundläggande behoven inte uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan, beviljas personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans av kommunen. Om de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka kan den enskilde beviljas assistansersättning av Försäkringskassan. Beslutet om assistans- ersättning innebär att den enskilde får ersättningen för att sedan använda den för att betala sin assistans antingen genom att anlita någon som anordnar sådan eller genom att själv anställa sina personliga assistenter. Utbetalningen av ersättningen kan ske direkt till anordnaren, i så fall på uppdrag av den enskilde. Det finns inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft14"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;några bestämmelser som riktar sig till anordnare av assistans när det gäller kvalitet vid utförandet, redovisning av hur medlen används m.m. Inte heller den sociala tillsynen omfattar till fullo utförandet av personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; tidigare förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I vårt första delbetänkandet (SOU 2005:100) föreslogs ett tillståndssystem för anordnare av assistans och en nationell databas som bl.a. ska innehålla uppgifter om vilka enskilda assistans- anordnare som har tillstånd. Enligt förslaget måste enskilda anordnare av assistans ha tillstånd från länsstyrelsen. Assistans- berättigade som är arbetsgivare för sina personliga assistenter ska anmäla det till länsstyrelsen. Tillstånds- och anmälningsplikten ska sedan utgöra grunden för länsstyrelsernas tillsyn. Försäkrings- kassan ska betala ut ersättningen till den eller de anordnare som brukaren angett eller till brukaren själv när denne är egen arbets- givare. Den som tar emot assistansersättning ska vara skyldig att redovisa både förhållandet mellan lämnad assistans och beviljat antal timmar och hur assistansersättningen använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft46"&gt;Enskildas val av utförare av samhällstjänster på andra områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det finns även inom andra områden där samhället tillhandahåller tjänster i varierande grad möjligheter för enskilda att välja vem som ska utföra tjänsten och då också andra alternativ än de som utförs i t.ex. kommunal regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Inom skolområdet är kommunerna skyldiga att driva skol- verksamhet i egen regi. Föräldrar kan antingen välja den kommunala skolan eller en fristående skola. Kommunen måste utge ersättning till de fristående skolorna i relation till det antal barn som valt dessa. Ersättning kan dock endast utgå om skolan uppfyller vissa krav, t.ex. att tillstånd har meddelats och att skolan är avgiftsfri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Inom socialtjänsten har ett antal kommuner på olika sätt utvecklat kundvalssystem inom olika delar av verksamheten. Frittvalutredningen fick med anledning av detta i uppdrag att utreda förutsättningarna för ökad valfrihet när det gäller vård, omsorg och service inklusive särskilt boende som ges till äldre och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft14"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377529x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;personer med funktionshinder enligt socialtjänstlagen (2001:453). Utredningen har föreslagit en ny lag om valfrihetssystem som ska fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet som drivs i egen regi för att därigenom överlåta valet av utförare till brukaren. Lagen är ett alternativ till lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och kan tillämpas på hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster, s.k. &lt;NOBR&gt;B-tjänster.&lt;/NOBR&gt; Enligt förslaget ska en nationell databas inrättas där kommunerna löpande ska annonsera ut förfrågningsunderlag och kommunerna sedan ska teckna kontrakt med samtliga leverantörer som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. I betänkandet behandlas inte lagens eventuella tillämpning på LSS men den föreslagna lagtexten undantar inte sådan verksamhet utan val- frihetssystem kan om lagen införs även användas inom området för kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;A href="#page_529"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;Även inom hälso- och sjukvården är frågan om kundvalssystem aktuell. Utredningen om patientens rätt har i ett delbetänkande föreslagit ett system med fri etablering i primärvården genom en skyldighet för landstingen att införa en regional vårdvalsmodell där staten fastställer det grundläggande uppdraget för primärvården.&lt;A href="#page_529"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Landstinget ska tillämpa den föreslagna lagen om valfrihetssystem för sådana tjänster som omfattas av vårdval. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Det statliga tandvårdsstödet som införts fr.o.m. den 1 juli 2008 innebär att den enskilde anlitar en tandläkare som sedan behand- lingen utförts får ersättning från staten i enlighet med en lista som anger de belopp som utgår för olika typer av behandling. Stödet består av ett allmänt tandvårdsbidrag, ett fast årligt belopp för varje person, och tandvårdsersättning avsedd som ett skydd mot höga kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1346 ft46"&gt;Vad innebär ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft29"&gt;Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans i den form som kommittén föreslår innebär ett statligt ansvar för finansieringen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;SOU 2008:15. &lt;/SPAN&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Betänkande av Frittvalutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2008:37. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Vårdval i Sverige&lt;/SPAN&gt;. Delbetänkande av Utredningen om patienters rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;insatsen, men inte för utförandet av den. Staten beviljar den enskilde insatsen som sedan väljer en utförare, anordnare av personlig assistans, vilken tar emot den ersättning som ska utgå för utförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Det förhållande som då uppkommer mellan staten och anordnaren av personlig assistans innebär att frågan om upphand- ling måste övervägas. Om ett avtal med ekonomiska villkor mellan staten och utföraren anses föreligga måste upphandlingsreglerna och reglerna i fördraget respekteras. Det är också möjligt att mot bakgrund av att det är anordnaren av personlig assistans som bär risken för att etablera och driva verksamheten se det som en tjänstekoncession. Sociala tjänster är s.k. &lt;NOBR&gt;B-tjänster.&lt;/NOBR&gt; När man överlåter utförandet av sådana tjänster till en extern leverantör, ska &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis samt &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; grundläggande principer om transparens, likabehandling och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; tillämpas. Även reglerna i direktiv 2004/18 i de fall dessa reglerar B- tjänster ska tillämpas liksom i motsvarande mån även direktiven om rättsmedel vid offentlig upphandling (89/665 och 2007/66). När det gäller tjänstekoncessioner finns det inga gemenskapsrättsliga bestämmelser förutom att de grundläggande principerna om likabehandling, &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; och öppenhet ska gälla i för- hållande till leverantörerna och förfarandet. När det gäller över- prövning är det medlemsstaternas uppgift att tillhandahålla nöd- vändiga regler och förfaranden för att garantera ett effektivt rättsligt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1347 ft8"&gt;Det finns flera alternativ till system för en statlig assistans som beaktar ovanstående. En möjlighet är att staten genom Försäkr- ingskassan upphandlar de anordnare som ska erbjuda brukarna personlig assistans enligt myndighetens beslut. Även den förslagna lagen om valfrihetssystem skulle kunna vara ett alternativ för att skapa ett sådant system som beaktar att den reglering som styr offentlig upphandling är svår att förena med att det finns många olika aktörer som ordnar assistans och med behovet av att löpande kunna låta nya aktörer verka inom området. Försäkringskassan skulle löpande kunna annonseras ut förfrågningsunderlag och teckna kontrakt med samtliga leverantörer som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Ett system med tillstånd i enlighet med förslaget i delbetänkandet skulle också kunna kompletteras med de bestämmelser som krävs med hänsyn till reglerna om upphandling respektive tjänstekoncessioner. Dagens system där assistans- ersättningen är en del av socialförsäkringen är också möjlig att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft14"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;använda men när det gäller socialförsäkringen är det den enskilde som får ersättningen och ingår avtalet med anordnaren och frågan om upphandling blir aldrig aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft9"&gt;Hur bör systemet med statlig assistans utformas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vid utformningen av ett system med ansvar för bedömning av behov och beslut om assistans, utförandet av assistans och tillsyn och kontroll måste regleringen hela tiden vägas mot det som är själva grunden för den personliga assistansen dvs. valfriheten och självbestämmandet för brukaren. Valfriheten är central när det gäller personlig assistans och det gäller då främst val av anordnartyp/anordnare, val av personliga assistenter samt val av när, hur och var assistansen ska utföras. En reglering får inte innebära att den valfrihet som gör personlig assistans till det personliga stöd som eftersträvats inte längre har något egentligt innehåll. Det är på samma gång viktigt att skapa utrymme för brukarna att utöva dessa rättigheter och ge dem stöd för att få god kvalitet i den personliga assistans som utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;Det finns ett antal olika aktörer som ordnar assistans. Det finns t.ex. brukare som själva är arbetsgivare för sina assistenter, anordnare som erbjuder assistans åt vissa brukargrupper, anordnare som verkar på en öppen marknad och som erbjuder assistans åt de brukare som vill anlita dem samt kommuner som anordnar assistans enligt det kommunala ansvaret för assistans. Denna mångfald är positiv och viktig för att ge brukare möjlighet till valfrihet och gör också att detta område är annorlunda än andra. Möjligheten att ensam eller tillsammans med andra organisera sin personliga assistans är en viktig del av valfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;När staten får ett samlat ansvar för den personliga assistansen kan man tänka sig olika lösningar för att skapa valfrihet för dem som beviljas personlig assistans. Staten kan efter upphandling teckna avtal med ett antal anordnare eller i likhet med förslaget om lagen om valfrihetssystem löpande annonsera ut förfrågningsunderlag och teckna kontrakt med samtliga leverantörer som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. En svårighet med sådan upphandling eller system med löpande annonsering är att de främst riktar sig till aktörer som driver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft14"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;näringsverksamhet och inte passar lika bra för de andra typer av anordnare av assistans som finns. Olika former av kooperativ drivs av de brukare som är medlemmar, och det finns företag vars verksamhet är inriktad på en eller ett fåtal brukare. Ett system med upphandling eller liknande förfarande måste därför sannolikt kompletteras med en reglering som tar hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för anordnare som inte vänder sig direkt till den öppna marknaden utan vill kunna sätta upp egna villkor för anslutning. Bland dem som beviljas personlig assistans finns både de som har fysiska funktionsnedsättningar och de som har psykiska sådana men också olika kombinationer av dessa. Det är således personer med vitt skilda behov av stöd och service som har personlig assistans. Detta innebär att de som anordnar assistans ofta har kompetens som svarar mot vissa behov, dvs. en speciell inriktning på verksamheten. Även konstruktionen av ett kom- munalt basansvar måste övervägas i samband med ett system för upphandling eller liknande förfarande. De skilda former för att anordna assistans och de stora skillnader i behov av stöd och service som också finns mellan brukare med olika funktions- nedsättning innebär svårigheter att genomföra ett system med upphandling eller valfrihetssystem enligt den föreslagna lagen om sådana system inom detta området utan att det är möjligt att skapa särskilda lösningar. Detta för att inte motverka den mångfald som är positiv och viktig för att ge brukare den valfrihet som utgör grunden för assistansreformen. De förfrågningsunderlag som Försäkringskassan ska upprätta måste då ta hänsyn till alla de olika behov som ska tillgodoses och också ge utrymme för kooperativ och andra anordnare som vill ställa krav på att de som väljer dem uppfyller vissa villkor som är en del av anordnarens verksam- hetsidé. Med hänsyn till det relativt stora antalet anordnare av assistans, den geografiska spridningen m.m. framstår ett valfrihets- system inom det här området svårt att administrera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1348 ft8"&gt;Reglerna om upphandling svarar därför inte fullt ut mot de särskilda förutsättningarna för personlig assistans som kommittén anser det vara av stor vikt att kunna möta. Detsamma gäller den föreslagna lagen om valfrihetssystem, som annars innebär en betydande förenkling och förbättring av möjligheterna till ökad valfrihet inom bl.a. de &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som kommunerna ansvarar för. Å andra sidan är det vid en reglering inom ramen för social- försäkringen inte möjligt att ställa de krav avseende bl.a. redo- visning på anordnarna av assistans som är önskvärda. De förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;som kommittén lägger fram om en differentierad schablon kommer att ställa sådana krav på redovisning att det inte kan anses rimligt att den enskilde till alla delar ska ansvara för denna. En viktig aspekt är också att dessa alternativ är under arbete och kommittén har därför inte möjlighet att fullt ut bedöma hur ett förslag i enlighet med dessa bör se ut och konsekvenserna av om förändr- ingar sker under den fortsatta beredningen av förslagen. Kom- mittén föreslår ett system för statlig personlig assistans, där anordnaren och inte den enskilde står som mottagare av ersätt- ningen, som tar hänsyn till de speciella omständigheter som omgärdar den personliga assistansen och som inte innebär upp- handling enligt LOU eller den föreslagna lagen om valfrihets- system. De förslag som kommittén lägger fram nedan kan dock med vissa justeringar även förenas med dagens system för assistansersättning inom socialförsäkringen (se bilaga 12). Det ska även i framtiden vara möjligt att välja att själv anställa sina personliga assistenter och den ersättning som då utgår bör kunna ingå i socialförsäkringen. I bilaga 12 finns ett alternativ som innebär att lagen om valfrihetssystem tillämpas för anordnandet av personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1349 ft8"&gt;Våra förslag har utformats med utgångspunkt från önskemålet att även i fortsättningen skapa utrymme för många olika typer av aktörer som den enskilde kan välja mellan och skriva avtal om personlig assistans med. På det sättet bevaras dagens valfrihet för den assistansberättigade och förutsättningarna för en mångfald bland assistansanordnarna. Förslaget, vilket lades fram redan i det första delbetänkandet, innebär att brukaren ansöker om och beviljas personlig assistans. Det beslutet ger rätt till personlig assistans som den enskilde sedan kan välja att antingen utföra i egen regi, genom att anställa sina egna personliga assistenter, eller anlita en anordnare som utförare. Anordnare kan endast anlitas om de har tillstånd från länsstyrelsen utom såvitt avser kommunala. Den anordnare som valts får kontakta Försäkringskassan och ge in handlingar som visar att man anlitats av en brukare och har erforderligt tillstånd samt ange till vilket konto ersättningen ska betalas ut. Om länsstyrelsen inleder en granskning av en anordnare som kan leda till återkallelse av tillståndet bör de brukare som anlitar denne underrättas för att de ska ha möjlighet att planera för ett eventuellt byte av anordnare. För det fall länsstyrelsen återkallar en anordnares tillstånd bör en underrättelse skickas till Försäkr- ingskassan som måste kontakta de brukare som får sin assistans av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft14"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;anordnaren. Eftersom assistansersättning inte får betalas ut till en anordnare som saknar tillstånd måste brukaren uppmanas att välja en annan anordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Kommittén föreslog i delbetänkandet inrättandet av en nationell databas som bl.a. skulle innehålla uppgifter om de anordnare av assistans som meddelats tillstånd. För att underlätta brukarnas val av assistansanordnare bör de få tillgång till uppgifter om vilka anordnare som meddelats tillstånd. Länsstyrelsen bör därför få i uppgift att göra dessa uppgifter tillgängliga liksom vilka av dem som meddelats tillstånd och som är valbara för nya brukare. Det bör vara en uppgift för Försäkringskassan att informera dem som beviljats personlig assistans bl.a. om de valmöjligheter som finns. Myndigheten bör när det gäller tillgängliga anordnare kunna hänvisa till länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Kravet på likabehandling och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; medför att alla ansökningar om tillstånd att anordna assistans ska behandlas lika i alla skeden av förfarandet. Faktorer som nationalitet eller etabl- eringsort ska inte spela någon roll. Principen om öppenhet innebär en skyldighet att offentliggöra möjligheten att ansöka om tillstånd att anordna assistans och att uppgifter som gäller tillstånds- givningen inte hemlighålls utan är offentliga. Alla som är intres- serade ska ges möjlighet att lämna in en ansökan om tillstånd. De som ansökt om tillstånd ska informeras om huruvida ansökan bifallits eller ej och alla handlingar ska i princip vara offentliga. Principerna om proportionalitet förutsätter att alla krav som ställs för att tillstånd ska meddelas ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas. De grundläggande principerna ska iakttas i alla faser av förfarandet. Detta innebär att den kommunala verksamheten och de övriga leverantörerna, ska behandlas lika. Den kommunala verksamheten ska inte gynnas men inte heller missgynnas i förhållande till övriga leverantörer. Detta medför att i största möjliga utsträckning ska den kommunala verksamheten ha samma förutsättningar och samma krav ska ställas på dem som ställs på de externa leverantörerna. Total konkurrensneutralitet mellan kommunal verksamhet och övriga leverantörer kan dock vara svår att uppnå, eftersom den kommunala verksamheten, måste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft14"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;ta det yttersta ansvaret för att personlig assistans tillhandahålls medlemmarna i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Ett av de grundläggande kraven som finns i &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; är rätten att få sin sak prövad. En medlemsstat är när det gäller upphandling skyldig att tillhandahålla rättsmedel i enlighet med rättsmedels- direktivet och även när det gäller koncessionsförfaranden ska ett effektivt rättsligt skydd garanteras. I ett tillståndssystem föreligger ett grundläggande behov av att få sin sak prövad i domstol framför allt om myndigheten bedömer att anordnaren inte uppfyller de krav som ställs upp för att tillstånd ska meddelas och därför inte beviljar något tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Den reglering som beskrivs nedan svarar mot de krav som EG- rätten ställer på upphandling, och tjänstekoncessioner, avseende den här formen av tjänster. För att uppfylla kravet på en myndighet att offentliggöra möjligheten att konkurrera om kontrakten/ tillstånden att anordna personlig assistans bör det vara en uppgift för Försäkringskassan att ha sådan information på sin hemsida på Internet. Om lagen om valfrihetssystem träder i kraft bör även uppgifter om möjligheterna och förutsättningarna för att anordna personlig assistans göras tillgängliga inom ramen för den annon- sering som ska ske enligt den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;Vilken myndighet ska meddela tillstånd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Kommittén föreslog i delbetänkandet att Länsstyrelsen skulle meddela tillstånd för anordnare av personlig assistans i likhet med vad som gäller för övrig verksamhet enligt LSS som kräver tillstånd. Ansökningar från anordnare som redan hade tillstånd i ett län borde kunna begränsas till att avse beskrivningar av lokala för- hållanden och rutiner samt vandeln hos de personer som ansvarar för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Ett system där prövning ska ske i varje län kan innebära onödig administration på så sätt att anordnare av assistans som bedriver verksamhet inom flera län måste söka tillstånd hos flera läns- styrelser. Så kan även bli fallet när verksamhet finns på närliggande orter i olika län. Verksamhet med personlig assistans skiljer sig från annan verksamhet som kräver tillstånd enligt LSS på så sätt att den inte är knuten till någon plats utan utförs där brukaren finns. När det gäller personlig assistans finns det inte något självklart behov av att besöka verksamheten. Prövningen av ansökan sker mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft14"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;bakgrund av ingivna handlingar och kanske genom samtal med de som förestår verksamheten. Kommittén anser därför att det finns skäl att begränsa antalet myndigheter som handlägger sådana ansökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten har föreslagit att länsstyrelsernas uppgifter inom det sociala området, tillsyn och tillståndsgivning, ska övertas av i ett första steg Socialstyrelsens regionala enheter och därefter en tillsynsmyndighet för det social området och hälso- och sjukvården. Ett sådan förslag innebär att antalet tillståndsmyndigheter skulle minska till sex stycken. I rapporten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Koncentration av länsstyrelseverksamhet &lt;/SPAN&gt;(Ds 2007:28) har föreslagits att viss verksamhet ska koncentreras till vissa länsstyrelser som därigenom får ett större ansvarsområde avseende sådan verksamhet. Avsikten är att sådan koncentration ska ske till sju länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Ett alternativ för att begränsa antalet tillsynsmyndigheter är att ange att sådan tillståndsprövning ska ske vid en eller flera länsstyrelser som då beviljar tillstånd som gäller för hela landet eller ett större angivet område. När det gäller tillståndsgivning för verksamhet med personlig assistans kommer det att ställas delvis andra krav än för den som avser övrig &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Det finns därför skäl att låta alla sådana tillstånd hanteras av en länsstyrelse. Av tillstånden måste då framgå i vilket län verksamheten ska bedrivas och när ytterligare områden i andra län tillkommer bör det åligga tillståndshavaren att meddela tillståndsmyndigheten. Det är av största vikt att tillsynsmyndigheterna, länsstyrelserna, får kunskap om vilken verksamhet som bedrivs inom länet och det måste därför skapas rutiner för att sprida sådana uppgifter. Den länsstyrelse som meddelar tillstånd måste ha ett ansvar för att underrätta de länsstyrelser inom vilka verksamheten är avsedd att bedrivas och förse dem med erforderligt underlag för tillsynen. Om förslaget om att länsstyrelsernas uppgifter inom det sociala området ska övertas av Socialstyrelsen och sedan av en gemensam tillsynsmyndighet för socialtjänsten och hälso- och sjukvården genomförs bör tillståndsgivningen avseende personlig assistans vara en del av det systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1350 ft14"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;Mottagare av ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kommittén föreslog i sitt första delbetänkande (SOU 2005:100) att utbetalning av assistansersättning ska ske till den eller de anordnare som den assistansberättigade angivit till Försäkrings- kassan och skrivit avtal med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Mottagare av ersättning för personlig assistans kan vara en person som beviljats personlig assistans och som själv väljer att anställa sina personliga assistenter, en anordnare av assistans som har tillstånd att utföra assistans och kommuner som utför assistans. När en person beviljats personlig assistans måste denne meddela Försäkringskassan vem som ska ta emot ersättningen. Den som ska vara mottagare av ersättningen måste ge in handlingar som visar att man anlitats av en brukare och att man har erforderligt tillstånd samt ange till vilket konto ersättningen ska betalas ut. Utbetal- ningen sker därefter i enlighet med beslutet om assistansersättning till den som brukaren angett ska utföra assistansen. När brukaren meddelat att han/hon själv avser att anställa sina personliga assistenter bör Försäkringskassan begära handlingar som visar att sådana åtgärder vidtagits innan ersättning betalas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft9"&gt;Vilka krav ska ställas på anordnare av personlig assistans?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Även med förslaget om statlig assistans bör de krav för tillstånd som kommittén angav i sitt första delbetänkande genomföras (SOU 2005:100). Det gäller vandelprövning, dvs. huruvida en person är lämplig att bedriva verksamheten bl.a. med hänsyn till tidigare brottslighet, och att det finns förutsättningar för ett systematiskt arbete för god kvalitet och god kompetens i verksam- heten. Det bör därför framgå av ansökan vem som ska driva verksamheten, hur den ska bedrivas och hur anordnare och brukare ska komma överens om utförandet av den personliga assistansen. Vidare bör de rutiner för kontakter med brukare, personal och myndigheten framgå liksom vilken personal som finns och dess kompetens. En beskrivning av hur kompetensen kontinuerligt ska utvecklas och svara mot vad de assistansberättigade behöver och efterfrågar bör också bifogas. En anordnare bör ha god kunskap om lagstiftningen, arbetsmiljö och hur ersättningssystemet fungerar samt kunskaper om förhållningssätt, bemötande och ekonomi. Det bör också framgå hur kunskaper ska säkerställas och hållas aktuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1351 ft14"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;inom verksamheten. När det gäller assistans åt barn ska anordnaren visa att det finns former för utbildning, fortbildning och det övriga stöd som behövs för att ge barn assistans av god kvalitet. Kravet på tillstånd bör inte omfatta kommuner då de kan förutsättas ha erforderlig kompetens och möjligheter att utföra uppgiften på ett tillfredsställande sätt. Förslaget om att det alltid ska finnas ett skriftligt avtal mellan den som anordnar assistansen, ett bolag, en förening, en kommun eller annan juridisk person, och brukaren som kommittén lade fram i delbetänkandet bör genomföras även vid ett förstatligande av assistansen. Ett sådant avtal bör innehålla vissa grundläggande uppgifter om utförandet av assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1352 ft9"&gt;Vilka krav ska ställas på de som anställer sina egna personliga assistenter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Förslaget i vårt första delbetänkande (SOU 2005:100) om att den som väljer att själv anställa sina personliga assistenter ska anmäla detta till länsstyrelsen bör genomföras även med statlig assistans. En sådan anmälan utgör grund för tillsyn och kontroll och är viktig för att myndigheterna ska få kunskap om de som är själva är arbetsgivare för sina assistenter. Anmälan bör i enlighet med förslaget i delbetänkandet innehålla en beskrivning och verksam- heten och av hur personalens kompetens ska säkerställas och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Förslaget i vårt andra delbetänkandet (SOU 2007:73) om att ersättning betalas ut under förutsättning att den används för vissa kostnader som har samband med anställningen av personliga assistenter har genomförts. Det finns inte skäl att föreslå att några ytterligare krav på hanteringen av assistansersättning än de som nu finns när det gäller de som väljer att själva anställa sina personliga assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1353 ft63"&gt;Vilka åtgärder ska myndigheter kunna vidta när en anordnare av personlig assistans inte följer reglerna för sådan verksamhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1354 ft29"&gt;Kommittén behandlade i sitt första delbetänkande frågan om sanktioner mot anordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Kommittén föreslog att Länsstyrelsen, som vid annan tillståndspliktig verksamhet enligt LSS, ska få möjlighet att före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;lägga en enskild anordnare att avhjälpa allvarliga missförhållanden eller dra in tillstånd om missförhållandena inte avhjälps. Det skulle åligga den anordnare som förelagts förändringar i verksamheten att meddela de assistansberättigade som anordnaren har gällande avtal med om föreläggandet och vad detta innebär. För att ge För- säkringskassan möjlighet att överväga om det finns anledning att också följa upp och kontrollera hur anordnaren hanterat statlig assistansersättning skulle Länsstyrelsen informera Försäkrings- kassan om förelägganden som gäller enskilda assistansanordnare. Kommittén föreslog i delbetänkandet också att Försäkringskassan ska få möjlighet att återkräva den del av assistansersättningen som anordnaren inte använt till kostnader för personlig assistans. Försäkringskassan skulle i vissa andra situationer kunna besluta om att inte betala ut assistansersättning till en enskild anordnare, som den assistansberättigade angivit, eller till en assistansberättigad som var arbetsgivare för sina personliga assistenter. Om den assistansberättigade inte angav någon annan anordnare som betalningsmottagare skulle Försäkringskassan få besluta att betala ut assistansersättningen till den assistansberättigades kommun. Inför ett beslut om att betala ut assistansersättning till en annan anordnare än den som den assistansberättigade angivit skulle Försäkringskassan tillgodose att den assistansberättigades rättig- heter togs till vara och informera länsstyrelsen om hur detta hade skett. Även kommunerna skulle få möjligheter till återkrav och beslut om att betala ut assistansersättning till en annan anordnare än den som den assistansberättigade angivit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft8"&gt;Vårt tidigare förslag om att Länsstyrelsen, som vid annan tillståndspliktig verksamhet enligt LSS, ska få möjlighet att förelägga en enskild anordnare att avhjälpa allvarliga missför- hållanden eller dra in tillstånd om missförhållandena inte avhjälps bör genomföras även vid en helt statlig personlig assistans. Ett krav för att få tillstånd att bedriva verksamhet som erbjuder personlig assistans och ta emot assistansersättning bör bl.a. vara god kunskap om lagstiftningen och hur ersättningssystemet fungerar. I avsnitt 6.5 har kommittén lagt fram förslag om en differentierad schablon vilket i någon mån ersätter den kontroll av hur anordnare använder ersättningen som föreslogs i det första delbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;När anordnaren blir mottagare av ersättningen måste krav ställas på redovisning av hur denna används. Anordnaren bör redovisa det antal timmar assistans som utförts åt varje assistansberättigad men också hur stor del av denna som innebär rätt till den högre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft14"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;schablonen. Även reglerna om förhöjd ersättning ställer krav på redovisning av att den använts på avsett sätt. Kraven på anord- narnas redovisning innebär också krav på dokumentation i verk- samheten som svarar mot de uppgifter som ska lämnas till Försäkringskassan. Den dokumentation som i det sammanhanget krävs har ett naturligt och nära samband med de krav på doku- mentation som ställs när det gäller själva utförandet av insatser enligt LSS och som är en del av det regelverk som Länsstyrelsens tillsyn omfattar. Om en anordnare inte följer de regler som gäller för mottagande av assistansersättning, dvs. de krav på redovisning och återbetalning av medel som inte använts på avsett sätt bör tillståndet kunna återkallas. En sådan grund för återkallelse av tillstånd måste kunna behandlas snabbt och effektivt för att det ska vara utan tidsfördröjning kunna säkerställa att assistansersättningen används för det ändamål den är avsedd. Ett lagenligt och korrekt användande och redovisning av ersättningen har stor betydelse för systemets trovärdighet och legitimitet och är därför en viktig uppgift för de myndigheter som hanterar frågorna. Försäkrings- kassan har i sitt arbete med ersättningen kunskapen om hur de som tar emot pengarna uppfyller de krav som ställs på redovisning och återbetalning och måste när brister upptäcks dokumentera dessa och delge Länsstyrelsen ett underlag för bedömningen av om det finns skäl att återkalla tillståndet. Länsstyrelsen ska därvid göra en självständig bedömning men Försäkringskassans underlag måste i det sammanhanget utgöra en väsentlig omständighet. Den särskilda kompetens som kan krävas för sådana bedömningar kanske inte i dag finns bland de som arbetar vid Länsstyrelsen med social tillsyn, men måste med hänsyn till de uppgifter Länsstyrelsen har inom andra områden finnas inom myndigheten. En koncentration av tillståndsgivningen till en Länsstyrelse bidrar till att den kompetens som krävs kan byggas upp och bibehållas. En förutsättning för förslaget i den här delen är att Försäkringskassan och Länsstyrelsen finner former för samverkan och samarbete. Båda myndigheterna har uppgifter inom samma område och blir tillsammans skapa rutiner för underrättelser och andra kontakter för att kunna reagera snabbt när det kan finnas skäl för återkallelse av tillstånd eller andra åtgärder. Med hänsyn till de stora summor pengar det kan handla om kan sådana beslut vara brådskande och Länsstyrelsen bör därför ha möjlighet att återkalla ett tillstånd interimistiskt, dvs. under den tid myndigheten utreder Försäkringskassans anmälan. Det bör inte heller när det gäller tillstånd för personlig assistans vara en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft14"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;förutsättning för återkallelse att Länsstyrelsen utfärdat ett före- läggande som inte följs. Ett samlat statligt ansvar för den personliga assistansen innebär större möjligheter att skapa ett enhetligt och enkelt system för myndigheternas ansvar för insatsen. Den möjlighet för Försäkringskassan att betala ut ersättningen till en annan anordnare än den som brukaren valt som framfördes i det första delbetänkandet bör med ett sådant synsätt kopplas till de krav på tillstånd som gäller för att vara mottagare av ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1355 ft63"&gt;Ska myndigheter kunna vidta åtgärder när en ersättningsberättigad som själv anställt sina personliga assistenter inte följer reglerna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Eftersom ersättningsberättigade som väljer att själv anställa sina personliga assistenter inte behöver tillstånd kan regler om före- läggande och återkallelse av tillstånd inte gälla för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;De bestämmelser om redovisning av hur ersättningen använts och återbetalning av den ersättning som inte använts i enlighet med reglerna som införts efter vårt andra delbetänkande (SOU 2007:73) bör gälla även i fortsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Kommitténs tidigare förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kommittén behandlade ingående frågorna om tillsyn över den personlig assistansen i sitt första delbetänkande (SOU 2005:100). Den enskilde individen har i det sammanhanget en nyckelroll. Utgångspunkten för dagens system är att den enskilde individen, som ansöker om och beviljas personlig assistans, ska ha så stort självbestämmande som möjligt över sin assistans. Det innebär att den grundläggande kontrollen över assistansen ska utövas av den assistansberättigade. Övriga aktörer ska ge goda förutsättningar för den assistansberättigade att utföra denna kontroll och vid behov komplettera kontrollen med mer strukturella eller oberoende insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft8"&gt;De kontakter som kommittén hade med olika länsstyrelser under arbetet med delbetänkandet underströk att det finns oklarheter kring huruvida enskilda assistansanordnares verksamhet omfattas av länsstyrelsernas eller Socialstyrelsens tillsynsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft14"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;enligt LSS. Ärenden och frågor om personlig assistans spelar en blygsam roll i den sociala tillsynen i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Kommittén gjorde bedömningen att det behövs en tydligare och mer aktiv tillsyn av verksamheter med personlig assistans och att en sådan tillsyn bör utgå från en samlad syn på insatsen personlig assistans. Något annat strider mot assistansreformens intentioner. I delbetänkandet föreslogs en komplettering för att det skulle framgå att LSS i tillämpliga delar också gäller vid personlig assistans för vilken det utgår assistansersättning. Vidare föreslogs att Försäkr- ingskassans ansvar för insatsen personlig assistans skulle framgå även av LSS. Staten borde ha det samlade ansvaret för tillsynen av verksamheter med personlig assistans och det borde ingå i den sociala tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft46"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;De förslag som kommittén lade fram i det första delbetänkandet bör genomföras även med ett statligt huvudmannaskap för person- lig assistans. Tillsynen över utförandet av personlig assistans bör vara en del av den sociala tillsynen i enlighet med vad som gäller för övriga &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Det är dock viktigt att vid genomförandet av sådan tillsyn ta hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller för personlig assistans. Det är en insats som utförs i den enskildes hem och denne bör garanteras så stort självbestämmande som möjligt över sin assistans och att ha den grundläggande kontrollen över den. Tillsynen ska säkerställa att den enskilde ges goda förut- sättningar att utföra denna kontroll och vid behov komplettera kontrollen med mer strukturella eller oberoende insatser. De avtal som ska finnas mellan den enskilde och den som anordnar den personliga assistansen är en viktig utgångspunkt vid sådan tillsyn. I avsnitt 6.4 behandlar kommittén frågor om god kvalitet i personlig assistans vilket måste vara en viktig uppgift för tillsynen. Tillsynsmyndigheten bör ta fram metoder för att vid tillsynen kunna kontrollera att de krav som kan ställas på kvalitet i personlig assistans uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;Det har tidigare förekommit rapporter om brister i arbetsmiljön för personliga assistenter. Fr.o.m. den 1 januari 2009 blir arbetsmiljölagen tillämplig på alla personliga assistenters arbete (prop. 2007/08:65). En viktig del i utvecklingen av en tydligare och mer aktiv tillsyn inom personlig assistans är att öka samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;mellan olika berörda statliga myndigheter i syfte att belysa såväl kvalitets- som arbetsmiljö- och kostnadsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1356 ft29"&gt;I avsnitt 4.7 lämnar vi vissa ytterligare förslag om tillsyn avseende hela LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1357 ft198"&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Försäkringskassans administration av assistansersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft46"&gt;Uppföljning och tillsyn av assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Sedan den 1 januari 2005 bildar det tidigare Riksförsäkringsverket och de tidigare försäkringskassorna en gemensam myndighet, Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Försäkringskassan har inget tillsynsansvar utan granskning av behovsbedömningar och ekonomihantering är istället en fråga för intern kvalitetskontroll. Den formella tillsynen över Försäkrings- kassans handläggning ansvarar Justitieombudsmannen, JO, för. Om en enskild anser att han eller hon blivit utsatt för ett skadeståndsgrundande fel genom Försäkringskassans myndighets- utövning och genom detta orsakats ekonomisk skada kan han eller hon begära ersättning i motsvarande mån. Ett skadeståndsanspråk hanteras av Justitiekanslern (JK) eller efter överlämnade av JK av Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Försäkringskassan har en internrevision som är en oberoende, objektiv, gransknings- och rådgivningstjänst som ska förbättra verksamheten i Försäkringskassan. Den ska granska intern styrning och kontroll samt &lt;NOBR&gt;IT-utvecklingen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Sedan år 1997 genomför Försäkringskassan en årlig kundunder- sökning för att fånga upp vad de enskilda som varit i kontakt med Försäkringskassan anser om myndighetens service. Försäkrings- kassan har dessutom sedan år 2004 samlat in enskilda kundsynpunkter. Enskilda kan lämna synpunkter på Försäkrings- kassans bemötande eller handläggningen via besök, telefon eller e- post.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LASS-ärenden&lt;/NOBR&gt; ingår i Försäkringskassans kontinuerliga kvalitetsäkringsprogram, Qben II. Syftet med kvalitetskontrollen är att mäta om det finns tillräckligt beslutsunderlag i de granskade ärendena för att kunna fatta ett korrekt beslut. Det görs även en kontroll om rätt beslut är fattat och om verkställigheten av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1358 ft14"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;beslutet. Varje månad omgranskas ett urval av ärenden av annan handläggare än den som handlagt det granskade ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Som stöd i arbetet med att fatta beslut kan Försäkringskassan besluta om en föreskrift (jfr RFFS 1993:244 om assistans- ersättning). Utöver föreskriften kan Försäkringskassan besluta om allmänna råd (jfr RAR 2002:6 om assistansersättning). Allmänna råd är inte bindande. De är generella rekommendationer om tillämpningen av en bestämmelse och anger hur handläggaren kan eller bör handla i ett visst avseende. Försäkringskassan kan också ge ut vägledningar, och har gjort detta när det gäller assistans- ersättning (2003:6, version 1). Vägledningen innehåller en samlad information om vad som gäller inom försäkringsområdet. Försäkr- ingskassan har även möjlighet att besluta om rättsliga ställnings- taganden i syfte att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning inom Försäkringskassan. Rättsliga ställnings- taganden görs i principiella frågor när svar saknas i en rättsfråga eller när rättsläget är oklart. Internt blir alla ställningstaganden som myndigheten gör i rättstillämpningsfrågor bindande. Försäkrings- kassans rättsliga ställningstaganden är däremot inte bindande för t ex domstolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft29"&gt;Försäkringskassan har, i fråga om assistansersättning, beslutat om rättsliga ställningstaganden gällande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;beräkning av tid för att tillgodose de grundläggande behoven inom assistansersättningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regelbundet återkommande behov inom assistansersättningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;sambor likställs med makar inom assistansersättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Försäkringskassan kan också besluta om interna meddelanden, IM, om hur handläggningen på Försäkringskassan ska ske. Försäkrings- kassan har bland annat beslutat om ett IM angående steg i bedömning av assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Utöver dessa styrdokument har Försäkringskassan tagit fram en processbeskrivning, så kallad &lt;NOBR&gt;ENSA-process,&lt;/NOBR&gt; som stöd i handlägg- ningen av assistansersättning. Processens syfte är att effektivisera handläggningen och göra rättstillämpningen mer enhetlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;En enskild som fått ett beslut om assistansersättning som hon/han är missnöjd med kan begära att Försäkringskassan omprövar beslutet. Omprövningsärenden utifrån att den enskilda är missnöjd med Försäkringskassans ursprungliga beslut handläggs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft14"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;på fyra orter i Sverige. Om den enskilde är missnöjd även med resultatet av omprövningen så kan han/hon överklaga beslutet till domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Inom Försäkringskassan finns ett allmänt ombud. Allmänna ombudet utses av regeringen och har till uppgift att överklaga Försäkringskassans beslut till domstol, antingen det krävs för att få fram ett prejudikat eller för att få till stånd en mer enhetlig rättstillämpning. Det allmänna ombudet kan överklaga såväl till fördel som till nackdel för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1359 ft188"&gt;Försäkringskassans kontroll över användningen av assistansersättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Försäkringskassan kontrollerar användningen av assistans- ersättningen genom att den assistansberättigade redovisar hur många assistanstimmar den använt, vem som arbetat som personlig assistent och till vilka kostnader ersättning som utgått med förhöjd ersättning använts. Varje månad lämnar den assistansberättigade in två sammanställningar till Försäkringskassan. Det är en redovisning av vilka personliga assistenter som arbetat. Den skrivs under av de berörda assistenterna. Dessutom redovisas hur många timmar som använts (räkning). Räkningen skrivs under av den assistans- berättigade. Räkningen används som ett underlag för kommande månadsutbetalning. Det är mot räkningen som Försäkringskassan gör den månatliga avräkningen och slutavräkningen. Avräkningarna syftar till att kontrollera hur många assistanstimmar den assistansberättigade använt under en månad och under tidsperioden som kan vara längst sex månader. Den som beviljats förhöjd ersättning ska i samband med slutavräkningen även redovisa vilka kostnader ersättningen använts till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;Från och med den 1 juli 2008 ska Försäkringskassan även kontrollera att hela assistansersättningen använts antingen till köp av personlig assistans från annan fysisk eller juridisk person eller för att avlöna personliga assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1360 ft14"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377546x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Arbete med kontroll av oegentligheter och misstänkt brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Försäkringskassan har vidtagit en rad åtgärder för att minska risken för oegentligheter. Bland annat måste alla utbetalningar över- stigande 40 000 kr dubbelattesteras och en efterkontroll av om detta är gjort ska göras. Resultatet av efterkontrollen ska månadsvis rapporteras till huvudkontoret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I augusti 2007 trädde bidragsbrottslagen i kraft. Den omfattar bl.a. assistansersättningen. Försäkringskassan utreder i första hand rätten till assistansersättning och om den ska krävas tillbaka. Om återkravsskyldighet anses föreligga kan det finnas skäl för att Försäkringskassan vid misstänkt brott göra en polisanmälan. Under första halvåret 2007 polisanmäldes sex fall gällande assist- ansersättning. Inget ärende gällande assistansersättning har lett till påföljd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;År 2007 lämnade Delegationen mot felaktiga utbetalningar &lt;NOBR&gt;(FUT-delegationen)&lt;/NOBR&gt; en rapport angående omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen.&lt;A href="#page_546"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;FUT-delegationen&lt;/NOBR&gt; bedömer att 10,9 procent av assistansersättningen har betalts ut på felaktiga grunder. Det innebär att assistansersättningen hamnar på femte plats bland trygghetssystemen och att 1 241 miljoner kr betalts ut felaktigt från staten under år 2005. De felaktiga utbetalningarna bedöms vara orsakade av fel bl.a. i tidsredo- visningar och räkningar, otydligt definierade boendeformer, ändrade förhållanden som inte anmäls och tvåårsomprövningar som inte genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Den 1 juli 2008 trädde nya regler angående kostnader för personlig assistans i kraft. Reglerna innebär att det lagregleras att assistansersättningen endast får andvändas till köp av personlig assistans eller till kostnader för personliga assistenter. För Försäkringskassan innebär regelförändringen att den ska kontrol- lera att den assistansberättigade har använt ersättningen antingen till köp av personlig assistans från annan fysisk eller juridisk person eller för att avlöna personliga assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1361 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;FUT-delegationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; (2007). &lt;/SPAN&gt;Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen&lt;SPAN class="ft65"&gt;, Rapport nr 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377547x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Försäkringskassans administration av LASS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;År 2007 fattade Försäkringskassan 12 406 beslut om assistans- ersättning och 60 470 beslut om utbetalning av assistansersättning till en administrationskostnad på 163 miljoner kr. Både antalet beslut om assistansersättning och antalet utbetalningar av assistansersättning har ökat kraftigt sedan år 2000. Även admin- istrationskostnaden har ökat sedan år 2000, men procentuellt är ökningen betydligt lägre än antalet beslut och utbetalningar. Administrationskostnaden har ökat med 29 procent medan antalet beslut ökat med 163 procent. Detta beror på att kostnaden per beslut och utbetalning sjunkit. Den ökning av kostnaden per beslut som skett mellan år 2006 och år 2007 kan enligt Försäkringskassan till stor del förklaras av den ökade kontrollen i samband med utbetalningar överstigande 40 000 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1362 ft96"&gt;Diagram 6.6 Försäkringskassans årliga administrationskostnad för assistansersättning. Genomsnittlig kostnad per beslut samt total administrationskostnad. Åren &lt;NOBR&gt;2000–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td508"&gt;&lt;P class="p1363 ft105"&gt;Kostnad per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td124"&gt;&lt;P class="p1364 ft105"&gt;Total&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td508"&gt;&lt;P class="p1365 ft105"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td124"&gt;&lt;P class="p1366 ft118"&gt;administrations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td508"&gt;&lt;P class="p1367 ft107"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td124"&gt;&lt;P class="p1368 ft105"&gt;kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td124"&gt;&lt;P class="p1369 ft107"&gt;180 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td508"&gt;&lt;P class="p1367 ft107"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td124"&gt;&lt;P class="p1369 ft107"&gt;160 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td124"&gt;&lt;P class="p1369 ft107"&gt;140 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td508"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td508"&gt;&lt;P class="p1367 ft107"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td124"&gt;&lt;P class="p1369 ft107"&gt;120 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td508"&gt;&lt;P class="p1367 ft107"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td124"&gt;&lt;P class="p1369 ft107"&gt;100 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td124"&gt;&lt;P class="p1369 ft107"&gt;80 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td508"&gt;&lt;P class="p18 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td508"&gt;&lt;P class="p1367 ft107"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td124"&gt;&lt;P class="p1369 ft107"&gt;60 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td508"&gt;&lt;P class="p1367 ft107"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td124"&gt;&lt;P class="p1369 ft107"&gt;40 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td124"&gt;&lt;P class="p1369 ft107"&gt;20 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td508"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td508"&gt;&lt;P class="p1370 ft107"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td124"&gt;&lt;P class="p1369 ft107"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td509"&gt;&lt;P class="p1065 ft107"&gt;2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td508"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;Kr/beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft107"&gt;Total administrationskostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td508"&gt;&lt;P class="p414 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td124"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1371 ft105"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377548x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1372 ft96"&gt;Diagram 6.7 Antal beslut och antal utbetalningar av assistansersättning. Åren &lt;NOBR&gt;2000–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t107"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td310"&gt;&lt;P class="p353 ft105"&gt;Antal beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td510"&gt;&lt;P class="p1373 ft147"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td310"&gt;&lt;P class="p614 ft107"&gt;14 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td510"&gt;&lt;P class="p1374 ft105"&gt;utbetalningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td510"&gt;&lt;P class="p1375 ft107"&gt;180 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p614 ft107"&gt;12 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td510"&gt;&lt;P class="p1375 ft107"&gt;160 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td510"&gt;&lt;P class="p1375 ft107"&gt;140 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p614 ft107"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td510"&gt;&lt;P class="p1375 ft107"&gt;120 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td310"&gt;&lt;P class="p614 ft107"&gt;8 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td510"&gt;&lt;P class="p1375 ft107"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td310"&gt;&lt;P class="p614 ft107"&gt;6 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td510"&gt;&lt;P class="p1375 ft107"&gt;80 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td310"&gt;&lt;P class="p614 ft107"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td510"&gt;&lt;P class="p1375 ft107"&gt;60 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td510"&gt;&lt;P class="p1375 ft107"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td310"&gt;&lt;P class="p614 ft107"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td510"&gt;&lt;P class="p1375 ft107"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td310"&gt;&lt;P class="p695 ft107"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td510"&gt;&lt;P class="p1375 ft107"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td310"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td510"&gt;&lt;P class="p374 ft107"&gt;2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1376 ft107"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377548xi2.jpg" id="inl_img1"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377548xi3.jpg" id="inl_img2"&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377548xi4.jpg" id="inl_img3"&gt; Antal beslut &lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377548xi5.jpg" id="inl_img4"&gt; Antal utbetalningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1377 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft163"&gt;Cirka tvåhundra årsarbetare handlägger LASS på sextio lokala försäkringscenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft108"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft109"&gt;Vi har i två tidigare delbetänkanden behandlat frågor om redo- visning, uppföljning och kontroll av assistansersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft109"&gt;Förslaget i SOU 2007:73 om att assistansersättningen endast ska få användas för kostnader som hör samman med assistansen har genomförts. Förslaget i SOU 2005:100 om att anordnaren ska vara ansvarig för redovisningen av hur medlen använts och också för återbetalning av den ersättning som inte använts hör samman med det ansvar som kommittén anser att anordnare av assistans bör ha. Det bör därför genomföras. I avsnitt 6.6.1 behandlas anordnarens ansvar närmare. Försäkringskassan måste ges möjlighet att kräva den redovisning av anordnare av assistans som behövs för att kontroll av att ersättningen använts på avsett sätt ska kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft109"&gt;I övrigt bedömer vi att förslagen i detta och det närmast föregående avsnittet motsvarar de intentioner som vi tidigare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft105"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;uttryckt, även om de inte i alla delar är identiska med de förslag som vi tidigare lämnat om redovisning, uppföljning och kontroll av assistansersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Ökad kontroll av assistansersättningen bidrar i första hand till en ändamålsenlig användning. Effekterna på kostnadsutvecklingen är svårare att bedöma. En ökad kontroll bör, som ett led i ett samlat arbete med olika frågor om personlig assistans, kunna bidra till att stabilisera kostnadsutvecklingen. Vi bedömer inte att det finns underlag för att i övrigt räkna med omedelbara effekter av de nya regler för assistansersättningen som trädde i kraft den 1 juli 2008 eller av &lt;NOBR&gt;FUT-delegationens&lt;/NOBR&gt; förslag på åtgärder mot felaktiga utbetalningar av assistansersättning. De områden som FUT- delegationen ringat in som de främsta källorna till felaktiga utbetalningar behandlas dock även i detta betänkande. Det gäller särskilt behovsbedömningar vid utredning och beslut om rätt till assistansersättning (avsnitt 6.3) och avgränsningen av boende enligt LSS i förhållande till personlig assistans (avsnitt 7.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;I vårt första delbetänkande (2005:100) föreslog vi att avräk- ningsperioden ska förlängas från sex till tolv månader. Förslaget motiverades med ökande möjligheter för den assistansberättigade att använda ersättningen efter behov och med minskad admin- istration för Försäkringskassan. Vi bedömer att förslaget fortfarande är intressant, men konstaterar att förutsättningarna inte är riktigt desamma. Dels gäller nya regler för hantering av assistansersättning från den 1 juli 2008, dels föreslår vi i avsnitt 6.5 förändringar av det schabloniserade timbeloppets konstruktion som kan påverka såväl statens administration som enskildas och assistansanordnares rapportering av bl.a. använda assistanstimmar. I samband med lagändringen den 1 juli markerade socialutskottet vikten av att effekterna snarast följs upp av regeringen. Vi bedömer att regeringen bör bedöma hur lång avräkningsperioden ska vara när de nyss genomförda lagändringarna har följts upp och när det efter fortsatt beredning är tydligare hur de nu föreslagna ändringarna av schablonbeloppets konstruktion påverkar rappor- tering och administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1360 ft14"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377550x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ekonomiska effekter av förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Länsstyrelsernas sociala tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I avsnitt 4.7 föreslår vi att den sociala tillsynen inom funktions- hinderområdet generellt bör tillföras ytterligare resurser enligt det förslag som Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten lämnat i sitt slutbetänkande.&lt;A href="#page_550"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa resurser bör även kunna användas för tillsyn av verksamheter med personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Utöver det förslaget bedömer vi att den sociala tillsynen bör tillföras särskilda medel för de uppgifter som vi föreslår i detta kapitel. Personlig assistans är en viktig och kvantitativt omfattande insats som i dag i praktiken står utanför länsstyrelsernas tillsyn. En utökad och mer aktiv tillsyn av denna insats får inte gå ut över annan tillsyn inom funktionshinderområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Förslaget om krav på tillstånd för enskilda anordnare av assistans innebär, enligt vård bedömning, ett behov av ökade resurser hos tillståndsmyndigheten. En koncentration av tillstånds- givningen till en länsstyrelse bör kräva något färre tjänster än vid en fördelning på alla länsstyrelser. I årsredovisningarna för år 2007 anger länsstyrelserna att sammanlagt 8,4 årsarbetskrafter arbetar med tillståndsgivning avseende enskild vårdverksamhet enligt både LSS och SoL där det finns drygt 1 900 tillstånd. Det finns ingen statistik över hur många enskilda anordnare av assistans det finns, men uppgifter från Försäkringskassan visar att det i december 2006 fanns minst 455 anordnare. Vid en uppskattning av behovet av årsarbetskrafter för tillståndsgivning för personlig assistans bör enligt kommitténs mening en jämförelse kunna göras med annan enskild verksamhet enligt LSS och SoL och ett tillskott på tre tjänster bör vara tillfyllest.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;I övrigt bedömer vi att våra förslag om en utökning social tillsyn av verksamheter med personlig assistans bör åtföljas av ett resurstillskott motsvarande tolv tjänster. Dessa bör fördelas mellan de myndigheter som ska ansvara för tillståndsgivning och tillsyn. När kravet på tillstånd införs bör behovet under en övergångsperiod att vara något större än de tre tjänster som angetts ovan men det behovet bör kunna hanteras med hjälp av det tillskott som föreslås för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:82 s. 502.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Försäkringskassans administration av assistansersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I detta kapitel lämnar vi flera förslag som påverkar Försäkrings- kassans arbete med assistansersättningen. Det gäller behov av personlig assistans (se avsnitt 6.3), utförande och kvalitet (se avsnitt 6.4), ersättning (se avsnitt 6.5) och tillsyn och annan kontroll (se ovan i detta avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;När det gäller behov av personlig assistans bedömer vi att förslagen påverkar omfattningen av Försäkringskassans administra- tion på två punkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Omprövning&lt;/SPAN&gt;. Det nya regelverket angående behov av personlig assistans innebär att den första omprövning som görs efter regelförändringen i omfattning blir mer omfattande än dagens omprövningar. Detta leder till att Försäkringskassans admin- istrationskostnader för personlig assistans kommer att öka de närmaste två åren efter att de nya reglerna träder i kraft. Därefter minskar administrationen eftersom behovet av särskilt omfattande omprövning minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Tillfälligt utökad assistans&lt;/SPAN&gt;. Kommittén föreslår att insatsen personlig assistans ska förstatligas och det innebär också att behovet av tillfälligt utökad assistans ska bedömas av Försäkringskassan. Detta är en fråga som i dag utreds och beslutas av kommunerna. Därmed innebär förslaget utökad administration för Försäkringskassan. Administrationen av besluten om tillfälligt utökad personlig assistans beräknas dock inte bli omfattande eftersom dessa ska kunna fattas i särskild ordning (se avsnitt 6.3) eftersom den enskildes rätt till personlig assistans för stadigvarande behov redan har utretts och beslutats. Ersättning för vikarier på grund av att ordinarie assistent är sjuk föreslås ingå i schablonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft29"&gt;Även i fråga om utförande och kvalitet påverkar förslagen omfattningen av Försäkringskassan administration på en punkt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1379 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Uppdrag åt Försäkringskassan att aktivt och fortlöpande ge alla som beviljats personlig assistans information om deras rättigheter och skyldigheter i samband med insatsen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Försäkringskassan bör enligt förslaget utarbeta en informationsstrategi som innebär att de som har ett beslut om personlig assistansen fortlöpande nås av information från Försäkringskassan. Vi bedömer att kostnaden för detta bör kunna hållas nere genom att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft14"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;informationen ges i samband med besluten om slutavräkning av assistansersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Våra förslag om ändrade former för ersättning innebär ökad administration för Försäkringskassan. De leder också till att Försäkringskassans &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; för assistansersättning behöver utvecklas och anpassas. Förslagen innebär att Försäkringskassan dels måste veta när assistansen utförts, dels om den som utfört assistansen fått &lt;NOBR&gt;OB-ersättning.&lt;/NOBR&gt; Vi bedömer att förslaget förutsätter att assistansersättningen betalas ut direkt till assistansanordnaren. Det är sedan assistansanordnaren eller den egna arbetsgivaren som är ansvarig för redovisningen av under vilken tid assistansen utförts och om den personliga assistenten fått &lt;NOBR&gt;OB-ersättning&lt;/NOBR&gt; eller inte. Försäkringskassans uppgift är att kontrollera de uppgifter som ges in. Förslaget innebär också att Försäkringskassan måste kunna betala ut schablonen på två nivåer, vilket är omöjligt i dagens IT- stöd. På grund av detta innebär förslaget att &lt;NOBR&gt;IT-stödet&lt;/NOBR&gt; måste utvecklas och anpassas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Förslagen om tillsyn och annan kontroll bedöms inte medföra några utökade kontroller eller andra arbetsuppgifter för Försäkr- ingskassan. Därmed leder de inte heller till ökad administration för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Som nämnts leder förslaget om en differentiering av det schabloniserade timbeloppet till att Försäkringskassans &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; bör utvecklas och anpassas. De föreslagna reglerna innebär överlag att Försäkringskassans kontroll över vem som utför assistansen kommer att öka. För att detta ska kunna ske smidigt och kost- nadseffektivt behövs i vissa avseenden stöd från ett effektivt IT- system. Kommittén saknar underlag för att bedöma i vilken mån och till vilken kostnad Försäkringskassans nuvarande &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; kan anpassas till de föreslagna reglerna. I remissvaret till vårt första delbetänkande (SOU 2005:100) uppskattar Försäkringskassan kostnaden för nödvändiga anpassningar utifrån de förslag som lämnas i betänkandet till drygt 10 miljoner kronor. Om &lt;NOBR&gt;IT-stödet&lt;/NOBR&gt; istället skulle nyutvecklas uppskattas kostnaden till drygt 21 milj- oner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Förslaget om ett samlat statligt huvudmannaskap för assistansen medför viss minskad administration för Försäkringskassan eftersom den inte längre behöver skicka räkningar till kommunerna för de första 20 timmarna utförd assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td459"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td302"&gt;&lt;P class="p18 ft81"&gt;Personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Sammantaget bedömer vi att Försäkringskassans kostnader för administrera assistansersättningen ökar med 15 procent under de två första åren till följd av de förslag vi lämnar. Därefter minskar behovet av sådan administration. Utöver detta innebär förslagen att Försäkringskassans system för utbetalning av assistansersättning måste anpassas till det nya regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Försäkringskassans kostnad för att administrera assistanser- sättningen har ökat väsentligt under de två senaste åren. Sedan år 2005 har kostnaden per handlagt ärende ökat med nästan 40 procent. Det bör finnas ett visst utrymme för kostnads- besparingar i handläggningen. Mot den bakgrunden föreslår vi att Försäkringskassans administration av assistansersättning undantas från generella krav på effektivisering av myndighetens så att kostnaderna för denna administration under dessa två år motsvarar dagens administrationskostnad. Därefter bör det finnas möjligheter att minska kostnaderna för administration av assistansersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft14"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377554x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1381 ft211"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1382 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Övergripande frågor om kvalitet och kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En hög grad av likvärdighet när det gäller tillgång och kvali- tet är ett centralt värde när det gäller de insatser och uppgif- ter som vi föreslår att kommuner och landsting ska ansvara för inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Frågor om uppsökande arbete och samhällsplanering är ett av de mest intressanta utvecklings- områdena i anslutning till LSS. Ett systematiskt arbete med dessa frågor ligger också i linje med de mål och inriktningar som fastslås i den nationella handlingsplanen för handikapp- politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den enskildes möjligheter till inflytande, medbestämmande och valfrihet är omistliga delar av stöd och service enligt LSS, oavsett vem som ansvarar för olika insatser och uppgifter. Vi vill understryka att lagens syften och mål inte är lägre satta när det gäller självbestämmande och valfrihet i de kommu- nala insatserna än i personlig assistans. Kommunernas ansvar för verkställigheten av beslutade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; innebär bl.a. ett ansvar för att utveckla former för den enskildes inflytande och medbestämmande. Det krävs också aktiva informa- tionsinsatser, god kompetens vid handläggning, beslut och utförande av stöd och service enligt LSS och ofta tillgång till ett kvalificerat personligt stöd åt den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommunernas ökande kostnader för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet&lt;/NOBR&gt; beror främst på att antalet personer som beviljas insatser ökar. Under &lt;NOBR&gt;2000-talets&lt;/NOBR&gt; början har ökningen av antalet personer varit störst bland yngre och äldre personer. En nyckelfråga är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft14"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377555x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1384 ft8"&gt;hur generella och begränsade individuella insatser ska kunna möta behov i tid så att behovet av omfattande särskilt stöd inte blir större än nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, bedöma i vilken utsträckning den behovsbedömningsmodell för personlig assistans som ska vara klar år 2011 kan användas även för andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och vilka kompletteringar som kan behövas för att detta ska vara möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Socialstyrelsens arbete med kvalitetsindikatorer inom LSS- området bör fortsätta. Kvalitetsindikatorerna bör användas för förbättringsarbete inom verksamheter med stöd och ser- vice enligt LSS och för att ge brukare, anhöriga och övriga medborgare information om dessa verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Socialstyrelsen och länsstyrelserna bör få i uppdrag att utar- beta bedömningskriterier för tillsynen av kommunernas och landstingens uppgifter och insatser enligt LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1385 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Genom information till kommunerna bör regeringen tydlig- göra att den föreslagna lagen om valfrihetssystem (LOV) också är avsedd att omfatta kommunala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1385 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommunernas särskilda uppgifter enligt LSS ska komplette- ras med en uppgift att upprätta en plan för hur de som omfattas av lagens personkrets ska kunna få sina behov till- godosedda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Som tidigare framgått föreslår vi att kommunerna ska fortsätta att ansvara för huvuddelen av de insatser och uppgifter som anges i LSS. Vi föreslår också att landstingen ska behålla ansvaret för den insats som nu allmänt betecknas råd och stöd (9 § 1). I detta kapitel behandlas dessa insatser och uppgifter. De har delats in i fyra huvudområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1387 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;• &lt;/SPAN&gt;insatser med beslut om boende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft14"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;stöd och service i ordinärt boende (vid sidan av personlig assistans)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;sysselsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;personligt stöd och individuell planering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Beskrivningarna och analyserna är koncentrerade till de insatser och uppgifter där vi föreslår förändringar. Det gäller särskilt boende för vuxna och daglig verksamhet, men även ledsagarservice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;– som föreslås bli ersatt av en ny insats – samt råd och stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I det inledande avsnittet berör vi vissa övergripande frågor inom området. Det handlar om kvalitet och om insatser över kommun- gränser. Avslutningsvis summeras de ekonomisk effekterna av för- slagen i relation till uppdraget att lämna förslag som dämpar och stabiliserar kostnadsutvecklingen även för andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; än personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Likvärdighet och kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;En hög grad av likvärdighet när det gäller tillgång och kvalitet är givetvis ett centralt värde när det gäller de insatser och uppgifter som vi föreslår att kommuner och landsting ska ansvarar för inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; I avsnitt 4.6 framhåller vi att det behövs ett breddat och fördjupat arbete för god måluppfyllelse inom området. Det arbetet bör handla om att förbättra förutsättningarna för att LSS tolkas och tillämpas på ett likvärdigt sätt när det gäller tillgången till insatser och utförandet av dessa. I det sammanhanget är kom- petens en nyckelfråga. Det är också viktigt att förutsättningarna att följa upp levnadsförhållanden för människor med funktionsned- sättningar förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;Resultatet från en enkätundersökning som utredningen om till- synen inom socialtjänsten genomförde år 2006 ger en översiktlig bild av kommunernas kvalitetsarbete. Mer än 90 procent av kom- munerna uppger att kommunala beslut, riktlinjer eller motsvarande styrning ligger till grund för kvalitetsarbetet inom socialtjänsten. Och i drygt 80 procent av kommunerna används någon form av kvalitetsindikatorer inom socialtjänsten. Genomgående finns det stora skillnader mellan kommunerna. Skillnaderna mellan olika verksamhetsområden är däremot små, även om det generellt är något vanligare med kvalitetsarbete och kvalitetsindikatorer inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377557x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;äldreomsorg än inom andra områden. Det är också något vanligare med styrning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorg. Kvalitets- system tillämpas dock i något högre utsträckning inom både äldreomsorg och handikappomsorg än inom individ- och familjeomsorg.