<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422961</hangar_id>
 <dok_id>GWB359</dok_id>
 <rm>2008</rm>
 <beteckning>59</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2008:59</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>59</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-06-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-09-08 15:02:38</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-05 00:00:00</publicerad>
 <titel>Föreningsfostran och tävlingsfostran En utvärdering av statens stöd till idrotten</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GWB359/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GWB359</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB359</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran En utvärdering av statens stöd till idrotten&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 194px 0px 71px 89px;padding: 0px;border: none;width: 591px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 591px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 385px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:613px;left:354px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 503px 0px 100px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 356px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 1150px;}
#page_5 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 1084px;overflow: hidden;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:3px;z-index:-1;width:425px;height:289px;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:425px;height:289px;}




#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:630px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 272px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 272px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:178px;left:34px;z-index:-1;width:273px;height:158px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:273px;height:158px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:479px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:226px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:226px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:481px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:425px;height:481px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:647px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:192px;left:3px;z-index:-1;width:385px;height:231px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:385px;height:231px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:423px;left:139px;z-index:-1;width:224px;height:156px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:224px;height:156px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:286px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:415px;height:286px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:534px;left:1px;z-index:-1;width:463px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:463px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:697px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:434px;height:176px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:434px;height:176px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:57px;z-index:-1;width:426px;height:192px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:426px;height:192px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:247px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:176px;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:413px;height:176px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:291px;left:57px;z-index:-1;width:425px;height:450px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:425px;height:450px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:120px;left:4px;z-index:-1;width:399px;height:187px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:399px;height:187px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:265px;left:1px;z-index:-1;width:407px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:407px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:458px;left:64px;z-index:-1;width:418px;height:271px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:418px;height:271px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:658px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:423px;height:658px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:169px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:572px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:423px;height:572px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:296px;left:57px;z-index:-1;width:425px;height:433px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:425px;height:433px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 91px 0px 272px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 289px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:635px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}



#page_198 #tx1 {position:absolute;top:594px;left:33px;width:12px;height:2px;}

#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:331px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:410px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:425px;height:410px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:268px;left:64px;z-index:-1;width:418px;height:449px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:418px;height:449px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:401px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:328px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:415px;height:328px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:69px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:672px;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:416px;height:672px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:2px;z-index:-1;width:365px;height:207px;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:365px;height:207px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:87px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:642px;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:416px;height:642px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:621px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:649px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:56px;z-index:-1;width:428px;height:204px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:428px;height:204px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:609px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:533px;left:0px;z-index:-1;width:483px;height:169px;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:483px;height:169px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:528px;left:65px;z-index:-1;width:386px;height:106px;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:386px;height:106px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_329 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_341 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:618px;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:415px;height:618px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_345 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_345 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:396px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:322px;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:423px;height:322px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:565px;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:415px;height:565px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:320px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:279px;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:413px;height:279px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:319px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:393px;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:413px;height:393px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:394px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:336px;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:418px;height:336px;}




#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:503px;left:0px;z-index:-1;width:428px;height:215px;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:428px;height:215px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:322px;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:416px;height:322px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:319px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:236px;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:413px;height:236px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:460px;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:413px;height:460px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:669px;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:415px;height:669px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:91px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:486px;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:413px;height:486px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_436 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_436 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:646px;left:277px;z-index:-1;width:30px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:30px;height:1px;}




#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:60px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:419px;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:431px;height:419px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 110px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 544px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 308px;overflow: hidden;}

#page_480 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_480 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}

#page_480 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;}



#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 475px 136px;padding: 0px;border: none;width: 544px;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 128px 129px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}

#page_482 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:650px;}
#page_482 #dimg1 #img1 {width:458px;height:650px;}

#page_482 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;}



#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 232px 130px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}

#page_483 #dimg1 {position:absolute;top:14px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:607px;}
#page_483 #dimg1 #img1 {width:221px;height:607px;}




.ft0{font: 33px 'Arial';line-height: 38px;}
.ft1{font: italic 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft11{font: 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft12{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft16{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft18{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft19{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft20{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft21{font: 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft22{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft26{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft27{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft30{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft31{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft32{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft33{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft34{font: 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft35{font: 8px 'Arial';color: #333333;line-height: 7px;}
.ft36{font: 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft37{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft38{font: 8px 'Arial';color: #333333;line-height: 9px;}
.ft39{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft40{font: 10px 'Arial';color: #333333;line-height: 7px;}
.ft41{font: 12px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft42{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft43{font: 10px 'Arial';color: #333333;line-height: 10px;}
.ft44{font: 12px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft45{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft46{font: 10px 'Arial';color: #333333;line-height: 9px;}
.ft47{font: 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 8px;}
.ft48{font: 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 8px;}
.ft49{font: 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 7px;}
.ft50{font: 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 7px;}
.ft51{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft52{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft53{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft54{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft57{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft58{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft59{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft60{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft61{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft62{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 27px;}
.ft63{font: 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft64{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft65{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft66{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft67{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft68{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft69{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft70{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft72{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft73{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft74{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft75{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft76{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft77{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft78{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft79{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft80{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft81{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft82{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft83{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft84{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft85{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft86{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft87{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft88{font: 8px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft89{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft90{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft91{font: 9px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft92{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;position: relative; bottom: 1px;}
.ft93{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft94{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft95{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft96{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft97{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft98{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft99{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft100{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft101{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft102{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft103{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft104{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft105{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft106{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft107{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft108{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft109{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft110{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft111{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft112{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft113{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft114{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft115{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft116{font: 9px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft117{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft118{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft119{font: 9px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft120{font: 9px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft121{font: 11px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft122{font: 10px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft123{font: 10px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft124{font: 12px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft125{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft126{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft127{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft128{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft129{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft130{font: 4px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft131{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft132{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft133{font: 12px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft134{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft135{font: 12px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft136{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft137{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft138{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft139{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft140{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft141{font: 8px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft142{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft143{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft144{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft145{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft146{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft147{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft148{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft149{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft150{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft151{font: 6px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft152{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft153{font: 9px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft154{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft155{font: 14px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft156{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 27px;}
.ft157{font: 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft158{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft159{font: 6px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft160{font: 7px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft161{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft162{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft163{font: 25px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft164{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft165{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft166{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft167{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft168{font: 17px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft169{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft170{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft171{font: 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft172{font: 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft173{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;position: relative; bottom: 1px;}
.ft174{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft175{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft176{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft177{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft178{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft179{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft180{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft181{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 477px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 472px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 206px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;margin-top: 404px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p53{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:8px;}
.p94{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p95{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 349px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-right: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-right: 372px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 163px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 526px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 331px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;margin-top: 611px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p213{text-align: justify;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 158px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: center;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 365px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: center;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: center;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: center;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: center;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: center;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 324px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: center;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p284{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 413px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 248px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p295{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p306{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p314{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: left;padding-right: 371px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 474px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 381px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p327{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 317px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 368px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p345{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 88px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 374px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p369{text-align: justify;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-right: 520px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p384{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: left;padding-left: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p387{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p388{text-align: left;padding-left: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p399{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p417{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p451{text-align: left;padding-right: 528px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p455{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 150px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 545px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p488{text-align: justify;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 242px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p506{text-align: left;padding-right: 369px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-right: 487px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 264px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;margin-top: 698px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p519{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 392px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p528{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p534{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p535{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p536{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 80px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p541{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p542{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 351px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 78px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p561{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p562{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p563{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p566{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 369px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:8px;}
.p576{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p577{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p585{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p586{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:10px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p595{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p596{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p598{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p600{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 325px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p605{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p606{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p607{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p609{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:8px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p623{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p624{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 87px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p630{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p631{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p632{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p633{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 348px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p635{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p639{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p642{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p643{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p645{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p653{text-align: left;margin-top: 336px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 364px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p655{text-align: justify;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 664px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p687{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p694{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 103px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p697{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p698{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p699{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p700{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p701{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p702{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p703{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p706{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:10px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:19px;height:6px;}
.p709{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p710{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p711{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-right: 421px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 327px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 339px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p748{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p749{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 350px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p752{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p756{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 462px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p760{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p773{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p776{text-align: left;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p778{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: right;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p781{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p782{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p783{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p786{text-align: right;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 413px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p798{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p799{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p801{text-align: right;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p802{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p803{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 186px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 131px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 381px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p818{text-align: left;padding-right: 362px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p820{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p821{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 368px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 314px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 133px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 387px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p841{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p842{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 304px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p844{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p846{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 314px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p856{text-align: right;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p857{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p858{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p860{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p874{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p875{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p876{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p877{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p880{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p881{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p884{text-align: center;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p885{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p893{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 120px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p919{text-align: left;padding-right: 327px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 129px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 447px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 371px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 533px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p949{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p955{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p957{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-right: 395px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 319px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 335px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-right: 345px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 80px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p984{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 157px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1003{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1004{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1021{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 240px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 320px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1027{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: right;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 508px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1047{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1076{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 356px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: justify;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1093{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1107{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1115{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1116{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1119{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1120{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1126{text-align: left;padding-right: 342px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-right: 432px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 584px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1143{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1144{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1150{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1152{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1153{text-align: left;padding-right: 310px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1158{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1160{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1161{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1165{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1166{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1167{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1168{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1169{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1196{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1200{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 327px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1201{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 299px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1202{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 322px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 329px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 366px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: left;padding-left: 88px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1221{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1225{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1226{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 324px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1229{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1230{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1231{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1233{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1235{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1241{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: left;padding-right: 353px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1249{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1250{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1253{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1255{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1256{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1257{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1260{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1261{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1263{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1264{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1269{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1270{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1271{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1273{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 157px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1274{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1275{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1276{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1277{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1278{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1279{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1282{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 337px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 362px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1284{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1285{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 347px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1286{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 351px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1287{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1288{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 348px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 350px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1291{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1293{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1295{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1296{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1300{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1301{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1302{text-align: left;padding-right: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1303{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1307{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1309{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 121px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1310{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1313{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1314{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1315{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 341px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1316{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1317{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 353px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1318{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 361px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1319{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1321{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 368px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1322{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 374px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1323{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1324{text-align: left;padding-right: 349px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1325{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 334px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: -4px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td112{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 482px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 18px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 29px;}
.tr3{height: 17px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 36px;}
.tr6{height: 14px;}
.tr7{height: 21px;}
.tr8{height: 940px;}
.tr9{height: 0px;}
.tr10{height: 27px;}
.tr11{height: 19px;}
.tr12{height: 20px;}
.tr13{height: 53px;}
.tr14{height: 22px;}
.tr15{height: 34px;}
.tr16{height: 54px;}
.tr17{height: 52px;}
.tr18{height: 38px;}
.tr19{height: 10px;}
.tr20{height: 15px;}
.tr21{height: 5px;}
.tr22{height: 7px;}
.tr23{height: 11px;}
.tr24{height: 23px;}
.tr25{height: 12px;}
.tr26{height: 16px;}
.tr27{height: 4px;}
.tr28{height: 8px;}
.tr29{height: 9px;}
.tr30{height: 13px;}
.tr31{height: 6px;}
.tr32{height: 24px;}
.tr33{height: 35px;}
.tr34{height: 26px;}
.tr35{height: 3px;}
.tr36{height: 2px;}
.tr37{height: 47px;}
.tr38{height: 56px;}
.tr39{height: 33px;}
.tr40{height: 50px;}
.tr41{height: 25px;}
.tr42{height: 30px;}
.tr43{height: 55px;}
.tr44{height: 45px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 153px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t3{width: 1084px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t8{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t9{width: 382px;margin-left: 100px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 482px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t17{width: 382px;margin-left: 11px;margin-top: 29px;font: 8px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t23{width: 242px;margin-left: 61px;margin-top: 29px;font: 6px 'Arial';}
.t24{width: 337px;margin-left: 20px;margin-top: 59px;font: 5px 'Arial';}
.t25{width: 487px;margin-left: 10px;font: 10px 'Arial';}
.t26{width: 407px;margin-left: 2px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t27{width: 318px;margin-left: 28px;margin-top: 26px;font: 11px 'Arial';}
.t28{width: 342px;margin-left: 109px;margin-top: 7px;font: 10px 'Arial';}
.t29{width: 133px;margin-left: 109px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t30{width: 487px;margin-left: 1px;font: 10px 'Arial';}
.t31{width: 465px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t33{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t34{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 487px;margin-left: 9px;font: 10px 'Arial';}
.t37{width: 417px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 487px;margin-left: 3px;font: 10px 'Arial';}
.t39{width: 346px;margin-left: 24px;margin-top: 40px;font: 10px 'Arial';}
.t40{width: 392px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 365px;margin-left: 14px;margin-top: 20px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 408px;margin-left: 58px;margin-top: 17px;font: 9px 'Arial';}
.t43{width: 409px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 343px;margin-left: 84px;margin-top: 21px;font: 11px 'Arial';}
.t45{width: 408px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t46{width: 416px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 408px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 418px;margin-left: 1px;margin-top: 19px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 409px;margin-left: 65px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t50{width: 319px;margin-left: 47px;margin-top: 53px;font: 11px 'Arial';}
.t51{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t52{width: 317px;margin-left: 80px;margin-top: 48px;font: 10px 'Arial';}
.t53{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t54{width: 343px;margin-left: 74px;margin-top: 34px;font: 10px 'Arial';}
.t55{width: 400px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t56{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t57{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: 1px 'Arial';}
.t58{width: 425px;margin-left: 57px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t59{width: 415px;font: 1px 'Arial';}
.t60{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 36px;font: 9px 'Arial';}
.t61{width: 481px;margin-left: 1px;margin-top: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t62{width: 385px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t63{width: 385px;margin-top: 19px;font: 9px 'Arial';}
.t64{width: 401px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t65{width: 425px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t66{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 26px;font: 1px 'Arial';}
.t67{width: 487px;margin-left: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t68{width: 425px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t69{width: 487px;margin-left: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t70{width: 409px;margin-left: 2px;margin-top: 46px;font: 12px 'Arial';}
.t71{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t72{width: 424px;margin-left: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t73{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 70px;font: 16px 'Arial';}
.t74{width: 487px;margin-left: 8px;font: 11px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3591x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;En utvärdering av statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande av Idrottsstödsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2008&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Tryckt av Edita Sverige AB, omslag av Dan Palmbrink&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Omslagsbild: Artur Forsberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Stockholm 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-22996-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 21 december 2006 att bemyndiga stats- rådet Lena Adelsohn Liljeroth att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera statens stöd till idrotten. I uppdraget ingår att föreslå en framtida inriktning av stödet samt föreslå utformning av lämpliga indikatorer för att mäta effekterna av stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Med stöd av bemyndigandet förordnades den 19 mars 2007 profes- sor Tomas Peterson som särskild utredare. Utredaren har tagit sig namnet Idrottsstödsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Den 21 maj 2007 förordnades ämnesråd Tomas Johansson att ingå som sakkunnig i utredningen. Samma dag utsågs följande perso- ner att ingå som experter: avdelningschef Mattias Claesson, med. dr. Anna Jansson, ordförande Stefan Lindeberg, vice ordförande Birgitta Ljung, generaldirektör Per Nilsson, utredare Cecilia Sjölander, statistiker Ola Stadler, departementssekreterare Kerstin Tweng- ström, och departementssekreterare Keneth Wising.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Som sekreterare förordnades den 1 april 2007 universitetslektor Johan R. Norberg. Som biträdande sekreterare förordnades fil. kand. Isabella Grujoska fr.o.m den 8 maj 2007 och doktorand Jesper Thiborg fr.o.m. den 15 februari 2008. Betänkandet har framställts med bistånd av Lena Enstam, FA/kommittéservice och Erika Feldt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Idrottsstödsutredningen överlämnar härmed betänkandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten &lt;SPAN class="ft8"&gt;(SOU 2008:59). Uppdraget är därmed slutfört.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;Malmö den 4 juni 2008,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft8"&gt;Tomas Peterson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;/Johan R Norberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft8"&gt;Isabella Grujoska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft8"&gt;Jesper Thiborg&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft11"&gt;Del 1 Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;sammansättning.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;1.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Det komplicerade idrottsbegreppet.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;1.1.2 Vad menas med idrotts&lt;SPAN class="ft15"&gt;rörelsen&lt;/SPAN&gt;? ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Riksidrottsförbundet och dess medlemsorganisationer........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;1.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Specialidrottsförbund (SF) ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;1.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Distriktsidrottsförbund (DF) .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;1.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;De lokala idrottsföreningarna......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;1.2.4 &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; och Riksidrottsstyrelsen (RS)...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;1.2.5 Idrotten vill: &lt;NOBR&gt;RF-idrottens&lt;/NOBR&gt; gemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;visionsdokument...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;SISU Idrottsutbildarna ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Sveriges Olympiska Kommitté ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Övriga idrottsorganisationer i den ideella sektorn ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p25 ft17"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Vägen till statsanslag – åren fram till 1913..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;2.2.1 Den moderna idrottsrörelsen tar form ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;2.2.2 Tidiga försök till statsanslag.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;2.2.3 En korporativ förvaltningsmodell inrättas ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;2.2.4 Statens syn på idrottens samhällsnytta under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;början av 1900 - talet .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Mellankrigstidens glädjeämnen och bekymmer .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Idrottens legitimitetskris ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.3.2 Kronprinsen ingriper mot dualismen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;idrottsrörelsens ledning ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.3.3 Idrottsrörelsen vinner en högvinst på tipset ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Idrottspolitik i välfärdsstaten – perioden &lt;NOBR&gt;1945–1970............&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Idrottsrörelsens fortsatta expansion ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.4.2 Nya perspektiv på idrottens samhällsnytta .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;RF:s myndighetsutövning ifrågasätts ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Den statliga idrottspolitiken från &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; till idag.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Allmänna utvecklingslinjer ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.5.2 Idrottens ökade statliga stöd via spelmarknaden ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;2.5.3 Förändringar i den statliga idrottspolitiken sedan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;1970 - talet .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Statens stöd till idrottsrörelsen: ett klassiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;demokratiskt dilemma ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Idrottsrörelsens relation till staten........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;3.3.1 ........................................Vad menas med autonomi?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;3.3.2 ........................................Varför är autonomi viktigt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;3.3.3 Idrottsrörelsens dilemma – att förena autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;med externt stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;Statens ........................................relation till idrottsrörelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;3.4.1 ...................Hur kan staten påverka idrottsrörelsen?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;3.4.2 Vad bör staten göra? Perspektiv på statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;förhållande till idrottsrörelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;SOU 2008:59 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;Ett implicit kontrakt mellan staten och idrottsrörelsen......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;3.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Det implicita kontraktet.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;3.5.2 Statens förväntningar på den ”goda”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;idrottsrörelsen.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;3.5.3 Nya tider – och omförhandlat kontrakt?..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Den statliga idrottspolitikens organisatoriska ramar...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Mål och syften i statens stöd till idrottsrörelsen .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;Folkrörelsepolitiken ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;4.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;Idrottspolitiken...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Idrottsrörelsen och samhällsnyttan ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Resursströmmarna till idrotten ur ett fågelperspektiv ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Det statliga idrottsstödets finansiering och utveckling.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;5.3.1 Statsanslag och bidrag via spelmarknaden –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;stödformer med skilda logiker...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;5.3.2 Det statliga idrottsstödets utveckling under den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;senaste &lt;NOBR&gt;10-årsperioden ...............................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Fördelningen av statens idrottsstöd över statsbudgeten.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;5.4.1 Statligt stöd till RF:s verksamhet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;administration.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;5.4.2 RF:s bidrag till specialidrottsförbunden ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;5.4.3 RF:s bidrag till distriktsförbunden............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;5.4.4 Statligt stöd till elitidrott............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;5.4.5 Övrigt idrottsstöd över statsbudgeten......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;5.4.6 Kontroll, återrapportering och uppföljning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;idrottens bidrag över statsbudgeten ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft14"&gt;Statligt lokalt aktivitetsstöd ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;5.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; utformning...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;5.5.2 &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; tillkomst och utveckling .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft17"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;Innehåll SOU 2008:59&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;Statliga projektmedel: PLI, handslaget och idrottslyftet.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;5.6.1 Projektstöd under perioden &lt;NOBR&gt;1999–2004.....................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;5.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;”Handslaget” ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;5.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;”Idrottslyftet” .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;Övrigt offentligt stöd till idrottsrörelsen .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;5.7.1 Övrigt statligt stöd till idrottsrörelsen ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;5.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Det regionala idrottsstödet ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft9"&gt;5.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Det kommunala idrottsstödet....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft11"&gt;Del 2 Utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;tävlingsfostran..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;Behovet av ett analytiskt redskap..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Vad vill staten uppnå? Vad vill idrottsrörelsen?...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;Barn och ungdomars föreningsidrottande:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;verksamhetens omfattning och utveckling över tid .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p29 ft13"&gt;Tre studier av idrottens som uppfostringsmiljö...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Barns föreningsidrottande – rolig lek och/eller allvarsam&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;tävling? ....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Ungdomars föreningsidrottande – prestation och/eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;rekreation? ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;sammanfattande analys ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;7.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;Tre slutsatser ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;7.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Att skapa balans mellan förenings- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;tävlingsfostran: några enkla verksamhetsprinciper ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft17"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft23"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;integration...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;Föreningsidrotten ur ett folkhälsoperspektiv ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Jämställd idrott?.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;8.3.1 Kvinnors och mäns deltagande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;föreningsidrotten........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;8.3.2 Kvinnor och män på ledande befattningar ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;Föreningsidrotten som integrationsarena ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;8.4.1 Perspektiv på föreningsidrott och etnisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;mångfald ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;8.4.2 Föreningsidrottens tillgänglighet ur ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;etnicitetsperspektiv.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;8.4.3 Fördelningen av statens resurser ur ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;integrationsperspektiv ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;8.4.4 Är föreningsidrotten en integrationsarena ur ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;etnicitetsperspektiv?...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;8.4.5 Integration och funktionshinder ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;8.4.6 Mobbning, trakasserier och diskriminering i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;föreningsidrotten........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p35 ft9"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;sammanfattande analys ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;9.1.1 Aspekter att beakta vid en utvärdering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;bidragsformer..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;9.1.2 Riksidrottsförbundets fördelning av statens stöd:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;efter storlek eller behov?............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;Statens stöd till specialidrottsförbundens verksamhet........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;9.2.1 &lt;NOBR&gt;SF-stödets&lt;/NOBR&gt; syfte och Riksidrottsförbundets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;bidragsfördelning........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft13"&gt;9.2.2 Vad gör specialidrottsförbunden med bidraget? ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p34 ft9"&gt;9.2.3 Överensstämmer RF:s fördelningsprinciper med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;statens syften?.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft17"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft23"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p39 ft9"&gt;9.3 Det statliga lokala aktivitetsstödet ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.3.1 &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; syfte, utformning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;administration .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.3.2 Återrapportering och uppföljning av det statliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;lokala aktivitetsstödet .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Synpunkter på &lt;NOBR&gt;LOK-stödet........................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.3.4 Vilka idrotter och aktiviteter gynnas av LOK-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;stödets fördelningsprinciper?.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p39 ft9"&gt;9.4 Handslaget ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.4.1 Handslagets syfte, utformning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;fördelningsprinciper....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p39 ft9"&gt;9.4.2 Fyra år av handslagsaktiviteter ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.4.3 Hur gick det? Riksidrottsförbundet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;forskarsamfundet bedömer Handslagets effekter.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Om Handslagets fördelningsprinciper ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p39 ft9"&gt;9.4.5 Att öppna eller att stänga dörrar? ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p39 ft9"&gt;9.5 Statens stöd till elitidrott .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.5.1 Offentligt stöd till elitidrott – en kontroversiell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;fråga?............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.5.2 Elitidrott inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;specialidrottsförbundens verksamhet ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Riksidrottsförbundets elitstöd...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Sveriges Olympiska Kommitté ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;Riksidrottsgymnasierna..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p40 ft9"&gt;9.5.6 Tre perspektiv på statens roll i svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;elitidrottspolitik ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter –&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td20"&gt;&lt;P class="p41 ft14"&gt;sammanfattande analys ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;Del 3 Förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p41 ft14"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p41 ft14"&gt;10.1.1 Tre utgångspunkter.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;10.1.2 Den aktuella debatten om förhållandet mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;staten och idrottsrörelsen...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft17"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft23"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;10.2 Mål och syften i statens idrottspolitik..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;10.2.1 Nuvarande mål och syften i statens idrottspolitik ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.2.2 Ett barnperspektiv i idrottspolitiken…..................... 351&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;10.2.3 … och ett mål rörande elitidrotten............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;10.3 Förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft16"&gt;10.3.1 Förvaltningspolitik, korporatism och legitimitet .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.3.2 Vem gör vad? En principiell ansvarsfördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;mellan staten och idrottsrörelsen ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.3.3 Om Riksidrottsförbundets myndighetsutövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;och frivillig tillämpning av förvaltningslagen............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;Den statliga idrottspolitikens finansieringskällor:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;statsanslag och bidrag via spelmarknaden ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;10.4.1 Spelpengarna: en ifrågasatt finansieringskälla...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.4.2 Från vinstdelning till ett i förväg fastställt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;spelbidrag ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;10.5 Ett minskat antal stödformer? ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.5.1 Principer för den statliga bidragsgivningen till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;föreningslivet ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;382&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;10.5.2 En analys av idrottspolitikens bidragsstruktur .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.5.3 Statens stöd till olympisk och paralympisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;verksamhet ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;392&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.5.4 Staten sätter idrottspolitikens ramar –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft13"&gt;idrottsrörelsen fyller ramarna med ett innehåll ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;Om statligt stöd till idrott och motion utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft14"&gt;Riksidrottsförbundet .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;10.7 Ett uppföljningssystem för idrottspolitiken ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.7.1 Nuvarande rutiner för uppföljning av statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;idrottspolitik ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.7.2 Förslag till nytt uppföljningssystem för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;idrottspolitiken ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;10.7.3 Statens utvärdering av idrottsstödets effekter ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.7.4 Principer för Riksidrottsförbundets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;återrapportering ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;10.7.5 Om konsekvenser och kostnader av det nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;uppföljningssystemet .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft17"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;10.8 Två förslag rörande statens elitidrottsstöd ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;10.8.1 En särskild satsning på idrotters internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;konkurrenskraft ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;10.8.2 Bör även friskolor få bli riksidrottsgymnasier?.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;10.9 Om idrottspolitik, legitimitet och ansvar .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;10.9.1 En kedjas svagaste länk...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;426&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p46 ft9"&gt;10.9.2 Om RF:s roll inom idrottsrörelsen: att leda eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;stödja?..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;427&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;10.9.3 Slutord .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Käll- och litteraturförteckning............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Kommittédirektiv (Dir. 2006:135) ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Idrottens betydelse för folkhälsan............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;453&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;Om indikatorer för uppföljning av statens stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;till idrotten .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;473&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft17"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft25"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;Enligt kommittédirektiv 2006:135 Utvärdering av statens stöd till idrotten, har Idrottsstödsutredningen tre övergripande uppdrag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det första uppdraget är att utvärdera om effekterna av statens stöd till idrotten, inklusive de hittillsvarande bidragen från AB Svenska Spel, överensstämmer med den statliga idrottspolitikens syften.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det andra uppdraget är att föreslå en framtida inriktning på statens stöd till idrotten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det tredje uppdraget är att föreslå utformning av lämpliga indi- katorer för att mäta det statliga stödets effekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft29"&gt;Enligt direktiven ska utvärderingen av statsstödets effekter särskilt beakta idrottens betydelse för folkhälsan och för demokratin inom idrottens föreningsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;I frågan om folkhälsa understryks att den rådande ojämlika för- delningen av hälsa mellan människor i samhället ska belysas. Därtill ska utredningen knyta an till det folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;I frågan om föreningsdemokrati framhålls bland annat att utredningen ska analysera i vilken omfattning barns och ungdomars egna intressen, åsikter och förutsättningar påverkar barn- och ung- domsverksamhetens utformning. Viktigt är även att utvärdera aspekter kopplade till människors skilda förutsättningar att före- ningsidrotta. Som exempel ska utredningen bedöma hur statens stöd bidrar till att barn, ungdomar och vuxna samt personer med funktionshinder i olika delar av landet kan utöva idrott utifrån sina egna förutsättningar och önskemål. Samtliga analyser och förslag ska även integrera ett jämställdhets- och ett barnperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft17"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Utvärderingen ska även innehålla fördjupade analyser av skilda bidragsformer. Som exempel ska det utredas huruvida RF:s utgångspunkter för fördelning av statsbidraget till specialidrotts- förbunden överensstämmer med statens syften, effekterna av det stöd som ges för att skapa förutsättningar för framgångsrika elit- idrottare samt det ökade lokala aktivitetsstödets effekter för idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;I förslaget till ny inriktning på statens stöd till idrotten ska utredningen bland annat analysera om antalet bidragsformer kan minskas och om färre villkor kan knytas till det samlade stödet till idrottsrörelsen. Därtill ska omfattningen av Riksidrottsförbundets (RF) myndighetsutövning kartläggas. I detta sammanhang ska även behovet av författningsändringar övervägas för att RF:s verksamhet skall uppfylla samma krav på rättssäkerhet som ställs på förvalt- ningsmyndigheter enligt förvaltningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft25"&gt;Betänkandets tre delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Betänkandet består av tre delar. Den första delen, kapitel &lt;NOBR&gt;1–5,&lt;/NOBR&gt; innehåller utredningens idrottspolitiska utgångspunkter. Efter en inledande redogörelse av idrottsrörelsens organisation och sam- mansättning (kapitel 1) följer fyra kapitel som på olika sätt behandlar relationen mellan staten och idrottsrörelsen. I kapitel 2 ges en historik över idrottspolitikens utveckling från slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; och fram till modern tid. I kapitel 3 anläggs teoretiska perspektiv på idrottspolitikens inneboende spänningsförhållande mellan statlig styrning och idrottsrörelsens autonomi. Kapitel 4 analyserar mål och syften med statens idrottspolitik medan kapitel 5 innehåller en detaljerad redogörelse för den statliga bidragsgiv- ningens omfattning, struktur och finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Den andra delen, kapitel &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; består av vår utvärdering av statens stöd till idrotten. Redogörelsen inleds (kapitel 6) med en presenta- tion av det teoretiska begreppsparet föreningsfostran och tävlings- fostran. I kapitel 7 analyseras barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö med utgångspunkt i aktuell samhällsvetenskaplig idrottsforskning. Kapitel 8 kompletterar bilden med redogörelser av föreningsidrotten i relation till folkhälsa, jämställdhet och integration. Slutligen – i kapitel 9 – utvärderas utformningen och effekterna hos fyra specifika bidragsformer. Det rör sig om stats-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft17"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;bidraget till specialidrottsförbunden, det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet,&lt;/NOBR&gt; Handslagssatsningen och statens stöd till elitidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I betänkandets tredje del, kapitel 10, presenteras förslag till ny inriktning av statens stöd till idrotten inklusive nytt uppföljnings- system för idrottspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft25"&gt;Del 1. Idrottspolitiska utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;De idrottspolitiska utgångspunkter som skisseras i betänkandets första del kretsar kring två teman. Det första temat handlar om en grundläggande konfliktdimension som alltid uppstår när staten be- viljar statsbidrag till ideella organisationer. Problemet kan sam- manfattas som en motsättning mellan statens behov av att styra offentliga medel och idrottsrörelsens intresse av självbestämmande. Det andra temat rör den statliga idrottspolitikens utveckling under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; och framförallt följderna av de kraftigt ökade statliga stödet till idrottsrörelsen via spelmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Staten, idrottsrörelsen och ”det implicita kontraktet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Statlig styrning och idrottsrörelsens självständighet - ett demokratiskt dilemma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;I Sverige har statligt stöd till frivilligt organiserad idrottsverksam- het utdelats i över ett sekel. De första engångsanslagen beviljades redan på &lt;NOBR&gt;1870-talet,&lt;/NOBR&gt; det vill säga i en tid när idrott alltjämnt var ett okänt fenomen för de flesta medborgare och årtionden innan verk- samheten antagit en folkrörelses former. Därefter tillkom ett gene- rellt och permanent statsbidrag 1913. Även om de första beloppen var förhållandevis blygsamma, kan stödet ses som en viktig marke- ring av statens välvilja gentemot idrotten under en epok då statligt stöd till föreningsliv var allt annat än vanligt förekommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Att staten sedan början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; tilldelat idrottsrörelsen ett permanent – och med tiden allt mer omfattande – ekonomiskt stöd är ett offentligt erkännande av idrottsrörelsens ideella strävanden. Samtidigt har det gett upphov till ett frihetsproblem. Som en röd tråd i svensk idrottspolitik löper frågan huruvida förekomsten av offentligt stöd även medfört en rätt för staten att ställa krav på idrottsrörelsen. Eller omvänt: i vilken utsträckning har idrotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft17"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;rörelsens acceptans av statens stöd kunnat förenas med en position som fri och självständig folkrörelse?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Spänningsförhållandet mellan statlig styrning och idrottsrörel- sens autonomi kan ytterst ses som en konflikt mellan två demo- kratiska ideal. Å ena sidan är föreningsfrihet en omistlig del i vårt politiska system. Idrottsrörelsens medlemmar har således en natur- lig och legitim rätt att självständigt fatta beslut och agera därefter, utan inskränkningar från den offentliga makten. Å andra sidan har riksdag och regering – folkets främsta företrädare – ett ansvar att säkerställa att offentliga medel utnyttjas effektivt och i enlighet med politiskt fattade beslut. Statens stöd till idrottsrörelsen inrymmer således ett demokratiskt dilemma. Styrning i den statliga bidragsgivningen kan endast ske på bekostnad av idrottsrörelsens oberoende. Samtidigt kan frånvaro av styrning få till följd att statens politik inte efterlever de mål som riksdag och regering beslutat om. Oavsett hur staten följaktligen väljer att agera, leder politiken således till att grundläggande ideal i det svenska demo- kratiska systemet både uppmuntras – och utmanas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Det implicita kontraktet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Gränserna mellan statens och idrottsrörelsens olika roller och ansvarsområden är en ständigt närvarande konfliktdimension i svensk idrottspolitik. Det är ett oundvikligt spänningsförhållande som följer av parternas skilda utgångspunkter och intressen. En följdfråga blir därmed hur denna motsättning i praktiken blivit löst. Har statens och idrottsrörelsens skilda mål och intressen utmynnat i svårlösta och långdragna konflikter? Har den ena parten genom- drivit sin vilja på bekostnad av den andres? Eller har det tvärtom gått att skapa samarbetsformer som båda kunnat acceptera?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Intressant nog har förhållandet mellan staten och idrottsrörel- sen mycket sällan kännetecknats av motsättningar eller konflikter. Parternas delvis motstridiga intressen har sällan försvårat varken samarbeten eller samförståndslösningar. Den mest framträdande skiljelinjen har därför inte varit ideologisk utan istället handlat om idrottsrörelsens ständiga intresse av höjda anslag mot riksdagens och regeringens värnande om statens finanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft29"&gt;Den generellt sett låga konfliktgraden i svensk idrottspolitik måste ses som ett resultat av ett antal samverkande faktorer. Viktigt är inte minst traditioner i det svenska politiska systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft17"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Den form av korporativ samverkan som präglat relationerna mellan staten och idrottsrörelsen utgör närmast urtypen för den kon- sensusanda och kompromisskultur mellan stat och ideella organi- sationer som kännetecknat svensk välfärdspolitik och som i inter- nationella jämförelser brukar inordnas i epitetet ”den svenska modellen”. Bidragande är även att idrottsfrågor – åtminstone fram till senare decennier – sällan skapat partipolitiska skiljelinjer. Därtill har idrottsrörelsens egna företrädare vanligtvis undvikit konfron- tationsinriktad politik till förmån för goda relationer med den politiska makten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Den viktigaste förklaringen måste emellertid sökas i idrotts- politikens underliggande premisser och ansvarsnormer. Framförallt två aspekter förtjänar att lyftas fram. Den första handlar om varför staten sedan början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; tilldelat idrottsrörelsen ett stats- bidrag. På ett övergripande plan har målet aldrig varit att styra, för- ändra eller ”förstatliga” den frivilligt organiserade idrottsverksam- heten. Målet har varit det rakt motsatta: att hjälpa idrottsrörelsen att vara och förbli en frivilligt organiserad rörelse i den ideella sam- hällssektorn. Av detta följer att idrottsrörelsens självständighets- strävanden varit en princip som även staten värdesatt och respekte- rat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Den andra aspekten handlar om hur staten och idrottsrörelsen lyckats hantera spänningen mellan statlig styrning och förenings- frihet. Här är svaret att båda parter alltid betraktat det statliga stödet utifrån föreställningen om ett partnerskap. Vissa delar av detta partnerskap blev tidigt formaliserade, framförallt via utförliga regleringsbrev. Andra inslag fick istället karaktären av vaga eller outtalade förväntningar. Tillsammans har de dock skapat vad som närmast är att betrakta som ett implicit kontrakt mellan staten och idrottsrörelsen. Och detta kontrakt har medfört såväl rättigheter som skyldigheter för båda parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;För staten har det implicita kontraktet stadgat ett övergripande ansvar för idrottsrörelsens utveckling och existensvillkor. Statens ansvar har utgått från en grundtanke om att idrottsrörelsen utför en samhällsnyttig insats och en bedömning av att varken de frivil- liga organisationernas egna insatser eller marknaden kan garantera den frivilliga idrottens fortsatta expansion och sunda utveckling. Ansvaret att stödja idrottsrörelsen har därtill balanserats upp av statens slutgiltiga bestämmanderätt i alla frågor rörande det offent- liga stödet och full insyn i idrottsrörelsens anslagshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft17"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;För idrottsrörelsen har det implicita kontraktet medfört en rätt till statsunderstöd förenat med relativt stort självbestämmande. Här är utgångspunkten att idrottsrörelsen bedriver en samhällsnyttig men &lt;NOBR&gt;icke-statlig&lt;/NOBR&gt; verksamhet och att de frivilliga organisationerna där- med har rätt att ställa – åtminstone begränsade – ekonomiska krav på staten förenat med stora möjligheter att självständigt besluta över bidragens nyttjande. Denna rätt har i sin tur balanserats med en skyldighet för idrottsrörelsen att självmant eftersträva en fortsatt samhällsnyttig utveckling inom den ideella samhällssektorn. Här är poängen att idrottsrörelsens rätt till statsbidrag och bibehållen självständighet alltid förutsatt att rörelsen självmant värnat om och upprätthållit den frivilliga idrottens samhällsnyttiga karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Betraktat på detta vis – som ett implicit kontrakt – framträder hur staten och idrottsrörelsen i praktiken lyckats lösa idrottspoliti- kens inneboende konflikt mellan statlig styrning och förenings- frihet. Staten har av respekt för idrottsrörelsens självständighet undvikit mer långtgående styrning men däremot varit noga med att uttrycka sina förväntningar på att idrottsrörelsen ska bedriva en samhällsnyttig verksamhet. På motsvarande sätt har idrottsrörelsen fått relativt stora möjligheter till själbestämmande – men samtidigt tvingats acceptera att förekomsten av statligt stöd även öppnat upp för en dialog med staten om innehållet i idrottsrörelsens samhälls- nytta och egenansvar. Båda parter har följaktligen accepterat det implicita kontraktets dubbla karaktär av rättigheter och skyldig- heter, av frihet under ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Utvecklingslinjer i statens idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Statens nuvarande idrottspolitik har sin utgångspunkt i riksdagens idrottspolitiska beslut 1999 i enlighet med regeringens proposition En idrottspolitik för &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Med beslutet fastslogs övergripande syften för statens stöd till idrotten. Vidare innebar riksdagens ställ- ningstagande att RF:s myndighetsroll i anslagsfrågor gavs lagstöd och blev reglerad i en särskild förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;För svensk idrottspolitik har åren efter millennieskiftet varit händelserika. Även om mindre än tio år förflutit sedan riksdagen senast fastslog idrottspolitikens inriktning, har ett antal utveck- lingsprocesser i grunden förändrat såväl omfattningen av som in- riktningen på statens åtagande på den frivilligt organiserade idrottens område. Merparten av dessa förändringar har sin grund i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;att idrottsrörelsens traditionella statsanslag över statsbudgeten sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; kompletterats med bidrag via det statliga spelbolaget AB Svenska Spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;Ökat stöd till följd av nya bidrag via statens intäkter på spelmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Statsanslag via statsbudgeten och bidrag via spelmarknaden är offentliga finansieringsmodeller med skilda politiska logiker. Kän- netecknande för statsanslag är att det finansieras via statens sam- lade intäkter och att stödet fastställs inom ramen för den årliga budgetprocessen. Av detta följer att bidragets omfattning prövas mot andra statliga åtaganden och att det utdelas inom ramen för finanspolitikens utgiftstak. Rakt motsatta förhållanden gäller för idrottsrörelsens bidrag via AB Svenska Spel. Detta stöd baseras på en specifik statlig inkomstkälla: spelmarknaden. Därtill ingår bidra- get inte i statsbudgeten, vilket innebär att medlen varken prövas mot andra statliga utgifter eller påverkas av finanspolitikens utgiftstak. Idrottsrörelsens bidrag via AB Svenska Spel är således en stödform som är isolerad från den övriga statliga politiken vilket möjliggör anslagsökningar i en helt annan omfattning än för tradi- tionella bidrag över statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Idrottsrörelsen tilldelas för närvarande statligt stöd via spel- marknad i tre former. Den första är ett generellt spelbidrag vars tillkomst kan spåras tillbaka till slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Bakgrunden var att det statliga spelbolaget AB Tipstjänst (sedermera AB Svenska Spel efter en sammanslagning med Svenska Penninglotteriet AB) 1979 fick tillstånd att som marknadsstrategi börja anordna särskilda tipsomgångar till förmån för olika idrottsföreningar och förbund. Med tiden utvecklades det hela istället till ett allmänt och av riksdagen fastställt ”spelbidrag” vid sidan av det traditionella statsanslaget. Beloppet ökade dessutom successivt och uppgår sedan 1998 till 60 miljoner kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Nästa steg togs 1994. Med syftet att stärka folkrörelsernas ställ- ning på spelmarknaden beslutade riksdagen att ny spelform intro- duceras, s.k. värdeautomater, vars överskott oavkortat skulle till- föras föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet (varav mer- parten till idrottsrörelsen). Detta visade sig bli en riktig högvinst. Det första året som pengar utdelades, 1999, genererade Jack Vegas 50 miljoner kronor till idrottsrörelsen utöver det traditionella idrottsanslaget. Därefter ökade beloppen i snabb takt. År 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft17"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;uppgick bidraget till 363 miljoner kronor. År 2003 blev resultatet 606 miljoner kronor. Totalt sett genererade värdeautomatspelen under åren &lt;NOBR&gt;1999–2003&lt;/NOBR&gt; över 1,3 miljarder kronor till svensk idrott. Resultatet visade sig framförallt i ett kraftigt resurstillskott till det statliga lokala aktivitetsstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Sedan 2004 har den direkta kopplingen till värdeautomatspelen ersatts av ett s.k. vinstdelningssystem. Dagens princip är att staten först reserverar ett grundbelopp på närmare 3,2 miljarder kronor av AB Svenska Spels totala överskott. Dessa medel tillförs statskassan. Vinst därutöver delas lika mellan föreningslivet och staten. Av föreningslivets andel får idrottsrörelsen drygt 80 procent medan resterande belopp tillfaller övriga ungdomsorganisationer och utdelas via Ungdomsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;En tredje fas i idrottsrörelsens statliga finansiering via spel- marknaden inleddes sommaren 2002. Inför det stundande riksdags- valet lanserade den socialdemokratiska regeringen ett förslag om att kraftigt öka det statliga stödet till särskilda utvecklingsinsatser inom den lokala föreningsidrotten. I partiets valmanifest presente- rades satsningen som ”ett handslag för Sveriges barn och ung- domar” där sammanlagt en miljard kronor av AB Svenska Spels vinstöverskott skulle tillföras idrotten under den kommande man- datperioden under förutsättning att idrottsrörelsen tog på sig att ”öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickidrotten, delta i kampen mot droger och intensifiera sam- arbetet med skolorna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;I januari 2004 inleddes Handslaget. För det första året tillfördes idrottsrörelsen 100 miljoner kronor vilket finansierades ur statens del av vinstdelningssystemet. Därefter ökade beloppet med ytterli- gare 100 miljoner kronor per år för att slutligen, 2007, uppgå till 400 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Sedan 2007 har alliansregeringen ersatt handslagssatsningen med Idrottslyftet, vilket utgör en ”ny utvidgad satsning på svensk idrott” till ett årligt belopp på 500 miljoner kronor, motsvarande två miljarder kronor under en mandatperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft17"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35920x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I tabellen nedan visas det statliga stödet utveckling sedan 1997.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft30"&gt;Summa anges ovanför staplarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p89 ft30"&gt;1840&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft31"&gt;1800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr20 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft30"&gt;Bidrag via AB Svenska Spel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p90 ft30"&gt;1662&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;1600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft30"&gt;Anslag Stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p91 ft30"&gt;1463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p89 ft30"&gt;1475&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft31"&gt;1400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p92 ft30"&gt;1315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft34"&gt;1222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft23"&gt;1200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p89 ft35"&gt;1394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td40"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p93 ft36"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:15px;" class="p93 ft36"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:8px;margin-right:-10px;margin-bottom:7px;" class="p93 ft36"&gt;&lt;![endif]&gt;MSEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft37"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;P class="p90 ft35"&gt;1216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td17"&gt;&lt;P class="p94 ft34"&gt;878&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td44"&gt;&lt;P class="p91 ft35"&gt;1015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p89 ft38"&gt;1019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td34"&gt;&lt;P class="p95 ft35"&gt;867&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td42"&gt;&lt;P class="p39 ft40"&gt;767&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft41"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p96 ft34"&gt;717&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft42"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft34"&gt;580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td43"&gt;&lt;P class="p97 ft34"&gt;615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p94 ft43"&gt;423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft44"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p98 ft30"&gt;535&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p99 ft30"&gt;538&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p96 ft40"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft40"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p97 ft40"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p98 ft46"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td41"&gt;&lt;P class="p91 ft35"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft44"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft44"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p39 ft47"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p99 ft48"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p21 ft47"&gt;470&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p97 ft47"&gt;462&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p96 ft47"&gt;457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p94 ft49"&gt;455&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p39 ft49"&gt;455&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p95 ft50"&gt;448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p92 ft50"&gt;448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p90 ft48"&gt;456&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p99 ft50"&gt;446&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p90 ft50"&gt;446&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft44"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft51"&gt;1997 1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft18"&gt;1999 2000 2001 2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p21 ft18"&gt;2003 2004 2005 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p21 ft18"&gt;2007 2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft52"&gt;Som tabellen visar, har det totala statliga idrottsstödet ökat från cirka 535 miljoner kronor till drygt 1,8 miljarder kronor under åren 1997– 2008. Detta motsvarar en ökning på drygt 240 procent under en tio- årsperiod. Vidare framkommer att ökningen uteslutande består av höjda bidrag via AB Svenska Spel. Detta innebär en väsentlig tyngd- förskjutning i statens finansiering av sitt idrottsstöd. 1997 utgjorde idrottsrörelsens bidrag från spelmarknaden blott tio procent av statens samlade stöd till idrotten – 2008 dominerar bidraget från AB Svenska Spel med hela 76 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Ett ökat statligt åtagande för idrottsrörelsens lokala barn- och ung- domsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Idrottsrörelsens bidrag via AB Svenska spel har inte enbart ökat statens stöd till idrotten. Det har även förändrat den statliga idrottspolitikens inriktning. Tidigare baserades det offentliga stödet till idrottsrörelsen på en relativt tydlig ansvarsfördelning i bidragsgivningen mellan nationell, regional och lokal nivå. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft17"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;statliga stödet var främst inriktat på de nationella förbunden medan landstingen beviljade medel till distriktsförbunden och kom- munerna ansvarade för stöd till det lokala föreningslivet. Undan- taget utgjorde &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; som är ett statligt stöd riktat direkt till de lokala idrottsföreningarnas barn- och ungdomsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Med idrottsrörelsens bidrag via AB Svenska Spel har denna ansvarsfördelning övergivits. Merparten av statens nuvarande stöd tillfaller lokala idrottsföreningar, framförallt i form av &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; och genom satsningarna Handslaget och Idrottslyftet. Därtill är de senare bidragsformerna även ett uttryck för att statens stöd i långt större utsträckning än tidigare riktas till barn- och ungdomsverk- samhet från att tidigare haft sin tyngdpunkt i stöd till RF och dess specialidrottsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Att merparten av ”spelpengarna” i huvudsak tillförts den lokala föreningsidrottens barn- och ungdomsverksamhet har inte inne- burit att övriga statsfinansierade idrottsverksamheter blivit lottlösa. Att det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; kunnat finansieras genom spelmedel har frigjort resurser inom ramen för det traditionella statsanslaget. Detta har gynnat merparten av de idrottsverksamheter som finansi- eras över statsbudgeten. Som exempel kan nämnas att organisa- tionsstödet till specialidrottsförbunden ökat från 214 miljoner kronor 2000 till 264,5 miljoner kronor 2007. Till detta kan läggas de ytterligare drygt 100 miljoner kronor som sedan 2007 årligen tillförs förbunden i form av utvecklingsstöd via Idrottslyftet. Exempel på andra poster som ökat är stödet till antidopningsverk- samhet och talangstödet till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Endast på två områden har det kraftigt ökade statliga stödet till idrotten inte fått genomslag: anslagen till idrottsforskningen och de s.k. riksidrottsgymnasierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft25"&gt;Del 2. Utvärdering av statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I betänkandets andra del utvärderas om effekterna av statens stöd till idrotten överensstämmer med den statliga idrottspolitikens syften. Analysen baseras på aktuell samhällsvetenskaplig idrotts- forskning, statistik, uppgifter från idrottsrörelsen samt komplette- rande undersökningar inom ramen för utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft17"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Utvärderingen inleds med en redogörelse för det teoretiska begreppsparet föreningsfostran och tävlingsfostran. Begreppen är idealtyper med syfte att renodla två centrala uppfostringsformer inom idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Föreningsfostran ska förstås som en samlingsbeteckning på alla de specifika demokratiska värderingar, normer och ideal som följer av idrottsverksamhet organiserad i den ideella föreningens form. Som typiska exempel kan nämnas principer som att verksamheten ska vara tillgänglig och öppen för alla oavsett faktorer som kön, ålder, socioekonomi och härkomst samt att alla deltagare ska ha lika möjligheter att komma till tals och utöva ett inflytande. Före- ningsfostran är således en markering av att idrottsrörelsen inte enbart ska utveckla specifika idrottsliga färdigheter. Föreningsverk- samheten ska även vara en garanti för – och en skola i – demokra- tiska processer där alla medlemmar, inte minst barn och ungdomar, ska få vara med, känna delaktighet och kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Tävlingsfostran ska på motsvarande sätt förstås som en sam- lingsbeteckning för alla de principer och värderingar som omgärdar tävlingsidrottens interna logik. Det handlar både om den gren- specifika utbildning som idrottsrörelsens många förbund och före- ningar tillhandahåller i skilda idrottsaktiviteter och den mer gene- rella konsten att handskas med själva tävlandet: att bli jämförd med andra, vinna eller förlora, principer som att övning ger färdighet och att träning är utgångspunkt för allt som händer under en täv- ling eller match. I tävlingsfostran ingår även etiska frågor om allt- ifrån regelefterlevnad till fusk och dopning. Viktigt är dessutom konsten att kunna hantera den egna rollen och förmågan i relation till laget eller träningsgruppen (såsom att ”bli uttagen” eller att ”sitta på bänken”) och vilka förhållningssätt man utvecklar till sina medtävlande och medspelare, konkurrenter och motståndare, till ledare, funktionärer och publik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Både föreningsfostran och tävlingsfostran är grundläggande värden i ideellt organiserad idrottsutövning. De kan även betraktas som två parallella uppdrag vilka ska vägleda idrottens ledare och tränare i umgänget med de aktiva. Medan föreningsfostran står för den medborgarfostran som deltagande i föreningslivet antas leda till, avser tävlingsfostran de mått och steg som antas skapa de bästa idrottsutövarna. Medan uppdraget att bedriva föreningsfostran kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft17"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;sägas härröra från samhället – kommer tävlingsfostran från idrotten själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Alla föreningar som bedriver tävlingsidrott måste utveckla stra- tegier för att hantera båda dessa uppdrag. Detta är inte alltid enkelt. Även om förenings- och tävlingsfostran på intet sätt utgör varandras motsatspar, riskerar de att stå i en konfliktfylld relation till varandra. Problemet är nämligen att föreningsfostran har som mål att främja bredd och jämbördighet medan tävlingsfostran alltid avser att skapa åtskillnad mellan individer. I tävlingar jämförs och rangordnas prestationer. Ur varje grupp ska någon koras som seg- rare. Idrottens tävlingsmoment må således i mångt och mycket utgöra verksamhetens livsnerv – men det är samtidigt en princip som inte med självklarhet kan förenas med de bredd- och jämlik- hetsmål som utgör kärnan i föreningsfostran. Medan förenings- fostran således utgår från principen att ”många ska bli fler” (eller åtminstone att ”många ska bli kvar”) utgår tävlingsfostran från tävlandets logik om att ”många ska bli färre”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Det finns inga generella svar på frågan hur idrottsrörelsens före- ningar i praktiken hanterar förhållandet mellan dessa två delvis motstridiga uppdrag. Det stora flertalet klubbar försöker rimligtvis så gott det går att förena idrottsliga prestationer och talangutveck- ling (tävlingsfostran) med att samtidigt erbjuda en allmänt positiv och utvecklande verksamhet för så många barn och ungdomar som möjligt (föreningsfostran). Många gör det säkerligen även på ett föredömligt sätt. Problem riskerar dock att uppstå när tävlings- fostran får en allt för dominerande roll – särskilt i den verksamhet som riktas till yngre åldersgrupper. Med ett snävt fokus på resultat och mätbara prestationer riskerar de ungas idrottslek att ersättas av vuxenidrottens allvar. I jakten på segrar följer snabbt krav på omfattande träning, specialisering och – med tiden – selektion. Att idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet återkommande rönt kritik av såväl media, föräldrar, samhällsdebattörer som forskarsamfundet för negativa inslag som ”toppning”, utslagning, föräldrapress och hårt uppskruvad resultats- och prestationshets, handlar i samtliga fall om situationer där tävlingsfostran fått orim- liga proportioner. Det är problem som uppstår när barns och ung- domars idrottande utformats med den seniora vuxenidrotten som förebild och med förbiseende av de ungas egna behov och intressen och deras skilda fysiska och psykiska utvecklingstakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft17"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;I kapitel 7 ges en bred karakteristik av barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö med utgångspunkt i aktuell samhällsveten- skaplig idrottsforskning. Redogörelsen inleds med en översikt av föreningsidrottens ställning och betydelse i ungas liv. När börjar man idrotta? När slutar man – och varför? Därefter följer redo- görelser av ett stort antal undersökningar med koppling till idrot- tens socialiserande förmåga, såsom verksamhetens utformning mellan lek och allvar, alternativa tävlingsformer inom barnidrotten, selektions- och rangordningsmekanismer, förekomsten av topp- ning och utslagning, socialt ledarskap m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Genomgången utmynnar i tre övergripande slutsatser. Den första är att föreningsidrotten har en anmärkningsvärt stark ställning i ungas liv. Idrotten intresserar och aktiverar – både som verksam- het och nöjesform. Ingen annan frivilligt organiserad verksamhet kan jämföras med idrottens förmåga att locka barn och ungdomar till en aktiv fritid. Mer än åtta av tio ungdomar har åtminstone någon gång före 20 års ålder tillhört en idrottsförening. Många har dessutom prövat på ett betydande antal olika idrotter, vilket indi- kerar att barn och ungdomar har goda förutsättningar för att finna en eller ett par aktiviteter som de tycker om och är beredda att satsa på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Utflödet påbörjas vid &lt;NOBR&gt;13-årsåldern.&lt;/NOBR&gt; Parallellt med att barnidrot- ten övergår i ungdomsidrott börjar föreningarna att tappa med- lemmar. Avhoppen ökar därefter i takt med stigande ålder. Även om det är naturligt att ungdomar utvecklar nya eller ändrade intres- sen, är frågan varför så många väljer att lämna sina idrottsföre- ningar. Att påfallande många av ”avhopparna” dessutom behåller ett stort idrottsintresse – och kan tänka sig att börja förenings- idrotta igen – gör inte fråga mindre relevant. Det innebär nämligen, som sociolog Mats Trondman påpekat, att efterfrågan på före- ningsidrott är stor bland just de ungdomar som efterfrågas av föreningsidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;En andra slutsats är att det finns yttre samhälleliga faktorer som styr de ungas val att idrotta – och i vilka former. På aggregerad nivå är det tydligt att aspekter som kön, socioekonomi, etnicitet, familjeförhållanden, utbildning, geografi m.m. alltjämnt inverkar på barns och ungdomars delaktighet i föreningsidrotten. Något för- enklat är mönstret att pojkar idrottar mer än flickor – och att rika idrottar mer än fattiga. Att strukturella samhälliga ojämlikheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft17"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;återspeglas inom idrotten liksom på andra samhällsområden är måhända inte förvånande. Men det vittnar om att idrottens till- gänglighet alltjämnt är ojämnt fördelad och att mycket arbete åter- står innan föreningsidrotten realiserat sin vision om ”idrott åt alla”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En tredje slutsats är att det råder en tydlig diskrepans mellan idrottsrörelsens vision om den goda barn- och ungdomsidrotten och forskarsamfundets bild av idrottens praktik. Det är helt enkelt en skillnad mellan vad ”idrotten vill” – och vad den faktiskt gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Problematiken kan åskådliggöras genom begreppen förenings- fostran och tävlingsfostran. Enligt idrottsrörelsens gemensamma visionsdokument, Idrotten vill, är båda dessa aspekter omistliga inslag i all föreningsidrott. Däremot måste betydelsen och balansen mellan uppfostringsformerna skilja sig åt i olika ålders- och utvecklingsfaser. I barnidrotten ska föreningsfostran vara det klart överordnade målet. Verksamheten ska göras ”lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättningar”. Först därefter, i ungdomsidrotten, ska tävlingsfostran ges ökat spelrum – men endast under förutsättning att verksamheten stimulerar ”långsiktig idrottslig utveckling, och motverkar utslagning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;I forskarnas beskrivningar av barn- och ungdomsidrotten blir bilden en annan. Huvudintrycket är att tävlingsfostran redan i barnidrotten utgör en dominerande logik. Detta får konsekvenser för idrotten som uppfostringsmiljö. Resultatet blir en verksamhet där allvar och disciplin är överordnat leken och spontaniteten. Det blir en verksamhet där selektion och rangordning tidigt accepteras som självklara principer i syfte att främja prestationer och resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Forskarnas analyser ska inte tolkas som att all barn- och ung- domsidrott är liktydig med tävlingshets, toppning och utslagning. Den extrema jakt på unga talanger som bedrivs i vissa elitföreningar och som tidvis röner massmedial uppmärksamhet hör förhopp- ningsvis till ovanligheterna. Detta är viktigt att understryka. Där- emot visar de många forskningsresultaten sammantaget att även den ”vanliga” barn- och ungdomsidrotten har problem att hantera spänningen mellan tävlings- och föreningsfostran. Att ungdomar födda tidigt på året är överrepresenterade i vissa lagidrotters talang- satsningar innebär de facto att talang förväxlas med fysisk mognad. Att ”brist på tid” utgör ett vanligt åberopat skäl till avhopp indi- kerar en verksamhet som förutsätter ett sådant engagemang och en så hög närvaro att det kan bli svårt att förena idrott med andra fri- tidsintressen. Att många unga uppfattar det som oproblematiskt med ett lågt inflytande över sin idrottsverksamhet vittnar om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft17"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;förhållandevis vuxenstyrd, skollik idrottsmiljö och en instrumentell syn på det egna idrottandet. Exemplen kan göras fler. De innebär inte nödvändigtvis att all barn- och ungdomsidrott kan likställas med elitism och utslagning. Däremot indikerar det en verksamhet som snarare styrs av idrottens behov än av den idrottandes intres- sen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Kapitel 8 innehåller fördjupade analyser av föreningsidrotten med avseende på folkhälsa, jämställdhet och integration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Utvärderingen av idrottens betydelse för folkhälsan är otve- tydig: idrott, motion och fysisk aktivitet har tydliga positiva hälso- effekter i form av minskad risk för framtida sjukdomar och ökad upplevelse av fysiskt/psykiskt välmående. Redan låga aktivitets- nivåer ger märkbara positiva resultat. Därefter stiger effekterna vanligtvis i takt med ökad träningsintensitet. Sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa gäller för båda könen och oavsett ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Forskningen om idrottens betydelse för folkhälsan utgör ett erkännande av idrottsrörelsens breda och omfattande verksamhet. Men det understryker även vikten av att aktivt främja idrottens till- gänglighet. Problemet är nämligen att olika former av strukturella faktorer såsom ålder, kön, socioekonomi, etnicitet och funktions- hinder alltjämnt inverkar på människors val att idrotta – och i vilka former. Detta medför att även människors förutsättningar för hälsa och välbefinnande är ojämnt fördelade i samhället. Att uppmuntra idrottsrörelsens strävan att realisera ”idrott åt alla” framstår ur detta perspektiv som både viktigt och kostnadseffektivt ur ett folkhälsoperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I frågan om jämställdhet konstateras att RF antog en jämställd- hetspolicy 2005 med målet att kvinnor och män inom idrotts- rörelsen ska ha ”samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden”. Den följande analysen visar emellertid att denna princip i betydligt större utsträckning speglar situationen bland idrottsrörelsens aktiva medlemmar än fördel- ningen mellan kvinnor och män på ledande befattning. Bland de aktiva inom idrottsrörelsen uppgår kvinnorna till ungefär 40 pro- cent och männen till 60 procent. På styrelsenivå är situationen betydligt sämre. Endast en fjärdedel av ledamöterna i RF:s special- idrottsförbund är kvinnor – tre fjärdedelar av ledamöterna är män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft17"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Studeras utvecklingen över tid framkommer att inga nämnvärda förändringar har skett sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Hos RF:s distriktsförbund är fördelningen mellan kvinnor och män jämnare, vilket sammanhänger med att dessa sedan 1995 är ålagda att ha en jämn könsfördelning till skillnad från special- idrottsförbunden där kravet endast är att båda könen ska vara representerade. Utmärkande för distriktsförbundens styrelser är däremot att kvinnor dominerar i yngre åldersgrupper medan män på motsvarande sätt dominerar bland ledamöter över 60 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Liknande mönster framkom i analysen av föreningsidrott och etnicitet. Bland pojkar är huvudintrycket att det inte råder några större skillnader mellan de som är födda i Sverige och de som är av utländsk härkomst. Bland flickor är skillnaderna emellertid stora. Enligt en undersökning har mer än var fjärde flicka med utländsk bakgrund aldrig prövat på att föreningsidrotta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;På ledande befattning framträder bilden att etnicitet inte inverkar på ungdomars möjlighet till ledareuppdrag på lokal före- ningsnivå – men att personer med utländsk bakgrund däremot är synnerligen svagt representerade i förbundens styrelser. Enligt etnolog Jesper Fundberg har knappt sex procent av ledamöterna i RF:s 68 specialidrottsförbund utländsk bakgrund och endast en procent är av utomeuropeisk härkomst. Hos distriktsförbunden har endast en halv procent av ledamöterna utländsk bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;I kapitel 9 specialgranskas de fyra största bidragsformerna i statens stöd till idrotten. Redogörelsen innehåller både bedömningar av rådande uppföljnings- och återrapporteringsrutiner och analyser av bidragens effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;Specialidrottsförbundens basbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Att utvärdera RF:s basbidrag till specialidrottsförbunden visade sig svårt. Trots tydliga återrapporteringskrav från regeringen gör RF endast begränsade insatser för att följa upp hur dessa medel används. En första slutsats blev därför att förbundets uppföljning och återrapportering saknar sådan information som gör det möjligt för regeringen att bedöma hur specialidrottsförbunden använder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft17"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;sina bidrag och huruvida statsbidragets syften därmed kan anses uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I utredningsuppdraget ingick att bedöma huruvida RF:s utgångspunkter för fördelning av statsbidraget till specialidrotts- förbunden överensstämmer med statens syften. I detta samman- hang konstaterades att fördelningen i huvudsak baseras på special- idrottsförbundens relativa storlek i aspekter som antal aktiva med- lemmar, föreningar, utbildningsinsatser m.m. Fördelningsprincipen har både för- och nackdelar. En positiv aspekt är att modellen är transparent och förutsägbar med följden att varje SF har relativt goda förutsättningar att i förväg bedöma den ungefärliga nivån på kommande bidragstilldelningar. Därtill kan ett system att fördela statens stöd efter kvantitativa kriterier istället för kvalitativa bedömningar ses som en strategi för att undvika de konflikter som alltid riskerar att uppstå när ett antal aktörer med olika intressen ska dela på en gemensam summa pengar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En svaghet är dock att fördelningssystemet bygger på ett direkt samband mellan lokal föreningsnivå och de centrala förbundens statsbidrag. Många omkostnader på förbundsnivå – såsom att ha ett kansli med anställd personal eller att bedriva/utveckla landslags- verksamhet – påverkas inte nämnvärt av antalet aktiva eller före- ningar på lokal nivå. Att förbundens organisationsstöd är kopplat till omfattningen av den lokala föreningsidrotten får därmed till följd att stora idrotter gynnas på bekostnad av små. Ett andra pro- blem är att fördelningen inte tar hänsyn till idrotternas skilda möj- lighet till andra intäktskällor. Detta medför att fördelningssystemet i praktiken gynnar förbund med stora kommersiella intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;RF:s fördelning av &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; kan således karakteriseras på olika sätt. Det går att beskrivas som ett rättvist system för att fördela statens stöd mellan specialidrottsförbunden baserat på deras olika storlek – men det kan även ses som en fördelningsprincip där ”störst går först” utan hänsyn till olika förbunds reella existens- villkor eller möjligheter till andra finansieringskällor. Frågan huru- vida RF:s fördelningsprinciper är förenliga med statens syften kan således inte besvaras på ett entydigt sätt. Å ena sidan går det att hävda att systemet uppfyller övergripande statliga mål som att bidraget ska ”utveckla kvalitén” i idrottsrörelsens verksamhet och möjliggöra för internationell tävlingsverksamhet – men i sådana fall med tillägget att vissa förbund ges större möjligheter än andra. Å andra sidan går det att hävda att statsbidraget till idrotten bör värna om mångfald och att särskild hänsyn måste tas till små förbund och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft17"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;idrotter med begränsade möjligheter till marknadsintäkter. Utifrån en sådan ståndpunkt framstår dagens fördelningsprinciper inte som ändamålsenliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;Statligt lokalt aktivitetsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det statliga lokala aktivitetsstödet &lt;NOBR&gt;(LOK-stödet)&lt;/NOBR&gt; är det största enskilda bidraget i statens idrottsstöd och uppgick 2007 till 636 miljoner kronor. RF sammanställer kontinuerligt statistik baserad på bidragsansökningar och utbetalda medel. Därtill har kvalitativa utvärderingar av bidraget genomförts, till viss del i samarbete med forskare. Förutsättningarna att utvärdera &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; var således förhållandevis goda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Vår utvärdering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; kan sammanfattas i tre slut- satser. Den första är att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; är en uppskattad bidragsform. Även om det ofta utgör en förhållandevis liten del av de lokala idrottsföreningarnas samlade intäkter, är det ett grundstöd som vanligtvis uppfattas som viktigt. Ur ett statligt idrottspolitiskt perspektiv är detta att betrakta som beröm och att bidraget ”smakar mer än det kostar”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Vår andra slutsats handlar om vilka grupper och aktiviteter som gynnas av &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; konstruktion. I detta sammanhang bör understrykas att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; är påfallande enkelt i sin uppbyggnad. Trots återkommande debatter om att anpassa bidragsnivåer utifrån faktorer som ålder, kön eller bostadsort, baseras bidragstilldel- ningen uteslutande på antalet deltagare och sammankomster. Detta borgar för smidighet och hanterbarhet i bidragssystemet. Men det leder inte till att bidraget blir neutralt i fördelningsfrågor. Tvärtom har bidraget en konstruktion som i praktiken gynnar lagidrotter före individuella idrotter och pojkars idrottande före flickors. Vidare gynnas idrotter med låga omkostnader och föreningar med stora intäkter från annat håll, eftersom bidraget inte heller tar hän- syn till sådana faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;För det tredje konstateras att den kraftiga höjningen av LOK- stödet under senare år inte satt synbara spår i idrottsrörelsens akti- vitetsnivå. Vi gör bedömningen att staten inte har fått mer aktiviteter för sina pengar – men att idrottsföreningarna däremot har fått mer pengar för sina aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft17"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;”Handslaget”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Satsningen Handslaget innebar att idrottsrörelsen tillfördes sam- manlagt en miljard kronor över en fyraårsperiod. Satsningen var ett samhällsexperiment utan tidigare motsvarighet i svensk idrott. Enligt RF:s egna uppgifter deltog drygt två miljoner barn och ung- domar i någon av Handslagets tusentals lokala idrottsaktiviteter. Till detta kommer särskilda satsningar på bland annat ledareutbild- ning och anläggningsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I RF:s uppföljning och utvärdering av Handslaget ingick både informationsinsamling från SF/DF och en storskalig satsning på externa utvärderingar av oberoende forskare. Men även om bety- dande insatser således gjorts för att mäta Handslagets effekter, är det ännu för tidigt att bedöma dess långsiktiga konsekvenser. Utan tvivel har Handslaget varit en vitamininjektion som gett förbund och föreningar resurser och förutsättningar att se över sina trä- nings- och tävlingsformer och utveckla nya strategier för att locka till sig barn och ungdomar. Därtill har idrottsrörelsen fått värde- fulla erfarenheter av projektverksamhet inför nya satsningar såsom det pågående Idrottslyftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Mer oklart är dock i vilken utsträckning som Handslaget lyckats infria det övergripande målet att ”öppna dörrarna för fler”. Till saken hör att det saknas medlemsstatistik som kan belägga eventu- ella ökningar i antalet barn och ungdomar inom föreningsidrotten. Till detta kommer att andra potentiella mått, såsom RF:s LOK- stödsstatistik, inte indikerar ökad aktivitetsmängd. Slutligen visar flera av forskarnas utvärderingar att många av föreningarnas projekt varit förhållandevis traditionella till sin utformning. Föreningarna har visserligen öppnat sina dörrar, men främst erbjudit verksamhet för de barn och ungdomar som redan uppskattar och accepterar idrottens i sin traditionella form, det vill säga en verksamhet bestå- ende av träning och tävling samt med krav på regelbunden närvaro, intresse och ett visst mått av motorisk och social kompetens. Kvar blir därmed de målgrupper som Handslaget framförallt var tänkt att nå – de fysiskt inaktiva och de som vanligtvis inte deltar i före- ningsidrottens aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Även RF:s fördelning av handslagsmedel visade sig problema- tisk. Förbundets utgångspunkt var att varje SF har bestämmande- rätt över sin egen idrott och att den centrala styrningen skulle begränsas till ett minimum. I likhet med &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; fördelades där- för resurserna till specialidrottsförbunden i enlighet med ett antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft17"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;storlekskriterier. Därefter blev det upp till varje SF att självständigt välja tillvägagångssätt för att realisera Handslagets målsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Den decentraliserade fördelningsprincipen visade sig inte problemfri. Ett första problem var att specialidrottsförbundens metoder för att fördela handslagsmedel kom att variera högst väsentligt. Medan vissa SF utvecklade förhållandevis avancerade system för att kvalitetssäkra sina föreningars handslagssatsningar, fanns det andra förbund där föreningar tilldelades resurser utan att först presentera projektförslag. Ibland behövde de inte ens ansöka om medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Ett andra problem handlar om oönskade effekter av principen att fördela handslagsmedel till specialidrottsförbunden utifrån deras relativa storlek. Ett första resultat blev att stora och redan populära idrotter därmed fick bäst förutsättningar för att locka till sig ännu fler barn och ungdomar. Ett andra resultat var att fördel- ningsprincipen även visade sig gynna det relativt välmående idrottslivet i mer välbeställda kommuner. Som exempel visade en utvärdering av handslagssatsningar i Skåne att mest medel hamnade i Lomma – den kommunen i länet med högst medelinkomst och näst högst utbildningsnivå (efter Lund). Minst kanaliserades till föreningar i Perstorp – en kommun kännetecknad av låg medel- ålder, låg utbildningsnivå och låg medelinkomst, många barn med ensamstående föräldrar och den tredje högsta brottsligheten i länet. Syftet med Handslaget var att ”öppna dörrarna för fler” – bäst för- utsättningar gavs emellertid till sådana idrotter, föreningar och regioner som redan varit lyckosamma med att locka till sig många barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Statens stöd till elitidrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Den fjärde bidragsformen som analyserades var statens stöd till elit- idrotten. En ingående utvärdering visade sig inte möjlig att göra. En första förklaring är brist på kunskap. Det statliga stödets fördel- ning mellan bredd- och elitidrott tillhör de återrapporteringskrav från regeringen som RF inte efterlever. Till detta kommer att forskning rörande elitidrottens förutsättningar saknas samt att statens elitidrottsstöd inte är fördelat över en rad skilda bidrags- former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;En andra förklaring till svårigheten att utvärdera statens elit- idrottsstöd är avsaknaden av preciserade och mätbara elitidrotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft17"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;mål. Även om det således hade varit möjligt att i detalj kartlägga detta stöd, skulle det inte vara möjligt att bedöma stödets effekter eftersom staten aldrig preciserat vad man vill uppnå med sitt elit- idrottsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Efter en övergripande redogörelse för olika bidragsformer med koppling till elitidrotten, inriktades analysen således på olika tänk- bara förhållningssätt i statens syn på elitidrotten. Syftet var att påvisa behovet av en mer preciserad elitidrottspolitik. En viktig skiljelinje i diskussionen var huruvida statens elitidrottsmål bör vara resultatorienterad och inriktad på att maximera svenska elit- aktivas möjlighet att ta medaljer i internationella sammanhang, eller om det snarare handlar om att främja mångfald med följden att sär- skild omsorg bör riktas till sådana elitidrottsmiljöer som har svårt att finansiera sin verksamhet via andra inkomstkällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft25"&gt;Del 3. Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;I betänkandets tredje del presenteras förslag till ny inriktning av statens stöd till idrotten. Upplägget följer den statliga idrotts- politiska processen. Inledningsvis diskuteras motiven bakom statens idrottsstöd. Därefter analyseras successivt frågor som RF:s myndighetsutövning, statsstödets olika finansieringskällor, antalet bidrag och deras utformning osv. fram till ett förslag till ny modell för uppföljning av statsstödets effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Förslagen är utformade med utgångspunkten att idrottsrörelsen är förtjänt av ett betydande samhälleligt stöd som är långsiktigt, för- utsägbart och behovsprövat samt att utformningen av stödet ska respektera statens och idrottsrörelsens skilda men lika legitima intres- sen. Staten måste följaktligen acceptera att idrottsrörelsen utgör en ideell verksamhet vars ledning företräder och svarar inför den egna medlemskåren. Idrottsrörelsen måste på motsvarande sätt accep- tera att statens stöd är förenat med förväntningar om att verksam- heten ska bedrivas på ett visst sätt och utvecklas i en viss riktning. Båda parter måste acceptera det implicita kontraktets dubbla karaktär av rättigheter och skyldigheter, av frihet under ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft17"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft9"&gt;Nya mål för statens idrottspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Vi föreslår att förordningen om statsbidrag till idrottsverk- samhet kompletteras med ett barnperspektiv och ett explicit syfte rörande elitidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Motiven till statens nuvarande stöd till idrotten formulerades i 1999 års idrottspolitiska proposition och fastställdes därefter i regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet från samma år. Enligt förordningen ska statsbidraget stödja verksamhet som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att ut- öva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;främjar integration och god etik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främjar en god hälsa hos alla människor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Vi bedömer att förordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet preciserar väsentliga aspekter i statens idrottspolitik, men att målen för statens idrottsstöd bör kompletteras med ett barnperspektiv och ett syfte rörande elitidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Ett barnperspektiv i idrottspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Statens stöd till barn- och ungdomsidrotten har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Av detta följer att förordningens syftes- formuleringar inte på ett rättvist sätt återspeglar statens nuvarande åtagande för idrottsrörelsens unga medlemmar. Därtill visade vår utvärdering en tydlig diskrepans mellan idrottsrörelsens och statens förhållandevis samstämmiga syn på hur en sund barn- och ungdomsidrott bör vara utformad och forskarsamfundets beskriv- ning av föreningsidrottens praktik. Denna diskrepans bottnar i en konflikt mellan föreningsidrottens två parallella uppdrag: före- ningsfostran och tävlingsfostran. Istället för att utgöra komplet- terande inslag i verksamheten, framträder bilden av att tävlings- fostran redan inom barnidrotten utgör en dominerande logik. Båda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;dessa faktorer motiverar att staten ytterligare markerar att stödet till idrotten är förknippat med tydliga förväntningar på att barn- och ungdomsidrotten ska utformas med utgångspunkt i de ungas egna intressen, behov och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Vi föreslår därför att ett barnperspektiv förs in i förordningens syftesparagraf. Begreppet ”barnperspektiv” tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter och understryker att barn är självständiga individer men med rätt till stöd och skydd. Att integrera ett barnperspektiv innebär att sätta barnet i fokus och att alltid analysera konsekvenserna av ett beslut eller en åtgärd för ett barn eller en grupp av barn. Vidare understryker ett barnperspektiv att barns egna åsikter måste beaktas. Därtill innebär ett barn- perspektiv ett synliggörande av den maktordning som inryms i relationen mellan vuxna och barn,.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Att stärka idrottsutövares internationella konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Nuvarande förordning saknar även uttalade syften kopplade till elitidrottslig verksamhet. Detta framstår inte som en korrekt bild av statens reella idrottspolitik. Dessutom tenderar frånvaron av elitidrottsmål att skapa en problematisk obalans mellan vad som uttrycks i förordningen och vad som i praktiken görs. Vi utgår således från att staten anser att elitidrott har ett egenvärde och föreslår en komplettering av förordningens syftesparagraf med innebörden att statsbidrag även ska utdelas för att stödja verksam- het som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Vi föreslår att statens idrottspolitik ska ha formen av ett korpo- rativt samarbete med idrottsrörelsens egna organisationer enligt följande princip: Att riksdag och regering tydligt ska precisera vad staten vill uppnå med stödet till idrotten och i efterhand bedöma hur väl dessa mål har uppnåtts. Idrottsrörelsen ska dock ha stor frihet att självständigt besluta hur dessa mål ska realiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Med korporatism avses situationer där staten delegerar frågor av myndighetskaraktär till s.k. privaträttsliga organ. Korporativa för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft17"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;valtningsmodeller är vanliga i Sverige och inte minst förekom- mande på idrottens område. Kännetecknande för svensk idrotts- politik är således att idrottsrörelsens egen paraplyorganisation, RF, har fått statens förtroende att agera ”i myndighets ställe” i frågor kopplade till fördelning och administrering av statens idrottsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Både för staten och frivilliga organisationer innebär korporativa förvaltningsmodeller alltid ett visst mått av risktagande. Båda riske- rar att domineras av den andre. För staten handlar det även om att avsäga sig ett visst mått av politiskt inflytande till en &lt;NOBR&gt;icke-statlig&lt;/NOBR&gt; sammanslutning. Organisationen står på motsvarande sätt inför hotet att tvingas till ställningstaganden utanför sitt eget område, vilket både underminerar den interna sammanhållningen och rörel- sens karaktär av fri sammanslutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Samtidigt finns det fördelar, och enligt vår bedömning finns det åtminstone två skäl för staten att utforma sin idrottspolitik i ett korporativt samarbete med idrottsrörelsens egna organisationer. Det första argumentet handlar om idrottsrörelsens självständighet. Att idrottsrörelsen är och ska förbli en fri och självständig folk- rörelse utgör en av den statliga idrottspolitikens mest självklara principer. Att delegera makt och ansvar i anslagsfrågor till rörelsens egna organisationer kan därmed ses som en markering av statens frivilligt begränsade inflytande på föreningsidrottens område. Det andra argumentet är att staten genom en korporativ förvaltnings- modell kan tillgodogöra sig idrottsrörelsens egen kompetens och legitimitet i frågor rörande det statliga anslagets fördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;En följdfråga är hur detta korporativa samarbete ska utformas. Vi föreslår en principiell ansvarsfördelning med innebörden att riksdag och regering ska vara tydliga med vad staten vill uppnå med stödet till idrotten men att idrottsrörelsen ska ha stor frihet att avgöra hur dessa mål ska realiseras. Förslaget avser att tillgodose både statens och idrottsrörelsen intressen. Om statens behov av styrning ska förenas med idrottsrörelsens rätt till självständighet är det rimligt att riksdag och regering är tydliga med att precisera bidragsgivningens mål, syften och riktlinjer och i efterhand bedöma hur väl dessa mål har uppnåtts. Idrottsrörelsen bör emellertid ges stor frihet att självständigt avgöra hur målen ska uppnås. Med en sådan ansvarsfördelning kan staten tillgodogöra sig idrottsrörelsens sakkunskap i idrottsfrågor. Samtidigt tydliggörs att det är idrotts- rörelsens ansvar att statens stöd fördelas och utnyttjas i enlighet med riksdagens och regeringens idrottspolitiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft17"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft9"&gt;Om RF:s myndighetsutövning och frivillig tillämpning av förvaltningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Vi föreslår att delar av förvaltningslagen görs tillämplig på RF:s myndighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;I utredningsuppdraget ingår att kartlägga omfattningen av den verksamhet hos RF som innefattar myndighetsutövning och över- väga behovet av författningsändringar för att denna verksamhet skall uppfylla samma krav på rättssäkerhet som ställs på förvalt- ningsmyndigheter enligt förvaltningslagen (1986:223).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Vi konstaterar att den uppgift som RF fått sig tilldelad enligt lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riks- idrottsförbund, nämligen att pröva frågor om fördelning av stats- bidrag till idrottsverksamhet, utgör myndighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I syfte att säkerställa rättssäkerhet i RF:s myndighetsutövning föreslås att följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) görs tillämpliga på förbundets fördelning av statens stöd till idrot- ten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;20 § om motivering av beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;21 § om underrättelse av beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;Idrottsrörelsens statliga stöd via spelmarknaden – från vinstdelning till ett behovsprövat spelbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Vi föreslår att dagens vinstdelningssystem mellan AB Svenska Spel och idrottsrörelsen ersätts av ett behovsprövat och i förväg fastställt spelbidrag för finansiering av idrottsrörelsens statliga lokala aktivitetsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Det går att anlägga många och skilda perspektiv på principen att idrottsrörelsen tilldelas stöd via statens intäkter från spelmarkna- den. Lämpligheten med bidrag vid sidan av statsbudgeten kan diskuteras. Även om det varit positivt för idrottsrörelsen, som därmed kunnat tillgodogöra sig bidragsökningar vilka rimligtvis inte hade varit möjliga inom ramen för den ordinarie statsbudgeten, kan det inte förnekas att finansieringsmodellen gett idrottspoliti-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft17"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;ken en närmast unik och synnerligen gynnad ställning jämfört med andra offentliga utgiftsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det går även att diskutera etiska aspekter av att statens intäkter från spelmarknaden finansierar specifika allmännyttiga ändamål såsom idrott, hästsport och föreningsliv. Det har gett ett väsentligt ekonomiskt tillskott till idrottsrörelsen – men till priset av att barn- och ungdomsidrottens väl och ve blivit legitimitetsgrund för en statlig spelpolitik och att idrottsrörelsen dragits in i den spel- politiska debatten som aktiv försvarare av regeringens spelpolitik och en reglerad spelmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Vi väljer att bortse från dessa aspekter. Vi utgår från att regeringen valt att öronmärka delar av statens intäkter från spel- marknaden till idrottsrörelsen och att denna princip är sanktione- rad av riksdagen. Med detta sagt kan det konstateras att det finns problem förknippade med idrottsrörelsens nuvarande stöd via AB Svenska Spel. Merparten av dessa problem är dessutom kopplade till en av spelbolagets tre bidragsformer: det s.k. vinstdel- ningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Vinstdelningssystemet inrättades 1996 och innebär sedan 2004 att idrottsrörelsen tillförs en andel av AB Svenska Spels totala över- skott efter ett grundavdrag som tillförs statskassan. Bidraget är öronmärkt för det lokala idrottslivets barn- och ungdomsverksam- het och används huvudsakligen för att finansiera det statliga lokala aktivitetsstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Vinstdelningssystemets utformning är en viktig förklaring till statens kraftigt ökade stöd till idrottsrörelsen sedan millennieskif- tet. Samtidigt är det en bidragsform som under senare år blivit både omdebatterad och kritiserad. Enligt Riksrevisionen utgör bidraget ett avsteg från den statliga budgetprocessens krav på fullständighet, bruttoredovisning och transparens. Därtill har idrottsrörelsen anmärkt mot den osäkerhet som följer av bidragets nära koppling till spelmarknaden och efterlyst åtgärder för att minska det statliga idrottsstödets nuvarande ”spelberoende”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Båda dessa synpunkter motiverar att dagens vinstdelnings- system med AB Svenska Spel reformeras. Det finns dock ytterli- gare skäl. Framförallt finner vi det principiellt anmärkningsvärt att det enskilt största stödet till idrottsrörelsen helt och hållet fri- kopplats från diskussioner om idrottens faktiska behov. Enligt rådande ordning är bidraget synnerligen känsligt för förändringar i AB Svenska Spels vinstnivåer – men det påverkas inte alls av even- tuella förändringar i idrottsrörelsen barn- och ungdomsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft17"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;SOU 2008:59 Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Detta framstår inte som förenligt med en ansvarsfull statlig idrottspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vi föreslår följaktligen att dagens vinstdelningssystem mellan AB Svenska Spel och idrottsrörelsen ersätts av ett behovsprövat och i förväg fastställt spelbidrag för finansiering av idrottsrörelsens statliga lokala aktivitetsstöd. Förslaget är således:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Att dagens vinstdelningssystem ersätts av ett nytt bidrag från statens intäkter från spelmarknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Vi menar att idrottsrörelsen alltjämt ska tilldelas stöd via statens intäkter från spelmarknaden men att det är idrottspolitiskt ovid- kommande om bidraget hämtas från AB Svenska Spels överskott eller via andra framtida, statliga intäktskällor från spelmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Att bidraget ska vara öronmärkt för finansiering av idrottsrörel- sens statliga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stöd.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Det nya spelbidraget bör vara öronmärkt för finansiering av idrottsrörelsens statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stöd.&lt;/NOBR&gt; Av detta följer att de 20 miljo- ner kronor som RF för närvarande disponerar till anläggningsstöd inom ramen för vinstdelningssystemet bör utgå. Vi föreslår emel- lertid att AB Svenska Spels generella bidrag på 60 miljoner kronor ökas med motsvarande belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;3. Att bidraget ska vara behovsprövat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Med behovsprövning avses att stödets omfattning ska fastställas i dialog mellan statens och idrottsrörelsens företrädare och med utgångspunkt i den lokala barn- och ungdomsidrottens utveckling och behov men utan koppling till &lt;NOBR&gt;icke-idrottsliga&lt;/NOBR&gt; faktorer såsom spelmarknadens eller det allmänna konjunkturlägets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Att bidragets omfattning ska fastställas i förväg och godkännas i samband med riksdagens behandling av det ordinarie stats- anslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Genom principen att riksdagen årligen ska godkänna spelbidragets omfattning skapas transparens och bruttoredovisning i statens idrottsstöd även om merparten av stödet alltjämnt utdelas vid sidan av statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Med vårt förslag till nytt spelbidrag elimineras de problem som för närvarande präglar idrottsrörelsens statsstöd via spelmark-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft17"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;naden. För idrottsrörelsen innebär nyordningen att hela statens stöd baseras på bedömningar av föreningsverksamhetens omfatt- ning, utveckling och faktiska behov – till skillnad från dagens system där det offentliga stödet till det lokala idrottslivet i stor utsträckning är beroende av AB Svenska Spels utveckling. Vidare tillgodoses RF:s önskan om ett långsiktigt och förutsebart ”grund- stöd” som stabilt säkrar finansieringen av det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet.&lt;/NOBR&gt; För staten medför förslaget transparens och bruttoredovisning i den idrottspolitiska processen. Att bidraget – i likhet med övriga bidrag från AB Svenska Spel – dessutom fastställs i förväg innebär att hela statens stöd till idrottsrörelsen kan föreläggas riksdagen. Detta ger goda möjligheter att följa anslagets utveckling över tid, skapar förutsättningar att pröva stödet mot andra utgifter i stats- budgeten och säkerställer riksdagens idrottspolitiska insyn och inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Ett statligt idrottsstöd motsvarande en promille av BNP?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vi tillstyrker inte RF:s förslag om att koppla statens idrottsstöd till BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;I den strategiplan för idrottens framtida finansiering som RF- stämman antog i maj 2007 fastslogs det övergripande målet att statens stöd till idrotten ska uppgå till en promille av BNP. För- slaget är ett uttryck för att idrottsrörelsen eftersträvar betydande ökningar av statens idrottsstöd: enligt RF:s egna beräkningar skulle en promille av BNP 2006 resulterat i ett statsstöd på 2,8 miljarder kronor, vilket hade inneburit en dryg miljard kronor mer än det faktiska anslagsbeloppet på 1,7 miljarder kronor samma år. Vidare är förslaget ett uttryck för RF:s önskan att ersätta dagens beroende av spelmarknaden med ett nytt beroende – denna gång av den allmänna konjunkturutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Vi kan inte tillstyrka RF:s förslag. Vi finner det principiellt viktigt att statens stöd till idrotten tar utgångspunkt i verksam- hetens reella behov och inte externa, &lt;NOBR&gt;icke-idrottsliga&lt;/NOBR&gt; faktorer. Omfattningen av idrottsrörelsens statliga stöd bör följaktligen avgöras i en diskussion om vad bidraget avser att uppnå snarare än utifrån principen att idrottsrörelsen har rätt till en viss andel av statens intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft17"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;Ett minskat antal stödformer?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Vi bedömer att nuvarande bidragsstruktur bör bestå. För- klaringen är att bidragen och deras utformning i stor utsträck- ning redan tillgodoser idrottsrörelsens krav på självständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;I utredningens direktiv ingår att pröva om antalet bidrag i statens idrottsstöd kan minskas, vilka begränsningar som uppstår för idrottsrörelsen genom utformningen av de villkor som anges för stödet samt om färre villkor kan knytas till det samlade stöd som ges till idrottsrörelsen. Uppdraget kan ses som ett led i en av idrottsrörelsen initierad debatt om successivt ökad styrning och öronmärkning av statens stöd till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Efter ingående analys av nuvarande bidragsformer gör vi bedömningen att det inte finns skäl att ändra vare sig antalet bidrag eller deras utformning. Förklaringen är att anslagsstrukturen i stor utsträckning redan tillgodoser idrottsrörelsens krav på själv- ständighet. Av ett totalt stöd på närmare två miljarder kronor för 2008 fördelas den stora merparten – totalt 1 860 miljoner kronor motsvarande 94 procent av det totala stödet – mellan fem större bidragsposter vilka kännetecknas av att de i huvudsak har över- gripande målformuleringar, få villkor och att idrottsrörelsen har betydande möjligheter att påverka såväl bidragens utformning som pengarnas fördelning. Därefter återstår ett antal mindre verk- samhetsbidrag vilka visserligen avviker från den generella bilden, men som bör kvarstå av särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Den statliga styrningen är således högst begränsad. Situationen kan enklast beskrivas som att staten förbehåller sig rätten att sätta idrottspolitikens ramar genom att kontrollera nivån på olika bidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;– och att idrottsrörelsen har betydande frihet att fylla dessa ramar med ett innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft9"&gt;Om statligt stöd till idrott och motion utanför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Riksidrottsförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Enligt vår bedömning finns det principiella problem förknip- pade med att organisationer utanför Riksidrottsförbundet enligt nuvarande förordning inte kan beviljas statligt stöd för idrotts- verksamhet. Konsekvenserna av ett slopat krav på &lt;NOBR&gt;RF-medlem-&lt;/NOBR&gt; skap bör dock utredas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft17"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;I utredningsuppdraget ingår att bedöma om motion och idrott utanför RF:s verksamhet bör stödjas och i så fall lämna förslag på hur detta skall ske. Vi avgränsar analysen till huruvida nationella idrottsförbund utanför RF ska kunna tilldelas medel ur statens stöd till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Principen att endast &lt;NOBR&gt;RF-anslutna&lt;/NOBR&gt; idrottsorganisationer är bidragsberättigade har fördelar för både RF och staten. För RF kan möjligheten till statsbidrag utgöra ett incitament för att utom- stående organisationer ska ansluta sig. Därtill motverkas intern splittring. För staten ger systemet alla de legitimitets- och effektivitetsvinster som korporativa förvaltningsmodeller anses leda till. Därtill befrias staten från problemet att behöva avgöra vilka organisationer som kan anses vara berättigade till statsbidrag för idrottsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Samtidigt finns det problem med rådande principer. Framförallt kan de leda till att organisationer vilka till fullo uppfyller statens idrottspolitiska mål ändå går miste om statsbidrag eftersom de nekas inträde i Riksidrottsförbundet av helt andra skäl. Som exem- pel kan nämnas att RF inte beviljar medlemskap till förbund vilka bedriver idrottslig verksamhet som är ”nära besläktad” med redan befintliga specialidrottsförbund. Vidare utesluts möjligheten till statsbidrag för sådana organisationer som anser sig bedriva idrotts- verksamhet men som inte vill ingå i Riksidrottsförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Det finns således principiella problem förknippade med att statens idrottsstöd inte kan tillfalla motions- och idrottsverksam- het utanför RF. Dessa problem måste dock ställas i relation till för- delarna för staten av att RF fördelar statsanslaget och att förbundet därtill bedömer vilka organisationer som kan anses berättigade till detta stöd. Slutligen kan det åtminstone inte uteslutas att möjlig- heten att ansöka om bidrag utanför RF skulle kunna få negativa konsekvenser för RF:s sammanhållning – åtminstone på längre sikt. Vårt förslag är följaktligen att frågan utreds mer ingående. I en sådan utredning bör eventuella konsekvenser av ett slopat krav på &lt;NOBR&gt;RF-tillhörighet&lt;/NOBR&gt; analyseras för såväl staten som idrottsrörelsen och på såväl kort som lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft17"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;Ett uppföljningssystem för idrottspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft8"&gt;Vi föreslår ett nytt uppföljningssystem för idrottspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Effektiv uppföljning och utvärdering är självklara och nödvändiga inslag i statlig bidragsgivning. Endast genom uppföljningsverksam- het blir det möjligt att säkerställa att politikens utfall är i enlighet med stödets mål och syften. Därtill kan bedömningar av stödets effekter både utgöra underlag för kommande beslut och främja kvalitetsutveckling hos bidragsmottagande grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Nuvarande rutiner för uppföljning och utvärdering av idrotts- politiken är emellertid otillräckliga. Systemet bygger i huvudsak på att RF förser regeringen med uppgifter och bedömningar om stödets fördelning och effekter. Detta är problematiskt av framför- allt två skäl. För det första har vår utvärdering visat konkreta brister i RF:s nuvarande återrapportering, framförallt rörande stödet till specialidrottsförbunden och bidragets fördelning mellan bredd- och elitidrott. För det andra uppstår oundvikligen intresse- konflikter när bedömningen av ett bidrags effekter överlåts till de organisationer som är mottagare av stödet i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Av dessa skäl förslår vi ett nytt uppföljningssystem för idrotts- politiken enligt följande principer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Riksidrottsförbundet ska ha ansvar för att återrapportera till regeringen hur statsbidraget till idrotten fördelats och använts. Denna återrapportering ska ta sin utgångspunkt i olika bidrags- formers mål/syften och huvudsakligen baseras på kvantitativa mått. God ekonomisk redovisning ska vara ett självklart krav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Staten ska själv ha ansvar för att utvärdera idrottspolitikens resultat. Denna utvärdering ska ta sin utgångspunkt i målen för statens stöd till idrotten och innehålla kvalitativa bedömningar av stödets resultat och effekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Förslaget är i enlighet med det implicita kontraktets principer och en konsekvens av parternas skilda behov och intressen. En förut- sättning för att staten ska kunna överlåta stor självständighet till idrottsrörelsen i fördelningen av statens idrottsstöd är att detta oberoende balanseras med att staten själv åtar sig att bedöma bidragets effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft17"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Statens utvärdering av idrottsstödets effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Vi föreslår en modell för utvärdering av statens stöd till idrotten bestående av följande tre delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;kontinuerlig uppföljning av det statliga idrottsstödets effekter med utgångspunkt i ett indikatorsystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;möjlighet till fördjupade analyser och kompletterande forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;kontinuerlig bevakning av forskningsresultat med relevans för statens stöd till idrotten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Indikatorer är kvantifierbara och mätbara mått vilka avser att spegla tillstånd och förändringsprocesser inom olika politikområden. I den offentliga förvaltningen har indikatorer under senare år blivit allt vanligare som instrument för uppföljning och utvärdering – inte minst inom folkhälso- och ungdomspolitiken. I vårt förslag till indikatorsystem för idrottspolitiken ska indikatorerna vara direkt relaterade till syftena med statens stöd till idrotten och fördelade mellan fem målområden: 1) idrotten som folkrörelse 2) idrottens betydelse för folkhälsan 3) allas lika förutsättningar till deltagande 4) fostran till demokrati, ansvarstagande och etik 5) idrotters internationella konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Indikatorerna ska både tillfredsställa statens behov av resultat- uppföljning och utgöra ett stöd i idrottsrörelsens egna kvalitets- processer. Vidare ska såväl utformningen som analysen av indikato- rerna integrera ett jämställdhetsperspektiv och ett barnperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Ett tilläggsuppdrag till Centrum för Idrottsforskning (CIF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vi föreslår att uppdraget att utvärdera effekterna av statens stöd till idrotten ska läggas på Centrum för idrottsforskning (CIF). CIF är statens sektorsorgan för idrottsforskning och dess uppdrag är att initiera, samordna, stödja och informera om forskning på idrottens område. CIF leds av en styrelse bestående av framträdande idrottsforskare från ett brett spektrum av discipliner. Därtill har CIF redan bevisad förmåga att ansvara för betydande utvärderings- verksamhet inom ramen för den s.k. handslagssatsningen. CIF har således både nödvändig sakkunskap i idrottsfrågor och kompetens att genomföra utvärderingar. Till detta kommer att en uppfölj- ningsverksamhet i CIF:s regi även kan bli ett viktigt stöd i idrotts- rörelsens eget utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;En förutsättning för att CIF ska kunna bedriva en effektiv och kvalitativ utvärderingsverksamhet är ett nära samarbete med såväl staten som idrottsrörelsen. Vi föreslår därför att en referensgrupp knyts till utvärderingsprocessen med företrädare från bland annat Regeringskansliet, Riksidrottsförbundet och forskarsamfundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Principer för Riksidrottsförbundets återrapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Vi föreslår följande principer för Riksidrottsförbundets åter- rapportering av statens stöd till idrotten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det ska finnas formulerade återrapporteringskrav för samtliga bidragsformer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Återrapporteringen ska ta sin utgångspunkt i de olika bidragens mål/syften och huvudsakligen baseras på kvantitativa mått. Undantaget utgör projektbidrag där särskilda medel alltid ska reserveras till kvalitativa och oberoende utvärderingar av upp- nådda resultat i förhållandet till projektets mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;God ekonomisk redovisning ska vara ett självklart krav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;I den mån återrapporteringskraven speglar olika grupper bör redovisningen så långt det är möjligt inkludera kön och ålder som indelningsgrund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Även principerna för RF:s fördelning av olika bidrag ska åter- rapporteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;För s.k. organisations- och verksamhetsbidrag bör Riksidrottsför- bundets återrapportering vara inriktad på kvantitativa resultatmått. I tidsbegränsade satsningar av projektkaraktär (såsom Handslaget och Idrottslyftet) ska medel för kvalitativa och oberoende utvärde- ringar ingå när bidrag beviljas. Därför bör det vara regeringen som fastställer medelsramen och formerna för sådan extern utvärde- ringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Om konsekvenser och kostnader av det nya uppföljningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;En följd av CIF:s uppdrag att utvärdera det statliga idrottsstödets effekter, är att staten måste ta det fulla ansvaret för CIF:s verksam- het. Vi föreslår följaktligen en justering av CIF:s förordning (SFS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft17"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;2007:1473) med innebörden att antalet ledamöter i CIF:s styrelse minskas med två personer och att representanter för RF inte längre ska ingå. Vidare föreslås att den del av CIF:s anslag som för när- varande utbetalas via RF fortsättningsvis fördelas direkt av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Vi föreslår att CIF:s statsbidrag via idrottsanslaget höjs från 13 miljoner kronor till 20 miljoner kronor. Av detta utgör två miljoner kronor medel för att finansiera den nya utvärderings- verksamheten. Resterande fem miljoner kronor är en korrigering av statsbidraget till idrottsforskning till den nivå som avsågs redan 2002. De ökade medlen till CIF bör belasta statsbudgeten och ingå i ramanslag 30:1 Stöd till idrotten som en förstärkning av bidrags- posten ”Bidrag till idrottsforskning”. Vi föreslår att medlen hämtas från bidragsposten ”Verksamhet av gemensam natur inom idrotts- rörelsen”. Parallellt föreslås att ett belopp på sju miljoner kronor tillförs idrottsrörelsens generella spelbidrag i samband med att nuvarande vinstdelningssystem ersätts av ett behovsprövat och stabilt finansieringssystem av det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft9"&gt;En förbundsövergripande satsning på svensk idrotts internationella konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Vi föreslår en bred och förbundsövergripande satsning med syfte att stärka idrotters internationella konkurrenskraft och med sär- skilt beaktande av ekonomiskt svaga idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Vi bedömer att övergången från ett vinstdelningssystem till en stabil och långsiktig finansiering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; skapar ett ekono- miskt utrymme som kan användas till angelägna idrottspolitiska reformer. Vi föreslår att detta utrymme reserveras för en särskild satsning på att stärka svenska idrotters internationella konkurrens- kraft. Förslaget kan motiveras med hänvisning till att merparten av statens nuvarande stöd – och i synnerhet senare års anslagsök- ningar – tillförts idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet med följden att nya resurser bör kunna utnyttjas för andra ange- lägna idrottsändamål. Därtill kan en satsning på att stärka svensk elitidrotts internationella konkurrenskraft ses som en ekonomisk konsekvens av att vi kompletterar statens förordning med ett spe- cifikt elitidrottsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft17"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;En elitidrottssatsning kan emellertid utformas på många sätt. Vi menar att satsningens övergripande mål bör vara att ge alla idrotter rimliga grundförutsättningar för att bedriva och utveckla landslags- verksamhet samt att det ska vara möjligt att skapa förutsättningar för att konkurrera också på den yppersta internationella nivån även i resurssvaga idrotter. Förslaget är följaktligen att det ekonomiska utrymme som kan uppstå vid övergången till en stabil och lång- siktig finansiering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet,&lt;/NOBR&gt; bör användas till en bred för- bundsövergripande satsning med syfte att stärka idrotters interna- tionella konkurrenskraft och med särskilt beaktande av ekonomiskt svaga idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Vi menar vidare att ekonomiskt resurssvaga idrotter utanför SOK framstår som en särskilt angelägen grupp vid en sådan för- bundsövergripande elitsatsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Förslaget är helt i enlighet med det implicita kontraktets princi- per. Vi har identifierat ett behov inom svensk elitidrott – och därtill pekat ut en viktig målgrupp. Detta ligger inom statens rätt att for- mulera mål för sitt stöd till idrotten. Vi anser dock att det måste vara RF:s och hela idrottsrörelsens sak att avgöra hur denna sats- ning ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft9"&gt;Bör även friskolor få bli riksidrottsgymnasier?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Vi föreslår att även friskolor ska kunna tilldelas statsbidrag för riksidrottsgymnasier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Enligt förordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet kan endast kommunala huvudmän tilldelas statsbidrag för riksidrotts- gymnasier (RIG). Friskolor är således exkluderade. Detta framstår som onödigt begränsande med följden att vi föreslår att förord- ningen justeras med innebörden att både kommunala huvudmän och friskolor ska kunna tilldelas medel för att skapa bättre möjlig- heter för elitsatsande ungdomar att kombinera sin idrottsutövning med utbildning vid riksrekryterande idrottsgymnasier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Om RF:s förmåga att ta ansvar för statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Betänkandet avslutas med en diskussion om RF:s roll i idrotts- rörelsens ledning och dess förmåga att axla ett ansvar i fördel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft17"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;ningen av statens stöd till idrotten. Frågan motiveras av att RF under senare år markerat en betydande positionsförflyttning. Den tydliga ledarroll som tidigare utmärkt RF och dess styrelse har idag ersatts av en lika tydlig strävan från RF att markera specialidrotts- förbundens självbestämmande och centrala position i svensk idrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;På ett ideologiskt plan har den nya policyn främst motiverats med hänvisning till föreningsdemokratiska principer. Argumentet har varit att alla SF utgör självständiga organisationer som ansvarar för och ”äger” sina egna idrotter och som därmed är bäst lämpade att avgöra vad som gagnar deras egna verksamheter. På ett konkret plan har den nya inriktningen framförallt lett till en allt mer decent- raliserad maktstruktur inom idrottsrörelsen och en tydligare servi- ceroll för RF på central nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Den tydligaste effekten av RF:s nya förhållningssätt rör fördel- ningen av statens stöd. I enlighet med principen om special- idrottsförbundens självbestämmande, har Riksidrottsstyrelsen anammat strategin att rikta så mycket som möjligt av statens stöd direkt till medlemsförbunden och med så få direktiv som möjligt. Resultatet har bland annat visat sig i höjda basbidrag till special- idrottsförbunden och att merparten av den s.k. handslagsmiljarden kanaliserades direkt till &lt;NOBR&gt;SF-nivån&lt;/NOBR&gt; med ett minimum av styrning från RF:s sida. Sedan 2007 har dessutom specialidrottsförbunden fått ytterligare drygt 100 miljoner kronor årligen i form av särskilt utvecklingsstöd inom ramen för Idrottslyftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Specialidrottsförbundens ökade självbestämmande har marke- rats från RF:s ledning vid flera tillfällen. Som exempel underströk RF:s ordförande Karin Mattsson i sitt inledningstal till &lt;NOBR&gt;RF-stäm-&lt;/NOBR&gt; man 2007 att Riksidrottsstyrelsen anser det prioriterat med ”resursförstärkning till SF utan öronmärkningar, så att SF själva kan avgöra var pengarna gör bäst nytta”. I förarbetet till förbundets strategiplan för idrottens framtida finansiering framhölls dessutom att ett ökat &lt;NOBR&gt;SF-stöd&lt;/NOBR&gt; utgjorde ett av huvudskälen bakom RF:s krav på ökad självständighet i förhållande till staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Det kan aldrig vara en uppgift för staten att ha synpunkter på hur idrottsrörelsen utformar rollfördelningen mellan den centrala ledningen och medlemsförbunden. Sådana frågor måste alltid för- behållas rörelsens egna medlemmar. Vad som däremot är en i högsta grad statlig angelägenhet är huruvida förändringar i RF:s förhållningssätt gentemot sina medlemsförbund inverkar på för- bundets förmåga att agera ”i myndighets ställe” i frågan om statens stöd. Det har tidigare konstaterats att RF uppfattar statens nuva-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft17"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;rande politik som styrande och ett hinder för förbundets egen möjlighet att ta ansvar för idrottsrörelsens utveckling. Men paral- lellt med att RF:s ledning efterlyst ökad självständighet i hanter- ingen av statens stöd har man även markerat specialidrotts- förbundens rätt till självbestämmande i förhållande till RF. Den fråga som följaktligen måste ställas är om dessa två strategier står i ett motsatsförhållande till varandra. Råder det en konflikt mellan RF:s krav på ökat inflytande i anslagsfrågor och en parallell strävan av att tillskjuta specialidrottsförbunden ökade resurser ”utan öronmärkning”? Är det möjligt för RF att ta ansvar för statens stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft8"&gt;– och samtidigt aktivt begränsa sitt inflytande över de egna med- lemsförbunden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;RF:s nya och serviceinriktade roll gentemot specialidrotts- förbunden kan ytterst ses som ett uttryck för en ofrånkomlig dua- lism inom idrottsrörelsen mellan det grenspecifika egenintresset inom varje SF och de gemensamma frågor som förenar rörelsens många och skilda delar. Båda inslagen är ständigt närvarande. Vad som däremot kan variera är balansen mellan dessa perspektiv. Utvecklingen under senare år kan enklast beskrivas som att det grenspecifika egenintresset fått överhand. Följden har blivit att RF- komplexet allt mer tagit formen av en konfederation, det vill säga en förhållandevis löst sammanhållning av självständiga specialidrotts- förbund och en relativt svag centralmakt – och detta till skillnad från ett mer traditionellt folkrörelseperspektiv med tydligare fokus på det som förenar anslutna medlemsorganisationer och principen att helheten är större än delarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Det är ännu för tidigt att bedöma de långsiktiga effekterna av RF:s mer accentuerade roll som stödorganisation till i huvudsak självbestämmande specialidrottsförbund. Samtidigt går det inte att bortse från att förändringen kan inverka negativt på RF:s förmåga att upprätthålla sin del av det implicita kontraktet med staten. En grundförutsättning för korporativa samarbetsformer mellan stat och frivilliga organisationer är nämligen att den senare partens led- ning har kapacitet att disciplinera sina medlemmar och därmed garantera att det offentliga stödet utnyttjas i enlighet med statens mål och intentioner. Detta rimmar dock illa med Riksidrottsstyrel- sens nya policy att tillföra specialidrottsförbunden ökade resurser ”utan öronmärkning”. Att det senare dessutom är en strategi med stöd av &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; gör det givetvis inte enklare. Det under- stryker enbart vad som närmast är att betrakta som idrottspoliti- kens akilleshäl: för vad händer egentligen när idrottsrörelsen på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft17"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;föreningsdemokratisk väg beslutar att reducera den centrala led- ningens inflytande över fördelningen av statens stöd samtidigt som en stark central ledning utgör själva grundförutsättningen för att staten ska vara villig att ge idrottsrörelsen stor självständighet i anslagsfrågor?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Vi har noterat vad vi uppfattar som ett potentiellt problem i svensk idrottspolitik – men väljer att visa tilltro till RF:s kapacitet att hantera det samhällsansvar som följer med uppgiften att fördela statens idrottspolitiska stöd. Vi försvarar således principen att idrottsrörelsen ska ha stor frihet att självständigt avgöra hur statens och idrottsrörelsens i huvudsak gemensamma idrottspolitiska mål ska realiseras – men med tillägget att staten måste ha möjlighet att i efterhand utvärdera stödets effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft17"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;P class="p175 ft7"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft25"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft25"&gt;förordning om ändring i förordningen (1995:361) om statsbidrag till idrottsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1995:361) om statsbidrag till idrottsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p181 ft9"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p98 ft9"&gt;Statsbidraget &lt;SPAN class="ft8"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;stödja verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p98 ft13"&gt;Statsbidraget &lt;SPAN class="ft15"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;stödja verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;samhet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;samhet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p98 ft9"&gt;1. bidrar till att utveckla barns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p98 ft13"&gt;1. bidrar till att utveckla barns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;och ungdomars intresse och be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;och ungdomars intresse och be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nägenhet för motion och idrott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;nägenhet för motion och idrott,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;samt deras möjligheter att utöva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;inflytande över och ta ansvar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;sitt idrottande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;idrottsverksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p98 ft57"&gt;4. främjar integration och god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td53"&gt;&lt;P class="p98 ft13"&gt;4. främjar integration och god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;etik, &lt;SPAN class="ft8"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;etik,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;5. bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främjar en god hälsa hos alla människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;6. främjar ett barnperspektiv, så att bl.a. barns och ungdomars möjlighet till inflytande och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft17"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35951x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;Författningsförslag SOU 2008:59&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p187 ft8"&gt;delaktighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;ökar liksom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;deras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p187 ft8"&gt;möjlighet att ta ansvar för sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p187 ft8"&gt;idrottande, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p188 ft8"&gt;7. stärker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;idrottsutövares in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p187 ft8"&gt;ternationella konkurrenskraft.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;6§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p98 ft16"&gt;Statsbidrag kan beviljas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p98 ft16"&gt;1. specialidrottsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p188 ft16"&gt;1. specialidrottsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;är medlemmar i Sveriges Riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p187 ft58"&gt;distriktsförbund &lt;SPAN class="ft16"&gt;som är medlem-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;idrottsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p187 ft9"&gt;mar i Sveriges Riksidrottsför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;enligt 5 § &lt;NOBR&gt;2–3,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p187 ft9"&gt;bund och för verksamhet enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p187 ft9"&gt;5 § 2 &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;3,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p98 ft9"&gt;2. lokala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;idrottsföreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td57"&gt;&lt;P class="p188 ft9"&gt;2. lokala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td60"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;idrottsföreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;som är anslutna till Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p187 ft9"&gt;som är anslutna till Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Riksidrottsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p187 ft9"&gt;Riksidrottsförbund för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p21 ft9"&gt;verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;samhet enligt 5 § &lt;NOBR&gt;1–2,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p187 ft9"&gt;samhet enligt 5 § 1 &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;2,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;3. Sveriges Olympiska Kommitté för verksamhet enligt 5 § 3,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft57"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p98 ft9"&gt;4. &lt;SPAN class="ft8"&gt;kommuner &lt;/SPAN&gt;för verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p98 ft9"&gt;4. &lt;SPAN class="ft8"&gt;huvudmän &lt;/SPAN&gt;för verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;enligt 5 § 4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td68"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;enligt 5 § 4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;7 a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p98 ft8"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;handläggningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;ärenden enligt denna förordning gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;– 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;– 20 § om motivering av beslut och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;– 21 § om underrättelse av beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft59"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den xx 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft17"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Del 1. Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;Vi kan endast spekulera om idrottens ursprung. Kanske uppstod de första idrottslika kamperna som alternativ till krigshandlingar? Kanske uttryckte de människors strävan av att tävla och mäta sina krafter med andra? Oavsett vad som fick människor att börja idrotta, så är dock en sak säker. Idrotten har, så långt vi kan följa den bakåt i tiden, vuxit fram ur sociala relationer. Detta förutsätter någon form av samhällelig organisation. Det går således att före- ställa sig ett samhälle utan idrott – men det är omöjligt att tänka sig idrott utan ett samhälle. Idrotten som kulturyttring har alltid - från antikens olympiska lekar till dagens moderna, globaliserade täv- lingsidrott – utformats i relation till, och som en återspegling av, dess omgivande samhällens normer, förutsättningar och historiska utveckling. Dagens svenska idrott utgör inget undantag. Att en så betydande del av all idrottsutövning i Sverige idag är organiserad inom ramen för ideella föreningar och förbund är intimt samman- kopplat med svenska traditioner av frivilligt arbete, ett folk- rörelseideal och specifika former av föreningsdemokratisk organi- sering. Att staten ända sedan början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; beviljat idrotts- rörelsen ett omfattande ekonomiskt stöd måste på motsvarande sätt relateras till inslag i den svenska välfärdsstatens framväxt och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;Utredningens direktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Ett allmänt kännetecken för svensk idrottspolitik är att staten tidigt valde att stödja den frivilligt organiserade idrottsrörelsen. Ett första engångsbidrag beviljades av regeringen redan 1877. Ett permanent och av riksdagen årligen beviljat statsbidrag har därefter utdelats sedan 1913. Stödets omfattning har ökat successivt. År 1913 låg anslaget på 100 000 kronor. År 2008 uppgår statsbidraget (inklusive bidrag från AB Svenska Spel) till drygt 1,8 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft17"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den moderna statliga idrottspolitiken har således gamla anor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;– och det statliga stödet till idrottsrörelsen uppgår sedan länge till betydande belopp. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att statens idrottspolitik vid flera tillfällen blivit föremål för statliga utredningar. Den första idrottsutredningen tillsattes redan 1921. Detta är den 6:e i ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Enligt kommittédirektiv 2006:135 Utvärdering av statens stöd till idrotten, har utredningen tre övergripande uppdrag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Det första uppdraget är att utvärdera om effekterna av statens stöd till idrotten, inklusive de hittillsvarande bidragen från AB Svenska Spel, överensstämmer med den statliga idrottspoli- tikens syften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det andra uppdraget är att föreslå en framtida inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det tredje uppdraget är att föreslå utformning av lämpliga indi- katorer för att mäta det statliga stödets effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;Enligt direktiven ska utvärderingen av statsstödets effekter särskilt beakta idrottens betydelse för folkhälsan och för demokratin inom idrottens föreningsliv. I frågan om folkhälsa understryks att den rådande ojämlika fördelningen av hälsa mellan människor i sam- hället ska belysas. Därtill ska utredningen att knyta an till det folk- hälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I frågan om före- ningsdemokrati framhålls bland annat att utredningen ska analysera i vilken omfattning barns och ungdomars egna intressen, åsikter och förutsättningar påverkar barn- och ungdomsverksamhetens utformning. Viktigt är även att utvärdera aspekter kopplade till människors skilda förutsättningar att föreningsidrotta. Som exempel ska utredningen bedöma hur statens stöd bidrar till att barn, ung- domar och vuxna samt personer med funktionshinder i olika delar av landet kan utöva idrott utifrån sina egna förutsättningar och önskemål samt om, och i så fall hur, stödet till idrotten medverkar till ökad integration exempelvis genom att skapa möjligheter till deltagande för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Samtliga analyser och förslag ska även integrera ett jämställdhets- och ett barnperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;Utvärderingen ska även innehålla fördjupade analyser av skilda bidragsformer. Som exempel ska utredningen analysera det stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft17"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;P class="p153 ft8"&gt;som ges för att skapa förutsättningar för framgångsrika elitidrot- tare, hur Riksidrottsförbundets utgångspunkter för fördelning av statsbidraget till specialidrottsförbunden förhåller sig till statens syften med bidraget samt vilka effekter det ökade lokala aktivitets- stödet har haft för idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;I förslaget till ny inriktning på statens stöd till idrotten ska utredningen bland annat analysera om antalet bidragsformer kan minskas och om färre villkor kan knytas till det samlade stödet till idrottsrörelsen. Därtill ska omfattningen av Riksidrottsförbundets (RF) myndighetsutövning kartläggas. I detta sammanhang ska även behovet av författningsändringar övervägas för att RF:s verksamhet skall uppfylla samma krav på rättssäkerhet som ställs på förvalt- ningsmyndigheter enligt förvaltningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Betänkandets tre delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;I detta betänkande presenteras resultatet av vårt arbete. Betänkan- det är uppdelat i tre delar. I första skisseras våra idrottspolitiska utgångspunkter. En röd tråd i framställningen är att idrotten som kulturyttring – liksom statens idrottspolitik – aldrig kan isoleras från dess historiska utveckling och samhällskontext. Eftersom merparten av statens idrottsstöd är riktat till frivilligt organiserad idrottsverksamhet, ägnas det första kapitlet åt att översiktligt presentera den svenska idrottsrörelsens nuvarande organisation och sammansättning. Därefter följer fyra kapitel med olika perspektiv på statens idrottspolitik. I kapitel två skisseras hur relationen mel- lan staten och idrottsrörelsen utvecklats från slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; och fram till idag. I kapitel tre analyseras ett grundläggande spän- ningsförhållande i svensk idrottspolitik mellan statens legitima intresse av styrning och idrottsrörelsens lika legitima intresse av självständighet. I kapitel fyra presenteras statens nuvarande idrotts- politiska mål och syften. Slutligen, i kapitel fem, analyseras den statliga idrottspolitikens omfattning och finansiering från 2000 till idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Den andra delen, kapitel &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; innehåller vår utvärdering av statens stöd till idrotten. Utvärderingen inleds (kapitel 6) med en presentation av det teoretiska begreppsparet föreningsfostran och tävlingsfostran. I kapitel 7 analyseras barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö med utgångspunkt i aktuell samhällsveten- skaplig idrottsforskning. Kapitel 8 kompletterar bilden med redo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft17"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;P class="p202 ft8"&gt;görelser av föreningsidrotten i relation till folkhälsa, jämställdhet och integration. Slutligen – i kapitel 9 – utvärderas utformningen och effekterna hos fyra specifika bidragsformer. Det rör sig om statsbidraget till specialidrottsförbunden, det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet,&lt;/NOBR&gt; den s.k. Handslagssatsningen och statens stöd till elitidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;I betänkandets tredje del, kapitel 10, presenteras våra förslag till ny inriktning av statens stöd till idrotten samt nytt uppföljnings- system för idrottspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft17"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;P class="p212 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt kommittédirektiv 2006:135 har denna utredning till uppgift att utvärdera statens stöd till idrotten. En mer preciserad formule- ring av det faktiska uppdraget är dock att utvärdera statens stöd till idrottsrörelsen. Nästan hela det stöd som årligen utdelas via statens särskilda idrottsanslag och bidrag från AB Svenska Spel tillfaller nämligen frivilligt organiserade idrottsaktiviteter. Detta innebär emellertid inte att idrottsrörelsens många förbund och föreningar organiserar alla de idrotts- och motionsaktiviteter som utförs i Sverige. En heltäckande bild av svensk idrott skulle tvärtom även behöva inkludera allt från barns och ungdomars spontanidrottande, skolans idrottsundervisning till olika former av motions- och hälsoaktiviteter i oorganiserad eller kommersiell regi. Idrott är således ett mångfacetterat samhällsfenomen som utövas på många sätt och i alla samhällssektorer. Denna utvärdering omfattar där- med endast en – om än betydande – av dessa idrottsliga uttrycks- former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;I detta kapitel presenteras den svenska idrottsrörelsen. Efter en teoretisk bestämning av idrottsrörelsens grundläggande känne- tecken ges en översiktlig bild av rörelsens organisationsstruktur och sammansättning. Av naturliga skäl får kapitlets senare hälft sin tyngdpunkt i Riksidrottsförbundet (RF) och dess medlemsför- bund, men avslutningsvis omnämns även ett antal utomstående organisationer vilka visar att idrottsrörelsens gränser är svåra att entydigt fastställa. Vi inleder dock med en fråga som allt för sällan ställs: Vad menas egentligen med ”idrott”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft17"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35957x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det komplicerade idrottsbegreppet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;För många människor framstår begreppet ”idrott” säkerligen som självklart. När vi betraktar två lag som möts i en handbollsmatch eller en person som joggar i skogen är det oproblematiskt att konstatera att det i båda fallen handlar om skilda former av idrotts- liga aktiviteter. Det finns dock många exempel som inte är lika självklara och där vår intuitiva uppfattning inte nödvändigtvis delas av andra. Är det exempelvis ”idrott” att cykla till jobbet? Är man en elitidrottsutövare om man vinner internationella mästerskap i dataspel? Är tävlingarna i populära &lt;NOBR&gt;TV-program&lt;/NOBR&gt; som ”Gladiato- rerna” och ”Fångarna på fortet” att betrakta som idrottsgrenar? Vad är skillnaden mellan en ”powerwalk” och en skogspromenad? Listan på knepiga bedömningsfrågor kan göras lång. I förläng- ningen aktualiseras dessutom den mer grundläggande frågan om vilka egenskaper vi vill tillskriva aktiviteter för att de ska uppfattas som ”idrottsliga”. Och hur förhåller sig egentligen idrottsbegrep- pet till närliggande termer som ”motion”, ”tävling” och ”fysisk aktivitet”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Inom den idrottsvetenskapliga forskningen har många försök gjorts att analytiskt bestämma vad som menas med idrott. Någon allmänt vedertagen begreppsapparat har emellertid aldrig utveck- lats. Vissa har förespråkat relativt snäva definitioner – vanligtvis med ett tydligt urskiljbart tävlings- och prestationsmoment. Andra har föredragit vidare perspektiv och därmed sett i stort sett all form av fysisk aktivitet i avsikt att uppnå motion, rekreation eller täv- lingsresultat som utövande av idrott. Båda infallsvinklar har dess- utom visat sig problematiska. Med en snäv definition riskerar man att utesluta många verksamheter vilka vi intuitivt betraktas som idrottsliga. Ett klassiskt exempel utgör den amerikanske forskaren Allen Guttmans definition av idrott som organiserad lek med inslag av tävling och fysisk aktivitet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Eftersom Guttman därmed betrak- tar tävlingar som ett nödvändigt inslag i idrottsliga aktiviteter upp- står omedelbart följdfrågan hur vi ska förhålla oss till joggning, trä- ning på gym och andra motionsaktiviteter där tävlingsmomentet saknas. Till och med teknikinriktad träning och andra tävlingsför- beredelser verkar enligt hans definition att falla utanför själva idrottsbegreppet. På motsvarande sätt riskerar vida definitioner att inkludera sådant som vi intuitivt inte uppfattar som idrott. Här kan Riksidrottsförbundets egen definition tjäna som belysande exem-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Allen Guttman, &lt;/SPAN&gt;From Ritual to Record: The Nature of Modern Sports &lt;SPAN class="ft18"&gt;(New York 1978), kap. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35958x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;pel. Enligt RF är idrott liktydigt med ”fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även om definitionen säkerligen stämmer bra in på alla de skilda verksam- heter som förbundet organiserar, är formuleringen så allmänt hål- len att den även stämmer in på allt ifrån trädgårdsskötsel till att plocka svamp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;En av svårigheterna med att skapa en definition av begreppet idrott som alla – eller åtminstone de flesta – är beredda att accep- tera, är att idrott som samhällsfenomen inrymmer en rad olika aktiviteter vilka inte nödvändigtvis har så mycket gemensamt. Frågan om vad som utgör idrottens innersta kärna kanske därmed inte kan besvaras på ett generellt sätt? Dessutom kanske den inte ens behöver besvaras. Det viktigaste är nämligen inte nödvändigtvis vad man gör – utan varför man gör det. Det senare har påpekats av idrottspedagogen &lt;NOBR&gt;Lars-Magnus&lt;/NOBR&gt; Engström. Med syfte att undvika den oenighet och förvirring som idrottsbegreppet lätt ger upphov till, har Engström även lanserat det alternativa begreppet kropps- övningskultur.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Inom detta övergripande begrepp urskiljer han där- för ett antal olika praktiker. En förtjänst med en sådan infallsvinkel är att det breda idrottsfältets olika aspekter snarare framhävs och särskiljs från varandra istället för att inordnas i en gemensam idrottsdefinition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Enligt Engström kännetecknas således kroppsövningskulturen av en flora av skilda praktiker, såsom ”fysisk träning”, ”tävling och rangordning” och ”lek och rekreation”. Det finns dock vissa gemensamma nämnare. Först och främst – och som namnet indike- rar – handlar det alltid om någon form av fysisk kroppsöv- ning/träning även om själva målet med aktiviteterna kan variera. Därtill är de socialt formade verksamheter som avser den frivilligt valda övningen av kroppen. Med denna distinktion markerar Eng- ström en åtskillnad mellan våra frivilligt valda idrotts- och motionsaktiviteter och sådana fysiska aktiviteter som uppstår inom ramen för förvärvsarbeten och hem. Att exempelvis hantverkare ofta får motion till följd av ett fysiskt ansträngande arbete innebär således inte att de med automatik ingår i kroppsövningskulturen. Slutligen menar Engström att sammanhanget och ändamålet är viktigt. Det är således inte vad vi gör utan den mening som vi till- skriver aktiviteterna – och i vilket sammanhang de ingår – som i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;RF:s Stadgar i lydelse efter &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 2007, kapitel 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Lars-Magnus&lt;/NOBR&gt; Engström, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Idrott som social markör &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2000), s. &lt;NOBR&gt;9–33.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft17"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35959x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;slutändan avgör om de ingår i kroppsövningskulturen. Eller som han själv formulerar saken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft15"&gt;Att joggning tillhör kroppsövningskulturen behöver det inte råda något tvivel om, men hur ska man se på promenader? Med ovan- stående utgångspunkter skulle denna aktivitet ingå i kroppsövnings- kulturen, om den är frivilligt vald och syftar till att ge motion, men inte om promenaden är nödvändig för att man t.ex. ska ta sig till affären.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft8"&gt;Engström föreslår således en strategi för att lösa några av de svåra bedömningsfrågor som restes i kapitlets inledning. Det är helt enkelt motiven och inte aktiviteten som ytterst avgör om en person ”idrottar” genom att cykla till jobbet. Är aktiviteten ett frivilligt val med den primära avsikten att få motion – då utgör den en del i en motionsidrottslig kulturform. Detsamma gäller dock inte om avsikten med cykelturen endast är att transportera sig till jobbet. På motsvarande sätt blir det naturligt att hänföra ”powerwalk” till motionsaktiviteter inom ramen för kroppsövningskulturen medan skogspromenader däremot faller utanför om syftet är allmänt väl- befinnande och naturupplever snarare än motion och fysisk rekrea- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Vad menas med idrottsrörelsen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Även begreppet idrottsrörelsen är långt ifrån självklart. Naturligtvis är det intimt kopplat till den mer övergripande termen ”folk- rörelse”. Det leder således tankarna till ideell verksamhet, före- ningsliv och en svensk tradition av stora medborgarsammanslut- ningar. Att vara en folkrörelse är dessutom positivt värdeladdat. Det är ett uttryck för demokratiska processer, styrka och folklig förankring. Inte förvånande är folkrörelsekaraktären även en grundmurad del i RF:s självbild. Som exempel kan nämnas att för- bundet redan i sina stadgars första paragraf understryker att man organiserar sin idrottsverksamhet ”i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Inom den historiskt inriktade idrottsforskningen fanns länge en tradition av att definiera begreppet idrottsrörelsen med utgångs- punkt i just folkrörelsebegreppet. Man utgick således från forskares olika kriterier för vad som ansågs känneteckna en folkrörelse och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Engström (2000), s. 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35960x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;undersökte därefter om, när och hur idrottsrörelsen uppfyllde dessa. För det stora flertalet kriterier – såsom stor medlemsanslut- ning, social och geografisk spridning, organisatorisk uppbyggnad – var detta oproblematiskt. För två kriterier uppstod dock diskussion och därmed även ifrågasättanden av huruvida idrottsrörelsen för- tjänande epitetet folkrörelse. Det ena problemet handlade om ideologi. Inom forskarkåren rådde stor enighet om att en folk- rörelse måste ha en egen ideologi. Samtidigt konstaterades att intresset för ideologiska frågor varit synnerligen begränsat inom idrottsrörelsen till förmån för den konkreta idrottsutövningen. Vissa forskare gick till och med så långt att de helt ifrågasatte om idrottsrörelsen alls hade en egen ideologi. Det andra problemet handlade om självständighet. Här påpekade forskarna att ett viktigt kriterium för en folkrörelse var dess oberoende i förhållande till staten. Detta verkade emellertid inte stämma in på idrottsrörelsen. Medan alla de klassiska folkrörelserna – &lt;NOBR&gt;arbetar-,&lt;/NOBR&gt; nykterhets- och väckelserörelsen – hade uppstått som reaktioner mot orättvisor i samhället och i opposition mot staten hade idrottsrörelsen tvärtom nästan omgående etablerat ett intimt samröre med den politiska makten, konkretiserat i både ett omfattande statligt stöd och statlig representation i rörelsens centrala ledning. Var inte detta ett uttryck för att idrottsrörelsen självmant gett upp sin folkrörelse- status och istället utvecklats till en del av den offentliga byråkra-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;tin?&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Det finns inte möjlighet att här utveckla olika forskares analyser och bedömningar av idrottsrörelsens status som folkrörelse. Det bör dock påpekas att forskarsamfundets olika ”folkrörelsekriterier” i huvudsak utvecklades med de klassiska folkrörelsernas särdrag i blickfånget. Det är vidare sant att idrottsrörelsen växte fram vid en senare tidpunkt och saknade föregångarnas karaktär av protest- rörelser gentemot den offentliga makten. Mer tveksamt är emeller- tid antagandet att alla folkrörelser bör uppfylla särskilda kriterier vilka utformats med utgångspunkt i ett antal specifika rörelser i ett specifikt historisk skede. Dessutom kan det tilläggas att även de klassiska folkrörelserna redan i början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; förlorade mycket av sin ursprungliga protestkaraktär och successivt inord- nades i samhället som legitima – och ibland även statsunderstödda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;– politiska aktörer. Vid ett strikt krav på självständighet gentemot staten skulle det därmed kunna ifrågasättas om det över huvud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en redogörelse och analys av denna debatt, se Johan R Norberg, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Idrottens väg till folk- hemmet. Studier i statlig idrottspolitik &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;1913&lt;/SPAN&gt;–&lt;SPAN class="ft67"&gt;1970&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2004), kapitel 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft17"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35961x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;taget existerat folkrörelser i egentlig mening sedan åtminstone början av &lt;NOBR&gt;1920-talet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det kan således fastslås att vetenskapliga definitioner av begrep- pet folkrörelse är problematiska som utgångspunkt för att precisera idrottsrörelsens kännetecken och särdrag. En följdfråga blir därmed om det finns andra teoretiska infallsvinklar? I detta sammanhang kan nämnas att den traditionella folkrörelseforskningen under senare år ändrat karaktär. Nya teorier och perspektiv har lanserats. Därtill har termen ”folkrörelser” alltmer övergivits till förmån för nya begrepp som non profitorganisationer, den tredje sektorn och civilsamfundet. Sammantaget vittnar denna utveckling om en ökad medvetenhet om den brokiga mångfald som råder bland frivilliga sammanslutningar och att traditionella modeller inte alltid kan fånga de förändringar som präglat den ideella sektorn under senare decennier.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;En av dessa nya modeller har utvecklats av statsvetaren Viktor Pestoff och därefter tillämpats inom dansk idrottsforskning av Bjarne Ibsen och Laila Ottesen (se figur 1.1).&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Modellen har två stora förtjänster. Först och främst lyckas den på ett konstruktivt sätt precisera idrottsrörelsens grundläggande kännetecken. Därtill relateras dessa på ett åskådligt sätt till andra former av idrottslig organisering, med följd att vi både får en fruktbar definition av begreppet idrottsrörelse och möjlighet att relatera denna form av idrott till alternativa idrottsliga uttrycksformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Pestoffs modell är närmast att betrakta som en ”karta” över alla de skilda aktiviteter som bedrivs i ett samhälle med utgångspunkt i de tre kategorierna staten, marknaden och det civila samhället. Tanken är att dessa tre kategorier utgör grundläggande ”sociala ordningar” vilka på väsentliga punkter skiljer sig från varandra. Mer konkret kännetecknas statliga aktiviteter av att vara offentliga medan &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; verksamheter är privata. På motsvarande sätt kännetecknas marknadsaktiviteter av ett vinstintresse, profit, medan verksamheter utanför marknadssektorn är av non &lt;NOBR&gt;profit-karaktär.&lt;/NOBR&gt; Slutligen kännetecknas aktiviteter i det civila samhället av mer informella relationer och vänskapsband till skillnad från de formella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Norberg (2004), s. &lt;NOBR&gt;22–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en översikt, se Filip Wijkström &amp; Tommy Lundström, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Se t.ex. Laila Ottesen &amp; Bjarne Ibsen, &lt;/SPAN&gt;Idræt, motion og hverdagsliv – i tal og tale &lt;SPAN class="ft37"&gt;(Köpen- hamn 1999), Laila Ottesen &amp; Bjarne Ibsen, &lt;/SPAN&gt;Børn, idræt og hverdagsliv – i tal og tale &lt;SPAN class="ft37"&gt;(Köpen- hamn 2000). Se även Bjarne Ibsen &amp; Laila Ottesen. ”Sport and Welfare Policies in Denmark”, in &lt;/SPAN&gt;Sport and Welfare Policies. Six European Case Studies, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Kurt Heinemann (ed). Series Club of Cologne, Vol. 3. (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft17"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35962x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;regler som vanligtvis styr verksamheter kopplade till stat och marknad. I figur 1.1 nedan sammanförs dessa resonemang. Resul- tatet blir en karta över samhällets organisering bestående av inte tre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;– utan fyra – skilda samhällssektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft14"&gt;Figur 1.1 Samhällssektorer mellan stat, marknad och civilt samhälle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft17"&gt;Staten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft73"&gt;Profit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td71"&gt;&lt;P class="p187 ft73"&gt;Non profit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td66"&gt;&lt;P class="p237 ft73"&gt;Formellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft73"&gt;Informellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td66"&gt;&lt;P class="p238 ft75"&gt;Offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p239 ft75"&gt;Offentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td43"&gt;&lt;P class="p240 ft76"&gt;Privat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td66"&gt;&lt;P class="p238 ft75"&gt;Ideell sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p20 ft75"&gt;Kommersiell sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p241 ft30"&gt;Civil sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft17"&gt;Marknaden Det civila samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft18"&gt;Källa: Ibsen &amp; Ottesen (2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Modellen visar att samhällets sektorer har specifika karaktärsdrag vilka bestäms av de sociala ordningarnas relativa styrka. I exempel- vis den kommersiella sektorn styrs aktiviteter primärt av markna- dens principer (vinstmaximering, privat ägande och formell organi- sering), även om de i varierande grad dessutom påverkas av statens och det civila samhällets styrande principer. På motsvarande vis kännetecknas aktiviteter i den civila samhällssektorn (familjeliv, vänskapsrelationer m.m.) främst av privata, informella organise- ringsformer och frånvaron av ett vinstintresse även om såväl mark- naden som staten i varierande omfattning kan utöva ett inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Modellen är en abstraktion som framhåller vissa grundläggande inslag i det moderna välfärdssamhället. Samtidigt har den flera för- tjänster för vår förståelse av idrotten och dess kopplingar till det omgivande samhället. Framför allt blir det möjligt att på ett relativt enkelt sätt sortera olika idrottsliga uttrycksformer i en och samma modell. Medan exempelvis skolans obligatoriska idrottsämne till- hör den offentliga sektorn kan affärsmässigt organiserade gym och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft17"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;”fitness”-center&lt;/NOBR&gt; hänföras till den kommersiella sektorn och oorga- niserad motionsverksamhet till den civila samhällssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Modellens mest intressanta resultat är dock den mellanliggande, ideella samhällssektor som på specifika punkter varken kan hän- föras till staten, marknaden eller det civila samhället. Som namnet indikerar är det i denna kategori vi återfinner det frivilliga organi- sationsväsendet. Aktörerna i den ideella samhällssektorn skiljer sig således från den offentliga sektorn genom att vara privata. Tanken är här att frivilliga sammanslutningar måste vara organisatoriskt åtskilda från staten, samt att våra möjligheter att utöva ett infly- tande över dessa organisationer främst sker genom ett aktivt med- lemskap och inte till följd av våra andra samhällsroller, som med- borgare, skattebetalare eller väljare. Till skillnad från aktörer i den kommersiella sektorn är frivilliga organisationer i avsaknad av ett vinstintresse (”non profit”). Detta betyder inte att det är otillåtet för föreningslivet att bedriva ekonomisk verksamhet. Däremot är det en markering av att sådana sammanslutningars främsta mål är av ideell karaktär, medan marknaden primärt drivs av ekonomiska intressen. I den ideella sektorn är man således varken kund, före- tagare eller aktieägare. I förhållande till den civila samhällssektorn skiljer sig frivilliga organisationer genom att vara målorienterade och formella. Här är avsikten att göra en åtskillnad mellan före- ningslivets schemalagda aktiviteter, stadgar, formaliserade besluts- processer o.s.v. och sådana mer informella verksamheter, åtaganden och lösliga band som bland annat kännetecknar familje- och vän- skapsrelationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Med utgångspunkt i resonemanget ovan kan vi nu precisera ett antal grundläggande kännetecken för den svenska idrottsrörelsen. Det handlar således om alla de idrottsliga aktiviteter som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;är organiserade i föreningar och förbund till skillnad från till exempel oorganiserat joggande i skog och mark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;är av ideell karaktär till skillnad från exempelvis kommersiella gym- och träningsanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;bedrivs utanför den offentliga sektorn till skillnad från exempel- vis skolans obligatoriska undervisning i idrott och hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft17"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35964x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p251 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Riksidrottsförbundet och dess medlems- organisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Riksidrottsförbundet (RF) är paraplyorganisation för merparten av den frivilligt organiserade idrottsrörelsen i Sverige. Förbundets primära uppgift är att stödja sina medlemsförbund och företräda idrottsrörelsen i dess kontakter med det omgivande samhället. Därtill ansvarar RF för den strategiska ledningen av idrottsrörelsen i frågor kopplade till ekonomi, organisationsform och kommuni- kation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;I organisatoriskt avseende är RF uppbyggt enligt en traditionell, hierarkisk och medlemsdemokratisk ”folkrörelsemodell” (figur1.2). Basen utgörs av cirka tre miljoner medlemmar i drygt 20 000 lokala idrottsföreningar och cirka 7 000 korpklubbar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Dessa lokalföreningar är på regional nivå anslutna till ca 750 specialdistriktsförbund (SDF) och 21 distriktsförbund (DF). På den nationella nivån återfinns 68 specialidrottsförbund (SF). Högsta beslutande organ är den gemensamma &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; som samlas vart annat år. Mellan stämmorna leds RF av Riksidrotts- styrelsen (RS) med tillhörande kansli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft14"&gt;Figur 1.2 Organisationsschema för Riksidrottsförbundet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td73"&gt;&lt;P class="p254 ft80"&gt;SPECIAL-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td74"&gt;&lt;P class="p255 ft75"&gt;SPECIAL-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p256 ft80"&gt;IDROTTS-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p254 ft80"&gt;DISTRIKTS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td74"&gt;&lt;P class="p255 ft80"&gt;IDROTTS-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p256 ft80"&gt;FÖRENINGAR,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p254 ft80"&gt;FÖRBUND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p257 ft80"&gt;FÖRBUND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p256 ft75"&gt;20 164 st.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p254 ft75"&gt;(SDF)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td74"&gt;&lt;P class="p255 ft80"&gt;(SF)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p254 ft75"&gt;Ca 750 st.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p257 ft75"&gt;68 st.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p258 ft80"&gt;KORP-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td56"&gt;&lt;P class="p259 ft75"&gt;RIKS-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p258 ft80"&gt;KLUBBAR,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr30 td74"&gt;&lt;P class="p260 ft73"&gt;RF-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr29 td56"&gt;&lt;P class="p259 ft80"&gt;IDROTTS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p256 ft75"&gt;Ca 7 000 st.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr29 td74"&gt;&lt;P class="p261 ft80"&gt;STÄMMAN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p259 ft80"&gt;STYRELSEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td73"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p254 ft80"&gt;DISTRIKTS-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr30 td72"&gt;&lt;P class="p256 ft80"&gt;MEDLEMMAR,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p259 ft75"&gt;(RS)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p254 ft80"&gt;IDROTTSFÖRBUND&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p256 ft75"&gt;Ca 3 miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p254 ft75"&gt;(DF)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;P class="p254 ft75"&gt;21 st.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Om inget annat anges, baseras informationen i detta avsnitt på uppgifter från RF:s hemsida (www&lt;SPAN class="ft59"&gt;H &lt;/SPAN&gt;.rf.se)&lt;SPAN class="ft59"&gt;H &lt;/SPAN&gt;samt SOU 1998:76, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Idrott och motion för livet, &lt;/SPAN&gt;kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enligt RF:s egna uppgifter består medlemmarna av 2 300 000 aktiva utövare, 7 000 elitidrottare och 900 000 passiva medlemmar. Se &lt;SPAN class="ft85"&gt;Idrotten i siffror, &lt;/SPAN&gt;statistik från Riksidrottsförbundet (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft17"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35965x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;På lokal nivå garanteras medlemsdemokratin genom att varje före- ning styrs av stadgar vilka tillförsäkrar medlemmarna inflytande genom årsmöten, motionsrätt m.m. Därefter tillämpas representa- tiva principer på så sätt att de lokala föreningarna utser röstberätti- gade ombud till specialdistriktsförbundens årsmöten. Special- distriktsförbunden utser i sin tur ombud till distriktsidrottsför- bundens och specialidrottsförbundens årsmöten. De sistnämnda utser ombud till &lt;NOBR&gt;RF-stämman.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Alla lokala idrottsföreningar är självständiga juridiska personer som själva styr över sina stadgar och sin verksamhet. Förutsätt- ningen för att ingå i RF är dock att föreningen bedriver sådan idrottslig verksamhet att medlemskap kan erhållas i något av RF:s specialidrottsförbund. Vidare måste föreningen förbinda sig att i sin idrottsliga verksamhet följa RF:s och respektive specialidrotts- förbunds stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Specialidrottsförbund (SF)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Riksidrottsförbundets 68 specialidrottsförbund är rikstäckande, självständiga organisationer med ansvar för specifika idrotter. Ett SF:s primära uppgift är att utveckla och administrera den egna idrotten, samordna nationell tävlingsverksamhet och representera Sverige i internationella sammanhang. Det stora flertalet av spe- cialidrottsförbunden stämmer väl med denna bild. Det finns emellertid ett begränsat antal s.k. kategoriförbund där medlemmarna och inte specifika idrottsgrenar utgör grund för verksamheten. Som exempel kan nämnas Svenska Handikappidrottsförbundet som organiserar idrott för personer med rörelsehinder, synskador och utvecklingsstörningar inom 17 olika idrottsgrenar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Sammantaget företräder de många specialidrottsförbunden en mångfald av såväl gamla och nya som små och stora idrotter (se tabell 1.1). Bland de äldsta återfinns Svenska Friidrottsförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;(1895), Svenska Fotbollförbundet (1904) och Svenska Fäktförbundet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft29"&gt;(1904). Som exempel på nya SF kan nämnas Svenska Innebandyför- bundet (1985) och Svenska Taekwondoförbundet (1997). Yngst bland specialidrottsförbunden är Svenska Ringetteförbundet som 2003 erhöll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Om särskilt SDF saknas i distriktet, utses ombud till distriktsförbundet av respektive SF:s medlemsföreningar i distriktet. Se RF:s stadgar, kapitel 9, 6 §, Sammansättning av &lt;NOBR&gt;DF-stämma.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;RF:s stadgar, kapitel 10. &lt;SPAN class="ft67"&gt;Medlemskap i RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35966x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;ett s.k. associerat medlemskap. Detta är en möjlighet för mindre sammanslutningar som inte lever upp till RF:s inträdesvillkor att nya specialförbund ska ha minst 50 medlemsföreningar med minst 3 000 medlemmar och finnas representerade i minst 10 &lt;NOBR&gt;RF-distrikt.&lt;/NOBR&gt; Med ett associerat medlemskap får förbundet i fråga tillgång till RF:s service och möjlighet att ansöka om statligt lokalt aktivitets- stöd. Associerad medlem har däremot inte rösträtt vid RF:s stäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ma.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft14"&gt;Tabell 1.1 De största och minsta specialidrottsförbunden med avseende på antalet medlemmar (2006)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p272 ft37"&gt;De största specialidrottsförbunden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p273 ft37"&gt;De minsta specialidrottsförbunden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td80"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Förbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td81"&gt;&lt;P class="p274 ft87"&gt;Antal medlemmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;Förbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p275 ft86"&gt;Antal medlemmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Fotboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p276 ft87"&gt;1 005 097&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;Baseboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td83"&gt;&lt;P class="p277 ft88"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td83"&gt;&lt;P class="p278 ft44"&gt;938&lt;SPAN class="ft59"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p279 ft20"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Golf&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p276 ft51"&gt;556 135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Dragkamp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;1 335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td80"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Friidrott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p276 ft87"&gt;396 243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;Landhockey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;1 391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Skolidrott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p276 ft51"&gt;315 291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Varpa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;1 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td80"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Gymnastik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p276 ft51"&gt;236 195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Biljard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td83"&gt;&lt;P class="p281 ft88"&gt;*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;P class="p282 ft90"&gt;1 544&lt;SPAN class="ft59"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td80"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td83"&gt;&lt;P class="p283 ft59"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft91"&gt;*&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;P P &lt;/SPAN&gt;licenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft14"&gt;Källa: RF:s verksamhetsberättelse med årsredovisning 2006, s. 66.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Enligt RF:s förbundsstatistik från 2006 utgör kvinnor 38 procent och män 62 procent av det totala antalet aktiva medlemmar i specialidrottsförbunden.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Dessa är dock inte jämnt fördelade. År 2005 redovisade nio SF fler aktiva kvinnor än män. Dessa var Ridsport (87 %), Konståkning (84 %), Gymnastik (83 %), Gång (70 %), Friidrott (66 %), Simning (66 %), Danssport (62 %), Volleyboll (55 %) och Dövidrott (54 %). De förbund med lägst andel kvinnor var Ishockey (3 %), Amerikansk fotboll (6 %) och Styrkelyft (8 %). I tolv specialidrottsförbund var fördelningen av kvinnor och män jämn bland de aktiva, det vill säga att det under- representerade könet inte understeg 40 procent av medlemmarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Även på förbundens ledande nivåer är könsfördelningen ojämn. Enligt RF:s jämställdhetsplan från 2005 framhålls målet att kvinnor och män bör vara representerade med minst 40 procent inom alla rådgivande och beslutande organ.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Samma år konstaterades att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft18"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Idrottens jämställdhetsplan&lt;/SPAN&gt;, Riksidrottsförbundet (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft17"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35967x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;endast 17 förbund levde upp till detta mål. Vidare konstaterades att i genomsnitt 73 procent av specialidrottsförbundens styrelse- ledamöter var män och att tre förbund – Amerikansk fotboll, Tyngdlyftning och Landhockey – helt saknade kvinnor på styrelse- nivå.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;På posterna som förbundsordförande och generalsekreterare var 85 procent män och 15 procent kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Specialdistriktsförbunden (SDF) är de enskilda specialidrottsför- bundens förlängda arm på regional nivå. Totalt finns cirka 750 SDF i landet. Deras främsta uppgifter är att främja och administrera sina respektive idrotter i distriktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;RF:s två kategoriförbund för personer med funktionshinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Två av RF:s specialidrottsförbund organiserar idrottsutövare med funktionshinder. Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) om- fattar för närvarande ca 450 föreningar och 40 000 medlemmar var- av 25 000 är idrottsaktiva. Förbundet ansvarar både för 17 egna idrottsgrenar (såsom alpin skidåkning och rullstolsrugby) och sam- arbetar med sådana SF som integrerat personer med funktions- hinder i den egna verksamheten. SHIF förbereder och genomför även svenskt deltagande i Paralympics, vilket är de funktions- hindrades motsvarighet till Olympiska Spel.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Svenska Dövidrottsförbundet (SDI) omfattar ca 12 000 med- lemmar (varav cirka 8 700 aktiva) fördelat på drygt &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; lokal- föreningar. Förbundet bildades 1913 och ingår i RF som ett spe- cialidrottsförbund sedan 1995. Verksamheten består av ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; olika idrotter. Dövidrottens internationella motsvarighet till de Olympiska Spelen är Deaflympics.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Distriktsidrottsförbund (DF)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;RF:s regionala organisation består av 21 distriktsidrottsförbund (DF). Distriktsindelningen följer i huvudsak landets länsgränser. Distriktsidrottsförbundens centrala uppgifter är att företräda den regionala idrotten gentemot kommuner och landsting, ge operativt stöd till specialdistriktsidrottsförbund (SDF) och föreningar samt bedriva idrottspolitisk opinionsbildning inom den egna regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Det fanns dock inget förbund utan män i styrelsen. &lt;SPAN class="ft84"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För information om SHIF, se www&lt;SPAN class="ft59"&gt;H &lt;/SPAN&gt;.shif.se&lt;SPAN class="ft59"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För information om SDI, se www&lt;SPAN class="ft59"&gt;H &lt;/SPAN&gt;.dovidrott.nu&lt;SPAN class="ft59"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35968x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Ofta samverkar distrikten även med landstingen i olika folkhälso- projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Varje DF har ett kansli med anställda tjänstemän och leds av en styrelse, utsedd av distriktets SDF och/eller lokala idrottsföre- ningar. I distriktsidrottsförbundens styrelser är fördelningen av kvinnor och män betydligare jämnare än hos specialidrottsför- bunden. År 2005 uppgick andelen kvinnor i distriktens styrelser i genomsnitt till 45 procent. Merparten av distrikten – över 80 pro- cent – hade dock män som ordförande och kanslichefer. &lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Det ska tilläggas att distriktsidrottsförbunden vanligtvis har ett nära samarbete med de regionala &lt;NOBR&gt;SISU-distrikten&lt;/NOBR&gt; (se 1.3). I vissa distrikt har detta samarbete intensifierats under senare år. Ett exempel är Skåneidrotten som sedan 2004 både är RF:s och SISU Idrottsutbildarnas regionala motsvarigheter i Skåne med gemensam ledning och gemensam kansliorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;De lokala idrottsföreningarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Idrottsrörelsens bas utgörs av de cirka tre miljonerna medlem- marna i landets drygt 20 000 lokala idrottsföreningar. Att ge en generell bild av dessa föreningar är inte lätt. Medan vissa klubbar är starkt elitinriktade är andra uteslutande inriktade på bredd och motion. Medan vissa föreningar har stor medlemskår och verksam- het i flera olika idrotter är andra klubbar små och utövande endast en enskild idrott. Med reservation för att landets idrottsföreningar således utgör en brokig skara, finns det skäl att presentera några resultat ur en föreningsstudie som RF lät genomföra 2003.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Undersökningen bestod av en enkät som besvarades av drygt 500 slumpmässigt utvalda föreningar över hela landet. I studien fram- kom bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;att ungefär en tredjedel av föreningarna ägnade sig åt lagidrotter medan cirka 60 procent bedrev individuella idrotter. Därutöver återstod en grupp på närmare sju procent vilka tillhörde s.k. kategoriförbund. Även om lagidrotten fotboll således är den största idrotten i Sverige mätt i antalet medlemmar, är de indivi- duella idrotterna i stark majoritet i fråga om antalet föreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kvinnor och män inom idrotten 2005 – statistik från Riksidrottsförbundet&lt;SPAN class="ft37"&gt;, Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; 2006:5. s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottens föreningar – en studie om idrottsföreningarnas situation&lt;SPAN class="ft18"&gt;, Riksidrottsförbundet, FoU- rapport 2005:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft17"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att det stora flertalet idrottsföreningar, 85 procent, endast bedri- ver en enskild idrott (s.k. ensektionsföreningar). Blott tre pro- cent hade mer än tre idrotter på programmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;• &lt;/SPAN&gt;att 38 procent av föreningarna var små med färre än 50 medlemmar. Nästan lika många var medelstora (mellan 50 och 199 medlemmar) medan den återstående fjärdedelen var stora med ett medlemsantal på 200 personer eller fler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att ungefär hälften av föreningarna hade en relativt jämn fördel- ning mellan könen. Cirka 40 procent hade dock minst 70 pro- cent män bland sina medlemmar och cirka 12 procent hade en lika stor dominans av kvinnor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;att idrottsföreningar generellt sett hade blivit både större och aktivare sedan mitten av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; År 2003 hade en förening i genomsnitt 271 medlemmar, varav 186 var aktiva och 85 var pas- siva. I en motsvarande studie 1994 hade den genomsnittliga idrotts- föreningen 222 medlemmar, varav 110 var aktiva och 112 passiva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att 28 procent av de aktiva medlemmarna var barn under tolv år, 26 procent var ungdomar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(12–20&lt;/NOBR&gt; år) och resterade 46 procent var vuxna (över 20 år). Könsfördelningen var ungefär densamma i samtliga åldersgrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att de flesta föreningar har verksamhet för barn från sju års ålder. Något mer än vart fjärde förening (företrädesvis gym- nastik- och simföreningar) rekryterade sexåringar eller yngre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Föreningsstudien visade även att en genomsnittlig idrottsförening hade 17 ideella ledare, varav tolv (70 %) var män och fem (30 %) var kvinnor. Dessa ledare lade i genomsnitt ned 180 timmar per år på ideellt arbete vilket innebar en viss ökning jämfört med motsva- rande föreningsstudie från 1994. Allt arbete utfördes dock inte på frivillig basis. En dryg fjärdedel av föreningarna – vanligtvis större klubbar – hade även anställd personal. Det kan tilläggas att män dominerande kraftigt bland de heltidsanställda medan könsfördel- ningen var jämn bland de deltidsanställda. Därtill framkom att drygt 40 procent av föreningarnas anställda uppbar lönebidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft17"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35970x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;RF-stämman&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och Riksidrottsstyrelsen (RS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; är Riksidrottsförbundets högsta beslutande organ. Stämman hålls vartannat år i maj och består av drygt 200 ombud från special- och distriktsförbund. Enligt RF:s stadgar har varje fullvärdigt SF en grundröst och varje DF en röst. Återstående röster fördelas proportionerligt i förhållande till specialidrotts- förbundens föreningsantal. För Korpen Svenska Motionsidrottsför- bundet finns en särregel som stadgar att förbundet erhåller lika många röster som det eller de SF som har det största antalet röster.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;På &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; fattas beslut om grundläggande policyfrågor och idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsinriktning. Vidare beslutas om inträde av nya medlemsförbund. En förutsättning för medlemskap i RF är dock att det sökande förbundet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;är en ideell förening&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;bedriver idrott i samklang med idrottsrörelsens ideologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;inte bedriver verksamhet besläktad med redan befintligt förbund i RF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;bör ha minst 50 medlemsföreningar med minst 3 000 medlem- mar och finnas representerat inom minst 10 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;RF-distrikt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Stämman utser även ledamöter till Riksidrottsstyrelsen (RS), bestå- ende av ordförande och tio övriga ledamöter. Riksidrottsstyrelsens primära uppgift är att verka för att idrottsrörelsens verksamhetsidé efterlevs, verkställa &lt;NOBR&gt;RF-stämmans&lt;/NOBR&gt; beslut samt handha och ansvara för RF:s medel. Sedan 2005 är Karin Mattson förbundsordförande i RF och därmed även ordförande i RS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Riksidrottsstyrelsen är således att betrakta som idrottsrörelsens egen ”regering” mellan stämmorna. Till sin hjälp har RS ett kansli i Idrottens hus på Östermalm i Stockholm. Kansliet har cirka 85 personer anställda och ansvarar för det operativa arbetet med att genomföra &lt;NOBR&gt;RF-stämmans&lt;/NOBR&gt; och RS:s beslut. Därtill ger kansliet olika former av stöd och service till medlemsförbunden, bedriver utvecklingsprojekt och &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; samt ansvarar för opinionsbildning och kontakter med det omgivande samhället. Sedan maj 2005 är RF:s och SISU Idrottsutbildarnas kanslier sam- manslagna under en gemensam riksidrottschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;RF:s stadgar, kapitel 4, &lt;NOBR&gt;RF-stämma,&lt;/NOBR&gt; 2 § Fördelning av &lt;NOBR&gt;SF-röster.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft17"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35971x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Idrotten vill: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;RF-idrottens&lt;/NOBR&gt; gemensamma visions- dokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Idrotten vill är &lt;NOBR&gt;RF-idrottens&lt;/NOBR&gt; gemensamma visionsdokument.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det är en text som presenterar organisationskomplexets verksamhets- idé och utförligt diskuterar föreningsidrottens samhällsnytta och samhällsroll. Vidare formuleras tydliga riktlinjer för hur förbund och föreningar ska utforma och bedriva sina aktiviteter – från lek- fullt och brett upplagd barnidrott till internationellt konkurrens- kraftig senior elitverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft8"&gt;Idrotten vill antogs vid &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; i Umeå 1995 (och genom- gick en mindre revidering 2005) och har därefter legat till grund för olika utvecklings- och utbildningsarbeten inom idrottsrörelsen. Av betydelse är inte minst det storskaliga etikprojektet Starta vågen som inleddes 1996 och som pågick fram till 2001. Därtill har dokumentet uppmuntrat olika SF att utforma egna motsvarigheter. Även på lokal nivå, i föreningar och kommunala verksamheter, har Idrotten vill inspirerat till policydokument och idrottspolitiska program.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I inledningen av Idrotten vill preciseras idrottsrörelsens verk- samhetsidé. Med en utgångspunkt i idrott definierad som ”fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera” fastslås att idrottsrörelsen består av ”självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.” Därefter framhålls som allmänna principer att barnidrotten (upp till 12 års ålder) ska vara lekfull, ge allsidig utveckling och ske på barnens egna villkor. För ungdoms- idrotten &lt;NOBR&gt;(13–20&lt;/NOBR&gt; år) och vuxenidrotten (över 20 år) görs en åtskillnad mellan bredd- och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten ska prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vara vägledande. I breddidrotten ska däremot hälsa, trivsel och välbefinnande vara normgivande, även om prestation och tävlingsresultat kan tjäna som sporre. Slutligen framhålls att idrottsrörelsen ska utforma sin verksamhet så att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Idrotten vill&lt;/SPAN&gt;, Riksidrottsförbundet (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en utvärdering av ”Idrotten vill”, se &lt;NOBR&gt;Lars-Magnus&lt;/NOBR&gt; Engström, Johan R Norberg &amp; Joakim Åkesson, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Idrotten vill. En utvärdering av barn- och ungdomsidrotten&lt;/SPAN&gt;, Riksidrottsförbundet, FoU- rapport 2007:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft17"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35972x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och inne- håll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska för- utsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;SISU Idrottsutbildarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är den svenska idrotts- rörelsens utbildningsorganisation med det övergripande målet att ”utveckla människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Förbundets medlemmar är specialidrottsförbund anslutna till RF samt sex ytterligare organisationer vilka vunnit inträde i särskild ordning, däribland Svenska Bridgeförbundet, Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet och Frivilliga Skyt- terörelsen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Högsta beslutande organ är &lt;NOBR&gt;SISU-stämman&lt;/NOBR&gt; som hålls vartannat år i samband med &lt;NOBR&gt;RF-stämman.&lt;/NOBR&gt; För sin regionala och lokala verksamhet har SISU Idrottsutbildarna 21 distriktsförbund med lokala enheter (lokalkontor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;SISU Idrottsutbildarna fördelar statsbidrag och stödjer den folkbildningsverksamhet som bedrivs i distriktsförbunden i form av bland annat statsbidragsberättigade studiecirklar och kultur- program. Därtill bedrivs uppdrags- och utbildningsverksamhet på uppdrag av RF och dess medlemsorganisationer. År 2006 inrap- porterades närmare 1 400 000 studietimmar och 127 000 deltagare i &lt;NOBR&gt;SISU-distriktens&lt;/NOBR&gt; kurser.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I SISU Idrottsutbildarna ingår även Bosön Idrottsfolkhögskola samt bokförlaget SISU Idrottsböcker AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;Stadgar för SISU med stadgeändringar antagna av &lt;NOBR&gt;SISU-stämman&lt;/NOBR&gt; 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Röstlängd för &lt;NOBR&gt;SISU-stämman&lt;/NOBR&gt; 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2007&lt;/SPAN&gt;, SISU idrottsutbildarna (2007), s. 24, &lt;NOBR&gt;39–40.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft17"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35973x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Sveriges Olympiska Kommitté&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), är den högsta instansen för olympiska frågor inom den svenska idrottsrörelsen. Kommittén består av de 35 svenska specialidrottsförbund (OSF) vars idrotter ingår i det olympiska programmet och ytterligare tolv s.k. "recogni- sed” (erkända) SF vars idrotter visserligen inte ingår i de olympiska spelen men som ändå är så pass utbredda i världen att de fått offici- ellt godkännande av den Internationella Olympiska Kommittén, IOK.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Exempel på det senare är Svenska Bowlingsförbundet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;Svenska Golfförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;SOK:s uppdrag är, enligt sina stadgar, att utveckla och värna om den olympiska rörelsen i Sverige i enlighet med bestämmelserna i IOK:s stadgar, The Olympic Charter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta innebär framförallt att SOK organiserar och genomför Sveriges deltagande i OS och i Europeiska Olympiska Ungdomsfestivaler (EYOF, Ungdoms- OS). Arbetet inbegriper förberedelser i form av uttagning och talangutveckling av svenska deltagare. Verksamheten leds av en styrelse bestående av ordförande, åtta ordinarie ledamöter samt svenska medlemmar i IOK. SOK:s högsta beslutande organ är års- mötet där varje ordinarie medlemsförbund, OSF, samt närvarande svenska &lt;NOBR&gt;IOK-ledamöter&lt;/NOBR&gt; har rösträtt med en (1) röst var.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;SOK:s elitidrottsstöd är samlat i den särskilda satsningen ”Olympisk offensiv &lt;NOBR&gt;2005–2012”.&lt;/NOBR&gt; Verksamheten utformas i sam- arbete med berörda SF och består av tre delar. I topp- och talang- programmet är målet att Sveriges främsta elitaktiva ska få optimala förutsättningar att förbereda sig inför kommande OS och att de mest lovande talangerna ska få optimala möjligheter att nå den absoluta världstoppen. I slutet av 2006 fanns 141 aktiva och tre lag i programmet. I utmanarprogrammet är målet att fler aktiva ska få bra förberedelse för en fullvärdig satsning mot världstoppen. Detta program utgör en rekryteringsbas för topp- och talangprogrammet. I supportprogrammet är målet att aktiva och tränare ska ha tillgång till högsta möjliga kompetens och service på olika områden av betydelse för prestationsutveckling, toppresultat och mästerskaps- framgång.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;SOU 1998:76, &lt;/SPAN&gt;Idrott och motion för livet&lt;SPAN class="ft18"&gt;, s. 104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Stadgar för Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Kap. 1 § 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en redogörelse av SOK:s elitidrottsstöd, se &lt;SPAN class="ft67"&gt;Verksamhetsberättelse 2006&lt;/SPAN&gt;, Sveriges Olympiska Kommitté (2007), s. &lt;NOBR&gt;12–14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35974x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;I detta sammanhang kan tilläggas att handikappidrotten har sin motsvarighet till de olympiska spelen i Paralympics. För svenskt deltagande i Paralympics ansvarar Svenska Handikappidrotts- förbundet. På motsvarande sätt ansvarar för Svenska Dövidrottsför- bundet för svenskt deltagande i Deaflympics.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Övriga idrottsorganisationer i den ideella sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Även om RF samlar merparten av landets ideella idrottsföreningar och förbund, finns det utomstående organisationer vilka bör ses som delar av idrottsrörelsen i enlighet med den definition som gjordes i kapitlets inledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;En intressant organisation i detta sammanhang är Friskis&amp;Svettis. Organisationen bildades 1978 av Johan Holmsäter. Utgångspunkten var att utveckla tävlingsfria gymnastik- och träningsformer på medicinska rön och därmed skapa en brygga mellan sjukvård och friskvård. Dessa principer markerades även i namnet där ”Friskis” avser fysiska aktiviteter för personer med behov av rehabilitering medan ”Svettis” avser träning för alla andra. Verksamhetens popularitet ökade i snabb takt. Redan efter 10 år samlade man cirka 70 000 medlemmar i 64 föreningar. År 2000 hade antalet föreningar ökat till 130 medan medlemsbeståndet mer än tredubblats till cirka 232 000 personer. Tillväxten har dessutom fortsatt under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Vid den senaste mätningen, 2007, upp- gick medlemsbeståndet till hela 417 000 personer fördelade över 154 föreningar (varav 44 föreningar utanför Sveriges gränser). Om Friskis&amp;Svettis således ingått i RF som ett traditionellt special- idrottsförbund skulle man utgöra dess tredje största förbund. Som ytterligare mått på verksamhetens popularitet kan nämnas att Friskis&amp;Svettis Stockholm utgör landets enskilt största idrotts- förening med hela 49 000 medlemmar och att i elva av landets kommuner, däribland Lidingö och Uppsala, utgör medlemmarna över tio procent av kommunens invånare.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft8"&gt;I flera avseenden avviker Friskis&amp;Svettis från den gängse bilden av svensk idrottsrörelse. Först och främst bedriver man en verk- samhet helt utan tävlingsinslag. Därtill anses behovet av själv- ständighet så viktigt att organisationen – åtminstone på central nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;– valt att stå helt fri från utomstående finansiärer. Friskis&amp;Svettis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Uppgifterna är hämtade från &lt;/SPAN&gt;Friskis&amp;Svettis verksamhetsberättelse 2006 &lt;SPAN class="ft18"&gt;samt http://web&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;H &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;.friskissvettis.se/&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft17"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35975x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Riks finansierar således sin verksamhet nästan uteslutande via medlemsavgifter, kurser och konvent.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Denna självständighets- strävan ska dock inte tolkas som att Friskis&amp;Svettis står i ett mot- satsförhållande till den &lt;NOBR&gt;RF-ledda&lt;/NOBR&gt; idrottsrörelsen. Tvärtom utgör det en förutsättning för lokala (svenska) föreningars medlemskap i Friskis&amp;Svettis att de samtidigt tillhör ett förbund som är medlem i Riksidrottsförbundet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det är upp till föreningarna att själva välja vilket SF de vill tillhöra. En kartläggning 2006 visade emellertid att nästan alla, 105 av 110 föreningar, tillhörde Svenska Friidrottsför- bundet medan de övriga ingick i Svenska Gymnastikförbundet, Svenska Kanotförbundet eller Svenska Skidförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Medan Friskis&amp;Svettis Riks således står utanför RF, ingår de lokala föreningarna i ett antal av RF:s olika specialidrottsförbund. Denna ordning kan ses som en pragmatisk lösning på att Friskis&amp;Svettis vid flera tillfällen under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1990-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; nekades inträde i RF med motiveringen att liknande verksamhet redan bedrevs i Svenska Gymnastikförbundets regi.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Det finns även exempel på andra organisationer vilka sökt men av olika skäl inte beviljats medlemskap i RF. Denna kategori är sär- skilt intressant så till vida att förbunden själva – genom sin med- lemsansökan – gett uttryck för uppfattningen att man utövar idrottslig verksamhet. Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har följande organisationer ansökt om – men nekats – medlemskap i RF:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Sveriges Bridgeförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Svenska Dartförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Svenska Kickboxningsförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Svenska Kroppskulturförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Western Riders Association of Sweden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Svenska Cheerleaderförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Svenska Islandshästförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Svenska Skateboardförbundet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;RF:s avslagsmotiveringar har varierat. I likhet med Friskis&amp;Svettis har det i flera fall handlat om att den ansökande organisationen bedriver verksamhet som anses för närliggande redan befintliga specialidrottsförbund. Av dessa finns det även exempel på att orga- nisationerna efter avslag valt att ansluta sig till ett befintligt SF. Ett exempel är Svenska Kickboxningsförbundet som idag tillhör Svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Friskis&amp;Svettis Riks årsredovisning och revisionsberättelse F&amp;S Årsstämma 2007&lt;SPAN class="ft18"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Stadgar för den ideella föreningen Friskis&amp;Svettis, kap. 2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. protokoll från &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; i Karlstad år 1997, punkt 14.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den svenska idrottsrörelsens organisation och sammansättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Budoförbundet. I två fall, Sveriges Bridgeförbund och Svenska Kroppskulturförbundet, avslogs dock ansökningarna med hänvisning till att verksamheten i fråga inte anses utgöra en idrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Därutöver finns det organisationer som arbetar för att få statligt stöd i egenskap av idrottsorganisationer, såsom Samernas Svenska Idrottsförbund. Vidare finns det ett antal sammanslutningar i gränslandet mellan friluftsliv och idrottsverksamhet. Vissa av dessa, såsom Svenska Frisksportsförbundet och Svenska Folksportförbundet, tilldelas för närvarande offentligt stöd via statens friluftsanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att merparten av den fri- villigt organiserade idrottsutövningen är organiserad inom Riks- idrottsförbundet. Det finns emellertid – och har alltid funnits – sammanslutningar som står utanför. Vad som utgör idrotts- rörelsens gränser är således svårt att entydigt fastställa, vilket sam- manhänger med att idrott både som kulturform och begrepp är svårdefinierat och föränderligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft17"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35977x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p326 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;I detta kapitel ges en översiktlig historik över idrottsrörelsens och den statliga idrottspolitikens utveckling under &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Redo- görelsens primära syfte är att sätta in den moderna statliga idrottspolitiken i sitt historiska sammanhang. Därtill kan framställ- ningen visa att många av dagens idrottspolitiska frågor ofta har tydliga motsvarigheter i tidigare epoker – inte minst i aspekter som idrottsrörelsens självständighet, det statliga stödets koppling till spelmarknaden och kritik mot tävlingsidrottens fokus på presta- tioner och resultat. Mycket har naturligtvis hänt sedan de första moderna idrottsföreningarna såg dagens ljus under &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; andra hälft. Idrottsrörelsens utveckling från en spirande frivillig- aktivitet till en av landets största massrörelser har varit en lång process och intimt kopplad till betydande samhällsförändringar i form av tilltagande industrialisering, urbanisering och framväxten av det moderna välfärdssamhället. Trots detta är det snarare kontinuitet än förändring som kännetecknat svensk idrottspolitik och statens relation till idrottsrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Detta kapitel baseras på och har delvis tidigare publicerats i Johan R Norberg, ”Nya tider och gamla problem” i SOU 1998:33, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Historia, ekonomi &amp; forskning. Rapporter till Idrotts- utredningen, &lt;/SPAN&gt;”Idrottsrörelsen och staten” i Jan Lindroth &amp; Johan R Norberg (red) &lt;SPAN class="ft70"&gt;Ett idrottssekel. Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;1903&lt;/SPAN&gt;–&lt;SPAN class="ft70"&gt;2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2003) samt Johan R Norberg, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Idrottens väg till folkhemmet. Studier i statlig idrottspolitik &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;1913&lt;/SPAN&gt;–&lt;SPAN class="ft70"&gt;1970,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt; &lt;/SPAN&gt;Malmö Studies in Sport Sciences 1 (Stockholm 2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft17"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35978x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vägen till statsanslag – åren fram till 1913&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Den moderna idrottsrörelsen tar form&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Grunden till den svenska idrottsrörelsen lades under &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; sista kvartssekel. Ett föreningsbildande av betydelse för den fortsatta utvecklingen påbörjades under &lt;NOBR&gt;1870-talet&lt;/NOBR&gt; för att kraftigt tillta under &lt;NOBR&gt;1880-talet.&lt;/NOBR&gt; I frågan om verksamhet dominerade gym- nastiken inledningsvis. På &lt;NOBR&gt;1880-talet&lt;/NOBR&gt; följde en rad andra idrotts- grenar – såsom rodd, cykel, friidrott, skridsko, simning – i före- ningsmässiga former. Med tiden framstod framförallt friidrott som den allvarligaste utmanaren av den frivilliga gymnastikens domi- nans. Under perioden &lt;NOBR&gt;1905–1914&lt;/NOBR&gt; framträdde en ny bild där de mest populära föreningsverksamheterna utgjordes av friidrott, fotboll och skidåkning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;De första riksorganisationerna av betydelse uppstod vid sekelskiftet. År 1897 bildades Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande (SCIF). År 1903 tillkom Svenska gymnastik- och idrotts- föreningarnas riksförbund (Riksidrottsförbundet, RF). Organisa- tionerna var mycket olika i frågan om såväl inriktning som orga- nisatorisk struktur. SCIF var en främjandeförening ledd av en handlingskraftig och synnerligen socialt exklusiv styrelse med Viktor Balck i spetsen och kronprins Gustav (sedermera Gustav V) på ordförandeposten. Föreningens mål var att allmänt stödja och propagera för idrott i olika former. Med goda kontakter inom näringsliv och samhällets övre skikt lyckades föreningen tidigt mobilisera betydande medel till idrottslig verksamhet. Dessutom ansvarade SCIF för stora punktinsatser såsom anordnandet av de nordiska spelen och byggandet av Stockholms stadion inför de olympiska spelen 1912. Någon önskan att organisera det dagliga arbetet i de lokala föreningarna fanns däremot inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;RF var på flera sätt SCIF:s raka motsats. I takt med att idrottsintresset växte i landet, ökade antalet idrottsföreningar. En tilltagande tävlingsverksamhet visade dock på nödvändigheten av samordning, nationella tävlingsbestämmelser och en enhetlig amatörstadga. RF:s tillkomst kan därför ytterst ses som en följd av idrottsutövarnas egna behov. Medan SCIF i huvudsak kan karakteriseras som en social elits önskan om att sprida idrottens evangelium, blev RF organisatör och ledare av den praktiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en ingående redogörelse av idrottsrörelsens framväxt och utveckling fram till 1915, se Jan Lindroth, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Idrottens väg till folkrörelse. Studier i svensk idrottsrörelse till 1915 &lt;/SPAN&gt;(Uppsala 1974).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;verksamheten. I organisatoriskt avseende utvecklade RF dessutom tidigt en uppbyggnad som en klassisk folkrörelse där lokala före- ningar förenade i distrikts- och specialförbund knöts samman under en gemensam riksledning. Kännetecknande för idrotts- rörelsen i början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; var således en tudelad lednings- struktur där SCIF åtog sig huvudansvar för ekonomi och allmän idrottspropaganda medan RF blev organisatoriskt centrum för den aktiva idrottsutövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tidiga försök till statsanslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Inom den frivilliga idrotten väcktes tidigt tanken på statligt stöd. Ett första bidrag av engångskaraktär beviljades av regeringen redan 1877 i form av förlusttäckning för en resa av Stockholms gymnastikförening till Belgien. Beloppet var visserligen blygsamt, men bör ses som ett första uttryck för statsmakternas generellt positiva inställning eftersom det utdelades i en tid när idrott alltjämnt var ett okänt fenomen för det stora flertalet medborgare och decennier innan verksamheten antagit en folkrörelses former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Det egentliga genombrottet för statens idrottspolitik bör dock förläggas till senare datum. Ett viktigt steg togs 1900 då SCIF för första gången ansökte om ett generellt statsbidrag för allmän idrottsverksamhet. Förslaget möttes välvilligt av regeringen men föll på riksdagens motstånd. Det var framförallt landsbygdens representanter som mottsatte sig tanken på ett statligt idrottsstöd. Bidragande var både okunskap om idrott som kulturellt fenomen och den kanske inte helt obefogade misstanken att anslaget framförallt skulle komma de större städernas befolkning tillgodo. SCIF lät sig inte nedslås utan återkom med nya ansökningar under de följande åren. Med början 1905 stod även RF med som bidragssökande. Men trots stöd hos regeringen lät sig riksdagen inte bevekas. Under åren &lt;NOBR&gt;1902–1906&lt;/NOBR&gt; avslogs inte mindre än tre propositioner om statsbidrag till idrottsrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Svårigheten att beveka riksdagen fick SCIF och RF att pröva nya handlingsstrategier. En sådan möjlighet var ett statligt lotteri. Eftersom lotterier kunde beviljas genom regeringsbeslut var detta en finansieringslösning där riksdagens motstånd kunde kringgås. Strategin visade sig lyckosam. I februari 1908 beviljades ett särskilt idrottslotteri med följden att idrottsrörelsen för första gången tilldelades statliga medel för allmän idrottsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft17"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Hösten 1912 förnyade SCIF och RF sina försök att få till stånd ett generellt statsbidrag. Tidpunkten var väl vald. Sommarens olympiska spel i Stockholm hade blivit en succé över förväntan. Organisatoriskt hade arrangemanget förlöpt väl. Därtill hade Sverige lyckats bli bästa idrottsnation i den samlade poängberäk- ningen. Detta bidrog till att riksdagen i mars 1913 – med blott elva rösters övervikt – biföll att idrottsrörelsen skulle tilldelas ett första, regelrätt statsbidrag på 100 000 kronor. Idrottsrörelsens drygt 10- åriga kamp för offentligt stöd hade därmed burit frukt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Man får inte underskatta betydelsen av att idrottsrörelsen till- delades ett generellt statsanslag. För det första innebar det ett viktigt ekonomiskt tillskott som både främjade ett ökat anlägg- ningsbyggande och gav förbättrade organisatoriska villkor. För det andra utgjorde statsanslaget en viktig politisk markering av att idrottsrörelsen utförde en samhällelig gärning. Det kan tilläggas att anslaget tillkom i en tid när offentligt stöd till frivilliga organisa- tioner var en sällsynthet. Liknande – men mer blygsamma – bidrag utgick endast till skarpskytterörelsen och vissa nykterhets- främjande ungdomsorganisationer. Dagens generella stöd till ideell föreningsverksamhet är i huvudsak ett efterkrigsfenomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;En korporativ förvaltningsmodell inrättas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Det statliga stödet gav idrottsrörelsen officiell status. Med anslaget följde dock vissa villkor. I regeringens riktlinjer framhölls bland annat att statens stöd skulle utgöra en sporre till självhjälp. Dessutom skulle ”de mindre bemedlade samhällsklasserna” och landsbygdens folk prioriteras, medan ”för sådana grenar av idrott, vilkas utövare huvudsakligen tillhörde de burgnare samhälls- klasserna, som regel den enskilda offervilligheten borde anlitas”. Det var även regeringen som avgjorde hur medlen skulle fördelas mellan SCIF och RF – och till vilka ändamål. Därtill skulle båda organisationernas räkenskaper årligen granskas av revisorer tillsatta av chefen för Ecklesiastikdepartementet. Slutligen – och principiellt anmärkningsvärt – begärde statsmakterna även vissa organisato- riska nyordningar. En förutsättning för anslaget var nämligen att både SCIF och RF skulle utse en ledamot vardera i varandras styrelser. Därtill skulle ett särskilt statligt ombud ges säte i SCIF:s styrelse och förvaltningsutskott. Om detta ombud inte var beredd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft17"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;att biträda beslut i ekonomiska frågor skulle ärendet underställas regeringen för slutgiltig prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I frågan om statsanslagets storlek och fördelning, utvecklades följande arbetsordning: Riksdagen fattade beslut om idrottsansla- gets storlek. Hur anslaget skulle fördelas mellan olika idrottsända- mål var däremot en uppgift för regeringen. I princip hade rege- ringen full rätt att styra denna fördelning in i mista detalj – i praktiken nöjde man sig dock vanligtvis med att avväga olika anslagsposters storlek. Till grund för regeringens beslut låg dessutom ingående fördelningsförslag utformade av idrottens egna organisationer. Centralföreningens och RF:s inflytande i anslags- frågor bestod således i att man gjorde en samlad bedömning av idrottsrörelsens totala bidragsbehov, utformade ett utförligt förslag till anslagsfördelning samt därefter fördelade och administrerade de medel som idrotten fick sig tilldelade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Statens syn på idrottens samhällsnytta under början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Ett allmänt kännetecken för de positiva omdömen om idrotten som fälldes av riksdagen och regeringen under &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; första två decennier var att de i huvudsak överensstämde med hur idrottsrörelsens ”borgerliga” ledning själv beskrev idrottens för- delar. Starkast framhölls idrottandets fysiska och karaktärsdanande effekter på det uppväxande släktet. I idrotten fick således ungdomen – i praktiken den manliga – sunda och friska kroppar samtidigt som man konkret och handgripligt fick erfara värdet av disciplin, beslutsamhet, lagarbete och ”fair play”. I enlighet med sekelskiftets patriotiska strömningar underströks även idrottens förmåga att skapa nationell endräkt, stärka försvarsförmågan och minska motsättningarna mellan olika samhällsklasser. Med svenska segrar i internationella tävlingssammanhang kunde även foster- landets styrka manifesteras. Till viss del kompletterades bilden med idrottens allmänna förmåga att uppfordra ett sunt och nyktert leverne samt skapa en motvikt mot osunda nöjen och ”stadslivets förvekligande inflytande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Dessa positiva beskrivningar var inte allenarådande. Det fanns en idrottskritik, fördelad efter två huvudlinjer. I början dominerade ett motstånd med tydlig koppling till särskilda gruppers egen- intresse. Tydligast manifesterades detta i landsbygdsrepresen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft17"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35982x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;tanternas skepsis mot idrott som ett utpräglat stadsfenomen. Därtill förekom att arbetarrörelsens företrädare kritiserade idrotten som överklassens onödiga tidsfördriv och att kyrkliga represen- tanter beklagade att tävlingsarrangemang anordnades på söndagar. Med tiden började dock dessa grupprelaterade invändningar ge vika till förmån för en mer moralkonservativ och partiöverskridande kritik. Kännetecknande för denna nya idrottskritik var att man visserligen accepterade den allmänna beskrivningen av idrottens samhällsnytta – men att man samtidigt ifrågasatte om idrotts- rörelsen i praktiken levde upp till sina ideal. Mer konkret kritiserades idrottens för en allt för stark fixering på tävlingar, prestationer och mätbara resultat. Dessutom talades om oroande utvecklingstendenser i form av professionalism och ett allt för stort intresse för kontroversiella idrotter som boxning och brottning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Mellankrigstidens glädjeämnen och bekymmer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Idrottens legitimitetskris&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Mellankrigstiden, perioden &lt;NOBR&gt;1919–1939,&lt;/NOBR&gt; blev på många sätt en omvälvande period för svensk idrott. Först och främst var det under dessa år som idrottsrörelsen fick sitt stora genombrott som massrörelse. Inom RF ökade såväl antalet medlemmar och före- ningar i snabb takt med följden att idrottsrörelsen i slutet av 1930- talet med bred marginal hade passerat både frikyrko- och nykter- hetsrörelsen i storlek. Parallellt skedde en geografisk breddning. I en tid när stora befolkningsgrupper flyttade till städerna spreds idrotten i rakt motsatt riktning. År 1910 hade endast en tredjedel av RF:s då blott 570 föreningar varit lokaliserade på landsbygden – vid mellankrigstidens slut fanns långt över hälften av förbundets 5 790 föreningar och 390 000 medlemmar utanför städerna.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Men mellankrigstiden blev inte enbart en period av tillväxt. Kännetecknande var även ett kraftigt ökat intresse av idrott som nöjesform. De stora tävlingarna lockade till sig allt större skaror åskådare. Idrottsliga prestationer väckte beundran och idoldyrkan. Både dagstidningarnas sportsidor och den stora mängden flore- rande idrottstidningar bidrog till att förstärka idrottens karaktär av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en redogörelse av idrottsrörelsens utveckling under mellankrigstiden, se Jan Lindroth,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft70"&gt;Idrott mellan krigen. Organisationer, ledare och idéer i den svenska idrottsrörelsen &lt;NOBR&gt;1919&lt;SPAN class="ft71"&gt;–&lt;/SPAN&gt;39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;(Stockholm 1987).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35983x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;folknöje. Följden blev att idrottens tidigare karaktär av ”andlig fostran med fysiska medel” trängdes tillbaka till förmån för det spektakulära och sensationella. Förändringsprocessen kan samman- fattas som att idrotten under mellankrigstiden fann sin moderna – och idag närmast självklara – hemvist i gränslandet mellan fostran och underhållning, mellan idealitet och kommersialism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Inom allmänheten fanns det många som betraktade idrottens mer spektakulära aspekter med skepsis. Det stora intresset för tävlingsresultat och idrottsprestationer ansågs oförenliga med de värden som en sund idrott borde innehålla. Missnöjet förstärktes dessutom av att många idrottsklubbar finansierade sin verksamhet genom olika nöjesaktiviteter såsom tipstävlingar och danstillställ- ningar, framväxten av en högljudd hejarklackskultur samt att tävlingar anordnades på de kyrkliga högtidshelgerna och därmed tog tid från studier och mer kulturellt ansedda fritidsaktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Redan 1921 fick idrottskritiken politiska konsekvenser. Efter en hård och för idrotten misskrediterande riksdagsdebatt om urspår- ningstendenser inom idrotten beslutades om kraftiga sänkningar av statens idrottsstöd. Dessutom tillsattes en första statlig idrotts- utredning med uppgift att utvärdera både idrottens samhällsnytta och idrottsrörelsens hantering av statliga medel. Under det följande decenniet förblev statsanslaget på låg nivå. Parallellt fortsatte ledamöter av riksdagen att ifrågasätta statens idrottsstöd med hänvisning till olika ”avarter” och ”överdrifter”. &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; har därmed med rätta gått till hävderna som ”idrottsrörelsens legitimi- tetskris”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Med tiden ebbade dock kritiken ut. Framförallt åren kring 1930 markerade inledningen på en ny era. Utvecklingen kan samman- fattas som att statsmakternas företrädare successivt kom att acceptera idrotten som ett samhällsfenomen med inslag av både allvar och nöje, idealitet och kommersialism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Kronprinsen ingriper mot dualismen i idrottsrörelsens ledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Relationen mellan SCIF och RF var ofta ansträngd. Visserligen hade parterna redan 1908 ingått ett samarbetsavtal med innebörden att RF ansvarade för den praktiska idrottsverksamheten medan SCIF utgjorde ”den högsta ekonomiskt ledande och under-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottens legitimitetskris behandlas i Norberg (2004), kap. 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft17"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35984x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;stödjande myndigheten” inom idrottsrörelsen. I realiteten hade dock RF svårt att acceptera SCIF:s starka ställning och i takt med att förbundet växte i storlek och styrka ökade även dess krav på inflytande i ekonomiska frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Med tiden kom dualismen i idrottsrörelsens ledning även att ifrågasättas från offentligt håll. Enligt den statliga idrottsutredning som tillsattes 1921 medförde nämligen förekomsten av två organi- sationer i idrottsrörelsens ledning ett omfattande administrativt dubbelarbete, onödig byråkrati och allmän ineffektivitet. Utred- ningen förordade följaktligen drastiska förändringar – och detta till RF:s favör. Mer konkret ansågs att RF framöver skulle tilldelas allt ansvar rörande förvaltning av idrottens statsbidrag och lotterimedel medan SCIF endast skulle organisera "passiva" medlemmar och ge ut en årsbok.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Den föreslagna omorganisationen kom inte till stånd. Huvud- skälet var att RF och SCIF redan hunnit revidera sitt samarbets- avtal när utredningens betänkande presenterades. Enligt den nya överenskommelsen hade RF visserligen fått ökat inflytande över förvaltningen och fördelningen av idrottens offentliga stöd. Den stora vinnaren var emellertid SCIF som genom dessa eftergifter lyckats undvika hotet att helt utmanövreras från idrottens ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Inom kort skulle dualismen inom idrottsrörelsens ledning att få en permanent lösning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Förändringen åstadkoms dock inte genom statligt ingripande – utan på initiativ från kungahuset. I RF hade kronprins Gustav Adolf (sedermera Gustav VI Adolf) varit ordförande sedan organisationen bildades 1903. I SCIF hade han dessutom övertagit sin faders ordförandeskap 1907. Han hade således en unik position inom svensk idrottsrörelse och lång erfarenhet av den konkurrens och rivalitet som ofta präglat sam- arbetet mellan RF och SCIF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I februari 1930 presenterade kronprinsen en promemoria där han konstaterade ”vissa olägenheter” med två idrottsorganisationer på nationell nivå. Därefter föreslogs frankt att RF framöver skulle anförtros hela ansvaret för idrottsrörelsens ekonomi och den oinskränkta ledningen av den aktiva verksamheten medan SCIF endast skulle tilldelas en allmänt understödjande och propagerande roll. Efter viss uppståndelse valde SCIF att acceptera kronprinsens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;SOU 1922:8, &lt;/SPAN&gt;Utredning angående statsunderstöd för idrottens främjande, avgiven av tillkallade sakkunniga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en historik över SCIF, se Jan Lindroth, ”Centralföreningens historia” i &lt;SPAN class="ft72"&gt;Hundra år i idrottens tjänst. En jubileumsbok för Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande &lt;/SPAN&gt;(Stock- holm 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft17"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35985x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;förslag med följden att RF från 1931 blev ensam kvar i idrotts- rörelsens ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Med kronprisens ingripande stärkte således RF sin ställning i svensk idrottspolitik. Men nyordningen hade ett pris. Från stats- makternas sida begärdes nämligen att de särskilda bestämmelser och den statliga representation som tidigare funnits i SCIF skulle överföras till RF. Med början 1931 uppstod således den något märkliga situationen att ett regeringsombud hade säte på central styrelsenivå i en föreningsdemokratiskt uppbyggd folkrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Idrottsrörelsen vinner en högvinst på tipset&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Att idrottens legitimitetskris nått vägs ände vid ingången av 1930- talet fick inga omedelbara effekter på statens idrottsstöd. Bidragen förblev på låg nivå, huvudsakligen till följd av statsfinansiella svårigheter och den djupa lågkonjunktur som kännetecknande perioden. Med inrättandet av AB Tipstjänst 1934 skulle situationen förändras drastiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Bakgrunden till Tipstjänst var statsmakternas försök att råda bot på en illegal men synnerligen utbredd tipsverksamhet som hade vuxit fram successivt under &lt;NOBR&gt;1920-talet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt; &lt;/SPAN&gt;Inledningsvis hade denna spelverksamhet i stor utsträckning utgjorts av lokala idrottsföre- ningar vilka anordnat små och relativt harmlösa tipstävlingar i syfte att stärka den egna föreningskassan. Med tiden hade det hela dock utvecklats till en storindustri där idrottsklubbar, privata spelbolag och dagspressen i hård konkurrens tävlade om den tipsintresserade allmänhetens gunst. I början av &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; hade ”tipsraseriet” nått sådana proportioner att de politiska makthavarna insåg att det skulle vara svårt att i praktiken förhindra människor från att fortsätta tippa. Samtidigt kunde man inte acceptera det ”privat- geschäft” eller den avsaknad av kontroll och säkerhet som präglade den illegala tipsrörelsen. Lösningen blev därför att reglera spel- verksamheten, det vill säga legalisera tips som spelform och låta ett nyinrättat bolag, AB Tipstjänst, få ensamrätt att bedriva verk- samheten under statlig kontroll. För att kompensera de många idrottsföreningar som därmed gick miste om en betydande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Den illegala tipsrörelsens utveckling och betydelse för svensk idrott ges i Torbjörn Andersson,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft67"&gt;Kung fotboll. Den svenska fotbollens kulturhistoria från &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; slut till 1950 &lt;SPAN class="ft18"&gt;(Stockholm/Stehag 2002), s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;347–360,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt; samt Norberg (2004), kap. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft17"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;inkomstkälla beslutades dessutom att spelbolagets hela vinst skulle reserveras till idrottens främjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Regeringens beslut blev en högvinst för svensk idrottsrörelse. Här talar de faktiska beloppen sitt tydliga språk. Under hela perioden &lt;NOBR&gt;1913–1934&lt;/NOBR&gt; hade idrottsrörelsens sammanlagda statsstöd uppgått till drygt två miljoner kronor. Det följande året började tipsmedlen att delas ut. Resultatet blev ett anslag på över 1,2 miljoner kronor. Detta var bara en blygsam början. Redan 1936 steg vinsten till över fyra miljoner kronor. År 1938 uppgick Tipstjänsts vinst till hela 13 miljoner kronor. Enbart under åren &lt;NOBR&gt;1935–1939&lt;/NOBR&gt; tillfördes närmare 23 miljoner kronor till idrotts- rörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Med tiden visade sig Tipstjänst vara en allt för god affär. Redan 1936 lät statsmakterna överföra mindre delar av spelöverskottet till statskassan. Med utbrottet av andra världskriget 1939 kom dråp- slaget. Som ett led i beredskapspolitiken beslutades om kraftiga besparingar över hela statsbudgeten. Idrottsrörelsen fick dra sitt strå till stacken. Av tipsmedlens utlovade 7,5 miljoner kronor återstod endast två. I riksdagen motiverades de indragna tips- pengarna som en tillfällig åtgärd, orsakad av kriget. Men även efter krigsslutet 1945 visade riksdagen inget intresse att av leva upp till sitt tidigare tipslöfte. Istället vidhölls principen att Tipstjänsts överskott skulle tillfalla statskassan medan det offentliga idrotts- stödet återigen skulle baseras på skattemedel och med hänsyn till vad det statsfinansiella läget kunde tillåta. Den direkta kopplingen mellan statens eget tipsbolag och idrottsrörelsens offentliga stats- stöd var således förlorad – och detta för decennier framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Tipsfrågans utveckling under åren &lt;NOBR&gt;1934–1939&lt;/NOBR&gt; kan beskrivas som att idrottsrörelsen först drog en vinstlott – och att denna lott efter några få men lönsamma år gick förlorad. Det finns dock skäl att invända mot ett sådant synsätt. Även på längre sikt fick nämligen tipset ekonomiska och politiska effekter för svensk idrotts existensvillkor. För det första skapade tipsmedlen under &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; möjligheter för idrottsrörelsen att kraftigt utveckla sin verksamhet. Resultatet visade sig inte minst i en omfattande upprustning och nyanläggning av idrottsanläggningar över hela landet. För det andra kunde statsmakterna under &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; inte bortse från att idrotts- rörelsen en gång utlovats hela överskottet från statens tipsverksam- het. Även om idrottsrörelsens statsanslag således återigen utdelades över statsbudgeten, var det politiskt omöjligt att återgå till de låga bidragssummor som beviljats före 1935. Även efter kriget till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft17"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35987x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;delades idrottsrörelsen således anslag i miljonbelopp. Med tiden ökade bidragen dessutom betydligt. Därmed kan tipsfrågan under &lt;NOBR&gt;1930-talets&lt;/NOBR&gt; andra hälft ses som en något oväntad men utlösande faktor till att den frivilligt organiserad idrotten integrerades i det socialdemokratiska folkhemsbygget och svensk välfärdspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Idrottspolitik i välfärdsstaten – perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1945–1970&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Idrottsrörelsens fortsatta expansion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Med freden inträdde en ny period i svensk samhällsutveckling, präglad av ekonomisk högkonjunktur, sjunkande arbetslöshet och förbättrade levnadsnivåer. Ett stort antal socialpolitiska reformer infördes såsom höjda folkpensioner, allmänna barnbidrag och en allmän sjukförsäkring. Samtidigt ökade medborgarnas fritid genom lagstiftning om kortare arbetsveckor och förlängd semester.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Efterkrigstidens första decennier blev omvälvande även för svensk idrott. Den snabba expansion som idrottsrörelsen fått uppleva under mellankrigstiden visade inga tecken på avmattning. I RF mer än tredubblades antalet medlemskap från en dryg halv- miljon 1945 till hela 1,7 miljoner tjugo år senare. Antalet föreningar ökade under samma period från cirka 7 700 till 11 300. Tillväxten ska i främst tillskrivas 1940- och &lt;NOBR&gt;1950-talens&lt;/NOBR&gt; stora ungdomskullar och att kvinnor i långt större utsträckning än tidigare nu anslöt sig till den organiserade föreningsidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Parallellt med idrottsrörelsens expansion breddades idrotten som samhällsfenomen. Av särskild betydelse för denna process var motionsidrottens definitiva genombrott.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Med ett stigande intresse för motion och hälsa hos den vuxna befolkningen blev idrott inte längre liktydigt med ungdom, att göra mål, springa fortast eller hoppa högst. Idrott blev istället en samlingsbeteckning för en mångfald av skilda aktiviteter – från elitinriktad tävlingsidrott till motionsidrott och friluftsliv. Idrottens ursprungliga karaktär av ungdomsfostran blev således kompletterad med ett brett motions- och hälsoperspektiv som möjliggjorde för folk i alla åldrar att idrotta och motionera utifrån sina egna mål och förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Motionsidrottens utveckling i Sverige under efterkrigstiden behandlas i Hans Bolling, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Sin egen hälsas smed: idéer, initiativ och organisationer inom svensk motionsidrott &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1945&lt;/SPAN&gt;–&lt;SPAN class="ft72"&gt;1981&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft17"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35988x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Medan det ökade motionsintresset främjade idrottens till- gänglighet för äldre åldersgrupper, bidrog andra processer till att idrottandet även sjönk i åldrarna. Viktigt i detta sammanhang var nya statliga bidragsformer riktade direkt till föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet samt ökade insatser inom RF och dess specialförbund för att organisera och utveckla sin ungdoms- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Det ska tilläggas att årtiondena efter andra världskriget starkt påverkades av kommunernas och landstingens expansion och ökade ansvar för det lokala och regionala idrottslivets utveckling. Fram- förallt åren &lt;NOBR&gt;1955–1965&lt;/NOBR&gt; innebar en verklig kommunalisering av idrotten där inte minst huvudmannaskap och skötsel av anlägg- ningar och andra idrottsfaciliteter övertogs av kommunala organ från att tidigare ha varit föreningarnas ansvarsområden. Denna process fick till följd att kommunerna utvecklades till idrotts- rörelsens största bidragsgivare med understöd vida större än det statliga anslaget.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Nya perspektiv på idrottens samhällsnytta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Med början i &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; kunde även nya mönster urskiljas i statsmakternas syn på idrottens samhällsnytta. Utan tvekan hade idrottsrörelsen nu fått en samhällsacceptans utan tidigare mot- stycke. Detta märktes inte minst i riksdagens idrottsdebatter, vilka i stort sett saknade kritiska uttalanden. Att idrott var samhälls- nyttigt hade blivit en självklarhet. Frågan var inte längre om verksamheten förtjänade statens stöd utan hur stora anslag som det statsfinansiella läget kunde tillåta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Förändringen visade sig även i de argument med vilka riks- dagens och regeringens företrädare beskrev idrottens samhälls- nytta. Det vore visserligen fel att hävda att tidigare synsätt helt försvann. Förändringen bestod snarare i att nya argument tillkom och att redan etablerade tankegångar formulerades i delvis nya termer. Man kan säga att idrottens förtjänster allt mer började beskrivas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och med betoning på verksamhetens positiva externa effekter. Som exempel började tidigare så vanliga begrepp som ”folkhälsa” att ersättas med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en historisk redogörelse av den kommunala idrottspolitikens utveckling, se Paul Sjöblom,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft70"&gt;Den institutionaliserade tävlingsidrotten: kommuner, idrott och politik i Sverige under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;(Stockholm 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35989x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;resonemang om idrotten som rekreation och meningsfull fritid, motvikt till industrisamhällets och urbaniseringens negativa följder samt medel för att höja den arbetsföra befolkningens produktions- kapacitet. En liknande tyngdförskjutning visade sig i stats- makternas syn på idrottens betydelse för ungdomen. Från tidigare fokus på idrottens karaktärsdanande effekter riktades diskussionen nu in på idrottens indirekta förtjänster; som lämplig fritids- sysselsättning, en ”skola i demokrati” samt allmänt skydd mot ungdomsbrottslighet och ungdomsfylleri. Utvecklingen kan sam- manfattas som att den tidigare så borgerligt präglade idrottsreto- riken gav vika och ersattes med nya perspektiv av tydlig folk- hemskaraktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;RF:s myndighetsutövning ifrågasätts&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Även om statsbidragen höjdes kontinuerligt under 1950- och 1960- talet ansåg idrottens företrädare att summorna på inga sätt stod i paritet med rörelsens snabba tillväxt. Behoven var stora och målet inställt på att förmå riksdag och regering till en omfattande idrottspolitisk offensiv. Denna satsning blev dock försenad – i stor utsträckning till följd av interna konflikter inom idrottsrörelsen. Problemet var att RF under efterkrigstiden inte längre utgjorde paraplyorganisation för all frivilligt organiserad idrottsutövning i landet. År 1945 hade nämligen Svenska Korporationsidrotts- förbundet (sedan 1989 Korpen. Svenska Motionsidrottsförbundet) bildats och profilerat sig som ett motionsinriktat alternativ till den mer tävlingsorienterade idrotten i RF:s regi. Därtill hade Skid- och friluftsfrämjandet (sedan 1975, Friluftsfrämjandet) lämnat RF 1955 och positionerat sig som en separat del av idrottsrörelsen med särskild friluftsprofil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Den nya och ökade organisatoriska pluralismen inom idrotts- rörelsen hade omedelbart orsakat konflikter och rivalitet – och den känsligaste frågan handlade om just statens idrottsstöd. RF hade ända sedan &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; agerat som ställföreträdande idrottsmyndig- het i frågor kopplade till förvaltning och fördelning av statens idrottsstöd. Till grund för detta korporativa samarbete med staten låg RF:s ställning som idrottsrörelsens gemensamma centralorga- nisation. Med framväxten av betydande idrottsorganisationer utanför RF hade dock bilden förändrats. För Korpen och Frilufts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en redogörelse av den s.k. myndighetsfrågan, se Norberg (2004), kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft17"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35990x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;främjandet var det helt enkelt svårt att acceptera att en konkur- rerande idrottsorganisation hade ett tongivande inflytande över ett anslag som alla gjorde anspråk på. Dessutom anklagade de RF för att i anslagsfrågor gynna sina egna tävlingsinriktade specialförbund på utomstående organisationers bekostnad. Man hävdade att detta dels berodde på att RF var alltför tävlingsinriktat och därmed inte hade den rätta förståelsen för motionsidrottens förutsättningar, dels att RF medvetet ”svältfödde” utomstående organisationer för att på så sätt förmå dessa att inlemma sig i &lt;NOBR&gt;RF-komplexet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;1955 års idrotts- och friluftsutredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Motsättningarna mellan idrottsrörelsens olika parter och de problem som följde i hanteringen av statens idrottsstöd blev före- mål för mycket diskussion. Under perioden &lt;NOBR&gt;1955–1970&lt;/NOBR&gt; tillsattes sammanlagt tre statliga idrottsutredningar för att försöka lösa frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Enligt den första, 1955 års idrotts- och friluftsutredning, borde en statlig nämnd inrättas och ersätta RF som beredningsorgan av idrottens offentliga stöd.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Åtgärden motiverades på flera sätt. Först och främst ansåg utredningen att den rådande ordningen – med RF ”i myndighets ställe” – saknade legitimitet eftersom förbundet inte längre omfattade hela idrottsrörelsen. Därtill fann man att RF inte i samma utsträckning som en statlig nämnd kunde utgöra en opartisk rådgivare i anslagsfrågor – särskilt inte i frågan om lån och bidrag till kommuner eller stöd åt organisationer utanför förbundet. Slutligen uppfattades en offentlig myndighet som bästa sättet att säkerställa kontroll och effektivitet i anslagets användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Föga förvånande uppskattades förslaget av Korpen och Frilufts- främjandet. Med en statlig nämnd för beredning av statens idrotts- anslag skulle RF inte längre kunna missgynna utomstående organi- sationer i anslagsfrågor. Dessutom skulle de – tillsammans med RF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;– erhålla representation i den föreslagna nämnden vilket ytterligare skulle stärka deras inflytande i fördelningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Inom RF var tongångarna däremot inte lika positiva. Förbundet motsatte sig kraftfullt förslaget – och detta av två skäl. Först och främst menade RF att en statlig idrottsmyndighet skulle innebära&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;SOU 1957:41, &lt;/SPAN&gt;Idrotten och samhället. Betänkande om statens stöd till idrott och friluftsliv. 1955 års idrotts- och friluftsutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;en otillbörlig ökad statlig styrning över den frivilligt organiserade idrotten. För det andra befarades att förslaget skulle underminera idrottsrörelsens fortsatta sammanhållning i ett gemensamt organisa- tionskomplex. För att förstå den senare farhågan måste hänsyn tas till förbundets organisatoriska struktur. Inom RF betraktades den egna organisationen framförallt som ett samarbetsorgan för idrottsrörelsens olika grenar. Det var inte i RF – utan i de många specialförbunden – som den konkreta idrottsverksamheten organi- serades. Utifrån detta perspektiv ansågs det således principiellt felaktigt att jämställa den egna sammanslutningen med Korpen och Främjandet. Eftersom dessa utomstående organisationer bedrev idrottsaktiviteter borde de snarare betraktas som två special- förbund vilka frivilligt valt att stå utanför &lt;NOBR&gt;RF-komplexet.&lt;/NOBR&gt; Just RF:s karaktär av samarbetsorgan för – åtminstone merparten av – idrottsrörelsens olika grenar motiverade således dess roll som idrottsrörelsens samarbetspart gentemot staten. Om utredningens förslag realiserades skulle dock det framtida samarbetet under- mineras. Korpen och Friluftsfrämjandet skulle legitimeras som självständiga folkrörelser med egen representation i den statliga nämnden. Därmed skulle den rådande splittringen inom idrotts- rörelsen befästas. Därtill fanns risken att även andra specialförbund skulle välja att bryta sig ur RF för att i egenskap av egna "folkrörelser" nå representation i den statliga nämnden för att på så sätt försöka förbättra sina möjligheter till höjda anslag. RF:s ställföreträdande myndighetsroll och inflytande i statsanlagsfrågor hade med andra ord utvecklats till en viktig maktresurs. Det utgjorde ett kitt som höll rörelsen samman. Med en statlig nämnd ovanför RF riskerade emellertid förbundets legitimitet som idrot- tens sammanhållande kraft att gå förlorat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Med RF i spetsen skapades det en betydande opinion mot utredningens förslag. Inom kort stod det även klart att betänkandet inte skulle föranleda någon proposition från regeringens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;1957 års idrottsutredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Eftersom förslaget om en statlig idrottsmyndighet rönt kritik i den &lt;NOBR&gt;RF-ledda&lt;/NOBR&gt; delen av idrottsrörelsen, valde regeringen att pröva en rakt motsatt strategi. År 1957 tillsattes en ny idrottsutredning med framförallt två uppgifter. Den första var att försöka åstadkomma en sammanslagning av RF och Korpen. Den andra var undersöka om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft17"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Friluftsfrämjandet framöver endast skulle ges statligt stöd via den s.k. fritidsfonden. Om båda dessa åtgärder realiserades skulle idrottsrörelsen återigen vara samlad under en gemensam huvud- organisation – med följden att RF återigen skulle få legitimitet inom hela idrottsrörelsen som regeringens ställföreträdande myn- dighet i anslagsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;De nya utredningsdirektiven visar på en intressant och para- doxal problematik. Uppenbarligen hade regeringen tagit intryck av kritiken mot att en statlig nämnd skulle få en allt för styrande roll över den frivilliga idrottsrörelsen. Mot denna bakgrund blev målet att ena idrottsrörelsen och därmed försvara en ordning där idrottens egna led tilldelades ett stort inflytande över fördelningen av statens idrottsstöd. Men för att upprätthålla just idrottsrörelsens oberoende i förhållande till staten var man de facto villig till långtgående statlig intervention i frågor kopplade till idrotts- rörelsens organisationsstruktur. Målet att stärka idrottsrörelsens självständighet motiverade således en hög grad av statlig styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;1957 års idrottsutredning lyckades dock inte genomföra sitt uppdrag. Under denna period var motsättningarna mellan RF och Korpen allt för stora för att en sammanslagning skulle vara möjlig och i maj 1962 begärde utredningen därför att befrias från sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft8"&gt;1965 års idrottsutredning – ”Idrott åt alla”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;I november 1965 tillsattes återigen en statlig idrottsutredning – den tredje i ordningen inom en tioårsperiod. Orsakerna bakom utred- ningens tillkomst är flera. Först och främst hade den s.k. myndighetsfrågan ännu inte fått någon lösning. Därtill var ett ökat statligt stöd att vänta. Redan 1955 års idrotts- och friluftsutredning hade föreslagit höjda statliga bidrag till idrotten och friluftslivet, men eftersom inget tidigare utredningsförslag utmynnat i en regeringsproposition hade denna sedan länge efterlängtade statliga offensiv uteblivit. Ett särskilt uppdrag för utredningen var därför att närmare utreda riktlinjerna för det allmännas stöd – bl.a. frågor rörande kommuners ansvar för nybyggandet av idrottsanlägg- ningar, idrottens instruktörsverksamhet samt behovet av ökad idrottsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;I juni 1969 lade utredningen fram ett betänkande med titeln ”Idrott åt alla” (SOU 1969:29). Detta utredningsförslag har med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft17"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;rätta gått till hävderna som en milstolpe i den svenska idrotts- rörelsens historia. I betänkandet föreslogs en brett upplagd statlig offensiv över hela idrottsfältet. Bland reformerna kan nämnas ett ökat anläggningsstöd, resurser till ledareutbildning och särskilda insatser till handikappidrotten och idrottsrelaterad forskning. Likaså föreslogs kraftigt höjda statsbidrag till idrottsrörelsens orga- nisationer fördelat över en femårsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Lika viktigt som de faktiska reformerna var det idrottspolitiska synsätt som utredningen presenterade. Istället för att försöka urskilja idrottens olika verksamheter (såsom ”breddidrott” och ”elitidrott”) valdes den idag närmast klassiska definitionen av idrott som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft13"&gt;… alla de tävlingsmässiga och andra fysiska aktiviteter som människor utför för att uppnå ett visst resultat eller få motion och fysiskt aktiv rekreation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;I betänkandet presenterades även ett förslag rörande statsanslagets förvaltning. Utredningens slutsats var att RF borde ges fullt för- troende att agera ställföreträdande idrottsmyndighet. Förslaget motiverades bland annat som ett värnande av idrottsrörelsens oberoende och med att RF redan tidigare visat god förmåga att hantera denna uppgift. I detta samband deklarerade utredningen även sin önskan att vissa utanförstående idrottsorganisation skulle ansluta sig till &lt;NOBR&gt;RF-kollektivet&lt;/NOBR&gt; och man förnekade inte att det egna förslaget kunde påskynda en sådan process.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Utredningens förslag – som med stor majoritet kom att accep- teras i riksdagen – måste ses som en seger för idealet om själv- ständiga men statsunderstödda folkrörelser. Den största vinnaren var naturligtvis RF, som skulle få sin myndighetsroll både befäst och utvidgad till att även gälla friluftsområdet. På motsvarande sätt var Korpen och Friluftsfrämjandet de stora förlorarna eftersom deras största möjlighet till inflytande i anslagsfrågor vore att ge upp sin organisatoriska självständighet. Det ska tilläggas att Korpen anslöt sig till RF 1976 medan Friluftsfrämjandet har förblivit en självständig organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft17"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35994x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Den statliga idrottspolitiken från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; till idag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Allmänna utvecklingslinjer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Utan tvekan har svensk idrott genomgått stora förändringar sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Med motionsidrottens etablering har många idrotts- utövare ersatt sitt föreningsmedlemskap med årskort på kommer- siella gym eller oorganiserat motionerande i skog och mark. Resultatet har blivit att breddidrottens tidigare så naturliga för- ankring i den ideella samhällssektorn fått konkurrens av idrott i marknadens eller i föreningslös regi. Samtidigt har idrotten – och i synnerhet elitidrotten – fått uppleva en snabbt tilltagande profes- sionaliserings- och kommersialiseringsprocess.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Inte minst en begynnande bolagiseringen av elitidrottsklubbar i grenar som fotboll och ishockey vittnar om organisatoriska förändringar som på sikt kan förändra idrottsrörelsen i grunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att idrottsrörelsen fortsatt att växa. I frågan om medlemmar har RF ökat från cirka 2,2 miljoner 1968 till cirka 3,2 miljoner idag. Under samma period har antalet föreningar ökat från drygt 12 000 till 20 000. I en tid när många delar av den ideella sektorn uppvisat tydliga problem med nyrekrytering och med att upprätthålla ett engagemang hos sina medlemmar, har idrottsrörelsen således gått mot strömmen och därmed ytterligare befäst sin position som en av landets största folkrörelser.