&lt;A href="#page_557"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;I fortsättningen av detta kapitel lämnar vi vissa förslag om hur detta arbete ska fortsätta i anslutning till enskilda insatser och upp- gifter enligt LSS. Men det finns några frågor som bör bli föremål för ett samlat arbete. Här finns det skäl att bygga vidare på de erfa- renheter som finns från liknande insatser inom andra områden. Både inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen har det utvecklats kvalitetsindikatorer som nu används för att ge medbor- garna möjligheter att se vilken kvalitet som verksamheter i det egna landstinget eller den egna kommunen har jämfört med verksamhe- ter i andra delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Det är angeläget att förutsättningarna för behovsbedömningar inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; förbättras. Regeringen har, som framgått, givit Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Försäkringskassan och Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) utarbeta en behovsbedömningsmodell för personlig assistans. När den modellen är klar bör Socialstyrelsen få i uppdrag av regeringen att, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, bedöma i vilken utsträckning den kan användas även för andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och vilka kompletteringar som kan behövas för att detta ska vara möjligt. Detta bör givetvis göras i förhållande till de förutsättningar som gäller för varje enskild &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; och inte enbart efter vad som är aktuellt i fråga om personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I det fortsatta arbetet med att utveckla behovsbedömningsmo- deller inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; bör de kommunala insatser som har störst betydelse för samhället och den enskilde prioriteras. Det gäller boende för vuxna och daglig verksamhet. Men den inledande bedömningen av behovsbedömningsmodellens tillämplighet och behovet av eventuella kompletteringar bör även omfatta övriga insatser som kommunerna och landstingen ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Socialstyrelsen arbetar med kvalitetsindikatorer inom funk- tionshinderområdet. Arbetet bör fortsätta, och vid behov förstär- kas genom uppdrag från regeringen. Kvalitetsindikatorer behövs för förbättringsarbete inom de kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-verksamheterna&lt;/NOBR&gt; och för att ge brukare, anhöriga och övriga medborgare relevant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:82.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;560&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377558x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;information om dessa verksamheter. Ett intressant exempel på hur kvalitetsindikatorer kan vändas är Socialstyrelsen &lt;SPAN class="ft9"&gt;Äldreguide&lt;/SPAN&gt;, som gör det möjligt för den enskilde att jämföra kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre och därmed få underlag för att välja äldre- omsorg. Kvalitetsindikatorer bör efter hand tas fram för alla kom- munala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; men även här kan det vara rimligt att börja med boende för vuxna och daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Uppdraget bör även omfatta en utveckling av bedömningskrite- rier i samverkan med länsstyrelserna för tillsyn av kommunernas och landstingens insatser och uppgifter enligt LSS. Återigen bör boende för vuxna och daglig verksamhet hanteras med förtur, men det bör efter hand finnas bedömningskriterier för alla insatser och uppgifter som kommunerna och landstingen ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Vi vill understryka att dessa och andra åtgärder för god kvalitet och likvärdighet inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; ställer stora krav på kompetens på alla nivåer där behov utreds, beslut fattas och verksamheter utförs. Det handlar om bl.a. kunskaper om LSS, den nationella handikappolitiken och funktionshinderperspektivet, olika funk- tionsnedsättningar och olika sätt att arbete med individualiserat stöd och service efter varje enskild brukares behov och önskemål. Vi har tidigare bedömt att regeringen måste överväga en samlad och framtidsinriktad satsning på kompetensutveckling och långsiktig personalförsörjning inom funktionshinderområdet (se avsnitt 4.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Verkställighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Inflytande och medbestämmande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Medan den enskilde själv har ett direkt inflytande över utförandet av den personliga assistansen har senare rättspraxis klarlagt att verkställigheten av de &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som kommuner och landsting ansvarar för till stor del är en fråga för respektive huvudman. Den enskilde har inte någon generell rätt att bestämma över utförandet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Samtidigt är den enskildes inflytande och medbestämmande omistliga delar av stöd och service enligt LSS, oavsett vem som ansvarar för olika insatser och uppgifter. Vi vill understryka att lagens syften och mål på dessa punkter inte är lägre satta när det gäller kommunala stöd- och serviceinsatser än i personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Jfr RÅ 2007 ref 62.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Lagens mål om inflytande och medbestämmande vid beslut om införandet och vid utförandet av dessa gäller också i alla delar av huvudmännens ansvar: vid behovsutredningar och beslut om insat- ser samt vid utförande och uppföljning av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Kommunernas ansvar för verkställigheten innebär därför bl.a. ett ansvar för att utveckla former för den enskildes inflytande och medbestämmande. Det kan ske genom utökade möjligheter att välja utförare, men också genom att involvera brukare och deras anhöriga i planering och beslut om hur olika stöd- och serviceinsat- ser utformas. Det kommunala ansvaret för verkställigheten förut- sätter lyssnande och dialog med de som närmast berörs av insatserna. Kvalitetsindikatorer och bedömningskriterier som gäller stöd och service som kommuner och landsting ansvarar för bör utgå från den enskildes inflytande och medbestämmande enligt de övergripande syften och mål som anges i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vi har sett många positiva exempel på hur det kommunala verk- ställighetsansvaret kan förenas med inflytande och medbestäm- mande för den enskilde, men vi har också noterat att det finns utrymme för utveckling inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Resultaten från enkätundersökning bland personer med bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS visar att dessa verksamheter får goda omdömen, men också att det finns mycket att göra för att stärka möjligheterna till inflytande och medbestämmande. (Enkäten sändes till 1 000 personer under våren 2008, av vilka omkring 70 procent svarade, oftast med hjälp av god man, anhörig eller personal.) Sju av tio svarande har inte kunnat välja mellan flera bostäder, även om en lika stor andel upp- ger att de inte vill bo på något annat sätt än vad de gör, och nästan var tredje svarar att de inte får välja den mat de vill äta. De flesta vet vilken personal som kommer när de behöver hjälp i bostaden, men bara en av fyra kan påverka vilken personal som ger hjälpen. När det gäller hjälp utanför bostaden kan sex av tio inte påverka vem som ger hjälpen. Vidare uppger omkring hälften av de svarande att de inte kan påverka sin dagliga verksamhet och nästan lika många att de inte själv valt den dagliga verksamhet som de har. Drygt hälften säger dessutom att de inte kan påverka vem som ger dem hjälp under den dagliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Dessa resultat överensstämmer med vad som framkommit vid de fokusgrupper som vi anordnat för kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-handläggare&lt;/NOBR&gt; och personal i bostäder med kommunal service och dagliga verk- samheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft14"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;För inflytande och medbestämmande behövs också olika former av kvalificerat personligt stöd. Som framgår av svaren på vår enkät bland personer med boende för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS är det bara en mindre grupp brukare som utan hjälp av någon annan kan svara på frågor om hur insatserna fungerar och vilka stöd- och serviceinsatser de behöver. Tillgång till ett kvalificerat personligt stöd – inklusive habilitering och rehabilitering – är där- för en förutsättning även för den enskildes inflytande och självbe- stämmande. Begrepp som inflytande och medbestämmande måste också hela tiden kunna fyllas med nytt innehåll i samspel med att den enskilde genom olika former av kvalificerat stöd får möjlighe- ter att utvecklas och därigenom nå självständighet och större del- aktighet i samhällslivet. Hög kompetens i verksamheter med stöd och service enligt LSS och ett individuellt utformat stöd är därför nyckelfrågor även för att lagens mål om inflytande och delaktighet ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft46"&gt;Valfrihet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Valfrihet har flera olika betydelser när det gäller de kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna.&lt;/NOBR&gt; Det handlar om valfrihet mellan insatser, men det kan också handla om valfrihet mellan utförare av en beviljad insats och valfrihet i det dagliga livet där stödet och servicen ska bidra till att den enskilde kan leva som andra. Den första formen av valfrihet säkerställs i första hand av bestämmelser i LSS och av det särskilda kostnadsutjämningssystemet för kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Den sista formen av valfrihet är till stor del en fråga om arbetssätt och metoder som, oavsett utförare, krävs för att de syften, mål och kvalitetskrav som anges i LSS ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;När det gäller valfrihet mellan utförare är förutsättningarna annorlunda för de kommunala insatserna jämfört med personlig assistans, där den enskilde själv fritt väljer anordnare och själv kan vara arbetsgivare för sina personliga assistenter. Även här ser dock möjligheterna till ökad valfrihet ut att kraftigt förbättras. En sär- skild utredare har i början av år 2008 föreslagit en ny lag om valfri- hetssystem (LOV) (SOU 2008:15). Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill överlåta valet av utförare av vård- och omsorgstjänster till medbor- garna. Den är ett alternativ till lagen (2007:1091) om offentlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft14"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1388 ft8"&gt;upphandling (LOU) och kan tillämpas på handikapp- och äldreom- sorg samt hälso- och sjukvårdstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft8"&gt;Förslaget till LOV innebär i korthet detta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En myndighet som vill tillämpa lagen måste löpande annonsera i en ny nationell databas för valfrihetssystem. En väsentlig del i den politiska processen är att bestämma vilka krav som ska stäl- las på de utförare som ska tillhandahålla vård- och omsorgs- tjänster. Kommuner och landsting kan ställa en rad krav, under förutsättning att dessa uppfyller de &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principerna. Av förfrågningsunderlaget ska även framgå den ekonomiska ersätt- ning som utföraren får för utförd tjänst. Den föreslagna lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan utförarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Alla utförare som ansökt om att få vara med i ett valfrihets- system och som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget godkänns. Det är inte möjligt att begränsa antalet utförare. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända. I lagen införs en möjlighet för ansökande utförare att hos allmän förvaltningsdomstol begära överprövning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Enligt lagförslaget ansvarar kommunen/landstinget för att brukaren/invånarna får fullödig information om samtliga utförare som brukaren kan välja emellan, inklusive egenregi- verksamheten. Informationen ska vara saklig, relevant, lätt- förstålig, lättillgänglig och jämförbar. För personer som inte själva har förmåga eller vill välja ska det finnas ett ickevals- alternativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;Den särskilde utredaren av valfrihetssystem konstaterar att LOV är lämplig att använda när en kommun eller ett landsting vill flytta makt från politiker och tjänstemän till medborgare, att öka valfri- heten och inflytandet för brukarna/invånarna samt att främja en mångfald av utförare. Vi vill understryka att LOV, enligt förslaget, omfattar alla typer av stöd och service till personer med funktions- nedsättningar som kommuner – och landsting – ansvarar för. Det gäller även insatser och uppgifter enligt LSS. Regeringen bör tyd- liggöra detta i informationen om den nya lagen så att den snabbt också kan leda till ökad valfrihet inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft29"&gt;Införandet av valfrihetssystem kan över huvud taget skärpa uppmärksamheten på de krav som huvudmännen vill ställa på verk- samheter med stöd och service enligt LSS och informationen till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft14"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;brukare och anhöriga. Över huvud taget bör arbetet med valfrihets- system ses som ytterligare en anledning att utveckla valfrihet och självbestämmande i alla delar av de berörda verksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Samhällsplanering, information och uppsökande arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft46"&gt;Inkludering i lokalsamhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;En grundläggande tanke med LSS var att när den trädde i kraft lägga det huvudsakliga ansvaret för stöd och service enligt lagen hos den huvudman som även i övrigt svarar för dagligt stöd för andra personer och som har det övergripande ansvaret för lokal planering. Motsvarande ambition finns i den nationella handlings- planen för handikappolitiken, som bärs upp av ambitionen att så långt möjligt möta behov hos personer med funktionsnedsätt- ningar med generella åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I LSS handlar det både om att möta behov på andra sätt än med särskilda stöd- och serviceinsatser och om att sprida kännedom om dessa insatser och ha en god framförhållning för att utföra insats- erna med kvalitet i syfte att övergripande mål i lagen – och handi- kappolitiken – ska uppnås. Ett konkret uttryck för denna ambition är de särskilda uppgifter för kommunerna som anges i 15 §. Det handlar om att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;verka för att personer som anges i 1 § får sina behov tillgodo- sedda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;informera om mål och medel för verksamheten enligt denna lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;medverka till att personer som anges i 1 § får tillgång till arbete eller studier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som anges i 1 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anmäla till överförmyndaren dels när en person som omfattas av 1 § kan antas behöva förmyndare, förvaltare eller god man, dels när ett förmyndarskap, förvaltarskap eller godmanskap bör kunna upphöra, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft14"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1389 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft29"&gt;(Motsvarande uppgifter framgick av omsorgslagen, men gällde då för landstingen.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Uppgifterna är i stor utsträckning preciseringar, med inriktning på lagens personkrets, av socialtjänstlagens mer allmänna bestäm- melser. Enligt 5 kap. 8 § SoL ska socialnämnden göra sig väl förtro- gen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. När det gäller person- kretsen för LSS preciseras det uppdraget ytterligare genom att kommunen fortlöpande ska följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 3.1.1 uppger de flesta kommuner att de arbetar i hög grad eller i viss grad med de särskilda uppgifterna. Tyngdpunkten ligger dock på de uppgifter som till stor del utförs genom eller i nära anslutning till &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna,&lt;/NOBR&gt; dvs. att verka för att de som ingår i personkretsen får sina behov tillgodosedda och att ta initiativ i frågor som gäller förmyndare, förvaltare eller god man. Av avsnitt 3.1.1 och 3.3.1 framgår vidare att såväl tillsyns- myndigheter som brukarorganisationer framfört kritik mot kom- munernas uppsökande arbete och planering enligt 15 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Även om de särskilda uppgifterna ofta kommer i skymundan för de olika insatserna enligt LSS, finns det underlag och praktiska erfarenheter som visar på deras betydelse. Vi har sett exempel på att en genomtänkt planering, som syftar till ökad inkludering av per- sonkretsen för LSS i lokalsamhället, kan minska behovet av vissa insatser enligt lagen och göra andra insatser lättare och billigare att utföra. I Helsingborgs kommun har en medveten ambition att samlat arbeta med både &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och kultur- och fritidsfrågor, enligt kommunens egna uppföljningar, lett till positiva effekter när det gäller t.ex. korttidsvistelser och korttidstillsyn för skolungdom. Det saknas dock systematiska studier och jämförelser inom denna del av &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft14"&gt;566&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Planering av ordinärt och särskilt boende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;En fråga som mer regelbundet uppmärksammas är kommunernas bostadsförsörjningsplanering. Som framgår av avsnitt 3.3.1 har länsstyrelserna pekat på bristande bostadsplanering som en orsak till att beslut om bostäder med särskild service enligt LSS inte alltid kan verkställas. I avsnitt 7.3 redovisas uppgifter från Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät som visar på fortsatta problem i flera kommuner att täcka behovet av bostäder med särskild service. Här finns det uppenbara kopplingar mellan LSS och planeringen av både ordinärt och särskilt boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Socialstyrelsen och Boverket undersökte åren &lt;NOBR&gt;2003–2004&lt;/NOBR&gt; på uppdrag av regeringen orsakerna till att det saknades bostäder i sär- skilda boendeformer enligt SoL och LSS. Särskilt uppmärksamma- des den snabba avvecklingen av särskilda boenden för äldre. Men de båda myndigheterna konstaterade att det också pågick en viss avveckling av bostäder med särskild service för personer med funktionshinder. Här skulle en planerad utbyggnad dock komma att medföra ett nettotillskott. Både bland äldre och personer med funktionshinder uppfattade kommunerna en förskjutning i prefe- renserna mot eget boende i stället för bostad med särskild service. Var fjärde kommun förutsåg ändå en brist på bostäder med särskild service för personer med t.ex. utvecklingsstörning under de när- maste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;Orsakerna till att utbudet av särskilda bostäder inte räckte till bedömdes hänga samman med såväl bristande möjligheter att möta tillsyns- och omvårdnadsbehov i den enskildes egen bostad, ofta till följd av svårigheter att rekrytera och behålla kompetent personal, och med brist på alternativ i form av bostäder med god tillgänglig- het och tillgång till service och kommunikationer. Dessutom höll bristande ekonomiska resurser tillbaka inrättandet av särskilda boendeformer, även om det främst var kostnader för verksamheten och inte investeringen i byggandet av bostäderna som kommunerna ansåg vara mest betungande. Bristande planframförhållning och brist på mark utgjorde problem i vissa kommuner, men ett vanli- gare problem är bristande kontakter och samverkan mellan social- förvaltningen, bostadsförsörjningen och den fysiska planeringen. Ett problem i sammanhanget är att socialtjänsten inte har den kapacitet som behövs för att analysera och bedöma behovsutveck- lingen på sikt. En återhållande faktor på utbyggnaden i vissa regio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft14"&gt;567&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;ner är rädslan för att platser som inrättas ska tas i anspråk av perso- ner från andra kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Socialstyrelsen och Boverket föreslog flera olika åtgärder för att lösa problemen. Det handlade om kompetensutveckling för perso- nalen inom vård och omsorg och en ändring i LSS med innebörden att rätt till särskilt anpassat personalstöd ingår i ”egen anpassad bostad” (jfr avsnitt 7.4). Men det handlade också om åtgärder för att stärka den kommunala planeringen och utbudet av bostäder med god tillgänglighet. Ett sådant förslag var att regeringen borde ta initiativ till en fördjupad utvärdering av bostadsförsörjningslagen med utgångspunkt i vilken utsträckning kommunernas bostadspla- nering omfattar grupper med särskilda behov. Ett annat förslag gällde fortbildning i planering och analys med inriktning på sär- skilda bostadsformer för berörd personal inom socialtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Från kommuner och länsstyrelser har vi uppmärksammats på att planeringen av bostäder för äldre personer och för personer och för personer med funktionsnedsättningar får allt fler beröringspunkter. Det finns tecken på att medellivslängden ökar bland personer med utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd. Därmed ökar kraven på att dessa personer efter hand får tillgång till geriatrisk kompetens och annat stöd som finns inom äldreomsorgen. Men det kan också till nya förutsättningar för tillämpningen av den grundläggande tanken i LSS om personer med omfattande funk- tionsnedsättningar ska kunna leva som andra i motsvarande ålder. I stället för att utgå från en avskild ”vuxenperiod” när det gäller boende för personer med utvecklingsstörning och autismspekt- rumtillstånd handlar det allt oftare om att tillgodose behov under ett längre liv med flera olika livsfaser. Det finns exempel på att kommuner planerar särskilda äldreboenden för personer som har beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft46"&gt;Förtydligat ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Vi uppfattar frågor om uppsökande arbete och samhällsplanering som ett av de mest intressanta utvecklingsområdena i anslutning till LSS. Det gäller inte minst möjligheterna att inom lagen göra det möjligt för de som omfattas av dess personkrets att kunna leva som andra med begränsade former av stöd och service och i viss mån genom generella insatser för arbete, studier och kulturliv. Ett syste- matiskt arbete med dessa frågor ligger också i linje med de mål och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;568&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377566x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;inriktningar som fastslås i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Det är därför angeläget att kvalitetsindikatorer och bedömningskriterier även utarbetas för att fånga kommunernas arbete med planering, information och uppsökande insatser samt resultaten av detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Mot den bakgrunden föreslår vi att listan med särskilda uppgifter för kommunerna redigeras för ökad tydlighet. Vidare föreslår vi att den bör kompletteras med en uppgift att upprätta en plan för hur de som omfattas av lagens personkrets ska kunna få sina behov tillgodosedda. Främst bör detta gälla bostäder som kommunen bör kunna planera för i god tid för att unga människor ska få möjlighet att flytta hemifrån i rimlig tid och även andra med funktionsnedsättning vars behov i någon mån kan förutses. En sådan plan bör också omfatta de andra insatserna enligt lagen där t.ex. behoven av daglig verksamhet i viss utsträckning bör kunna förutses och där det kan finnas anledning att utforma en plan med hänsyn till de personer som kan komma att beviljas insatsen. Planen ger kommunen stöd även i övrig planering, t.ex. när det gäller bostadsbyggande. För att undvika dubbelarbete bör den plan som vi föreslår kunna innehålla till relevant information som finns i planer som tas fram enligt annan lagstiftning, t.ex. enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Frågan om kommunen fullgör uppgiften att upprätta en plan kan bli föremål för tillsyn enligt de allmänna bestämmelserna i LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft8"&gt;Svenska Kommunförbundet har uppmärksammat att lagen om behandling av personuppgifter i socialtjänsten har en bestämmelse (7 a §) som kan försvåra planeringen av boenden enligt LSS. Genom bestämmelsen förbjuds känsliga personuppgifter eller andra uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden i samman- ställningar av personuppgifter. Enligt Svenska Kommunförbundet kräver planering av t.ex. en gruppbostad ofta att kommunen vet exakt vilka personer som har behov av insatsen, vilka funktions- nedsättningar samt behov och önskemål som dessa har.&lt;A href="#page_566"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Frågan bör ingå i det uppdrag som en särskild utredare fått att se över behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten, och som ska redovisas senast den 31 mars 2009 (dir. 2007:92).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1393 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Svenska Kommunförbundet (2004). &lt;/SPAN&gt;Planering av boende för personer med funktionshinder&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;En dämpad och stabil kostnadsutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Även när det gäller andra delar av &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; än den personliga assistansen har &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; i uppdrag att lämna förslag som kan dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Som framgår av kapitel 3 beror den ökande kostnaden för kommunernas &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet&lt;/NOBR&gt; på att antalet personer som beviljas insatser har ökat sedan år 1994 och fortsätter att öka. Under 2000- talets början har ökningen av antalet personer varit störst bland yngre &lt;NOBR&gt;(15–24&lt;/NOBR&gt; år) och äldre (60+ år). I ungdomsgruppen förefaller personer med autismliknande tillstånd svara för en stor del av ökningen. Bland de äldre är orsakerna till ökningen svårare att ange, men demografiska förhållanden tillsammans med en för- bättrad hälsa bland äldre personer i främst personkrets 1 kan ha bidragit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Mot den bakgrunden bör åtgärderna för att dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen inom detta område skilja sig något från de som är aktuella vid personlig assistans, även om förbättrade modeller för behovsbedömning och former för lokala uppföljning av kostnader och kvalitet kan vara viktiga redskap också här. Behovet av kostnadsdämpande åtgärder är också mindre här än när det gäller personlig assistans enligt LASS, där kostnaderna ökat betydligt mer under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;En nyckelfråga är hur generella och begränsade individuella insatser ska kunna möta behov i tid så att behovet av omfattande särskilt stöd inte blir större än nödvändigt. Särskilt viktigt är det att det finns goda möjligheter till boende och sysselsättning utanför LSS för den stora gruppen ungdomar med autismliknande tillstånd och lindrig utvecklingsstörning i personkrets 1. Dessa frågor berörs särskilt i avsnitt 7.4 och 7.5, där lämnar vi förslag om stöd och service i ordinärt boende och om daglig verksamhet. Men det behövs också andra åtgärder som det ligger utanför vårt uppdrag att beskriva och föreslå. För kostnadsutvecklingen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; kan dessa olika lösningar sammantaget ha en avgörande betydelse under lång tid framöver. I detta sammanhang framstår också behovet av långsiktig planering och samordning av olika stöd- former – inom och över huvudmannagränser – som särskilt angeläget att uppmärksamma inom handikappolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft29"&gt;Vidare kan förslaget att införa en gräns för nybeviljande av LSS- insatser vid 65 års ålder (se avsnitt 4.4) också ha en betydelse för att långsiktigt stabilisera kostnadsutvecklingen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377568x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p400 ft8"&gt;Flera av våra förslag som gäller personlig assistans kan påverka de kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-kostnaderna.&lt;/NOBR&gt; Detta behandlas utförligt i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1394 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Insatser i annan kommun&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den grundläggande utgångspunkten i LSS är att stöd- och serviceinsatser ska tillgodoses i och av den kommun där den enskilde är bosatt. Med tanke på kvalitet och valfrihet måste det dock vara möjligt med alternativa lösningar. Dessa lösningar måste utformas så att de inte äventyrar den enskildes tillgång till stöd och service på hemorten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Oklarheter om ansvarsfördelningen för enskildas LSS- insatser mellan kommuner har uppkommit i samband med att kommuner samverkar om tillhandahållande bostad enligt LSS. Ytterst har det kommit att drabba den enskilde, bl.a. i fråga om dennes behov av långsiktighet i stödet och framtida möjlighet att tillförsäkras goda levnadsvillkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det finns anledning att ändra lagstiftningen för att komma till rätta med de brister som kan finnas i kopplingen mellan insatser enligt SoL och LSS. Detta bör gälla för alla med beslut om insatser enligt lagarna, såväl barn som vuxna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En kommuns möjlighet att behålla ansvaret för en person som beviljas boende enligt LSS, vilket kommer att tillhanda- hållas inom en annan kommuns gränser bör förtydligas. Av LSS (6 kap. 2 §) bör framgå att den beslutsfattande kom- munen behåller ansvaret för den enskildes &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; trots att denne till följd av beslut om boendeinsats kommer att folkbokföras i en annan kommun. I lagen införs också en ny bestämmelse om att en kommun som tillhandahåller en bostad enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;8–10&lt;/NOBR&gt; i en enskild vårdgivares verk- samhet belägen i en annan kommun ska meddela den kommunen detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1396 ft14"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377569x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1397 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Vidare bör det införas en ny regel i 16 kap. 2 § socialtjänstlagen med innebörden att den kommun som placerar en enskild i en annan kommun även har ett sammanhållet ansvar för dennes stöd- och serviceinsatser enligt LSS. En upplysning om detta förs också in i LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att undersöka om staten ska ta ett större ansvar när det gäller nationella kompetens- och kunskapscenter. Det handlar om enskilda och offentliga verksamheter med stöd och service enligt LSS som är och måste vara tillgängliga för brukare från hela landet eller stora delar av landet. Uppdraget bör omfatta en analys av behovet av ett större statligt ansvar och hur det ska organiseras. Vilka kvalitetskrav som ska ställas på de berörda verksamheterna bör undersökas, liksom om det behövs en statlig delfinan- siering av de stöd- och serviceinsatser vid de nationella kompetens- och kunskapscentren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1398 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Enligt direktiven för &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; ska utgångspunkten för arbetet bl.a. vara att insatser bör erbjudas i hemkommunen. Det måste dock även i fortsättningen vara möjligt att erbjuda alternativa lösningar. Därför ska kommittén, om den föreslår ett annat huvudmannaskap än ett statligt, lämna förslag till hur funktions- hindrade, som är i behov av insatser kan erbjudas professionella och specialiserade insatser i en annan kommun än hemkommunen utan att det påverkar den andra kommunens ansvar. Som en bakgrund till detta hänvisas till vissa problem kring ansvarsfördelningen mellan kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; föreslår inte någon förändring av huvud- mannaskapet för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; utom såvitt avser personlig assistans. Det innebär att kommittén behöver ta ställning i frågor som rör olika kommunala mellanhavanden som inbegriper LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Den 1 oktober 2007 bodde sammanlagt 1 113 personer i bostad enligt LSS i en annan kommun än den som betalade för insatsen. Av dessa var 561 barn och 552 vuxna. Drygt 40 procent av alla barn med bostad enligt LSS bodde i en annan kommun än den som betalade för insatsen. Bland vuxna med boende enligt LSS var motsvarande andel 3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft14"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1200 ft8"&gt;I detta avsnitt behandlar vi frågor om insatser i annan kommun utifrån två olika perspektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;kommunens ansvar för ett beslut om bostad enligt LSS när det verkställs i en annan kommun&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;vissa specialiserade verksamheters möjligheter att vara verk- samma på riksnivå inom ramen för ett kommunalt huvud- mannaskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft8"&gt;I båda dessa sammanhang bygger våra bedömningar och förslag på att den som omfattas av personkretsen för LSS har rätt till god service och gott stöd utifrån sina specifika behov oavsett var han eller hon bor i landet. Vi vill också understryka att dessa behov i första hand ska tillgodoses i och av den kommunen där den enskilde är bosatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ansvar för verkställighet av beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Enligt LSS svarar bosättningskommunen för insatser enligt lagen. Ett beslut om boendeinsats är dock inte alltid möjligt att tillgodose i bosättningskommunen. Små kommuner kan ha svårt att klara detta under en kortare eller längre tid, t.ex. om det behövs särskild kompetens för att tillgodose den enskildes behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Kommunen har därför möjlighet att verkställa ett beslut om ett boende i en annan kommun men behålla ansvaret för personen trots att den enskilde inte längre är bosatt i kommunen. Den bestämmelse som hittills ger stöd för detta anger att den besluts- fattande kommunen kan träffa avtal med annan om utförandet av insatsen (17 a §, jfr prop. 2000/01:07 och socialutskottets betänk- ande 2000/01:SoU04). Bestämmelsen är alltså ett undantag från bosättningskommunens ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har till LSS- kommittén framfört att det finns vissa oklarheter om bl.a. i vilken omfattning kommuner är, eller bör vara, bundna till mellan- kommunala överenskommelser om ansvar för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; och i vilken utsträckning en placerande kommun ska ha ett sammanhållet ansvar för en persons &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Oklarheterna gäller den situa- tionen när en enskilds beslut om bostadsinsats enligt LSS (hittills enligt 9 § &lt;NOBR&gt;8–9)&lt;/NOBR&gt; verkställs inom en annan kommuns gränser. Detta har, enligt SKL, lett till effekter som inte är önskvärda, bl.a. att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377571x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;enskilda drabbats när det gäller deras behov av långsiktighet i stödet och framtida möjlighet att tillförsäkras goda levnadsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Ett problem med den bestämmelse som hittills medgivit undantag från bosättningskommunens ansvar är att den till synes reglerar avtalsförhållandet mellan den beslutsfattande kommunen och den externa utföraren. Det har bidragit till att kommuner i stället för att tillämpa förvaltningsrättsliga principer kring beslut har tillämpat civilrättsliga regler om hävande av avtal.&lt;A href="#page_571"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Kommunens ansvar är emellertid detsamma oavsett om beslutet verkställs inom kommunens gränser eller utanför. Det innebär t.ex. att kommunen inte kan upphäva beslutet, som är ett gynnande förvaltningsbeslut, mer än om det föreligger vissa speciella omständligheter. Av hänsyn bl.a. till den enskildes behov av trygghet anses det inom förvaltningsrätten bara vara möjligt att återkalla ett gynnande förvaltningsbeslut i vissa speciella situa- tioner, t.ex. i följande fall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;om det är påkallat av tvingande säkerhetsskäl,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;om ett beslut har fattats med ledning av vilseledande uppgifter som den enskilde har lämnat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;om beslutet har försetts med ett förbehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_571"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;om väsentligt ändrade förhållanden inträffat.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_571"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Ett förbehåll kan i dessa sammanhang t.ex. innebära att beslutet endast gäller tills den beslutsfattande kommunen ordnat en lik- värdig bostad i den ursprungliga bosättningskommunen eller vara tidsbegränsat. Ett beslut som fattats utan förbehåll kan i huvud- fallet inte upphävas utan att det kan uppfattas som felaktigt, t.ex. att det meddelats med stöd av vilseledande uppgifter från den enskilde eller vid väsentligt ändrade förhållanden. Detta gäller även beslut som verkställs i en annan kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Mot den bakgrunden föreslår vi att LSS ändras för att tydliggöra att en kommun som fattar beslut om en insats enligt 4 kap. 1 § 8– 10 har samma ansvar oavsett om beslutet verkställs inom kom- munens gränser eller utanför. Den enskilde ska ha samma trygghet när det gäller möjligheten att bo kvar i sin bostad som de som får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr RÅ 2007 ref 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr KR i Stockholm, målnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8431-2004.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Jfr RÅ 2000 ref 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377572x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;sin bostad i hemkommunen. Vi delar alltså den bedömning av problemen med dagens undantagsregel som SKL framfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Ändringen innebär bl.a. att det tydligare kommer att framgå att de förvaltningsrättsliga principerna om gynnande beslut gäller och att beslutet därmed inte kan upphävas mer än under vissa givna omständigheter. Liksom tidigare krävs särskild skäl för att bestämmelsen om bibehållet ansvar ska på tillämpas (jfr. prop. 2000/01:06 och socialutskottets betänkande 2000/01:SoU04).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;De nya reglerna påverkar inte den enskildes rätt att ansöka om insats enligt LSS i boendekommunen. Det handlar då om en ny prövning av den enskildes stödbehov. En sådan ansökan får i vanlig ordning bedömas utifrån den enskildes stödbehov och anknytning samt därmed sammanhängande regler och praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt vår mening bör den kommun som behåller ansvaret och som träffat avtal med en enskild vårdgivare i en annan kommun meddela detta till den kommun inom vilken vårdgivaren har sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Vi har inte bedömt det som möjligt eller lämpligt att i lagtexten precisera innebörden av förvaltningsrättsliga principer men utgår ifrån att de korrigeringar som görs av lagtexten och de för- tydliganden som framgår av motiveringar och författnings- kommentarer framöver ska medföra att det inte ska råda någon tvekan om rättsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Sammanhållet ansvar för stöd och service&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;I SoL regleras ett sammanhållet vårdansvar vars syfte bl.a. är att garantera att barn i familjehem ska få god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden. Det sammanhållna vård- ansvaret innebär även att ansvarig nämnd ska verka för att barnet får lämplig utbildning och att nämnden ska lämna vårdnadshavarna och dem som vårdar barnet råd, stöd och annan hjälp som de behöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Det sammanhållna vårdansvaret innebär att placerings- kommunen utreder behovet av, beslutar om och finansierar de hjälp- och stödinsatser som beviljas den enskilde även om verkställigheten överlämnas till en privat eller en offentlig vård- eller servicegivare i en annan kommun.&lt;A href="#page_572"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det omfattar de insatser som kan behövas enligt socialtjänstlagen men omfattar inte insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1996/97:124 s. &lt;NOBR&gt;158-159.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377573x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p804 ft8"&gt;enligt LSS.&lt;A href="#page_573"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Då barn som placerats i annan kommun, och blivit folkbokförda där, behöver &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; uppstår därför ofta diskussioner om vilken kommun som ska ansvara för dessa. Det kan antingen vara den placerande kommunen, som då beslutar om motsvarande insatser enligt socialtjänstlagen eller det kan vara bosättningskommunen som är den kommun som ansvarar för LSS- insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Sveriges Kommuner och Lansting har länge framfört syn- punkten att det lämpliga är att den placerande kommunen har ansvar även för de insatser som barn med funktionsnedsättning kan behöva. Förbundet menar att barn med funktionsnedsättning inte ska behöva ta kontakt med ytterligare en kommun för att få sina behov tillgodosedda när det redan finns en kommun som är väl insatt i ärendet. Sammantaget leder oklarheter kring tillämplig lag till rättsosäkerhet och en situation där man riskerar att inte ha barnet i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Mot den bakgrunden bedömer vi att det finns anledning att ändra lagstiftningen för att komma till rätta med de brister som kan finnas i kopplingen mellan insatser enligt SoL och LSS. Det saknas skäl att särskilt reglera ett sammanhållet vårdansvar endast när det gäller barn. Ett sådant ansvar bör gälla alla som placeras i en annan kommun med stöd av SoL. Ett tillägg bör göras i bestämmelsen i 16 kap. 2 § SoL om att den placerande kommunen enligt denna lag även har sammanhållet ansvar för insatser enligt LSS. En hänvisning bör också införas i LSS för att markera detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Enskilda utförare med särskild specialisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vissa enskilda utförare av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; är specialiserade på ovanliga funktionsnedsättningar eller arbetar med särskilda metoder som efterfrågas av en mindre grupp &lt;NOBR&gt;LSS-berättigade.&lt;/NOBR&gt; Det förekommer att dessa utförare bara är etablerade i någon eller några enstaka kommuner. Ett exempel är en verksamhet med stöd och service för bl.a. personer med dövblindhet och andra funktionsnedsättningar, som även är knuten till det Nationella Kunskapscentret för dövblindfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Om en kommun efter en tid inte vill fortsätta att anlita en sådan utförare så kan ansvaret för den enskildes &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; övergå till den kommun där utföraren bedriver sin verksamhet, förutsatt att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;RÅ 2007 not 182.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;576&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;enskilde inte vill flytta tillbaka till sin tidigare hemkommun och där få sina behov tillgodosedda på annat sätt än av den enskilda utföraren. Särskilt för en mindre kommun kan det handla om en potentiell risk för att bli huvudman för en grupp personer med så omfattande stöd- och servicebehov att kommunalskatten kort- siktigt kan behöva höjas avsevärt. Risken är särskilt stor eftersom kostnaderna för stöd och service hos enskilda utförare med i stort sett hela landet som bas i vissa fall kan vara särskilt höga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Resultatet kan bli att den enskilde går miste om möjligheter att få del av en verksamhet som särskilt motsvarar dennes behov. Enskilda utförare med specialiserad verksamhet kan dessutom få svårt att etablera sig. För kommuner med enskilda utförare med specialiserad verksamhet kan det tillkomma kostnader för personer vars vistelse i kommunen de kanske inte ens känner till, även om det särskilda kostnadsutjämningssystemet för kommunala LSS- insatser med viss eftersläpning ger en relativt god täckning av merkostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;LSS har inte utformats med tanke på att enskilda utförare kan ha denna speciella roll för små grupper med särskilda behov. Även om bara något enstaka exempel på detta är känt, finns det dock mycket som talar för att flera enskilda utförare av detta slag kan komma att etablera sig. Det kan ske genom privata initiativ, men också genom att verksamheter avknoppas från kommuner eller landsting som sedan omsorgslagens tid haft en specialinriktning i t.ex. bostäder med särskild service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Vi bedömer att denna typ av utförare kan spela en viktig roll som nationella kompetens- och kunskapscenter inom tydligt avgränsade specialområden där varje enskild kommun inte kan förväntas ha den kompetens som behövs eller kunna arbeta med de metoder som är aktuella. Regeringen bör därför snabbt ge Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka om staten ska ta ett större ansvar när det gäller nationella kompetens- och kunskapscenter. Uppdraget bör ge svar på dessa frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Vilka krav ska ställas på dokumenterade resultat av stöd- och serviceinsatser vid nationella kompetens- och kunskapscenter? Vilka krav ska ställas för att eventuellt högre kostnader för stöd och service vid dessa verksamheter är befogade?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Vilka krav ska ställas på att inriktningen är så speciell att den inte hotar att sätta det kommunala ansvaret att erbjuda LSS- insatser av god kvalitet ur spel? I vilken utsträckning kan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft14"&gt;577&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377575x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1273 ft8"&gt;kompetens från de berörda verksamheterna föras ut i respektive kommun och användas i den ordinarie verksamheten där så att den så långt möjligt kan bli tillgänglig på brukarnas hemorter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Bör staten ta på sig ett ansvar för att bedöma i vilken utsträckning som sådana verksamheter behövs och håller erforderlig kvalitet? Bör staten i så fall också ta fram en lista med riktpriser för dessa verksamheter?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Inom ramen för uppdraget bör det också prövas om staten, som ett komplement till kostnadsutjämningssystemet för kommunala LSS- insatser, bör ta på sig ett särskilt ansvar för finansieringen av insatser som utförs hos de verksamheter som uppfyller kraven ovan. En sådan lösning har en viss likhet med den s.k. riks- sjukvården, där staten har vissa uppgifter inom ramen för landstingens huvudmannaskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Det är viktigt att understryka att bara ett ytterst begränsat antal verksamheter bör kunna komma i fråga. De måste ha en mycket ovanlig inriktning och att upphandlingen inte på något sätt får äventyra den enskildes tillgång till stöd och service på hemorten. Någon utveckling mot koncentrationer av personer med behov som det ligger i kommunernas ansvar att tillgodose får det inte handla om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Insatser med beslut om boende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den egna bostaden har en avgörande betydelse för den egna identiteten. Insatser med beslut om boende är därför centrala i LSS och har stor betydelse för hur lagen fungerar som ett effektivt redskap för att uppnå de handikappolitiska målen. En nyckelfråga är tillgången till ett kvalificerat och indivi- duellt stöd åt den enskilde. Boendeinsatser får inte bli liktydiga med kollektivt stöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;När det gäller bostad för vuxna varierar behoven av stöd och service mycket, från mycket stora och omfattande stödbehov till stöd för att vardagen ska fungera. Kvaliteten i insatsen är god och de enskilda trivs bra, men det finns möjligheter att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;578&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377576x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1399 ft8"&gt;förbättra individens självbestämmande, inte minst genom större möjligheter till individuella aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1400 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Vissa personer som är beviljade grupp- eller servicebostad har högre hyror än andra personer med motsvarande lägenhet beroende på att tillgång till gemensamhetsytor räknas med i bruksvärdeshyran. Det stämmer inte med principen att människor inte ska ha merkostnader till följd av funktionsnedsättningar, som är tydligt uttalad i förarbetena till LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1401 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den nuvarande insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS ska delas upp i tre olika insatser: boende i gruppbostad, boende i bostad med särskilt service för vuxna och särskilt anpassad bostad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1402 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den som är berättigad till gruppbostad eller bostad med särskilt service för vuxna enligt LSS ska dels tillhöra lagens personkrets, dels ha behov av hjälp i sin bostad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Insatserna gruppbostad och bostad med särskild service för vuxna ska inte kunna kombineras med personlig assistans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1403 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Med skäliga kostnader för fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter avses brukarens kostnad för deltagande i aktivi- teten. Den enskilde ska inte ha några kostnader för med- följande personal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1400 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör skyndsamt utreda hur den enskilde som fått ett beslut om gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inte ska behöva få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning till följd av hyres- sättningen för dessa bostäder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Högsta hyra för beräkning av det särskilda bostadstillägget för personer som har ett verkställt beslut om gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna enligt LSS ska likställas med det som i dag finns för den som är 65 år eller äldre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft14"&gt;579&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377577x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Insatser som omfattar ett beslut om boende är viktiga i LSS. Enligt förarbetena till lagen har inte någon annan enskild faktor så stor betydelse för känslan av den egna identiteten som den egna bostaden. Den är många gånger ännu mer betydelsefull för personer med funktionshinder, eftersom dessa ofta tillbringar en stor del av sin dag i det egna hemmet. Av förarbetena framgår vidare att personer med funktionshinder ska ha samma möjlighet som andra att själva välja bostadsform. Lagstiftaren understryker att de flesta människor vill ha en egen bostad.&lt;A href="#page_577"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Att insatser med beslut om boende har en så framskjuten roll i lagen kan delvis också bero på att den till stor del byggde vidare på omsorgslagen, där boendeinsatsen var central. Som framgick av Handikapputredningens kartläggningar hade många personer med svåra funktionshinder ändå inte sina behov av bostad tillgodosedda innan LSS trädde i kraft. Många personer hade sitt stadigvarande boende på en institution medan andra bodde kvar hos sina föräldrar även som vuxna.&lt;A href="#page_577"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I detta avsnitt behandlar vi i första hand den insats som nu benämns bostad med särskild service eller särskilt anpassad bostad för vuxna. Det finns ett par andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som omfattar beslut om boende i någon form. Det gäller boende för barn samt korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Dessa presenteras här kortfattat. Vi ser ingen anledning att i dagsläget föreslå några förändringar av dessa insatser. Däremot bör de givetvis omfattas av de andra åtgärder som vi föreslår eller bedömer som önskvärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Boende för barn och korttidsvistelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Boende för barn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Den insats som brukar kallas boende för barn omfattar två olika delar: boende i familjehem och bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Den senare delen kommenteras i förarbetena till LSS i första hand som en fråga om det som då kallades elevhem. Handi- kapputredningen föreslog att insatsen boende för barn uttryckligen skulle omfatta elevhemsboende. Regeringens förslag överens-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Prop.1992/93:159, s. 83 och 85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 1991:46. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Handikapp välfärd rättvisa. &lt;/SPAN&gt;Betänkande av 1989 års handikapputredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;580&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377578x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1404 ft8"&gt;stämde i huvudsak med Handikapputredningens. Beteckningen elevhem ansågs dock inte längre vara en adekvat benämning på stödformen, som i stället skulle kallas bostad med särskild service för barn och ungdomar. Staten skulle fortsättningsvis vara ansvarig för elevhemmen vid de statliga specialskolorna och för finansier- ingen av elevhemmen vid riksgymnasierna för vissa rörelsehindrade elever. Men LSS skulle ersätta elevhemslagen som upphävdes i samband med att LSS trädde i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft8"&gt;Den nya insatsen bedömdes dock inte behöva vara identisk med de tidigare elevhemmen. Enligt departementschefen skulle insatsen kunna användas flexibelt och efter barnets och familjens behov. Barn och ungdomar i behov av insatsen bör i princip kunna vara i alla åldrar upp till att deras skolgång inom det allmänna skol- väsendet upphör. Även om det för yngre barn i de flesta situationer är lämpligt att tillgodose deras behov av kvalificerade insatser i föräldrahemmet eller i familjehem föreslogs ingen nedre ålders- gräns. Bakgrunden var bl.a. att vissa barn har stora behov av särskilt utbildad personal och teknisk utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1405 ft8"&gt;Antalet barn och ungdomar som beviljas insatsen bostad med särskild service enligt LSS har varit varierat mellan knappt 1 000 och nära 1 300 (se tabell nedan). Under de senaste åren har variationerna varit relativt små. Åldersgruppen &lt;NOBR&gt;13–22&lt;/NOBR&gt; år dominerar stort medan antalet barn upp till sex år som har sådant boende är mycket litet. Den 1 oktober 2007 fanns det 1 123 barn och ungdomar som beviljats bostad med särskild service enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1406 ft96"&gt;Tabell 7.1 Antal barn boende i bostad med särskild service den 1 oktober/ 1 september respektive år&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td326"&gt;&lt;P class="p333 ft155"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td512"&gt;&lt;P class="p310 ft155"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td445"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td314"&gt;&lt;P class="p344 ft155"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;0–6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p353 ft154"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p23 ft154"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p310 ft154"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p353 ft154"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p23 ft154"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p310 ft154"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;13–22&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;825&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;1 101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p353 ft154"&gt;917&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p23 ft154"&gt;972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p310 ft154"&gt;1 033&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td326"&gt;&lt;P class="p333 ft155"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;955&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td512"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;1 289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td445"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;1 017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td172"&gt;&lt;P class="p353 ft155"&gt;1 027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td172"&gt;&lt;P class="p23 ft155"&gt;1 067&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td314"&gt;&lt;P class="p353 ft155"&gt;1 123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p547 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft8"&gt;Även den del av insatsen som avser boende i familjehem kommenterades i förarbetena. Boende i familjehem är en särskild omsorg enligt omsorgslagen. Familjehem angavs då vara en alternativ boendeform för barn som inte kan bo hos sina föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft14"&gt;581&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Barn skulle i sådana fall i första hand erbjudas bostad i en annan familj, men det kunde finnas skäl att i stället välja en annan boendeform, t.ex. elevhem, särskilt för barn i tonåren. I förarbetena till LSS anfördes att boende i familjehem avser en frivilligt vald boendeform som i första hand borde ses som ett komplement till föräldrahemmet. Familjehem borde komma i fråga för barn och ungdomar med svåra funktionshinder som trots olika stödinsatser helt eller delvis inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Det var fråga om en plusinsats i förhållande till socialtjänstlagen med samma syfte som den särskilda omsorgen familjehem enligt omsorgslagen. Genom att reglera stödformen i den nya lagen framhölls de särskilda kvalitetskrav som lagens övergripande intentioner ställer på insatsen. Självfallet borde det ställas minst lika stora krav på familjehem enligt LSS som de som ställs inom socialtjänsten i fråga om andra familjehem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Ett mål för insatserna enligt LSS som angavs i propositionen var att ge svårt funktionshindrade barn och ungdomar möjlighet att så långt det är möjligt växa upp i sina föräldrahem. En förutsättning är då att föräldrarna ges ett bra samhällsstöd som anpassas till olika situationer och efter skiftande behov. Övergången mellan kort- tidsvistelse i stödfamilj, enligt 9 § LSS, och familjehem bör vara mjuk. Korttidsvistelse som anordnas i en stödfamilj angavs t.ex. successivt kunna övergå till ett stadigvarande boende i familjen. Ett barn kan också ha behov av att bo hos en annan familj under veckorna, men tillbringa helger och skollov hos föräldrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Familjehem finns också enligt SoL men insatsen enligt LSS skiljer sig från denna bl.a. på så sätt att en placering i ett familjehem enligt LSS bara kan ske på ansökan av barnet/vårdnadshavaren. När ett barn placerats i ett familjehem enligt SoL ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Om barnet varit placerat i samma familjehem under tre år ska nämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Antalet barn och ungdomar som beviljas insatsen familjehem enligt LSS har minskat under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Åldersgruppen &lt;NOBR&gt;13–22&lt;/NOBR&gt; år dominerar medan antalet barn upp till sex år som har sådant boende är mycket litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;Den 1 oktober 2007 fanns det 146 barn och ungdomar som beviljats boende i familjehem enligt LSS. Av dessa var 2 i åldern 0– 6 år, 26 i åldern &lt;NOBR&gt;1–12&lt;/NOBR&gt; år och 118 var i åldern &lt;NOBR&gt;13–22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft14"&gt;582&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377580x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1407 ft96"&gt;Tabell 7.2 Antal barn boende i familjehem den 1 oktober/1 september respektive år&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t108"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td513"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;Ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td439"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td514"&gt;&lt;P class="p443 ft155"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td301"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;0–6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p310 ft154"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td87"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p375 ft154"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p353 ft154"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft154"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p376 ft154"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td301"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p310 ft154"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p375 ft154"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p353 ft154"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft154"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p376 ft154"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td301"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;13–22&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p310 ft154"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p375 ft154"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p353 ft154"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft154"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p376 ft154"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td301"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p310 ft154"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;218&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p375 ft154"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p353 ft154"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p377 ft154"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p376 ft154"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1408 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft46"&gt;Korttidsvistelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft8"&gt;Handikapputredningen menade att syftet med insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet dels är att den funktionshindrade personen ska erbjudas miljöombyte och rekrea- tion, dels att anhöriga ska beredas avlösning i omvårdnadsarbetet. Korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem eller i annan familj – stödfamilj. Sommarläger och kortkurser kan också utgöra en form av korttidsvistelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1410 ft8"&gt;Regeringens förslag överensstämde med Handikapp- utredningens. Departementschefen uttalade bl.a. följande. Kort- tidsvistelse ska delvis utgöra alternativ till avlösarservice (se avsnitt 7.4). I valet mellan de bägge avlösningsformerna måste den enskildes och de anhörigas önskemål tillmätas största betydelse. Insatsen bör också kunna ses som ett led i att bryta ett beroendeförhållande mellan barn och föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft8"&gt;Regeringsrätten (RÅ 2006 ref. 66 I och II) har slagit fast att korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS kan beviljas dels enbart för rekreationsändamål (I) och dels enbart för behov av avlösning av anhöriga (II).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft8"&gt;Regeringsrätten har i ett mål (RÅ 2003 ref. 79 III) bedömt att korttidsvistelse inte kunde beviljas för en resa till London. Resan hade inte utformats i samarbete med kommunen eller förberetts på ett sådant sätt att kommunen haft möjlighet att bära sitt ansvar som huvudman för insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 3.1 är korttidsvistelse en av de vanligaste &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna&lt;/NOBR&gt; bland barn och ungdomar. Dessutom var nästan nio av tio personer med beslut om korttidsvistelse under 22 års ålder. Under de senaste åren har antalet beslut om korttidsvistelse bara ökat med några enstaka procent. Den 1 oktober 2007 var 10 100 personer beviljade korttidsvistelse enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1412 ft14"&gt;583&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I SKL:s handikappnycklar var genomsnittskostnaden för kort- tidsvistelse cirka 191 200 kr per brukare år 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Bostad för vuxna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Lag och förarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Den insats i LSS som avser bostad med stöd och service för vuxna heter bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad (9 § 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det finns ingen detaljreglering av hur boendet ska organiseras men i förarbetena beskrivs tre huvudformer: gruppbostad, service- bostad och annan särskilt anpassad bostad. Dessa huvudformer skiljer sig markant åt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Gruppbostad&lt;/SPAN&gt;: har erforderlig fast kollektiv bemanning som ska täcka de boendes hela stödbehov. Det är tänkt att vara ett bostadsalternativ för den som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Såväl lägenheter som friliggande villor eller radhus kan tas i anspråk för gruppboendet. Personal- behovet kan vara varierande. Gruppbostaden kan med fördel arrangeras som en grupp friliggande bostäder (bostadsgrupp) där varje boende disponerar sin egen lägenhet, som utgör den enskildes permanenta bostad samt har tillgång till gemensamt utrymme som också kan vara samlingsplats för personal och ge möjlighet till samvaro för de boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Servicebostad&lt;/SPAN&gt;: fullvärdig bostad med god tillgänglighet där omfattande service och vård kan ges dygnet runt. Bostaden upplåts på sedvanligt sätt. Servicehus är beteckning för en anläggning med flera servicebostäder med visst fast basstöd genom anställd personal för anläggningen och gemensamma utrymmen för service och gemenskap. Departementschefen uttalade bl.a. att den som önskar bo i en servicebostad i möjligaste mån ska tillförsäkras personligt stöd i en omfattning som gör ett sådant stöd möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Annan särskild anpassad bostad (egen bostad)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;: utan fast beman- ning men med möjlighet att få stöd via hemtjänst eller personlig assistent. Bostaden kan ha en viss grundanpassning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;584&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;Riktlinjer för bostad för vuxna enligt LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Gemensamma krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Enligt 9 c § LSS ingår omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter i bostad med särskild service för vuxna. Enligt 6 § 2 andra stycket LSS ska det i en &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet&lt;/NOBR&gt; finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avses med omvårdnad all individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen som ska ingå i insatsen bostad med särskild service för vuxna. Med individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen avses insatser som ska tillgodose den enskildes psykiska, fysiska och social behov, t.ex. hjälp med att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;äta, dricka och förflytta sig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;sköta personlig hygien och klä sig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;sköta hemmet, tillreda måltider, göra ärenden och inköp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;kommunicera, upprätthålla sociala kontakter och bryta isolering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;göra tillvaron begriplig, förutsägbar och trygg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;planera framåt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;göra tillgänglig den hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, och den tandvård som den enskilde behöver samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot den enskilde polisanmäls.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft8"&gt;Socialstyrelsen reglerar också att omvårdnaden ska ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin egna förmåga, att den kontinuerligt anpassas efter rådande omständigheter så att den svarar mot den enskildes aktuella situation samt att den noggrant planeras, dokumenteras och följs upp. Samtliga former av bostad med särskild service för vuxna ska ha en av huvudmannen särskilt utsedd person som förestår verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör en bostad med särskild service för vuxna inte vara belägen i nära anslutning till en annan sådan bostad eller andra bostäder som inte är ordinära, såsom korttidshem eller särskilda boendeformer för äldre. Som regel bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft14"&gt;585&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;inte bostad ned särskild service för vuxna samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Enligt 23 § LSS behöver en enskild ett tillstånd från läns- styrelsen yrkesmässigt för att bedriva bl.a. bostad få med särskild service för vuxna. Ansökan ska vara skriftlig och ange vilken verksamhet som ska bedrivas, vem som ska bedriva verksamheten, hur verksamheten ska bedrivas och dess omfattning, för vilka personer verksamheten är avsedd, hur verksamheten ska finansi- eras, vem som ska förestå verksamheten och personalen och dess utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft9"&gt;Riktlinjer för gruppbostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Enligt 3 § &lt;NOBR&gt;LSS-förordningen&lt;/NOBR&gt; ska det i gruppbostäder finnas en person med lämplig utbildning som förestår verksamheten samt den personal som i övrigt behövs för en ändamålsenlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Enligt Socialstyrelsens föreskrift avses med lämplig utbildning för den som förestår en gruppbostad en lämplig högskole- utbildning. Personen ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna ansvara för att arbetet organiseras på ett sådant sätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;den enskilde genom omvårdnaden tillförsäkras goda levnads- villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;omvårdnaden kännetecknas av en god etik och ett värdigt bemötande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;omvårdnaden för varje boende planeras, dokumenteras och följs upp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;rutiner finns för att hantera synpunkter och klagomål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;personalen har den kunskap som behövs för en ändamålsenlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;personalens behov av handledning tillgodoses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;personalens behov av kompetensutveckling bevakas och stöds&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;personal rekryteras och introduceras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;verksamheten, planeras, utvecklas och utvärderas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;verksamhetens resultat förmedlas till överordnade och politiker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft14"&gt;586&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377584x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1413 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;verksamheten utvecklas i takt med ändrad lagstiftning och nya forskningsresultat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;i regel endast &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; personer bo i en gruppbostad – ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;huvudmannen så långt det är möjligt beakta de boendes önskemål och synpunkter när det gäller sammansättningen av den grupp som ska bo i gruppbostaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;de gemensamhetsytor som finns i gruppbostaden ligga nära eller i direkt anslutning till de enskilda lägenheterna, vara lätta att nå, vara till för dem som bor i gruppbostaden och tjänstgörande personal och endast kunna nyttjas av andra på de boendes villkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Riktlinjer för servicebostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör samma utbildningskrav ställas på en person som förestår en servicebostad som på en som förestår en gruppbostad. Enligt de allmänna råden bör antalet boende i en servicebostad vara så begränsat att servicebostad integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft9"&gt;Riktlinjer för särskilt anpassad bostad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;En särskilt anpassad bostad är en bostad som är lämplig för personer med funktionshinder. I begreppet lämplig avses att bosta- den bör ha en viss grundanpassning. Behövligt stöd och service i anslutning till boendet bör ges enligt t.ex. personlig assistans och ledsagarservice.&lt;A href="#page_584"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Några andra krav än dessa finns inte på en särskilt anpassad bostad. För övrig anpassning av lägenheten utifrån indivi- dens behov utgår bostadsanpassningsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det finns få regler hur en särskilt anpassad bostad bör vara utformad. Vi har under vårt arbete uppmärksammats på att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1992/93:159. Jfr RÅ 2000 ref 42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;587&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377585x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;kommuner i vissa fall upprättar bostäder som i sin utformning i allt väsentligt liknar en bostad med särskild service för vuxna enligt LSS förutom på den punkten att personal för service inte ingår. Bostä- derna har till exempel verksamhetsansvariga med ansvar för beman- ning samt gemensamma personalutrymmen och utrymmen för social samvaro. Den service som den enskilde behöver ingår dock inte i boendet utan ges i form av t.ex. hemtjänst eller personlig assistans enligt LASS. Vid ett förstatligande av hela den personliga assistansen skapas ett ekonomiskt incitament för kommunen att erbjuda denna typ av bostad i stället för gruppbostad eller bostad med service enligt LSS. Detta då kommunen i de fall den enskilde är berättigad till personlig assistans inte får några kostnader för personens behov av service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft29"&gt;Vi har även uppmärksammats på att vissa kommuner erbjuder den enskilde en bostad enligt SoL. Den enskildes behov av stöd och service täcks sedan av personlig assistans enligt LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft46"&gt;Antal beslut om boende med särskild service för vuxna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Bostad för vuxna är den näst vanligaste insatsen inom LSS, bara daglig verksamhet har fler verkställda beslut. Antalet personer med beslut om boende för vuxna har ökat mellan åren &lt;NOBR&gt;2000–2006.