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Till viss del måste utvecklingen sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; ses som ett resultat av ett ökat offentligt stöd. Med riksdagens idrottspolitiska beslut 1970 i enlighet med ”Idrott åt alla” fick idrottsrörelsen på allvar skörda frukterna av välfärdsstatssamhällets framväxt. Under en följd av år höjdes statsanslaget kontinuerligt och i snabb takt. Enbart det s.k. organisationsstödet ökade från drygt 40 miljoner kronor 1970 till nära 144 miljoner kronor ett årtionde senare. Även på kommunal nivå gjordes satsningar i form av anläggnings- byggande, nolltaxa och höjda bidrag. Resultatet blev att rörelsen som helhet kunde genomgå en omfattande såväl materiell som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Tomas Peterson, ”En allt allvarligare lek. Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering &lt;NOBR&gt;1967–2002”,&lt;/NOBR&gt; i Jan Lindroth &amp; Johan R Norberg (red), &lt;SPAN class="ft70"&gt;Ett Idrottssekel. Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;1903&lt;/SPAN&gt;–&lt;SPAN class="ft70"&gt;2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en allmän redogörelse av idrottsrörelsen som en del i den ideella sektorn, se Johan R Norberg, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Idrotten i den ideella sektorn. En kunskapsöversikt&lt;/SPAN&gt;, Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2004:6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft17"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35995x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;organisatorisk upprustning. För RF:s del markerades den nya tiden inte minst genom utökad kansliorganisation lokaliserad till Idrottens hus i Farsta söder om Stockholm. Med tiden följde reformer inom ledarutbildningen, tillkomsten av idrottsgymnasier och särskilda satsningar på bland annat idrottsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Idrottens ökade statliga stöd via spelmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;För idrottsrörelsen blev &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; således en period präglad av allmän upprustning och kontinuerligt höjda statsanslag. I slutet av det följande decenniet började dock en ny situation att framträda. Att landets ekonomi försämrades fick snabbt konsekvenser för det statliga idrottsstödet. Vissa bidrag, såsom statens stöd till kommu- nala idrottsanläggningar, slopades. På andra områden höjdes visser- ligen anslaget, men inte i takt med kostnadsökningar och kronans försämrade värde. Även 1990 års skatteomläggning blev problema- tisk. Enligt RF:s egna beräkningar medförde enbart förändrade momsregler ökade kostnader för idrottsrörelsens med upp emot en halv miljard kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Intressant nog fann idrottsrörelsen egna vägar att delvis kompensera de minskade statsanslagen. År 1989 började spel- formen BingoLotto att sändas på &lt;NOBR&gt;lokal-TV&lt;/NOBR&gt; i Göteborg på initiativ av Göteborgs distriktsförbund. Efter en trevande start vann programmet i popularitet och 1990 genererades tio miljoner kronor till Göteborgs idrottsliv. Det stora genombrottet inföll den föl- jande hösten när programmet började sändas i nationell TV. Med den populäre programledaren Leif ”Loket” Olsson i spetsen utvecklades BingoLotto på kort tid till det svenska folkets nya lördagsunderhållning. Idrottsföreningar som valde att hoppa på tåget kunde omedelbart se resultatet i form av ökade inkomster. År 1992 uppgick idrottsrörelsens samlade förtjänst till 260 miljoner kronor. Det följande året blev resultatet 865 miljoner. Redan nu inbringade BingoLotto belopp vida överstigande statens idrotts- stöd. Under de följande åren fortsatte BingoLotto att öka i popularitet. År 1997 nåddes en kulmen med tittarsiffror på närmare 2 miljoner i veckan, drygt 3,1 miljarder kronor i total omsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottsrörelsens ökade intäkter från spelmarknaden behandlas i Johan R Norberg, ”Idrotts- rörelsen och spelpengarna – högvinst eller nitlott?” i &lt;SPAN class="ft72"&gt;Svensk idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;nr 3 (2005) och Johan R Norberg, ”Idrottens spelberoende och statens idrottsberoende”, publicerad på www&lt;SPAN class="ft59"&gt;H &lt;/SPAN&gt;.idrottsforum.org&lt;SPAN class="ft59"&gt;H &lt;/SPAN&gt;(2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft17"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;och ett vinstöverskott till idrottsrörelsen på över en miljard kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft8"&gt;För många idrottsföreningar blev försäljning av Bingolotter snabbt en dominerande inkomstkälla. Under senare år har emeller- tid spelet förlorat i popularitet. Varken nya spelformer, ändrade sändningstider eller byte av programledare har än så länge kunnat bryta den nedåtgående trenden. Minskningen började märkas redan vid millennieskiftet. Därefter har såväl lottförsäljningen som tittar- siffrorna sjunkit markant med följden att idrottsrörelsens intäkter på BingoLotto mer än halverats sedan toppåret 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Parallellt med BingoLottos frammarsch i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; togs politiska initiativ för att ytterligare stärka föreningslivets ställ- ning på spelmarknaden. En bidragande orsak var den rådande låg- konjunkturens negativa inverkan på idrottens offentliga stöd. En andra förklaringsfaktor låg i spelmarknadens utveckling. Under 1970- och &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; hade spelmarknaden upplevt en kraftig till- växt. Vinsterna hade dock i huvudsak tillfallit de statliga spel- bolagen och ATG. Förlorarna var folkrörelsernas traditionella varulotterier och bingospel vars andel av spelmarknaden närmast halverats. Detta hade skapat stort missnöje och rest krav på reformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Mot denna bakgrund presenterade den borgerliga regeringen på våren 1994 ett brett reformpaket i syfte att stärka föreningslivets ställning på spelmarknaden. Vissa åtgärder, som höjda penning- vinster och skattelättnader, syftade till att öka konkurrenskraften för folkrörelsernas befintliga lotterier och bingospel. Andra förslag var avsedda att mer drastiskt stärka den ideella sektorns position på spelmarknaden. Framförallt skulle en ny spelform introduceras, s.k. värdeautomater, vars överskott oavkortat skulle tillföras förenings- livets barn- och ungdomsverksamhet (80 procent till idrotts- rörelsen och 20 procent till övriga ungdomsorganisationer). Vidare föreslogs att Tipstjänst skulle övergå i folkrörelsernas ägo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Förslagen godkändes av riksdagen. En försäljning av Tipstjänst kom däremot aldrig till stånd. Efter regimskiftet hösten 1994 avbröt den nya socialdemokratiska regeringen omedelbart pågående förhandlingar. Nya utredningar tillsattes med målet att istället pröva en sammanslagning av Tipstjänst och Penninglotteriet. I juni 1995 beslutades dessutom att Tipstjänst skulle ges ensamrätt att bedriva det nya värdeautomatspelet men att spelets överskott skulle tillföras föreningslivet. Året därpå godkände riksdagen även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft17"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35997x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;en sammanslagning av de statliga spelbolagen och AB Svenska Spel kunde bildas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Det nya värdeautomatspelet introducerades sommaren 1996 under namnet Jack Vegas. Spelformen är närmast att betrakta som en variant på traditionella s.k. ”enarmade banditer”. Lanseringen gick inledningsvis trögt, delvis till följd av att automaterna fick oväntad konkurrens av ”Lyckohjul” och andra snarlika spel av mer eller mindre olaglig karaktär. Det första året blev omsättningen därför blygsamma 24 miljoner kronor. Men i takt med att antalet automater ökade steg även omsättningen. Redan efter två år passerades miljardstrecket. År 2001 hade Jack Vegas utvecklats till Sveriges mest populära spel med hela 11 procent av den totala marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Spelautomaternas popularitet gav tydliga effekter på statens idrottsstöd. Det första året som pengar utdelades, 1999, genererade Jack Vegas 50 miljoner kronor till idrottsrörelsen utöver det traditionella idrottsanslaget. Därefter ökade beloppen i snabb takt. År 2002 uppgick bidraget till 363 miljoner kronor. År 2003 blev resultatet 606 miljoner kronor. Totalt sett genererade värde- automatspelet under åren &lt;NOBR&gt;1999–2003&lt;/NOBR&gt; över 1,3 miljarder kronor till svensk idrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;AB Svenska Spels värdeautomater utgör alltjämnt landets mest populära spelform med en omsättning på över 6,8 miljarder kronor för 2006.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Spelets koppling till statens idrottsstöd har dock minskat. Sedan 2005 erhåller nämligen föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet ett årligt spelbidrag baserat på AB Svenska Spels totala vinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att det offentliga stödet till idrottsrörelsen ökat markant sedan millennieskiftet till följd av nya bidrag via statens intäkter från spelmarknaden. De höjda bidragen har framförallt möjliggjort en förstärkning av det statliga lokala aktivitetsstödet och tillkomsten av större utvecklingsprojekt såsom det s.k. ”handslaget” åren &lt;NOBR&gt;2004–2007&lt;/NOBR&gt; och det efterföljande ”idrotts- lyftet”. En redogörelse för idrottsrörelsens intäkter från spelmark- naden ges i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt 2006&lt;SPAN class="ft18"&gt;, Lotteriinspektionen, diarie- nummer 31/2007, tabell 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft17"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p365 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Förändringar i den statliga idrottspolitiken sedan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;I den statliga idrottspolitikens utveckling sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; kan man se ett antal olika och delvis motstridiga processer. I frågan om RF:s myndighetsutövning kan konstateras att förbundet fått ökade uppgifter på vissa områden – men fråntagits ansvar på andra. I enlighet med riksdagens idrottspolitiska beslut 1970 tilldelades Naturvårdsverket ansvaret för anläggningsstödet till idrotten. Med början 1982 överfördes dock dessa uppgifter till RF. Sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har RF dessutom övertagit ansvaret för det lokala aktivitetsstödet till idrottsföreningar från Statens ungdomsråd. Inom friluftslivets område har utvecklingen varit den motsatta. Med 1970 års idrottspolitiska beslut blev nämligen RF ställföre- trädande myndighet i friluftsfrågor. Till följd av att regeringens ombud i Riksidrottsstyrelsen togs bort 1993 infördes en nyordning där friluftsorganisationernas anslagsäskanden vidarebefordrades från RF till regeringen för beslut. Regeringen bröt då också bort dessa organisationers andel av lokala aktivitetsstödet till idrottsrörel- sen och fördelade dessa på respektive friluftsorganisation. År 2000 skildes friluftsanslaget helt från den statliga idrottspolitiken i samband med att bidraget till friluftsorganisationerna beräknades inom det nya statsanslaget Stöd till friluftsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Även i statens relation till idrottsrörelsen syns delvis mot- stridiga processer. I vissa avseenden har RF:s självständighet accen- tuerats. Som exempel kan nämnas att riksdagen 1983, på förslag av Riksdagens revisorer, avskaffade den dåvarande ordningen med statliga revisorer för granskning av RF:s ekonomiska verksamhet. Åtgärden motiverades med att förbundets egen kontroll var av den arten att statlig revision inte längre ansågs nödvändig. I juli 1993 upphörde även systemet med ett statligt ombud i RF:s centrala ledning med motiveringen att idrottsrörelsens självständighet i förhållande till staten skulle stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Parallellt med att staten vidtagit reformer i syfte att öka idrotts- rörelsens oberoende, går det att se allmänna tendenser till ökad statlig styrning av det statliga stödet. Sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har nämligen målformuleringarna i den statliga bidragsgivningen både breddats och blivit mer explicita samtidigt som redovisningskraven har ökat. Som exempel på prioriterade områden under senare tid kan nämnas antidopning, jämställdhet, integration och idrott för funktions- hindrade. Liknande utvecklingsprocesser – som sammanhänger med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35999x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Statlig idrottspolitik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – en historik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;att mål och resultatstyrning infördes i den offentliga förvaltningen under slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; – har även noterats i statens generella politik riktade till den ideella sektorn.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Statens ökade intresse att styra idrottspolitiken blev särskilt märkbar 1996 genom tillsättandet av en ny statlig idrottsutredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;– den femte i ordningen sedan 1921. I utredningsdirektiven påtala- de dåvarande idrottsminister Leif Blomberg (s) att drygt 25 år passerat sedan statens idrottspolitik senast blivit föremål en allmän översyn. Som särskilt viktiga områden omnämndes därefter elitidrottens tilltagande kommersialisering, följderna för idrotten av ett svenskt &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; och ungdomens förändrade fritids- vanor. Men detta var inte allt. Utredningen fick även i uppdrag att föreslå nya och tydligare mål för statens idrottspolitik och dessutom att ”pröva möjligheterna och lämpligheten för regering och riksdag att närmare styra anslagets inriktning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Utredningens arbete utmynnade i betänkandet ”Idrott och motion för livet” (SOU 1998:76). Utredningens förslag och syn- punkter vittnade om både förändring och kontinuitet. Nyord- ningarna handlade framförallt om försök att anpassa statens idrottspolitik till de principer om resultatstyrning som präglat svensk statsförvaltning sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Inom ramen för detta presenterades nya, övergripande mål för statens framtida idrottspolitik, förslag att RF:s myndighetsroll i anslagsfrågor skulle regleras i en särskild förordning och en modell för uppföljning och utvärdering av statens idrottsstöd. Med kontinuitet avses att utredningen varken i sin syn på idrottens samhällsnytta eller RF:s myndighetsroll avvek nämnvärt från de riktlinjer som fastställdes redan med 1970 års ”Idrott åt &lt;NOBR&gt;alla”-beslut.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Filip Wijkström &amp; Tommy Lundström, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2002) s. &lt;NOBR&gt;19–20,&lt;/NOBR&gt; s. &lt;NOBR&gt;220–223.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p368 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft95"&gt;Understöd är den ofrie mannens märke. Idrotten kan icke leva, icke utvecklas så som vi alla önska utan en av allas offervilja buren entu- siasm. Och denna är svår att väcka om borden alltid är dukade och maklighet och anspråk blivit idrottsmannens kännetecken. (Erik Bern- ström, ledamot av Sveriges Centralförening för idrottens främjande)&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft15"&gt;Det finns ingen social rörelse i vår tid, som kan umbära stats- makternas åtminstone moraliska stöd, även om den avstår från det ekonomiska. Vi måste således inom vår organiserade idrott arbeta i bästa samförstånd med statsmakterna och taga hänsyn till tillbörliga önskemål från det hållet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;(Carl Svedelius, ledamot av RF:s förvaltningsutskott)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft96"&gt;Citaten ovan här hämtade från debatter inom idrottsrörelsens led- ning under början av &lt;NOBR&gt;1920-talet.&lt;/NOBR&gt; I båda fallen diskuterades förhål- landet mellan staten och idrottsrörelsen. De två idrottsledarnas ståndpunkter var däremot mycket olika. Enligt Bernström hade statens idrottsstöd begränsat idrottsrörelsens självständighet och därtill inverkat negativt på medlemmarnas idealitet och offervilja. Enligt Svedelius var det tvärtom självklart att idrottsrörelsen skulle vara lyhörd för statsmakternas synpunkter – och detta oavsett om idrotten uppbar statligt stöd eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft97"&gt;De två uttalandena utgör tidiga exempel på en problematik som diskuterats kontinuerligt inom svensk idrott ända sedan det statliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Detta kapitel baseras på och har delvis tidigare publicerats i Johan R Norberg, ”Nya tider och gamla problem” i SOU 1998:33, Historia, ekonomi &amp; forskning. Rapporter till Idrottsutred- ningen, och Johan R Norberg, Idrottens väg till folkhemmet. Studier i statlig idrottspolitik &lt;NOBR&gt;1913–1970,&lt;/NOBR&gt; Malmö Studies in Sport Sciences 1 (Stockholm 2004), kap. 1 och 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Citat hämtat från Lindroth (1987), s. 109. &lt;SPAN class="ft84"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Citat hämtat från Norberg (2004), s. 101.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft17"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft9"&gt;idrottsanslagets uppkomst 1913. Det grundläggande problemet är att statligt stöd till frivillig verksamhet alltid medför ett frihetspro- blem till följd av båda parters delvis motsatta intressen. Eller som statsvetaren och folkrörelseforskaren Hilding Johansson tydligt formulerade saken i början av &lt;NOBR&gt;1950-talet:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;Staten har ett intresse att bestämma och kontrollera, hur dessa medel användes. Idrottsrörelsens intresse är att själv få avgöra sina ange- lägenheter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft52"&gt;Att problematiken är ständigt närvarande i svensk idrottspolitik råder det ingen tvekan om. Som exempel kan nämnas den debatt som uppstod i samband med tillsättande av 1996 års parlamenta- riska idrottsutredning. I utredningens uppdrag ingick bland annat att föreslå ”nya tydligare mål för statens stöd till idrotten” och att pröva ”möjligheter och lämpligheten för regering och riksdag att närmare styra anslagets inriktning”.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta skapade viss oro inom idrottsrörelsen och föranledde Riksidrottsförbundet (RF) att i sin anslagsframställan för 1998 framhålla det naturliga i att staten ville få en totaluppfattning om idrottens sätt att använda bidragen men med tillägget att idrottsrörelsen ”som fri och självständig folk- rörelse” själv måste få formulera sina mål och sin inriktning.” Idrottsrörelsens ståndpunkt förtydligades även av RF:s ordförande, Arne Ljungqvist, som i en ledare i Svensk idrott underströk att ”idrottens innehåll och mål sätter vi själva, genom vår egen sakkun- skap och våra demokratiskt fattade beslut. Sedan är det en annan sak att vi är öppna för en konstruktiv diskussion i olika frågor”.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Syftet med detta kapitel är att diskutera och ge perspektiv på relationen mellan staten och idrottsrörelsen. Inledningsvis visas att spänningsförhållandet mellan statlig styrning och idrottsrörelsens självständighet ytterst kan härledas till en konflikt mellan två delvis oförenliga men lika viktiga demokratiska ideal: &lt;/SPAN&gt;idealet om ett repre- sentativt folkstyre och idealet om självständiga folkrörelser&lt;SPAN class="ft52"&gt;. Därefter följer en mer ingående analys av båda parters delvis motsatta intres- sen och utgångspunkter. Idrottsrörelsens relation till staten analy- seras utifrån begreppet &lt;/SPAN&gt;autonomi&lt;SPAN class="ft52"&gt;. Statens relation till idrottsrörel- sen analyseras med utgångspunk i vad staten &lt;/SPAN&gt;kan &lt;SPAN class="ft52"&gt;respektive &lt;/SPAN&gt;bör &lt;SPAN class="ft52"&gt;göra. Avslutningsvis visas att de principiella svårigheter som finns&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Hilding Johansson, ”Idrotten och samhället” i Svensk idrott. En ekonomisk, historisk och socio- logisk undersökning utförd på uppdrag av Sveriges riksidrottsförbund med anledning av dess femtioårsjubileum (Malmö 1953), s. 85.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kommittédirektiv 1996:84. Stöd till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Svensk idrott nr 3, 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p382 ft9"&gt;inbyggda i svensk idrottspolitik i praktiken kunnat lösas genom att staten och idrottsrörelsen ingått ett s.k. &lt;SPAN class="ft8"&gt;implicit kontrakt&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Statens stöd till idrottsrörelsen: ett klassiskt demokratiskt dilemma&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft14"&gt;Figur 3.1 Den representativa demokratiska beslutsprocessen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p385 ft71"&gt;Parlamentarism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p386 ft71"&gt;Styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td30"&gt;&lt;P class="p40 ft71"&gt;Exekutivt organ/Regering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft30"&gt;Representativt organ/Riksdag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p387 ft30"&gt;Verkställande organ/Förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td69"&gt;&lt;P class="p20 ft71"&gt;Medborgarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;Representativitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td69"&gt;&lt;P class="p388 ft86"&gt;Beslutsförverkligande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft96"&gt;Enligt regeringsformens första paragraf ska all offentlig makt i Sve- rige utgå från folket. Det svenska politiska systemet bygger således på tanken att medborgarna ska styra sig själva. Detta åstadkoms genom att medborgarna, via politiska partier, i allmänna val utser ett representativt organ, riksdagen, som i folkets namn ska besluta i gemensamma angelägenheter. Därefter får ett exekutivt organ, regeringen, med tillhörande förvaltning till uppgift att verkställa de offentliga besluten i enlighet med riksdagens intentioner. Dessa beslut påverkar i sin tur tillvaron för medborgarna, som kan reagera med nya krav och önskemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft101"&gt;Denna beskrivning av den offentliga politiska processen är naturligtvis en grov förenkling. Samtliga led i den politiska styr- ningskedjan kan på olika sätt problematiseras och nyanseras. Massmedias och intresseorganisationers inflytande måste beaktas. Därtill har den svenska förvaltningen en självständighet som natur- ligtvis påverkar politikens reella utformning. Av betydelse för den fortsatta diskussionen är dock att statsmakterna, det vill säga riks-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft17"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;dagen och regeringen, företräder &lt;SPAN class="ft8"&gt;alla &lt;/SPAN&gt;medborgare. Denna tanke finns implicit uttalat i begrepp som ”allmänviljan” och ”offentlig” politik. Det är dessutom i detta avseende som politiska partier tyd- ligast kan avgränsas från det övriga organisationsväsendet. Känne- tecknande för politiska partier är att de har program som avser att spegla hela samhället, medan t.ex. intresseorganisationer i specifika frågor vill främja vissa gruppers önskemål i förhållande till andra grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft96"&gt;Viktigt är även att statsmakterna – i enlighet med den represen- tativa demokratins princip – har ett grundläggande intresse av att &lt;SPAN class="ft102"&gt;styra &lt;/SPAN&gt;över offentliga medels nyttjande. Riksdag och regering har de facto ett uppdrag att förverkliga det svenska folkstyret. Detta medför ett ansvar att säkerställa att offentliga medel utnyttjas på ett effektivt sätt för att uppnå de mål som riksdagen ställer. Statlig styrning av offentliga medel är således nödvändigt för att den demokratiska styrningskedjan inte ska kortslutas. Det är både naturligt och önskvärt ur ett demokratiteoretiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Figur 3.2 Riksidrottsförbundets representativa beslutsprocess&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr30 td88"&gt;&lt;P class="p385 ft103"&gt;Parlamentarism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td92"&gt;&lt;P class="p394 ft103"&gt;Styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td99"&gt;&lt;P class="p240 ft30"&gt;Riksidrottsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td98"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td100"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p395 ft103"&gt;Riksidrottsstämma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td103"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td106"&gt;&lt;P class="p396 ft30"&gt;Specialidrottsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td109"&gt;&lt;P class="p397 ft103"&gt;Distriktsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td112"&gt;&lt;P class="p398 ft103"&gt;Förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft104"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td114"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td106"&gt;&lt;P class="p41 ft30"&gt;Specialdistriktsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td113"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td115"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr30 td116"&gt;&lt;P class="p41 ft103"&gt;Föreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td117"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td103"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td105"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td119"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td94"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td46"&gt;&lt;P class="p399 ft103"&gt;Medlemmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td120"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td121"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td95"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td96"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td122"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td23"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p400 ft68"&gt;Representativitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td1"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p401 ft30"&gt;Beslutsförverkligande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft101"&gt;I regeringsformens andra kapitel fastställs de svenska medborgar- nas grundläggande fri- och rättigheter, såsom yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. Det svenska statsskicket bygger således inte enbart på principen att medborgarna ska representeras av sina politiskt valda företrädare. Vi har även rätt att själva organi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft17"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;sera oss för att driva våra intressen. Att så sker är dessutom mycket vanligt. I internationella jämförelser utmärker sig Sverige – liksom de övriga nordiska länderna – genom den rika förekomsten av fri- villiga organisationer. I stort sett alla intressen är sedan länge orga- niserade i frivilliga former och det stora flertalet medborgare tillhör åtminstone en ideell förening.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft96"&gt;Med sina närmare tre miljoner medlemmar utgör &lt;SPAN class="ft102"&gt;Riksidrottsför- bundet &lt;/SPAN&gt;(RF) ett av Sveriges i särklass största frivilliga organisa- tionskomplex. Och precis som den offentliga beslutsprocessen, är förbundets maktstruktur uppbyggt enligt representativa principer. Den interna beslutsprocessen bygger på att medlemmarna i lokala föreningar, via special- och distriktsförbund, utser ett representa- tivt organ, &lt;NOBR&gt;RF-stämman,&lt;/NOBR&gt; för beslut i gemensamma frågor. Därefter får ett exekutivt organ, Riksidrottsstyrelsen med tillhörande administration, till uppgift att verkställa besluten i enlighet stäm- mans (och ytterst medlemmarnas) intentioner. Likheterna är såle- des stora. Det finns dock även skillnader. Medan det svenska stats- skicket bygger på principen att medborgarna ska styra sig själva, baseras RF på principen att &lt;SPAN class="ft102"&gt;medlemmarna &lt;/SPAN&gt;ska styra sig själva. För- bundets valda företrädare har således endast ett ansvar inför sina medlemmar och inte inför hela befolkningen. Därtill är RF:s enga- gemang huvudsakligen koncentrerat till frågor kopplade till idrott och fysisk aktivitet medan den statliga politiken i princip kan omfatta alla samhällsfrågor. I förhållande till de offentliga institu- tionerna representerar RF därmed ett &lt;SPAN class="ft102"&gt;särintresse&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft52"&gt;Både principen om statlig styrning av offentliga medel och prin- cipen om oberoende folkrörelser kan således motiveras utifrån grundläggande demokratiska principer. I situationer där statligt stöd utgår till ideella organisationer uppstår därmed ett klassiskt demokratiteoretiskt dilemma. Å ena sidan kan styrning i den stat- liga bidragsgivningen endast ske på bekostnad av ideella organisa- tioners oberoende. Å andra sidan kan avsaknad av styrning få till följd att statens politik inte leder till de mål och intentioner som riksdag och regering beslutat om. Oavsett hur statsmakterna än väljer att agera, leder politiken till att grundläggande ideal i det svenska demokratiska systemet både uppmuntras – och utmanas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Olof Petersson, Nordisk politik (6:e uppl, Stockholm 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p409 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Idrottsrörelsens relation till staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft9"&gt;Att frågan om idrottsrörelsens självständighet i förhållande till staten intar en så central position i den idrottspolitiska debatten kan tyckas – åtminstone principiellt – märkligt. Om idrottsrörel- sens främsta intresse vore att begränsa statens inflytande, borde ju den naturliga lösningen vara att i möjligaste mån &lt;SPAN class="ft8"&gt;undvika &lt;/SPAN&gt;kontakter med den offentliga sfären. I praktiken har dock idrottsrörelsens strategi alltid varit den rakt motsatta. Redan i samband med att den moderna föreningsidrotten började ta form under &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; sista decennier, väcktes tanken på statligt stöd för den idrottsliga verk- samheten. Frågan om idrottsrörelsens självständighet i förhållande till staten är således komplicerad eftersom den både inrymmer idrottsrörelsens intresse av självbestämmande och dess förvänt- ningar på offentligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;I detta avsnitt diskuteras idrottsrörelsens relation till staten. Analysen tar sin utgångspunkt i begreppet &lt;SPAN class="ft8"&gt;autonomi&lt;/SPAN&gt;. Inledningsvis skisseras en modell som definierar autonomi som det samlade värdet av aktörers handlingsutrymme och handlingsförmåga. Där- efter diskuteras varför autonomi är viktigt för idrottsrörelsen samt svårigheten att förena ett intresse av autonomi med behov av externt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Vad menas med autonomi?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft96"&gt;Begrepp som &lt;SPAN class="ft102"&gt;autonomi&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft102"&gt;makt &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft102"&gt;styrning &lt;/SPAN&gt;är vanligt förekommande i samhällsvetenskaplig teoribildning. Kännetecknande är att begreppen är svåra att definiera och att en allmänt accepterad begreppsanvändning saknas. I detta sammanhang ska autonomi förstås som &lt;SPAN class="ft102"&gt;organiserade kollektivs förmåga att självständigt kontrollera det egna agerandet&lt;/SPAN&gt;. Begreppet syftar således på organi- satorisk autonomi och kan ses som synonymt med termer som ”oberoende” och ”självbestämmande”. Det kan tilläggas att skillna- den mellan autonomi och det närliggande begreppet makt är att det senare vanligtvis reserveras till ”kontroll över andras beteende” medan autonomi relateras till det &lt;SPAN class="ft102"&gt;egna &lt;/SPAN&gt;handlandet.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Robert Alan Dahl, Dilemmas of Pluralist Democracy. Autonomy vs. Control (New Haven 1982), s. &lt;NOBR&gt;16–20,&lt;/NOBR&gt; Li &lt;NOBR&gt;Bennich-Björkman,&lt;/NOBR&gt; Statsstödda samhällskritiker. Författarautonomi och statsstyrning i Sverige (Linköping 1991), s. &lt;NOBR&gt;28–33.&lt;/NOBR&gt; Urban Lundberg, ”Bortom folkrörelsebegreppet: Staten och idrottens autonomi” i Idrott, historia och samhälle (1997), s. &lt;NOBR&gt;92–93.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft17"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft9"&gt;Autonomi ska vidare förstås som ett relationellt begrepp. Det förekommer ofta att handlingar utförs vilka i princip kan kallas autonoma av det enkla skälet att ingen är intresserad av att för- hindra aktiviteten i fråga. Denna form av autonomi är dock trivial och därmed ointressant. Det är således ingen tillfällighet att forskare vanligtvis reserverar autonomibegreppet för relationer mellan aktörer och till situationer där en maktdimension åtmin- stone indirekt är närvarande. När man till exempel studerar idrotts- rörelsens autonomi i förhållande till statsmakterna förutsätts att den senare parten kan – och vill – påverka idrottsrörelsens agerande på olika sätt.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft101"&gt;Enligt förvaltningsforskaren Lennart Lundquist kan autonomi- begreppet konkretiseras utifrån de två dimensionerna &lt;SPAN class="ft106"&gt;handlings- utrymme &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft106"&gt;handlingsförmåga&lt;/SPAN&gt;. Med handlingsutrymme avses i vil- ken utsträckning som en aktör är fri att styra sitt eget handlande utan påverkan från andra aktörer. Med handlingsförmåga åsyftas på motsvarande sätt en aktörs reella kapacitet att utföra handlingar efter eget gottfinnande.&lt;SPAN class="ft39"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Sammanförs de båda dimensionerna blir graden av autonomi ett samlat värde enligt följande figur:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft14"&gt;Figur 3.3 Autonomi som det sammanlagda värdet av handlingsutrymme&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft14"&gt;Handlingsutrymme&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft14"&gt;Autonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft14"&gt;Stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;Litet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Litet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td123"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;Stort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft14"&gt;Handlingsförmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft14"&gt;Källa: Lundquist (1987), s. &lt;NOBR&gt;38–39.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Bennich-Björkman,&lt;/NOBR&gt; s. &lt;NOBR&gt;30–31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se Lennart Lundquist, Implementation steering. An &lt;NOBR&gt;Actor-Structure&lt;/NOBR&gt; Approach (Lund 1987), s. &lt;NOBR&gt;38–39.&lt;/NOBR&gt; Se även Joakim Tranquist, Vem äger travsportens framtid? om folkrörelser och själv- ständighet, opublicerad magisteruppsats, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet (2002), s. &lt;NOBR&gt;14–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft96"&gt;Betraktat på detta sätt blir autonomi både en fråga om aktörers fri- het att välja sina egna mål och förmågan att i praktiken förverkliga dessa. Konkretiserat till idrottens område kan en idrottsförenings önskan att anlägga en egen idrottsplats tolkas i termer av stort handlingsutrymme under förutsättning att beslutet fattats utan inflytande från yttre grupper. Men för att föreningen ska kunna betraktas som autonom krävs även kapacitet att genomföra detta beslut. Om det till exempel visar sig att kommunen av olika skäl förhindrar föreningen från att hyra eller köpa den mark där idrottsplatsen är tänkt att anläggas, blir föreningens handlingsför- måga låg och dess autonomi följaktligen begränsad. Det självvalda beslutet att skapa en idrottsplats blir i praktiken en ouppnåelig dröm. Om kommunen istället genom bidrag eller subventioner hjälper föreningen att förverkliga sina planer har de politiska beslutsfattarna aktivt förbättrat föreningens handlingsförmåga och därmed även stärkt dess autonomi. Ett tredje – och något mer komplicerat – scenario uppstår om kommunen visserligen ger före- ningen ett ekonomiskt bidrag, men samtidigt kräver att den fram- tida anläggningen ska vara tillgänglig för skolbarn under dagtid. Situationen kan då tolkas som att de kommunala beslutsfattarna i viss utsträckning begränsat föreningens handlingsutrymme (efter- som de inte längre är ensamma om att avgöra hur anläggningen ska utnyttjas) men samtidigt förstärkt dess handlingsförmåga eftersom anläggningen kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Varför är autonomi viktigt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft9"&gt;Det är otvetydigt att idrottsrörelsen har – och alltid har haft – en strävan att både formulera och förverkliga sin idrottsliga verk- samhet utan påverkan från yttre krafter. Det återstår nu att disku- tera varför autonomi är så viktigt för idrottsrörelsen. I detta sam- manhang kommer fyra mer generella argument att skisseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft101"&gt;Ett första argument handlar om idrottsrörelsens &lt;SPAN class="ft106"&gt;föreningsdemo- kratiska organisationsstruktur&lt;/SPAN&gt;. Detta argument är grundläggande och har redan diskuterats i avsnitt 3.2 ovan. Eftersom den &lt;NOBR&gt;RF-ledda&lt;/NOBR&gt; idrottsrörelsen baseras på principen att medlemmarna ska styra sig själva, riskerar yttre påverkan alltid att kortsluta den egna besluts- processen. Ur detta perspektiv är idrottsrörelsens autonomi- strävande lika oproblematiskt och självklart som att alla organisa- tioner – oavsett om det handlar om företag, intresseorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft17"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;eller andra sammanslutningar – har ett naturligt intresse av att utforma sin verksamhet utifrån sina egna målsättningar och utan inflytande från andra aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft9"&gt;Ett närliggande argument är att självbestämmande är särskilt viktigt för just &lt;SPAN class="ft8"&gt;ideella organisationer&lt;/SPAN&gt;. Detta argument bygger på två antaganden. Det första är att det finns specifika samhälleliga värden i att människor gör frivilliga insatser (till exempel genom att främja samhällsengagemang, socialt kapital och kontaktytor mellan män- niskor). Det andra antagandet är att medborgarnas incitament till frivilligt arbete minskar om deras handlingsutrymme begränsas genom olika former av statliga restriktioner eller pålagor. Enligt detta perspektiv riskerar således statlig styrning av frivilligt organi- serade idrottsaktiviteter att underminera idrottsrörelsens funda- ment av ideellt arbete. Argumentet är intressant eftersom det indi- kerar att staten kan ha ett egenintresse av att medvetet begränsa sitt inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft52"&gt;Ett tredje argument kan benämnas som idrottsrörelsens &lt;SPAN class="ft100"&gt;kuns- kapsöverläge&lt;/SPAN&gt;. Detta argument utgår från tanken att verksamheter alltid utformas mest effektivt av de aktörer som har störst kompe- tens på områden. I likhet med att läkare är mest lämpade att vårda sjuka, har idrottsrörelsens egna sammanslutningar störst erfarenhet av att organisera frivilliga idrottsliga aktiviteter. Eftersom idrotts- rörelsen således är mest kompetent på idrottsområdet bör den även ges förtroendet att självständigt utforma sin egen verksamhet. Ett belysande exempel på denna ståndpunkt är följande uttalande av RF:s ordförande Karin Mattsson:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft15"&gt;Det är både rimligt och bra att regeringen pekar ut inom vilka över- gripande områden den vill att statens stöd till idrottsrörelsen ska verka och vad vi förväntas uppnå. Men jag är övertygad om att den samlade idrottsrörelsen bättre än regeringen kan avgöra hur pengarna bör nyttjas för att uppnå målen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft9"&gt;Ett fjärde argument är att autonomi är en &lt;SPAN class="ft8"&gt;förutsättning för idrotten som samhälls- och kulturfenomen&lt;/SPAN&gt;. Här är utgångspunkten tanken att idrott som kulturform utgör en ”skapad verklighet” vid sidan av det omgivande, ”riktiga”, samhället. Detta får, som filosofen Mikael Lindfelt påpekat, betydelse för hur man kan förhålla sig till frågor om idrottens nytta. Lindfelt avfärdar inte att idrott kan utövas av olika orsaker – till exempel med avsikt att uppnå hälsa, rekreation eller prestige. Idrott kan även utnyttjas för externa mål-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Svensk Idrott nr 2 (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359109x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft97"&gt;sättningar, såsom ökad integration eller jämställdhet i samhället. Han gör dock en distinktion mellan syfte i idrott och syfte med idrott, och mellan &lt;SPAN class="ft108"&gt;interna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft108"&gt;externa &lt;/SPAN&gt;målsättningar. Poängen är att det visserligen kan finnas externa drivkrafter till varför människor utövar idrott eller att staten stödjer verksamheten, men att dessa indirekta mål inte kan tillåtas påverka själva idrottsutövandets former utan att idrottens autonomi går förlorad.&lt;SPAN class="ft39"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft15"&gt;Autonomitanken måste i detta perspektiv förstås så att inga för idrot- ten själv externa målsättningar skall få bestämma vad som kan eller bör uppfattas som idrottens interna målsättningar. Varken idrottsliga eller konstnärliga värden kan påverkas av att dessa uttryck för mänsklig verksamhet används i andra syften än vad denna verksamhet själv ger uttryck för utan att verksamhetens autonomitanke förstörs.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Idrottslig verksamhet kan således - i likhet med konst - konsu- meras av andra. Den kan uppskattas, säljas eller bli redskap för externa mål. Men att försöka styra innehållet i idrotten som kul- turfenomen innebär omedelbart ett illegitimt övertramp. På samma sätt som en konstnärs frihet går förlorad om externa intressen avgör vad som ska målas, menar Lindfelt att idrottens karaktär skadas om utomidrottsliga värderingar får påverka dess form och innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Idrottsrörelsens dilemma – att förena autonomi med externt stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft52"&gt;Mot bakgrund av diskussionen ovan kan idrottsrörelsens relation till staten preciseras. Det går att föreställa sig en situation där idrottsrörelsen är fullständigt oberoende i förhållande till det omgivande samhället. Om vi bortser från de begränsningar, som uppstår av viss rättslig reglering och rent geografiska förhållanden, skulle idrotten vara en ideell och aktivitetsinriktad rörelse som kla- rade sig själv genom medlemmarnas frivilliga insatser samt intäkter från egna idrottsevenemang och medlemsavgifter. Idrottsrörelsens autonomi skulle vara hög i fråga om handlingsutrymme medan dess handlingskraft vore avhängig av de resurser man förfogade över i form av ideellt arbete och egenfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft9"&gt;Denna bild är emellertid endast en tankekonstruktion. Idrotts- rörelsen har aldrig sökt en position helt isolerad från det omgivan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Mikael Lindfelt, Idrott och moral. Reflektioner över idrottens ideal (Nora 1999), s. &lt;NOBR&gt;31–37.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lindfelt, s. &lt;NOBR&gt;31–32.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft96"&gt;de samhället. Tvärtom har man alltid eftersträvat att öka den reella handlingskraften genom externa bidrag i olika former. Sådant har uppfattats som nödvändigt för att verksamheten ska kunna bedri- vas och utvecklas och därmed även i medlemmarnas intresse. Teo- retiskt sett kan stöd uppbringas från olika håll – den offentliga sektorn, marknaden eller den civila samhällssfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft96"&gt;Det svårlösta problemet för idrottsrörelsen är att förena ett beroende av ekonomisk hjälp utifrån med ett intresse av autonomi. Alla stödformer tenderar att skapa autonomiproblem. En rörelse som i huvudsak understöds genom bidrag från näringslivet riskerar att förmås prioritera sådant som sponsorer vill ha. På samma sätt kan det statliga stödet påverka idrottslivets utformning i enlighet med den offentliga maktens intentioner. Idrottsrörelsens relation till staten måste således ses som en balansakt mellan potentiellt oförenliga mål: att förmå staten att bidra till rörelsens ökade hand- lingskraft utan att detta (åtminstone allt för mycket) inverkar på den egna rörelsens handlingsutrymme. Denna balansakt måste dessutom analyseras mot bakgrund av vad marknaden och den civila samhällssfären har att erbjuda samt följderna av att helt und- vika utomstående samarbetspartners.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Statens relation till idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;I detta avsnitt diskuteras inledningsvis statens faktiska möjligheter att påverka idrottsrörelsens organisation och verksamhet (vad staten &lt;SPAN class="ft8"&gt;kan &lt;/SPAN&gt;göra). Därefter skisseras olika perspektiv på hur staten mer övergripande kan förhålla sig till den frivilligt organiserade idrotten (vad staten &lt;SPAN class="ft8"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;göra).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Hur kan staten påverka idrottsrörelsen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft97"&gt;”Att styra” betyder i sin mest allmänna innebörd att bestämma över någon eller något. &lt;SPAN class="ft108"&gt;Styrning &lt;/SPAN&gt;är således synonymt med makt och inflytande.&lt;SPAN class="ft39"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I statsvetenskapliga sammanhang används termen framförallt inom förvaltningsforskningen och refererar då till statsmakternas förmåga att förmå myndigheter och ämbetsverk att agera i enlighet med de politiska beslutsfattarnas intentioner.&lt;SPAN class="ft39"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Olof Petersson &amp; Donald Söderlind, Förvaltningspolitik (Stockholm 1992; 1993), s. 211.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lennart Lundquist, Förvaltningen i det politiska systemet (Lund 1971, 2:a upplagan 1977), s. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;detta sammanhang omfattar begreppet även statsmakternas med- vetna försök att påverka idrottsrörelsen att agera i enlighet med riksdagens och regeringens intentioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft52"&gt;Det är naturligtvis stor skillnad på de offentliga beslutsfattarnas styrning av den egna förvaltningen och hur de kan agera gentemot &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationer. I förvaltningsteoretiska sammanhang förutsätts inte minst att statsmakterna har auktoritet över förvalt- ningens tjänstemän och att styrningen därför är legitim. Implicit finns denna auktoritetsrelation uttalad i formuleringar som att för- valtningsapparaten ”står till regeringens förfogande” eller utgör regeringens ”förlängda arm”.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En sådan självklar auktoritetsrela- tion återfinns däremot inte i statsmakternas förhållande till icke- statliga organisationer (förutom vid sådana tillfällen då dessa utför rena myndighetsuppgifter). En analys av riksdagens och regering- ens påverkan på idrottsrörelsen kan således inte enbart beröra vilka potentiella styrningsmöjligheter som står beslutsfattarna till buds. Viktigt är även hur dessa strategier kan tänkas bli bemötta av orga- nisationer som inte nödvändigtvis finner denna styrning legitim. Mer konkret måste hänsyn tas till i vilken utsträckning som idrottsrörelsen 1) över huvud taget tolererar den statliga interven- tionen 2) accepterar innehållet i den förda politiken 3) är beredd att samarbeta med staten i frågor där denna formulerat målen eller definierat gränserna för vad som ska åstadkommas.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Poängen är inte att statsmakternas agerande nödvändigtvis måste överens- stämma med idrottsrörelsens egna mål och värderingar. Däremot understryker legitimitetsperspektivet att idrottsrörelsens intressen och värnande om självbestämmande utgör ett viktigt hänsyns- tagande som statsmakterna har att beakta i valet att styra och i vilka former. Eller som statsvetaren Bo Rothstein har formulerat saken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft15"&gt;Argumentet är att ett aldrig så väl konstruerat och organiserat offent- ligt åtgärdsprogram näppeligen kommer att kunna genomföras om det saknar förtroende – antingen hos de grupper mot vilka politiken riktar sig eller hos medborgarna i stort.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft101"&gt;Med antagandet att legitimitet är en viktig aspekt i statens agerande gentemot idrottsrörelsen blir följdfrågan vilka faktiska möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Judith E. Gruber, Controlling Bureaucracies. Dilemmas in Democratic Governance (California 1988), s. &lt;NOBR&gt;85–92,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Bengt-Owe&lt;/NOBR&gt; Birgersson &amp; Jörgen Westerståhl, Den svenska folkstyrelsen (Stockholm 1980, 5:e uppl. 1992) s. 24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Bo Rothstein, Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik (Stock– holm 1994), s. &lt;NOBR&gt;124–125.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rothstein (1994), s. 87.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;statsmakterna har att styra. Nedan presenteras ett antal strategier. Styrformerna härrör från förvaltningsforskningen men har anpas- sats till idrottspolitikens område, det vill säga till situationer då statsmakternas motpart är frivilliga organisationer istället för offentliga myndigheter. Strategierna är &lt;SPAN class="ft8"&gt;normgivningsmakt, finans- makt, utnämningsmakt, kontrollmakt, organisation och informa- tion/informella kontakter&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft96"&gt;Statsmakternas första möjlighet att styra idrottsrörelsen är att utforma bestämmelser av olika slag, s.k. &lt;SPAN class="ft102"&gt;normgivningsmakt &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft102"&gt;legal styrning&lt;/SPAN&gt;. I denna kategori ingår riksdagens lagstiftningsmakt, förordningar från regeringen och myndigheters olika föreskrifter. Styrningsformen är att betrakta som en beslutskedja där underord- nade instanser måste ha stöd i bestämmelser utformade av en över- ordnad. Denna styrform är vanlig inom den offentliga förvalt- ningen men inte lika självklar inom idrottspolitiken. Till saken hör att idrottsrörelsen består av ideella föreningar med rätt till själv- bestämmande. Åtminstone mer långtgående försök från stats- makternas sida att reglera idrottsrörelsens verksamhet via påbud och förbud riskerar således att uppfattas som illegitima intrång på föreningsfrihetens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft52"&gt;Att den legala styrningen har begränsningar ur ett legitimitets- perspektiv innebär inte att den aldrig har tillämpats. Som exempel kan nämnas att den s.k. ordningsstadgan för rikets städer förbjöd idrottstävlingar på de större kyrkliga helgdagarna under &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; första hälft. Ett annat exempel utgör förbudet mot professionell boxning under perioden &lt;NOBR&gt;1970–2006.&lt;/NOBR&gt; Slutligen kan nämnas att RF:s myndighetsroll i frågor kopplade till statens idrottsstöd numera är reglerat i lag (1995) och preciserat i en särskild förordning (1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft96"&gt;Till statens förfogande står även &lt;SPAN class="ft102"&gt;finansmakten &lt;/SPAN&gt;eller s.k. &lt;SPAN class="ft102"&gt;ekono- misk styrning&lt;/SPAN&gt;, det vill säga att genom bidrag, subventioner, avgifter och skatter försöka frammana ett visst beteende inom idrottsrörel- sen. Kännetecknande för dessa styrmedel är att de avser att skapa ekonomiska incitament för bidragsmottagare att agera på olika sätt, men att de – till skillnad från lagar och förordningar – åtminstone formellt inte framtvingar specifika handlingar.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;Utan tvekan har ekonomisk styrning, i form av såväl bidrag som skatter, alltid utgjort huvudfåran i den statliga idrottspolitiken. Eftersom statliga medel till ideell verksamhet vanligtvis innehåller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Bidrag till ideella organisationer. Kartläggning, analys och rekommendationer (Stats– kontoret 2004:17), s. &lt;NOBR&gt;45–47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Petersson &amp; Söderlind, s. 213.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;olika former av bestämmelser rörande bidragets ändamål och disposition, innefattar ekonomisk styrning dessutom alltid ett visst mått av legal styrning. Bidragsbestämmelser kan dock vara mer eller mindre preciserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;utnämningsmakt &lt;SPAN class="ft101"&gt;eller s.k. &lt;/SPAN&gt;rekryteringsstyrning &lt;SPAN class="ft101"&gt;avses att statsmakterna antingen direkt utser den egna förvaltningens perso- nal eller mer generellt anger särskilda krav för personer i offentlig tjänst. Som exempel kan nämnas att regeringen utser lands- hövdingar och de högsta chefsbefattningarna i större myndigheter. I likhet med den legala styrningen är detta en påverkansmetod med klara legitimitetsbegränsningar eftersom den utgör ett intrång i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;icke-statliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt; sammanslutningars föreningsdemokratiska rätt att utse sina egna ledare. Inte förvånande är såldes statliga repre- sentanter i ideella organisationers centrala styrelser synnerligen ovanligt. Intressant nog har emellertid metoden – som visats i kapitel två – tillämpats inom just idrottspolitiken. Redan med de första statsanslagen fick nämligen regeringen representation på styrelsenivå i den för tiden så betydelsefulla &lt;/SPAN&gt;Sveriges centralförening för idrottens främjande &lt;SPAN class="ft101"&gt;(SCIF). I början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;1930-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt; överfördes detta ombud till RF. De statliga ombuden avskaffades först 1993 och med hänvisning till att idrottsrörelsens ställning som oberoen- de och demokratisk folkrörelse skulle stärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft96"&gt;Med &lt;SPAN class="ft102"&gt;kontrollmakt &lt;/SPAN&gt;avses främst revision. Även denna styrform har statsmakterna tillämpat i sin relation till idrottsrörelsen. Ett villkor för statligt stöd 1913 – förutom statlig representation i idrottsrörelsens ledning – var nämligen att statliga revisorer skulle få möjlighet att granska idrottsrörelsens ekonomiska verksamhet. Systemet avskaffades 1983 på förslag av Riksdagens revisorer och med motiveringen att RF:s egen kontroll var av den arten att statlig revision inte längre ansågs nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Med &lt;SPAN class="ft8"&gt;organisationsstyrning &lt;/SPAN&gt;avses i förvaltningsteoretiska sam- manhang statsmakternas möjlighet att bestämma hur den offentliga verksamheten ska vara organiserad, utvecklas, minskas eller läggas ned.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Överfört till idrottspolitikens område handlar denna styr- ningsform både om organisering av den egna, statliga, politiken och olika åtgärder i avsikt att påverka idrottsrörelsens organisations- struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft9"&gt;Ett framträdande kännetecken för svensk idrottspolitik är att den statliga idrottsbyråkratin alltid varit begränsad. Framförallt har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1992/93:100, bil.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Torbjörn Larsson, Det svenska statsskicket (1993), s. 223.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;möjligheten att skapa en förvaltningsmyndighet för idrottsfrågor aldrig utnyttjats till förmån för ett korporativt samarbete med idrottens egna organisationer, framförallt RF. Frågan om en sär- skild idrottsmyndighet diskuterades dock under åren &lt;NOBR&gt;1955–1970&lt;/NOBR&gt; men kom slutligen att avföras efter starkt motstånd från RF (se avsnitt 2.4.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;Det finns även tillfällen då statliga företrädare utnyttjat före- komsten av statsstöd till att kräva organisatoriska förändringar inom idrottsrörelsen. Som tidigare omnämnts, tvekade inte 1965 års idrottsutredning att intervenera i den organisatoriska tvisten mellan RF och de utanförstående Korpen och Frilufts- främjandet. Enligt utredningens synsätt var det olyckligt att de senare två förbundet inte frivilligt uppgick i RF och man betonade därför ”ett mycket nära samband” mellan kraftigt ökade anslag till idrottsrörelsen framöver och ”den organisatoriska rationalisering som en anslutning” skulle utgöra.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Slutligen kan statsmakterna genom &lt;SPAN class="ft8"&gt;information &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft8"&gt;informella kontakter &lt;/SPAN&gt;ge sin syn på hur idrottsrörelsens verksamhet ska bedrivas eller utvecklas. Utmärkande för denna styrningsform är en önskan att ändra idrottsrörelsens agerande genom ökad kunskap eller ändrade värderingar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Vad bör staten göra? Perspektiv på statens förhållande till idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft52"&gt;En andra dimension i den statliga idrottspolitiken handlar om motiven bakom statsmakternas agerande. Denna dimension analy- seras här utifrån antagandet att politiska ställningstaganden omfat- tar tre skilda element. För det första bygger politiska ställnings- taganden på &lt;SPAN class="ft100"&gt;verklighetsomdömen&lt;/SPAN&gt;, det vill säga i princip verifierbara påståenden om specifika samhällsfenomen. För det andra finns &lt;SPAN class="ft100"&gt;värdeomdömen &lt;/SPAN&gt;liktydigt med subjektiva värderingar av fenomenet i fråga. För det tredje och slutligen återstår &lt;SPAN class="ft100"&gt;handlingsrekommen- dationer &lt;/SPAN&gt;vilka är de konkreta åtgärder som förespråkas.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;De två första elementen är intimt förknippade med varandra och kan sammanfattas som statens syn på den frivilligt organiserade idrot- tens värde för individ och samhälle (idrottens ”samhällsnytta”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1969:29, Idrott åt alla, s. &lt;NOBR&gt;172–173.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Petersson &amp; Söderlind, s. 213.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Klas Åmark, Makt eller moral. svensk offentlig debatt om internationell politik och svensk utrikes- och försvarspolitik &lt;NOBR&gt;1938–1939&lt;/NOBR&gt; (Stockholm 1973), s. &lt;NOBR&gt;16–19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft9"&gt;Den tredje aspekten – idrottspolitiska handlingsrekommendationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft96"&gt;– är mer komplicerad. Problemet är att en statlig uppfattning om idrottens eventuella samhällsnytta inte leder till en självklar hand- lingsrekommendation. Om statsmakterna exempelvis ser positiva värden i den frivilliga idrotten går det naturligtvis att argumentera för ett (ökat) statligt stöd – men det går även att hävda en passiv statlig hållning, till exempel med åberopande av att staten inte bör engagera sig i ideella sammanslutningars verksamheter. På motsvarande sätt leder en negativ syn på idrott inte heller till en självklar politisk strategi. Det är både fullt möjligt att hävda att statsmakterna inte bör stödja en verksamhet som inte anses förtjänt av det eller tvärtom förorda anslag i syfte att påverka idrottsrörelsen i en mer samhällsnyttig och positiv riktning. Frågan om statens idrottspolitiska roll och ansvar innehåller således en egen dynamik. Det är en aspekt som måste separeras från idéer om idrottens &lt;SPAN class="ft102"&gt;värde &lt;/SPAN&gt;för individ och samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft96"&gt;Mot denna bakgrund inställer sig frågan varför staten över huvud taget ska engagera sig idrottspolitiskt. Är inte valet att idrotta vars och ens privatsak? Vad har staten för rätt att inkräkta i den civila samhällssfären och medborgarnas fritidsval? Och är det rimligt att offentliga medel utdelas till verksamheter som endast omfattar delar av befolkningen? Hur man svarar är naturligtvis en fråga om politiska värderingar. Poängen i detta sammanhang är dock en annan. Frågorna visar att relationen mellan staten och idrottsrörelsen ingår i ett större problemkomplex. I sin förlängning aktualiseras den politiska filosofins kärnfråga om statens roll i medborgarnas val av ”det goda livet”.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft97"&gt;Nedan presenteras tre skilda idrottspolitiska handlingsrekom- mendationer. Perspektiven är renodlade idealtyper, härledda ur en modern &lt;NOBR&gt;politisk-filosofisk&lt;/NOBR&gt; debatt om ”vad staten &lt;SPAN class="ft108"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;göra” i för- hållande till sina medborgare.&lt;SPAN class="ft39"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;De första två har rötter i en liberal idétradition medan det tredje är baserat på s.k. kommunitaristiska utgångspunkter. Syftet är inte att värdera de olika ståndpunkterna, utan att visa olika ståndpunkter i frågan hur staten mer generellt kan förhålla sig till den frivilligt organiserade idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Roger Blomgren, Staten och filmen. Svensk filmpolitik &lt;NOBR&gt;1909-1993&lt;/NOBR&gt; (Stockholm 1998), s. &lt;NOBR&gt;10–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Perspektiven diskuteras utförligt i Norberg (2004) och inspirerats av Blomgren (1998), &lt;NOBR&gt;Bennich-Björkman&lt;/NOBR&gt; (1991) och Rothstein (1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;SOU 2008:59 Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Liberal filosofi och statlig neutralitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft9"&gt;Ett grundläggande element i liberal filosofi är tanken att vi som individer har rätt att självständigt välja våra livsprojekt. Vi ska inte behöva acceptera de traditioner och sedvänjor som genomsyrar det samhälle vi lever inom, eller de roller vi råkat få på grund av &lt;NOBR&gt;köns-,&lt;/NOBR&gt; klass eller kulturtillhörighet. Tvärtom stadgar liberalismen att vi ska ha möjlighet att själva utforska, pröva och avgöra vilket liv som är att föredra. Berövas vi denna grundläggande rätt till själv- bestämmande blir vi behandlade som barn och inte som fullvärdiga samhällsmedlemmar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft9"&gt;Denna liberala princip om individens självbestämmande grundas på framförallt två antaganden. En första utgångspunkt är att män- niskor är kapabla att bilda sig egna och välgrundade ståndpunkter om vad som är gott och att därefter kunna agera i enlighet med dessa val.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En andra utgångspunkt är att det finns olika men fullt jämbördiga uppfattningar om vad som gör ett liv värt att leva.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Liberal teori, såsom den utvecklats under senare decennier, ser således meningsskiljaktigheter och konflikter i frågan om ”det goda livet” som i grunden olösliga. De betraktas som subjektiva omdömen och värderingar vilka inte är möjliga att försvara eller kritisera utifrån objektiva eller rationella kriterier.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft52"&gt;På ett övergripande plan har liberala teoretiker en tämligen enig syn på statens förhållande till sina medborgare. Principen är att staten ska vara &lt;SPAN class="ft100"&gt;neutral &lt;/SPAN&gt;till medborgarnas val av livsprojekt. Efter- som omdömen om det goda livet inte kan rangordnas eller värderas ska staten inte heller ta ställning, till exempel genom att fördela resurser på ett sådant sätt att vissa grupper och deras önskemål premieras på andras bekostnad. Människor har naturligtvis rätt att själva eller i samarbete med likasinnade agera och propagera för sina egna uppfattningar. &lt;SPAN class="ft100"&gt;Staten &lt;/SPAN&gt;ska dock vara neutral i värdefrågor och behandla alla medborgare och deras önskemål med lika omtanke och respekt.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den svenska grundlagens stadgande om fri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bo Lindensjö, ”Ett teorilandskap i fågelperspektiv – från liberal autonomi till nietzscheansk perspektivism” i Bo Lindensjö, Ulf Mörkerstam &amp; Jouni Reinikainen (red) Liberalismen och den moderna demokratin (Lund 1996), s. &lt;NOBR&gt;11–12,&lt;/NOBR&gt; Will Kymlika, Modern politisk filosofi. En in– troduktion (Nora 1990), s. &lt;NOBR&gt;201–203.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rothstein (1994), s. 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kymlika (1990), s. &lt;NOBR&gt;201–203,&lt;/NOBR&gt; Rothstein (1994), s. 42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Raymond Plant, Modernt politiskt tänkande (Göteborg 1993), s. &lt;NOBR&gt;83–84,&lt;/NOBR&gt; Jfr Lindensjö, s. &lt;NOBR&gt;11–12.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft110"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kymlika (1990), &lt;NOBR&gt;201–208,&lt;/NOBR&gt; Rothstein (1994), s. &lt;NOBR&gt;39-44,&lt;/NOBR&gt; Blomgren, s. &lt;NOBR&gt;11–14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;åsiktsbildning och religionsfrihet kan ses som konkreta uttryck för denna ståndpunkt.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Principen om en neutral stat således är allmänt accepterad inom liberal teoribildning. Oenighet råder däremot om hur en sådan politik ska utformas i praktiken. Vissa liberaler förespråkar att statens ska förhålla sig &lt;SPAN class="ft8"&gt;passiv &lt;/SPAN&gt;och neutral i fråga om medborgarnas val – att staten likt en domare endast har till uppgift att övervaka att den enskildes strävan att fullfölja sitt självständigt valda livs- projekt inte sker på bekostnad av andras lika rättigheter. Andra förespråkar en mer &lt;SPAN class="ft8"&gt;aktiv &lt;/SPAN&gt;politik där staten även har till uppgift att förse medborgarna med resurser och möjligheter att kunna för- verkliga sina självvalda mål.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft8"&gt;Den passivt neutrala ståndpunkten: ”staten ska inte bedriva idrotts- politik”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft101"&gt;Till grund för den passivt neutrala ståndpunkten ligger ett negativt frihetsbegrepp. Frihet likställs med avsaknad av tvång. Företrädare för den passivt neutrala ståndpunkten avfärdar således tanken att frihet även måste inkludera individers faktiska förmåga att realisera sina mål. De menar att sådana hänsynstaganden med nödvändighet innehåller värderande uppfattningar om vilka resurser som är mest relevanta för människans frihet, vilket i sin tur strider mot den libe- rala grundprincipen att en politisk doktrin inte får härledas ur en uppfattning om det ”goda”.&lt;SPAN class="ft39"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft96"&gt;Konsekvensen av det negativa frihetsbegreppet blir en minimal stat med tydligt begränsade funktioner: dess huvudsakliga upp- gifter består i att skydda medborgarnas liv och egendom och säker- ställa att ingångna avtal och överenskommelser upprätthålls. Alla mer omfattande offentliga åtagande, till exempel offentlig skola och sjukvård, strider obönhörligen mot individens rätt att slippa tvång och kan således inte accepteras. Beskattning är endast god- tagbart för att bekosta den begränsade statens grundläggande skyddsuppgifter.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft101"&gt;I enlighet med liberalismens neutralitetsprincip har individerna i detta samhälle full frihet att själva välja hur de vill leva sina liv under förutsättning att deras val inte inkräktar på andra medborga-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rothstein (1994), s. 42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Blomgren, s. &lt;NOBR&gt;11–14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Plant, s. &lt;NOBR&gt;227–239.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kymlika (1990), s. &lt;NOBR&gt;100–103.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft96"&gt;res frihet. Möjligheten att i praktiken realisera sina mål avgörs av vilket utbud av möjligheter som står dem till buds och vilka resurser de själva äger. I den minimala staten är med andra ord individerna hänvisade till att förverkliga sina självvalda livsprojekt via transaktioner på en fri marknad eller genom ideellt arbete. Den passivt neutrala ståndpunkten lämnar inget utrymme för staten att främja medborgarnas möjlighet till självförverkligande.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;Det passivt neutrala perspektivet leder till en mycket konkret idrottspolitisk handlingsrekommendation. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Staten ska över huvud taget inte bedriva idrottspolitik&lt;/SPAN&gt;. Ståndpunkten kan försvaras på olika sätt. En möjlighet är att hävda att idrott är en &lt;SPAN class="ft8"&gt;privat angelägenhet&lt;/SPAN&gt;. Om människor önskar gå samman i föreningar och förbund och idrotta ska de ha full frihet att göra detta. Staten ska däremot varken stödja eller motverka sådana strävanden, eftersom det vore ett illegitimt kränkande av dessa individers oberoende.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Argu- mentet, som lätt kan åberopas med hänvisning till vår grundlags- stadgande åsikts- och föreningsfrihet, bygger på ett värnande av de idrottandes intresse att slippa statlig inblandning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Om omsorgen i stället riktas mot dem som inte vill tillhöra idrottsrörelsen, kan rena &lt;SPAN class="ft8"&gt;rättviseaspekter &lt;/SPAN&gt;anföras. Tanken är att staten inte har rätt att fördela allmänna resurser till aktiviteter som endast gynnar delar av befolkningen, eftersom detta ofrånkomligen innebär att medborgare som är likgiltiga för idrott tvingas bidra till andra medborgares idrottsintresse.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;En tredje möjlighet är att försvara den passivt neutrala stånd- punkten utifrån ett &lt;SPAN class="ft8"&gt;marknadsliberalt synsätt&lt;/SPAN&gt;. Argumentet skulle i sådana fall kunna formuleras som att statligt stöd till idrotten bör undvikas, eftersom det riskerar att skapa en omfattning på idrotts- rörelsen som överstiger den tid, kraft och pengar som medlem- marna själva är villiga att offra.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bland företrädarna för en passiv stat återfinns bland annat Friedrich August von Hayek och Robert Nozik. Se särskilt von Hayek, The Constitution of Liberty (1960) och R. Nozik, Anarchy, State and Utopia (1974).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Blomgren, s. &lt;NOBR&gt;25–26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 26.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lundberg, s. 97.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft8"&gt;Den aktivt neutrala ståndpunkten: ”staten i idrottsrörelsens tjänst”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft52"&gt;Långt ifrån alla liberaler accepterar det begränsade utrymme som det passivt neutrala perspektivet lämnar för statliga åtgärder. Detta beror på att det kan finnas många orsaker till att individer inte kan realisera sina självständigt valda livsprojekt. Ett problem kan vara att samhällets resurser är fördelade så att vissa möjligheter endast blir tillgängliga för ett fåtal. Ett annat problem kan vara att den öppna marknaden inte lyckas tillhandahålla ett tillräckligt utbud av möjligheter. För en person som till exempel föredrar Wagner- operor, och som är beredd att betala frikostigt för att uppleva just dessa, är det onekligen ett problem om stadens alla marknadsanpas- sade teaterscener endast visar komedier och operetter. Ställt inför detta faktum kan liberaler hävda att staten måste vara &lt;SPAN class="ft100"&gt;aktiv &lt;/SPAN&gt;för att upprätthålla &lt;SPAN class="ft100"&gt;olika &lt;/SPAN&gt;föreställningar om det goda livet, men samtidigt neutral till &lt;SPAN class="ft100"&gt;innehållet &lt;/SPAN&gt;i dessa föreställningar.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft52"&gt;Till grund för denna aktivt neutrala ståndpunkt ligger ett posi- tivt frihetsbegrepp. Frånvaron av tvång är inte tillräcklig för att göra en människa fri. Reell frihet uppnås när en person har möjlig- het att realisera sina självvalda livsprojekt, vilket ofta förutsätter resurser och befogenheter.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Mot denna bakgrund har staten ett ansvar att gripa in och förse medborgarna med tillräckliga resurser och ett reellt utbud av valmöjligheter. Detta måste dock utifrån pluralistiska och &lt;NOBR&gt;icke-paternalistiska&lt;/NOBR&gt; grunder, det vill säga utan att staten samtidigt förespråkar att en viss föreställning om ”det goda” är bättre än andra. I den aktivt neutrala ståndpunkten förenas såle- des tanken om individens frihet med argument för en mer omfat- tande välfärdspolitik. Offentlig skolundervisning, sjukvård och lik- nande verksamheter kan accepteras eftersom det skapar förutsätt- ningar för enskilda individer att realisera sina självvalda livspro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;jekt.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;43&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft97"&gt;Överfört till idrottspolitikens område leder den aktivt neutrala ståndpunkten till handlingsrekommendationen att &lt;SPAN class="ft108"&gt;staten ska agera i idrottsrörelsens tjänst&lt;/SPAN&gt;, det vill säga aktivt möjliggöra att så många människor som möjligt har reella idrottsliga valmöjligheter utan att samtidigt peka ut vissa idrottsliga aktiviteter som bättre än andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Joseph Raz, The Morality of Freedom (Oxford 1986), kapitel 14, se särskilt s. 375, Jfr Blomgren, s. 13, Rothstein (1994), s. &lt;NOBR&gt;45–47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Plant, s. &lt;NOBR&gt;252–254.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Emil Uddhammar, Partierna och den stora staten. En analys av statsteorier och svensk politik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; (Stockholm 1993), s. 138.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft9"&gt;Ett första argument för denna ståndpunkt kan benämnas som &lt;SPAN class="ft8"&gt;”hjälp till självhjälp”&lt;/SPAN&gt;. Tanken är att idrottsrörelsen av olika skäl inte förmår att utveckla sin fulla potential utan statens stöd. I avsaknad av offentliga bidrag blir idrottsrörelsen prisgiven marknaden och vad den egna rörelsens medlemmar förmår i form av ideella insatser. Risk föreligger därför att idrottsrörelsen varken geogra- fiskt eller socialt får nationell räckvidd, att potentiellt livskraftiga idrottsföreningar kvävs i sina lindor och att endast de mer populära och inkomstbringande idrottsgrenarna överlever. Mot denna bak- grund kan statsmakterna gripa in och ge bidrag. Även riktade sats- ningar till &lt;NOBR&gt;barn-,&lt;/NOBR&gt; kvinno- och handikappidrott kan inordnas i detta perspektiv om uppfattningen är att dessa gruppers reella valmöjlig- heter måste stärkas.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Ett närliggande argument kan vara att idrottsrörelsen av olika skäl är förtjänt av statligt stöd men att verksamheten skulle &lt;SPAN class="ft8"&gt;lida skada &lt;/SPAN&gt;om statsmakterna inte samtidigt värnade om rörelsens obe- roende. Inte minst kan befaras att statliga krav, regleringar och riktade anslag ska hämma det frivilliga incitamentet och därmed inverka negativt på idrottsrörelsens kår av oavlönade ledare. Över- väganden av denna karaktär är för övrigt långt ifrån ovanliga i andra sammanhang. Inom till exempel forskarvärlden framförs ofta vikten av att anslag och stipendier inte utformas på sätt som underminerar forskningens frihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;Den perfektionistiska ståndpunkten: ”idrottsrörelsen i statens tjänst”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft52"&gt;Mot liberalismens värnande om en neutral stat står politiska teorier vilka hävdar att staten inte alls ska vara neutral i förhållande till medborgarnas val av ”det goda livet”. Bland dessa teorier, vilka ibland getts samlingsbeteckningen &lt;SPAN class="ft100"&gt;perfektionism&lt;/SPAN&gt;, har den filosofiska debatten under senare tid dominerats av en s.k. kommunitär idé- riktning. Ett av kommunitarismens mer framträdande kännetecken är dess kritik mot liberalismens strävan efter värdeneutralitet. Enligt det kommunitära synsättet handlar politik alltid om speci- fika samhällen med specifika värderingar. Vad enskilda individer uppfattar som rätt och eftersträvansvärt är ett resultat av de tradi- tioner, sedvänjor och den historia som präglar den sociala gemen- skap som individen tillhör. Det ”goda livet” kan således inte defini-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lundberg, s. 96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;eras universellt – det är däremot möjligt att fastställa inom ramen för olika sociala gemenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft52"&gt;Enligt kommunitära teoretiker finns det således verksamheter och livsprojekt som – givet en specifik gemenskap – är bättre än andra. Vidare ligger det i allas vårt intresse att eftersträva just dessa. Den politiska handlingsrekommendationen till staten blir därmed uppenbar: staten &lt;SPAN class="ft100"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ta ställning i frågan om vad som är efter- strävansvärt och styra samhällets resurser mot sådana verksam- heter. Som Bo Rothstein konstaterar är den kommunitära staten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;… liktydig med en moralisk ordning som står för vissa bestämda värderingar byggda t.ex. på idéer om etnicitet, nationalism, gemensam historia och kultur och ett gemensamt öde för dem som innefattas i dessa storheter. Staten har som uppgift att på olika sätt befrämja att vissa specifika kulturella värderingar etableras och vidmakthålles hos medborgarna därför att kollektivet/majoriteten anser att vissa sätt att leva är bättre, dvs. mer moraliskt korrekta än andra.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft52"&gt;Vilka medel och metoder har då staten rätt att använda i syfte att säkerställa att medborgarnas tillgodogör sig sådant som fastslagits som ”gott”? Ska medborgarna tvingas att rätta sig efter statligt fast- ställda kriterier för vad som konstituerar det goda livet? Få före- trädare för den perfektionistiska ståndpunkten är beredda att för- svara en sådan drastisk strategi. Kännetecknande för perfektionism är inte att staten nödvändigtvis ska ha en uppfattning i alla frågor som rör människors väl och ve. Frågan är snarare huruvida det som staten &lt;SPAN class="ft100"&gt;gör motiveras med hänsyn till att det främjar det goda&lt;/SPAN&gt;. Det senare är för övrigt inte alls ovanligt. Många inslag i det svenska statsskicket kan betecknas som perfektionistiska. Som exempel kan nämnas att den svenska läroplanen stadgar att lärare ska främja vissa specifika värderingar hos sina elever och att skatten på alko- hol- och tobak är hög i syfte att begränsa medborgarnas konsum- tion av dessa produkter.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft96"&gt;Den perfektionistiska ståndpunkten ger en idrottspolitisk handlingsrekommendation som väsentligt avviker från ovan nämnda perspektiv: &lt;SPAN class="ft102"&gt;staten ska stödja den ”goda” idrotten och/eller motverka den ”dåliga”&lt;/SPAN&gt;. Utgångspunkten är inte längre individens valmöjligheter utan att staten genom politiska och offentliga medel ska dirigera den idrottsliga praktiken mot specifika samhällsnyttiga mål. Enligt detta perspektiv har staten således både rätt och skyl-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rothstein (1994), s. 48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 44, Blomgren s. 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p470 ft9"&gt;dighet att lägga sig i frågor som rör idrottens innehåll – något som tidigare perspektiv avfärdat. Detta kan ta sig olika uttryck. En variant är att fördela de offentliga resurserna till olika idrotter utifrån uppfattningar om deras skilda värde och samhällsnytta – att exempelvis orientering är bättre än brottning. En annan variant är att med olika medel försöka förmå idrottsrörelsen att öka inslaget av allmän motionsverksamhet på bekostnad av grenspecifik träning och idrottsliga prestationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft96"&gt;I det perfektionistiska perspektivet har idrottsrörelsens själv- bestämmande lågt värde. Viktigare är att idrotten gör sådana saker som staten uppskattar. Politiken kan således sammanfattas som att &lt;SPAN class="ft102"&gt;idrottsrörelsen ska agera i statens tjänst&lt;/SPAN&gt;. Formuleringen ska inte för- stås som att staten nödvändigtvis måste överta all idrottslig verk- samhet och, såsom i de forna öststaterna, organisera idrotten i offentlig regi. Inte heller måste medborgarna tvingas till regel- bunden idrottsutövning. Det centrala är istället att statens idrotts- stöd får en fundamentalt annan innebörd utifrån ett perfektio- nistiskt synsätt jämfört med om politiken utgick från den aktiva neutralitetens grunder. I det perfektionistiska perspektivet har staten till uppgift att leda samhällsutvecklingen och medborgarna mot specifika mål och ideal. Det statliga stödet till idrottsrörelsen ska således inte uppfattas som ett generellt bidrag eller en check in blanco. Enligt det perfektionistiska perspektivet måste tvärtom idrottsrörelsen, om den vill ha statens stöd, vara villig att även acceptera statligt inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft9"&gt;Resonemanget kan sammanfattas på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft14"&gt;Tabell 3.1 Idealtypsbestämning av tre idrottspolitiska ståndpunkter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td81"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Ståndpunkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Passiv neutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Aktiv neutralitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Perfektionism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td81"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;”Det goda livet”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;Subjektivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;Subjektivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;Objektivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Frihetsbegrepp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;Negativt frihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;Positiv frihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;Ej frihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p34 ft37"&gt;Statens förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;Passivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft37"&gt;Verka för pluralism och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Partiskt, Staten ska främja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p34 ft18"&gt;medborgarna och ”det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;valfrihet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;”det goda” och motverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;goda livet”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;”det dåliga”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Synen på idrotts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Mindre viktigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;rörelsens autonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Idrottspolitisk hand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Staten ska ej bedriva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Staten i idrotts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Idrottsrörelsen i statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p34 ft37"&gt;lingsrekommendation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;idrottspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;rörelsens tjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td125"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;tjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td127"&gt;&lt;P class="p20 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p474 ft17"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p475 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ett implicit kontrakt mellan staten och idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft96"&gt;Redogörelsen har hittills pekat på principiella intresseskillnader, konflikter och dilemman i relationen mellan staten och idrotts- rörelsen. Dessa motsättningar är oundvikliga och ett resultat av parternas skilda utgångspunkter och ansvarsområden. Både statens intresse av styrning och idrottsrörelsens värnande om självbestäm- mande kan dessutom försvaras genom åberopande av grund- läggande demokratiska principer. En naturlig följdfråga blir därmed hur dessa intresseskillnader i praktiken påverkat svensk idrotts- politik. Har statens och idrottsrörelsens skilda mål och intressen utmynnat i svårlösta och långdragna konflikter? Har den ena parten genomdrivit sin vilja på bekostnad av den andres? Eller har det tvärtom gått att skapa samarbetsformer som både statens och idrottsrörelsens företrädare kunnat acceptera?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft96"&gt;I detta sammanhang bör det nämnas att den moderna svenska idrottspolitikens historia är relativt utförligt kartlagd.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Och även om det naturligtvis funnits meningsskiljaktigheter, framstår svensk idrottspolitik som i huvudsak befriad från större konflikter. Rela- tionerna mellan staten och idrottsrörelsen har för det mesta varit goda. Parternas delvis skilda intressen har sällan omöjliggjort vare sig samverkan eller samförståndslösningar. Därtill har statens syn på idrottens samhällsnytta ofta varit identisk med idrottsrörelsens. Den mest framträdande motsättningen har inte varit ideologisk utan istället handlat om idrottsrörelsens ständiga intresse av höjda anslag mot statsmakternas värnande av statens finanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft96"&gt;Den generellt sett låga konfliktgraden i svensk idrottspolitik måste ses som ett resultat av ett antal samverkande faktorer. Vik- tigt är inte minst traditioner i det svenska politiska systemet. Den form av korporativ samverkan som präglat relationerna mellan staten och idrottsrörelsen utgör närmast urtypen för den kon- sensusanda och kompromisskultur mellan stat och ideella organi- sationer som kännetecknat svensk välfärdspolitik och som i inter- nationella jämförelser brukar inordnas i epitetet ”den svenska modellen”.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bidragande är även att idrottsfrågor – åtminstone fram till senare decennier – sällan skapat partipolitiska skiljelinjer. I jämförelse med många andra samhällsfrågor har idrotten närmast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Johansson (1953), Lindroth (1974), Lindroth (1989), Norberg (2004), Bolling (2005) och Sjöblom (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en diskussion, se Per Thullberg &amp; Kjell Östberg (red), Den svenska modellen (Lund 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft52"&gt;varit en politisk frizon (i likhet med t.ex. jakt och trosfrågor) där partiernas företrädare kunnat agera efter egen övertygelse och utan krav att följa en gemensam partilinje. Därtill har idrottsrörelsens egna företrädare vanligtvis undvikit konfrontationsinriktad politik till förmån för goda relationer med den politiska makten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;En betydande del av förklaringen måste dock även sökas i idrottspolitikens konkreta utformning. Att svensk idrottspolitik sällan lett till öppna konflikter beror i stor utsträckning på de underliggande ansvarsnormer och premisser som utgjort grunden för det statliga idrottsstödet. Syftet med nedanstående avslutande diskussion är därför att lyfta fram dessa ansvarsnormer och där- igenom visa hur staten och idrottsrörelsen i praktiken lyckats skapa ett förhållandevis välfungerande samarbete trots sina delvis mot- satta intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det implicita kontraktet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft96"&gt;Som visats i kapitel två, kan rötterna till dagens svenska idrotts- politik spåras till &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; början och idrottsrörelsens strävan att få ett generellt och permanent statsbidrag för allmän idrottsverk- samhet. SCIF:s och RF:s argument för statsstöd följde två huvud- linjer. För det första framhölls att idrott som samhälls- och kulturfenomen skapade ett mervärde som kom hela samhället till del: att idrotten var &lt;SPAN class="ft102"&gt;samhällsnyttig&lt;/SPAN&gt;. För det andra hävdades att idrottsrörelsen var &lt;SPAN class="ft102"&gt;i behov av statens hjälp &lt;/SPAN&gt;för att kunna utveckla sin fulla potential. Enligt deras synsätt var varken det civila samhällets bidrag, i form av idrottsutövarnas ideella insatser och medlemsin- täkter, eller marknadens ännu så blygsamma summor således till- räckliga för att säkerställa idrottsrörelsens sociala och geografiska expansion. Problembeskrivningen kan därmed sammanfattas som att den frivilligt organiserade idrotten utgjorde en samhällelig till- gång – men att denna tillgång riskerade att stagnera eller helt gå om intet utan statens hjälpande hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft101"&gt;Efter återkommande propåer bevekades 1913 års riksdag, med resultatet att idrottsrörelsen tilldelades sitt första årliga och gene- rella statsbidrag. Beslutet kan ses som ett uttryck för att stats- makterna accepterade såväl tanken på idrottens samhällsnytta som beskrivningen av rörelsens ekonomiska problem. Därmed har vi även närmat oss det mest övergripande målet i statens idrottspoli- tik. Det statliga idrottsstödet tillkom inte för att vidga den offent-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft17"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;liga sfärens primära ansvarsområden. Målet var inte att föra en ”övertagandets politik” där den frivilligt organiserade idrotten skulle ersättas av en ny verksamhet i offentlig regi.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det domine- rande syftet var istället att främja aktiviteter i den ideella samhälls- sektorn, det vill säga stärka idrottsrörelsens förutsättningar att vara och förbli en frivillig verksamhet &lt;SPAN class="ft8"&gt;skild från &lt;/SPAN&gt;staten, marknaden och det civila samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft96"&gt;Det statliga idrottsstödet skapades således utifrån aktivt neu- trala utgångspunkter. Målet var varken att styra eller omforma verksamheten. Tvärtom handlade det om att via statligt stöd stärka idrottsrörelsens eget handlingsutrymme och ställning som auto- nom och ideell folkrörelse. Detta värnande av idrottens autonomi omfattade såväl idrottsrörelsens relation till staten som övriga sam- hällssektorer. Tanken var visserligen inte att idrottsrörelsen genom offentligt stöd helt skulle befrias från ett beroende av varken ideella insatser eller marknaden. Däremot kunde statens bidrag skapa balans mellan idrottsrörelsens olika finansieringskällor. Vi kan tala om en ekonomisk riskspridning mellan stat, marknad och det civila samhället vilket i sin tur skulle stärka idrottsrörelsens reella obero- ende inom den ideella samhällssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft52"&gt;Även om den statliga idrottspolitiken således hade aktivt neu- trala förtecken, går det inte att förneka att statsmakterna såg vissa risker förknippade med att bevilja offentliga medel till &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationer. En första fråga var om idrottsrörelsens ledning var &lt;SPAN class="ft100"&gt;kapabel &lt;/SPAN&gt;att hantera dessa bidrag. Det fanns med andra ord ett visst intresse hos statsmakterna att &lt;SPAN class="ft100"&gt;övervaka &lt;/SPAN&gt;idrottsrörelsens anslags- hantering och därmed försäkra sig om att pengarna inte utnyttjades på fel sätt samt att bidragsgivningen var effektivt och rationellt uppbyggd. En andra fråga handlade om det statliga stödets &lt;SPAN class="ft100"&gt;lång- siktiga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;. Bidraget var till för att uppmuntra idrotts- rörelsens ideella krafter och fick därmed inte utmynna i en passivi- serande understödsanda eller ständigt höjda och orealistiska bidragskrav. Mot denna bakgrund infördes ett ytterligare element i den statliga idrottspolitiken. Förutom målet att stärka idrottsrörel- sens förankring i den ideella samhällssektorn gällde det att säker- ställa att även idrottsrörelsens egna förbund och föreningar verkade &lt;SPAN class="ft100"&gt;i samma riktning&lt;/SPAN&gt;. Det var alltså viktigt att markera principen att statens stöd inte var en gåva för idrotten att fritt förfoga över – att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Tommy Lundström &amp; Filip Wijkström (1997 b), Från röst till service? Den svenska ideella sektorn i förändring (Sköndal 1995, 2:a uppl. 1997), s. &lt;NOBR&gt;28–38,&lt;/NOBR&gt; särskilt s. 37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;SOU 2008:59 Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;idrottsrörelsens rätt till statsanslag tvärtom förutsatte en mot- svarande plikt till &lt;SPAN class="ft8"&gt;egenansvar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft52"&gt;Statens stöd till idrottsrörelsen kan således inte betraktas som en enkelriktad process, med staten som bidragsgivare och idrotts- rörelsen som mottagare. Mer rimligt är att betrakta statsstödet som skapat utifrån föreställningen om ett &lt;SPAN class="ft100"&gt;partnerskap &lt;/SPAN&gt;och ett samarbete där båda parter har specifika rättigheter och skyldigheter vilka balanseras mot varandra. Vissa aspekter av detta partnerskap blev tidigt formaliserade och explicita, framförallt via utförliga regleringsbrev. Andra aspekter har snarare haft karaktären av vaga eller outtalade förväntningar. Tillsammans har de dock skapat vad som närmast är att betrakta som ett &lt;SPAN class="ft100"&gt;implicit kontrakt &lt;/SPAN&gt;mellan staten och idrottsrörelsen. Principerna i detta kontrakt, vars grunder lades redan 1913, löper som en röd tråd i svensk idrottspolitik och utgör än idag ett axiom i relationen mellan staten och idrottsrörelsen.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;För statsmakternas del kan det implicita kontraktet beskrivas på följande sätt. Först och främst har riksdag och regering åtagit sig &lt;SPAN class="ft8"&gt;ett övergripande ansvar för idrottsrörelsens utveckling och existensvillkor&lt;/SPAN&gt;. Detta ansvar utgår från en grundtanke om att idrottsrörelsen utför en samhällsnyttig insats. Därtill baseras det på en bedömning av att varken de frivilliga organisationernas egna insatser eller marknaden kan garantera den frivilliga idrottens fortsatta expansion och sunda utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft52"&gt;Statens ansvar förenas med vissa rättigheter. Inte förvånande har statsmakterna förbehållit sig all slutgiltig bestämmanderätt i frågor rörande bidragets omfattning och fördelning. Därtill har insyn krävts i idrottsrörelsens anslagshantering. Detta har åstadkommits på olika sätt. Under perioden &lt;NOBR&gt;1913–1983&lt;/NOBR&gt; tillämpades principen att statligt utsedda revisorer hade rätt att årligen granska idrottsrörel- sens räkenskaper. Under perioden &lt;NOBR&gt;1913–1993&lt;/NOBR&gt; hade dessutom stat- liga representanter säte i idrottsrörelsens högsta ledning och med befogenhet att föra alla frågor av direkt eller indirekt ekonomisk innebörd till regeringen för slutgiltig prövning. Båda dessa kontrollåtgärder bröt visserligen med principen om &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationers rätt till självbestämmande. Samtidigt var det åt- gärder som idrottsrörelsens ledning var villig att acceptera eftersom de utgjorde förutsättningar för det offentliga stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;Även för idrottsrörelsen har det implicita kontraktet medfört både rättigheter och skyldigheter. Först och främst har kontraktet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Anders Berge, Medborgarrätt och egenansvar. De sociala försäkringarna i Sverige &lt;NOBR&gt;1901–1935&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;(Lund 1995), s. 124, samt Norberg (1998), s. &lt;NOBR&gt;79–80.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;medfört en &lt;/SPAN&gt;rätt till statsunderstöd förenat med relativt stort själv- bestämmande&lt;SPAN class="ft96"&gt;. Denna rättighet kan ses som en omformulering av statens idrottspolitiska skyldighet. Innebörden är att idrottsrörel- sen bedriver en samhällsnyttig men &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;icke-statlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt; verksamhet och att man därmed har rätt att ställa – åtminstone begränsade – ekono- miska krav på staten förenat med stora möjligheter att självständigt besluta över bidragens nyttjande. Det är utifrån denna princip som den s.k. korporativa anslagsmodellen skapats, det vill säga en situa- tion där RF agerar som ställföreträdande myndighet i frågor rörande idrottsanslagets fördelning och administration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Med statsanslaget har även vissa förpliktelser följt. Dessa kan sammanfattas som skyldigheten att &lt;/SPAN&gt;självmant eftersträva en fortsatt samhällsnyttig utveckling i den ideella samhällssektorn&lt;SPAN class="ft52"&gt;. Som formu- leringen visar, är detta en ansvarsnorm med två dimensioner. Den första handlar om idrottsrörelsens egenansvar att främja den egna verksamhetens ideella karaktär. I statsanslagets ursprungliga riktlinjer stadgades exempelvis att statens stöd skulle utgöra en ”sporre till självverksamhet” och särskilt underlätta för rörelsens fortsatta sociala och geografisk expansion. Liknande resonemang framkom även i principer som att statens anläggningsstöd inte fick överstiga de kostnader som föreningarna själva kunde åstadkomma, antingen i form av ideellt arbete eller kontanta insatser. Budskapet var således att statens stöd var avsett att uppmuntra – men på intet sätt ersätta – idrottsrörelsens ideella krafter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft96"&gt;Denna s.k. frivillighetsprincip har sällan vållat några större konflikter i statens relation till idrottsrörelsen, vilket naturligtvis sammanhänger med att idrottsrörelsen alltid självmant värnat om sin idealitet. Det finns dock två potentiella utvecklingsscenarier där principen ställs på sin spets. En första situation skulle uppstå om idrottsrörelsens många ideella ledare började kräva ekonomisk kompensation från stat och kommun för sitt arbete. En sådan utveckling vore liktydig med att idrottsrörelsen självmant övergav sin förankring i den ideella samhällssektorn genom ett närmande till den offentliga sfären. En andra situation skulle uppstå om idrottsrörelsen övergav den traditionella föreningsmodellen till förmån för olika marknadsanpassade bolagiseringslösningar. Båda scenarier har i viss utsträckning redan fått genomslag i svensk idrott. Genom det offentliga stödet har många förbund fått ökade ekonomiska möjligheter till fast anställd personal. Därtill har vissa klubbar bolagiserat sin elitverksamhet. Merparten av allt arbetet inom idrottsrörelsen sker dock alltjämnt på ideell basis – och en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft17"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;viktig förutsättning för det statliga idrottsstödet i sin nuvarande form är att idrottsrörelsen aktivt försvarar och upprätthåller sin karaktär av frivillig folkrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft100"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Den andra dimensionen handlar om idrottsrörelsens ansvar att &lt;/SPAN&gt;självmant eftersträva en samhällsnyttig utveckling &lt;SPAN class="ft52"&gt;av sin verksamhet. Att definiera och bedöma idrottens samhällsnytta är naturligtvis svårt. Poängen i detta sammanhang är dock den mer allmänna prin- cipen att statens stöd alltid förutsatt att idrottsrörelsens aktiviteter ska vara positiva för samhället och att idrottsrörelsen därmed har ett viktigt ansvar att värna och upprätthålla denna nytta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft101"&gt;Principen om idrottens samhällsnytta kom framförallt att ifrå- gasättas under mellankrigstiden. Som visats i kapitel två drabbades idrottsrörelsen av en svår legitimitetskris under &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; följt av kraftiga sänkningar i det offentliga bidraget. De många kritiska synpunkter på idrottsrörelsens karaktär och utveckling som präg- lade perioden kan sammanfattas i uppmaningen till de ansvariga för idrottsrörelsen att hålla den egna medlemskåren i strama tyglar. Den frivilligt organiserade idrotten skulle vara och förbli en sam- hällsnyttig, skötsam och ansvarstagande rörelse där idrottsut- övandet inte blev ett självändamål utan ett medel för större och sociala strävanden – annars fanns risken att staten skulle ompröva eller helt avskaffa sitt offentliga idrottsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft96"&gt;Med tiden avklingade emellertid kritiken och de livliga idrotts- debatter som präglade mellankrigstiden saknar motsvarighet under följande decennier. Några ytterligare anslagsminskningar med hän- visning till negativa utvecklingstendenser inom idrotten har heller aldrig gjorts. Detta betyder dock inte att legitimitetskrisen gått obemärkt förbi. Inom idrottsrörelsen vittnade riksdagens missnöje under &lt;NOBR&gt;1920-talet&lt;/NOBR&gt; om nödvändigheten av att både tydliggöra och upprätthålla idrottens samhällsnytta. Inom RF och dess specialför- bund vidtogs således en rad åtgärder för att både stävja olämpliga utvecklingstendenser inom de egna leden och samtidigt förklara och synliggöra idrottens samhälleliga förtjänster. Detta arbete pågår alltjämnt. Att idrottsrörelsen kontinuerligt verkar för att både utveckla och motivera sina aktiviteter kan visserligen ses om ett naturligt led i en folkrörelses verksamhet. Men det kan även ses som ett uttryck för det implicita kontraktet. För en rörelse som både vill uppbära statligt stöd och därtill åtnjuta stor handlings- frihet följer ett stort ansvar att motivera sin samhällsnytta och att utvecklas i takt med samhällsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft17"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Statens förväntningar på den ”goda” idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft101"&gt;Betraktat på detta vis – som ett implicit kontrakt – framträder de komplexa och delvis motsägelsefulla dragen i svensk idrottspolitik. Framförallt två aspekter förtjänar uppmärksamhet. Den första handlar om graden av styrning i den statliga idrottspolitiken. I enlighet med aktivt neutrala utgångspunkter har statsmakterna visserligen generellt och medvetet begränsat sina styrningsambitio- ner. Samtidigt kan det inte förnekas att avsaknaden av preciserade regleringar och bidragskrav alltid uppvägts av tydliga &lt;SPAN class="ft106"&gt;förväntningar&lt;/SPAN&gt;. Formellt sett har således idrottsrörelsen haft goda möjligheter att självständigt utforma sin verksamhet. Reellt sett har man dock tvingats acceptera att förekomsten av statligt stöd även öppnat upp för en &lt;SPAN class="ft106"&gt;dialog &lt;/SPAN&gt;med staten om innehållet i idrottsrörelsens samhälls- nytta och egenansvar. På så sätt har statsmakterna kunnat undvika alltför styrande åtgärder utan att samtidigt förlora ett inflytande – och detta även i frågor där idrottsrörelsen med fog kunnat åberopa sin föreningsdemokratiska rätt till självbestämmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft9"&gt;Den andra aspekten rör den statliga idrottspolitikens neutralitet. Som det implicita kontraktet visar, har statens politik aldrig varit neutral i en objektiv mening. Målet har visserligen varit att upp- muntra idrottsrörelsens ideella och frivilliga karaktär. Men politi- ken har samtidigt förutsatt en motprestation i form av idrottsrörel- sens samhällsmedvetna egenansvar. Det senare innebär att statens agerande utgått från en idealbild av hur den ”goda” idrottsrörelsen ska vara, agera och utvecklas. Politiken har således alltid innehållit värderande, ”perfektionistiska” inslag kopplade till idrottsrörelsen som samhälls- och kulturfenomen. Något tillspetsat kan man säga att statsmakterna endast accepterat att agera ”i idrottsrörelsens tjänst” under förutsättning att idrottsrörelsen självmant agerat ”i statens tjänst” – och detta genom att upprätthålla sin karaktär av samhällsnyttig och ansvarstagande rörelse i den ideella samhälls- sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft101"&gt;Det implicita kontraktet löper som en röd tråd genom den svenska idrottspolitikens historia. Viktigare än statsmakternas olika strategier för att konkret och handgripligt försöka påverka idrotts- rörelsens agerande – genom förändringar i anslags- och skattepoli- tiken, med statliga ombud i RF:s ledning osv. – är således sam- arbetets dubbla karaktär av rättigheter och skyldigheter, av idrotts- rörelsens frihet under egenansvar. Idrottsrörelsen har i stor utsträckning statsmakternas förtroende att självständigt utforma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft17"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;sin verksamhet – men samtidigt en skyldighet att beakta stats- makternas förväntningar och utforma en verksamhet som harmo- nierar med statliga intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Nya tider – och omförhandlat kontrakt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft52"&gt;Det implicita kontraktet mellan staten och idrottsrörelsen kan således spåras tillbaka till tidigt &lt;NOBR&gt;1900-tal&lt;/NOBR&gt; och i det statliga idrotts- stödets tillkomst. Det var dock först med 1970 års idrottspolitiska riksdagsbeslut ”Idrott åt alla” som dess premisser blev formalise- rade. Huvudbudskapet var nämligen att staten och idrottsrörelsen var överens om idrottens mål och samhällsnytta. Därtill var beslu- tet ett utryck för statens stora tilltro till RF:s förmåga att axla ett samhällsansvar och dess kapacitet att förvalta statliga resurser. Mot denna bakgrund fastslogs följaktligen principen att idrottsrörelsen själv skulle svara för sin inriktning och verksamhet – medan statens primära uppgift var att bistå med ekonomiskt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft52"&gt;Än idag kan de principer som fastslogs 1970 betraktas som utgångspunkt för statens relation till idrottsrörelsen. Samtidigt kan det konstateras att förändringar inom såväl idrotten som den offentliga förvaltningen skapat spänningar vilka kan tolkas som att det implicita kontraktet nu är under omförhandling. För idrottens del har utvecklingen sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; bland annat kännetecknats av ökad konkurrens där den traditionella föreningsmodellen utmanats av andra idrottsliga motionsformer i kommersiell eller oorganiserad regi. Inom vissa idrotter har samtidigt professionaliserings- och kommersialiseringsprocesser drastiskt ändrat elitklubbars och elit- idrottares ekonomiska förutsättningar vilket resulterat i nya intäkter i form av sponsring och reklamavtal och en begynnande bolagisering av föreningsverksamheten. Parallellt har idrotts- debuten sjunkit i åldrarna vilket stärkt föreningsidrottens betydelse som organiserad uppfostringsmiljö för barn och ungdomar. Från statens sida kan det på motsvarande sätt konstateras ökade för- väntningar på att idrottsrörelsen ska bidra till att lösa samhälls- politiska problem kopplade till bland annat jämställdhet och integration. Därtill har övergången till s.k. resultatstyrning i den offentliga förvaltningen under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; medfört både utförligare målformuleringar och tydligare återrapporteringskrav kopplade till idrottens offentliga stöd. Slutligen har de s.k. spelpengarnas tillkomst kraftigt ökat det offentliga stödets omfattning med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft17"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Perspektiv på förhållandet mellan idrottsrörelsen och staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;följden att idrottspolitiken starkare än tidigare knutits till en mer generell välfärdspolitik. Utvecklingen kan sammanfattas som att svensk idrott diversifierats vilket medfört ökade skillnader mellan den s.k. elit- och breddidrottens ekonomiska förutsättningar och intressen. Därtill har staten ökat sitt idrottspolitiska engagemang men samtidigt ersatt tidigare implicita förväntningar med explicita välfärdspolitiska mål vilket idrottsrörelsen uppfattat som en begränsning i dess självständighet och handlingsutrymme. Mycket har således hänt sedan 1970 och i förlängningen blir frågan hur staten och idrottsrörelsen idag ser på idrottens samhällsroll och det implicita kontraktets dubbla karaktär av rättigheter och skyldig- heter för båda parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft17"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;P class="p487 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;I detta och nästföljande kapitel presenteras den nuvarande statliga idrottspolitikens mål och utformning. I detta kapitel koncentreras framställningen till &lt;SPAN class="ft9"&gt;motiven &lt;/SPAN&gt;bakom statens idrottsstöd. Därefter, i kapitel fem, analyseras hur dessa mål konkretiseras i ett antal skilda bidrag till frivilligt organiserad idrottsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Den historiska redogörelsen i kapitel 2 visade att motiven bakom statens stöd till idrottsrörelsen förändrats i takt med sam- hällsutvecklingen. Detta är även tydligt i statens nuvarande idrotts- politik. De mål och synsätt rörande idrottsrörelsens samhällsnytta som framträder i budgetpropositioner och andra idrottspolitiska dokument är både uttryck för pågående förändringsprocesser inom idrotten och en återspegling av normer och ideal i den moderna samhällsdebatten. Som exempel kan nämnas idrottens betydelse för folkhälsan. Att idrott är positivt för människors fysiska och psykiska välbefinnande har visserligen framhållits ända sedan den moderna idrottsrörelsen uppstod i Sverige under slutet av 1800- talet. Samtidigt är det ett perspektiv som fått förnyad aktualitet under senare år parallellt med en tilltagande samhällsdebatt om s.k. vällevnadssjukdomar och minskad fysisk aktivitet hos den svenska befolkningen. Ett annat exempel utgör elitidrotten. Den kommer- sialiserings- och professionaliseringsprocess som kännetecknat elitidrottens utveckling under senare decennier har även satt tydliga spår i statens idrottspolitik. Å ena sidan har elitidrotten fått ökad acceptans som självständigt samhälls- och kulturfenomen. Å andra sidan har dess närmande till marknadssektorn föranlett politiska markeringar att offentligt stöd endast kan komma ifråga för ideellt organiserad idrottsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft17"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Kapitlet inleds med en kort redogörelse för den statliga idrotts- politikens organisatoriska ramar. Därefter, i avsnitt 4.3, diskuteras motiven bakom statens nuvarande stöd till idrottsrörelsen. Efter- som idrottspolitiken sedan 2001 ingår i den s.k. folkrörelse- politiken, inleds analysen med en kort presentation av detta övergripande politikområde. Därefter följer en analys av statens idrottspolitiska mål och syften med utgångspunkt i 1999 års idrottsproposition och den förordning om statsbidrag till idrotts- verksamhet som infördes samma år. Slutligen kommenteras hur idrottspolitikens inriktning preciserats i regeringens budgetpro- positioner från millennieskiftet till idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Den statliga idrottspolitikens organisatoriska ramar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;I den statliga beslutsprocessen ingår idrottspolitiken i kultur- politiken. I regeringens förslag till statsbudget sorterar idrotts- frågor under utgiftsområde 17, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid &lt;/SPAN&gt;och inom politikområdet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Folkrörelsepolitik&lt;/SPAN&gt;. I budgetproposi- tionen föreslås dels omfattningen och inriktningen av det idrotts- anslag som ges över statsbudgeten, dels att riksdagen ger rege- ringen sitt godkännande att på AB Svenska Spels bolagsstämma verka för att ytterligare medel tillförs idrotten enligt regeringens närmare anvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I riksdagen har kulturutskottet det primära ansvaret att bereda idrottspolitiska frågor. Inom Regeringskansliet handläggs förvalt- ningsärenden och lagstiftningsärenden rörande idrott vid Kultur- departementet sedan 2007. Kulturministern är tillika idrotts- minister. Den övriga folkrörelsepolitiken sorterar däremot under Integrations- och jämställdhetsdepartementet samt miljödeparte- mentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Enligt den parlamentariska styrningskedjans enklaste former ska politiska beslut verkställas av offentliga myndigheter och ämbets- verk. I praktiken är detta dock bara en av många olika förvalt- ningslösningar i moderna välfärdsstater.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En annan möjlighet är att staten delegerar politikens genomförandeled till s.k. privaträttsliga organ. Denna korporativa förvaltningsmodell är vida tillämpad i Sverige och inte minst utnyttjad på idrottspolitikens område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Bo Rothstein, ”Välfärdsstat, implementering och legitimitet” i Statsvetenskaplig tidskrift nr 1 (1987).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;Kännetecknande för svenska förhållanden är således att idrotts- rörelsens egen paraplyorganisation, Riksidrottsförbundet (RF), fått statens förtroende att agera ”i myndighets ställe” i frågor kopplade till fördelningen och administreringen av statens idrottsstöd. Som visats i kapitel 2, lades grunden till denna korporativa förvaltnings- modell redan i samband med statsanslagets tillkomst i början av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Formellt stadfästes dock RF:s myndighetsroll genom riksdagsbeslut först 1970.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;Den korporativa förvaltningsmodellen inom svensk idrotts- politik är rättsligt reglerad. Sedan 1999 finns en lag ”om över- lämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund” som fastslår att RF ”prövar frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Samma år utfärdade regeringen dessutom en förordning om stats- bidrag till idrottsverksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I denna förordning stadgas syften och förutsättningar för statens idrottsstöd. Därtill fastslås att RF prövar frågor om statsbidrag och att bidragsmottagande organisa- tioner ska inkomma med sådana redovisningshandlingar, verksam- hetsberättelser och andra uppgifter som förbundet bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;De övergripande idrottspolitiska mål som fastslås i förord- ningen om statsbidrag till idrottsverksamhet konkretiseras på framförallt tre sätt. I &lt;SPAN class="ft9"&gt;budgetpropositionen &lt;/SPAN&gt;analyserar regeringen utförligt och kontinuerligt idrottspolitikens inriktning och utveck- ling. För anslaget över statsbudgeten utfärdas dessutom årliga s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;riktlinjer &lt;/SPAN&gt;till RF. I dessa riktlinjer, vilka närmast är att jämföra med verksamhetsdelen av en myndighets regleringsbrev, preciseras den statliga idrottspolitikens mål, syften och återrapporteringskrav för- delat över olika verksamhetsgrenar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Dessa riktlinjer kompletteras med ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;regleringsbrev &lt;/SPAN&gt;som innehåller statsanslaget och dess anslagsposter med villkor. Slutligen beslutar regeringen årligen om idrottsrörelsens disposition av medel från AB Svenska Spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SFS 1999:361, Lag om ändring i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SFS 1999:1147, Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Här kan tilläggas att regleringsbrev inte kan utfärdas till ideella organisationer. I samband med att regeringen beslutar om riktlinjer för statens idrottsstöd utfärdas dock ett reglerings- brev till Kammarkollegiet, som ombesörjer själva utbetalningen av idrottsrörelsens statsstöd. Se Riksrevisionen, Offentlig förvaltning i privat regi. Statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbild- ningen, RiR 2004:15, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft17"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Mål och syften i statens stöd till idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Folkrörelsepolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Folkrörelsepolitik infördes som ett eget politikområde i stats- budgeten 2001. Nyordningen motiverades med behovet av att skapa ”ett samlat synsätt och agerande från statens sida” rörande dels relationer till folkrörelser och föreningar av olika slag, dels villkor och förutsättningar för föreningslivets verksamhet. Vidare fastslogs att folkrörelsepolitiken är inriktad på att ”stödja, upp- muntra och skapa förutsättningar för olika grupper att bilda och delta i föreningar och liknande sammanslutningar för att tillgodose gemensamma behov och intressen.”&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Folkrörelsepolitiken är ett brett politikområde som omfattar generella frågor kring bidragsgivning till organisationer, villkor för föreningar och folkrörelser vad gäller lagstiftning och finansiering, regeringens och statsförvaltningens dialog och samverkan med föreningar och folkrörelseorganisationer samt statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om folkrörelser och föreningar. Idrottspolitiken är en specifik del av folkrörelsepolitiken. Folk- rörelsepolitiken omfattar även stöd till allmänna samlingslokaler, kvinnoorganisationer och friluftsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Folkrörelsepolitikens övergripande mål är att ”människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar”. I regeringens budgetpropositioner motiveras detta mål efter två huvudlinjer. Det första motivet är &lt;SPAN class="ft9"&gt;demokrati&lt;/SPAN&gt;. Redan 2001 fastslogs att basen för ett demokratiskt samhälle utgörs av ett starkt föreningsliv där medborgarna ges ”möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet”. En aktiv folkrörelsepolitik utgör därmed ett led i regeringens insatser för att ”utveckla, fördjupa och bredda demokratin” i det svenska samhället.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det andra motivet är &lt;SPAN class="ft9"&gt;social ekonomi&lt;/SPAN&gt;. Begreppet har under senare år blivit allt vanligare i diskussionen om den ideella sektorns samhällsnytta. En bidragande förklaring är det svenska &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; och att social ekonomi sedan 1989 är officiell term inom EU för frågor rörande kooperationer, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser. Framförallt tre uppgifter brukar tillskrivas den sociala ekonomins olika sammanslutningar: att skapa nya arbetstillfällen, integrera marginaliserade grupper samt fylla en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2000/2001:1 Utgiftsområde 17, s. &lt;NOBR&gt;123–125.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 124.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p497 ft8"&gt;demokratisk funktion.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för den statliga folkrörelse- politiken utnyttjas begreppet främst för att markera föreningslivets positiva effekter på företagande och sysselsättning, inte minst för landbygden där ideell verksamhet anses ha stor betydelse för byars och bygders överlevnad och utveckling”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Av regeringens budgetpropositioner att döma, är demokrati- målet det tyngsta i regeringens folkrörelsepolitik. Medan skriv- ningarna om social ekonomi tonats ned sedan 2001 har demokrati- aspekterna kontinuerligt utvecklats och preciserats. Som exempel framhölls 2003 att människors samhällsengagemang har &lt;SPAN class="ft9"&gt;brottsföre- byggande effekter &lt;/SPAN&gt;och ökar medborgarnas känsla av trygghet. Där- med kunde folkrörelsepolitiken även bidra till ett tryggare sam- hälle.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det följande året framhölls föreningslivets värde som &lt;SPAN class="ft9"&gt;demo- kratiskola, &lt;/SPAN&gt;det vill säga att ideell verksamhet ”skapar och utvecklar särskilda förutsättningar för den representativa demokratin bl.a. genom att medlemmarna får träna sig i och blir vana vid att gemen- samt argumentera, värdera och fatta beslut”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I 2005 års budget- proposition framhölls på motsvarande sätt föreningslivets bety- delse för &lt;SPAN class="ft9"&gt;mänskliga rättigheter:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft15"&gt;Genom att delta och engagera sig kan medborgarna också reagera om en grundläggande rättighet ifrågasätts, hotas eller kränks. Det är också i det demokratiska samtalet som avvägningar mellan olika rättigheter bäst kan göras. Här spelar föreningslivet en viktig roll som mötesplats och arena för sådana och andra samtal och möten mellan människor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;I ett vidare perspektiv inrymmer statens folkrörelsepolitik – precis som idrottspolitiken – ett spänningsförhållande mellan statlig styr- ning och den ideella sektorns självbestämmande. Å ena sidan finns det formuleringar i budgetpropositionerna vilka enkelt kan förstås som varianter av en s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;aktivt neutralitetspolitik &lt;/SPAN&gt;(jämför kapitel 3). Som exempel har politiken en uttalad strävan att ”stödja, upp- muntra och skapa förutsättningar för” ideell verksamhet. Vidare framhålls återkommande att ”sammanslutningarnas självständighet och oberoende, såväl gentemot det offentliga som gentemot det privata näringslivet” utgör ett grundläggande värde för folkrörelse-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Filip Wijkström. Svenskt organisationsliv – framväxten av en ideell sektor (Stockholm 1999). Jfr Johan R Norberg, Idrotten i den ideella sektorn, Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2004:6, s. &lt;NOBR&gt;10–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2000/2001:1, Utgiftsområde 17, s. &lt;NOBR&gt;124–125.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2002/2003:1, Utgiftsområde 17, s. 124.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2003/2004:1, Utgiftsområde 17, s. 118.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2004/2005:1, Utgiftsområde 17, s. 124.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;politiken.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Å andra sidan motiveras folkrörelsepolitikern utifrån explicita idéer om att de ideella organisationerna ska tillföra samhället ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;mervärde &lt;/SPAN&gt;i form av demokrati och social ekonomi. Stödet är således inte enbart ett allmänt erkännande av de frivilliga organisationernas egenvärde utan även en strategi för att realisera externa samhälleliga mål. Därtill gjordes ett tillägg i 2004 års budgetproposition som visar att statens neutralitet aldrig kan vara absolut i frågan om offentliga medel. Där underströks nödvändig- heten av att skattemedel används på ett ändamålsenligt sätt och att en viktig uppgift inom folkrörelsepolitiken därmed blir att ”finna vägar för att kunna kombinera statens behov av kontroll med föreningarnas behov av integritet och självständighet”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;I september 2007 lämnade den s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Folkrörelseutredningen &lt;/SPAN&gt;sitt slutbetänkande, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Rörelser i tiden. &lt;/SPAN&gt;Utredningens uppdrag var att före- slå den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning. Resultatet blev en rad förslag i frågor från folkrörelse- politikens samordning, bidragsprinciper, finansiering till behovet av ett forskningsprogram om det civila samhället. I frågan om statens folkrörelsepolitiska mål föreslogs däremot inga ändringar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Idrottspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;Idrottspolitikens tre grundstenar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Den nuvarande statliga idrottspolitikens mål och inriktning baseras på 1999 års idrottspolitiska riksdagsbeslut i enlighet med rege- ringens proposition &lt;SPAN class="ft9"&gt;En idrottspolitik för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2000-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &lt;/SPAN&gt;I proposi- tionen föreslogs att statens idrottspolitik ska bygga på &lt;SPAN class="ft9"&gt;tre grund- stenar&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft8"&gt;Den första grundstenen är en strävan att uppmuntra och ge möjligheter till barns, ungdomars och vuxnas motion och idrott i syfte att främja en god &lt;SPAN class="ft9"&gt;folkhälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Utgångspunkten är dels att folkhälsa i sig utgör en viktig komponent för det svenska välfärds- samhället, dels en befarad negativ utvecklingsspiral där människor i olika åldrar ”inte motionerar i tillräcklig omfattning, vilket på sikt leder till sämre hälsa”. Det ligger således i hela samhällets intresse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. prop. 2000/2001:1, Utgiftsområde 17, s. 124. &lt;SPAN class="ft110"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2003/2004:1, Utgiftsområde 17, s. 120.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:66, Rörelser i tiden. Slutbetänkande av utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1998/99:107, En idrottspolitik för &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; – folkhälsa, folkrörelse och underhållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För det s.k. folkhälsomålet, se prop. 1998/99:107, s. &lt;NOBR&gt;27–35.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;att främja alla människors möjlighet att utöva idrott och motion utifrån sina egna intressen och förutsättningar. Särskilt viktigt är dessutom att tidigt ge barn och ungdomar goda och livslånga motionsvanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;Ett viktigt kännetecken för idrottspolitikens s.k. folkhälsomål är att idrott och motion inte enbart avgränsas till den verksamhet som idrottsrörelsen organiserar. Även spontana och oorganiserade motionsaktiviteter, friluftsliv och skolans bildning utgör exempel på betydelsefulla verksamheter som kan stärka den svenska befolkningens allmänna hälsotillstånd. Av detta följer att idrotts- politikens folkhälsomål har stor räckvidd och omfattar alltifrån den övergripande samhällsplaneringen till skolans verksamhet och stöd till frivilliga organisationer. Ansvaret att förverkliga politiken är dessutom delat mellan staten, kommunerna, idrottsrörelsen och de organisationer som bedriver frilufts- och främjandeverksamhet. Alla parter uppmanas att både var för sig och i nära samverkan pröva nya former för att motverka tendenser till minskade motionsaktiviteter hos den svenska befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Medan idrottspolitikens folkhälsomål formuleras som ett brett samhällsuppdrag där idrottsrörelsen utgör en av flera parter, är den andra grundstenen mer explicit inriktad på idrottsrörelsens verk- samhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Mer konkret stadgas att staten aktivt ska stödja en &lt;SPAN class="ft9"&gt;fri och självständig idrottsrörelse &lt;/SPAN&gt;byggd på ideellt engagemang och som bedriver en bred verksamhet, som värnar om ”god etik, som ger lika förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män, som arbetar aktivt för integration samt värnar om demokratisk fostran”. Formuleringen är intressant genom att den framhåller idrotts- rörelsens självständighet men samtidigt uttrycker statliga förvänt- ningar på hur idrottsrörelsen ska vara och agera. Redan i utgångs- punkten för statens stöd till idrottsrörelsen framkommer således den ständigt närvarande spänningen mellan statlig styrning och idrottsrörelsens autonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Man kan vidare konstatera att statens förväntningar på idrotts- rörelsen har delvis skilda fokus. Med formuleringar om god etik och demokratisk fostran riktas intresset till hur idrottsrörelsen utformar sin verksamhet. De etiska aspekterna konkretiseras genom resonemang om att idrotten till sin natur bygger på ”en känsla för ärlighet och rent spel” och att idrottsrörelsen har ett viktigt ansvar för att motverka dopning och olika former av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För det s.k. folkrörelsemålet, se prop. 1998/99:107, s. 27, &lt;NOBR&gt;36–46.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;drogmissbruk hos sina utövare. På motsvarande sätt preciseras de demokratiska aspekterna till medlemmarnas reella möjlighet till inflytande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft15"&gt;Regeringen vill betona vikten av att idrottsrörelsen fortsätter sitt arbete att kontinuerligt utveckla och förbättra sin verksamhet efter de aktivas behov och önskemål. Det är en viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran att varje människa kan påverka såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen. Det är således väsentligt att varje deltagare blir delaktig i de beslut som formar verksamheten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Statens förväntningar i frågor rörande integration och jämställdhet handlar istället om idrottsrörelsens tillgänglighet. Utgångspunkten här är att alla – oavsett ålder, kön, socioekonomi, härkomst och funktionshinder – ska vara lika välkomna i den idrottsliga gemenskapen. Viktigt är även resursernas fördelning. Som exempel påpekas att idrottsrörelsens jämställdhetsarbete inte enbart kan bedömas utifrån den könsmässiga fördelningen i styrelser och på andra ledande befattningar, utan även måste innefatta kvinnor och mäns lika tillgång till ”lokaler, utrustning och ekonomiskt stöd för att utöva sin idrott”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Idrottspolitikens tredje grundsten handlar om statens relation till den &lt;SPAN class="ft9"&gt;kommersiella underhållningsidrotten.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bakgrunden ska framförallt sökas i den tilltagande kommersialisering som präglat den yppersta eliten inom vissa idrotter under senare decennier och den s.k. bolagiseringsdebatt som inleddes under &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; andra hälft till följd av vissa elitklubbars önskan att ombilda sig till aktiebolag. I idrottspropositionen kommenteras denna utveckling på två sätt. Å ena sidan erkänns &lt;NOBR&gt;”underhållnings-”&lt;/NOBR&gt; eller ”artist- idrotten” som ett självständigt samhälls- och kulturfenomen vilket skapar förströelse och glädje för många idrottsintresserade männi- skor och som därtill har en stark tillväxtpotential på arbets- marknaden. Å andra sidan understryks att idrottsrörelsen har en given plats inom den ideella sektorn och att statens ”traditionella syn” präglats av den frivilliga idrottens förmåga att samla såväl bredd- som elitverksamhet inom ett och samma organisations- komplex. Slutsatsen blir därmed att kommersiellt bedriven elit- idrott inte bör subventioneras med offentliga medel. För de idrottsorganisationer som väljer att ersätta den traditionella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1998/99:107, s. 37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 27, &lt;NOBR&gt;46–47.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;föreningsformen med mer marknadsanpassade organisationslös- ningar begränsas statens uppgift till att övervaka att verksamheten bedrivs på ett konkurrensneutralt sätt och på marknadsmässiga villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft9"&gt;Statliga mål i relation till idrottsrörelsens självständighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;I 1996 års idrottsutrednings betänkande &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrott och motion för livet &lt;/SPAN&gt;föreslogs att inriktningen på statens idrottsstöd skulle preciseras i ett övergripande mål och fem s.k. verksamhetsmål.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Förslaget rönte viss kritik i remisshanteringen. Inte minst ansåg RF att det var principiellt olämpligt att staten formulerade verksamhetsmål för den självständiga idrottsrörelsens aktiviteter. Mot denna bak- grund gjordes ett förtydligande i 1999 års idrottsproposition. Enligt regeringen ska staten som bidragsgivare inte till någon del ställa upp mål för &lt;SPAN class="ft9"&gt;idrottsrörelsens verksamhet&lt;/SPAN&gt;. Däremot ska staten ange mål, syften och riktlinjer &lt;SPAN class="ft9"&gt;för sin bidragsgivning&lt;/SPAN&gt;. Den prin- cipiella skillnaden är således att staten formulerar syften för vad man vill uppnå med statsbidraget till idrotten medan idrotts- rörelsen självständigt sätter mål för den egna verksamheten. Vidare tillades i idrottspropositionen att en sådan grundläggande ansvars- fördelning är ändamålsenlig eftersom den ger staten möjlighet att uttrycka viljeinriktningar och förväntningar på vad statsbidraget ska leda till – utan att man samtidigt föreskriver &lt;SPAN class="ft9"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;dessa mål ska åstadkommas.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft9"&gt;Syften och förutsättningar i förordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;I den förordning ”om statsbidrag till idrottsverksamhet” som utfärdades till följd av 1999 års idrottspolitiska riksdagsbeslut, fastslås således inga mål för idrottsrörelsens verksamhet. Däremot preciseras syftet med statens bidrag till idrottsrörelsen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Stats- anslaget avser att stödja verksamhet som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1998:76, Idrott och motion för livet, s. &lt;NOBR&gt;197–200.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1998/99:107, s. &lt;NOBR&gt;48–50.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SFS 1999:1177, Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;främjar integration och god etik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främjar en god hälsa hos alla människor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft8"&gt;Som förutsättningar stadgas vidare att statsbidrag lämnas för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;utveckla barns och ungdomars samt funktionshindrades intresse för idrott samt deras möjligheter att få allsidig träning efter vars och ens fysiska och psykiska förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;utveckla kvaliteten i idrottsrörelsens barn- och ungdomsverk- samhet samt i idrottsverksamhet i övrigt så att verksamheten främjar en god etik, ökat deltagande, ideellt engagemang, jämställdhet och integration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;möjliggöra förberedelser inför och deltagande i internationell tävlingsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;skapa bättre möjligheter för elitsatsande ungdomar att kombi- nera sin idrottsutövning med utbildning vid riksrekryterande idrottsgymnasier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Som framgår, är förordningen formulerad i relativt allmänna och vida termer. Ett tydligt fokus läggs dock på allas lika möjlighet att utöva motions- och idrottsaktiviteter (oavsett ålder, kön, härkomst eller funktionshinder) och värdet av att skapa ett livslångt intresse för idrott och fysisk aktivitet. Vidare understryks vikten av idrotts- utövarnas möjlighet till inflytande och ansvar samt att verk- samheten ska utgå från vars och ens egna fysiska och psykiska förutsättningar. Förordningen undviker emellertid frågan om idrottsrörelsens självständighet. Varken bland syftena eller i förut- sättningarna för statsbidrag återfinns formuleringar om att idrotts- rörelsen utgör en fri och självständig rörelse. Däremot fastslås att RF har till uppgift att pröva och administrera statens idrottsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft17"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;Syften och mål uttryckta i budgetpropositioner sedan millennieskiftet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Medan förordningen fastslår den statliga idrottspolitikens över- gripande syften, ger budgetpropositionerna en möjlighet för regeringen att konkretisera politikens inriktning. Som styr- dokument är budgetpropositionerna således centrala eftersom de inte bara preciserar motiven bakom statens idrottsstöd, utan även redogör för specifika insatser inom politikområdet och bedöm- ningar av vilka resultat som uppnåtts. Budgetpropositionerna kan således ses som fördjupningar och konsekvensanalyser av de idrottspolitiska mål och syften som fastslogs med 1999 års riksdagsbeslut och i förordningen från samma år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I de delar av budgetpropositionerna från 2000 till idag som rör idrottspolitikens &lt;SPAN class="ft9"&gt;inriktning &lt;/SPAN&gt;märks dock mycket få förändringar sedan riksdagens idrottspolitiska beslut 1999. Idrottspolitikens tre grundstenar markeras vanligtvis med den övergripande och inle- dande formuleringen att ”målen för idrottspolitiken är att ge flickor och pojkar, kvinnor och män möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning.”&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därefter följer kortare resonemang med utgångspunkt i dessa grundstenar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I frågan om &lt;SPAN class="ft9"&gt;folkhälsa &lt;/SPAN&gt;framhålls vanligtvis värdet av att barn och ungdomar tidigt utvecklar goda och bestående motionsvanor. Viktigt är även att staten, kommunerna och idrottsrörelsen sam- verkar för att ”bryta den utveckling som innebär att många människor i olika åldrar inte motionerar i behövlig omfattning, vilket på sikt riskerar att leda till sämre hälsa”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I formuleringarna rörande &lt;SPAN class="ft9"&gt;folkrörelseidrotten &lt;/SPAN&gt;framhålls återkom- mande att den fria och självständiga idrottsrörelsen med sitt omfat- tande ideella engagemang och sin breda verksamhet är väl förtjänt av statens aktiva stöd. Detta stöd bör vidare vara inriktat på:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft15"&gt;… sådan verksamhet som främjar bredd- och motionsidrott, värnar om god etik och ger lika möjligheter för kvinnor och män med olika social bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Flickor måste ges lika möjligheter som pojkar att delta utifrån sina intressen och förutsättningar. Syftet skall också vara att främja demokrati, aktivt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. prop. 2005/06:1 Utgiftsområde 17, s. 139. &lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/07 Utgiftsområde 17, s. 138.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft15"&gt;eftersträva integration och god tillgänglighet för funktionshindrade samt en god folkhälsa.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;I frågor kopplade till den kommersiella &lt;SPAN class="ft9"&gt;underhållningsidrotten &lt;/SPAN&gt;går det att skönja en viss förändring över tid. I budgetpropositionerna för åren &lt;NOBR&gt;2001–2003&lt;/NOBR&gt; vidareutvecklades 1999 års idrottspropositions delvis kritiska anmärkningar rörande idrottens kommersialisering. Som exempel påpekades 2001 att det inom idrottsrörelsen under senare år uppdagats flera fall av tvivelaktiga ageranden i frågan om skatter och sociala avgifter. Mot denna bakgrund framhölls det som en trovärdighetsfråga för idrottsrörelsen att balansera det ideella och kommersiella perspektivet ”så att folkrörelsens karaktär inte går förlorad”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft15"&gt;Det är vidare angeläget att idrotten hanterar mötet mellan det ideella och det kommersiella på ett sådant sätt att det är tydligt vilken verksamhet som är ideell respektive kommersiell. En sammanbland- ning riskerar att skada såväl idrottens egen identitet som dess relationer med omvärlden.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft8"&gt;Under senare år saknas liknande uttalande om marknadskrafternas potentiellt negativa inverkan på föreningsidrottens ideella karaktär. Istället konstateras kortfattat – och i mer positiva tongångar – att underhållningsidrotten har sitt värde genom att skapa förströelse och glädje för många idrottsintresserade och att elitidrottare är bra förebilder som kan inspirera barn och ungdomar till att själva börja idrotta.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Idrottsrörelsen och samhällsnyttan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att statens idrottspolitik inne- håller ett antal och delvis skilda målformuleringar, fördelat över tre områden. Det första området är &lt;SPAN class="ft9"&gt;folkhälsa&lt;/SPAN&gt;. Kännetecknande för detta perspektiv är att idrotten kopplas till den övergripande välfärdspolitiken och en samhällsutveckling präglad av stigande ohälsa och minskad fysisk aktivitet. Mot denna bakgrund framhålls samhällsnyttan av motions- och idrottsaktiviteter för alla med- borgare utifrån deras egna intressen och förutsättningar. Känne- tecknande är vidare att ansvaret för att förverkliga detta folk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. prop. 2002/03 Utgiftsområde 17, s. 126. &lt;SPAN class="ft110"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2000/01 Utgiftsområde 17, s. 126.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/07 Utgiftsområde 17, s. 139.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td129"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;hälsomål är delat mellan staten, kommunerna och de frivilliga organisationer som bedriver idrotts- och friluftsaktiviteter. Inom detta område utgör således idrottsrörelsen endast en av flera parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Ett andra område utgör de mål som är explicit inriktade på &lt;SPAN class="ft9"&gt;den frivilligt organiserade idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;. Flera av dessa mål har det primära syftet att stärka idrottens tillgänglighet med utgångspunkt i att alla människor oavsett faktorer som ålder, kön, socioekonomi, härkomst och funktionshinder ska ha lika möjlighet, resurser och villkor att delta i idrottsrörelsens breda verksamhet. Därtill finns mål med fokus på hur idrottsrörelsens bedriver och organiserar sina aktiviteter. Ett sådant exempel är demokrati, det vill säga tanken att alla medlemmar ska ha lika möjlighet till inflytande och delaktighet i såväl föreningarnas mötesverksamhet som den praktiska idrotts- utövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Det tredje och sista området är främst en principiell markering rörande den s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;underhållningsidrotten&lt;/SPAN&gt;, det vill säga elitidrott på rent kommersiella villkor. Utgångspunkten här är att sådan verk- samhet visserligen kan vara positiv som förströelse för många idrottsintresserade, men att statligt stöd inte kan komma ifråga för kommersiellt bedrivna idrottsverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Det kan konstateras att samtliga idrottspolitiska mål – liksom den övergripande folkrörelsepolitiken – utgår från idéer om att idrottsverksamhet genererar s.k. positiva externa effekter. Utgångspunkten är således inte att idrott som kultur- och samhällsfenomen har ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;egenvärde &lt;/SPAN&gt;som i &lt;SPAN class="ft9"&gt;sig &lt;/SPAN&gt;är värt statligt stöd. I detta avseende skiljer sig idrottspolitiken från exempelvis kultur- politiken där statens stöd åtminstone delvis ska främja ”konstnärlig förnyelse och kvalitet” och ett bevarande ”av det svenska kultur- arvet”. Idrottsrörelsen betraktas inte som en kulturyttring i denna mening. Däremot kan idrottsrörelsen vara &lt;SPAN class="ft9"&gt;till gagn &lt;/SPAN&gt;för samhället – till exempel genom att generera folkhälsa och en meningsfull tillvaro för många människor, integrera marginaliserade grupper och främja demokratiska och etiska ideal. Lite tillspetsat kan man således säga att idrottsrörelsen inte får statligt stöd för att man finns – utan för vad man faktiskt åstadkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Mot denna bakgrund skapas en viss dubbelhet i statens för- hållande till idrottsrörelsens självständighet. Å ena sidan markeras återkommande att idrottsrörelsens är en obunden folkrörelse med rätt att självständigt utforma sin verksamhet. Å andra sidan baseras statens idrottspolitik på tydliga förväntningar på att idrottsrörelsen ska producera samhällsnytta i olika former. Därmed förbehåller sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft17"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;staten rätt att formulera mål och syften för sin bidragsgivning med följd att den potentiella konflikten mellan statlig styrning och idrottsrörelsens autonomi är och förblir en integrerad del av svensk idrottspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft17"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;P class="p518 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;I detta kapitel analyseras den statliga idrottspolitikens omfattning och finansiering. Kapitlet inleds med en allmän diskussion om de många och skilda resurser som tillförs idrottsrörelsen från sam- hällets olika sektorer. Därefter koncentreras framställningen till det offentliga idrottsstödet – dess omfattning, finansiering och fördel- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Resursströmmarna till idrotten ur ett fågelperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;Idrottsrörelsen tillförs resurser i många former och från samtliga samhällssektorer. I en analys av det statliga stödets omfattning och inriktning är det således rimligt att inledningsvis placera in statens bidrag i ett större sammanhang – som en del av de totala resurs- strömmarna till idrottsrörelsen. Detta är dock förknippat med flera svårigheter. Ett första problem är &lt;SPAN class="ft9"&gt;brist på kunskap&lt;/SPAN&gt;. I flera aspekter av idrottsrörelsens finansiering saknas aktuella och tillförlitliga uppgifter. Detta gäller inte minst idrottsrörelsens intäkter från marknadssektorn. Trots att den tilltagande kommersialiseringen och professionaliseringen utgör en av senare decenniers viktigaste förändringsprocesser, saknas nästan helt vetenskapliga studier av exempelvis idrottsrörelsens intäkter från sponsringsmarknaden. Av detta följer att många uppgifter om idrottens totala ekonomi base- ras på uppskattningar och bedömningar – och i vissa fall är inte ens detta möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Ett andra problem är att avgöra &lt;SPAN class="ft9"&gt;vilka intäktskällor &lt;/SPAN&gt;som bör ingå i en redogörelse av resursströmmarna till idrottsrörelsen. Här utgör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft17"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;lönebidrag ett tydligt exempel. Enligt uppgifter framtagna av den föregående statliga idrottsutredningen mottog idrottsrörelsens förbund och föreningar drygt 1,2 miljarder kronor 1996 från landets länsarbetsnämnder i form av lönebidrag.