&lt;/NOBR&gt; År 2006 hade 20 927 personer ett verkställt beslut om boende för vuxna enligt LSS (av dessa har drygt 600 beslut om en särskilt anpassad bostad). Av dessa var 56 procent män och 44 procent kvinnor.&lt;A href="#page_585"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;År 2007 avsåg 89 procent av besluten om bostad för vuxna personer i personkrets 1. Personkretstillhörigheten visar alltså att insatsen bostad med särskild service främst når den grupp som tidigare omfattades av omsorgslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1414 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2007). &lt;/SPAN&gt;Funktionshindrade personer - insatser enligt LSS år 2006&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;588&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377586x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft96"&gt;Diagram 7.1 Verkställda beslut om bostad för vuxna enligt LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft106"&gt;Antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft106"&gt;25000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft106"&gt;20000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft106"&gt;15000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft106"&gt;10000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1415 ft106"&gt;5000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft106"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t109"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft163"&gt;Åldersfördelningen bland de som beviljats bostad med särskild service är relativt jämn. En avtrappning sker vid 65 års ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1417 ft3"&gt;Diagram 7.2 Antal personer med bostad enligt LSS för vuxna uppdelat på ålder&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t110"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td54"&gt;&lt;P class="p560 ft107"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td54"&gt;&lt;P class="p560 ft107"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p560 ft107"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td54"&gt;&lt;P class="p560 ft107"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p560 ft107"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p560 ft107"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td54"&gt;&lt;P class="p309 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr22 td329"&gt;&lt;P class="p544 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Socialstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td165"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p287 ft109"&gt;Även antalet personer med ej verkställda beslut om bostad med särskild service eller särskilt anpassad bostad ökar. År 2006 var det 579 personer som hade ett ej verkställt beslut om bostad för vuxna enligt LSS.&lt;A href="#page_586"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Från och med den 1 juli 2008 gäller nya regler för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Socialstyrelsen (2007). &lt;/SPAN&gt;Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2006&lt;SPAN class="ft104"&gt;. Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft105"&gt;589&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377587x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;rapportering och sanktionsavgifter i samband med ej verkställda beslut om insatser enligt LSS.&lt;A href="#page_587"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft96"&gt;Diagram 7.3 Icke verkställda beslut om boende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1418 ft106"&gt;Anta l&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft106"&gt;70 0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1419 ft106"&gt;60 0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft106"&gt;50 0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1419 ft106"&gt;40 0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1387 ft106"&gt;30 0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1387 ft106"&gt;20 0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;0&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1420 ft106"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t111"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;20 01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td502"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;20 04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td502"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;2 006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft109"&gt;Boverket genomför kontinuerligt en enkät angående bostads- marknaden. Den senaste enkäten visar att fyra av tio kommuner behöver få fram fler bostäder i särskilt boende för personer med funktionsnedsättning, inklusive personer som omfattas av LSS. Var sjätte kommun menar att de inte kommer att kunna täcka behovet genom planerad utbyggnad.&lt;A href="#page_587"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft108"&gt;Boende i bostad med särskild service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft109"&gt;För att en person ska ha rätt till bostad med särskild service eller särskilt anpassad bostad enligt LSS ska denne tillhöra LSS personkrets och ha behov av insatsen. Det ställs dock i dag inga krav på att den enskilde ska ta del av stöd och service i sitt boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft109"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kostnadsutjämningskommittén&lt;/NOBR&gt; har genomfört en fältstudie om insatser och behov för personer med funktionshinder i tolv kommuner. En del av undersökningen syftade till att utreda vilket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1421 ft165"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Prop. 2007/08:43, Bet. 2007/08 SoU8, Prot. 2007/08:68.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Boverket (2007). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Bostadsmarknadsenkäten år &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;2007–2008&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Med slutsatser av Bostads- marknadsenkäten 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft105"&gt;590&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377588x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;behov personer som beviljats &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; har. Behovsbedöm- ningen utgår främst från &lt;NOBR&gt;ADL-behov&lt;/NOBR&gt; (allmän daglig livsföring) och behoven är uppdelade i fem behovsgrupper, där grupp 5 har de största behoven. Resultatet visar att boende enligt LSS motsvarar de behov som personer i behovsgrupp &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; har (se tabell nedan). Fältstudien visar också att de som bor i bostad med särskild service för vuxna i genomsnitt tillhör en lägre behovsgrupp än de som är beviljade personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft96"&gt;Diagram 7.4 Insatser för olika behovsgrupper&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t112"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td304"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;And el i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td515"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td515"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td515"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p293 ft106"&gt;B oen de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td289"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p352 ft102"&gt;LAS S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td304"&gt;&lt;P class="p18 ft106"&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t113"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td502"&gt;&lt;P class="p1422 ft106"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td502"&gt;&lt;P class="p1422 ft106"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td502"&gt;&lt;P class="p1422 ft106"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td502"&gt;&lt;P class="p1422 ft106"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td502"&gt;&lt;P class="p1422 ft106"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td502"&gt;&lt;P class="p1277 ft106"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr57 td55"&gt;&lt;P class="p293 ft102"&gt;B e ho v s -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td502"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td502"&gt;&lt;P class="p1062 ft106"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft106"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p568 ft106"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p293 ft106"&gt;grup p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td502"&gt;&lt;P class="p377 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: SOU 2007:62, bilaga 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft177"&gt;Vilken form av bostad har den enskilde?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft109"&gt;Enligt resultaten från en enkät som vi sänt till samtliga kommuner bor omkring hälften av alla med ett verkställt beslut om bostad för vuxna i gruppbostad. Nästan lika många bor i servicelägenhet medan endast 3 procent bor i en särskilt anpassad bostad. Enligt samma enkät har omkring 100 kommuner beviljat någon person särskilt anpassad bostad enligt LSS. I &lt;NOBR&gt;LSS-kostnadsutjämnings-&lt;/NOBR&gt; kommitténs slutbetänkande anges att drygt 500 personer i cirka 100 kommuner har en särskilt anpassad bostad enligt LSS.&lt;A href="#page_588"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft163"&gt;I nästan var femte kommun finns det gruppbostäder som bedrivs av annan instans än kommunen. Servicebostäder som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;SOU 2007:62. &lt;/SPAN&gt;Utjämning av kommunernas &lt;NOBR&gt;LSS-kostnader&lt;/NOBR&gt; - översyn och förslag&lt;SPAN class="ft104"&gt;. Slut- betänkande av LSS utjämningskommittén.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft105"&gt;591&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377589x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;bedrivas av annan instans än kommunen finns i cirka 6 procent av kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Boende i &lt;NOBR&gt;LSS-bostad&lt;/NOBR&gt; i den egna kommunen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Av förarbetarna till LSS framgår att kommuner med ett litet befolkningsunderlag och få personer med funktionsnedsättningar i vissa fall har svårt att anordna permanent bostad med särskild service för vuxna med god kvalitet för dem som är bosatta i kommunen. Framför allt kan det uppstå svårigheter att erbjuda valmöjligheter för den enskilde när det gäller att välja mellan olika boenden. Det kan därför undantagsvis finnas behov för vissa kommuner att samverka med grannkommuner om gemensamma gruppbostäder för att tillsammans kunna erbjuda fler alternativ.&lt;A href="#page_589"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I 26 kommuner (9 procent) har färre än 10 personer beslut om bostad med särskild service eller särskilt anpassad bostad för vuxna enligt LSS. I fem kommuner (1,7 procent) finns det ingen person som har ett sådant beslut.&lt;A href="#page_589"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Enligt den enkät som vi skickat ut till kommunerna är det 5 procent av kommunerna som inte verkställer sina beslut om bostadsinsats med bostäder inom kommunen. Dessa kommuner köper i stället plats i andra kommuner. Skälet till att kommunen inte själv anordnar &lt;NOBR&gt;LSS-boenden&lt;/NOBR&gt; kan vara att det är få personer i kommunen som har bostadsbeslut och att det därför saknas incitament för kommunen att bygga boenden. Enligt förarbetena kan det i dessa fall finnas behov av att samverka med grannkommuner om gemensamma gruppbostäder för att kunna erbjuda fler bostadsalternativ till den enskilde.&lt;A href="#page_589"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att kommunen inte har egna bostäder kan innebära att personer med bostadsbeslut inte får möjlighet att bo nära anhöriga och vänner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft46"&gt;Kommunernas kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Kommunernas kostnader för &lt;NOBR&gt;LSS-bostäder&lt;/NOBR&gt; för vuxna skiljer sig relativt kraftigt åt. Det vägda medeltalet år 2006 var 679 000 kr per plats. Percentilvärdet för 75 procent var 765 000 kr och percentil-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1423 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Prop. 2000/01:06.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;SCB (2007). &lt;/SPAN&gt;Utjämning av &lt;NOBR&gt;LSS-kostnader,&lt;/NOBR&gt; bidrags- och avgiftsåret 2007&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Tabell 2 Underlag för och beräkning av standardkostnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2000/01:06.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;592&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377590x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;värdet för 25 procent var 531 000 kr. Percentilvärdet 75 avser det värde där 75 procent av kommunerna har en lägre kostnad och 25 procent har en högre kostnad.&lt;A href="#page_590"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Enligt svaren på vår enkät till kommunerna har drygt 20 procent av dessa någon form av schabloniserad ersättning för bostad med särskild service för vuxna. Sveriges Kommuner och Landsting beskiver i en rapport olika resursfördelningssystem inom handi- kappomsorgen i sex kommuner.&lt;A href="#page_590"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Gemensamt för dessa är att ersättningen skiljer sig mycket åt för de som har ett stort och de som har ett litet servicebehov. Till exempel i Stockholm är den lägsta ersättningen per plats och år 415 000 kr och den högsta 1 657 000 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft46"&gt;Den enskildes kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;En avgörande fråga för den enskildes bostadskostnad är hur bostäder organiseras. Enligt förarbetena kan bostaden med särskild service för vuxna enligt LSS organiseras som ett vanligt hyres- förhållande.&lt;A href="#page_590"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om så sker gäller emellertid inte LSS regler om avgifter och förbehållsbelopp och inte heller regeln om att omvård- nad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår i insatsen. Denna service kan då räknas med i underlaget för bestämmande av hyresnivån.&lt;A href="#page_590"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Däremot blir reglerna om bostadstillägg tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Att den service som den enskilde får, och dennes tillgång gemensamhetsytor kan räknas med i underlaget för hyran, överens- stämmer inte med den grundläggande principen i LSS att den enskilde inte ska ha några merkostnader på grund av sitt funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Gällande rätt hindrar dock den enskilde och kommunen från att välja eller bestämma hur en bostadsinsats ska organiseras. Det saknar betydelse om det är en insats enligt SoL eller LSS. Det hänger samman med att en bostadslägenhet alltid omfattas av hyreslagens regler om vissa bestämda kriterier är uppfyllda.&lt;A href="#page_590"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Socialstyrelsen (2007). &lt;/SPAN&gt;Jämförelsetal för socialtjänsten år 2006&lt;SPAN class="ft72"&gt;. Tabell 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2007). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Resursfördelning inom handikappomsorgen i kommuner. Goda exempel fån sex kommuner&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Prop. 1992/93:159, s 187.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Jfr Hyresnämnden i Västerås, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;760-06&lt;/NOBR&gt; m.fl., (Svea hovrätt meddelade inte pröv- ningstillstånd (ÖH &lt;NOBR&gt;774-07).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Bostadsdomstolen (RBD 1994:8) fastslog att hyreslagen är tillämplig på upplåtelser av särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen, under förutsättning att hyresgästen tillhandahålls ett utrymme som han disponerar ensam och att upplåtelsen sker mot ersätt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;593&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377591x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;bostadslägenhet avses lägenhet som helt upplåtits som bostad eller som till en inte oväsentlig del upplåtits till samma ändamål. I propositionen &lt;SPAN class="ft9"&gt;Avgifter inom äldre- och handikappomsorg &lt;/SPAN&gt;uttalas att avgörande för om en hyra eller en avgift ska betalas är om boendet är ett underordnat moment i den vård och/eller den service som ges.&lt;A href="#page_591"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Omfattas ett boende av hyreslagen, beräknas kostnaden för detta enligt hyreslagens regler. Detta gäller även vid andrahands- uthyrning. Boende- och avgiftsutredningen föreslog att en bestäm- melse skulle införas i SoL och LSS med innebörden att om hyreslagen är tillämplig ska kostnad för bostaden inte kunna prövas enligt respektive lag, utan enligt hyreslagen.&lt;A href="#page_591"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Förändringen är genomförd i SoL. Under 2008 har ett betänkande angående reglerna för hyressättning överlämnats.&lt;A href="#page_591"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Betänkandet berör inte frågan om när hyra kan tas ut för en bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Justitieombudsmannen (JO) har i ett ärende konstaterat att boende i gruppbostad knappast kan jämställas med ett sedvanligt hyresförhållande trots påtagliga likheter med ordinärt boende.&lt;A href="#page_591"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;JO menar att den offentligrättsliga regleringen inte bör kunna kringgås genom avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Det råder i princip avtalsfrihet gällande hyresnivån. Vid tvist kan nivån prövas i hyresnämnden, som fastställer hyran utifrån bruks- värdesprincipen. Nämnden kontrollerar om hyran är påtagligt högre än för ett jämförelseobjekt. Vid jämförelsen ska främst beaktas hyran för lägenheter i fastigheter som ägs och förvaltas av kommunala bostadsföretag och till annat som påverkar bruks- värdet, t.ex. tillägg för värdet av tillgång till den särskilda service i form av omsorgs- och vårdpersonal och till värdet av de gemen- samma utrymmena.&lt;A href="#page_591"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft29"&gt;Socialstyrelsen har, på uppdrag av regeringen, följt upp hur vanligt det är med att enskilda betalar hyra respektive avgift för en bostad enligt LSS. Samtliga 263 kommuner som besvarat en fråga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1424 ft126"&gt;ning. Domen har tolkats så att bostäder med särskild service omfattas av hyreslagen om servicen och omvårdnaden är av underordnad betydelse. Detta har uppfattas som att om den enskilde har tillgång till en lägenhet eller eget rum så omfattas avtalet av hyreslagen. På frågan gällande service och omvårdnad i boendet uppger knappt en femtedel av de som svarat på kommitténs enkät till boende på &lt;NOBR&gt;LSS-boenden&lt;/NOBR&gt; för vuxna att de inte kan bjuda släkt eller vänner på middag och cirka 10 procent att de saknar eget kök eller egen TV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1425 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Prop. 2000/01:149.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;SOU 1999:33. &lt;/SPAN&gt;Bo tryggt – Betala rätt – Särskilda boendeformer för äldre samt avgifter för äldre- och handikappomsorg&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Betänkande från Boende och avgiftsutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;SOU 2008:38. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;EU, allmännyttan och hyrorna&lt;/SPAN&gt;. Betänkande av Utredningen om allmän- nyttans villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;JO den 30 december 1992, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3902-1991.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se not. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;594&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377592x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;SOU 2008:77 Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft8"&gt;från Socialstyrelsen uppger att de boende betalar hyra.&lt;A href="#page_592"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vi har ställt motsvarande fråga till samtliga kommuner varav 270 kom- muner/stadsdelar har svarat. I 96 procent av kommunerna betalas hyra. Det är dock inte självklart att tillgången till gemensamhets- ytor ingår vid fastställandet av hyra. Detta skiljer sig åt. Drygt hälften av kommunerna (56 procent) uppger att tillgången till ytan inte ingår i beräkningsunderlaget, medan det i 36 procent av kom- munerna gör det. I 9 procent av kommunerna varierar detta. 2 procent svarar att de inte vet om tillgången till gemensamhetsytor ingår när hyran ska fastställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Vi frågade även kommunerna om de har schabloniserade avgifter utöver hyran. 57 procent av kommunerna svarade. I nästan 80 procent av dessa kommuner betalar den enskilde schabloni- serade avgifter, främst för mat och el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Regeringsrätten har också konstaterat att gemensamhetsytor kan vara ett underlag för bestämmandet av hyran för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS.&lt;A href="#page_592"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Att bostäder med stöd och service för vuxna enligt LSS i regel omfattas av hyreslagen har visat sig i vissa fall vara en ekonomisk svår omständighet för de boende&lt;A href="#page_592"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det beror på att enskilda i LSS- boende nästan uteslutande har aktivitets- eller sjukersättning på garantinivå. Den ekonomiska situationen liknar den för en pensionär med garantipension. En undersökning av Socialstyrelsen visar att unga vuxna med funktionsnedsättning som beviljas bostadsinsatser enligt LSS ofta erbjuds nyproducerade och för- hållandevis dyra lägenheter. De har dessutom små möjligheter att välja en lägenhet med lägre hyra, utan måste i princip acceptera den som erbjuds. Hyran i en sådan lägenhet kan uppgå till 7 500 kr per månad för en lägenhet på drygt 40 kvadratmeter, sedan värdet av tillgång till gemensamma utrymmen har medräknats. De kan få bostadstillägg, som inkomstprövat tillägg till aktivitetsersättning, med upp till cirka 4 100 kronor per månad. Aktivitetsersättning för unga &lt;NOBR&gt;(20–30&lt;/NOBR&gt; år) är cirka 7 &lt;NOBR&gt;000–7&lt;/NOBR&gt; 800 kronor per månad brutto. De som inte har pengar kvar till sin försörjning efter att ha betalt hyran hänvisar kommunerna till att söka försörjningsstöd. Det kan innebära att unga människor tidigt blir beroende av ekonomiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Socialstyrelsen (2006). &lt;/SPAN&gt;Hyra eller avgift – Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;RÅ 2005 ref 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Genom skrivelse från Föräldragrupp på Lidingö (S2004:06/2008/11), från FUB Norr- köping (S2004:06/2008/17) och reaktioner i Norrbotten riktade till kommitténs ledamöter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft14"&gt;595&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377593x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft8"&gt;bistånd och riskerar därmed få leva på existensminimum resten av sina liv.&lt;A href="#page_593"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; undersökningar visar dock att cirka var fjärde kommun trots att de tar ut hyra för sina &lt;NOBR&gt;LSS-bostäder&lt;/NOBR&gt; tillämpar ett förbehållsbelopp så att de boende får medel över för sina personliga behov (jfr. 19 § LSS). Storleken på förbehållsbeloppet varierar. I genomsnitt är förbehållsbeloppet 4 280 kr. I 13 procent av kom- munerna tillämpas ett förbehållsbelopp på 1 &lt;NOBR&gt;612–3&lt;/NOBR&gt; 700 kr, medan 19 procent av dem har ett förbehållsbelopp på 4 346 kr, 24 procent på 4 &lt;NOBR&gt;781–5&lt;/NOBR&gt; 636 kronor. 31 procent av kommunerna har inte svarat på frågan om förbehållsbeloppets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Regeringen har uppmärksammat att vissa pensionärer har en låg ekonomisk standard och har också aviserat att ytterligare analys av pensionärernas ekonomiska situation pågår. Regeringen har för avsikt att förbättra de ekonomiska villkoren för i första hand de sämst ställda pensionärerna.&lt;A href="#page_593"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Den enskildes självbestämmande och integritet i boendet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Enligt 6 § första stycket LSS ska verksamheter enligt LSS vara grundade på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. LSS- kommittén har genomfört olika undersökningar för att kartlägga vilket inflytande och självbestämmande de som beviljats insatsen bostad för vuxna har, bl.a. genom enkäter. En har varit riktad till kommunerna och en till ett urval av personer som beviljats bostad för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS Vi har också arrangerat diskussioner i ett antal fokusgrupper med bl.a. handläggare och utförare inom kommunernas &lt;NOBR&gt;LSS-verksamheter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;I den enkät som vi skickade ut till kommunerna frågade vi om vilket inflytande den enskilde har över var han eller hon ska bo. 77 procent av kommunerna svarade att de enskilda i viss mån har inflytande över detta, 8 procent att de enskilde bestämmer helt och i 16 procent att den enskilde inte har något inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1427 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Läges- rapport 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1425 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2007/08:100.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;596&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377594x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1428 ft15"&gt;SOU 2008:77 Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1429 ft96"&gt;Diagram 7.5 Inflytande över boendebeslut&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t114"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft102"&gt;16 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td498"&gt;&lt;P class="p1365 ft107"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td498"&gt;&lt;P class="p1430 ft107"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td498"&gt;&lt;P class="p1430 ft102"&gt;Ja, i viss mån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td390"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td498"&gt;&lt;P class="p1430 ft107"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1431 ft107"&gt;77 %&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1432 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; enkätundersökning bland personer med boende för vuxna och daglig verksamhet, se bilaga 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1433 ft109"&gt;I enkäten till de boende ställdes också frågor om vilket inflytande de har över bostadsvalet. Svarsfrekvensen var 69 procent. 71 pro- cent av dessa uppger att de inte kunnat välja mellan flera boenden och 17 procent att de önskar bo på annat sätt. Tre fjärdedelar av de svarande uppger att de oftast eller alltid trivs och 87 procent att de alltid eller oftast känner sig trygga sin bostad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1434 ft109"&gt;I enkäten till kommunerna frågade vi även i vilken mån den enskilde hade möjlighet till självbestämmande över vilka som skulle ge henne/honom service i bostaden. I 49 procent av kommunerna har den enskilde möjlighet att i viss mån påverka detta. I 3 procent av kommunerna påverkar den enskilde detta helt medan 47 procent av kommuner uppger att den enskilde inte har något själv- bestämmande i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1435 ft109"&gt;Bland de kommuner som uppger att den enskilde har medbestämmande fullt ut eller till viss del svarade 38 procent att den enskilde har inflytande vid valet av kontaktperson/stödperson. 19 procent svarar att den enskilde kan påverka personalval vid olika aktiviteter och 12 procent att de i möjligaste mån försöker till- godose brukarens önskningar. 8 procent svarar att den enskilde kan säga nej till viss personal. Lika många svarar att den enskilde kan påverka anställningar, 5 procent att en god man/anhörig kan påverka anställningar och 4 procent svarar att den enskilde får alternativ att välja mellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1436 ft105"&gt;597&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377595x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t115"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;Diagram 7.6 Inflytande i bostaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td58"&gt;&lt;P class="p352 ft146"&gt;An t al&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;4 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td58"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;3 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td58"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;3 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td58"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;2 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;2 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;1 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;1 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td58"&gt;&lt;P class="p625 ft146"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td85"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p625 ft146"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td60"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-5px;margin-right:-25px;margin-bottom:5px;" class="p1437 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-23px;margin-top:-5px;margin-right:-1px;margin-bottom:29px;" class="p1437 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:7px;margin-right:-13px;margin-bottom:17px;" class="p1437 ft146"&gt;&lt;![endif]&gt;kontaktperson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td95"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-16px;margin-right:-15px;margin-bottom:16px;" class="p1438 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:-16px;margin-right:-1px;margin-bottom:30px;" class="p1438 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:-9px;margin-right:-8px;margin-bottom:23px;" class="p1438 ft146"&gt;&lt;![endif]&gt;Personalval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td8"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-22px;margin-right:-43px;margin-bottom:22px;" class="p1439 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-41px;margin-top:-22px;margin-right:-1px;margin-bottom:64px;" class="p1439 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:-1px;margin-right:-22px;margin-bottom:43px;" class="p1439 ft146"&gt;&lt;![endif]&gt;Tillgodose&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-22px;margin-right:-11px;margin-bottom:22px;" class="p1440 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:-22px;margin-right:-1px;margin-bottom:32px;" class="p1440 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:-17px;margin-right:-6px;margin-bottom:27px;" class="p1440 ft146"&gt;&lt;![endif]&gt;önskemål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td8"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:0px;" class="p1441 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-63px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:64px;" class="p1441 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-31px;margin-top:32px;margin-right:-33px;margin-bottom:32px;" class="p1441 ft146"&gt;&lt;![endif]&gt;Kan säga nej till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td85"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-11px;margin-right:-51px;margin-bottom:11px;" class="p1442 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-51px;margin-top:-11px;margin-right:0px;margin-bottom:62px;" class="p1442 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:15px;margin-right:-25px;margin-bottom:36px;" class="p1442 ft146"&gt;&lt;![endif]&gt;Påverkar vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td71"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-13px;margin-right:-26px;margin-bottom:13px;" class="p1443 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-24px;margin-top:-13px;margin-right:-1px;margin-bottom:38px;" class="p1443 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:25px;" class="p1443 ft146"&gt;&lt;![endif]&gt;anställning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td85"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:0px;" class="p1444 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-62px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:63px;" class="p1444 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-31px;margin-top:32px;margin-right:-32px;margin-bottom:31px;" class="p1444 ft146"&gt;&lt;![endif]&gt;Får alternativ att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:48px;margin-top:-19px;margin-right:-66px;margin-bottom:19px;" class="p1445 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:30px;margin-top:-19px;margin-right:-48px;margin-bottom:37px;" class="p1445 ft146"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:39px;margin-top:-10px;margin-right:-57px;margin-bottom:28px;" class="p1445 ft146"&gt;&lt;![endif]&gt;Val av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-6px;margin-right:-12px;margin-bottom:6px;" class="p1446 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:-6px;margin-right:-4px;margin-bottom:14px;" class="p1446 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-2px;margin-right:-8px;margin-bottom:10px;" class="p1446 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;viss personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-8px;margin-right:-37px;margin-bottom:8px;" class="p1447 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-37px;margin-top:-8px;margin-right:0px;margin-bottom:45px;" class="p1447 ft102"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-19px;margin-top:11px;margin-right:-18px;margin-bottom:26px;" class="p1447 ft102"&gt;&lt;![endif]&gt;välja mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p857 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; enkätundersökning bland personer med boende för vuxna och daglig verksamhet, se bilaga 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft109"&gt;I de fokusgrupper som vi haft med ansvariga för &lt;NOBR&gt;LSS-bostäder&lt;/NOBR&gt; har bl.a. de boendes möjlighet till självbestämmande diskuterats. Enligt fokusgrupperna försöker personalen ordna så att det ska vara möjligt för de boende att delta i olika aktiviteter. Föräldrar, person- liga assistenter eller kontaktpersoner är andra som också finns att tillgå för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft109"&gt;I en fokusgrupp framkom att det kan vara problem om plötsligt en person vill eller måste åka hem från en gemensam aktivitet, t.ex. dans. Då tvingas alla åka hem, även om dansen just har börjat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft109"&gt;I enkäten till de boende ställde vi också frågor om de kan påverka vilken personal som ger dem hjälp och hur de trivs med personalen. Knappt 60 procent av de som svarade uppger att de inte alltid eller aldrig kan påverka vilken personal som skulle ge dem hjälp. Merparten av de som svarat säger att de trivs med personalen på boendet och att de vet vilken personal som kommer när de behöver hjälp. De flesta svarar också att personalen inte går in i deras lägenhet utan medgivande och att personalen inte pratar om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft105"&gt;598&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;dem med andra i bostaden. Däremot uppger en majoritet att de inte själva kan påverka vilken personal som ger dem hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;I fokusgrupperna diskuterades bl.a. ”hemmadagar”, dvs. dagar då de boende ges möjlighet att sköta sitt hem, städa, tvätta etc. Eftersom personal på gruppbostäder oftast inte bemannar grupp- bostaden under dagtid kan detta bli problem. Om de personer som bor i gruppbostaden önskar ha sina hemmadagar under olika dagar måste bostaden vara bemannad flera dagar i veckan. Detta är sällan möjligt. Andra problem kan uppkomma när brukaren inte vill gå till den dagliga verksamheten eller har fritidsaktiviteter vid tillfällen när de övriga boende är i gruppbostaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Frågan om mat och måltider diskuterades också i fokus- grupperna. Det är svårt att uppskatta hur många eller hur stor andel av brukarna som själva lagar sin mat, alternativt som själva kan laga sin mat Oavsett om man kan laga sin mat själv så tycks det i gruppbostäder fungera så att man varierande lagar maten själv och äter själv och lagar eller äter tillsammans med de andra. Ibland vill man vara själv och ibland vill man ha sällskap. Att bjuda familj, vänner och bekanta på mat går oftast bra. Det framkom också att de boende (oftast kvinnor) som har förhållanden gärna och ofta vill bjuda sin partner på middag eller att de vill äta tillsammans. Personalen försöker få parterna att förstå att detta inte är möjligt för många gånger i veckan. Vad gäller fika och mindre planerade besök så försöker man ordna så att bostaden ska vara så likt en egen ordinär bostad som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;Frågan om måltider ställdes även i enkäten till de boende. I den enkäten svarade cirka 60 procent att de äter i sin lägenhet. Något färre borde får alltid eller oftast själva välja vilken mat de ska äta. Cirka hälften tillagar måltiderna i lägenheten. Cirka 40 procent kan alltid bjuda familj eller vänner på middag om de vill och cirka 18 procent kan aldrig bjuda familj och vänner på middag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Att ha en egen brevlåda är ett viktigt kriterium när det gäller integritet i bostaden. I fokusgrupper för LSS framkom att i stort sett alla boenden har egna brevlådor eller posthållare utanför dörren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;I enkäten till de boende ställdes också frågor om tillgång till eget kök, TV och brevinkast. Flertalet av de som svarade har eget, kök, TV och brevinkast men en minoritet av de som svarat saknar detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1448 ft14"&gt;599&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377597x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft96"&gt;Diagram 7.7 Tillgång till egen kök, TV och brevinkast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1449 ft217"&gt;A n d e l % 3 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1450 ft146"&gt;3 0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1450 ft146"&gt;2 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1450 ft146"&gt;2 0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1450 ft146"&gt;1 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1451 ft146"&gt;1 0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1452 ft146"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1452 ft146"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t116"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft153"&gt;S a k n a r e g e t k ö k&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td446"&gt;&lt;P class="p18 ft153"&gt;S a k n a r e g e n T V&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td35"&gt;&lt;P class="p600 ft101"&gt;S a k n a r e g e t&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td446"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td35"&gt;&lt;P class="p1337 ft102"&gt;b r e v in k a s t&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; enkätundersökning bland personer med boende för vuxna och daglig verksamhet, se bilaga 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft109"&gt;Sammantaget visar enkäten till de boende att 86 procent tycker mycket bra eller ganska bra om sitt boende. De flesta har bott i sin nuvarande lägenhet förhållandevis länge, 65 procent längre än fem år och fem procent kortare än 1 år. 71 procent uppger att de inte kunnat välja mellan flera bostäder, trots detta verkar de flesta vara nöjda. 17 procent önskar bo på annat sätt än i dag, 75 procent har svarat att de oftast eller alltid trivs och 87 procent att de alltid eller oftast känner sig trygga i bostaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft108"&gt;Behov av stöd och service i bostaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft109"&gt;Merparten av de som svarat på enkäten behöver hjälp inom flera områden. Cirka 60 procent har behov av stöd och service inom något eller några av de behov som räknas som grundläggande behov i samband med rätten till personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1453 ft105"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377598x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t117"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1454 ft96"&gt;Diagram 7.8 Behov av stöd i bostaden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t118"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p563 ft101"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft119"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft120"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft120"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft218"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft120"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft218"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft219"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft120"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft120"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft120"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft120"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td134"&gt;&lt;P class="p708 ft220"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr64 td99"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-60px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p1455 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-60px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p1455 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-60px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p1455 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Äta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr64 td128"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-52px;margin-right:-9px;margin-bottom:52px;" class="p1456 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:-52px;margin-right:-4px;margin-bottom:57px;" class="p1456 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-49px;margin-right:-6px;margin-bottom:54px;" class="p1456 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;inköp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr64 td102"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-37px;margin-right:-24px;margin-bottom:37px;" class="p1457 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:-37px;margin-right:-3px;margin-bottom:58px;" class="p1457 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:-26px;margin-right:-13px;margin-bottom:47px;" class="p1457 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Städning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr64 td99"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-13px;margin-right:-51px;margin-bottom:13px;" class="p1458 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-43px;margin-top:-13px;margin-right:-4px;margin-bottom:60px;" class="p1458 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:11px;margin-right:-27px;margin-bottom:36px;" class="p1458 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Tvätt av kläder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr64 td102"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-63px;margin-bottom:0px;" class="p1459 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-55px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:59px;" class="p1459 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:30px;margin-right:-33px;margin-bottom:29px;" class="p1459 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;regler och normer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft221"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td134"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:35px;margin-top:-5px;margin-right:-79px;margin-bottom:5px;" class="p1460 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:-5px;margin-right:-35px;margin-bottom:49px;" class="p1460 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:17px;margin-right:-57px;margin-bottom:27px;" class="p1460 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Personlig hygien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td46"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-1px;margin-right:-49px;margin-bottom:1px;" class="p1461 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-43px;margin-top:-1px;margin-right:-3px;margin-bottom:47px;" class="p1461 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:22px;margin-right:-26px;margin-bottom:24px;" class="p1461 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Klä av och på sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td99"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-16px;margin-right:-38px;margin-bottom:16px;" class="p1462 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-30px;margin-top:-16px;margin-right:-4px;margin-bottom:50px;" class="p1462 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:1px;margin-right:-21px;margin-bottom:33px;" class="p1462 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Kommunicera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td99"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-34px;margin-right:-18px;margin-bottom:34px;" class="p1463 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-12px;margin-top:-34px;margin-right:-3px;margin-bottom:49px;" class="p1463 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:-26px;margin-right:-10px;margin-bottom:41px;" class="p1463 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Laga mat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td99"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-41px;margin-right:-13px;margin-bottom:41px;" class="p1464 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:-41px;margin-right:-4px;margin-bottom:50px;" class="p1464 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:-36px;margin-right:-8px;margin-bottom:45px;" class="p1464 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Rutiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td99"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-10px;margin-right:-44px;margin-bottom:10px;" class="p1465 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-36px;margin-top:-10px;margin-right:-4px;margin-bottom:50px;" class="p1465 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:10px;margin-right:-24px;margin-bottom:30px;" class="p1465 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Kost och hälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td127"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-8px;margin-right:-40px;margin-bottom:8px;" class="p1466 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-34px;margin-top:-8px;margin-right:-3px;margin-bottom:45px;" class="p1466 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:11px;margin-right:-21px;margin-bottom:26px;" class="p1466 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Egna ekonomin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td275"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-50px;margin-right:-16px;margin-bottom:50px;" class="p1467 ft222"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:-50px;margin-right:0px;margin-bottom:66px;" class="p1467 ft222"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:-42px;margin-right:-8px;margin-bottom:58px;" class="p1467 ft222"&gt;&lt;![endif]&gt;Annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td134"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td102"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p1468 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:7px;" class="p1468 ft101"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:4px;margin-right:-7px;margin-bottom:3px;" class="p1468 ft101"&gt;&lt;![endif]&gt;Sociala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td275"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1469 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; enkätundersökning bland personer med boende för vuxna och daglig verksamhet, se bilaga 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1470 ft109"&gt;De flesta har behov av stöd och service flera gånger per dag. Endast 7 procent behöver stöd och service högst en gång per vecka.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t119"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td516"&gt;&lt;P class="p18 ft3"&gt;Diagram 7.9 Frekvens på stödbehov i bostaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td303"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;A n d e l %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td303"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;8 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td303"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;7 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td303"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;6 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td303"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;5 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td303"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;4 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td303"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;3 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td303"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;2 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td303"&gt;&lt;P class="p345 ft146"&gt;1 0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td303"&gt;&lt;P class="p625 ft146"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td303"&gt;&lt;P class="p1471 ft146"&gt;F le ra g å n g e r&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p1472 ft102"&gt;E n g å n g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td135"&gt;&lt;P class="p1473 ft102"&gt;2 &lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt; g å n g e r i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p600 ft102"&gt;H ö g st i g å n g i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td303"&gt;&lt;P class="p1474 ft146"&gt;p e r d a g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td77"&gt;&lt;P class="p1475 ft102"&gt;o m d a g e n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td135"&gt;&lt;P class="p1476 ft102"&gt;v e ck a n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td108"&gt;&lt;P class="p600 ft102"&gt;v e ck a n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1477 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; enkätundersökning bland personer med boende för vuxna och daglig verksamhet, se bilaga 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1478 ft105"&gt;601&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377599x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Behov utanför bostaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;84 procent av de som svarat på enkäten behöver hjälp utanför bostaden. Drygt hälften av dessa får den alltid vid behov och 7 procent får den aldrig vid behov. Cirka 34 procent av de som får stöd utanför bostaden kan alltid eller oftast påverka vilken personal som ger hjälpen. Något fler, cirka 40 procent, uppger att de aldrig kan påverka vilken personal som ger hjälpen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Drygt hälften väljer alltid eller oftast vad de ska göra på sin fritid medan knappt en tredjedel aldrig eller sällan kan välja vad de ska göra. Drygt en tredjedel avstår aldrig från att göra saker på fritiden på grund av att de inte får hjälp, medan knappt en femtedel alltid eller ofta avstår från att göra saker på fritiden för att de inte får hjälp.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t120"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Diagram 7.10 Stöd utanför bostaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td0"&gt;&lt;P class="p343 ft107"&gt;Andel %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td0"&gt;&lt;P class="p1479 ft119"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td0"&gt;&lt;P class="p343 ft223"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td0"&gt;&lt;P class="p343 ft220"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td0"&gt;&lt;P class="p1479 ft223"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td0"&gt;&lt;P class="p1479 ft220"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td0"&gt;&lt;P class="p1479 ft223"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td0"&gt;&lt;P class="p1479 ft223"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td0"&gt;&lt;P class="p1479 ft223"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td0"&gt;&lt;P class="p1479 ft218"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td0"&gt;&lt;P class="p1479 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t121"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td404"&gt;&lt;P class="p655 ft120"&gt;Behov av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p345 ft120"&gt;Får alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p1480 ft120"&gt;Får oftast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;P class="p307 ft101"&gt;Ka n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p1481 ft120"&gt;Avstår från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p604 ft120"&gt;Kan välja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr32 td517"&gt;&lt;P class="p1482 ft119"&gt;stöd utanför stöd utanför stöd utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td87"&gt;&lt;P class="p307 ft119"&gt;påverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td58"&gt;&lt;P class="p1482 ft119"&gt;att göra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p600 ft119"&gt;vad de vill&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td404"&gt;&lt;P class="p833 ft119"&gt;boendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td328"&gt;&lt;P class="p18 ft119"&gt;boendet vid boendet vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td87"&gt;&lt;P class="p307 ft119"&gt;vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td58"&gt;&lt;P class="p1482 ft119"&gt;saker på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p600 ft119"&gt;göra på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td404"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td97"&gt;&lt;P class="p1481 ft119"&gt;behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td58"&gt;&lt;P class="p1480 ft119"&gt;behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td87"&gt;&lt;P class="p307 ft119"&gt;personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td58"&gt;&lt;P class="p1482 ft119"&gt;fritiden på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p600 ft119"&gt;fritiden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td404"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;P class="p307 ft120"&gt;som ger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p1481 ft120"&gt;grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td404"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td87"&gt;&lt;P class="p1483 ft119"&gt;stödet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td58"&gt;&lt;P class="p1482 ft119"&gt;brist på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td404"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td58"&gt;&lt;P class="p1484 ft119"&gt;stöd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td404"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p1482 ft107"&gt;service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1165 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; enkätundersökning bland personer med boende för vuxna och daglig verksamhet, se bilaga 22.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft108"&gt;Nationell psykiatrisamordning om bostad enligt SoL och LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft109"&gt;Nationell psykiatrisamordning har behandlat frågan om bostad med särskild service till personer med psykiska funktionshinder. Den särskilde utredaren konstaterade att insatsen dels kan ges både via SoL och LSS och föreslog att också insatsen enligt SoL i likhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft105"&gt;602&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377600x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1231 ft8"&gt;med insatsen enligt LSS ska vara avgiftsfri.&lt;A href="#page_600"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utöver detta såg inte utredaren några större skillnader som motiverar åtgärder. Beslut enligt LSS garanterar dock en högre grad av kontinuitet och valfrihet för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;I sitt slutbetänkande gör utredaren bl.a. följande bedömning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1485 ft12"&gt;Om insatsen ges enligt LSS ska målet vara ”goda levnadsvillkor”, och om den ges enligt SoL ska den medföra ”skälig levnadsnivå” och vara anpassad till den enskildes behov. I praktiken kan denna skillnad vara oidentifierbar. Det kan också vara svårt att se vilken skillnad det innebär för den enskilde brukaren att få ett intensivt boendestöd eller att vara beviljad bostad med särskild service. Det förekommer även att några personer har sin bostad med särskild service beviljad enligt LSS, och andra har den enligt SoL, men de bor i samma gruppbostad./…/ Att beviljas bostad enligt LSS innebär i vanliga fall också en högre grad av kontinuitet och valfrihet för den enskilde.&lt;A href="#page_600"&gt;&lt;SPAN class="ft224"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Generellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; med beslut om boende är av central betydelse för många personer. En del av de boende har dock inte ett behov av stöd och service för sina grundläggande behov och är därmed inte berättigade till personlig assistans. De har ändå ett stort behov av stöd och service i sin vardag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Vi har genomfört olika undersökningar om bostäder för vuxna enligt LSS. Bedömningen är att dessa enligt LSS generellt håller en relativt hög kvalitet. Det finns dock i vissa fall oklarheter om vilken service och omvårdnad den enskilde kan förvänta sig. Detta gäller framför allt om den enskilde önskar delta i enskilda aktiviteter utanför sin bostad. Den enskilde har ofta också en begränsad möjlighet att påverka i vilket boende han eller hon ska bo. Detta beror till stor del på att det är brist på &lt;NOBR&gt;LSS-bostäder&lt;/NOBR&gt; för vuxna, men det finns också utrymme för ett utvecklings- och förbättrings- arbete när det gäller den enskildes inflytande och medbestäm- mande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Vissa personer som är beviljade med särskild service har högre hyror än andra personer med motsvarande lägenhet beroende på att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1486 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Jfr diskussion ovan om att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-boenden&lt;/NOBR&gt; ofta faller under hyreslagens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2006:100. &lt;/SPAN&gt;Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning, sid. 249.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;603&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;t.ex. tillgång till gemensamhetsytor räknas med i hyressättningen. Det stämmer inte med principen att människor inte ska ha mer- kostnader till följd av funktionsnedsättningar, som är tydligt uttalad i förarbetena till LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Definiera bostad för vuxna enligt LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi föreslår att den nuvarande insatsen bostad för vuxna enligt LSS delas upp i tre bostadsinsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;gruppbostad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;bostad med särskild service för vuxna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;särskilt anpassad bostad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Skillnaden är i dag är stor mellan grupp- och servicebostad. Att samla så olika insatser i en punkt medför olika bedömnings- svårigheter. Den kan t.ex. vara oklart vilken insats som beviljats. Vidare kan kommunerna välja att verkställa ett beslut genom att anvisa en plats i en servicebostad meden den enskilde egentligen önskar plats i gruppbostad. Han eller hon kan dock inte med självklarhet alltid uppfatta detta. I vissa fall omorganiserar kom- muner gruppbostäder till servicebostäder eller till särskilt anpassade bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1487 ft188"&gt;Förtydliga definitionen av vem som har rätt till en bostad med särskild service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Vi föreslår att den person som är berättigad till gruppbostad eller bostad med särskild service enligt LSS både ska tillhöra lagens personkrets och ha behov av stöd och/eller service i sin bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vi har i kontakter med kommuner uppmärksammats på att personer som tillhör LSS personkrets, men som saknar hjälpbehov i sin bostad ofta önskar ett boende enligt LSS. Orsaken till detta bedöms vara den allmänna bostadsbristen på vissa platser i landet. Kommunen har i de fall personen varit bostadslös ofta beviljat en insats som inte motsvarar den enskildes hjälpbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft14"&gt;604&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1488 ft46"&gt;Definiera vilken service som ingår i bostad för vuxna enligt LSS samt när insatsen kan kombineras med personlig assistans, ledsagning eller annan &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Vi föreslår att insatsen gruppbostad bör omfatta det stöd och den service som personen behöver för att tillförsäkra sig goda levnads- villkor. Insatsen ska inte kunna kombineras med personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Vidare föreslår vi att insatsen boende med särskild service för vuxna innefattar det stöd den och den service som personen behöver i sitt boende och för att delta i anordnade aktiviteter såväl i grupp som individuellt. Insatsen ska inte kunna kombineras med personlig assistans. Den enskilde ska kunna beviljas &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; förutom personlig assistans för aktiviteter utanför boendet när den ordinarie servicen inte kan förväntas täcka servicebehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;Tydligare beskrivning av särskild anpassad bostad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1489 ft8"&gt;Insatsen särskilt anpassad bostad ska vara en egen insats enligt LSS. I Boverkets bostadsmarknadsenkät år 2007 framkom det att många kommuner saknar särskilt anpassad bostad för personer med funktionshinder inklusive de som tillhör personkretsen för LSS. Detta kan innebära att personer med funktionshinder tvingas bo kvar hos föräldrarna trots att de egentligen önskar ha en egen bostad. Vissa av dessa personer önskar en ordinär bostad som anpassas utifrån individuella behov. De vill ofta inte ha en bostad som är kombinerad med fast personal och gemensamhetsytor. De vill i stället att hjälp ska ges med stöd av andra insatser enligt SoL eller LSS. Kommunen har enligt SoL ett särskilt ansvar att med- verka till att personer med funktionshinder får bo på ett sätt som är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft8"&gt;anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vi menar att stödet enligt SoL och LSS för personer som tillhör personkretsen i LSS ska kunna kombineras med en rättighet till en bostad med viss grundanpassning, d.v.s. med olika anpassning av bostadens fasta funktioner i och i anslutning till bostaden. Behov av ytterligare anpassning får prövas enligt reglerna i bostads- anpassningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1490 ft14"&gt;605&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1122 ft59"&gt;Definiera vilka kostnader för boende, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter som kommunen får ta ut avgifter för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi föreslår att skäliga kostnader för fritidsverksamhet och kultu- rella aktiviteter ska avse brukarens kostnad för deltagande i aktiviteten. Den enskilde ska inte ha några kostnader för med- följande personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Vid kontakter med företrädare för kommuner och handikapp- organisationer har vi uppmärksammats på att det kan uppstå oklarheter om avgiftsbestämmelserna i LSS syftar på brukarens kostnader för fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter eller på brukaren och medhjälparens kostnader. Vi bedömer att regeln innebär att den enskilde inte bör ha kostnader för medföljande personal vid deltagande i fritidsverksamhet eller kulturella aktiviteter. Detsamma gäller för beviljade insatser enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Ersättning för service i bostad för vuxna enligt LSS och SoL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen skyndsamt bör utreda hur den enskilde som fått ett beslut om gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inte ska behöva få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vi har uppmärksammats på att boende i en &lt;NOBR&gt;LSS-bostad&lt;/NOBR&gt; i relation till sina inkomster kan ha orimligt hög boendekostnad. På annat ställe pekar vi på att detta orsakas av att &lt;NOBR&gt;LSS-bostäder&lt;/NOBR&gt; i regel omfattas av hyreslagens bestämmelser och därför inte omfattas av olika regler i LSS, t.ex. de som avser avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Ändringar i bostadstillägget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vi föreslår att högsta hyra för beräkning av det särskilda bostads- tillägget för personer som har ett verkställt beslut om gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna enligt LSS ska likställas med det som i dag finns för den som är 65 år eller äldre. Förslaget ska ses som en relativt snabb åtgärd i avvaktan på att regeringen utreder om hur den som fått ett beslut om gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inte ska behöva få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft8"&gt;Det innebär att bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget kommer att höjas med cirka 500 kr i månaden för personer under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;606&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;65 år med en hyra på minst 6 200 kr i månaden. Förslaget löser inte hyressituationen för personer som har en hyra som överstiger 6 200 kr/månanden. Den föreslagna utredningen om funktionsned- sättning och merkostnader för boende enligt LSS bör leda fram till lösningar som underlättar för personer i dessa situationer. Om utredningen inte leder till några lagändringar är det ett alternativ att höja den högsta skäliga hyra som bostadstillägget för pensionärer beräknas på till 7 500 kr/månaden för personer som beviljats gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Bostadstillägg kan ges till personer som är beviljade aktivitets- eller sjukersättning. Särskilt bostadstillägg kan utges till den som uppbär bostadstillägg och som har en hög bostadskostnad samt i förhållande till bostadskostnaden låg disponibel inkomst. Bostads- tillägget är inkomstprövat. Högsta möjliga bostadstillägg reduceras med personens inkomst som överstiger ett beslutat fribelopp mot- svarande oreducerad basnivå av garantibeloppet. För de som är yngre än 65 år är högsta möjliga bostadstillägg 91 procent av 4 500 kr. För de som fyllt minst 65 år är högsta möjliga bostadstillägg 93 procent av 5 000 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Särskilt bostadstillägg utges med det belopp som den sökandes inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger skälig levnadsnivå. En skälig levnadsnivå, räknat per månad, anses mot- svara en tolftedel av 1,294 prisbasbeloppet för den som är ogift och en tolftedel av 1,084 prisbasbeloppet för den som är gift (20 § BTPL). År 2008 motsvarar detta 4 421 kr. Om den sökandes inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger denna nivå ska särskilt bostadstillägg betalas ut. Med skälig bostads- kostnad avses en hyra på högst 6 200 kr för den som är ogift och fyllt 65 år. För en ogift person under 65 år är en skälig bostads- kostnad högst 5 700 kr. Om personen är gift halveras den skäliga bostadskostnaden per person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Då bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget är inkomst- prövade får en person med låg inkomst ett högre bostadstillägg än en med en högre inkomst. Detta leder till en inkomstutjämning. En person med en årsinkomst på cirka 186 000 kr är inte berättigad till bostadstillägg. Det är ingen skillnad i vad en person med garanti- nivån inom sjukersättningen och en person med en årsinkomst på 180 000 kr har kvar efter att hyran är betald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft29"&gt;Personer som bor i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS kan ha höga hyror, t.ex. beroende på att bostäderna ofta är nybyggda och att tillgång till gemensamhetsytor och service kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft14"&gt;607&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377605x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;räknas med vid hyressättningen. Hyran kombinerat med att de flestas inkomst är aktivitets- eller sjukersättning innebär att de boende under hela sitt liv får leva på existensminimum.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t122"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft96"&gt;Tabell 7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;Exempel på effekter av vårt förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td170"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;om ändringar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft226"&gt;bostadstillägget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft225"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td519"&gt;&lt;P class="p18 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td288"&gt;&lt;P class="p18 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td519"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;Exempel &lt;NOBR&gt;20-åring,&lt;/NOBR&gt; månadshyra 7 500 kr/mån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td288"&gt;&lt;P class="p544 ft155"&gt;I dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;P class="p374 ft98"&gt;Förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td520"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Aktivitetsersättning efter skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;5 581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;5 581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Bostadstillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;4 095&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;4 650&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td520"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Särskilt bostadstillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;S:a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft155"&gt;10 121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft155"&gt;10 621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Kvar efter hyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;2 621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;3 121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td520"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;I förhållande till riksnormen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;-879&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;-379&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td520"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;I förhållande till SoL:s förbehållsbelopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td519"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td288"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td519"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Exempel person som fyllt minst 30 år med en månadshyra på 7 500 kr mån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td288"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td520"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Aktivitetsersättning efter skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;6 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;6 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Bostadstillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;3 608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;4 163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td520"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Särskilt bostadstillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft155"&gt;S:a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft155"&gt;10 121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft155"&gt;10 621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Kvar efter hyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;2 621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;3 121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td520"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;I förhållande till försörjningsstödet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;-879&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;-379&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td520"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;I förhållande till SoL:s förbehållsbelopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td519"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td288"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td519"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Person med en årsinkomst på 186 000, månadshyra 7500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Lön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;10 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;10 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td520"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Särskilt bostadstillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;Hyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;7 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;7 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Kvar efter hyra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td518"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p544 ft154"&gt;3 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p443 ft154"&gt;3 121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td520"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;I förhållande till försörjningsstödet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td519"&gt;&lt;P class="p313 ft154"&gt;I förhållande till SoL:s förbehållsbelopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td288"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p456 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Stöd och service i ordinärt boende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1491 ft29"&gt;LSS ger inte det regelbundna vardagsstöd i ordinärt boende som många i lagens personkrets behöver. Lagens starka betoning på stöd- och serviceinsatser som inkluderar boende med särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft14"&gt;608&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377606x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1492 ft8"&gt;service är inte helt i takt med en utveckling som innebär att särskilt alltfler yngre efterfrågar ett ordinärt boende med tillgång till stöd och service även om de inte har rätt till personlig assistans. En förbättrad tillgång till stöd och service i ordinärt boende enligt LSS skulle öka den enskildes självbestämmande och delaktighet och minska efterfrågan på andra stöd- och serviceinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1493 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Personlig service med boendestöd ska införas som ny insats i LSS. Rätten bör utgå från definitionen av hemtjänst, men ge den enskilde rätt till ett beslut som avser direkt stödtid. Rätten till personlig service med boendestöd ska avse högst 40 timmars stöd per vecka. Effekter av detta i förhållande till det särskilda utjämningssystemet för kommunala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kost-&lt;/NOBR&gt; nader bör beaktas i den fortsatta beredningen av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;I samband med att den nya insatsen införs tas den nuvarande insatsen ledsagarservice bort ur lagen. Avlösarservice enligt LSS påverkas inte av den nya insatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Regeringen bör bedöma om det behövs ytterligare klar- göranden av vilket stöd och service som personer med döv- blindhet kan ges enligt LSS när Socialstyrelsen uppdrag att precisera innebörden av vardagstolkning enligt HSL har avrapporterats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;LSS är till stor del utformad med tanke på att de vuxna personer som omfattas av lagens personkrets behöver en bostad med särskild service eller har de grundläggande behov som krävs för rätt till personlig assistans. Den som behöver hjälp för att kunna bo i ett ordinärt boende, och inte har rätt till personlig assistans, har bara möjlighet att beviljas mer punktvisa insatser enligt lagen.