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta innebar att lönebidrag utgjorde en av idrottsrörelsens största, enskilda inkomstkällor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Tyvärr saknas aktuella jämförbara siffror. Mer intressant är dock den principiella frågan om lönebidrag alls bör betraktas som en resurs till idrottsrörelsen. Lönebidrag är en löne- subvention till arbetsgivare i syfte att främja anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Därmed bör idrottsrörelsens intäkter via lönebidrag snarare betraktas som ett uttryck för de ideella orga- nisationers samhällsengagemang än som ett indirekt stöd till idrottslig verksamhet. Som ytterligare exempel på svårbedömda och svåruppskattade resursströmmar till idrottsrörelsen kan nämnas samhällskostnader för polisbevakning i samband med större evenemang och sjukvårdskostnader för enskilda individers skador i samband med idrottsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Slutligen återstår svårigheten att tolka uppgifter om idrotts- rörelsens intäkter på ett rimligt sätt. Här är problemet att idrotts- rörelsens förbund och föreningar är synnerligen olika till utform- ning, omfattning och inriktning. Medan vissa föreningar bedriver storskalig verksamhet i flera idrottsgrenar, äger sina egna anlägg- ningar och har hundratals aktiva medlemmar är andra föreningar närmast en formaliserad organisering av ett mindre kamratgängs sociala samvaro och gemensamma idrottsintresse. Medan vissa idrottsföreningar är starkt beroende av kommersiella intäkter i form av reklam och sponsorer är andra nästan uteslutande egen- finansierade genom medlemmarnas frivilliga insatser och årsav- gifter. Även om det vore möjligt att kartlägga de aggregerade resursströmmarna till idrottsrörelsen återstår således att analysera hur resurserna fördelas inom idrottsrörelsen. Först därefter är det möjligt att bedöma föreningars och förbunds reella existensvillkor och deras olika beroendeförhållanden till det civila samhället, staten och marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Med dessa reservationer redogörs här kortfattat för de viktigaste resursströmmarna till idrottsrörelsen vid sidan av det offentliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Åsa Annerstedt, Anders Björkman &amp; Jonas Persson, ”Finansieringen av idrottsrörelsen. En kartläggning av idrottsrörelsens intäkter m.m.” I SOU 1998:33, Historia, ekonomi, forskning. Fem rapporter om idrott. Rapporter till Idrottsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr. SOU 1998:76, Idrott och motion för livet, s. 114.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;stödet och – om möjligt – bedömningar av deras omfattning och relativa betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Resurser från det civila samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Intuitivt likställs ofta resurser och stöd med sådana direkta ekono- miska flöden som kan noteras i bokföringar och årsredovisningar. Det enskilt största stödet till idrottsrörelsens verksamhet är dock något helt annat och består av de många medlemmarnas &lt;SPAN class="ft9"&gt;frivilliga och oavlönade arbete&lt;/SPAN&gt;. Om samtliga ideella ledare i idrottsrörelsen hade krävt betalt för sina insatser skulle kostnaderna bli betydande. Enligt RF uppgår värdet av idrottsrörelsens drygt 600 000 ledares frivilliga arbete till cirka 20 miljarder kronor årligen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Andra studier indikerar än högre belopp. Enligt en omfattande medborgarunder- sökning av Ersta Sköndal Högskola utfördes närmare 176 miljoner timmar ideellt arbete inom idrottsrörelsen 2005. Om alla dessa timmar skulle ersättas med en genomsnittslön för arbetare och tjänstemän inom privat sektor skulle resultatet bli närmare 30 miljarder kronor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta resonemang är självklart enbart teoretiskt eftersom det inte tar hänsyn till vad köpare av dessa tjänster skulle vara beredda att betala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Idrottsrörelsens medlemmar bidrar inte enbart med ideella insatser. En betydande intäktskälla för landets idrottsföreningar är även medlemmars direkta ekonomiska stöd i form av &lt;SPAN class="ft9"&gt;medlems- och träningsavgifter&lt;/SPAN&gt;. Enligt en föreningsstudie utförd av RF 2003 utgjorde dessa närmare 30 procent av en genomsnittlig (lokal) idrottsförenings totala intäkter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Uppräknat till aggregerad nivå handlar det om strax över 3,7 miljarder kronor per år. En bety- dande del av idrottsrörelsens verksamhet finansieras således via de egna medlemmarnas (eller deras föräldrars) privatekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Inom föreningarna utförs även många aktiviteter med syfte att finansiera den egna idrottsverksamheten. Som exempel kan större evenemang och tävlingar ge inkomster i form av &lt;SPAN class="ft9"&gt;publikintäkter, startavgifter &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;försäljning &lt;/SPAN&gt;av olika slag. Enligt RF:s förenings- studie uppgick detta till cirka 12 procent av de lokala föreningarnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundets hemsida: http://www&lt;SPAN class="ft59"&gt;H &lt;/SPAN&gt;.rf.se/t3.asp?p=14549&lt;SPAN class="ft59"&gt;H &lt;/SPAN&gt;, tillgänglig &lt;NOBR&gt;2007-08-06.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft110"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Beräkningarna har utförts i samarbete med Julia Grosse på Ersta Sköndal Högskola. För en mer ingående redogörelse av ideella insatser inom idrottsrörelsen, se &lt;NOBR&gt;Lars-Erik&lt;/NOBR&gt; Olsson, Fri- villigt arbete inom idrotten. Riksidrottsförbundet FOU 2007:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottens föreningar – en studie om idrottsföreningarnas situation. Riksidrottsförbundet, FOU- rapport 2005:3, s. 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;samlade intäkter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Samtidigt bör det understrykas att variationen inom idrottsrörelsen är stor. Startavgifter är naturligtvis av särskild betydelse för klubbar som återkommande arrangerar större cuper eller breda motionsarrangemang. Likaså förutsätter publikintäkter vanligtvis att föreningen har idrottsutövare eller lag i publik- dragande idrotter. Samtidigt kan det inte förnekas att idrottsföre- ningarnas totala intäkter genom olika publika arrangemang är bety- dande. En fingervisning ges i RF:s årliga enkätundersökning om det svenska folkets tävlings- och motionsvanor som bland annat inne- håller frågor om hushållens utgifter för att titta på olika idrotts- evenemang. Resultatet i 2006 års mätning visade att det svenska folket i genomsnitt betalade 430 kronor per år för att titta på idrott.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Uppräknat till att omfatta hela den svenska befolkningen (i åldern &lt;NOBR&gt;7–70&lt;/NOBR&gt; år) blir resultatet att enbart publikintäkter ger idrotts- rörelsen 3,2 miljarder kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Även &lt;SPAN class="ft9"&gt;spelmarknaden &lt;/SPAN&gt;utgör en viktig inkomstkälla för idrotts- rörelsen. En betydande del av statens nuvarande idrottsstöd baseras på det statliga spelbolaget AB Svenska Spels vinstöverskott (se mer nedan). Därutöver genererar landets idrottsföreningar stora intäkter genom att själva arrangera lotterier och bingospel. Det senare är att betrakta som en form av &lt;SPAN class="ft9"&gt;egenfinansiering &lt;/SPAN&gt;och ett bidrag från det civila samhället eftersom intäkterna förutsätter att föreningarnas egna medlemmar är aktiva som lottförsäljare eller arrangörer av spelformerna i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Idrottsrörelsens egenfinansiering via spelmarknaden ökade markant under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Den främsta förklaringen var &lt;SPAN class="ft9"&gt;Bingo- Lotto, &lt;/SPAN&gt;ett lotteri i det folkrörelseägda spelbolaget &lt;SPAN class="ft9"&gt;Folkspels &lt;/SPAN&gt;regi byggt på principen att ideella föreningar avyttrar lotter mot provi- sion. BingoLotto lanserades på nationell nivå 1991 och blev på kort tid en av Sveriges mest populära spelformer. Kulmen nåddes 1997 med en total omsättning på drygt 3,1 miljarder kronor och ett överskott till idrottsrörelsens på över en miljard kronor. Under senare år har dock idrottsrörelsens egengenererade intäkter från spelmarknaden minskat. Bidragande till denna negativa utveckling är att både BingoLotto och traditionellt bingospel förlorat i popu- laritet. Men detta innebär inte att BingoLotto och annan lottför- säljning saknar betydelse för det lokala idrottslivets finansiering. År 2006 tillfördes idrottsrörelsen cirka 324 miljoner kronor via&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft18"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft71"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;P class="p21 ft71"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Folkspels olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;P class="p35 ft91"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td133"&gt;&lt;P class="p527 ft115"&gt;produkter (BingoLotto, Sverigelotten m.m.).&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;År 2005 omsatte traditionellt Bingospel drygt 1,6 miljarder kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td133"&gt;&lt;P class="p35 ft116"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft115"&gt;vilket innebar en total behållning på cirka 150 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;Hur mycket av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;P class="p35 ft8"&gt;vinsten som tillföll landets idrottsföreningar är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p425 ft8"&gt;dock oklart. I frågan om övriga lotterier kan tilläggas att idrotts- föreningar 2005 erhöll drygt 17 miljoner kronor på s.k. rikslot- terier.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även om idrottsrörelsens egengenererade intäkter från spel- marknaden således har minskat under det senaste decenniet uppgår dessa intäkter alltjämt till – uppskattningsvis – cirka 400 miljoner kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Resurser från marknadssektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Marknadens stöd till idrottsrörelsen utgörs av olika former av kommersiella överenskommelser till ömsesidig nyttig för samtliga parter. Kännetecknande för dessa intäkter är att de företrädesvis tillfaller förbund och elitidrottsklubbar inom kommersiellt gång- bara idrotter. Av stor betydelse är inte minst &lt;SPAN class="ft9"&gt;sponsring &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;reklam- avtal&lt;/SPAN&gt;. Som tidigare påpekats är detta i huvudsak ett outforskat område. Däremot är det uppenbart att dessa intäkter är betydande och i stark tillväxt. Enligt RF:s egna beräkningar uppgår idrotts- rörelsens sponsrings- och reklamintäkter till drygt en miljard kronor årligen, varav specialförbundens del utgör drygt 180 miljo- ner kronor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det faktiska beloppet är troligtvis betydligt högre. En förklaring är att specialidrottsförbundens och de elitinriktade före- ningarnas sponsrings- och reklamintäkter ibland kanaliseras till närslutna aktiebolag vars intäkter inte ingår i RF:s beräkningar. Därtill baseras RF:s uppgifter delvis på uppgifter från 2003 sam- tidigt som de totala reklaminvesteringarna i landet ökat kraftigt sedan dess. Enbart för 2006 noterade &lt;SPAN class="ft9"&gt;Institutet för Reklam- och Mediestatiskt &lt;/SPAN&gt;(IRM) en tillväxt på mediemarknaden med nästan 10 procent till totalt 60,4 miljarder kronor. Sponsringen, vars omfattning uppskattades till drygt 4,3 miljarder kronor, var dessutom den sektor som ökade mest.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ett ytterligare skäl att räkna upp beloppet är att analysföretaget Temo (nuvarande Synovate) 2005 bedömde att idrotten mottar hela 59 procent av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift från Folkspel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Den svenska spelmarknaden år 2005, Lotteriinspektionen (2006), s. 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift från Lotteriinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;”Reklammarknaden år 2006 på högvarv”, pressrelease från IRM daterad &lt;NOBR&gt;2007-04-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;den totala sponsringen i Sverige.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I sådana fall bör idrottsrörelsens totala sponsringsintäkter snarare överstiga 2,5 miljarder kronor om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Andra exempel på betydelsefulla men i huvudsak outforskade marknadsintäkter är förbundens och elitföreningarnas intäkter av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;TV-rättigheter&lt;SPAN class="ft8"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; olika &lt;/SPAN&gt;kommersiella samarbetsprojekt &lt;SPAN class="ft8"&gt;och &lt;/SPAN&gt;försälj- ning/uthyrning av spelare&lt;SPAN class="ft8"&gt;. Som belysande exempel kan nämnas att Svenska Fotbollförbundet årligen analyserar de 14 allsvenska klub- barnas ekonomi. År 2006 uppgick klubbarnas samlade intäkter till 931 miljoner kronor. Intäkterna kom nästan uteslutande från marknadssektorn. Störst intäkter genererade reklam och sponsring (260 miljoner kronor) och publikintäkter (225 miljoner kronor). Därefter följde s.k. tips- och mediemedel (drygt 175 miljoner kronor) och intäkterna via försäljning och uthyrning av spelare (141 miljoner kronor).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;De olika samhällssektorernas relativa betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; utförde &lt;SPAN class="ft9"&gt;Tommy Lundström &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;Filip Wijk- ström &lt;/SPAN&gt;en bred och ingående kartläggning av hela den svenska ideella sektorn.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Källmaterialet bestod av en enkät som besvarades av närmare 2600 ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och samfälligheter. Dessa uppgifter kompletterades därefter med data från Statistiska centralbyrån (SCB) och intervjuer med företrädare för den ideella sektorn och för stat och kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;I undersökningen kartlades bland annat varifrån de frivilliga organisationerna fick sina pengar. Detta datamaterial bröts därefter ned i tre skilda kategorier. Den första kategorin var &lt;SPAN class="ft9"&gt;offentliga källor&lt;/SPAN&gt;, det vill säga olika former av direkta transfereringar från stat, lands- ting och kommuner. I den andra kategorin, &lt;SPAN class="ft9"&gt;privata gåvor och dona- tioner &lt;/SPAN&gt;ingick bland annat kollekt och gåvor men även olika former av företagssponsring. Den sista kategorin bestod av sådana intäkter som &lt;SPAN class="ft9"&gt;de ideella organisationerna genererade själva&lt;/SPAN&gt;, såsom medlems- avgifter, försäljning av lotter och inträdesintäkter på evenemang. Resultatet blev följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;”Kulturens del av sponsorkakan minskar”, pressrelease från Synovate daterad &lt;NOBR&gt;2005-07-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kjell Sahlström, Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi 2006 (Svenska Fotbollförbundet 2007), s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Tommy Lundström &amp; Filip Wijkström, The Nonprofit Sector in Sweden (Manchester 1997). Se även Filip Wijkström &amp; Tommy Lundström, Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället (Stockholm 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft17"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p529 ft14"&gt;Tabell 5.1 De ideella organisationernas inkomstkällor 1992, i procent (%)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Verksamhetsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td136"&gt;&lt;P class="p398 ft14"&gt;Offentliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Egengenererade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p530 ft30"&gt;Gåvor m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td135"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td136"&gt;&lt;P class="p398 ft87"&gt;medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft51"&gt;Idrott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p532 ft51"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p533 ft51"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p534 ft51"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td138"&gt;&lt;P class="p535 ft51"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Annan fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td136"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p534 ft14"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td138"&gt;&lt;P class="p535 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Konst och kultur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td136"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p534 ft14"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p535 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Arbetsmarknad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td136"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p534 ft14"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td138"&gt;&lt;P class="p535 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Utbildning och forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td136"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p534 ft14"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td138"&gt;&lt;P class="p535 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Reg. utveckling och boende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td136"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p534 ft14"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p535 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Politik, identitet, intresse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td136"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p534 ft14"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td138"&gt;&lt;P class="p535 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Social omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td136"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p534 ft14"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td138"&gt;&lt;P class="p535 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td136"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p534 ft14"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p535 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td135"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Genomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td136"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td137"&gt;&lt;P class="p534 ft14"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td138"&gt;&lt;P class="p535 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td139"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td140"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td141"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td142"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft14"&gt;Källa: Wijkström &amp; Lundström (2002), s. 169.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft8"&gt;Ett intressant resultat i studien var att resursströmmarna inom den ideella sektorn fördelade sig mycket olika. Idrottsrörelsen, liksom organisationer inom kategorierna arbetsmarknad, regional utveck- ling och boende samt fritid, kännetecknades av att de i huvudsak var egenfinansierade. Föreningar inom områden som social omsorg, utbildning och forskning samt kultur utmärkte sig på motsvarande sätt genom att till stor del finansieras med offentliga bidrag. I kategorin ”övriga” återfanns bland annat frikyrkliga orga- nisationer, vilket förklarar den relativt stora andelen gåvor (kol- lekt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;Inom idrottsrörelsen dominerade de egenfinansierade intäkterna starkt (62 %) medan det offentliga stödet (24 %) var i det närmaste dubbelt så stort som marknadens bidrag (14 %). När RF 2003 genomförde sin senaste föreningsstudie blev resultatet likartat. Enligt föreningarnas egna bedömningar, fördelade sig nämligen deras intäkter på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft17"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft14"&gt;Tabell 5.2 Idrottsföreningars uppskattning av det senaste verksamhetsårets intäkter (%)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Årtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p541 ft14"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Statligt lokalt aktivitetsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td33"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td147"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Kommunala bidrag, verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;10,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;8,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Kommunala bidrag, lokal/drift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;7,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Övriga bidrag/gåvor (projektbidrag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td33"&gt;&lt;P class="p543 ft18"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td147"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;fonder etc.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Medlemsavgifter/träningsavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;15,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;29,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft18"&gt;Egna arrangemang (publik, startavgifter)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;8,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;8,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Reklam och sponsring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td33"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td147"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;6,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;BingoLotto, bingo och lotterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;18,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Försäljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td147"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td33"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;20,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td147"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;10,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p544 ft87"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p545 ft87"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td143"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td144"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td145"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft14"&gt;Källa: Idrottens föreningar, s. 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;Som tabell 5.2 visar, uppgick de egengenererade intäkterna (med- lems- och träningsavgifter, startavgifter, publikintäkter, lottförsälj- ning samt annan försäljning) till närmare 59 procent 2003. Det offentliga stödet utgjorde drygt 20 procent av föreningarnas totala intäkter medan marknadens bidrag i form av reklam och sponsring var närmare 7 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Det finns skäl att hantera resultaten från båda dessa studier med viss försiktighet. Lundströms och Wijkströms kartläggning utfördes redan i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Dessutom studerades endast direkta ekonomiska transfereringar som bidrag och ersättningar men inte värdet av kommunala anläggningssubventioner eller olika former av skattelättnader. Om även sådana bidrag ingått i studien hade således det offentliga stödets relativa andel varit avsevärt större. För RF:s studie bör understrykas att endast lokala idrotts- föreningar ingick. Dessutom baserades undersökningen inte på ekonomiska data utan på föreningsföreträdares bedömningar av olika intäkters relativa storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Med dessa reservationer finns det ändå skäl att se studiernas resultat som indikatorer på olika samhällssektorers relativa bety- delse för idrottsrörelsens totala finansiering. Inte förvånande intar stödet från &lt;SPAN class="ft9"&gt;det civila samhället &lt;/SPAN&gt;en särställning. På lokal förenings- nivå utgör frivilligt, oavlönat arbete och medlems- och träningsav- gifter de viktigaste tillgångarna. Av betydelse är även intäkter från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft17"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;egna arrangemang och försäljning av lotter. Därefter följer stöd från &lt;SPAN class="ft9"&gt;offentlig sektor&lt;/SPAN&gt;, såväl i form av direkta bidrag som indirekt stöd genom skattelättnader och subventionerade anläggningskostnader. I detta sammanhang kan tilläggas att kommunerna alltjämt står för merparten av det offentliga idrottsstödet även om statens bidrag ökat väsentligt under senare år (se mer nedan). Slutligen återstår idrottsrörelsens intäkter från &lt;SPAN class="ft9"&gt;marknadssektorn &lt;/SPAN&gt;– resursströmmar som visserligen är betydande och på snabb tillväxt men alltjämt begränsade i jämförelse med övriga samhällssektorers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Samtidigt måste man komma ihåg att detta är bedömningar på aggregerad nivå. För enskilda sammanslutningar kan situationen naturligtvis te sig helt annorlunda. En allsvensk fotbollsklubb med inkomster från sponsringskontrakt, spelarförsäljning och publik- intäkter kan inte jämföras med en mindre judoklubb vars enda inkomster består av medlemsavgifter, lokalt aktivitetsstöd och för- säljning av skraplotter. Idrottsrörelsens olika föreningar och för- bund lever i skilda världar. De har olika förutsättningar och olika existensvillkor – och de står i skilda beroendeförhållanden till staten, marknaden och det civila samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Det statliga idrottsstödets finansiering och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Det offentliga stödet till idrottsrörelsen har under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; – generellt sett – baserats på två övergripande principer. Den första principen är en relativt tydlig ansvarfördelning i bidragsgivningen mellan nationell, regional och lokal nivå. Det statliga stödet har således främst varit inriktat på de nationella förbunden medan landstingen gett bidrag till RF:s distriktsförbund och kommunerna ansvarat för offentligt stöd till det lokala föreningslivet. Det stora undantaget utgör det s.k. &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; som är ett statligt stöd riktat direkt till de lokala idrottsföreningarnas barn- och ungdomsverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Den andra principen är att statens stöd baserats på &lt;SPAN class="ft9"&gt;skattemedel&lt;/SPAN&gt;. Kännetecknande är således att statsbidraget till idrottsrörelsen utgjort en särskild utgiftspost i statsbudgeten – och detta till skill- nad från bland annat Norge och Danmark där motsvarande bidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft17"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;sedan &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; baserats på statliga intäkter från de nationellt reglerade spelmarknaderna.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Båda dessa generella principer har i stor utsträckning frångåtts under senare år. Som visats i kapitel 2, har idrottsrörelsens traditio- nella anslag över statsbudgeten sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; kompletterats med nya bidrag från AB Svenska Spels överskott. Detta har i sin tur medfört kraftigt ökade statliga åtaganden riktade direkt till idrotts- rörelsens föreningar på lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Statsanslag och bidrag via spelmarknaden – stödformer med skilda logiker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Att staten under senare år kopplat delar av idrottsstödet till spel- marknaden har inte enbart inneburit en väsentlig förstärkning av statens totala idrottsstöd – det har även infört nya beroendeförhål- landen och maktdimensioner i idrottsrörelsens förhållande till både staten och marknadssektorn. Förklaringen är att statsanslag och s.k. spelpengar är offentliga finansieringsmodeller med skilda poli- tiska logiker. Innan vi övergår till att närmare studera omfattningen och utvecklingen av dagens statliga idrottsstöd finns det därför skäl att mer principiellt diskutera de två bidragsformernas kännetecken och idrottspolitiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Anslag över statsbudgeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Statsanslag är den ”traditionella” formen av statligt stöd till idrotts- rörelsen. Det är en stödform som instiftades redan 1913 och som därefter utgjort ett fundament i statens idrottspolitiska åtagande. Grundläggande kännetecken för statsanslag är att det finansieras via statens samlade intäkter (i huvudsak skatter) och att stödet fastställs inom ramen för den årliga budgetprocessen. Av detta följer åtminstone tre idrottspolitiska konsekvenser. Först och främst är statsanslaget inordnat i en process där såväl stödets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För den statliga idrottspolitikens finansiering via spelintäkter i Norge och Danmark, se Nils Asle Berggard, ”Spillet om spillemidlene” i (red) Per Mangset &amp; Hilmar Rommetvedt, Idrett og politikk – kampsport eller lagspill (Fagbokforlaget 2002), Matti Goksøyr (red), Kropp, kultur og tippekamp. Statens idrettskontor, STUI og Idrettsavdelningen &lt;NOBR&gt;1946–1996&lt;/NOBR&gt; (Oslo 1996), Bjarne Ibsen &amp; Henning Eichberg, Dansk idrætspolitik – mellem frivillighed og statslig styring (Köpen- hamn 2006). För en skandinavisk jämförelse, se Johan R Norberg, ”A Mutual Dependency – The Nordic Sport and the State” i Meinander &amp; Mangan (red), The Nordic World. Sport in Society (1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft17"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;omfattning som inriktning kontinuerligt &lt;SPAN class="ft9"&gt;prövas mot andra åtagan- den på statsbudgeten&lt;/SPAN&gt;. Beslut om höjda eller sänkta bidragsnivåer fattas ytterst av riksdagen utifrån bedömningar av idrottsrörelsens ekonomiska situation i förhållande till andra offentliga ändamål och statens finansiella handlingsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En andra konsekvens är att statsanslaget utdelas &lt;SPAN class="ft9"&gt;inom ramen för finanspolitikens utgiftstak&lt;/SPAN&gt;. Utgiftstaket i statsbudget infördes 1997 och innebär ett åtagande från regeringens sida att hålla statens totala utgifter inom av riksdagen i förväg fastställda ramar. Utgiftstaket fastställs i regel tre år i förväg och medför vissa begränsningar för riksdagen att (på kort tid) kraftigt öka enskilda utgiftsposter utan att samtidigt sänka andra anslag eftersom det finns en total kostnadsnivå i statsbudgeten som inte får överskri- das. Därtill är det en princip som skapar viss förutsägbarhet efter- som ramarna för kommande års statsbudgetar fastställs i förväg. Ett uttryck för detta är att regeringens budgetpropositioner inklu- derar beräkningar av olika anslags förväntade utveckling under de två närmast följande budgetåren.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;En tredje och mer allmän konsekvens är att idrottsrörelsens statsanslag tenderar att bli &lt;SPAN class="ft9"&gt;konjunkturberoende&lt;/SPAN&gt;. I likhet med andra offentliga utgiftsområden är statens förutsättningar att stödja idrottsrörelsen intimt kopplat till det statsfinansiella läget och de offentliga intäkternas storlek. Detta konjunkturberoende blev inte minst tydligt i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; då en djup lågkonjunktur snabbt fick återverkningar i form av frysta – och realt sänkta – idrottsanslag&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft9"&gt;Bidrag via spelmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Ett alternativ till traditionella statsanslag är att koppla idrottsrörel- sens offentliga finansiering till statens intäkter från spelmarknaden. Detta är en finansieringsmodell som tillämpats i ökande omfattning i svensk idrottspolitik under det senaste decenniet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;För närvarande tilldelas idrottsrörelsen statligt stöd via AB Svenska Spel i tre former. Det första är ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;generellt spelbidrag &lt;/SPAN&gt;som delats ut sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Beloppet har ökat succes- sivt och uppgår sedan 1998 till 60 miljoner kronor årligen. Känne- tecknande är vidare att RF självständigt beslutar över bidragets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. prop. 2006/07:1 Utgiftsområde 17, s. 126.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1998:76, Idrott och motion för livet, s. 116.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;disposition och att RF valt att kanalisera merparten vidare i form av organisationsstöd till specialidrottsförbunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Den andra kategorin utgör det särskilda &lt;SPAN class="ft9"&gt;vinstdelningssystem &lt;/SPAN&gt;som beslutades av riksdagen 1996.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta stöd var ursprungligen knutet till vinstöverskottet från en specifik spelform i AB Svenska Spels sortiment, s.k. värdeautomater. Sedan år 2004 baseras bidraget istället på en andel av AB Svenska Spels &lt;SPAN class="ft9"&gt;totala &lt;/SPAN&gt;överskott. Vinstdel- ningssystemet är öronmärkt till föreningslivets barn- och ung- domsverksamhet och har följande utformning: först reserveras ett grundbelopp på närmare 3,2 miljarder kronor av AB Svenska Spels totala överskott. Dessa medel tillförs oavkortat statskassan. Vinst därutöver delas lika mellan föreningslivet och staten. Av förenings- livets andel får idrottsrörelsen drygt 80 procent medan resterande belopp tillfaller övriga ungdomsorganisationer och utdelas via Ungdomsstyrelsen. Idrottsrörelsens andel utnyttjas huvudsakligen för att finansiera det statliga lokala aktivitetsstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Det tredje bidraget består av ytterligare medel vilka hämtas från statens andel av vinstdelningssystemet. Detta bidrag har i huvudsak reserverats för olika former av utvecklingsprojekt. Av betydelse är framförallt den s.k. handslagssatsning som tillförde idrottsrörelsen en miljard kronor under perioden &lt;NOBR&gt;2003–2007&lt;/NOBR&gt; samt det s.k. Idrotts- lyftet som med början 2007 tillför idrottsrörelsen 500 miljoner kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;För staten kan det finnas flera och delvis skilda motiv till att komplettera eller ersätta traditionellt statsanslag till idrottsrörelsen med intäkter från marknaden.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ett första skäl kan, som tidigare påpekats, vara svårigheten att öka stödet på annat sätt. Att idrotts- rörelsen idag får betydande belopp via AB Svenska Spel är ett resultat av &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; lågkonjunktur och en politisk strävan att finna nya finansieringslösningar i en tid när höjningar av det tradi- tionella anslaget inte ansågs möjligt. En andra argumentationslinje kan vara att idrott som samhällsfenomen har ”rätt” till intäkter från spelmarknaden eftersom idrottsevenemang ofta är föremål för olika former av tips och vadhållningsspel. Detta argument var tongivande vid tillkomsten av det generella spelbidrag som RF erhållit sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Det är även ett perspektiv som varit vanligt förekommande i våra nordiska grannländer. Slutligen återstår argument vilka snarast handlar om att skapa &lt;SPAN class="ft9"&gt;spelpolitisk legitimitet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1995/1996:169, Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en diskussion, se Johan R. Norberg, ”Idrottsrörelsen och spelpengarna – högvinst eller nitlott?” i Svensk idrottsforskning nr 3 (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Eftersom hasardspel utgör ett kontroversiellt politikområde med risk för negativa effekter i form av spelmissbruk och social misär kan stödet för en statligt reglerad spelverksamhet stärkas om över- skottet tillfaller aktiviteter som uppskattas av allmänheten. Detta argument är särskilt tydligt i ett historiskt perspektiv. Nästa alla spelformer som idag är tillåtna i Sverige (lotterier, totalisatorspel, tips och värdeautomater) har en gång legaliserats med hänvisning till att vinstöverskottet skulle öronmärkas för specifika allmännyt- tiga ändamål.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;De logiker som kännetecknar statliga bidrag via spelmarknaden skiljer sig i stor utsträckning från traditionella anslag. Huvudskälet är att finansieringslösningar där specifika organisationer eller verk- samheter garanteras medel från statens spelintäkter tenderar att distanseras från den övriga statsbudgeten och de principer som styr dess utformning. Här utgör det s.k. vinstdelningssystemet det mest tydliga exemplet. Att idrottsrörelsen är garanterad en viss andel av AB Svenska Spels vinstöverskott innebär de facto att detta stöd inte prövas mot andra statliga utgifter. Inte heller påverkas bidraget av finanspolitikens utgiftstak. Beloppets storlek avgörs dessutom inte av riksdagen utan fastställs när AB Svenska Spel redovisar sitt vinstresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;En direkt följd av att vinstdelningssystemet baseras på ett prin- cipbeslut av riksdagen från 2003 är att bidragshanteringen i prakti- ken avförts från riksdagens dagordning. Som exempel kan nämnas att budgetpropositionen för 2007 endast kortfattat meddelade vil- ket belopp idrottsrörelsen erhöll det föregående året och att kom- mande års vinstöverskott från AB Svenska Spel skulle fastställas på bolagets förestående bolagsstämma.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Fåordigheten i budgetpropo- sitionen må vara en följd av att bidraget till sin konstruktion inte föranleder ett beslut från riksdagens sida – men det medför sam- tidigt att det &lt;SPAN class="ft9"&gt;största &lt;/SPAN&gt;enskilda statliga bidraget till idrottsrörelsen (för 2007 blev idrottsrörelsens andel drygt 656 miljoner kronor) är den statliga stödform som får minst uppmärksamhet när riksdagen behandlar statens idrottsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;För de övriga två bidragen från AB Svenska Spel är situationen något annorlunda. I likhet med vinstdelningssystemet ingår dessa inte i statsbudgeten. Däremot finns det inga principbeslut som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För lotterier, se Orsi Husz, Drömmars värde: varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur &lt;NOBR&gt;1897–1939&lt;/NOBR&gt; (Stockholm 2004). Tipsets tillkomst behandlas i Johan R. Norberg, Idrottens väg till folkhemmet. Studier i statlig idrottspolitik &lt;NOBR&gt;1913–1970&lt;/NOBR&gt; (Stockholm 2004), kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/2007:1, Utgiftsområde 17, s. &lt;NOBR&gt;138–139.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;fastslår vare sig bidragens utformning eller storlek. Istället tillämpas metoden att regeringen i budgetpropositionen föreslår bidragens storlek och att riksdagen därefter ger sitt godkännande till regeringen att på AB Svenska Spels kommande bolagsstämma verka för att beslut ska tas.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Att bidrag via spelmarknaden utdelas vid sidan av den övriga statsbudgeten innebär att dessa bidrag är mindre konjunkturbero- ende än traditionella statsanslag. Att det största spelbidraget – vinstdelningssystemet – därtill har karaktären av en ”rättighet” medför dessutom att riksdagen frivilligt avsagt sig ett visst mått av inflytande över det statliga idrottsstödets omfattning. Samman- taget kan således bidrag via spelmarknaden i allmänhet – och det s.k. vinstdelningssystemet i synnerhet – betraktas som finansie- ringslösningar vilka stärkt idrottsrörelsens autonomi i förhållande till den politiska makten och den statsfinansiella situationen. Denna autonomi är dock på intet sätt absolut – och detta av fram- förallt två skäl. För det första kan riksdagen aldrig frånsäga sig den yttersta bestämmanderätten i frågor kopplade till statens idrotts- stöd. Även om den faktiska omfattningen på idrottsrörelsens andel av vinstdelningssystemet inte årligen fastställs av riksdagen, återstår alltid möjligheten för den lagstiftande församlingen att justera – eller helt avskaffa rådande bidragsprinciper. I denna mening kan idrottsrörelsens statliga stöd aldrig betraktas som en oinskränkt rättighet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För det andra uppvägs idrottsrörelsens ökade autonomi i förhållande till staten av ett nytt och motsvarande &lt;SPAN class="ft9"&gt;beroende av spelmarknadens utveckling&lt;/SPAN&gt;. Även statligt stöd över spelmarknaden innebär således ett risktagande. Om statens intäkter från spelmark- naden ökar kan det generera betydande bidragshöjningar vilka svårligen kunnat realiseras inom ramen för finanspolitikens utgiftstak. Minskar däremot statens intäkter får detta emellertid lika omedelbara effekter i form av sänkta eller helt uteblivna bidrag. Statligt stöd via spelmarknaden kan således stärka idrottsrörelsens autonomi i förhållande till staten och den statsfinansiella situatio- nen – men det sker till priset av ett ”spelberoende”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;23&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft18"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ett tydligt exempel på detta är att riksdagen 1939 frångick ett tidigare beslut från 1934 om att hela AB Tipstjänsts överskott skulle tillfalla idrottsrörelsen. Se Norberg (2004), kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Norberg (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p557 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det statliga idrottsstödets utveckling under den senaste &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10-årsperioden&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft8"&gt;I tabell 5.3 redovisas det statliga idrottsstödets utveckling under åren &lt;NOBR&gt;1997–2007.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;Tabell 5.3 Det statliga idrottsstödets utveckling &lt;NOBR&gt;1997–2008&lt;/NOBR&gt; (MSEK)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Årtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td149"&gt;&lt;P class="p560 ft86"&gt;Anslag Stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;P class="p561 ft30"&gt;Bidrag via AB Svenska Spel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td151"&gt;&lt;P class="p562 ft14"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;480,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p564 ft14"&gt;55,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;535,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;483,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p564 ft14"&gt;55,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;538,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;470,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p564 ft14"&gt;110,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;580,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;462,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p564 ft14"&gt;153,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;615,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;457,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p564 ft14"&gt;260.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;717,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;455,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p564 ft14"&gt;423,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;878,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;454,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p564 ft14"&gt;766,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;1 221,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;448,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p564 ft14"&gt;867,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;1 315,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;448,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p565 ft14"&gt;1 014,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;1 462,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;455,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p566 ft14"&gt;1 019,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;1 475,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;445,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td154"&gt;&lt;P class="p566 ft14"&gt;1 216,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;1 661,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td153"&gt;&lt;P class="p563 ft14"&gt;445,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td154"&gt;&lt;P class="p566 ft14"&gt;1 394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p281 ft14"&gt;1 839,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td149"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td150"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td151"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p567 ft8"&gt;Som tabellen visar, har det totala statliga idrottsstödet ökat från cirka 535 miljoner kronor till drygt 1,8 miljarder kronor under åren &lt;NOBR&gt;1997–2008.&lt;/NOBR&gt; Detta motsvarar en ökning på drygt 340 procent under en tioårsperiod. Vidare framkommer att ökningen uteslutande består av ökade bidrag via AB Svenska Spel medan anslaget över statsbudgeten tvärtom sänkts med cirka 35 miljoner kronor sedan 1997. Detta har medfört en väsentlig tyngdförskjutning i statens finansiering av sitt offentliga idrottsstöd. 1997 utgjorde idrotts- rörelsen bidrag från spelmarknaden blott 10 procent av statens samlade idrottsstöd – elva år senare dominerar bidraget från AB Svenska Spel med hela 75 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Fördelningen av statens idrottsstöd över statsbudgeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft8"&gt;I detta avsnitt redogörs för det statliga stöd som utgår över stats- budgeten under &lt;SPAN class="ft9"&gt;ramanslag 30:1 Stöd till idrotten&lt;/SPAN&gt;. Merparten av detta bidrag utgör olika former av organisationsstöd till RF och dess medlemsförbund samt SOK. Därefter – avsnitt 5.5 och 5.6 –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft17"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;analyseras de bidrag som på motsvarande sätt finansieras via statens intäkter från spelmarknaden. Det bör dock understrykas att gränserna mellan statens olika finansieringskällor inte alltid är entydiga. Ett exempel utgör statens stöd till RF:s specialförbund. Även om förbunden främst finansieras genom anslag över stats- budgeten, erhåller de även kompletterande stöd via AB Svenska Spel. Sådana överlappningar kommer att framgå av redogörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Statligt stöd till RF:s verksamhet och administration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;För RF som central paraplyorganisation för den organiserade idrottsrörelsen utgör statens stöd den oavkortat största intäkts- källan. År 2006 mottog förbundet anslag på nära 1,5 miljarder kronor. Därutöver erhöll förbundet 7,1 miljoner kronor i form av andra bidrag och uppdragsersättningar samt 27,7 kronor miljoner som ersättning för hyra och utförda tjänster.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Förbundets verksamhet är således nästan helt – till närmare 98 procent – finan- sierat via offentliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Merparten av förbundets intäkter, cirka 90 procent, förs vidare i form av bidrag och uppdragsersättningar. RF:s omkostnader för sin egen kansliorganisation (löner, arvoden, lokalkostnader och dylikt) uppgick år 2006 till 59,6 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;RF:s bidrag till specialidrottsförbunden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;En betydande del av statens idrottsstöd kanaliseras via RF till specialidrottsförbunden. Dessa bidrag kommer från framförallt tre källor. Merparten hämtas ur det ordinarie statsbidraget. Fram till 2005 fastställdes och redovisades denna del dessutom som en sär- skild anslagspost i regeringens regleringsbrev. Därefter ingår SF- bidraget i den nya och mer övergripande anslagsposten ”för verk- samhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen”. Förutom stats- bidraget tillförs specialidrottsförbunden merparten av det särskilda och av riksdagen godkända bidraget på 60 miljoner som årligen utbetalas från AB Svenska Spel samt bidrag från RF:s ränteintäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;RF:s årsredovisning för 2006, s. 35.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p573 ft8"&gt;RF:s totala s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;basbidrag &lt;/SPAN&gt;till specialidrottsförbunden har ökat från 214 miljoner kronor 2000 till 264,5 miljoner kronor 2007, en ökning på 24 procent (se diagram 5.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;SF-bidraget&lt;/NOBR&gt; utgör inte specialidrottsförbundens enda statliga intäktskälla. Exempel på andra bidrag är administrativt stöd för att hantera olika utvecklingsprojekt samt internationella stimulans- bidrag. Genom satsningen ”Idrottslyftet” 2007 har specialidrotts- förbunden dessutom tillförts ytterligare bidrag på drygt 109 miljo- ner kronor för förbunds- och verksamhetsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;Diagram 5.1 RF:s basbidrag till specialidrottsförbunden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td155"&gt;&lt;P class="p277 ft119"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p277 ft120"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr33 td40"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:27px;" class="p575 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:14px;margin-right:-16px;margin-bottom:13px;" class="p575 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;MSEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p277 ft119"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p277 ft120"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p277 ft119"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p277 ft122"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p277 ft122"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p21 ft123"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft123"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft123"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft123"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p576 ft123"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p21 ft123"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft123"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft123"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td157"&gt;&lt;P class="p577 ft68"&gt;Årtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p578 ft18"&gt;Källa: RF:s verksamhetsberättelser med årsredovisningar &lt;NOBR&gt;2000–2006&lt;/NOBR&gt; samt uppgifter från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; fördelas av Riksidrottsstyrelsen efter förslag från en sär- skild beredningsgrupp. Bidragsfördelningen baseras på bedöm- ningar av specialidrottsförbundens utveckling över tid med utgångspunkt i antalet &lt;NOBR&gt;LOK-aktiviteter,&lt;/NOBR&gt; utbildningsinsatser, före- ningar och aktiva medlemmar. Av betydelse är även specialför- bundens årsberättelser samt återkommande dialoger mellan RF och varje enskilt specialidrottsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft9"&gt;Specialidrottsförbundens beroende av statsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft8"&gt;RF:s specialidrottsförbund är inbördes mycket olika – och likaså storleken på deras tilldelade bidrag. År 2006 erhöll &lt;SPAN class="ft9"&gt;Korpen – Svenska Motionsidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;det största enskilda &lt;NOBR&gt;SF-bidraget&lt;/NOBR&gt; på drygt 22 miljoner kronor. Det lägsta beloppet, 456 000 kronor, till- delades &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svenska Isseglarförbundet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft17"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Ett intressant mått på specialidrottsförbundens beroende av offentligt stöd är statsbidragets relativa andel av deras samlade intäkter. Detta mått, den s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;självfinansieringsgraden&lt;/SPAN&gt;, sammanställs årligen av RF och presenteras i förbundets verksamhetsberättelse. Den stora variationen är slående (se tabell 5.5). För vissa SF utgör statsbidraget en mycket ringa del. Som exempel kan nämnas &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svenska Fotbollförbundet &lt;/SPAN&gt;(med drygt 21 miljoner kronor i bidrag) och &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svenska Golfförbundet &lt;/SPAN&gt;(6,6 miljoner kronor) som uppvisade en självfinansieringsgrad 2006 på 95 respektive 93 procent. För andra SF utgör statsbidraget den absolut största inkomstkällan. Lägst självfinansieringsgrad, 16 procent, uppvisade &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svenska Bob- och Rodelförbundet &lt;/SPAN&gt;(911 000 kronor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft14"&gt;Tabell 5.5 Specialidrottsförbundens självfinansieringsgrad (2006)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td158"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;SF med hög självfinansieringsgrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;SF med låg självfinansieringsgrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Förbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p584 ft68"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Förbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p585 ft68"&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Fotboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Bob/Rodel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p259 ft86"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Golf&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Akademisk idrott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p259 ft86"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Bilsport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Skridsko&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p259 ft86"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Skidor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Casting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p259 ft86"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Ishockey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Varpa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p259 ft86"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Innebandy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Curling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p259 ft86"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Konståkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td160"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Vattenskidor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p259 ft86"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td162"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Motorcykel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td163"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Draghund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p259 ft86"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft14"&gt;Källa: RF:s verksamhetsberättelse med årsredovisning 2006, s. 66.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;RF:s bidrag till distriktsförbunden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;RF utdelar även ett organisationsstöd till sina distriktsförbund (DF). Bidragets nuvarande fördelningsprinciper fastställdes av Riksidrottsstyrelsen 1989 och innebär att distriktsförbunden till- delas dels ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;förvaltningsbidrag &lt;/SPAN&gt;baserat på antalet lokala idrotts- föreningar i distrikten, dels ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;verksamhetsbidrag &lt;/SPAN&gt;med utgångs- punkt i antalet utförda &lt;NOBR&gt;LOK-stödsaktiviteter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Som framgår av diagram 5.2, har &lt;NOBR&gt;DF-bidraget&lt;/NOBR&gt; ökat från 21,1 till 25,4 miljoner kronor under perioden &lt;NOBR&gt;2000–2007&lt;/NOBR&gt; (motsvarande en ökning på 20 procent). Dessutom kan tilläggas att minskningen med en miljon kronor 2005 kompenserades retroaktivt det följande året,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;med följden att &lt;NOBR&gt;DF-bidraget&lt;/NOBR&gt; i praktiken legat på 25,4 miljoner kronor sedan 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft14"&gt;Diagram 5.2 RF:s bidrag till distriktsförbunden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td165"&gt;&lt;P class="p589 ft124"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p589 ft41"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p589 ft41"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td90"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p590 ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:15px;" class="p590 ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:8px;margin-right:-10px;margin-bottom:7px;" class="p590 ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;MSEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p589 ft41"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p589 ft41"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p589 ft41"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td165"&gt;&lt;P class="p589 ft124"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p21 ft41"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft41"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft41"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p21 ft41"&gt;2 003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p39 ft41"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft41"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p21 ft41"&gt;20 06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p21 ft41"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p577 ft86"&gt;Årta l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p591 ft14"&gt;Källa: RF:s verksamhetsberättelse med årsredovisningar &lt;NOBR&gt;2000–2006&lt;/NOBR&gt; samt uppgifter från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Statligt stöd till elitidrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Det statliga stödet till idrottsrörelsen är inte systematiskt uppdelat eller organiserat mellan bredd- respektive elitinriktade idrotts- aktiviteter. Det är således svårt att bedöma i vilken omfattning det totala idrottsstödet fördelas mellan dessa två verksamheter. Problematiken behandlas i kapitel 9. Det finns dock två poster i statens regleringsbrev som är explicit inriktade på elitidrottsverk- samhet. Det rör sig om stöd till olympisk/paralympisk verksamhet och stöd till specialidrott inom gymnasieskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Statligt stöd till olympisk verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Att följa utvecklingen av det statliga stödet till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) utifrån regeringens regleringsbrev är förknippat med vissa svårigheter. Bidragande är att hanteringen av SOK:s stöd reformerats vid flera tillfällen sedan millennieskiftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Sedan 2007 får SOK ett samlat statsbidrag på 40 miljoner kronor. Tidigare tillämpades principen att SOK tilldelades olika bidrag för administration, deltagande i olympiska spel och talang- utveckling. SOK har idag frihet att självständigt fördela bidraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft17"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359165x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering SOU 2008:59&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;mellan dessa områden. SOK:s samlade bidrag är preciserat i regeringens regleringsbrev men utbetalas via RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det administrativa stödet beslutades t.o.m. 2006 av RF som en del av statsanslaget.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Bidraget till förberedelser och deltagande i olympiska spel har fram till förändringen 2007 preciserats av regeringen i reglerings- brevet efter dialog med SOK, men utbetalats via RF. Fram till 2000 tillämpades principen att bidrag beviljades samma år som spelen hölls. Därefter började bidraget att beräknas för längre tidsperioder och fördelas jämnt mellan åren. Motivet är dels att SOK:s kostna- der i ökande grad uppträder åren före ett OS, dels att undvika ”ryckighet” i statsanslaget mellan olika år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;SOK:s medel för talangutveckling av elitidrottare ingår i en större satsning som påbörjades 1998 genom en överenskommelse mellan SOK, näringslivet och regeringen. Stödet låg inledningsvis på 10 miljoner kronor, utökades senare till 15 miljoner kronor och uppgick 2006 till 23 miljoner kronor. De första åren avsattes med- len i regleringsbrevet till regeringens förfogande så att regeringen fattade beslut om stödet först efter en särskild redovisning av näringslivets bidrag. Medlen överfördes därefter till SOK via RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;I tabell 5.7 redovisas det statliga stödets utveckling sedan 2000 enligt uppgifter från SOK.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td167"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Tabell 5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr20 td168"&gt;&lt;P class="p594 ft14"&gt;Statens stöd till Sveriges Olympiska Kommitté &lt;NOBR&gt;2000–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td167"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p594 ft51"&gt;(MSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td57"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td170"&gt;&lt;P class="p20 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td172"&gt;&lt;P class="p20 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td167"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td169"&gt;&lt;P class="p595 ft30"&gt;Adm.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p272 ft14"&gt;OS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p596 ft86"&gt;Talangprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p597 ft86"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td170"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td167"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td169"&gt;&lt;P class="p595 ft86"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p598 ft86"&gt;17,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p600 ft86"&gt;29,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p595 ft86"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td57"&gt;&lt;P class="p598 ft86"&gt;8,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p600 ft86"&gt;20,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td167"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td169"&gt;&lt;P class="p595 ft86"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p598 ft86"&gt;10,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p600 ft86"&gt;27,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td167"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td169"&gt;&lt;P class="p595 ft86"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p598 ft86"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p600 ft86"&gt;31,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td167"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td169"&gt;&lt;P class="p595 ft86"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td57"&gt;&lt;P class="p598 ft86"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p600 ft86"&gt;31,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td167"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td169"&gt;&lt;P class="p595 ft86"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p598 ft86"&gt;12,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p600 ft86"&gt;30,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td167"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td169"&gt;&lt;P class="p595 ft86"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p598 ft86"&gt;14,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;23,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p600 ft86"&gt;40,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td170"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td171"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;P class="p187 ft14"&gt;(ospecificerat)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td173"&gt;&lt;P class="p600 ft86"&gt;40.0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft14"&gt;Källa: SOK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Under 2000 och 2001 beslutade regeringen om administrationsbidragets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p602 ft9"&gt;Statligt stöd till paralympisk verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft8"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har regeringen även beviljat statligt stöd till Svenska handikappidrottsförbundet (SHIF) för deltagande i Para- lympics (se tabell 5.8). Detta bidrag har sedan 2001 kompletterats med särskild talangsatsning inom handikappidrotten. I likhet med statsbidraget till SOK tillämpas sedan 2007 principen att SHIF får ett samlat bidrag och därmed har frihet att själv fördela medlen mellan Paralympics och talangutveckling. Dock erhåller SHIF sitt administrationsbidrag separat från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft14"&gt;Tabell 5.8 Statligt stöd till Paralympics och talangsatsning inom svensk handikappidrott &lt;NOBR&gt;2000–2007&lt;/NOBR&gt; (MSEK)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td175"&gt;&lt;P class="p565 ft14"&gt;Paralympics&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p239 ft14"&gt;Talangprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td162"&gt;&lt;P class="p605 ft86"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td177"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td179"&gt;&lt;P class="p599 ft14"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td179"&gt;&lt;P class="p596 ft86"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td177"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p607 ft14"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td179"&gt;&lt;P class="p596 ft86"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td179"&gt;&lt;P class="p596 ft86"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;6,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td179"&gt;&lt;P class="p596 ft86"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td177"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td179"&gt;&lt;P class="p596 ft86"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td179"&gt;&lt;P class="p596 ft86"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td25"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td180"&gt;&lt;P class="p608 ft14"&gt;(ospecificerat)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td162"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft14"&gt;Källa: SHIF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft9"&gt;Statligt stöd till specialidrott inom gymnasieskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft8"&gt;En särskild post inom statens idrottsanslag utgör även &lt;SPAN class="ft9"&gt;bidrag till specialidrott inom gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;. Bidraget syftar till att skapa möj- ligheter för elitsatsande ungdomar att kombinera sin idrottsutöv- ning med studier vid riksrekryterande idrottsgymnasier (s.k. riks- idrottsgymnasier).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Benämningen riksidrottsgymnasier avser dels att det är ett gymnasium med riksintag, dels att eleverna är på en nationellt hög idrottslig nivå med mål att bli elitidrottare. Systemet är utformat så att studenterna läser ett nationellt gymnasieprogram men utnyttjar studiemomentet ”individuellt tillval” för den egna specialidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;2005/06–2007/08&lt;/NOBR&gt; läste drygt 1300 elever vid något av landets 60 riksidrottsgymnasier. Det statliga stödet till verksamheten är riktat till de kommuner som ansvarar för utbild- ningen. Bidraget prövas och fördelas av RF i enlighet med förord- ning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet. Bidraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft17"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;uppgick 2007 till 39 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2,6 procent sedan millennieskiftet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Övrigt idrottsstöd över statsbudgeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft9"&gt;Insatser mot dopning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Statens idrottsstöd över statsbudgeten finansierar även &lt;SPAN class="ft9"&gt;insatser mot dopning&lt;/SPAN&gt;. Sedan budgetåret 1999 utgör detta område en egen post i regleringsbrevet. Medlen utnyttjas framförallt för att finansiera verksamheten för Dopingkommissionen och RF:s särskilda enhet i dopningsfrågor, den s.k. Antidopinggruppen. Därtill avsätts medel till bland annat Dopingsjourens förebyggande arbete och forsk- nings- och utvecklingsprojekt inom ramen för Dopinglaboratoriet på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Som diagram 5.3 visar, har anslagsposten mer än fördubblats sedan 2000. Enligt företrädare för RF har ökningen möjliggjort en kvalitetssäkring av antidopningsarbetet. Verksamheten är idag certifierad enligt kraven i det internationella samarbetsorganet WADA:s standard för dopingkontroll och enligt kvalitets- standarden ISO 9001:2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft14"&gt;Diagram 5.3 Insatser mot dopning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td182"&gt;&lt;P class="p278 ft128"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td182"&gt;&lt;P class="p278 ft128"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr15 td181"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:0px;" class="p616 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:26px;" class="p616 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:13px;margin-right:-17px;margin-bottom:13px;" class="p616 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;MSEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td182"&gt;&lt;P class="p278 ft128"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td182"&gt;&lt;P class="p278 ft31"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td182"&gt;&lt;P class="p278 ft31"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td182"&gt;&lt;P class="p278 ft128"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td182"&gt;&lt;P class="p278 ft128"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td182"&gt;&lt;P class="p21 ft128"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p21 ft128"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft128"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p21 ft128"&gt;2 003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft128"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td156"&gt;&lt;P class="p21 ft128"&gt;20 06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p21 ft128"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td181"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td183"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p535 ft30"&gt;Årta l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p617 ft14"&gt;Källa: Regleringsbrev avseende anslag 30:1 Stöd till idrotten &lt;NOBR&gt;1999–2007.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en presentation av riksidrottsgymnasierna, se Riksidrottsgymnasier. Informationshäfte om riksidrottsgymnasierna &lt;NOBR&gt;2005–08,&lt;/NOBR&gt; Riksidrottsförbundet (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft9"&gt;Stöd till idrottsforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Slutligen utgör även stöd till idrottsforskning en egen post i statens regleringsbrev. Detta bidrag har RF under senare år fördelat mellan tre områden. En första del tillförs &lt;SPAN class="ft9"&gt;Centrum för Idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;(CIF). CIF:s huvuduppgift är att initiera, samordna, stödja och informera om idrottsforskning. Dess totala budget har sedan 2002 legat konstant på cirka 20 miljoner kronor om året, varav RF:s stöd utgjort 13 miljoner kronor, utbildningsdepartementet svarat för cirka 6 miljoner kronor och resterande medel genererats via egen verksamhet. Resurserna används huvudsakligen till att stödja idrottsrelaterad forskning och tjänster. Visst stöd ges även till ett antal organisationer med idrottsvetenskaplig inriktning. Bland övrig verksamhet kan nämnas anordnandet av forskningskon- ferenser och tidningen Svensk idrottsforskning som utkommer med fyra nummer per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Sedan 2002 har RF även avsatt två miljoner kronor årligen till sin egen &lt;SPAN class="ft9"&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet &lt;/SPAN&gt;(FoU).&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Dessa aktiviteter omfattar såväl rena forskningsuppdrag som olika former av utvecklingsarbete och informationsspridning. Resultat av RF:s &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; presenteras kontinuerligt som rapporter i RF:s egen &lt;NOBR&gt;FoU-serie&lt;/NOBR&gt; och kan även hämtas elektroniskt via förbundets hemsida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;Slutligen avsätter RF fem miljoner kronor årligen till finansie- ring av &lt;SPAN class="ft9"&gt;Elitidrottscentrums &lt;/SPAN&gt;(EIC) verksamhet på Bosön för icke- olympiska specialidrottsförbund som kompensation för statens elitidrottsstöd till olympiska idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Det ska tilläggas att anslaget ”Bidrag till idrottsforskning” i regeringens regleringsbrev har sänkts från 20 miljoner kronor 2005 till dagens 13 miljoner kronor per år. Förklaringen är att både RF:s egen &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet&lt;/NOBR&gt; och stödet till EIC numera ingår i det över- gripande ramanslaget ”Verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en redogörelse av RF:s &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet,&lt;/NOBR&gt; se Ingemar Ericson, Karin Redelius &amp; Johan R Norberg, ”Presentation av Riksidrottsförbundets forsknings- och utvecklingsverksamhet” i Svensk idrottsforskning nr 2 (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p621 ft14"&gt;Tabell 5.10 RF:s fördelning av statsbidraget till idrottsforskning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p91 ft30"&gt;CIF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td186"&gt;&lt;P class="p622 ft14"&gt;FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p399 ft14"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p623 ft86"&gt;Statsbidrag (MSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td190"&gt;&lt;P class="p95 ft86"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p586 ft14"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td191"&gt;&lt;P class="p605 ft86"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td192"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td189"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td190"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p586 ft14"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td191"&gt;&lt;P class="p605 ft86"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td190"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p623 ft86"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td191"&gt;&lt;P class="p605 ft86"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td192"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td190"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p623 ft86"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td191"&gt;&lt;P class="p605 ft86"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td192"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td189"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td190"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p623 ft86"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td191"&gt;&lt;P class="p605 ft86"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td190"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p623 ft86"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td191"&gt;&lt;P class="p605 ft86"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td192"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td189"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td190"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p586 ft14"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td191"&gt;&lt;P class="p543 ft14"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td192"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td186"&gt;&lt;P class="p586 ft14"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td187"&gt;&lt;P class="p543 ft14"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td188"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft14"&gt;Källa: Regleringsbrev samt uppgifter från CIF och RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Kontroll, återrapportering och uppföljning av idrottens bidrag över statsbudgeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Riksidrottsförbundets fördelning och hantering av statens idrotts- stöd ska återrapporteras till regeringen. Dessa återrapporterings- krav fastställs årligen genom regeringsbeslut i särskilda &lt;SPAN class="ft9"&gt;riktlinjer&lt;/SPAN&gt;. För budgetåret 2007 fastslogs att RF:s redovisning skulle fördelas över följande verksamhetsgrenar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Barn och ungdomsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Insatser mot dopning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Idrottsforskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Specialidrott inom gymnasieskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft8"&gt;Inom var och en av dessa verksamhetsgrenar preciserades därefter olika återrapporteringskrav. Som exempel kan nämnas att RF för anslaget till &lt;SPAN class="ft9"&gt;Verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen &lt;/SPAN&gt;ska redovisa medlens fördelning mellan RF:s centrala kansli, distrikts- idrottsförbunden och specialidrottsförbunden. Vidare ska RF redovisa inriktning och effekter av de olika förbundens arbete för integration, jämställdhet och mot diskriminering, hur stödet för- delats mellan kvinnor och män i olika åldrar samt en bedömning av hur stor andel av bidraget som använts för direkt eller indirekt stöd till bredd- respektive elitverksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riktlinjer för statens stöd till idrotten budgetåret 2007, regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;2006-12-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p627 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Statligt lokalt aktivitetsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;LOK-stödets&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Det statliga lokala aktivitetsstödet &lt;NOBR&gt;(”LOK-stödet”)&lt;/NOBR&gt; är ett generellt, statligt stöd som utgår till lokala och ideella ungdomsorganisa- tioner. Stödformen är att betrakta som ett &lt;SPAN class="ft9"&gt;verksamhetsbidrag &lt;/SPAN&gt;i den meningen att bidraget är riktat till specifika aktiviteter som organi- sationer bedriver. För de bidrag som avser idrottsföreningar gäller särskilda regler, beslutade av Riksidrottsstyrelsen 1997. Bidrags- berättigade är ideella föreningar vilka är medlemmar i något av RF:s specialidrottsförbund. Bidrag utgår dels för &lt;SPAN class="ft9"&gt;sammankomster&lt;/SPAN&gt;, dels för &lt;SPAN class="ft9"&gt;deltagartillfällen&lt;/SPAN&gt;. Bidragsberättigade deltagare är barn och ung- domar i åldern &lt;NOBR&gt;7–20&lt;/NOBR&gt; och ledare i åldern &lt;NOBR&gt;13–20&lt;/NOBR&gt; år. Bidrag utgår till maximalt 30 deltagare per sammankomst.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För deltagare och ledare inom handikappidrott finns ingen övre åldersgräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; är ett bidrag som utbetalas i efterskott som ersätt- ning för redan utförda aktiviteter. Därtill finansieras bidraget genom idrottsrörelsens andel av det s.k. vinstdelningssystemet med AB Svenska Spel. Hur stora belopp som föreningarna kan få varie- rar således och styrs av dels AB Svenska Spels överskott (som avgör bidragets totala omfattning), dels antalet utförda aktiviteter hos de lokala idrottsföreningarna (som avgör hur många som ska dela på bidraget). För 2007 var bidraget för sammankomster 22,5 kronor och bidraget per deltagare 7,50 kronor. Av detta följer att det lägsta belopp som kunde utfalla för ett aktivitetstillfälle var 45 kronor medan det högsta beloppet var 247,50 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;LOK-stödets&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; tillkomst och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;Historisk bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Generella statliga aktivitetsbidrag till det lokala föreningslivets ungdomsverksamhet har funnits i över 50 år. En första variant var det s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;fritidsgruppsstöd &lt;/SPAN&gt;som inrättades i mitten av &lt;NOBR&gt;1950-talet.&lt;/NOBR&gt; Bak- grund ska sökas i avskaffandet av motboken och en därmed befarad oro över ökad alkoholkonsumtion hos ungdomar. Syftet med bidraget var således att uppmuntra sunda fritidsaktiviteter hos det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se RF:s regler med kommentarer för statligt lokalt aktivitetsstöd. Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den &lt;NOBR&gt;21–22&lt;/NOBR&gt; november 2002, den &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; december 2003 och den 3 oktober 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;(Riksidrottsförbundet, u.å.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;uppväxande släktet – och inte minst den s.k. ”föreningslösa ung- domen” som ansågs utgöra en särskild riskgrupp. Det kan tilläggas att bidraget ursprungligen inte var avsett för idrottsverksamhet eller aktiviteter som redan åtnjöt statsbidrag i andra former. Det visade sig dock svårt att i praktiken hålla idrottsrörelsen utanför. Redan efter några år utgjorde idrottsföreningar den största organi- satören av fritidsgrupper i hela landet. Genom riksdagsbeslut 1958 blev RF dessutom huvudman för idrottsrörelsens fritidsgrupper i frågan om rekvisition, kontroll och redovisning. Detta underlättade idrottsföreningarnas bidragshantering och resulterade i att verk- samheten eskalerade ytterligare. I slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; beräknades att hela 90 procent av landets samtliga fritidsgrupper fick sina bidrag fördelade av RF. Samtidigt konstaterades att bidraget med- fört ett totalt tillskott på 56 miljoner kronor till idrottsrörelsen under perioden &lt;NOBR&gt;1958–1968.&lt;/NOBR&gt; Därmed hade fritidsgruppsstödet på kort tid blivit ett av idrottsrörelsens största, statliga bidrag.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;1971 ersattes fritidsgruppsstödet av ett nytt, generellt bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet, &lt;SPAN class="ft9"&gt;statligt lokalt aktivi- tetsstöd&lt;/SPAN&gt;. Det nya bidraget utformades av Statens ungdomsråd och i förarbetet framhölls dels föreningslivets allmänna betydelse för samhället och demokratin, dels värdet av att förebygga social miss- anpassning bland ungdomen och uppmuntra föreningsverksamhet som alternativ till kommersiella fritidsaktiviteter. Vidare skulle bidrag utgå i proportion till omfattningen av föreningarnas aktivi- teter, vara enkelt och inte styra föreningsverksamhetens form eller innehåll. Resultatet blev en bidragsmodell där 10 kronor per sam- mankomst utgick för planerade aktiviteter anordnade av en ung- domsorganisation i vilken minst fem personer i åldern &lt;NOBR&gt;12–25&lt;/NOBR&gt; deltog och där aktiviteten omfattande minst en timmes tid.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Förändringar i &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; sedan 1971&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; har genomgått ett antal förändringar under åren. Inte förvånande har bidragsbeloppen varierat. Därtill sänktes den nedre åldersgränsen 1977 från 12 till 7 år. Av mer principiell betydelse är emellertid ett antal förändringar vad gäller bidragets utformning och RF:s myndighetsroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Norberg (2004), kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rolf Sandahl, &lt;NOBR&gt;”LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; effekter. Utvärdering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet”&lt;/NOBR&gt; i SOU 1998:33, Historia, ekonomi &amp; forskning. Rapporter till Idrottsutredningen, s. &lt;NOBR&gt;28–31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Redan 1971 hade RF blivit huvudman för idrottsföreningars &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; i frågan om administration och kontroll. Genom riks- dagsbeslut 1989 fastslogs dessutom att RF ”torde vara bäst lämpat att utforma de regler som bör ligga till grund för fördelningen av idrottens del av det statliga lokala aktivitetsstödet”. Dessa utökade befogenheter att påverka bidragets utformning utnyttjades ome- delbart av RF. En särskild arbetsgrupp tillsattes med direktivet att pröva ”andra konstruktioner av stödet, som på ett bättre sätt stämmer med hur idrottsaktiviteter bedrivs, och om möjligt (är) än mer rättvist t.ex. i frågan om lagidrotter – individuellt idrottande”. Resultatet, fastslaget av Riksidrottsstyrelsen 1991 och genomfört det följande året, blev dagens modell med bidrag för såväl samman- komster som deltagartillfällen. Ett fast belopp på 10 kronor skulle utgå per sammankomst. Därutöver skulle två kronor utgå per del- tagare. Vidare beslutades att bidrag skulle utgå till högst 20 del- tagare per grupp. Slutligen sänktes det lägsta antalet deltagare från fem till tre i syfte att tillgodose de individuella idrotter som ibland hade svårt att samla större grupper till sina aktiviteter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;Efter beslut på &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 1997 – och efter regeringens med- givande 2001 – genomfördes nya förändringar. Med början 2002 sänktes den övre åldersgränsen från 25 till 20 år. Samtidigt höjdes antalet bidragsberättigade per grupp till totalt 30 personer. Därtill ökade kraven på detaljredovisningen av föreningarnas &lt;NOBR&gt;LOK-aktivi-&lt;/NOBR&gt; teter. Tidigare hade föreningen endast behövt redovisa det totala antalet sammankonster och deltagartillfällen. Med början 2002 skulle redovisningen även vara uppdelad på kön samt i skilda ålderskategorier. Slutligen centraliserades själva &lt;NOBR&gt;LOK-stödshante-&lt;/NOBR&gt; ringen. Tidigare hade varje distriktsförbund administrerat stödet till sina respektive föreningar. Nu koncentrerades detta arbete till RF:s centrala nivå.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Som tabell 5.11 visar, har &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; varierat i storlek under det senaste decenniet. Värt att notera är framförallt bidragets kraftiga ökning åren &lt;NOBR&gt;2000–2003.&lt;/NOBR&gt; Denna ökning var ett direkt resultat av att idrottsrörelsen sedan 1998 tilldelades nya statliga medel via&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;33–34.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Tor-Erik&lt;/NOBR&gt; Henriksson, Mattias Hjelmberg &amp; Ola Stadler, Streck för miljoner – en utredning av det statliga lokala aktivitetsstödet (Riksidrottsförbundet 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;AB Svenska Spel. Under åren &lt;NOBR&gt;1998–2003&lt;/NOBR&gt; baserades &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; huvudsakligen på AB Svenska Spels nettovinst från värdeautomat- spelen Jack Vegas och Miss Vegas. Med början 2004 har bidraget istället baserats på idrottens andel av det totala överskottet från AB Svenska Spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft14"&gt;Tabell 5.11 &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; utveckling &lt;NOBR&gt;1997–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p566 ft14"&gt;Belopp (MSEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Ersättning per sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p630 ft86"&gt;Ersättning per del-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;mankomst (SEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p631 ft86"&gt;tagartillfälle (SEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft51"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td124"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p632 ft14"&gt;2,5 och 2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;240,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td124"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td83"&gt;&lt;P class="p632 ft14"&gt;2,9 och 2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;331,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;13,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;441,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;15,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;5,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;670,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td124"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;24,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td83"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;8,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;638,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;23,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;7,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;674,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;22,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;559,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td124"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;21,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td83"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;7,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td173"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td175"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;636,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td126"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;22,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p599 ft86"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft14"&gt;Källa: Henriksson m.fl. (2006) samt uppgifter från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;Det kan tilläggas att många kommuner har egna motsvarigheter av lokalt aktivitetsstöd. Utformningen och omfattningen av dessa bidrag varierar. Kännetecknande för det kommunala aktivitets- stödet är även att bidraget ofta är &lt;SPAN class="ft9"&gt;differentierat &lt;/SPAN&gt;i syfte att stimulera en viss inriktning i det lokala föreningslivet. Exempel på sådana strategier är att bevilja olika bidragsbelopp för olika målgrupper såsom högre bidragsnivåer för flickverksamhet, funktionshindrade eller ungdomar med invandrarbakgrund. Det är även vanligt att kommuner särskilt stimulerar ungdomars föreningsdeltagande genom högre bidrag till äldre åldersgrupper.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Föreningspolitik och föreningsstöd, s. 35.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p634 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Statliga projektmedel: PLI, handslaget och idrottslyftet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;En tredje mer generell, statlig bidragsform till idrottsrörelsen är &lt;SPAN class="ft9"&gt;projektstöd&lt;/SPAN&gt;, det vill säga medel till specifika och tidsmässigt avgränsade aktiviteter. Att staten beviljar medel till särskilda utvecklingsinsatser inom idrotten är vanligt. Kännetecknande är vidare att sådana bidrag i huvudsak riktas till verksamheter på nationell nivå, det vill säga för verksamheter inom RF och dess specialidrotts- och distriktsförbund. Ett sådant exempel utgör projektet ”Idrottsresurser på lika villkor” där regeringen 2000 beviljade RF särskilda medel för att under tre år verka för en rättvis fördelning av samhällets samlade resurser till olika idrottsverk- samheter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Mindre vanligt är statliga projektmedel riktade till lokal idrottsverksamhet. Detta sammanhänger med den tidigare nämnda principen att staten primärt stödjer nationella förbund och verk- samheter medan det lokala föreningslivet framförallt utgör ett kommunalt ansvarsområde. Undantag har dock förekommit. Som exempel kan nämnas att regeringen avsatte 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden i mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; för utvecklingssats- ningar inom barn- och ungdomsidrotten med följden att 440 olika lokala utvecklingsprojekt kunde iscensättas under en tvåårsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Mot denna bakgrund framstår utvecklingen under senare år som exceptionell. Det är nämligen främst inom området lokalt inriktade utvecklingsprojekt som statens idrottsstöd har ökat. Mest välkänt är naturligtvis det s.k. ”Handslaget” under åren &lt;NOBR&gt;2004–2007.&lt;/NOBR&gt; Men som framställningen nedan visar, var denna satsning inte ny utan snarare en vidareutveckling – låt vara kraftig – av projektidéer vilka påbörjats flera år tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Projektstöd under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1999–2004&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft9"&gt;Projekt Lokal Idrottsutveckling &lt;NOBR&gt;(1998–2002)&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Genombrottet för senare års lokalt inriktade projektbidrag kan förläggas till hösten 1998 och regeringens beslut att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att stimulera utveckling och förnyelse av idrotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Slutrapport projekt Idrottsresurser på lika villkor, Riksidrottsförbundet (u.å.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en redogörelse av &lt;NOBR&gt;PLI-projektet,&lt;/NOBR&gt; se Ds 2002:43, Lokal idrottsutveckling med stöd ur Allmänna arvsfonden. Slutrapport från Idrottsarbetsgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktions- hinder. I satsningen – som tillkom kort efter att 1996 års statliga idrottsutredning lämnat sitt slutbetänkande – underströks att de nya projektmedlen främst skulle riktas till föreningslivets idrotts- verksamhet för barn och ungdomar på lokal nivå. Som särskilt prio- riterade områden framhölls jämställdhet och integration, verksam- het och metoder för barn- och ungdomsidrotten, samspelet idrott- &lt;NOBR&gt;lek-fritid-hälsa,&lt;/NOBR&gt; att öka barns, ungdomars och funktionshindrades delaktighet för att stärka en levande demokrati i föreningslivet samt att uppmuntra till samarbete mellan olika idrottsföreningar, mellan idrottsföreningar och övriga föreningslivet och mellan idrottsföreningar och skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Satsningen på lokal idrottsutveckling hanterades av Arvsfonds- delegationen och projektet bedrevs åren &lt;NOBR&gt;1999–2002.&lt;/NOBR&gt; Totalt utdela- des nästan 60 miljoner till sammanlagt 207 projekt över hela landet. 35 idrotter fanns representerade och de beviljade bidragen varierade mellan 10 000 kronor och 650 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;I februari 1999 tillsattes även den s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;idrottsarbetsgruppen &lt;/SPAN&gt;inom regeringskansliet under riksdagsledamot Eva Johanssons (s) led- ning. Arbetsgruppens uppgift var att bistå Arvsfondsdelegationen i beredning av ärenden och genomförande av satsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I samband med satsningen bildade RF och SISU Idrotts- utbildarna dessutom ett samverkansprojekt: PLI – Projekt Lokal Idrottsutveckling. Målet var att inspirera och stimulera ledare på alla nivåer inom idrottsrörelsen att utveckla verksamheter för barn och ungdomar efter de visioner och riktlinjer som formulerats i idrottens idéprogram &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrotten vill. &lt;/SPAN&gt;Arbetet inriktades främst på att informera om &lt;NOBR&gt;PLI-satsningen,&lt;/NOBR&gt; bistå förbund och föreningar i arbetet med att ansöka om och genomföra utvecklingsprojekt, till- varata projektens erfarenheter och skapa mötesplatser för erfaren- hetsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I en slutrapport från idrottsarbetsgruppen 2002 konstaterades att satsningen fått stort genomslag inom idrottsrörelsen. Möjlig- heter hade skapats för förbund och föreningar att pröva och för- verkliga nya idéer och verksamheter. Därtill visade satsningen på behovet av fortsatta insatser inom flera områden varav de viktigaste bedömdes vara ledarutveckling, samarbete mellan idrottsföreningar och skolan, idrott för personer med funktionshinder samt del- aktighet och mångfald. Mot denna bakgrund föreslogs bland annat att regeringen skulle vidta ytterligare åtgärder för att stimulera ledarutbildning och ledarrekrytering inom idrotten, ett utvecklat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft17"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;samarbetet mellan skolan och idrottsföreningar samt att insatser skulle göras, såväl inom det offentliga som inom idrottsrörelsen, för att stärka en idrottsutveckling byggd på mångfald och alla män- niskors delaktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;”Den stora barn- och ungdomssatsningen” &lt;NOBR&gt;(2001–2004)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;PLI-projektet&lt;/NOBR&gt; följdes av fortsatta satsningar. Under åren 2001– 2004 beviljades nya statliga medel till tre delprojekt under sam- lingsnamnet ”Den stora barn- och ungdomssatsningen”. Bidragen uppgick till totalt 120 miljoner kronor fördelat över tre år, vilket innebar en fördubbling jämfört med det tidigare &lt;NOBR&gt;PLI-projektet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Det första delprojektet hade titeln &lt;SPAN class="ft9"&gt;Unga ledare &lt;/SPAN&gt;och riktade sig till ungdomar i åldern &lt;NOBR&gt;16–25&lt;/NOBR&gt; år.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Totalt avsattes 39 miljoner kronor. Målet var att dels öka andelen ungdomar som ledare av idrottsaktiviteter i föreningar, dels öka andelen ungdomar, särskilt unga kvinnor, med förtroendeuppdrag inom idrottens olika organi- sationer. Projektet genomfördes åren &lt;NOBR&gt;2001–2003&lt;/NOBR&gt; i samverkan mel- lan RF och SISU Idrottsutbildarna. Samtliga distriktsförbund och totalt 40 specialidrottsförbund deltog i verksamheten som huvud- sakligen bestod av utbildningar och mötesplatser för ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det andra delprojektet var en fortsättning av &lt;SPAN class="ft9"&gt;Projekt Lokal Idrottsutveckling &lt;/SPAN&gt;i RF:s egen regi.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Satsningen – totalt 45 miljoner kronor fördelat över tre år – finansierades genom av regeringen sär- skilt beviljade medel från RF:s andel av vinstdelningssystemet med AB Svenska Spel. Det övergripande syftet var att inspirera och sti- mulera ledare till förnyelse och utveckling av idrottsverksamheten för barn och ungdomar i enlighet med RF:s policydokument &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrotten vill&lt;/SPAN&gt;. Fem områden prioriterades: integration, jämställdhet, verksamhet och metodutveckling, ökad delaktighet och inflytande samt samverkan mellan föreningar och skolan. Sammanlagt 239 projektidéer beviljades medel under perioden &lt;NOBR&gt;2002–2004.&lt;/NOBR&gt; RF var huvudman men bedrev projektet i samarbetade med SISU Idrotts- utbildarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Det tredje delprojektet var en utbildningssatsning kallad &lt;SPAN class="ft9"&gt;Ledar- fokus&lt;/SPAN&gt;. Satsningens var ett komplement till det nya &lt;NOBR&gt;PLI-projektet&lt;/NOBR&gt; och genomfördes av SISU Idrottsutbildarna på uppdrag av RF. Syftet var bland annat att höja kvaliteten på idrottens utvecklings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se Slutredovisning av projekt ”Unga ledare” &lt;NOBR&gt;2001–2003&lt;/NOBR&gt; (Riksidrottsförbundet 2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se Projekt Lokal idrottsutveckling för barn och ungdomar &lt;NOBR&gt;2002–2004&lt;/NOBR&gt; (Riksidrottsförbundet u.å.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;och utbildningsverksamhet och främja att föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet genomsyrades av de riktlinjer och värderingar som formulerats i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrotten vill&lt;/SPAN&gt;. Totalt disponerades 36 miljoner kronor under perioden &lt;NOBR&gt;2002–2004.&lt;/NOBR&gt; Satsningen finansierades via medel från RF:s del av vinstdelningssystemet med AB Svenska Spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;”Handslaget”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft9"&gt;… ett handslag för Sveriges barn och ungdomar…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Inför riksdagsvalet hösten 2002 lanserade den socialdemokratiska regeringen ett förslag om att kraftigt öka det statliga stödet till sär- skilda utvecklingsinsatser inom den lokala föreningsidrotten. I det valmanifest som presenterades i augusti formulerades satsningen som ”ett handslag för Sveriges barn och ungdomar” där samman- lagt en miljard kronor från statens andel av AB Svenska Spels över- skott skulle tillföras idrotten under den kommande mandatperio- den under förutsättning att idrottsrörelsen tog på sig att ”öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickidrot- ten, delta i kampen mot droger och intensifiera samarbetet med skolorna”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Den nya satsningen innebar en väsentlig ökning av statens pro- jektmedel till idrottsrörelsen. Bidraget skulle dessutom öka stegvis. Det första året skulle 100 miljoner kronor delas ut. Därefter skulle beloppet höjas med ytterligare 100 miljoner kronor per år för att uppgå till totalt 400 miljoner kronor år fyra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Valet resulterade i att riksdagen antog regeringens förslag till ”Handslag” och efter valet inleddes ett omfattande arbete inom idrottsrörelsen med att organisera den nya satsningen. Under 2003 diskuterades ingående hur resurserna skulle hanteras och fördelas. Regeringen beslutade i maj 2003 disposition av medel från AB Svenska Spel och angav i beslutet närmare förutsättningar för Handslagets första år. Frågan behandlades därefter på &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; senare i maj. Under den följande hösten skickades ett fördelnings- förslag ut på remiss till special- och distriktsidrottsförbunden. Först i december samma år kunde Riksidrottsstyrelsen besluta om handslagspengarnas fördelning för det första året. Resultatet blev följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Tillsammans för trygghet och utveckling – Socialdemokraternas valmanifest &lt;NOBR&gt;2002–2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;35 miljoner kronor avsattes till lokala idrottsföreningar via spe- cialidrottsförbunden och utifrån varje förbunds egen utveck- lingsstrategi inom ”handslagets” målområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;30 miljoner kronor avsattes till lokala idrottsföreningar för sam- verkansprojekt med skolan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;18,5 miljoner kronor avsattes till speciella insatser i föreningar eller förbund via RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;15 miljoner kronor avsattes till special- och distriktsförbunden för att bland annat täcka merkostnader kopplade till administra- tionen av ”handslaget”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;1,5 miljoner kronor avsattes till RF för utvärdering, information och rådgivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Regeringen beslutade därefter årligen på RF:s förslag disposition av medel för Handslagets genomförande. Redan år två genomfördes vissa förändringar. Framförallt ökade medelstilldelningen till före- ningsstöd via specialidrottsförbunden (från 35 till 50 procent av det totala beloppet) medan föreningsstödet via distriktsförbunden sänktes (från 30 till 20 procent). Därtill medförde de höjda bidragsbeloppen att satsningen på särskilda insatser kunde utveck- las med insatser på ledarförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Handslaget påbörjades den 1 januari 2004 och slutfördes i juni 2007. Enligt RF:s egna uppgifter kom över två miljoner barn och ungdomar att delta i en handslagssatsning under de fyra åren. En utförligare redogörelse för och utvärdering av satsningen ges i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;”Idrottslyftet”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;I budgetpropositionen för 2007 föreslog den nya alliansregeringen att det avslutade handslagsprojektet skulle följas av en ”ny utvidgad satsning på svensk idrott”. För det första året föreslogs ett belopp på 500 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kort därefter presenterade RF ett förslag till inriktning på den nya satsningen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Som utgångspunkt framhölls att den totala satsningen borde bygga på erfarenheter från Handslaget och att huvudinriktningen skulle vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/2007:1, Utgiftsområde 17, s. &lt;NOBR&gt;138–139.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;”Nya Handslaget” En särskild satsning på idrotten, Riksidrottsförbundet &lt;NOBR&gt;2006-12-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p640 ft132"&gt;… att öppna dörrarna till idrotten för fler barn- och ungdomar och utveckla verksamheten så de väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Allt arbete ska utgå från ett jämställdhets- och ett jämlikhetsperspek- tiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Vidare föreslogs att satsningen skulle riktas till fyra områden: 1) att utveckla förbund och föreningar 2) öka tillgängligheten till anlägg- ningar och idrottsmiljöer 3) rekrytera och utveckla ledare 4) samverkan med skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I maj 2007 beslutade regeringen att den nya satsningen skulle benämnas ”Idrottslyftet – mer för fler”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I enlighet med förslag från RF beslutades även att medelsfördelningen under Idrotts- lyftets första år skulle vara följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft14"&gt;Tabell 5.12 Medelsfördelning av Idrottslyftet år 1 (MSEK)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;MSEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p641 ft14"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Föreningsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p642 ft14"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td196"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td195"&gt;&lt;P class="p187 ft87"&gt;varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Via SF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;(200)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td196"&gt;&lt;P class="p643 ft14"&gt;(40)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Via DF (skola)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;(80)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p643 ft14"&gt;(16)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Speciella insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p276 ft14"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td196"&gt;&lt;P class="p533 ft14"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td195"&gt;&lt;P class="p187 ft133"&gt;varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft134"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft134"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p641 ft14"&gt;(5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td196"&gt;&lt;P class="p91 ft68"&gt;(1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft18"&gt;tillgänglighet/fysiska förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;(50)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p643 ft14"&gt;(10)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;ledarförsörjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;(35)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p91 ft68"&gt;(7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Utvecklingsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p642 ft14"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td196"&gt;&lt;P class="p99 ft86"&gt;24,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td195"&gt;&lt;P class="p187 ft135"&gt;varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft134"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td196"&gt;&lt;P class="p20 ft134"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Verksamhetsutveckling SF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td160"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;(33)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td196"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;(6,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Verksamhetsutveckling DF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p623 ft68"&gt;(7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;(1,4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Förbundsutveckling SF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td160"&gt;&lt;P class="p624 ft86"&gt;(75)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p99 ft86"&gt;(15)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Förbundsutveckling DF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td160"&gt;&lt;P class="p641 ft14"&gt;(7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td196"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;(1,4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Utvärdering, rådgivning etc.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p276 ft14"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td196"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p644 ft51"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td196"&gt;&lt;P class="p533 ft51"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td193"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td163"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td194"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft14"&gt;Källa: uppgifter från Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Sveriges Riksidrottsförbunds disposition av medel från AB Svenska Spel, Regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;2007-05-16,&lt;/NOBR&gt; dnr Ku2007/608/KR, Ku 2007/1694/KR (delvis).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft9"&gt;Kontroll, återrapportering och uppföljning av Idrottslyftet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;I samband med att regeringen fastställde Idrottslyftets omfattning och inriktning beslutades att en samlad utvärdering av satsningens första år ska lämnas till Regeringskansliet i december 2008. RF:s redovisning ska innehålla bedömningar av hur många fler flickor och pojkar som har börjat idrotta och motionera till följd av sats- ningen och i vilken omfattning de har stimulerats till att fortsätta idrotta högre upp i åldern. Vidare ska framgå vilka insatser som förbunden gjort för att stärka sin verksamhet och organisation och vilka insatser som gjorts i frågan om ledarutveckling, intensifiering av samarbetet med skolorna och förbättrad tillgängligheten till idrottsverksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Övrigt offentligt stöd till idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Övrigt statligt stöd till idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Merparten av statens idrottsstöd utdelas inom ramen för det tradi- tionella statsanslaget och genom bidrag via AB Svenska Spel. I viss utsträckning tilldelas dock idrottsrörelsen kompletterande stöd över andra poster i statsbudgeten. Av störst betydelse i detta sam- manhang är Utbildningsdepartementets bidrag till idrottsrörelsens ledar- och utbildningsverksamhet. För 2007 erhöll SISU Idrotts- utbildarna 140 miljoner kronor för utbildningsinsatser vilket inne- bar en fördubbling av anslaget jämfört med föregående år. Parallellt tillfördes Centrum för idrottsforskning (CIF) drygt 6,3 miljoner kronor av Utbildningsdepartementet utöver de 13 miljoner kronor som kanaliseras via RF.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I viss utsträckning bör även statens stöd till friluftslivet nämnas. Detta bidrag uppgick 2007 till närmare 25 miljoner kronor. Bland de organisationer som erhåller stöd ur detta anslag finns organisa- tioner såsom &lt;SPAN class="ft9"&gt;Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svenska Frisksportförbundet &lt;/SPAN&gt;vilka kan ses som tillhörande idrottsrörelsen i vid mening.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;47&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft18"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/2007:1, Utgiftsområde 16, s. 189, s. 265.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/2007:1, Utgiftsområde 17. Politikområde 30, Folkrörelsepolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det regionala idrottsstödet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Landstingens bidrag till idrotten består huvudsakligen av stöd till RF:s distriktsidrottsförbund. Dessvärre är kunskapsläget begränsat om det regionala idrottsstödet omfattning och utveckling över tid. Likaså saknas sammanställningar och analyser av distriktsidrotts- förbundens olika intäktskällor och ekonomiska situation. Mot denna bakgrund lät Idrottsstödsutredningen rekvirera in samtliga DF:s verksamhetsberättelser för 2006. Ambitionen var dels att bedöma det regionala idrottsstödets totala omfattning, dels att stu- dera relationen mellan distriktsidrottsförbundens olika intäktskäl- lor. En mer ingående kartläggning visade sig dock inte möjlig till följd av dels många och varierade intäktskällor, dels förbundens skilda redovisningsprinciper. Medan vissa DF ingående redovisade sina intäkter och bidrag valde andra förbund att endast summariskt redovisa sin omsättning fördelad över ett begränsat antal över- gripande kategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Efter kompletterande uppgifter från ett begränsat antal distrikts- idrottsförbund kunde konstateras att RF:s 21 distriktsidrottsför- bund 2006 hade totala intäkter på drygt 280 miljoner kronor. Landstingens stöd uppgick till 93,8 miljoner kronor motsvarande 33 procent av förbundens totala intäkter. RF:s ordinarie bidrag till förbunden uppgick till 26,4 miljoner kronor(9 %). Vidare konsta- terades att 13 förbund redovisade &lt;NOBR&gt;EU-bidrag&lt;/NOBR&gt; och 9 förbund även uppbar kommunalt stöd (totalt cirka 7 %).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Det kommunala idrottsstödet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Det är svårt att ge en enhetlig bild av det kommunala stödet till idrotten. I enlighet med den kommunala självstyrelsen är det näm- ligen upp till varje enskild kommun att självständigt både avgöra om den vill stödja det lokala föreningslivet – och &lt;SPAN class="ft9"&gt;i vilka former&lt;/SPAN&gt;. Såväl omfattningen som inriktningen på det kommunala förenings- stödet är således synnerligen variationsrika. Likaså är tendenser och utvecklingsskeenden över tid svåra att bedöma, eftersom för- ändrade bidragsnivåer i en kommun inte nödvändigtvis åtföljs av liknande förändringar hos andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Med dessa reservationer kan kommunernas föreningsstöd inde- las i tre övergripande kategorier. Den första är &lt;SPAN class="ft9"&gt;kontantbidrag&lt;/SPAN&gt;, det vill säga direkta transfereringar av olika slag. Enligt en studie av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft17"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Den statliga politikens omfattning och finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Svenska Kommunförbundet från 2003 förekommer ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; olika varianter av kontantbidrag bland landets kommuner, varav de van- ligaste utgör aktivitetsstöd, bidrag till ledareutbildningar och stöd till &lt;NOBR&gt;lokal-anläggningskostnader.&lt;/NOBR&gt; De totala kontantbidragen upp- skattades till 1,3 miljarder kronor varav merparten, cirka en miljard kronor, tillföll idrottsföreningar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En andra kommunal stödform är olika former av &lt;SPAN class="ft9"&gt;dolda sub- ventioner&lt;/SPAN&gt;, liktydigt med föreningslivets fria eller rabatterade nytt- jande av lokaler, utrustning och material. Detta stöd uppskattades av Kommunförbundet till mellan 4 och 4,5 miljarder kronor per år, varav idrottens del uppgick till cirka 3,5 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Den tredje kategorin utgörs av olika former av &lt;SPAN class="ft9"&gt;immateriellt stöd &lt;/SPAN&gt;som kommunerna kan förmedla till föreningslivet såsom admi- nistrativt stöd för lokalbokningar, rådgivning och utbildningsin- satser. Till denna kategori hör även att kommuner bistår föreningar med personal, resurser och förlustgarantier vid större evenemang och sammankomster. Enligt Kommunförbundets studie har denna stödform ökat under senare år. Däremot bedömdes det inte som möjligt att värdera bidragsformens omfattning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Föreningspolitik och föreningsstöd (2004), s. 34, Om kultur- och fritidssektorerna. Kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;Svenska Kommunförbundet (2004), s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Föreningspolitik och föreningsstöd (2004), s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;DEL 2. Utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;I betänkandets andra del presenteras vår utvärdering av statens stöd till idrottsrörelsen. Detta arbete har i flera avseenden varit förknip- pat med svårigheter. Ett första problem handlar om det ojämna kunskapsläget. Det statliga stödet till idrottsrörelsen är omfattande och fördelat på en rad skilda organisationer, verksamheter och akti- viteter. På vissa områden finns det forskning, statistik och ingående återrapportering av hur idrottsrörelsen utnyttjat dessa medel. På andra områden är kunskapsläget betydligt sämre. Därtill har Idrottsstödsutredningen varken haft tid eller resurser till komplet- terande forskningsinsatser. Den utvärdering som presenteras i följande fyra kapitel är således en analys utifrån ett befintlig – och delvis otillräckligt – kunskapsläge. Det är dock vår förhoppning att det förslag till ny uppföljningsmodell som presenteras i betänkan- dets sista del ska förbättra möjligheten till framtida utvärderingar av det statliga stödets effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Ett andra problem är att statens stöd endast utgör en av många resurser som tillförs idrottsrörelsens sammanslutningar och akti- viteter. Att särskilja det statliga idrottsstödet och dess effekter från föreningslivets övriga intäktskällor är ofta en omöjlighet. Det finns således relativt goda förutsättningar att utifrån befintlig forskning göra bedömningar av idrottsrörelsens totala verksamhet – men det är svårt att avgöra på vilka sätt och i vilken utsträckning som just statens stöd bidragit till dessa aktiviteters utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Ett tredje och närliggande problem är avsaknaden av jämförelse- punkt. Statens stöd till idrottsrörelsen har – som visats i kapitel fem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;– ökat kraftigt under det senaste decenniet: från cirka 535 miljoner kronor 1997 till drygt 1,8 miljarder kronor 2008. Ökningen har både förstärkt redan befintliga stödformer såsom det statliga lokala aktivitetsstödet och skapat utrymme för betydande utvecklings- projekt i form av Handslaget och Idrottslyftet. Att bidragsökningen haft stor betydelse för idrottsrörelsens existensvillkor är uppen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft17"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;P class="p202 ft8"&gt;bart. Det är dock svårt att bedöma hur idrottsrörelsens verksamhet hade utvecklats under dessa år om anslagsökningarna uteblivit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft8"&gt;Ett fjärde problem handlar om att bedöma vad som är rimliga resultat i en analys av en så komplex och mångfacetterad verksamhet som idrottsrörelsen. Till saken hör att staten visserligen formulerat mål för sitt idrottspolitiska stöd, men att dessa mål – inte minst med hänsyn till idrottsrörelsens självständighet – formulerats i förhållandevis allmänna termer och utan tydliga utvärderingsmått. Av detta följer begränsade möjligheter att värdera huruvida olika förändringsprocesser eller utvecklingsarbeten inom idrottsrörelsen gett avsett resultat. Eller för att använda en liknelse från idrottens egen värld: det är svårt att bedöma ett höjdhopp i avsaknad av en ribba.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft8"&gt;Redovisningen av vår utvärdering har följande disposition. I kapitel sex anläggs ett teoretiskt perspektiv på utvärderingen med begreppsparet föreningsfostran och tävlingsfostran. I kapitel sju analyseras barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö med utgångspunkt i aktuell samhällsvetenskaplig idrottsforskning. Kapitel åtta kompletterar bilden med en diskussion av förenings- idrotten i relation till folkhälsa, jämställdhet och integration. Slut- ligen – i kapitel nio – görs en mer ingående utvärdering av fyra spe- cifika bidragsformer: statsbidraget till specialidrottsförbunden, det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet,&lt;/NOBR&gt; den s.k. handslagssatsningen och statens stöd till elitidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft17"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;P class="p654 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Behovet av ett analytiskt redskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft52"&gt;Idrottsstödsutredningens uppdrag är att utvärdera om effekterna av statens stöd till idrotten stämmer överens med de av riksdagen och regeringen angivna syftena. För att en sådan utvärdering ska vara både genomförbar och trovärdig krävs analytiska redskap i form av en teori. Med hjälp av teori kan man identifiera, systematisera och jämföra olika former av mänskligt handlande samt formulera anta- ganden om regelbundenheter i detta handlande och sannolikheter för att dessa regelbundenheter upprepas, liksom relationerna mellan dem. Teorier kan ha olika generaliseringsanspråk: de kan uttala sig om allt ifrån individuella handlingsmönster till hur hela samhällen hänger ihop och fungerar. Därtill är teorier ofta – åtminstone inom samhällsvetenskapen – baserade på dikotomier. Som klassiska exempel kan nämnas Emile Durkheims distinktion mellan mekanisk och organisk solidaritet, Ferdinand Tönnis begreppspar gemeinschaft och gesellschaft och Karl Marx polaritet mellan bourgeoisie och proletariat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft96"&gt;Även i denna utvärdering baseras analysen på ett teoretiskt begreppspar. Innan denna dikotomi presenteras, finns det dock skäl att kortfattat kommentera två av analysens utgångspunkter. Den första kommentaren rör relationen mellan idrotten och samhället. Idrott är ett socialt fenomen. Bakom idrottens regler återfinns alltid mer övergripande sociala regler för mänsklig sam- levnad. Att idrottslig verksamhet utformas i – och påverkas av – den omgivande samhälleliga kontexten är en självklarhet och ett grundläggande axiom i sociologisk idrottsrelaterad forskning. Som exempel kan nämnas att Norbert Elias och Eric Dunning i flera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft17"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;verk kunnat påvisa hur idrottens regler och förutsättningar har förändrats över tid som en följd av mänsklighetens sociala utveck- ling medan Allen Guttman spårat tävlingsidrottens utformning i den allmänna organisatoriska och teknologiska rationalisering av det mänskliga samhället som det moderna kapitalistiska systemet möjliggjort.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Av idrottens koppling till samhället följer att en vetenskaplig analys av idrottsliga aktiviteter alltid bör inkludera ett ”utifrånperspektiv” där det omgivande samhällets struktur och inflytande beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft52"&gt;Lika viktigt är dock att anlägga ett ”inifrånperspektiv”. Även om idrotten utformas och utövas mitt i samhället, lever den i många avseende sitt eget liv. Varje idrottspraktik har sina egna regler, normer och logiker. Det vägs, mäts och klockas, det tävlas och rangordnas. Till idrottslivet hör också samvaro, resor och täta rela- tioner över generationsgränser. Kring träning och tävling skapas ofta hela miniatyrsamhällen med egna värderingar och praktiker. Man kan vara sämst i skolan men samtidigt kung i ishockeyrinken. Man kan vara lågutbildad, arbetslös och isolerad i samhället men samtidigt en uppburen föreningsledare. Många aspekter av det som sker inom idrotten förutsätter således att verksamheten analyseras ”inifrån” och med utgångspunkt i idrottens egna premisser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft52"&gt;En grundläggande utgångspunkt för vår analys är således att idrotten måste betraktas som ett avgränsat socialt fält, identifier- bart genom sin egen verksamhetslogik. Detta fält bestäms av ett antal faktorer såsom det omgivande samhällets dominerande insti- tutioner (stat, marknad och civilsamhälle), strukturella faktorer (klass, genus, etnicitet m.m.) samt större samhälleliga processer (kommersialisering och professionalisering). Metodologiskt tar därmed en analys av idrotten i samhället – vad som kan förklaras av idrotten självt och vad som måste förklaras av att idrotten utgör en del av samhället – formen av ett ständigt fokuseringsskifte. Och ju tydligare ett perspektiv blir, desto mer angeläget blir det att byta perspektiv för att även se det andra, och relationerna dem emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft101"&gt;Vår andra kommentar rör den teoretiska begreppsapparatens roll. De analytiska begrepp som används i denna utvärdering utgör s.k. idealtyper i Max Webers mening&lt;SPAN class="ft39"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Med detta menas att begreppen är beskrivningar härrörande från verkliga förhållanden men renod-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Standardverk på området är Norbert Elias &amp; Eric Dunning, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Från riddarspel till fotbollscup: sport i sociologisk belysning &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 1986), Allen Guttman, &lt;SPAN class="ft70"&gt;From Ritual to Record: The Nature of Modern Sports &lt;/SPAN&gt;(New York 1978).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Max Weber, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Ekonomi och samhälle &lt;/SPAN&gt;(Lund 1983).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p659 ft96"&gt;lade i syfte att tydliggöra karakteristiska drag i specifika företeelser. En idealtyp ger således en förenklad bild av verkligheten ungefär på samma sätt som en karikatyr. En duktig tecknare kan med några få pennstreck skissera exempelvis ett ansikte och få oss att le igenkännande. Om denna teckning därefter jämförs med ett foto- grafi förstår man emellertid hur många fler pennstreck som skulle krävas för att framställa ett verkligt porträttlikt ansikte. En idealtyp av idrottslig verksamhet kan jämföras med de begränsade penn- streck som konstruerade karikatyren. Den kan aldrig göra full- ständig rättvisa åt det myller av praktiker som bedrivs i idrottens många förbund och föreningar. Men just genom att förenkla – på ett systematiskt och konsistent sätt – kan den däremot fånga, beskriva och analysera väsentliga aspekter i den idrottsliga mång- falden och därmed underlätta en analys av verksamhetens utform- ning och effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft101"&gt;Mot denna bakgrund kan vårt teoretiska begreppspar presen- teras. Begreppen renodlar två former av fostran som är centrala inom framförallt idrottens barn- och ungdomsverksamhet – före- ningsfostran och tävlingsfostran. Begreppen kan även betraktas som två grundläggande uppdrag vilka ska vägleda idrottens ledare och tränare i umgänget med de aktiva. Det ena uppdraget har sitt ursprung i samhället – det andra kommer från idrotten självt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;I kapitel 1 visades att idrottsliga aktiviteter utövas i samtliga av samhällets olika sektorer. Den vanligaste organisationsformen i Sverige är dock den ideella föreningens – åtminstone i frågan om barns och ungdomars frivilliga idrottande. Det är även den frivilligt organiserade idrotten som uppbär statligt stöd och som därmed är föremål för denna utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;Att idrott bedrivs i ideella sammanslutningars regi innebär inte enbart att aktiviteterna är organiserade på ett visst sätt. Med föreningsformen följer även specifika demokratiska värderingar, normer och ideal. Ett sådant ideal är att verksamheten ska vara tillgänglig och öppen för alla oavsett faktorer som kön, ålder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;För studier av idrottsrörelsen utifrån perspektiven föreningsfostran och tävlingsfostran, se Tomas Peterson, ”En allt allvarligare lek. Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;1967–2003”,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt; i Jan Lindroth &amp; Johan R. Norberg (red) &lt;/SPAN&gt;Ett idrottssekel. Riksidrottsförbundet &lt;NOBR&gt;1903&lt;SPAN class="ft68"&gt;–&lt;/SPAN&gt;2003&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft68"&gt;(Stockholm 2002), Tomas Peterson, &lt;/SPAN&gt;Landskrona BoIS som uppfostrings- och utbild- ningsmiljö, &lt;SPAN class="ft68"&gt;publicerad på www&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;HT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;.idrottsforum.org&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TH &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;(februari 2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft17"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft9"&gt;socioekonomi och härkomst. Föreningsdemokratins princip stad- gar vidare att alla som ingår i verksamheten ska ha lika möjligheter att kunna framföra sina åsikter och att föreningens aktiviteter ska grundas på och utformas i enlighet med majoritetens beslut. Annorlunda uttryckt ska föreningsmässigt bedriven idrottsverk- samheten både vara en garanti för – och en skola i – demokratiska förhållningssätt och processer. Därmed handlar föreningsidrott om mer än att utveckla specifika idrottsliga färdigheter. Alla med- lemmar – inte minst barn och ungdomar – ska även tillgodogöra sig en föreningsfostran enligt principer om att alla ska få vara med, känna delaktighet och kunna utvecklas utifrån sina egna förut- sättningar och intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft96"&gt;Kännetecknande för föreningsfostran är att det lyfter fram sam- hälleliga värden och principer vilka – åtminstone delvis – kan sär- skiljas från själva idrottsverksamheten. Utmärkande är vidare att just dessa föreningsdemokratiska värden i stor utsträckning sammanfattar statens mål med sitt idrottsstöd (se mer nedan). Av detta följer dock inte att föreningsfostran är ”externa” samhälleliga principer vilka så att säga pådyvlats idrottsrörelsen utifrån. Det betyder inte heller att föreningsfostran är oförenligt med idrotts- rörelsens egna målsättningar. Tvärtom. De principer om öppenhet, delaktighet och jämlikhet som omfattas av begreppet härrör ur svensk folkrörelsetradition och utgör sedan länge ett grund- läggande inslag i den svenska idrottsrörelsens självförståelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft96"&gt;Det andra uppdraget – tävlingsfostran – är idrottens eget. Tävlingsfostran ska här förstås som en samlingsbeteckning för alla de principer och värderingar som omgärdar tävlingsidrottens interna logik. Det handlar både om den grenspecifika utbildning som idrottsrörelsens många förbund och föreningar tillhandahåller i skilda idrottsaktiviteter och den mer generella konsten att handskas med själva tävlandet. Att delta i idrottslig tävlingsverk- samhet innebär med nödvändighet att bli jämförd med andra: att vinna eller förlora, att komma etta, tvåa eller kanske sist. Det handlar även om principer/förhållningssätt som vanligtvis är nödvändiga för att vinna, såsom att övning ger färdighet och att träning är utgångspunkt för allt som händer under en tävling eller match. Nära kopplat är även etiska frågor om alltifrån regel- efterlevnad till fusk och dopning. Lika centralt är konsten att kunna hantera den egna rollen och förmågan i relation till laget eller träningsgruppen (såsom att ”bli uttagen” eller ”sitta på bänken”) och vilka förhållningssätt man utvecklar till sina&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft17"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;medtävlare och medspelare, konkurrenter och motståndare, till ledare, funktionärer och publik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft96"&gt;Vän av ordning kan invända att all idrottsutövning inte inne- håller ett tävlingsmoment. För många som exempelvis motions- joggar eller tränar på ett gym kan den idrottsliga aktiviteten bedrivas utan ett tävlingsinslag. Detta är riktigt. Samtidigt kan det inte förnekas att den stora merparten av föreningsidrotten handlar om organiserade idrottsverksamheter där ett tävlingsmoment utgör både aktivitetens essens och inre logik. Även om betydelsen av att vinna kan variera mellan träningsgrupper/lag, föreningar och åldersgrupper, är det rimligtvis få verksamheter inom den frivilligt organiserade idrottsrörelsen där aktiviteterna utformas utan kopp- ling till denna tävlingslogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft9"&gt;Två fostransformer i konflikt och/eller samverkan?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft9"&gt;Både föreningsfostran och tävlingsfostran är således att betrakta som grundläggande värden i ideellt organiserad idrottsutövning. De kan även betraktas som två parallella uppdrag vilka ska vägleda idrottens ledare och tränare i umgänget med de aktiva. Medan föreningsfostran står för den medborgarfostran som deltagande i föreningslivet antas leda till avser tävlingsfostran de mått och steg som antas skapa de bästa idrottsutövarna. Medan uppdraget att bedriva föreningsfostran kan sägas härröra från samhället – kommer tävlingsfostran från idrotten själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft96"&gt;Alla föreningar som bedriver tävlingsidrott måste utveckla strategier för att hantera båda dessa fostransformer. Detta är inte alltid enkelt. Även om förenings- och tävlingsfostran på inga sätt utgör varandras motsatspar, kan de stå i en konfliktfylld relation till varandra. Föreningsfostran är den princip som tydligast uttrycker den specifika svenska idrottsmodellens folkrörelseideal. Dess mål är bredd, allas lika värde och medlemmarnas möjlighet att kunna delta på sina egna villkor och utifrån sina egna förutsättningar. Tävlingsfostran är på motsvarande sätt den princip som kanske bäst fångar idrottens egenvärde, dess oregisserade dramatik och spänningsmoment. Tveklöst är det även tävlingsverksamheten och inte det omgärdande föreningslivet som lockar de stora barn- och ungdomsgrupperna till idrotten. Problemet är dock att medan föreningsfostran har som mål att främja bredd och jämbördighet, avser tävlingsfostran alltid att skapa åtskillnad mellan individer. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft17"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft9"&gt;tävlingar jämförs och rangordnas prestationer. Ur varje grupp ska någon koras som segrare. Idrottens tävlingsmoment må således i mångt och mycket utgöra verksamhetens livsnerv – men det är samtidigt en princip som inte med självklarhet kan förenas med de bredd- och jämlikhetsmål som utgör kärnan i föreningsfostran. Lite tillspetsat kan problemet således sammanfattas som att före- ningsfostran utgår från principen att ”många ska bli fler” (eller åtminstone att ”många ska bli kvar”) medan tävlingsfostran utgår från tävlandets logik om att ”många ska bli färre”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;Det finns inga generella svar på frågan hur idrottsrörelsens föreningar i praktiken hanterar förhållandet mellan dessa två delvis motstridiga uppdrag. Självklart finns det föreningar som nästan enbart ägnar sig åt föreningsfostran och där tävlandet har en underordnad roll. I andra änden av skalan återfinns de s.k. elit- föreningar vilka nästan enbart ägnar sig åt tävlingsfostran. På motsvarande sätt kan man finna föreningar vars mål är att så tidigt som möjligt selektera fram en potentiell framtida elit medan andra konsekvent låter alla barn och ungdomar vara med utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Det stora flertalet befinner sig rim- ligtvis mellan dessa ytterligheter. De försöker således så gott det går att förena idrottsliga prestationer och talangutveckling (täv- lingsfostran) med att samtidigt erbjuda en allmänt positiv och ut- vecklande verksamhet för så många barn- och ungdomar som möjligt (föreningsfostran). Många gör det säkerligen även på ett föredömligt sätt. Problem riskerar dock att uppstå när tävlingsfostran får en allt för dominerande roll – särskilt i den verksamhet som riktas till yngre åldersgrupper. Med ett allt för snävt fokus på resultat och mätbara prestationer riskerar de ungas idrottslek att ersättas av vuxenidrottens allvar. I jakten på segrar följer snabbt krav på omfattande träning, specialisering och – med tiden – selektion. Att idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksam- het återkommande rönt kritik av såväl media, föräldrar, samhällsdebattörer som forskarsamfundet för negativa inslag som ”toppning”, utslagning, föräldrapress och hårt uppskruvad resultat- och prestationshets, handlar i samtliga fall om situationer där tävlingsfostran fått orimliga proportioner. Det är problem som uppstår när barns och ungdomars idrottande utformats med den seniora vuxenidrotten som förebild och med förbiseende av de ungas egna behov och intressen och deras skilda fysiska och psykiska utvecklingstakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft17"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vad vill staten uppnå? Vad vill idrottsrörelsen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft9"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran fångar således två parallella uppdrag inom föreningsmässigt organiserad idrottsverksamhet. De utgör principer som kan förenas – men som samtidigt står i en konfliktfylld relation till varandra. En följdfråga blir därmed hur staten, som idrottsrörelsens främsta bidragsgivare, ser på denna problematik. Och vad anser idrottsrörelsen själv? Innan vi således närmar oss frågan hur den konkreta barn- och ungdomsidrotten utformas i relation till dessa två fostransformer, finns det skäl att studera hur staten och idrottsrörelsen förhåller sig till dessa aspek- ter på en normativ nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft9"&gt;Statens idrottspolitiska mål: att främja föreningsfostran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft9"&gt;I kapitel 4 gavs en redogörelse för statens nuvarande idrotts- politiska mål och syften. En övergripande slutsats var att det ekonomiska stödet till idrottsrörelsen framförallt handlar om att främja s.k. positiva externa effekter. Utgångspunkten är således inte att idrott som kultur- och samhällsfenomen är förtjänt av statligt stöd utifrån sina egna premisser. Snarare motiveras stödet med hänvisning till att idrottsrörelsens verksamhet anses vara till gagn för samhället på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft96"&gt;De samhällsnyttiga mål som staten vill uppmuntra genom sitt idrottsstöd kan fördelas i två övergripande kategorier. Det första är folkhälsa. Här är tanken att folkhälsa i sig utgör en viktig kompo- nent för det svenska välfärdssamhället och att idrottsrörelsen kan bidra till att motverka sådana negativa tendenser till ökad ohälsa som följer av bristande fysisk aktivitet hos många människor. Inom idrottspolitikens folkhälsomål framhålls särskilt vikten av att tidigt ge barn och ungdomar goda och livslånga motionsvanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft101"&gt;Statens andra idrottspolitiska mål handlar om att stärka och utveckla demokratin inom idrottens föreningsliv. Resurserna till idrottsrörelsen är avsedda att göra föreningsidrotten tillgänglig för alla oberoende av faktorer som ålder, kön, social och etniskt till- hörighet, fysiska och psykiska förutsättningar eller geografisk hem- vist. Därtill ska stödet utveckla demokratiska tanke- och handlings- former där framförallt barn och ungdomar ges möjligheter att utöva ett inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft17"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p490 ft9"&gt;Statens idrottsstöd kan således betraktas som ett uppdrag till idrottsrörelsen att dels aktivera så många som möjligt (och så länge som möjligt), dels främja demokratiska umgängesformer, grundade på respekt, likaberättigande och öppenhet. Målet är att idrotts- rörelsen ska ha möjlighet att ta hand om alla som söker sig till verksamheten och låta var och en utvecklas allsidigt enligt sina egna förutsättningar. Annorlunda uttryckt är statens idrottspolitiska mål liktydigt med att främja föreningsfostran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft9"&gt;”Idrotten vill” – att skapa balans mellan föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft9"&gt;Medan staten framhåller föreningsfostran och externa samhälls- effekter som mål för sitt idrottspolitiska stöd, kan idrottsrörelsens mål sammanfattas som en strävan att skapa balans mellan förenings- och tävlingsfostran. Detta är särskilt tydligt i idrottsrörelsens gemensamma visionsdokument Idrotten vill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft9"&gt;Idrotten vill, antaget vid RF:s stämma i Umeå 1995, är utan tvekan ett betydelsefullt dokument. En förklaring är ideologisk. Som visionsdokument betraktat saknar nämligen Idrotten vill tidigare motsvarigheter. Visserligen finns det flera tidigare exempel på att idrottsrörelsen i skrift redogjort för sin verksamhet och motiverat dess samhällsnytta. Idrotten vill är dock mer än en propagandapamflett. Det är en text som eftersträvar ett helhets- grepp på föreningsidrottens mångfacetterade verksamhet, som inte tvekar för att problematisera svåra avvägningsfrågor och som dess- utom ger tydliga riktlinjer för hur de egna medlemsorganisa- tionerna bör hantera dessa. Därmed är Idrotten vill inte endast en beskrivning av idrottens samhälleliga förtjänster – den är även en förmaning och ett rättesnöre. Och en stor del av de frågor som diskuteras i dokumentet handlar om just spänningen mellan före- nings- och tävlingsfostran.