&lt;A href="#page_606"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det handlar främst om ledsagarservice och avlösarservice. Ledsagar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Ordinärt boende används här med samma betydelse som i Sveriges officiella statistik, d.v.s. som boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande till skillnad från särskilda boendeformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;609&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;service är dock avsett för service &lt;SPAN class="ft9"&gt;utanför &lt;/SPAN&gt;hemmet och avlösarservice till stor del för den enskildes anhöriga. Annan hjälp med att sköta hus och hem eller personliga behov kan beviljas som hemtjänst enligt SoL. Hemtjänsten kan även omfatta ledsagning, avlösning och s.k. boendestöd. Mot den bakgrunden kan det diskuteras om LSS motsvarar de behov som delar av personkretsen i dag har av stöd och service för att leva som andra i ett ordinärt boende och med så lite särskilda stödinsatser som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Insatser inom LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Ledsagarservice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;Definition och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Ledsagning är, enligt Socialstyrelsens termråd, stöd av följeslagare ute i samhället för person med funktionsnedsättning. Ledsagning kan ges både som bistånd enligt SoL och som insats enligt LSS. I 9 § 3 LSS kallas insatsen ledsagarservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Den enda förarbetestext som gäller ledsagarservice finns i regeringens proposition 1992/93:159. (Ledsagarservice var inte en egen insats i Handikapputredningen förslag till LSS. I stället skulle ”tidsbunden hemtjänst”, i vilket ledsagning kunde ingå, kunna beviljas. Se nedan.) Där framgår det att ledsagning är en betydelse- full verksamhet som kan underlätta för personer att delta i sam- hällslivet, även om det är en relativt outvecklad stödform. Det föredragande statsrådet bedömde att ledsagning bör urskiljas som en särskild insats för personer som inte har personlig assistans för att t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller bara för att promenera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft9"&gt;Omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Den 1 oktober 2007 hade 9 700 personer verkställda beslut om ledsagarservice enligt LSS. Under perioden &lt;NOBR&gt;2000–2006&lt;/NOBR&gt; ökade antalet verkställda beslut med 24 procent, vilket var något över genomsnittet för de &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som kommunerna beslutar om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;Nästan 40 procent av dem som hade ett verkställt beslut om ledsagarservice var 22 år eller yngre medan nästan 50 procent var i åldern &lt;NOBR&gt;23–64&lt;/NOBR&gt; år. I den yngre gruppen är sex av tio personer med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;610&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377608x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;ledsagarservice män. Fördelningen mellan män och kvinnor är i stort sett jämn i de äldre grupperna. Omkring två tredjedelar av alla som hade ledsagarservice omfattades av personkrets 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Antal timmar per vecka för ledsagarservice varierade från några enstaka timmar per vecka till ungefär fyrtio timmar per vecka. Det vanligaste var en till fem timmar per vecka, vilket gällde för 65 procent av alla med ledsagarservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Enligt Socialstyrelsens tidigare kartläggningar är ledsagarservice en av de insatser där antalet verkställda beslut per 10 000 invånare varierar mest mellan kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft9"&gt;Utveckling sedan 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ledsagarservice är en av de &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; där utvecklingen av rättspraxis har varit tydligast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Det första målet enligt LSS som Regeringsrätten avgjorde gällde faktiskt ledsagarservice.&lt;A href="#page_608"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Frågan var om en person som hade en bostad med särskild service för vuxna enligt LSS i form grupp- bostad också kunde beviljas ledsagning för fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Stöd för detta ingår enligt LSS i insatsen (numera enligt 9 c §). Mot bakgrund av den varierande utform- ningen av gruppbostäder – när det gäller antalet boenden, deras individuella behov och den fasta bemanningens storlek och tjänstgöringstider – och genom att det i lagen inte finns något förbud mot det kunde bostadsinsatsen inte utgöra något hinder mot att också ledsagarservice enligt LSS beviljas. Man konstaterade att det fanns ett stödbehov som inte tillgodosetts för att personen skulle kunna genomföra fritidsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Senare har Regeringsrätten i ett mål bedömt att en person hade rätt till ledsagning för en resa till Danmark. Socialstyrelsen hade i målet anfört bl.a. följande. Vid bedömningen av om en person har behov av en insats för sin livsföring enligt LSS måste en jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. Det måste anses ingå i normal livsföring att få åka på semester utomlands.&lt;A href="#page_608"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft29"&gt;Det finns också flera kammarrättsdomar om ledsagarservice som bidragit till att precisera insatsens innehåll och gränser. Se vidare bilaga 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1494 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;RÅ 1995 ref 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;RÅ 2003 ref 90 (I).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;611&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377609x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Enligt Länsstyrelsernas granskning av kommunala riktlinjer inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; är ledsagarservice en av de insatser där begräns- ande riktlinjer är vanligast. Det handlar om tidsbegränsning av beslut, begränsningar av antalet timmar eller antalet tillfällen o.d., begränsningar av det geografiska område där ledsagningen får genomföras och begränsningar av vilka som får anlitas som led- sagare. Dessutom förekommer det att kommuner begränsar tillgången till ledsagarservice efter brukarnas ålder eller vilka andra insatser som de har. Länsstyrelserna konstaterar att det inte finns något stöd i lagstiftningen för generella begränsningar av ledsagar- servicen till exempelvis närmiljön eller ett visst antal timmar eller tillfällen. Det är situationen och behovet som ska vara avgörande för hur insatsen ska utformas och vem som kan vara lämplig som ledsagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft9"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Kommunernas kostnader för ledsagarservice enligt LSS särredovisas inte i det kommunala räkenskapssammandraget. I SKL:s handikappnycklar är genomsnittskostnaden för ledsagar- service cirka 44 500 kr per brukare år 2006. Variationen mellan högsta och lägsta genomsnittlig kostnad per kommun är från cirka 12 000 kr till 100 000 kr per brukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det finns ingen etablerad metod att beräkna timkostnaden för ledsagarservice. Med ledning av den beräknade genomsnitts- kostnaden och vad som är känt om antalet beviljade ledsagartimmar kan timkostnaden uppskattas till &lt;NOBR&gt;200–250&lt;/NOBR&gt; kr. Det stämmer väl överens med exempel på ersättningar för ledsagarservice per timme i kommuner som upphandlat privata utförare.&lt;A href="#page_609"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Avlösarservice i hemmet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;Definition och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Avlösning är, enligt Socialstyrelsens termråd, tillfälligt övertagande av närståendes vård och omsorg eller stöd och service till berörd individ. Avlösning kan ges både som bistånd enligt SoL och som en insats enligt LSS. I 9 § 5 LSS talas det om avlösarservice i hemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SKL (2007). &lt;/SPAN&gt;Resursfördelning inom handikappomsorgen. Goda exempel från sex kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;612&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;Avlösarservice behandlas både av Handikapputredningen och i regeringens proposition 1992/93:159. Handikapputredningen menade att anhöriga till den funktionshindrade skulle få möjlighet till avkoppling och att uträtta nödvändiga sysslor utanför hemmet genom avlösarservice. Regeringens förslag överensstämde med Handikapputredningens, men det föredragande statsrådet betonade att avlösning också kan vara en förutsättning för att föräldrar ska kunna ägna sig åt det funktionshindrade barnets syskon och kunna resa bort. Många vuxna personer med funktionshinder bor hos sina föräldrar och vårdas av anhöriga. Dessa gör ofta stora och tunga vårdinsatser och behöver avlösning från uppgiften för att vila eller för att genomföra egna aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft9"&gt;Omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Den 1 oktober 2007 hade närmare 3 400 personer verkställda beslut om avlösarservice enligt LSS. Under perioden &lt;NOBR&gt;2000–2006&lt;/NOBR&gt; minskade antalet verkställda beslut med 7 procent, vilket innebär att avlösar- service var den enda kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; som minskade under denna tid (med undantag för personlig assistans, där statistiken inte är helt jämförbar under dessa år).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;93 procent av dem som hade ett verkställt beslut om avlösar- service var 22 år eller yngre. Av samtliga med insatsen var 63 pro- cent män. 87 procent av alla som hade ledsagarservice omfattades av personkrets 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Antal timmar per vecka för avlösarservice hade ungefär samma fördelning av timmar per vecka som ledsagarservice. Det vanligaste var en till fem timmar per vecka. Cirka 10 procent hade fler än tio timmar per vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Även när det gäller avlösarservice i hemmet finns det betydande variationer mellan kommunerna i fråga om antalet verkställda beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft9"&gt;Utveckling sedan 1994&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft29"&gt;Avlösarservice i hemmet har inte varit föremål för någon mer betydande utveckling av rättspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Insatsen berörs i olika studier av framför allt barn och ungdomar med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Särskilda studier av insatsen genom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;613&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377611x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1495 ft8"&gt;fördes under de första åren efter att LSS trätt i kraft.&lt;A href="#page_611"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Dessa visar bl.a. att många föräldrar kände otrygghet inför att få avlösarservice i hemmet under andra tider än dagtid och att många föräldrar inte kände till möjligheterna till avlösarservice i hemmet trots att familjen redan hade avlösning från stödfamilj eller korttidshem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Enligt Länsstyrelsernas granskning av kommunala riktlinjer inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; förekommer det begränsande riktlinjer även vid denna insats. Vanligast är att beslut om insatsen tidsbegränsas, men det finns också begränsningar av vem som får anlitas som avlösare och tak för avlösningen när det gäller timmar per vecka eller dygn per månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Kommunernas kostnader för avlösarservice enligt LSS särredovisas inte i det kommunala räkenskapssammandraget. I SKL:s handi- kappnycklar är genomsnittskostnaden för avlösarservice cirka 48 500 kr per brukare 2006. Variationen mellan högsta och lägsta genomsnittlig kostnad per kommun är från cirka 12 000 kr till 194 000 kr per brukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det finns ingen etablerad metod att beräkna timkostnaden för avlösarservice. Precis som vid ledsagarservice kan timkostnaden uppskattas till i genomsnitt &lt;NOBR&gt;200–250&lt;/NOBR&gt; kr med ledning av den beräknade genomsnittskostnaden och aktuella uppgifter om antalet beviljade timmar med avlösarservice. Det stämmer väl överens med exempel på ersättningar för ledsagarservice per timme i kommuner som upphandlat privata utförare.&lt;A href="#page_611"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1496 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Brodin, Claesson och Paulin. Claesson, Inger (1996). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Avlösarservice sedd ur personalens perspektiv&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;FAS-projektet.&lt;/NOBR&gt; The FAmily Support Project. Rapport nr 18; Paulin, Sanja (1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft141"&gt;Föräldrars perspektiv på avlösarservice. &lt;NOBR&gt;FAS-projektet&lt;SPAN class="ft126"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt; The FAmily Support Project. Rapport nr 17; Brodin, J. (1995). &lt;/SPAN&gt;Avlösarservice som stöd till familjer med barn med funktionshinder&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Lärarhögskolan i Stockholm. Forskningsrapport 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SKL (2007). &lt;/SPAN&gt;Resursfördelning inom handikappomsorgen. Goda exempel från sex kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;614&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Insatser utom LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Hemtjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Definition och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Socialstyrelsens termråd definierar hemtjänst som bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande. Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Personlig omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och i övrigt insatser som behövs för att bryta isolering (t.ex. viss ledsagning) eller för att den enskilde ska känna sig trygg och säker i det egna hemmet (bl.a. genom kvälls- och nattpatrull). Termrådet tillägger att avlös- ning av anhörigvårdare också ingår i hemtjänstbegreppet och att hemtjänst kan ges i såväl ordinärt som särskilt boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;Hemtjänsten regleras i SoL. Enligt 4 kap. 1 § SoL har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt 3 kap. 6 § SoL bör kommunen underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst. Närmare beskrivningar av dessa insatser finns i ett kapitel med särskilda bestämmelser för olika grupper. Här skiljs personer med funktionshinder från äldre människor. När det gäller den förra gruppen anges i 5 kap. 7 § att socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter bety- dande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. När det gäller äldre människor sägs i 5 kap. 4 § att social- nämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Enligt 5 kap. 5 § ska socialnämnden verka för att äldre människor får goda bostäder och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft14"&gt;615&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;Trots dessa delvis olika ambitioner för olika målgrupper används samma definition av hemtjänst i Sveriges officiella statistik oavsett brukarnas ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Enligt den senast tillgängliga offentliga statistiken var ungefär 19 200 personer upp till 65 års ålder beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober 2006. Jämfört med år 2000 hade antalet ökat med ungefär 4 700 personer eller cirka 32 procent. I förhållande till antalet invånare &lt;NOBR&gt;0–64&lt;/NOBR&gt; år ökade antalet personer med hemtjänst per 10 000 av befolkningen i denna åldersgrupp från 20 till 25 mellan åren 2000 och 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det sammanlagda antalet hemtjänsttimmar för personer upp till 65 års ålder hade ökat med 31 procent sedan år 2000. Räknat per person hade varje brukare omkring 30 timmar hemtjänst per månad, eller 6,5 timmar per vecka, i oktober 2006. Både bland kvinnor och män hade de flesta brukare relativt få hemtjänsttimmar per vecka. Nästan hälften av brukarna hade upp till 9 timmars hemtjänst i månaden och omkring en fjärdedel hade &lt;NOBR&gt;10–25&lt;/NOBR&gt; timmars hemtjänst per månad. Omkring 15 procent av brukarna hade mer än 50 timmars hemtjänst i månaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Av samtliga personer som var beviljade hemtjänst fick cirka 10 procent hemtjänst som huvudsakligen utfördes i enskild regi. År 2000 var motsvarande andel cirka 5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I de tolv kommuner som deltog i &lt;NOBR&gt;LSS-kostnadsutjämnings-&lt;/NOBR&gt; kommitténs fältstudie tillhörde 22 procent av dem som hade hemtjänst personkretsen för LSS. Vanligast var det att dessa hem- tjänstanvändare ingick i personkrets 1, där hemtjänsten kombi- nerades med bl.a. daglig verksamhet. Bland de med assistans- ersättning var det dock knappast någon som hade hemtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Det är ont om uppföljningar och studier av hemtjänst för personer upp till 65 år. Praktiskt taget alla beskrivningar och analyser av dagens hemtjänst utgår från ett äldreomsorgsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;616&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377614x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1080 ft8"&gt;Beskrivningar och analyser av hemtjänst utgår i regel från att insatsen beräknas och beviljas i tid, på samma sätt som bl.a. personlig assistans och ledsagarservice enligt LSS. Antalet verk- ställda timmar hör t.ex. till de uppgifter om hemtjänst som ingår i Sveriges officiella statistik. Det är dock inte självklart eller reglerat att beslut om hemtjänst ska fattas i form av angiven tid. Sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; tycks det ha blivit vanligare att kommuner i stället beslutar om vissa preciserade insatser som hemtjänsten ska utföra hos den enskilde snarare än om hur länge denne kan förvänta sig att få service och annan hjälp av hemtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Behovet av hemtjänst prövas mer eller mindre ingående i olika kommuner. Besluten om hemtjänst kan också vara mer eller mindre detaljerade. Det finns lokala riktlinjer som dels definierar vad som ingår i hemtjänsten, dels ger anvisningar om hur ofta vissa insatser kan beviljas. Definitionerna kan vara detaljerade, inte minst när det gäller hur många rum som ska städas, om torkning av lister ingår etc. Tidsangivelserna kan också vara ingående. En rapport från ett nätverk av kommuner i Sydsverige från år 2004 ger några exempel på detta. En kommun beviljade maximalt åtta timmars ledsagning enligt SoL per månad och en annan kommun maximalt 18 timmar per månad. Städning utfördes i en av kommunerna var tredje vecka och i tre andra kommuner var fjortonde dag.&lt;A href="#page_614"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ytterligare exempel kan hämtas från ett nätverk av kommuner på västkusten från år 2003. Av de nio deltagande kommunerna hade sju fattat beslut om duschning, oftast en gång i veckan, medan två av kommunerna beslutat om personlig omvårdnad i mer allmän mening.&lt;A href="#page_614"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft8"&gt;Under senare år har det politiska intresset för att stärka brukar- nas inflytande över hemtjänsten ökat, särskilt den del som ingår i äldreomsorgen. Förslaget om en lag om valfrihetssystem (LOV) ger nya förutsättningar för detta. Sedan den 1 juli 2006 är det också möjligt för en kommun att utan föregående individuell behovs- prövning tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år. Det handlar i det fallet om servicetjänster som är avsedda att före- bygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad. (Se 1 § lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom hemtjänsten 2003&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Rapport från nätverket KKVH (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad). 040303, s. 25ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1497 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom Hemtjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Rapport från Kvalitetsnätverk västkust. Ale, Falkenberg, Härryda, Lidköping, Partille, Stenungsund, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2003-04-10,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; s. 2, 9 och 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;617&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377615x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Ett större projekt med brukarstyrd hemtjänst har genomförts under början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; I projektet, som inte avgränsades till brukare i en viss ålder, prövades hur brukarinflytandet påverkas om man släpper på regelstyrningen och ökar flexibiliteten i hem- tjänstens utbud till förmån för brukarnas egna val samt deras vari- erande och föränderliga behov av service. Till skillnad mot vad som ofta är fallet inom hemtjänst var det viktigt att brukarna beviljades &lt;SPAN class="ft9"&gt;tid &lt;/SPAN&gt;i stället för enbart konkret angivna stödinsatser. Den beviljade tiden kunde användas betydligt friare än inom den vanliga hem- tjänsten. Enligt en utvärdering av projektet fick de brukare som deltog förbättrade möjligheter att bestämma, framför allt när insatsen ska ges och vad servicen avser. Möjligheterna har dock enligt utvärderingen begränsats av att biståndsbesluten generellt sett är snävt tilltagna.&lt;A href="#page_615"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Det finns en del aktuellt material som beskriver hur hemtjänsttimmarna används. Även om det handlar om studier i ett begränsat antal kommuner, så pekar resultaten i samma riktning. I arbetet med modellen att beräkna kostnaden för en hemtjänst- timme genomförde Svenska Kommunförbundet ett antal tidmät- ningar, som visade att den tid som hemtjänstpersonalen använder för direkt stöd åt brukarna bör skiljas från den ”kringtid” som används för förflyttningar mellan brukare och administration. Uppdateringar av dessa mätningar bekräftar slutsatsen. För år 2005 finns det uppgifter från tolv kommuner i Skåne om hur en genom- snittlig hemtjänsttimme används. Uppgifterna visar en genom- snittlig indirekt tid, eller ”kringtid”, på 37 procent per timme under dag- och kvällstid. Under natten beräknades den indirekta tiden eller ”kringtiden” till 52 procent per timme i sju Skånekommuner.&lt;A href="#page_615"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1498 ft228"&gt;&lt;A href="#page_615"&gt;47&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft29"&gt;Socialstyrelsen gav år 2005 ut rapporten &lt;SPAN class="ft75"&gt;Tid för vård omsorg&lt;/SPAN&gt;, som innehåller beräkningar av data från tidsmätningar i hemtjänst,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1499 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Resultat och erfarenheter från projektet presenteras översiktligt i BOSSE Råd &amp; Stöd (2004). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Projekt Personlig Service. Om brukarinflytande i hemtjänsten&lt;/SPAN&gt;. De Handikappades Riksförbund, Föreningen Sveriges Dövblinda, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, Sveriges Dövas Riks- förbund, Synskadades Riksförbund. Projektledare Gunilla Carlsson och Kerstin Fosselios. En mer detaljerad bild ges i FOU Kronoberg (2004) &lt;SPAN class="ft90"&gt;Brukarinflytande i hemtjänsten. En utvärdering av Projekt Personlig Service i fyra kommuner&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;FOU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2004:1; Wikström, Eva (2005). &lt;SPAN class="ft90"&gt;Inflytandets paradoxer. Möjligheter och hinder för självbestämmande och inflytande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft229"&gt;hemtjänsten&lt;/SPAN&gt;. Licentiatavhandling, Växjö universitet: Institutionen för samhällsvetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Uppgifter hämtade från Kommunförbundet Skånes webbplats (www.kfsk.se).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Kvalitetsnätverk Bergslagen (Fagersta, Falun, Hallstahammar, Heby, Hofors, Skinn- skatteberg, Säter och Vansbro). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom hemtjänsten&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;2006-06-&lt;/NOBR&gt; 12, s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;618&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377616x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;särskilda boenden enligt SoL och &lt;NOBR&gt;LSS-boenden&lt;/NOBR&gt; i nästan femtio kommuner under perioden &lt;NOBR&gt;1997–2004.&lt;/NOBR&gt; Socialstyrelsen under- stryker att resultaten inte kan generaliseras, men bedömer att de ger en del intressant information om det dagliga arbetet inom främst vård och omsorg om äldre. Resultaten visar att betydande delar av den tid som kommunerna bedömt behövas för att utföra beviljade insatser inte utförs. Över huvud taget bedömer Social- styrelsen att de stora skillnaderna i tidsanvändning innebär att det finns möjligheter att få ut mer brukartid av befintlig personal.&lt;A href="#page_616"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft231"&gt;&lt;SPAN class="ft230"&gt;Flera av de studier som refereras ovan innehåller resultat från brukarenkäter om hemtjänstens kvalitet. Svaren från dessa ger givetvis inte heller någon generell bild av situationen i landet. Framför allt säger de nästan ingenting om hur personer som inte fyllt 65 år ser på hemtjänsten. Ett genomgående drag är dock en hög grad av nöjdhet, men lägre värden när det gäller bl.a. konti- nuitet och möjlighet att få hjälp med annat och vid annan tidpunkt än det som överenskommits.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;49 50 51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1500 ft9"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft29"&gt;Bruttokostnaderna för hemtjänst för personer under 65 år var enligt SCB omkring 2,7 miljarder kronor år 2005.&lt;A href="#page_616"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utarbetat en modell för att beräkna vad en hemtjänsttimme kostar. Metoden bygger på en systematisk analys av olika ingående kostnader och har utvecklats tillsammans med kommuner som bidragit med konkreta uppgifter och prövat beräkningsmetoden i praktiken. En slutsats av arbetet är att den genomsnittliga kostnaden för en hemtjänsttimme ligger på &lt;NOBR&gt;350–400&lt;/NOBR&gt; kronor. Den metod som utveck- lats av SKL tillämpas sedan några år av Kommunförbundet Skåne i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1501 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Socialstyrelsen (2005). &lt;/SPAN&gt;Tid för vård och omsorg. Hur använder personalen inom vården och omsorgen om äldre och funktionshindrade personer sin tid? &lt;SPAN class="ft126"&gt;Sid. 9ff, 98ff och 157f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom hemtjänsten 2003&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Rapport från nätverket KKVH (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad). 040303, s. 15ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Kvalitetsnätverk Bergslagen (Fagersta, Falun, Hallstahammar, Heby, Hofors, Skinn- skatteberg, Säter och Vansbro). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom hemtjänsten&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;2006-06-&lt;/NOBR&gt; 12, s. 19ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Socialstyrelsen (2005). &lt;/SPAN&gt;Tid för vård och omsorg. Hur använder personalen inom vården och omsorgen om äldre och funktionshindrade personer sin tid? &lt;SPAN class="ft126"&gt;Sid. 51f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Socialstyrelsen har beräknat s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PO-justerade&lt;/NOBR&gt; kostnader för hemtjänsten. Det innebär att bruttokostnaden minskas med externa bostads- och lokalhyror, interna intäkter och försäljning av verksamhet. Den framräknade summan justeras med aktuellt personalom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1502 ft65"&gt;kostnadspålägg, s.k. &lt;NOBR&gt;PO-pålägg.&lt;/NOBR&gt; År 2005 var de &lt;NOBR&gt;PO-justerade&lt;/NOBR&gt; hemtjänstkostnaderna 2,4 miljarder kronor för personer under 65 års ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;619&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377617x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;arbetet med lokala och regionala nyckeltal för äldreomsorgen. Där beräknades år 2005 kostnaden för hemtjänst under dag och kväll till i genomsnitt 381 kronor per timme. Under natten beräknades kostnaden till 549 kronor per timme.&lt;A href="#page_617"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det finns flera förklaringar till att timkostnaden för hemtjänst är så mycket högre än den för personlig assistans. Det är inte ovanligt att hemtjänstpersonalen arbetar i par, medan assistans- ersättningens schabloniserade timbelopp är beräknat för att täcka lönekostnader för en personlig assistent under en timme. Utveck- lingen mot preciserade insatser inom hemtjänsten har dessutom medfört att fler personer fått sina behov tillgodosedda inom varje hemtjänsttimme än tidigare, vilket kan ha minskat kostnaden för hemtjänsten åt varje brukare men ökat den genomsnittliga tim- kostnaden. Utvecklingen har till stor del blivit möjlig genom att yngre och medelålders personer med mycket omfattande stöd- behov nu i regel har personlig assistans enligt LSS/LASS i stället för hemtjänst. Med fler personer inom hemtjänsten som har behov som kräver en längre sammanhängande insats i deras hem skulle hemtjänstens timkostnad antagligen vara lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Även om det saknas etablerade modeller och metoder att beräkna timkostnaden för olika former av hemtjänst som ledsag- ning, avlösning och boendestöd enligt SoL så är det troligt att dessa insatser har en lägre genomsnittlig kostnad än hemtjänsten som helhet. (Jämför uppgifterna om ledsagarservice och avlösarservice ovan. För boendestöd, se nedan.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Boendestöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;Definition och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Boendestöd nämns inte i något av dagens regelverk, och har inte en allmänt omfattad betydelse. Det förekommer t.ex. att stöd och service enligt LSS beskrivs som boendestöd och att kommuner anger boendestöd som en insats enligt LSS i information till allmänheten. Som insats för den enskilde kan boendestöd bara beslutas som en form av bistånd enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Uppgifter hämtade från Kommunförbundet Skånes webbplats (www.kfsk.se). Jfr uppgifter från Kvalitetsnätverk Bergslagen, som består av åtta kommuner i Dalarna, Uppland, Västmanland och Gästrikland i Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom hem- tjänsten. &lt;NOBR&gt;2006-06-12,&lt;/NOBR&gt; s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;620&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;Socialstyrelsens termråd definierar boendestöd som bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda mål- grupper i eget boende. Som särskilda målgrupper för boendestöd nämner termrådet bl.a. personer med funktionsnedsättning eller missbruksproblem. Termrådet tillägger att boendestödet anpassas till den enskildes behov av och möjligheter att utveckla ett normalt vardagsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;I en snävare mening beskriver Nationell Psykiatrisamordning boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar som ett socialt stöd som ges till den enskilde i dennes bostad och som anpassats efter de behov som finns hos personer med psykiska funktionsnedsättningar. Beskrivningen återfinns i anslutning till ett förslag om ändring av 3 kap 6 § SoL med innebörden att boende- stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar läggs till som exempel på verksamheter som socialnämnden bör bedriva för att underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Nationell Psykiatrisamordning konstaterar att beteckningen boendestöd bara delvis täcker insatsens innehåll, men väljer ändå att behålla den som ett samlingsbegrepp för socialt stöd i vardagen med relation till den enskildes boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Boendestöd som insats för den enskilde utgör inte en egen post i Sveriges officiella statistik. Där ingår boendestöd, tillsammans med bl.a. ledsagning enligt SoL, i den övergripande post som kallas hemtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;När Socialstyrelsen och Länsstyrelserna kartlade kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder år 2002 uppgav drygt 80 procent av kommunerna att de hade någon form av boendestödjarteam som under dagtid gav stöd i den egna bostaden. I flera kommuner fanns dessa inom ramen för den ordinarie hemtjänstverksamheten. En fjärdedel av kommunerna kunde dess- utom erbjuda visst stöd kvällar och helger genom mobila team. En fördjupad granskning av 18 verksamheter med boendestöd visade på vissa variationer i sättet att organisera boendestödet. Detta kunde antingen vara riktat till personer med psykiska funktions- hinder eller vara avsett också för t.ex. äldre personer med demens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft14"&gt;621&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;och personer med utvecklingsstörning. Boendestödet kunde också i vissa fall omfatta driften av en öppen träfflokal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kostnadsutjämningskommitténs&lt;/NOBR&gt; fältstudie år 2006 urskilde boendestöd enligt SoL som en särskild insats vid sidan av hem- tjänsten. Samtliga tolv kommuner som ingick i studien hade boendestöd som en särskild form av bistånd enligt SoL, men varia- tionerna i omfattning var stora. I de tolv kommuner som ingick i studien var det ungefär lika många som hade boendestöd enligt SoL som ledsagarservice och korttidsvistelse enligt LSS. Fältstudien visar att nästan 15 procent av de personer som hade boendestöd också hade en &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; och ingick i personkrets 1 enligt denna lag. Dessutom hade ytterligare ett par procent av dem med boendestöd insats enligt LSS och ingick i personkrets 2 och 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Enligt fältstudien hade omkring 1 400 personer hemtjänst och/ eller boendestöd. Av dessa hade drygt 60 procent hemtjänst och drygt 40 procent boendestöd medan omkring 3 procent hade både hemtjänst och boendestöd. Om denna fördelning vore represen- tativ för hela landet så skulle knappt 12 000 personer under 65 års ålder ha haft hemtjänst i oktober 2006 och drygt 8 000 personer i samma åldersgrupp ha haft boendestöd. (Omkring 600 personer skulle ha haft både hemtjänst och boendestöd.) Uppskattningen är dock osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft9"&gt;Utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Boendestöd har sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; till stor del utvecklats som en insats för personer med psykiska funktionsnedsättningar, även om det inte är en stödform som alltid begränsas till just denna grupp. En viktig drivkraft har varit 1995 års psykiatrireform. De mest ingående beskrivningarna och analyserna av boendestöd har också gjorts i förhållande till dess betydelse för personer med psykiska funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Nationell Psykiatrisamordning konstaterar att det pågår en process som innebär att boendestöd håller på att särskiljas som något annat än ordinarie hemtjänst. Det gäller både ur professionell och organisatorisk synvinkel. De som arbetar med boendestöd har börjat betona det unika i arbetet, som upplevs som mer kvalificerat och mångfacetterat. En kartläggning i tjugo kommuner visar att boendestödets innehåll kan variera kraftigt, men också att det ofta har en bredd och en flexibilitet som snarare skulle kunna beskrivas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft14"&gt;622&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;som ett kvalificerat vardagsstöd än som ett stöd avgränsat till den enskildes boende. En vanlig beskrivning av arbetet handlar om att jobba ”med händerna på ryggen” eller att bistå med ”hjälp till självhjälp” i vardagens aktiviteter, som att stiga upp på morgonen, sköta sin hygien, städa, handla, upprätthålla sociala kontakter osv. Till grund för arbetet ligger ofta en individuell handlingsplan som personalgrupperna upprättar tillsammans med den boende. Hand- lingsplanen fungerar också som en arbetsplan som följs upp. Natio- nell Psykiatrisamordning konstaterar att många som har boende- stöd också har hemtjänst, vilket kan leda till bristande kontinuitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Boendestöd har, som framgått, även blivit ett viktigt komplement till LSS för många som ingår i personkrets 1. Någon samlad bild av boendestödet för dessa personer finns inte. Ett intryck är dock att det till stor del är yngre personer med lindrig utvecklingsstörning eller autismliknande tillstånd som har boende- stöd i ordinärt boende. För dessa kan en bostad med särskild service vara en alltför omfattande insats och dessutom begränsa möjligheterna att själv bestämma hur och var de vill bo. Ett sätt att möta dessa behov är att, som i Stockholms stad, bilda ett särskilt team för boendestöd åt personer med autismspektrumtillstånd och neuropsykiatriska diagnoser. Detta team har alltså en mer speciali- serad inriktning än team som i mer allmän mening stödjer personer med psykiska funktionsnedsättningar. I andra kommuner finns det också team med särskild kompetens i fråga om utvecklingsstörning. Det är dock inte alltid säkert att boendestödet räcker för att möta behoven i dessa fall. Särskilt på kvällar, nätter och helger kan det uppstå ett glapp i stödet, som gör att personer som valt ett ordinärt boende med boendestöd efter hand söker sig till en bostad med särskild service, t.ex. ett satellitboende som både ger tillgång till kontinuerligt personalstöd och en relativt stor frihet i det egna boendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1503 ft8"&gt;Som framgått finns det också kommuner som beslutar om boendestöd som en del av stödet och servicen enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Boendestöd räknas som en del av hemtjänst både i officiell statistik och i de kommunala räkenskapsbokslut som SCB sammanställer. Även i arbetet med nyckeltal inom den kommunala handikapp- omsorgen ingår boendestöd som en del av hemtjänstens tim-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft14"&gt;623&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377621x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;kostnad. Det finns dock vissa uppgifter som tyder på att boendestödet kostar mindre än övriga delar av hemtjänsten. Kom- muner som upphandlar boendestöd anger timkostnader på drygt 210 till 280 kronor i timmen i sina lokala resursfördelningssystem. Dessa kostnader kan dock vara beräknade på olika sätt och omfatta olika poster. Om boendestödet kräver fler timmar än hemtjänsten är oklart. Det är också okänt i vilken utsträckning som boendestöd i dag ges i form av beslutat bistånd eller som en öppen – och ofta billigare – verksamhet. Möjligen kan boendestödet svara för mellan en tredjedel och hälften av de samlade kostnaderna på 2,7 miljarder kronor för hemtjänst åt personer upp till 65 års ålder, men detta är en mycket osäker uppskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft46"&gt;Tolktjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;Definition och syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Bland de grupper som berörs av LSS har tolktjänsten stor betydelse för personer med dövblindhet. Tolktjänst definieras av Social- styrelsens termråd som verksamhet inom ett landsting eller inom en landstingsfri kommun som tillhandahåller tolkar för barndoms- döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Tolktjänsten för barndomsdöva, dövblinda, vuxna och hörsel- skadade regler i regleras i fem lagar och förordningar och en reger- ingsskrivelse.&lt;A href="#page_621"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt HSL är tolktjänst en skyldighet som ute- slutande ankommer på landstingen och den landstingsfria kom- munen (d.v.s. Gotland). Skyldigheten innebär ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla tolk för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade för vardagstolkning. Den infördes samtidigt som LSS den 1 januari 1994. I samband med detta utvidgades begreppet vardagstolkning till att omfatta viss arbetsplatstolkning samt tolkning vid &lt;NOBR&gt;rekreations-,&lt;/NOBR&gt; fritids- och föreningsverksamhet. Sedan tidigare avsåg vardagstolkning bl.a. tolk vid läkar- och tandläkar- besök, kontakter med myndigheter, vid olika ärenden till affär, apotek, bibliotek osv., vid fackliga möten och information på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Förvaltningslagen (1986:223), Förvaltningsprocess- lagen (1971:291), Rättegångsbalken (1942:740), 50 § första stycket förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan samt Ansvars- och finansi- eringsprincipen (skr. 2005/06:110).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft14"&gt;624&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;arbetsplatsen m.m. Viss verksamhet inom kyrkan, t.ex. dop, kon- firmation, vigsel och begravning, innefattades också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ansvaret för tolkning som inte är vardagstolkning är inte reglerat i lag eller förordning. Hur vardagstolkningen ska samspela med ett grundläggande stöd i boende och vardagsliv diskuteras inte i förarbetena till tillägget i HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Inför handikappreformen övervägde både Handikapputred- ningen och regeringen om regleringen av tolktjänsten borde utfor- mas som en skyldighet enligt HSL eller en rättighet enligt LSS. Utredningen valde att föreslå ett tillägg i HSL. Enligt utredningens bedömning var bristen på tolkar det avgörande motivet för ställ- ningstagandet. I regeringens proposition (1992/93:159) delade det föredragande statsrådet denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Den mest aktuella utredningen av tolktjänsten gjordes för ett par år sedan av en särskild utredare som såg över teckenspråkets ställning. Enligt den utredningen råder det i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; brist på såväl tolkar som på inrättade tolktjänster. Till detta kom att de medel som anvisas för vardagstolkning inte räcker för att tillgodose behoven. Några faktorer som gjort att efterfrågan på tolktjänst inte kunnat tillgodoses är utvidgningen av begreppet vardagstolkning, en ökad användning av tolk i samband med studier och utbildning och att föräldrar till barn beroende av teckenspråk för sin kom- munikation efterfrågar tolk både för egen del och för sina barn i samband med deltagande i olika slag av fritidsaktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Översynen av teckenspråkets ställning föreslog bl.a. att Socialstyrelsen ska tydliggöra vad som ingår i vardagstolkning, att Kammarkollegiet får i uppdrag att utreda förutsättningarna för auktorisation i dövblindtolkning och att utformningen av nuvar- ande utbildningar samt dimensioneringen av dessa ses över. Enligt Socialstyrelsens regleringsbrev för 2008 års verksamhet ska myn- digheten bl.a. kartlägga hur bestämmelsen i 3 b § HSL tillämpas samt tydliggöra vad som ingår i den vardagstolkning som lands- tinget ska erbjuda barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörsel- skadade. (Ett liknande uppdrag har dessutom givits åt Arbets- förmedlingen.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft14"&gt;625&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I samband med handikappreformen infördes riktade stimulans- bidrag från och med den 1 januari 1994 för att påskynda utveck- lingen inom habiliteringen och rehabiliteringen och hjälpmedels- verksamheten och tolktjänsten. Bidrag för att påskynda utveckling av inom habiliteringen och rehabiliteringen, hjälpmedelsverksam- heten föreslogs utgå under fyra år medan merkostnaderna för den utökade vardagstolkningen beräknades till 15 miljoner kronor per år under en uppbyggnadsperiod på fem år. Detta stimulansbidrag utgår fortfarande med närmare 75 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Översynen av teckenspråkets ställning föreslog en ny fördel- ningsmodell för statsbidraget där större hänsyn tas till landstingens faktiska kostnader för tolktjänsten. I budgetproposition inför 2008 skriver regeringen att den avser att ta fasta på förslaget. En ny fördelningsmodell införs nu successivt under tre år med start den 1 januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nya insatser?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Behov av stöd och service i ordinärt boende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Utredningsinstitutet HANDU genomförde år 2005 en levnads- nivåundersökning bland rörelsehindrade, hörselskadade, döva och synskadade personer som ger en bild av servicebehoven hos per- soner med fysiska funktionsnedsättningar. Undersökningen gjordes på uppdrag av handikapporganisationerna De Handikappades Riks- förbund (DHR), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Hörsel- skadades Riksförbund (HRF) och Synskadades Riksförbund (SRF) och omfattade sammanlagt drygt 1 000 personer i åldern &lt;NOBR&gt;16–84&lt;/NOBR&gt; år. Resultaten visar generella problem i de studerade grupperna när det gäller hjälpmedel, individuell rehabiliteringsplan, sociala kontakter och boende. Bland SRF:s medlemmar hade drygt en fjärdedel hemtjänst/hemsjukvård och en femtedel ledsagarservice (det är oklart om ledsagningen här har beviljats enligt SoL eller LSS). Oavsett stödinsats och funktionsnedsättning uppgav de allra flesta av dem som ansökt om stöd att de fått precis det de ansökt om eller nästan allt. Bland DHR:s medlemmar uppgav 3 procent att de fått avstå från någon aktivitet det senaste året på grund av att de inte fått ledsagare och 5 procent på grund av att de inte fått personlig assistans. Detta kan jämföras med att nästan en fjärdedel av SDR:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft14"&gt;626&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377624x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;medlemmar uppgav att de fått avstå från någon aktivitet eftersom de inte fått tolktjänst.&lt;A href="#page_624"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Undersökningen kompletteras av en levnadsnivåundersökning bland personer med dövblindhet som HANDU genomförde på uppdrag av Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor år 2007. Undersökningen genomfördes dels bland ett urval medlemmar i Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB), dels bland ett urval personer med dövblindhet som valdes ut av respektive landsting. Åtta av tio svarande uppgav att de behöver hjälp med olika vardags- sysslor, vilket de framför allt får av hushållsmedlemmar, andra anhöriga, vänner och bekanta. Hjälpbehoven gäller såväl praktiska hushållssysslor som att ta del av medier och kommunikation eller att vara aktiv i samhällslivet. Omkring tre av tio säger att de behöver mer hjälp. När det gäller samhällsstöd är det främst mer ledsagning som efterfrågas; två av tio uppger att de behöver mer ledsagning. (Även här är det oklart om ledsagningen beviljats enligt SoL eller LSS.) När det gäller tolkhjälp säger mer än tre av tio svarande att det ofta eller ibland händer att de inte får tolkhjälp när det behövs.&lt;A href="#page_624"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft8"&gt;Behoven av vardagsstöd, inklusive olika sorters service, är mindre väl kartlagda hos personer med psykiska funktions- nedsättningar. I en rapport om behovet av särskilda boendeformer från år 2004 sammanfattar Socialstyrelsen och Boverket sina huvud- intryck. De konstaterar att yngre personer med funktions- nedsättningar i allt högre grad vill bo i en egen lägenhet med ett individuellt anpassat boendestöd alternativt personlig assistans. Kommunernas planering för bostäder med särskild service har därför ofta fått ändra inriktning, från traditionellt gruppboende till individuella lösningar i egen lägenhet. Det handlar då främst om att hitta lämpliga lägenheter, men också om att rekrytera och behålla kompetent personal. Utvecklingen innebär inte att behovet av bostäder med särskild service upphör, men att det minskar bland yngre personer och att det över huvud taget behövs fler individuellt utformade lösningar för boende samt stöd och service åt personer med omfattande och varaktiga behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1504 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Utredningsinstitutet HANDU (2005). &lt;/SPAN&gt;Levnadsnivåundersökning 2005. En rapport om levnadsnivån för rörelsehindrade, hörselskadade, döva och synskadade personer&lt;SPAN class="ft126"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Utredningsinstitutet HANDU (2005). &lt;/SPAN&gt;Levnadsnivåundersökning – personer med döv- blindhet svarar. Juni 2007. En undersökning från HANDU på uppdrag av Nationellt Kun- skapscenter för Dövblindfrågor i samarbete med Föreningen Sveriges Dövblinda&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;627&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377625x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Tidsbunden hemtjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Handikapputredningen föreslog, som nämnts, en insats vid sidan av boende och personlig assistans som kallades tidsbunden hemtjänst. Hur insatsen skulle utformas och vad den skulle innehålla beskrivs mycket kortfattat av utredningen. Den konstaterar att tidsbunden hemtjänst kan ges enligt SoL för att underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra, men bedömer att de som ingår i personkretsen i förslaget till LSS bör få tidsbunden hemtjänst enligt den nya lagen. I insatsen skulle ledsagarservice, som syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av ett stort funktionshinder, ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Regeringen valde att inte gå vidare med förslaget. I stället för tidsbunden hemtjänst föreslog den en mer avgränsad insats, ledsagarservice. Inte heller här utvecklas motiveringarna närmare. Någon remissinstans hade ifrågasatt att hemtjänst skulle kunna ges med stöd av två lagar. Samma invändning skulle dock kunna riktas både mot de boendeformer som ingår i listan över insatser i LSS och mot ledsagarservice och avlösarservice, som också kan ingå i hemtjänst enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft46"&gt;Personlig service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Brukarorganisationer har under senare år framfört önskemål om en ny form av ”personlig service” som insats enligt LSS vid sidan av personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;För Synskadades Riksförbund (SRF) handlar detta om dels om att säkra tillgången till insatser enligt LSS, dels om att genom dessa insatser få hjälp med sådant som just synskadade behöver hjälp med.&lt;A href="#page_625"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Men SRF refererar också till att synskadade behöver hjälp med annat än enbart ledsagning, t.ex. med att läsa och skriva och med personlig service i affärer m.m. Organisationen understryker att kommunerna i allt mindre utsträckning beviljar hemtjänst enligt SoL för just dessa typer av service. Genom att göra om ledsagar- service till ”personlig service” skulle innehållet i insatsen bättre anpassas efter de synskadades behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Angående stöd för synskadade&lt;/SPAN&gt;. Skrivelse från SRF till Assistanskommittén, &lt;NOBR&gt;2006-01-03.&lt;/NOBR&gt; Dnr 26/06. SRF har tagit upp samma frågor i en begäran om uppvaktning hos socialministern, daterad &lt;NOBR&gt;2006-06-29&lt;/NOBR&gt; och med Socialdepartementets dnr S2006/5753/ST. Denna begäran har senare överlämnats till Assistanskommittén. Synpunkterna har tagits upp av SRF och Unga Synskadade vid &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; hearingar under 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft14"&gt;628&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377626x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;De Handikappades Riksförbund (DHR) och Förbundet Rörelsehindrade, som också använder formuleringen personlig service, syftar snarare på en utvecklad och mer brukarstyrd form av dagens hemtjänst enligt SoL.&lt;A href="#page_626"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De refererar erfarenheter från de lokala projekt där hemtjänst genomgående beviljats i tidsbundna beslut och där brukarna på olika sätt fått större möjligheter att fördela tiden för olika behov än vad som är vanligt inom hem- tjänsten och där de också i större utsträckning fått påverka vem som ska ge dem service och omvårdnad. En viktig erfarenhet av dessa projekt är, som framgått, att hemtjänstbeslut måste formu- leras i tid för att den enskilde ska kunna ha ett större inflytande över utförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Boendestöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Socialstyrelsen och Boverket har föreslagit en ny &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; som skulle ge den enskilde rätt till särskilt anpassat personalstöd i egen bostad, eftersom en sådan rätt sannolikt skulle minska behovet av bostad med särskild service ytterligare. Myndigheterna urskiljer särskilt detta behov när det gäller &lt;NOBR&gt;LSS-insatsen&lt;/NOBR&gt; ”egen anpassad bostad”. De skriver att det är svårt att med någon större säkerhet bedöma omfattningen av stödet och antalet berörda personer. För detta behövs kunskaper om behoven hos främst unga utvecklings- störda som behöver flytta till en bostad, vuxna personer med en utvecklingsstörning eller ett psykiskt funktionshinder som bor kvar hos sina åldriga föräldrar samt personer med psykiska funktionshinder som i dag bor i egen lägenhet men behöver mer stöd. Dessutom finns det personer som i dag bor i bostad med särskild service, men som önskar bo i egen bostad.&lt;A href="#page_626"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Riksförbundet för Social och Mental hälsa (RSMH) har också föreslagit en ny insats i LSS som ger personer med bl.a. psykiska funktionsnedsättningar rätt till boendestöd enligt denna lag. Förslaget framfördes t.ex. vid &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; hearing med handikapporganisationer i maj 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft29"&gt;Nationell psykiatrisamordning föreslog, som framgått, ingen reglering av boendestöd i LSS. Utredningen bedömde däremot att insatsen bör nämnas i SoL som exempel på verksamheter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1505 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Karin Westlund och Lars Hagström (2006), ”Erbjud funktionshindrade personlig service i stället för hemtjänst”. Debattartikel i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Dagen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-09-27.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen &amp; Boverket (2004). &lt;/SPAN&gt;Varför kan inte behovet av särskilda bostadsformer tillgodoses?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;629&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;socialnämnden bör bedriva för att underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;LSS bör förstärkas när det gäller insatser i ordinärt boende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;LSS ger inte alltid det regelbundna vardagsstöd i ordinärt boende som många i lagens personkrets behöver. Lagens starka betoning på stöd- och serviceinsatser i boende med särskild service är inte helt i takt med en utveckling mot att särskilt alltfler yngre efterfrågar ett ordinärt boende med tillgång till stöd och service även om de inte har rätt till personlig assistans. Den insats som tydligast komplet- terar dagligt liv i ordinärt boende är ledsagarservice. Insatsen är dock snävt avgränsad, jämfört med andra insatser i ordinärt boende som personlig assistans och hemtjänst enligt SoL. Den inkluderar inte omvårdnad eller någon annan form av personligt stöd än själva ledsagningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;För den enskilde kan dessa brister leda till att insatser enligt LSS och SoL måste sökas var för sig och därefter kombineras. Oklar- heter om vad de olika syften och mål som anges i dessa lagar innebär kan minska den enskildes intresse att ansöka om stöd enligt SoL. Insatser enligt den lagen kan också vara avgiftsbelagda. Mot den bakgrunden kan en förbättrad tillgång till stöd och service i ordinärt boende enligt LSS minska efterfrågan på bostad med särskild service enligt den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vi bedömer att det finns goda skäl att införa en insats i LSS som kan fylla delar av det stora mellanrummet mellan hemtjänst och personlig assistans när det gäller stöd och service i ordinärt boende. Avlösarservice enligt LSS har en tydlig profil mot barn och ungdomar – samt deras föräldrar och syskon – och bör inte påverkas av förändringar av stöd och service i ordinärt boende. Ledsagarservice enligt LSS bör däremot diskuteras i sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;När det gäller insatser utanför LSS, som hemtjänst och tolk- tjänst, ingår det inte i kommitténs uppdrag att se över hur dessa regleras i SoL och HSL. Det finns inte heller några förutsättningar att göra dessa insatser till rättigheter enligt LSS i dag. Däremot är det viktigt att, vid den översyn av SoL som vi föreslår i avsnitt 4.1, uppmärksamma hur stödet i ordinärt boende enligt den lagen kan utvecklas i riktning mot ökat inflytande och medbestämmande för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft14"&gt;630&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;den enskilde. En annan viktig fråga gäller nnehåll i vardagstolkning enligt HSL för personer med dövblindhet. Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att tydliggöra vad som ingår i vardags- tolkningen. När uppdraget har avrapporterats bör regeringen bedöma om det behövs ytterligare klargöranden av vilket stöd och service som personer med dövblindhet kan ges enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;Personlig service med boendestöd införs som ny insats i LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Vi föreslår att det i LSS införs en insats för personlig service i ordinärt boende. Den nya insatsen ska ingå i det kommunala huvudmannaskapet för stöd och service enligt LSS och i övrigt omfattas av de regler som gäller för andra kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Det gäller bl.a. de möjligheter som vi räknar med kommer att finnas för kommunerna att upprätta valfrihetssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Insatsen bör omfatta de olika former av stöd och service som, enligt lagar och förarbeten, ingår i hemtjänst enligt SoL. Dessa former är där uppdelade i två kategorier: service och omvårdnad. Ledsagning ska ingå i insatsen, men inte avlösning som även fortsättningsvis ska ges inom avlösarservice enligt LSS. Den typ av boendestöd som utvecklats under senare år inom hemtjänsten bör också kunna ingå i den personliga servicen. Vi ansluter oss här till den definition av boendestöd som Socialstyrelsens termråd gjort, dvs. bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende. Boendestödet bör anpassas till den enskildes behov av och möjligheter att utveckla ett normalt vardagsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Vi har övervägt om personlig service och boendestöd bör vara två separata insatser. Boendestöd har en annan karaktär än service i det dagliga livet och kan kräva en annan kompetens. I praktiken kan det dock vara svårt att dela upp dessa olika delar av stöd och service i ordinärt boende. Regeringen bör ändå, vid remiss- behandlingen av detta betänkande, särskilt inhämta synpunkter på om personlig service och boendestöd bör förenas i samma insats eller vara två olika insatser enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Erfarenheter från såväl personlig assistans som projekt med brukarstyrd hemtjänst pekar på att hanteringen av beviljad stödtid är en viktig faktor för den enskildes möjligheter till själv- bestämmande. Här bör den viktigaste skillnaden mot dagens hemtjänst enligt SoL ligga. Vi föreslår att personlig service med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;631&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;boendestöd alltid ska beviljas i tid och inte enbart i insatser för att möta olika preciserade hjälpbehov. Tiden ska beräknas utifrån det stöd som den enskilde får och inte omfatta personalens för- flyttningar mellan brukare. Tid ska beviljas för en representativ period av dagligt liv, men kunna användas flexibelt utan att vid varje enskilt tillfälle bindas till de moment som tagits med vid bedömningen av stödbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Vi vill understryka att personlig service med boendestöd ska uppfattas som en insats i egen rätt. Dess kärna är den typ av hjälp som går att få genom hemtjänsten. Personlig service med boende- stöd kan inte, som personlig assistans, täcka omfattande stödbehov i samband med återkommande aktiviteter utanför bostaden eller i samband med t.ex. ett förvärvsarbete eller längre resor. I sådana situationer är avsikten att insatsen får kombineras med annat stöd. Mot den bakgrunden föreslår vi att rätten till personlig service med boendestöd enligt LSS åtminstone initialt begränsas till högst 40 timmar per vecka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;För behov därutöver kan kommunerna givetvis kombinera insatsen med t.ex. hemtjänst och organisera utförandet så att det blir en så samlad lösning som möjligt för den enskilde. Det kan dock innebära att vissa mer omfattande stöd- och servicekostnader inte längre omfattas av det särskilda utjämningssystemet för kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-kostnader.&lt;/NOBR&gt; Frågan bör beaktas särskilt i den fort- satta beredningen av förslaget. Möjliga lösningar kan vara att i vissa avseenden efterlikna reglerna för personlig assistans. Dels skulle taket på 40 timmar avse ett genomsnitt per vecka under viss tidsperiod, t.ex. ett år. Dels skulle det kunna finnas en möjlighet att besluta om tillfälligt utökad personlig service med boendestöd för särskilda aktiviteter utan att den grundläggande kopplingen till ordinärt boende åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Personlig service med boendestöd ska vidare, i enlighet med vad LSS anger för alla insatser enligt lagen, tillförsäkra den enskilde kontinuitet samt inflytande och medbestämmande över stödet och servicen. Vi föreslår dock ingen ytterligare reglering av detta, som bör vara en fråga för kommunernas verkställighet av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Givetvis ska insatsen också svara mot den enskildes behov och utföras med den kompetens som krävs i förhållande till exempelvis vissa typer av funktionsnedsättningar. Det gäller inte minst boendestödet, som genom att inkluderas i LSS tydligt bör utformas även med tanke på exempelvis yngre personer med utvecklings- störning eller autismspektrumtillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;632&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Personlig service med boendestöd är, som framgått, i första hand avsett för personer som omfattas av personkretsen i LSS och bor i ordinärt boende. I vissa situationer ska insatsen, som framgår av avsnitt 7.3, i likhet med dagens ledsagarservice kunna kombi- neras med beslut om gruppbostad och annan bostad med särskild service enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1506 ft188"&gt;Personlig service med boendestöd för den som tidigare haft personlig assistans enligt LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;Med våra förslag i kapitel 5 får staten det samlade ansvaret för insatsen personlig assistans. I kapitel 6 föreslår vi dessutom att det införs ett golv för rätten till personlig assistans på minst 20 timmars grundläggande behov i genomsnitt per vecka. De drygt 3 000 personer som då förlorar sin rätt till personlig assistans bör höra till den grupp som har rätt till personlig service med boendestöd. Av dessa har omkring en tiondel stödbehov som överstiger 40 timmar per vecka, vilket vi föreslår som övre gräns för rätten till personlig service med boendestöd. (Det är möjligt att några av dessa har mer än 20 timmars grundläggande behov per vecka och därmed fortsatt rätt till personlig assistans, men det saknas underlag för att bedöma detta i dag.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;Vi utgår ifrån att kommunerna så långt möjligt väljer att låta de som nu har personlig assistans enbart enligt LSS får behålla ett motsvarande stöd inom ramen för den nya insatsen. Detta gäller särskilt för stöd och service i anslutning till bostaden och det dagliga livet i anslutning till bostaden. För den som i dag har personlig assistans enbart enligt LSS och använder assistansen i samband med förvärvsarbete kan det bli aktuellt att kombinera ett beslut om personlig service med boendestöd med annat sam- hällsstöd, t.ex. personligt biträde enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Effekter av den nya insatsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Antalet personer som kan omfattas av insatsen personlig service med boendestöd är svårt att uppskatta exakt. I gruppen ingår de drygt 3 000 personer som i dag har personlig assistans enbart enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft14"&gt;633&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;LSS och de knappt 10 000 personer som har ledsagarservice enligt LSS. Därutöver kan bl.a. grupper med boendestöd och eventuellt viss annan hemtjänst tänkas ingå i gruppen. Det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar som beräknas omfattas av en ny rätt till daglig verksamhet (se avsnitt 7.5) och om personer med lindrig utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd som haft andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; under uppväxten men som inte nödvändigtvis har någon insats i dag. Sammantaget kan drygt 20 000 personer komma att ha personlig service med boendestöd när insatsen införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;De som får rätt till personlig service med boendestöd har redan i dag insatser enligt LSS eller SoL som till stora delar motsvarar den nya insatsen. Att insatsen ska beviljas i tid som kan användas relativt flexibelt behöver inte leda till merkostnader. Erfarenheter från projekt med brukarstyrd hemtjänst visar att verksamheten kan organiseras på det sättet utan att kostnaderna ökar. Genom att mer tid därmed frigörs för stöd åt den enskilde bör den nya insatsen inte heller leda till att de som får del av den beviljas mer stöd och service än i dag. Detta bör dock följas upp noga. Möjligen kan ökad och specialiserad kompetens för boendestöd åt bl.a. personer med lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd leda till begränsade merkostnader. För kommunerna försvinner möjlig- heten att ta ut avgifter för de delar av den nya insatsen som mot- svarar boendestöd och hemtjänst, men särskilt när det gäller boendestöd har många kommuner redan valt att inte ta ut avgift. På längre sikt är det dock möjligt att den nya insatsen dämpar efterfrågan på bl.a. bostad med särskild service, även om det är svårt att kalkylera med sådana effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Personlig service med boendestöd bör betraktas som en insats under utveckling. Former för att stärka valfrihet och själv- bestämmande bör utvecklas lokalt. Erfarenheterna från projekten med brukarstyrd hemtjänst pekar på att det behövs lokala insatser för att förankra arbetssättet hos personalen. Ett annat utvecklings- område gäller de arbetssätt och metoder som är effektiva för att ge personer med bl.a. lindrig utvecklingsstörning och autism- spektrumtillstånd boendestöd. Det förekommer olika lösningar för detta i dag inom det boendestöd som ges inom hemtjänsten, t.ex. coachning. Vi ser ingen anledning att begränsa detta utbud, men kan inte heller rekommendera vissa lösningar framför andra. Att bedöma effekterna av dessa arbetssätt och metoder bör vara en del av den löpande uppföljningen och utvärderingen av LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft14"&gt;634&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377632x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p400 ft8"&gt;Erfarenheter av personlig service med boendestöd bör också kunna tas till vara inom socialtjänsten och används för att utveckla stöd i ordinärt boende enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1507 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Sysselsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Tillgång till arbete och annan sysselsättning är en nyckelfråga för möjligheterna att uppnå det handikappolitiska målet om full delaktighet i samhällslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det är av yttersta vikt att personer som kan ha rätt till daglig verksamhet inte automatiskt bedöms sakna arbetsförmåga. I första hand ska det prövas om de kan få ett vanligt arbete med stöd av Arbetsförmedlingen och dess riktade stöd till personer med funktionsnedsättning. Först när en ordentlig prövning av arbetsförmågan är gjord ska insatsen daglig verksamhet beviljas. Även inom den dagliga verksamheten finns det möjligheter att utveckla metoder för ökad del- aktighet, genom insatsen eller genom ökade förutsättningar för den enskilde att övergå till lönearbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Rätten till daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 som är beviljade aktivitets- eller sjukersättning ska ses som ett steg på vägen till rätten till daglig verksamhet för samtliga som tillhör LSS personkrets och är beviljade aktivitets- eller sjukersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Många av de som beviljas aktivitets- och sjukersättning på grund av psykiska funktionsnedsättningar har tidigare arbetat. Det är därför motiverat att som ett första steg ge dessa personer ett förstärkt stöd till meningsfull syssel- sättning i form av daglig verksamhet enligt LSS. Genom detta förstärkta stöd kan även möjligheterna förbättras för att personer i gruppen ska inträda eller återinträda i arbets- kraften.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Cirka 10 000 personer med psykiska funktionsnedsättningar bedöms tillhöra personkretsen för LSS. Av dessa bedöms cirka 7 400 personer ansöka om daglig verksamhet om de får rätt till det. Den årliga kostnaden för att för att personer med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1508 ft14"&gt;635&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377633x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1130 ft8"&gt;psykiska funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 LSS ska få rätt till insatsen daglig verksamhet uppskattas till 495 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1509 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det saknas i dag underlag för att bedöma konsekvenserna av att ge hela personkrets 3 rätt till daglig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;För att kunna beviljas daglig verksamhet ska den enskilde vara beviljad aktivitets- eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring av Försäkringskassan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur den dagliga verksamheten ska utformas så att den grupp som står nära arbetsmarknaden får ökade möjligheter till löne- arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Personer som beviljas daglig verksamhet enligt LSS ska ha rätt att genomgå en inledande kartläggning för att fastställa hur den dagliga verksamheten bör utformas för att passa den enskilde. Denne ska erbjudas en aktivitetsplan som ska innehålla en beskrivning av syftet med den dagliga verk- samheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1510 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 ska få rätt till daglig verksamhet enligt LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommunerna ska kompenseras stegvis under tre år för kostnader för ett införande av en rätt till daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar i person- krets 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att följa utvecklingen av sysselsättningsverksamhet inklusive daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den officiella statistiken om stöd och service enligt LSS bör omfatta en särskild redovisning av antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 som är beviljade daglig verksamhet enligt LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att kartlägga behovet av meningsfull sysselsättning i form av daglig verksamhet enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1511 ft14"&gt;636&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377634x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p961 ft8"&gt;LSS för de som inte har psykiska funktionsnedsättningar och tillhör personkrets 3 enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Den enskildes rätt till daglig verksamhet ska gälla till och med det år denne fyller 67 år. Därefter bör den enskilde kunna erbjudas insatser som motsvarar den tidigare dagliga verksamheten enligt LSS eller annan sysselsättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1512 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Tillgång till arbete och annan sysselsättning är en nyckelfråga för möjligheterna att uppnå det handikappolitiska målet om full delaktighet i samhällslivet. Särskilda insatser enligt LSS fyller för många en avgörande roll i detta sammanhang. Daglig verksamhet är den enskilt vanligaste &lt;NOBR&gt;LSS-insatsen,&lt;/NOBR&gt; och antalet personer med beslut om insatsen ökar nu snabbt. Men detta alternativ får inte bli det enda alternativet för de som har rätt till det. Det vilar ett stort ansvar på alla delar av samhället – inte minst staten, som ansvarar för arbetslivspolitiken och för aktivitets- och sjukersättningen – att tillgodose möjligheter till arbete och annan sysselsättning innan det behövs särskilda insatser enligt LSS. Det vilar också ett stort ansvar på de huvudmän som ansvarar för daglig verksamhet enligt LSS att utforma verksamheterna så att de ger en meningsfull sysselsättning efter individuella behov utan att skapa ”inlåsningseffekter”. Även här har dock staten en viktig uppgift när det gäller att utarbeta riktlinjer och annat underlag för en daglig verksamhet som är i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft8"&gt;Enligt förarbetena bör den dagliga verksamheten kunna inrymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Den dagliga verksamheten bör ha som syfte att bidra till den personliga utvecklingen och främja delaktigheten i samhället. Ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes förmåga till arbete. Det finns inga föreskrifter eller allmänna råd gällande daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1513 ft14"&gt;637&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377635x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1514 ft46"&gt;Sysselsättningssituationen för personer i åldern &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år som beviljats insats enligt LSS eller LASS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Hösten 2007 var 58 000 personer beviljade minst en &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; (exklusive råd och stöd). Av dessa var cirka 37 100 i åldern 19– 64 år, dvs. i den huvudsakliga målgruppen för daglig verksamhet. Rätten till daglig verksamhet är begränsad till personkrets 1 och 2. Av de 37 100 personerna tillhörde 33 100 personkrets 1 och 2. Av dessa hade 25 000 personer ett beslut om daglig verksamhet. Det är alltså cirka 12 000 personer med minst en &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; i åldern 19– 64 år som inte har ett beslut om daglig verksamhet. Av dessa saknar cirka 4 000 personer möjlighet att få ett sådant beslut då de tillhör personkrets 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Närmare 90 procent av de vuxna som beviljats LASS har även beviljats aktivitetsersättning eller sjukersättning. Cirka 10 000 personer i åldern &lt;NOBR&gt;19–64&lt;/NOBR&gt; år har beviljats LASS. Av dessa har cirka 15 procent en löneinkomst. Det innebär att cirka 8 500 personer som beviljats LASS saknar lönearbete. Av dessa tillhör cirka 3 300 personkrets 1 och 2 och är därmed berättigade till daglig verk- samhet. Cirka 5 000 personer tillhör personkrets 3 och saknar rätt till daglig verksamhet.&lt;A href="#page_635"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft46"&gt;Aktivitetsersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Sedan aktivitetsersättningen infördes år 2003 har antalet personer som beviljas ersättningen på grund av nedsatt arbetsförmåga varit relativt konstant. År 2006 nybeviljades cirka 4 000 personer aktivi- tetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Andelen personer som beviljas aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång har däremot ökat kraftigt. En av anledningarna till detta är det ökande antalet ungdomar som är inskrivna i gymnasie- särskola. År 2004 beviljades 250 personer aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. År 2006 hade antalet ökat till över&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;2 000.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Totalt nybeviljades 6 000 personer aktivitetsersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;år 2006.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Av de som beviljats aktivitetsersättning på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p610 ft8"&gt;förlängd skolgång får de flesta ersättningen även efter gymnasie- studierna men då på grund av nedsatt arbetsförmåga. Cirka 80 procent av de som beviljats aktivitetsersättning har den på heltid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Cirka 40 procent av de som är beviljade LASS är även beviljade någon insats enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;638&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1080 ft8"&gt;De som beviljas aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbets- förmåga har ofta långa perioder av sjukskrivning och arbetslöshet innan beslutet om aktivitetsersättning fattas. Bland de som beviljades aktivitetsersättning år 2004 i åldern &lt;NOBR&gt;25–29&lt;/NOBR&gt; år hade mer än hälften varit sjukskrivna i mer än två år innan beslutet om aktivi- tetsersättning fattades. Över 45 procent hade varit arbetslösa i mer än två år och över 20 procent hade varit både arbetslösa och sjukskrivna i mer än två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Det har varit en stor ökning av personer med psykiska funk- tionsnedsättningar bland de som beviljats sjuk- och aktivitets- ersättning sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; År 1995 beviljades en av 1 000 kvinnor i åldern &lt;NOBR&gt;20–29&lt;/NOBR&gt; år aktivitetsersättning. År 2005 hade andelen ökat till 2,64 av 1 000 kvinnor. Den vanligaste psykiska sjukdomen hos kvinnor var år 2005 neurotiska syndrom. Utveckl- ingen bland män var liknande. Även bland män var den vanligaste psykiska sjukdomen neurotiska syndrom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft29"&gt;Andelen som beviljats aktivitetsersättning på grund av besvär i rörelseorganen är relativt konstant. Ökningen beror på personer som beviljats ersättningen på grund av psykiska sjukdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft46"&gt;Fler personer med funktionsnedsättning i arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen/Arbetsförmedlingen, Skol- verket och Försäkringskassan fick år 2007 ett gemensamt uppdrag att inom ramen för sina respektive sektorsansvar för handikap- politiken formulera en gemensam strategi för hur fler personer med funktionsfunktionsnedsättning ska kunna försörja sig genom eget arbete. Uppdraget redovisades i februari 2008. När det gäller ung- domar föreslår myndigheterna att det bör utredas om det är möjligt att utveckla nya former för myndighetsgemensamma möten inför prövning av aktivitetsersättning. Detta för att utreda att alla möj- ligheter till eget arbete med egen försörjning är uttömda eller i förekommande fall planera för återgång till arbete eller för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Förslaget gäller endast de ären- den där den nedsatta arbetsförmågan ska prövas och inte förlängd skolgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1515 ft14"&gt;639&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1516 ft46"&gt;Tilläggsdirektiv till &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; om sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har fått tilläggsdirektiv angående daglig verksam- het för personer med psykiska funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3. Enligt direktivet ska kommittén undersöka hur personer med psykiska funktionsnedsättningar som ingår i person- krets 3 ska få tillgång till meningsfull sysselsättning som ryms i insatsen daglig verksamhet enligt LSS och bedöma konsekvenser av detta i de fall kommittén föreslår en sådan ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Innan LSS tillkom hade personer som tillhörde dåvarande omsorgslagens personkrets (nuvarande personkrets 1 och 2 i LSS) rätt till daglig verksamhet. Den tillhandahölls främst genom särskilt anordnad dagcenterverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Handikapputredningen förslog att alla som tillhör person- kretsen för stöd och service enligt LSS skulle få rätt till daglig verk- samhet. Verksamheten skulle generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjligheter till förvärvsarbete även om detta mål för vissa är orealistiskt eller endast kan uppnås på längre sikt. Personlig omvårdnad måste kunna tillgodoses under dagen genom huvud- mannens försorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft29"&gt;Regeringen menade, med hänsyn till det statsfinansiella läget, att rätten till daglig verksamhet primärt skulle avse de personer som omfattades av omsorgslagen och uttalade bl.a. följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1517 ft12"&gt;Den dagliga verksamheten bör till sitt innehåll kunna rymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Den bör ha som syfte att bidra till den personliga utvecklingen och att främja delaktigheten i samhället. Ett övergripande mål bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. För den som bor hos anhöriga som inte kan överta omvårdnadsansvaret då verksamheten slutar kan det vara nöd- vändigt att insatsen kompletteras med annan verksamhet och tillsyn. Sådan kan bedrivas i form av t.ex. fritidsverksamhet eller personlig assistans eller genom hemtjänst. Det bör understyrkas att daglig verksamhet inte ska uppfattas som en anställningsform. Men huvud- mannen förväntas utbetala någon form av ersättning till den enskilde för medverkan i daglig verksamhet i likhet med vad som gällde enligt omsorgslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1518 ft14"&gt;640&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Daglig verksamhet i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Rätt till daglig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I dag har de som omfattas av personkrets 1 och 2 i personkretsen för stöd och service enligt LSS rätt till insatsen daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder om de saknar förvärvsarbete, inte utbildar sig och inte får behovet tillgodosett på annat sätt. Rätten till daglig verksamhet är med andra ord inte direkt kopplad till personens möjlighet att lönearbeta. Eftersom den enskilde inte får någon lön för att delta i daglig verksamhet så är det för många en förutsättning att de har inkomsten ordnad på annat sätt, t.ex. genom aktivitets- eller sjukersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;Beslut om daglig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Daglig verksamhet är den numerärt största insatsen inom LSS. År 2006 hade 25 845 personer ett verkställt beslut om daglig verk- samhet enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Antalet icke verkställda beslut om daglig verksamhet är för- hållandevis lågt, näst lägst bland alla &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; År 2006 fanns det 231 icke verkställda beslut. Det innebär att knappt 0,9 procent av alla beslut om daglig verksamhet inte är verkställda. En ökning av antalet icke verkställda beslut kan dock synas. År 2001 var det bara 79 beslut som inte var verkställda. En del av de icke verkställda besluten beror på att den enskilde tackat nej till en daglig verk- samhet som denne blivit erbjuden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Åldersfördelningen bland de som beviljats daglig verksamhet är relativt jämn. Per årskull är det dock något fler som är under 30 år som beviljats insatsen än över 30 år. Antalet unga (22 år eller yngre) i daglig verksamhet har ökat med 163 procent mellan åren 1999 och 2006 (från drygt 750 till nästan 2 000 personer). Störst är ökningen bland unga män, 256 procent, medan den bland unga kvinnor är 90 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1519 ft14"&gt;641&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377639x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft96"&gt;Diagram 7.11 Antal personer med beslut om daglig verksamhet uppdelat efter ålder den 1 oktober 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1520 ft147"&gt;Antal beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1521 ft107"&gt;1000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1522 ft107"&gt;800&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1522 ft107"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1522 ft107"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1522 ft107"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t123"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t124"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td522"&gt;&lt;P class="p19 ft107"&gt;5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1523 ft147"&gt;Ålder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Källa&lt;/SPAN&gt;: Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft109"&gt;Knappt 60 procent av kommunerna erbjuder daglig verksamhet minst &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; timmar per arbetsdag. Närmare 40 procent erbjuder daglig verksamhet &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; timmar per dag. Bara ett fåtal kommuner (cirka 2 procent) erbjuder daglig verksamhet mindre än 6 timmar per dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft108"&gt;Hur organiseras den dagliga verksamheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft109"&gt;Målgruppen för daglig verksamhet är mycket varierande. Några står nära att kunna lönearbeta medan andra mer har behov av annan sysselsättning som exempelvis upplevelserum och sinnesstimu- lering. Det innebär att innehållet och utformningen av de olika dagliga verksamheterna skiljer sig markant åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft109"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har anordnat fokusgrupper med handläggare och verksamhetsansvariga för dagliga verksamheter. Där diskute- rades vem som beslutar om den dagliga verksamhetens inriktning för den enskilde individen. En sammanfattade bild av denna diskus- sion är att individens funktionsnedsättning och stödbehov bestäm- mer vilken typ av verksamhet som är mest lämplig för honom eller henne och att man därefter försöker att finna en lämplig verk- samhet. Det är självfallet också mycket viktigt att den enskilde trivs i och med sin verksamhet, även anhöriga och andra närstående kan ha synpunkter på vilken sysselsättning som är lämplig. Det är alltså&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft105"&gt;642&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;ett samspel mellan flera parter, där kommunen försöker göra sitt bästa. Fokusgrupperna har en bild av att kommunen anser att de i merparten av fallen lyckas väl och att alla parter är nöjda. Enligt fokusgrupperna tycks de ekonomiska aspekterna inte vara de primära vid val och placeringar för daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I de flesta kommuner anordnar kommunen all daglig verksam- het. Vissa kommuner som inte anlitar några dagliga verksamheter med annan huvudman samarbetar med företag och organisationer inom kommunen. Enskilda personer kan via den kommunala dagliga verksamheten få sin verksamhet på privata organisationer och företag. I andra kommuner sker placeringen enbart inom kommunen. Ett fåtal kommuner saknar egen daglig verksamhet. De som har rätt till daglig verksamhet får den då i en grann- kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Form av sysselsättning i de dagliga verksamheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Daglig verksamhet håller på att förändras och på många håll kompletteras den traditionella verksamheten med grupper eller enskilda personer som har sin dagliga verksamhet förlagd till organisationer eller företag. Det är stora variationer på daglig verk- samhet mellan olika kommuner och mellan olika verksamheter. Att enkelt beskriva innehållet i daglig verksamhet låter sig inte göras. De stora variationerna beror till viss del på att de som har rättig- heten har olika behov. Vissa är nära arbetsmarknaden, några av dessa har tidigare haft ett lönearbete, medan andra är längre från den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Variationen av aktiviteter inom de dagliga verksamheterna är stor. För vissa består sysselsättningen av traditionellt hantverk och legoarbete, för andra av hunddagis eller aktiviteter inom återvin- ningsindustrin. Även sysselsättning i form av medie- och datarela- terade aktiviteter förekommer. Andra former av sysselsättning är upplevelserum med sinnestimulering. Även sysselsättning i form av kursverksamhet eller fysiska aktiviteter förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av daglig verksamhet enligt LSS som visar att enskild och kommunal verksamhet erbjuder liknade verksamheter. Den vanligaste förekommande verksamheten är legoarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Kartläggningen visar också att basen inom daglig verksamhet fortfarande är traditionell gruppverksamhet i särskilda lokaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft14"&gt;643&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377641x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Gruppen kan ibland bestå av personer med en form av funktions- nedsättning. En femtedel av de dagliga verksamhet som vänder sig till en specifik grupp är anpassade för personer med Aspergers syndrom eller andra autismliknande tillstånd. Utöver gruppverk- samhet i särskilda lokaler erbjuder många kommuner något som de kallar för utflyttad verksamhet. Exempel på det är företagsgrupper eller små grupper förlagda till någon offentlig eller privat verksamhet. Vissa kommuner erbjuder utöver dessa gruppverk- samheter daglig verksamhet i form av individuell placering. Det innebär att en person är individuellt placerad på ett företag, en förening, en kommunal arbetsplats eller liknade. Den som har en individuell placering arbetar inte i grupp med andra som har beslut om daglig verksamhet. Det dagliga stödet och handledningen får personen av någon eller några på arbetsplatsen. Några verksamhetschefer nämner att denna form av verksamhet är särskilt lyckosam för personer med autismspektrumtillstånd. Vid en av Socialstyrelsen anordnad hearing med verksamhetschefer framkom att det var mycket viktigt att den dagliga verksamheten tillhanda- håller stöd i form av någon specifik person som den enskilde och företaget kan nå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;Enligt Socialstyrelsen finns det stora brister i den dagliga verksamhet som erbjuds personer som skulle kunna lönearbeta i någon form. Övergångarna till ett lönearbete, med eller utan sub- vention, är näst intill obefintliga.&lt;A href="#page_641"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Hur trivs den enskilde på sin dagliga verksamhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; har genomfört en enkätundersökning bland 1 000 personer som var beviljade både boende för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS. Svarsfrekvensen på frågorna gällande daglig verksamhet var 61 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;83 procent av de som svarade uppgav att de alltid eller oftast trivs på sin dagliga verksamhet medan 11 procent uppger att de inte alltid eller aldrig trivs på sin dagliga verksamhet. Det är inga större skillnader mellan yngre och äldre men det är något färre yngre som uppger att de alltid trivs än de äldre. De flesta vill inte vara på en annan daglig verksamhet än den de har, men 14 procent skulle vilja byta daglig verksamhet. 20 procent bedömer själva att de med rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1524 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Läges- rapport 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;644&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377642x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;stödinsats skulle kunna arbeta på en annan arbetsplats än daglig verksamhet och 17 procent skulle hellre vilja vara på en annan arbetsplats än daglig verksamhet. Det är betydligt vanligare att yngre personer bedömer att de med rätt stödinsats skulle kunna arbeta på en annan arbetsplats och att de vill vara det. Bland de som är under 35 år bedömer 35 procent att de kan vara på en annan arbetsplats än daglig verksamhet. Cirka 30 procent önskar också att de hade en annan arbetsplats än daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;En majoritet av de som svarat på frågorna anser inte att de kan påverka vem som ger stöd och service under tiden på den dagliga verksamheten. 58 procent har svarat nej på frågan. Det verkar vara något ovanligare att äldre kan påverka vem som ska ge dem service. Bland de under 35 år har under 55 procent svarat att de inte kan påverka vem som ger stöd och service bland de över 50 år har över 60 procent svarat så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Omkring hälften uppger att de har s.k. hemmadagar för att städa, tvätta och sköta sitt hem uppger cirka 50 procent att de har. Hemmadagar verkar vara vanligare bland äldre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det vanligaste är att inte ha sin dagliga verksamhet i samma hus som sin bostad. Bara 2 procent uppger att de har det. Det är också ovanligt att den enskilde har samma personal i boendet som på den dagliga verksamheten. 9 procent uppger att de har det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft46"&gt;Övergångar från daglig verksamhet till lönearbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Ett övergripande mål med den dagliga verksamheten är att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Enligt Socialstyrelsen har personalen på de dagliga verksamheterna bedömt att cirka 10 procent av de som i dag har daglig verksamhet skulle kunna gå vidare till någon form av lönearbete. I drygt hälften av kommunerna har inte någon person som haft insatsen fått ett skyddat arbete eller ett arbete på den öppna arbetsmarknaden under den senaste femårsperioden. Antalet personer som har gått vidare under år 2006 utgör ungefär en procent av det totala antalet personer med beslut om daglig verksamhet. Detta innebär att daglig verksamhet blivit en permanent insats för den enskilde och inte ett led i utvecklingen för att få ett lönearbete.&lt;A href="#page_642"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1525 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Läges- rapport 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;645&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377643x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Det finns alltså en stor risk för en ”inlåsningseffekt” för de personer som har beviljats daglig verksamhet. Det beror på att det på många håll i dag inte finns något regelbundet eller strukturerat samarbete mellan daglig verksamhet och andra aktörer t.ex. Arbets- förmedlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Socialstyrelsen har undersökt vad som krävs för att en övergång från daglig verksamhet till anställning ska vara möjlig. Enligt personalen på de dagliga verksamheterna är någon form av handledning på den nya arbetsplatsen en viktig förutsättning. Detta stöd är viktigast i inledningen, men ett visst mått av stöd måste kunna finnas även över längre tid. Ett bra samarbete med Arbets- förmedlingen och Samhall är också viktigt.&lt;A href="#page_643"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;En viktig funktion i övergången från daglig verksamhet till lönearbete kan de sociala företagen fylla och de sociala arbets- kooperativen. Dessa är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. De integrerar ofta personer som har svårt att få jobb på arbetsmarknaden och skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande eller avtal. Vinsterna återinvesteras huvudsakligen i egna eller liknande verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Kostnader för daglig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Kommunernas kostnad för daglig verksamhet enligt LSS skiljer sig mycket åt. Det vägda medeltalet år 2006 var 178 000 kr per plats. Percentilvärdet för 75 procent är 196 000 kr och percentilvärdet för 25 procent är 121 000 kr. Percentilvärdet 75 avser det värde där 75 procent av kommunerna har en lägre kostnad och 25 procent har en högre kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Ersättning till den enskilde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Enligt Socialstyrelsens kartläggning betalar de flesta kommuner ( 84 procent) ut en så kallad habiliteringsersättning till den enskilde. I medeltal är ersättningen 34 kr per arbetsdag. Summan skiljer sig dock åt mellan kommunerna. Nästan lika vanligt som habiliterings- ersättning är att kommunen subventionerar resan till och från den dagliga verksamheten. Ett fåtal kommuner erbjuder också fri lunch till den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Daglig verksamhet enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;646&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377644x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Sysselsättningsinsatser enligt SoL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1526 ft46"&gt;Antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar som deltar i kommunens sysselsättningsverksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Enligt 5 kap 7 § 2 st SoL ska socialnämnden medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning. Kommunen kan erbjuda sysselsättning till personer med psykiska funktionsnedsättningar på två sätt. Antingen via ett biståndsbeslut eller i form av öppen verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1527 ft8"&gt;År 2006 hade 3 460 personer beslut om dagverksamhet enligt SoL.&lt;A href="#page_644"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Förmodligen hade merparten av dessa psykiska funktions- nedsättningar men även personer med till exempel demens kan erbjudas sysselsättning enligt SoL. Enligt Socialstyrelsen anordnar drygt 40 procent av kommunerna sysselsättningsverksamhet där deltagarna antingen har beslut om daglig verksamhet enligt LSS eller dagverksamhet enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;År 2002 hade 19 500 personer en insats från socialtjänsten (utöver ekonomiskt bistånd) på grund av att de hade psykiska funktionsnedsättningar. Av dessa hade 18 procent (cirka 3 500) beslut om dagverksamhet medan cirka hälften saknade syssel- sättning.&lt;A href="#page_644"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;En enkät som vi skickat ut till ett urval av kommunerna visar att cirka 3 400 personer med psykiska funktionsnedsättningar har någon form av biståndsbedömd sysselsättningsverksamhet från kommunen. Den vanligaste formen förefaller vara verksamhet i form av produktion av tjänster eller varor. Enligt samma enkät så deltar ytterligare cirka 10 000 personer med psykiska funktions- nedsättningar veckovis i kommunens öppna sysselsättnings- verksamheter. Även Socialstyrelsen har genomfört en enkätunder- sökning bland kommunerna för att undersöka antalet besökare per vecka i såväl öppen som biståndsbedömd sysselsättning per vecka Den enkäten visar att knappt 13 000 personer veckovis deltar i kommunens öppna sysselsättningsverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Formen öppen verksamhet passar vissa personer bra. Inrikt- ningen på verksamheten kan anpassas efter individens behov. För vissa fyller den öppna verksamheten ett stort behov av social samvaro medan andra har behov av en mer strukturerad inriktning. Vi bedömer att vissa personer som i dag deltar i öppen verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1528 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Socialstyrelsen (2007). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Funktionshindrade personer 2006&lt;/SPAN&gt;. Sveriges officiella statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Socialstyrelsen (2005). &lt;/SPAN&gt;Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft65"&gt;Slutrapport från nationell tillsyn &lt;NOBR&gt;2002-2004.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;647&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;inte kommer att ansöka om insatsen daglig verksamhet enligt LSS, även om de får en rätt till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;Kostnader för öppna verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Målgruppen för kommunens öppna sysselsättningsverksamheter är personer med funktionsnedsättning som saknar meningsfull syssel- sättning. Inriktningen på de öppna verksamheterna varierar mycket. Vissa kommuner erbjuder all sysselsättningsverksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar i form av öppna verksamheter. Andra kommuner beskriver att syftet med de öppna verksamheterna är att motverka isolering och att stimulera besök- arna till aktiviteter tillsammans med andra. Ytterligare någon kommun beskriver de öppna verksamheten på följande sätt: ”Du kan läsa dagstidningar, lyssna på musik, spela spel, måla etc. Du kan också delta i utflykter.” Det ställs inga krav på hur omfattande funktionsnedsättningar deltagarna ska ha utan verksamheten är öppen för de som vill delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Nationell psykiatrisamordning uppskattar att kostnaden för daglig verksamhet enligt LSS för personer med psykiska funktions- nedsättningar snarare skulle motsvara nuvarande kostnad för kom- munernas sysselsättningsverksamhet för denna grupp än dagens kostnad för daglig verksamhet enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det finns ingen sammanställning av kommunens kostnad för dagverksamheter, men enligt den enkät som vi skickat till kom- munerna varierar kostnaden för biståndsbeslutad dagverksamhet kraftigt mellan olika kommuner. Kostnaden varierar också bero- ende på vilken inriktning dagverksamheten har. Den vanligaste formen av dagverksamhet är biståndsbeslutad dagverksamhet i form av produktion av varor och tjänster. Medelkostnaden för denna typ av dagverksamhet var 42 630 kr per år. De dagverk- samheter som hade en tydligare inriktning på arbete förefaller vara betydligt dyrare och genomsnittskostnaden för dessa var 168 936 kr per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Att beräkna kostnaden per deltagare för kommunens öppna sysselsättningsverksamheter är svårt. Verksamheten är öppen och det innebär att deltagarna är på verksamheten i olika grad. Den uppskattade medelkostnaden för den öppna verksamheten är drygt 10 000 kr per deltagare/år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft14"&gt;648&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377646x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1529 ft46"&gt;Ökar eller minskar behovet av sysselsättningsverksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I enkäten till ett urval av kommunerna frågade vi om antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar som deltar i kom- munens sysselsättningsverksamhet ökat eller minskat under de senaste fem åren. De flesta kommuner som svarat på enkäten gör bedömningen att antalet personer med psykiska funktionsnedsätt- ningar som har en sysselsättningsverksamhet varit oförändrat under de senaste fem åren. Bara några få procent av kommunerna anser att sysselsättningsbehovet för denna grupp minskat under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1530 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Personer med psykiska funktionsnedsättningar och daglig verksamhet enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft46"&gt;Definitionen av personer med psykiska funktionsnedsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Nationell psykiatrisamordning gav ut en rapport om vad ett psykiskt funktionshinder är.&lt;A href="#page_646"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt rapporten har en person ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårig- heter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Alla personer med psykiska funktionsnedsättningar behöver inte tillhöra personkretsen för LSS. För att tillhöra personkrets 3 i LSS ska personen ha ett varaktigt fysiskt eller psykiskt funktions- hinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livs- föringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. (Som framgår av avsnitt 4.4 föreslår vi att formuleringen om normalt åldrande ersätts med en gräns för nybeviljande av LSS- insatser vid 65 års ålder.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Socialstyrelsen menar att de negativa konsekvenserna av funk- tionsnedsättningen hos exempelvis reumatiker, psykiskt sjuka m.fl. kan växla över tiden. För en person i en sådan situation måste en bedömning göras om han, sett över en längre period och i ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SOU 2006:100. &lt;/SPAN&gt;Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;649&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377647x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;helhetsperspektiv, har ett omfattande behov av stöd trots att behovet periodvis är mindre. För exempelvis en psykiskt långtids- sjuk person kan sjukdomsbilden variera på kort sikt, men i ett livslångt perspektiv kan bedömningen bli att dessa personer har ett varaktigt behov med rätt till insatser enligt LSS. Ett behovs varaktighet kan vidare omprövas. En psykisk funktionsnedsättning är ofta inte statisk utan varierar över tiden i svårighetsgrad. Därför bör återkommande bedömningar göras av aktuellt behov.&lt;A href="#page_647"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Personligt ombud är en för kommunerna frivillig insats som det utgår statsbidrag för. Socialstyrelsen har definierat målgruppen för personligt ombud till personer med psykiska funktionsnedsätt- ningar (18 år och äldre) som har en funktionsnedsättning som innebär ett omfattande och långvarigt socialt handikapp som med- för stora hinder för ett fungerande vardagsliv har komplexa behov av vård, stöd och service och som har behov av kontakt med social- tjänst, primärvård och/eller den specialiserade psykiatrin (&lt;SPAN class="ft9"&gt;utan krav på diagnos&lt;/SPAN&gt;) och andra myndigheter. Personligt ombud ska vara en möjlig insats också för personer som finns på hem för vård eller boende liksom för personer med psykiska funktionsnedsättningar och missbruk (s.k. dubbeldiagnos).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1531 ft46"&gt;Personer med psykiska funktionsnedsättningar som kan omfattas av personkrets 3 i LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En personkretsbedömning görs bara om den enskilde söker en insats enligt LSS, vilket innebär att målgruppen naturligtvis kan bli större om antalet insatser utökas eller om målgruppen för insatserna förändras. För att bedöma hur många personer som skulle kunna bli aktuella för &lt;NOBR&gt;LSS-insatsen&lt;/NOBR&gt; daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar måste därför flera faktorer vägas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Fram till 2003 hade Socialstyrelsen statistik över hur många personer inom personkrets i 3 som hade psykiska funktions- nedsättningar. Det var cirka 2 800 st.&lt;A href="#page_647"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Merparten av dessa var beviljade boende, kontaktperson och ledsagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1532 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Socialstyrelsen (2004). &lt;/SPAN&gt;Allmänna råd från Socialstyrelsen 2004:1 LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Socialstyrelsen (2004). &lt;/SPAN&gt;Funktionshindrade personer – insatser enligt LSS år 2003&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Statistik Socialtjänst 2004:2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;650&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377648x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;Enligt Socialstyrelsen har uppskattningsvis 4 &lt;NOBR&gt;500–9&lt;/NOBR&gt; 000 per- soner behov av personligt ombud.&lt;A href="#page_648"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Cirka 10 000 personer har tillkommit sedan verksamheten började byggas upp.&lt;A href="#page_648"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;År 2006 hade 80 procent av alla kommuner valt att inrätta en organisation för personligt ombud och 6 000 personer hade personligt ombud. Av dessa var 56 procent kvinnor.&lt;A href="#page_648"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Som redovisats i kapitel 3 hade 3 460 personer beslut om dag- verksamhet enligt SoL år 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;År 2002 hade 19 500 personer en insats från socialtjänsten (utöver ekonomisk bistånd) till följd av psykiska funktionsnedsätt- ningar. Av dessa hade 18 procent beslut om dagverksamhet.&lt;A href="#page_648"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Cirka 20 procent av de 19 500 personerna anses ha behov av hjälp på mer än ett område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Socialstyrelsen uppskattar att cirka 10 000 personer hade antingen kommunalt boende och eller psykiatrisk heldygnsvård. Mer än 50 procent av de boende behöver omfattande hjälp med att klara vardagslivet som exempelvis hushållsgöromål medan 10 procent uppges klara det bra utan stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Cirka 3 600 personer har ett biståndsbeslut på sysselsättnings- verksamhet enligt SoL och ytterligare cirka 13 000 personer deltar veckovis i kommunernas öppna sysselsättningsverksamheter. Det ställs inga krav på omfattningen av en persons funktionsned- sättning för att kunna delta i de öppna verksamheterna. Den som vill delta i verksamheten får göra det. Detta innebär att alla som deltar i de öppna verksamheterna inte omfattas av LSS. I vår enkät till kommunerna angående insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar fick de uppskatta hur många personer med psykiska funktionsnedsättningar som skulle vara berättigade till daglig verksamhet enligt LSS, om personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 hade rätt till daglig verk- samhet. Uppemot knappt 7 000 personer med psykiska funktions- nedsättningar bedömdes kunna ha rätt till &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; om de hade rätt till daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Som framgått råder det en osäkerhet om hur många personer som skulle kunna omfattas av en utökad personkrets för daglig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Socialstyrelsen (2005). &lt;/SPAN&gt;Personligt ombud en trumf i backfickan. En studie av personligt ombud ur ett klientperspektiv&lt;SPAN class="ft126"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Socialstyrelsen (2007). &lt;/SPAN&gt;Personligt ombud – förslag till målgruppsdefinitioner och dess konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Insatser och stöd för personer med funktionsnedsättning&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Lägesrapport 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Socialstyrelsen (2005). &lt;/SPAN&gt;Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft65"&gt;Slutrapport från nationell tillsyn &lt;NOBR&gt;2002–2004.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;651&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p549 ft8"&gt;verksamhet. Vår sammantagna bedömning är ändå att cirka 10 000 personer med psykiska funktionsnedsättningar tillhör person- kretsen för LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1533 ft188"&gt;Konsekvenser av att utöka personkretsen som har rätt till daglig verksamhet när det gäller tillgången till insatsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft8"&gt;I stort sett alla kommuner erbjuder redan i dag sysselsättnings- verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Inriktningen på verksamheterna skiljer sig mycket åt, men den vanligaste inriktningen är öppen verksamhet i form av träfflokaler eller enklare produktion av tjänster. Cirka 40 procent av kom- munerna har i dag gemensamma sysselsättningsverksamheter för personer med beslut enligt LSS och SoL. Nationell psykiatri- samordning menar att det mesta talar för att många av de verk- samheter som i dag bedrivs skulle kunna konverteras till insatser enligt LSS. Dock menar de att personen oftast bara erbjuds verksamheter som finns i den enskildes egna kommun/stadsdel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft8"&gt;En rätt till daglig verksamhet innebär att synsättet att personer med psykiska funktionsnedsättningar behöver sysselsättning stärks och det skulle indirekt kunna innebära att kommunen erbjuder fler möjliga dagliga verksamheter dels i egen regi och dels i privat regi. Det skulle i så fall leda till att de som har rätt till daglig verksamhet får ett större utbud av verksamheter. En rätt till daglig verksamhet skulle även tydliggöra att en person med psykiska funktions- nedsättningar har ett omfattande behov av stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1534 ft14"&gt;652&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377650x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1535 ft46"&gt;Konsekvenser av att utöka personkretsen som har rätt till daglig verksamhet när det gäller efterfrågan på insatsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Det är dock inte troligt att en uttalad rätt till daglig verksamhet enligt LSS för personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle innebära att hela den grupp på 10 000 personer som urskils ovan skulle ansöka om insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;De personer som deltar i kommunernas öppna sysselsättnings- verksamheter har skiftade stödbehov och olika omfattande funk- tionsnedsättning. Vissa har inte så omfattande funktionsnedsätt- ning så att de tillhör personkretsen för LSS. Det saknas underlag om vilken omfattning på funktionsnedsättningen personer som deltar i de öppna sysselsättningsverksamheterna har. Vår bedöm- ning är att cirka en tredjedel av de som deltar i de öppna syssel- sättningsverksamheter har en sådan omfattning på si funktions- nedsättning att de tillhör personkretsen för LSS och därmed kan vara aktuella för insatsen ”daglig verksamhet”. Vidare bedömer vi att en del av de som tillhör personkretsen för LSS hellre deltar i en öppen verksamhet än i en biståndsbedömd verksamhet. Den öppna verksamhetsformen passar vissa personer bra. Alla som tillhör personkretsen för LSS och deltar i öppna sysselsättningsverksam- heter kommer därför inte att ansöka om daglig verksamhet enligt LSS. Sammantaget bedömer vi att cirka 4 500 personer med psykiska funktionsnedsättningar som deltar i öppna syssel- sättningsverksamheter tillhör personkretsen för LSS. Av dessa bedöms knappt 60 procent begära daglig verksamhet det vill säga cirka 2 600 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft8"&gt;Socialstyrelsen har via kvalitativa undersökningar även konsta- terat att flertalet av de som saknar sysselsättning inte heller önskar sådan i organiserad form utan är nöjda med de sysselsättnings- insatser som erbjuds. Cirka 40 procent av de som saknar syssel- sättning önskar att de skulle ha något att göra på dagarna. För vissa av dessa motsvarar kommunens öppna verksamheter väl de önskemål de har.&lt;A href="#page_650"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt Socialstyrelsen var äldre personer över- representerade i urvalet för denna undersökning. Det finns goda skäl att anta att antalet som önskar sysselsättning är högre bland unga med psykiska funktionsnedsättningar än bland äldre. Därför gör vi bedömningen att cirka 70 procent av de som i dag saknar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Socialstyrelsen (2005). &lt;/SPAN&gt;Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft65"&gt;Slutrapport från nationell tillsyn &lt;NOBR&gt;2002-2004.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;653&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;sysselsättning skulle begära insatsen ”daglig verksamhet” enligt LSS om de hade rätt till den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Vidare bedömer vi att cirka 7 400 personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle ansöka om och beviljas daglig verk- samhet enligt LSS om de hade rätt till insatsen. Av dessa beräknas 3 400 ha biståndsbedömd sysselsättningsverksamhet enligt SoL, 2 600 delta i öppna sysselsättningsverksamheter och cirka 1 400 sakna sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Övergripande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Daglig verksamhet är en central insats i LSS för att lagen ska vara ett effektivt redskap för att uppnå de handikappolitiska målen och delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor. Insatsen behöver därför utvecklas så att den ger en meningsfull sysselsättning av god kvalitet efter individuella behov åt alla som har insatsen samt stärker den enskildes möjligheter att övergå till lönearbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det finns också anledning att ge fler tillgång till daglig verksamhet, som i dag endast är en rättighet under vissa förut- sättningar för personer i personkrets 1 och 2. På längre sikt bör personer i personkrets 3 ha samma rätt till insatsen som alla andra som omfattas av personkretsen för stöd och service enligt LSS. Men det krävs ytterligare underlag för att bedöma effekterna av en så omfattande utvidgning av rätten. I dagsläget är det bara möjligt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna av att rätten till daglig verksamhet även skulle avse personer med psykiska funk- tionsnedsättningar i personkrets 3. Enligt de direktiv som vi fått av regeringen har vi prioriterat att ta fram underlag för bedömningar och förslag när det gäller personer med psykiska funktions- nedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Vi vill understryka att det är av yttersta vikt att rätten till daglig verksamhet inte leder till att personer som tillhör målgruppen för daglig verksamhet per automatik anses sakna arbetsförmåga. I första hand ska det naturligtvis prövas om personer kan få ett vanligt arbete med stöd av Arbetsförmedlingen och dess riktade stöd till personer med funktionsnedsättning. Först när detta och ordentlig prövning av arbetsförmågan är gjord ska insatsen daglig verksamhet kunna beviljas. Vi stödjer därmed det förslag som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft14"&gt;654&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;lämnades av Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Skolverket och Försäkringskassan angående fördjupad prövning inför rätten till aktivitetsersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vi noterar också att huvuduppgiften för Utredningen om en översyn av aktivitetsersättningen är att förbättra regelverket så att unga människors arbetsförmåga tas till vara på bästa möjliga sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vi vill också peka på värdet av att huvudmännen utbetalar någon form av ersättning till den enskilde för medverkan i daglig verk- samhet. I regeringens prop. 1992/93:159 förordar det föredragande statsrådet att sådan ersättning betalas ut. Vi instämmer i uttalandet. För att undanröja eventuella tveksamheter om kommunernas möjligheter att utbetala den typen av ersättning till enskilda föreslår vi vidare att det införs en bestämmelse i LSS som ger stöd för kommunerna att besluta om att de som deltar i daglig verk- samhet ska ha rätt till ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;Generella krav för rätten till daglig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Vi föreslår att det ska krävas att den enskilde är beviljad aktivitets- eller sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring av Försäkringskassan för att ha rätt till daglig verksamhet enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;I dag kan en person beviljas insatsen daglig verksamhet om hon eller han saknar arbete eller sysselsättning. Någon prövning av personens möjlighet att lönearbeta ska inte göras. Detta innebär att en person som har förmåga att lönearbeta kan beviljas daglig verk- samhet trots att insatsen är inriktad på personer som saknar denna möjlighet. För dessa personer finns en stor risk att den dagliga verksamheten får en inlåsningseffekt och förstärker utanförskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det finns en risk att personer som tillhör personkretsen för LSS och målgruppen för daglig verksamhet slentrianmässigt rekom- menderas att ansöka om insatsen. Någon prövning av deras förmåga att lönearbete görs inte och de erbjuds inte heller till- räckligt stöd från Arbetsförmedlingen för att komma in på arbets- marknaden. Problematiken är redan uppmärksammad. I reglerings- breven för 2007 fick dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen, För- säkringskassan, Skolverket och Socialstyrelsen i uppdrag att inom ramen för sina respektive sektorsansvar formulera en gemensam strategi för hur fler personer med funktionshinder ska kunna försörja sig genom eget arbete. En viktig utgångspunkt för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft14"&gt;655&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;uppdraget var att myndigheternas insatser ska koordineras bättre och att befintliga resurser ska användas på ett mer effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;Vi anser att ett förtydligande av målgruppen för daglig verk- samhet förstärker den enskilde personens möjlighet att få stöd för att kunna få ett lönearbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1536 ft46"&gt;Rätten till daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi föreslår att rätten till daglig verksamhet ska utökas så att den även omfattar av personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3. En sådan reform utgör ett välmotiverat första steg i riktning mot samma rättighet för alla som omfattas av person- krets 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;I förarbetena till dagens lagstiftning framhåller statsrådet att det vore önskvärt att alla som tillhör personkretsen fick rätt till daglig verksamhet, men att det statsfinansiella läget inte tillåter detta. Statsrådet anser dock att frågan bör prövas när det ekonomiska situationen tillåter det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Det är i dag svårt att uppskatta antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 enligt LSS. En orsak är att LSS till stora delar saknar insatser som är utformade efter behoven hos personer med psykiska funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;När det gäller unga personer som beviljas aktivitetsersättning är gruppen som beviljats detta på grund av nedsättning i rörelse- organen relativt konstant. Däremot ökar gruppen som beviljats detta på grund av psykiska funktionsnedsättningar. Vi menar att det ökande antalet unga personer som beviljas aktivitetsersättning på grund av psykiska funktionsnedsättningar är alarmerande och att detta inte får leda till att denna grupp tidigt slås ut från arbets- marknaden. Ett sätt att motverka detta är att ge den rätt till meningsfull sysselsättning i form av daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Att den utökade rätten begränsas till personer med psykiska funktionsnedsättningar beror i första hand på att det saknas underlag för att bedöma behovet av daglig verksamhet för övriga personer i personkrets 3. Därmed saknas också underlag för att göra en ekonomisk bedömning av vad ett sådant förslag skulle innebära. Men det finns också andra omständigheter som talar för att den utökade rätten till daglig verksamhet ska begränsas på detta sätt i dagsläget. De som beviljas aktivitets- eller sjukersättning på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft14"&gt;656&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;grund av psykiska funktionsnedsättningar har ofta tidigare löne- arbetat. Genom att de får en förstärkt rätt till stödet kan deras möjlighet att återinträde i arbetslivet öka. Vidare är personer med psykiska funktionsnedsättningar den grupp som kraftigast ökar inom sjuk- och aktivitetsersättningen. Det innebär att behovet av daglig verksamhet för denna grupp delvis är ett annat i dag än när LSS tillkom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;En rätt till daglig verksamhet enligt LSS innebär troligtvis att kommunen fokuserar mer på denna grupp. Den förstärkta rätten till sysselsättning innebär att fokus på sysselsättning och integr- ering stärks. Troligtvis kommer kommunens utbud av dagliga verk- samheter att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1537 ft208"&gt;Kartlägg behovet av daglig verksamhet för övriga personer i personkrets 3 och effekterna av att utvidga rätten till dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att analysera behovet av meningsfull sysselsättning i form av daglig verksamhet för alla som omfattas av personkrets 3. Kartläggningen bör även ge en bild av ekonomiska konsekvenser och andra effekter av en utvidgning av rätten till daglig verksamhet för hela personkrets 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Som framgått ser vi förslaget om rätt till daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 som ett första steg på vägen till en rätt till daglig verksamhet för hela personkretsen till LSS. Det saknas dock i dag underlag och ekonomiska bedömningar för att föreslå något annat en rätt till daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsätt- ningar i personkrets 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;En fråga som särskilt bör uppmärksammas är de samhälls- ekonomiska effekterna av att rätten till daglig verksamhet för pers- oner i personkrets 3 utvidgas till dem som har beslut om personlig assistans. Antagligen utgör assistansberättigade en stor del av de personer som även fortsättningsvis kommer att sakna rätt till daglig verksamhet enligt LSS och som inte har någon annan regelbunden sysselsättning. Det är inte tillfredsställande att lagen ger dessa personer ett omfattande stöd under stora delar av dygnet utan att de får möjlighet till meningsfull sysselsättning genom lagen eller på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft14"&gt;657&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;Kvalitetssäkra den dagliga verksamheten enligt LSS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur den dagliga verksamheten för den grupp som står nära arbetsmarknaden bör vara utformad i syfte att förbättra individernas möjlighet att få ett lönearbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I dag finns det inga riktlinjer för hur en daglig verksamhet ska vara utformad. Detta leder till att det är svårt att styra utform- ningen av daglig verksamhet och på så sätt se till att den stimulerar deltagarnas möjlighet att kunna lönearbeta. I arbetet med rikt- linjerna ska Socialstyrelsen inventera den forskning som finns angå- ende stöd för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1538 ft46"&gt;Inför en gemensam introduktion för alla som börjar på daglig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi föreslår att personer som beviljas daglig verksamhet enligt LSS ska erbjudas en inledande kartläggning för att fastställa hur den dagliga verksamheten bör utformas för att passa den enskilde. Den enskilde ska också erbjudas en aktivitetsplan. Planen ska innehålla en beskrivning av syftet med den dagliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Kartläggningen ska göras av kommunen tillsammans med den enskilde. Även andra aktörer t.ex. Försäkringskassan, Arbets- förmedlingen eller habiliteringen kan vara med i kartläggnings- arbetet. I arbetet ingår en kartläggning av utbildning, arbets- livserfarenhet, social situation och liknande. I kartläggningen ingår också att göra en sammanställning av tidigare utredningar av ohälsa och av arbetsförmåga. Kartläggningen ska ge en samlad bild av den enskildes behov, men samtidigt ska den enskilde inte utsättas för onödiga utredningar. Även aktivitetsplanen ska arbetas fram av kommunen tillsammans med den enskilde. Planen bör innehålla en beskrivning av innehållet i den dagliga verksamheten samt vem som är ansvarig för det. Vid behov ska planen även innehålla kontakter med andra intressanta aktörer t.ex. Arbetsförmedlingen, Försäkr- ingskassan eller personens boende. Aktivitetsplanen bör omprövas på den enskildes begäran. Om den enskilde har en individuell plan enligt LSS kan aktivitetsplanen vara en del av denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;Som redovisats ovan skiljer sig förutsättningen och behovet kraftigt åt från person till person som är beviljad daglig verk- samhet. Vissa av dem är långt ifrån att kunna lönearbeta i någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;658&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;form medan andra har betydligt närmare till ett lönearbete. Social- styrelsen menar att det finns en stor risk att den dagliga verk- samheten leder till en inlåsningen för denna grupp och att sam- arbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen i många fall fungerar mindre bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Flera tidigare utredningar t.ex. Samhallsutredningen (SOU 2003:569), Lönebidragsutredningen (SOU 2003:95) och Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100) har föreslagit förändrade former för rehabiliteringsutbudet i Sverige. Nationell psykiatri- samordning konstaterar att samhällets rehabiliteringsutbud är splittrat. Detta leder till att många personer med psykiska funk- tionsnedsättningar cementeras i ett bidragsberoende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Om den dagliga verksamheten ska bli ett steg mot deltagande i arbetslivet, för de som står nära ett lönearbete, måste utformningen av den dagliga verksamheten anpassas efter deras behov. Med en förändrad målgrupp för den dagliga verksamheten ökar kraven på att insatsen anpassas och utformas utifrån individens behov. Om detta inte sker skulle en rätt till daglig verksamhet till och med kunna få negativa konsekvenser. Personer som står relativt nära arbetsmarknaden kommer allt längre bort ifrån den eftersom den dagliga verksamheten av omgivningen ofta uppfattas som en slutstation, i stället för ett led på vägen till arbetslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft29"&gt;Det är naturligtvis även viktigt att utformningen av den dagliga verksamheten tar fasta på behov och önskemål hos den grupp som står långt från arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft46"&gt;Daglig verksamhet för äldre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft78"&gt;Vi föreslår att den enskildes rätt till daglig verksamhet ska gälla till och med det år denne fyller 67 år. Den enskilde bör dock även därefter kunna erbjudas sysselsättning av kommunen. Det kan handla om en daglig verksamhet som motsvarar den som den enskilde tidigare haft enligt LSS eller dagverksamhet enligt SoL. I båda fallen ska de som omfattas av personkretsen för LSS ha samma möjligheter till aktivitet och delaktighet som andra i motsvarande ålder. Verksamheterna bör utformas enligt de behov och önskemål som dessa personer har och de krav som detta ställer på bl.a. personalens kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Daglig verksamhet är en insats för personer i yrkesverksam ålder. Vad som avses med yrkesverksam ålder är dock oklart. Det finns en avgångsskyldighet vid 67 års ålder, men det finns inget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft14"&gt;659&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;hinder för personen att arbeta längre än så om arbetsgivaren och den enskilde är överens om det. Av förarbetena till LSS framgår att det föredragande statsrådet, för att undvika passivisering och isolering, inte avsåg att hindra personer som uppnått pensionsålder att delta i daglig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Förändringar som gäller daglig verksamhet för personer i högre ålder bör tas upp i god tid i den aktivitetsplan som vi föreslår att alla med daglig verksamhet enligt LSS ska ha rätt till. De bör också genomföras och följas upp noggrant så att inte enskilda människor kommer i kläm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Ekonomiska konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Vi bedömer att den årliga kostnaden för att en till daglig verk- samhet enligt LSS för personer med psykiska funktionsned- sättningar i personkrets 3 i LSS uppgår till 495 miljoner kronor om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Kostnaden för en biståndsbedömd sysselsättningsverksamhet enligt SoL verkar vara lägre än kostnaden för daglig verksamhet enligt LSS. Än större är skillnaden i kostnad mellan en öppen insats enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS. Det innebär att en förändring av vilka som har rätt till daglig verksamhet enligt LSS innebär dels en merkostnad för de som i dag inte har någon syssel- sättning, dels en merkostnad för de som väljer att begära en insats enligt LSS i stället för kommunens öppna verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Enligt vår bedömning skulle cirka 7 400 personer med psykiska funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 i LSS ansöka om insatsen daglig verksamhet om de hade rätt till den. Av dessa har cirka 3 400 personer en biståndsbedömd sysselsättning enligt SoL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Som redovisats ovan beräknar vi att cirka 1 400 personer som i dag saknar sysselsättning kommer att ansöka om daglig verksamhet enligt LSS om de får rätt till det. Nationell psykiatrisamordning har uppskattat att kostnaden för daglig verksamhet för denna grupp skulle vara lägre än kostnaden för dagens dagliga verksamhet. Kostnaden borde i stället jämföras med kostnaden för dagens kom- munala sysselsättningsåtgärder för personer med psykiska funk- tionsnedsättningar. Vi har gjort bedömningen att kommunens kostnad för biståndsbedömda sysselsättningsåtgärder är något lägre än kommunens kostnad för daglig verksamhet enligt LSS. I kostnadsberäkningen utgår vi därför från kommunens kostnad för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft14"&gt;660&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377658x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1539 ft8"&gt;biståndsbedömd sysselsättningsverksamhet med inriktning på arbete, dvs. 168 000 kr per plats och år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1540 ft96"&gt;Tabell 7.4 Årlig kostnad för daglig verksamhet för de som i dag saknar sysselsättning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t125"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td523"&gt;&lt;P class="p333 ft155"&gt;Antal personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td411"&gt;&lt;P class="p604 ft145"&gt;Styckkostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td411"&gt;&lt;P class="p652 ft99"&gt;Bruttokostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td452"&gt;&lt;P class="p863 ft155"&gt;Nettokostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td523"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;1 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td411"&gt;&lt;P class="p687 ft154"&gt;168 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td411"&gt;&lt;P class="p370 ft154"&gt;235 200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td452"&gt;&lt;P class="p863 ft154"&gt;235 200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p868 ft8"&gt;Cirka 3 400 personer har en biståndsbedömd daglig verksamhet enligt SoL. Om ungefär samma verksamhet erbjuds dessa personer även i fortsättningen skulle det inte bli några merkostnader för samhället. Kommunens kostnad för LSS skulle visserligen öka, men samtidigt skulle deras &lt;NOBR&gt;SoL-kostnader&lt;/NOBR&gt; minska.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t126"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td77"&gt;&lt;P class="p333 ft96"&gt;Tabell 7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td293"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;Årlig kostnad för daglig verksamhet för de som i dag har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td293"&gt;&lt;P class="p18 ft226"&gt;biståndsbedömd sysselsättningsverksamhet enligt SoL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td447"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td478"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td524"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td525"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td447"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;Antal personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td478"&gt;&lt;P class="p1541 ft145"&gt;Styckkostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td524"&gt;&lt;P class="p1483 ft99"&gt;Bruttokostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td525"&gt;&lt;P class="p1542 ft99"&gt;Nettokostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td447"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;3 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td478"&gt;&lt;P class="p706 ft154"&gt;168 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td524"&gt;&lt;P class="p682 ft154"&gt;571 200 00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td525"&gt;&lt;P class="p689 ft154"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1543 ft8"&gt;Ytterligare cirka 2 600 personer med psykiska funktionsnedsätt- ningar som tillhör personkretsen för LSS, och i dag deltar i en öppen sysselsättningsverksamhet enligt SoL, beräknas ansöka om insatsen daglig verksamhet enligt LSS. Genomsnittskostnaden för att delta i den öppna verksamheten är cirka 100 000 kr per år och deltagare. Vi utgår ifrån att dessa personer har ett mindre stöd- behov än övriga i denna grupp. Därmed torde den genomsnittliga kostnaden för deras dagliga verksamhet vara lägre än för övriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1544 ft96"&gt;Tabell 7.6 Årlig kostnad för de som i dag deltar i öppen sysselsättningsverksamhet enligt SoL&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t125"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td523"&gt;&lt;P class="p333 ft155"&gt;Antal personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td411"&gt;&lt;P class="p604 ft145"&gt;Styckkostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td411"&gt;&lt;P class="p652 ft99"&gt;Bruttokostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td452"&gt;&lt;P class="p863 ft155"&gt;Nettokostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td523"&gt;&lt;P class="p333 ft154"&gt;2 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td411"&gt;&lt;P class="p687 ft154"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td411"&gt;&lt;P class="p370 ft154"&gt;260 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td452"&gt;&lt;P class="p863 ft154"&gt;260 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1545 ft8"&gt;Mot bakgrund av detta beräknas den totala årliga kostnaden för förslaget till 495 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1546 ft14"&gt;661&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377659x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft96"&gt;Tabell 7.7 Årlig kostnad för daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar som tillhör personkrets 3 i LSS&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t127"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td526"&gt;&lt;P class="p374 ft155"&gt;Grupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td452"&gt;&lt;P class="p20 ft155"&gt;Bruttokostnad*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td426"&gt;&lt;P class="p355 ft98"&gt;Nettokostnad*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td527"&gt;&lt;P class="p374 ft154"&gt;Saknar sysselsättning i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td116"&gt;&lt;P class="p1547 ft116"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;P class="p1547 ft116"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td527"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;Deltar i biståndsbedömd sysselsättning i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p1547 ft116"&gt;571&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p1481 ft116"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td527"&gt;&lt;P class="p374 ft100"&gt;Deltar i öppen sysselsättningsverksamhet i dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p1547 ft116"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p1547 ft116"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td527"&gt;&lt;P class="p374 ft155"&gt;S:a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p1547 ft99"&gt;1 066&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p1547 ft99"&gt;495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p690 ft154"&gt;* Anges i miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft8"&gt;Det är dock inte sannolikt att hela gruppen på 7 400 personer kommer att vilja ha insatsen redan från den tidpunkt när lag- ändringen träder i kraft. Kommunerna kommer att behöva en viss tid för information och för att utveckla daglig verksamhet som passar personer med psykiska funktionsnedsättningar innan berörda personerna inte att ansöka om daglig verksamhet. Inte minst med tanke på den utveckling som vi föreslår av insatsen är det dock troligt att den efter en tid kommer att vara mycket efterfrågad inom gruppen. Med anledning av detta föreslår vi att kommunerna kompenseras stegvis för sina ökade kostnader för daglig verk- samhet enligt LSS för personer med psykiska funktionsnedsätt- ningar. Den stegvisa kompensationen bör avse en period på tre år. Det första året efter regelförändringen ska kommunerna kompen- seras med 1/3 av det totala beloppet på 495 miljoner kronor. Det andra året efter regeländringen ska kommunerna kompenseras med 2/3 av 495 miljoner kronor och det tredje året efter regel- förändringen ska kommunerna kompenseras med 495 miljoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1548 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Personligt stöd och individuell planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1491 ft8"&gt;Det finns flera situationer när de som ingår i personkretsen för LSS kan behöva ett personligt stöd för att fullt ut kunna använda olika insatser enligt lagen. Medan det personliga stödet ofta syftar till att skapa sammanhang och kontinuitet, så blir det genom att vara uppdelat på olika lagar och verksamheter lätt splittrat och svårt att överblicka eller ta del av. Det gäller både inom och utom LSS. I många sammanhang är det också svårt att avgränsa olika typer av personligt stöd efter vilka lagar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft14"&gt;662&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377660x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1492 ft8"&gt;reglerar det. Vid den utveckling av handikappolitiken som vi föreslår bör regeringen prioritera frågor om planering, sam- ordning och samverkan när det gäller generellt och individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning. I det samman- hanget är det angeläget att utveckla kvalitetsindikatorer och andra sätt att följa upp att behovet av olika sorters stöd till- godoses oavsett om det sker genom exempelvis &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; eller habilitering och rehabilitering enligt HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att sammanfatta kunskaper och metoder för rekrytering av kontaktperson samt beskriva framgångsfaktorer och möjliga åtgärder för att långsiktigt trygga rekryteringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1549 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Insatsen råd och stöd ska benämnas särskilt expertstöd för att tydligare avgränsas mot annat personligt stöd. Insatsens kärna ska vara kunskapsstöd åt den enskilde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Det riktade statsbidrag som utgår till landstingen för råd och stöd för personer i personkrets 3 ska avskaffas. I stället bör det generella statsbidraget till landstingen utökas med 100 miljoner kronor per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1550 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;I samband med att en kommunal insats enligt LSS beviljas ska den enskilde erbjudas en individuell plan med beslutade och planerade insatser som upprättas i samråd med henne eller honom. Den som har beviljats en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; ska därutöver kunna begära att en individuell plan upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den officiella statistiken om stöd och service enligt LSS ska kompletteras med individuppgifter om särskilt expertstöd samt uppgifter om antalet personer som fått en individuell plan upprättad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft29"&gt;För många i personkretsen i LSS har olika former av personligt stöd i det dagliga livet avgörande betydelse för självbestämmande och delaktighet. En del av detta stöd regleras i LSS, men långt ifrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1551 ft14"&gt;663&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377661x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;allt. Tre av lagens stöd- och serviceinsatser ger viktiga bidrag: råd och stöd, biträde av kontaktperson samt korttidstillsyn för skol- ungdom äldre än tolv år. Till det kommer kommunernas skyldig- heter att upprätta individuella planer enligt 10 § LSS och vissa delar av deras särskilda uppgifter enligt 15 § LSS. Mer eller mindre omfattande personligt stöd kan också rymmas i insatser som daglig verksamhet och personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Vissa typer av personligt stöd ingår däremot inte i LSS. Det gäller t.ex. löpande stöd för att klara ett ordinärt boende eller ett förvärvsarbete. Lagen har inte heller något självklart utrymme för coachning och annat stöd som utvecklats under senare år för bl.a. personer med autismspektrumtillstånd. Utanför LSS svarar inte minst landstingens habilitering och rehabilitering för viktigt personligt stöd åt personer med funktionsnedsättningar. Personligt stöd av mer praktiskt slag kan ges i anslutning till utbildningar och arbetsmarknadsåtgärder samt av gode män och personliga ombud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Hjälpmedelsinstitutet har genomfört en studie på vårt uppdrag om förhållandet mellan personlig assistans och IT, &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; hjälpmedel och bostadsanpassningar. Institutet pekar där bl.a. på den stora mängd kontakter som personer med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; – och deras anhöriga – ofta måste ha med olika huvudmän och verk- samheter för att få alla behov tillgodosedda.&lt;A href="#page_661"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Socialstyrelsen har, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, uppmärksammat att denna splittring kan leda både till merkostnader och kvalitetsbrister, inte minst när det gäller möjligheterna till delaktighet i samhällslivet.&lt;A href="#page_661"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) har låtit genomföra en enkätundersökning bland närmare 500 föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Resultaten ger en konkret bild av de problem som dessa möter i det dagliga livet. Det handlar både om en betydande mängd kontakter som ska hållas – i genomsnitt hade föräldrarna under år 2007 haft 17 olika kontakt- personer hos myndigheter och verksamheter – och om upplevelser av bristande kompetens och otillräcklig information hos de myn- digheter som de har kontakt med. Flertalet föräldrar som deltagit i studien önskar stöd från en person som har till uppgift att fungera som koordinator för familjen.&lt;A href="#page_661"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Hjälpmedelsinstitutet (2007). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; hjälpmedel, bostadsanpassning och personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Socialstyrelsen (2006). &lt;/SPAN&gt;Personlig assistans ur ett samhällsekonomiskt perspektiv&lt;SPAN class="ft72"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Utredningsinstitutet HANDU (2008). &lt;/SPAN&gt;”Goda lagar - vår verklighet” - föräldrar till barn med funktionsnedsättning svarar&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;664&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Insatser inom LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Råd och stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Lag och förarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;En av de insatser som den enskilde kan vara berättigad till enligt 9 § LSS är rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Insatsen kallas ofta bara råd och stöd (t.ex. i Sveriges officiella statistik inom området och kommitténs tilläggsdirektiv från juni 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Förarbetena till LSS innehåller ingen tydlig definition av insatsen råd och stöd. I prop. 1992/93:159 skriver det föredragande statsrådet om ett expertstöd som ska kunna ges av företrädare för yrkeskategorier som t.ex. kurator, psykolog, sjukgymnast, för- skolekonsulent, talpedagog, logoped, arbetsterapeut och dietist. Insatserna ska vara av rådgivande och allmänt stödjande karaktär, där medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter av funktionshindret beaktas. De ska vara ett komplement till och inte en ersättning för t.ex. habilitering, rehabilitering och socialtjänst (s. 59f). Avsikten är inte att ge sjukvårdande behandling/ rehabilitering eller andra insatser som klart faller inom tillämp- ningsområdet för hälso- och sjukvårdslagen, och inte heller att ge den typ av social service som socialtjänsten ska erbjuda eller peda- gogiska insatser som hör till undervisning (s. 174).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Rådgivning och annat personligt stöd var – tillsammans med stöd av en särskild kontaktperson – en av de insatser som nämndes i 4 § omsorglagen. Genom att också omfattas av LSS kom råd och stöd att även bli en rättighet för den nya delen av personkretsen enligt denna lag, dvs. personkrets 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Till skillnad från andra insatser enligt omsorgslagen, som fördes över från landstingen till kommunerna i och med att LSS trädde i kraft, förblev råd och stöd ett ansvar för landstingen. I prop. 1992/93:159 motiverades detta med att insatsen ofta har en nära anknytning till insatser som ges av landstingen enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vidare sägs att verksamheten är specialiserad och ofta förutsätter ett större upptagningsområde än en kommun. Därtill kom att det i flera landstingsområden finns en samordnad habiliteringsverksamhet, som regeringen inte ville splittra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Ett landsting och en kommun kan komma överens om ändrat huvudmannaskap för råd och stöd (2 § första stycket LSS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft14"&gt;665&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Antalet beslut om råd och stöd har minskat över tid. Enligt Socialstyrelsens statistik har antalet beslut om råd och stöd i lands- tingen nästan halverats sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Till detta kom- mer ett antal beslut om råd och stöd på kommunal nivå i Halland och Jämtland, men även där har antalet beslut minskat över tid. Utvecklingen har alltså varit dramatiskt annorlunda än för andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; där antalet insatser generellt ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Statistiken visar på en mycket stor spridning mellan landstingen när det gäller beslut om råd och stöd enligt LSS. I oktober 2007 fanns mer än 40 procent av dem som hade beslut om råd och stöd i två län (Västerbotten och Norrbotten), med sammanlagt omkring 5 procent av landets befolkning. Endast var tjugonde person med beslut om råd och stöd fanns i de båda största länen (Stockholm och Västra Götaland). Skillnaderna inom landet har förstärkts i takt med att antalet beslut om råd och stöd generellt minskat. Varia- tionerna inom landet framgår tydligt om antalet beslut räknas om i förhållande till antalet invånare i länen, från 0 till 86 personer med beslut per 10 000 invånare år 2005. Detta saknar motstycke bland de övriga &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Minskningen av antalet landstingsbeslut om råd och stöd har varit störst i personkrets 1. Antalet personer med råd och stöd i personkrets 3 har varit relativt konstant. Sammantaget har andelen personer i personkrets 3 med råd och stöd därför ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;När det gäller fördelningen på män och kvinnor respektive olika åldersgrupper har förändringarna varit mindre. Det är något vanligare att män har beslut om råd och stöd. Andelen barn med beslut om råd och stöd har minskat något över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I två län (Halland och Jämtland) delar landsting och kommuner på ansvaret för av råd- och stödverksamheten. Kvantitativt skiljer sig inte råd- och stödverksamheten från övriga delar av landet i dessa län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft9"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft29"&gt;Även om det finns landsting som särredovisar kostnader för råd och stöd så finns det ingen aktuell sammanställning på nationell nivå av vad insatsen kostar. Inte heller finns det några beräkningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft14"&gt;666&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;av samhällsekonomiska vinster vid väl fungerande råd- och stöd- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I samband med att LSS trädde i kraft började ett särskilt stats- bidrag för råd och stöd betalas ut till landstingen. Avsikten med statsbidraget var att kompensera landstingen för de personer i personkrets 3 som genom LSS också fick rätt till råd och stöd. Statsbidraget betalas alltjämt ut och har fram till år 2007 uppgått till 199 miljoner kronor per år. Det fördelas efter antalet invånare i landstingen, inte efter hur många personer i personkrets 3 med beslut om råd och stöd som dessa har. Under år 2008 och 2009 har regeringen bedömt att statsbidraget bör minskas i avvaktan på att &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; slutbetänkande färdigberetts. Anslaget minskas med totalt 23 miljoner kronor under 2008 och med totalt 73 milj- oner kronor under 2009. Därefter bör anslaget från och med 2010 minskas med totalt 20,5 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Socialstyrelsens statistik visar att andelen personer i personkrets 3 med landstingsbeslut om råd och stöd varierar kraftigt mellan landstingen, från uppåt 90 procent till 2 procent. Stockholms län, som får omkring 40 miljoner kronor per år av statsbidraget, hade vid mättillfället inte ett enda beslut om råd och stöd för personer i personkrets 3. I Gävleborgs län, som får omkring 6 miljoner årligen, återfanns nästan av nio av tio personer med råd och stöd i personkrets 3. Ändå motsvarade dessa bara en bråkdel av antalet personer i personkrets 3 med råd och stöd i Västerbottens och Norrbottens län, som också får omkring 6 miljoner kronor vardera i statsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Det görs inga löpande uppföljningar av statsbidraget. En tidigare statlig utredning har konstaterat att statsbidraget inte särredovisas i flertalet landsting och att det därför inte går att fastslå hur bidraget används. Utredningen refererar undersökningar som visar att mindre än 20 procent av statsbidraget används till råd och stöd enligt LSS medan &lt;NOBR&gt;60–80&lt;/NOBR&gt; procent använts till landstingens generella habiliterings- och rehabiliteringsverksamhet, där även personer utanför LSS personkrets dra nytta av tillskottet (SOU 2004:103, s. 26).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1552 ft14"&gt;667&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Arbetssätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Skillnaderna i omfattning mellan råd och stöd i olika landsting motsvaras av vissa skillnader i organisation och arbetssätt. Det framgår av en enkätundersökning bland samtliga huvudmän för insatsen som LSS- och hjälpmedelsutredningen gjorde (bilaga 9 i SOU 2004:103). I vissa landsting ansvarar särskilda enheter för insatsen, i andra utgör den en del av habiliteringen och rehabili- teringen. I vissa landsting avslås många ansökningar om råd och stöd, i åtminstone ett landsting betraktas en ansökan om insatsen som en bekräftelse på att den enskilde behöver råd och stöd i någon form och leder alltid till ett möte med råd- och stödteamet. Vidare är det vanligt att landsting i policydokument fastslår att mycket av det stöd som den enskilde kan få genom råd och stöd enligt LSS i första hand ska ges i anslutning till den habilitering och rehabilitering som de får.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Vi har under vårt arbete noterat att landstingen arbetar på olika sätt med råd och stöd. Men vi har också kunnat konstatera att det finns en hel del som förenar landsting med sinsemellan ytterst skiftande omfattning av råd och stöd och olika sätt att beskriva verksamheten. Genomgående är att råd och stöd inte täcker sådan habilitering och rehabilitering som man kan få genom HSL och att &lt;NOBR&gt;LSS-insatsen&lt;/NOBR&gt; i första hand inriktas på rådgivning, samordning och kunskapsförmedling. Målgruppen varierar något, beroende på hur habiliteringen och rehabiliteringen är uppbyggd och inriktad i respektive landsting. Den personliga kontakten – med en särskild samordnare eller handläggare – är ofta central. Kring denna sam- ordnare eller handläggare finns ofta ”team” med t.ex. läkare, psyko- log, socionom, arbetsterapeut, psykolog eller logoped. Kontakter med andra huvudmän eller verksamheter är vanliga och ibland formaliserade genom individuella planer eller andra dokument. I vissa landsting har det utarbetats särskilda metoder för att konsekvent utgå från den enskildes perspektiv vid kartläggning av behov och utformning av råd- och stödinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Det är inte ovanligt att de som arbetar med råd och stöd säger att de har en klar bild av insatsen, men att de har svårt att utåt informera om dess innehåll och värde eftersom lagstiftaren inte varit tillräckligt tydlig på denna punkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft29"&gt;Rafael Lindquist, professor i socialt arbete, konstaterar att det inte alltid är lätt för &lt;NOBR&gt;LSS-handläggare&lt;/NOBR&gt; (eller motsvarande) att förklara insatsens innebörd för brukare. Därmed blir det också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;668&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377666x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;svårt för brukarna att formulera sina behov på ett distinkt sätt. Processen att ta reda på brukarens behov beskrivs som ett samspel mellan experter och brukare. Den personal som Lindquist har intervjuat uppger att dialog är den arbetsform som tillämpas när det gäller att strukturera och tillgodose de behov som individen ger uttryck för. Man måste börja utifrån den konkreta situation där individen befinner sig. Personalen kan vara pådrivande när brukaren väl bestämt sig för något. Oenighet kan uppstå om personal och brukare har olika uppfattningar om ifall en insats ingår i råd och stöd. Bilden som experterna ger överensstämmer med vad brukare uppgivit för Lindquist. I intervjuerna betonas två aspekter av stödet som betyder särskilt mycket: hjälp med myndighetskontakter, t.ex. för att få andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; eller vård och rehabilitering, och att ha ett ”bollplank” att diskutera olika frågor med och vända sig till vid behov.&lt;A href="#page_666"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förfrågan om råd och stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Det som sagts ovan bekräftas i huvudsak av svaren på en förfrågan om insatsen råd och stöd som &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; sände under våren 2008 till samtliga landsting och till kommuner i Hallands och Jämtlands län som har en del av ansvaret för råd och stöd. För- frågan besvarades av drygt två tredjedelar av landstingen och drygt hälften av de berörda kommunerna. (Svaren refereras i bilaga 16.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Flertalet landsting framhåller att råd och stöd enligt LSS har ett värde, men flera av dessa framhåller att insatsen behöver förtyd- ligas. Några landsting ifrågasätter dock värdet av insatsen och menar att råd- och stödbehoven bättre och enklare kan tillgodoses inom den habilitering och rehabilitering som bedrivs enligt HSL. Vissa landsting har också antagit riktlinjer som säger att råd- och stödbehov i första hand ska tillgodoses på det sättet. Det finns dock flera landsting som varnar för att habiliteringen och rehabi- literingen varierar så mycket i landet att vissa grupper med omfattande funktionsnedsättningar riskerar att inte få sina stöd- behov tillgodosedda varken enligt HSL eller LSS. Jämfört med när LSS- och hjälpmedelskommittén genomförde sin enkät år 2003 är det dock tydligt att inget svarande landsting – och ingen svarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1553 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Lindquist, Rafael (2004). ”Brukare eller medborgare – om tillämpningen av handikapp- reformens insats ’råd och stöd’” i Lindqvist &amp; Hetzler (red.) &lt;SPAN class="ft82"&gt;Rehabilitering och välfärds- politik&lt;/SPAN&gt;, Lund: Studentlitteratur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft14"&gt;669&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;kommun – nu uppger att råd och stöd bör kunna omfatta behandl- ingsåtgärder. Tvärtom markerar flera landsting och kommuner att den råd- och stödinsats som de erbjuder har en klar gräns mot sådana åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Inget landsting bedömer att huvudmannaskapet för råd och stöd bör förändras. Flera landsting uttrycker oro för att ett kommunalt huvudmannaskap i detta fall skulle leda till svårigheter att upprätt- hålla den expertkompetens som insatsen förutsätter. Bland de svarande kommunerna går bedömningarna av huvudmannaskapet isär. Både större och mindre kommuner pekar på att lokal närhet kan göra det lättare för den enskilde att få det stöd som denne behöver. Men det kommer också varningar för otydlighet om vem som gör vad gentemot den enskilde och risker för att denne bollas mellan huvudmännen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Landstingen har olika erfarenheter av om &lt;NOBR&gt;LSS-besluten&lt;/NOBR&gt; ökat eller minskar över tid. Genomgående betonar de dock relationen till annan landstingsverksamhet som avgörande för utvecklingen, i första hand habilitering och rehabilitering. Även kommunerna pekar på detta. Ett antal mellansvenska landsting som samverkar i ett nätverk beskriver detta på följande vis: ”Vi uppfattar inte att det finns någon större skillnad i bedömningen av personkrets och behov mellan landstingen. Skillnaden mellan landstingen ligger ju snarare i hur man har uppfattat uppdraget: Se till att alla med omfattande funktionshinder får ett bra stöd eller att stödet ska ges efter ett formellt beslut. Det innebär att det ändå kan bli vissa faktiska skillnader mellan landstingen beroende på hur man har byggt upp stödet organisatoriskt.” Några landsting kommenterar oklarheter om insatsen råd och stöd som en orsak till att ansökningarna minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Flertalet landsting kan inte heller nu redovisa exakt hur statsbidraget används eller i vilken utsträckning det kommer pers- oner i personkrets 3 till godo. De hänvisar till att statsbidraget går in i habiliterings- och/eller rehabiliteringsverksamheter, där behov av råd och stöd tillgodoses enligt både HSL och LSS. Även bland det fåtal landsting som lämnar en närmare redovisning av hur stats- bidraget används är det vanligt att bara en mindre del av bidraget direkt används för råd- och stödverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1554 ft14"&gt;670&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;LSS- och hjälpmedelsutredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;LSS- och hjälpmedelsutredningen fick år 2001 i uppdrag att förtyd- liga regleringen av insatsen rådgivning och annat personligt stöd. Bakgrunden var, enligt kommitténs direktiv, tolkningssvårigheter gällande gränsen mellan rådgivning och annat personligt stöd och sådana vård- och behandlingsinsatser som omfattas av HSL, däri- bland habilitering och rehabilitering. Tolkningssvårigheterna hade funnits redan på omsorgslagens tid, men aktualiserats genom Regeringsrättens avgörande från år 1997 att habiliteringsåtgärder inte ryms inom begreppet rådgivning och annat personligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Enligt LSS- och hjälpmedelsutredningens betänkande &lt;SPAN class="ft9"&gt;LSS – Särskilt personligt stöd &lt;/SPAN&gt;(SOU 2004:103) är det angeläget att råd och stöd förblir en flexibel insats som i hög grad anpassas efter individens behov. Insatsen bör därför inte preciseras av en hel- täckande katalog av åtgärder som ska ingå i insatsen. Det är viktigt att det inte utvecklas någon skarp gräns mellan de olika delar som ingår i råd och stöd eftersom det är en styrka om den samlade kompetensen kan samverka på det sätt som bäst motsvarar indi- videns behov. Insatsen bär dock få en ny beteckning, &lt;SPAN class="ft9"&gt;särskilt personligt stöd&lt;/SPAN&gt;. Det befintliga namnet upplevs, enligt LSS- och hjälpmedelsutredningen, av många som alltför näraliggande den allmänna informations- och rådgivningsskyldighet som många myndigheter har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;När det gäller avgränsningen mot hälso- och sjukvårdsinsatser lämnar LSS- och hjälpmedelsutredningen två olika förslag. Enligt huvudförslaget ska det vara möjligt att inom särskilt personligt stöd komplettera med åtgärder som kan ingå i habilitering och rehabilitering – såväl medicinska som psykologiska, sociala och pedagogiska – om dessa behov inte tillgodoses på annat sätt. Med tanke på detta beskriver utredningen tre delar som bas i särskilt personligt stöd: kunskapsstöd, psykosocialt stöd och särskilt kom- pletterande stöd. Men utredningen konstaterar att huvudförslaget mött invändningar från Landstingsförbundet och Svenska Kom- munförbundet. Av det skälet lämnas ett alternativförslag, där ett utvecklings- och aktivitetsstöd ersätter det särskilt kompletterande stödet och därmed också de medicinska habiliterings- och rehabili- teringsåtgärder som skulle kunna inrymmas där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft29"&gt;Vidare kopplade utredningen förslagen om särskilt personligt stöd till behovet av samordning av olika stödåtgärder, inte minst för familjer med barn som har flera funktionshinder. För att säkra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft14"&gt;671&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;kvalitet och kontinuitet i en samordningsprocess ska den enskilde ha möjlighet att, om han eller hon önskar, få en namngiven sam- ordnare utsedd inom särskilt personligt stöd. Samordnaren ska fungera som ett stöd för brukaren och dennes närstående när det gäller att hitta rätt i utbudet av vård, omsorg och service. Sam- ordnaren kan medverka till att förenkla kontakterna mellan olika stödpersoner och öka möjligheterna till kontinuitet i samarbetet med brukare och närstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Vid sidan av detta föreslog LSS- och hjälpmedelsutredningen också en del insatser för att kvalitetssäkra det särskilda personliga stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft46"&gt;Biträde av kontaktperson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;Lag och förarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Enligt regeringens prop. 1992/93:159 bör en kontaktperson vara en person som ställer sig till förfogande som medmänniska för en person med funktionshinder som behöver hjälp för att komma i kontakt med andra människor och för att komma ut i samhällslivet. Ungdomar med funktionshinder som vill delta i olika aktiviteter tillsammans med andra ungdomar behöver ofta någon som följer dem dit och därifrån och någon att vara tillsammans med under tiden aktiviteten pågår. Andra kan behöva en intresserad person eller en familj att regelbundet prata och umgås med. Insatsen bör ses som ett &lt;NOBR&gt;icke-professionellt&lt;/NOBR&gt; stöd som ges av en person med stort engagemang och intresse för andra. Det bör inte ställas krav på någon yrkeskompetens. Det utesluter dock inte att kontakt- personens insats ibland kan utgöra ett komplement till det profes- sionella arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Handikapputredningen hade föreslagit att kontaktpersonen också kan ha till uppgift att informera den enskilde om vart han eller hon ska vända sig i olika frågor och hjälpa till med kontakten. Det föredragande statsrådet bedömde dock att det kan skapa en oklarhet i rollfördelningen gentemot gode män och förvaltare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Stöd av kontaktperson ingick tillsammans med rådgivning och annat personligt stöd i en av de insatser som angavs i 1985 års omsorgslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1555 ft14"&gt;672&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377670x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;Omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Antalet beslut om kontaktperson uppgick i oktober 2007 till omkring 18 000 i hela landet. Under perioden &lt;NOBR&gt;2000–2006&lt;/NOBR&gt; ökade antalet beslut med 28 procent, dvs. något mer än den genomsnittliga ökningen av beslut om kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;I SKL:s handikappnycklar var genomsnittskostnaden för kon- taktperson cirka 23 500 kr per brukare år 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft9"&gt;Icke verkställda beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kontaktperson är den &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; som är svårast för kommunerna att verkställa. Av drygt 2 900 icke verkställda beslut år 2006 gällde drygt 1 300 kontaktperson.&lt;A href="#page_670"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Antalet var under likadant som åren 2001 och 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Kommunernas förutsättningar att verkställa beslut om biträde av kontaktperson har uppmärksammats av Utredningen om verk- ställighet av vissa gynnande kommunala beslut. I betänkandet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Beviljats men inte fått &lt;/SPAN&gt;(SOU 2004:118) pekar den särskilde utre- daren på att problemen inte anses bero på bristande resurser. Som orsak anges i stället svårigheter att rekrytera personer som är beredda att åta sig uppdraget att vara kontaktperson. Att hitta en kontaktperson som passar just till den enskilde brukaren anges också som en svårighet. Trots svårigheterna att finna kontakt- personer finns det exempel på att aktiva rekryteringsåtgärder i kommuner givit ett mycket gott resultat. Den särskilde utredaren konstaterar att det inte är helt enkelt att tala om biträde av kontaktperson som en utkrävbar rättighet på samma sätt som när det gäller exempelvis en personlig assistent eller ett boende med särskild service. Kommunen kan inte på samma sätt lyckas med att tillgodose ett behov av en kontaktperson genom att satsa tillräck- liga resurser eller planera i tillräcklig omfattning, jämfört med att kunna tillgodose exempelvis ett behov av ett boende med särskild service genom att vidta tillräckliga åtgärder. Att tillhandahålla ”en kompis” kan aldrig vara samma sak som att tillhandahålla ett boende. Samtidigt betonar den särskilde utredaren att svårigheterna inte på något sätt kan innebära att insatsen biträde av kontakt- person inte ska omfattas av de förslag som han lämnar om åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen och Länsstyrelserna (2007). &lt;SPAN class="ft82"&gt;Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL 2006&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;673&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377671x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;vid icke verkställda beslut, bl.a. rapporteringsskyldighet och sanktionsavgifter. Ett förslag från den särskilde utredaren var att regeringen bör överväga åtgärder för att underlätta rekryterings- arbetet i kommunerna. Utredaren pekar på ekonomiska faktorer som ersättningen för uppdraget och risker för att den som åtar sig ett uppdrag som kontaktperson kan få sin rätt till viss ersättning vid sjukdom eller arbetslöshet ifrågasatt, men också på möjlig- heterna att matcha kontaktpersoner med individuella behov och önskemål från brukare och ibland deras anhöriga. De nuvarande ersättningarna till kontaktpersoner var förhållandevis låga, men utredaren konstaterade att ersättningsnivån inte får vara så hög att det ideella inslaget i insatsen blir för litet.&lt;A href="#page_671"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län gjorde år 2004 en tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen. Samtliga kommuner i länet har angett att de har problem med att verkställa insatsen kontaktperson. Detta gäller även de kommuner som vid tidpunkten inte hade beslut som inte verkställts. Bland de hinder som kom- munerna redovisade angavs att människor inte har tid, att arvodet är för lågt, att det är svårt att hitta kontaktpersoner till personer med svåra funktionshinder, att kontaktpersonerna får bristande stöd och att yngre kontaktpersoner flyttar från kommunen.&lt;A href="#page_671"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1556 ft188"&gt;Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Handikapputredningen konstaterade att det i kommunens skyldighet enligt socialtjänstlagen ingår att bedriva fritidsverk- samhet för skolpliktiga barn t.o.m. 12 års ålder (numera enligt skollagen). För barn med funktionshinder kan tillsyn behövas även när barnet är äldre än 12 år. Regeringens förslag överensstämde med Handikapputredningens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1557 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Svenska Kommunförbundet har utfärdat rekommendationer beträffande ersättningar till kontaktpersoner. I förbundets cirkulär 1995:83 anges att ersättningen till kontaktpersonen består av ett arvode och en omkostnadsersättning. Ersättningarna utgår i procent av pris- basbeloppet fördelat per månad. Ett uppdrag som omfattar exempelvis telefonkontakt med den enskilde en gång per vecka samt träffar två gånger per månad föreslås ersättas med 15 procent av prisbasbeloppet. Omkostnadsersättningen bör utgå i intervallet &lt;NOBR&gt;10-40&lt;/NOBR&gt; procent av prisbasbeloppet. Ett arvode om 15 procent av prisbasbeloppet innebar 491 kronor per månad under år 2004. En omkostnadsersättning om 10 procent av prisbasbeloppet innebar 328 kronor per månad. Se &lt;SPAN class="ft141"&gt;Beviljats men inte fått &lt;/SPAN&gt;(SOU 2004:118).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1558 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län (2004). &lt;/SPAN&gt;Kontaktperson enligt LSS – framgång vid verställighet&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;674&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Korttidstillsyn hör till de &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; där det inte utvecklats normering, nämnvärd rättspraxis eller några mer systematiska kunskaper sedan LSS trädde i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 3.1 är korttidstillsyn en av de vanligaste &lt;NOBR&gt;LSS-insatserna&lt;/NOBR&gt; bland barn och ungdomar. Under perioden 2000– 2007 ökade antalet beslut om korttidstillsyn enligt LSS med 70 procent, från omkring 3 000 till omkring 5 100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I SKL:s handikappnycklar var genomsnittskostnaden för kort- tidstillsyn cirka 101 300 kr per brukare år 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;Individuell plan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft9"&gt;Lag och förarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Enligt 10 § LSS kan den enskilde, i samband med att insats enligt lagen beviljas, begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. I planen ska även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kom- munen eller landstinget. Planen ska fortlöpande och minst en gång om året omprövas. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. Ett särskilt ansvar för samordning av insatser som ska tas upp i planer finns enligt 14 § LSS, som anger att kommunen ska verka för att de insatser som tas upp i individuella planer samordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I prop. 1992/93:159 skriver det föredragande statsrådet att den individuella planen är till för att klargöra den enskildes behov av insatser samt underlätta samordning mellan de olika organ som individen får stöd av. Samordningen underlättas av att utbyte av planer sker mellan landsting och kommun och av att även andra organs åtgärder ska redovisas i planen vid kännedom om sådana. Alla planer ska vidare upprättas i samråd med den enskilde. Det föredragande statsrådet förutsatte att planernas upprättande kunde ske i administrativt enkla former. (s. 182f)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Förslaget om en individuell plan följde i huvudsak Handikapp- utredningens förslag. På en punkt skilde sig regeringens förslag från utredningens. Utredningen ansåg att den individuella planen skulle kunna tillställas Försäkringskassan. Regeringen avvisade detta med hänsyn till försäkringskassornas resurser och kompetens samt med hänvisning till att förfarandet skulle medföra en oklarhet i ansvarsförhållandena (s. 97).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft14"&gt;675&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377673x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Individuell plan i praktiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;En rapport som Socialstyrelsen publicerade år 2002 pekar på att en individuell plan, rätt använd, är ett fungerande instrument för att den enskilde ska få inflytande över de olika insatser som ges, men även för att få en överblick av det totala stöd som omger henne eller honom. Dessvärre visar Socialstyrelsens kartläggning att individuell plan inte alls förekommer i den utsträckning som vore önskvärd. Endast 2 400 personer, fem procent av mottagarna av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; hade vid den tidpunkten individuell plan. Många brukare känner inte till möjligheten att begära individuell plan enligt LSS. Både skriftlig och muntlig information saknas ofta.&lt;A href="#page_673"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;För att följa upp om antalet personer med individuell plan hade ökat genomförde Socialstyrelsen en förnyad enkätundersökning under år 2003 där samtliga kommuner tillfrågades om hur många som har individuell plan. Undersökningen visade att knappt 3 200 personer, cirka 6,5 procent av samtliga mottagare av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; nu hade individuell plan. Undersökningen visade vidare att det var något vanligare att vuxna hade en individuell plan än barn och ungdomar. Det var inga skillnader mellan kvinnor och män när det gällde att ha en individuell plan. Dock fanns stora skillnader mellan kommuner i antal upprättade individuella planer.&lt;A href="#page_673"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft8"&gt;Ett flertal kartläggningar från landets länsstyrelser gäller individuell plan.&lt;A href="#page_673"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Rapporterna bekräftar Socialstyrelsens bild att insatsen sällan förekommer. I flera län har antalet individuella planer ökat något. Orsaker till varför så få personer har individuell plan har lyfts fram i flera av i länsstyrelsernas kartläggningar. Bland de orsaker som nämns är att det finns många andra planer som ibland påminner om individuell plan. Ett annat skäl kan vara att få personer efterfrågar individuell plan och att handläggarna därmed inte får kunskap och erfarenhet av att upprätta planer. I en kom- mun angavs att det skulle vara lättare att utveckla arbetet med individuell plan om det fanns ett sådant uttalat mål i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1559 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Socialstyrelsen (2002), &lt;/SPAN&gt;Individuell plan – på den enskildes villkor&lt;SPAN class="ft72"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Socialstyrelsen (2003c). &lt;/SPAN&gt;Hur många har en individuell plan enligt LSS? Resultat av en enkät till kommunerna år 2003&lt;SPAN class="ft126"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Länsstyrelsen Gävleborg (2006). &lt;/SPAN&gt;Den enskildes egna mål, intressen och önskemål- en läns- översikt av de individuella planerna enligt LSS åren &lt;NOBR&gt;2003–2005&lt;SPAN class="ft126"&gt;;&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt; Länsstyrelsen Västra Götaland län (2004). &lt;/SPAN&gt;Individuell plan – LSS&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Rapport 2004:54; Länsstyrelsen Västernorrland (2005). &lt;/SPAN&gt;Individuell plan enligt 10 § LSS. &lt;SPAN class="ft126"&gt;Rapport 2005:3; Länsstyrelsen Stockholms län (2005). &lt;/SPAN&gt;Individuell plan i Stockholms län. &lt;SPAN class="ft126"&gt;Rapport 2005:11; Länsstyrelsen Blekinge län och Länsstyrelsen i Skåne län (2005). &lt;/SPAN&gt;Individuell plan enligt LSS i Skåne och Blekinge&lt;SPAN class="ft126"&gt;; Läns- styrelsen Dalarnas län (2005). &lt;/SPAN&gt;Individuell plan enligt LSS&lt;SPAN class="ft126"&gt;. Rapport 2005:2; Länsstyrelsen Värmland (2006). &lt;/SPAN&gt;Individuell plan – LSS. &lt;SPAN class="ft126"&gt;Rapport 2006:6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft14"&gt;676&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Bristande tid för handläggare att upprätta individuella planer är också ett problem som nämns i rapporterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;I de olika studier och utredningar som gjorts om individuell plan behandlas resursfrågor ytterst knapphändigt. Beräkningar av kostnader och eventuella samhällsekonomiska vinster vid väl fung- erande individuell planering brukar inte refereras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;Individuella planer och råd och stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Det finns inga direkta kopplingar i regelverket mellan individuell plan och insatsen råd och stöd. I praktiken kan de dock ha beröringspunkter. Inte minst kan råd och stöd vara en brygga mellan habilitering och rehabilitering, med de särskilda planer som upprättas där, och kommunerna, med deras ansvar för olika LSS- insatser och skyldighet att verka för att de insatser som tas upp i individuella planer samordnas. I Norrbottens, Västerbottens och Gävleborgs läns landsting förekommer det att de som arbetar med råd och stöd deltar vid upprättandet av individuella planer. Ibland är det också råd- och stödverksamheten som håller i upprättandet av dessa planer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft9"&gt;LSS- och hjälpmedelsutredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;LSS- och hjälpmedelsutredningen uppmärksammade även den individuella planen enligt 10 § LSS i samband med förslagen om särskilt personligt stöd. För att öka användandet av individuell plan, och därigenom stärka den enskildes möjlighet till inflytande och självbestämmande, föreslog utredningen att huvudmännen alltid ska erbjuda den enskilde att en individuell plan upprättas i samband med att en insats beviljas enligt LSS. I förslaget ingick att planen ska följas upp, utvärderas och omprövas minst en gång per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Som framgått lämnade LSS- och hjälpmedelsutredningen också en del förslag om arbetet med råd och stöd som hänger samman med individuell planering, bl.a. rätt till en personlig samordnare för alla som har beslut om råd och stöd (eller särskilt personligt stöd, som insatsen föreslogs heta framöver).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1560 ft14"&gt;677&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1561 ft9"&gt;Socialstyrelsens rapport Gemensam planering – på den enskildes villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tillsammans med Skol- verket och Specialpedagogiska institutet analyserat förutsätt- ningarna för att samordna de individuella planer som ett barn, en ungdom och en vuxen person med funktionsnedsättning kan ha. Resultaten presenteras i rapporten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Gemensam planering – på den enskildes villkor &lt;/SPAN&gt;från år 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I rapporten definieras individuell plan som ett arbetssätt bestående av två komponenter: planeringen, som inkluderar genomförandet, och det skriftliga dokumentet, planen. Social- styrelsen och de andra berörda myndigheterna konstaterar att olika individuella planer i dag ofta tillämpas parallellt och utan sam- ordning. För den enskilde blir situationen svåröverskådlig, ibland direkt motsägelsefull, och kan leda till bristande stöd. I praktiken hindras samordningen av olika faktorer. Det råder en begrepps- förvirring som gör det svårt att veta vilka planer som faktiskt menas. Ett annat hinder är att personalen saknar tillräcklig tid för samordnad planering. På nationell nivå finns strukturella hinder för samordnad planering i form av att de olika regelverken inte stämmer överens och inte omfattar generella bestämmelser om samverkan mellan aktörerna. Vidare har de individuella planer som i dag regleras i lagar och förordningar olika syften. Individuell plan enligt LSS är den enda som i någon mån kan sägas utgöra en övergripande plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;I rapporten konstateras att samordnad planering som görs gemensamt av flera aktörer behövs. Arbetssättet kan underlätta för den enskilde att få överblick över samhällsinsatserna. En sådan överblick kan ge den enskilde kunskap om vilka konsekvenser olika beslut som hon eller han behöver fatta får i förhållande till personens hela livssituation, på kort och lång sikt, praktiskt och ekonomiskt. Analys av samtal med enskilda, brukarföreträdare och aktörer visar att när samordnad planering fungerar motverkas också den ”initiativlösa” struktur som förekommer och som annars belastar enskilda och närstående genom att de själva får ta på sig den samordnande uppgiften. Vinster finns även för de berörda aktörerna och organisationerna. Ökad skicklighet i att bedöma behov, tidsvinster genom färre möten, minskat dubbelarbete och färre tidskrävande missförstånd samt effektivare samarbete är exempel på nyttan med arbetssättet för de professionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft14"&gt;678&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377676x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;För att uppnå en samordnad planering anger Socialstyrelsen och de andra berörda myndigheterna framför allt tre vägar: en harmo- nisering och komplettering av regelverken (bl.a. LSS och SoL, som bör kompletteras med en bestämmelse som ger den enskilde rätt till individuell planering och plan), en övergripande samordnad pla- nering med en huvudansvarig koordinator och en långsiktig imple- mentering för att förankra arbetssättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Insatser utom LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft46"&gt;Habilitering och rehabilitering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Lagar, förarbeten och definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Samtidigt som LSS trädde i kraft kompletterades HSL med ett par paragrafer av betydelse i sammanhanget (3 a och 18 a §§). Av dessa framgår att habilitering och rehabilitering – liksom tillhanda- hållande av hjälpmedel – ingår i sjukvårdshuvudmannens ansvar, vare sig det är landstinget eller kommunen som är sjukvårds- huvudman i en viss situation. Avsikten med dessa nya paragrafer var att undanröja varje osäkerhet om ansvaret för habilitering, rehabilitering och tillhandahållande av hjälpmedel.&lt;A href="#page_676"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Enligt regeringens prop. 1992/93:159 avses med habilitering att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter medfödd eller tidigt förvärvad skada/sjukdom genom planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder, allsidigt främja utveck- ling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Med rehabilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter skada/sjukdom genom planerade och från flera områden sammansatta åtgärder, allsidigt främja att den enskilde återvinner bästa möjliga funktions- förmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande. Såväl habilitering som rehabilitering är målinriktade processer som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genom- förande och uppföljning beaktas och säkras. (s. 200.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Socialstyrelsen har i föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering definierat de båda begreppen på ett sätt som mindre utgår från de medicinska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1562 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1992/93:159, s. 200; Jfr RÅ 1997 ref 49 I och II.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft14"&gt;679&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377677x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;perspektiven och mer från handikappolitikens övergripande syften och mål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;habilitering, insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;rehabilitering, insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner och bibehåller bästa möjliga funk- tionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;Habilitering och rehabilitering i praktiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det finns brister i tillgång till habilitering och rehabilitering för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Men tillgången på stöd varierar mellan landsting och över landet. Det finns oftare brister för barn och ungdomar med autism, för barn med flera funktionsnedsättningar eller med medicinska funktionsnedsätt- ningar.&lt;A href="#page_677"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Insatser för vuxna kunde inte följas upp eftersom lands- tingens redovisningssystem inte omfattade habilitering och rehabi- litering för vuxna.&lt;A href="#page_677"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1563 ft8"&gt;En studie&lt;A href="#page_677"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;av samtliga 44 kommuner i Norrbotten, Väster- botten, Västernorrlands och Jämtlands län visar att en av tre kom- muner anser att dess verksamhet för att återanpassa äldre och pers- oner med funktionsnedsättning inte fungerar tillfredställande. Äldre personer och personer med funktionsnedsättning riskerar att inte få rehabilitering som skulle bidra till tillfrisknande eller anpassning till en ny situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2006 i uppdrag att undersöka huruvida personer som tillhör LSS personkrets får sina behov av habilitering och rehabilitering tillgodosedda inom ramen för den verksamhet som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Socialstyrelsen (2003). &lt;/SPAN&gt;Tillgång till habilitering och rehabilitering för barn och ungdomar med funktionshinder – en kartläggning&lt;SPAN class="ft126"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft141"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Socialstyrelsen (2004). &lt;/SPAN&gt;Tillgång till habilitering och rehabilitering för vuxna med funktions- hinder – en kartläggning&lt;SPAN class="ft126"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Socialstyrelsen (2008). &lt;/SPAN&gt;Kommunernas hälso- och sjukvårdsverksamhet 2006&lt;SPAN class="ft65"&gt;. Enkät- undersökning till samtliga medicinskt ansvariga sjuksköterskor i norra regionens 44 kommuner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft14"&gt;680&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377678x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;(1982:763), HSL. Socialstyrelsen kan inte utifrån undersökningens resultat besvara frågan om personer som har insatser enligt LSS får sina behov av habilitering eller rehabilitering tillgodosedda genom insatser från hälso- och sjukvården. Personer med omfattande funktionsnedsättningar har ofta behov av insatser från flera olika håll. Det finns brister när det gäller att tillgodose behoven för personer som omfattas av LSS inom flera av de olika stödsystemen. Frågan om rehabilitering och habilitering går inte att särskilja från andra närliggande insatser.&lt;A href="#page_678"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Brukarföreträdare har i kontakter med &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; uppmärksammat brister i habilitering och rehabilitering. De har pekat på att habilitering, rehabilitering och insatser enligt bl.a. LSS ibland behöver samordnas och kombineras för bästa möjliga resultat för den enskilde. Det gäller inte minst Hjärnskade- förbundet Hjärnkraft, som efterlyser ökad samsyn på insatser med ett långsiktigt rehabiliterande perspektiv vid förvärvade hjärn- skador. Kompetens i förhållande till olika funktionsnedsättningar har också nämnts som ett problem. Brukarföreträdare har bl.a. tagit upp behovet av nya former av stöd som coachning vid neuro- psykiatriska funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Personligt ombud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;En insats vid sidan av LSS som kan ge enskilda personer ett viktigt stöd är personligt ombud. Insatsen föreslogs av Psykiatriutred- ningen i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; som en stödinsats enligt LSS, men lagstiftaren valde att i stället satsa på särskilda utvecklingsmedel och ett ambitiöst program med uppföljningar och utvärderingar. Personligt ombud har genom detta mångåriga arbete kommit att bli en ovanligt väl kartlagd stödform, där även den samhälls- ekonomiska nyttan beskrivits. Förutsättningar och utveckling när det gäller personligt ombud beskrivs i avsnitt 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1564 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialstyrelsen (2007). &lt;/SPAN&gt;Tillgång till habilitering och rehabilitering för personer som har insatser enligt LSS&lt;SPAN class="ft65"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;681&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;God man&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;För många personer med rätt till stöd och service enligt LSS har den gode mannen en viktig funktion för att ge stöd i olika situa- tioner. Godmanskap är ett uppdrag som innebär att den gode mannen utför uppgifter för någons räkning. Enligt 11 kap. föräldra- balken kan man få hjälp av en god man för att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Kommunens överförmyndare (i vissa kommuner finns en överförmyndarnämnd i stället) har tillsyn över de gode män och förvaltare som finns i kommunen. Ofta ansöker överförmyndaren om att god man eller förvaltare ska utses. Ansökan kan även göras av personen själv eller en nära anhörig. Tingsrätten fattar sedan beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Beslutet om att få god man är frivilligt, men tingsrätten kan även förordna god man till en person som till exempel är för sjuk för att själv kunna fatta beslutet. I så fall skaffar domstolen ett läkarintyg som beskriver personens hälsa. Rätten ska också prata med personen i fråga om denne inte tar skada av att komma till förhandlingen och förstår vad saken gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;Den som är underårig eller som själv har förvaltare får inte vara god man. Det är inget som hindrar att en anhörig förordnas till god man åt den som behöver detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft46"&gt;Sammanhang och splittring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft29"&gt;Det finns flera situationer när de som ingår i personkretsen för LSS kan behöva ett personligt stöd för att fullt ut kunna använda olika insatser enligt lagen. Det gäller t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;vid övergången från akut eller omfattande hälso- och sjukvård till dagligt liv med stöd och service&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;för löpande och långsiktigt stöd i det dagliga livet, t.ex. för att klara ett eget boende, studier eller ett arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;för sociala kontakter i vardagslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;för myndighetskontakter och samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;som ”bollplank” och samtalspart i olika situationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;682&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Det handlar alltså om olika situationer, med olika krav på stödets innehåll och utformning. I vissa sammanhang krävs det särskild expertkompetens, i andra har det snarare ett värde att den som ger stödet inte gör det som expert. För den enskilde kan ett långsiktigt och väl fungerande personligt stöd leda till att det behövs mindre omfattande andra särskilda insatser för att leva som andra. Det saknas dock tillräckligt med studier av dessa sammanhang för generella slutsatser om hur stödet bör utformas och vilka samhälls- ekonomiska effekter som ett gott personligt stöd kan ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Medan det personliga stödet ofta syftar till att skapa sammanhang och kontinuitet, så blir det genom att vara uppdelat på olika lagar och verksamheter lätt splittrat och svårt att över- blicka eller ta del av. Det gäller både inom och utom LSS. I många sammanhang är det också svårt att avgränsa olika typer av person- ligt stöd efter vilka lagar som reglerar det. Olika regionala och lokala lösningar komplicerar möjligheterna att utforma och till- lämpa en rättighetslag med hög grad av likvärdighet över hela landet. Samtidigt kan dessa olikheter ha ett särskilt värde just när det gäller personligt stöd i det dagliga livet, där förutsättningarna också varierar lokalt och regionalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Som framgått visar aktuella uppföljningar och studier på behovet av att hela det system som finns för stöd till personer med funktionsnedsättningar beaktas när det gäller t.ex. habilitering, rehabilitering och individuell planering. Vi har tidigare föreslagit en översyn och utveckling av handikappolitiken så att dess generella och individuella delar balanseras på bästa sätt. Vi har också pekat på att det finns starka skäl att se över dagens uppdelning mellan lagområden och huvudmän när det gäller planering, samordning och stöd till personer med funktionsnedsättning. Dessa frågor kan inte lösas genom en översyn av enbart LSS. De gäller även HSL och SoL och griper in i bl.a. den statliga arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringsområdet. I det sammanhanget är det angeläget att utveckla kvalitetsindikatorer och andra sätt att följa upp att behovet av olika sorters stöd tillgodoses oavsett om det sker genom t.ex. &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; eller habilitering och rehabilitering enligt HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;En angelägen fråga är att undersöka om personligt ombud bör få en långsiktigt stabil grund i lagstiftningen och hur detta i så fall bör lösas, bl.a. i förhållande till personkretsfrågor och rättighets- respektive skyldighetskonstruktioner. Den personkrets som nu har tillgång till personligt ombud överensstämmer inte med person-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft14"&gt;683&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377681x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;kretsen för &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; eller med den beskrivning som vi gör i avsnitt 4.4 av gruppen personer med psykiska funktionsned- sättningar i personkrets 3. Socialstyrelsen har i en skrivelse till regeringen föreslagit en annan målgruppsdefinition, som utgår från Nationell psykiatrisamordnings förslag till definition av psykiskt funktionshinder.&lt;A href="#page_681"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Det bör också vara intressant att inhämta erfarenheter av hur samordning och personligt stöd organiseras i andra länder. I Norge finns det en generell bestämmelse om individuell plan för alla som har sammansatta stödbehov, dvs. även äldre och personer med mindre omfattande stödbehov än de som omfattas av person- kretsen för LSS.&lt;A href="#page_681"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I avvaktan på en sådan översyn är det viktigt att LSS, utifrån sina förutsättningar, tillförsäkrar den enskilde ett gott personligt stöd inom viktiga områden och verktyg för samordning och planering. I avsnitt 7.4 föreslår vi att LSS kompletteras med en ny insats för boendestöd, som inbegriper löpande och kvalificerat stöd i det dagliga livet. I dag kan den typen av stöd endast ges genom SoL. I detta avsnitt lämnar vi några förslag som avser de nuvarande insatser och uppgifter i LSS som avser personligt stöd och indivi- duell planering. Vi bedömer inte att det behövs några författnings- ändringar eller andra särskilda åtgärder när det gäller de två övriga &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som vi behandlat i detta avsnitt, dvs. kontaktperson och korttidstillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1565 ft188"&gt;Kunskaps- och metodutveckling för att rekrytera och behålla lämpliga kontaktpersoner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Vi föreslår att Socialstyrelsen får i uppdrag att sammanfatta kunskaper och metoder för att rekrytera och behålla lämpliga kontaktpersoner samt beskriva framgångsfaktorer och möjliga åtgärder för att långsiktigt trygga rekryteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Som framgått är biträde av kontaktperson den &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; som är svårast att verkställa för kommunerna. Utredningen om verkställ- lighet av vissa gynnande kommunala beslut konstaterade att problemen berodde på svårigheter att rekrytera kontaktpersoner och att hitta en kontaktperson som passar den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1566 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Personligt ombud - förslag till målgruppsdefinitioner och dess konsekvenser. Skrivelse från Socialstyrelsen till Regeringen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-06-28.&lt;/NOBR&gt; Dnr &lt;NOBR&gt;72-1704/2002.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1425 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Lov om sosiale tjenester m.v.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;684&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377682x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Utredningen föreslog regeringen att överväga åtgärder för att underlätta rekryteringsarbetet i kommunerna.&lt;A href="#page_682"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Kommunernas ansvar för insatsen biträde av kontaktperson innebär i praktiken ett ansvar att på myndighetsnivå organisera och kanalisera ideella insatser. Även om det utgår en ersättning till kontaktpersonerna så är avsikten inte att de ska rekryteras med så höga ersättningar att insatsen ”professionaliseras”. Möjligheterna att rekrytera och behålla kontaktpersoner kan också påverkas av förändringar inom det lokala föreningslivet och människors intresse för ideella uppdrag. I det senare fallet har det funnits en utveckling att genom frivilligcentraler m.m. fånga upp och ta till vara ideella engagemang hos människor som inte är intresserade av det traditionella föreningslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;Att åtgärder vidtas för att förbättra förutsättningarna för kommunerna att rekrytera kontaktpersoner är angeläget. Både med tanke på insatsens betydelse för den enskilde och för kommunernas möjligheter att verkställa insatsen bör staten sammanställa en översikt över kunskaper och metoder inom området som kan användas i det fortsatta kommunala utvecklingsarbetet. Arbetet bör bedrivas i nära samverkan med kommunerna, berörda brukar- organisationer och företrädare för den ideella sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;Särskilt expertstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Vi föreslår att den nuvarande insatsen råd och stöd ska benämnas särskilt expertstöd för att tydligare avgränsas mot annat personligt stöd. Insatsens kärna ska vara kunskapsstöd åt den enskilde. Detta innebär inte någon förändring av insatsens innehåll i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Den nuvarande insatsen råd och stöd ger betydande möjligheter till personligt stöd i olika situationer för personer med funktionsnedsättningar. Men det finns också en del oklarheter. Variationerna i landet är avsevärda, även om de mera tycks gälla verksamhetens omfattning än dess inriktning. En avgörande faktor tycks vara hur landstingen arbetar med habilitering och rehabilitering för de grupper som omfattas av personkretsen för LSS. Det kan därför ifrågasättas om råd och stöd över huvud taget är en rättighet som är jämförbar med övriga insatser enligt LSS. I många fall torde det vara svårt att utkräva rättigheten i domstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;SOU 2004:118. &lt;SPAN class="ft82"&gt;Beviljats men inte fått. &lt;/SPAN&gt;Betänkande av Utredningen om verkställighet av vissa gynnande kommunala beslut&lt;SPAN class="ft82"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;685&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;eftersom det råder en så stor oklarhet om vad den enskilde har rätt att kräva. En tydlig rättspraxis har dock utvecklats när det gäller avgränsningen mot habilitering och rehabilitering enligt HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Bland dem som arbetar med råd och stöd enligt LSS finns det olika uppfattningar om insatsens innehåll och landstingens ansvar för den. Några av de som mest systematiskt arbetar med råd- och stödverksamhet hävdar bestämt att landstingens ansvar är nödvändigt, både av kompetensskäl och för att ge LSS en fast förankring nära habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter. Även i övrigt finns det en stor uppslutning om att insatsen bör vara ett landstingsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;LSS- och hjälpmedelsutredningen har föreslagit vissa förändr- ingar av den nuvarande insatsen råd och stöd. Vi delar bedöm- ningen att insatsen kan fylla en viktig funktion, men att den bör få en ny beteckning. LSS- och hjälpmedelsutredningens förslag ”särskilt personligt stöd” är dock inte tillräckligt klargörande. Det är svårt att skilja från stöd som ges av t.ex. kontaktpersoner eller boendestödjare. En bättre benämning, som också har ett tydligt stöd i förarbetena till LSS, är ”särskilt expertstöd”. Benämningen innebär en tydligare avgränsning mot dels det expertstöd som annars ges inom habilitering och rehabilitering, dels det icke- professionella stöd som ges av kontaktpersoner. Det bör under- strykas att expertkompetensen måste användas på den enskildes villkor för att resultatet ska bli gott. Vårt förslag syftar inte till att åstadkomma en glidning mot ökad makt för de experter som anlitas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;LSS- och hjälpmedelsutredningen har också föreslagit att det inom det särskilda expertstödet ska vara möjligt att få sådan habilitering och rehabilitering som inte tillgodoses genom insatser enligt HSL (alternativt sådan insatser som inte kan betraktas som medicinsk rehabilitering). Vi bedömer att dessa förslag snarare kan öka oklarheterna inom området. Den grundläggande principen i HSL om god vård på lika villkor kan komma att ifrågasättas om vissa åtgärder inom det område som regleras i denna lag kan utkrävas genom domstol enligt LSS. Det finns också risker för att sjukvårdshuvudmännens ansvar blir otydligt och att människor i högre grad hänvisas till särskilt stöd och service enligt LSS för att få sina behov av habilitering och rehabilitering tillgodosedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft29"&gt;Det särskilda expertstödet bör i stället ses som en social tjänst där kompetens som vanligtvis bara finns inom landstingen används för att tillgodose behov av rådgivning och samordning som kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;686&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;uppkomma vid olika tillfällen under det dagliga livet bland dem som omfattas av personkretsen i LSS. Som framgår av kapitel 5 föreslår vi inte något ändrat huvudmannaskap för denna insats, men vi vill understryka att dagens möjligheter till annan regional ansvarsfördelning ska bestå. Erfarenheterna av de olika lösningar som finns i två län är inte entydiga. Vi ser heller ingen anledning att på nationell nivå varken främja eller begränsa sådana lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Förarbetena till LSS är tydliga när det gäller avgränsningen av denna insats från såväl habilitering och rehabilitering enligt HSL som från löpande social service enligt LSS eller SoL. I enlighet med denna inriktning bör det särskilda expertstödets kärna vara det som LSS- och hjälpmedelsutredningen beskrivit som kunskapsstöd. Det handlar om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;information &lt;/SPAN&gt;om rättigheter och skyldigheter samt olika stöd- former i samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;kartläggning, planering och vägledning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;för att stärka den enskil- des självbestämmande och delaktighet genom att hjälpa denne att formulera behov och förutsättningar inom olika livsområden samt sortera och prioritera möjliga insatser till en realistisk och genomförbar åtgärdskedja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1567 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;kontaktstöd &lt;/SPAN&gt;i syfte att förmedla och främja kontakt mellan den enskilde och de verksamheter som kan ge olika former av ytterligare stöd, inklusive att bistå den enskilde med att överföra relevant kunskap om dennes behov och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft8"&gt;Samtliga dessa former av kunskapsstöd kan rymma ett moment av samordning, direkt genom det särskilda expertstödet och indirekt genom de kontakter som förmedlas genom insatsen. Det särskilda expertstödet bör också kunna genomföra eller bidra till att det upprättas en individuell plan om den enskilde begär det. Vi vill dock understryka att det särskilda expertstödets samordnings- funktion inte innebär att landstingen ges någon beslutsrätt över andra huvudmän för stöd och service enligt LSS. Inte heller är det meningen att det särskilda expertstödet ska bli en ombudsfunktion för den enskilde i kontakter med andra huvudmän och verk- samheter. Vi delar inte heller LSS- och hjälpmedelsutredningens bedömning att det ska finnas ett krav på att den enskilde inom ramen för det särskilda expertstöd har en namngiven samordnare. Det finns mycket som talar för att detta kan vara ett väl fungerande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1351 ft14"&gt;687&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_685"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;sätt att organisera stöd av detta slag, men samordningsfunktionen är en större fråga som i dagsläget inte enbart bör knytas till det särskilda expertstödet. Som framgått finns det andra förslag om individuell samordning som i första hand är knutna till individuell plan och inte till råd och stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Som framgår av förarbetena till LSS kan ett psykosocialt stöd vara en viktig del av det särskilda expertstödet. Det kan handla om ett tidigt och kvalificerat stöd för att den enskilde ska kunna leva med och förstå konsekvenserna av en funktionsnedsättning eller hantera en krissituation i samband med att funktionsnedsättningen uppkommer. Det innebär inte att det psykosociala stödet måste utföras inom ramen för &lt;NOBR&gt;LSS-insatsen,&lt;/NOBR&gt; men att det särskilda expertstödet förmedlar de kontakter som behövs för psykosocialt stöd samt följa upp dessa kontakter. Även här bör det särskilda expertstödet inriktas på att förmedla och utveckla kunskaper till den enskilde om vad funktionsnedsättningen kan betyda för dennes livsbetingelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Till detta bör huvudmännen kunna lägga andra moment, så länge det inte handlar om habilitering och rehabilitering enligt HSL. Om personer som har särskilt expertstöd enligt LSS har sådana behov är det däremot en rimlig del av insatsen att föra frågan vidare till hälso- och sjukvården för bedömning och beslut enligt de regler som gäller där. En sådan ”reklamationsfunktion” är en naturlig del av det särskilda expertstödets olika former av kunskapsstöd. Landstingens kompetens bör också kunna användas av andra huvudmän för att förstärka deras kompetens för person- ligt stöd i situationer som gäller t.ex. boende, studier och arbete. Även vid individuell planering inom kommuner kan det vara fruktbart att samordna det arbetet med den kompetens som det särskilda expertstödet står för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Allt särskilt expertstöd enligt LSS ska beviljas den enskilde, men det bör även kunna avse stöd till föräldrar med barn med omfattande funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1568 ft14"&gt;688&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_686"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1535 ft46"&gt;Ersätt det riktade statsbidraget till landstingen för råd och stöd i förhållande till personkrets 3 med ett mindre tillskott till det generella statsbidraget till landstingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Vi föreslår att det riktade statsbidrag som utgått till landstingen för råd och stöd för personer i personkrets 3 ska avskaffas. I stället bör det generella statsbidraget till landstingen utökas med 100 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Det finns, som framgått, ingen direkt koppling mellan stats- bidraget och det syfte som uppgivits sedan 1994. Staten har inte efterfrågat någon redovisning av bidraget och inte krävt att det i praktiken ska användas för råd och stöd för personkrets 3. Flertalet landsting har valt att använda bidraget för att delfinansiera sin habiliterings- och rehabiliteringsverksamhet. Medlen har uppenbart använts för verksamheter som överlappar eller ligger mycket nära det som ryms inom råd och stöd enligt LSS. De har dock även kommit personkrets 1 och 2 till godo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Vi ser ingen anledning att hårdare styra användningen av dessa medel till råd och stöd enligt LSS. Det bör även i fortsättningen vara upp till varje landsting att själv avgöra hur arbetet med råd och stöd ska organiseras och finansieras, liksom det bör vara upp till huvudmännen att själva besluta om hur de tar sitt ansvar för habilitering och rehabilitering enligt HSL. I stället för att rikta ett särskilt statsbidrag till en viss målgrupp inom en viss verksamhet bör de medel som staten avsätter inom detta område kanaliseras genom det generella statsbidraget till landstingen. Staten bör i stället se över reglering och normering inom området samt bidra till att formerna för uppföljning utvecklas så att det blir möjligt att säga om behov av råd, stöd, habilitering och rehabilitering till- godoses bland exempelvis de personer som omfattas av person- kretsen för LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;Med tanke på att flertalet landsting redan till stor del använder statsbidraget till råd och stöd för att finansiera mer generella verksamheter med habilitering och rehabilitering enligt HSL delar vi regeringens bedömning att statsbidraget kan minskas till förmån för andra insatser inom funktionshinderområdet. Genom att flertalet landsting också mer eller mindre aktivt väljer att tillgodose råd- och stödbehov inom dessa mer generella verksamheter har de dessutom valt att göra det inom ramen för den finansiering som är avsedd för dessa, dvs. egen finansiering genom skatter och avgifter samt det generella statsbidraget till landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft14"&gt;689&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_687"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Mot den bakgrunden föreslår vi att regeringen enbart utökar det generella årliga statsbidraget till landstingen med 100 miljoner kronor av de 199 miljoner kronor som utgått fram till och med år 2007. Förändringen bör träda i kraft år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Individuell planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Flera studier visar att en individuell plan enligt LSS kan ha positiva effekter för den enskilde och för berörda huvudmän. Fortfarande är det dock ovanligt med individuella planer. Bristande informa- tion, bristande metodik i arbetet med planerna och svårigheter för den enskilde att i förväg veta vad en individuell plan innebär är ett par orsaker som har pekats ut. Det finns dock även oklarheter i regelverket som kan ha betydelse för efterfrågan på och användning av individuell plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Den individuella planen är en typ av social tjänst som den enskilde kan kräva enligt LSS, men den har inte samma status som de stöd- och serviceinsatser som anges i 9 § lagen. En begränsning är att den individuella planen ska efterfrågas av den enskilde i samband med att en insats enligt LSS beviljas. För personer med t.ex. bostad med särskild service och daglig verksamhet fattas beslut om insatser kanske bara vid ett par tillfällen sedan de blivit vuxna. Åtminstone i vissa delar av landet kan en individuell plan dock upprättas när som helst inom ramen för insatsen råd och stöd, i vissa fall även om den enskilde inte har någon annan &lt;NOBR&gt;LSS-insats.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;LSS- och hjälpmedelsutredningen har föreslagit att den som fattar beslut om en insats enligt LSS ska vara skyldig att erbjuda den enskilde en individuell plan. Förslaget är värt att gå vidare med. Det konkretiserar huvudmännens informationsskyldighet och ökar uppmärksamheten på en viktig del av LSS, som annars kan komma i skymundan för de rättighetsbaserade insatserna. Skyldigheten bör dock endast gälla för kommuner och landsting. Vidare föreslår vi att det också ska vara möjligt att begära att en individuell plan upprättas efter att en insats enligt LSS har beviljats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Vi avstår från att föreslå mer omfattande förändringar när det gäller individuell plan. Även dessa frågor är angelägna att uppmärk- samma vid en samlad översyn över former och förutsättningar för samordning och planering, inom och utom LSS. Dagens lösning är komplicerad, svåröverskådlig och kanske inte alltid effektiv för att olika insatser och stödformer tillsammans ska leda till så god&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;690&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_688"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td511"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td442"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Insatser och uppgifter för kommuner och landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;måluppfyllelse som möjligt. Vid denna översyn bör också förslagen om att den enskilde bör ha en namngiven samordnare behandlas. Idén är intressant, men den väcker både frågor om den enskildes integritet och om ansvaret för denna form av samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1569 ft46"&gt;Förbättra den officiella statistiken när det gäller personligt stöd och individuell planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Vi föreslår att den officiella statistiken om stöd och service enligt LSS kompletteras med individuppgifter om särskilt expertstöd samt uppgifter om antalet personer som fått en individuell plan upprättad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Den officiella statistiken omfattar i dag endast mängdstatistik när det gäller råd och stöd till skillnad från de kommunala LSS- insatserna, där statistiken är personnummerbaserad. Det försvårar möjligheterna att få en samlad bild av hur många personer som har minst en &lt;NOBR&gt;LSS-insats&lt;/NOBR&gt; och förändringar över tid när det gäller råd och stöd. Den officiella statistiken innehåller inga uppgifter om hur många som har en individuell plan. Denna del av LSS är därför svår att beskriva och analysera över tid. Den kommer också lätt i bakgrunden för de olika insatserna vid översikter och diskussioner om LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft46"&gt;Ekonomiska effekter av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Frånsett den förändring av statens bidrag till landstingen för råd och stöd som föreslås ovan, bedöms förslagen i detta kapitel inte ha några ekonomiska konsekvenser. Att aktivt erbjuda individuella planer vid beslut om &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; bör ingå i den kontakt som kommuner och landsting har med den enskilde vid dessa tillfällen. Att kommuner och landsting även efter beslut om insats ska vara skyldiga att, på den enskildes begäran, upprätta individuella planer är i viss mån en ambitionshöjning. Med tanke på att individuella planer är relativt ovanliga i dag är det dock inte troligt att detta leder till något omfattande merarbete. En ökning av antalet indivi- duella planer bör dessutom öka möjligheterna till samordnings- vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1570 ft14"&gt;691&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_689"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377689x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1571 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1572 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Vi bedömer att den nya lagen om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning blir ett väl fungerande redskap för att de handikappolitiska målen ska kunna upp- nås. Men vi vill understryka att det behövs flera andra gene- rella och individuella insatser för att detta ska vara möjligt. LSS är inte, och får inte bli, det enda redskapet för att uppnå de handikappolitiska målen för de som har rätt till insatser enligt lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Den nya lagen kan tidigast träda i kraft år 2010. Då bör förberedelser redan ha påbörjats inom Försäkringskassan, Länsstyrelserna, kommunerna och i viss mån landstingen. Vissa förändringar kan genomföras innan år 2010. Det gäller främst de ändringar vi föreslår av den schabloniserade timer- sättningen, som inte kräver lagändring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Normering som krävs för att den nya lagen ska tillämpas på rätt sätt bör i huvudsak finnas när den nya lagen träder i kraft. De myndighetsuppdrag och utvecklingsinsatser som vi föreslår kräver i flera fall mer tid, men bör kunna avslutas inom den period på tre år som skisseras ovan. Till detta kommer ytterligare utredningar som föreslås för att den nya lagen ska fungera på rätt sätt i sitt sammanhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En viktig del vid förverkligandet av förslagen i betänkandet är att finansieringsprincipen följs. Kostnader som kan uppstå med förslagen ska analyseras särskilt i den fortsatta bered- ningen och uppföljningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1573 ft14"&gt;693&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_690"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377690x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1574 ft46"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kommunerna ska ompröva beslut om personlig assistans, ledsagarservice och boende under en tvåårsperiod i samband med att den nya lagen träder i kraft så att de kan förändras i enlighet med vad som gäller efter denna tidpunkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1385 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Försäkringskassan bör få i uppdrag att undersöka möjlighe- terna att hantera rapporteringen av utförd assistanstid och medel som använts genom kostnadseffektiva tekniska lös- ningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1575 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att under perioden 2010– 2013 genomföra en samlad uppföljning och utvärdering av åtgärder och effekter inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; i samband med att den nya lagen genomförs. Tidsperioden är vald under förut- sättning att den nya lagen träder i kraft år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1576 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ett genomförande i tre led&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1577 ft29"&gt;Genomförande av de förslag som vi lämnar i detta slutbetänkande kan delas upp i tre led:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;införandet av den nya lagen och praktiska förberedelser i sam- band med detta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;normering, myndighetsuppdrag och utvecklingsarbete som krävs för att den nya lagen ska tillämpas på rätt sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;ytterligare utredningar som krävs för att den nya lagen ska fun- gera i sitt sammanhang och långsiktigt ge rätt effekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1424 ft8"&gt;Genomförandet handlar alltså inte enbart om att en ny lag träder i kraft och att det kräver vissa förberedelser. För att den nya lagen ska fungera som det är tänkt måste genomförandet även omfatta åtgärder som nämns i de två senare punkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I samtliga led behöver genomförandet stämmas av med andra frågor som bereds av regeringen och med planerade förändringar inom andra områden. Det gäller särskilt de förslag som lämnats av Utredningen om tillsyn inom socialtjänsten och det fortsatta arbe- tet med förslaget till en socialförsäkringsbalk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft14"&gt;694&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_691"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td528"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; förslag innebär en del förändringar både när det gäller insatser och tillämpning av LSS. Det kommer att innebära förändringar för en del människor. Det är enormt betydelsefullt att förändringarna förbereds och genomförs på ett mycket noggrant sätt så att inte enskilda människor kommer i kläm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Tidsperspektiv på genomförandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Den nya lagen kan tidigast träda i kraft år 2010. Då bör förberedel- ser redan ha påbörjats inom Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Länsstyrelserna, kommunerna och i viss mån landstingen. Vissa förändringar kan genomföras innan år 2010. Det gäller främst de ändringar vi föreslår av den schabloniserade timersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Förändringar som gäller behovsbedömningar vid personlig assistans bör kunna genomföras fullt ut inom två år med tanke på att Försäkringskassan under den tidsperioden ändå ska ompröva alla beslut om assistansersättning. Förslaget att ta bort det femte grundläggande behovet för rätten till personlig assistans kommer också att ta två år att genomföra. Vi räknar dock med att genomfö- randet inte påbörjas förrän år 2011 eftersom det förutsätter en reglering av eller annan lösning för skydds- och begränsningsåtgär- der i samband med stöd och service för personer med funktions- nedsättningar. Förslaget att införa rätt till daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar i personkrets 3 beräknas inte ge full effekt förrän efter tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;LSS är en rättighetslag och det är viktigt att genomförandet av förändringarna görs med detta i beaktande. De förändringar av insatserna som vi föreslår innebär att enskilda som beviljats personlig assistans och ledsagarservice av kommunen kommer att ha en insats som efter lagens ikraftträdande inte längre finns. För- ändringar av insatserna som kommittén föreslår när det gäller boenden har betydelse även för bedömningen av rätten till person- lig assistans. Ändringen av insatsen rådgivning och annat personligt stöd påverkar inte insatsens innehåll. De beslut om sådan insats som meddelats enligt den gamla lagen bör därför anses avse beslut om särskilt expertstöd enligt den nya lagen. I de avsnitt där försla- gen om förändrade insatser tas upp redogör vi för de ekonomiska konsekvenserna av förslagen och gör då vissa antaganden om hur enskilda som i dag har dessa insatser kommer att påverkas av för- slagen. Förändringar av de insatser som i dag har beviljats innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft14"&gt;695&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_692"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;att kommunerna måste ges tid att planera för och skapa förutsätt- ningar för att utföra de insatser som lagen föreskriver. Enskilda som fått beslut om en insats har haft anledning att räkna med att få behålla den. Genomförandet av en förändring bör därför ske under viss tid för att ge den enskilde möjlighet att i största möjliga mån anpassa sig till sådana ändrade förhållanden. Vi föreslår därför att kommunerna ska ompröva besluten om personlig assistans, ledsa- garservice och boende under en tvåårsperiod. De beslut som inte gäller för tid därutöver torde då inte behöva blir föremål för omprövning. Omprövningarna ska avse de omständigheter som ändras genom att insatser utgår och tillkommer i lagen. När det gäller boende för vuxna avser detta vilken typ av bostad som den enskilde beviljas, inte behovet av en boendeinsats som sådant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Normering som krävs för att den nya lagen ska tillämpas på rätt sätt bör i huvudsak finnas när den nya lagen träder i kraft. De myndighetsuppdrag och utvecklingsinsatser som vi föreslår kräver i flera fall mer tid, men bör kunna avslutas inom den period på tre år som skisseras ovan. Vissa uppdrag och insatser bör prioriteras, bl.a. det uppdrag vi föreslår till Socialstyrelsen att undersöka om staten ska ta ett större ansvar när det gäller nationella kompetens- och kunskapscenter. Sammanlagt föreslår vi ett dussintal uppdrag till Socialstyrelsen – i några fall i samverkan med Länsstyrelserna – och en handfull uppdrag till Försäkringskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;De ytterligare utredningar som vi föreslår bör i ett par fall påbörjas skyndsamt och helst leda till författningsändringar redan år 2011. Det gäller särskilt den utredning som vi föreslår om en reglering av skydds- och begränsningsåtgärder, men också utred- ningen om hur personer med beslut om gruppbostad eller annan bostad med särskild service inte ska få merkostnader till följd av funktionsnedsättningar i samband med hyressättningen av bosta- den. En samlad statlig satsning på kompetensfrågor inom funk- tionshinderområdet bör också övervägas med förtur. Andra utred- ningar och översyner bör övervägas i samband med att den natio- nella handlingsplanen för handikappolitiken stäms av år 2010, men kan kräva ett mer långsiktigt perspektiv. Det gäller bl.a. en översyn av SoL som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen, en översyn av den splittrade ansvarsfördelningen inom handikappoli- tiken och en översyn av möjligheterna att utveckla och effektivisera olika former för personligt stöd inom och utom LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft14"&gt;696&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_693"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td528"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;De förändringar som vi föreslår måste följas upp noga, både med avseende på de konsekvenser som vi beskriver ovan och på andra effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Vissa uppföljningsmoment ingår i de berörda myndigheternas ordinarie uppdrag, t.ex. Försäkringskassans regelbundna uppfölj- ning av assistansersättningens omfattning och kostnader samt Länsstyrelsernas sociala verksamhetstillsyn. Vi bedömer dock att en så omfattande och sammansatt förändring som vi föreslår måste följas upp på ett samlat sätt. Regeringen bör därför ge Socialstyrel- sen i uppdrag att under perioden &lt;NOBR&gt;2010–2013&lt;/NOBR&gt; genomföra en samlad uppföljning och utvärdering av åtgärder och effekter inom LSS- området i samband med att den nya lagen genomförs. (Tidsperio- den är vald under förutsättning att den nya lagen träder i kraft år 2010.