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft101"&gt;På ett övergripande plan baseras Idrotten vill på två utgångs- punkter. Den första är att både förenings- och tävlingsfostran utgör självklara inslag i all föreningsmässigt organiserad idrott. Även om merparten av utrymmet ägnas åt frågor med koppling till tävlings- fostran understryks återkommande föreningsdemokratiska aspek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en analys av &lt;SPAN class="ft67"&gt;Idrotten vill&lt;/SPAN&gt;, se &lt;NOBR&gt;Lars-Magnus&lt;/NOBR&gt; Engström, Johan R. Norberg &amp; Joakim Åkesson,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft67"&gt;Idrotten vill. En utvärdering av barn- och ungdomsidrotten&lt;SPAN class="ft18"&gt;, Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt; 2007:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;ter såsom värdet av medlemsinflytande och att verksamheten ska vara öppen för alla som så önskar. Den andra utgångspunkten är att idrottsrörelsens verksamhet är uppdelad efter ålder och ambitionsnivå. Verksamheten fördelas på kategorierna barnidrott &lt;NOBR&gt;(0–12&lt;/NOBR&gt; år), ungdomsidrott &lt;NOBR&gt;(13–20&lt;/NOBR&gt; år) och vuxenidrott (över 20 år). Tanken är vidare att aktiviteterna inom dessa ålderskategorier ska ha olika utformning, framförallt i frågan om tävlingsmomentets roll och betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Enligt Idrotten vill har barnidrotten som övergripande mål att främja de ungas allsidiga utveckling. Barnen ska ges utlopp för sitt rörelsebehov, sin glädje och spontanitet. Vidare ska de under lek- fulla former få möjlighet att pröva på olika idrotter. Även före- ningsfostran är viktigt. Mer konkret framhålls att de unga ska göras delaktiga i utformningen av och innehållet i den egna idrottsverk- samheten. De ska även få lära sig demokratins spelregler, ta hänsyn till varandra och tidigt vänjas vid att ta ansvar för egen och gemen- sam utrustning. I frågan om tävlingsmomentets roll framhålls följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft15"&gt;För barn är tävlingen ett naturligt inslag i idrotten, liksom i leken. Men den måste bli just en del av leken och ha som mål att barnet har roligt och lär sig idrotten. Betydelsen av tävlingsresultat i barnidrotten bör avdramatiseras och barn ska ges lika möjligheter att delta. Vi ska pröva alternativa tävlingsformer för barnen, där de i stor utsträckning tävlar mot sig själva och sina egna resultat i stället för mot varandra. Samtidigt kan vi inom idrotten lära barn att handskas med såväl vinst som förlust, vilket ger lärdomar för livet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft96"&gt;Utifrån ett fostransperspektiv kan resonemangen sammanfattas som att tävlingsmomentet i barns idrottande både utgör en självklarhet och ett potentiellt problem. Å ena sidan är tävlingar naturliga inslag vilka kan ge värdefulla ”lärdomar för livet”. Å andra sidan påpekas risken för att en snäv fokusering på tävlingar gör verksamheten osunt seriös, prestigefylld och prestationsinriktad. I förlängningen hotar selektion och utslagning. Mot denna bakgrund formuleras ståndpunkten att tävlingsmomentet måste behandlas annorlunda i barnidrotten än inom ungdoms- och vuxenidrotten. I barnidrotten ska tävlingen vara underordnad leken och inte präglas av vuxenidrottens allvar. De unga ska snarare tävla mot sig själva än jämföras med andra. Vidare ska alla barn kunna delta oavsett prestationsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrotten vill &lt;SPAN class="ft18"&gt;(2005), s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p669 ft9"&gt;Även i de avsnitt i Idrotten vill som behandlar ungdomsidrotten intar diskussionen om tävlingsmomentet en central plats. Redan inledningsvis fastslås att barnidrottens ledande principer om ”lekfullhet och allsidig träning” ska ha fortsatt giltighet under de första åren inom ungdomsidrotten. Med ungdomsidrotten påbörjas dock samtidigt ”en naturlig differentiering mellan olika idrottsliga ambitionsnivåer”. Enkelt uttryckt är det således i tonåren som ungdomars skilda talanger och ambitioner ska tillåtas få genomslag. Därmed är det nu möjligt att tala om ”breddidrott” respektive ”elit- inriktad idrott” – även om det samtidigt framhålls att närmandet till den vuxna idrottens tävlingslogik måste ske successivt och med hänsyn till varje individs särskilda behov, förutsättningar och utvecklingstakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft97"&gt;Att tävling, selektion och rangordning är legitima principer inom ungdomsidrotten får emellertid inte drabba de unga negativt. Även pojkar och flickor som inte tillhör de bästa liksom de som självmant önskar att begränsa sina ambitioner måste alltjämt beredas plats. Likaså ska det vara möjligt att kunna idrotta utan mål att delta i tävlingsaktiviteter. Annars riskerar stora ungdomsgrup- per att exkluderas ur den idrottsliga gemenskapen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft15"&gt;All tillgänglig statistik visar att det framför allt är under tonåren idrottsrörelsen tappar medlemmar. Delvis beror detta på en naturlig process där ungdomar får andra intressen som upptar deras tid. Men i alltför många föreningar saknas verksamheter som lockar de flickor och pojkar som gärna vill fortsätta att idrotta, men med en lägre tävlingsmässig ambitionsnivå eller helt utan tävlingsinslag.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft96"&gt;Sammanfattningsvis karakteriseras ungdomsidrotten i Idrotten vill som en länk mellan en lekfull barnidrott och en mer seriöst upplagd och elitinriktad vuxenidrott. I ungdomsidrotten ska tävlingsmomentet få ökat spelrum. Särskilda insatser för elit- och talangutveckling ska nu få förekomma. Däremot får ökad speciali- sering och elitsatsningar inte ske på bekostnad av de sämre eller mindre motiverade. Rekommendationen är således att ungdoms- idrotten ska kännetecknas av mångfald i både utformning och ambitionsnivå. Alla ungdomar ska beredas plats – och i den omfatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td197"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td198"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Teoretiska utgångspunkter: föreningsfostran och tävlingsfostran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p671 ft9"&gt;ning man själv önskar. Till och med de pojkar och flickor ”som först i tonåren söker sig till idrottsrörelsen” ska ges möjlighet att delta både som aktiva och ledare. Ett ökat fokus på tävlingsfostran är följaktligen naturligt inom ungdomsidrotten – men det får inte ske på bekostnad av föreningsfostran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft17"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p673 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;En utgångspunkt för statens stöd till idrottsrörelsen är att verk- samheten ska utgöra en trygg och sund uppfostringsmiljö där barn och unga utvecklas till goda och ansvarstagande medborgare. Följande citat, hämtat från 1999 års regeringsproposition, är bely- sande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft132"&gt;Idrott ger gemenskap. För många människor är kamratskapet i idrottsföreningen ett avgörande skäl för att engagera sig. Barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap som bidrar till att de skapar sig en egen identitet. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna och äldre aktiva får barn och ung- domar positiva vuxna förebilder och genom att man aktivt främjar en ökad integration mellan idrott för funktionshindrade och andra får barnen och ungdomarna en naturlig inställning till olika funktions- hinder. Inom idrotten kan de lära sig hur kroppen fungerar och ta ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t.ex. använd- ningen av droger. (Proposition 1998/99:107, En idrottspolitik för &lt;NOBR&gt;2000-talet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Ett framträdande mål i statens idrottspolitik är således att idrotts- rörelsen ska utgöra en socialisationsarena där unga människor internaliserar positiva beteendemönster, normer och värderingar genom en idrottslig praktik och i mötet med andra människor. Och även om förväntningarna kan betraktas som högt ställda, är det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Delar av detta kapitel baseras på och har tidigare publicerats i Tomas Peterson, Landskrona BoIS som uppfostrings- och utbildningsmiljö, publicerad på www&lt;SPAN class="ft59"&gt;HT &lt;/SPAN&gt;.idrottsforum.org&lt;SPAN class="ft59"&gt;TH &lt;/SPAN&gt;(februari 2005), Johan R. Norberg, Forskning om barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö, i Lars- Magnus Engström, Johan R Norberg &amp; Joakim Åkesson, Idrotten vill. En utvärdering av barn- och ungdomsidrotten, Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2007:1, samt Johan R Norberg &amp; Susanne Ljunglöf, Idrott, kön och genus – en kunskapsöversikt, Riksidrottsförbundet, FoU- rapport 2003:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft17"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;visioner som staten delar med idrottsrörelsen själv. Redan i för- ordet till &lt;NOBR&gt;RF-idrottens&lt;/NOBR&gt; gemensamma visionsdokument Idrotten vill fastslås att idrottslig verksamhet syftar till att ”utveckla människor positivt i alla avseenden” och att idrottsrörelsen därmed vill verka för ”ett bra samhälle”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I frågan om barns idrottande görs därefter följande tillägg:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft138"&gt;För många barn är idrottsföreningarna, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste miljön för fostran och utveckling. De attityder och värderingar som förmedlas där präglar i stor utsträckning barns och ungdomars personliga utveckling. Vi ska därför sträva efter att i före- ningen ge dem goda vanor samt en kamratlig och trygg social gemen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;skap.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;En naturlig följdfråga är om statens och idrottsrörelsens förvänt- ningar kan anses vara infriade. Är idrottsrörelsens barn- och ung- domsverksamhet en sund uppfostringsmiljö – och i sådana fall på vilka sätt? Ett entydigt svar kan inte ges. Med sina drygt 20 000 lokala föreningar är idrottsrörelsen en synnerligen heterogen rörelse där skilda verksamheter, normer och föreningskulturer naturligtvis påverkar barn och ungdomar på olika sätt. Samtidigt har ett relativt stort antal forskare under senare år intresserat sig för just idrottsrörelsens socialisationseffekter. Mot denna bak- grund är syftet i detta kapitel att, med utgångspunkt i rådande forskningsläge, utvärdera den uppfostringsmiljö som idrottsrörel- sen tillhandahåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Barn och ungdomars föreningsidrottande: verksamhetens omfattning och utveckling över tid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Analysen av barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö inleds med en övergripande beskrivning av föreningsidrottens ställning och betydelse i de ungas liv. När börjar man idrotta? När slutar man – och varför? Inverkar faktorer som kön, socioekonomi och etnicitet på barns och ungdomars benägenhet att söka sig till föreningsidrotten? Och vad vet vi egentligen om den grupp ung- domar som aldrig tillhört en idrottsförening? Redogörelsen är brett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrotten vill (2005), s. 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;upplagd och avser att utgöra en fond till den följande och mer ingå- ende analysen av idrotten som uppfostringsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Presentationen av ungdomars idrotts- och motionsvanor baseras på tre större kartläggningar. En första viktig informationskälla utgör RF:s egen statistik. Förbundet har sedan 1998 utfört åter- kommande kartläggningar av ungdomars tävlings- och motions- vanor i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). Datainsam- lingen baseras på en enkät som skickas till 3000 ungdomar i åldern &lt;NOBR&gt;13–20&lt;/NOBR&gt; år. Materialet sammanställs därefter och redovisas kontinu- erligt i särskilda rapporter och på förbundets hemsida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;En andra informationskälla utgör rapporten ”Unga och före- ningsidrotten”, författad av sociolog Mats Trondman på uppdrag av Ungdomsstyrelsen. Projektets övergripande syfte var att under- söka om ungdomars föreningsidrottande ”som de själva beskriver och upplever det” kunde anses motsvara statens idrottspolitiska ambitioner ur ett folkrörelse- och folkhälsoperspektiv. Käll- materialet bestod av en omfattande enkät vilken besvarades av närmare 1600 ungdomar i ålder &lt;NOBR&gt;13–20&lt;/NOBR&gt; år.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Slutligen har information hämtats från ett större forsknings- projekt rörande ungdomars fritids- och kulturliv som pedagogerna Per Nilsson och Bengt Larsson bedrivit sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Projektet – som tillkom på uppdrag av RF, Statens kulturråd och Ungdomsstyrelsen – bestod initialt av två delstudier: en riks- representativ och en kontextuell. I den förstnämnda fick drygt 3 000 ungdomar mellan 13 och 25 år besvara en postenkät rörande sina fritidsvanor. Den följande kontextuella studien omfattade närmare 1 600 ungdomar i &lt;NOBR&gt;16-årsåldern&lt;/NOBR&gt; i fyra socioekonomiskt, geografiskt och etniskt skilda miljöer. Projektet utmynnade 1998 i Nilssons rapport ”Fritid i skilda världar”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därefter har Larsson följt upp den kontextuella studien vid två tillfällen, 2002 och 2007, och redovisat resultaten i avhandlingen ”Ungdomarna och idrot- ten”. &lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Mats Trondman, Unga och föreningsidrotten. En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:9, se särskilt kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Per Nilsson, Fritid i skilda världar. En undersökning om ungdomar och fritid i ett nationellt och kontextuellt perspektiv, Ungdomsstyrelsens utredningar nr 11 (Stockholm 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bengt Larsson, Ungdomarna och idrotten: Tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;(Stockholm 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;Idrottens ställning i ungas fritidskultur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft8"&gt;Samstämmig forskning vittnar om idrottens anmärkningsvärt starka ställning inom barn- och ungdomskulturen. I RF:s studie av ung- domars tävlings- och motionsvanor 2005 uppgav hela 56 procent av samtliga tillfrågade i åldern &lt;NOBR&gt;13–20&lt;/NOBR&gt; år att de tillhörde en idrotts- förening.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I Trondmans och Nilssons motsvarande undersökningar blev andelen något lägre, 44 procent.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Till detta ska läggas alla de ungdomar som tidigare tillhört en idrottsförening men som av olika skäl slutat. Dessa utgör en stor majoritet av de utanförstående. I RF:s studie var det enbart 10 procent som uppgav att de aldrig tillhört en idrottsförening. I Trondmans undersökning utgjorde motsvarande kategori 14 procent. Föreningsidrott är följ- aktligen en aktivitet som engagerar många och som de allra flesta unga (närmare 90 procent) har egen erfaren av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Ytterligare indikatorer på idrottens betydelse är ungdomars positiva inställning till verksamheten. När Nilsson ställde frågan vilka fritidsaktiviteter som ungdomar tyckte mest om att göra, så placerades idrott högt. Hela två tredjedelar av samtliga tillfrågade ungdomar nämnde någon form av idrott bland de aktiviteter som betydde mest för dem.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Endast att ”umgås med kompisar” nådde en högre svarsfrekvens. Trondmans studie gav ett liknande resultat. Hela 58 procent svarade att idrott har mycket stor eller ganska stor betydelse i deras liv medan endast en av fem svarade att idrott hade ganska liten (11 procent) eller mycket liten/ingen betydelse (9 procent). Vidare ansåg över två tredjedelar att egenskapen ”vara duktig i idrott” var något som gav hög status i den egna ungdoms- kulturen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Idrott är dessutom en viktig del av de ungas nöjeskonsumtion. Som exempel kan nämnas att 85 procent av de tillfrågade i Trond- mans ungdomsstudie uppgav att de sett sportprogram på TV under de senaste tolv månaderna. Nästan hälften, 44 procent, sade sig se sportprogram minst en gång i veckan. Nästan alla ungdomar – hela 92 procent – sade sig även besökt åtminstone en idrottstävling under det senaste året. En dryg tredjedel hävdade till och med att de gör det minst en gång i veckan.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ungdomars tävlings- och motionsvanor, Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2005:6, s. 8. &lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, s. 33, Nilsson, s. 76.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nilsson, s. &lt;NOBR&gt;78–79.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;78–79,&lt;/NOBR&gt; Trondman, s. 32.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, s. 36.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p684 ft8"&gt;När börjar man idrotta?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft8"&gt;Föreningsidrott är en aktivitet som man vanligtvis söker sig till i redan unga år. I Trondmans studie framkom att nästan sju av tio ungdomar börjat träna i en idrottsförening före åtta års ålder (se tabell 7.1). Nästan var fjärde uppgav att de var fem år eller yngre medan endast knappt en av tio börjat efter elva års ålder.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Tabell 7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Idrotts- och tävlingsdebuten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td201"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td202"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td203"&gt;&lt;P class="p396 ft86"&gt;Unga föreningsidrottares ålder när de började&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td86"&gt;&lt;P class="p34 ft86"&gt;Unga föreningsidrottares ålder när de började&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td203"&gt;&lt;P class="p396 ft87"&gt;träna i en idrottsförening (procent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p34 ft86"&gt;tävla i en idrottsförening (procent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td207"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td210"&gt;&lt;P class="p396 ft37"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;P class="p594 ft37"&gt;år eller yngre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td178"&gt;&lt;P class="p541 ft87"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td67"&gt;&lt;P class="p34 ft37"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p594 ft87"&gt;år eller yngre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td49"&gt;&lt;P class="p686 ft87"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p396 ft37"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p594 ft87"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p541 ft87"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p34 ft37"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;P class="p594 ft87"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p589 ft87"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p396 ft37"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p594 ft87"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p541 ft87"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p34 ft37"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;P class="p594 ft87"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p589 ft87"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p396 ft37"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p594 ft87"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p542 ft87"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p34 ft37"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;P class="p594 ft87"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p589 ft87"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td210"&gt;&lt;P class="p396 ft37"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p594 ft87"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p542 ft87"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p34 ft37"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td211"&gt;&lt;P class="p594 ft87"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p589 ft87"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p396 ft87"&gt;10 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p542 ft87"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;10 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p589 ft87"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p396 ft37"&gt;11 år eller äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td178"&gt;&lt;P class="p542 ft87"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td204"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;11 år eller äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p589 ft87"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p396 ft44"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p541 ft44"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td204"&gt;&lt;P class="p34 ft44"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td49"&gt;&lt;P class="p589 ft125"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td205"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td206"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td207"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td208"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p687 ft14"&gt;Källa: Trondman (2005), s. &lt;NOBR&gt;40–41.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft8"&gt;Även tävlandet påbörjas tidigt – om än något senare än själva före- ningsdebuten. Mer än var tredje (35 procent) av de föreningsaktiva uppgav att de börjat tävla före åtta års ålder. Uppgifterna bekräftas i RF:s undersökningar. Dessutom visar RF:s data att både före- nings- och tävlingsdebuten sjunkit i åldrarna under senare år. Det är idag betydligt vanligare att barn börjar idrotta i &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; års ålder än i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Pojkar börjar ofta tävla i &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; års ålder medan flickor vanligtvis börjar något år senare.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Hur många idrotter har de unga erfarenhet av?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft8"&gt;En förutsättning för att hitta en idrott som man tycker om, är lämpad för och beredd att satsa på, är möjligheten att prova på olika idrottsaktiviteter. Detta är även något som idrottsrörelsen själv uppmärksammat. Inte minst i Idrotten vill framhålls att barns möj- lighet att utveckla ett livslångt idrottsintresse och fysiska grund- färdigheter sammanhänger med deras reella möjlighet att pröva på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ungdomars tävlings- och motionsvanor, s. &lt;NOBR&gt;11–12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft17"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359201x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;olika idrottsaktiviteter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Mot denna bakgrund är det positivt att de flesta unga uppger att de har varit aktiva i mer än en förenings- idrott. I Trondmans ungdomsstudie uppgav nästan nio av tio (88 procent) att de deltagit i mer än en föreningsidrott under sin livs- tid. Närmare hälften (45 procent) sade sig ha varit aktiva i fyra eller fler idrotter. Inte förvånande noterade Trondman även att det främst är under de tidiga barn- och ungdomsåren som man prövar på olika idrotter för att därefter koncentrera sig på en eller ett fåtal. Vissa idrotter, som fotboll, gymnastik, ridning, simning och ishockey, är dessutom typiska ”förstavalsidrotter” med omfattande barnverksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Hur mycket idrottar man – och varför?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Idrott är inte enbart en populär sysselsättning för barn och ung- domar. Det är även en aktivitet som upptar en stor del av deras fritid. I Trondmans studie fick de unga uppge hur mycket tid som de lade ned på sitt föreningsidrottande. Resultatet visade att hela 40 procent tränade minst 9 timmar i veckan. Blott 12 procent sade sig idrotta två timmar eller mindre.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;RF:s undersökningar har gett ett liknande resultat. I 2005 års kartläggning av ungdomars idrotts- och motionsvanor uppgav hela 81 procent att de tränade minst 2– 3 gånger i veckan. Nästan en tredjedel (30 procent) sade sig dess- utom träna dagligen eller nästan dagligen. Några större ålderskill- nader kunde inte utläsas. Däremot framkom vissa könsmässiga mönster. Det var betydligt fler pojkar än flickor som uppgav att de tränade dagligen eller nästan varje dag. Omvänt var det betydligt fler flickor som sade sig träna åtminstone en gång i veckan.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta mönster – som även framkommit i andra studier – indikerar att pojkar och flickor har något olika inställningar till sitt idrottande. Av allt att döma verkar pojkar ofta tillämpa principen ”allt eller inget” medan flickor i större utsträckning väljer att idrotta ”åtmin- stone något”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Det är även tydligt att barn och ungdomar framförallt idrottar för rekreation snarare än prestation. I Trondmans studie uppgav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrotten vill, s. 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, s. &lt;NOBR&gt;41–44.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ungdomars tävlings- och motionsvanor, s. 31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Johan R. Norberg &amp; Susanne Ljunglöf, Idrott, kön och genus – en kunskapsöversikt, Riks- idrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2003:1, s. 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;över hälften att de idrottade ”för att det är roligt”. En betydande minoritet, var fjärde person, sade sig dock ha som mål att i fram- tiden tillhöra den internationella eller svenska idrottseliten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I detta sammanhang kan tilläggas att motiven till att idrotta föränd- ras med stigande ålder. Medan barn och ungdomar framförallt motiverar sitt deltagande med ”att det är roligt” och för ”att man får tävla” betonar vuxna företrädesvis värdet av hälsa och att hålla sig i form.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;Idrottsmönster kopplat till socioekonomi, kön, geografi och etnicitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Även om de flesta ungdomar tillhör eller har tillhört en idrotts- förening, är det tydligt att faktorer som kön, socioekonomi, geo- grafi och etnisk bakgrund inverkar på ungas idrottsmönster. Det är alltjämnt så att pojkar föreningsidrottar i större utsträckning än flickor. Enligt RF:s statistik tillhör exempelvis 62 procent av alla pojkar i åldern &lt;NOBR&gt;13–20&lt;/NOBR&gt; en idrottsförening mot 51 procent av alla flickor i samma ålder. På motsvarande sätt ökar benägenheten att föreningsidrotta i takt med stigande hushållsinkomst. En indikator på detta är att 62 procent av alla ungdomar som bor i villa före- ningsidrottar jämfört med 42 procent av ungdomar som bor i en hyresrätt.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Ett intressant exempel på hur ungdomars idrottande kan kopp- las till geografi, kön och etnicitet ges i Per Nilssons studie Fritid i skilda världar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ett led i undersökningen var nämligen en s.k. kontextuell studie omfattande närmare 1600 ungdomar i &lt;NOBR&gt;16-års-&lt;/NOBR&gt; åldern (årskurs 9) i fyra geografiska områden ”där den sociala miljön väsentligt skiljer sig såväl socioekonomiskt, etniskt som geografiskt men där andra förhållanden som t.ex. könsfördelningen är jämn.” Mer konkret studerades ungdomar från:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;en utpräglad skogsbygd i norra Dalsland och södra Värmland (Bengtsfors/Årjäng)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;en mellanstor stad (Luleå),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Stockholms innerstad (Södermalm och Östermalm)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Stockholms invandrartäta södra förorter (Flemingsberg, Tumba och Vårby).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, s. 46.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ungdomars tävlings- och motionsvanor, s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Norberg &amp; Ljunglöf .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;I undersökningen framkom tydliga variationer i andelen ungdomar som uppgav att de ägnade sig åt föreningsidrott. Störst andel idrot- tande ungdomar återfanns i Luleå (67 procent av flickorna, 69 procent av pojkarna). För ungdomarna i invandrartäta Stockholms syd var motsvarande siffror 28 procent för flickor och 59 procent för pojkar. Liknande skillnader framkom i ungdomarnas motions- vanor. På frågan ”Hur mycket motionerar du på din fritid för när- varande?” fördelade sig svaren på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft14"&gt;Tabell 7.2 &lt;NOBR&gt;16-åringars&lt;/NOBR&gt; motionerande på sin fritid fördelat efter område och kön ( procent)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td212"&gt;&lt;P class="p396 ft71"&gt;Fysisk aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td213"&gt;&lt;P class="p240 ft17"&gt;Bengtsfors&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td214"&gt;&lt;P class="p696 ft30"&gt;Luleå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td216"&gt;&lt;P class="p23 ft71"&gt;Sthlm city&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p23 ft71"&gt;Sthlm syd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td220"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td227"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td44"&gt;&lt;P class="p96 ft71"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td228"&gt;&lt;P class="p697 ft71"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td229"&gt;&lt;P class="p698 ft71"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td230"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td231"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td232"&gt;&lt;P class="p697 ft71"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td233"&gt;&lt;P class="p23 ft71"&gt;F&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td43"&gt;&lt;P class="p700 ft71"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p396 ft71"&gt;Nästan inget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td44"&gt;&lt;P class="p97 ft71"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td229"&gt;&lt;P class="p701 ft71"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td230"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td231"&gt;&lt;P class="p702 ft71"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td232"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td233"&gt;&lt;P class="p96 ft71"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p702 ft71"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td227"&gt;&lt;P class="p396 ft71"&gt;Ganska lite&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p97 ft71"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td228"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td229"&gt;&lt;P class="p701 ft71"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p702 ft71"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p96 ft71"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p702 ft71"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td227"&gt;&lt;P class="p396 ft71"&gt;Gång 1 ggr/v&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p97 ft71"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td228"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td229"&gt;&lt;P class="p701 ft71"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p702 ft71"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p96 ft71"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p702 ft71"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td227"&gt;&lt;P class="p396 ft71"&gt;Jogging 1 ggr/v&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p97 ft71"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td228"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td229"&gt;&lt;P class="p701 ft71"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p702 ft71"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p699 ft71"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p96 ft71"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p702 ft71"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td227"&gt;&lt;P class="p396 ft140"&gt;Regelb. träning flera ggr/v&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td44"&gt;&lt;P class="p97 ft31"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p699 ft31"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td229"&gt;&lt;P class="p701 ft31"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td230"&gt;&lt;P class="p699 ft31"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td231"&gt;&lt;P class="p702 ft31"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td232"&gt;&lt;P class="p699 ft31"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td233"&gt;&lt;P class="p96 ft31"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td43"&gt;&lt;P class="p702 ft31"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td227"&gt;&lt;P class="p396 ft121"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p97 ft121"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td228"&gt;&lt;P class="p699 ft121"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td229"&gt;&lt;P class="p701 ft121"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td230"&gt;&lt;P class="p699 ft141"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td231"&gt;&lt;P class="p702 ft121"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td232"&gt;&lt;P class="p699 ft121"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td233"&gt;&lt;P class="p96 ft121"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p702 ft121"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td218"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td220"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td221"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td223"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td226"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p703 ft18"&gt;Källa: Fritid i skilda världar, s. 109.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft8"&gt;I tabell 7.2 bekräftas den allmänna tendensen att pojkar i större utsträckning tränar mycket eller nästan inget alls medan flickor är starkare företrädda mellan dessa två ytterligheter. Flickor i Stock- holms invandrartäta södra förorter utgör dock ett undantag. Endast här var det fler flickor än pojkar som uppgav sig vara i det närmaste fysiskt inaktiva. Andelen flickor som ägnade sig åt regelbunden träning var dessutom betydligt lägre i Stockholm syd än i de övriga geografiska områdena.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Intrycket är således att pojkar med utländsk bakgrund föreningsidrottar och är fysiskt aktiva i samma utsträckning som pojkar med svenskfödda föräldrar men att flickor med utländsk bakgrund däremot är förhållandevis svagt represente- rade på båda dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I Larssons uppföljning av den kontextuella studien bekräftas många av Nilssons resultat.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Som exempel kan här nämnas, att pojkar i större utsträckning än flickor är föreningsaktiva, att ung- domars idrottsvanor skiljer sig åt beroende på vilken ort de bor i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nilsson, s. 109, 120.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bengt Larsson, Ungdomarna och idrotten: Tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer (Stock- holm 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359204x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;och att ungdomars idrottande ökar i takt med socioekonomisk status. Det senare är dessutom särskilt tydligt i föreningsidrotten. Det är således mindre socioekonomiska skillnader hos ungdomar som tränar utanför föreningsidrotten (exempelvis på gym) än bland dem som tränar i en idrottsförening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;När slutar man att föreningsidrotta – och varför?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Som ovan påpekats, väljer det stora flertalet barn och ungdomar att åtminstone någon gång prova på att idrotta i en idrottsförening. För vissa blir dock mötet med föreningsidrotten en relativt kort erfarenhet. I RF:s studie av ungdomars idrotts- och motionsvanor uppgav 34 procent av de tillfrågade i åldern &lt;NOBR&gt;13–20&lt;/NOBR&gt; år att de slutat att föreningsidrotta. I Trondmans motsvarande undersökning var avhopparna 41 procent. I båda studierna framkom dessutom att avhoppen ökar i takt med stigande ålder och att flickor tenderar att sluta tidigare än pojkar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft14"&gt;Diagram 7.1 Andelen som tränar/tävlar i en idrottsförening&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p705 ft86"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr42 td234"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p706 ft128"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:20px;" class="p706 ft128"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:10px;margin-right:-10px;margin-bottom:10px;" class="p706 ft128"&gt;&lt;![endif]&gt;(%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td157"&gt;&lt;P class="p705 ft18"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td157"&gt;&lt;P class="p705 ft18"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td235"&gt;&lt;P class="p707 ft30"&gt;Tjejer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td234"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p708 ft80"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:13px;" class="p708 ft80"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:7px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p708 ft80"&gt;&lt;![endif]&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p705 ft18"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p707 ft86"&gt;Killar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p705 ft18"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td157"&gt;&lt;P class="p709 ft18"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td157"&gt;&lt;P class="p21 ft37"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft37"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft37"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft37"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p39 ft37"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft37"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td44"&gt;&lt;P class="p21 ft37"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td235"&gt;&lt;P class="p710 ft37"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td234"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td157"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td44"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td44"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td235"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p711 ft14"&gt;Källa: RF:s undersökning av ungdomars idrotts- och motionsvanor 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft8"&gt;När ungdomar tillfrågas varför de slutat att föreningsidrotta blir svaret vanligtvis att de förlorat intresset, fått andra intressen eller har brist på tid.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Utifrån ungdomars egen självförståelse handlar avhopp således sällan om faktorer som ekonomi, skador, föräldra-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ungdomars tävlings- och motionsvanor, s. 22, Trondman, s. 125. &lt;SPAN class="ft84"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ungdomars tävlings- och motionsvanor, s. 13, Trondman, s. 124.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft17"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;press eller utslagning (att ”inte längre platsa”). I Trondmans studie meddelade dessutom påfallande många av de s.k. avhopparna, drygt hälften, att de absolut eller troligen kommer att börja förenings- idrotta igen. Endast sju procent hävdade att de absolut inte kunde tänka sig göra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Trondman studerade om specifika samhälleliga faktorer kunde kopplas till den grupp ungdomar som lämnat föreningsidrotten. Resultatet visade att andelen avhoppare var större hos unga som 1) endast bodde med en förälder 2) hade svag sociogeografisk för- ankring 3) kom från invandrartäta, segregerade områden 4) vars familjer hade ett svagt ”idrottskapital” det vill säga att föräldrarna saknade egna erfarenheter av att vara ledare eller aktiva inom före- ningsidrotten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Vilka är de utanförstående - de som aldrig börjat föreningsidrotta?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;En heltäckande bild av ungdomars föreningsidrottande kan aldrig tecknas genom att man enbart studerar de som är – eller har varit – aktiva. Lika viktigt är att analysera den grupp som aldrig varit med: de utanförstående. Vad kännetecknar dessa ungdomar? Vad anser de om idrott och i vilken utsträckning skulle de själva kunna tänka sig att börja föreningsidrotta?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Inledningsvis kan konstateras att de utanförstående är en rela- tivt liten grupp. Endast cirka &lt;NOBR&gt;10–14&lt;/NOBR&gt; procent av landets ungdomar uppger att de aldrig tillhört en idrottsförening.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Inte förvånande uppvisar många i denna grupp även ett relativt begränsat intresse för just idrott. I Trondmans ungdomsstudie svarade var fjärde person av de utanförstående att idrotten betyder mycket litet eller inget alls i deras liv. Vidare ansåg endast ett fåtal att idrottsliga prestationer gav hög status inom ungdomskulturen. I allmänhet visade de utanförstående även ett lågt intresse för att titta på sport på TV eller besöka idrottsevenemang. Det fanns dock en ”relativt stor minoritet” som bröt detta mönster. Ungefär var fjärde person, som aldrig tillhört föreningsidrotten, uppgav att idrotten hade stor eller ganska stor betydelse i deras liv, att de ser på sportprogram varje vecka och besöker idrottstävlingar åtminstone varje månad. För att ytterligare komplicera bilden meddelade nästan hälften av de utanförstående att de absolut (16 procent) eller troligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, s. &lt;NOBR&gt;119–134.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ungdomars tävlings- och motionsvanor, s. 12, Trondman, s. 137.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;(31 procent) skulle börja föreningsidrotta i framtiden.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För idrottsföreningar med intresse av att locka till sig nya ungdomar utgör således åtminstone delar av gruppen utanförstående ett potentiellt rekryteringsmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;I övrigt utmärkte sig de utanförstående i Trondmans studie på bland annat följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;De var i större utsträckning flickor än pojkar, särskilt flickor av utländsk härkomst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;De kom i stor utsträckning från invandrartäta, segregerade bostadsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;De kom i stor utsträckning från familjer med låg utbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;De hade i mindre utsträckning föräldrar som varit idrottsaktiva eller verksamma som idrottsledare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Utifrån ett folkhälsoperspektiv behöver det inte nödvändigtvis vara problematiskt att vissa ungdomsgrupper står utanför förenings- idrotten. De kan ju motionera på egen hand, till exempel genom att gå på gym eller att jogga/träna i oorganiserad regi. Dessvärre visar dock RF:s statistik att det är ungdomar som redan tillhör idrotts- föreningar som samtidigt är de som motionerar i störst utsträck- ning utanför den organiserade idrotten. Över hälften, 58 procent, av alla de ungdomar som föreningsidrottar ägnar sig även åt motionsaktiviteter i oorganiserad regi. Bland de utanförstående är andelen motionärer betydligt lägre – endast 42 procent.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Inom den grupp ungdomar som inte tillhör föreningsidrotten finns således ett stort antal fysiskt inaktiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tre studier av idrottens som uppfostringsmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;I detta avsnitt presenteras tre mer övergripande studier av idrotten som uppfostringsmiljö. Bidragens gemensamma nämnare är ett intresse av att förstå och analysera den fostran som sker inom före- ningsidrottens barnverksamhet. Forskarnas infallsvinklar och vetenskapliga metoder är olika – i viss mån även deras resultat. Till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, s. &lt;NOBR&gt;138–140.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ungdomars tävlings- och motionsvanor, s. 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Delar av avsnitt &lt;NOBR&gt;6.4–6.6&lt;/NOBR&gt; i detta kapitel har tidigare publicerats i Johan R. Norberg, ”Forskning om barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö” i &lt;NOBR&gt;Lars-Magnus&lt;/NOBR&gt; Engström, Johan R. Nor- berg &amp; Joakim Åkesson, Idrotten vill. En utvärdering av barn- och ungdomsidrotten, Riks- idrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2007:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;sammans ger de dock en intressant, om än komplex, bild av idrot- tens socialiserande aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft8"&gt;Barnidrottens ”dolda läroplan”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Ett första bidrag är pedagogen Karin Redelius avhandling ”Ledarna och barnidrotten”. Som titeln antyder, hade studien som över- gripande syfte att öka kunskapen om idrottsrörelsens barn- och ungdomsledare: vilka de är, deras syn på idrotten och vilka egen- skaper de vill förmedla och utveckla hos barn.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Utgångspunkt var dels idrottens socialiserande förmåga, det vill säga att barn och ungdomar via idrotten och dess ledare ”medvetet och omedvetet kan tänkas införliva såväl färdigheter, vanor och kunskaper som normer och värderingar”, dels att samhällsutvecklingen medfört att det inte längre är självklart vad dagens idrottsledare ska förmedla till de unga. Eller som Redelius själv formulerade saken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft132"&gt;Vad som ska förmedlas till barn i dag, vad arvet från de vuxna till barnen ska bestå av, ter sig inte självklart utan förefaller istället vara upp till enskilda fostrares föreställningar om vad uppdraget ska inne- bära. Detta gäller idrottsledare i högre grad än exempelvis lärare, då idrottsrörelsen till skillnad från skolan inte har en föreskrivande läro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;plan.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft69"&gt;32&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;Undersökningen baserades på en enkät riktad till drygt 500 barn- och ungdomsledare inom idrotterna basket, fotboll, golf, gym- nastik, simning och ridsport.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därtill gjordes ett antal komplet- terande intervjuer, företrädesvis med ledare i fotboll och basket.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Redelius närmade sig frågan om idrottens uppfostringsmiljö genom att undersöka vilka egenskaper som ledarna ansåg viktiga att utveckla hos barn. Detta gjordes på flera sätt. I enkäten fanns bland annat en lista på sammanlagt 40 olika möjliga karaktärsdrag där ledarna uppmanades att markera de fem som de ansåg mest viktiga att utveckla hos barn. Därtill fanns en öppen fråga där ledarna med egna ord fick formulera vad de ville förmedla som idrottsledare. Slutligen undersökte Redelius även mer indirekt vad ledarna vill ge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Karin Redelius. Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran, (Stock- holm, 2002 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Som jämförelsematerial riktades enkäten även till blivande idrottslärare och blivande fritids- ledare. Se Redelius (2002 a), kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Redelius (2002 a), s. 68.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;barnen genom att hon i de kompletterande intervjuerna fokuserade på vilka regler som ledarna ville att barnen skulle följa.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Intressant nog gav de tre infallsvinklarna något olika resultat. På den första frågan med fasta svarsalternativ blev de vanligaste svaren att ledarna ville utveckla ärlighet, ansvarsfullhet, självständighet och kreativitet hos barnen. När ledarna istället med egna ord fick beskriva vad de ville förmedla framkom aspekterna glädje, social kompetens, personlighetsutveckling och moraliska värderingar. Vidare framhölls idrottens hälsobefrämjande egenskaper och social preven- tion, det vill säga att idrotten motverkar mindre utvecklande akti- viteter som att ”hänga på stan”, spela dataspel och dylikt.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även om svaren var något olika – och även om Redelius dessutom note- rade vissa skillnader mellan såväl företrädare för olika idrotter som mellan manliga och kvinnliga idrottsledare – pekade resultatet så långt mot en relativt samstämmig bild av en ledarkår vars uttalade ambition var att utveckla barn till ärliga, ansvarfulla, självständiga och kreativa individer. En tydlig diskrepans framkom dock när ledarna i de kompletterande intervjuerna fick beskriva sin egen verksamhet, hur de ville att barnen skulle uppträda och vilka regler de hade. Dessa utsagor vittnade om en betydligt mer auktoritärt styrd och reglerad verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft132"&gt;Här är det ingen tvekan om vad som gäller: Kom i tid, hör av dig om du inte kan träna, ha med dig adekvat utrustning, ”flamsa inte omkring” på träningen, var tyst när jag pratar, gör ditt bästa! Och barnen gör troligen detta, eftersom ledaren har sanktioner som exem- pelvis skolan aldrig kommer i närheten av, då ledaren kan säga: Sköter du dig inte får du stå över. Passar det inte, kan du gå.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Redelius noterade således en motsättning mellan ledarnas uttryckta mål och deras praktik. Intressant nog beskrev ledarna dessutom en verklighet som i stor utsträckning överensstämde med egenskaper som funnits listade i enkäten, men som få uttryckligen värdesatt. De uttryckte således en ambition av att främja kreativitet och själv- ständighet men bedrev i praktiken en verksamhet som istället premierade egenskaper såsom att vara behärskad, plikttrogen, lydig och punktlig. Det senare sammanfattade Redelius som ett skötsam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Valet att studera regler motiverades med att uppfostran innehåller tre komponenter: väg- ledning, bedömning och sanktioner, se Redelius (2002 a), s. &lt;NOBR&gt;174–175.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Redelius (2002 a), kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 199.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;hetsideal vilket närmast var att betrakta som ”barnidrottens dolda läroplan”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft132"&gt;Slutsatsen blir att istället för att vara en glädjefull och kreativ miljö, framstår barnidrotten genom ledarnas egna beskrivningar av praktiken som en tämligen auktoritärt styrd miljö med stark social kontroll, där allvaret och det seriösa tycks dominera över det lekfulla, fantasi- eggande och självständiga.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Olika idrotter – olika fostran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Även pedagogen Staffan Karp har studerat idrotten som uppfost- ringsmiljö. Men medan Redelius närmade sig området via barn- idrottens ledare, valde Karp att vända sig till de idrottande barnen själva och deras föräldrar. Resultatet, avhandlingen ”Barn, föräldrar och idrott”, visar framförallt att olika idrotter tenderar att skapa helt skilda socialisationsprocesser.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Det övergripande syftet i undersökningen var ”att beskriva och förstå idrottens betydelse för idrottsaktiva barn, deras föräldrar och familjen”, särskilt ur ett fostransperspektiv. Själva studien basera- des på s.k. kvalitativa djupintervjuer med totalt 18 familjer vars barn (i åldern &lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; år) var aktiva inom idrotterna fotboll och golf. Karp valde således medvetet att undersöka socialisationsprocesser inom två populära men relativt olika idrotter. Medan fotboll fick representera en fysiskt inriktad lagidrott med bred och aktiv rekrytering av ungdomar från olika socioekonomiska skikt fick golfsporten företräda en mer mentalt och tekniskt inriktad indivi- duell idrott där ungdomar företrädesvis rekryteras från mer väl- beställda samhällsgrupper.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Karp noterade tydliga skillnader i de sociala kompetenser som barn fostrades till genom de två idrotterna. I fotbollen lärde sig barnen värdet av att samarbeta och underställa sig kollektiva mål. De fick även lära sig principer för över- och underordning och att acceptera sortering och utsortering. Vidare fick de lära sig att ”den som har makten kan avgöra när den formella ideologin gäller och när den kan sättas ur spel”. I golfen fick barnen på motsvarande sätt lära sig att hävda sin individualitet. Även självkontroll var vik-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 200.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 179.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Staffan Karp, Barn, föräldrar och idrott. En intervjustudie om fostran inom fotboll och golf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;(Umeå 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en diskussion om valet av idrotter, se Ibid., s. &lt;NOBR&gt;46–49.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;tigt, det vill säga att behålla en behärskad fasad trots inre känslo- stormar i svåra situationer. Därtill uppmuntrades barnen genom golfen att vara ”den som kontrollerar och inte den som kontrolle-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ras”.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;42&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;En fostran till ”normalitet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Ett tredje bidrag om idrottens socialisationsaspekter är etnologen Jesper Fundbergs avhandling ”Kom igen, gubbar!”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I studien analyserades pojkfotbollen som uppfostringsmiljö med särskilt fokus på manlighetsfostran. Konkret riktades intresset mot vad som uppfattas som normalitet inom ramen för manlig fostran i pojk- fotbollen – och vilka uttryck denna normalitet tar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Fundberg valde en kvalitativ ansats. Under sammanlagt fyra års tid följdes ett pojkfotbollslag i en medelklassförort till Stockholm – från att barnen var 11 år till att de fyllde 15 år. Förutom återkom- mande intervjuer med barn, tränare och föräldrar närvarade Fund- berg kontinuerligt vid träningar, matcher och turneringar. Dess- utom gjordes omfattande fältanteckningar och videoupptagningar. Resultatet blev en ingående skildring av ett pojkfotbollslags vardagsliv. Med utförliga exempel och beskrivningar analyserade Fundberg hur pojkarna, deras ledare och föräldrar talade och agerade i alltifrån omklädningsrum och träningar till matcher och resor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Fundberg noterade tidigt att varken de unga pojkarna eller deras ledare självmant resonerade eller talade i termer av maskulinitet. Inte heller betraktade de sig själva som någon särskild kategori (till exempel ”unga, svenskfödda pojkar av medelklassbakgrund”). Deras självbild och tankar om maskulinitet manifesterades istället implicit och i beskrivningar av andra. Genom att i ord och hand- lingar beskriva vilka de inte uppfattade sig som – och vilka grupper de inte ansåg sig tillhöra – så beskrev de således, låt vara mer indi- rekt, även sig själva. Och en förklaring till deras svårighet att beskriva sig själva var, enligt Fundberg, att de närmast oreflekterat betraktade sig själva i en position som ”bärare av normalitet” medan de andra snarare representerade det avvikande och det onormala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 256.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jesper Fundberg, Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter (Stockholm 2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Men vad kännetecknade då de andra? Enligt Fundberg kan pojkarnas och ledarnas utsagor sammanföras till de tre kategorierna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;”bögen”, ”kärringen” och ”invandraren”. Pojkarnas olika skämt, gester och kroppsliga framställningar av homosexuella tolkade Fundberg som ett sätt att i en sexualiserad terminologi hantera känsliga frågor om intimitet och fysisk närhet. Eftersom fotboll är en idrott med stora inslag av fysisk närhet – från tacklingar och ryggdunkar på fotbollsplanen till omklädningsprocedurer och social samvaro utanför planen – blev bögskämt en strategi hos pojkarna för att markera gränser mellan tillåten intimitet (såsom en kram mellan lagkamrater efter ett mål) och det otillåtna (att exem- pelvis kramas utanför planen). På motsvarande vis symboliserade kärringen ”det veka, klena och svaga”. I denna kategori samman- fördes både idéer om moral och kroppslig praktik. Att ”spela som en kärring” handlade således såväl om att uppträda allmänt tvek- samt, försiktigt eller passivt som att inte använda hela kroppen i en beslutsam passning eller tackling. Den tredje kategorin, invand- raren, var den mest motstridiga. Denna kategori utgjorde inte enbart en negativ motpol till de egna idealen. Å ena sidan karakteri- seras invandraren som alltför odisciplinerad och känslostyrd. Inte minst utmärkte han sig genom att spela bra i medgång men dåligt i motgång. Å andra sidan framställdes han även som tuff, självsäker och tekniskt överlägsen. Men oavsett om invandraren beskrevs med fascination eller avståndstagande, så betraktades han som annor- lunda och avvikande från de egna manlighetsidealen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft13"&gt;På det viset kan invandraren vara både ”för mycket” (macho, känslo- mässig) eller ”för lite” (disciplinerad) men aldrig ”vanlig” och därmed inte bärare av ”normalitet.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Fundbergs analys kan framstå som provocerande. Den genererar även frågor huruvida idrottsrörelsen har ett ansvar för hur ung- domar skämtar och agerar i omklädningsrummet efter träningar och matcher. Och vilka generella slutsatser kan egentligen dras av en studie av ett specifikt pojklag i en specifik idrott och inom en viss samhällelig kontext? Rimligtvis hade slutsatserna blivit annor- lunda om Fundberg istället studerat ett lag med en majoritet av invandrarungdomar eller ett tjejlag i basket. Men den kanske vikti- gaste, mer generella, poängen är dock att Fundberg visar hur idrottens fostrande egenskaper inte enbart kan relateras till själva idrottsverksamheten. Många barn och ungdomar spenderar en stor del av sin uppväxt i en förenings regi. De utvecklas och formas i ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft17"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;socialt samspel mellan föreningens verksamhet och interna kultur och de värderingar och beteendemönster som aktiva och ledare bär med sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Redogörelsen ovan visar tre skilda exempel på forskning om idrotten som socialisationsarena. Enligt Redelius är barnidrotten i stor utsträckning en fostran till skötsamhet och disciplin – och detta till följd av en regelstyrd idrottslig praktik och ett förhål- landevis auktoritärt ledarskap. Karp tillägger att olika idrotter främjar olika socialisationsaspekter och pekar särskilt på skillnader mellan lag- och individuella idrotter. Slutligen visar Fundberg att socialisering inom idrotten uppstår i ett samspel mellan verksam- heten i en idrottsförening och den sociala interaktionen mellan barn och ledare. Sammantaget visar forskarnas skilda infallsvinklar och analyser att den fostran som sker inom barnidrotten är ytterst komplex och varierad. Ett entydigt svar på vad barnidrotten fostrar till är således inte möjligt utan måste relateras till ett antal sam- verkande faktorer såsom traditioner och regelsystem inom skilda idrottsgrenar, föreningars interna kultur och den sociala, ålders- och könsmässiga sammansättningen bland barn och ledare.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Barns föreningsidrottande – rolig lek och/eller allvarsam tävling?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft8"&gt;I Idrotten vill konstateras att tävlingar har en självklar plats i barns idrottande. Samtidigt påpekas att en alltför snäv fokusering på resultat och prestationer riskerar att göra verksamheten onödigt allvarsam och begränsa allas lika möjlighet att delta. En allmän handlingsrekommendation till idrottsrörelsens många barnledare blir därmed att låta lek och glädje styra verksamheten. Därtill upp- manas idrottsföreningarna att pröva alternativa tävlingsformer där barn tävlar mot sig själva istället för att jämföras med varandra.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även om ett tävlingsmoment därmed betraktas som naturligt i barns idrottande, är budskapet att en verksamhet präglad av vux- enidrottens tävlingslogik riskerar att motverka förutsättningarna för en ”god” barnidrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en diskussion om faktorer som inverkat på barnidrottens utformning, se Karin Redelius, ”Barnidrotten i ett samhällsperspektiv” i &lt;NOBR&gt;Lars-Magnus&lt;/NOBR&gt; Engström &amp; Karin Redelius (red) Pedago- giska perspektiv på idrott (Stockholm 2002 b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrotten vill (2005), s. 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;Idrottsledares syn på ”den goda barnidrotten”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Utgångspunkten i Idrotten vill är således att barns idrott måste bygga på andra, mer lekfulla premisser än vuxnas tävlingsinriktade verksamhet. Men vad anser barnidrottens ledare? Delar de uppfatt- ningen att barns idrott ska vara en rolig lek snarare än allvarsam tävling? Betraktar de tävlingsresultat, prestationer och tidig specia- lisering som ett problem? Vilken syn på idrott har egentligen de ledare som har till uppgift att förverkliga idrottsrörelsens visioner om en god barnidrott?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Den sistnämnda frågan är central i Karin Redelius tidigare nämnda studie av idrottens barn- och ungdomsledare. I undersök- ningen studerades ingående ledarnas inställning till såväl tävlingar, segrar, tidig specialisering som betydelsen av lek och instruktion för barns lärande och utveckling.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Resultatet visade sig något mot- stridigt. Å ena sidan uttryckte ledarna en påtagligt positiv inställ- ning till tävlingsverksamhet i barnidrotten. Tävlingar uppfattades som bra för barns personliga utveckling. Likaså ansågs det nyttigt att tidigt lära sig att ta motgångar. Vidare framhöll ledarna vikten av att vinna. Detta motiverades dock på skilda sätt. Vissa betonade att segrar skapade glädje och stärkte barnens motivation – andra framhöll att det fungerade som mått på barnens kompetens och kunskapsnivå. Å andra sidan – och trots denna allmänt bejakande inställning till tävlingar – ansåg ledarna att barnidrotten i allt för stor utsträckning kännetecknas av utslagning. Påfallande många tillade även att barn far illa av tävling och konkurrens. Dessutom ställde sig merparten kritiska till tidig specialisering i unga år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft8"&gt;I en mer ingående granskning av ledarnas utsagor framträdde emellertid en relativt stor variation mellan ledare för olika idrotter. Framförallt utmärkte sig gymnastikledare som betydligt mindre tävlingsfokuserade än ledare för exempelvis basket, fotboll och simning. Redelius slutsats blev därför att ledarnas syn på idrott i stor utsträckning styrs av respektive idrotts dominerande logik. Är man, kort sagt, ledare för en idrott där tävling, prestation och rang- ordning premieras är det således inte förvånande att man även värdesätter dessa principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Redelius undersökte även hur ledarna förhöll sig till lekens bety- delse. Det visade sig att en majoritet ansåg att lekar var utvecklande för barn. Trots detta konstaterades att lekfulla inslag sällan fick sär- skilt stort utrymme i ledarnas praktik. Lekar förekom snarast som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Redelius (2002 a), kapitel 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;”roliga timmen” i skolan och var därmed avvikelser från en verk- samhet i huvudsak präglad av den enskilda idrottens bakomlig- gande tävlingslogik. Och trots att Redelius tillade att även den traditionella träningen och tävlingar kan utformas på ett lekfullt sätt, förblev hennes helhetsintryck att ”det allvarsamma och seriösa dominerade över det lekfulla”. Därmed skiljde sig barnidrotten inte nämnvärt från elitidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft132"&gt;I idrott handlar det om att vinna – även inom barns idrott. Hur bra eller dålig en ledare är – hur väl han eller hon lyckas – i förenings- ledares, barns, föräldrars, vänners och den övriga omgivningens ögon är obönhörligen förknippat med hur framgångsrikt ett lag är. En ledare som bedriver en idrottsverksamhet där barnen trivs, alla får spela, ingen känner sig åsidosatt, träningsnärvaron är hög, leken betonas, men som år efter år förlorar, kommer inte att premieras. Det strider mot idrottens idé.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Alternativa tävlingsformer inom barnidrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Även om segrar och prestationer är framträdande inslag inom barnidrotten, finns det konkreta exempel på att olika idrotter med- vetet anpassat sin barnverksamhet i syfte att avdramatisera täv- lingsmomentet. Ett exempel utgör Innebandyförbundet som 2002 införde s.k. tabellösa seriesystem för barn under 12 år. Med det uttalade syftet att motverka just tendenser till tävlingshets hos unga innebandyspelare beslöts att varken tabeller, poängräkning eller skytteligor längre skulle få förekomma i den s.k. ”knatteligan”. Den följande våren utvärderades dessutom de nya principerna av utredningsföretaget UngdomsBarometern.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Utvärderingen omfat- tade intervjuer med tolv barn och sex föräldrar från två inne- bandyföreningar i Uppsala. Några större möjligheter till generalise- ringar blev det således inte frågan om. Samtidigt blev resultatet ett intressant och belysande exempel på svårigheten att skapa balans mellan lustfylld lek och allvarsam tävling inom barnidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Först och främst framkom att både barn och föräldrar uppfat- tade tävlingar och matcher som viktiga och roliga ”höjdpunkter” i idrottsverksamheten. Inte minst den allvarsamma och laddade atmosfär som präglade matcher och cuper framhölls som något positivt och spännande. Detta är värt att notera: medan idrotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 192.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Barn &amp; innebandy. En kvalitativ undersökning om innebandyspelande barns attityder till system utan tabeller, Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2002:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;rörelsens gemensamma policydokument betonar leken som det primära för barnidrotten visade inte minst de intervjuade barnen själva en stor uppskattning av den allvarsamma nervositet som kän- netecknade tävlingar i förhållande till den mer vardagliga träningen. För både barn och föräldrar var även seger det självklara målet i varje tävlingssituation. Här framträdde således en syn på barns idrottsverksamhet som i stor utsträckning överensstämmer med vuxenidrottens tävlings- och resultatlogik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En allmänt positiv inställning till tävlingar och matcher var såle- des ett gemensamt kännetecken för både barn och föräldrar. I frå- gan om tabeller och seriesystem framkom däremot vissa skillnader. Huvudintrycket var nämligen att barnen såg tabellsystem och poängräkning som relativt ointressant. Det var inget man fäste större uppmärksamhet på. Inte heller verkade seriesystemen styra barnens syn på det egna idrottandet. Hos föräldrarna fanns där- emot ett påtagligt intresse av att jämföra barnens prestationer med andra lag. Av allt att döma bottnade detta delvis i en sorts oreflek- terad vana att placera in matchresultat i olika tabeller. Därtill fram- höll föräldrarna att serietabeller och möjligheten ”till vinst och klättring i resultatlistorna” var något som även de egna barnen upp- skattade (även om barnen själva snarast hävdade det motsatta). Slutligen framkom att vissa föräldrar upprättade egna serietabeller i bjärt kontrast till Innebandyförbundets intentioner. Eller som en av föräldrarna frankt uttryckte saken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft13"&gt;Jag för protokoll på kylskåpsdörren hemma så att min tjej inte behöver sakna poängen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Innebandyförbundets initiativ vittnar om en ambition att vidta konkreta åtgärder för att motverka tendenser till tävlingshets inom barnidrotten. Den valda strategin verkar dock inte ha fullt stöd hos den egna föräldrakåren. Att föräldrar upprättar egna protokoll (i avsaknad av officiella tabeller) av barns innebandymatcher kan svårligen förenas med tanken att tävlingsmomentet i barnidrotten ska avdramatiseras eller att de unga främst ska tävla mot sig själva. Snarare antyder det ett synsätt där barns idrottande ska tillfreds- ställa deras föräldrars krav på spänning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Innebandyns avskaffande av serietabeller i ”knatteligan” utgör endast ett av många exempel på hur ett specialförbund kan agera i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Redelius (2002 b) s. 65. Se även Christian Augustsson Unga idrottares upplevelser av föräldrapress (Karlstad 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p732 ft8"&gt;syfte att tona ned tävlingsmomentet i sin barnverksamhet. Detta framkommer tydligt i Bo Carlssons och Kristin Franssons rapport ”Regler och tävlingssystem – i barn- och tidig ungdomsidrott”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Studien tillkom på initiativ av RF och består av en (nästintill) full- ständig kartläggning av hur samtliga specialförbund inom RF an- passat sina idrotter till barns behov och förutsättningar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;I rapportens empiriska genomgång ges många exempel på hur olika specialförbund anpassat sina barn- och ungdomsverksamheter i frågan om bland annat ålders- och viktindelningar, tävlingars speltid, storleken på plan eller anpassning av utrustning och regler.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ett övergripande resultat var dessutom att nästan samtliga idrotter infört någon form av modifieringar. Merparten av de vid- tagna åtgärderna hade dock främst till syfte att förenkla den speci- fika idrottsgrenen eller anpassa tävlingsmomenten till barns fysiska mognad och utvecklingsnivå. Att exempelvis spela fotboll på mindre planer, med mindre bollar och i femmannalag är visserligen exempel på modifieringar i förhållande till vuxenidrotten – men de utgör inga nämnvärda avsteg från fotbollsspelets egen logik. Med hänvisning till Idrotten vill kan sådana justeringar visserligen tolkas som strategier med syfte att barn ska ha roligt och lära sig sin idrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft8"&gt;– men de medför inte nödvändigtvis att tävlingsmomentet i sig avdramatiseras eller att alla tillåts delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Det finns även exempel på anpassningar med ett mer uttalat syfte att motverka just tendenser till tävlingshets och selektion i unga år. En vanligt förekommande åtgärd är att – i likhet med innebandyn – slopa resultatrapportering och seriesystem. Vanligt är även att låta alla tävlande barn få någon form av pris oavsett presta- tion. Andra strategier kan vara att börja tävlingsverksamheten rela- tivt sent. I exempelvis bågskytte är rekommendationen att barn över huvud taget inte ska tävla före tio års ålder (en åtgärd som dock främst tillkommit av säkerhetsskäl). I några idrotter kan man även finna konkreta exempel på att barn uppmuntras att tävla mot sig själva istället för att jämföras med andra barn. I exempelvis sim- ning anordnas den s.k. ”utmanaren” där uppgiften är att lyckas simma olika distanser under vissa i förväg stipulerade tider. I en sådan tävling har samtliga deltagare möjlighet att få guldmedalj. Även inom lagidrotter finns liknande lösningar där individen kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bo Carlsson &amp; Kristin Fransson, Regler och tävlingssystem – i barn- och tidig ungdomsidrott,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2006:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Sammanlagt 62 SF ingår. Undantagen är &lt;NOBR&gt;handikapp-,&lt;/NOBR&gt; döv- och akademisk idrott samt Korpen. &lt;SPAN class="ft66"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I ett särskilt appendix presenteras även varje idrott för sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;tävla mot sig själv. Ett exempel är ”teknikmärket” inom fotbollen där barn och ungdomar självständigt tränar vissa matchlika situa- tioner för att därefter testa sig med hjälp av en tränare, förälder eller kompis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft8"&gt;Idrottens selektions- och rangordningsmekanismer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Tävlingsmomentets betydelse inom barn- och ungdomsidrotten diskuteras även i Tomas Petersons rapport ”Selektions- och rang- ordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Studien ingår som ett delresultat i ett omfattande longitudinellt projekt, ”De avgörande åren”, vars övergripande syfte är att studera föreningsidrottens utformning och innehåll i relation till idrottsrörelsens uttalade målsättningar och samhällets idrottsstöd.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I projektet följs närmare tusen fotbollsspelande pojkar och flickor under en längre period. Ungdomarna är födda 1984 och var vid det första undersökningstillfället 13 år gamla. Projektet förväntas att pågå fram till 2009 då de som ingår i gruppen uppnått 25 års ålder. Datainsamlingen bygger huvudsakligen på årliga spelarenkäter, kompletterat med enkäter till föräldrar, tränare och föreningar. Det kan tilläggas att datamaterialet möjliggjort analyser ur flera aspekter och redan resulterat i ett flertal forskningsrapporter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;I delrapporten studeras selektionsmekanismer i ungdomsfot- bollens utbildningsverksamhet. Konkret undersöks vilka faktorer som styr urvalet av de pojkar och flickor som från och med 13 års ålder betraktas som så talangfulla att de får möjlighet att utveckla sig via lokala zon- och distriktsläger till elitläger och förberedande landslagssamlingar för att slutligen erhålla plats i landslagstrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Intressant nog visade sig den mest utslagsgivande faktorn i ung- domsfotbollens talangselektering vara vilken tid på året som man är född. Redan i den ursprungliga gruppen &lt;NOBR&gt;13-åringar,&lt;/NOBR&gt; som ingick i projektet, noterades en överrepresentation av pojkar och flickor födda under det första halvåret 1984 jämfört med åldersgruppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Tomas Peterson, &lt;SPAN class="ft59"&gt;T&lt;/SPAN&gt;Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll, publicerat på www&lt;SPAN class="ft59"&gt;HT &lt;/SPAN&gt;.idrottsforum.org&lt;SPAN class="ft59"&gt;TTTH&lt;/SPAN&gt;i augusti 2004. &lt;SPAN class="ft59"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Projektet leds av Tomas Peterson. Bland övriga deltagare i projektet kan nämnas Mats Franzén och Per Nilsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Tomas Peterson, ”Idrotten som integrationsarena?” i Att möta främlingar, (red) Göran Rystad &amp; Svante Lundberg (Lund 2000), Mats Franzén &amp; Tomas Peterson, Varför lämnar ungdomar idrotten? En undersökning av fotbollsspelande tjejer och – killar 13 till 15 år, Riks- idrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2004:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;som helhet. Denna snedfördelning kom därefter att förstärkas med avseende på vilka ungdomar som erbjöds plats på olika utvecklings- och talangläger. Mönstret gällde båda könen men var särskilt tyd- ligt hos pojkar. Dessutom visade sig sambandet inte vara unikt för fotbollen. I en kompletterande undersökning av vilka ishockey- spelande pojkar som deltog i &lt;NOBR&gt;TV-pucken&lt;/NOBR&gt; 2001 framkom även här en kraftig överrepresentation av ungdomar födda just tidigt på året. Till och med vid en jämförelse av skolbetygen framkom en syste- matisk skillnad i medelbetyg i idrottsämnet med innebörden att barn och ungdomar födda tidigt på året hade högre betyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En slutsats i studien är att snedfördelningen inom ungdoms- fotbollens talangutveckling endast kan förklaras i termer av fysisk mognad. Enkelt uttryck premieras de inom varje årskull som är längst, bredast, tyngst och mest motoriskt utvecklade – vilket i praktiken oftast är ungdomar födda tidigt på året. Samma principer verkar dessutom gälla i andra lagidrotter och i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I rapporten diskuterades även konsekvenserna av selektions- och rangordningsmekanismer baserade på ungdomars fysiska mognad. En första uppenbar risk är naturligtvis att sent utvecklade pojkar och flickor tappar lusten och slutar i förtid, när de alltid får stå tillbaka för sina tidigare utvecklade kompisar. Därtill är det en urvalsprincip som svårligen kan förenas med idrottsrörelsens mål- sättning att alla pojkar och flickor med talang och ambition ska beredas möjlighet till en seriös elitsatsning och att övergången mellan barn- och ungdomsidrotten ska ske successivt och hänsyn tas till flickors och pojkars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Slutligen är systemet även kontraproduktivt för en idrott med ambition att utveckla framtida talanger till senior elit- verksamheten eftersom tidig fysisk mognad på inga sätt indikerar talang i vuxen ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Analysen av selektionsmekanismer inom ungdomsfotbollens utbildningsverksamhet är ett tydligt exempel på oönskade effekter när att vuxenidrottens tävlings- och resultatlogik får ett allt för stort genomslag på barn- och ungdomsnivå. Dessutom konstatera- des i rapporten att denna selektionsprocess börjar i redan tidig ålder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft17"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359219x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p736 ft132"&gt;Vad vi kan visa utifrån vårt projekt är att selektionsprocessen startar långt tidigare än i samband med elitlägren i femtonårsåldern. Vårt material tyder på att selektion utifrån fysisk mognad startar redan i föreningarnas barnverksamhet &lt;NOBR&gt;(5–12&lt;/NOBR&gt; år), att den redan har fått tydliga effekter vid 13 års ålder och att den fortsätter och förstärks på före- ningsnivå upp till 16 års ålder…Jag menar att denna selektion mot- verkar syftet att realisera all den fotbollstalang som finns inom varje ålder[s]kull flickor och pojkar. Jag menar också att den strider mot idrottens och samhällets målsättning att så många som möjligt skall vara med så länge som möjligt, och att var och en skall utvecklas efter sina egna förutsättningar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Att ”toppa” laget?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;I tävlingsinriktad idrottsverksamhet är specialisering och selektion ofta en nödvändighet. Detta beror på att chansen att vinna viktiga matcher vanligtvis ökar om varje spelare har en klart definierad och väl inövad position och om de bästa spelarna får mest speltid. Inom den resultatorienterade vuxenidrotten är sådana s.k. ”toppnings- strategier” närmast självklara och oproblematiska. Inom barns och ungdomars idrottande strider dock toppning och selektion mot principer som att idrottsverksamheten ska vara lekfull, bygga på de ungas egna behov och förutsättningar och ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Kunskap om toppning som fenomen är således viktig i analyser av idrotten som socialisationsmiljö. Det är ytterligare en indikator på en barnverksamhet där tävlingsfostran sker på bekostnad av föreningsfostran. Mot denna bakgrund kan det konstateras att kunskapsläget är relativt magert. Även om ämnet tangeras i många studier av barn- och ungdomsidrotten finns det få explicita under- sökningar av toppningsproblematikens omfattning, utformning och konsekvenser. Ett undantag utgör &lt;NOBR&gt;Eva-Carin&lt;/NOBR&gt; Lindgren och Hansi Hinic som på uppdrag av RF lät intervjua ett antal barn och idrottsledare om förekomsten av toppningsstrategier inom lag- idrotterna fotboll, innebandy, ishockey och handboll.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Resultatet, rapporten ”Toppningsstudien”, visade att toppning förekommande. Dessutom framkom att såväl barnen som deras ledare var relativt eniga om det bakomliggande syftet: att ett lag skulle kunna prestera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Tomas Peterson, &lt;SPAN class="ft59"&gt;T&lt;/SPAN&gt;Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll. &lt;SPAN class="ft59"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Eva-Carin&lt;/NOBR&gt; Lindgren &amp; Hansi Hinic, ”’Toppningsstudien’ – En kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott”, Riksidrottsförbundet, FoU- rapport 2005:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft17"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359220x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;bättre och ha större chans att vinna sina matcher. Vidare noterades att toppning kan ske på många och olika sätt, såsom vid uttag- ningen av spelare till matcher, i fördelningen av speltid och i för- delningen av positioner inom lagen samt att de bästa spelarna flyt- tades upp till äldre årskullar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Barn och ledare var således överens om att toppning förekom – de var däremot oense om vilka kriterier som styrde urvalsprocessen. Som exempel menade barnen att de bästa spelarna i laget blev uttagna till matcher i större utsträckning än andra medan ledarna snarare åberopade demokratiska principer (att ”alla ska få spela lika mycket”) eller träningsnärvaro som avgörande. På motsvarande sätt menade barnen att de bästa i laget fick mest speltid medan tränarna snarare framhöll att man gjorde bedömningar utifrån vad barnen orkade med eller vilka som tränat mest. I frågan om vad barnen lärde sig genom toppningen blev forskarnas slutsats dyster:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft132"&gt;Erfarenheter och lärdom som barn kan få när lag ”toppas” är att ”toppning” är normalt, rätt och riktigt samt att vissa barn premieras före andra. På så sätt fostras barn till en mer elitinriktad syn på idrott där selektion, rangordning och utslagning accepteras vilket i möjligaste mån bör undvikas under barnaåren.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ungdomars föreningsidrottande – prestation och/eller rekreation?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;I det förra avsnittet presenterades forskning med fokus på idrotts- rörelsens barnverksamhet. I detta avsnitt presenteras på mot- svarande sätt studier med inriktning på ungdomsidrotten. Redo- görelsen omfattar tre teman. Inledningsvis diskuteras den s.k. avhoppsproblematiken. Att många ungdomar lämnar förenings- idrotten under tonåren är välkänt, liksom att avhoppen ökar i takt med stigande ålder. Frågan är dock varför. Finns det förklaringar och kan dessa relateras till spänningsförhållandet mellan förenings- och tävlingsfostran? Därefter diskuteras idrottsledarnas roll inom föreningsidrotten. Denna del inleds med en redogörelse för hur idrottsledarna själva ställer sig i frågor kopplade till det sociala ledarskapet. Därefter presenteras en studie av hur ungdomarna beskriver sina ledares agerande och attityder i sociala frågor. Slut- ligen diskuteras ungdomars inflytande och delaktighet i förenings- verksamheten. Såväl staten som idrottsrörelsen har i olika samman-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;24–25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;hang framhållit vikten av ungdomars möjlighet att själva kunna påverka och ta ansvar för sitt idrottande. Fungerande demokratiska processer är dessutom en grundvillkor för en fungerande före- ningsfostran. Men hur ser det ut i praktiken? Ges ungdomar möj- lighet att påverka? Och är de intresserade av att utöva ett infly- tande över sin träningsverksamhet och förening?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Avhopp och utslagning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Enligt Idrotten vill kan ungdomsidrotten ses som en övergångsfas mellan en mer lekfullt inriktad barnidrott och senior vuxenidrott. Denna övergångsfas ska dock vara brett upplagd. För de unga som visar talang och höga ambitioner ska föreningsverksamheten suc- cessivt intensifieras, utvecklas och skapa förutsättningar för en framtida elitidrottssatsning. Parallellt ska en mer breddinriktad verksamhet erbjudas de ungdomar vars idrottsliga mål snarare handlar om rekreation, gemenskap och välbefinnande. I idrotts- rörelsens ungdomsverksamhet ska det således finnas plats för alla ambitionsnivåer. Därtill ska de unga ges möjlighet att ändra inrikt- ningen på sitt idrottande, både i frågan om val av idrottsverksamhet och i ambitionsnivå. Följande uttalande är belysande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft132"&gt;Det är viktigt att vara medveten om att gränsen mellan breddidrotten och den elitinriktade idrotten är flytande. Under ungdomsåren finns drömmarna och ambitionerna kvar hos många och fungerar som driv- kraft i idrottsutövandet. Långt ifrån alla kommer att nå verklig elitnivå, men kommer förhoppningsvis ändå att ha fått ut mycket, både nytta och glädje, av sin satsning. Omvänt kan ungdomar naturligtvis höja sin ambitionsnivå, efter att sent ha upptäckt sin talang, kanske i en ny idrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft8"&gt;Även om Idrotten vill framhåller värdet av både elit och bredd i idrottsrörelsens ungdomsverksamhet, är det en vanligt förekom- mande tankefigur att ungdomsidrotten i praktiken ofta är starkt elitinriktad och att detta leder till utslagning. Men stämmer det? Finns det forskning som visar att ungdomar lämnar idrotten till följd av att de inte vill eller kan leva upp till föreningarnas ökade förväntningar på resultat och prestationer?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Ett enkelt svar kan inte ges. Orsakerna till varför ungdomar lämnar föreningsidrotten analyseras ingående i två relativt nya studier. I båda fallen framkommer att avhoppsproblematiken är ytterst komplex och inte enbart reducerbar till frågor om tävlings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft17"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p732 ft8"&gt;hets och utslagning. Den första, rapporten ”Varför lämnar ung- domar idrotten?”, är författad av Tomas Peterson och Mats Franzén. Precis som Petersons tidigare nämnda studie, baseras undersökningen på data från projektet ”De avgörande åren”. Utgångspunkten är således att man följer drygt 1 000 fotbollsspelande pojkar och flickor under en lång rad av år. I just denna studie görs en specialgranskning av de ungdomar i åldrarna &lt;NOBR&gt;13–15&lt;/NOBR&gt; år som av olika skäl valt att lämna sina klubbar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den andra studien är den tidigare nämnda kartläggning av ung- domars föreningsidrottande som Mats Trondman utfört på upp- drag av Ungdomsstyrelsen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Av båda studierna att döma, finns det många ungdomar som slutar i en idrottsförening av helt andra skäl än ökad tävlingshets. Som exempel konstaterade Peterson och Franzén betydelsen av att ha kompisar i föreningen. Saknades skolkamrater i laget ökade även benägenheten att sluta. Vidare noterades att de ungdomar som börjat idrotta i unga år och som dessutom tränade mycket även tenderade att stanna kvar längre i verksamheten. Därtill framkom en något oväntad koppling till skolan: de &lt;NOBR&gt;15-åringar&lt;/NOBR&gt; som inte valde studieförberedande gymnasieprogram visade även i större utsträck- ning en benägenhet att sluta med fotboll. Detta tolkades som att många ungdomar kan uppleva föreningsidrotten som skollik och att ett successivt ökat allvar i både skolan och idrotten därmed kan verka avskräckande på mindre studiemotiverade ungdomsgrupper. I Trondmans studie framkom att de ungdomar som lämnat före- ningsidrotten framförallt motiverade sina avhopp med hänvisning till andra intressen, förlorat intresse för just idrott eller brist på tid. Utifrån deras egna utsagor var det således sällan frågan om ökade prestationskrav eller tilltagande tävlingsintensitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft8"&gt;Det kan således konstateras att den s.k. avhoppsproblematiken kan ha många och varierade orsaker. Samtidigt kan det inte för- nekas att båda studierna även påvisade aspekter som – åtminstone indirekt – kan relateras till tävlingsmomentets baksida. I Petersons och Franzéns studie konstaterades bland annat att de fotbolls- spelande &lt;NOBR&gt;13-åringar&lt;/NOBR&gt; som inte blev uttagna till s.k. zonläger även tenderade att sluta i större utsträckning. Att inte bli utvald och bekräftad som spelare påverkade alltså ungdomarnas lust att fort- sätta i föreningen. På motsvarande sätt konstaterade Trondman att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Tomas Peterson &amp; Mats Franzén, Varför lämnar ungdomar idrotten? En undersökning av fotbollsspelande tjejer och killar 13 till 15 år, Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2004:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, se särskilt kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;de ungdomar som stannade kvar i föreningsidrotten hade vissa specifika kännetecken. De utmärkte sig genom att börja tävla tidi- gare än avhopparna, lägga ner mer tid på sin träning samt ha högre prestationsmål och en mer seriös inställning till idrotten. Dessutom betraktade de sig själva som duktiga idrottsutövare i större utsträckning än avhopparna. Dessa iakttagelser antyder samman- taget att ungdomsidrotten är en relativt seriös och tävlingsinriktad verksamhet som framförallt tilltalar ungdomar med höga idrottsliga mål och god tilltro till sin egen förmåga. Därmed är det troligt att ökad tävlingsintensitet trots allt ingår som faktor bakom många ungdomars avhopp – även om de själva motiverar sina beslut med ett ”förlorat intresse”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Om socialt ledarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Att vara ledare inom barn- och ungdomsidrotten är en ansvarsfull uppgift. Dessutom är det mycket som ledare måste kunna. För- utom kunskap om och pedagogisk förmåga att instruera i specifika idrotter krävs god kännedom om barns och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling. Dessa kunskapskrav aktualiserar två följdfrågor. Den första handlar om utbildning. Arrangeras det ledarutbildningar inom idrotten i frågor som rör barns och ung- domars fysiska och psykiska utveckling och uppväxtvillkor? Finns det möjlighet för ledare att fördjupa sina kunskaper om idrotten som uppfostringsmiljö? Och hur många har i sådana fall genomgått dessa utbildningar? Beklagligtvis måste det konstateras att kun- skapsläget är påfallande magert i det mesta som rör idrottens utbildningsverksamhet. Varken specialförbundens stegutbild- ningar, SISU:s studiecirklar eller andra utbildningsinsatser har fått nämnvärd uppmärksamhet från forskarsamfundet. En fingervisning får vi dock i RF:s föreningsstudie från 2003, som visar att landets idrottsföreningar i genomsnitt genomför 24 utbildningsdagar per år, motsvarande 1,4 dagar per ledare. Detta är en ökning sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; I samma studie konstateras även att 69 pro- cent av alla ungdomsledare och strax under 40 procent av alla barnledare genomgått någon form av utbildning. Däremot säger studien inget om vare sig omfattningen av eller innehållet i dessa utbildningar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottens föreningar. En studie av idrottsföreningars situation, Riksidrottsförbundet, FoU- rapport 2005:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;Den andra frågan handlar om hur idrottens barn- och ung- domsledare i praktiken agerar i frågor kopplade till socialt ledar- skap. I denna fråga finns det både studier av idrottsledares syn på ämnet och hur ungdomar upplever sina ledares beteende i sociala frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;I rapporten Det sociala ledarskapet, författad av Johan von Essen och Martin Börjesson vid Ersta Sköndal Högskola, analyseras hur idrottsledare uppfattar sin egen roll och särskilt om de upplever en konflikt mellan ledarskapets ”sociala” respektive ”idrottsliga” dimensioner. Även om terminologin visserligen är annorlunda, är huvudfrågan således hur idrottsledare själva förhåller sig till spän- ningen mellan föreningsfostran och tävlingsfostran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Undersökningen hade en kvalitativ ansats och bestod av inter- vjuer med ungdomsledare i idrotterna friidrott, innebandy, basket och boxning. Inledningsvis studerades hur idrottsledarna beskrev sig själva som ”sociala ledare”. Resultatet visade en relativt tydlig samsyn inom undersökningspopulationen. Flertalet av ledarna ansåg nämligen att de ingick i en social gemenskap och att de gjorde allmänmänskliga insatser. Däremot ansåg de inte att en idrottsledare var förpliktad att även engagera sig i ungdomars kon- kreta sociala problem. Annorlunda uttryckt bejakades visserligen att idrotten eller den egna klubben kunde fylla en viktig samhälls- funktion i form av gemenskap och kamratskap men med tillägget att idrotten i sig inte har ett socialt uppdrag. Därmed framstod det sociala ledarskapet som ”mer självklart i relation till indivi- den/gruppen, och mer avlägset i förhållande till övergripande moraliska och/eller politiska frågor eller i förhållande till det omgi- vande samhället”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;En följdfråga var hur idrottsledarna uppfattade relationen mel- lan ledarskapets ”idrottsliga” respektive ”sociala” dimensioner? Här var utgångspunkten att en idrottsledare aldrig kan ”välja” mellan förenings- eller tävlingsfostran, utan att de utgör två dimensioner som finns och existerar i relation till varandra:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft14"&gt;Även om man hävdar att idrott i första hand handlar om prestation och tävling, är det ofrånkomligen också ett socialt sammanhang. Och omvänt, även om man hävdar att barns och ungdomars idrottande framför allt handlar om socialisation, så sker den i ett sammanhang som ofrånkomligen präglas av att man ägnar sig åt just idrott. Vi menar att det råder en – större eller mindre – spänning mellan dessa två dimensioner; mellan det ”idrottsliga” och det ”sociala” som inte kan upplösas. Snarare än att lösas behöver alla de berättelser som handlar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft17"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p744 ft13"&gt;om våndan om att toppa laget, frustrationen över elitsatsande ung- domslag och viljan att vinna utan att någon ställs utanför få berättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Resultatet visade att idrottsledarna intog förhållandevis olika ståndpunkter. Skillnaderna bottnade dels i om ledarna betonade ledarskapets ”idrottsliga” eller ”sociala” dimensioner, dels i vilken utsträckning man betraktade dessa två fostransformer som i harmoni eller konflikt med varandra. De idrottsledare som såg det idrottsliga ledarskapet som överordnat och som samtidigt betonade en harmoni mellan tävlings- och föreningsfostran intog positionen att idrott visserligen är något annat än att fostra – men att ett gott ledarskap samtidigt kan ha en fostrande funktion. Fostran och meningsfull gemenskap kan således uppstå i idrottsliga samman- hang som en positiv bieffekt. De ledare som tvärtom betonade soci- ala dimensioner men samtidigt betonade en harmonisk relation mellan tävlings- och föreningsfostran legitimerade sin ståndpunkt med att harmoniska människor även blev framgångsrika idrottare. Vidare framhöll de att idrottslig framgång visserligen kunde vara lustfyllt men något som inte var det primära inom ungdomsidrot- ten vilken snarare har till syfte att få människor att tänka eller att röra på sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;En tredje grupp var de ledare som betonade idrottsliga aspekter och som därtill upplevde en konflikt mellan tävlings- och före- ningsfostran. Ett exempel var en boxningstränare som visserligen bejakade tanken att boxningsträning kan förhindra ungdomar att hamna snett i samhället, men som samtidigt hänsköt sådana upp- gifter till de anställda i klubben. Eftersom han själv däremot verkade på helt oavlönad basis, uppfattade han det som viktigt att även han själv fick ut något av sitt engagemang – nämligen att få fram bra boxare. På motsvarande sätt underströk en friidrottsledare värdet av att alla i träningsgruppen fick uppmärksamhet, men med tillägget att han i praktiken brydde sig mest om de bästa. Strategin motiverades med hänvisning till ledarbrist. Om man inte har tid och möjlighet att engagera sig i alla, måste ett val göras – och för hans del blev det att satsa på dem som presterade mest.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Slutligen återstod en grupp ledare som betonade de sociala dimensionerna i idrottens ledarskap och som dessutom ansåg att idrottens tävlingslogik riskerade att skapa problem. För dessa var föreningsidrottens socialiserande aspekter närmast självklara medan den snäva tävlingsfokuseringens följder i form av ”topp- ning” och selektion betraktades som avarter vilka borde bekämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft17"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Medan studien ovan var inriktad på ledarna själva och deras inställning till det sociala ledarskapet, har Mats Trondman valt att studera frågan mer indirekt och från de aktivas perspektiv. I hans breda kartläggning av ungdomars föreningsidrottande ingick näm- ligen en rad frågor om hur de unga upplevde sina ledares värde- ringar i teman som sexism, främlingsfientlighet, homofobi och alkoholkonsumtion, det vill säga aspekter vilka kan ses som indi- katorer på ett socialt medvetet ledarskap. Resultatet blev i huvud- sak positivt. Endast 15 procent av ungdomarna instämde helt eller delvis i påståendet att ”vår ledare berättar gärna sexskämt”. Ännu färre, sex procent, menade att deras ledare var negativa till homo- sexuella eller olika invandrargrupper. Däremot instämde hela 37 procent av ungdomarna helt eller delvis i påståendet att ”man får festa för vår ledare om man sköter sig på tävlingar/matcher”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En mer ingående analys av svaren visade dessutom tydliga skillnader mellan flickor och pojkar, såtillvida att sexskämt, homofobi och främlingsfientliga uttalanden hos ledare var vanligare inom pojkars lagidrotter än i flickidrotten. Ett liknande mönster framträdde även i närliggande frågor rörande ungdomarnas upplevelser av hårt spel, fusk, tävlingsbråk, orättfärdig selektion och domarbemötande. Även om en majoritet inte upplevde dessa företeelser i sin idrotts- miljö var det betydligt vanligare i pojkars lagidrotter jämfört med flickidrotten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Trondmans slutsats blev därför att idrotten i allmänhet (och flickidrotten i synnerhet) är en positiv socialisa- tionsmiljö, men att det finns inslag i pojkars lagidrottande som inte kan anses överensstämma med vare sig statens eller idrottsrörelsens idrottspolitiska ambitioner.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft8"&gt;Om ungdomars inflytande och delaktighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;En grundläggande förutsättning för föreningsdemokratiska proces- ser är medlemmarnas möjlighet att utöva ett inflytande. Ju fler som uppmuntras att komma till tals och påverka – desto bättre blir för- utsättningarna för att verksamheten utformas i enlighet med majo- ritetens önskan. När medlemmars åsikter uppmuntras och tas till vara ökar dessutom deras känsla av ansvar och delaktighet. Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, s. &lt;NOBR&gt;95–101.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;101–109.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 221.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;idrottens föreningsliv ska främja föreningsfostran utgör därmed medlemmarnas reella inflytande ett grundvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Både i den statliga idrottspolitiken och hos idrottsrörelsen intar frågor om föreningsdemokrati och inflytande en central plats. I regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet fram- hålls att stödet syftar till ”att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjlig- heter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I Idrotten vill betonas på motsvarande sätt att idrotten ”ska ta tillvara ungdomarnas egna erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings- och tävlingsverksamhet.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Inom idrottsforskningen har förhållandevis lite gjorts i frågor kopplade till ungdomars inflytande och delaktighet. Vissa forskare har dock ifrågasatt idrottsrörelsens förmåga att utgöra just ”en skola i demokrati”. Ett exempel är Ulf Blomdahl som redan i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; framhöll att demokratiska processer och mötesverksamhet var lågt prioriterat inom ungdomsidrotten till förmån för själva idrottandet. Med illa dold kritik tillade han även att idrottsrörelsen var ideologilös och därmed artskild från s.k. idé- organisationer. Dessutom menade han att idrottsrörelsens fram- marsch sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; hade skett på andra ideella rörelsers bekostnad med stora och negativa följder för många av de sam- hällsnyttiga egenskaper som man vanligtvis tillmäter det svenska föreningslivet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Blomdahls kritik kan naturligtvis ifrågasättas. Är det rättvist eller ens rimligt att jämföra och värdera helt olika föreningsaktivi- teter? Ska idrottsrörelsen klandras för att många barn och yngre tonåringar föredrar fysiska aktiviteter på sin fritid istället för ett mer politiskt orienterat samhällsengagemang? Samtidigt kan det inte förnekas att Blomdahl, åtminstone indirekt, pekar på en intres- sant problematik. Hur viktigt är det egentligen för idrottens barn och ungdomar att utöva ett inflytande i den egna föreningen? Kan- ske är det fullt tillräckligt att koncentrera den egna insatsen till själva idrottandet och därmed överlåta beslut och ansvar rörande verksamhetens utformning till tränare, ledare och klubbstyrelse?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Det senare finner visst stöd i både Trondmans och RF:s studier av ungdomars föreningsidrottande. I Trondmans undersökning behandlades frågan om ungdomars delaktighet i den egna före- ningsverksamheten utifrån tre övergripande frågeställningar. Först&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SFS 1999:1177, Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ulf Blomdahl, Folkrörelserna och folket – med utblick mot framtiden (Stockholm 1990).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;SOU 2008:59 Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;studerades i vilken utsträckning som ungdomar generellt ansåg sig ha ett inflytande över sin egen tränings- och tävlingsverksamhet. Därefter studerades om de haft eller blivit erbjudna ledareuppdrag. Slutligen undersöktes om ungdomarna varit eller erbjudits plats sina föreningars styrelser eller i någon arbetsgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Vid den inledande frågan framkom att en stor majoritet, drygt 80 procent, inte upplevde sig ha ett stort inflytande över sin tränings- och tävlingsverksamhet. Detta kan framstå som nedslå- ende. Intressant nog tillade dock hela 57 procent att de var nöjda&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;med den upplevda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td236"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;inflytandenivån medan endast en liten del,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;15 procent, svarade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p747 ft8"&gt;att de önskade ett ”betydligt större”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;infly-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td64"&gt;&lt;P class="p748 ft116"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td231"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;tande.&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td84"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td231"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td237"&gt;&lt;P class="p747 ft8"&gt;Vid frågan om ledareuppdrag framkom att 84 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;aldrig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;hade varit ledare. En lika stor andel hävdade dessutom att de aldrig tillfrågats om att bli ledare. Närmare 20 procent visade emellertid ett intresse. Slutligen framkom att endast ett fåtal, cirka 10 procent, var eller hade varit invalda i sina föreningars styrelser eller ingått i olika arbetsgrupper. Av övriga var det få (10 procent) som blivit tillfrågade.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I RF:s kartläggning av ungdomars tävlings- och motionsvanor från 2005 framkom ett delvis annorlunda resultat. På en direkt fråga om de unga ansåg sig få vara med och bestämma över sin egen tränings- eller tävlingsverksamhet svarade en majoritet, 60 procent, positivt. Lika många sade sig dessutom vara intresserade av att ut- öva ett inflytande. Inte oväntat framkom även att den upplevda bestämmandenivån ökade med stigande ålder. Mer förvånande var dock att flickor i allmänhet ansåg sig få bestämma mer än pojkar (66 procent mot 55 procent).&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;När frågan omformulerades till att gälla inflytande i den egna föreningen blev svaret inte lika positivt. Då svarade endast en dryg tredjedel (37 procent) att man ansåg sig ha ett inflytande. Nästan lika många (33 procent) svarade nej. Slutligen återstod hela 30 procent som inte ansåg sig veta om de hade ett inflytande eller ej&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;– något som i sig antyder att många ungdomar inte är särskilt intresserade av att påverka den egna föreningens verksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I frågor om förtroendeuppdrag bekräftade RF:s data i huvudsak Trondmans resultat. Mycket få ungdomar – 9 procent – sade sig till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, s. 78.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;79–80.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ungdomars tävlings- och motionsvanor, s. 17, &lt;NOBR&gt;40–41.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 17, 48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;höra en kommitté eller projektgrupp i den egna föreningen. Detta motsvarande ungefär andelen ungdomar som sade sig vara intresserade av sådant (7 procent) och andelen som tillfrågats (11 procent). Än färre sade sig ha ett styrelseuppdrag (4 procent). Dessutom framkom en viss minskning sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; i andelen ungdomar som blivit erbjuda att ingå i kommittéer eller styrelser. Det var något vanligare att flickor än pojkar erbjöds sådana förtroendeuppdrag.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Även i frågor rörande ledareuppdrag framkom något bekym- mersamma resultat. Ungefär en av fem ungdomar sade sig ha gått en ledareutbildning – vilket innebar en viss ökning sedan 1998. Betydligt fler, mer än var tredje person, sade sig dock vara intresse- rad av en sådan utbildning samtidigt som endast var tionde (12 procent) utan utbildning hade blivit tillfrågad. Det senare innebar dessutom en minskning jämfört med tidigare år. Vid frågan om faktiska ledareuppdrag framkom att hela 34 procent sade sig ha sådan erfarenhet (något som delvis förklaras av att även domare- uppdrag definierades som ett ledareuppdrag). Men medan var fjärde ungdom sade sig vara intresserad av att bli tränare eller ledare i den egna föreningen uppgav endast 6 procent att de fått en sådan för- frågan. Det senare innebar en halvering jämfört med 1998.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I jämförelse med statens idrottspolitiska mål och riktlinjerna i Idrotten vill indikerar resultatet att idrottsrörelsen inte i större utsträckning lyckats göra ungdomarna delaktiga i verksamheten. Därtill har idrotten tappat en påfallande stor grupp av presumtiva framtida idrottsledare. Denna grupp verkar även ha ökat sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Det kanske mest intressanta resultatet är emellertid att så många inte upplever det som särskilt problematiskt med ett lågt inflytande över sitt idrottande. Detta talar för att många ungdomar har en påtagligt instrumentell syn på sin egen idrotts- verksamhet. De är där för att idrotta och ha roligt – och trivs för- hållandevis bra med att andra (tränare och ledare) organiserar och utformar verksamheten. Därmed förstärks bilden av ungdoms- idrotten som en relativt skollik miljö, organiserad och styrd av vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 44, 47.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;49–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p751 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö: sammanfattande analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tre slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Detta kapitel har presenterat forskning om barn- och ungdoms- idrotten som uppfostringsmiljö. Att sammanfatta forskarnas resultat, synpunkter och perspektiv i några korta rader är ingen enkel uppgift. Det finns dock skäl att lyfta fram åtminstone tre generella slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;En första slutsats är att föreningsidrotten har en anmärkningsvärt stark ställning i de ungas liv. Idrotten intresserar och aktiverar – både som verksamhet och nöjesform. Ingen annan frivilligaktivitet kan jämföras med idrottens förmåga att locka barn och ungdomar till en aktiv fritid. Det s.k. inflödet (det vill säga de som börjar att föreningsidrotta) är närmast häpnadsväckande: mer än åtta av tio ungdomar har åtminstone någon gång före 20 års ålder tillhört en idrottsförening. Därtill verkar förutsättningarna vara goda för barn och ungdomar att pröva på olika idrotter och således finna en eller ett par aktiviteter som de är beredda att fortsätta med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Utflödet påbörjas vid &lt;NOBR&gt;13-årsåldern.&lt;/NOBR&gt; Parallellt med att barnidrot- ten övergår i ungdomsidrott börjar föreningarna att tappa med- lemmar. Avhoppen ökar därefter i takt med stigande ålder. Även om det är naturligt att ungdomar utvecklar nya eller ändrade intres- sen kan man fråga sig varför så många väljer att lämna sina idrotts- föreningar? Att påfallande många av dessa avhoppare behåller ett stort idrottsintresse – och kan tänka sig att börja föreningsidrotta igen – gör inte fråga mindre relevant. Det innebär nämligen, som Trondman formulerat saken, att efterfrågan på föreningsidrott är stor bland just de unga som efterfrågas av föreningsidrotten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;En andra slutsats är att det finns yttre samhälleliga faktorer som styr de ungas val att idrotta – och i vilka former. På aggregerad nivå är det tydligt att aspekter som kön, socioekonomi, etnicitet, famil- jeförhållanden, utbildning, geografi alltjämnt inverkar på barn och ungdomars delaktighet i föreningsidrotten. Lite tillspetsat är mönstret att pojkar idrottar mer än flickor och att rika idrottar mer än fattiga. Att strukturella samhälliga ojämlikheter återspeglas inom idrotten liksom på andra samhällsområden är måhända inte särskilt förvånande. Det vittnar dock om att idrottens tillgänglighet alltjämnt är ojämnt fördelat och att mycket arbete återstår innan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, s. 213.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;föreningsidrotten realiserat sitt mål om ”idrott åt alla”. Jämställd- hets- och integrationsaspekter inom föreningsidrotten vidareut- vecklas i nästa kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En tredje slutsats är att det råder en tydlig diskrepans mellan idrottsrörelsens vision om den goda barn- och ungdomsidrotten och forskarsamfundets bild av idrottens praktik. Annorlunda uttryckt är det skillnad mellan vad ”idrotten vill” och vad den faktiskt gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Problematiken kan enkelt tydliggöras med begreppsparet före- ningsfostran och tävlingsfostran. Enligt Idrotten vill är båda dessa aspekter omistliga inslag i all föreningsidrott. Däremot måste bety- delsen och balansen mellan dessa uppfostringsformer skilja sig åt i olika ålders- och utvecklingsfaser. I barnidrotten ska förenings- fostran vara det klart överordnade målet. Verksamheten ska göras ”lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsätt- ningar”. Först därefter, i ungdomsidrotten, ska tävlingsfostran suc- cessivt ges ökat spelrum – men endast under förutsättning att verk- samheten stimulerar ”långsiktig idrottslig utveckling, och mot- verkar utslagning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;I forskarnas beskrivningar av barn- och ungdomsidrotten blir bilden en annan. Huvudintrycket är istället att tävlingsfostran redan i barnidrotten utgör en dominerande logik. Och detta får konse- kvenser för idrotten som uppfostringsmiljö. Resultatet blir en verksamhet där allvar och disciplin är överordnat lek och sponta- nitet. Det blir en verksamhet där selektion och rangordning tidigt accepteras som självklara principer i syfte att främja prestationer och resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Hur ska forskarnas analyser tolkas? Hävdar de att all barn- och ungdomsidrott är liktydig med tävlingshets, toppning och utslag- ning? Är elitsatsningar i redan unga år snarare regel än undantag? Nej, det vore att misstolka forskarnas slutsatser. Den extrema jakt på unga talanger som bedrivs i vissa elitföreningar och som tidvis röner massmedial uppmärksamhet hör förhoppningsvis till ovan- ligheterna. Detta är viktigt att understryka. Däremot visar de många forskningsresultaten sammantaget att även den ”vanliga” barn- och ungdomsidrotten har problem att hantera spänningen mel- lan tävlings- och föreningsfostran. Att ungdomar födda tidigt på året är överrepresenterade i vissa lagidrotters talangsatsningar innebär de facto en premiering av fysisk mognad. Att ”brist på tid” utgör ett vanligt åberopat skäl till avhopp indikerar en verksamhet som förutsätter ett sådant engagemang och en så hög närvaro att det kan bli svårt att förena idrottandet med andra fritidsintressen. Att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft17"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359232x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;många unga uppfattar det som oproblematiskt med ett lågt infly- tande över sin idrottsverksamhet vittnar om en förhållandevis vux- enstyrd, skollik idrottsmiljö och en instrumentell syn på det egna idrottandet. Exemplen kan göras fler. De innebär inte nödvändigt- vis att all barn- och ungdomsidrott kan likställas med elitism och utslagning. Däremot indikerar det en verksamhet som snarare styrs av idrottens behov än av den idrottandes intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Ett tydligt exempel på följden av en allt för stark tävlingsfostran ger Mats Trondman i sin utvärdering av ungdomsidrotten i relation till statens idrottspolitik. I ett avslutande resonemang om vilka ungdomar som väljer att stanna kvar i idrotten och vilka som hop- par av, påpekar Trondman att idrottens ”kärnlogik” (tävlingsfost- ran) inte samspelar särskilt bra med den idrottspolitiska ambitio- nen att erbjuda en bred folkhälso- och folkrörelseinriktad verk- samhet till så många som möjligt. Problemet är att de s.k. avhop- parna i stor utsträckning kännetecknas av att de 1) tilldelar idrotten mindre betydelse än de som stannar kvar 2) har ett svagare socialt nätverk av föreningsidrottande vänner och familjemedlemmar 3) ser målet med idrotten snarare som rekreation än prestation 4) har sämre förutsättningar att leverera högkvalitativa idrottsprestationer (eftersom de inte har tränat och tävlat lika mycket som sina mer idrottsaktiva kamrater). Samtidigt tillägger dock Trondman att avhopparna är påfallande positiva till föreningsidrotten i allmänhet och att de gärna skulle vilja fortsätta i någon form. Dessvärre är det senare emellertid i praktiken svårt eftersom det utbud som före- ningsidrotten tillhandahåller tenderar att styras av just idrottens kärnlogik, det vill säga en verksamhet som (i takt med utövarnas stigande ålder) blir alltmer tränings- och tävlingsintensiv, tids- konsumerande, kravfylld i termer av individuell prestationsut- veckling, selekterande och exkluderande, ledd ”av män som för- kroppsligar idrottens kärnlogik” och ointresserad av breddad verk- samhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Om idrottsrörelsen har en ambition av att minska avhop- pen och locka nya ungdomar till föreningsidrottens skara, måste således nya verksamheter utformas som ”helt eller delvis” bryter med idrottens kärnlogik.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 225.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 227.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p754 ft132"&gt;Annars blir det som när idrottsundervisningen är som sämst i skolan – en symbios mellan idrottslärarens idrottsintresse och de lagidrottande pojkarnas (och ibland flickornas) förväntningar på att spela boll. De övriga blir ett problem som verkar omöjliga att rädda därför att den ansvarige läraren inte ser symbiosens logik och sin egen idrottsliga ”etnocentrism”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Att skapa balans mellan förenings- och tävlingsfostran: några enkla verksamhetsprinciper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I den organiserade idrotten, med dess starka betoning på det prak- tiska utövandet och där tävlandet ofta utgör verksamhetens mått- stock, kan föreningsfostran framstå som något sekundärt, yttre och påklistrat. Men det stämmer inte. De föreningar som förmår att balansera förenings- och tävlingsfostran är tvärtom de som får bäst förutsättningar att även uppnå goda och uthålliga framgångar rent idrotts- och resultatmässigt. Förklaringen är dessutom både intui- tiv och enkel: i de allra flesta fall är det först när de unga lämnar ungdomsidrotten som de är fullvuxna och fullärda. Det är därmed först då som det går att bedöma deras reella talang. På så sätt råder det ingen motsättning mellan förenings- och tävlingsfostran – eller mellan statens och idrottsrörelsens mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I detta avslutande avsnitt omformuleras kapitlets slutsatser till ett antal enkla verksamhetsprinciper. De föreningar och ledare som följer dessa (närmast självklara) tumregler skapar inte bara en posi- tiv föreningsmiljö. De utformar även en verksamhet som både främjar föreningsdemokratiska principer och tävlingsidrottens mål att utveckla många och högpresterande seniora elitidrottsutövare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;1. Låt så många som möjligt vara med så länge som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Att idrottsrörelsen ska behålla så många som möjligt av sina aktiva barn och ungdomar så länge som möjligt är ett självklart önskemål från samhällets sida. Det är även en grundförutsättning för att idrotten ska uppnå sina egna mål. Förklaringen är både intuitiv och självklar: ju fler ungdomar som trivs, stannar kvar och får tid att mogna inom sin idrott – desto större blir urvalet av potentiella talanger till en senior elitverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 228.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td199"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td200"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;2. Låt varje individ utvecklas utifrån sina egna, unika förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Det är först när de unga lämnar ungdomsverksamheten, vid nitton- tjugoårsåldern, som de ska vara fullärda, färdigvuxna och redo att konkurrera på lika villkor. Vägarna dit är dock lika många som det finns individer. Som föreningsledare eller tränare gäller det således att alltid ha is i magen, tänka långsiktigt och att ha grundinställ- ningen att varje individ kan bli den bäste tills dess att motsatsen är bevisad. De aktiva bör dessutom göras delaktiga i sin utvecklings- process. Det barn vars idrottande är utifrånstyrt – av föräldrar eller ledare – kommer sannolikt inte att vara kvar i verksamheten särskilt länge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft8"&gt;3. Varje individ ska i sin utveckling endast jämföras med sig själv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Vilka resultat gjorde du förra året? Vilka resultat har du gjort i år och vilka resultat vill du åstadkomma nästa år? Att jämföra ung- domar med varandra (istället för att bedöma deras individuella utveckling) är alltid detsamma som att jämföra äpplen med päron. Lika okonstruktivt är det att söka talanger bland ungdomar före genomgången pubertet eftersom det med stor sannolikhet kommer att gynna de fysiskt mest utvecklade i laget eller träningsgruppen. Fysisk mognad har inget med talang att göra. Därtill är fysisk mog- nad den i stort sett enda egenskap som en person inte kan förändra genom träning. Inte förvånande är det således sällan de som var bäst i &lt;NOBR&gt;elva–tolvårsåldern&lt;/NOBR&gt; som också är bäst tio år senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft8"&gt;4. Låt kampmomentet i tävlingen vara överordnad resultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Tävlingen är en självklar ingrediens i mycket av idrottsrörelsens mångfacetterade verksamhet. Utan tävlingens spänningsmoment skulle många idrottsaktiviteter mista sin mening. Troligtvis skulle även många av dagens idrottsaktiva barn och ungdomar förlora intresse för att idrotta om deras träning aldrig utmynnade i täv- lingar och matcher där deras inövade tekniker och färdigheter fick omsättas i praktisk handling. Problemet är dock inte själva täv- landet – kampen, allvaret och lusten att vinna – utan det starka fokus på resultat och prestationer som ofta följer i tävlandets spår. Ett sätt att synliggöra detta är att jämföra föreningsidrotten med spontanidrotten. I den goda spontanidrotten eftersträvas vanligtvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft17"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;så jämna lag som möjligt, annars förlorar tävlingen sin mening. Alla som vill får dessutom vara med och delta utifrån sina egna förut- sättningar. Det viktigaste är inte att kora en segrare när matchen är över utan kampen och glädjen i stunden. I spontanidrotten är såle- des tävlingsmomentet centralt – men utan den rangordning, speci- alisering och selektion som lätt följer av föreningsidrottens allt för starka betoning av tävlingsfostran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;5. Ge alla en bra grenspecifik utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;Att idrottsledare och tränare ska ge barn och ungdomar en bra grenspecifik utbildning kan framstå som självklart, det vill säga konsten att slå en backhand, göra en mollbergare, bredsida osv. Men även de rent tekniska sidorna av en idrottsgren måste läras in i ett socialt sammanhang som gör det möjligt för föreningsidrotten att behålla de aktiva under hela utbildningstiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft17"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p759 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;I detta kapitel analyseras föreningsidrotten med avseende på folk- hälsa, jämställdhet och integration. Samtliga av dessa aspekter ingick redan i det föregående kapitlet om barn- och ungdoms- idrotten som uppfostringsmiljö. Två skäl talar dock för att fördjupa diskussionen på just dessa områden. För det första intar de en central plats i statens idrottspolitik. För det andra kan de inte bara avgränsas till barn- och ungdomsidrotten. Medan det föregående kapitlet bl.a. analyserade skillnader i pojkars och flickors idrottan- de, riktas intresset i detta kapitel således till kompletterande frågor såsom RF:s jämställdhetsarbete och fördelningen av kvinnor och män på ledande befattningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Föreningsidrotten ur ett folkhälsoperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft15"&gt;Det moderna samhället präglas i allt högre grad av stillasittande jobb för de vuxna och mindre fysisk aktivitet bland barnen. Genom att utöva motion och idrott kan människor bättre bibehålla sin vitalitet genom åren. Idrotten får på så sätt en stor betydelse för folkhälsan. (Regeringens proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000- talet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft8"&gt;I Idrottsstödsutredningens direktiv ingår att ”redovisa den kunskap som finns om idrottens betydelse för folkhälsan, särskilt för flickors och pojkars samt unga kvinnors och mäns hälsa”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Som ett led i detta arbete uppdrogs åt Carl Johan Sundberg, docent vid Karolinska Institutet, att göra en kunskapsöversikt om idrottens folkhälsoaspekter. I uppdraget ingick att både belysa om – och i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kommittédirektiv 2006:135, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av statens stöd till idrotten&lt;SPAN class="ft18"&gt;, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;sådana fall hur – idrott och motion har en positiv inverkan på folk- hälsan och/eller om idrott och motion medför olika former av negativa effekter för människors hälsotillstånd. Vidare skulle analysen baseras på fysiologisk och medicinsk forskning och lägga särskild vikt vid faktorer som ålder, kön och socioekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Enligt Sundberg, vars rapport ingår i detta betänkande som bilaga nr 2, råder det ett tydligt samband mellan fysisk aktivi- tet/god fysisk kapacitet och hälsa.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vid fysisk aktivitet uppstår en mängd fysiologiska förändringar i kroppen vilka medför positiva hälsoeffekter. Hjärtat blir större och pumpar ut mer blod i krop- pen, vilket förebygger högt blodtryck och sänker risken för olika hjärt- och kärlsjukdomar. Blodkärlen blir fler och blodvolymen i kroppen ökar, vilket gör att kroppen bättre kan ta till sig syre och näring. Därtill blir lungorna starkare med följden att syreupptag- ningsförmågan förbättras. Andra positiva effekter av fysisk akti- vitet är ökad muskelmassa, minskat fett i kroppen samt att bindväv, ben och brosk stärks och blir hållfastare. Därtill stärks immun- försvaret vid måttlig till mer omfattande regelbunden fysisk akti- vitet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft8"&gt;Fysisk aktivitet förebygger – förutom hjärt- och kärlsjukdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;– även åldersdiabetes, övervikt, cancer (främst tjocktarms- och bröstcancer) samt Alzheimers syndrom och kärlrelaterade demens- sjukdomar hos medelålders och äldre. Därtill kan regelbunden fysisk aktivitet minska risken för fallolyckor, ge ökad livskvalitet och motverka depressioner. Hos barn och ungdomar bidrar fysisk aktivitet till kondition och styrka, upprätthållen energibalans och skydd mot övervikt. Till dessa fysiologiska effekter ska läggas barns och ungdomars psykosomatiska hälsa i form av bland annat förbättrad sömn, ökad koncentrationsförmåga och positiv fysisk självkänsla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I detta sammanhang kan tilläggas att även Mats Trondmans ungdomsstudie indikerade ett tydligt samband mellan fysisk akti- vitet och upplevd hälsa. Mer konkret uppgav betydligt fler före- ningsaktiva ungdomar att de mådde bra, jämfört med dem som inte tillhörde en idrottsförening. Därtill sade sig de föreningsaktiva i låg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se bilaga 2. Carl Johan Sundberg, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Idrottens betydelse för folkhälsan. &lt;/SPAN&gt;Med fysisk aktivitet avses i detta sammanhang ”all typ av kroppsrörelse utförd av skelettmuskulatur som ökar energi- förbrukningen, alltså i princip all den tid som en person inte sover eller är fullständigt stilla”. Vidare kan nämnas att ”hälsa” av WHO definieras som ”högsta möjliga välbefinnande hos den enskilde individen, fysiskt, psykiskt och socialt och ej enbart i frånvaro av sjukdom”. Skillnaden mellan ”hälsa” och ”folkhälsa” är att det förstnämnda avser individer medan folkhälsa avser större grupper och samhällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Här kan dock tilläggas att extremt hård träning kan ha negativa effekter på immunförvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;utsträckning ha magont, sömnproblem eller huvudvärk. I dessa avseenden kan studien således ses som en bekräftelse av att före- ningsidrott har en generellt positiv inverkan på ungas psykosoma- tiska hälsa. Det bör dock tilläggas att sambanden var starkare hos föreningsaktiva pojkar än hos motsvarande grupp flickor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Budskapet i Sundbergs rapport är således enkelt: fysiskt akti- vitet leder till minskad risk för framtida sjukdomar och till ökad upplevelse av fysiskt/psykiskt välmående. Vad som utgör en lämp- lig aktivitetsnivå är visserligen individuellt och beroende på en rad faktorer som ålder och fysisk kapacitet. Redan låga nivåer ger dock tydliga positiva resultat. Därefter stiger vanligtvis hälsoeffekterna i takt med ökad träningsintensitet. Motion är dessutom en färskvara som bör utövas regelbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Det är ingen nyhet att sjukdomsbördan relaterad till fysisk inaktivitet orsakar samhället stora kostnader. Mindre känt är dock att fysisk aktivitet i stigande omfattning utnyttjas som behandling av olika sjukdomstillstånd som alternativ till medicinering. En fördel med detta är att fysisk aktivitet ger patienten möjlighet att känna sig delaktig i den egna behandlingen och att även ta ansvar för sin egen hälsa. Denna metod går under namnet ”fysisk aktivitet på recept” (FaR®) och innebär att patienten får ett recept för- skrivet på fysisk aktivitet till grupp- alternativt individuell aktivitet. Metoden har blivit allt vanligare under senare år och används idag inom samtliga landsting. Förskrivningen av FaR® inom hälso- och sjukvården representerar ett förändrat förhållningssätt där både personal och organisation på ett tydligare sätt integrerar före- byggande insatser i det dagliga arbetet. Viktigt är även den sam- verkan som sker mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer i samhället, till exempel idrottsrörelsen och andra frivilligorganisa- tioner, med långvarig erfarenhet av att arbeta med fysisk aktivitet, motion och träning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft108"&gt;Kunskap om positiva effekter av regelbunden motion vid olika sjukdomstillstånd såsom diabetes, &lt;NOBR&gt;hjärt-kärlsjukdomar,&lt;/NOBR&gt; tjocktarms- cancer m.m. finns samlad i Statens Folkhälsoinstituts skrift &lt;SPAN class="ft97"&gt;FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Mats Trondman, &lt;/SPAN&gt;Unga och föreningsidrotten. En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv&lt;SPAN class="ft37"&gt;, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:9, kap. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Johan Faskunger, Matti Leijon, Agneta Ståhle &amp; Peter Lamming, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Fysisk aktivitet på Recept (FaR®). En vägledning för implementering&lt;/SPAN&gt;. R 2007:1. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet&lt;SPAN class="ft18"&gt;, Statens folkhälsoinstitut; R 2008:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft17"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;uppdaterad och utökad upplaga publicerades i mars 2008 där man även behandlar positiva samband mellan fysisk aktivitet och stress, demens, schizofreni m.m. Av rapporten framgår att fysisk aktivitet kan minska behovet av eller helt ersätta läkemedel och därmed borde vara ett naturligt inslag i många behandlingsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Idrott, motion och fysisk aktivitet är således av stor betydelse för människors hälsotillstånd. Graden av fysisk aktivitet sam- varierar dessvärre med faktorer som kön, ålder och socioekonomi. Enligt Sundberg är flickor mindre aktiva än pojkar. Därtill sjunker graden av fysisk aktiviteten hos barn redan från &lt;NOBR&gt;11–12&lt;/NOBR&gt; års ålder. Övervikt/fetma och fysisk inaktivitet är dessutom särskilt vanligt hos barn och ungdomar från familjer med låga hushållsinkomster och utbildningsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Men även om idrott och motion vanligtvis är något positivt, finns det vissa problem. Förutom skador och överträningssyn- drom, pekar Sundberg på risker kopplade till negativa kroppsupp- fattningar och dopning. Därtill har forskning visat att tävlings- idrottare är överrepresenterade i fråga om ätstörningar (framförallt flickor). Föga förvånande är ätstörningar särskilt vanligt i idrotter där utseende och vikt har stor betydelse.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Sammanfattningsvis råder det ingen tvekan om att idrott och fysisk aktivitet generellt sett är positivt för människors hälsa. Av detta följer att ett betydande offentligt stöd till föreningsidrotten kan motiveras som ett av många sätt för staten att verka för god folkhälsa. Men att idrott skapar positiva hälsoeffekter innebär inte enbart ett erkännande för idrottsrörelsens omfattande och breda verksamhet. Det understryker även vikten av att främja idrottens tillgänglighet. Att olika former av strukturella faktorer (såsom ålder, kön, socioekonomi, etnicitet, funktionshinder m.m.) allt- jämnt inverkar på människors val att idrotta – och i vilka former – får nämligen till följd att även människors förutsättningar för hälsa och välbefinnande är ojämnt fördelade. Att aktivt uppmuntra och stödja den ideellt organiserade idrottsrörelsen i dess strävan att realisera ”idrott åt alla” framstår därmed både som viktigt och kostnadseffektivt ur ett folkhälsoperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se även &lt;SPAN class="ft67"&gt;Ätstörningar: En kunskapsöversikt&lt;/SPAN&gt;, Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2004:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Jämställd idrott?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;I mars 1922 anordnades det första Vasaloppet i modern tid. Ett drygt hundratal skidåkare deltog i det nio mil långa loppet och först i mål blev Ernst Alm från Norsjö IF. Tävlingen blev omgående en succé som ett mandomsprov till åminnelse av Gustav Vasas strapatsrika väg till den svenska kungatronen. Vad ingen dock hade förväntat sig var att en ung kvinnlig gymnastiklärare vid namn Margit Nordin redan det följande året skulle lämna in en deltagaranmälan. Att endast män kunde delta i loppet hade upp- fattats så självklart att det aldrig hade fastslagits i tävlingsbestäm- melserna. Det fanns därmed inget regelverk som kunde förhindra Nordin från att åka. 1923 års tävling blev därmed speciell så till vida att det inte var den manliga vinnaren utan den enda kvinnliga deltagaren som väckte störst uppmärksamhet vid ankomsten till målsnöret i Mora. Men efter Nordin blev det stopp. Inför 1924 fattades beslut om att endast män fick delta. Detta förbud bestod i decennier. Först 1981 blev det återigen tillåtet för kvinnor att avverka den klassiska sträckan mellan Sälen och Mora på samma villkor som män.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Att förbudet mot kvinnligt deltagande i Vasaloppet bestod ända fram till &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; framstår idag som märkligt. Det är dock endast ett av många exempel på att den moderna tävlingsidrotten skapades av män och för män. Såväl internationellt som i Sverige ansågs det länge otänkbart att kvinnor skulle delta inom många idrotter. Kvinnors intåg i den organiserade tävlingsidrotten under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; måste därmed beskrivas som en långsam process präglad av ett tydligt motstånd. Länge åberopades olika former av sedlighets- argument såsom att idrottsliga aktiviteter var opassande och i strid med ”den kvinnliga naturen”. Förvånansvärt seglivad var även tanken att idrott kunde utgöra en särskild hälsofara för kvinnor och inte minst inverka negativt på den kvinnliga reproduktionen. Slutligen har även ekonomiska aspekter förekommit, det vill säga ett motstånd baserat på farhågor att kvinnors ökade idrottsdel- tagande skulle inkräkta på resurserna till mäns idrottsverksamhet. Alla dessa invändningar framstår idag som föråldrade. Samtidigt kan det inte förnekas att principen om idrottens lika tillgänglighet för både män och kvinnor är av påfallande sent datum. Som belysande exempel kan nämnas att Svenska fotbollförbundet i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Åke Jönsson, ”Kvinnlig pionjär i fädrens spår”, &lt;SPAN class="ft136"&gt;Populär historia &lt;/SPAN&gt;1/1996. Det ska tilläggas att kvinnor redan 1979 fick tillåtelse att åka i s.k. öppet spår veckan före Vasaloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; lät tillsätta en medicinsk expertgrupp med uppgift att kartlägga eventuella hälsorisker med damfotboll. Särskilt viktigt var att undersöka om fotbollsspel kunde orsaka bröstcancer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft9"&gt;Jämställdhetsaspekter i statens idrottspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;I den statliga idrottspolitiken utgör jämställdhet sedan länge ett prioriterat område. I budgetpropositioner och motsvarande doku- ment har jämställdhet framhållits kontinuerligt sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt; &lt;/SPAN&gt;Temat var även självklart i 1999 års idrottspolitiska proposition, som bland annat underströk följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;Idrotten är lika viktig för flickor som för pojkar, för kvinnor som för män. Därför strävar idrotten efter att erbjuda lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott. På samma sätt verkar idrottsrörelsen för att kvinnors och mäns erfarenheter och värderingar tas tillvara som ledare.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft8"&gt;Betydelsen av ett aktivt jämställdhetsarbete inom idrottsrörelsen är även markerat i regeringens förordning om statsbidrag till idrotts- verksamhet genom formuleringen att statens stöd bland annat syftar till att ”ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I regeringens riktlinjer till RF framhålls likaså att förbundet ska återrapportera hur det offentliga stödet fördelas mellan kvinnor och män i olika åldrar samt ”inriktning och effekter” av de olika medlemsförbundens jämställdhetsarbete.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har även delar av statsstödet öronmärkts för särskilda satsningar på kvinnoidrott. Som exempel kan nämnas att regeringen 2000 gav RF i uppdrag att leda det treåriga projektet &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrottsresurser på lika villkor &lt;/SPAN&gt;med bland annat målet att kartlägga, analysera och sprida kunskap om hur samhällets resurser till idrotten fördelas mellan män och kvinnor. Av mer sentida exempel kan nämnas att flickors idrottande utgjorde ett prioriterat område i den s.k. Handslagssatsningen och att ett jämställdhetsperspektiv ska ingå i all verksamhet i det efterföljande Idrottslyftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;SOU 1998:76, &lt;/SPAN&gt;Idrott och motion för livet&lt;SPAN class="ft18"&gt;, kap. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Prop. 1999/99:107, &lt;/SPAN&gt;En idrottspolitik för &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; – folkhälsa, folkrörelse och underhållning, &lt;SPAN class="ft17"&gt;s. 36. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;SFS 1999:1177, &lt;/SPAN&gt;Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Riktlinjer för statens stöd till idrotten budgetåret 2006, Ju 2005/11166/D.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft9"&gt;Riksidrottsförbundet och jämställdhetsfrågan under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;RF:s förhållningssätt till kvinnor och idrott under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; har ingående kartlagts av pedagogen Eva Olofsson.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Enligt Olofsson kan utvecklingen indelas i tre faser. Den första perioden, åren &lt;NOBR&gt;1903–1945,&lt;/NOBR&gt; karakteriseras som en &lt;SPAN class="ft9"&gt;könsåtskillnadsfas&lt;/SPAN&gt;. Känneteck- nande för dessa årtionden var dels att antalet kvinnor inom den organiserade idrotten var mycket begränsat, dels att idrottsrörel- sens ledning var påtagligt skeptisk mot ett ökat kvinnligt delta- gande – åtminstone i tävlingsverksamhet och särskilt i sådana idrotter som krävde styrka och kondition. Till grund för denna inställning låg en uppfattning om tydlig åtskillnad mellan könen. I mäns idrottande premierades aspekter som fysisk styrka och prestation. I den mån kvinnor alls skulle delta, borde det vara i idrottsaktiviteter som istället präglades av spänst, skönhet och all- mänt välbefinnande. Att kvinnoidrotten ändå gjorde vissa – låt vara modesta – framsteg under perioden var därmed, enligt Olofsson, på inga sätt ett resultat av ett aktivt stöd från männen i den orga- niserade idrottsrörelsens ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Perioden &lt;NOBR&gt;1945–1970&lt;/NOBR&gt; blev en &lt;SPAN class="ft9"&gt;uppbyggnadsfas&lt;/SPAN&gt;. Inom idrottsrörel- sen började nu det låga kvinnodeltagande att uppfattas som ett problem. Med syfte att locka in fler kvinnor i idrotten vidtogs därför en rad åtgärder, såsom anordnandet av särskilda kvinno- konferenser (den första 1945) och bildandet av särskilda kom- mittéer för damidrott. Av betydelse var även att Inga Löwdin 1951 blev första kvinna med säte i RF:s styrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Tiden efter 1970 karakteriseras av Olofsson som en &lt;SPAN class="ft9"&gt;integra- tionsfas&lt;/SPAN&gt;. Under periodens inledande decennier, 1970- och 1980- talet, kvarstod målet att öka antalet kvinnor som aktiva och ledare inom idrottsrörelsen. Av betydelse var inte minst det särskilda handlingsprogram ”Idrott tillsammans – på samma villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar” som &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; antog 1977 och att särskilda medel därefter avsattes till specialidrotts- och distriktsförbund för bland annat utbildning av kvinnliga idrotts- ledare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en historik över den svenska kvinnoidrottens utveckling och RF:s jämställdhetsarbete, se Eva Olofsson, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1900-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Umeå 1989), Eva Olofsson ”RF och kvinnorna” i Jan Lindroth &amp; Johan R. Norberg (red), &lt;SPAN class="ft72"&gt;Ett idrottssekel. Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1903&lt;/SPAN&gt;–&lt;SPAN class="ft72"&gt;2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2003), Eva Olofsson ”Jämställdhet på föreningsnivå” i &lt;SPAN class="ft72"&gt;Sexualiseringen av idrottens offentliga rum&lt;/SPAN&gt;, Riksidrotts- förbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2007:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft17"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;En av periodens viktigaste händelser utgör den jämställdhets- plan som RF antog 1989. Jämställdhetsplanen var både ett uttryck för en ökad ambitionsnivå och ett delvis förändrat synsätt. Fram- förallt ersattes den tidigare relativt ensidiga fokuseringen på kvin- nors idrottande med nya resonemang om att jämställdhet var en fråga för båda könen. Därtill gjordes en direkt koppling mellan innehållet i den idrottsliga verksamheten och fördelningen av kvin- nor och män i beslutande organ. Detta fick till följd att jämställd- hetsplanen formulerade målet att båda könen skulle vara företrädda på beslutande positioner inom idrottsrörelsen med minst 40 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Under det följande decenniet sågs resultat i form av kraftigt ökad kvinnorepresentation i både specialidrottsförbundens och distriktsförbundens styrelser. Däremot uppnåddes inte &lt;NOBR&gt;40-pro-&lt;/NOBR&gt; centsmålet. Mot denna bakgrund antog 1995 års &lt;NOBR&gt;RF-stämma&lt;/NOBR&gt; en stadgeändring med innebörden att samtliga RF- och distrikts- förbundsstyrelser skulle bestå av lika många kvinnor och män. Vidare skulle samtliga specialidrotts- och specialdistriktsförbund i sina stadgar föreskriva att både kvinnor och män ska ingå i såväl förbundsstyrelse som valberedning. Två år senare skärptes formule- ringarna ytterligare. I den verksamhetsplan som antogs 1997 angavs nämligen att målet i en jämställd idrott var: ”att idrotten skall formas utifrån ett medvetet könsperspektiv, där flickors/kvinnors och pojkars/mäns villkor i samma utsträckning är normgivande för verksamheter, organisationer, arbetsformer, forskning och utbild- ning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Enligt Olofsson har RF:s arbete för jämställdhet inom idrotten många paralleller med den generella svenska jämställdhetspolitiken. Precis som i det övriga samhället har synen på jämställdhet successivt vidgats från att vara en kvinnofråga till en angelägenhet för båda könen. Därtill har diskussionen breddats från att handla om kvantitet – i form av ökat antal kvinnor som aktiva och ledare – till att även avse hur resurser fördelas och värderingar av vad kvinnor och män gör.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;RF:s nuvarande jämställdhetspolicy antogs 2005. Dokumentet avser främst RF och SISU på central nivå, men har även ambitionen att tjäna som uppmaning och stöd till medlemsförbunden att utforma egna motsvarigheter. Enligt policyn är det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete att kvinnor och män ska ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Olofsson (2007), s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;”samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden”. Detta konkretiseras därefter i målen att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;flickor och pojkar, kvinnor och män, ges lika möjligheter att utöva idrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;kvinnors och mäns, flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ (konkretiserat med att det underrepresen- terade könet ska uppgå till minst 40 procent på alla beslutande och rådgivande nivåer)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att kvin- nor och män får lika stora möjligheter att medverka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;jämställdhetsperspektivet ska vara införlivat i den dagliga verk- samheten och genomsyra alla verksamhetsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Om idrott, kön och genus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;I den forskning och samhällsdebatt som problematiserar kvinnligt och manligt används ofta begreppen &lt;SPAN class="ft9"&gt;biologiskt kön &lt;/SPAN&gt;och genus för att påvisa att relationen mellan könen inte är biologiskt given utan socialt formad. För svenskt vidkommande har historikern Yvonne Hirdmans teori om ett s.k. &lt;SPAN class="ft9"&gt;genussystem &lt;/SPAN&gt;haft stort inflytande på såväl forskningen som samhällsdebatten. Enligt Hirdman är genus en process där vi kategoriserar och tolkar biologiska skillnader mellan människor. Detta skapar i sin tur hierarkier och ojämlik maktfördelning mellan kvinnor och män enligt principerna att manligt och kvinnligt inte ska blandas (”könens isärhållande”) och att det manliga alltid står över det kvinnliga i hierarkisk ordning (”den manliga normens primat”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Inom idrottsforskningen finns det omfattande studier om konstruktionen av genus. Som exempel kan nämnas att Birgitta Fagrell i avhandlingen De små konstruktörerna visade att barn redan i förskoleåldern ofta har tydliga föreställningar om vilka idrottsaktiviteter som är förknippade med manligt respektive kvinnligt och att pojkar generellt sett är bättre än flickor i idrotts- tävlingar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därtill visade Håkan Larsson i avhandlingen Iscensätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Birgitta Fagrell, &lt;SPAN class="ft67"&gt;De små konstruktörerna &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;ningen av kön i idrott att stereotypa uppfattningar om manligt och kvinnligt även är vanligt bland idrottande tonåringar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I detta sammanhang finns inte utrymme att mer utförligt redogöra för denna forskning. För de intresserade vill vi dock rekommendera &lt;SPAN class="ft9"&gt;Sexualiseringen av idrottens offentliga rumt &lt;/SPAN&gt;som RF lät publicera 2007 där många av landets ledande forskare med in- tresse för idrott och genus medverkar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I den följande redovisningen kommer jämställdhetsaspekter inom idrottsrörelsen att utvärderas utifrån två parametrar. Först studeras förändringar i kvinnors och mäns deltagande i förenings- idrotten. Därefter följer en analys av kvinnors och mäns represen- tation på ledande befattningar. Frågan om det statliga idrottsstödets fördelning ur ett jämställdhetsperspektiv behandlas i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Kvinnors och mäns deltagande i föreningsidrotten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Som påpekats ovan, har kvinnors deltagande inom idrottsrörelsen ökat betydligt under &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; andra hälft. Betraktat över en längre tidsperiod är trenden således att allt fler kvinnor börjat idrotta med följden att föreningsidrotten successivt utvecklats från att vara en i huvudsak manlig angelägenhet till att bli en verksamhet för både kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Riktigt lika entydig blir inte bilden om tidsperspektivet avgrän- sas till senare år. Varje år samlar RF in statistik från specialidrotts- förbunden rörande antalet aktiva medlemmar fördelat på kön.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En jämförelse av åren &lt;NOBR&gt;2001–2005&lt;/NOBR&gt; visar relativt små skillnader. År 2001 uppgick kvinnorna till 37 procent och männen till 63 procent av förbundens aktiva medlemmar. Därefter ökade andelen kvinnor till 42 procent 2004 för att återigen minska till 38 procent 2005. En allmän slutsats utifrån RF:s statistik är således att män alltjämt utgör en majoritet av idrottsrörelsens aktiva medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft29"&gt;Generellt sett börjar flickor även att föreningsidrotta något senare än pojkar – och de tenderar att sluta något tidigare.&lt;SPAN class="ft98"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därtill är valet av idrottsgren tydligt könsbestämt. Även om det går att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Håkan Larsson, &lt;/SPAN&gt;Iscensättningen av kön i idrott: en nutidshistoria om idrottsmannen och idrotts- kvinnan &lt;SPAN class="ft37"&gt;(Stockholm 2001).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Sexualiseringen av idrottens offentliga rum&lt;SPAN class="ft37"&gt;. Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; 2007:2. Rapporten kan hämtas hem elektroniskt från RF:s hemsida, www&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;HT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;.rf.se&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TH&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Sedan år 2001 redovisas uppgifterna kontinuerligt i rapporterna ”Kvinnor och män i idrotten” vilka kan laddas ned från RF:s hemsida. Sedan år 2006 har dock ingen rapport publicerats. Uppgifterna rörande år 2005 baseras således på ännu opublicerade uppgifter från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr kapitel 6 i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359246x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;skönja en allmän trend att allt fler flickor söker sig till tidigare mansdominerade idrotter, är det fortfarande stora skillnader i idrottsförbundens sammansättning. I det stora flertalet av RF:s specialidrottsförbund utgör männen en majoritet. År 2005 redo- visade endast 9 av 68 SF fler aktiva kvinnor än män. I endast 12 för- bund rådde en jämn könsfördelning bland de aktiva, det vill säga att det underrepresenterade könet inte understeg 40 procent av med- lemskåren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Kvinnor och män på ledande befattningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Ett mått på jämställdheten inom idrottsrörelsen är kvinnors och mäns representation på ledande befattningar. Som ovan nämns har RF:s jämställdhetspolicy från 2005 med målet att både kvinnor och män ska återfinnas på samtliga ledande nivåer med minst 40 pro- cent vardera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;I RF:s centrala styrelse, Riksidrottsstyrelsen, råder en jämn könsfördelning sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Med 2003 års val av Karin Mattson som ordförande fick förbundet dessutom för första gången en kvinnlig ordförande – efter 100 år av män på ordförande- posten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;I specialidrottsförbundens styrelser är fördelningen mellan kvinnor och män inte lika jämn. År 2006 var nästan tre av fyra (73 procent) av specialförbundens styrelseledamöter män.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Endast 27 procent var kvinnor. Studeras sammansättningen i &lt;NOBR&gt;SF-styrelser&lt;/NOBR&gt; över tid framkommer att en betydande ökning av andelen kvinnor skedde under perioden &lt;NOBR&gt;1985–1995.&lt;/NOBR&gt; Därefter kan inga större för- ändringar noteras. Endast 14 av RF:s 67 förbund (21 procent) lever idag upp till målet att det underrepresenterade könet ska uppgå till minst 40 procent på styrelsenivå. Detta är dessutom en minskning jämfört med motsvarande mätning 2001 då 17 förbund uppnådde detta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359247x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft14"&gt;Diagram 8.1 Andelen kvinnor och män i SF:s styrelser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td137"&gt;&lt;P class="p541 ft141"&gt;100%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p541 ft123"&gt;80%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td137"&gt;&lt;P class="p541 ft123"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td240"&gt;&lt;P class="p777 ft76"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p777 ft123"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td137"&gt;&lt;P class="p541 ft123"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p541 ft122"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p541 ft122"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td155"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p21 ft68"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p21 ft68"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p21 ft68"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p21 ft68"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td240"&gt;&lt;P class="p686 ft68"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p778 ft14"&gt;Källa: uppgift från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rimligt antagande är att fördelningen av kvinnor och män i specialidrottsförbundens styrelser återspeglar sammansättningen bland de aktiva inom förbundet. Detta stämmer till viss del. Som exempel kan nämnas att Svenska Ishockeyförbundet med cirka 95 procent män och fem procent kvinnor bland de aktiva även har en styrelse som i huvudsak (90 procent) består av män. Det finns dock många förbund där den fördelningen av kvinnor och män bland de aktiva inte verkar inverka på styrelsens sammansättning. Endast fem av de fjorton SF som 2006 hade en jämn fördelning bland de aktiva (minst 40 procent) hade även kvinnor i styrelsen på minst 40 procent. I vissa fall råder till och med motsatta för- hållanden. Ett exempel är Svenska Danssportförbundet som 2007 redovisade 63 procent aktiva kvinnor bland medlemmarna och en styrelse som där sju av åtta ledamöter är män.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;När även ålder inkluderas i jämförelsen av specialidrottsför- bundens styrelsesammansättning framkommer ett tydligt mönster. Som diagrammet nedan visar, är de kvinnliga ledamöterna jämförelsevis yngre än de manliga ledamöterna. Mer än hälften av alla kvinnor är under 46 år. Bland männen är däremot cirka två tredjedelar minst 46 år fyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft18"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td241"&gt;&lt;P class="p20 ft71"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr37 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Diagram 8.2 &lt;NOBR&gt;SF-styrelsers&lt;/NOBR&gt; fördelning på ålder och kön 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td241"&gt;&lt;P class="p780 ft87"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td241"&gt;&lt;P class="p781 ft122"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td241"&gt;&lt;P class="p781 ft123"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td241"&gt;&lt;P class="p781 ft123"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td241"&gt;&lt;P class="p781 ft122"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td241"&gt;&lt;P class="p781 ft123"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft146"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td239"&gt;&lt;P class="p782 ft122"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td241"&gt;&lt;P class="p781 ft123"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p782 ft123"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td241"&gt;&lt;P class="p781 ft122"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td241"&gt;&lt;P class="p781 ft123"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td241"&gt;&lt;P class="p781 ft123"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td241"&gt;&lt;P class="p781 ft122"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td241"&gt;&lt;P class="p698 ft14"&gt;Upp till 30 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td169"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;31-45&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td242"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;46-60&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td239"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;61 år och äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft14"&gt;Källa: uppgift från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft8"&gt;I RF:s distriktsförbund är den fördelningen på styrelsenivå betyd- ligt jämnare: kvinnorna utgör 45 procent och männen 55 procent. Bidragande är rimligtvis att distriktsförbunden sedan 1995 är ålagda att ha en jämn könsfördelning i sina styrelser medan specialför- bunden endast är ålagda att ha båda könen representerade. Känne- tecknande för distriktsförbunden är vidare att åldersfördelningen mellan män och kvinnor på ledande befattningar är betydligt jämnare, även om kvinnor alltjämnt dominerar i yngre åldersgrupper (t.o.m. 45 år) och män på motsvarande sätt dominerar bland leda- möter över 60 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft17"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p621 ft14"&gt;Diagram 8.3 Antal kvinnor och män i &lt;NOBR&gt;DF-styrelser&lt;/NOBR&gt; 2006&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p785 ft86"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p786 ft123"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p786 ft123"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p786 ft122"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p786 ft122"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p786 ft122"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td147"&gt;&lt;P class="p608 ft120"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td161"&gt;&lt;P class="p786 ft123"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p608 ft123"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p786 ft123"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p786 ft123"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p786 ft123"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td161"&gt;&lt;P class="p786 ft122"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td161"&gt;&lt;P class="p701 ft14"&gt;Upp till 30 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;31-45&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td138"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;46-60&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;61 år och äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p787 ft8"&gt;Ett ytterligare mått på den könsmässiga fördelningen i special- förbundens ledande nivåer är om posten som förbundsordförande innehas av en man eller kvinna. Av RF:s 67 specialidrottsförbund hade endast 10 förbund (15 procent) en kvinna som ordförande 2006 medan 57 förbund (85 procent) hade en man som ordförande. Bland de tio förbund med högst ekonomisk omsättning fanns ingen kvinnlig ordförande. I posten som generalsekreterare var situationen likartad. Endast tio förbund hade en kvinnlig general- sekreterare. Detta var dessutom en nedgång med två kvinnor jämfört med 2002.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;JämO:s granskning av jämställdhetsplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;I mars 2007 begärde JämO in jämställdhetsplaner från RF och samtliga specialidrottsförbund med minst tio anställda. Även om 16 av sammanlagt 18 förbund kunde redovisa jämställdhetsplaner, visade den efterföljande granskningen att inget förbund levde upp till lagens krav. Bland påtalade brister kan nämnas inaktuella planer, avsaknad av lönekartläggningar och mätbara mål liksom brister i arbetet att förebygga sexuella trakasserier och att eftersträva en jämn könsfördelning bland de anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid. Här kan tilläggas att två SF meddelat RF att man saknar generalsekreterare och att det associerade Ringetteförbundet inte ingår i analysen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Föreningsidrotten som integrationsarena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrotten vill &lt;/SPAN&gt;framhålls att föreningsidrotten ska välkomna alla som vill vara med, oavsett faktorer som nationalitet, etnisk ursprung, religion, ålder, kön, sexuell läggning eller fysiska eller psykiska förutsättningar. Vidare ska idrotten främja kontakt mellan männi- skor ur olika samhällsgrupperingar och påverka medlemmarnas attityder och värderingar på ett positivt sätt.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Budskapet kan sam- manfattas med att föreningsidrotten ska utgöra en integrations- arena där människor med olika bakgrund, erfarenheter och förutsättningar ska kunna mötas, lära känna och respektera varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;I detta avsnitt analyseras föreningsidrotten som integrations- arena. Först behandlas integration i relation till etnicitet och mångfald. Därefter analyseras integration i relation till funktions- hinder. Avsnittet avslutas med en kort diskussion om förekomsten av mobbing, trakasserier och olika former av diskriminering inom föreningsidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Perspektiv på föreningsidrott och etnisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Idrott är ett globalt samhällsfenomen. Det är en aktivitet som berör och engagerar människor i alla kulturer. Idrottens utform- ning och regelverk är dessutom universella och oftast välkända var man än befinner sig i världen. Mot denna bakgrund är idrottens potential som integrationsarena i det närmaste självklar. I idrotten kan människor finna en mötesplats där kultur- och språkbarriärer annars utgör ett hinder. I idrotten kan invandrare och etniska minoriteter integreras i sina nya samhällen utan att förlora den egna identiteten. Idrott kan således utgöra en kulturöverbryggande sfär där människor av olika ursprung men med ett gemensamt idrottsintresse får möjlighet att lära känna varandra och därigenom även förstå och respektera skilda värderingar och ideal.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I den statliga idrottspolitiken har föreningsidrottens möjlighet att integrera personer med utländsk bakgrund framhållits sedan början av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt; &lt;/SPAN&gt;Av moderna exempel kan nämnas att 1999 års idrottspolitiska proposition lyfter fram integration som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Idrotten vill &lt;/SPAN&gt;(2005), s. 4, 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Jfr Johan R. Norberg, &lt;/SPAN&gt;Idrott och integration &lt;SPAN class="ft71"&gt;– &lt;/SPAN&gt;en kunskapsöversikt&lt;SPAN class="ft71"&gt;, Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; 2002:2, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1998:76, kap. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;ledstjärna för det statliga idrottsstödets fördelning och att regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet mar- kerar integration som ett av bidragets främsta syften.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även inom idrottsrörelsen framhålls återkommande värdet av integration och mångfald. Följande citat ur &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrotten &lt;/SPAN&gt;vill är belysande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;Idrotten kan med sitt universella språk spela en viktig roll för att öka förståelsen människor och grupper emellan. Det är självklart att invandrare ska ha samma möjlighet som svenska medborgare att, utifrån sina egna förutsättningar, delta i idrott. Många individer med invandrarbakgrund finns i våra landslag och som tränare på viktiga poster. Influenser från andra kulturer bidrar till en positiv utveckling inom den svenska idrotten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Både i statens och idrottsrörelsens policydokument framhålls såle- des integration och etnisk mångfald som ett viktigt idrottspolitiskt mål. I citatet ovan understryks dessutom integrationens &lt;SPAN class="ft9"&gt;ömsesidiga &lt;/SPAN&gt;nytta, det vill säga att föreningsidrottens ”universella språk” kan ge ett bidrag till en övergripande, samhällelig integrationspolitik sam- tidigt som etnisk mångfald bidrar till en positiv utveckling av föreningsidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Innan vi övergår till att presentera forskning på området, finns det skäl att kortfattat diskutera några problem förknippade med att analysera idrotten som en integrationsarena ur ett etnicitets- perspektiv. Begrepp som etnicitet och integration är nämligen omdebatterade. Även om de flesta människor idag är överrens om värdet av mångfald och att orättvisor kopplat till etnicitet bör motverkas, har inte minst forskarsamfundet pekat på problema- tiska underliggande normer och synsätt i både integrations- politikens terminologi och olika åtgärders konkreta utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft9"&gt;etnicitet &lt;/SPAN&gt;är en klassificering av människor som till- hörande ett folk eller en gemenskap. Att tillhöra en viss etnisk grupp innebär vanligtvis att man sammanförs med andra individer i aspekter som ett gemensamt ursprung, historia, språk, kultur, traditioner och religion. Etnicitet kan därmed framstå som ett sätt att kategorisera människor utifrån olika gruppspecifika egenskaper. I den moderna samhällsdebatten framhålls dock att etnicitet snarare handlar om relationer och situationer. Som bland annat antropologen Fredrik Barth påpekat, är etnicitet nämligen en klassificeringsmodell som endast blir begriplig i mötet mellan olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1998/99:107, s. 49, SFS 1999:1177.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrotten vill, &lt;SPAN class="ft18"&gt;s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;människor och grupper. Annorlunda uttryckt kan en ”svensk” endast förstå och identifiera sig själv som just ”svensk” i relation till dem som uppfattas tillhöra en annan nationalitet eller etnisk gemenskap. Etnicitet handlar därmed inte främst om olika gruppers faktiska kännetecken: det handlar snarare om att vissa egenskaper särskiljs och &lt;SPAN class="ft9"&gt;görs betydelsefulla i jämförelser med andra&lt;/SPAN&gt;. Etnicitet är således inte främst en egenskap hos en grupp – det är &lt;SPAN class="ft9"&gt;en aspekt av en relation&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Etnicitet handlar dessutom inte enbart om att människor skapar sin identitet i jämförelse med andra. Ofta inbegrips även någon form av maktdimension i sådana identitetsprocesser. Detta synliggörs i distinktionen mellan självvald och tillskriven identitet. Med &lt;SPAN class="ft9"&gt;självvald identitet &lt;/SPAN&gt;avses hur individer definierar och uppfattar sig själva. Det handlar således om ett personligt och högst frivilligt identitetsskapande där en rad olika aspekter kan ingå (alltifrån ålder och kön till musiksmak och fritidsintressen). &lt;SPAN class="ft9"&gt;Tillskriven identitet &lt;/SPAN&gt;handlar däremot om hur individer betraktas och beskrivs av sin omgivning. Det syftar på förmodade egenskaper vilka vi – ofrivilligt – tillskrivs som representanter för olika grupper. Inte förvånande är tillskrivna identiteter ofta stereotypa, förenklade och missvisande. När dessutom majoriteten i ett samhälle definierar minoriteten som annorlunda utgör det en form av maktutövning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Mot denna bakgrund kan tesen om föreningsidrotten som &lt;SPAN class="ft9"&gt;integrationsarena &lt;/SPAN&gt;sättas in i ett större sammanhang. I samhälls- debatten används begreppet integration vanligtvis i diskussioner om hur invandrade grupper ska inlemmas i det svenska samhället. Detta innebär att integration, precis som etnicitetsbegreppet, tar sin utgångspunkt i en åtskillnad mellan majoritet och minoritet (mellan ”vi” och ”dom”) och i antaganden om att olikhet snarare än likhet kännetecknar dessa gruppers inbördes relation. Inte sällan blir etnicitet även den dominerande förklaringsfaktorn i hur mino- riteten uppfattas och beskrivs. Trots att skillnaderna naturligtvis kan vara stora inom och mellan olika invandrargrupper tenderar majoritetens föreställningar ofta och oreflekterat att reduceras till förenklade schabloner om deras likartade levnadsförhållanden, normer och kulturella värderingar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även om integrationsresone- mang ytterst syftar till att värna om respekt, mångfald och allas lika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Jesper Fundberg, &lt;/SPAN&gt;Etnisk mångfald och integration – visar idrotten vägen&lt;SPAN class="ft37"&gt;? Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; 2003:3, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;19–20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid. s. 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 20 samt begreppsdefinitioner av bland annat ”etnicitet” och ”integration” på &lt;SPAN class="ft85"&gt;Centrum mot rasisms &lt;/SPAN&gt;nätbaserade kunskapsbank Sverige mot rasism, se www&lt;SPAN class="ft59"&gt;HT &lt;/SPAN&gt;.sverigemotrasism.nu&lt;SPAN class="ft59"&gt;TH&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund, är det ett fråge- komplex som tar sin utgångspunkt i ett ”vi och &lt;NOBR&gt;dom”-tänkande.&lt;/NOBR&gt; Trots goda föresatser riskerar därmed integrationspolitiska åtgär- der att befästa föreställningar om olikhet kopplat till etnicitet och skapa hierarkiska ordningar mellan ”de som integrerar” och ”de som ska integreras”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;I svensk idrottsforskning är etnologen Jesper Fundberg den forskare som mest ingående problematiserat föreningsidrotten i relation till etnicitet och kulturell mångfald. Ett viktigt bidrag är den resonerande artikeln ”Invandrare och idrott. Om att skapa kategorier och normalitet” från 2000. I artikeln förs kritiska reso- nemang om hur tankefiguren ”invandraren” används i idrotts- sammanhang och hur detta bidrar till idrottens egen självförståelse. Fundberg menar att vi alltför lätt tänker i kategorier som ”vi och dom” och att invandrarna ofta tvingas spela rollen av jämförelse- objekt. En första kritik riktas mot massmedia. Fundberg visar med belysande exempel att kvinnliga idrottare med utländsk bakgrund ofta framställs som ett föredöme för invandrarkvinnor men till- lägger att motsvarande kopplingar aldrig görs för ”svenska” idrotts- kvinnor. Kritik riktas därefter mot idrottsrörelsen som, enligt Fundberg, skapar sin egen självförståelse just genom jämförande beskrivningar mellan det ”normala” och det ”annorlunda” (oavsett om detta gäller invandrare, kvinnor, homosexuella eller handi- kappade). Slutligen hävdar Fundberg att även det idrottsveten- skapliga forskarsamfundet tillämpar tolkningsmodeller präglade av förenklade schabloner. Att invandrarungdomar i stor utsträckning tränar fotboll och basket tenderar att förklaras utifrån sociala och/eller etniska aspekter såsom att de ”söker sig till idrotter som ställer lägre krav på förkunskaper och materiell standard”. Men att även s.k. svenska ungdomar utövar samma idrotter får vanligtvis helt andra förklaringar såsom att ungdomarna gör rationella val och att fotboll och basket helt enkelt är stora och populära idrotter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jesper Fundberg, ”Invandrare och idrott. Om att skapa kategorier och normalitet” i Bo G. Nilsson (red), &lt;SPAN class="ft67"&gt;Idrottens själ. &lt;/SPAN&gt;Fataburen. Nordiska museets och Skansens årsbok 2000 (Stock- holm 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p793 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Föreningsidrottens tillgänglighet ur ett etnicitetsperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Hur ser då kunskapsläget ut rörande barns och ungdomars del- tagande i föreningsidrotten ur ett etnicitetsperspektiv? Dessvärre saknas mer ingående kvantitativa data. Systematiska kartläggningar av idrottsrörelsens sammansättning kopplat till etnicitet görs inte idag. Till exempel saknas etnicitet som särskild kategori i RF:s årliga studier av svenska folkets tävlings- och motionsvanor. Det finns därmed begränsade möjligheter att analysera förenings- idrottens tillgänglighet ur ett etnicitetsperspektiv och särskilt eventuella förändringar över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;De studier som gjorts på området är således närmast att betrakta som punktinsatser. Flertalet är dessutom behäftade med metodolo- giska problem. Som exempel kan nämnas en större enkätstudie som RF lät utföra 2002. I undersökningen tillfrågades 3000 statistiskt utvalda ungdomar med invandrarbakgrund om sina idrotts- och motionsvanor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Svarsfrekvensen blev endast 51 procent. Som refe- renspunkt utnyttjades dessutom en generell studie av ungdomars idrotts- och motionsvanor från 1998, det vill säga en undersökning som genomförts flera år tidigare och som därtill omfattade ungdomar av både inhemsk och utländsk härkomst. Ett annat exempel är den ungdomsstudie som Mats Trondman utförde på uppdrag av Ungdomsstyrelsen 2005.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Undersökningen baserades på enkät riktad till 3000 slumpmässigt utvalda ungdomar men besvarades av endast 53 procent av undersökningspopulationen. Detta medförde att kategorin ”utrikes födda” ungdomar endast omfattade 109 personer. Bortfall är visserligen vanligt i större kvantitativa studier. Därtill finns statistiska metoder för att hantera låga svarsfrekvenser. Samtidigt går det inte att bortse från att stora bortfall riskerar att ge upphov till skevheter i datamaterialet och därmed begränsa uppgifternas tillförlitlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;För att ytterligare problematisera bilden har olika studier gett påtagligt skilda resultat. Som exempel kan nämnas att pedagogen Rolf Carlson i mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; presenterade data med inne- börden att invandrarungdomar generellt sett var kraftigt under- representerade inom föreningsidrotten – och därtill väsentligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrott och integration – en statistisk undersökning 2002&lt;SPAN class="ft37"&gt;, Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; 2002:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;mindre fysiskt aktiva än ungdomar av inhemsk bakgrund.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;RF:s integrationsstudie från 2002 visade tvärtom att invandrarungdomar i nästan lika hög grad var föreningsaktiva. Visserligen noterades även här att invandrarflickorna var något sämre representerade, men skillnaderna ansågs små nog för att motivera slutsatsen att situationen var bättre ”än vad man kunde befara med tanke på den förda debatten”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Slutligen återstår – som ovan nämnts – alla principiella problem som uppstår vid kategoriseringar i större kvantitativa datainsam- lingar. Oavsett om kategoriseringarna rör aspekter som kön, etnicitet eller socioekonomi leder de till att studieobjekten till- skrivs vissa egenskaper på bekostnad av andra och att skillnader mellan grupper tenderar att framhävas på bekostnad av likheter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft9"&gt;I vilken utsträckning är barn och ungdomar med utländsk bakgrund aktiva i föreningsidrotten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Mot bakgrund av ovan gjorda reservationer, presenteras här resultat från ett antal relativt nya studier av idrottens tillgänglighet i rela- tion till etnicitet och kulturell mångfald. I Trondmans ungdoms- studie från 2005 klassificerades undersökningspopulationen i tre övergripande kategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Ungdomar som var aktiva i en idrottsförening klassificerades som ”fortsättare”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ungdomar som tidigare tillhört en idrottsförening klassificerades som ”avhoppare”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Ungdomar som aldrig tillhört en idrottsförening klassificerades som ”utanförstående”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Vid en analys av dessa kategorier kopplat till etnicitet framkom inga större skillnader. Oavsett om ungdomarna var födda i Sverige eller av utländsk härkomst var de i relativt likartad utsträckning med i föreningsidrotten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;När &lt;SPAN class="ft9"&gt;kön &lt;/SPAN&gt;lades in som ytterligare variabel framkom dock betydande skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Rolf Carlson, &lt;/SPAN&gt;Föreningsidrotten i en mångkulturell miljö – en pilotstudie i Södermanlands län&lt;SPAN class="ft71"&gt;, Rapport i pedagogik 1996:01, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Idrottshögskolan (1996).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrott och integration – en statistisk undersökning 2002&lt;SPAN class="ft18"&gt;, s. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Per Nilsson, &lt;/SPAN&gt;Fritid i skilda världar. En undersökning om ungdomar och fritid i ett nationellt och kontextuellt perspektiv, &lt;SPAN class="ft18"&gt;Ungdomsstyrelsens utredningar nr 11 (Stockholm 1998), s. 141. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Trondman, s. 207.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft17"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;SOU 2008:59 Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td136"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Tabell 8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr20 td243"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Utrikes och inrikes födda pojkars och flickors deltagande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td245"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;föreningsidrotten (procent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td246"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft147"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td247"&gt;&lt;P class="p20 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td249"&gt;&lt;P class="p20 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft127"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td250"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td83"&gt;&lt;P class="p256 ft86"&gt;Fortsättare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td246"&gt;&lt;P class="p258 ft30"&gt;Avhoppare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td190"&gt;&lt;P class="p797 ft51"&gt;Utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr35 td175"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td249"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td178"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Utrikes födda pojkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td83"&gt;&lt;P class="p798 ft86"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td246"&gt;&lt;P class="p256 ft86"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td190"&gt;&lt;P class="p541 ft51"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Inrikes födda pojkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p798 ft86"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td246"&gt;&lt;P class="p256 ft86"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td190"&gt;&lt;P class="p643 ft51"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Utrikes födda flickor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p798 ft86"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td246"&gt;&lt;P class="p256 ft86"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td190"&gt;&lt;P class="p643 ft87"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Inrikes födda flickor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td83"&gt;&lt;P class="p798 ft86"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td246"&gt;&lt;P class="p256 ft86"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p643 ft51"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td247"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td248"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td79"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td249"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td185"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p799 ft14"&gt;Källa: Unga och föreningsidrotten, s. 126, 139, 208.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft8"&gt;Resultatet visade att utrikes födda pojkar var den enskilda kategori som hade störst andel aktiva inom föreningsidrotten medan rakt motsatt förhållande gällde för motsvarande grupp flickor. Endast fyra procent av de utrikes födda pojkarna hade aldrig tillhört en idrottsförening och de som blivit medlemmar tenderade även att stanna kvar i större utsträckning än övriga grupper. Mer än var fjärde utrikes född flicka hade dock aldrig börjat föreningsidrotta och de som hade börjat visade sig även sluta i störst utsträckning. Betraktat som en integrationsarena verkar föreningsidrotten således ha betydande attraktionskraft för utrikes födda pojkar medan en relativt stor andel utrikes födda flickor antingen väljer att stå utanför eller tenderar att lämna verksamheten tidigt. I detta avseende bekräftade Trondmans resultat i huvudsak tidigare under- sökningar, såsom RF:s integrationsstudie och Per Nilssons fritids- studie från mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft8"&gt;Den tydliga polariseringen mellan utrikes födda pojkar och flickor återkom i flera av Trondmans analyser, till exempel i jäm- förelser av ungdomarnas idrottsintresse och träningsintensitet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Intressanta samband framkom även vid en granskning av de unga som antingen lämnat eller aldrig tillhört föreningsidrotten. I fråga om &lt;SPAN class="ft9"&gt;avhoppare &lt;/SPAN&gt;noterade Trondman nämligen att många av de ung- domar som lämnade föreningsidrotten behöll ett stort idrotts- intresse. Nästan sex av tio avhoppare hävdade att det var yttre omständigheter snarare än självständiga val som fick dem att sluta med föreningsidrotten: de slutade trots att de gärna hade fortsatt. I denna grupp fanns dessutom en tydlig överrepresentation av flickor, äldre åldersgrupper, svagt geografiskt förankrade och personer från segregerade och invandrartäta bostadsområden. De&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., kap. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359257x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;som däremot hävdade att de verkligen ville sluta var i större utsträckning pojkar, yngre, sociogeografiskt förankrade och boen- des i områden som domineras av svenskar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I analysen av de &lt;SPAN class="ft9"&gt;utanförstående &lt;/SPAN&gt;framkom på motsvarande sätt skillnader i frågan om ungdomarna kunde tänka sig att börja föreningsidrotta i framtiden. Här svarade över hälften av alla flickor att de absolut eller troligen kunde tänka sig föreningsidrotta mot en dryg tredjedel av pojkarna. Intresset att börja föreningsidrotta var dessutom betydligt starkare hos utrikes födda ungdomar. Som exempel hävdade hela 75 procent av de utanförstående i invandrar- täta områden att de gärna kunde tänka sig att börja med förenings- idrott medan motsvarande grupp i bostadsområden som domine- rade av svenskar endast uppgick till 44 procent.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Trondmans resultat kan ses som negativt och positivt på en och samma gång. Att utrikes födda flickor är svagast representerade inom föreningsidrotten är naturligtvis en negativ indikation på att faktorer som etnisk eller kulturell bakgrund har betydelse för unga flickors delaktighet i föreningsidrotten. Mer positivt är dock att påfallande många inom de ungdomsgrupper som är underpresente- rade i föreningsidrotten är positivt inställda till att &lt;SPAN class="ft9"&gt;bli med &lt;/SPAN&gt;– och detta gäller inte minst utrikes födda flickor. Eller som Trondman själv formulerade saken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft15"&gt;Efterfrågan på föreningsidrott är således stor bland de unga som efterfrågas av föreningsidrotten. Inte minst efterfrågas den av dem som slutade trots att de inte ville sluta. Den efterfrågas också av dem som aldrig varit med och i viss utsträckning av dem som spontan- idrottar och inte föreningsidrottar. I detta avseende har idrotten en minst sagt idrottspolitisk möjlighet. Den idrottspolitiska ambitionen att nå fler och göra föreningsidrotten allt bredare är med andra ord inte endast eftersträvansvärd utan även högst efterfrågad.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft9"&gt;… och på ledande befattningar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Ett ytterligare mått på integrationen inom föreningsidrotten kopp- lat till etnicitet är i vilken utsträckning medlemmar med utländsk bakgrund innehar ledareuppdrag och/eller är representerade på ledande befattningar. I RF:s integrationsstudie från 2002 under- söktes bland annat till hur stor del de föreningsaktiva invandrar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., kap 9, särskilt s. &lt;NOBR&gt;132–133.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., kap. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 213.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;SOU 2008:59 Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;ungdomarna hade eller hade haft ledaruppdrag. Resultatet visade sig positivt. Det framkom nämligen inga större skillnader i avseende på ledaruppdrag mellan invandrarungdomarna och den totala ungdomsgruppen. Lika positivt var resultatet i följdfrågan om de unga hade genomgått en ledareutbildning. Intresset att utbilda sig till ledare visade sig dessutom något större hos invandrarungdomarna, särskilt hos flickor, jämfört med den totala ungdomsgruppen. När frågan omformulerades till i vilken utsträck- ning invandrarungdomarna blivit erbjudna ledareutbildning fram-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;kom dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p747 ft8"&gt;betydande skillnader.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Resultatet visade att endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;12 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p747 ft8"&gt;av invandrarungdomar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td251"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;blivit tillfrågade jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td74"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td251"&gt;&lt;P class="p801 ft116"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft148"&gt;16 procent av den totala ungdomsgruppen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p802 ft8"&gt;På ledande befattningar är situationen annorlunda. Inom ramen för ett pågående forskningsprojekt om idrott och etnisk mångfald har Jesper Fundberg studerat förekomsten av styrelseledamöter med utländsk bakgrund inom RF:s specialidrotts- och distrikts- förbund. Resultatet visade att knappt sex procent av styrelseleda- möterna i RF:s 68 specialidrottsförbund hade utländsk bakgrund och endast en procent var av utomeuropeisk härkomst. Inom distriktsförbunden var andelen ännu lägre: blott en halv procent av ledamöterna visade sig ha utländsk bakgrund. Vid en granskning av de fem idrottsgrenar som enligt RF:s egna uppgifter är mest popu- lära bland barn och ungdomar med invandrarbakgrund – fotboll, innebandy, basket, tennis och ridsport – hade sammanlagt en halv procent av styrelseledamöterna i förbunden utländsk bakgrund. Samma förhållande framkom bland de anställda på förbunds- kanslierna. Fundbergs slutsats blev därmed att det i ett etniskt perspektiv är betydande skillnader inom idrottsrörelsen mellan att &lt;SPAN class="ft9"&gt;delta i &lt;/SPAN&gt;och att kunna &lt;SPAN class="ft9"&gt;besluta över &lt;/SPAN&gt;verksamhetens inriktning och framtid.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft8"&gt;Enligt Fundberg är situationen inom idrottsrörelsen inte unik. Som exempel har andra forskare noterat liknande mönster inom statliga kulturinstitutioner. Därtill vittnar internationella studier om invandrargruppers generellt svaga representation på ledande befattning inom idrotten i andra länder. Men även om den svenska idrotten i sin sammansättning på förbundsnivå således speglar en vanligt förekommande problematik, menar Fundberg att valet av förtroendevalda är präglat av ett tydligt ”etnifierat handlade”:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrott och integration. En statistisk undersökning 2002, s. &lt;NOBR&gt;11–12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Jesper Fundberg, &lt;/SPAN&gt;Är de ideella ledarna de ideala? Om representation och etnisk mångfald i idrottsrörelsen i Sverige&lt;SPAN class="ft68"&gt;, Skriftserie om idrottens ledarskap, Riksidrottsförbundet (2007), s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359259x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p804 ft15"&gt;Det går alltså inte att säga hur befintliga förtroendevalda, valbered- ningar eller andra som kan påverka sammansättningen inom idrotts- rörelsen tänker kring etnicitet – men det är tydligt hur man agerar: ”svenskar” väljer ”svenskar” för att använda sig av kategoriserings- terminologin som tycks gälla i sammanhanget. Inom idrotten råder så kallad etnosocialitet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Fördelningen av statens resurser ur ett integrationsperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Som tidigare påpekats, utgör inte etnicitet en variabel i RF:s bidragsfördelning eller återrapporteringssystem. Det är därmed svårt att mer övergripande bedöma såväl fördelningen som effek- terna av olika stödformer, såsom specialidrottsförbundens stats- bidrag eller det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet,&lt;/NOBR&gt; ur ett integrationsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Betydligt enklare är att följa de särskilda insatser och integra- tionsprojekt som RF genomfört under senare år. Av dessa kan nämnas att SISU Idrottsutbildarna under perioden &lt;NOBR&gt;1998–2001&lt;/NOBR&gt; genomförde projektet ”Idrott – delaktighet – utbildning – integra- tion” med syfte att ”genom idrottsföreningarna med olika utbild- ningsinsatser finna vägar för att integrera invandrare i det svenska samhället”. Satsningen bestod av lokala projekt i sammanlagt 35 bostadsområden och i samarbete med ett hundratal idrotts- föreningar. Satsningen finansierades genom stöd från Allmänna Arvsfonden.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Integration var även prioriterat i satsningen Projekt Lokal Idrottsutveckling &lt;NOBR&gt;(”PLI-projektet”)&lt;/NOBR&gt; åren &lt;NOBR&gt;1998–2004&lt;/NOBR&gt; och i det efterföljande Handslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Är föreningsidrotten en integrationsarena ur ett etnicitetsperspektiv?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Det återstår att försöka besvara frågan i vilken utsträckning som föreningsidrotten kan ses som en integrationsarena ur ett etnici- tetsperspektiv. Jesper Fundberg, som mest ingående studerat svenska förhållanden, menar att det inte går att ge ett enkelt svar. Föreningsidrotten kan både vara gränsöverskridande, bidra till för- ståelse och glädje och samtidigt vara gränsbevakande och föranleda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;7–8.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;För en redogörelse, se &lt;/SPAN&gt;Är alla välkomna i idrotten? Summering &amp; erfarenheter av SISU Idrotts- utbildarnas projekt ”Idrott – delaktighet – utbildning – integration”, &lt;SPAN class="ft18"&gt;diskussionshäfte, SISU Idrottsutbildarna (Farsta 2002).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft17"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;konflikter. Idrotten kan vara en god integrationsarena i den meningen att ”alla kan vinna matchen” – men det är inte säkert att den integration som sker på planen även ger effekter utanför idrotten. Därtill är förutsättningarna att ta sig till matchen ojämnt fördelade i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Men kanske är frågan felformulerad. Det centrala är rimligtvis inte vad idrotten kan åstadkomma utan hur idrottsrörelsens många aktiva, ledare, föräldrar m.m. väljer att agera gentemot varandra. Eller som Fundberg själv formulerar saken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft15"&gt;Idrotten är en mötesarena. Där träffas människor med olika erfaren- heter och bakgrunder. Dessa möten kan fungera på olika sätt. I några fall är de gränsöverskridande och ger ökad förståelse, förbrödring och glädje. I andra fall är de gränsbevakande och ger upphov till konflikter. Hur dessa möten laddas och vad de leder till är inte givet. Det beror på vad ledare, spelare, föräldrar och andra aktiva inom idrotten gör med dessa möten. Idrotten som integrationsarena är därför inte en fråga om vilka eller hur många som deltar i idrottens verksamhet. Det handlar, kanske trivialt sagt, snarare om vad idrottens aktörer gör, hur olika grupper möts på vilket sätt människor tillåts påverka verksamhetens mål och mening.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Integration och funktionshinder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Ett viktigt men ofta förbisett perspektiv på idrott och integration handlar om förutsättningarna för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder att ingå i den idrottsliga gemenskapen. Enligt Anders Östnäs, sociolog med omfattande forskning om svensk handikappidrott, inrymmer integrationsperspektivet inom handikappidrotten två skilda men lika grundläggande frågor. Den första är i vilken utsträckning som idrotten i praktiken är tillgänglig för personer med funktionshinder. Den andra frågan är huruvida idrotten kan utgöra en miljö där personer med funktionshinder får möjlighet att integreras med personer utan funktionshinder.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Forskningen om idrottens tillgänglighet för funktionshindrade är synnerligen begränsad. Dessutom ger de fåtaliga studierna på området ingen entydig bild. Som exempel kan nämnas att en pilotstudie av RF i samarbete med utredningsföretaget Inregia AB visade att andelen som motionerande bland funktionshindrade var ungefär i nivå med befolkningen i sin helhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vidare noterades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Fundberg (2003), s. 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Anders Östnäs (2003) &lt;SPAN class="ft70"&gt;Handikappidrott som socialt fenomen. &lt;/SPAN&gt;SWEBIS Årsbok, s. &lt;NOBR&gt;189–202&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;RF (2003) &lt;/SPAN&gt;Möjligheten till motion och fysisk aktivitet – lika för alla? &lt;SPAN class="ft18"&gt;s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;inga nämnvärda skillnader mellan kvinnor och män. Mot detta fann Mats Trondman i sin ungdomsstudie att unga med funktionshinder var underrepresenterade inom föreningsidrotten och att de dess- utom tenderar att sluta idrotta i större utsträckning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vidare noterade Trondman att tydliga könsskillnader så till vida att pojkar med funktionshinder i betydligt större utsträckning stod utanför föreningsidrotten jämfört med andra pojkar, medan skillnaderna bland motsvarande flickgrupper var marginella.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Inte förvånande visade RF:s studie även att det finns olika faktorer som begränsar funktionshindrades möjligheter att idrotta. Som exempel konstaterades att tillgängligheten på idrottsanlägg- ningar ofta kan förbättras. Därtill kan det ibland vara svårt att finna ledsagare/personliga assistenter som är villiga att delta i idrotts- aktiviteter. I framförallt mindre orter kan det dessutom vara svårt samla tillräckligt stora grupper av personer med funktionshinder för att kunna bedriva gemensam tävlingsverksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;I frågan om funktionshindrades integrering med personer utan funktionshinder kan nämnas att Barnombudsmannen (BO) i rap- porten &lt;SPAN class="ft9"&gt;Fritid för barn och unga med funktionshinder &lt;/SPAN&gt;inventerat förekomsten av kommunala kultur- och fritidssatsningar för barn och unga med funktionshinder. Projektet syftade framförallt till att belysa framgångsfaktorer och positiva exempel på s.k. ”inklude- rande verksamheter”. Datainsamlingen bestod av en enkät riktad till förvaltningschefer eller motsvarande inom kultur- och fritids- förvaltningar. Enkäten besvarades av 202 kommuner. En majoritet av de tillfrågade – 68 procent – sade sig ha kännedom om verksam- heter för barn och ungdomar med eller utan funktionshinder. Några vanliga exempel var ridning, simning, gymnastik och kampsport. Vid en närmare granskning framkom dock att många av dessa aktiviteter enbart var till för barn och ungdomar med funktionshinder. Vidare saknades ofta ambitionen att dessa barn skulle gå vidare till ordinarie grupper inom föreningarna. Det fanns dock även exempel på verksamheter där barn och unga med funktionshinder deltog på samma villkor som alla andra.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman (2005), s. &lt;NOBR&gt;208–209.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 139.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Möjligheten till motion och fysisk aktivitet, s. &lt;NOBR&gt;29–30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Fritids för barn och unga med funktionshinder. &lt;SPAN class="ft18"&gt;Barnombudsmannen (2006), s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p810 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Mobbning, trakasserier och diskriminering i föreningsidrotten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft15"&gt;Jag får nästan aldrig spela. När vi toppar laget är jag aldrig med. Förra matchen toppade vi från start. (Pojke, 13 år, i kontakt med BRIS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft8"&gt;Integrationens motsats är att individer eller grupper exkluderas ur den idrottsliga gemenskapen. Hur vanligt är detta? I vilken utsträckning förekommer kränkningar och diskrimineringar inom idrotten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Frågor av detta slag är både känsliga och komplicerade. Som citatet ovan visar, innehåller de även en svår gränsdragnings- problematik. Naturligtvis är olika former av fysisk och psykisk mobbning en oacceptabel kränkning och ett brott mot såväl idrottens som samhällets normer och regelverk. Men är det även kränkande att inte bli utvald till &lt;NOBR&gt;A-truppen?&lt;/NOBR&gt; Är det exkludering att vissa tvingas sitta på bänken under en match? Ja, var går egentligen gränsen mellan kränkande handlingar och sådant som snarare måste betraktas som naturliga inslag i en tävlings- och prestationsinriktad idrottsverksamhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft9"&gt;Barn- och ungdomsidrotten i ljuset av FN:s konvention om barnets rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Ett sätt att analysera barn- och ungdomsidrotten är att ställa verksamheten i relation till FN:s konvention om barnets rättig- heter (”barnkonventionen”). Barnkonventionen är ett folkrättsligt bindande dokument. Sverige ratificerade konventionen 1990, som ett av de första länderna, och har därmed juridiskt förbundit sig till att förverkliga den. I barnkonventionen ges en universell definition av vilka rättigheter som ska gälla för alla barn i hela världen. Den täcker såväl barnets rätt att skyddas mot utnyttjande, övergrepp och diskriminering som dess rätt till inflytande och delaktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Barnkonventionen ska vara vägledande inom alla verksamhets- områden i samhället. Det betyder att regeringen och riksdagen visserligen har det yttersta ansvaret för att barnkonventionen förverkligas, men att det åligger alla i samhället - individer, privata aktörer och organisationer – att respektera barns rättigheter. Även idrottsrörelsens verksamhet omfattas följaktligen av konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft17"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är s.k. sak- artiklar som fastslår barns rättigheter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Fyra av dessa kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Dessa är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Artikel 2 som fastlår att alla barn har &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;samma rättigheter &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft149"&gt;lika värde&lt;/SPAN&gt;. Diskriminering får inte förekomma på grund av barnets eller föräldrarnas eller vårdnadshavarnas ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionshinder, börd eller ställning i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Artikel 3 som anger att det är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;barnets bästa &lt;/SPAN&gt;som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Principen om ”barnets bästa” kan härledas från tanken att barn har fullt och lika människovärde som vuxna men att de samtidigt är sårbara och därför i behov av särskilt skydd och stöd. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Artikel 6 som säger att varje barn har &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;rätt att överleva, leva och utvecklas&lt;/SPAN&gt;. Artikeln handlar både om barnets fysiska hälsa och om dess rätt till andlig, moralisk, psykisk och social utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Artikel 12 som avser barnets rätt att &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;uttrycka sina åsikter &lt;/SPAN&gt;och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Artikeln stadgar att det barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätt att uttrycka åsikterna i alla frågor som rör barnet. Åsikterna ska beaktas med hänsyn till barnets ålder och mognad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft8"&gt;Till detta kan läggas artikel 31 som fastslår att varje barn har rätt till &lt;SPAN class="ft9"&gt;vila och fritid&lt;/SPAN&gt;, till &lt;SPAN class="ft9"&gt;lek och rekreation &lt;/SPAN&gt;som är anpassad efter barnets ålder och som är tillgänglig för varje barn utan diskriminering. Med fritid avses tid och frihet att göra det man vill. Med rekreation avses aktiviteter som inte är obligatoriska, exempel föreningsidrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Vid en första anblick kan det framstå som märkligt eller långsökt att koppla samman barn- och ungdomsidrotten med FN:s barnkonvention. Vid närmare eftertanke framkommer dock att samtliga artiklar ovan på olika sätt kan relateras till förenings- idrottsliga aktiviteter. Som exempel kan artikel 2 om alla barns lika värde kopplas till tävlingsidrottens grundläggande premiss om att alla deltagare har lika stora chanser att vinna oavsett hudfärg eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Resterande artiklar handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;social och ekonomisk bakgrund. Men det kan även ses som en markering mot olika former av selektions- och rangordnings- processer. På samma sätt kan principen om ”barnets bästa” markera att påtryckningar och prestationspress från föräldrar, tränare och ledare är oförenliga med ett barnperspektiv. Artikel 12 om barns rätt om att uttrycka sina åsikter är på motsvarande sätt en uppmaning till idrottsrörelsen att ge barn och unga möjligheter att komma till tals i såväl enskilda situationer som övergripande verksamhetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft8"&gt;Inom den internationella samhällsvetenskapliga forskningen finns flera studier av barn- och ungdomsidrotten med utgångs- punkt i FN:s barnkonvention eller snarlika idéer om barns bästa.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För svenskt vidkommande kan nämnas att forskarna Bo Carlsson och Kristin Fransson driver projektet ”Barn och idrott i ljuset av FN:s barnkonvention”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Forskningsinriktningens kanske största förtjänst är att utgångspunkten från ett tydligt barnperspektiv synliggör de problem som uppstår när barn tvingas att anpassa sig till &lt;NOBR&gt;(vuxen-)idrottens&lt;/NOBR&gt; ideal istället för tvärtom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Frågan om ett barnperspektiv på idrotten återkommer i kapitel 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft9"&gt;Förekomsten av mobbning, trakasserier och diskriminering i föreningsidrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Den värsta formen av kränkningar är givetvis olika former av mobbning och trakasserier.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Området berörs i ett antal relativt nya forskningsrapporter. Problematiken var central i en omfattande enkätstudie om idrottens sociala betydelse som undersöknings- företaget TEMO genomförde våren 2004 på uppdrag RF:s och BRIS.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Studien besvarades av närmare 1 800 ungdomar i &lt;NOBR&gt;17-års&lt;/NOBR&gt; åldern. Likaså studerade Mats Trondman ungas upplevelser av mobbning och trakasserier i sin undersökning om ungdomars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bland de mest välkända kan nämnas Paulo David, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Human Rights in Youth Sport: A Critical Review of Children’s Rights in Competitive Sports. &lt;/SPAN&gt;(London 2004) och Celia Brackenridge m.fl, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Child Welfare in Football &lt;/SPAN&gt;(London 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se exempelvis Bo Carlsson &amp; Kristin Fransson, ”Barn och idrott i ljuset av FN:s barnkonven- tion”, i &lt;SPAN class="ft72"&gt;Svensk idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;nr 3 (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en diskussion om diskriminering inom idrotten på grund av sexuell läggning, se Jenny Axelsson ”Idrott och dess diskriminering på grund av sexuell läggning”, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Svensk Idrottsforsk- ning &lt;/SPAN&gt;nr 3 2005 och Jesper Andreasson &lt;SPAN class="ft70"&gt;Idrottens kön: Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag &lt;/SPAN&gt;(Kalmar 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottens sociala betydelse. En statistisk undersökning hösten 2004&lt;SPAN class="ft18"&gt;, Riksidrottsförbundet, FoU- rapport 2005:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td252"&gt;&lt;P class="p20 ft71"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td253"&gt;&lt;P class="p21 ft71"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td252"&gt;&lt;P class="p819 ft91"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td253"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;Slutligen utformade stiftelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td252"&gt;&lt;P class="p820 ft115"&gt;föreningsidrottande från 2005.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td254"&gt;&lt;P class="p820 ft8"&gt;Friends en enkät om kränkningar inom idrotten som besvarades av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p820 ft8"&gt;nästan tre tusen deltagare &lt;NOBR&gt;(12–15&lt;/NOBR&gt; år) på Stadium Sports Camp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td252"&gt;&lt;P class="p40 ft116"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td252"&gt;&lt;P class="p820 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;2005.&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td254"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;De tre rapporterna ger en förhållandevis entydig bild: enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p820 ft8"&gt;ungdomarna själva är mobbning och trakasserier ovanligt inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td254"&gt;&lt;P class="p820 ft8"&gt;föreningsidrotten. I RF:s och BRIS studie uppgav endast tre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td254"&gt;&lt;P class="p820 ft8"&gt;procent av &lt;NOBR&gt;17-åringarna&lt;/NOBR&gt; att de känt sig mobbade inom idrotten vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p820 ft8"&gt;enstaka tillfällen. Ingen sade sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;blivit det vid återkommande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td252"&gt;&lt;P class="p821 ft116"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td253"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p820 ft150"&gt;tillfällen under det senaste året.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF FPT &lt;/SPAN&gt;I Trondmans studie meddelade en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;procent av ungdomarna att de utsatts för olika former av sociala trakasserier såsom att bli retad eller förlöjligad. Lika stor andel hävdade att de utsatts för fysiskt eller psykiskt våld inom idrotten. Dessutom tillade de unga att trakasserier och mobbning var betydligt vanligare i skolan. Hela 19 procent sade sig upplevt sociala trakasserier i skolan. Fyra procent svarade dessutom att de utsatts för fysiskt eller psykiskt våld.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I Friends studie, slutligen, var resultatet något mer negativt. Åtta procent av de tillfrågade barnen uppgav att de själva upplevt kränkningar inom idrotten och drygt var fjärde person (26 procent) sade sig känna till att det förekommit eller förekom kränkningar i deras lag eller tränings- grupp.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft8"&gt;Att få procent av tillfrågade ungdomar uppger sig ha blivit mobbade inom idrotten kan framstå som positivt. Man måste dock komma ihåg att även låga procent kan utmynna i betydande antal inom en verksamhet av idrottsrörelsens omfattning. Målet måste alltid vara nolltolerans, det vill säga att inte ett enda barn någonsin upplever sig trakasserad eller mobbad i föreningsidrotten. I detta sammanhang kan tilläggas att RF:s policydokument &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrotten vill &lt;/SPAN&gt;framhåller värdet av barn lär sig att respektera varandra som kam- rater och medtävlare, vilket aktivt motverkar mobbning, trakasse- rier och alla former av diskriminering.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därtill har RF antagit en särskild policy mot sexuella trakasserier inom idrotten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Till detta kan nämnas att SISU Idrottsutbildarna tillsammans med Barnens&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, kap. 7.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Undersökning om förekomsten av mobbning och kränkningar inom idrotten – en enkätstudie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;på Stadium Sports Camp 2005&lt;/SPAN&gt;, Stiftelsen Friends 2006:1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Idrottens sociala betydelse&lt;SPAN class="ft31"&gt;, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Trondman, s. 106.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Undersökning om förekomsten av mobbning och kränkningar inom idrotten, &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Idrotten vill, s. 6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundets policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier inom idrotten&lt;SPAN class="ft68"&gt;, Riks-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;idrottsförbundet (u.å).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft17"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td239"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;rätt i samhället (BRIS) utvecklat en webbsida för information och vägledning åt idrottsföreningar att hantera problem som kan uppstå med mobbning och kränkande behandling inom förenings- idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration: sammanfattande analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Detta kapitel har behandlat föreningsidrotten med avseende på folkhälsa, jämställdhet och integration. Olika forskningsresultat och statistiska uppgifter har presenterats och analyserats. I detta avsnitt sammanfattas några av undersökningens huvudresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Redogörelsen inleddes med en analys av idrottens betydelse för folkhälsa. Resultatet var otvetydigt: idrott, motion och fysisk aktivitet har tydliga positiva hälsoeffekter i form av minskad risk för framtida sjukdomar och ökad upplevelse av fysiskt/psykiskt välmående. Redan låga aktivitetsnivåer ger märkbara positiva resultat. Därefter stiger effekterna vanligtvis i takt med ökad träningsintensitet. Sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa gäller både kvinnor och män och oavsett åldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Forskningen om idrottens betydelse för folkhälsan måste ses som ett erkännande av idrottsrörelsens breda och omfattande verksamhet. Men det understryker även vikten av att aktivt främja idrottens tillgänglighet. Problemet är nämligen att olika former av strukturella faktorer såsom ålder, kön, socioekonomi, etnicitet och funktionshinder alltjämnt inverkar på människors val att idrotta – och i vilka former. Detta medför även att människors förutsätt- ningar för hälsa och välbefinnande är ojämnt fördelade i samhället. Att uppmuntra idrottsrörelsens strävan att realisera ”idrott åt alla” framstår ur detta perspektiv som både viktigt och kostnadseffektivt ur ett folkhälsoperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I frågan om jämställdhet konstaterades att RF 2005 antog en jämställdhetspolicy med övergripande mål att kvinnor och män inom idrottsrörelsen ska ha ”samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden”. Den följande analysen visade dock att denna princip i betydligt större utsträck- ning speglar situationen bland aktiva medlemmar i idrottsrörelsen än fördelningen mellan kvinnor och män på ledande befattningar. Bland de aktiva utgör ungefär fyra av tio medlemmar en kvinna och sex av tio en man. Könen är däremot inte jämnt fördelade bland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft17"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Föreningsidrott, folkhälsa, jämställdhet och integration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;landets idrotter. Av RF:s 68 specialidrottsförbund utgör kvinnor en majoritet i nio. I tolv förbund råder en jämn fördelning, det vill säga att det underrepresenterade könet uppgår till minst 40 procent. I resterande förbund – 47 av 68 – utgör fler än sex av tio aktiva med- lemmar en man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;På styrelsenivå är situationen betydligt sämre. Endast en av fyra styrelseledamöter i RF:s specialidrottsförbund är en kvinna medan tre av fyra är män. Studeras utvecklingen över tid framkommer att andelen kvinnor ökade starkt under åren &lt;NOBR&gt;1980–1995.&lt;/NOBR&gt; Därefter har fördelningen mellan kvinnor och män varit i huvudsak konstant. Hos distriktsförbunden är fördelningen dock jämnare, vilket sammanhänger med att dessa förbund sedan 1995 är ålagda att ha en jämn könsfördelning (medan kravet för specialidrottsförbunden endast är att båda könen ska vara &lt;SPAN class="ft9"&gt;representerade&lt;/SPAN&gt;). Utmärkande för distriktsförbundens styrelser är dock att kvinnor dominerar i yngre åldersgrupper medan män på motsvarande sätt dominerar bland ledamöter över 60 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Liknande mönster framkom i analysen av föreningsidrott och etnicitet. Bland pojkar är huvudintrycket att utrikes födda pojkar tillhör idrottsrörelsen i större utsträckning än pojkar födda i Sverige. Bland flickorna råder rakt motsatt förhållande. Enligt en undersökning av sociolog Mats Trondman har mer än var fjärde flicka med utländsk bakgrund aldrig prövat på att föreningsidrotta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;På ledande befattning framträder bilden att etnicitet inte inverkar på ungdomars ledareuppdrag på lokal föreningsnivå – men att personer med utländsk bakgrund däremot är synnerligen svagt representerade i förbundens styrelser. Enligt en studie av etnolog Jesper Fundberg har knappt sex procent av ledamöterna i RF:s 68 specialidrottsförbund utländsk bakgrund och endast en procent är av utomeuropeisk härkomst. Hos distriktsförbunden är situa- tionen ännu sämre: blott en halv procent av ledamöterna visade sig ha utländsk bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft17"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359268x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p824 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;I detta kapitel skiftas fokus från analyser av idrottsrörelsens verk- samhet utifrån teman som socialisation, jämställdhet och etnicitet till bedömningar av fyra specifika statliga bidragsformer. De utvär- derade stöden är – i enlighet med utredningens direktiv – stats- bidraget till specialidrottsförbunden, det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet,&lt;/NOBR&gt; handslagssatsningen och elitidrottsstödet. Analysen tar sin utgångspunkt i de syften, villkor och återrapporteringskrav som preciseras i regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverk- samhet (SFS 1999:1177) och i de riktlinjer som fastställs i samband med att bidragen utdelas till RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Aspekter att beakta vid en utvärdering av bidragsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Bidrag till ideell verksamhet kan utformas på många olika sätt. Syftet med stödet kan vara mer eller mindre preciserat. Målgruppen kan vara bred eller utgöra en specifik och begränsad skara. Kontroll och återrapporteringskraven kan variera, liksom bidragens storlek. En utvärdering av olika bidragsformers effekter kan således inte göras enbart med utgångspunkt i stödets syfte. Viktigt är även att beakta aspekter som:&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Bidragets legitimitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Graden av politisk styrning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Bidragets hanterbarhet i systemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Avgränsning till andra bidrag/bidragssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Bidragets effekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Detta avsnitt baseras på synpunkter från Per Nilsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Med bidragets legitimitet avses i vilken utsträckning som bidraget uppfattas som rätt och riktigt av de grupper som berörs och/eller av befolkningen i stort. Här är utgångspunkten att bidrag utan legitimitet i praktiken får svårt att ge avsedda effekter, oavsett bidragets övriga förtjänster. En komplicerande faktor är dessutom att acceptansen för stödet i fråga kan skifta mellan olika grupper. Som exempel kan ett särskilt bidrag riktat till idrottsverksamhet bland barn och ungdomar vara synnerligen uppskattat hos landets idrottsföreningar – men uppfattas av övriga barn- och ungdoms- organisationer som ett orättvist gynnande av idrottsaktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Nära kopplat till bidragets legitimitet är graden av politisk styrning. Här är problemet att styrning ofta utgör en förutsättning för att stödet ska kunna realisera specifika mål samtidigt som regleringar och öronmärkningar ofta riskerar att uppfattas som begränsningar av de ideella organisationernas självbestämmande. Graden av styrning måste således avvägas mot risken för legitimi- tetsbrister i mottagarledet. Avsaknad av styrning måste på mot- svarande sätt avvägas mot potentiell bristande måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En tredje aspekt utgör bidragets hanterbarhet i systemet. I denna dimension ingår olika frågor kopplade till bidragets administration, kontroll och uppföljningsrutiner. Är bidraget enkelt att admi- nistrera? Är det enkelt att söka? Kan bidraget manipuleras eller finns det kontrollrutiner som säkerställer att medel inte utdelas till fel grupper eller till fel ändamål? Även här finns en direkt koppling till bidragets generella legitimitet, så till vida att allt för byrå- kratiska ansökningsprocedurer och omfattande återrapporterings- krav troligtvis ger upphov till missnöje hos bidragets mottagare, samtidigt som avsaknaden av kontrollrutiner riskerar att leda till bristande måluppfyllelse, felaktigheter och – i värsta fall – rena oegentligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;En fjärde aspekt handlar om bidragets avgränsning till andra bidrag/bidragsformer. Här är det inte minst viktigt att analysera bidragets betydelse för den berörda gruppen i förhållande till andra bidrag. Stödjer bidraget verksamheter som redan finansieras på andra sätt? Finns det en risk att bidraget motverkar eller ger oönskade effekter på verksamheter vilka stöds med andra bidrag? Viktigt är även att bedöma vilka som är bidragsberättigade. Är de valda avgränsningarna rimliga eller finns det behjärtansvärda verk- samheter som exkluderas? Finns det grupper som utestängs från bidraget och som inte heller kan söka motsvarande stöd från annat håll?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft17"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;En femte och sista aspekt är bidragets effekter. Centrala frågor i detta sammanhang är givetvis om bidraget leder till avsedda mål och ifall uppnådda resultat står i rimlig proportion till de politiska insatserna? Kort sagt: är bidraget värt besväret, eller finns det bättre sätt att utnyttja statens resurser?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Riksidrottsförbundets fördelning av statens stöd: efter storlek eller behov?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;I regeringens förordning om statsbidrag till idrotten fastslås att RF ansvarar för bidragets närmare fördelning på verksamheter och ändamål. Däremot preciseras inte hur denna fördelning ska gå till. Förbundet har således full frihet att välja en rad olika fördel- ningsprinciper – under förutsättning att de är förenliga med stats- bidragets övergripande syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En första möjlighet är att basera fördelningen på kvalitativa bedömningar av olika verksamheters faktiska behov. Vid en sådan princip kan exempelvis särskild tilldelning motiveras för idrotter med höga anläggnings- eller materialkostnader. Likaså kan särskilt stöd till elitidrott motiveras med argumentet att sådana aktiviteter har högre omkostnader än exempelvis breddidrott bland ung- domar. Kännetecknande för en sådan fördelningsprincip är att den utgår från skilda idrotters olika förutsättningar och tanken att statens stöd kan utgöra en utjämnande faktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En andra fördelningsstrategi är att utnyttja bidragsfördelningen som styrmedel. Om man exempelvis vill påskynda jämställdhets- processen inom idrottsrörelsen finns möjligheten att öronmärka delar av anslaget för specifika jämställdhetssatsningar. En alternativ strategi är att belöna medlemsförbund som kan redovisa en jämn könsfördelning i sin medlemskår eller en positiv utveckling över tid. En förutsättning för att fördelningsprincipen ska ge avsett resultat är att statens stöd är av sådan omfattning att berörda förbund och föreningar finner det mödan värt att engagera sig i de specifika projekten eller att utvecklas på sätt som gynnar deras anslagstilldelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Ett tredje alternativ är att tillämpa olika former av rättvise- principer. En möjlig strategi är givetvis att sprida statens stöd så jämnt som möjligt mellan olika medlemsförbund, det vill säga ge alla ett lika stort belopp oavsett idrottens storlek och/eller ekono- miska förutsättningar. En rakt motsatt lösning är att basera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft17"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;fördelningen på kvantitativa mått såsom antalet medlemmar och föreningar, utförda aktiviteter eller utbildningsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det statliga stödet till idrottsrörelsen är komplext. Det är uppdelat på ett antal olika bidrag och det fördelas efter en rad skilda principer. I mer eller mindre utsträckning kan därmed alla ovan nämnda principer anses förekomma i RF:s bidragshantering. Med denna reservation bör dock två saker framhållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;För det första kan det konstateras att bidragsfördelningen inom RF i huvudsak baseras på kvantitativa mått. Faktorer som antalet aktiva medlemmar, föreningar och omfattningen av LOK- stödsaktiviteter är centrala i den interna bidragsfördelningen – inte minst för det s.k. basbidraget till specialidrottsförbunden och den interna fördelningen av handslagsmedel. En fördelning efter storlek kan motiveras med rättviseargument. Det kan karakteriseras som en strategi där objektiva kriterier knyts till en fördelningsprocess där den totala bidragssumman aldrig är tillräcklig för att till- fredsställa de många medlemsförbundens skilda behov och intres- sen. Samtidigt är det en fördelningsprincip som inte nödvändigtvis alltid är förenlig med statens idrottspolitiska mål. Dessutom finns det situationer – vilket inte minst fördelningen av Handslaget visat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;– där fördelningen efter kvantitativa mått kan ge upphov till både oväntade och oönskade resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;För det andra finns det inte några i objektiv mening ”rättvisa” eller ”neutrala” fördelningsprinciper. Oavsett hur RF fördelar statens stöd, kommer vissa förbund, aktiviteter eller perspektiv att gynnas på bekostnad av andra. Förbundets faktiska fördelning kan därmed alltid betraktas som ett uttryck för en intern maktkamp där vissa intressegrupper är starkare representerade än andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Statens stöd till specialidrottsförbundens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Ett av de äldsta bidragen i statens stöd till idrotten utgör stats- bidraget till RF:s specialidrottsförbund. Bidraget finansieras via stats- anslaget, genom bidrag från AB Svenska Spel och med RF:s egna ränteintäkter. Det fördelas av Riksidrottsstyrelsen efter förslag från en särskild beredningsgrupp. &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; har ökat med 24 procent sedan millennieskiftet och uppgick 2007 till totalt 264,5 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft17"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p830 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;SF-stödets&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; syfte och Riksidrottsförbundets bidragsfördelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;I direktiven till denna utredning ingår uppdraget att ”klargöra hur Riksidrottsförbundets utgångspunkter för fördelning av stats- bidraget till specialidrottsförbunden förhåller sig till statens syften med bidraget”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;I regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet (SFS 1999:1177) framgår att RF:s specialidrottsförbund kan till- delas stöd för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;utveckla kvalitén i idrottsrörelsens barn- och ungdomsverk- samhet samt i idrottsverksamhet i övrigt så att verksamheten främjar en god etik, ökat deltagande, ideellt engagemang, jäm- ställdhet och integration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;möjliggöra förberedelser inför och deltagande i internationell tävlingsverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft8"&gt;I regeringens riktlinjer för statens stöd ingår &lt;NOBR&gt;SF-bidraget&lt;/NOBR&gt; i verk- samhetsgrenen ”Verksamhet av gemensam natur inom idrotts- rörelsen”. Målet för denna verksamhetsgren är att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;främja idrottsverksamhet i hela landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;stödja sådan verksamhet som främjar integration, jämställdhet, god etik och ökat deltagande av kvinnor och män i alla åldrar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;motverka dopning, våld och diskriminering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft8"&gt;RF:s nuvarande principer för fördelning av bidrag till special- idrottsförbunden fastställdes i ett principdokument av Riksidrotts- styrelsen 1991 och reviderades därefter av &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 1997.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Systemet bygger på treåriga budgetar och planeringsperioder. Detta innebär att specialidrottsförbunden äskar medel för sin ordinarie verksamhet vart tredje år. Förbundens äskanden ska vara uppdelade på programmen tävling, motion och administration. Bidragsfördel- ningen baseras på bedömningar av specialidrottsförbundens utveckling över tid. Grunden för dessa utgörs av förbundsstatistik rörande &lt;NOBR&gt;LOK-aktiviteter,&lt;/NOBR&gt; utbildningsinsatser, antalet föreningar och aktiva medlemmar. Av betydelse är även specialförbundens årsberättelser samt återkommande dialoger mellan RF och varje enskilt specialidrottsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kommittédirektiv 2006:135, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av statens stöd till idrotten&lt;SPAN class="ft18"&gt;, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;Principer för fördelning av &lt;NOBR&gt;SF-bidraget.&lt;/NOBR&gt; Fastställt av RS &lt;NOBR&gt;1991-02-14,&lt;/NOBR&gt; reviderat av RF- stämman 1997 &lt;SPAN class="ft18"&gt;(Riksidrottsförbundet, u å).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Beredning av specialförbundens äskanden utförs av en särskild bidragsfördelningsgrupp bestående av tre representanter från Riks- idrottsstyrelsen och tre representanter från specialidrottsför- bunden. Det är Riksidrottsstyrelsen som fastställer berednings- gruppens sammansättning och beslutar om slutgiltigt bidrags- belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;RF:s fördelningsprinciper har varit föremål för både debatt och omprövning. Som exempel kan nämnas att en särskild projektgrupp 1996 fick i uppdrag av Riksidrottsstyrelsen att utarbeta en s.k. ”solidarisk” bidragsfördelningsmodell med utgångspunkt i RF:s policydokument Idrotten vill. Det förslag som förelades styrelsen i oktober samma år byggde på principen att specialidrottsförbund med god ekonomi skulle ”beskattas” för att finansiera dels särskilda bidrag till kategoriförbunden, dels en särskild pott till Riksidrotts- styrelsens förfogande för idrottspolitiska insatser i enlighet med Idrotten vill. Förslaget bifölls inte. I februari 1997 konstaterade Riksidrottsstyrelsen tvärtom att man inte funnit något alternativ till gällande fördelningsprinciper. I ett uttalande till &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 1997 tillades att man ”funnit att dagens bidragssystem – komplet- terat med annan tillgänglig statistik om förbunden och deras verk- samhet samt dialog med förbunden – väl möjliggör en bidrags- fördelning som både tar ställning till de enskilda förbundens ekonomisering och samtidigt slår vakt om mångfald, utveckling och tillväxt inom svensk idrott”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Sedan 2006 pågår en ny översyn av bidragssystemet till både specialidrotts- och distriktsförbunden. Det huvudsakliga problemet denna gång är att rådande fördelningsmodell uppfattas som alltför statisk med följden att förändringar i förbundens storlek – oavsett om det handlar om stagnation eller tillväxt – inte tillräckligt återspeglas i bidragsgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Vad gör specialidrottsförbunden med bidraget?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I samband med att regeringen beslutar om statsbidrag till idrotts- rörelsen, fastställs ett antal återrapporteringskrav. Dessa är av stor betydelse för möjligheten att bedöma om statsbidraget utnyttjas i enlighet med statsmakternas intentioner. RF:s återrapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;”Idrottens finansiering”, Riksidrottsstyrelsens förslag till &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; i Karlstad 1997. Se även Riksidrottsstyrelsens förslag och utlåtande över motion rörande ”Översyn av modell för fördelning av &lt;NOBR&gt;SF-bidrag”&lt;/NOBR&gt; vid &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; i Stockholm 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;sker huvudsakligen i förbundets verksamhetsberättelser. Viss kompletterande information ges även i samband med att dessa överlämnas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Regeringens återrapporteringskrav har skiftat något mellan åren. I frågan om statens stöd till specialidrottsförbunden finns det dock ett antal återkommande teman. Det första är &lt;NOBR&gt;SF-stödets&lt;/NOBR&gt; relativa betydelse för förbundens totala ekonomi. Detta mått, den s.k. självfinansieringsgraden, indikerar förbundens beroende av statens stöd. Uppgifterna redovisas kontinuerligt i RF:s verksamhets- berättelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Förbundens självfinansieringsgrad är ett kvantitativt mått som trots sin enkelhet ger intressant information om specialförbundens olika ekonomi och existensvillkor. Men RF åläggs även att inkomma med ett antal mer kvalitativa bedömningar av &lt;NOBR&gt;SF-stödets&lt;/NOBR&gt; fördelning och effekter. Enligt 2006 års riktlinjer ska förbundet redovisa:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;inriktning och effekter av de olika förbundens arbete för integration, jämställdhet och mot diskriminering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;stödets fördelning mellan kvinnor och män i olika åldrar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;en bedömning av hur stor andel av bidraget som används för direkt eller indirekt stöd till bredd- respektive elitverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Till skillnad från förbundens självfinansieringsgrad är det, så vitt vi kan bedöma, dessa återrapporteringskrav som inte uppfylls. I RF:s verksamhetsberättelse för 2006 omnämns visserligen att förbundet bedrivit olika former av jämställdhetsprojekt. Däremot görs inga försök att bedöma vare sig inriktningen på eller effekten av special- idrottsförbundens jämställdhetsarbete. Inte heller redovisas stats- bidragets användning fördelat på kön eller ålder. I frågan om integration meddelas att sex special- och distriktsförbund beviljats medel för utvecklingsprojekt varav åtminstone ett avsåg att inte- grera invandrarkvinnor. Därtill presenterades en idrottsförening som fått handslagsmedel för att aktivera flyktingbarn i en små- ländsk bruksort. Däremot saknas systematiska redogörelser av medlemsförbundens insatser för integration och mot diskrimine- ring. Likaså saknas helt analyser av statsbidragets fördelning mellan bredd- och elitverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Det kan möjligtvis hävdas att regeringens återrapporteringskrav är högt ställda. Bedömningar av exempelvis hur statens stöd för- delas mellan bredd- och elitidrott eller effekten av specialidrotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft17"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;förbundens integrationsarbete är rimligtvis svåra att göra. Samtidigt är det anmärkningsvärt att merparten av regeringens återrapporte- ringskrav rörande &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; varken följs upp eller ens kommen- teras i RF:s verksamhetsberättelser. Det leder dessutom ofrånkom- ligen till slutsatsen att RF:s återrapportering saknar information som gör det möjligt för regeringen att bedöma hur specialidrotts- förbunden använder sina bidrag och huruvida statsbidragets syften därmed kan anses vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;I avsaknad av information från RF blir frågan om det går att bedöma &lt;NOBR&gt;SF-stödets&lt;/NOBR&gt; inriktning och effekter via andra källor som utredningar, egna utvärderingar eller forskning. I detta samman- hang måste det konstateras att forskningsläget är minst sagt magert rörande specialidrottsförbundens verksamhet. Det finns över huvud taget inga aktuella vetenskapliga studier som belyser vad förbunden gör, deras likheter och skillnader i förutsättningar och intresseområden eller hur de prioriterar olika mål och verksam- heter. Med denna reservation följer nedan en bedömning av SF- stödets fördelning mellan kvinnor och män samt mellan elit- och breddverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; och jämställdhetsaspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Ett intressant sätt att analysera &lt;NOBR&gt;SF-stödets&lt;/NOBR&gt; fördelning mellan kvin- nor och män presenterades av 1995 års Fritidsutredning. Utredning- en tillsattes i maj 1995 med direktivet att dels kartlägga kvinnors och mäns fritidsvanor, dels analysera fördelningen av offentliga resurser till fritidsverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Upp- draget utfördes av Gertrud Åström och utmynnade det följande året i betänkandet Fritid i förändring.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även om rapporten analyse- rade fritidssektorn i sin helhet, ägnades stort utrymme åt idrotts- frågor och särskilt det offentliga idrottsstödets fördelning mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;I frågan om statens idrottsstöd avgränsades Fritidsutredningens analys till RF:s bidrag till specialidrottsförbunden. Uppgiften visade sig vara komplicerad. Problemet var nämligen att olika beräkningssätt gav vitt skilda resultat. Om till exempel det totala organisationsstödet (203,8 miljoner kronor 1994) delades med andelen aktiva kvinnliga idrottsutövare i RF samma år (43 procent) skulle kvinnornas andel av totalbeloppet uppgå till totalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;SOU 1996:3, &lt;/SPAN&gt;Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;87,6 miljoner kronor. Om samma beräkningsprinciper istället tillämpades för varje enskilt specialidrottsförbund och beloppen därefter summerades blev kvinnornas sammanlagda andel betydligt lägre, endast 71 miljoner kronor. Än större skillnader, en differens på hela 27,7 miljoner kronor, uppstod om samma beräknings- principer gjordes på specialidrottsförbundens egna kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Som Fritidsutredningen konstaterade, låg förklaringen till de skilda resultaten i att kvinnorna inte är jämnt spridda över RF:s specialidrottsförbund: de utgör en majoritet i vissa förbund och en minoritet i andra. Att kvinnorna sammantaget utgjorde 43 procent av RF:s medlemskår medförde således inte att de med automatik tillgodogjorde sig en lika stor andel av statens idrottsstöd. Situa- tionen bedömdes som otillfredsställande om målet var att det statliga stödet skulle fördelas lika mellan kvinnor och män. Eller som Åström själv formulerade saken: kvinnorna fanns helt enkelt inte där pengarna fanns. Slutsatsen blev därför:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft15"&gt;De två sätten att beräkna förhållandet mellan andel aktiva och andel tilldelat bidrag, synliggör den faktiska variationen på tilldelningen av medel till olika idrotter, eller enkelt uttryckt att kvinnlig idrott får mindre stöd. I förlängningen innebär detta att om beslut togs att speciellt stödja kvinnor inom idrotten skulle beräkningsgrunderna för tilldelning av stöd behöva förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft8"&gt;Idrottsstödsutredningen lät göra en motsvarande jämförelse av RF:s basbidrag till specialidrottsförbunden 2005. Enligt RF:s stati- stik uppgick kvinnorna detta år till 44 procent av de aktiva inom idrottsrörelsen och det totala &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; till drygt 260,5 miljoner kronor. Om organisationsstödet i sin helhet hade fördelats till kvinnor och män i förhållande till deras totala antal skulle kvinnor- nas andel ha utgjort 114,6 miljoner kronor. När beräkningen istället baserades på bidrag och könsfördelning inom varje enskilt SF blev kvinnornas andel dock lägre, totalt 98,2 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det kan naturligtvis invändas mot beräkningar av detta slag. I RF:s fördelning av &lt;NOBR&gt;SF-stöd&lt;/NOBR&gt; ingår ett antal olika bedömnings- grunder varav den könsmässiga fördelningen endast utgör en. Därtill kan fördelningen av bidrag i sig inte leda till slutsatser rörande förbundens nyttjande av dessa medel. Samtidigt kan det inte förnekas att beräkningarna indikerar att &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; såväl 1995 som 2005 fördelats efter principer som missgynnat kvinnor som kollektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft17"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;SF-stödets&lt;/NOBR&gt; fördelning mellan bredd- och elitverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;För frågan om specialidrottsförbundens syn på bredd respektive elitidrott utgör en studie av 1996 års Idrottsutredning den alltjämnt bästa kunskapskällan.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Studiens syfte var att undersöka hur för- bunden definierade begreppen tävling och motion samt hur de prioriterade mellan dessa två verksamheter. Källmaterialet bestod av anslagsäskanden och årsredovisningar från tolv förbund komp- letterat med ett begränsat antal intervjuer. Förbunden var strate- giskt utvalda och representerade stora och små idrotter, nya och gamla, tävlingsinriktade och motionsinriktade samt sommar- och vinteridrotter. Tillsammans omfattade de mer än hälften av idrotts- rörelsens medlemskår och de organiserade idrotterna: fotboll, innebandy, korpidrott, gymnastik, handikappidrott, skolidrott, landhockey, vattenskidor, skridsko, skidor, cykel och orientering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;I Idrottsutredningens undersökning framkom att specialidrotts- förbunden vanligtvis definierade tävling som idrottsaktiviteter med fokus på prestation oavsett ålder eller färdighetsnivå. Motion definierades på motsvarande sätt som verksamhet med syfte att uppnå rekreation, gemenskap och där tävlingsinslaget var av underordnad betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;I frågan om prioriteringar konstaterades att tävlingsinriktningen är starkt dominerande i &lt;NOBR&gt;RF-familjen.&lt;/NOBR&gt; Med undantag för Korpen och Skolidrottsförbundet, framhölls nämligen tävlingsverksam- heten som förbundens huvudsakliga arbetsuppgift. Typiska ansvarsområden på förbundsnivå var följaktligen att organisera landslagsverksamhet och utveckla de egna elitidrottarna, arrangera nationella och internationella tävlingar, utbilda tränare och domare, upprätthålla och utveckla den egna idrottens regelverk, admi- nistrera licenser, information samt rekrytering och utveckling av talanger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I en avslutande analys pekade Idrottsutredningen på en diskre- pans mellan specialidrottsförbundens starka fokus på tävlingsverk- samhet och idrottsrörelsens gemensamma stadgar och idédoku- ment (Idrotten vill) där bredd och elit betonas lika starkt. Följden blev en viss obalans genom att statens mål visserligen sammanföll med idrottsrörelsens gemensamma visionsdokument – men att dessa idéer inte nödvändigtvis återspeglades i specialidrottsför- bundens faktiska verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;SOU 1998:76, &lt;/SPAN&gt;Idrott &amp; motion för livet&lt;SPAN class="ft18"&gt;, kap. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft15"&gt;Flera SF ser det heller inte som sin uppgift att arbeta med att utveckla bredd och motion och hänvisar till att det är ute i föreningarna som motionsverksamheten sker. Arbetet med tävlingsverksamhet är det som är mest utbrett inom RF:s specialidrottsförbund.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Även i detta utredningsarbete har specialidrottsförbunden grans- kats. Undersökningen kan enklast beskrivas som en uppföljning av den förra Idrottsutredningens studie. Anslagsäskanden för 2007 och verksamhetsberättelser för 2006 har således rekvirerats från ovan nämnda tolv specialidrottsförbund. Dessa data har komplette- rats med statistik och uppgifter från RF och berörda förbunds- kanslier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;Inledningsvis studerades verksamhetsberättelser i syftet att undersöka hur förbunden själva beskrev sina prioriteringar mellan bredd och elit, insatser i frågor som jämställdhet och integration samt det statliga stödets betydelse. Resultatet bekräftade i allt väsentligt Idrottsutredningens tidigare slutsatser. Merparten av specialidrottsförbundens verksamhetsberättelser hade starkt fokus på tävlingsverksamhet och uppnådda elitidrottsresultat. Betydligt fåordigare var redogörelser av breddidrottsaktiviteter, den lokala föreningsidrotten och statliga satsningar såsom Handslaget och &lt;NOBR&gt;LOK-stödet.&lt;/NOBR&gt; Även jämställdhets- och integrationsfrågor hade ofta en underordnad roll. I vissa verksamhetsberättelser avgränsades hela jämställdhetsproblematiken till konstaterandet av att för- bundet bedriver idrottsverksamhet för båda könen. På motsvarande sätt förekom integrationsaspekter främst i diskussioner om breddad rekrytering. Inte förvånande var det framförallt de s.k. kategoriförbunden som avvek från gängse mönster. Som exempel kan nämnas Korpens och Skolidrottsförbundets tydliga profilering mot bredd- och motionsidrott och Handikappförbundets fokus på idrottens integrationsaspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;Som kompletterande indikatorer på specialidrottsförbundens verksamhet analyserades deras anslagsäskanden för 2007. I dessa ska förbunden uppge sina uppskattade bruttokostnader uppdelat i programmen tävling, motion och administration. Dessa bedöm- ningar kan ses som ett mått på inriktningen av deras verksamhet. Som tabell 9.1 visar, bedömde de tolv förbunden sammantaget att deras omkostnader uppgick till drygt 679 miljoner kronor. Fördel- ningen mellan de tre kostnadskategorierna blev följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 109.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p840 ft14"&gt;Tabell 9.1 Tolv specialidrottsförbunds uppskattade bruttokostnader fördelat på tävling, motion och administration (SEK), ur anslagsäskanden för 2007&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td148"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Förbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p841 ft18"&gt;Tävling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td256"&gt;&lt;P class="p841 ft18"&gt;Motion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td249"&gt;&lt;P class="p747 ft18"&gt;Administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p697 ft18"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td249"&gt;&lt;P class="p747 ft18"&gt;Tilldelat bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Cykel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;3 900 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;470 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;3 860 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;8 230 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;3 486 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Fotboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p97 ft86"&gt;275 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;75 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;70 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft86"&gt;420 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;21 412 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Gymnastik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;4 200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;4 300 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;15 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;23 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;11 265 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Handikapp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;7 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;2 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;7 900 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;17 900 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;10 037 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Innebandy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;23 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;6 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;12 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;42 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;7 397 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Korpen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p90 ft86"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;27 004 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;14 557 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;41 561 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;22 067 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft86"&gt;Landhockey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;250 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td62"&gt;&lt;P class="p699 ft18"&gt;330 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;150 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;730 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;733 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Orientering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;17 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;11 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;3 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;31 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;8 350 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Skidor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;50 638 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;11 549 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;16 022 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;78 209 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;10 297 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Skolidrott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;394 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;4 381 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;4 566 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;9 341 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;3 780 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Skridskor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p89 ft30"&gt;2 200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;600 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;2 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;5 300 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;2 422 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft86"&gt;Vattenskidor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;900 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p97 ft18"&gt;162 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft18"&gt;1 562 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td246"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;1 208 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p96 ft86"&gt;385 482 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p747 ft18"&gt;143 796 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;150 055 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p39 ft18"&gt;679 333,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td246"&gt;&lt;P class="p531 ft18"&gt;102 454 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td148"&gt;&lt;P class="p396 ft68"&gt;Procent (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p89 ft30"&gt;57 (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td256"&gt;&lt;P class="p841 ft18"&gt;21 (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td249"&gt;&lt;P class="p701 ft18"&gt;22 (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td141"&gt;&lt;P class="p700 ft18"&gt;100 (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td249"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p842 ft18"&gt;Källa: anslagsäskanden 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;Som tabell 9.1 visar, uppskattade förbunden att merparten av deras kostnader var kopplad till tävlingsverksamhet: drygt 385 miljoner kronor vilket motsvarade 57 procent av det totala kostnads- beloppet. 150 miljoner kronor (22 procent) utgjordes av admi- nistrationskostnader medan utgifterna för motionsaktiviteter var lägst och uppgick till nästan 144 miljoner kronor (21 procent). Vid en närmare granskning framkommer vissa inbördes skillnader. Några förbund, såsom Skridskoförbundet och Cykelförbundet, utmärkte sig genom att nästan uteslutande ha utgifter för tävlings- verksamhet och administration. Mot detta stod Korpen som av princip inte betraktar sina aktiviteter som tävlingsverksamhet även om ett tävlingsmoment ofta ingår. Slutligen utmärkte sig Gymna- stikförbundet genom att huvudsakligen ha utgifter för administra- tionskostnader och att omkostnaderna för tävlings- och motions- verksamhet var ungefär lika stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Specialidrottsförbundens uppskattade bruttokostnader utgör en ytterligare indikator på att deras arbete framförallt kretsar kring den egna tävlingsverksamheten. Det finns dock skäl att inte dra allt för stora slutsatser utifrån bidragsansökningar. För det första säger dessa ingenting om förbundens faktiska kostnader. Hur förbunden i praktiken utnyttjar sina tilldelade medel är något som RF inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;följer upp.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För det andra utgör begreppen tävling och motion inga motsatspar. Utgifter som vissa förbund därmed bedömer som tävlingsverksamhet kan således klassificeras som motionsidrott av andra osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Överensstämmer RF:s fördelningsprinciper med statens syften?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Det kan konstateras att uppgifter saknas för en mer ingående bedömning av hur specialidrottsförbunden utnyttjar sina stats- bidrag. Vårt huvudintryck är dock att stödet främst används för att finansiera ett centralt kansli och för administration av den egna kärnverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Därmed återstår den explicit ställda frågan huruvida RF:s utgångspunkter för fördelning av statsbidraget överensstämmer med statens syften. Som ovan påpekats, baseras fördelningen på förbundens relativa storlek och utveckling över tid. Bedömningarna grundas på dels ett antal kvantitativa kriterier såsom antalet före- ningar, &lt;NOBR&gt;LOK-stödsaktiviteter&lt;/NOBR&gt; och utbildningsinsatser, dels komp- letterande uppföljningar i s.k. &lt;NOBR&gt;SF-dialoger.&lt;/NOBR&gt; Vidare ska tilläggas att RF – som en markering av specialidrottsförbundens självbestäm- mande – undviker att formulera krav eller mål för hur stödet ska utnyttjas. Likaså är uppföljningen av &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; begränsad och handlar i huvudsak om att man begär in specialidrottsförbundens årsberättelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft8"&gt;RF:s fördelningsprinciper kan försvaras på flera sätt. Ett första argument handlar om att minimera konflikter. När ett antal aktörer med skilda intressen ska dela på en gemensam summa pengar uppstår alltid risk för motsättningar. En fördelning efter ”objektiva”, mätbara och kvantitativa kriterier snarare än subjektiva bedömningar av de olika förbundens behov, kan följaktligen tolkas som en strategi för att undvika interna stridigheter och kritik. Modellen är dessutom transparent. Eftersom kriterierna är välkända för alla, kan varje enskilt förbund själv beräkna den ungefärliga nivån på kommande anslag genom en bedömning av det egna förbundets utveckling. Slutligen kan hävdas att fördelningen: respekterar idrottsrörelsens självständighet så till vida att det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ett undantag i detta sammanhang utgör den kartläggning av elitidrottsstödet som utfördes inom RF 2003 på uppdrag av Elitidrottsrådet. I undersökningen ingick 14 SF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Riksidrottsstyrelsen – och inte regeringen – som ansvarar för principer och beslut i fördelningen av &lt;NOBR&gt;SF-stödet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Såväl pragmatiska som principiella argument kan således åbero- pas som skäl för rådande fördelningsprinciper. Enligt vår mening finns det dock skäl att åtminstone peka på två problem med den valda lösningen. Det första är att fördelningssystemet bygger på ett direkt samband mellan den lokala föreningsnivån och de centrala förbundens verksamhet. Detta stämmer rimligtvis till en viss del. Om exempelvis antalet aktiva eller föreningar ökar kraftigt, påverkas även förbundets arbete med att organisera det hela. Därtill är det självklart mer arbete att hantera ett förbund som består av 50 000 medlemmar än om medlemskåren endast uppgår till 5 000. Alla förbundsomkostnader är emellertid inte direkt relaterade till omfattningen av den lokala föreningsnivån. Som exempel torde utgifterna för en avlönad tjänsteman vara relativt oberoende av förbundets medlems- och föreningsbestånd. Ett annat exempel utgör kostnaderna för internationell tävlingsverksamhet. En lands- slagstrupps kostnader för resa, uppehälle m.m. i samband med ett världsmästerskap påverkas inte nämnvärt av antalet föreningar eller mängden studietimmar på lokal nivå. Det finns således vissa grundläggande och generella kostnader förknippade med att vara ett specialidrottsförbund – och detta oavsett omfattningen av den lokala föreningsnivån. Här kan statens stöd utgöra ett viktigt till- skott särskilt för de små specialidrottsförbunden. Dagens anslags- fördelning tar däremot inte hänsyn till sådana förbundsspecifika utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft8"&gt;Det andra problemet är att föredelningssystemet inte tar hänsyn till förbundens övriga intäkter såsom sponsring, &lt;NOBR&gt;TV-rättigheter,&lt;/NOBR&gt; licensavgifter osv. Här utgör Svenska Fotbollförbundet det mest belysande exemplet. Fotboll är sedan länge den absolut största enskilda idrotten i RF. Med över en miljon medlemmar i drygt 3 000 föreningar omfattar man ungefär en tredjedel av hela den organiserade idrottsrörelsen. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att Svenska Fotbollförbundet även tilldelas ett bety- dande &lt;NOBR&gt;SF-stöd:&lt;/NOBR&gt; drygt 21,4 miljoner kronor 2006. Bidraget var det näst största bland specialidrottsförbunden (eftersom Korpen får mest i enlighet med ett särskilt beslut i samband med att förbundet anslöt sig till RF). Svenska Fotbollförbundet får dock inte enbart ett betydande statligt stöd – det är även ett förbund med stora kommersiella intäkter. Enbart 2006 redovisades inkomster på 427 miljoner kronor, varav ungefär hälften kom från olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft17"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;sponsorer och samarbetspartners (inklusive AB Svenska Spel). Detta innebär att Fotbollförbundet utgör det specialidrottsförbund i RF (förutom Korpen) som tilldelas det största statliga stödet samtidigt som man även har störst egna intäkter, högst själv- finansieringsgrad och följaktligen bäst förutsättningar att klara sig helt utan offentliga medel för sin centrala förbundsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan fördelningen av &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; karakterise- ras på olika sätt. Det går att beskriva som ett rättvist system för att fördela statens stöd mellan specialidrottsförbund av olika storlek. Det kan dock även beskrivas som en fördelningsprincip där ”störst går först” utan hänsyn till olika förbunds reella existensvillkor eller möjligheter till andra finansieringskällor. Fördelningens förenlighet med statens syften kan således inte besvaras på ett entydigt sätt. Å ena sidan går det att hävda att fördelningsprincipen till fullo uppfyller förordningens mål om att 1) ”utveckla kvalitén” i idrotts- rörelsens verksamhet och 2) möjliggöra för internationell tävlings- verksamhet – men med förbehållet att vissa förbund ges större möjligheter än andra. Å andra sidan går det att hävda att statens idrottspolitik bör värna om idrottslig pluralism och att särskild hänsyn därför måste tas till små förbund och idrotter med begränsade möjligheter till kommersiella intäkter. Utifrån en sådan ståndpunkt framstår dagens fördelning som mindre ändamålsenlig. I sådana fall framstår det som rimligt att börja diskutera garanti- belopp för att finansiera grundläggande funktioner hos alla SF. Likaså aktualiseras frågan om inte förbundens olika möjlighet till kommersiella intäkter bör vägas in vid bidragsgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Det statliga lokala aktivitetsstödet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Det statliga lokala aktivitetsstödet &lt;NOBR&gt;(”LOK-stödet”)&lt;/NOBR&gt; är ett generellt, statligt stimulansbidrag för lokalt och ideellt organiserade barn- och ungdomsaktiviteter. Bidraget inrättades 1971 och utgjorde länge statens enda stöd för idrottsverksamhet på lokal förenings- nivå. &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; finansieras idag genom det s.k. vinstdelnings- systemet med AB Svenska Spel. Bidraget är den största enskilda posten i statens idrottsstöd och uppgick 2007 till drygt 636 mil- joner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft17"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p848 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;LOK-stödets&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; syfte, utformning och administration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; inrättades med syftet att allmänt uppmuntra till före- ningsaktivitet hos ungdomen utan att därmed styra verksamhetens form eller innehåll. Dessa utgångspunkter märks alltjämnt i statens idrottspolitiska styrdokument. I regeringens förordning om stats- bidrag till idrottsverksamhet (SFS 1999:1177) stadgas att lokala idrottsföreningar anslutna till RF kan tilldelas statligt stöd för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;utveckla barns och ungdomars samt funktionshindrades intresse för idrott samt deras möjligheter att få allsidig träning efter vars och ens fysiska och psykiska förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;utveckla kvalitén i idrottsrörelsens barn- och ungdomsverk- samhet samt i idrottsverksamhet i övrigt så att verksamheten främjar en god etik, ökat deltagande, ideellt engagemang, jäm- ställdhet och integration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;I regeringens riktlinjer till Riksidrottsförbundet framhålls endast att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; har som mål att ge flickor och pojkar mellan 7 och 20 år goda möjligheter att utöva gemensam idrottsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det är RF som ansvarar för &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; utformning. Nuva- rande regler fastställdes av Riksidrottsstyrelsen 1997 och infördes 2002. Bidragsberättigade är ideella föreningar vilka är medlemmar i något av RF:s specialidrottsförbund. Bidrag utgår dels för samman- komster, dels för deltagartillfällen. Med sammankomst avses ledar- ledd gruppaktivitet som 1) sker i linje med föreningens idrottsliga verksamhet och idé för barn och ungdom 2) pågår i minst 60 minuter 3) innehåller gemensam samling och avslutning. Vidare ska sammankomsten omfatta minst tre bidragsberättigade deltagare. Bidragsberättigade deltagare är barn och ungdomar i åldern &lt;NOBR&gt;7–20&lt;/NOBR&gt; som deltar aktivt i föreningens idrottsliga verksamhet samt ledare i åldern &lt;NOBR&gt;13–20&lt;/NOBR&gt; år. För deltagare och ledare inom handikappidrott finns ingen övre åldersgräns. Vidare får deltagare endast räknas en gång per dag och idrott. Slutligen utgår bidrag till maximalt 30 deltagare per sammankomst.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; är ett bidrag som utdelas i efterskott. Det utgör en ersättning för redan utförda aktiviteter. Bidragsbeloppens storlek varierar och styrs av 1) AB Svenska Spels överskott som i enlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;RF:s regler med kommentarer för statligt lokalt aktivitetsstöd. Beslutade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den &lt;NOBR&gt;21&lt;SPAN class="ft18"&gt;–&lt;/SPAN&gt;22&lt;/NOBR&gt; november 2002, den &lt;NOBR&gt;1&lt;SPAN class="ft18"&gt;–&lt;/SPAN&gt;2&lt;/NOBR&gt; december 2003 och den 3 oktober 2006 &lt;SPAN class="ft18"&gt;(Riksidrottsförbundet, u å).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359284x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;med rådande vinstdelningssystem avgör det totalbelopp som idrottsföreningarna har att dela på 2) antalet bidragsberättigade aktiviteter hos landets idrottsföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Föreningarna ansöker om &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; på särskilda blanketter där antalet sammankomster och deltagartillfällen preciseras. Deltagarna ska även fördelas mellan pojkar och flickor samt i ålderskate- gorierna &lt;NOBR&gt;7–12,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;13–16,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; samt (för handikappidrott) över 20 år. Ansökningar görs två gånger om året (vår och höst) och utbetal- ningar sker i tre omgångar. Den första görs tidigt på hösten och avser det första halvårets &lt;NOBR&gt;LOK-aktiviteter.&lt;/NOBR&gt; I februari/mars det föl- jande året påbörjas motsvarande utbetalning av höstens förenings- verksamhet. Dessa två utbetalningar baseras på bedömningar av det totala &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; omfattning och antalet ansökningar. Om medel därefter finns kvar, görs en sista kompletterande fyllnads- utbetalning under sommaren till alla föreningar som sökt bidrag under det föregående verksamhetsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;För 2007 var bidraget för sammankomster 22,5 kronor och bidraget per deltagare 7,50 kronor. Det innebär att det lägsta belopp som kunde utfalla för ett aktivitetstillfälle var 45 kronor medan det högsta beloppet var 247,50 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Sedan 2004 hanteras idrottens del av det lokala aktivitetsstödet av en särskild &lt;NOBR&gt;LOK-stödsgrupp&lt;/NOBR&gt; inom RF. Verksamheten, förlagd i Västerås, består av dels beredning, beslut och utbetalning av bidrag, dels kontroll av ansökningar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Antalet kontroller uppgick 2007 till 974.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Sedan 2005 finns dessutom en särskild &lt;NOBR&gt;LOK-stödsnämnd&lt;/NOBR&gt; med uppgift att pröva överklagningsärenden om &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; enligt RF:s regler och instruktioner. Nämnden utses av Riksidrotts- styrelsen och består av ordförande och fyra ledamöter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Återrapportering och uppföljning av det statliga lokala aktivitetsstödet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Enligt regeringens riktlinjer till Riksidrottsförbundet för budget- året 2006 skulle &lt;NOBR&gt;LOK-stödsverksamheten&lt;/NOBR&gt; återrapporteras i form av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en utvärdering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödsgruppens&lt;/NOBR&gt; arbete, se Johan Söderholm, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Utvärdering av ny nationell organisation för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;LOK-stödshantering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt; &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundet (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse med årsredovisning år 2006&lt;SPAN class="ft18"&gt;, Riksidrottsförbundet (2007), s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p852 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;antalet deltagare fördelat på flickor och pojkar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;antalet sammankomster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;procentuell förändring av antalet deltagare och sammankomster jämfört med föregående verksamhetsår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Vidare skulle Riksidrottsförbundet redovisa en bedömning av i vilken utsträckning verksamheten bidragit till att förordningens mål om att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;utveckla flickors och pojkars intresse och benägenhet för motion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;förbättra deras möjlighet att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;göra det möjligt för alla flickor och pojkar att utöva idrott och motion.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;I RF:s årsredovisningar presenteras uppgifter om &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; kvantitativa utveckling, såsom antalet sammankomster och deltagartillfällen fördelat på kön och ålder samt stödets fördelning mellan skilda idrotter. Uppgifterna publiceras med ett års fördröj- ning. I samband med att årsredovisningen för 2006 inlämnades till regeringen bifogades dock även ett följebrev med uppgift om det totala antalet sammankomster för detta år och den procentuella förändringen av antalet deltagare och sammankomster jämfört med 2005.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;På RF:s hemsida publiceras även en årsvis och komplett sammanställning av utbetalt &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; fördelat på bland annat föreningar, idrotter och kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; har utvärderats ett antal gånger sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Undersökningar har utförts både inom ramen för statliga utredningar och i RF:s egen regi. Den senaste studien genomfördes av RF med visst bistånd av forskare och studenter och publicerades 2006 i rapporten ”Streck för miljoner”. Studien bestod av tre delar. Inledningsvis gavs en historisk tillbakablick av bland annat förändringar i stödets utformning och dess ekono- miska utveckling. Därefter gjordes en nulägesanalys baserad på förbundets förhållandevis detaljerade &lt;NOBR&gt;LOK-stödsstatistik.&lt;/NOBR&gt; Slutligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riktlinjer för statens stöd till idrotten budgetåret 2006&lt;SPAN class="ft18"&gt;, regeringsbeslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2005-12-15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Stöd till idrotten budgetåret 2006, återrapportering av resultat och effekter&lt;SPAN class="ft18"&gt;, Riksidrottsför- bundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;130/05-25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;SOU 2008:59 Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;presenterades två mindre undersökningar av föreningarnas syn på &lt;NOBR&gt;LOK-stödet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft8"&gt;Sammantaget kan såldes konstateras att RF:s återrapportering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; i huvudsak är kvantitativ. I årsredovisningen redogörs för antalet sammankomster och deltagartillfällen fördelat på ålder och kön. Därtill presenteras utförlig &lt;NOBR&gt;LOK-stödsstatistik&lt;/NOBR&gt; på för- bundets hemsida. Kvalitativa bedömningar – exempelvis rörande stödets effekter för ungdomars motionsvanor – har ingen självklar plats i förbundets årsredovisningar. Utvärderingen från 2006 inne- håller dock många kvalitativa analyser som vittnar om RF:s intresse att följa upp bidragets utveckling och dess betydelse för det lokala idrottslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Synpunkter på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Enligt direktiven ska Idrottsstödsutredningen analysera vilka effek- ter och vilken betydelse det ökade lokala aktivitetsstödet har haft för föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. I detta samman- hang ska även undersökas om nuvarande regler är väl avvägda eller om de riskerar att likrikta och bromsa utvecklingen av verksam- heten. Vidare ska undersökas om de nuvarande reglerna stimulerar barn och ungdomar i olika åldrar att idrotta utifrån sina intressen, behov och förutsättningar eller om de bidrar till en för tidig specialisering av barns och ungdomars idrottande.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Ett bidrag med hög legitimitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Utan tvekan är det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; en väletablerad och i huvudsak uppskattad bidragsform. Talande är RF:s senaste utvärdering där hela 79 procent av drygt 650 tillfrågade föreningar hävdade att bidraget betydde ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” för klubbens ekonomi. I en kompletterande intervjustudie framkom dessutom att &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; karaktär av kontinuerligt stimulansbidrag ansågs bättre än tidsmässigt avgränsade projekt-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td255"&gt;&lt;P class="p856 ft153"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft154"&gt;stöd som Handslaget.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF FPT &lt;/SPAN&gt;En första slutsats är således att LOK-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;stödet är ett bidrag med hög legitimitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td118"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td257"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Tor-Erik&lt;/NOBR&gt; Henriksson, Mattias Hjelmberg &amp; Ola Stadler, &lt;SPAN class="ft136"&gt;Streck för miljoner. En utredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft72"&gt;av det statliga lokala aktivitetsstödet, Riksidrottsförbundet &lt;SPAN class="ft37"&gt;(2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Kommittédirektiv 2006:135, s. &lt;NOBR&gt;8–9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Henriksson m.fl. (2006), s. 41, &lt;NOBR&gt;53–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td91"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td255"&gt;&lt;P class="p21 ft17"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Intressant nog råder det en viss diskrepans mellan bidragets allmänna popularitet och dess reella betydelse för föreningarnas ekonomi. Åtminstone visar RF:s egen utvärdering att det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; ofta utgör en relativt blygsam del av föreningarnas totala intäkter: i genomsnitt cirka &lt;NOBR&gt;13–14&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta kan framstå som motsägelsefullt. Ur ett statligt idrottspolitisk perspek- tiv bör det dock snarare betraktas som beröm. Det antyder nämligen att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; är en bidragsform som ”smakar mer än det kostar” det vill säga upplevs som betydelsefullt utan att därmed vara avgörande för föreningarnas existensvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft8"&gt;Effekter och betydelsen av ett ökat &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det är alltid svårt att bedöma enskilda bidrags effekter och betydelse för föreningslivets utformning. Det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; är inget undantag. Bidraget utgör endast en av föreningarnas många intäktskällor. Därtill är ekonomi bara en av många faktorer som påverkar deras aktiviteter. En mer djuplodande analys av LOK- stödets faktiska betydelse för den lokala föreningsidrotten måste således även ta hänsyn till helt andra aspekter som traditioner och regelsystem i olika idrottsgrenar, föreningarnas interna kultur och den sociala, ålders- och könsmässiga sammansättningen bland barn och ledare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Med denna reservation har utredningen försökt att bedöma om de senaste årens höjningar av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; gett några märkbara effekter på idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Som visats i kapitel 5, så har &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; ökat med hela 260 procent under det senaste decenniet: från 205 miljoner kronor 1997 till 636 miljoner kronor 2007. Antalet &lt;NOBR&gt;LOK-stödsaktiviteter&lt;/NOBR&gt; sedan 2002 framgår av tabellen nedan:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p397 ft14"&gt;Tabell 9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td258"&gt;&lt;P class="p397 ft14"&gt;Det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; utveckling &lt;NOBR&gt;2002–2006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td172"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;Sammankomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td80"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;Deltagartillfällen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p857 ft30"&gt;Flickor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p584 ft86"&gt;Pojkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td172"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td259"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td174"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;6 405 834&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td80"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;58 118 531&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p597 ft86"&gt;23 649 615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;34 468 916&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td57"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;6 517 276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td80"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;59 006 172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p597 ft86"&gt;23 872 432&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td177"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;35 133 740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;6 526 663&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td80"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;59 408 430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p597 ft86"&gt;23 952 948&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;35 455 482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;6 274 528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td80"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;57 107 710&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;P class="p597 ft86"&gt;22 702 596&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td177"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;34 405 114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td173"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td172"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;6 476 418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td76"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;57 830 572&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td259"&gt;&lt;P class="p597 ft86"&gt;22 821 769&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td174"&gt;&lt;P class="p586 ft86"&gt;35 008 803&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft14"&gt;Källa: Riksidrottsförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., jfr s. 42 och s. 81.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Tabellen 9.2 visar att antalet sammankomster och deltagartillfällen inte förändrats nämnvärt sedan 2002. De förändringar som trots allt skett kan dessutom förklaras med &lt;NOBR&gt;icke-idrottsliga&lt;/NOBR&gt; faktorer. Enligt uppgift från RF sammanföll den temporära minskningen 2003 med förändrade rutiner i &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; administration. Därtill kan demografiska faktorer (det vill säga förändringar av popula- tionen barn och ungdomar i åldern &lt;NOBR&gt;7–20)&lt;/NOBR&gt; förklara den successiva nedgången sedan 2004. Befintliga data ger således inte stöd för att antalet &lt;NOBR&gt;LOK-stödsaktiviteter&lt;/NOBR&gt; varken ökat eller minskat sedan 2002. Därmed stöds inte heller tesen att höjt &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; ökat mängden aktiviteter i idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den mest självklara och uppenbara effekten av det höjda LOK- stödet är följaktligen en helt annan: de föreningar som har tilldelats stöd har fått högre ersättning. Detta framgår för övrigt tydligt i de successivt höjda bidragsbelopp som RF kunnat dela ut under 2000- talets lopp (jfr tabell 5.11). Som belysande exempel kan nämnas att den högsta totala ersättningen per grupp och aktivitetstillfälle 2002 var 175 kronor medan den 2007 uppgick till 247,50 kronor. Vår bedömning av senare års anslagshöjningar kan följaktligen samman- fattas med att staten inte fått mer aktiviteter för sina pengar – men att idrottsföreningarna däremot fått mer pengar för sina aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Vad gör föreningarna med bidraget?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; delas ut i efterskott och utan öronmärkning. Före- ningarna har således full frihet att själva avgöra hur dessa medel ska utnyttjas och fördelas. Trots detta förekommer det ibland kritik mot klubbarnas agerande. Inte minst har det hävdats att LOK- stödet använts till att finansiera löner, elitidrott och vuxnas idrotts- aktiviteter. Frågan är därför: vad gör egentligen föreningarna med pengarna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;Ämnet behandlades i RF:s &lt;NOBR&gt;LOK-stödsutvärdering.&lt;/NOBR&gt; Enligt före- ningarna själva, användes bidraget huvudsakligen (77 procent) till lokalhyror, material och tävlingar/turneringar. Bland övriga kost- nader nämndes träningsläger (6 procent) och tränings/tävlings- kläder (6 procent). I viss utsträckning förekommer även att LOK- stödet användes till löner. Som exempel uppgav 11 procent att föreningarna med en årlig omsättning på över en miljon kronor att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; i störst utsträckning användes till att avlöna personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft17"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359289x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Bland samtliga föreningar uppgav dock endast fem procent att bidraget främst utnyttjades till löner.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Föreningarna uppmanades även att uppskatta hur &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; fördelades i föreningen i förhållande till kön och ålder. Resultatet visade att flickor tilldelades i genomsnitt 45 procent av bidraget. Detta var en något högre än deras andel av medlemskåren (42 pro- cent). Enligt föreningarnas egna bedömningar skulle således flickor vara något gynnade i bidragsfördelningen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Fördelningen mellan åldersgrupper var däremot inte lika rättvis. Svaren visade nämligen även att merparten att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; (49 procent) kanaliserades till ungdomsidrotten medan denna kategori endast utgjorde en dryg fjärdedel (27 procent) av en genomsnittlig idrottsförenings totala medlemsbestånd. Vidare framkom att 15 procent av bidraget till- fördes idrottsverksamhet för vuxna (över 20 år). Sammantaget visar således RF:s utvärdering att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; är relativt jämnt fördelat ur ett jämställdhetsperspektiv, men att föreningarnas yngsta med- lemmar bedriver bidragsberättigad verksamhet som i viss utsträck- ning finansierar deras äldre kompisars och de vuxnas idrotts- aktiviteter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Att endast 15 procent tillförs vuxenidrotten kan framstå som positivt. Samtidigt måste beaktas att uppgifterna baseras på föreningarnas subjektiva bedömningar. Därtill kan även 15 procent utgöra betydande bidragssummor. Med utgångspunkt i föreningarnas egna utsagor och omräknat till faktiska belopp skulle de lokala idrottsföreningarnas barn- och ungdomsaktiviteter enbart 2007 genererat cirka 95 miljoner kronor till vuxnas idrottsverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Vilka idrotter och aktiviteter gynnas av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; fördelningsprinciper?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I utredningsuppdraget ingår att undersöka om &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; regler är ”väl avvägda eller om de riskerar att likrikta och bromsa utveck- lingen” av barn- och ungdomsidrotten. Därtill ska undersökas om reglerna stimulerar de unga till att idrotta utifrån sina egna behov och intressen eller om de snarare leder till tidig specialisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;41–46.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;42–43.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 43. Detta intryck förstärks dessutom av att nästan hälften (45 procent) av det totala antalet s.k. deltagartillfällen utförs av barn i åldern &lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; år samtidig som föreningarna själva bedömer att barnverksamheten tillgodogör sig i genomsnitt 36 procent av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet.&lt;/NOBR&gt; Jfr s. 24 i samma rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Frågeställningarna är intressanta eftersom de förutsätter att bidraget påverkar idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet – men antyder att denna påverkan inte nödvändigtvis är positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I detta sammanhang finns det skäl att framhålla att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; är en bidragsform med mycket begränsad statlig styrning. I regeringens riktlinjer påpekas endast att bidraget ska ge barn och ungdomar ”goda möjligheter” att utöva idrott. Därtill har RF till- delats huvudansvaret för bidragets administration och utformning. Slutligen tillförs föreningarna dessa medel utan riktlinjer eller krav på återredovisning. Denna medvetet låga grad av styrning samman- hänger med bidragets breda syfte: målet är att stimulera till före- ningsmässigt organiserade aktiviteter hos barn och ungdomar utan att därmed styra den frivilliga verksamhetens form och innehåll. Det får dock följder för hur man ska förstå frågeställningen ovan. Problemet är uppenbarligen inte att staten styr för mycket eller på fel sätt. Frågan är snarare om avsaknaden av statlig styrning har negativa konsekvenser. Ger bidragets karaktär av allmänt stimu- lansmedel i praktiken ekonomiska incitament till föreningarna att intensifiera sin barnverksamhet? Utgör bidraget ett hinder för nytänkande och utveckling? Inverkar &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; regelverk nega- tivt på hur föreningarna organiserar sina lag och träningsgrupper?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft8"&gt;Frågorna är många – men svaren få. &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; betydelse för idrottens barn- och ungdomsverksamhet är endast en av många frågor som forskarsamfundet ännu inte belyst tillräckligt. Det finns exempelvis inga studier av hur ofta yngre barn idrottar eller om antalet träningstillfällen påverkas av statens ekonomiska stöd. Likaså saknas undersökningar av barns och ungdomars möjlighet att utöva flera idrotter parallellt. Att bidraget inte ställer krav på verksamhetens innehåll (annat än deltagarnas ålder och antal) gör det dessutom särskilt svårt att belägga samband mellan statens stöd och inriktningen på föreningars aktiviteter. Problemet är således inte att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; kan ha vissa effekter – svårigheten är att fastsälla vilka dessa är och deras omfattning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Med denna reservation är det ändå möjligt att mer allmänt diskutera vilka idrotter och aktiviteter som tenderar att gynnas av nuvarande regelverk. Enligt vår mening finns det åtminstone fem aspekter som förtjänar att lyftas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;För det första tenderar &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; att premiera lagidrotter. Att bidrag utgår för både sammankomster och deltagartillfällen kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Rolf Sandahl, &lt;NOBR&gt;”LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; effekter”, i SOU 1998:33, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Historia, ekonomi &amp; forskning. Fem rapporter om idrott. Rapporter till Idrottsutredningen&lt;/SPAN&gt;, s. 54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;visserligen ses som en strategi för att jämka mellan idrotter med stora respektive små lag/träningsgrupper. Det rådande stödet för själva sammankomsten – 22,50 kronor – motsvarar dock endast tre aktiva deltagare (7,50 kronor 2007) med följd att bidraget som helhet är starkt relaterat till antalet deltagare. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att lagidrotterna fotboll, innebandy, is- hockey och handboll toppar listan av förbund med omfattande &lt;NOBR&gt;LOK-stödsaktiviteter&lt;/NOBR&gt; (tillsammans med ridsport). Inte heller är det förvånande att företrädare för just lagidrotter och stora föreningar var särskilt positiva till bidraget i RF:s &lt;NOBR&gt;LOK-stödsutredning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Som mått på ovan nämnda fem idrotters dominans i LOK- stödssammanhang kan tilläggas att de 2003 svarade för mer än två tredjedelar av samtliga deltagartillfällen. Omräknat till kronor och ören tillfördes dessa fem idrotter hela 378 miljoner kronor, vilket motsvarade drygt 62 procent av ett totalt stöd på 606 miljoner kronor. Enbart fotbollen fick drygt 202 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Att en så stor del av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; går till idrotter som fotboll, ishockey och innebandy innebär även ett gynnande av pojkars idrottande. Förklaringen är att bidraget inte tar hänsyn till om deltagarna är flickor eller pojkar samtidigt som den senare gruppen i större utsträckning är företrädda inom lagidrotter. Detta märks inte minst i RF:s egen &lt;NOBR&gt;LOK-stödsstatistik.&lt;/NOBR&gt; Bland de tio idrotter som 2003 redovisade flest deltagartillfällen hos pojkar uppgick lagidrotterna till hela 86 procent av samtliga redovisade aktiviteter. Hos flickorna var fördelningen betydligt jämnare: endast cirka 52 procent var lagidrotter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Av samtliga deltagartillfällen svarar pojkar för cirka 60 procent.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Vidare premieras idrotter med omfattande barn- och ungdoms- verksamhet. Detta kan framstå som trivialt med tanke på att bidraget just är avsett som ett stöd till barn och ungdomars idrottande. Samtidigt innebär det onekligen en begränsning för exempelvis Sveriges Akademiska Idrottsförbund där medlemmarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Henriksson m.fl. (2006), s. &lt;NOBR&gt;41–42.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., bilaga 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;18–19.&lt;/NOBR&gt; De redovisade procentsatserna baseras på tabellerna över pojkars och flickors deltagartillfällen. Som ytterligare stöd för slutsatsen kan nämnas att i nästan samtliga ålders- kategorier framkom att fotboll, ishockey och innebandy – i samtliga fall lagidrotter med stark pojkdominans – toppade listan på idrottsgrenar med många deltagartillfällen. Det enda undantaget utgjorde ridsport som i ålderkategorin &lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; år placerade sig på en andra plats. Jfr. s. &lt;NOBR&gt;20–23.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 18. I rapporten påpekas dock att könsfördelningen blir betydligt jämnare om man exkluderar fotbollen ur beräkningarna. Detta är säkert sant – men inte särskilt relevant. Enligt samma logik går det att hävda att hela &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; tillfaller ridsporten under förutsättning att alla andra idrotter exkluderas ur beräkningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;av förklarliga skäl ofta passerat &lt;NOBR&gt;20-årsstrecket.&lt;/NOBR&gt; På motsvarande sätt kan hävdas att förbund med idrottsverksamhet för de allra yngsta – exempelvis Svenska Gymnastikförbundet – drabbas av att stöd inte utgår för aktiviteter före sju års ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; är neutralt i fråga om idrottsaktiviteternas innehåll innebär även en fördel för ”billiga” idrotter. Stödet är ett stimulansbidrag och inte ett kostnadstäckningsbidrag. Beloppens storlek baseras på antalet deltagare och sammankomster men påverkas inte alls av om verksamheten består av terränglöpning eller segling. För idrottsföreningar med låga omkostnader är detta givetvis positivt. Av samma skäl går det även att hävda att stödet gynnar ”rika” idrotter eftersom bidrag utgår oavsett föreningens eller den enskilda idrottens förutsättningar till finansiering från annat håll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;Förändrade regler?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Även &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; kan ses som en variant på fördelningsprincipen att stöd ska utgå efter storlek. Bidraget styrs endast av mängden sammankomster och deltagare och utan hänsyn till faktorer som kön, ålder, geografi eller idrottsverksamhet. Detta innebär inte att bidraget är neutralt i förhållande till sådana aspekter – som påpekats ovan finns det tvärtom idrotter och verksamheter som gynnas av nuvarande regelverk. Däremot kan det ses som ett uttryck för RF:s generella motstånd mot att utnyttja &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; som ett mer aktivt styrmedel, till exempel för att främja jäm- ställdhet eller integration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;I detta sammanhang kan tilläggas att &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; utformning varit föremål för diskussion på samtliga &lt;NOBR&gt;RF-stämmor&lt;/NOBR&gt; sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt; &lt;/SPAN&gt;Bland föreslagna reformer kan nämnas alltifrån höjda bidragsbelopp, ändrade åldersregler, ökad tilldelning för flickors idrottande till särskilda satsningar glesbygdsföreningar. Vid 2007 års &lt;NOBR&gt;RF-stämma&lt;/NOBR&gt; motionerade Stockholms idrottsförbund om att begränsa antalet bidragsberättigade aktivitetstillfällen för yngre åldersgrupper i syfte att motverka allt för hårda idrottssatsningar i unga år. Vidare föreslogs ökat stöd till äldre ungdomar ”för att stimulera föreningarna att skapa aktiviteter som behåller de unga i föreningslivet även längre upp i åldrarna”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Motionen avslogs dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en redogörelse av frågans behandling åren &lt;NOBR&gt;1989–2005,&lt;/NOBR&gt; se ibid., s. &lt;NOBR&gt;13–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsmötet 2007, Motion nr 24, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Översyn av det lokala aktivitetsstödet&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359293x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;med motiveringen att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; utgör ett stimulansbidrag som ska vara enkelt och utan allt för styrande direktiv. Därtill hänvisades till RF:s utredning som visat att det stora flertalet idrottsföreningar anser att bidraget är ett rättvist sätt att fördela pengar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;RF-stämmans&lt;/NOBR&gt; många debatter om &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; utformning vittnar om två saker. För det första är det en markering av att idrottsrörelsen tilldelats huvudansvaret för bidragets konkreta utformning. Även om eventuella förändringar ytterst måste godkännas av regeringen är det inom &lt;NOBR&gt;RF-kollektivet&lt;/NOBR&gt; – och inte i en dialog mellan RF och staten – som regelsystemet diskuteras. För det andra visar de många reformförslagen på potentiella strategier att genom förändringar i &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; regelverk uppmuntra olika förändringsprocesser inom idrottsrörelsen. Sådana strategier till- lämpas för övrigt redan på kommunal nivå. Som exempel kan nämnas att Stockholm stad infört en åldersindelning i sitt s.k. medlemsaktivitetsbidrag. Syftet är att begränsa allt för intensiv träning hos de yngsta idrottsutövarna. Medan äldre ungdomar (10– 20 år) kan söka medel för sammanlagt 120 aktiviteter om året, tillåts endast bidrag för 40 aktiviteter hos barn i åldern &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Handslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft15"&gt;Handslaget är en intressant satsning, inte bara på grund av sin omfattning, utan även eftersom det kan sägas utgöra det största samhällsexperiment som idrottsrörelsen i Sverige varit inblandat i. (Joakim Åkesson, idrottsforskare, Malmö Högskola)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Handslaget är benämningen på den storskaliga statliga satsning på lokal utvecklingsverksamhet som påbörjades 2004 och som innebar att idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet tillfördes en miljard kronor under en fyraårstid. Handslaget är intressant på flera sätt. Som bidragsform betraktat kan det ses som det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; raka motsats: medan &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; är ett allmänt och permanent stimulansbidrag med låg grad av styrning, fick Handslaget formen av tidsmässigt avgränsade insatser med fokus på ett begränsat antal utpekade områden. Därtill var satsningen betydande – både i ekonomiska termer och med avseende på antalet gemomförda föreningsaktiviteter. Även om det inte var första&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;RS-utlåtande&lt;/NOBR&gt; över motion 24, &lt;NOBR&gt;RF-stämmans&lt;/NOBR&gt; protokoll, &lt;NOBR&gt;11–13&lt;/NOBR&gt; maj 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;gången som staten avsatte särskilda medel till föreningsutveckling på lokal nivå, finns det skäl att karakterisera Handslaget som en exceptionell satsning utan tidigare motsvarighet i svensk idrotts- politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Handslagets syfte, utformning och fördelningsprinciper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Utformningen av Handslaget är ett belysande exempel på den idrottspolitiska ansvarsfördelningen att staten formulerar vad man vill uppnå med sitt stöd – medan idrottsrörelsen därefter avgör hur dessa mål ska realiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;Regeringens syften med Handslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Regeringens övergripande mål med Handslaget formulerades i socialdemokraternas valmanifest inför 2002 års riksdagsval. Inten- tionen var att under den kommande mandatperioden tillföra idrottsrörelsen sammanlagt en miljard kronor ur AB Svenska Spels överskott under förutsättning att idrottsrörelsen tog på sig att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;öppna dörrarna för fler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;hålla tillbaka avgifterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;satsa mer på flickidrotten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;delta i kampen mot droger&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;intensifiera samarbetet med skolorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;I december samma år godkändes satsningen av riksdagen. Samtidigt bemyndigades regeringen att på AB Svenska Spels kommande bolagsstämma avsätta 100 miljoner kronor för finansiering av Handslagets första år.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Beloppet kom därefter att höjas med ytterligare 100 miljoner kronor under de följande tre åren för att uppgå till totalt 400 miljoner kronor år fyra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;I maj 2003 fattade regeringen sitt formella beslut. I beslutet fastställdes Handslagets övergripande målområden. Därtill fram- hölls särskilt värdet av att idrottsrörelsen skulle vidta åtgärder för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;erbjuda lustfyllda och hälsofrämjande aktiviteter för barn- och ungdomar ”som i dag inte deltar i idrottsverksamhet”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2002/03:1, Utgiftsområde 17, s. &lt;NOBR&gt;131–132.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p866 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;skapa förutsättningar för flickor att ”utöva idrott på det sätt de själva önskar”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;uppmuntra idrottsföreningar och skolor att tillsammans ”utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika former”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft8"&gt;Riksidrottsförbundet låter ”tusen blommor blomma”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Med utgångspunkt i regeringens målformuleringar, blev det RF:s uppgift att konkretisera hur Handslaget skulle organiseras och pengarna fördelas. Förbundets övergripande strategi blev att begränsa den centrala styrningen. Eftersom satsningen syftade till att utveckla lokal idrottsverksamhet, ansågs det viktigt att tillvarata föreningarnas egen kreativitet och vilja att utvecklas. Tanken var således att de lokala föreningarna skulle formulera sina egna utvecklingsaktiviteter inom Handslagets ramar medan special- idrotts- och distriktsförbund främst skulle ansvara för information och uppmuntran. RF:s begränsade styrning avsåg även dess förhållande till specialidrottsförbunden. Här var utgångspunkten att alla idrotter är unika i fråga om förutsättningar, behov och problemområden. Därför skulle specialidrottsförbunden ha stor frihet att självständigt utforma sina egna strategier. Eller som RF själv formulerat saken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft15"&gt;… Därför blev utgångspunkten att låta tusen blommor blomma. Den centrala styrningen minimerades. Var och ett av förbunden fick arbeta fram sin strategi för att, utifrån sina förutsättningar, uppnå Hand- slagets mål, intention och riktning. De fick stor frihet i arbetet och att utforma sin satsning inom den egna idrotten och regionen. Före- ningarna uppmanades att formulera idéer och föra en dialog med sitt SF eller DF, som i sin tur tog ställning till satsningen. Riks- idrottsförbundets förhållningssätt är att varje SF själv bestämmer över sin idrott och att de olika idrotterna själva vet bäst hur verksamheten ska utformas och bedrivas. Handslaget har inte varit ett undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Med dessa utgångspunkter fördelades Handslagets resurser över fem områden. Den största potten, 485 miljoner kronor, avsattes till föreningsstöd via specialidrottsförbunden. Kännetecknande för detta bidrag var att varje SF självständigt beslutade om medlens fördel- ning utifrån den egna idrottens behov och förutsättningar. Bidraget fördelades mellan specialidrottsförbunden med utgångspunkt i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft17"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359296x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;deras tilldelning av &lt;NOBR&gt;RF-bidrag&lt;/NOBR&gt; och lokalt aktivitetsstöd (50/50). Medlen fick däremot inte utnyttjas för förbundens centrala kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft8"&gt;Det näst största bidraget var föreningsstöd via distriktsförbunden. Medlen, totalt 210 miljoner kronor, avsåg samverkansprojekt med skolan. Pengarna fördelades mellan distriktsförbunden i proportion till det lokala aktivitetsstödets omfattning i distriktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft8"&gt;En tredje bidragspost var särskilda medel till speciella insatser i föreningar eller förbund. Detta bidrag fördelades av RF och bestod av tre delar: tillgänglighet till anläggningar, ledarförsörjning och s.k. fleråriga projekt. Bland de konkreta verksamheter som till- delades stöd via denna bidragspost finns exempelvis insatser på flyktingförläggningar, verksamhet för funktionshindrade eller etablering av näridrottsplatser i storstadsområden. Totalt avsattes 185 miljoner kronor till dessa ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft8"&gt;Drygt 10 procent av Handslaget, totalt 105 miljoner kronor, avsattes för administrativt stöd åt special- och distriktsförbunden för merkostnader kopplade till att administrera satsningen och utforma s.k. utvecklingsplaner. Detta stöd fördelades så att alla SF och DF fick ett grundbidrag på 75 000 kr. Resterande medel fördelades i proportion till förbundens tilldelning av &lt;NOBR&gt;RF-bidrag&lt;/NOBR&gt; samt lokalt aktivitetsstöd (50/50) för 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft8"&gt;Slutligen avsattes 15 miljoner kronor till RF för utvärdering samt för att täcka kansliets kostnader för bland annat information och rådgivning till förbund och föreningar. En utförlig ekonomisk sammanställning av bidragets fördelning ges i tabellen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft14"&gt;Tabell 9.3 Ekonomisk sammanställning över Handslagets fördelning (MSEK)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td261"&gt;&lt;P class="p239 ft18"&gt;År 1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td262"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td263"&gt;&lt;P class="p873 ft18"&gt;År 2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td262"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td209"&gt;&lt;P class="p622 ft18"&gt;År 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td264"&gt;&lt;P class="p95 ft86"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td263"&gt;&lt;P class="p699 ft18"&gt;År 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td262"&gt;&lt;P class="p91 ft86"&gt;%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td265"&gt;&lt;P class="p399 ft18"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Adm. stöd SF/DF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p239 ft18"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft128"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p873 ft18"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p622 ft18"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p187 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p875 ft18"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td266"&gt;&lt;P class="p696 ft18"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p396 ft86"&gt;Föreningsstöd via SF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p239 ft18"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft31"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p530 ft18"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft31"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td49"&gt;&lt;P class="p535 ft18"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p187 ft31"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p530 ft18"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft31"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td266"&gt;&lt;P class="p701 ft18"&gt;485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p396 ft86"&gt;Föreningsstöd via DF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p239 ft18"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft31"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p873 ft18"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft31"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td49"&gt;&lt;P class="p622 ft18"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P class="p187 ft31"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p875 ft18"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft31"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td266"&gt;&lt;P class="p696 ft18"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Spec. insatser (RF)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p259 ft30"&gt;18,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft30"&gt;18,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p92 ft30"&gt;37,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft30"&gt;18,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p876 ft30"&gt;55,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p187 ft30"&gt;18,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p92 ft30"&gt;74,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p874 ft30"&gt;18,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td266"&gt;&lt;P class="p696 ft18"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p385 ft37"&gt;varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td49"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td5"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft117"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;projekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p259 ft30"&gt;(10)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p92 ft30"&gt;(15)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td49"&gt;&lt;P class="p876 ft30"&gt;(22,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p92 ft30"&gt;(30)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;anläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p259 ft30"&gt;(8,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p92 ft30"&gt;(12)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td49"&gt;&lt;P class="p876 ft30"&gt;(18)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p92 ft30"&gt;(24)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;ledarförsörjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p259 ft86"&gt;(0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p92 ft30"&gt;(10)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td49"&gt;&lt;P class="p876 ft30"&gt;(15)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td41"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p92 ft30"&gt;(20)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td266"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p396 ft86"&gt;Utvärdering/rådgivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p585 ft30"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p91 ft30"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p92 ft86"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p91 ft30"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p95 ft30"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p95 ft30"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p92 ft86"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p91 ft30"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td266"&gt;&lt;P class="p272 ft18"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p396 ft18"&gt;Totalt:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p585 ft30"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p91 ft30"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p91 ft30"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p91 ft30"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p95 ft30"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p95 ft30"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p91 ft30"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p91 ft30"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td266"&gt;&lt;P class="p530 ft18"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td261"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td263"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td209"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td264"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td263"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td262"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td265"&gt;&lt;P class="p20 ft83"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p877 ft18"&gt;Källa: uppgifter från Riksidrottsförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft17"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359297x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p848 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Fyra år av handslagsaktiviteter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Handslaget inleddes den 1 januari 2004 och avslutades i juni 2007. En rättvis beskrivning av Handslagets omfattande och mångfacet- terade verksamhet kan inte göras i detta sammanhang. Problemet är inte främst avsaknad av data. Som visas nedan, har uppföljningen av Handslaget omfattat alltifrån statistikinsamling och självvärde- ringar till rena forskningsinsatser. Problemet är istället den stora mångfalden av satsningar och strategier. Medan vissa förbund har valt att prioritera mellan Handslagets olika områden har andra förbund låtit föreningarna själva bestämma. Medan vissa förbund satsat betydande belopp på ett begränsat antal aktiviteter har andra valt att sprida stödet över så många föreningar som möjligt. Därtill har föreningarnas aktiviteter varit av mycket olika karaktär. Statistiska redogörelser för antalet genomförda satsningar och deltagare är således trubbiga, kvantitativa mått. De är indikatorer på att aktiviteter ägt rum – men de belyser inte hur dessa verksam- heter varit utformade eller deras resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;I mars 2008 publicerade RF en sammanfattade rapport om Handslaget. Merparten av rapporten består av kvantitativa data om antalet utförda aktiviteter och deltagare. Trots reservationen ovan är dessa uppgifter på många sätt en spännande och imponerande läsning. Som exempel kan nämnas att enbart satsningen på före- ningsstöd via specialidrottsförbunden utmynnade i över 37 000 lokala utvecklingsinsatser. I tabell 9.4 visas deras fördelning över Handslagets prioriterade områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Tabell 9.4 Föreningsstöd via SF – antal satsningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td267"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td268"&gt;&lt;P class="p642 ft14"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td269"&gt;&lt;P class="p643 ft14"&gt;Procent (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td270"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Öppna dörrarna för fler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p879 ft14"&gt;21 143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td271"&gt;&lt;P class="p880 ft14"&gt;56,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td270"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Satsa på tjejer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p879 ft14"&gt;7 575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td271"&gt;&lt;P class="p880 ft14"&gt;20,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Samverkan med skolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p879 ft14"&gt;2 114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td271"&gt;&lt;P class="p880 ft14"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Hålla tillbaka avgifterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td92"&gt;&lt;P class="p879 ft14"&gt;5 027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td271"&gt;&lt;P class="p880 ft14"&gt;13,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td270"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Kampen mot droger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p879 ft14"&gt;1 290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td271"&gt;&lt;P class="p880 ft14"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td267"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td268"&gt;&lt;P class="p879 ft14"&gt;37 149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td269"&gt;&lt;P class="p880 ft14"&gt;100,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft14"&gt;Källa: Här är Handslaget s. &lt;NOBR&gt;44–45.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft17"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359298x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p882 ft8"&gt;Att bedöma antalet deltagare i en så omfattande satsning som Handslaget är naturligtvis svårt. Enligt RF ska dock drygt två miljoner barn och ungdomar ha deltagit i en handslagsaktivitet under de fyra åren. I tabell 9.5 visas deltagarnas fördelning mellan år och specialidrotts- och distriktsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p397 ft14"&gt;Tabell 9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td272"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Antalet deltagare i handslagssatsningar (i tusental)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td179"&gt;&lt;P class="p606 ft14"&gt;SF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p275 ft30"&gt;DF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p883 ft14"&gt;SF+DF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td260"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;År 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td179"&gt;&lt;P class="p884 ft86"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;År 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td179"&gt;&lt;P class="p884 ft86"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td240"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;År 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td179"&gt;&lt;P class="p884 ft86"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td240"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;538&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;År 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p884 ft86"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td273"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td260"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td176"&gt;&lt;P class="p884 ft86"&gt;1 255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td273"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;837&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td260"&gt;&lt;P class="p280 ft86"&gt;2 092&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p885 ft14"&gt;Källa: Här är Handslaget, s. 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft8"&gt;En närmare jämförelse av olika idrotter uppvisar stora variationer i antalet utförda satsningar och deras inriktning. Inte förvånande råder det dessutom ett tydligt samband mellan stora och populära barn- och ungdomsidrotter och antalet genomförda aktiviteter. Flest insatser utfördes inom idrotterna fotboll, ishockey, inne- bandy, bordtennis och handboll. Dessa svarade för hela 37 procent av samtliga projekt. Betydligt färre satsningar utfördes i idrotterna bob/rodel (19), dragkamp (50) och triathlon (66).&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft8"&gt;Antalet genomförda satsningar sammanhänger givetvis med förbundens ekonomiska resurser. En mer ingående diskussion om RF:s fördelningsprinciper i Handslaget ges i avsnitt 9.4.4. I detta sammanhang kan det emellertid konstateras att föreningarnas för- utsättningar att tilldelas handslagsmedel i stor utsträckning styrdes av deras &lt;NOBR&gt;SF-tillhörighet.&lt;/NOBR&gt; Som tabell 9.6 visar, fick fotbollen mest med en tilldelning på drygt 100 miljoner kronor. Lägst belopp, sammantaget 422 500 kronor, fick föreningar i Svenska Isseglarför- bundet. De fem SF med störst tilldelning fick sammanlagt 206 miljoner kronor vilket motsvarar 43 procent av det totala föreningsstödet via specialidrottsförbunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Här är Handslaget, Fyra år summeras&lt;/SPAN&gt;, Riksidrottsförbundet (2008), s. &lt;NOBR&gt;44–45.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft17"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter SOU 2008:59&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p397 ft14"&gt;Tabell 9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Föreningsstöd via specialidrottsförbunden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td275"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td276"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td277"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td278"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;SF med störst medel att dela ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td279"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;SF med minst medel att dela ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td186"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td280"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td281"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p396 ft51"&gt;Fotboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td282"&gt;&lt;P class="p542 ft51"&gt;100 855 210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Issegling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td275"&gt;&lt;P class="p532 ft51"&gt;422 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Ridsport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td282"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;30 566 901&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Biljard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;574 736&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Ishockey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td282"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;29 496 850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Racerbåt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;726 522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td39"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Innebandy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td282"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;24 775 597&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td240"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Landhockey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;750 504&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p396 ft14"&gt;Korpen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td280"&gt;&lt;P class="p542 ft14"&gt;20 376 899&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td273"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Dragkamp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td281"&gt;&lt;P class="p532 ft14"&gt;760 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p788 ft8"&gt;En jämförelse av aktiviteternas inriktning visar att det övergripande målet att öppna dörrarna för fler var det populäraste. Inom alla idrotter har sådana aktiviteter bedrivits. I ett trettiotal SF har minst hälften av alla satsningar tillhört denna kategori. I vissa fall har nästan all verksamhet fokuserats på nyrekrytering. Som exempel kan nämnas att över 90 procent av alla handslagsaktiviteter inom friidrotten och triathlon kan hänföras till detta område.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Betydligt mer ojämnt var intresset att satsa på tjejers idrottande. I två idrotter – bowling och konståkning – dominerade detta starkt. Inom bowling svarade satsningen på flickor för hela 97 procent av samtliga genomförda aktiviteter. Hos konståkningen blev andelen 85 procent. Just dessa förbunds tydliga satsning på tjejers idrot- tande är intressant så till vida att bowlingen är tydligt pojk- dominerad (mindre än tre av tio aktiva medlemmar är flickor) medan konståkning är en idrott som nästan uteslutande utövas av flickor. I det stora flertalet idrotter var området dock inte lika prioriterat. I cirka 20 SF svarade tjejsatsningarna för 25 procent eller mer.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I nästan lika många idrotter, 18 stycken, lockade området mindre än tio procent. Som ytterligare mått kan nämnas att de fem SF som satsade högst belopp på tjejers idrottande till- sammans svarade för mer än hälften av det totala föreningsstödet på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;50–51.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p891 ft18"&gt;SOU 2008:59 Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p397 ft14"&gt;Tabell 9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td283"&gt;&lt;P class="p700 ft18"&gt;SF som utbetalt mest medel till området Satsa på tjejers idrottande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td284"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td285"&gt;&lt;P class="p20 ft139"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Idrott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p278 ft18"&gt;Utbetalat (kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td81"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;områdets andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;andel kvinnor bland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td132"&gt;&lt;P class="p20 ft118"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p892 ft86"&gt;förbundets satsningar (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;aktiva medlemmar (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td173"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td284"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td77"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td285"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Fotboll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p797 ft14"&gt;24 061 832&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td81"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Ridsport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td132"&gt;&lt;P class="p283 ft14"&gt;8 538 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Innebandy&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td132"&gt;&lt;P class="p283 ft14"&gt;6 849 224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Gymnastik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td132"&gt;&lt;P class="p283 ft14"&gt;4 856 338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Korpen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td284"&gt;&lt;P class="p283 ft14"&gt;4 175 333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p543 ft86"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td285"&gt;&lt;P class="p545 ft14"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p893 ft14"&gt;Källa: Här är Handslaget, s. &lt;NOBR&gt;52–53.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;Med skolsamverkan avsågs projekt i syfte att utveckla metoder och former för att erbjuda elever fysisk aktivitet under skoldagen. Huvudansvaret på detta område lades på distriktsförbunden, som fick sammanlagt 210 miljoner kronor att fördela på lokala sam- arbetsprojekt. Därtill utvecklade även många specialidrottsförbund egna motsvarigheter. Enligt RF:s uppgifter gav distriktsförbunden medel till närmare 5 200 projekt medan specialidrottsförbunden stöttade drygt 2 100 stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft8"&gt;Med området hålla tillbaka avgifterna avsågs aktiviteter där föreningarna gavs möjlighet att utveckla strategier för att motverka den s.k. kostnadsspiralen. Som exempel kan nämnas skidskytte- föreningar där medel använts till materialinköp vilket underlättat för nyrekrytering och nybörjarträning eftersom barn och ung- domar kunnat låna utrustning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft8"&gt;Slutligen kunde medel även sökas för kampen mot droger. Detta var utan tvekan området med minst antal handslagsaktiviteter, endast cirka 3,5 procent av samtliga &lt;NOBR&gt;SF-stödda&lt;/NOBR&gt; satsningar. Som dock RF konstaterat, kan även låga procenttal utgöra betydande belopp. Ur ett historiskt perspektiv innebar således de 13,9 mil- joner kronor som utdelades för ändamålet ”en av de största riktade förebyggande insatserna som idrottsrörelsen någonsin genom- fört”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;22–23.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft17"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p898 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Hur gick det? Riksidrottsförbundet och forskarsamfundet bedömer Handslagets effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;Återrapporteringskrav, utvärdering och forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;För varje år som handslagsmedel utdelats, har regeringen krävt att RF ska inkomma med en fullständig redovisning av verksamhetens inriktning, satsningar på prioriterade områden samt uppnådda effekter. Det fjärde året, 2006, beslutades dessutom att RF senast 15 december 2007 skulle lämna en samlad redogörelse. I denna skulle en bedömning göras av hur många fler flickor och pojkar som börjat idrotta och motionera till följd av satsningen samt vilka insatser som gjorts inom Handslagets olika områden.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Våren 2004 antog RF en övergripande plan som omfattade fem områden: redovisning/rapportering av fakta, granskning och värde- ring, forskning, stöd till SF:s och DF:s egna utvärderingar och erfarenheter från handläggningen av satsningen. Ett centralt led i RF:s uppföljningsverksamhet utgjordes av de rapporter som inkom från SF och DF efter varje avslutat år. Dessa uppgifter låg till grund för RF:s återrapportering till regeringen och utgjorde underlag för utveckling av Handslagets utformning och administration. RF:s årliga sammanställningar har både innehållit kvantitativa uppgifter om Handslagets utveckling och exempel på lyckade insatser. Framförallt den sista, summerande rapporten är informativ även om vissa uppgifter saknas, såsom det administrativa stödets (totalt 105 miljoner kronor) fördelning mellan olika specialidrotts- och distriktsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Av de totalt 15 miljoner kronor som RF reserverade för utvärdering och rådgivningsverksamhet, avsattes 5,4 miljoner kronor för oberoende utvärderingar av forskare. I processen att anlita forskare anlitades Centrum för idrottsforskning (CIF) som åtog sig att lysa ut medel, granska inkomna anslagsansökningar och föreslå medelstilldelning. Med CIF:s bistånd tilldelades medel till 22 forskningsprojekt. Kännetecknande för dessa studier var att de behandlade Handslaget men att forskarna hade stor frihet att – inom ramen för Handslagets fem områden – formulera och genom- föra sina forskningsprojekt. Med tiden tillkom ytterligare ett forskningsprojekt på initiativ från RF. Under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2007&lt;/NOBR&gt; genomfördes således sammanlagt 23 vetenskapliga utvärderingar av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Återrapporteringskraven rörande Handslaget preciseras årligen i regeringens beslut om RF:s disposition av medel från AB Svenska Spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359302x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Handslaget. Samtliga av dessa har återrapporterats till RF och finns att ladda ned från förbundets hemsida (www.rf.se).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;För att få en samlad bild gavs även professor emeritus Lars- Magnus Engström i uppdrag att göra en vetenskaplig bedömning av samtliga forskningsprojekt och mot denna bakgrund analysera Handslagets resultat och effekter. Engström redovisade sin analys i februari 2008.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att betydande insatser gjorts för att följa upp, utvärdera och analysera Handslaget. Inte minst i jämförelse med andra bidragsformer framstår kunskapsläget som förhållandevis gott. Nedan diskuteras några centrala aspekter av Handslaget med utgångspunkt i RF:s slutrapport och Engströms analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Betydelsen av ett Handslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Enligt RF har Handslaget haft stora och positiva effekter för svensk idrott. I sin summering av satsningen understryker för- bundet att Handslaget både skapat engagemang och entusiasm. Satsningen har gett idrottsrörelsens många förbund och föreningar möjlighet att utveckla nya idéer och förverkliga gamla visioner. Man har även fått resurser för att se över sina tränings- och tävlingsformer och utveckla nya strategier för att locka till sig barn och ungdomar. Vidare har Handslaget skapat mötesplatser där idrottens olika parter kunnat träffas, utbyta erfarenheter och lära sig av varandras likheter och olikheter. De största vinnarna har dock varit barn och ungdomar. I detta sammanhang framhålls särskilt föreningarnas samarbete med skolan där Handslaget nått ”barn som inte självmant sökt sig till idrotten” och gett många unga chansen att möta idrotter som de annars inte skulle ha kommit i kontakt med.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Även Engström är i flera avseenden positiv, även om han pekar på vissa problem och tillägger att det ännu är för tidigt att avgöra satsningens långsiktiga effekter. Enligt hans bedömning har Hand- slaget både inneburit nyrekrytering till barn- och ungdomsidrotten och en vitalisering av verksamheten ”genom att många inom idrottsrörelsen har tvingats till reflektion och nytänkande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Lars-Magnus&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt; Engström, &lt;/SPAN&gt;Forskning om Handslagets genomförande och resultat – en utvärderande sammanställning, &lt;SPAN class="ft37"&gt;Riksidrottsförbundet (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Här är Handslaget&lt;SPAN class="ft18"&gt;, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;38–40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Handslaget har därmed varit framgångsrikt som ett ”kunskaps- projekt” och även av betydelse för framtida satsningar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft8"&gt;Har Handslaget öppnat dörrarna för fler?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Utan tvekan har Handslaget initierat en stor mängd aktiviteter. Men vad innebär det? Har Handslagets övergripande mål om att ”öppna dörrarna för fler” infriats? Har nya barn- och ungdoms- grupper sökt sig till idrotten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det är ingen enkel uppgift att bedöma i vilken utsträckning som Handslaget gett idrottsrörelsen nya medlemmar. Å ena sidan finns det forskarrapporter som indikerar att satsningen medfört nyrekry- tering, särskilt i åldern &lt;NOBR&gt;9–12&lt;/NOBR&gt; år. Å andra sidan menar Engström att sådana skattningar alltid är svåra att göra dels för att det inte går att avgöra vilka barn som skulle börjat även utan Handslaget, dels eftersom ett besvärande bortfall i forskarnas enkätstudie gör skattningarna osäkra.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Även RF är försiktigt i sina slutsatser. I likhet med Engström påpekar förbundet att det ännu inte går att mäta hur många som blivit nya medlemmar i idrottsrörelsen som en direkt följd av satsningen. Samtidigt påpekas att det finns indikatorer på att verksamheten trots allt öppnat dörrarna för fler. Det främsta tecknet är naturligtvis att över två miljoner barn- och ungdomar deltagit i olika handslagsaktiviteter. Därtill har nya föreningar bildats – vilket i sig är ett uttryck för nya medlemmar. Slutligen åberopas &lt;NOBR&gt;LOK-stödsstatistiken&lt;/NOBR&gt; som ytterligare belägg för ökad föreningsaktivitet. Mer konkret hävdas att antalet LOK- stödsberättigade sammankomster ökat sedan Handslagets tillkomst med 130 000 samtidigt som antalet deltagartillfällen ökat med en dryg miljon.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Enligt vår mening finns det emellertid skäl att ifrågasätta RF:s slutsatser. Att nya föreningar skapats till följd av Handslaget är ett påstående som inte beläggs. Därtill finns det olika sätt att tolka &lt;NOBR&gt;LOK-stödsstatistikens&lt;/NOBR&gt; utveckling under senare år. RF:s bedömning baseras på en jämförelse mellan 2003 och 2006. Som visats i tabell 9.2 är det visserligen riktigt att antalet sammankomster och del- tagartillfällen var högre vid det senare tillfället. Problemet är dock&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Engström (2008), s. 48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Här är Handslaget&lt;SPAN class="ft18"&gt;, s. 38.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;att just 2003 uppvisar en tydlig – och tillfällig – nedgång i LOK- stödsstatistiken. Förklaringen till denna nedgång ska troligen sökas i den centralisering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödshanteringen&lt;/NOBR&gt; som genomfördes 2003 och som innebar att RF på central nivå övertog distrikts- förbundens tidigare arbete med att samla in ansökningar och för- dela bidrag. För att ytterligare problematisera bilden kan konsta- teras att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; minskat kontinuerligt sedan 2004, det vill säga i takt med att antalet handslagssatsningar ökat. Denna nedgång sammanhänger troligtvis med en generell minskning i populationen barn och ungdomar i åldern &lt;NOBR&gt;7–20&lt;/NOBR&gt; år (jfr avsnitt 9.3.3). Slutligen kan även RF:s ökade kontroller sedan 2003 eventuellt ha haft en negativ inverkan på den totala statistiken. Sammantaget är det således högst tveksamt om &lt;NOBR&gt;LOK-stödsstatistiken&lt;/NOBR&gt; kan åberopas som intäkt för ökad aktivitet inom barn- och ungdomsidrotten under hand- slagsperioden &lt;NOBR&gt;2004–2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;… och i sådana fall – för vilka?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;För vilka barn och ungdomar har dörrarna öppnats? Frågan kan framstå som trivial. Var inte syftet med Handslaget att nå så många unga som möjligt? Därtill visar väl särskilda satsningar på bland annat flickor, ungdomar med utländsk bakgrund och funktions- hindrade att Handslaget prioriterat sådana grupper som kan anses vara underrepresenterade inom idrotten? Detta är givetvis sant. En stor del av handslagsmedlen har gått till lokala föreningsaktiviteter i syfte att rekrytera nya medlemmar hos underrepresenterade grup- per. Problemet är dock – vilket ett antal av de vetenskapliga utvärderingarna visat – att föreningarnas strategier för att nå dessa grupper ofta utgått från förenklade eller stereotypa uppfattningar om manligt och kvinnligt och/eller etnicitet. Därtill har det funnits en tendens i många av de utvärderade föreningsprojekten att betrakta de grupper man vill nå som ”problematiska” istället för att reflektera över om den egna verksamheten tilltalar alla. Eller som Engström formulerar saken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft15"&gt;I de särskilda satsningar som riktats mot speciella grupper, t.ex. tonårsflickor och invandrarflickor, så förläggs de förväntade eller uppkomna problemen till individen (eller till föräldrarna) inte till idrottens struktur. Det är individen som ska lockas och anpassas till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft17"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p902 ft15"&gt;idrotten. Att förändra idrotten så att den ska passa individernas behov kommer inte i första rummet. Idrottens struktur ifrågasätts sällan.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Problemet är således inte avsaknaden av öppnade dörrar utan att den verksamhet som föreningarna erbjudit varit förhållandevis traditionell. Dörrarna har främst öppnats för de unga som är beredda att acceptera idrotten i dess traditionella form, det vill säga en verksamhet bestående av ”träning, förkovran och tävling” och som kräver regelbunden närvaro, intresse och ett visst mått av motorisk och social kompetens. Kvar finns dock de som Hand- slaget i första hand var tänkt att nå: de fysiskt inaktiva och de som inte vanligtvis deltar i föreningsidrottens verksamheter. Enligt Engström framstår detta som en grupp som alltjämnt betraktar dörren till idrotten som stängd. Men det finns givetvis undantag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;Här ska dock påpekas att några studier visar att de föreningar som bryter mot idrottsrörelsens traditionella logik, som bygger på en tävlingsfostran med sytematisk träning, tävling och rangordning, och istället satsar på föreningsfostran där man tonar ner allvaret, sysslar med fler idrotter och iscensätter andra former av verksamhet, som utflykter, fikakvällar, discodans etc., har varit framgångsrika i att dra till sig ungdomar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft8"&gt;Idrottsföreningars samverkan med skolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Inom ramen för Handslaget fick idrottsföreningar även möjligt att samarbeta med skolor för att ”utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika former” och därigenom nå barn och ungdomar ”som idag inte deltar i idrottsverksamhet”. Denna möjlighet utnyttjades till fullo. Enligt RF:s egna uppgifter genomfördes sammanlagt 7 300 olika skolprojekt till en kostnad av drygt 230 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även forskarnas studier vittnar om betydande aktivitet. I en utvärdering av handlagsverksamhet i Halland framkom att hela 90 procent av samtliga skolor i länet hade medverkat. Detta län framstår emellertid som ett extremfall. Åtminstone pekar andra utvärderingar mot ett skoldeltagande på cirka &lt;NOBR&gt;40–50&lt;/NOBR&gt; procent. Därtill var det långt ifrån alla klasser eller elever som medverkade. Som exempel kan nämnas att cirka hälften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Engström (2008), s. 47.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;43&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft71"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Här kan tilläggas att totalt 5 200 satsningar genomfördes i distriktsförbundens regi och för en kostnad av 210 miljoner kronor, medan 2 100 projekt genomfördes via specialidrottsför- bunden till en kostnad av 30,4 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft17"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;av alla skolor i Malmö deltog i olika handslagsverksamheter men endast mellan 10 till 20 procent av dessa skolors elever.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Föreningarnas skolaktiviteter har varit många och varierade. Vissa verksamheter har bedrivits på schemalagd tid – andra på raster eller efter skoltid. Ofta har lärare varit närvarande men genomgående är det föreningsledare som har haft huvudansvaret för den aktuella lektionen. Att kortfattat karakterisera idrotts- rörelsens skolsamverkan är således ingen enkel uppgift. Engström menar dock att en betydande del av handslagsaktiviteterna haft karaktären av &lt;NOBR&gt;”prova-på&lt;/NOBR&gt; verksamhet”, det vill säga en varit ett slags marknadsförening av föreningarnas ordinarie verksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Av allt att döma har samarbetet mellan idrottsrörelsen och skolan fungerat bra. Tillfrågade föreningar har till övervägande del varit positiva och ofta tillagt att satsningarna även främjat nyrekry- tering av medlemmar. Därtill har cirka hälften av skolornas representanter svarat att aktiviteterna lett till ökad fysisk aktivitet bland barnen. Även RF menar att samarbetet mellan idrottsrörelsen och skolan fungerat bra. Därtill anser förbundet att en initial oro för att idrottsledare skulle sakna kompetens eller vara olämpliga till att leda skolaktiviteter inte besannats.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Även om både idrottsrörelsen och skolan således gett sam- arbetet högt betyg, utgör just skolsatsningarna den typ av hand- slagsaktiviteter som forskarna ställt sig mest kritiska till. Invänd- ningarna kan sammanfattas i två punkter. Den första handlar om vilka skolbarn som i praktiken nåtts via dessa handslag. Här visar forskarnas utvärderingar att få skolprojekt varit inriktade på den grupp som Handslaget i första hand var avsett att nå: de fysiskt inaktiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft8"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;Lars-Magnus&lt;/NOBR&gt; Engström är detta inte förvånande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft15"&gt;De barn som inte alls är intresserade av idrott, kanske har motoriska och/eller sociala problem eller mer påtagliga funktionshinder, behöver en professionellt utbildad pedagog för att lockas till motorisk träning och utveckling. Idrottsledaren, som ofta har en begränsad om ens någon ledarutbildning, kan naturligtvis vara framgångsrik när det gäller att lära ut sin idrott till barn som har lust att delta i verksamheten, så också inom skolans värld, men har knappast något att erbjuda det fysiskt inaktiva och ointresserade barnet. Här möts två svårförenliga logiker; idrottens logik som innebär träning och förkovran, och ofta med tävlingsmoment, i en särskild idrott, vars form och villkor redan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Engström (2008), s. 33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Här är Handslaget, s. 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359307x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p905 ft15"&gt;är givna – och den logik som bör gälla i skolämnet idrott och hälsa; att med till buds stående medel förbättra barns motoriska och fysiska förmåga och fördjupa deras insikter i en hälsosam livsföring.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Engströms resonemang utmynnar i forskarnas andra invändning: att hela idén med att bedriva handslagsverksamhet på skoltid utgör ett försök att korsa två i grunden oförenliga sociala fält – det civila samhällets ideella verksamhet och det offentliga (och obligatoriska) skolväsendets. Detta ger i sin tur upphov till en rad principiella och praktiska invändningar vilka inte tillräckligt uppmärksammats av vare sig staten eller idrottsrörelsen. En första anmärkning är natur- ligtvis att skolans ambitioner i frågan om pedagogiskt utbildad personal svårligen infrias genom samarbeten med ideella förenings- ledare. En närliggande invändning – som även framgår av citatet ovan – är att skolans ämne i ”idrott och hälsa” inte utgör en ”light- version” av föreningsidrotten. Till detta kommer frågan om idrottsrörelsen har den kompetens som behövs för att aktivera de fysiskt inaktiva? Här menar åtminstone Engström att samhällets förväntningar på idrottsrörelsen är orealistiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft15"&gt;Idrottsrörelsen lockar många, till och med majoriteten av alla barn, med en särskild form av idrottskultur, där prestation och tävlings- moment inom en given idrottsgren är självklara inslag. Alla barn och ungdomar känner sig inte hemma i denna kultur. Att föra in denna kultur i skolan kan därför bli kontraproduktivt. Fysisk aktivitet kan på detta sätt komma att förknippas med prestationsutveckling, ofta tävling, inom en speciell idrottsgren och inte med allmän och allsidig motorisk inlärning utan konkurrens. Föreningsidrottens upplägg lockar många barn, kanske de flesta, men kan skrämma bort de barn som behöver det största stödet. Grovt uttryckt kan man säga att inom idrottsrörelsen förväntas barnet anpassas till idrotten men inom skolan förväntas aktiviteten anpassas till barnet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft8"&gt;Det finns således flera skäl till att ifrågasätta om ett samarbete med idrottsrörelsen är en lämplig strategi för att lösa de folkhälso- politiska problem som följer av att barn och ungdomar rör sig för lite. Den mest självklara lösningen är rimligtvis något helt annat: att stärka skolidrottsämnet, det vill säga utöka timantalet, se till att det finns behöriga lärare och adekvata idrottslokaler på varje skola samt ge ämnet ett kvalitativt bättre och mer allsidigt innehåll. Från en sådan styrkeposition skulle idrottslärarna sedan också kunna bli motorer i ett arbete för att elevernas fysiska aktivitet blir hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Engström (2008), s. 47.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;skolans angelägenhet. Därigenom skulle skolan också kunna etablera ett omfattande samarbete med föreningsidrotten, men på sina egna villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Om Handslagets fördelningsprinciper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft8"&gt;En självförstärkande rundgångsprocess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Precis som RF:s bidrag till specialidrottsförbunden, har handslags- medlen i huvudsak fördelats till förbunden i enlighet med deras relativa storlek. Framförallt två mått har legat till grund: för- bundens &lt;NOBR&gt;RF-bidrag&lt;/NOBR&gt; och omfattningen på &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; (som mått på barn- och ungdomsaktiviteter) Till och med resurserna för att administrera Handslaget på central förbundsnivå (totalt 105 mil- joner kronor) har nästan uteslutande fördelats i relation till för- bundens medlems- och föreningsantal samt omfattningen av deras barn- och ungdomsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Som påpekats tidigare (jfr 9.1) innebär alla bidragsfördelnings- principer att vissa verksamheter eller ändamål prioriteras på bekost- nad av andra. I detta fall – liksom i RF:s förbundsstöd – går det att hävda att rättviseprinciper ansågs viktigare än konkreta mål och visioner. Det primära i bidragsfördelningen blev nämligen inte vad förbunden ville göra med sina handslagsmedel (denna fråga överläts till förbunden att själva bestämma över) – utan hur mycket de skulle få för att genomföra sina självvalda handslagssatsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I en av forskningsutvärderingarna av Handslaget studerade Joakim Åkesson, Malmö Högskola, effekterna av RF:s fördelnings- principer.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Studien baserades på en ingående analys av handslags- medlens fördelning på lokal föreningsnivå i Skåne. Åkesson intresserade sig för framförallt två aspekter. Först studerades före- ningarnas &lt;NOBR&gt;SF-tillhörighet,&lt;/NOBR&gt; det vill säga i vilken utsträckning förut- sättningarna att få bidrag påverkades av faktorer som det egna förbundets storlek, tilldelning av handslagsmedel och &lt;NOBR&gt;LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; omfattning. Därefter studerades s.k. kommunkontexter, det vill säga hur handslagspengarna fördelades i Skåne mellan föreningar i olika kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I undersökningen av föreningarnas &lt;NOBR&gt;SF-tillhörighet&lt;/NOBR&gt; framkom att stora förbund (många medlemmar, stora föreningar och/eller många medlemmar per förening) hade mest handslagsmedel att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Joakim Åkesson, ”Var hamnade handslagspengarna?”, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Svensk idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;nr. &lt;NOBR&gt;3&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;4&lt;/NOBR&gt; (2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft17"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359309x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;dela ut. Dessa förbund delade även ut mest bidrag per förening och till störst andel av sina föreningar. Åkessons slutsats blev följakt- ligen att Handslagets fördelningsprinciper var särskilt gynnsamma för stora förbund med många unga aktiva utövare. De förbund som redan lockade flest hade följaktligen fått bäst förutsättningar att locka till sig ännu fler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Åkesson menar även att Handslagets fördelningsprinciper kan karakteriseras som en självförstärkande rundgångsprocess. Detta beror på att förbundens tilldelning av handslagsmedel baserades på deras tilldelning av &lt;NOBR&gt;LOK-stöd.&lt;/NOBR&gt; Detta innebar att förbund som redan hade en omfattande barn- och ungdomsverksamhet fick stora handslagssummor, vilket ökade deras möjlighet att locka till sig ännu fler. De nya medlemmarna ledde i sin tur till ökat &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; vilket ytterligare stärkte förbundets tilldelning av handslagsmedel osv. Resultatet blev en situation där ”stor” blev större medan ”liten” inte kunde hänga med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Än mer anmärkningsvärt blev resultatet av Åkessons kommun- studie. Resultatet visade nämligen att populära idrottsföreningar i socioekonomisk välmående kommuner och tätorter hade tilldelats betydligt mer handslagspengar än föreningar i ekonomiskt svagare kommuner eller på landsbygden. Mest medel hade hamnat i Lomma – den kommunen i Skåne med högst medelinkomst och näst högst utbildningsnivå (efter Lund). Minst kanaliserades till föreningar i Perstorp – en kommun kännetecknad av låg medel- ålder, låg utbildningsnivå och låg medelinkomst, många barn med ensamstående föräldrar och den tredje högsta brottsligheten i länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;I ett avslutande resonemang ifrågasatte Åkesson om RF:s fördelningsprinciper var förenliga med Handslagets mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft15"&gt;… ett resultat av denna fördelningsprincip blev att medlen främst hamnade i tätbefolkade, socioekonomiskt välbärgade, kontexter. Frågan är dock om de var i dessa kontexter som behovet av insatser motsvarande handslaget var som störst? Man kan även reflektera över om de idrotter som redan lockar många nödvändigtvis ska ha bäst förutsättningar att locka fler? Kanske skulle fördelningen ha sett annorlunda ut om större fokus lagts på handslagets mål och de särskilda behoven i kontexter där idrottslivet är relativt begränsat? Då kanske även ”liten” hade kunnat hänga med?&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;I detta sammanhang kan tilläggas att RF i sin slutapport karakteriserar ”små och mindre idrotter” som Handslagets största&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 99.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359310x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;vinnare eftersom dessa haft ”störst potential… att utvecklas, lyfta sin verksamhet och nyrekrytera”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Åkessons studie stödjer inte den analysen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft8"&gt;Om frihet och egenansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Som påpekats tidigare, har Handslaget även kännetecknats av en decentraliserad beslutsstruktur där inte minst specialidrottsför- bunden haft stor frihet att självständigt styra över den egna handslagsverksamhetens inriktning och utformning. Den valda strategin har motiverats med att varje SF bestämmer över sin egen idrott och att förbunden själva är bäst lämpade att bedöma hur en satsning som Handslaget gör mest nytta inom just deras idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Principen ”att låta tusen blommor blomma” har dock inte varit hel problemfri. Förbundens frihet att själva utforma sina handslags- strategier gav visserligen utrymme för egna initiativ – men det skapade även osäkerhet och frustration. Enligt Göteborgsforskarna Sten Eriksson, Göran Patriksson och Owe Stråhlman fanns det förbund som upplevde avsaknaden av riktlinjer i fördelnings- processen som problematisk – åtminstone under de första åren och/eller innan de utvecklat egna kriterier för sin bidragsgivning. Enligt forskarna borde idrottsrörelsen följaktligen varit bättre på att utnyttja lärdomar från tidigare satsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft15"&gt;Partsammansatta bedömargrupper med representanter från idrotts- rörelsens olika delar, samt även relevanta representanter från övriga samhället skulle tillsamman med mer handfasta instruktioner kunnat ge en helt annan tyngd och stadga åt medelstilldelningsprocessen och därmed också kunnat premiera projekt med kunskapsgenererande ansatser och som var tydligt framtidsinriktade.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;I flera utvärderingar noterades även en betydande variation i förbundens fördelningsstrategier. Medan vissa förbund hade för- hållandevis långtgående krav för att stödja föreningarnas handslags- aktiviteter, tillämpade andra desto enklare metoder. I vissa fall behövde föreningarna inte ha aktivitetsförslag eller ens ansöka om medel. I en enkät som Joakim Åkesson riktade till specialidrotts- förbunden angående deras strategier för att informera om och fördela handslagsmedel uppgav 7 av 55 (svarande) förbund att man&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Här är Handslaget&lt;SPAN class="ft18"&gt;, s. 39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Sten Eriksson, Göran Patriksson &amp; Owe Stråhlman, ”Handslaget – från idé till utvärdering”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft67"&gt;Svensk idrottsforskning &lt;SPAN class="ft18"&gt;nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt; 2007, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;fördelat åtminstone delar av sina handslagspengar till föreningar utan att de först ansökt om det.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I minst ett SF tillämpades ett system där medlen kanaliserades till de egna föreningarna utifrån faktorer som antalet ungdomslag och ungdomar i seriespel, det vill säga principer som snarare påminner om &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; än idén att premiera nytänkande och utvecklingsprojekt. Som forskarna Eriksson, Patriksson och Stråhlman så riktigt konstaterar, kan ett sådant förfaringssätt knappast ses som förenligt med Handslagets syfte.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Att öppna eller att stänga dörrar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Handslaget har utan tvekan gett både föreningar och förbund många och viktiga erfarenheter. Även om det visat sig svårt att (åtminstone ännu) fastställa i vilken utsträckning som satsningen resulterat i att nya barn och ungdomar börjat föreningsidrotta, har processen med att utveckla och genomföra alla dessa tusentals insatser rimligtvis gett positiva lärdomar för framtiden. En av de kanske viktigaste insikterna verkar handla om satsningens över- gripande mål. En jämförelse mellan målformuleringarna i Hand- slaget och inriktningen på dess efterföljare, Idrottslyftet, visar nämligen en tydlig förskjutning från nyrekrytering till insatser för att behålla de barn och ungdomar som redan är med. Lite tillspetsat kan man hävda att Handslagets mål att ”öppna dörrarna för fler” i Idrottslyftet ersatts med en ambition att ”stänga dörrarna om fler” så att de unga fortsätter att idrotta längre upp i åldrarna. Detta framstår som en klok strategi. Föreningsidrotten tillhör redan idag en av de mest populära fritidsaktiviteterna hos barn och ungdomar. Som visats i kapitel 6, har mer än åtta av tio ungdomar tillhört en idrottsförening åtminstone en gång före 20 års ålder. Nästan hälften har dessutom prövat på fyra idrotter eller fler. Detta talar för att idrotten redan idag är framgångsrik med att nå de unga. Även om det alltid bör vara ett mål för idrotten att få nya ungdomsskaror att börja idrotta, framstår det som en större – och kanske viktigare – utmaning att få fler att stanna kvar längre upp i åldrarna. I detta sammanhang finns det skäl att återknyta till de forskningsresultat som presenterades i kapitel 7. Det finns säkert&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Opublicerade uppgifter framtagna av Joakim Åkesson inom ramen för dennes utvärdering av Handslagsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Eriksson m.fl. (2007), s. 26.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359312x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;många bra sätt att uppmuntra fler barn och ungdomar att stanna kvar i idrotten. Rimligtvis utgör även erfarenheterna från Hand- slaget en god grund för nya idéer och utvecklingsinsatser. Därtill har utredningen med intresse tagit del av en projektform för föreningsutveckling kallad ”socialt bokslut” som startats i försöksform inom idrottsrörelsen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Viktigast av allt är dock hur själva kärnverksamheten är utformad. Och här menar vi att de föreningar som lyckas skapa en sund balans mellan förenings- och tävlingsfostran även får de bästa förutsättningarna att behålla sina medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Statens stöd till elitidrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;I Idrottsstödsutredningens uppdrag ingår även att utvärdera statens stöd ”för att skapa förutsättningar för framgångsrika elitidrottare”. Detta är lättare sagt än gjort. Ett första problem handlar om avsaknaden av information. Svensk elitidrott utgör på många sätt ett oplöjt kunskapsfält. Påfallande få samhällsvetenskapliga fors- kare har intresserat sig för att analysera och förstå elitidrottens utformning, dess förutsättningar och existensvillkor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Till detta kommer att elitidrotten tillhör de frågor där RF:s återrapportering till regeringen är som mest begränsad. För att ytterligare kompli- cera bilden så är det inte ens självklart vad som egentligen menas med begrepp som ”elitidrott” eller ”elitidrottare”. Intuitivt anar man att det handlar om idrottsutövare eller lag som deltar eller utmärker sig i nationella och/eller internationella mästerskap. Men som filosofen Mikael Lindfelt konstaterat, är verkligheten betydligt mer komplicerad. Ofta är nämligen skillnaderna i olika idrotters utformning, organisation och ekonomiska förutsättningar så stora att det är tveksamt om det över huvud taget är möjligt att formu- lera en definition som fångar elitidrotten i hela dess bredd. Den rådande begreppsförvirringen är dessutom inte enbart ett idrottsvetenskapligt eller analytiskt problem. Att olika förbund och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;På initiativ av Skåneidrotten har ett antal föreningar påbörjat ett arbete med föreningsut- veckling med hjälp av ett opublicerat material som är en revidering och anpassning till förenings- idrotten av materialet ”Socialt Bokslut: Ett vägledningsmaterial” (se www&lt;SPAN class="ft59"&gt;HT &lt;/SPAN&gt;.mip.org.se)&lt;SPAN class="ft59"&gt;TH &lt;/SPAN&gt;. För en bedömning utifrån praktisk erfarenhet av materialet se Jesper Thiborg ”Förenings- idrottens nya roll: Socialt ansvar genom socialt bokslut”, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Svensk Idrottsforskning&lt;/SPAN&gt;, nr. 3 (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bland undantagen kan nämnas Tomas Peterson, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Den svengelska modellen. &lt;/SPAN&gt;(Lund 1993), Tomas Peterson, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Leken som blev allvar. Halmstads Bollklubb mellan folkrörelse, stat och marknad &lt;/SPAN&gt;(Lund 1989) och Rolf Carlson, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Vägen till landslaget: en retrospektiv studie av framgångsrika ungdomar i sju idrotter &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 1991).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359313x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;idrottsliga verksamheter har skilda definitioner och synsätt på vad som avses med elitidrott reser även konkreta hinder i strategiska diskussioner om verksamheten omfattning, utveckling och behov av stöd.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;58&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Ett andra problem handlar om att stödet till elitidrotten inte är samlat under en särskild bidragspost. Elitidrotten finansieras på många sätt och via en rad skilda bidrag. Vissa av dessa bidrag är explicit inriktade på elitidrottsliga aktiviteter och således relativt enkla att identifiera, studera och utvärdera. Andra delar av stödet är betydligt mer svårbedömda. Ett exempel är specialidrottsför- bundens statsbidrag. Hur stor del av detta används egentligen för elit- respektive breddidrott? Eller det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet?&lt;/NOBR&gt; Detta bidrag genereras via aktivitetsnivån i en förenings barn- och ungdomsverksamhet. Föreningarna har emellertid full frihet att själva besluta över medlens disposition. Även om merparten av stödet rimligtvis återförs till föreningarnas barn- och ungdoms- verksamhet (jfr 9.3.3) kvarstår alltid möjligheten att åtminstone delar av bidraget utnyttjas till köp av spelare eller andra elitsats- ningar. Det är följaktligen svårt – om ens möjligt – att under rådan- de omständigheter kartlägga eller bedöma omfattningen av statens totala stöd till svensk elitidrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft8"&gt;Ett tredje problem handlar om att försöka fastställa orsakssam- band i något så osäkert som talangsatsningar inom elitidrotten. Funnes det en direkt koppling mellan resurser, utvecklingsmetoder och idrottsliga framgångar skulle tävlingsidrotten snabbt förlora sin nerv och mening. Men som friidrottsexperten A. Lennart Juhlin påpekat, så räcker det inte med att ge idrottsaktiva goda förut- sättningar att utveckla sina talanger. Lika viktigt är att individerna i fråga besitter den nödvändiga (fysiska) talangen, får möjlighet att upptäcka sina talanger och slutligen finner det mödan värt att göra den satsning som krävs för att nå den yppersta världseliten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därtill återstår alla okontrollerbara faktorer som kan påverka utfallet i specifika tävlingar såsom de tävlandes dagsform, skador, misstag osv. Det är således rimligt att stöd och resurser kan stärka talangfulla idrottares möjlighet att hävda sig i den internationella konkurrensen. Att värdera eller isolera talangstödets betydelse från alla andra faktorer som inverkar på specifika idrottsliga prestationer är dock synnerligen komplicerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Mikael Lindfelt, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Elitidrott i utveckling&lt;/SPAN&gt;, Riksidrottsförbundet (under utgivning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. Lennart Juhlin, ”Svensk elitidrott i internationell konkurrens” i Jan Lindroth &amp; Johan R Norberg (red), &lt;SPAN class="ft67"&gt;Ett idrottssekel. Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;1903&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft17"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;Mot denna bakgrund blir följande analys snarare en redogörelse för det statliga elitidrottsstödets utformning och en diskussion av ett antal centrala aspekter än en regelrätt utvärdering av dess resultat. Framställningen inleds med en kort analys av elitidrottens svaga ställning i den statliga idrottspolitiken. Därefter diskuteras statens elitidrottsstöd inom ramen för 1) specialidrottsförbundens organisationsstöd 2) RF:s särskilda elitsatsningar 3) SOK:s talang- program 4) riksidrottsgymnasierna. Avslutningsvis pekas på tre dimensioner av betydelse för statens framtida elitidrottsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Offentligt stöd till elitidrott – en kontroversiell fråga?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;Under större delen av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; präglades den statliga idrotts- politiken av en stark ambivalens i synen på elitidrott. Visserligen uppskattade den politiska maktens företrädare att svenska idrottare utmärkte sig i olika internationella sammanhang. Likaså beviljades tidigt statligt stöd för svenska idrottstruppers deltagande i Olym- piska spel och internationella mästerskap. Detta hindrar dock inte att elitidrotten och med dess starka fokus på resultat och presta- tioner – ofta upplevdes som alltför spektakulär och tävlingsinriktad för att kunna förenas med principen om en sund, folkhälsoinriktad och bred folkrörelseidrott. Dess publika dragningskraft och medföljande koppling till marknadssektorn gjorde givetvis inte saken bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Den kluvna inställningen fick till följd att riksdag och regering sällan accepterade elitidrott som ett självständigt kulturfenomen. I den politiska retoriken legitimerades det hela istället enligt devisen att ”topp föder bredd”, det vill säga att statens idrottspolitiska mål framförallt handlade om bredd- och motionsidrott men att elit- idrott kunde accepteras eftersom det lockade barn och ungdomar till att själva börja idrotta. Elitidrotten var inte bra i sig själv – den var ett medel för andra – breddidrottsliga – mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Ett första tecken på en mer positiv syn på elitidrott kom med 1965 års idrottsutredning och dess idag klassiska betänkande Idrott åt alla. Visserligen framhölls även här att statens stöd till idrotten främst motiverades av verksamhetens folkhälso- och folkrörelse- aspekter. Likaså underströks elitidrottens betydelse för att locka ungdomen till idrotten. En nyhet var dock tillägget att många medborgare uppskattade att besöka idrottsevenemang och följa radions och televisionens idrottsutsändningar vilket motiverade ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft17"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;erkännande av elitidrotten som en ”kulturföreteelse i samhället fullt jämförbar med andra sådana”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det definitiva idrottspolitiska genombrottet för elitidrotten som självständigt och accepterat samhällsfenomen kom i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Även om diskussionen om ett särskilt talangprogram hade startat inom idrotten redan efter &lt;NOBR&gt;vinter-OS&lt;/NOBR&gt; i Lillehammer dröjde det ända till 1998 – och en osedvanligt medioker medalj- skörd vid OS i Nagano – innan finansieringen kunde lösas. Både inom idrottsrörelsen och i regeringskretsar uppfattades utveck- lingen inom svensk elitidrott nu så oroande att regeringen erbjöd sig att bidra till ett större och flerårigt utvecklingsprogram i SOK:s regi under förutsättning att även näringslivet slöt upp bakom satsningen. Med beslutet etablerades en ny princip i svensk idrottspolitik: att statens idrottsstöd inte enbart har till syfte att främja idrottsrörelsens hälsobefrämjande och ideella aspekter utan även kan utnyttjas för att stärka den svenska elitidrottens interna- tionella konkurrenskraft.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft8"&gt;Samma år presenterade 1996 års Idrottsutredning sitt slut- betänkande, Idrott och motion för livet. Även här gick det att utläsa en påtagligt positiv syn på elitidrott. Detta manifesterades i en osedvanligt ingående analys av elitidrottens existensvillkor följt av konkreta förslag om ökade resurser till bland annat elitidrotts- utveckling, idrottsforskning och till riksidrottsgymnasierna.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Regeringens respons blev inte lika positiv. I det följande årets stora idrottspolitiska proposition – En idrottspolitik för &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; – på- pekades visserligen att bredd- och elitidrott kompletterar och berikar varandra. Likaså befästes den påbörjade talangsatsningen. Merparten av elitidrottsdiskussionen kom dock att kretsa kring idrottsrörelsens förhållande till marknadssektorn. Viktigare än att legitimera elitidrotten som ett självständigt kulturfenomen var således att markera principen att statligt stöd inte kunde komma ifråga för den s.k. ”kommersiella underhållningsidrotten”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Den kluvna syn på elitidrott som genomsyrade 1999 års idrotts- proposition återspeglades i regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet från samma år (SFS 1999:1177). Känne- tecknande för förordningen är nämligen att den visserligen tillåter att elitidrott stöds med statliga medel men att statens idrotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;SOU 1969:29, &lt;/SPAN&gt;Idrott åt alla&lt;SPAN class="ft18"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Betänkande avgivet av Idrottsutredningen&lt;SPAN class="ft18"&gt;, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För tillkomsten av SOK:s talangprogram, se ”10 år med Topp- och talangprogrammet” i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft70"&gt;&lt;NOBR&gt;OS-Magasinet&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft71"&gt;nr 1 (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;SOU 1998:76: &lt;/SPAN&gt;Idrott och motion för livet&lt;SPAN class="ft71"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Prop. 1998/99:107, &lt;/SPAN&gt;En idrottspolitik för &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; – folkhälsa, folkrörelse och underhållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;politiska mål uteslutande handlar om folkhälsa, bredd och före- ningsdemokrati. Mer konkret kan statsbidrag beviljas till RF och SOK för att ”möjliggöra förberedelser inför och deltagande i internationell tävlingsverksamhet”. Likaså kan medel tillföras kom- muner för att ”skapa bättre möjligheter för elitsatsande ungdomar att kombinera sin idrottsutövning med utbildning vid riksrekryte- rande idrottsgymnasier”. Syftet med dessa åtgärder ska dock inte vara att öka antalet svenska medaljer vid internationella idrotts- evenemang – det ska istället vara att uppnå mer övergripande och breddinriktade mål såsom att utveckla barns och ungdomars intresse för idrott eller främja integration och god etik. Budskapet är att elitidrotten (alltjämt) intar en sekundär plats i statens idrotts- politik och att dess legitimitet huvudsakligen baseras på en förmåga att locka den breda allmänheten till idrott och fysisk aktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Elitidrott inom ramen för specialidrottsförbundens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Enligt idrottsrörelsens organisatoriska princip är varje SF ansvarigt för sin idrott. I detta ingår att arrangera mästerskap på olika nivåer, bedriva landslagsverksamhet och att utveckla talanger. Grunden till svensk elitidrott finns således i den breda verksamhet som bedrivs i de olika specialidrottsförbunden, deras regionala motsvarigheter (SDF) och på lokal föreningsnivå. Av detta följer att – i alla fall merparten av – RF:s 68 SF avsätter åtminstone delar av sina intäkter till elitidrottsliga aktiviteter. Storleken på dessa belopp avgörs av faktorer som förbundens ekonomiska ramar och interna prioriteringar i frågor som bredd/elit, tävling/motion, ung- dom/vuxna osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Statens viktigaste stöd till specialidrottsförbunden utgörs av RF:s s.k. basbidrag. Detta stöd uppgick 2007 till drygt 264 miljoner kronor. Att delar av detta belopp tillförs elitidrotten är en direkt följd av förbundens elitidrottspolitiska ansvar. Hur mycket av SF- stödet som tillfaller elitidrotten är däremot oklart. I detta samman- hang bör nämnas att regeringen årligen begär in uppgifter från RF om hur stor del av &lt;NOBR&gt;SF-anslaget&lt;/NOBR&gt; som används för ”direkt eller indirekt stöd till bredd- respektive elitverksamhet”. RF gör dock ingen systematisk uppföljning av hur medlemsförbunden utnyttjar sina medel. Fördelningen mellan bredd- och elitidrott utgör följaktligen ett av de återrapporteringskrav som RF inte efterlever.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft17"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;En fingervisning av stödets storlek ges dock av 1996 års Idrotts- utredning som gjorde bedömningen att cirka en tredjedel av SF- stödet utnyttjades för landslagsverksamhet och landslagsför- beredelser.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Om denna bedömning stämmer, uppgick 2007 års elitstöd via specialidrottsförbunden till drygt 87 miljoner kronor. Därmed utgör &lt;NOBR&gt;SF-bidraget&lt;/NOBR&gt; det enskilt största elitstödet i statens nuvarande idrottspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Riksidrottsförbundets elitstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vid sidan av &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; bedriver Riksidrottsförbundet ett antal aktiviteter med syfte att stärka svensk elitidrott.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Viktigaste i detta sammanhang är RF:s elitstöd, där mycket av resurserna är knutna till förbundets Elitidrottscentrum (EIC) förlagt på Bosön i Lidingö. Inom ramen för elitstödet erbjuds specialidrottsför- bunden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;stöd i arbetet med att ta fram s.k. talang- och elitplaner med utgångspunkt i specifika grenprofiler, utvecklingstrappor, träningskoncept m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;nätverksträffar för erfarenhetsutbyte mellan olika individer och grupper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;utbildning av landslagsaktiva och deras ledare/tränare med särskilt fokus på prestationsfaktorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;tränarutbildningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;RF:s elitstöd utgår från de fyra kompetensområdena idrotts- fysiologi, idrottsmedicin, idrottspsykologi, idrottsnutrition. Stödet är riktat till alla SF med internationell tävlingsverksamhet. För de olympiska förbunden utformas stödet efter överläggningar med Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;RF:s aktivitet på Bosön är främst inriktad på specialidrotts- förbundens verksamhet på landslagsnivå. För regionalt och lokalt stöd till elitidrotten finns istället nio s.k. regionala elitidrotts- centrum &lt;NOBR&gt;(Reg-EIC).&lt;/NOBR&gt; Dessa utgör stödresurser i alltifrån fysiologisk och psykologisk support till karriärrådgivning och utbildnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Utredningen uppskattade elitstödet via &lt;NOBR&gt;SF-bidraget&lt;/NOBR&gt; till totalt 80 miljoner kronor av ett totalt &lt;NOBR&gt;SF-stöd&lt;/NOBR&gt; på drygt 229 miljoner kronor, se SOU 1998:76, s. 121, 167.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en redogörelse av RF:s elitstöd, se ”RF elitstöd 2008”, PM, &lt;SPAN class="ft152"&gt;Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;daterat &lt;NOBR&gt;2007-12-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2006, Riksidrottsförbundet (2007), s. &lt;NOBR&gt;15&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft17"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359318x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;verksamhet och bedrivs i samverkan mellan samtliga DF och SISU- distrikt i den berörda regionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;RF:s elitstöd uppgår för närvarande till cirka 13 miljoner kro- nor. Den största delen – sju miljoner kronor – utgör fasta kost- nader (löner, hyra, material m.m.) för verksamheten på Bosön. Därtill får samtliga nio &lt;NOBR&gt;Reg-EIC&lt;/NOBR&gt; ett årligt bidrag på 300 000 kro- nor. Resterande medel, cirka tre miljoner kronor, utnyttjas till olika former av stöd åt specialidrottsförbunden såsom träffar och utbild- ningar, subvention av kostnader i samband med utvecklingsläger samt för utvecklingsprojekt.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Övrig verksamhet inom RF med syfte att stödja svensk elitidrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Bland RF:s övriga bidrag och aktiviteter med koppling till elit- idrotten kan nämnas antidopinggruppens arbete, vissa forsknings- och utvecklingsprojekt och särskilda bidrag för att stödja specialidrottsförbundens internationella agerande. Vidare har RF och AB Svenska Spel inrättat ett gemensamt elitidrottsstipendium med syfte att ge elitidrottare möjlighet att förena idrott på landslagsnivå med eftergymnasiala studier. Stipendiet är på 40 000 kronor per stipendiat och utdelas till ett &lt;NOBR&gt;50-tal&lt;/NOBR&gt; aktiva om året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Sveriges Olympiska Kommitté&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft29"&gt;Statsbidraget till Sveriges Olympiska Kommitté uppgick 2007 till 40 miljoner kronor. Medlen fördelas mellan förberedelser/del- tagande i Olympiska spel, talangutveckling och administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;SOK:s statsbidrag är preciserat i regeringens regleringsbrev men utbetalas via Riksidrottsförbundet. Det senare innebär att RF är formellt ansvarig att återrapportera hur SOK utnyttjat sitt bidrag. Reellt sett vidarebefordrar dock RF endast SOK:s egna redo- görelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft8"&gt;Regeringens återrapporteringskrav rörande SOK:s verksamhet är sparsamt formulerade. I regleringsbrevet framhålls endast att en redovisning av bidraget skall göras och att denna ska vara styrkt av revisor.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Mot denna bakgrund kan det konstateras att SOK:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgift från RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Se exempelvis &lt;/SPAN&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende anslag 30:1 Stöd till idrotten&lt;SPAN class="ft18"&gt;, regeringsbeslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2006-12-21,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt; JU 2006/3271/D.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;återrapportering är förhållandevis utförlig. Som exempel kan nämnas att SOK:s rapport för 2006 års verksamhet både innehöll en redogörelse för det gångna året och planer för verksamhet fram till 2010. Till rapporten bifogades även utkast till verksamhets- berättelse, en redogörelse för medelsanvändning inom elitprogram- met (med revisorsintyg), aktiva i elitprogrammet, verksamhetsplan för 2007 samt beräknade kostnader för OS i Beijing 2008 och Vancouver 2010.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft8"&gt;Olympisk Offensiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;SOK:s talangprogram inleddes 1998. Satsningen möjliggjordes genom ett regeringsbeslut om att 10 miljoner kronor om året skulle utdelas till SOK för talangutveckling över en sexårsperiod under förutsättning att näringslivet bidrog med lika mycket. Programmet, som gavs namnet Olympisk Offensiv &lt;NOBR&gt;1998–2004,&lt;/NOBR&gt; kom att bestå av tre delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Ett topprogram med målet att ge Sveriges främsta aktiva idrottsutövare optimala förutsättningar att förbereda sig inför kommande Olympiska spel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Ett talangprogram med målet att ge de mest lovande talangerna optimala möjligheter att ta steget till den absoluta världstoppen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Ett supportprogram där tränare och aktiva skulle få tillgång till högsta möjliga kompetens på olika områden av betydelse för elitutvecklingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Utformningen av talangsatsningen baserades på ett antal över- gripande principer. Bland dessa kan nämnas ambitionen att kunna ge ”åtminstone några” aktiva chansen att kompromisslöst satsa på sin idrott, att rikta stöd efter behov och potential och ge alla aktiva samma möjlighet oavsett den specifika idrottens kommersiella kraft, att utgå från ett helhetsperspektiv på den aktives livssituation samt att ”ligga nära” utan att ta över förbundens och landslags- ledningarnas ansvar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därtill baserades både topp- och talang- programmet på individuella och fleråriga utvecklingsplaner och anpassningar efter varje deltagares individuella behov. Under åren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;SOK, &lt;/SPAN&gt;Rapport för år 2006 samt budgetunderlag för år 2008 med utblick mot 2010, &lt;SPAN class="ft71"&gt;Regerings- kansliet, Dnr, Ku 2007/1690.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Lars Hogedal, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering SOK:s Olympiska Offensiv &lt;NOBR&gt;1998&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;2004,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft18"&gt;opublicerad rapport till SOK (2004), s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft17"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359320x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;1998–2004&lt;/NOBR&gt; deltog som mest närmare 200 personer i topp- och talangprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Olympisk Offensiv &lt;NOBR&gt;1998–2004&lt;/NOBR&gt; hade som övergripande ambition att placera Sverige bland de tolv bästa nationerna vid &lt;NOBR&gt;sommar-OS&lt;/NOBR&gt; i Aten 2004. Detta resultat uppnåddes inte till fullo. &lt;NOBR&gt;Sommar-OS&lt;/NOBR&gt; i Sydney 2000 blev visserligen en framgång med tolv medaljer att jämföra med ett mål på tio. I &lt;NOBR&gt;vinter-OS&lt;/NOBR&gt; i Salt Lake City 2002 blev resultatet sju medaljer, vilket kan betraktas som ett steg på väg mot visionens tio medaljer (en vision som för övrigt överträffades rejält det följande vinterspelen i Turin 2006 där slutresultatet blev hela fjorton medaljer). Sommarspelen i Aten 2004 blev däremot en besvikelse. Trots att &lt;NOBR&gt;OS-truppen&lt;/NOBR&gt; bedömdes som en av de starkaste på decennier bidrog bakslag i form av skador, sjukdomar och missade internationella kval till att svenska idrottare erhöll sammanlagt sju medaljer medan ambitionen var att få hela tjugo stycken. I SOK:s verksamhetsberättelse för 2004 konstaterades att resultatet vid &lt;NOBR&gt;Aten-OS&lt;/NOBR&gt; inte infriade förväntningarna. Samtidigt tillades att detta inte berodde på talangprogrammet som gett många lovande aktiva möjlighet till ”en fullvärdig satsning mot världs- toppen” och resulterat i att 35 aktiva sedan starten 1998 hade tagit steget från lovande till medaljplats vid ett världsmästerskap.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft8"&gt;Som ett ytterligare mått på satsningens effekter kan nämnas att SOK gör kontinuerliga bedömningar av hur många elitaktiva som har s.k. dokumenterad medaljkapacitet i sommar- respektive vinteridrotter. Enligt denna statistik hade antalet elitidrottare med medaljkapacitet ökat från 20 till 48 under perioden &lt;NOBR&gt;1996–2004.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;År 2004 uppdrog SOK även åt en extern utredare, Lars Hogedal, SISU Idrottsutbildarna, att utvärdera den genomförda talangsatsningen. Utvärdering inkluderade såväl granskning av idédokument, beslutsunderlag, verksamhetsplaner m.m. som intervjuer med operativt ansvariga inom SOK, förbunds- kaptener/landslagledare och aktiva i talang- och topprogrammet. Resultatet blev synnerligen positivt. Enligt Hogedal hade talang- satsningen präglats av genomtänkta utgångspunkter, helhets- perspektiv och en konsekvens i utförandet. Vidare framhölls att SOK:s operativt ansvariga haft starkt stöd och att de aktiva i programmen upplevt sig som bekräftade oavsett den egna idrottens storlek eller karaktär. Även om de idrottsliga resultaten inte till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Verksamhetsberättelse 2004&lt;/SPAN&gt;, Sveriges Olympiska Kommitté (2005), s. 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Olympisk Offensiv &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;2005&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;2012&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; informationsfolder, Sveriges Olympiska Kommitté (u.å).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft17"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359321x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;fullo uppnåddes, menade Hogedal att målet på ”20 medaljer” vid OS i Aten fungerat som en positiv kraft för alla inblandade.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I december 2004 beslutade SOK:s styrelse om fortsatt Olympisk Offensiv för åren &lt;NOBR&gt;2005–2012.&lt;/NOBR&gt; Samtidigt genomfördes vissa förändringar. De tidigare topp- och talangprogrammen slogs samman till ett gemensamt program. Därtill infördes ett försteg – det s.k. utmanarprogrammet – med syftet att stödja de olympiska specialidrottsförbundens arbete med att få fram nya talanger. Detta bidrag skräddarsys efter varje förbunds behov och kan gå både till aktiva på gränsen till topp- och talangprogrammet och till insatser i tidigare utvecklingssteg. Slutligen beslutades att ett fast resursteam skulle inrättas med experter på olika ämnesområden för stöd till aktiva och tränare i alltifrån kravanalyser, utvecklingsstrategier till träningsidéer och utvärderingar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Riksidrottsgymnasierna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Begreppet idrottsgymnasium växte fram i början av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Bakgrunden var att 1965 års Idrottsutredning i betänkandet ”Idrott åt alla” hade uppmärksammat problemet av att elitsatsningar ofta ledde till att de aktiva valde bort studier. Idén om särskilda idrotts- gymnasier ingick således i ett helhetsperspektiv för den enskilde idrottaren med det sociala ansvaret i fokus.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Former och huvud- mannaskap har varierat över tid, men sedan 1995 ansvarar RF för landets 60 Riksidrottsgymnasier i frågor rörande dimensionering, medelstilldelning, avtalsskrivning samt kvalitetsutveckling. Verk- samheten omfattar cirka 1300 elever fördelade över 36 olika idrotter. Enligt RF är syftet med verksamheten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;att samla talanger som har förutsättningar att som seniorer nå internationell elit och erbjuda dem möjlighet att kombinera elitidrott och studier på en eller flera platser i Sverige, då det finns ett behov utifrån en specifik idrott. På detta sätt ges talanger optimala tränings- förutsättningar på ett sätt som inte kan erbjudas på hemorten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft8"&gt;Enligt direktiven skall utredningen analysera om stödet till riksidrottsgymnasierna skapar förutsättningar för framgångsrika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Hogedal (2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Verksamhetsberättelse 2004&lt;/SPAN&gt;, Sveriges Olympiska Kommitté (2005), s. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Maja Uebel, &lt;/SPAN&gt;Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna – Vad flickor och pojkar värdesätter i &lt;NOBR&gt;RIG-verksamheten&lt;SPAN class="ft71"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; 2006:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bilaga 4 till RS protokoll nr. 3, Riksidrottsförbundet (2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359322x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;elitidrottare. Frågan sönderfaller egentligen i två delar. En första aspekt handlar om huruvida verksamheten med riksidrotts- gymnasier skapar förutsättningar för framgångsrika elitidrottare. Den andra aspekten handlar om huruvida dessa förutsättningar därefter i praktiken producerar den svenska idrottseliten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I frågan om förutsättningar kan konstateras att det råder delade meningar inom idrottsrörelsen om värdet av &lt;NOBR&gt;RIG-systemet.&lt;/NOBR&gt; Detta är måhända inte konstigt med tanke på idrottsrörelsens mångfald av grenar med skilda förutsättningar och behov. Medan vissa specialidrottsförbund anser det synnerligen viktigt med tillgång till ett eller flera riksidrottsgymnasier, anser andra att talanger utvecklas bättre i välfungerande föreningar på lokal nivå.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Till följd av kritiken mot &lt;NOBR&gt;RIG-systemet&lt;/NOBR&gt; fick ett antal SF under perioden &lt;NOBR&gt;2004–2006&lt;/NOBR&gt; möjlighet att pröva nya modeller för att kombinera elitidrott och utbildning. I den efterföljande utvärderingen blev slutsatsen att det finns behov av att utveckla nya och flexiblare modeller utifrån förbundens idrottsliga strukturer.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;RF har i denna fråga haft kontakt med företrädare från både Utbildningsdeparte- mentet och Skolverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft8"&gt;Det föreligger således olika uppfattningar om i vilken utsträckning riksidrottsgymnasier skapar förutsättningar för fram- gångsrika elitidrottare. Men har riksidrottsgymnasierna i praktiken frambringat den svenska idrottseliten? I detta sammanhang kan konstateras att verksamheten idag är tydligt elitprofilerad. Medan den ursprungliga &lt;NOBR&gt;RIG-verksamheten&lt;/NOBR&gt; betonade det sociala ansvaret före idrottsliga prestationer är den rådande ambitionen att via selektion i intaget hitta ungdomar med förutsättningar att nå internationell elit i vuxen ålder. Därtill ska skolformen erbjuda de bästa förutsättningarna för elitsatsande studenter att vidareutveckla sina talanger och intressen under gymnasietiden. Huruvida verk- samheten ger önskade resultat är svårbedömt. Någon systematisk uppföljning har nämligen inte gjorts på länge. Den senast utvärde- ringen gjordes 2000 av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft8"&gt;(ESO) och publicerades i rapportern ”Kroppen eller knoppen”. Undersökningen omfattade drygt 500 elever som genomgick riksidrottsgymnasier åren &lt;NOBR&gt;1982–1993.&lt;/NOBR&gt; Av dessa uppgav 36 procent att de som seniorer inte satsat på elitidrott. 28 procent sade sig ha tävlat på svensk mästerskapsnivå och 33 procent på internationell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Sture Espwall &amp; Kent Lindahl, &lt;/SPAN&gt;Kombinationen Elitidrott och Utbildning&lt;SPAN class="ft37"&gt;, Riksidrottsför- bundet (Stockholm 2007).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;78&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft18"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359323x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter SOU 2008:59&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;nivå. Resultatmässigt sade sig en tredjedel ha resultat från svenska mästerskap och 14 procent från internationella tävlingar. 18 pro- cent hade tagit medalj i svenska mästerskap, två procent hade medaljer från EM och drygt fyra procent ingått bland de tio bästa i världsmästerskap eller Olympiska spel. I förhållande till den uttalade målsättningen – att som seniorer nå internationell elit – synes resultat inte uppseendeväckande gott. En analys av gymnasie- betygen visar dessutom att studieresultatet i de teoretiska ämnena var något sämre än riksgenomsnittet (vilket dock delvis uppvägdes av att eleverna hade höga betyg i idrotts- och specialidrottsämnen). Flickor uppvisade ett betydligt bättre studieresultat än pojkar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;En annan studie av intresse är ”Vägen till &lt;NOBR&gt;A-landslaget”&lt;/NOBR&gt; av Sten Eriksson och Owe Stråhlman. I denna undersökning ingick närmare tre fjärdedelar av hela den svenska &lt;NOBR&gt;A-landslagstruppen&lt;/NOBR&gt; (över 1 000 elitaktiva) under 2000. Av dessa idrottare hade en av fem gått på ett riksidrottsgymnasium, vilket bedömdes som en hög siffra eftersom en tredjedel av berörda idrotter inte hade RIG- verksamhet. Av dem som gått på RIG ansåg 80 procent att verk- samheten haft stor/mycket stor betydelse för deras idrottsutveck- ling. Flickorna var något mer positiva än pojkarna.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Resultaten överensstämmer med tidigare studier rörande 1980- och 1990- talens &lt;NOBR&gt;RIG-elever.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt; &lt;/SPAN&gt;I olympiska idrotter finns det uppgifter från SOK rörande 2000. Av sommaridrotternas deltagare i talang- programmet hade sex av 104 gått på ett riksidrottsgymnasium. För vinteridrotter var motsvarande siffror 19 av 42. Sammantaget hade således knappt två av tio en utbildning från ett riksidrottsgym- nasium – och nästan samtliga kom från en vinteridrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Sammanfattningsvis föreligger det olika uppfattningar om i vilken utsträckning riksidrottsgymnasier ger goda förutsättningar till att utveckla framgångsrika elitidrottare. Dessutom indikerar tillgänglig statistik att skolformen inte generare särskilt stora delar av svensk idrottselit. Till detta kan läggas ett mer principiellt problem rörande RIG. Det handlar om rekryteringens former. Enligt dagens system ansvarar RF för urvalet tillsammans med berörda SF. De ungas idrottsliga resultat och prestationer har stor betydelse för vilka som blir valda. Som vi tidigare konstaterat är dock tävlingsresultat i unga år i huvudsak effekter av skillnader i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ds 2000:21, &lt;/SPAN&gt;Kroppen eller knoppen – en &lt;NOBR&gt;ESO-rapport&lt;/NOBR&gt; om idrottsgymnasierna&lt;SPAN class="ft18"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Sten Eriksson &amp; Owe Stråhlman, &lt;/SPAN&gt;Vägen till &lt;NOBR&gt;A-landslaget.&lt;/NOBR&gt; En studie av 1011 svenska elitidrottare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td286"&gt;&lt;P class="p20 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;år 2000&lt;/SPAN&gt;. Riksidrottsförbundet (Farsta 2001).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft151"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Sten Eriksson, ”Vägen till eliten?”, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Svensk Idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;nr 2 (1999).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td244"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft17"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359324x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;fysisk mognad. Därmed riskerar riksidrottsgymnasierna att bli en påbyggnad på just de problematiska selektions- och rangordnings- strukturer som stora delar av svensk ungdomsidrott är uppbyggd kring. Att låta prestation – snarare än intresse och motivation – avgöra vilka ungdomar som ska få studera på ett RIG är knappast till gagn för svensk elitidrott. Dessutom är det oförenligt med grundläggande samhälleliga värderingar att låta fysisk utveckling hos unga människor utgöra grund för urval inom skolsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tre perspektiv på statens roll i svensk elitidrottspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;Redogörelsen har visat att staten tillför svensk elitidrott stöd i många och skilda former. Men är stödet effektivt? Skapar det gynnsamma förutsättningar för aktiva att utveckla sina talanger till internationell toppnivå? Dessa frågor kan inte besvaras i dagsläget. En första problem är bristen på kunskap. Avsaknad av forskning och större utvärderingar samt besvärande luckor i återrapporte- ringen av idrottens statsbidrag gör det svårt att bedöma såväl omfattningen som inriktningen på dagens elitidrottsstöd. I detta sammanhang bör särskilt organisationsstödet till specialidrottsför- bunden nämnas. Redan 1996 års Idrottsutredning menade att de flesta specialidrottsförbunden använder en ”stor del” av sina tillgängliga medel för ”landslagsverksamhet och förberedelser för denna” men utan att redovisa den faktiska omfattningen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bristen på information uppmärksammades även av regeringen som med början 1998 årligen begärt av RF att redovisa hur medlemsför- bunden fördelar sina bidrag mellan elit- och breddverksamhet. Trots detta vet vi inte mer idag än för tio år sedan. Hur specialidrottsförbunden i praktiken använder sina medel tillhör ett av de återrapporteringskrav som RF inte efterlever. Bidragande till den bristande redovisningen är säkerligen svårigheten att entydigt definiera begreppen &lt;NOBR&gt;”elit-”&lt;/NOBR&gt; och ”breddidrott”. Mot detta kan häv- das att åtminstone vissa delar av elitstödet – såsom förbunds direkta omkostnader för sin landslagsverksamhet – torde vara var möjliga för specialidrottsförbunden att identifiera och återrappor- tera. Sådan information sammanställs dock inte idag. I RF:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1998:76, s. 167.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359325x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;verksamhetsberättelse för 2006 omnämns inte ens &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; i det kapitel som behandlar förbundets insatser på elitidrottsområdet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Ett andra problem är att utvärderingar förutsätter preciserade och mätbara mål. Statens mål på elitidrottsområdet är dock vagt formulerade och föga förpliktigande. Även om det hade varit möjligt att i detalj kartlägga statens stöd till elitidrotten, skulle detta således inte gjort det möjligt att bedöma stödets effekter så länge staten inte preciserar vad den vill uppnå med sitt stöd. Denna problematik diskuteras nedan. Genom att skissera ett antal olika potentiella ståndpunkter rörande statens förhållande till elit- idrotten, vill vi påvisa behovet av en mer preciserad statlig elit- idrottspolitik. Diskussionen tar sin utgångspunkt i de tre över- gripande idrottspolitiska perspektiv som presenterades i kapitel tre: passiv neutralitet, aktiv neutralitet och perfektionism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Ståndpunkt 1:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Staten ska inte bedriva elitidrottspolitik (passiv neutralitet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I kapitel tre användes begreppet passiv neutralitet för att karakte- risera en strikt marknadsliberal syn på statens idrottspolitik. Den politiska handlingsrekommendationen var att staten över huvud taget inte ska bedriva idrottspolitik eftersom det vore ett illegitimt intrång i medborgarnas frihet och oberoende. Samma synsätt kan givetvis appliceras på elitidrotten. Ståndpunkten blir i sådana fall att elitidrotten – i likhet med andra kulturfenomen – utgör en aktivitet som måste existera på rent marknadsmässiga villkor och/eller av människors idealitet samt att alla former av statlig intervention vore att inkräkta i medborgarnas privata angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En något mindre extrem variant av den passivt neutrala stånd- punkten är att visserligen acceptera förekomsten av statligt stöd, men samtidigt markera en tydlig åtskillnad mellan statens och idrottsrörelsens skilda ansvarsområden. I sådana fall kan handlings- rekommendationen bli att staten får stödja idrottsliga aktiviteter men endast under förutsättning att det är idrottsrörelsens egna företrädare – och inte staten – som beslutar i alla frågor rörande idrottens innehåll. Det är således upp till förbunden och före- ningarna att prioritera mellan elit- och breddidrott medan staten – enligt detta synsätt – ska förhålla sig passiv och neutral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundets verksamhetsberättelse med årsredovisningar 2006&lt;SPAN class="ft18"&gt;, Riksidrottsförbundet (2007).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Det finns inslag av båda dessa ståndpunkter i statens rådande hållning till elitidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Principen om en fulltständigt passiv och neutral stat återfinns i statens syn på kommersiellt organiserade idrottsaktiviteter. Som tidigare påpekats, innehöll framförallt 1999 års idrottsproposition en tydlig markering av att statsbidrag endast kunde komma ifråga för den ideella idrotten medan den s.k. kommersiella underhåll- ningsidrotten helt och hållet fick klara sig på marknadsmässiga vill- kor. Den mer modesta varianten av passiv neutralitet återfinns i de statliga bidragsformer där staten helt överlåtit till idrottsrörelsen att självständigt besluta över fördelningen mellan bredd- och elitidrott. Som exempel kan nämnas RF:s bidrag till specialidrotts- förbunden. Slutligen går det eventuellt även att tolka den rådande avsaknaden av uttalade elitidrottsliga mål som ett led i en sorts passivt och neutral strategi eftersom preciserade mål alltid riskerar att bli styrande och därmed begränsa idrottsrörelsens eget hand- lingsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Den sista iakttagelsen leder in på den passiv neutrala stånd- punktens styrkor och svagheter med avseende på förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen. Att regeringen begränsat sina elitidrottspolitiska mål till vaga resonemang enligt principen att ”topp föder bredd” ger onekligen idrottsrörelsen viss frihet att självständigt fördela statsbidraget mellan bredd- och elitmål. I det avseendet kan frånvaron av tydliga mål betraktas som ett värnande av idrottsrörelsens självständighet. Denna frihet måste dock upp- vägas mot det principiellt anmärkningsvärda i att elitidrotten inte har statens erkännande som ett självständigt kulturfenomen. Enligt rådande förordning förtjänar elitidrotten inget stöd i sig själv – den kan endast accepteras som ett medel för att locka människor till idrott och fysisk aktivitet. Denna underordnade ställning för elitidrott i statens idrottspolitik riskerar slutligen att skapa en onödig diskrepans mellan retorik och praktik om det skulle visa sig att det offentliga stödets starka fokus på bredd- och motions- idrottsaspekter inte återspeglas i idrottsrörelsens sätt att fördela statens offentliga stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft17"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft9"&gt;Ståndpunkt 2:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft9"&gt;Staten bör aktivt verka för goda svenska prestationer vid internationella idrottstävlingar (perfektionism)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Med perfektionism avses politiska teorier från utgångspunkten att staten ska ta ställning i frågor kopplade till människors val av ”det goda livet”. Enligt detta perspektiv har staten följaktligen både en rätt och en skyldighet att ta ställning i frågor rörande idrottens innehåll. Avgränsat till elitidrottens område kan en ståndpunkt vara att internationella segrar utgör ett nationellt intresse och att staten följaktligen aktivt bör stödja svenska idrottares förutsättningar att konkurrera på den internationella idrottsarenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Med utgångspunkt i målet att antalet medaljer ska maximeras uppstår helt andra frågeställningar jämfört med en idrottspolitik baserad på passivt neutrala utgångspunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vad krävs egentligen för att på bästa sätt utveckla svenska talanger? Vilka idrotter är Sverige framgångsrikt i? Är vissa mästerskap viktigare än andra? I förlängningen aktualiseras även den fördelningspolitiska frågan om stödet bör avgränsas till just de idrotter eller personer som har störst chans att lyckas, eller om medel tvärtom kan tillföras elitverksamhet på bredare front.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Även perfektionistiska principer återfinns till viss del i statens rådande idrottspolitik. Det mest självklara exemplet är stats- bidraget till SOK:s talangprogram. Satsningens uttalade mål är att stärka antalet segrar vid Olympiska spel och de deltagande väljs ut efter hård prövning av deras potential att nå den yppersta eliten i sina idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Perfektionistiska ståndpunkter innebär alltid en viss form av statlig styrning. Idén att staten aktivt bör verka för nationella elitidrottsliga framgångar kan följaktligen ses som en begränsning av idrottsrörelsens självbestämmande. Mot detta kan dock hävdas att statliga mål rörande just idrottsliga framgångar torde vara tämligen okontroversiellt ur ett styrningsperspektiv eftersom det även utgör ett självklart och grundläggande mål för idrottsrörelsens medlemsförbund. Därtill kan idrottsrörelsens autonomi till viss del upprätthållas genom att staten överlåter till de frivilliga organisa- tionerna att självständig bedöma 1) vilka aktiva och idrotter som det ska satsas på 2) hur talangutvecklingen i praktiken ska genom- föras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft17"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359328x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;Ståndpunkt 3:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Staten bör stödja ”svaga” elitidrottsmiljöer (aktiv neutralitet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Med aktiv neutralitet avses uppfattningen att staten måste vara aktiv för att upprätthålla olika föreställningar om det goda livet, men samtidigt neutral till innehållet i dessa föreställningar. Över- fört till elitidrottens område, blir frågan inte längre om statens stöd leder till ett ökat antal medaljer vid internationella mästerskap. Centralt blir istället huruvida förutsättningarna att bedriva elitverksamhet är jämnt fördelade inom idrottsrörelsen eller om det finns skäl för staten att främja mångfald genom ett särskilt stöd till ekonomiskt svaga förbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;I detta sammanhang bör nämnas att elitidrottens existensvillkor utgjorde en central fråga för 1996 års Idrottsutredning. I slut- betänkandet från 1998 ägnades ett helt kapitel åt analyser av elit- idrottens förutsättningar följt av olika förslag till talangsatsningar. Utredningen underströk särskilt att förutsättningarna för att bedriva elitidrott i Sverige är mycket olika till följd av förbundens ojämna möjligheter att erhålla stöd via sponsorer och samarbets- partners. Slutsatsen blev därför att staten har ett särskilt ansvar att värna om kommersiellt svaga idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft15"&gt;I ett fortsatt stöd till elitidrotten med statliga medel bör självklart hänsyn tas till detta. Principen bör vara att den som bäst behöver stödet skall få det. Många av de mest framgångsrika svenska utövarna tävlar i idrotter där det är mycket svårt att få sponsorstöd, varför ett förstärkt statligt stöd blir särskilt viktigt för dem.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;En liknande ståndpunkt intog även regeringen, som i 1999 års idrottsproposition påpekade att några få idrotter hade förmåga att skapa ”betydande resurser” av egen kraft medan ”de flesta andra får allt svårare att utvecklas och hävda sig i en alltmer hårdnande internationell konkurrens”. Mot denna bakgrund framhölls att möjligheter behövde skapas för att göra alla idrotter mer konkur- renskraftiga i internationella sammanhang.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Kännetecknande för den aktivt neutrala ståndpunkten är således principen att statens elitidrottsstöd måste ta sin utgångspunkt i olika idrotters faktiska behov och förutsättningar samt att särskild hänsyn bör tas till sådana idrotter som har svårt att finansiera sin verksamhet på annat håll. Tanken är inte att värdera olika idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1998:76, s. 162, 167.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1998/99: 107, s. 60.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359329x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Inte heller handlar det om att så att säga bestraffa de förbund vars elitverksamhet visat sig kommersiellt gångbar. Poängen är däremot att ett välutvecklat välfärdssamhälle förutsätter en mångfald av kulturformer och valmöjligheter men att detta kan vara svårt att realisera inom elitidrotten enbart på kommersiella eller ideella vägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Både regeringen och den föregående idrottsutredningen har följaktligen uttalat stöd för principen att staten i elitidrottsfrågor bör visa särskild omsorg för sådana idrotter som saknar möjlighet att täcka sina omkostnader via sponsorer och kommersiella avtal. Så vitt vi kunnat bedöma, är detta dock en princip som åtminstone inte RF tillämpar i praktiken. Även om det verkar finnas en medvetenhet om olika elitidrotters skilda existensvillkor, är det sällsynt med bidrag och/eller fördelningsprinciper där hänsyn tas till olika idrotters reella förutsättningar och behov.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Situationen för de svagare förbunden underlättas givetvis inte av att staten undvikit att precisera mål på elitidrottens område samtidigt som det råder en påtaglig brist på kunskap i det mesta som rör verksamheten hos RF:s specialidrottsförbund (jfr avsnitt 9.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter – sammanfattande analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Detta kapitel har specialgranskat de fyra största bidragen i statens stöd till idrotten. Bidragen är inbördes mycket olika. &lt;NOBR&gt;SF-bidraget&lt;/NOBR&gt; utgör ett grundläggande organisationsstöd på nationell nivå. LOK- stödet är ett aktivitetsstöd riktat till det lokala föreningslivet. Handslaget utgjorde en tidsmässigt avgränsad och storskalig sats- ning på utvecklingsprojekt inom ett begränsat antal utpekade områden. Elitidrottsstödet, slutligen, utgör inte ett specifikt bidrag utan måste snarare ses som en samlingsbeteckning för olika stöd till en begränsad del av idrottens verksamhet. I detta avslutande avsnitt sammanfattas några av utvärderingens huvudresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft29"&gt;Statsbidraget till specialidrottsförbunden uppgår för närvarande till drygt 264 miljoner kronor. Att utvärdera &lt;NOBR&gt;SF-stödet&lt;/NOBR&gt; visade sig svårt. Trots tydliga återrapporteringskrav från regeringen gör RF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Här utgör SOK:s elitstöd ett undantag. Principen är att SOK:s medel ska utgöra ett komple- ment utöver vad de respektive förbunden själva kan satsa så att de aktiva kan göra en full- värdig internationell satsning. Detta innebär i praktiken att SOK vanligtvis tilldelar större resurser till ”fattiga” idrotter medan ”rika” idrotter i större utsträckning finansierar sina elit- satsningar själva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft17"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;endast begränsade insatser för att följa upp hur dessa medel används. En första slutsats blev därför att förbundets uppföljning och återrapportering saknar information som gör det möjligt för regeringen att bedöma hur specialidrottsförbunden använder sina bidrag och huruvida statsbidragets syften därmed kan anses vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;I uppdraget ingick även att bedöma huruvida RF:s utgångs- punkter för fördelning av statsbidraget överensstämmer med statens syften. I detta sammanhang konstaterades att RF:s fördel- ning av &lt;NOBR&gt;SF-bidraget&lt;/NOBR&gt; i huvudsak baseras på specialidrottsförbundens relativa storlek. Modellen är transparent och förutsägbar. Därtill kan en utgångspunkt i olika former av ”objektiva” och mätbara fördelningskriterier (antal aktiva medlemmar, föreningar osv.) ses som en strategi för att minimera interna stridigheter och kon- flikter. Samtidigt noteras dock att systemet utgår från principen att storleken på den lokala idrotten ska avgöra bidraget till de centrala förbundens verksamhet. Därtill tas inte hänsyn till olika idrotters möjligheter till andra intäktskällor. Detta innebär att stora och kommersiellt gångbara idrotter i praktiken gynnas. Fördelningens förenlighet med statens syften kan således inte besvaras på ett entydigt sätt. Å ena sidan går det att hävda att systemet uppfyller övergripande statliga mål som att bidraget ska ”utveckla kvalitén” i idrottsrörelsens verksamhet och möjliggöra för internationell tävlingsverksamhet – men med förbehållet att vissa förbund ges större möjligheter än andra. Å andra sidan går det att hävda att statens idrottspolitik bör värna om idrottslig mångfald och att särskild hänsyn därför måste tas till små förbund och idrotter med begränsade möjligheter till kommersiella intäkter. Utifrån en sådan ståndpunkt framstår dagens fördelning som mindre ändamålsenlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft8"&gt;Det statliga lokala aktivitetsstödet &lt;NOBR&gt;(LOK-stödet)&lt;/NOBR&gt; är det enskilt största bidraget till idrottsrörelsen och uppgick 2007 till 636 mil- joner kronor. RF:s insatser för att följa upp och utvärdera LOK- stödet är betydande. Förutom att kvantitativa data regelbundet samlas in och redovisas, har förbundet genomfört kompletterande kvalitativa utvärderingar i samarbete med forskare. Förutsätt- ningarna att utvärdera bidraget var således goda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Utvärderingens slutsatser i fråga om &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; kan samman- fattas i tre punkter. För det första utgör &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; ett bidrag som ”smakar mer än det kostar”, det vill säga stödformen uppfattas som viktig på lokal föreningsnivå även om det i praktiken utgör en förhållandevis liten andel av föreningarnas samlade intäkter. Detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft17"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;är ett gott betyg som indikerar att &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; åtnjuter hög legitimitet som ett viktigt basbidrag till det lokala idrottslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;För det andra är &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; påfallande enkelt till sin konstruk- tion. Trots återkommande debatt om att anpassa bidragsnivåer utifrån faktorer som ålder, kön eller bostadsort, baseras bidragstill- delningen uteslutande på antal deltagare och sammankomster. Detta borgar för enkelhet och hanterbarhet i bidragssystemet. Samtidigt leder det dock till att lagidrotter gynnas framför indivi- duella idrotter och pojkars idrottande före flickors idrottande. Vidare gynnas idrotter med låga omkostnader och föreningar med stora intäkter från annat håll, eftersom bidraget inte heller tar hänsyn till sådana faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;För det tredje har den kraftiga bidragshöjningen under det senaste decenniet inte satt synbara spår i idrottsrörelsens aktivitets- nivå. Vår bedömning av senare års anslagshöjningar kan följaktligen sammanfattas med att staten inte har fått mer aktiviteter för sina pengar – men att idrottsföreningarna däremot har fått mer pengar för sina aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Handslaget utgjorde det tredje bidraget som utvärderades. Projektsatsningen på sammanlagt en miljard kronor över en fyra- årsperiod utgör ett samhällsexperiment utan tidigare motsvarighet inom svensk idrott. Enligt RF:s egna uppgifter ingick drygt två miljoner deltagare i något av Handslagets tusentals lokala idrotts- projekt. Till detta kommer kompletterande satsningar på bland annat ledareutbildning och anläggningsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;I RF:s uppföljning och utvärdering av Handslaget ingick både informationsinsamling från SF/DF och en storskalig satsning på externa utvärderingar av oberoende forskare. Även om betydande insatser således gjorts för att mäta satsningens effekter, är det svårt att i dagsläget bedöma Handslagets långsiktiga konsekvenser. Att satsningen varit en vitamininjektion som både väckt engagemang och stimulerat till nytänkande inom idrottsrörelsen står utom allt tvivel. I Handslaget har förbund och föreningar fått resurser och förutsättningar för att se över sina tränings- och tävlingsformer och utveckla nya strategier för att locka till sig barn och ungdomar. Samtidig har satsningarna gett upphov till en stor mängd fysiska aktiviteter och möjliggjort för barn och ungdomar att pröva på nya idrotter. Därtill har idrottsrörelsen fått värdefulla erfarenheter inför fortsatta satsningar såsom det rådande Idrottslyftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;En central fråga är emellertid om Handslaget lyckats infria det övergripande målet om att ”öppna dörrarna för fler”. Detta är svårt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft17"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;att bedöma. Till saken hör att det saknas medlemsstatistik som kan belägga eventuella ökningar i antalet barn och ungdomar inom föreningsidrotten. Till detta kommer att andra potentiella mått såsom RF:s &lt;NOBR&gt;LOK-stödsstatistik&lt;/NOBR&gt; inte indikerar en ökad aktivitets- mängd. Slutligen visar flera av forskarnas utvärderingar att många av föreningarnas projekt varit förhållandevis traditionella till sin utformning. De har visserligen öppnat sina dörrar, men främst för de barn och ungdomar som uppskattar och accepterar idrottens i sin traditionella form, bestående av träning och tävling samt med krav på regelbunden närvaro, intresse och ett visst mått av motorisk och social kompetens. Kvar blir därmed den målgrupp som Handslaget framförallt var tänkt att nå – de fysiskt inaktiva och de som vanligtvis inte deltar i föreningsidrottens aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En andra problematik rör Handslagets fördelningsprinciper. I fördelningen av handslagsmedel valde RF principen att låta ”tusen blommor blomma”. Med utgångspunkten att varje SF ska bestämma över sin egen idrott, begränsades den centrala styrningen till ett minimum. I likhet med &lt;NOBR&gt;SF-bidraget&lt;/NOBR&gt; beslöts att RF:s för- delning till specialidrottsförbunden skulle fördelas efter ett antal storlekskriterier. Det var därefter upp till varje SF att själv välja tillvägagångssätt för att realisera Handslagets målsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;RF:s decentraliserade beslutsprincip visade sig inte helt problemfri. Ett första problem var att specialidrottsförbundens metoder för att fördela handslagsmedel varierade högst väsentligt. Medan vissa SF hade utvecklade förhållandevis avancerade system för att kvalitetssäkra sina föreningars handslagsprojekt, fanns det andra förbund där föreningar tilldelades resurser utan de behövde ha projektförslag eller ens ansöka om medel. Ett andra problem handlar om oönskade effekter av RF:s princip att fördela hand- slagsmedel till specialidrottsförbunden utifrån deras relativa stor- lek. Resultatet blev nämligen inte enbart att de stora idrotterna fick bäst förutsättningar för att locka till sig ännu fler. Följden blev även att handslagspengarna i huvudsak kanaliserades till det relativt välmående idrottslivet i mer välbeställda kommuner. Syftet med Handslaget var att ”öppna dörrarna för fler”. Bäst förutsättningar gavs dock till sådana idrotter, föreningar och regioner som redan varit lyckosamma med att locka till sig många barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det fjärde bidrag som analyserade var statens stöd till elitidrotten. En mer ingående utvärdering visade sig svår att genomföra. En första förklaring är bristande information, vilket sammanhänger med begränsad återrapportering från RF, avsaknad av forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft17"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Utvärdering av fyra statliga bidragsformers effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;och att elitstöd ges i många och skilda former. En andra förklaring är avsaknaden av preciserade och mätbara elitidrottsmål i statens idrottspolitik. Efter en övergripande redogörelse för olika bidrags- former med koppling till elitidrotten, inriktades analysen således på olika tänkbara förhållningssätt i statens syn på elitidrotten och med avsikten att påvisa behovet av en mer preciserad elitidrottspolitik. En viktig skiljelinje i denna diskussion var huruvida statens elit- idrottsmål bör vara resultatorienterat och inriktad på att maximera svenska elitaktivas möjlighet att ta medaljer i internationella sammanhang, eller snarare avse att främja mångfald inom elit- idrotten med följden att särskild omsorg bör riktas till sådana elitidrottsmiljöer som har svårt att finansiera sin verksamhet via kommersiella intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft17"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Del 3. Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft8"&gt;Idrottsstödsutredningen har som direktiv att föreslå ny inriktning på statens stöd till idrotten. I detta betänkandets tredje del presenteras våra förslag. Upplägget tar sin utgångspunkt i den statliga idrottspolitiska processen. Vi inleder följaktligen med att diskutera motiven bakom statens idrottsstöd. Därefter analyseras successivt frågor som RF:s myndighetsutövning, statsstödets olika finansieringskällor, antalet bidrag och deras utformning osv. fram till ett förslag av ny modell för uppföljning av statsstödets effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft17"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;P class="p935 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Statens stöd till idrotten har utformats i en historisk process. Olika bidragsformer har instiftats och utvecklats i takt med – och som svar på – såväl samhälleliga som idrottsliga förändringsskeenden. Vissa bidrag har vunnit stadga som permanenta inslag i statens idrottspolitik. Andra har existerat under kort tid, reformerats eller ersatts av något annat. Därtill har de s.k. spelpengarnas intåg i idrotten under det senaste decenniet inneburit en expansion av statens idrottsstöd utan motsvarighet i modern tid. Även om det således är mindre än tio år sedan riksdagen senast fattade beslut om den statliga idrottspolitikens inriktning och utformning, kan dagens situation närmast beskrivas som ett bidragsmässigt lapp- täcke präglat av olika bidragsformer av varierad storlek, med skilda motiv, hämtade från olika finansieringskällor, med olika grad av statlig styrning och riktade till skilda mottagare. Våra förslag ska ses som ett försök till att bringa ökad tydlighet i denna bidrags- struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Tre utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Våra förslag har tre utgångspunkter. Den första är att idrottsrörel- sen är förtjänt av ett betydande samhälleligt stöd. Enligt vår mening råder det ingen tvekan om att den ideellt organiserade idrottsrörel- sen bedriver en bred verksamhet som engagerar och aktiverar en stor del av landets befolkning – inte minst barn och ungdomar. Att med statligt stöd uppmuntra idrottsrörelsens egna ideella strävan- den framstår därför som en viktig och naturlig strategi av staten i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft17"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;syfte att uppmuntra folkhälsa, meningsfull fritid och välbefinnande hos den svenska befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vår andra utgångspunkt är att statens stöd till idrotten ska kän- netecknas av långsiktighet, förutsägbarhet och behovsprövning. Vi har följaktligen försökt att undvika finansieringslösningar som skapar osäkerhet om framtida anslagsnivåer eller som leder till tillfälliga fluktuationer i bidragens omfattning. Vidare har vi eftersträvat att stödet ska baseras på bedömningar av idrottsrörelsens faktiska behov till skillnad från dagens situation där stora delar av bidraget är kopplat till externa &lt;NOBR&gt;(icke-idrottsliga)&lt;/NOBR&gt; faktorer såsom spelmark- nadens utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Den tredje utgångspunkten är att respektera statens och idrotts- rörelsens skilda men lika legitima intressen. Enligt vår mening finns det inte en entydig lösning på idrottspolitikens inneboende spän- ning mellan statlig styrning och föreningsfrihet. Relationen mellan staten och idrottsrörelsen utgör helt enkelt ingen gordisk knut där båda parters intressen plötsligt kan tillgodoses genom en enkel men oväntad åtgärd. Den idrottspolitiska ambitionen måste följaktligen begränsas från målet att göra alla nöjda till att finna en balans mel- lan styrning och autonomi som båda parter finner acceptabel. Detta förutsätter i sin tur ett visst mått av pragmatism och ömsesidig respekt. Staten måste acceptera att idrottsrörelsen utgör en icke- statlig verksamhet, byggd på ideellt engagemang och vars ledning endast företräder och svarar inför den egna medlemskåren. Idrotts- rörelsen måste på motsvarande sätt acceptera att statens stöd är förenat med förväntningar om att verksamheten ska bedrivas på ett visst sätt och utvecklas i en viss riktning. Båda parter måste accep- tera det implicita kontraktets dubbla karaktär av rättigheter och skyldigheter, av frihet under ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Den aktuella debatten om förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Under det senaste decenniet har förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen varit föremål för debatt. Mycket av diskussionen har haft sin utgångspunkt i den såväl formella som reella oklarhet i makt och ansvarsfrågor som ofta uppstår när staten delegerar poli- tikens genomförandeled till s.k. privaträttsliga organ. De politiska handlingsrekommendationerna har däremot varierat. Inte för- vånande har företrädare för den offentliga sfären efterlyst åtgärder i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359337x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;syfte att säkerställa och öka statens styrning medan idrottsrörel- sens representanter på motsvarande sätt verkat för ökad själv- ständighet i hanteringen av statens ekonomiska stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;Riksrevisionens granskning av statsbidraget till idrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Riksrevisionen utgör en del av riksdagens kontrollmakt. Myndig- hetens uppdrag är att granska statlig verksamhet och därigenom medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. Arbetet leds av tre riksrevisorer som efter samråd beslutar om vad som ska granskas. Därtill har Riksrevisionen en styrelse som beslutar om vilka granskningar som riksdagen ska ta ställning till. Riksrevisionen började sin verksamhet 2003 och övertog då det statliga revisionsansvaret från föregångarna Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Våren 2004 granskade Riksrevisionen statens stöd till idrotts- rörelsen och folkbildningen. Resultatet presenterades i rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft8"&gt;Offentlig förvaltning i privat regi – statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;De delar i rapporten som omfattade idrottsfrågor bestod av en ingående kartläggning av statens stöd till idrotten med tonvikt på perioden &lt;NOBR&gt;2002–2004&lt;/NOBR&gt; och en analys av RF:s myndighets- utövning i frågor rörande statens stöd till idrottsrörelsen. Den övergripande revisionsfrågan var om regeringens styrning, kontroll, uppföljning och återrapportering till riksdagen avseende stats- bidragen till idrottsrörelsen och folkbildningen fungerade väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Enligt Riksrevisionens bedömning är regeringens styrning av statsbidraget till idrotten – åtminstone formellt – preciserad. Som exempel påpekades att regeringen formulerat syften och förutsätt- ningar för att bidrag ska beviljas och att anslaget specificerats i olika anslagsposter. Därtill framhölls att regeringen ställt upp mål för idrottsrörelsens verksamhetsgrenar och begärt att RF:s resul- tatredovisning ska vara målrelaterad. Regeringens förutsättningar att styra statsbidraget till idrotten bedömdes således som goda. Trots detta menade Riksrevisionen att det är svårt att avgöra i vilken utsträckning som regeringen i praktiken kan styra över bidraget. Förklaringen är att regeringens olika styrningsåtgärder står i strid med den idrottspolitiska grundprincipen att staten inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För information om Riksrevisionen, se www.riksrevisionen.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Riksrevisionen, &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning i privat regi. Statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbild- ningen, &lt;SPAN class="ft18"&gt;RiR 2004:15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359338x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;skall ställa upp mål för idrottsrörelsens verksamhet. Just idrotts- politikens inneboende dilemma mellan statlig kontroll och före- ningsfrihet skapar således motsägelsefulla inslag vilka – enligt Riks- revisionen – gör det svårt att bedöma den reella graden av statlig styrning i idrottspolitiken. Samtidigt tillades dock att staten och RF är överens om inriktningen för idrottsrörelsens verksamhet med följden att en latent konflikt mellan parternas skilda intressen i praktiken kunnat biläggas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft15"&gt;Så länge Riksidrottsförbundets egen målsättning inte strider mot regeringens styrsignaler uppstår emellertid inte den underliggande konflikt som kan finnas mellan Riksidrottsförbundets fria roll och statens styrning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I frågan om regeringens kontroll, uppföljning och återrapportering till riksdagen ansåg Riksrevisionen att regeringens rapportering i budgetpropositionen avseende stödet till idrotten saknar såväl information om flera återrapporteringskrav som jämförbar statistik för de återrapporteringskrav som presenteras. Som exempel påpekades att regeringen inte redovisar hur bidraget fördelas mel- lan bredd- och elitverksamhet eller den könsmässiga fördelningen på idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet över tid. Riks- revisionens slutsats blev därmed att regeringens resultatbedömning inte gör det möjligt för riksdagen att bedöma om syftena med statsbidraget till idrotten uppfylls. Riksrevisionen ansåg följakt- ligen att regeringen bör förtydliga sin återrapportering av idrotts- stödet så att det blir möjligt att kontinuerligt följa användningen av samtliga statliga medel och bedöma i vilken mån syftena med stats- bidraget uppfylls.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Riksrevisionen analyserade även den rättsliga regleringen av RF:s myndighetsutövning. I detta sammanhang konstaterades att förbundet fick lagstöd för sin bidragsgivning 1999 och att offent- lighetsprincipen samtidigt gjordes tillämplig på dess myndighets- utövande verksamhet genom ett tillägg i sekretesslagens bilaga. Däremot noterades att RF:s förvaltningsuppgifter inte omfattas av förvaltningslagen, det vill säga den lag som reglerar hur myndig- heter ska handlägga sina ärenden och sköta kontakterna med allmänheten. Enligt Riksrevisionens uppfattning bör även förvalt- ningsuppgifter som delegerats till &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationer i möjligaste mån omfattas av det regelverk som gäller för övrig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359339x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;offentlig förvaltning. Riksidrottsförbundets myndighetsutövande förvaltningsuppgifter borde följaktligen även omfattas av tillämp- liga delar av förvaltningslagen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Granskningen av statsbidraget till idrotten och folkbildningen föranledde Riksrevisionens styrelse att i en framställning till riks- dagen föreslå åtgärder i syfte att förbättra regeringens anslags- styrning och återrapportering till riksdagen. Riksdagen instämde i det senare förslaget. I anslutning till beslutet påpekades att den ansvarsfördelning som lagts fast mellan å ena sidan riksdag och regering och å andra sidan folkbildningen och idrottsrörelsen byg- ger på att staten har ett grundläggande förtroende för dessa rörel- sers egna organisationer. Samtidigt har båda sidor ett intresse av att verksamheten utvärderas så att fler kan få kunskap om resultaten av bildningsarbetet och idrottssatsningarna.