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Centrala punkter i uppföljnings- och utvärderingsuppdrag bör vara dessa:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;effekter på rättssäkerhet, tillgång till stöd och service samt kvali- tet i stöd och service för den enskilde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;effekter på andra stödformer när det gäller behov och efterfrå- gan samt utformning och kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;effekter för andra berörda intressenter, särskilt anhöriga och personal i verksamheter med stöd och service enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;ekonomiska effekter inom och mellan berörda huvudmän och en samlad bild av förändringarnas samhällsekonomiska effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;effekter på förhållandet mellan LSS och andra berörda lagar och samhällsområden samt på lagens förutsättningar att vara ett red- skap för att uppnå de handikappolitiska målen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft8"&gt;För en allsidig belysning av dessa frågor bör uppföljningen och ut- värderingen genomföras i nära samverkan med brukarorganisatio- ner, berörda statliga myndigheter, Sveriges Kommuner och Lands- ting, företrädare för enskilda utförare samt personal inom verk- samheter med stöd och service enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Uppföljnings- och utvärderingsuppdraget kan med fördel utformas så att flera av de andra uppdrag som vi föreslår att Social- styrelsen gör tids- och resursmässigt kombineras med uppfölj- ningen och utvärderingen. I avsnitt 8.2 anger vi en ekonomisk ram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft14"&gt;697&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_694"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;där såväl uppföljning och utvärdering som andra uppdrag till Soci- alstyrelsen bör kunna rymmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;Uppdraget bör också omfatta en samlad bedömning av fortsatta behov av förändringar och utveckling med beaktande av kostnader och möjliga samhällsekonomiska vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1578 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft11"&gt;8.2.1 Vilka konsekvenser ska analyseras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1387 ft46"&gt;Kommittéförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Kommittéförordningen (1998:1474) innehåller bestämmelser om kostnadsberäkningar och andra konsekvensberäkningar. Om för- slagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om för- slagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt ska även dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäkts- minskningar för staten, kommuner eller landsting, ska kommittén föreslå en finansiering (14 § kommittéförordningen). Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen ska konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, kon- kurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större före- tags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjlig- heten att nå de integrationspolitiska målen (15 § kommittéförord- ningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft46"&gt;Kommittédirektiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;I direktiven finns vissa anvisningar om konsekvensanalysen i LSS- kommitténs arbete. En utgångspunkt ska vara att eventuella förslag till ändringar i regelverket för personlig assistans inte ska leda till ökade kostnader för staten respektive kommunsektorn. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa förslag till finansiering i de delar för- slagen innebär ökade kostnader eller minskade intäkter för det all- männa. De ekonomiska konsekvenserna för staten och kommun- sektorn ska särredovisas. Kostnadsberäkningarna ska även omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft14"&gt;698&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_695"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td528"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1579 ft8"&gt;en separat bedömning av förslagens konsekvenser för social- försäkringens och kommunernas administration. Om förslag läggs som förutsätter behandling av personuppgifter ska konsekvenserna för den som personuppgifterna gäller uppmärksammas ur integri- tetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1580 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Generella konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1581 ft78"&gt;Sammantaget bidrar förslagen i detta betänkande till att förverkliga de principiella ställningstaganden som vi gör i kapitel 1:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1582 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;rätten till stöd och service för de som har de största och mest långvariga behoven till följd av funktionsnedsättningar ska stå fast&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1583 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;insatser enligt LSS ska vara medel för att uppnå de handi- kappolitiska målen och inte mål i sig själva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1584 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;verksamheter med stöd och service enligt LSS kräver en väl fungerande lagstiftning, likvärdighet och god kvalitet i alla delar av tillämpningen och en stabil kostnadsutveckling för att vara långsiktigt hållbara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Vi bedömer att den nya lagen om stöd och service för vissa perso- ner med funktionsnedsättning blir ett väl fungerande redskap för att de handikappolitiska målen ska kunna uppnås. Men vi vill understryka att det behövs flera andra generella och individuella insatser för att detta ska vara möjligt. LSS är inte, och får inte bli, det enda redskapet för att uppnå de handikappolitiska målen för de som har rätt till insatser enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1585 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Konsekvenser för olika intressenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1586 ft8"&gt;Ett antal intressenter som berörs av förslagen i detta slutbetän- kande kan urskiljas. Det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1587 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;den enskilde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1588 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1589 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;enskilda utförare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1589 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;personal i verksamheter med stöd och service enligt LSS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1588 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;staten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft14"&gt;699&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_696"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Inte för någon av dessa intressentgrupper bedömer vi att förslagen i detta slutbetänkande generellt innebär någon genomgripande för- ändring. Den grundläggande inriktningen är att förtydliga och komplettera nuvarande lagtext samt främja likvärdighet i tillämp- ningen av LSS och god kvalitet i utförandet av stöd och service enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;En viktig del vid förverkligandet av förslagen i betänkandet är att finansieringsprincipen följs. Kostnader som kan uppstå med förslagen i betänkandet ska analyseras särskilt i den fortsatta beredningen och uppföljningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;Den enskilde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;För enskilda personer kan effekterna dock bli eller uppfattas som större. Omkring 7 400 personer får rätt till daglig verksamhet enligt LSS, vilket bör ge många av dem en stabilare sysselsättning efter individuella behov. Samtidigt förlorar omkring 3 000 personer rätten till personlig assistans och kan i stället förväntas få del av den nya insatsen personlig service med boendestöd. Det senare kan dis- kuteras i förhållande till det grundläggande syftet med LSS att lång- siktigt garantera vissa angivna stödinsatser för personer med omfattande och varaktiga behov. Samtidigt måste lagstiftaren kunna anpassa också rättigheter av detta slag efter nya förutsätt- ningar när det finns skäl till det och den enskildes behov kan tillgo- doses på annat sätt utan att lagens målsättningar sätts ur spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Andra förändringar som vi föreslår när det gäller personlig assistans kan av enskilda personer uppfattas som positiva för rätts- säkerheten och som negativa när det gäller tillgången till assistans- timmar. Ändrad tillgång till assistanstimmar kan även påverka utfö- randet hos kommuner, enskilda assistansanordnare och personliga assistenter. Eftersom regelverket tolkas och tillämpas olika i olika delar av landet så kommer den senare upplevelsen antagligen mer att präglas av var i landet man bor eller har sin verksamhet än av den enskildes behov av personlig assistans. Även den enskildes anhöriga kan komma att påverkas. Studier visar att det ofta är anhöriga kvinnor som ersätter den offentliga omsorgen vid åtstramningar. Det finns därför anledning att anlägga ett könsper- spektiv i kommande uppföljningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft29"&gt;När det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män med LSS- insatser bedömer vi inte att förslagen har någon direkt påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;700&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_697"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td528"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Det gäller varken på jämställdheten inom &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; eller i det samhällsliv där människor med omfattande funktionsnedsättningar kan behöva stöd och service för att delta. Det är känt att fler män än kvinnor har &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; vilket i huvudsak kan förklaras genom att fler pojkar och män omfattas av personkrets 1, som är helt dominerande bland de insatser som kommunerna ansvarar för. Eftersom vi inte föreslår någon ändring av personkretsen så är det troligt att skillnaden mellan kvinnor och män i tillgång till LSS- insatser kommer att bestå. Förbättrade och mer enhetliga metoder att arbeta med behovsbedömningar och kvalitetsindikatorer/ bedömningskriterier bör dock vara viktiga redskap för att undan- röja andra skillnader som kan finnas. Det gäller också ökade insat- ser för att stödja personer som kan behöva särskilt stöd för att utöva inflytande och medbestämmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;För barn och ungdomar med insatser enligt LSS innebär våra förslag en ny och tydlig betoning på ett barnperspektiv på stöd och service. Vår förhoppning är att barn och unga på ett mer aktivt och självklart sätt kommer att ges möjlighet till delaktighet och infly- tande i alla de beslut om stöd och service enligt LSS som rör dem. Detta bör leda till kvalitativa förbättringar genom en ökad med- vetenhet om frågans betydelse och efter hand bättre metoder att tillämpa barnperspektivet. Här handlar det snarare om att använda dagens resurser i enlighet med vad som är bäst för barnen och ung- domarna än om att anslå mer resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;Kommuner och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Den kommunala självstyrelsen diskuteras ofta i samband med LSS. Vi har särskilt i uppdrag att utreda ansvaret för stöd och service enligt LSS. I kapitel 5 analyserar vi olika huvudmannaskap utifrån bl.a. frågor om lokal demokrati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Våra förslag påverkar inte i grunden dagens situation, med undantag för det ändrade huvudmannaskapet för personlig assistans. I det fallet ser vi dock flera förbättringar för det lokala självstyret. Kommunerna kommer inte längre att behöva medfinan- siera assistansersättning som de inte beslutar om eller ansvara för sjuklöneersättningar eller tillfälliga utökningar av personlig assist- ans. Kommunerna bör också få bättre täckning för sina kostnader för utförandet av personlig assistans genom att det schabloniserade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft14"&gt;701&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_698"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;timbeloppet för assistansersättning anpassas efter när på dygnet den personliga assistansen utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Den nya insatsen personlig service med boendestöd innebär vissa nya rättigheter med domstolsprövning över kommunala beslut, men gör det också möjligt att genom lokal planering erbjuda nya möjligeter att få stödbehov tillgodosedda i ordinärt boende. De som får rätt till insatsen har troligtvis redan i dag någon motsva- rande insats enligt LSS eller SoL. Vi räknar därför inte med att för- slaget har några stora ekonomiska konsekvenser. På längre sikt är det möjligt att insatsen dämpar efterfrågan på bostad med särskild service men det är svårt att kalkylera med sådana effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det förnyade kravet på individuella planer utökar kommunernas ansvar något, men ger också möjligheter till samordningsvinster. Modeller för behovsbedömning och kvalitetskrav kan minska utrymme för lokala variationer, men också ge de lokalt ansvariga nya redskap för att kanalisera offentliga medel till rätt insatser för rätt grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;För landstingen är det i första hand den ekonomiska konsekven- sen av det förändrade statsbidraget för råd- och stödverksamheter som blir märkbara. Att insatsen får en ny beteckning, särskilt expertstöd, har inte någon omedelbar betydelse för dess innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Våra förslag kommer att få vissa organisatoriska konsekvenser för kommuner och landsting, men dessa varierar lokalt och bör inte behöva bli särskilt omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;De ekonomiska konsekvenserna för kommuner och landsting behandlas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;Enskilda utförare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Enskilda assistansanordnare kommer att behöva ansöka om till- stånd för sin verksamhet, stå under social tillsyn, bedriva systema- tiskt kvalitetsarbete samt motsvara Försäkringskassans krav på dokumentation av bl.a. när på dygnet personlig assistans utförs. Jämfört med dagens situation, när praktiskt taget inga formella krav ställs på assistansanordnare, innebär detta givetvis ett visst merarbete. Kraven på tillstånd, tillsyn och systematiskt kvalitetsar- bete bidrar samtidigt till att ge anordnarna enhetliga förutsätt- ningar, vilket ytterligare bidrar till att konkurrensen inom området kommer att handla om kvalitet i personlig assistans. Vi bedömer att varken samhället, de assistansberättigade eller de enskilda anord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft14"&gt;702&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_699"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td528"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;narna har råd att avstå från regler om tillsyn, tillstånd och krav på systematiskt kvalitetsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Särskilt med tanke på de många mindre enskilda assistansanord- narna är det angeläget att de nya kraven inte leder till ett alltför omfattande administrativt merarbete. Vi bedömer att risken för detta är liten. I första hand ska de arbeta på ett sådant sätt att kva- liteten i den egna verksamheten säkras och kunna visa detta. Genom att samma krav ställs på kommuner och enskilda assistans- anordnare oavsett storlek bör detta stärka de mindre anordnarnas möjligheter att hävda sin ställning i kraft av att de erbjuder god kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;De förändringar vi föreslår av det schabloniserade timbeloppet bör stärka en konkurrens mellan assistansanordnare som handlar om kvalitet och inte om ekonomiska faktorer. Förslagen komplet- terar de förslag vi lämnade i vårt andra delbetänkande (SOU 2007:73) och som legat till grund för de ändringar i LASS som trädde i kraft den 1 juli 2008. Med våra förslag blir marginalerna för vinster och andra utdelningar hos enskilda assistansanordnare rim- liga Därmed går det inte länge att ifrågasätta om assistansersätt- ningen används på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Vi vill dock understryka att förändringarna måste genomföras så att kraven på rapportering och dokumentation inte blir mer omfattande än nödvändigt. Regeringen bör ge Försäkringskassan i uppdrag att särskilt undersöka möjligheterna att hantera rapporte- ringen av utförd assistanstid och medel som använts genom kost- nadseffektiva tekniska lösningar. Det finns i dag flera marknads- aktörer som erbjuder tekniska lösningar för IT- eller telefonbaserad tidrapportering, av vilka några särskilt har utformats med tanke på att kunna användas i verksamheter med personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;För enskilda utförare av de &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; som kommuner och landsting ansvarar för ser vi inga särskilda konsekvenser av våra förslag. Den lag om valfrihetssystem (LOV) som nu bereds inom Regeringskansliet bör dock öka deras möjligheter att vara verk- samma även inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;Personal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft29"&gt;En grupp som särskilt bör nämnas är personal som handlägger respektive utför stöd och service enligt LSS. De påverkas inte direkt av förslagen, men kan komma att möta nya krav och nya&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft14"&gt;703&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_700"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;praktiska förutsättningar samt få nya redskap att arbeta med. I samtliga fall understryker det att genomförandet av våra förslag förutsätter en ständig uppmärksamhet på kompetensfrågor. Det gäller, som framgår av avsnitt 4.6, för övrigt inom alla delar av LSS- området och på alla nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;De personliga assistenterna bör komma att uppmärksammas mer som en avgörande faktor för god kvalitet, till följd av våra för- slag om kvalitet i personlig assistent. Samtidigt kan deras arbets- villkor påverkas av de förslag vi lämnar om hur behovet av person- lig assistans ska bedömas och beräknas. Detta förslag överens- stämmer dock till stora delar med vad som redan gäller i delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft46"&gt;Staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;För staten innebär våra förslag ett utvidgat och tydligare ansvar för personlig assistans. Det ställer nya krav på den sociala tillsynen och på Försäkringskassans administration. Vi behandlar dessa konse- kvenser i avsnitt &lt;NOBR&gt;6.5–6.6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Dessutom föreslår vi att staten tar ett större ansvar för norme- ring, riktlinjer, kvalitetsindikatorer och vissa utvecklingsinsatser inom de delar av LSS som kommuner och landsting ska ansvara för. Till stor del faller det ansvaret, som framgått, på Regeringen. I praktiken kommer mycket av det arbetet att utföras som uppdrag till eller uppgifter för Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;En relativt stor mängd ärenden om LSS och LASS överklagas till domstol. För domstolarna kan våra förslag i det korta perspektivet leda till en ökad mängd ärenden där normering eller praxis saknas eller oklar. Samtidigt bör de författningsändringar som vi föreslår när det gäller behovet av personlig assistans, och de redskap som ska utvecklas för behovsbedömning, efter hand minska antalet ärenden om personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;Andra generella konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;När det gäller de övriga konsekvenser som ska beskrivas ser vi inga direkta effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;I förhållande till brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet kan tydligare regler för assistansanordnare och användning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;704&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_701"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td528"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1579 ft8"&gt;av assistansersättning möjligen ha en viss betydelse. Eftersom det till stor del har saknats sådana regler hittills så kan effekten bli dubbel. Icke önskvärda beteenden kan effektivare motverkas genom att i annan utsträckning än hittills bli brottsliga. Även ett mycket litet antal sådana ärenden kan dock öka brottsstatiken eftersom det rör sig om sådant som tidigare inte räknats som brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft8"&gt;I förhållande till sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet bedömer vi inte att våra förslag innebär någon förändring jämfört med vad som i dag gäller inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;Detsamma gäller för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. Precis som när det gäller jämlikheten mellan kvinnor och män bör dock förbättrade och mer enhetliga metoder att arbeta med behovsbedömningar och kvalitetsindikatorer/bedömnings- kriterier vara viktiga redskap även när det gäller de integrations- politiska målen. Det gäller också ökade insatser för att stödja personer som kan behöva särskilt stöd för att utöva inflytande och medbestämmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1590 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft29"&gt;I kapitel 6 och 7 beskrivs de förslag som får ekonomiska kon- sekvenser utförligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft46"&gt;Förslag om kostnadsdämpningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft29"&gt;De förslag som avser att dämpa och stabilisera kostnads- utvecklingen rör i personlig assistans. Beräkningarna är gjorda i 2009 års kostnads- och volymnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1591 ft14"&gt;705&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_702" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;P class="p4 ft15"&gt;Genomförande och konsekvenser SOU 2008:77&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t128"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p26 ft96"&gt;Tabell 8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p18 ft96"&gt;Sammanställning av förslag till kostnadsdämpningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td426"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td529"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td530"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td427"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;Förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td531"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td530"&gt;&lt;P class="p888 ft143"&gt;Ekonomisk effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td35"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td531"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td110"&gt;&lt;P class="p293 ft143"&gt;Brutto Mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td103"&gt;&lt;P class="p345 ft143"&gt;Netto Mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td423"&gt;&lt;P class="p313 ft143"&gt;Införande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td426"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td529"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td532"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td512"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td427"&gt;&lt;P class="p313 ft143"&gt;period år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p333 ft113"&gt;Enhetlig modell för bedömning av behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td110"&gt;&lt;P class="p652 ft114"&gt;2 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td103"&gt;&lt;P class="p652 ft114"&gt;2 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td423"&gt;&lt;P class="p604 ft116"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p333 ft114"&gt;Det femte grundläggande behovet för personlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p1337 ft114"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p652 ft116"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p604 ft116"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td35"&gt;&lt;P class="p333 ft114"&gt;assistans tas bort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td531"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p333 ft100"&gt;Begränsa rätten till dubbel assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p1337 ft114"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p652 ft116"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td423"&gt;&lt;P class="p604 ft116"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p333 ft116"&gt;Inför differentierad schablon beroende på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p1337 ft114"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p652 ft116"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td423"&gt;&lt;P class="p604 ft116"&gt;&lt;NOBR&gt;0–1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p333 ft117"&gt;brukarens behov av service på &lt;NOBR&gt;ob-tid&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p333 ft116"&gt;Sänkning av påslag för övriga kostnader i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p1337 ft114"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td103"&gt;&lt;P class="p652 ft116"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td423"&gt;&lt;P class="p604 ft116"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td35"&gt;&lt;P class="p333 ft113"&gt;schablon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td531"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td35"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td531"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p652 ft145"&gt;3 780&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p652 ft145"&gt;3 280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p372 ft100"&gt;Avdrag för överlappning mellan förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p652 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;200–300&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p652 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;200–300&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p333 ft98"&gt;Besparing ca&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td531"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p652 ft145"&gt;3 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p652 ft145"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td426"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td529"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td532"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td512"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td427"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Två av förslagen innebär att kommunsektorn ska kompenseras för kostnader som uppstår för alternativa insatser när tillgången till personlig assistans för vissa upphör eller begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;För förslaget att det grundläggande behov som gäller behov av hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade (det femte grundläggande behovet) tas bort har vi räknat med att cirka 450 personer inte längre kan beviljas personlig assistans och då i stället ska erbjudas en boendeinsats i kommunal &lt;NOBR&gt;LSS-verksam-&lt;/NOBR&gt; het. Beräkningarna bygger på att denna boendeinsats i genomsnitt kostar 1 miljon kronor per person och år. Eftersom införandetiden beräknas till två år, beroende på att beslut om personlig assistans enligt LASS ska omprövas vartannat år, så föreslås att regleringen mellan staten och kommunerna görs på tre år med 150 miljoner kronor per år, så att totalbeloppet blir 450 miljoner kronor år tre. Tidsperspektivet är dock beroende av hur lång tid det tar att åstad- komma en samlad lösning för skyddsåtgärder bland personer med funktionsnedsättningar. Vi räknar med att detta kan fördröja genomförandet av vårt förslag med ett år så att förändringen genomförs fr.o.m. år 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Förslagen om att begränsa rätten till dubbel assistans antas medföra ökade kostnader för bostadsanpassning och hjälpmedel på 50 miljoner kronor per år. En ekonomisk reglering föreslås med halva beloppet till kommunerna och halva till landstingen eftersom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft14"&gt;706&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_703" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td528"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;kommunerna ansvarar för bostadsanpassningen och landstingen för hjälpmedel till funktionshindrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Förslaget att räkna upp övriga kostnader med NPI vid beräk- ningen av schablonen för personlig assistans bedöms ha en bespar- ingseffekt på cirka 500 miljoner kronor när det är fullt genomfört. Vi förslår en införandeperiod på tre år så att de anordnare som i dag använder hela beloppet får en möjlighet att anpassa sina kostnader. En besparingseffekt på 50 miljoner kronor per år, jämfört med nuvarande uppräkningsmetod, kommer att finnas även efter infö- randeperioden på tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;För de övriga förslagen antas inte några alternativa insatser eller kostnader uppstå. Den beräknade överlappningen på &lt;NOBR&gt;200–300&lt;/NOBR&gt; milj- oner kronor påverkar inte storleken på de ekonomiska regler- ingarna mellan staten och kommunsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vi är medvetna om att osäkerheten i antaganden som beräk- ningarna bygger på i vissa fall är stor. Principen för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn bygger dock på att regleringar ska göras vid ett tillfälle eller åtminstone beslutas vid ett tillfälle om det avser fleråriga regleringar. Eventuella betydande ekonomiska avvikelser från dessa antaganden får beaktas vid fast- ställande av anslaget för kommunalekonomisk utjämning (f.d. generella statsbidraget). Regleringar ska göras i de pris- och volym- nivåer som gäller när förändringarna träder i kraft, så våra beräk- ningar behöver därför uppdateras vid ett eventuellt genomförande av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft46"&gt;Konsekvenser av ändrat huvudmannaskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ett ändrat huvudmannaskap för personlig assistans, med staten som ensam huvudman, får följande ekonomiska konsekvenser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommunernas medfinansiering för de 20 första timmarna av personlig assistans avskaffas. En ekonomisk reglering på hela beloppet (4,4 miljarder kronor i 2009 års nivå) görs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Kommunernas skyldighet att bevilja tillfälliga utökningar av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;personlig assistans tas bort. En ekonomisk reglering på 90 miljoner kronor görs (2009 års beräknade nivå).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Kommunernas ansvar för sjukvikarier för personliga assistenter tas bort. En ekonomisk reglering på 127 miljoner görs. Under-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft14"&gt;707&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_704" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;laget för beräkning av schablonen för ersättning för personlig assistans höjs med samma belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;Övriga ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;För att minska problemen med höga hyresnivåer i &lt;NOBR&gt;LSS-boenden&lt;/NOBR&gt; för vuxna föreslås en höjning av maximal godkänd hyra vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer (BTP) och särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP) för personer under 65 år. Detta är kost- nadsberäknat till 50 miljoner kronor per år. Höjningen kan minska behovet av försörjningsstöd för personer med funktionsnedsätt- ning i boende enligt LSS men vi har inte haft underlag för att kun- nat göra några beräkningar av detta. Dessutom är det principiellt tveksamt att personer med funktionsnedsättning ska vara långva- rigt beroende av försörjningsstöd. Vi föreslår därför inte att någon reglering av kostnader mellan staten och kommunerna med anled- ning av att detta förslag genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Förslaget att ge psykiskt funktionshindrade som tillhör person- kretsgrupp 3 i LSS rätt till daglig verksamhet har kostnadsberäknats till 495 miljoner kronor per år. Kommunerna ska tillföras detta belopp som en stegvis reglering via det generella statsbidraget. Till- skottet bör ske på tre år eftersom reformen antas behöva en så lång införandeperiod då stor osäkerhet finns både vad gäller målgrup- pens storlek och insatsernas utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;I den senaste stadsbudgeten föreslår regeringen att det riktade stadsbidraget till landstingen för råd och stöd, som uppgår till 200 miljoner kronor, minskas med 20 miljoner kronor år 2010. Eftersom statsbidraget delvis spelat ut sin roll så föreslår vi en minskning med ytterligare 80 miljoner kronor. Resterande 100 miljoner kronor föreslås tillföras anslaget för kommunaleko- nomisk utjämning till landstingen (f.d. generella statsbidraget) år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Övriga förslag till förändringar har inte bedömts ge sådana eko- nomiska effekter som kunnat kostnadsberäknas eller uppskattats vara så små att de kan ses som försumbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Förstärkning av resurser för tillstånd och tillsyn för anordnare av personlig assistans beräknas till cirka 12 miljoner kronor till Länsstyrelserna. Detta avser att täcka de tre nya tjänster för till- ståndsgivning och de tolv andra nya tjänster för tillsyn som föreslås i kapitel 6 samt overheadkostnader och kostnader för resor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft14"&gt;708&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_705" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td528"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;De långsiktiga ekonomiska konsekvenserna för respektive huvudmän ska ingå i Socialstyrelsens uppdrag att följa upp och utvärdera förändringarna. För denna uppföljning föreslås Socialsty- relsen få ett anslag på 22 miljoner kronor under åren &lt;NOBR&gt;2009–2013,&lt;/NOBR&gt; vilket motsvarar i genomsnitt 4,4 miljoner kronor per år. I detta ingår också förberedelser för uppföljning och utvärdering samt utförande av de uppdrag som vi föreslår att Socialstyrelsen ska få. Den exakta fördelningen på de olika åren bör fastställas när det står klart hur och när våra förslag kommer att genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft46"&gt;Totala ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;De totala ekonomiska konsekvenserna framgår av tabell 8.2 medan omfattningen på regleringarna mellan staten och kommunerna beskrivs i tabell 8.3. Sifforna anger belopp i miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 477px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;709&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_706" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft96"&gt;Tabell 8.2 Sammanställning av ekonomiska effekter av kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Sammanställning av ekonomiska effekter av kommitténs förslag. MKr.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 405px;margin-left: 58px;margin-top: 37px;font: italic 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p19 ft98"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p19 ft98"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p19 ft98"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p19 ft98"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td454"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft98"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p313 ft99"&gt;Förslag som medför sänkta kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td84"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td111"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft114"&gt;Enhetlig modell för bedömning av behov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;2 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Det femte grundläggande behovet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p313 ft117"&gt;personlig assistanstas bort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td111"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td60"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Begränsa rätten till dubbel assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Införande differentierad schablon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p313 ft114"&gt;beroende på brukarens behov av service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td111"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td60"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p313 ft113"&gt;på &lt;NOBR&gt;ob-tid&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td84"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td111"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Sänkning av påslag för administration i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p313 ft113"&gt;schablon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td84"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td111"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td60"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Statsbidrag för råd och stöd avskaffas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p313 ft98"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft98"&gt;1 175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p310 ft98"&gt;1 040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p310 ft98"&gt;1 045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p342 ft98"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft98"&gt;3 360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Avdrag för överlappning mellan förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p344 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;200-300&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Nettobesparing ca&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;3 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p313 ft99"&gt;Förslag som medför ökade kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Rätt till daglig verksamhet för psykiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p313 ft117"&gt;funktionshindrade i personkrets 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td111"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td60"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Höjning av gräns för bostadsbidrag i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p313 ft117"&gt;boende enligt LSS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td111"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td112"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td60"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Förstärkt tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft97"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft100"&gt;Uppföljning och uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft100"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p310 ft100"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p342 ft100"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft100"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft98"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p221 ft98"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p310 ft98"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p310 ft98"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p342 ft98"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p544 ft98"&gt;580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p313 ft98"&gt;Totala ekonomiska effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p221 ft98"&gt;940&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p377 ft98"&gt;870&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p310 ft98"&gt;875&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p342 ft98"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td297"&gt;&lt;P class="p544 ft98"&gt;2 520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;I tabellen nedan innebär positiva tal att kommunsektorn tillförs pengar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;710&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_707" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;"&gt;


&lt;P class="p0 ft15"&gt;SOU 2008:77 Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 450px;margin-top: 29px;font: italic 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td423"&gt;&lt;P class="p26 ft96"&gt;Tabell 8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p560 ft14"&gt;Ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td427"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td316"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td163"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td291"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td406"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td406"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td319"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td443"&gt;&lt;P class="p18 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td423"&gt;&lt;P class="p313 ft143"&gt;Förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p342 ft143"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft145"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p863 ft145"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p863 ft145"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td318"&gt;&lt;P class="p863 ft143"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft143"&gt;Anm.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;" class="tr44"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td163"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td291"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td406"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td406"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td319"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td443"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p313 ft114"&gt;Femte grundläggande behovet tas bort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p863 ft100"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p863 ft100"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft100"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;" class="tr6"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Begränsad rätt till dubbel assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft100"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;Delas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft117"&gt;kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td423"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft113"&gt;/landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p313 ft114"&gt;Rätt till daglig verksamhet för psykiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft100"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p863 ft100"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft100"&gt;495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td423"&gt;&lt;P class="p313 ft113"&gt;sjuka i p.k. 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Medfinansiering personlig assistans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt; 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p863 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt; 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td423"&gt;&lt;P class="p313 ft117"&gt;avskaffas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft114"&gt;Kommunernas basansvar för personlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;-217&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;-217&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td423"&gt;&lt;P class="p313 ft114"&gt;assistans tas bort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p313 ft116"&gt;Delar av statsbidrag för råd och stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p29 ft100"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p26 ft100"&gt;Till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p313 ft117"&gt;tillförs anslaget för kommunalek.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft144"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft116"&gt;landstingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td423"&gt;&lt;P class="p313 ft113"&gt;utjämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td127"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td318"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td423"&gt;&lt;P class="p313 ft98"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft98"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt; 302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p829 ft98"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p863 ft98"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p863 ft98"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td318"&gt;&lt;P class="p863 ft98"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt; 522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td427"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td316"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td163"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td291"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td406"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td406"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td319"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td443"&gt;&lt;P class="p18 ft148"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 320px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft46"&gt;Konsekvenser för utjämningssystemet för kommunernas LSS- verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;De föreslagna förändringarna i huvudmannaskap för personlig assistans och insatser i LSS kommer att påverka utjämnings- systemet för &lt;NOBR&gt;LSS-verksamheten.&lt;/NOBR&gt; Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans innebär att medfinansieringen för kommunerna för de 20 första timmarna tas bort och därmed försvinner som kostnad vid beräkning av standardkostnaden i utjämningssystemet. Borttagandet av kommunernas basansvar för sjukvikariekostnader och tillfälliga utökningar innebär att kostnaderna personlig assist- ans enligt LASS (enligt nuvarande lagstiftning) minskar och att de kvarvarande kostnaderna kan ifrågasättas som grund för utjämning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8"&gt;Införandet av personlig service med boendestöd som insats i LSS gör också att utjämningen måste ändras. Denna insats föreslås ersätta ledsagarservice och personlig assistans enligt LSS men kan även innebära en viss överströmning från brukare som tidigare haft boendestöd enligt SoL och tillhör personkretsen för stöd och service enligt LSS. Vi föreslår även att insatsen begränsas till högst 40 timmar per vecka. Det kan innebära att vissa mer omfattande stöd- och serviceinsatser inte längre omfattas av utjämnings- systemet för kommunala &lt;NOBR&gt;LSS-kostnader.&lt;/NOBR&gt; Frågan bör därför beaktas särskilt i den fortsatta beredningen av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;711&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_708" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;I betänkandet Utjämning av kommunernas &lt;NOBR&gt;LSS-kostnader,&lt;/NOBR&gt; översyn och förslag (SOU 2007:62) finns en alternativ modell för utjämning som innebär att de insatser som har minst påverkan på spridningen av kommunernas kostnader för LSS inte ingår vid beräkningen av standardkostnaden. Modeller med två respektive fyra insatser finns beskrivna i avsnitt 6.5 i det betänkandet. Träffsäkerheten i standardkostnaderna i förhållande till kom- munernas faktiska kostnader påverkas mycket lite jämfört med nuvarande utjämningsmodell där alla insatser ingår. En ökad flexi- bilitet bland insatserna kan tala för att denna utjämningsmodell skulle behöva övervägas noggrannare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Eftersom utredningens förslag tidigast kommer att få helårskonsekvenser för kommunerna år 2010 kommer utjämnings- systemet att kunna anpassas till de nya förutsättningarna till utjäm- ningen för år 2012. Eventuellt kan medfinansieringen för personlig assistans som grund för utjämning ändras fr.o.m. genom- förandeåret 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;712&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_709" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;9 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 333px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Lagen 2009:xxx om stöd och service åt vissa personer med funktionsnedsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I lagens rubrik har ordet funktionshindrade bytts ut mot personer med funktionsnedsättning och även i övrigt har funktionshinder ersatts med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 1 § LSS. I första punkten har autism och autismliknande tillstånd bytts ut mot autismspektrum- tillstånd. Ändringen innebär ingen förändring i sak utan utgör en anpassning till de diagnoser som nu används. I tredje punkten har den tidigare begränsningen att funktionshindret uppenbart inte får bero på normalt åldrande tagits bort. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;är nytt och innehåller en begränsning på så sätt att endast personer som vid tiden för ansökan om en insats inte har fyllt 65 år kan beviljas sådan. Det gäller oavsett om personen inte tidigare har beviljats någon insats eller om någon som har en insats enligt lagen önskar någon annan insats. När någon beviljats en insats före 65 års ålder innebär bestämmelsen även en begränsning av rätten att få en utökning av insatsen efter &lt;NOBR&gt;65-årsdagen&lt;/NOBR&gt; när en insats beviljas i tid, t.ex. personlig service eller avlösarservice. Ändringarna behandlas i avsnitt 4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft14"&gt;713&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_710" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § andra stycket LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Paragrafen är ny och motsvarar kraven i FN:s barnkonvention. Enligt bestämmelsen ska, när åtgärder rör barn, särskilt beaktas vad hänsynen till barnet bästa kräver. Bestämmelsen svarar mot inne- hållet i artikel 3 i barnkonventionen. Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft9"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Paragrafen motsvarare nuvarande 4 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft46"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar i stort sett nuvarande 2 § LSS. Tillägget i &lt;SPAN class="ft9"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anger att kommunen ska svara för utförandet av per- sonlig assistans när den enskilde begär det trots att staten svarar för beslut och finansiering av insatsen. Genom bestämmelsen tillför- säkras den som beviljats personlig assistans att den blir utförd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;714&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_711" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Paragrafen är ny och anger statens ansvar för att besluta om och betala ut ersättning för personlig assistans. Den motsvarar också delvis nuvarande 2 § LASS och reglerar vilka som kan ha rätt till personlig assistans. Personlig assistans får beviljas den som har rätt till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringslagen (1999:799). Det kommunala ansvaret för utförandet framgår av 2 §. Förslaget behandlas i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 14 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 15 § LSS. Paragrafen har redige- rats. Tillägget i andra punkten innebär en precisering av kommu- nens ansvar att verka för att personer som anges i 1 kap. 1 § får sina behov tillgodosedda. Kommunen måste enligt första punkten fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Enligt andra punkten ska kommunen verka för att de som omfattas av lagen får sina behov tillgodosedda och för att tydliggöra kommunens ansvar ska en plan upprättas där det framgår hur många som omfattas av lagen och hur kommunen avser att möta deras behov av stöd över tid. Kommunens ansvar för samhällsplanering regleras även i annan lagstiftning, lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar innehåller t.ex. en skyldighet för kommunen att under varje mandatperiod anta rikt- linjer för bostadsförsörjningen. Den plan som ska upprättas enligt denna bestämmelse bör i den mån relevant information finns i planer som tas fram enligt annan lagstiftning kunna innehålla en hänvisning till sådana uppgifter. Frågan om kommunen fullgör uppgiften att upprätta en plan kan bli föremål för tillsyn enligt de allmänna bestämmelserna i 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 15 a § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft14"&gt;715&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_712" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § LSS som delats upp i två stycken och redigerats med hänsyn till ändringarna i 4 kap. 1 §. I &lt;SPAN class="ft9"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;har ett förtydligande gjorts på så sätt att det framgår att rätt till insatser som avser boende endast föreligger när den enskilde har behov av stöd och service i boendet. I &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;har tillägg gjorts med hänsyn till att även personer med psykiska funk- tionshinder som tillhör personkrets tre enligt 1 kap. 1 § ska ha rätt till daglig verksamhet enligt 4 kap. 1 § 12. Ett krav för rätt till dag- lig verksamhet för samtliga personkretsar är att Försäkringskassan beviljat sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Rätten till insatsen daglig verk- samhet upphör när den enskilde fyllt 67 år. De föreslagna ändring- arna behandlas i avsnitt 7.3 (boende) och 7.5 (daglig verksamhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 8 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen är ny. Av den framgår att barn och unga ska få relevant information. Att se till att information ges är i första hand en upp- gift för socialnämnden. Att ta del av informationen är en rättighet, inte en skyldighet. Hänsyn ska vid informationsgivning tas till bar- nets bästa och det råder därför inte någon absolut rätt för ett barn att ta del av information som är olämplig för det. Vid bedömningen av vilken information som ska ges ska hänsyn tas till barnets ålder, mognad och tidigare kunskaper. Informationen och hur den ges bör anpassas efter barnets förutsättningar att ta till sig den. Försla- get behandlas i avsnitt 4.5.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;716&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_713" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft46"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 9 § LSS. I &lt;SPAN class="ft9"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;har begreppet råd och stöd ersatts med särskilt expertstöd för att för- tydliga insatsens innehåll. Detta innebär inte någon förändring av insatsens innehåll i praktiken. I insatsen ingår information om rät- tigheter och skyldigheter samt olika stödformer i samhället. Den ger också rätt till stöd för kartläggning, planering och vägledning för att stärka självbestämmandet och delaktigheten för den enskilde genom att hjälpa denne att formulera behov och förutsättningar inom olika livsområden samt sortera och prioritera möjliga insatser till en realistisk och genomförbar åtgärdskedja. Kontaktstöd i syfte att förmedla och främja kontakt mellan den enskilde och de verk- samheter som kan ge olika former av ytterligare stöd, inklusive att bistå den enskilde med att överföra relevant kunskap om dennes behov och förutsättningar ingår också i insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft8"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;innebär att den insats som kan beviljas är personlig assistans och verkställandet av den, där också möjligheten att själv anställa sina personliga assistenter finns, fram- går sedan av bestämmelserna i 5 kap. Insatsen enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;är ny men motsvarar till viss del vad som tidigare utgjorde ledsag- ning. Av 2 § framgår omfattningen av insatsen. Personlig service med boendestöd omfattar sådant stöd och service som ingår i hemtjänst enligt SoL liksom ledsagning enligt LSS. Boendestöd utgörs av bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen i eget boende. Personlig service med boendestöd ska beviljas i tid och beräknas utifrån det stöd som den enskilde får men kunna användas flexibelt utan att vid varje enskilt tillfälle bindas till de moment som tagits med vid bedömningen av stödbehovet. Insatsen kan kombi- neras med beslut om boende enligt LSS. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Nionde, tionde och elfte punkterna &lt;/SPAN&gt;motsvarar vad som nu ingår i 9 § 9 LSS. Motiven till ändringarna finns i kapitel 7 (7.3 boende, 7.4 personlig service med boende stöd och 7.6 särskilt expertstöd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Bestämmelsen är ny och av den framgår att personlig service enligt 1 § 3 innebär sådant stöd under högst 40 timmar per vecka. Försla- get behandlas i avsnitt 7.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft14"&gt;717&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_714" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 9 c § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 10 § LSS men har ändrats på så sätt att den enskilde alltid ska erbjudas en individuell plan med beslutade och planerade insatser i samband med att en kommunal eller landstingskommunal insats beviljas. Den enskilde som bevil- jats en sådan insats ska också när som helst därefter kunna begära att en sådan plan upprättas. Förslaget behandlas i avsnitt 7.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Bestämmelsen är ny och av den framgår att när någon beviljats insatsen daglig verksamhet ska denne erbjudas en kartläggning för att fastställa hur verksamheten bör utformas för den enskildes behov och då ska också en aktivitetsplan upprättas. Förslaget behandlas i avsnitt 7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft29"&gt;Bestämmelsen är ny. Insatsen personlig assistans beviljas av För- säkringskassan som därefter betalar ut den ersättning som är för- knippad med insatsen. Förslaget behandlas i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 9 a § första och andra stycket LSS. Motiven till förslagen finns i avsnitt 6.3. Ändringarna i &lt;SPAN class="ft9"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att personlig assistans ska vara ett stöd för dem som har behov av hjälp både med de s.k. grundläggande behoven &lt;SPAN class="ft9"&gt;och &lt;/SPAN&gt;stöd och service vid aktiviteter i samband med boende, delaktighet i samhällslivet, egenvård eller i särskilda situationer, punkterna 1 och 2. Behovet av stöd för att kommunicera med andra har förtydligats på så sätt att det ska vara fråga om kommunikation med en annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft14"&gt;718&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_715" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;person och då avses andra än de personlig assistenterna. Stöd och service vid aktiviteter i samband med boende, delaktighet i sam- hällslivet, egenvård eller i särskilda situationer utgör olika aktivite- ter som brukar ingå i det dagliga livet – skötsel av hemmet, arbete, studier, fritidsaktiviteter m.m. Med aktiviteter i samband med boende avses hjälp med skötsel av hemmet dvs. att handla, tvätta, laga mat, städa m.m. när det görs tillsammans med brukaren. Del- tagande i samhällslivet utgörs av arbete, studier, fritidsaktiviteter m.m. Både deltagande i organiserade fritidsaktiviteter och annat man normalt gör på sin fritid som t.ex. att träffa vänner, besöka konstutställningar eller att se på TV hemma är sådana aktiviteter vilka ska tas med i bedömningen av behovet av stöd och service. Även deltagande i intresseföreningar, politiskt engagemang och liknande är aktiviteter för vilka behovet av stöd och service ska bedömas. Egenvård utgör sådan omvårdnad som beror på funk- tionsnedsättningen och inte bedöms vara hälso- och sjukvård. Med stöd i särskilda situationer avses sådant som inte rör enbart den enskilde men ändå är en del av dennes dagliga liv och ansvar. Det kan t.ex. vara aktiviteter när det gäller behov av stöd vid för- äldraskap i form av assistans för att ge brukaren möjlighet att ta hand om sitt barn (jfr. prop. 1992/93:159 s. 66f.). Vid bedöm- ningen av behovet av stöd och service vid aktiviteter som har samband med boende, deltagande i samhällslivet, egenvård eller i särskilda situationer bör samma metod för att beräkna behovet i tid användas som vid bedömningen av grundläggande behov. De aktiviteter som läggs till grund för bedömningen av behovet av stöd och service bör vara förutsägbara och kunna beskrivas i förväg och också vara mer eller mindre återkommande. I &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges att en förutsättning för att få stöd och service vid aktiviteter i samband med boende, delaktighet i samhällslivet, egenvård och i särskilda situationer är att detta behov inte tillgodoses på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § LASS och har ändrats för att motsvara kraven i 2 § på att det för personlig assistans ska finnas behov av stöd både för grundläggande behov och för hjälp vid akti- viteter i samband med boende, delaktighet i samhällslivet, egenvård eller i särskilda situationer. Barn och unga har tills de fyllt 21 år rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;719&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_716" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;till personlig assistans även om de endast har grundläggande behov, en gräns som anknyter till rätten att få utbildning vid en gymnasie- skola med &lt;NOBR&gt;Rh-anpassad&lt;/NOBR&gt; utbildning enligt 5 kap. 28 § skollagen (1985:1100). Att rätt till insats endast föreligger för personer som vid tiden för ansökan inte har fyllt 65 år framgår av 1 kap. 1 §. För- slaget behandlas i avsnitt 6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Bestämmelsen är ny och anger att det är den som beviljats insatsen som ska välja om denne vill anlita en anordnare för utförandet av den eller om han eller hon själv vill anställa sina personliga assist- enter. Med anordnare av assistans avses kommun och de som meddelats tillstånd enligt 10 kap. 1 § att bedriva enskild verksam- het. Bestämmelsen innebär ingen begränsning av antalet anordnare som kan anlitas av den som beviljas personlig assistans. Det är också möjligt att både anställa sina egna personliga assistenter och till någon del låta en anordnare göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 4 § LASS. I &lt;SPAN class="ft9"&gt;första &lt;/SPAN&gt;stycket tredje punkten har ändringar gjorts som innebär att personlig assistans inte kan kombineras med boenden enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). Personlig assistans ska således inte beviljas när någon bor i en gruppbostad eller en bostad med särskild service för vuxna enligt denna lag. Det- samma gäller boende i en bostad med särskild service för dem som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring enligt SoL. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;har ändrats för att ge utrymme för att bevilja assistans vid sjukhusvård under en något längre tid än som tidigare förekommit. En begränsad tid bör kunna avse mellan tre och sex månader. Motiven till ändringarna finns i avsnitt 7.3 och 6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;720&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_717" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1574 ft9"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft29"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § första och tredje stycket LASS. Andra, nuvarande tredje, stycket har justerats med hänsyn till att kommunens ansvar för finansieringen av assistansen bortfallit.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § första stycket LASS. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;är nytt och reglerar möjligheterna till s.k. dubbel assistans. När en person har behov av mer än en personlig assistent samtidigt kan det beviljas under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses på något annat sätt. Den som ansöker om dubbel assistans måste därför visa att bostadsanpassning eller andra hjälpmedel inte kan möta det behovet. Ansökan om bidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag eller en bedömning av arbetsterapeut av möjligheten att tillgodose hjälpbehovet genom ett hjälpmedel bör därför i de flesta fall föreligga. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;är nytt och innehåller en möjlighet till ökat antal assistanstimmar vid tillfälligt utökat behov t.ex. i samband med semester, något som tidigare var en uppgift för kommunen att pröva. Motiven till förslagen finns i avsnitt 6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft29"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 8 § LASS och har justerats med hänsyn till att Försäkringskassans beslut innebär beviljande av assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft29"&gt;Bestämmelsen är ny och av &lt;SPAN class="ft75"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att den som bevil- jats assistans måste anmäla till Försäkringskassan om en anordnare ska svara för insatsen eller om han eller hon själv ska vara arbetsgi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft14"&gt;721&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_718" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;vare för sina personliga assistenter. Bestämmelsen innebär ingen begränsning av antalet anordnare som kan anlitas av den som beviljas personlig assistans. Det är också möjligt att både anställa sina egna assistenter och till någon del låta en anordnare göra det. Kommunen och den som beviljats tillstånd till verksamhet med personlig assistans har rätt att anordna sådan enligt denna lag. Den som beviljats tillstånd att anordna assistans kan inte nekas att anordna sådan av någon annan anledning än att tillståndet återkal- lats. Av &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att den som anställt personliga assist- enter till Försäkringskassan ska ge in anställningsavtal och bevis om att anmälan skett till Länsstyrelsen enligt bestämmelserna i 10 kap. 2 §. Motiven till bestämmelsen finns i avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 9 § LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft29"&gt;Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 10 § LASS. Utbetalning av medel för personlig assistans ska ske månadsvis i förskott för det antal assistanstimmar som beviljats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen är ny. Utbetalning av ersättning ska göras till den anordnare som den som beviljats personlig assistans har anmält till Försäkringskassan. En förutsättning för utbetalning är att anordna- ren, både enskilda och kommuner, gett in avtal med den som beviljats personlig assistans. Ett sådant avtal bör innehålla uppgifter om innebörd av arbetsgivaransvar och former för arbetsledning, anordnarens arbete för god kvalitet och god kompetens samt hur verksamheten ska dokumenteras, den assistansberättigades möjlig- heter till inflytande över när, hur, var och av vem assistansen utförs, hur anordnaren tillgodoser stödbehovet under tid då ordinarie per- sonal tillfälligt saknas, om vad som gäller för de personliga assist- enternas arbetsmiljö, hur anordnaren reglerar förhållandet med anställda i fråga om anställningsvillkor och ansvarsförsäkringar, hur den assistansberättigade kan se vad anordnaren har använt ersätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft14"&gt;722&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_719" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;ning för personlig assistans till, anordnarens kostnader för admi- nistration av assistansen, regler för omkostnader, ekonomiska kon- sekvenser vid byte av assistansanordnare, bindningstid, uppsäg- ningstid och former för tvistlösning m.m. Om den enskilde valt att själv anställa sina personliga assistenter ska ersättningen utbetalas till denne. Av 10 § framgår att anställningsavtal i sådana fall ska ges in till Försäkringskassan. Motiven till förslagen finns i avsnitt 6.4 och 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 10 § LASS. I bestämmelsen har en justering gjorts för att göra det möjligt för regeringen att besluta om olika nivåer på schablonen. Motiven till förslagen avse- ende schablonen finns i avsnitt 6.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 3 a § LASS samt 9 a § tredje stycket LSS. Bestämmelsen gäller bara dem som beviljats personlig assistans och själv anställt sina personliga assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Paragrafen är ny och innebär att om en anordnare av personlig assistans har fått ersättning med ett för högt belopp, får För- säkringskassan kräva tillbaka den ersättning som felaktigt har betalats ut. Försäkringskassan får, i stället för att kräva åter- betalning, räkna av beloppet från en annan fordran som anordnaren har på ersättning enligt lagen. Motiven till paragrafen finns i avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 16 § första och andra stycket LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;723&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_720" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 16 § LASS tredje till femte stycket. Genom ett tillägg görs reglerna om ränta och dröjsmåls- ränta tillämpliga även på utbetalningar som skett till anordnare av assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft9"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 16 a § LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Paragrafen är ny och innebär en skyldighet för Försäkringskassan att i enlighet med de krav &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; ställer när det gäller upphand- ling och tjänstekoncession annonsera om möjligheterna att anordna assistans och vilka krav som då måste uppfyllas. Motiven till paragrafen finns i avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Paragrafen är ny och ger kommunen rätt att i vissa fall få ersättning från Försäkringskassan när en person som ansökt om personlig assistans behöver sådant stöd under den tid myndigheten utreder ansökan. Kommunen kan i ett sådant fall bevilja bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL och i den mån biståndet innebär att den enskilde får ett personligt utformat stöd som utförs av ett begränsat antal pers- oner har kommunen rätt till ersättning. Sådan ersättning får avse det antal timmar som sådant stöd utförts innan beslutet om pers- onlig assistans meddelats, dock inte för längre tid tillbaka än en månad före den månad då ansökan gjorts. Ersättning ska betalas för de kostnader kommunen haft men kan högst uppgå till den ersätt- ning som beslutet om assistans omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Bestämmelsen innebär ingen förändring av vad som gäller för assistans som utförs av kommun, annan anordnare av assistans eller genom att den som ansökt om assistans anställt personliga assist- enter efter ansökan om assistans. När assistans sedan beviljas gäller ett sådant beslut för assistans som utförts en månad före den månad då ansökan gjorts och ersättning ska då betalas ut för sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft14"&gt;724&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_721" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;tid i enlighet med beslutet om förutsättningarna i övrigt för detta är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 18 § LASS. I 20 kap. 3 § tredje stycket AFL finns regler om indragning eller nedsättning av ersätt- ning om den som är berättigad till sådan underlåter att lämna upp- gifter eller vägrar att ta emot besök, i 20 kap. 5 § finns regler om preskription, i 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om över- låtelse, i 20 kap. 8 § &lt;NOBR&gt;första–tredje&lt;/NOBR&gt; styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter och i 20 kap. 8 § fjärde stycket finns regler om utredningsåtgärder. Bestämmelsen om preskription kan inte tolkas så att även ett belopp som ska utbetalas till en anordnare av assist- ans är skyddat från utmätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft46"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 16 § LSS. Ett tillägg har gjorts i &lt;SPAN class="ft9"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;som upplyser om att det i 16 kap. 2 § socialtjänstlagen finns bestämmelser om att en placeringskommun i vissa fall även ansvarar för insatser enligt LSS. Motiven till ändringen finns i avsnitt 7.2. Sista stycket har justerats språkligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 17 a § LSS. Ändringarna har behandlats i avsnitt 7.2. Bestämmelsen utgör ett undantag från kommunens ansvar enligt 6 kap. 1 § första stycket (nuvarande 16 § första stycket LSS) genom att den gör det möjligt för en kommun att verkställa ett beslut om insats enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; i en annan kommun och behålla ansvaret för den enskildes &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt; Lik- som tidigare krävs särskilda skäl för att bestämmelsen ska få tillämpas (jfr prop. 2000/01:6 och Socialutskottets betänkande 2000/01:SoU4). Av 6 kap. 3 § framgår att kommunen kan sluta avtal med någon annan om att tillhandahålla insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft14"&gt;725&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_722" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 17 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Bestämmelsen är ny. Om en kommun träffar ett avtal enligt före- gående paragraf med någon annan än en kommun om tillhandahål- lande av boendeinsats, dvs. insats enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;8–11,&lt;/NOBR&gt; som kom- mer att utföras i en annan kommun ska den kommun inom vars gränser insatsen kommer att utföras underrättas. Motiven till för- slaget finns i avsnitt 7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft46"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 19 § LSS. Genom tillägget i andra meningen preciseras att eventuella avgifter endast får avse kostna- derna för den som beviljats insatsen. Eventuella kostnader som uppstår för medföljande som är en förutsättning för att den som beviljats insatsen ska kunna delta i olika aktiviteter får inte tas ut genom avgifter. Motiven till ändringen finns i avsnitt 7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 20 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 21 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen är ny och de närmare motiven finns i avsnitt 7.5. Den ger stöd för kommunerna att besluta om att de som deltar i daglig verksamhet enligt 4 kap. 1 § 12 ska ha rätt till s.k. habiliteringser- sättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;726&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_723" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1574 ft46"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 21 a § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 21 b § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 21 c § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 21 d § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft46"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 22 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Paragrafen är ny. Den ger en enskild rätt att få företräde inför nämnden i ett ärende som rör myndighetsutövning gentemot denne. Det kan innebära antingen nämnden i sin helhet eller den person som på grund av delegation har rätt att fatta beslut på nämndens vägnar. Motsvarande rätt finns i 11 kap. 9 § SoL. Moti- ven till förslaget finns i avsnitt 4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;727&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_724" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft46"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 23 § LSS men gäller även enskild verksamhet enligt 4 kap. 1 § 2, personlig assistans, som bedrivs av en anordnare av personlig assistans. Tillstånd till verksamhet med personlig assistans ska sökas hos Länsstyrelsen i X län. Motiven till ändringen finns i avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen är ny. Enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;är en förutsättning för att till- stånd ska beviljas att verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. Bestämmelsen motsvarar reglerna i 7 kap. 2 § SoL. I förarbetena till dessa (prop. 1996/97:124 s. 146 f.) framgår att den som förestår verksamheten, dvs. utövar den dagliga ledningen, bör ha en lämplig utbildning och tidigare erfarenhet av liknande verk- samhet liksom vitsordad personlig lämplighet. I lämplighetspröv- ningen bör också ingå en s.k. vandelprövning av personerna bakom det enskilda rättssubjektets ansökan om tillstånd. Det bör även kunna ställas krav på att lokaler och utrustning är ändamålsenliga. När det gäller verksamhet med personlig assistans måste kraven anpassas till förutsättningarna för sådan verksamhet t.ex. när det gäller krav på viss utbildning. Enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;får villkor som avser verksamhetens kvalitet och säkerhet ställas för att tillstånd ska beviljas. I &lt;SPAN class="ft9"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att nytt tillstånd ska sökas om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas. Moti- ven till förslagen finns avsnitt 6.4 och 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 23 § andra stycket LSS. Av &lt;SPAN class="ft9"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att enskild verksamhet i form av korttidsvistelse, korttidstillsyn, boende och daglig verksamhet ska stå under kom- munal tillsyn. I det nya &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges att den som beviljats personlig assistans och valt att själv anställa sina personliga assist- enter ska anmäla det till länsstyrelsen i det län han eller hon bor. Vad som anges i &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ och det första stycket i denna paragraf om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft14"&gt;728&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_725" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;tillstånd gäller inte för dem som själv anställt sina personliga assist- enter. Motiven till de tillägg som gjorts finns i avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 23 a § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 23 b § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 23 c § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 23 d § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 24 § LSS. Genom ett tillägg i andra stycket ges länsstyrelsen möjlighet att återkalla tillstånd om förut- sättningarna i 2 § för att meddela ett sådant tillstånd som anges inte längre föreligger. Det gäller kraven på god kvalitet och säkerhet och innebär att länsstyrelsen har möjlighet att återkalla tillstånd när de villkor som ställts upp inte följs eller de som förestår verksam- heten inte uppfyller kraven på adekvat utbildning eller god vandel. Motiven till ändringen finns avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Paragrafen är ny och innebär att länsstyrelsen ska återkalla tillstånd till anordnande av assistans när den som bedriver sådan verksamhet inte följer bestämmelserna i 5 kap. Det gäller regler om mottagande och redovisning av assistansersättning. Av andra meningen framgår att länsstyrelsen om det finns sannolika skäl för återkallelse enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft14"&gt;729&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_726" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;denna bestämmelse interimistiskt kan meddela ett sådant beslut för tiden tills ärendet slutligen avgjorts. Förslaget behandlas i avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Paragrafen är ny och av den framgår att länsstyrelsen får återkalla tillstånd om skyldigheterna i fråga om registerkontroll inte iakttas och underlåtenheten är av allvarligt slag. Underlåtenheten kan vara av allvarligt slag t.ex. om den upprepas trots påpekande för den som svarar för verksamheten. Om underlåtenheten ändå kan bedömas som ursäktlig bör dock länsstyrelsen inte återkalla till- ståndet. Detta kan t.ex. vara fallet då man räknat fel på någon enstaka dag då man haft för avsikt att återanställa någon som arbe- tat i verksamheten mindre än ett år tidigare. Motiven till förslaget finns i avsnitt 4.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft46"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 24 a § LSS. Genom ett tillägg i andra stycket förtydligas att anmälningsskyldigheten inte gäller sådan personlig assistans där den enskilde själv anställt sina person- liga assistenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft46"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 25 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 26 § LSS. Den nya femte punkten anger att länsstyrelsen ska verka för informationsutbyte och sam- verkan med berörda myndigheter, t.ex. kommuner, Försäkrings- kassan, arbetsmiljömyndigheter och landsting. Förslaget behandlas i avsnitt 6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;730&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_727" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1574 ft46"&gt;13 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 27 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 17 § LASS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 27 a § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 28 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 28 a § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 28 b § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 28 c § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft9"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 28 d § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;731&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_728" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p4 ft9"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 28 e § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 28 f § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 28 g § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 28 h § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 29 § LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 13 § LSS. Bestämmelsen har ändrats så att den ger regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter till skydd för enskil- das liv, personliga säkerhet eller hälsa i fråga om all verksamhet enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft8"&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § andra stycket LASS. Den har ändrats för att svara mot behovet av kompletterande föreskrifter på annan normgivningsnivå än lag även när det gäller ansökan om personlig assistans och utbetalning av ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;732&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_729" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;När lagen träder i kraft upphör lagen (1993:387) om stöd och ser- vice åt vissa funktionshindrade, lagen (1993:389) om assistanser- sättning och lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade att gälla. Den som beviljats en insats enligt 9 § 1, &lt;NOBR&gt;2–8&lt;/NOBR&gt; och 10 i den gamla lagen ska anses ha beviljats motsvarande insats enligt denna lag. De beslut om insatser enligt 9 § 2 eller 9 som meddelats före ikraftträdandet ska kommunen ompröva enligt de nya bestämmelserna senast den 31 december 2012. En sådan omprövning bör begränsas till vad som behövs med hänsyn till den förändring av insatserna som den nya lagen innebär, t.ex. en precisering av vilken typ av bostad enligt 4 kap 1 § som insatsen ska avse. Ett tillstånd enligt den gamla lagen ska anses om ett tillstånd enligt denna lag och ett överklagande av socialnämnds eller länsstyrelses beslut som fattats före ikraftträ- dandet av denna lag ska prövas enligt bestämmelserna i den gamla lagen. Om en ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;6–12&lt;/NOBR&gt; gjorts före denna lags ikraftträdande ska den prövas i enlighet med bestämmelserna i denna lag. En anord- nare av assistans får fortsätta att utföra personlig assistans och ta emot ersättning från Försäkringskassan om den som bedriver verk- samheten senast den 1 april 2010 ansöker om tillstånd som sägs i 10 kap. 1 §. Verksamheten får efter en sådan ansökan fortsätta i avvaktan på tillståndsmyndighetens eller domstols beslut. Beslut som meddelats enligt lagen (1993:389) om assistansersättning ska när det gäller det antal timmar som beviljats inte omprövas med anledning av den nya lagen utan de ska gälla under två år från dagen för beslutet. Om skäl för omprövning på grund av väsentligt änd- rade förhållanden föreligger ska dock sådan ske i enlighet med reg- lerna i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;733&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_730" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;"&gt;Förslaget till lag om registerkontroll av personal inom verksamhet enligt lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning som utför insatser åt barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Överväganden finns i avsnitt 4.5. Av paragrafens &lt;SPAN class="ft9"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;fram- går att den som bedriver verksamhet enligt lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning och utför insatser åt barn, dvs. personer under 18 år, är skyldiga att genomföra registerkontroll avseende den som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande i verksamheten. Verk- samhet enligt LSS omfattar alla insatser dvs. även personlig assist- ans. För skyldigheten att företa registerkontroll saknar det bety- delse vem som är huvudman för verksamheten eller om denna är tillståndspliktig eller inte. Den som ansvarar för verksamheten sva- rar också för att registerkontroll utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Av bestämmelsen följer att kontrollen ska företas på alla som erbjuds anställning inom verksamhet enligt LSS som utför insatser åt barn, såväl när fråga är om tillsvidareanställning som tidsbegrän- sad anställning. Också den som, utan att fråga är om anställning, erbjuds att arbeta inom verksamhet enligt LSS som utför insatser åt barn under förhållanden som liknar dem som förekommer i ett anställningsförhållande, omfattas av den obligatoriska register- kontrollen. Kontrollskyldighet föreligger när en person ska utföra arbetsuppgifter som har anknytning till den verksamhet som bedrivs och dessa inte är av endast tillfällig art. Lagen kan således vara tillämplig på personer som genom anställning hos en annan arbetsgivare, genom uppdrag eller på annan liknande grund, erbjuds att utföra arbete inom verksamhet enligt LSS, t.ex. när den som bedriver verksamheten anlitar personal i bemanningsföretag. Vidare kan registerkontroll bli aktuell beträffande den som den som bedri- ver verksamheten avser att anlita som uppdragstagare. Register- kontroll kan bli aktuell även avseende personer som ska vistas inom verksamheten för att där fullgöra någon form av utbildningsprak- tik, arbetspraktik eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft29"&gt;Som exempel kan nämnas att en person som fortlöpande ska utföra vaktmästarsysslor inom sådan verksamhet omfattas av registerkontrollen, medan en hantverkare som anlitas för att utföra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft14"&gt;734&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_731" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;en specifik uppgift, t.ex. en rörmokare som ska utföra visst rörar- bete, inte omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Det kan förekomma fall där extra personal måste tillkallas på grund av t.ex. icke förutsebara sjukdomsfall bland den ordinarie personalen och det inte är möjligt att bedriva verksamheten ens under den korta tid en registerkontroll tar utan att extra personal tillkallas. I sådana fall kan inte ett strikt krav på registerkontroll upprätthållas. Anställningsformen för den extratillkallade persona- len bör dock anpassas efter rådande situation och en registerkon- troll göras så snart det är möjligt, försåvitt det inte står klart att behovet av extrapersonal kommer att ha upphört redan innan ett registerutdrag kunnat inhämtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Verksamhet enligt LSS omfattar både kommunal sådan och enskild verksamhet som kräver tillstånd. Även personlig assistans är verksamhet som bedrivs enligt LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det är enligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;den som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande som ska lämna ett registerutdrag som innehåller uppgifter ur det belastningsregister som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Det är endast den person som, eventuellt efter ett urvalsförfarande, faktiskt erhåller erbju- dande om arbete eller liknande uppgifter vid hemmet som ska kontrolleras. Andra eventuella medsökande ska således inte kontrolleras. Utdragen ska lämnas till den som svarar för verksam- heten eller annan som efter delegation ansvarar för rekrytering av personal och liknande frågor. Av &lt;SPAN class="ft9"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att undantag från att den enskilde ska inhämta utdrag gäller i de fall den som bedriver verksamheten själv inhämtar utdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft9"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att utdraget ur belastningsregistret inte får vara äldre än ett år. I stycket lämnas också en upplysning om att regeringen enligt 9 § lagen om belastningsregister får meddela före- skrifter om innehållet i sådana utdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Överväganden finns i avsnitt 4.5. I paragrafen anges ett undantag från skyldigheten enligt 1 § första stycket att genomföra register- kontroll. Den som erbjuds en förnyad anställning eller en förnyad möjlighet att på annat sätt delta i verksamheten behöver enligt bestämmelsen inte på nytt visa upp registerutdrag, under förutsätt- ning att det gäller arbete eller uppgifter för samma arbetsgivare och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;735&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_732" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;att erbjudandet lämnas inom ett år från det att den förra anställ- ningen eller avtalet upphörde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Överväganden finns i avsnitt 4.5. Enligt paragrafen ska ett register- utdrag lämnas tillbaka i original om den som har lämnat in det så önskar. Skälet härtill är att vederbörande ska kunna använda utdra- get igen. Innan utdraget återlämnas ska en kopia tas. Utdraget eller kopia av det ska bevaras i minst två år från det att anställningen, uppdraget, praktiktjänstgöringen eller liknande påbörjades, bl.a. för att utdraget ska kunna kontrolleras i efterhand. Bestämmelsen tar endast sikte på bevarande av utdrag beträffande den som faktiskt erhåller anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande. Det spelar däremot ingen roll hur länge anställningen, uppdraget, praktiktjänstgöringen eller liknande pågår. Utdrag ska bevaras under minst två år även om anställningen, uppdraget, praktiktjänst- göringen eller liknande avslutas dessförinnan. Observera att bestämmelsen endast innehåller en minimireglering och att det för offentligt bedrivna verksamheter kan finnas andra krav beträffande bevarande och gallring av allmänna handlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;I LSS finns bestämmelser om tillstånd att bedriva viss verksamhet och om tillsyn över sådan verksamhet. I denna paragraf hänvisas till den föreslagna nya paragrafen i LSS om återkallelse av tillstånd i de fall skyldigheten att utföra registerkontroller inte iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Kravet på registerkontroll gäller inte när den som ska anställas som personlig assistent är vårdnadshavare åt den som ska få assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Ikraftträdandebestämmelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 2010. Någon övergångsbestäm- melse anses inte behövlig. Avgörande för tidpunkten när det före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;736&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_733" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td140"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td45"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;ligger en skyldighet att företa registerkontroll är ett erbjudande om anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande. Detta medför att det även i sådana fall då en anställning påbörjats en kortare tid efter den 1 januari 2010 – någon eller några månader senare – inte är säkert att en registerkontroll har varit obligatorisk enligt lagen, eftersom erbjudandet kan ha skett t.ex. under decem- ber månad 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Socialtjänstlagen (2001:453)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft46"&gt;16 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Ett tillägg har gjorts i första stycket som innebär att det samman- hållna vårdansvaret enligt denna paragraf även gäller insatser som beviljas enligt lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa perso- ner med funktionsnedsättning. Motiven till förslaget finns i avsnitt 7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 303px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att vad som anses som skälig bostadskostnad för den som fyllt 65 år även gäller för den som beviljats en insats enligt 4 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;9–10&lt;/NOBR&gt; lagen (2009:xxx) om stöd och service åt vissa personer med funktionsnedsättning. Motiven till ändringen finns i avsnitt 7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft8"&gt;Överväganden finns i avsnitt 4.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1356 ft8"&gt;Paragrafen reglerar rätten för enskilda att få information om de uppgifter som finns i registret om dem själva. I paragrafens &lt;SPAN class="ft9"&gt;andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;737&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_734" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;stycke &lt;/SPAN&gt;finns angivet de situationer där en enskild har rätt att få ett utdrag med ett begränsat innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft9"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;stadgas att regeringen eller, i vissa fall, den myn- dighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter ett sådant utdrag ska innehålla. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter ett utdrag som en enskild behöver enligt lagen om registerkontroll av personal inom verksamhet enligt lagen (2009:xxx) om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning som tar utför insatser åt barn. Regeringen kan inte delegera denna föreskriftsrätt vidare till en förvaltnings- myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 184px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft46"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Ersättning för kostnader för personlig assistans som utbetalas till den som beviljats insatsen ska vara skattefria. När utbetalning av sådan ersättning sker till anordnare av assistans utgör den intäkt i verksamheten och behandlas i enlighet med de regler som gäller för sådana&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Övriga lagförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft29"&gt;Ändringarna är föranledda av förslaget om en ny lag om stöd och service åt vissa personer med funktionsnedsättning och avser hän- visningar till den gamla lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;738&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_735" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;P class="p4 ft7"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"&gt;Reservation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft63"&gt;av ledamöterna Lars U Granberg (s), Margreth Johnsson (s), Hans Hoff (s), Mona Lisa Norrman (v)och Magnus Johansson (mp)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Det behövs nu en långsiktigt stabil lösning på huvudmannafrågan. Den stora diskussion kring huvudmannaskapsfrågan som funnits med sedan &lt;NOBR&gt;LSS-reformen&lt;/NOBR&gt; infördes kan i och med kommitténs för- slag vara klar. Nu kan stat, kommun och landsting fokusera på kva- litet och verksamhetsutveckling. Tyvärr har majoriteten i kommit- tén valt att föreslå ytterligare översyn av huvudmannaskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I betänkandet föreslås att den kommunala medfinansiering som i dag finns för de första 20 timmarna i personlig assistans försvin- ner. Medfinansieringens syfte har varit att det inte ska finnas eko- nomiska motiv att styra vilken slags insats individen väljer. Det är viktigt att ett borttagande av medfinansieringen inte leder till minskad valfrihet för individen. Detta bör särskilt beaktas i den fortsatta beredningen av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft8"&gt;Vi reserverar oss mot följande förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;5.6.2 Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;Utveckling av handikappolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen, vid uppföljningen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken år 2010, särskilt uppmärk- sammar den delade ansvarsfördelningen med olika huvudmän inom och utom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Regeringen bör bedöma om det behövs ökad samverkan mellan huvudmän eller samordning av huvudmannaskap samt ta initiativ till eventuella förändringar. För många personer som behöver andra &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; än personlig assistans är det samlade ansvaret för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft14"&gt;739&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_736" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p549 ft8"&gt;insatser och planering en viktig del av huvudmannaskapet, men det kan finnas andra och bättre sätt för detta så att även insatser enligt bl.a. SoL och HSL omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"&gt;Utvärdering av statligt huvudmannaskap för personlig assistans och andra åtgärder som genomförts och bedömning av om det behövs ytterligare förändringar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen följer upp och utvärderar det ändrade huvudmannaskapet för personlig assistans och effekterna av de andra åtgärder som vi föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;I samband med utvärderingen bör regeringen ta ställning till den övriga ansvarsfördelningen inom &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Även här finns det skäl att särskilt uppmärksamma boende och daglig verksamhet enligt LSS. Dels för insatsernas stora betydelse för den enskilde, dels för att de risker för oönskade kostnadsförskjutningar som bör följas upp i samband med det samlade statliga ansvaret för person- lig assistans främst gäller dessa insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 427px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;740&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_737" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft38"&gt;Reservation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;av ledamoten Magnus Johansson (mp)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Kvalité inom personlig assistans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kommittén har inte valt att reglera hur mycket föräldrar, vid sidan av sitt ordinarie heltidsjobb, får tjänstgöra som personliga assist- enter åt sina barn. Jag har övervägt olika möjligheter för att påverka omfattningen av den personliga assistans som barn får av sina för- äldrar. Det alternativ som jag valt att föreslå är att begränsa den tid som heltidsarbetande föräldrar kan vara assistenter åt sina barn vid sidan av sitt andra arbete. Om en förälder arbetar heltid med något annat kan det ifrågasättas om det är rimligt att därutöver arbeta som assistent mer än cirka två timmar per dag. Detta är en viktig aspekt ur det kvalitetsperspektiv där frågan om att kunna arbeta på ett professionellt sätt ingår och kan inte försvaras med en verklig- het där arbetet utförs av personer som i realiteten har två avlönade heltidsarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Jag föreslår att en formell reglering av föräldrars möjligheter att vara personliga assistenter åt sina barn införs. Med hänsyn till svå- righeterna att införa generella regler som motsvarar barns mång- skiftande behov kan det finnas skäl att överväga även andra möjlig- heter att närma sig de svårigheter det kan innebära att föräldrar är assistenter åt sina barn. Det är viktigt att inte glömma bort att barns behov av frigörelse också kan vara olika stora liksom föräld- rarnas möjligheter att möta det behovet. Jag vill framhålla att för- slaget ska ses som en del av en större helhet för att säkerställa god kvalitet i personlig assistans och att i det sammanhanget särskilt beakta ett barnperspektiv. Kraven på kvalitet i assistansen kan där- med också bidra till utveckling när det gäller anhöriga som är per- sonliga assistenter till barn och unga.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;Jag föreslår att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;När assistans utförs av en vårdnadshavare, eller med denne sammanboende, som har annan heltidsanställning ska ersättning utöver vad som motsvarar 15 timmars assistans per vecka inte anses som en kostnad för personlig assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;Jag reserverar mig mot att mitt förslag inte är del av slutbetän- kandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft14"&gt;741&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_738" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft38"&gt;Reservation av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft9"&gt;av ledamoten Mona Lisa Norrman (v)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Ang. kommitténs förslag om en generell åldersgräns vid 65 år för nybeviljande av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Undertecknad stödjer förslaget om en åldersgräns vid 65 år för nybeviljande av Personlig assistans men yrkar avslag på motsva- rande åldersgräns för övriga &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;Att införa en sådan generell åldersgräns är en begränsning i lag- stiftningen i relation till vad som gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Något egentligt ekonomiskt argument för förändringen är svårt att se eftersom antalet nya &lt;NOBR&gt;LSS-beslut&lt;/NOBR&gt; efter 65 års ålder är mycket lågt. Dock talar det faktum att sådana beslut ändå tas för att det finns situationer och behov som inte kan lösas på ett bra sätt med andra insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det kan inte vara förenligt vare sig med LSS intentioner och mål eller de nationella målsättningarna för handikappolitiken att på grund av ålder undandra individer med stora behov pga. funktions- nedsättning det skydd och den garanti som tillgång till en rättig- hetslagstiftning innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Kommittén konstaterar på flera håll i betänkandet att handi- kapperspektiven i SoL behöver förstärkas och utvecklas och föror- dar en översyn av lagstiftningen. Risken är uppenbar att insatserna blir otillräckliga och att enskilda individer därmed får försämrade möjligheter att uppnå goda levnadsvillkor och att leva som andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Jag reserverar mej mot kommitténs förslag om en generell åldersgräns vid 65 år för nybeviljande av &lt;NOBR&gt;LSS-insatser.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;742&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_739" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft38"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft63"&gt;av ledamöterna Lars U Granberg (s), Margreth Johnsson (s), Hans Hoff (s), Mona Lisa Norrman (v) och Magnus Johansson (mp)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Lagen om stöd och service (LSS) har inneburit avsevärda förbätt- ringar av levnadsvillkoren för många funktionshindrade. Vi slår vakt om &lt;NOBR&gt;LSS-reformen.&lt;/NOBR&gt; Det handlar om att människor med omfattande och varaktiga stödbehov till följd av funktionsnedsätt- ningar ska tillförsäkras de insatser som de behöver för sitt dagliga liv. Sedan lagstiftningens införande i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har insat- serna enligt LSS ökat kraftigt år från år både när det gäller antalet människor som får stöd och när det gäller omfattningen av det stöd som ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Behovet att efter mer än tio år med LSS se över hur lagen funge- rar har varit stort. Det handlar om förhållandet till annan lagstift- ning på området (som socialtjänstlagen) och det handlar om ansvarsfrågorna. En väl fungerande socialtjänst, som bidrar till att de handikappolitiska målen uppnås, är nödvändig för att stöd och service enligt LSS ska fungera väl. Behovet av en översyn av lag- stiftningen har också varit stort när det gäller ansvarsfrågorna om huvudmannaskap och finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-verksamheten&lt;/NOBR&gt; kräver ett stabilt och långsiktigt ansvarsta- gande från samhällets sida och har en avgörande betydelse för många människors dagliga liv. Det finns därför ett värde i att de politiska partierna så långt det går kan komma överens om hur LSS ska vara utformat när det gäller frågor som insatser, finansiering och huvudmannaskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Efter fyra års utredande är det viktigt att utredningen i de cen- trala frågorna nu verkligen avslutas och inte övergår i nya utred- ningar. Det är nödvändigt för att alla inblandade ska veta vad som gäller och kunna planera långsiktigt. Det behövs en långsiktigt sta- bil lösning på huvudmannaskapsfrågan. Den stora diskussion kring huvudmannaskapsfrågan som funnits sedan &lt;NOBR&gt;LSS-reformen&lt;/NOBR&gt; infördes kan enligt vår mening i och med detta betänkandes förslag anses vara klar. Nu kan stat, kommun och landsting fokusera på kvalitet och verksamhetsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;I betänkandet föreslås att den kommunala medfinansiering som i dag finns för de första 20 timmarna i personlig assistans försvin- ner. Medfinansieringens syfte har varit att det inte ska finnas eko- nomiska motiv att styra vilken slags insats individen väljer. Det är viktigt att ett borttagande av medfinansieringen inte leder till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft14"&gt;743&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_740" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;minskad valfrihet för individen. Detta bör särskilt beaktas i den fortsatta beredningen av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Förslagen i detta betänkande innebär en del förändringar både när det gäller insatser och tillämpningar av LSS. Det kommer att innebära förändringar för en del människor. Det är enormt bety- delsefullt att förändringar förbereds och genomförs på ett mycket noggrant sätt så att inte enskilda människor kommer i kläm. För- ändringar får inte genomföras utan att alla delar i systemet är förbe- redda och klara. &lt;NOBR&gt;65-årsgränsen&lt;/NOBR&gt; för övriga &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; är ett exem- pel på en sådan fråga där problem kan uppstå om inte saker görs i rätt ordning. Vi känner en allmän oro för genomförandeprocessen. Under senaste året har det beslutats och genomförts flera bety- dande förändringar i reglerna för till exempel arbetslöshetsförsäk- ringen och sjukförsäkringen som varit dåligt och otillräckligt för- beredda. Detta har lett till stark och befogad oro hos många berörda människor som inte fått några klara besked om vilken hjälp de kan få och vad de räkna med i framtiden. Om &lt;NOBR&gt;LSS-förändring-&lt;/NOBR&gt; arna skulle hanteras på detta sätt kommer en mycket allvarlig situ- ation att uppstå där enskilda människor drabbas hårt samtidigt som tilltron till samhällets förmåga att hantera dessa frågor allvarligt rubbas. En särskild plan för genomförandeprocessen bör upprättas för att säkra att förändringarna sker på ett tryggt och samordnat sätt för individen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1347 ft8"&gt;En viktig del vid förverkligandet av förslagen i betänkandet är att finansieringsprincipen följs. Några kostnadsmässiga övervält- ringseffekter på kommunerna är inte acceptabla. Alla kostnader som kan uppstå med förslagen i betänkandet måste analyseras sär- skilt i den fortsatta beredningen. Om förslag innebär nya kostnader för kommunerna ska staten ersätta kommunerna ekonomiskt för detta och föregås av överläggningar med Sveriges Kommuner och Landsting angående ersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;744&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_741" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft38"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft9"&gt;av experterna Ellinor Englund och Clas Olsson (Sveriges Kommuner och Landsting)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; uppdrag är synnerligen angeläget och rör ett område där krav på förändringar under många år har framförts från kommunernas sida. Det handlar om förändringar som av kommu- nerna uppfattas som nödvändiga för att stödet till personer med stora funktionsnedsättningar ska fungera på ett tillfredsställande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Det stöd som ges via LSS har en avgörande betydelse för den enskildes möjligheter att uppnå full delaktighet i samhället, att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och att kunna leva som andra. Vi anser dock att nuvarande konstruktion av stödet, där individen har sina rättigheter gentemot en kommun, inte fungerar bra. För att säkerställa att stödet till den enskilde fungerar så bra som möjligt bör enligt vår uppfattning staten överta ansvaret för finansiering och beslut om &lt;NOBR&gt;LSS-insatser,&lt;/NOBR&gt; medan utförandet av verksamheten även i fortsättningen bör skötas av kommunerna och/eller privata utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;De verksamheter som kommunerna normalt ansvarar för karakteriseras av att det finns ett utrymme för de förtroendevalda på lokal nivå att prioritera mellan olika behov för kommunmed- lemmarnas bästa. Kommunernas uppdrag på &lt;NOBR&gt;LSS-området&lt;/NOBR&gt; har en annan karaktär. LSS konstruktion som rättighetslagstiftning inne- bär att det är riksdagen, statliga myndigheter och förvaltningsdom- stolar som genom lagstiftning, föreskrifter respektive domar anger hur kommunerna ska sköta och prioritera sin verksamhet. Ett vik- tigt syfte med denna rättighetskonstruktion är att begränsa utrymmet för kommunerna att göra egna prioriteringar baserade på lokala ekonomiska eller politiska bedömningar, dvs. att begränsa utrymmet för kommunal självstyrelse på &lt;NOBR&gt;LSS-området.&lt;/NOBR&gt; Om ansvarsutkrävandet ska fungera i en demokrati är det viktigt att den som ytterst beslutar om en offentlig verksamhet också är den som betalar för verksamheten. Det innebär att staten bör ha hela ansva- ret för beslut om och finansiering av &lt;NOBR&gt;LSS-verksamheten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Rättighetskonstruktionen i LSS rimmar också illa med det eko- nomiska balanskravet som kommunerna lyder under. För LSS- verksamheten gäller att det är den enskildes behov och rättigheter som ska styra resurstilldelningen oavsett de tillgängliga ekonomiska resurserna. Balanskravet ställer däremot krav på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft14"&gt;745&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_742" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;kommunerna att ha en ekonomi i balans oavsett hur anspråken på verksamheten ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Mycket talar för att LSS också skulle fungera bättre ur brukar- nas perspektiv om individen hade sina &lt;NOBR&gt;LSS-rättigheter&lt;/NOBR&gt; gentemot staten istället för gentemot kommunen. I kraft av sin storlek klarar statens ekonomi bättre av snabba kostnadsförändringar och kan därför bättre garantera att individens behov av stöd och service till- godoses på rätt sätt. Dessutom skulle en statlig finansiering gynna flexibiliteten och underlätta för personer att röra sig över kom- mungränserna. Om stödet följer individen, finns möjlighet till val- frihet för individen att välja service även i en annan kommun än bosättningskommunen. Detta gynnar också etablerandet av både enskilt och offentligt bedriven verksamhet av hög kvalitet. Med dagens regler finns en risk att etableringen av en attraktiv och bra &lt;NOBR&gt;LSS-verksamhet&lt;/NOBR&gt; kan komma att innebära en övervältring av kost- nader till den kommun där verksamheten är lokaliserad. De preci- seringar som &lt;NOBR&gt;LSS-kommittén&lt;/NOBR&gt; föreslår när det gäller bestämmel- serna om ansvarig kommun kommer att minska risken, men inte ta bort den helt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Kommittén har på ett rimligt sätt redovisat de fördelar och nackdelar som kan identifieras för olika tänkbara huvudmannas- kapsförhållanden. Man har dock dragit slutsatsen att det inte i dag finns möjlighet att ändra någon del av huvudmannaskapet utöver personlig assistans, även om en större förändring inte ses som ute- sluten på längre sikt. Av bland annat de skäl som framgått ovan delar vi inte den slutsatsen. Ett statligt huvudmannaskap för hela LSS är både önskvärt och möjligt att genomföra redan nu och vi har till kommittén redovisat både argumenten för en sådan lösning och konkreta förslag hur det ska gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Förslaget att låta staten bli ensam huvudman för insatsen per- sonlig assistans är ett steg i rätt riktning. Det innebär att kommu- nerna blir av med ansvaret att finansiera de första 20 timmarna per vecka för dem som har assistansersättning. En reglering av motsva- rande belopp görs via det generella statsbidraget, men kommunerna slipper betala de framtida kostnadsökningar som följer av att fler personer beviljas assistansersättning samt av uppräkningen av scha- blonersättningen. Förslaget innebär också att kommunerna inte längre behöver finansiera kostnaden för sjukvikarier hos privata utförare samt tillfällig utökning av den personliga assistansen, vil- ket är bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft14"&gt;746&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_743" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;Samtidigt föreslår emellertid kommittén ett antal förändringar som är ägnade att begränsa statens kostnader för personlig assi- stans. Det finns en risk att dessa förändringar leder till ökade kost- nader för kommunerna, vilket helt eller delvis motverkar de posi- tiva ekonomiska effekterna vad gäller huvudmannaskapet för den personliga assistansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Kommittén har gjort en gedigen översyn när det gäller assi- stansersättningen. Efter många och omfattande kartläggningar, uppföljningar och analyser föreslås ändringar för att komma till rätta med en skenande kostnadsutveckling och bristande kvalitets- kontroll m.m. Många av de förslag som redovisas är i och för sig bra eller åtminstone invändningsfria. Problemet är att kommittén inte i tillräcklig utsträckning har analyserat och hanterat många av de övriga problem som finns med den nuvarande &lt;NOBR&gt;LSS-lagstift-&lt;/NOBR&gt; ningen. En lika gedigen översyn borde enligt vår mening ha gjorts även när det gäller de övriga insatser som den enskilde kan begära. Ytterligare förändringar och klargöranden är nödvändiga för att på sikt säkerställa att LSS ska fungera så bra som möjligt ur såväl kommunernas som den enskildes perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Problemen med lagstiftningen är många. Lagtexten är oklar, det finns en bristande överensstämmelse mellan lagtext och förarbeten och det finns i förarbeten uttalade principer som inte reglerats i lag. LSS innehåller också bestämmelser som inte på något sätt är anpas- sade till den realitet där besluten om insatser ska verkställas. Som exempel på det senare kan nämnas rätten till kontaktperson. En kontaktperson är en ”medmänniska”, ”ett icke professionellt stöd som ges av en människa med stort engagemang och intresse för andra människor”. En kommun kan på olika sätt uppmuntra ett sådant engagemang men kan inte framtvinga det för att verkställa beslut och undvika särskilda avgifter. Rimligheten i att utdöma sanktionsavgifter mot kommuner för att kommunmedlemmar inte i tillräckligt hög grad engagerar sig i ideell verksamhet är bara ett exempel på en av de frågor som enligt vår uppfattning borde ha diskuterats av kommittén och ett förslag till lösning borde ha pre- senterats i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;747&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_744" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft38"&gt;Särskilt yttrande av&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 187px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;av experten Vilhelm Ekensteen (Intressegruppen för Assistansberättigade)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Det så kallade kostnadsdämpningsdirektivet har spelat stor roll i &lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; arbete med den personliga assistansen. Avsikten att lägga förslag enligt detta direktiv har varit starkt poängterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Som assistansberättigades företrädare har jag mot den bakgrun- den sett det som nödvändigt att i första hand söka värna assistans- reformens viktiga grundläggande principer. Reformen är den helt avgörande förutsättningen för svenska medborgare med omfat- tande funktionsnedsättningar och stora assistansbehov att kunna leva som andra. Kostnadsdämpningsförslag som skulle skada denna inriktning kan inte godtas. Jag har uppfattat det så att kommittén också stannat för detta ställningstagande; förslag som skulle drab- bat de mest assistansberoende med katastrofal styrka och få för- ödande konsekvenser för de berörda har legat på utredningens bord, men valts bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Av de kostnadsdämpningsförslag som slutligen föreligger är de kring behovsbedömningar det mest ingripande. Utan tvivel före- kommer i dag i någon utsträckning brukare som beviljats för mycket assistans eller till och med i enskilda fall inte alls borde ha beviljats. Dubbel assistans, som i många fall är mycket viktig att kunna få, tycks i andra fall tilldelas på mindre övertygande grunder. Kommittén pekar också på gränsfall där andra insatser än personlig assistans borde vara att föredra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Då socialutskottet för mer än fyra år sedan hemställde om en översyn av LASS framhöll man att man inte eftersträvade försäm- ringar. Motsatsen underströks. Genomgående har målsättningen framhållits vara att förstärka och stabilisera assistansreformen i syfte att trygga dess inriktning på personer med stora assistansbe- hov samt att motverka reella försämringar för dem som riskerar svårigheter till följd av de kostnadsdämpningar och förändringar som föreslås. I den mån jag som assistansberättigades företrädare ställt mig bakom utredningens tankegångar bygger det på förut- sättningen att detta syfte kvarstår framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Personer som i dag har personlig assistans enligt LSS kommer vid genomförandet av kommitténs förslag i många fall att mista denna. Det kan medföra och kommer säkert av en del att uppfattas som en försämring. Desto viktigare är följaktligen att utredningen samtidigt föreslår insatsen personlig service enligt LSS samt skriv-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft14"&gt;748&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_745" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;ningen om att denna insats bör ges på ett sådant sätt till dem som mister assistansen att avbräcket för deras del motverkas. Att följa upp detta är angeläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Minst lika viktigt för riksdagen blir att följa upp de framtida behovsbedömningarna. Går målen om sänkning av genomsnittet använda assistanstimmar i realiteten att förena med de nationella handikappolitiska målen? Utgångspunkten måste vara att de assi- stansberättigades behov ska tillgodoses. Möjligheterna att leva som andra får inte försämras. I de utvärderingar som bör följa tätt till de nya behovsbedömningarna måste allmänpolitiska och humanitära krav på värdiga levnadsvillkor, självbestämmande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning fortsatt ligga till grund. Socialstyrelsens analys av personlig assistans som en kostnadsef- fektiv insats bör inte heller förbigås. Riksdagens ansvar att noga observera följderna av de nya behovsbedömningarna kan inte nog betonas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 475px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;749&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_746" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 377px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft211"&gt;&lt;NOBR&gt;Assistanskommitténs/LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; sammansättning &lt;NOBR&gt;2004–2008&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;" class="ft38"&gt;Ordförande&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Jan Andersson (s), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-parlamentariker,&lt;/NOBR&gt; fr.o.m. &lt;NOBR&gt;2004-07-15&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2006-11-22&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kenneth Johansson (c), ordföranden i socialutskottet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-11-23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft38"&gt;Ledamöter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Gunnar Björk (c), f.d. landshövding, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-11-23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Anne Marie Brodén (m), riksdagsledamot, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Gun Carlestam Levin (v), kommunpolitiker, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2006-08-23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Linnea Darell (fp), tidigare riksdagsledamot , fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Helén Edlund (kd), företagare, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Bo Frank (m), kommunalråd, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-08-24&lt;/NOBR&gt; t.o.m. 2007- &lt;NOBR&gt;05-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Lsrs U Granberg (s), riksdagsledamot, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Hans Hoff (s), riksdagsledamot, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-08-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kenneth Johansson (c), riksdagsledamot, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2006-11-22&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 366px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Magnus Johansson (mp), partistyrelseledamot, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Margreth Johnsson (s), kommunalråd, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Anders Lago (s), kommunalråd, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-08-24&lt;/NOBR&gt; t.o.m. 2006- &lt;NOBR&gt;12-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Paul Lindquist (m), kommunalråd, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-05-21&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Christina Nenes (s), riksdagsledamot, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2006-08-23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft14"&gt;751&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_747" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Monalisa Norrman (v), landstingsstyrelseledamot, fr.o.m. 2006- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Rolf Olsson (v), riksdagsledamot, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-08-24&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2006-12-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft38"&gt;Sakkunniga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Karin Bergh, ämnesråd, Socialdepartementet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-09-05&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-01-23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Carina Cronsioe, kansliråd, Socialdepartementet, fr.o.m. 2007- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;01-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ylva Eriksson, departementssekreterare, Socialdepartementet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2006-02-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Andreas Giaever, departementssekreterare, Finansdepartementet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-11-08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Sverker Lönnerholm, kansliråd, Finansdepartementet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2005-02-28&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Torkel Nyman, departementssekreterare, Finansdepartementet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2005-03-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2005-04-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Hans Nyström, departementssekreterare, Finansdepartementet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-05-21&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Francisca Ramsberg, departementssekreterare, Finansdepartementet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2005-04-20&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-05-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Peter Sjöquist, departementssekreterare, Finansdepartementet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-03-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-05-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Niclas Sommelius, departementssekreterare, Finansdepartementet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-05-21&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-11-07&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Hanna Åkesson, departementssekreterare, Socialdepartementet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-02-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2006-09-04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft38"&gt;Experter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Gerd Andén, Föreningen JAG, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Peter Brusén, enhetschef, Socialstyrelsen, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Carina Burguete, försäkringsspecialist, Försäkringskassan, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2005-09-12&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2006-02-28&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Malin Dahlberg Markstedt, utvecklingskoordinator, Barnombudsmannen, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft14"&gt;752&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_748" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft25"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1413 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Vilhelm Ekensteen, ordförande, Intressegruppen för assistans- berättigade, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ellinor Englund, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2005-04-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 351px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ken Gammelgård, utredare, Handikappombudsmannen/ Handisam, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 344px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Christina Janzon, försäkringsansvarig, Försäkringskassan, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-01-23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Anna Karlsson, försäkringsansvarig, Försäkringskassan, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2005-03-14&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Sandra Lindfeldt, enhetschef, Försäkringskassan, fr.o.m. 2006- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;03-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-01-23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Heini Möller, enhetschef, Försäkringskassan, fr.o.m &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2005-03-15&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2005-09-11&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 391px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Eva Nordin Olson, Handikappförbundens samarbetsorganisation (HSO), fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 339px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Clas Olsson, direktör, Sveriges Kommuner och Landsting, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-09-05&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 397px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lena Retzius, ombudsman, Svenska Kommunalarbetareförbundet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Bengt Siesing, försäkringsspecialist, Försäkringskassan, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 332px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Sven Sjöberg, Handikappförbundens samarbetsorganisation (HSO), fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-09-05&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ingrid Söderström, förbundssekreterare, Svenska Kommunförbundet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2005-03-31&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 340px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Clas Tjäder, avdelningschef, Hjälpmedelsinstitutet, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-05-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft38"&gt;Sekretariat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Pär Alexandersson, huvudsekreterare, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-10-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Tomas Agdalen, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-11-08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kent Axelsson, fr.o.m. den &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-03-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-02-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Cecilia Eek, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-01-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Linda Gustafsson, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2005-03-16&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Cecilia Ljung, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-11-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Guy Lööv, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-10-01&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2005-12-31&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lars Olsson, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-03-24&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2008-06-30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Peter Sjöquist, fr.o.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-04-01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft14"&gt;753&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_749" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft15"&gt;SOU 2008:77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p4 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Maj Sölvesdotter, fr.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-01-22&lt;/NOBR&gt; t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-04-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LSS-kommitténs&lt;/NOBR&gt; assistent har varit Anita Arnell.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;754&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_750" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 186px 188px;padding: 0px;border: none;width: 606px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377750x1.jpg" style="width:457px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 25px 'Arial';line-height: 28px;" class="p4"&gt;Statens offentliga utredningar 2008&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p554"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;"&gt;Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;"&gt;Immunitet för stater och deras egendom. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;"&gt;Omreglering av apoteksmarknaden. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;"&gt;Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;"&gt;Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;"&gt;Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;"&gt;Bidrag på lika villkor. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;"&gt;Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;21+1&lt;/SPAN&gt;&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377750xi2.jpg" style="width:18px;height:9px;"&gt;2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. S.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Timmar, kapital och teknologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;– vad betyder mest?&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Förtursförklaring i domstol. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 365px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Patentskydd för biotekniska upp- finningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Ett stabsstöd i tiden. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Konsulär katastrofinsats. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Svensk klimatpolitik. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 214px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Ett energieffektivare Sverige +Bilaga. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Värna språken – förslag till språklag. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 201px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Apoteksdatalagen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 174px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Miljödomstolarna – domkretsar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;lokalisering – handläggningsregler. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Lättare att samverka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;förslag om förändringar i samtjänst- lagen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Digital-TV-övergången.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;+ Engelsk översättning. Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Vårdval i Sverige. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 201px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Framtidens polisutbildning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Bredband till hela landet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Människohandel och barnäktenskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;ett förstärkt straffrättsligt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;+ bilaga. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 232px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_751" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 178px 193px;padding: 0px;border: none;width: 601px;"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Tre rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Rapporter från en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;mr-verkstad.&lt;/NOBR&gt; IJ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Handel med läkemedel för djur. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Frågor om hyra och bostadsrätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;En utvecklad havsmiljöförvaltning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Aktiekapital i privata aktiebolag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Skyddet för samhällsviktig verksamhet. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Värdigt liv i äldreomsorgen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Legitimation och skärpta behörighets- regler. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation.N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Kustbevakningens rättsliga befogen- heter. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Skattelättnader för hushållstjänster. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Egenansvar – med professionellt stöd. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Personnummer och samordningsnummer. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Krisberedskapen i grundlagen. Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Myndighet för miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;– en granskning av Naturvårdsverket. M.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Förstärkt skydd för företagshemligheter. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Sekretess och offentliga biträden i ut- länningsärenden. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Arbetsförmåga?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Enklare redovisning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Bygg – helt enkelt! M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfalls- rådets yttrande över SKB:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2007. M.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Uppföljning av kriminalvårdens effektiviseringsarbete. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 365px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p16 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Effektivare signaler. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;73.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Kemikalietillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;– organisation och finansiering. M.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;74.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;75.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Ägande och förvaltning av hyreshus. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;76.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;F-skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; åt flera. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;77.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;+ Lättläst + Daisy. S.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_752" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 183px 186px;padding: 0px;border: none;width: 608px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:661px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377752x1.jpg" style="width:458px;height:661px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 25px 'Arial';line-height: 28px;" class="p4"&gt;Statens offentliga utredningar 2008&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;" class="p554"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 81px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p4 ft147"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;"&gt;Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Avskaffande av revisionsplikten för små företag. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Framtidens polisutbildning. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Människohandel och barnäktenskap – ett för- stärkt straffrättsligt skydd+ bilaga. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport XI. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;"&gt;Tre rapporter till Grundlagsutredningen. [43] Frågor om hyra och bostadsrätt. [47] Aktiekapital i privata aktiebolag. [49] Krisberedskapen i grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport. [61]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft104"&gt;Förstärkt skydd för företagshemligheter. [63]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Sekretess och offentliga biträden i utlännings- ärenden. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Enklare redovisning. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Uppföljning av kriminalvårdens effektiviser- ingsarbete. [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Ägande och förvaltning av hyreshus. [75]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft147"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;"&gt;Skyddet för samhällsviktig verksamhet. [50] Kustbevakningens rättsliga befogenheter. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft147"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft104"&gt;Omreglering av apoteksmarknaden. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;21+1&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377752xi2.jpg" style="width:18px;height:9px;"&gt;2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. [10].&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 371px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p4 ft104"&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;"&gt;– till nytta för brukaren. [18] Apoteksdatalagen. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Vårdval i Sverige. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;Handel med läkemedel för djur. [46] Värdigt liv i äldreomsorgen. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft104"&gt;Arbetsförmåga?&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [77]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft147"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft104"&gt;Finansiella sektorn bär frukt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Timmar, kapital och teknologi&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;– vad betyder mest?&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 191px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Ett stabsstöd i tiden. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Lättare att samverka&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;– förslag om förändringar i samtjänstlagen. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 224px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;"&gt;Skattelättnader för hushållstjänster. [57] Personnummer och samordningsnummer. [60]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 187px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. [69]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga ut- betalningar från välfärdssystemen. [74]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;&lt;NOBR&gt;F-skatt&lt;/NOBR&gt; åt flera. [76]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_753" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 179px 0px 187px 187px;padding: 0px;border: none;width: 607px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:15px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:537px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB377/GWB377753x1.jpg" style="width:457px;height:537px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p4 ft147"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Bidrag på lika villkor. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans.[30]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Legitimation och skärpta behörighetsregler. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft147"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft147"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Att slutförvara långlivat farligt avfall i under- marksdeponi i berg. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Svensk klimatpolitik. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Miljödomstolarna – domkretsar – lokalisering&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;– handläggningsregler. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;En utvecklad havsmiljöförvaltning. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Myndighet för miljön&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft104"&gt;– en granskning av Naturvårdsverket. [62] Bygg – helt enkelt! [68]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 25px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2007. [70]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Kemikalietillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;– organisation och finansiering. [73]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft147"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;Ett energieffektivare Sverige + Bilaga. [25] Bredband till hela landet. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 54px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. [44]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 371px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Effektivare signaler. [72]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Integrations- och jämställdhetsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Könsdiskriminerande reklam.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;Rapporter från en &lt;NOBR&gt;mr-verkstad.&lt;/NOBR&gt; [45] Egenansvar – med professionellt stöd. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft147"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft104"&gt;Värna språken – förslag till språklag. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;&lt;NOBR&gt;Digital-TV-övergången.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;+ Engelsk översättning.[35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft104"&gt;En utvärdering av statens stöd till idrotten. [59]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 177px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft104"&gt;Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft147"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft104"&gt;Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. [54]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GWB377</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2008__77.pdf</filnamn>
<filstorlek>6313494</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3773989F-9A32-431C-A3EE-3E4877440347</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GWB377LL</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2008__77_LL.pdf</filnamn>
<filstorlek>365406</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning, lättläst</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C7688BC4-0230-4FAF-8F9B-07A15A135255</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>