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Riksidrottsförbundet och idrottens framtida finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Riksidrottsförbundets idrottspolitiska agerande har under senare år präglats av tre teman. Det första handlar om det statliga idrotts- stödets koppling till spelmarknaden. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; verkade idrottsrörelsen envist för ökade resurser via spelmarknaden. Riks- dagens beslut 1996 om ytterligare medel via AB Svenska Spel var därmed både välkommet och efterlängtat – likaså de betydande bidragssummor som med början kring millennieskiftet kunde till- föras idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Även om idrottsrörelsens statliga stöd ökade kontinuerligt och i snabb takt under de första åren av &lt;NOBR&gt;2000-talet,&lt;/NOBR&gt; uppstod snart oro över spelmarknadens framtida utveckling. Faktorer som interna- tionella spelbolags intrång på den svenska spelmarknaden, ett till- tagande spel över Internet samt ett antal rättstvister rörande natio- nella spelregleringars förenlighet med EU:s regelverk skapade osäkerhet om spelmarknadens framtida utformning och utveckling. I förlängningen var även idrottsrörelsens nya intäkter via spel- marknaden i fara. Mot denna bakgrund valde RF:s ledning att engagera sig i den spelpolitiska debatten i form av ett aktivt försvar av en bevarad, reglerad spelmarknad. I debattartiklar och annons- kampanjer påmindes om idrottsrörelsens spelintäkter och att stora summor riskerade att gå förlorade genom den ökade konkurrensen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Betänkande 2004/05:KrU6, rskr. 2004/05:196.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359340x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;från utländska spelbolag.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;RF:s oro visade sig befogad. År 2005 redovisade AB Svenska Spel en lägre vinst jämfört med 2004. För idrottsrörelsens del innebar tillbakagången att statens bidrag till idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet för 2006 sänktes med cirka 100 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Ett andra idrottspolitiskt tema är idrottsrörelsens självständighet i förhållande till staten. Enligt RF har staten under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; suc- cessivt ökat sin idrottspolitiska styrning genom allt fler öronmärka bidrag. Följden har blivit att idrottsrörelsens handlingsutrymme minskat – och därmed även RF:s möjlighet att ta ansvar för sin egen utveckling. Därtill menar RF att statens resurser hade kunnat utnyttjas mer ändamålsenligt om staten överlåtit till det egna för- bundet att svara för fördelningen. Ett exempel på kritiserade för- delningsprinciper är stödet till specialidrottsförbunden som – enligt RF – inte höjts tillräckligt trots idrottens kraftigt ökade resurser via spelmarknaden. Ett andra konfliktområde är att regeringen för- behållit sig rätten att besluta om anslag till SOK:s talangsatsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Ett tredje tema rör RF:s roll som idrottsrörelsens centrala paraplyorganisation. Här är huvudfrågan hur förbundet ska balan- sera sina olika roller som ledare, företrädare och stöttare av sina medlemsförbund. I denna avvägning har RF under senare år fram- förallt intagit en position som serviceorgan för i huvudsak själv- ständiga förbund och föreningar. Inriktningen har motiverats med hänvisning till föreningsdemokratiska principer och att special- idrottsförbunden själva besitter störst kunskap om den egna verk- samhetens förutsättningar och behov. Som uttryck för den nya policyn kan nämnas att RF:s ordförande Karin Mattsson inledde &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 2007 med påpekandet att specialidrottsförbundens självständighet utgör en viktig princip och att Riksidrottsstyrelsen anser det prioriterat med ”resursförstärkning till SF utan öron- märkningar, så att SF själva kan avgöra var pengarna gör bäst nytta”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en redogörelse, se Johan R Norberg, ”Idrottens spelberoende och statens idrottsberoende”, publicerad på www.idrottsforum.org (2005). I detta sammanhang kan tilläggas att RF:s för- svar av en reglerad spelmarknad inte enbart utgjorde ett försvar av bidraget via AB Svenska Spel, eftersom idrottsrörelsen även får betydande medel via sin egen spelverksamhet genom Folk- spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Tal av Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson&lt;SPAN class="ft18"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;RF-stämmoprotokoll&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11–13&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt; maj 2007, bilaga A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359341x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;Samtliga av dessa teman sammanförs i den strategiplan för idrot- tens framtida finansiering som antogs av &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; i maj 2007.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I planen ingår ett antal strategier och mål kopplade till bland annat statens, kommunernas och marknadssektorns resursflöden till idrottsrörelsen. Som allmän utgångspunkt framhålls att samhällets framtida idrottsstöd ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;vara långsiktigt och förutsebart&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;utformas så att det växer över tiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;ta hänsyn till idrotten som en fri och självständig folkrörelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Ett antal mål och synpunkter i strategiplanen rör statens idrotts- stöd. Som exempel framhålls uttryckligen att 2007 års nivå på bidraget från AB Svenska Spel måste upprätthållas som ett statligt ”grundstöd” för en långsiktig och stabil finansiering av LOK- stödet och utvecklingsinsatser motsvarande Handslaget. Parallellt eftersträvas reformer i syfte att öka idrottsrörelsens självständighet vilket i sin tur ska medföra resursförstärkningar till specialidrotts- förbunden. Därtill framhålls att statens stöd i sin helhet bör utbetalas till RF ”i enlighet med gällande förordning” och till skill- nad från nuvarande ordning där regeringen på egen hand beslutar om medel till SOK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Slutligen fastslås målet att idrottsrörelsens statliga stöd fram- över bör uppgå till en promille av BNP. Enligt RF:s egna beräk- ningar skulle en sådan princip 2006 gett idrottsrörelsen ett stats- bidrag på 2,8 miljarder kronor, vilket hade inneburit en dryg miljard kronor mer än det faktiska anslagsbeloppet på 1,7 miljarder kronor. I strategiplanens förarbeten framhålls att idrottens bidrag till samhällsutvecklingen motiverar en sådan nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft15"&gt;Med dessa större resurser skulle det vara möjligt att utveckla idrottens verksamhet, utbilda ännu fler idrottsledare och därmed göra det möj- ligt att få ännu flera människor att bli idrottsutövare med alla de posi- tiva effekter detta skulle innebära både för dessa individer och för samhället i stort.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För beslutet, se bilaga 3 till &lt;NOBR&gt;RF-stämmoprotokoll&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;11–13&lt;/NOBR&gt; maj 2007, p. 1319. För underlag, se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft70"&gt;Idrottsrörelsens framtida finansiering. Förslag från RF:s arbetsgrupp &lt;NOBR&gt;2006-11-06&lt;SPAN class="ft71"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; Riksidrotts- förbundet (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottsrörelsens framtida finansiering, &lt;SPAN class="ft18"&gt;s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9–10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Utredningens direktiv och utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Av direktiven till denna utredning framgår att både Riksrevisionens och Riksidrottsförbundets synpunkter ska beaktas i förslaget till ny inriktning av statens idrottsstöd. Till följd av Riksrevisionens granskning ska utredningen kartlägga omfattningen av RF:s myndighetsutövning och överväga behovet av författnings- ändringar för att verksamheten ska uppfylla förvaltningslagens krav på rättssäkerhet. Med hänvisning till debatten om idrottsrörelsens självständighet ska utredningen analysera om statens stöd till idrotten kan reformeras så att antalet stödformer minskar, vilka begränsningar som uppstår för idrottsrörelsen genom utform- ningen av de villkor som anges för stödet samt om färre villkor kan knytas till det samlade idrottsstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft17"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359343x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Mål och syften i statens idrottspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft8"&gt;Enligt förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet ska stats- bidraget stödja verksamhet som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;främjar integration och god etik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och där- med främjar en god hälsa hos alla människor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft8"&gt;Vi bedömer att förordningen preciserar väsentliga aspekter i statens idrottspolitik, men att målen för statens idrottspolitik bör kompletteras i två avseenden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;För det första bör statens åtagande för idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet markeras tydligare genom ett barn- perspektiv förs in i förordningens syftesparagraf.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;För det andra saknas ett explicit syfte rörande elitidrotten. Vi föreslår följaktligen att förordningen kompletteras med en formulering om att bidrag även ska utdelas för att stödja verksamhet som stärker idrottsutövares internationella kon- kurrenskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;Den statliga idrottspolitikens mål och syften behandlades utförligt i kapitel 4.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Tydligt formulerade mål och syften är en förutsättning för en välfungerade idrottspolitik. Det är genom mål och syften som staten uttrycker sina förväntningar på vad statsstödet ska leda till. Mål utgör dessutom ramar för idrottsrörelsens anslagshantering. Slutligen är mål och syften nödvändiga för att statsstödets effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I detta sammanhang finns det skäl att påminna om att motiven till statens nuvarande stöd till idrotten formulerades i 1999 års idrottspolitiska proposition och därefter fastställdes i regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet från samma år. Se Prop. 1998/99:107, &lt;SPAN class="ft70"&gt;En idrottspolitik för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2000-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt; &lt;/SPAN&gt;– &lt;SPAN class="ft70"&gt;folkhälsa, folkrörelse och underhållning, &lt;/SPAN&gt;samt SFS 1999:1147, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft17"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;ska kunna följas upp och utvärderas. Regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet (SFS 1999:1177) är således ett viktigt idrottspolitiskt dokument eftersom det fastslår vilka idrottsliga verksamheter som kan stödjas med statliga medel – och varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Nuvarande mål och syften i statens idrottspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Enligt förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet ska stats- bidraget stödja verksamhet som:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;främjar integration och god etik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främjar en god hälsa hos alla människor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Förordningens syften fördelas mellan två områden. Det första är folkhälsa. Med formuleringar om att statsbidraget ska främja både ungas och vuxnas benägenhet för motions och idrottsaktiviteter understryks att ett viktigt syfte i statens idrottspolitik är att främja en aktiv livsstil, god hälsa och sunda vanor hos alla medborgare. Det andra området handlar om föreningsdemokratiska processer, såsom att alla ska ha lika förutsättningar att delta i idrottsaktiviteter samt att verksamheten ska främja integration, jämställdhet och god etik. Lite förenklat kan det första området ses som en markering av att idrottsliga aktiviteter har positiva effekter för människors hälsa och välbefinnande – medan det andra området snarare handlar om att alla ska ha lika möjligheter att kunna delta i dessa aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Enligt vår bedömning preciserar förordningens syften väsentliga aspekter i statens idrottspolitik. Det framgår klart att stödet har tonvikt på barn- och ungdomsverksamhet, utgår från en bred och folkhälsoinriktad syn på idrott och motion samt lägger särskilt vikt vid allas lika möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar oavsett faktorer som kön, socioekonomi, härkomst eller utländsk bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft17"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359345x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;Vidare anser vi att syftena i stor utsträckning överensstämmer med idrottsrörelsens egen verksamhetsidé såsom den formulerats i policydokumentet Idrotten vill. Trots delvis olika utgångspunkter har vi således inte kunnat finna några nämnvärda motsättningar mellan statens och idrottsrörelsens syn på idrottens samhällsroll och samhällsnytta. Samma slutsats drog för övrigt RF i förarbetet till sin nyligen antagna strategiplan för idrottens framtida finansie- ring.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I detta avseende kan statens idrottspolitiska ambitioner följ- aktligen inte ses som en otillbörlig styrning av idrottsrörelsens verksamhet eller ett hot mot dess självständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft29"&gt;I två avseende finner vi dock förordningens syftesparagraf ofull- ständig. För det första bör ett barnperspektiv markeras tydligare. För det andra saknas ett explicit syfte rörande svensk elitidrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Ett barnperspektiv i idrottspolitiken…&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Redan i förordningens första syfte framgår att statens stöd avser att främja barn och ungdomars idrottsintresse samt att de unga måste beredas möjlighet till inflytande och ansvar. Därefter kompletteras de statliga målen med aspekter som jämställdhet, integration och allas lika förutsättningar för deltagande. Det går således att hävda att förordningen redan idag är preciserad i avseende på statens stöd till idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Vi menar emellertid att det finns skäl att ytterligare förstärka ett barn- perspektiv. Det första skälet är att förordningens formuleringar inte på ett rättvist sätt återspeglar statens nuvarande åtagande i frågan om barn- och ungdomsidrott. Sedan förordningens till- komst 1999 har statens stöd till idrotten ökat dramatiskt. Mer- parten av de höjda bidragen har dessutom tillfallit den lokala barn- och ungdomsidrotten (i form av ökat &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; och tillkomsten av satsningarna Handslaget/Idrottslyftet). Av detta följer att statens åtagande för idrottsrörelsens unga medlemmar är betydligt större idag än för tio år sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Ett andra skäl är kopplat till vår utvärdering av idrotten som uppfostringsmiljö (kapitel 7). Ett av utvärderingens huvudresultat var att det råder en tydlig diskrepans mellan idrottsrörelsens och statens förhållandevis samstämmiga syn på hur en sund barn- och ungdomsidrott ska vara utformad och forskarsamfundets beskriv- ning av föreningsidrottens praktik. Enligt vår analys bottnar denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottsrörelsens framtida finansiering&lt;SPAN class="ft18"&gt;, s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;diskrepans i en konflikt mellan föreningsidrottens två parallella uppdrag: föreningsfostran och tävlingsfostran. Istället för att utgöra kompletterande inslag i verksamheten, framträder bilden av att tävlingsfostran redan inom barnidrotten utgör en dominerande logik. Resultatet blir en verksamhet som snarare styrs av idrottens behov än av de idrottande barnens och ungdomarnas intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Det kan således finnas skäl för staten att ytterligare markera att stödet till idrotten är förknippat med tydliga förväntningar på en barn- och ungdomsidrott med utgångspunkt i de ungas egna intres- sen, behov och förutsättningar. I detta sammanhang finns det skäl att återknyta till kapitel 8 och diskussionen om föreningsidrottens utformning i ljuset av FN:s konvention om barnets rättigheter (”barnkonventionen”). Att analysera föreningsidrotten i relation till barns rättigheter är ett sätt att synliggöra viktiga demokratiska förhållningssätt i aktiviteter riktade till barn och ungdomar. Det kan ses som en uppmaning till idrottsrörelsens ledare att alltid låta barnens bästa vara utgångspunkt för verksamheten, att de unga måste få komma till tals och göras delaktiga i beslut som rör deras idrottande, vikten av ett socialt medvetet ledarskap samt fördelarna med att utforma en idrottsverksamhet där förenings- och täv- lingsfostran balanseras mot varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Under det senaste decenniet har allt fler delar av den offentliga förvaltningen integrerat ett barnperspektiv i sina verksamheter. Starkt bidragande till denna utveckling är den nationella strategi för att förverkliga barnkonventionen som riksdagen enhälligt antog i mars 1999. Utgångspunkt för strategin var att barnkonventionens anda och intentioner skulle beaktas i allt statligt beslutsfattande som rör barn. Den proposition som utgjorde underlag för riks- dagens beslut inleddes på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft15"&gt;Barnkonventionens budskap kan sammanfattas i tre ord: Barn skall respekteras. Förverkligandet av barnkonventionen i Sverige är en stän- digt pågående process, som måste hållas levande. Arbetet med att för- ankra det synsätt som genomsyrar barnkonventionen är långsiktigt. Barnkonventionen skall vara ett verktyg i arbetet med att gradvis för- bättra barns villkor. Det handlar om att ändra attityder, förhållnings- sätt och arbetssätt i olika verksamheter och på olika nivåer i samhället. Det krävs därför satsningar för att höja medvetenheten hos besluts- fattare och vuxna som arbetar med barn samt hos barn och ungdomar själva. På så sätt kan barnperspektivet utvecklas så att barnets bästa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft17"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359347x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p953 ft15"&gt;verkligen sätts i centrum. På vissa punkter behöver också lagar, regler och praxis förändras.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft8"&gt;Det ska tilläggas att begreppet ”barnperspektiv” tar sin utgångs- punkt i just barnkonventionen. Det är en term som är avsedd att markera barnkonventionens syn på barnet som en självständig indi- vid men med rätt till stöd och skydd. Att integrera ett barn- perspektiv i sitt arbete innebär att sätta barnet i fokus och att alltid analysera konsekvenserna av ett beslut eller en åtgärd för ett barn eller en grupp av barn. Vidare understryker ett barnperspektiv att barns egna åsikter måste beaktas. Därtill innebär ett barnperspektiv ett synliggörande av den maktordning som inryms i relationen mellan vuxna och barn.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Trots att idrottsrörelsen inte utgör en del av den offentliga sfären, är det rimligt att integrera ett barnperspektiv även i statens stöd till idrotten. Ur ett idrottspolitiskt perspektiv kan det ses som ett uttryck för att det i statens stora åtagande inom barn- och ung- domsidrotten finns en förväntning på att stödet ska främja verk- samheter som utgår från alla ungas lika rätt till deltagande utifrån sina egna intressen och förutsättningar. Ur ett övergripande poli- tiskt perspektiv kan det dessutom betraktas som en markering av idrottens stora samhällsbetydelse och att staten är beredd att – i enlighet med barnkonventionens fjärde artikel – ”vidta alla lämpliga &lt;NOBR&gt;lagstiftnings-,&lt;/NOBR&gt; administrativa och andra åtgärder” som krävs för att förverkliga de rättigheter som erkänns i konventionen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;En fördel med att integrera ett barnperspektiv i syftet med statens stöd till idrotten är att det därmed blir en av de aspekter som bör ingå i en utvärdering av det statliga idrottsstödets effekter. En utförlig redogörelse för vårt förslag till uppföljningssystem för idrottspolitiken ges i avsnitt 10.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Slutligen bör det understrykas att ett barnperspektiv i statens idrottspolitik på inget sätt står i konflikt med idrottsrörelsens egen värdegrund. Att markera barns rättigheter inom ramen för statens idrottspolitik bör tvärtom uppfattas som ett stöd för RF i arbetet att förverkliga idrottsrörelsens gemensamma visionsdokument Idrotten vill. Att barnperspektivet även integreras i den statliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Prop. 1997/98:182. &lt;/SPAN&gt;Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Susanna Hedenborg, ”Barnarbete, barns arbete eller hobby? Stallarbetet i generations- perspektiv”&lt;SPAN class="ft70"&gt;, &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft70"&gt;Historisk tidskrift &lt;/SPAN&gt;nr 1 (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;För &lt;/SPAN&gt;FN:s konvention om barnets rättigheter, antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989, &lt;SPAN class="ft18"&gt;se http://www.bo.se/vux_allman_mallsida.aspx?pageid=44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;utvärderingsverksamheten kan på motsvarande sätt betraktas som ett stöd i idrottsrörelsens egna kvalitets- och utvecklingsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi föreslår följaktligen att den s.k. syftesparagrafen i regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet kompletteras med ett barnperspektiv. Konkret föreslås att förordningens första syfte delas upp i två delar och att barnperspektivet knyts till den senare delen, enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Tidigare lydelse (4 §.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft8"&gt;Statsbidraget skall stödja verksamhet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benäg- enhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;Ny lydelse (4 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Statsbidraget skall stödja verksamhet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benäg- enhet för motion och idrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;främjar ett barnperspektiv, så att bl.a. barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar liksom deras möj- lighet att ta ansvar för sitt idrottande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;… och ett mål rörande elitidrotten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Vi föreslår även att förordningen kompletteras med ett mål rörande elitidrotten. Som visats i kapitel 9, saknar förordningen uttalade syften kopplade till elitidrottslig verksamhet. Visserligen finns en definition av idrottsverksamhet som ”prestationsinriktad tävlings- idrott samt hälsoinriktad bredd- och motionsidrott i vilken ingår ett centralt moment av fysisk aktivitet”. Därtill framgår att stöd kan fördelas för att ”möjliggöra förberedelser inför och deltagande i internationell tävlingsverksamhet” och att ge elitsatsande ung- domar möjlighet att studera vid riksrekryterande idrottsgymnasier. Men dessa uttalanden innebär endast att förordningen gör det möj- ligt att fördela statliga medel på elitidrottsliga aktiviteter – de moti- verar inte varför. Resultatet blir att staten accepterat principen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft17"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;tilldela statsbidrag till elitidrott, men att syftet med stödet i sådana fall måste vara att indirekt främja breddorienterade mål som folk- hälsa och föreningsdemokrati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Elitidrottens tillbakaträngda position i regeringens förordning är problematisk – och detta av två skäl. För det första gör avsakna- den av tydliga elitidrottsmål att det kan ifrågasätta om statens nuvarande idrottspolitik är korrekt beskriven. Att merparten av stödet kan legitimeras med hänvisning till idrottens folkhälso- och folkrörelsekaraktär är både rimligt och – enligt vår mening – posi- tivt. Men att den förordning som reglerar statens stöd till idrotten helt saknar mål på elitidrottens område framstår snarare som ett uttryck för statsmakternas traditionella ambivalens inför elitidrot- tens spektakulära och kommersiella aspekter än en korrekt återgiv- ning av hur riksdagen och regeringen i praktiken uppfattar elit- idrottens betydelse och samhällsposition. Som stöd för denna iakttagelse kan nämnas att elitidrotten i praktiken redan fått ett tydligt men indirekt erkännande genom förekomsten av särskilda bidrag för större evenemang (OS och Paralympics) och talangsats- ningar. Därtill framhöll regeringen redan i 1999 års idrottsproposi- tion att det var ett ”nationellt intresse” att öka Sveriges möjligheter att få arrangera stora internationella idrottsevenemang och att möj- liggöra för elitsatsande ungdomars att förena sitt idrottande med studier.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft8"&gt;För det andra skapar frånvaron av elitidrottsmål en problematisk obalans mellan vad som uttrycks i förordningen och vad som i praktiken görs. Det är nämligen ingen enkel uppgift att försvara specifika elitidrottsstöd i en situation där syftena med statens idrottspolitik endast motiveras med hänvisningen till idrottsrörel- sens förmåga att aktivera barn och ungdomar, skapa folkhälsa och främja föreningsdemokratiska processer. Om uppföljningen av idrottspolitiken inte lyckas belägga tydliga orsakssamband mellan elitidrottsliga prestationer och den mer breddorienterade statliga idrottspolitiken, blir slutsatsen de facto att elitidrottsstödet antingen är ineffektivt eller helt enkelt oförenligt med idrottspoli- tikens syften. De vagt formulerade samband mellan ”topp” och ”bredd” som för närvarande präglar regeringens förordning om statsbidrag är följaktligen en ytterst osäker grund för en statlig elitidrottspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1998/99:107, s. 60.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Vi utgår från att staten anser att elitidrotten har ett egenvärde och föreslår därför en komplettering av förordningens fjärde para- graf (syftet med statsbidraget) med innebörden att statsbidrag även ska utdelas för att stödja verksamhet som stärker idrottsutövares inter- nationella konkurrenskraft. Förslaget innebär att ett ytterligare syfte förs in i förordningen, vilket kan tolkas som en ökad styrning i statens idrottspolitik. Mot detta kan dock hävdas att åtgärden i praktiken ökar idrottsrörelsens handlingsfrihet eftersom den ger elitidrottslig verksamhet ett erkännande som för närvarande saknas. Därtill preciseras inte hur elitidrottsmålet ska uppnås eller hur stora resurser som bör avsättas för ändamålet. Därmed är för- slaget förenligt med principen att riksdagen och regeringen formu- lerar vad staten vill uppnå med sitt stöd – men därefter överlåter till idrottsrörelsen att avgöra hur detta ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Vårt förslag innebär att riksdag och regering erkänner elitidrot- ten som en specifik kulturell uttrycksform vilken i sig är förtjänt av statligt stöd. Det kan även ses som en markering av att det finns andra samhälleliga motiv att stödja elitidrott än att främja folkhälsa och föreningsdemokrati, såsom att skapa inspiration, spänning och glädje, generera identitet och socialt kapital, nationell marknads- föring, främja turism osv. Åtgärden kan däremot inte ses som ett uttryck för en mer systematisk eller genomgripande elitidrotts- politik. Som visats i kapitel 9, är kunskapen mager rörande svensk elitidrotts förutsättningar och existensvillkor. Därtill kan frågan om statens roll och ansvar i elitidrottsfrågor besvaras på flera olika sätt. Det kan således finnas skäl för riksdag och regering att tydli- gare precisera sin syn på elitverksamhet inom ramen för den bredare idrottspolitiken. I en sådan diskussion vore motiven bakom statens elitidrottsstöd ett självskrivet tema. Stämmer det att ”topp föder bredd”? Kan elitidrottens förmåga att roa och underhålla stora befolkningsgrupper utgöra ett argument för statsstöd? I vilken utsträckning bör samhällsekonomiska aspekter vägas in, såsom att elitidrottsliga prestationer marknadsför Sverige i inter- nationella sammanhang, främjar turism och skapar arbetstillfällen? Och vilken är egentligen statens roll? Bör de politiska beslutsfat- tarna av respekt för idrottens oberoende överlåta till idrottsrörelsen att själv styra elitidrottspolitikens inriktning och utformning? Eller finns det tvärtom skäl att markera någon form av statliga förvänt- ningar, såsom att offentliga medel i första hand ska bidra till en mångfald av idrotter oaktat deras övriga finansieringsmöjligheter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft17"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359351x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft8"&gt;Vi bedömer att statens idrottspolitik bör ha formen av ett korporativt samarbete med idrottsrörelsens egna organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft8"&gt;Vi föreslår att detta korporativa samarbete ska baseras på en principiell ansvarsfördelning där riksdag och regering tydligt ska precisera vad staten vill uppnå med stödet till idrotten och i efterhand bedöma hur väl dessa mål har uppnåtts. Idrottsrörel- sen ska dock ha stor frihet att självständigt besluta hur dessa mål ska realiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förvaltningspolitik, korporatism och legitimitet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft15"&gt;I alla moderna demokratier är det viktigt att medborgarna uppfattar den förda politiken som rättfärdig och legitim. När myndigheter verk- ställer politiska beslut är den demokratiska kedjan tydlig. Myndig- heternas agerande får på detta sätt demokratisk legitimitet. I de fall ett organiserat särintresse, en s.k. korporation (t.ex. en ideell förening), anförtros att svara för att genomföra politiken är grunden för legiti- miteten mer komplicerad. (Riksrevisionen 2004)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I Riksrevisionens granskning av statens idrottspolitik från 2004 konstaterades svårigheter att bedöma i vilken utsträckning som regeringen i praktiken styr över statsbidraget till idrottsrörelsen. Detta berodde inte på avsaknaden av preciserade mål eller åter- rapporteringskrav i statsbidraget till idrottsrörelsen. Problemet var istället principiellt och bottnade i en grundläggande konflikt mellan Riksidrottsförbundets fria roll och statens behov av styrning. Mer konkret ansågs det motsägelsefullt att staten formulerat mål för sitt stöd samtidigt som man sade sig värna om idrottsrörelsens själv- ständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I förlängningen kan Riksrevisionens anmärkningar ses som en generell kritik mot korporativa förvaltningslösningar. Detta antyds även i citatet ovan, där &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationers inflytande i den politiska beslutsprocessen karakteriseras som komplicerat och med risk att underminera politikens legitimitet. Det finns således skäl att inleda analysen av RF:s roll i anslagsfrågor ur ett övergripande, demokratiteoretiskt perspektiv. Den principiellt viktiga frågan blir därmed vilka skäl det kan finnas för staten att delegera myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Delar av detta avsnitt har tidigare publicerats i Norberg (2004), kap. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359352x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;hetsuppgifter inom idrottspolitiken till ett ”organiserat särintresse” istället för att inrätta en traditionell förvaltningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I detta sammanhang är det lämpligt att återknyta till de legiti- mitetsperspektiv som anlades i kapitel 3.4.1 med avseende på statsmakternas olika möjligheter att styra idrottsrörelsen. Idén att statlig politik måste åtnjuta legitimitet hos medborgarna härrör från en av samhällsvetenskapernas stora pionjärer, Max Weber, och utgör sedan länge ett grundantagande i statsvetenskaplig analys. Frågan är dock hur denna legitimitet ska uppnås? I Riksrevisionens citat ovan, ges ett närmast klassiskt exempel. Tanken är att poli- tiska beslut uppfattas som legitima om de kan härledas tillbaka till de politiska beslutsfattarna. Utgångspunkten är således att traditio- nella förvaltningsbyråkratier är neutrala organ som förverkligar de politiskt valdas beslut utan invändningar eller påverkan från yttre intressen. Denna tydliga åtskillnad mellan ”de som beslutar” och ”de som genomför” kan däremot inte upprätthållas om &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationer/ särintressen får möjlighet att utöva ett inflytande på allmänintressets bekostnad. Dessutom blir det inte längre möj- ligt att ställa politikerna till svars för den förda politiken samtidigt som den enskilde medborgaren inte kan påverka de &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationernas agerande via politiska val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft8"&gt;Det finns således en enkel logik i tanken att politiska åtgärder vinner medborgarnas förtroende genom en tydlig demokratisk kedja där beslut fattas av de förtroendevalda i demokratisk ordning och därefter verkställs av en neutral förvaltningsorganisation. Men, som statsvetaren Bo Rothstein konstaterat, förbiser ett sådant syn- sätt att de politiska organen endast behandlar ”en mycket liten del av alla de beslut som fattas i den moderna välfärdsstaten”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Med- borgarnas möte med statens politik sker påtagligt och dagligen på arbetsförmedlingar och socialbyråer, i skolor och inom vården. Huruvida statsmakternas olika åtgärdsprogram uppfattas som legi- tima handlar således inte enbart om att besluten tillkommit i laga ordning. Lika viktigt är att själva genomförandet av politiken har medborgarnas förtroende.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft29"&gt;Enligt Rothstein är det dessutom fel att betrakta traditionella byråkratier som den enda eller den mest självklara förvaltnings- lösningen i moderna välfärdsstater. Inom exempelvis sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Bo Rothstein, &lt;/SPAN&gt;Den korporativa staten. Intresseorganisationer och statsförvaltning i svensk politik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;(Stockholm 1992), s. 47.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bo Rothstein, ”Välfärdsstat, implementering och legitimitet” i &lt;SPAN class="ft67"&gt;Statsvetenskaplig tidskrift &lt;/SPAN&gt;nr 1 (1987), s. 21, Rothstein (1992), s. &lt;NOBR&gt;47–49.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359353x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p959 ft8"&gt;skapas legitimitet genom att läkare – det vill säga en yrkeskår med en specifik vetenskaplig kompetens – fattar beslut rörande vår hälsa. Systemet med nämndemän i domstolar ersätter den traditio- nella förvaltningstjänstemannen med politikerrepresentation.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Listan på exempel kan göras lång. Korporativa förvaltningslös- ningar utgör endast ett av många alternativ till en traditionell offentlig byråkrati. Dessutom går det inte att ge ett generellt svar på frågan hur staten ska organisera genomförandet av politiska beslut. Vilken förvaltningsmodell som har störst förutsättningar att skapa legitimitet måste tvärtom avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av politikområdets särdrag i relation till olika förvalt- ningsmodellers specifika kännetecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Mot denna bakgrund finns det skäl att närmare jämföra en tra- ditionell s.k. legalbyråkratisk förvaltningsmodell med en korporativ myndighetslösning. Vad är egentligen de två modellernas styrkor och svagheter ur ett legitimitetsperspektiv?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Kännetecknande för den legalbyråkratiska förvaltningsmodellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;är att parlamentariskt fattade beslut ska genomföras av opartiska och neutrala ämbetsmän och utifrån objektiva och sakliga prin- ciper. Legitimitet uppnås därmed på främst två sätt. För det första kan alla beslut härledas tillbaka till de politiska organen (i enlighet med diskussionen ovan). För det andra ska centralt fattade, precisa och generella lagregler utgöra en garanti mot de verkställandes godtycke. Det skall i princip vara möjligt för den enskilde med- borgaren att kalkylera utfallet i varje enskilt fall, eftersom reglerna ska vara lika för alla.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;21&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Denna traditionella förvaltningsmodell har dock sina begräns- ningar. Det kan till exempel vara svårt att utforma tillräckligt pre- cisa kriterier för hur lagar och bestämmelser ska tolkas. I praktiken kan det därmed uppstå situationer där otydliga regler försätter berörda medborgargrupper under tjänstemännens godtycke. Sådant riskerar alltid att undergräva politikens legitimitet. Dessutom kan det inom vissa politikområden finnas behov av situationsanpass- ning. Detta är inte minst vanligt inom dynamiska områden, det vill säga där de enskilda fallen är olika och förhållandena förändras över tid. Inom sådana områden kan exakt samma åtgärd vid skilda till- fällen leda till helt olika resultat. Det är i dessa sammanhang som begreppet ”byråkrati” i en pejorativ mening börjar användas.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en redogörelse av olika förvaltningsmodeller, se Rothstein (1987). &lt;SPAN class="ft66"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rothstein (1992), s. &lt;NOBR&gt;50–56.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 50.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;I situationer där den legalbyråkratiska förvaltningsmodellen framstår som stel och regelstyrd kan lösningen vara att öka tjänstemännens utrymme för flexibla lösningar. Även detta kan emellertid få oönskade konsekvenser. I takt med att tjänstemän- nens handlingsutrymme ökar så ökar även förvaltningens infly- tande över politikutformningen – vilket även det riskerar att under- minera de politiska beslutens legitimitet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Den &lt;NOBR&gt;legal-byråkratiska&lt;/NOBR&gt; förvaltningsmodellen är således lämplig i politikområden där uppgifterna är uniforma och möjliga att standardisera, men mer problematisk i frågor där flexibilitet och situationsanpassning är viktigt. I det senare fallet kan det istället finnas anledning för statsmakterna att pröva en korporativ förvalt- ningslösning, det vill säga delegera genomförandet till företrädare för de grupper som direkt berörs av politiken i fråga. Dessa står närmare intressegruppen och har därför mer kunskap och större förmåga att under mindre formaliserade former fatta korrekta beslut. Dessutom ökar förutsättningarna att politiken förankras, eftersom organisationernas företrädare är utsedda i förenings- demokratisk ordning och således kan förväntas ha medlemmarnas förtroende.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Situationsanpassning och flexibilitet är inte de enda skälen för statsmakterna att vända sig till &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; organisationer för genomförandet av politiska beslut. Ibland kan intresseorganisatio- nen i fråga vara så stark att de politiska beslutsfattarna i praktiken inte har något val: ska politiken få sin nödvändiga legitimitet måste ett samarbete med intresseorganisationen komma till stånd.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En annan förklaring kan vara att det specifika politikområdet är av sådan karaktär att ett statligt engagemang helt enkelt inte är önsk- värt. Här utgör den ideella sektorn ett tydligt exempel. I svensk politik har föreningsfrihetens princip djupa rötter, och stats- makterna har vanligtvis medvetet undvikit allt för långtgående inblandning i de frivilliga sammanslutningarnas verksamhet. Ett korporativt samarbete med föreningslivets egna parter kan därmed utgöra en strategi för att kombinera en allmänt understödjande politik med ett begränsat inslag av statlig styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;För statsmakterna är dock även korporativa arrangemang alltid ett risktagande. Först och främst innebär modellen att statens företrädare avsäger sig ett visst mått av politiskt inflytande till en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;54–55.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. &lt;NOBR&gt;59–60.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359355x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p470 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;icke-statlig&lt;/NOBR&gt; organisation. Denna förlust måste alltid avvägas mot de eventuella fördelar som ett samarbete med organisationen i fråga kan innebära. Dessutom krävs vissa förutsättningar för att den korporativa förvaltningsmodellen ska fungera. Gruppen i fråga måste vara organiserad, inriktad på samarbete med statsmakten och positiv till politiken i fråga. Dessutom måste organisationens led- ning ha möjlighet att disciplinera sina medlemmar till överens- kommelser med statsmakten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft8"&gt;Korporativa förvaltningsmodeller är således inte problemfria. Både staten och organisationen riskerar alltid att domineras av sin motpart. Organisationen står dessutom inför hotet att dras allt för långt in i maktens labyrinter och tvingas till ställningstaganden utanför sitt eget område, vilket både underminerar den interna sammanhållningen och rörelsens karaktär av fri sammanslutning. Med korporativa lösningar medföljer följaktligen alltid en såväl formell som reell otydlighet i makt och ansvar mellan stat och fri- villig organisation.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Resonemanget kan sammanfattas enligt följande tabell:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft14"&gt;Tabell 10.1 Byråkrati och korporatism: sammanfattande kännetecken&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td289"&gt;&lt;P class="p34 ft158"&gt;Förvaltningsmodell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Byråkrati&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft51"&gt;Korporatism&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td289"&gt;&lt;P class="p34 ft158"&gt;Legitimitetsgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;demokratisk besluts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;intressegemenskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft71"&gt;process generella regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Aktör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;ämbetsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;ombudsman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Förutsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;precisa regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;organiserad intressegrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p34 ft158"&gt;Statlig styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;stora möjligheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft158"&gt;begränsade möjligheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p34 ft37"&gt;Positiva konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;förutsägbarhet likhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;flexibilitet situationsanpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;inflytande till dem som berörs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p34 ft68"&gt;Negativa konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft87"&gt;inflexibilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft68"&gt;särintressets makt över allmänintresset&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td289"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td290"&gt;&lt;P class="p20 ft86"&gt;organisationens förlorade självständighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td291"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td292"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p963 ft14"&gt;Bearbetning av Rothstein (1987), s. 35.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft8"&gt;Lämplighet och förutsättningar för korporatism i statens idrottspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft8"&gt;Som statligt politikområde betraktat, har idrottspolitiken många av de kännetecken och förutsättningar som talar för ett korporativt samarbete mellan den offentliga sfären och idrottsrörelsens egna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rothstein (1992), s. 60, Michele Micheletti, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Det civila samhället och staten. Medborgarsamman- slutningarnas roll i svensk politik &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 1994), s. 25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rothstein (1992), s. 62, Torbjörn Larsson, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Det svenska statsskicket &lt;/SPAN&gt;(Lund 1993), s. &lt;NOBR&gt;329–331.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft17"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;representanter. Det finns två argument som särskilt bör framhållas. Det första kan formuleras som respekt för idrottsrörelsens själv- ständighet. På ett övergripande plan har statens idrottspolitik alltid syftat till att främja och uppmuntra ideellt organiserad verksamhet. Även om det funnits styrande inslag i bidragsgivningen, har det primära målet aldrig varit att förstatliga eller bringa politisk kontroll över föreningsidrotten. Att idrottsrörelsen är och ska för- bli en fri och självständig folkrörelse utgör tvärtom en av den stat- liga idrottspolitikens mest grundläggande och självklara principer. Att delegera idrottspolitikens genomförandeled till rörelsens egen paraplyorganisation, RF, kan därmed ses som en medveten strategi av riksdag och regering för att begränsa det egna inflytandet. Det kan tolkas som en markering av föreningsfrihetens princip och ett erkännande av idrottsrörelsens självständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Det andra argumentet kan formuleras som en politisk strategi för att tillgodogöra sig idrottsrörelsens egen kompetens och legitimitet. Här är tanken att ett korporativt samarbete med RF även har prak- tiska fördelar för staten – inte minst i frågor kopplade till fördel- ningen av det offentliga idrottsstödet. Genom att delegera bered- ningen och fördelningen av anslaget till idrottsrörelsen har stats- makterna nämligen kunnat avhända sig många av de potentiella konflikter och avvägningsproblem som ofta följer vid fördelningen av bidrag. Att den närmare fördelningen görs av RF kan dessutom motiveras både med hänvisning till förbundets kompetens i idrottsfrågor och med den legitimitet som följer av att fördelningen görs av rörelsens egna representanter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Vidare kan konstateras att idrottspolitiken uppfyller två villkor som är avgörande för att korporativa samarrangemang mellan stat och frivilliga organisationer ska kunna realiseras. Det första vill- koret är organisatoriskt. Den stora merparten av landets frivilliga idrottsorganisationer ingår i ett och samma organisationskomplex: RF. Det finns därmed en naturlig företrädare för (åtminstone mer- parten av) intressegruppen vilket skapar förutsättningar för att organisationens inflytande i anslagsfrågor ska uppfattas som legi- timt av dem som berörs av politiken i fråga. Det andra villkoret är intressegemenskap. Ända sedan statsanslagets tillkomst 1913 har staten och idrottsrörelsen varit positivt inställda på ett samarbete. Därtill – vilket påpekats ovan – är de i huvudsak ense om idrottens samhällsnytta och samhällsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Sammanfattningsvis är det således missvisande att karakterisera korporativa förvaltningsmodeller som mer komplicerade eller pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft17"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359357x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;blematiska än andra förvaltningsmodeller. Varje implementerings- form har sina specifika för- och nackdelar, möjligheter och risker. Däremot är det uppenbart att legitimiteten i korporativa lösningar uppnås på andra sätt än i system med traditionella förvaltnings- myndigheter samt att det specifika politikområdets särskilda kän- netecken ytterst måste avgöra vilken förvaltningsform som är att föredra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Likaså är det missvisande att betrakta traditionella förvalt- ningsmyndigheter som en generell garanti för politisk legitimitet. Här utgör inte minst idrottspolitiken ett tydligt exempel, eftersom just legitimitetsskäl kan anföras som stöd för ett korporativt sam- arbete med idrottsrörelsens egna företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Vem gör vad? En principiell ansvarsfördelning mellan staten och idrottsrörelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Diskussionen ovan utmynnade i slutsatsen att statens idrottspolitik bör genomföras i ett korporativt samarbete med idrottsrörelsens egna organisationer. Men frågan är hur ett sådant samarbete ska vara konstruerat. Vi närmar oss därmed idrottspolitikens ständigt närvarande och mest svårlösta problem: hur utformas en ansvars- fördelning mellan staten och idrottsrörelsen i hanteringen av det offentliga stödet som tillgodoser både statens legitima behov av kontroll och styrning och idrottsrörelsen lika legitima intresse av självbestämmande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Dagens ansvarsfördelning mellan staten och idrottsrörelsen baseras på 1999 års idrottspolitiska riksdagsbeslut. Principen är att staten ska ställa upp mål och riktlinjer för sin bidragsgivning. Där- efter ska idrottsrörelsen, inom de ramar som staten sätter upp, själv ta ansvar för anslagets fördelning, administration, organisation och uppföljning. Ansvarsfördelningen kan sammanfattas som att staten har rätt att uttrycka sina förväntningar på vad bidraget ska leda till, men att det är idrottsrörelsen som ska avgöra hur detta ska gå till.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Att staten begränsat sin roll till att ange syften med sin bidrags- givning måste tolkas som en markering av idrottsrörelsens rätt till självständighet. En öppen fråga är dock i vilken utsträckning som principen fått praktisk tillämpning. Åtminstone har RF under senare år hävdat att förbundets handlingsutrymme minskat succes- sivt genom allt fler öronmärkta anslag och ökad detaljstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1998/99:107, s. 49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359358x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;Som stöd för ökad handlingsfrihet har framförallt två argument anförts, dels att idrottsrörelsens förbund och föreningar är bäst lämpade att bedöma hur stödet bör utnyttjas, dels att statens styr- ning berövat idrottsrörelsen möjligheten att ta ansvar. Eller som RF:s ordförande Karin Mattsson formulerade saken i ett debatt- inlägg våren 2006:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft15"&gt;Av cirka 1,4 miljarder som destinerats till idrotten i år, kan idrotts- rörelsen själv endast besluta om en mindre del. Med mer handlings- utrymme i vår egen rörelse skulle vi leverera ett ännu bättre resultat. För oss handlar det nämligen om att ta ansvar för vårt uppdrag och se till att det blir så mycket idrott för pengarna som möjligt.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;I avsnitt 10.5 kommenteras frågan om statens styrning i samband med en diskussion om statstödets olika bidragsposter. Här vill vi emellertid ge RF:s ståndpunkt ett principiellt stöd. Ska statens idrottspolitik förena ett behov av statlig styrning med idrottsrörel- sens rätt till självständighet är det rimligt att riksdag och regering visserligen är tydliga med att precisera bidragsgivningens syften och riktlinjer men därefter ger idrottsrörelsen stor frihet att själv- ständigt bedöma hur dessa mål ska realiseras. Med en sådan ansvarsfördelning kan staten tillgodogöra sig idrottsrörelsens sak- kunskap i idrottsfrågor. Därtill torde legitimiteten i bidragsfrågor stärkas hos rörelsens medlemmar. Slutligen – och viktigast av allt – tydliggörs idrottsrörelsens ansvar för hur stödet fördelas och utnyttjas. Därmed kan den oklarhet i makt och ansvarsfrågor som ofta följer med korporativa förvaltningsmodeller åtminstone delvis biläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Vi föreslår således en principiell ansvarsfördelning med inne- börden att riksdag och regering ska vara tydliga med vad staten vill uppnå med stödet till idrotten men att idrottsrörelsen ska ha stor frihet att avgöra hur dessa mål ska realiseras. I dessa avseenden överens- stämmer vårt förslag med nu gällande principer och 1999 års idrottspolitiska beslut. Vi vill dock göra ett ytterligare tillägg. Enligt 1999 års beslut ska idrottsrörelsen själv ha huvudansvaret för statsanslagets uppföljning. En sådan lösning kan vi inte förorda. Först och främst försätter det RF i en omöjlig intressekonflikt genom att förbundet både blir mottagare av statens stöd och sam- tidigt förväntas att objektivt följa upp stödets effekter. Därtill för- utsätter en utvärdering av stödet vetenskapliga analyser på en nivå som staten rimligtvis inte kan ställa på idrottsrörelsens egen orga-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Karin Mattsson, ”Idrotten vill – och idrotten kan”, ledare i &lt;SPAN class="ft67"&gt;Svensk Idrott &lt;/SPAN&gt;nr 4 (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359359x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;nisation. Mot denna bakgrund föreslår vi att det är staten som ska ansvara för att utvärdera idrottspolitikens resultat. Ett mer preciserat förslag till uppföljningsmodell ges i avsnitt 10.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Om Riksidrottsförbundets myndighetsutövning och frivillig tillämpning av förvaltningslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft8"&gt;Vi konstaterar att den uppgift som RF fått sig tilldelad enligt lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund, nämligen att pröva frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet, utgör myndighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft8"&gt;I syfte att säkerställa rättssäkerhet i RF:s myndighetsut- övning föreslås även att följande bestämmelser i förvaltnings- lagen (1986:223) ska göras tillämplig på förbundets fördelning av statens stöd till idrotten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;20 § om motivering av beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;21 § om underrättelse av beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft8"&gt;Som ovan beskrivs utgår den lagstiftning, som reglerar medborgar- nas relation till den offentliga sektorn, oftast från att förvaltnings- uppgifter utförs av traditionella myndigheter och ämbetsverk. Mycket av det övergripande offentligrättsliga regelverket blir där- med inte gällande när myndighetsuppgifter hanteras av andra rätts- subjekt, exempelvis ideella organisationer. Ett exempel är förvalt- ningslagen, som stadgar hur myndigheter ska handlägga ärenden och sköta sina kontakter med allmänheten. Förvaltningslagen gäller enbart förvaltningsmyndigheter och domstolar. Om det av rätts- säkerhetsskäl eller andra orsaker anses viktigt att ge även andra för- valtningsformer – exempelvis korporativa samarbeten med s.k. privaträttsliga subjekt – de handläggningsprinciper som stadgas i förvaltningslagen, måste detta följaktligen regleras i särskild ord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ning.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;30&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft8"&gt;I Riksrevisionens granskning av statsbidraget till idrotten 2004, konstaterades att Riksidrottsförbundets myndighetsroll är rättsligt reglerad. Sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; finns en särskild lag om över- lämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund (SFS 1995:361, ändrad 1999:1044). År 1999 tillkom nu gällande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen, s. &lt;NOBR&gt;13–14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359360x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet (1999:1177) som, förutom att precisera syften och förutsättningar med statens idrottsstöd, även innehåller föreskrifter om vem som fattar beslut, hur ansökningar om statsbidrag ska göras, redovisningskrav o. dyl. Samma år gjordes även ett tillägg i sekretesslagens bilaga, med följden att offentlighetsprincipen blev tillämplig på RF:s myndig- hetsutövande verksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen noterade dock att förvaltningslagens föreskrifter inte är tillämpliga. Detta uppfattades som problematiskt från ”såväl rättssäkerhetssynpunkt som för möjligheten att kontrollera och få insyn i sättet på vilket statliga medel hanteras”. Därtill framhölls den generella principen att även korporativa förvaltningsmodeller i möjligaste mån bör omfattas av samma regelverk som gäller för övrig offentlig förvaltning. För- slaget blev följaktligen att RF:s myndighetsutövande förvaltnings- uppgifter genom beslut av statsmakterna bör omfattas av tillämp- liga delar av förvaltningslagen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft8"&gt;Vilka uppgifter hos Riksidrottsförbundet innefattar myndighetsutöv- ning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Myndighetsutövning är ytterst ett uttryck för samhällets makt- befogenheter i förhållande till medborgarna. Denna befogenhet måste vara lagstadgad eller på annat sätt härledd ur ett bemyndi- gande från de högsta statsorganen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Till myndighetsutövning hör först och främst sådan offentlig verksamhet, varigenom myndigheterna ensidigt bestämmer om enskildas (inklusive företag, föreningar m.m.) skyldigheter eller om ingrepp i deras frihet eller egendom. Vidare ingår även åtskilliga gynnande beslut, såsom beslut om sociala förmåner, statsbidrag o.dyl. Att även dessa anses innefatta myndighetsutövning förklaras med att de enskilda står i ett beroendeförhållande till det allmänna, som ensamt har möjlighet att tillmötesgå den enskildes anspråk och därigenom i viss mening kan sägas utöva makt. Till myndighets- utövning hänförs även vissa beslut, vilka har indirekta rättsverk- ningar gentemot den enskilde, t.ex. registreringsbeslut och beslut om utfärdande av legitimationshandlingar samt beslut i samband med obligatorisk kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;31&lt;/SPAN&gt;TP PT &lt;SPAN class="ft71"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;Utanför begreppet myndighetsutövning faller råd, upplysningar och andra oförbindande uttalanden samt sådan faktisk verksamhet som inte innebär tvång mot enskilda, exempelvis skolundervisning och sjukvård. Till myndighetsutövning räknas inte heller sådan verksamhet som stat eller kommun bedriver i privaträttsliga former, t.ex. i bolagsform. Utanför begreppet faller även – i normalfallet – ingående av avtal eller beslut som enbart innebär till- lämpning av avtal eller av privaträtträttsliga lagregler. Gränsdrag- ningen mellan offentligrättsliga och privaträttsliga regler är sålunda av stor vikt när det gäller att bestämma begreppet myndighets- utövning. Något förenklat handlar offentligrättsliga regler om för- hållandet mellan det allmänna och enskilda medan privaträttsliga regler rör förhållandet mellan enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft8"&gt;Av resonemanget ovan framkommer att fördelning av statsstöd innefattar myndighetsutövning. Den uppgift som RF fått sig till- delad enligt lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund, nämligen att pröva frågor om fördel- ning av statsbidrag till idrottsverksamhet, utgör följaktligen myndighetsutövning. Endast i den funktionen utövar således för- bundet myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft8"&gt;Bör förvaltningslagens bestämmelser gälla för RF:s myndighets- utövning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Därmed återstår frågan om förvaltningslagen bör göras tillämplig på Riksidrottsförbundets fördelning av statsbidraget till idrotten. Följande paragrafer är i sådana fall aktuella:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;11 och 12 §§ om jäv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;20 § om motivering av beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;21 § om underrättelse om beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Paragraferna rör framförallt två aspekter vid myndighetsutövning. Reglerna om jäv handlar om vilka som fattar besluten i fråga. Reg- lerna är ett uttryck för den objektivitetsprincip som innebär att myndigheter sakligt och opartiskt ska beakta allas likhet inför lagen. Målet att undvika sådana intressekonflikter som gör att handläggarens/beslutsfattarens opartiskhet kan sättas i fråga. De övriga paragraferna rör snarare hur beslut fattas. Reglerna om rät- ten att få del av uppgifter handlar om beslutande myndighets skyl-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft17"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359362x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;dighet att kommunicera allt material i ett beslutsärende, vilket i sin tur ska garantera att frågor inte avgörs till en parts nackdel utan att denne fått del av beslutsunderlaget. På motsvarande sätt avser motiveringskravet att garantera att ärenden prövas omsorgsfullt, sakligt och enhetligt medan underrättelsekravet helt enkelt säker- ställer parters rätt att bli informerade om ett ärendes utfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Gemensamt för ovan nämnda paragrafer är en strävan att skydda individer från att hamna under myndigheters eller enskilda tjänstemäns godtycke. Utgångspunkten är även att beslut i offent- liga angelägenheter ska präglas av objektivitet, kalkylerbarhet och precisa regelverk. Detta är mål och principer som i viss utsträck- ning redan kan anses vara säkerställda i frågan om RF:s myndig- hetsutövning. Som Riksrevisionen påpekat, fastslår nämligen 1 kap. 9 § i regeringsformen att oavsett om en förvaltningsuppgift utförs av en myndighet eller ett privaträttsligt organ så ska allas likhet inför lagen beaktas samt saklighet och opartiskhet iakttas. Med ett tillägg i sekretesslagens bilaga har dessutom offentlighetsprincipen blivit tillämplig på RF:s myndighetsutövning. Detta garanterar bland annat att allmänheten och massmedierna har tillgång till samtliga handlingar rörande RF:s fördelning av statsstöd. Därtill står RF:s myndighetsutövning under Justitieombudsmannens (JO:s) och Justitiekanslerns (JK:s) tillsyn, vilket innebär att det finns en kontrollfunktion för staten och en möjlighet för den enskilde att genom klagomål till JO eller JK uppmärksamma eventuella missförhållanden i förbundets myndighetsutövning.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft8"&gt;Frågan är således om rådande regelverk och kontrollfunktioner är tillräckliga, eller om det finns anledning att föreslå en s.k. ”fri- villig tillämpning” av förvaltningslagen i syfte att ytterligare säker- ställa rättssäkerhet i förbundets fördelning av statsbidrag till idrot- ten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Enligt vår mening måste alla eventuella regleringar av RF:s myndighetsutövning prövas mot principen om idrottsrörelsens självständighet. Även självklara värden som rättssäkerhet och objektivitet bör avvägas mot de begränsningar olika regleringar kan innebära för Riksidrottsförbundets fria och oberoende ställning. I just detta fall finns det skäl att göra åtskillnad mellan förvaltnings- lagens regler om jäv och de paragrafer som reglerar anslags- hanteringens beslutsformer. De senare framstår enligt vår mening som oproblematiska. Att RF ska kunna motivera sina beslut i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen. s. &lt;NOBR&gt;14–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;frågor rörande statens offentliga stöd, redovisa beslutsunderlag osv. framstår varken som kontroversiellt eller som ett hot mot dess självständighet. Mer komplicerad är paragrafen om jäv. Här får det visserligen förutsättas att förbundet redan idag har rutiner för att säkerställa att såväl förtroendevalda som de tjänstemän som hand- lägger ärenden rörande statens stöd inte har personliga intressen i de beslut som fattas eller att det finns andra omständigheter som riskerar att rubba förtroendet för deras opartiska ärendehantering. Detta kan exempelvis ske genom att vederbörande meddelar att jäv föreligger och därmed avstår från att delta i beslutet i fråga. Sam- tidigt riskerar en snäv tolkning av jävsreglerna att helt underminera det korporativa samarbetet mellan staten och idrottsrörelsen. Som tidigare påpekats, är korporatism en strategi för staten att sam- arbeta med ett politikområdes egna företrädare. Målet är att utnyttja den kompetens, kunskap och legitimitet som följer av att besluts- fattandet delegeras från de politiska makthavarna till representanter för dem som berörs av politiken i fråga. Överfört till idrottens om- råde, är själva grundpoängen med RF:s myndighetsroll att dess led- ning både tillhör och företräder idrottsrörelsens egna medlemmar. Med ett strikt krav på neutralitet i hanteringen av statens idrotts- stöd uppstår dock frågan om det utgör en intressekonflikt att Riks- idrottsstyrelsens ledamöter beslutar i frågor rörande statens stöd samtidigt som de alla tillhör – eller har tillhört – olika medlemsför- bund inom RF. Problemet kan visserligen lösas genom principen att Riksidrottsstyrelsens ledamöter formellt måste avsäga sig even- tuella övriga idrottsuppdrag. En sådan strategi vore emellertid att helt missförstå den korporativa förvaltningsmodellens logik: den ”subjektivitet” som följer av att RF:s företrädare representerar olika grupperingar inom idrottsrörelsen utgör ju ett av huvudskälen till att staten delegerat fördelningsansvaret till idrottsrörelsens egna led som ett alternativ till en traditionell förvaltningsmyndighet. Lite tillspetsat kan problemet med jäv således sammanfattas med att förvaltningslagens bestämmelser är utformade med neutrala ”ämbetsmän” som ideal, medan korporatism baseras på en logik där beslutsfattande delegeras till intresseföreträdande ”ombudsmän”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft8"&gt;Sammanfattningsvis anser vi det således rimligt att göra ett till- lägg i regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet med innebörden att följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) ska göras tillämpliga:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft17"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p848 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;20 § om motivering av beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;21 § om underrättelse om beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Med hänvisning till den korporativa förvaltningsmodellens logik kan vi däremot inte förorda att även förvaltningslagens jävsregler ska göras tillämpliga på RF:s fördelning av statens stöd till idrotten. Vi förutsätter dock att förbundet har rutiner för att säkerställa att såväl förtroendevalda som tjänstemän inte har personliga intressen i beslut rörande statens idrottsstöd eller att andra omständigheter riskerar att rubba förtroendet för deras opartiska ärendehantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Den statliga idrottspolitikens finansieringskällor: statsanslag och bidrag via spelmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;Vi föreslår att dagens vinstdelningssystem mellan AB Svenska Spel och idrottsrörelsen ersätts av ett nytt bidrag. Detta bidrag ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;vara öronmärkt för finansiering av idrottsrörelsens statliga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;finansieras via statens intäkter från spelmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;vara behovsprövat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;fastställas i förväg och godkännas i samband med riksdagens behandling av det ordinarie statsanslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;Förslaget avser endast vinstdelningssystemet och påverkar således inte förutsättningarna för andra bidragsformer till idrottsrörelsen via spelmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft8"&gt;Vi tillstyrker inte Riksidrottsförbundets förslag om att koppla statens idrottsstöd till BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;Statens stöd till idrotten finansieras dels via statsbudgeten, dels genom bidrag från AB Svenska Spel. Bidraget från AB Svenska Spel består i sin tur av tre delar. Det första är ett generellt spelbidrag på 60 miljoner kronor årligen som RF fritt förfogar över och som utdelats sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Det andra bidraget är det vinst- delningssystem som skapades genom riksdagsbeslut 1996 och som sedan 2004 baseras på en andel av AB Svenska Spels totala över- skott efter ett grundavdrag som tillförs statskassan. Bidraget är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft17"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359365x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;öronmärkt för föreningslivets lokala barn- och ungdomsverksam- het och utnyttjas huvudsakligen till finansiering av det statliga lokala aktivitetsstödet. Det tredje bidraget utgör stöd till större utvecklingssatsningar såsom Handslaget som tillförde idrottsrörel- sen en miljard kronor under perioden &lt;NOBR&gt;2003–2007&lt;/NOBR&gt; samt det efter- följande Idrottslyftet som med början 2007 tillför idrottsrörelsen 500 miljoner kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Som visats i kapitel 5, är systemet med statligt stöd via spel- marknaden en relativt ny finansieringslösning. Därtill är spelpeng- arna den huvudsakligen förklaringen till idrottsstödets exceptio- nella ökning under det senaste decenniet. År 1998 uppgick idrotts- rörelsens bidrag från AB Svenska Spel till 55 miljoner kronor. Beloppet motsvarade 10 procent av ett totalt idrottsanslag på drygt 538 miljoner kronor. Tio år senare dominerar spelintäkterna stort: av ett totalt stöd på drygt 1,8 miljarder kronor 2008 utgör hela 78 procent – närmare 1,4 miljarder kronor – bidrag via AB Svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Spel.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;34&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Spelpengarna: en ifrågasatt finansieringskälla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Utan tvekan utgör idrottens ökade bidrag från AB Svenska Spel ett viktigt inslag i idrottsrörelsens moderna historia. Samtidigt kan det inte förnekas att spelpengarna baseras på en politisk logik som avviker från traditionellt stöd över statsbudgeten. Därtill är det en finansieringskälla som blivit allt mer diskuterad och ifrågasatt. Debatten har både rört principiella problem kopplade till offentligt stöd utanför statsbudgetens traditionella ramar och huruvida fram- tida förändringar i den svenska, reglerade spelmarknaden kommer att få negativa följder för statens idrottsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I Riksrevisionens granskning 2004 av statsbidraget till idrotten konstaterades att spelpengarna på kort tid utvecklats till idrotts- rörelsens största statliga intäktskälla med resultatet att den frivilligt organiserade idrotten ”till betydande del” gjorts beroende av att AB Svenska Spel även framöver genererar ett omfattande över- skott. Därefter påpekades att bidragsmodellen i flera avseenden avviker från traditionella statsanslag. Först och främst redovisas inte bidraget från AB Svenska Spel i statsbudgeten. Stödet prövas därför inte mot andra anspråk på statsbudgeten och dess omfatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I detta belopp ingår inte statens stöd till utbildningsverksamhet via utbildningsdeparte- mentet Jfr tabell 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359366x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;ning blir inte heller föremål för årlig anslagsprövning. Därtill omfattas stödet inte av det utgiftstak som utgör ”budgetpolitikens viktigaste styrinstrument”. I Riksrevisionens granskning under- ströks att idrottens stöd via spelmarknaden är sanktionerat av riks- dagen och att dess giltighet därmed inte kan ifrågasättas. Samtidigt tillades dock att bidraget via AB Svenska Spel ”utgör avsteg från tre viktiga principer som bär upp den nuvarande budgetprocessen, nämligen kraven på fullständighet, bruttoredovisning och transpa- rens”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Medan Riksrevisionen anmärkt mot AB Svenska Spels bidrag utifrån principiella grunder, har idrottsrörelsens företrädare främst diskuterat stödformen med utgångspunkt i den reglerade spel- marknadens ovissa framtid. Som exempel kan nämnas att RF 2005 i sitt remissyttrande över Riksrevisionens granskning delade upp- fattningen att det är riskfyllt att binda statens idrottsstöd till AB Svenska Spels utveckling. Mot denna bakgrund efterlystes även en diskussion om strategier i syfte att begränsa de ekonomiska följderna för idrottsrörelsen om AB Svenska Spels överskott skulle minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft15"&gt;Hur man gör det, om man t.ex. inför ett golv i vinstdelningssystemet som idrottsrörelsen och ungdomsorganisationerna inte kan falla under utan att staten går in och ”kompenserar” eller om man diskuterar ett större reguljärt anslag med hjälp av resurser från AB Svenska Spel, är upp till de beslutande politikerna att diskutera. Men behovet av att diskussionen startar och att en lösning tas fram inom kort är stort. Inte minst mot bakgrund av hur spelmarknaden kan komma att för- ändras de närmsta åren där såväl Folkspels som AB Svenska Spels vinster riskerar att bli mindre.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;RF:s oro visade sig befogad. År 2005 redovisade AB Svenska Spel en vinst på drygt 4,5 miljarder kronor. Detta innebar en minskning på närmare fem procent jämfört med föregående år. I enlighet med rådande vinstdelningssystem blev resultatet att statens stöd till idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet för 2006 sänktes med cirka 100 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Under senare tid har RF vidtagit ytterligare steg i syfte att begränsa idrottsanslagets koppling till spelmarknaden. I den strate- giplan för idrottens framtida finansiering som antogs av &lt;NOBR&gt;RF-stäm-&lt;/NOBR&gt; man 2007 fastslogs principen att samhällets stöd ska vara lång-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen, s. &lt;NOBR&gt;26–27,&lt;/NOBR&gt; 51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Yttrande från Riksidrottsförbundet, Kulturutskottets betänkande 2004/05:KrU6, &lt;SPAN class="ft67"&gt;Riks- revisionens granskning av stödet till idrottsrörelsen och folkbildningen&lt;/SPAN&gt;, bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359367x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;siktigt och förutsebart. Därtill fastslogs målet att statens stöd helt ska frikopplas från ett beroende av spelmarknadens utveckling – och detta oavsett hur regleringarna av spelmarknaden utformas i framtiden. Samtidigt får en sådan reform inte innebära sänkta statsanslag. Enligt RF måste den rådande nivån på idrottsrörelsens bidrag från AB Svenska Spel tvärtom bibehållas och utgöra ett ”grundstöd” som på ett långsiktigt och stabilt sätt säkrar finansie- ringen av både &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; och särskilda utvecklingsinsatser mot- svarande Handslaget.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Från vinstdelning till ett i förväg fastställt spelbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Det går att anlägga många och skilda perspektiv på principen att idrottsrörelsen tilldelas stöd via statens intäkter från spelmark- naden. Det kan exempelvis principiellt diskuteras lämpligheten av bidrag vid sidan av statsbudgeten. Sådana lösningar medför onekli- gen, som Riksrevisionen konstaterar, att vissa av statens utgiftsom- råden undantas från finanspolitikens utgiftstak och isoleras från den övriga politiken. Resultatet har visserligen blivit positivt för idrottsrörelsen, som därmed kunnat tillgodogöra sig bidragsök- ningar vilka troligtvis inte varit möjliga inom ramen för den ordina- rie statsbudgeten. Samtidigt kan det inte förnekas att det gett idrottspolitiken en närmast unik och synnerligen gynnad ställning jämfört med andra offentliga utgiftsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Det går även att diskutera etiska aspekter på att statens intäkter från spelmarknaden finansierar vissa specifika allmännyttiga ända- mål såsom idrott, hästsport och föreningsliv. För idrottsrörelsen har det visserligen inneburit ett väsentligt ekonomiskt tillskott. Detta har dock skett till priset av att barn- och ungdomsidrottens väl och ve blivit legitimitetsgrund för en statlig spelpolitik. Därtill har det dragit in idrottsrörelsen i den spelpolitiska debatten som aktiv försvarare av regeringens spelpolitik och en reglerad spel- marknad.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Vi väljer att bortse från dessa aspekter. Vår analys utgår från att regeringen valt att öronmärka delar av statens intäkter från spel- marknaden till idrottsrörelsen och att denna princip är sanktione- rad av riksdagen. Vi är även medvetna om att förändringar i idrotts- rörelsens intäkter från spelmarknaden kan få återverkningar på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottens framtida finansiering&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;10–12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Norberg (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;statens spelpolitik och förutsättningarna för en bevarad, reglerad spelmarknad. Detta motiverar viss försiktighet när förändringar i finansieringssystem övervägs. Vår utgångspunkt är således att finna en lösning på de problem som den nuvarande finansierings- lösningen medfört utan att därmed frångå själva principen att idrottsrörelsen ska vara förmånstagare av statens intäkter från spel- marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Mot denna bakgrund kan det konstateras att den rådande diskussionen om idrottsrörelsens bidrag via AB Svenska Spel inte främst handlar om ifrågasättanden av bidragsformer vid sidan av statsbudgeten eller etiska invändningar mot att idrottsrörelsen finansieras via spel och dobbel. Kritiken rör inte heller alla av statens tre spelbidrag. Idrottslyftet utgör ett belysande exempel. Bidraget finansieras visserligen via AB Svenska Spels överskott. Beloppets storlek prövas dock i samband med att riksdagen beslu- tar om idrottens ordinarie statsanslag. Detta innebär att finansie- ringen av Idrottslyftet väl tillgodoser Riksrevisionens krav på tyd- lighet och bruttoredovisning av statens idrottspolitik. För idrotts- rörelsen är det samtidigt ett stöd som är förutsägbart och där ett i förväg fastställt belopp utdelas oavsett tillfälliga förändringar på spelmarknaden. Den otydlighet och osäkerhet som uppstått till följd av idrottsrörelsens statliga bidrag via spelmarknaden handlar således inte om varifrån pengarna tas – problemet bottnar istället i att ett av spelbidragen är utformat som en vinstandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft8"&gt;Av idrottsrörelsens tre bidrag via AB Svenska Spel är det endast vinstdelningssystemet som är direkt kopplat till spelbolagets utveckling. Dessutom är det vinstdelningssystemet som reducerar riksdagens idrottspolitiska inflytande och insyn. Det minskade inflytandet förklaras av att bidragets storlek inte prövas av riks- dagen utan fastställs på AB Svenska Spels bolagsstämma. Den minskade insynen sammanhänger med att spelbolagets stämma infaller tidsmässigt efter det att riksdagen beslutat om statsbudgeten för kommande år. Vid tiden för den årliga prövningen av statens idrottsstöd saknar således riksdagen information om vinstdelningssystemets utfall, med följden att omfattningen av detta bidrag inte kan bli föremål för riksdagens prövning – och därmed inte heller det totala idrottsstödets storlek..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Redan Riksrevisionens och RF:s anmärkningar motiverar att dagens vinstdelningssystem med AB Svenska Spel reformeras. Det finns dock ytterligare argument. Först och främst anser vi det vara principiellt anmärkningsvärt att det enskilt största stödet till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft17"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;idrottsrörelsen helt och hållet frikopplats från diskussioner om idrottens faktiska behov. Enligt rådande ordning är bidraget syn- nerligen känsligt för förändringar i AB Svenska Spels vinstnivåer – men det påverkas inte alls av eventuella förändringar i idrottsrörel- sen barn- och ungdomsverksamhet. Detta framstår inte som för- enligt med en ansvarsfull statlig idrottspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Ett närliggande problem är att vinstdelningssystemet nästan uteslutande används för att finansiera idrottsrörelsens statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stöd.&lt;/NOBR&gt; Av detta följer att det i praktiken endast är &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; som påverkas av förändringar på spelmarknaden – åtminstone på kort sikt. Vad motiverar detta? Enligt vår bedömning (jfr kapitel 9) utgör &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; ett betydelsefullt grundstöd till de lokala idrottsföreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Det finns därför inga skäl till att just detta bidrag ska vara mer utsatt för risker än statens övriga idrottsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Ett nytt spelbidrag för finansieringen av statens &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Mot bakgrund av diskussionen ovan föreslår vi att dagens vinstdel- ningssystem mellan AB Svenska Spel och idrottsrörelsen ersätts av ett behovsprövat och i förväg fastställt spelbidrag för finansiering av idrottsrörelsens statliga lokala aktivitetsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Vi föreslår följaktligen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Att dagens vinstdelningssystem ersätts av ett nytt bidrag från statens intäkter från spelmarknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Vårt förslag utgår från att idrottsrörelsen alltjämt tilldelas stöd via statens intäkter från spelmarknaden. Med begreppet ”spelbidrag” ovan vill vi dock markera att detta bidrag kan – men inte nöd- vändigtvis måste – hämtas från AB Svenska Spels överskott. För- klaringen är den osäkerhet som för närvarande gäller den svenska spelmarknadens framtid. Under det senaste decenniet har frågan om de svenska spelregleringarnas förenlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principer varit föremål för omfattande debatt. Och även om reger- ingsrätten i oktober 2004 fastslog att det svenska systemet ”totalt sett” är förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; krav, har utländska spelbolag fortsatt att erbjuda spel till svenska spelare och begärt att rådande regleringar ska avskaffas. Till detta kommer att regeringen i juni 2007 tillsatte en särskild utredare med uppgift att föreslå en lång- siktigt hållbar svensk spelreglering. I direktiven framhålls att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft17"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;nya regleringen ska tillvarata och stärka de sociala skydds- aspekterna, motverka spelberoende, bedrägerier och kriminalitet samt att nuvarande regelverk ska tjäna som förebild. Samtidigt ute- sluts dock inte att &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga,&lt;/NOBR&gt; tekniska eller andra skäl kan fram- tvinga större reformer och utmynna i ett delvis nytt system som också inbegriper ”andra aktörer än befintliga”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det är således inte omöjligt att statens framtida intäkter från spelmarknaden baseras på ett koncessions- eller licenssystem med ett flertal aktörer till skillnad från dagens system där intäkterna huvudsakligen genereras av ett statligt ägt spelbolag. Att i detta skede låsa idrottsrörelsens nya bidrag till AB Svenska Spel framstår som olämpligt. Med formuleringen ”spelbidrag” görs således den principiella marke- ringen att stödet ska finansieras via statens intäkter från spelmark- naden – men att det är idrottspolitiskt ovidkommande hur staten erhåller dessa inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Förslaget till nytt spelbidrag avser endast att ersätta det s.k. vinstdelningssystemet. Det påverkar således inte förutsättningarna för idrottsrörelsens övriga bidrag via AB Svenska Spel (det gene- rella spelbidraget på 60 miljoner kronor och finansieringen av Idrottslyftet) eller möjligheterna till nya bidrag via statens intäkter på spelmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Att bidraget ska vara öronmärkt för finansiering av idrottsrörel- sens statliga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LOK-stöd.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;I utredningen har det förts en diskussion om huruvida det nya spelbidraget bör vara öronmärkt för en specifik bidragsform eller utgöra en rörlig resurs som kan användas för olika ändamål. Vi för- ordar det förstnämnda. Ett första argument är att det är olämpligt att utsätta det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; för onödiga intressekonflikter genom att möjliggöra att dessa medel även kan utnyttjas för andra idrottsliga verksamheter. Ett andra argument är att de särskilda satsningarna Handslaget och Idrottslyftet mycket väl kan betraktas som just ”rörliga resurser” där idrottsrörelsen fått frihet att själv- ständigt fördela medel på olika utvecklingsprojekt och prioriterade frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I detta sammanhang kan tilläggas att RF för närvarande har rätt att disponera 20 miljoner kronor inom ramen för vinstdelnings- systemet till lokala anläggningar för barn- och ungdomsverksam- het. I syfte att göra det nya spelbidraget till ett renodlat &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kommittédirektiv 2007:79, &lt;/SPAN&gt;En stärkt och moderniserad spelreglering&lt;SPAN class="ft18"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;föreslås att detta anläggningsstöd utgår men att AB Svenska Spels generella bidrag på 60 miljoner kronor ökas med motsvarande belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft8"&gt;3. Att bidraget ska vara behovsprövat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Vi anser vidare att det nya spelbidraget ska vara behovsprövat. Med detta avses att stödets storlek bör fastställas i dialog mellan statens och idrottsrörelsens företrädare och med utgångspunkt i den lokala barn- och ungdomsidrottens utveckling och behov men utan koppling till &lt;NOBR&gt;icke-idrottsliga&lt;/NOBR&gt; faktorer såsom spelmarknadens eller det allmänna konjunkturlägets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Att bidragets omfattning ska fastställas i förväg och godkännas i samband med riksdagens behandling av det ordinarie statsansla- get.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft8"&gt;Enligt rådande ordning föreslås i budgetpropositionen att riks- dagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma verkar för dels ett generellt spelbidrag till idrottsrörelsen på 60 miljoner kronor, dels ett stöd på 500 miljoner kronor för finansie- ring av Idrottslyftet. För båda dessa bidrag har riksdagen följakt- ligen möjlighet att årligen ta ställning till beloppens storlek och stödets inriktning. Under förutsättning att idrottsrörelsens statliga stöd via spelmarknaden även framöver finansieras via AB Svenska Spels överskott, föreslås att samma princip även ska tillämpas på vårt förslag till nytt spelbidrag. Om regeringen istället väljer att finansiera bidraget via andra intäktskällor från spelmarknaden (exempelvis genom ett koncessionsförfarande) föreslås ett bibe- hållande av principen att riksdagen årligen får möjlighet att god- känna stödets storlek och inriktning. Därmed skapas den transpa- rens och bruttoredovisning som Riksrevisionen efterlyst även om merparten av idrottsrörelsens statliga stöd inte ingår i statsbud- geten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Om dagens vinstdelningssystem ersätts med ett nytt spelbidrag i enlighet med vårt förslag, elimineras de problem som för när- varande präglar idrottsrörelsens statsstöd via spelmarknaden. För idrottsrörelsen innebär nyordningen att hela statens stöd baseras på bedömningar av föreningsverksamhetens omfattning, utveckling och faktiska behov till skillnad från dagens system där det lokala idrottslivet i stor utsträckning är beroende av AB Svenska Spels utveckling. Vidare tillgodoses RF:s önskan om ett långsiktigt och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft17"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359372x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;förutsebart ”grundstöd” som stabilt säkrar finansieringen av det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet.&lt;/NOBR&gt; För staten medför förslaget transparens och bruttoredovisning i den idrottspolitiska processen. Att bidraget – i likhet med övriga bidrag från AB Svenska Spel – dessutom fastställs i förväg innebär att hela statens stöd till idrottsrörelsen kan före- läggas riksdagen. Detta ger goda möjligheter att följa anslagets utveckling över tid, skapar förutsättningar att pröva stödet mot andra utgifter på statsbudgeten och säkerställer riksdagens idrotts- politiska insyn och inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft8"&gt;Ekonomiska och spelpolitiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det är av naturliga skäl svårt att bedöma förslagets ekonomiska konsekvenser för staten. Ett första problem handlar om att avgöra nivån på det föreslagna spelbidraget. Detta kan inte fastställas av denna utredning utan måste avgöras i en dialog mellan statens och idrottsrörelsens företrädare. I sammanhanget kan det dock noteras att RF i sin finansieringsplan från 2007 karakteriserade detta års rådande nivå som lämplig för ett långsiktigt och stabilt ”grund- stöd”. Detta antyder att vinstdelningssystemets utfall för 2007 var förhållandevis väl avvägt.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Ett andra problem handlar om spelmarknadens utveckling. Med en övergång till ett behovsprövat spelbidrag till den lokala före- ningsidrottens barn- och ungdomsverksamhet blir det staten – och inte idrottsrörelsen – som tar risker i frågan om intäkter från den reglerade spelmarknaden. Under förutsättning att stödet till före- ningslivet förblir på ungefär nuvarande nivå kommer de ekono- miska konsekvenserna för staten därmed helt att avgöras av AB Svenska Spels framtida utveckling. Om bolaget fortsätter att redo- visa ökad vinst kommer det belopp som tillförs statskassan rimligt- vis att öka jämfört med idag. Skulle bolagets vinst däremot sjunka, blir resultatet att beloppet till statskassan minskar jämfört med idag eftersom idrottsrörelsens andel av statens spelintäkter inte längre påverkas av spelmarknadens utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottens framtida finansiering&lt;SPAN class="ft18"&gt;, s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359373x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Förslagets effekter för övriga barn- och ungdomsorganisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Idrottsrörelsen är inte ensam förmånstagare av statens intäkter från spelmarknaden. Dagens vinstdelningssystem genererar även bidrag till övriga folkrörelsers barn- och ungdomsverksamhet. Detta stöd administreras av Ungdomsstyrelsen. Enligt rådande fördelnings- principer erhåller Riksidrottsförbundet cirka 80 procent av folk- rörelsernas vinstandel medan Ungdomsstyrelsen tilldelas reste- rande cirka 20 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;I våra direktiv ingår inte att föreslå reformer i statens ungdoms- politik. Vårt förslag rör följaktligen endast Riksidrottsförbundets vinstandel. Ett slopande av vinstdelningssystemets koppling till idrottsrörelsen behöver inte heller få konsekvenser för AB Svenska Spels bidrag till övriga ungdomsorganisationer. Det finns dock skäl att tro att även dessa finner den nuvarande finansieringslösningen osäker och vi förutsätter därför att regeringen i dialog med ung- domsorganisationerna och Ungdomsstyrelsen prövar om även deras vinstandel bör ersättas av ett i förväg fastställt spelbidrag. I detta sammanhang kan tilläggas att regeringen i mars 2008 tillsatte en särskild utredare med direktivet att se över statsbidraget som lämnas till ungdomsorganisationer med stöd av förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. I upp- draget ingår att föreslå vilken reglering som bör gälla för bidrag som betalas ut genom överskottet från AB Svenska Spel. Utredaren ska vidare ge förslag på fördelningskriterier för stöd som ges genom överskottet från AB Svenska Spel och föreslå en modell för att säkerställa att överskottet kommer ungdomsorganisationernas lokala verksamheter till del.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft8"&gt;En koppling av statens stöd till BNP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;I den strategiplan för idrottens framtida finansiering som RF- stämman antog i maj 2007 föreslås att statens stöd till idrotten ska utgöra en promille av BNP. Förslaget är intressant av två skäl. För det första är det ett uttryck för att idrottsrörelsen eftersträvar betydande ökningar av statens idrottsstöd: enligt RF:s egna beräk- ningar skulle en promille av BNP 2006 resulterat i ett statsstöd på 2,8 miljarder kronor, vilket hade inneburit en dryg miljard kronor mer än det faktiska anslagsbeloppet på 1,7 miljarder kronor samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kommittédirektiv 2008:35, &lt;/SPAN&gt;Utredning om vissa frågor om bidrag till ungdomsorganisationer m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;år. För det andra är förslaget ett uttryck för RF:s önskan att ersätta dagens beroende av spelmarknaden med ett nytt beroende – denna gång av den allmänna konjunkturutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Vi kan inte tillstyrka RF:s förslag. I enlighet med den tidigare diskussionen är det principiellt viktigt att statens stöd till idrotten tar utgångspunkt i verksamhetens reella behov och inte externa, &lt;NOBR&gt;icke-idrottsliga&lt;/NOBR&gt; faktorer. Huruvida idrottsrörelsen ska ha ett statstöd på 1,7 eller 2,8 miljarder kronor bör följaktligen avgöras i en diskussion om vad bidraget avser att uppnå snarare än principen att idrottsrörelsen har rätt till en viss andel av statens intäkter. Därtill är det oklart huruvida en koppling till BNP är förenligt med idrottsrörelsens parallella mål om att statens stöd ska växa över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Ett minskat antal stödformer?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;I utredningens direktiv ingick att pröva om antalet bidrag i statens idrottsstöd kan minskas, vilka begränsningar som upp- står för idrottsrörelsen genom utformningen av de villkor som anges för stödet samt om färre villkor kan knytas till det sam- lade stödet som ges till idrottsrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft8"&gt;Vi bedömer att nuvarande bidragsstruktur bör bestå. För- klaringen är att bidragen och deras utformning i stor utsträck- ning redan uppfyller idrottsrörelsens krav på självständighet. Av ett totalt stöd på närmare två miljarder kronor för 2008 fördelas den stora merparten – totalt 1860 miljoner kronor motsvarande 94 procent av det totala stödet – mellan fem större bidrags- poster vilka kännetecknas av att de i huvudsak har övergripande målformuleringar, få villkor och att idrottsrörelsen har bety- dande möjligheter att påverka såväl bidragens utformning som pengarnas fördelning. Därefter återstår ett antal mindre verk- samhetsbidrag vilka visserligen avviker från den generella bilden, men som bör kvarstå av särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft8"&gt;Den statliga styrningen är således högst begränsad. Situatio- nen kan enklast beskrivas med att staten förbehåller sig rätten att sätta idrottspolitikens ramar genom att kontrollera nivån på olika bidrag – och att idrottsrörelsen därefter har betydande fri- het att fylla dessa ramar med ett innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft17"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359375x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p991 ft15"&gt;Riksidrottsstyrelsen ska arbeta utifrån medlemmarnas uppdrag på stämman och också stå till svars för den. Riksidrottsförbundet har även fått uppdraget att i myndighets ställe fördela statens stöd till idrotten och rapportera hur idrottsrörelsen har uppfyllt regeringens mål. Men när vi samlas till stämma i maj har regeringen redan på ett flertal områden angett hur medlen ska fördelas. Man har alltså minskat idrottsrörelsens möjlighet att ta eget ansvar. (RF:s ordförande Karin Mattsson, februari 2007)&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft8"&gt;Ett framträdande inslag i svensk idrottspolitik under senare år är RF:s uppfattning att staten ökat sin styrning över idrottsrörelsen. Kännetecknande för denna kritik är att förbundet inte motsatt sig själva principen att staten formulerar mål och syften för sitt stöd. Missnöjet har istället rört hur statens mål konkretiserats i olika bidrag och olika bidragsvillkor. Mer konkret menar RF att antalet ”öronmärka” och riktade bidrag successivt ökat under senare år vilket både begränsat förbundets handlingsutrymme och dess möj- lighet till ansvar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Frågan om idrottens självständighet blev central i den idrotts- politiska debatten inför 2006 års valrörelse och omnämndes t.o.m. i statsminister Fredrik Reinfeldts (m) regeringsförklaring i oktober samma år. I idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroths (m) tal till &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 2007 påpekades även värdet av en fri och självständig idrottsrörelse och att detta varit en viktig princip vid utformningen av satsningen Idrottslyftet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även i denna utredning behandlas problematiken. Enligt direktiven är uppdraget att analysera om det samlade statliga stödet till idrotten kan kanaliseras på sådant sätt att antalet stödformer minskas, vilka begränsningar som uppstår för idrottsrörelsen genom utformningen av de villkor som anges för stödet och om färre villkor kan knytas till det samlade stödet som ges till idrottsrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Karin Mattsson, ”Hoppas slippa brutna vallöften”, &lt;SPAN class="ft70"&gt;Svensk Idrott &lt;/SPAN&gt;nr 2 (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., jfr Mattssons ledare ”Idrotten vill och idrotten kan” i &lt;SPAN class="ft70"&gt;Svensk Idrott &lt;/SPAN&gt;nr 4 (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se exempelvis ”Så tycker partierna i idrottsfrågor”, &lt;SPAN class="ft85"&gt;TT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-09-13,&lt;/NOBR&gt; statsminister Fredrik Reinfeldts (m) regeringsförklaring den 6 oktober 2006, tal av kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth vid &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 2007, &lt;SPAN class="ft85"&gt;Riksidrottsförbundet&lt;/SPAN&gt;, bilaga till stämmoprotokoll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359376x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p995 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Principer för den statliga bidragsgivningen till föreningslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;I statsförvaltningen har statens förhållande till den ideella sektorn diskuterats flitigt sedan tidigt &lt;NOBR&gt;1990-tal.&lt;/NOBR&gt; Förklaringen ska framför- allt sökas i de principer om resultatstyrning av offentlig verksamhet som infördes under perioden och svårigheten att införa sådan styr- ning på statsbidrag till frivilligt organiserad verksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ett vik- tigt bidrag till denna debatt lämnades 2004 av Statskontoret som i en rapport föreslog ett antal enhetliga principer för statens stöd till föreningslivet. Dessa principer stöddes och utvecklades därefter av 2005 års Folkrörelseutredning. Det finns således ett antal aktuella förslag till hur staten ska utforma sina bidrag till ideella organisa- tioner. Detta motiverar en sammanfattande redogörelse av dessa idéer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft8"&gt;Statskontoret om bidrag till ideella organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Statskontoret är en central förvaltningsmyndighet för utvärdering och uppföljning av statlig och statligt finansierad verksamhet. Uppdraget är att bistå regeringen med underlag för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig statsförvaltning. I juni 2003 fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att göra en översyn av bidragsgivningen till ideella föreningar. Resultatet redovisades följande år i rapporten Bidrag till ideella organisationer. Kartlägg- ning, analys och rekommendationer (Statskontoret 2004:17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Enligt Statskontoret visade deras kartläggning att staten behö- ver utveckla sin syn på den ideella sektorn för att mer konsekvent kunna kan ta ställning till vilka organisationer som ska tilldelas bidrag, vilka bidragsformer som ska användas och vilka villkor som ska knytas till stödet i fråga. Vidare framhölls att lagstiftning bör övervägas i större utsträckning och att förordningar normalt ska ligga till grund för bidragsgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Statskontorets analys av föreningslivets många och skilda bidragsformer baserades på en klassificering av det statliga stödet i fem bidragskategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Statskontoret, &lt;/SPAN&gt;Bidrag till ideella organisationer. Kartläggning, analys och rekommendationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;(2004:17), s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p996 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Organisationsbidrag: ett generellt bidrag till en ideell organisa- tion, där bidraget inte avgränsas till särskilda verksamheter och där medel kan utnyttjas till kanslikostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Verksamhetsbidrag: ett riktat bidrag till en viss eller flera angivna verksamheter som en organisation bedriver.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Projektbidrag: ett riktat bidrag till tidsmässigt avgränsad verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Uppdragsersättning: i princip full ersättning för verksamhet som staten och uppdragstagande organisation kommer överens om att organisationen ska bedriva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Anläggningsbidrag: bidrag till köp, nybyggnad, ombyggnad eller upprustning av lokal för ideell verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Enligt Statskontoret bör motivet för bidraget styra valet av bidragsform. Bidragsformen bör därefter ligga till grund för bedömningar av vilken styrning från statens sida som är lämplig. Mot denna bakgrund preciserades därefter ett antal allmänna bidragsprinciper, varav följande kan nämnas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;övergripande mål/syften ska finnas för alla bidragsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;detaljerade mål ska formuleras för alla bidrag utom för organisa- tionsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;god ekonomisk redovisning ska vara ett självklart krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;olika återrapporteringskrav för olika bidragsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;bedömning av resultat/effekter bör göras för alla bidragsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;oberoende utvärderingar bör genomföras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;treårsplaner bör övervägas för fler bidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Folkrörelseutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Statskontorets rapport utgjorde en av faktorerna bakom till- komsten av 2005 års Folkrörelseutredning. Utredningens över- gripande uppdrag var att ”utreda den nuvarande statliga folk- rörelsepolitiken och lämna förslag om den framtida folkrörelse- politikens inriktning, omfattning och utformning”. I detta arbete ingick bland annat att överväga behov av gemensamma principer för den statliga bidragsgivningen till ideella organisationer och att pröva hur staten skulle kunna underlätta för ideella organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft17"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359378x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p501 ft8"&gt;att finansiera sin verksamhet på andra sätt än via bidrag.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I februari 2007 fick utredningen dessutom tilläggsdirektiv att närmare under- söka vilka typer av villkor som ställs i bidragsgivningen till ideella organisationer och vilka effekter dessa får för såväl föreningslivet som samhället i övrigt. I denna analys skulle särskilt organisatio- nernas självständighet och oberoende beaktas.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Slutligen uppdrogs utredaren att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;… undersöka om det är möjligt att öka andelen villkorslösa stats- bidrag, minska antalet villkor för statsbidragen eller revidera de villkor som ställs för att bl.a. finna en bättre avvägning mellan statens behov av kontroll och föreningarnas behov av integritet och självständighet. I detta ingår att bedöma vilka konsekvenser dessa åtgärder kan få samt att föreslå hur statens behov av kontroll skall tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Som särskild utredare i Folkrörelseutredningen utsågs kanslichef &lt;NOBR&gt;Åsa-Britt&lt;/NOBR&gt; Karlsson. Utredningens betänkande, Rörelser i tiden, lämnades i september 2007.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I frågan om den statliga bidragsgiv- ningen till ideella organisationer stödde utredningen i allt väsentligt Statskontorets rekommendationer, om än med påpekandet att sektorns olika delar har olika behov och att staten därmed bör avstå från att försöka strömlinjeforma sina olika bidragssystem. Vidare föreslogs följande generella principer vid valet av bidragsform:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Om bidraget är avsett att stödja organisationens roll som intresseorganisation är organisationsbidrag en lämplig form. Organisationsbidraget går inte att resultatstyra i någon egentlig mening och är heller inte avsett för detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Avser bidraget att stödja medlemmarnas aktiviteter eller att ge service till såväl medlemmar som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-medlemmar&lt;/NOBR&gt; är verksam- hetsbidrag en lämplig form. Är verksamheten av tillfällig och begränsad karaktär är projektbidrag en lämpligare bidragsform. Dessa bidrag ska kunna resultatstyras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Om syftet är att stödja organisationens roll som producent av tjänster utgör uppdragsersättning ett lämpligt alternativ till bidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Kommittédirektiv 2005:117, &lt;/SPAN&gt;Den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden&lt;SPAN class="ft17"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Kommittédirektiv 2007:7, &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Folkrörelseutredningen&lt;SPAN class="ft17"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;SOU 2007:66, &lt;/SPAN&gt;Rörelser i tiden. Slutbetänkande av utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., &lt;NOBR&gt;s.17–18,&lt;/NOBR&gt; 113.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359379x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;Enligt Folkrörelseutredningen måste det finnas utrymme både för organisations- och verksamhetsbidrag i statens stöd till förenings- livet. Organisationsbidrag bidrar till den grund av långsiktigt inriktad kärnverksamhet som varje självständig organisation vilar på och utgör följaktligen en grundförutsättning för att andra typer av bidrag ska fungera väl i organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Folkrörelseutredningen kunde dock inte stödja tilläggsdirekti- vens resonemang om fler s.k. villkorslösa bidrag eller att minska antalet villkor för statsbidrag till ideell verksamhet. Huvudför- klaringen var att utredaren inte fann något nämnvärt intresse hos de ideella organisationerna själva för ”renodlade organisations- bidrag” utan någon form av villkor knutna till stödet. Tvärtom visade flera studier att den ideella sektorns sammanslutningar önskade en kombination av verksamhetsbidrag och organisations- bidrag där ett stöd för deras existens förenades med medel knutna till deras faktiska verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft15"&gt;Genom organisationsstödet ska det vara relativt fritt för organisatio- nerna att själva kunna bestämma vilken verksamhet man vill bedriva. Om det samtidigt kopplas till ett verksamhetsstöd kan också staten få sina krav på verksamheten tillgodosedda.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan det således konstateras att frågan om att minska antalet bidrag i statens idrottspolitik ingår i en större och i hög grad aktuell diskussion om statens förhållningssätt till den ideella sektorn. Ett antal utredningar har analyserat ämnet och även om perspektiven har varit olika, har den grundläggande frågan varit och förblivit en och samma: hur kan stödformer utformas som både säkerställer statens behov av &lt;NOBR&gt;(resultat-)styrning&lt;/NOBR&gt; och före- ningslivets intresse av självständighet? Av Statskontorets och Folk- rörelseutredningens analyser att döma, är svaret snarast att man ska försöka balansera statens och civilsamhällets behov mot varandra. Statens behov av styrning och kontroll ska tillgodoses genom att det ska finnas tydliga mål kopplade till det statliga stödet. Därtill ska resultaten följas upp oavsett bidragsform. De frivilliga organi- sationernas oberoende ska på motsvarande sätt säkras genom att åtminstone vissa av deras bidrag ska vara förhållandevis fria och ha som syfte att främja deras existens och kärnverksamhet. Strategin kan sammanfattas som att staten ska försöka finna en rimlig avväg- ning mellan stödformer av karaktären ”tack för att ni finns” med bidrag enligt modellen ”tack för vad ni åstadkommer”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid., s. 127.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;En analys av idrottspolitikens bidragsstruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I detta avsnitt diskuteras den statliga idrottspolitikens olika stöd- former. Analysen vägleds av två frågor. Den första frågan handlar om bidragsstrukturens utformning i förhållande till spänningen mellan statlig styrning och idrottsrörelsens självbestämmande. Ger RF en rimlig karakteristik av statens idrottspolitik? Finns det skäl att beskriva bidragsformer och bidragsvillkor i termer av detalj- reglering och öronmärkning, eller finns det tvärtom utrymme för idrottsrörelsen att själv påverka användningen och inriktningen av statens stöd? Den andra frågan handlar om – i enlighet med utred- ningsdirektiven – huruvida det finns bidrag eller bidragsvillkor som kan slopas eller förenklas i syfte att ytterligare stärka idrottsrörel- sens autonomi i förhållande till staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Analysen tar sin utgångspunkt i Statskontorets och Folkrörel- seutredningens perspektiv och synpunkter. På ett principiellt plan innebär detta att vi delar uppfattningen att det måste finnas utrymme för olika bidragsformer i statens stöd till föreningslivet samt att graden av styrning måste vara kopplad till valet av bidragsmodell och dess syfte. Därtill stödjer vi principen att orga- nisationsbidrag (”tack för att ni finns”) bör ges som långsiktigt stöd till ideella organisationers kärnverksamhet eftersom det skapar grundförutsättningar för att andra bidragsformer (”tack för vad ni åstadkommer”) ska fungera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Det kan tilläggas att frågor rörande bidragens återrapportering och resultatbedömning inte kommenteras här, utan behandlas i avsnitt 10.7 i samband med förslag till ny modell för uppföljning av statens idrottspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I tabell 10.2 redovisas de olika bidragen i statens stöd till idrot- ten budgetåret 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft17"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359381x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td293"&gt;&lt;P class="p1002 ft159"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td293"&gt;&lt;P class="p397 ft158"&gt;Tabell 10.2 Statens stöd till idrotten budgetåret 2008&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td161"&gt;&lt;P class="p1003 ft59"&gt;FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td294"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td161"&gt;&lt;P class="p1004 ft87"&gt;Belopp (SEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td294"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td164"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Anslag över statsbudgeten (kulturdepartementet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td161"&gt;&lt;P class="p705 ft87"&gt;445 551 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p705 ft87"&gt;323 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Insatser mot dopning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td161"&gt;&lt;P class="p705 ft87"&gt;23 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft158"&gt;Bidrag till idrottsforskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p705 ft158"&gt;13 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Bidrag till specialidrott inom gymnasieskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p705 ft87"&gt;39 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Bidrag för olympisk och paralympisk verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p705 ft87"&gt;45 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td293"&gt;&lt;P class="p385 ft87"&gt;varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td161"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;SOK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p701 ft51"&gt;(40 000 000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;SHIF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p698 ft51"&gt;(5 500 000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft158"&gt;Till regeringens disposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p709 ft158"&gt;2 051 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft18"&gt;Anslag över statsbudgeten (utbildningsdepartementet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td161"&gt;&lt;P class="p705 ft87"&gt;142 422 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft86"&gt;Särskilt verksamhetsstöd till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p1004 ft87"&gt;142 422 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Bidrag från AB Svenska Spel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p1004 ft87"&gt;1 394 490 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Generellt spelbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p705 ft87"&gt;60 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Vinstdelningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p705 ft87"&gt;834 490 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td293"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Idrottslyftet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p1004 ft87"&gt;500 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td294"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td164"&gt;&lt;P class="p1004 ft51"&gt;1 982 463 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;Som tabellen visar, är statens stöd till idrotten för närvarande för- delat över sammanlagt tio skilda bidragsposter. Antalet bidrags- poster har varit förhållandevis konstant under det senaste decen- niet. Tydligt är även att bidragens storlek är mycket olika. Det största enskilda bidraget – drygt 834 miljoner kronor – är resultatet från idrottsrörelsens vinstdelning med AB Svenska Spel. Den minsta bidragsposten utgör drygt två miljoner kronor som reger- ingen förfogar över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft8"&gt;Det finns många sätt att jämföra, kategorisera och bedöma graden av statlig styrning i de olika bidragsformerna. Vi har valt att utgå från Statskontorets klassificering av olika bidragstyper. Frågan blir därmed i vilken utsträckning idrottsstödets tio bidrag kan in- ordnas i de övergripande kategorierna &lt;NOBR&gt;organisations-,&lt;/NOBR&gt; verksamhets- och projektbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Notera att det i denna tabell ingår anslag till SISU Idrottsutbildarna. Detta bidrag har inte tagits med i tidigare diskussioner om statens stöd till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft17"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Organisationsbidrag i statens idrottspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Som beskrivs ovan, utgör organisationsbidrag en bidragsform med huvudsakligt syfte att stödja ideella sammanslutningars roll som intresseorganisationer, deras existens och kärnverksamhet. Bidragen kännetecknas av att de är generella och att medel även kan utnyttjas för administrationskostnader. Utmärkande är dessutom att statens målformuleringar för organisationsbidrag ska vara över- gripande och den statliga resultatstyrningen låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Två poster i statens idrottsstöd passar väl in i denna beskrivning. Den första är de medel ut statsanslaget som avsätts för verksamhet av gemensam natur. Beloppet uppgår för närvarande till 323 miljoner kronor. Som namnet indikerar, är bidragsposten av allmän karaktär och utnyttjas av RF till alltifrån kanslikostnader till elitstöd och &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Merparten av pengarna reserveras dock för s.k. basbidrag åt specialidrottsförbunden. Vidare gäller att regeringens målformuleringar – helt i enlighet med organisations- stödets princip – är allmänt hållna och huvudsakligen en markering av att stödet ska främja integration, jämställdhet och god etik. RF har följaktligen stor frihet att självständigt fördela stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En andra bidragspost inom denna kategori är de 60 miljoner kronor som tillförs via AB Svenska Spel i form av ett generellt spel- bidrag. Bidraget är helt villkorslöst. Den statliga styrningen är följ- aktligen obefintlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Verksamhetsbidrag i statens idrottspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Med verksamhetsbidrag avses stöd som är riktat till en eller flera aktiviteter/verksamheter som en organisation bedriver. Enligt Folkrörelseutredningen kännetecknas denna bidragsform av att staten ska kunna ställa tydliga krav på motprestation från bidrags- mottagaren. Målen för bidragen bör dessutom vara detaljerade och mätbara.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Av idrottsanslagets olika poster är det framförallt två som kan karakteriseras som verksamhetsbidrag av större omfattning. Det första är vinstdelningssystemet med AB Svenska Spel. Detta bidrag uppgår för närvarande till drygt 834 miljoner kronor och är i enlig- het med beslut av riksdagen öronmärkt för det lokala förenings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 2007:66, s. 113, 116.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359383x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1009 ft8"&gt;livets barn- och ungdomsverksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Denna avgränsning framgår även av regeringens särskilda mål för bidraget, vilket är att flickor och pojkar mellan 7 och 20 år ska ha ”goda möjligheter att utöva gemensam idrottsverksamhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft8"&gt;Att bidraget är reserverat för lokala föreningars barn- och ung- domsverksamhet är en begränsning av idrottsrörelsens handlings- utrymme. I övrigt är styrningen måttlig. Merparten av bidraget tillförs nämligen det lokala idrottslivet i form av statligt &lt;NOBR&gt;LOK-stöd,&lt;/NOBR&gt; det vill säga en bidragsmodell vars utformning RF själv ansvarar för efter riksdagsbeslut 1989. Dessutom finns det inga begränsningar för hur de lokala föreningarna ska använda bidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft8"&gt;Den andra mer omfattande bidragsposten inom detta område utgörs av de medel som tillförs SISU Idrottsutbildarna via Utbild- ningsdepartementet. Bidragsposten har namnet ”särskilt verksam- hetsstöd” och ska enligt regeringens regleringsbrev utnyttjas till &lt;NOBR&gt;studie-,&lt;/NOBR&gt; bildnings- och utbildningsverksamhet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;År 2008 uppgår detta stöd till drygt 142 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft8"&gt;Projektbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft8"&gt;Det främsta kännetecknet för projektbidrag är att stödet ska vara tillfälligt. I övrigt menar Folkrörelseutredningen att staten i frågor rörande mål och styrning ska tillämpa samma principer som för verksamhetsbidrag. De statliga målen bör följaktligen vara tydliga, detaljerade och mätbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft8"&gt;Endast en post i statens stöd till idrotten har karaktären av ett tidsmässigt avgränsat projekt: satsningen Idrottslyftet. Bidraget uppgår till 500 miljoner kronor årligen under en fyraårsperiod. Kännetecknande är vidare att RF fick full frihet att självständigt utforma sina egna mål och prioriteringar. I detta avseende kan såle- des Idrottslyftet betraktas som ett steg mot ökad självständighet jämfört med föregångaren Handslaget, där regeringen formulerade satsningens övergripande mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Prop. 1995/1996:169, &lt;/SPAN&gt;Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende anslagen 25:13 och 25:16 inom utgiftsområde 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft17"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Övriga bidragsposter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Därmed återstår fem bidragsposter. De avser anslag för att mot- verka dopning, till idrottsforskning, riksidrottsgymnasierna, olym- pisk/paralympisk verksamhet samt särskilda medel till regeringens disposition. Gemensamt för bidragsposterna är att de är relativt små (tillsammans utgör de drygt sex procent av det totala idrotts- stödet) och riktade till särskilt utpekade områden (verksamhets- bidrag). I jämförelse med tidigare nämnda – och större – bidrag framstår dessa följaktligen som potentiella kandidater till vad som är att betrakta som onödiga ”öronmärkningar” i statens bidragsgiv- ning till idrottsrörelsen. Det finns därför skäl att studera dem närmare. Är de nödvändiga som särredovisade stödformer i idrot- tens statsanslag eller finns här möjlighet att förenkla bidragsstruk- turen genom att en eller flera av dessa poster slopas och att peng- arna istället hänförs till den övergripande budgetposten ”av gemen- sam natur”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Bidragens utformning och villkor har diskuterats ingående i utredningen. Trots ambitionen att minska antalet stödformer till idrotten, har vi kommit fram till slutsatsen att samtliga bidrag bör bestå. Skälen till vår bedömning varierar från fall till fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Bidraget ”till regeringens disposition” används huvudsakligen för vissa internationella åtaganden och som en buffert åt regeringen för specifika eller oförutsedda utgifter. Bidragspostens storlek har vari- erat betydligt under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Högst – hela 50 miljoner kronor – var posten 2004 vilket sammanhängde med att regeringen vid detta tillfälle prövade och fattade separata beslut om bl.a. talangsats- ningar, OS/Paralympics samt ett tänkt bidrag till ett riksidrotts- museum. Huvuddelen av dessa bidragsposter redovisas numera direkt i regleringsbrevet eller fördelas via RF. Idag uppgår posten till drygt två miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Enligt vår bedömning är det rimligt att regeringen har möjlighet att disponera vissa egna resurser inom idrottsområde. Därtill har regeringen vissa specifika utgifter för bland annat internationella idrottsfrågor. Av detta följer att bidragsposten bör bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Två poster bör framförallt kvarstå eftersom de tillfaller verk- samheter utanför idrottsrörelsen. En av dessa är bidraget till idrottsforskning. Bidraget – som sedan 2002 minskat från 20 miljo- ner kronor till 13 miljoner kronor årligen – tillförs Centrum för idrottsforskning (CIF). Den andra bidragsposten avser medel till specialidrott inom gymnasieskolan. Detta bidrag uppgår för när-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359385x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;varande till 39 miljoner kronor och utgör ett statligt stöd till de kommuner som ansvarar för utbildningen vid landets 60 riks- idrottsgymnasier. Båda dessa bidrag går således till olika former av offentlig verksamhet. De ligger därmed utanför vad som kan betraktas som verksamhet ”av gemensam natur” inom den frivilligt organiserade idrottsrörelsen. Detta talar för att utgifterna ska förbli särredovisade och att bidragens storlek ska avgöras av regeringen och därmed inte avvägas i förhållande till statens stöd till frivilligt organiserad idrottsverksamhet. Till detta kan läggas att riksdagen 1995 beslutade att RF ska fördela stödet rörande Riksidrotts- gymnasierna men att det åligger regeringen att fastställa omfatt- ningen av den interkommunala ersättningen för ordinära utbild- ningskostnader vid dessa gymnasier.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ytterligare skäl till att behålla särredovisningen av bidraget till idrottsforskning ges i avsnitt 10.7 som behandlar förslag till ny modell för uppföljning av statens idrottspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Bidragsposten för insatser mot dopning bör framförallt bestå för att markera regeringens särskilda ansvar för antidopningsfrågor. Det operativa arbetet mot dopning inom idrotten bedrivs av idrottsrörelsen själv. RF är den av idrottsrörelsen och staten utpekade nationella antidopningsorganisationen. Förutom dop- ningkontroller, analysverksamhet, informationsspridning och utbildningsinsatser inom landets gränser, deltar RF i ett omfat- tande internationellt samarbete. Detta sker både inom ramen för de internationella specialidrottsförbundens verksamhet och genom World &lt;NOBR&gt;Anti-Doping&lt;/NOBR&gt; Agency (WADA) som sedan 1999 samordnar och leder arbetet med att stärka idrottens regelverk i antidop- ningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;RF är dock inte ensam aktör på området. Även Sverige som nation deltar i olika former av mellanstatligt samarbete. Som exem- pel kan nämnas Europarådets konvention mot dopning inom idrotten och dess tilläggsprotokoll, UNESCO:s internationella konvention mot dopning inom idrotten och International Anti- Doping Arrangement (IADA). Därtill beslutar regeringen årligen om bidrag till verksamheten i WADA. Regeringskansliet deltar även i utnämningar av företrädare för europeiska regeringar i WADA:s styrelse och exekutivkommitté samt i utarbetandet av instruktioner för dessa ledamöter. En förklaring till att såväl Sverige som andra nationer valt att aktivt engagera sig i internatio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Prop. 1994/95:100, bilaga 14. &lt;/SPAN&gt;Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96&lt;SPAN class="ft18"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;nella antidopningsfrågor inom idrotten är behovet av att utveckla en gemensam och hög nivåstandard på det nationella antidopnings- arbetet. Därtill finns behov av att samverka med idrottsrörelsen internationellt för att nå ökad harmonisering av regelverket inom idrotten och säkerställa att detta regelverk upprätthålls med stöd från regeringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Arbetet mot dopning är således utpekat som en statlig ange- lägenhet. Uppföljning av Sveriges och andra staters efterlevnad av de internationella antidopningskonventionerna inom Europarådet och UNESCO är viktigt. Därtill kräver Sveriges åtaganden i det mellanstatliga samarbetet fortlöpande insatser från regeringen och regeringskansliet. I detta ligger även arbetet inom IADA och stödet till WADA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Även om Sveriges internationella åtaganden i kampen mot dop- ning inom idrotten främst berör Riksidrottsförbundets verksam- het, finns det således mellanstatliga åtaganden där staten har ett tydligt ansvar. Av detta följer att det bör förbli en uppgift för regeringen att säkerställa att behövliga medel anslås för antidop- ningsarbetet i Sverige. Att den statliga finansieringen av antidop- ningsverksamheten särredovisas i en egen anslagspost utgör dess- utom en tydlig markering av statens ansvar i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Statens stöd till olympisk och paralympisk verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Därmed återstår endast bidragsposten för olympisk och paralympisk verksamhet. Bidraget uppgår för närvarande till 45,5 miljoner kro- nor. Merparten, 40 miljoner kronor, tillfaller Sveriges Olympiska Kommitté och används till förberedelser och deltagande i olympiska spel, talangutveckling och administration. 5,5 miljoner kronor tillfaller Svenska Handikappidrottsförbundet för förbe- redelser och deltagande i Paralympics. SOK och SHIF rekvirerar sina medel via RF men det är regeringen som fastställer bidrags- ramen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Bidragsposten för olympisk och paralympisk verksamhet utgör ett känsligt ämne i svensk idrottspolitik. Att regeringen pekat ut just dessa två idrottsevenemang som särskilt viktiga och förtjänta av ett eget statligt stöd är förhållandevis okontroversiellt. Däremot har RF ifrågasatt att bidragsposten sedan 1998 innehåller medel till ett talangutvecklingsprogram i SOK:s regi. Detta har av RF upp- fattats som ett avsteg från principen att den egna organisationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359387x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;ska pröva alla frågor som rör statens stöd till idrotten. Dessutom har stödet skapat olika förutsättningar för olika specialidrottsför- bund. Det senare sammanhänger med grundläggande skillnader mellan RF och SOK i fråga om sammansättning, beslutsstrukturer och arbetssätt. Det finns därför skäl att inleda analysen med en kort beskrivning av dessa organisatoriska skiljelinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En första dimension handlar om vilka som utgör de två organi- sationernas medlemmar. SOK består av de 35 specialidrottsförbund som ingår i det olympiska programmet (s.k. OSF).&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;RF utgör på motsvarande sätt en samlingsorganisation för 68 specialidrotts- förbund. Det finns således idrotter vilka ingår i RF men inte i SOK. Av detta följer att ett statligt talangstöd som tillfaller SOK kom- mer vissa idrotter till del – men inte andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En andra dimension handlar om vilket inflytande olika special- idrottsförbund har i de båda organisationerna. På SOK:s årsmöte tillämpas principen: ett förbund – en röst. På &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; fördelas rösterna istället proportionerligt i förhållande till specialidrotts- förbundens föreningsantal. Detta innebär att de SF som ingår i båda organisationer även har olika grad av inflytande i dessa. Som exempel kan nämnas att Svenska Fotbollförbundet hade sju röster på 2007 års &lt;NOBR&gt;RF-stämma&lt;/NOBR&gt; medan Svenska Fäktförbundet endast hade en röst. På SOK:s årsmöte hade de däremot en röst vardera. Att styrkeförhållandena mellan olika specialförbund skiljer sig åt mel- lan de båda organisationerna påverkar förutsättningarna för hur verksamheten utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;En tredje dimension handlar om hur de två organisationerna utformar sitt elitstöd. I RF ingår elitstödet huvudsakligen som en del av basbidraget till specialidrottsförbunden (jfr kap. 9.5).&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Och eftersom specialidrottsförbundens bidrag fördelas utifrån ett antal storlekskriterier, är förutsättningarna att få medel till elitverksam- het direkt kopplade till förbundens relativa storlek i avseenden som antalet föreningar, aktiva medlemmar, utbildningsinsatser m.m. I SOK fördelas stödet istället efter bedömningar av de enskilda akti- vas (eller lagens) potential och behov. Eftersom stödet utgör ett komplement till de olympiska förbundens egna insatser – och SOK har ambitionen att elitaktiva i olika olympiska idrotter ska ges lik-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I SOK ingår även ett antal s.k. ”recognised” (erkända) SF vars idrotter inte ingår i OS- programmet men som ändå fått ett officiellt godkännande av IOK. Dessa förbund saknar dock rösträtt på SOK:s stämma och har således inte betydelse för denna jämförelse av SOK och RF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Visserligen görs även kompletterande insatser inom ramen för förbundets Elitidrottscentrum (EIC) men dessa kan i ekonomiska termer inte jämföras med stödet via &lt;NOBR&gt;SF-bidraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft17"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359388x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;värdiga förutsättningar – tvekar man inte heller att ge ett större ekonomiskt stöd till aktiva och lag i ekonomiskt resurssvaga idrotter. Detta är ett förhållningssätt som väcker blandade känslor. Mest positiva är givetvis små olympiska förbund med knappa resurser via RF och begränsade möjligheter till kompletterande marknadsintäkter. För dessa förbund kan SOK:s fördelningsprin- ciper utgöra hela grundförutsättningen för att de alls ska kunna bedriva talangutveckling. För de SF som däremot skulle ha gynnats av andra fördelningsprinciper – exempelvis en fördelning enbart utifrån storlek – är SOK:s system inte alltid lika uppskattat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;Enligt RF är bidraget till olympisk/paralympisk verksamhet ett exempel på den form av ”öronmärkning” som staten bör undvika. Detta framgår inte minst i den tidigare nämnda finansieringsut- redningens rapport, där hela det statliga talangstödet till SOK karakteriseras som en temporär satsning och utan stöd i regering- ens egen förordning. Rapportens slutsats är således att det är hög tid för staten att börja tillämpa gällande regelverk med följden att ”statens stöd till idrottsverksamhet i sin helhet utbetalas till RF”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;SOK framhåller i sin tur, i ett yttrande över finansieringsutred- ningens förslag, att ett riktat stöd till SOK från regeringen är en logisk följd av den egna organisationens självständighet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Ett andra – närliggande – problemområde utgör bidragets bety- delse för samarbetsformer, rollfördelningar och ansvarområden mellan idrottsrörelsens olika s.k. ”stödorganisationer” (RF, SOK och SISU). I detta sammanhang kan nämnas att framförallt relatio- nen mellan RF och SOK varit föremål för närmast kontinuerlig debatt sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; En rad skilda utredningar har på RF:s initiativ analyserat parternas interna struktur, roller och arbets- former. Därtill har förslag till samgåenden väckts vid flera tillfällen men alltid avvisats och vanligen utmynnat i olika former av sam- arbetsavtal. Diskussionen om rollfördelningen mellan RF och SOK fanns således långt innan staten valde att bevilja särskilda medel till SOK:s talangprogram. Samtidigt kan det inte förnekas att statens bidrag stärkt SOK:s operativa roll och ställning inom idrottsrörel- sen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Som visats ovan, innehåller frågan om statens stöd till det olym- piska och paralympiska en rad dimensioner. Det är exempelvis inte svårt att finna argument för att helt avskaffa bidraget och istället tillföra dessa resurser till RF. En sådan åtgärd skulle onekligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottsrörelsens framtida finansiering&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;10–11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOK:s styrelse yttrande över Motion till SOKs årsmöte 2007, s. &lt;SPAN class="ft18"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359389x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;minska antalet bidrag i statens idrottspolitik och därmed utgöra en förenkling av bidragsstrukturen. Ett slopande av bidraget skulle också kunna motiveras med hänvisning till den allmänna principen att staten ska formulera mål för sitt stöd men att idrottsrörelsen ska ha stor frihet att självständiga avgöra hur dessa mål ska realise- ras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;Vi föreslår dock att även detta bidrag förblir särredovisat och att beloppet alltjämnt fastställs av regeringen. Ett första skäl handlar om bidragets faktiska resultat. Det primära syftet med statens stöd till SOK och SHIF är att skapa gynnsamma förutsättningar för landets olympiska och paralympiska elitidrottare och därigenom stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft. Enligt vår bedömning har åtminstone SOK:s talangprogram i stor utsträck- ning infriat dessa förväntningar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Både externa utvärderare och olika former av resultatmått har indikerat att satsningen är upp- skattad bland olympiska förbund och elitaktiva samt att den möj- liggjort för ett betydande antal idrottsutövare att ta steget från talangfulla till elitidrottare på högsta internationella nivå. Till detta kommer att RF visserligen ifrågasatt principen att staten öron- märker statligt stöd till SOK och SHIF men inte anvisat effektivare sätt att utnyttja dessa medel för att nå statens mål att stärka svenska elitidrottares förutsättningar vid Olympiska Spel och Paralympics.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Ett andra – närliggande – argument handlar om idrottslig plura- lism. Som tidigare påpekats, har SOK:s starkt kvalitets- och behovsstyrda fördelningsprinciper skapat möjligheter för små och ekonomiskt resurssvaga förbund. Det statliga stödet till SOK har därmed blivit ett komplement och alternativ till RF:s &lt;NOBR&gt;SF-bidrag&lt;/NOBR&gt; vilket i huvudsak fördelas efter olika storlekskriterier. Betraktat på detta sätt fyller SOK:s behovsprövade stöd en viktig pluralistisk funktion för olympiska idrotter. Och en viktig följdfråga blir givet- vis hur de små och ekonomiskt svaga förbunden utanför SOK ska få motsvarande möjligheter att utveckla sina talanger?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Ett tredje argument handlar om hur staten på bästa sätt ska respektera idrottsrörelsens självständighet. Som påpekats ovan, har RF kritiserat regeringen för att öronmärkta bidrag inkräktar på idrottsrörelsens handlingsutrymme. Detta är en sanning med modifikation. Idrottsrörelsen har tre centrala stödorganisationer: RF, SISU och SOK. Att staten i vissa sammanhang väljer att sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Att vi inte uttalar oss om SHIF:s talangstöd förklaras av att vi saknat tid och resurser att analysera denna del av bidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359390x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;arbeta med SOK eller SISU istället för RF kan visserligen ses som en begränsning av den senare organisationens frihet – men det behöver nödvändigtvis inte tolkas som att staten minskar idrotts- rörelsens oberoende. Det går dessutom att hävda det rakt motsatta, det vill säga att staten av respekt för just idrottsrörelsens själv- ständighet måste säkerställa att alla tre stödorganisationer får ett grundstöd av staten och att ingen organisation i anslagsfrågor ska kunna utöva ett inflytande över de andra. I detta sammanhang kan tilläggas att SISU Idrottsutbildarna tillförs statsbidrag direkt från Utbildningsdepartementet. Detta är en ordning som RF är positiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;till.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;61&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det sista och kanske viktigaste argumentet är dock att staten i möjligaste mån bör undvika att intervenera i frågor rörande idrotts- rörelsens egen organisationsstruktur. Därtill har idrottsrörelsen ånyo tagit initiativ till att se över rollfördelnings- och ansvarsfrågor mellan sina olika stödorganisationer. I september 2007 utsågs näm- ligen Marianne Nivert att leda en av &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;SISU-stäm-&lt;/NOBR&gt; man beslutad oberoende utredning av idrottens framtida organisa- tion och stödsystem. Resultat ska redovisas hösten 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Vår slutsats är följaktligen att staten inte bör förändra denna bidragspost. Om idrottsrörelsens egen utredning däremot lämnar förslag som kan ena rörelsens olika förbund och stödorganisatio- ner, finner vi det rimligt att staten ställer sig välvillig till de eventu- ella förändringar i bidragssystemet som detta kan medföra. Just nu riskerar emellertid betydande förändringar av statens stöd till olympisk och paralympisk verksamhet att i praktiken bli ett större statligt ingrepp i idrottsrörelsens självständighet än en avvaktande hållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;Idrottsrörelsens framtida finansiering&lt;SPAN class="ft18"&gt;, bilaga 8.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359391x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1023 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Staten sätter idrottspolitikens ramar – idrottsrörelsen fyller ramarna med ett innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft8"&gt;I diskussionen ovan hänfördes olika bidrag till olika bidragsformer. Resultatet visas i tabell 10.3 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft51"&gt;Tabell 10.3 Statens stöd till idrotten budgetåret 2008 fördelat på&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td295"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td93"&gt;&lt;P class="p21 ft160"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td296"&gt;&lt;P class="p1026 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;organisations-,&lt;/NOBR&gt; verksamhets- och projektbidrag&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft59"&gt;FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td297"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td298"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Bidragsform&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p531 ft87"&gt;Belopp (SEK)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td192"&gt;&lt;P class="p883 ft87"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td297"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td298"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Organisationsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p531 ft87"&gt;383 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p1027 ft86"&gt;(19,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Verksamhet av gemensam natur inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td93"&gt;&lt;P class="p531 ft87"&gt;323 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td295"&gt;&lt;P class="p240 ft87"&gt;idrottsrörelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Generellt spelbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p841 ft87"&gt;60 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Verksamhetsbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p531 ft87"&gt;1 099 463 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td192"&gt;&lt;P class="p1027 ft86"&gt;(55,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft158"&gt;Vinstdelningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td93"&gt;&lt;P class="p531 ft158"&gt;834 490 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Särskilt verksamhetsstöd (SISU)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td93"&gt;&lt;P class="p531 ft87"&gt;142 422 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft87"&gt;Insatser mot dopning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p841 ft87"&gt;23 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft158"&gt;Bidrag till idrottsforskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p841 ft158"&gt;13 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft37"&gt;Bidrag till specialidrott inom gymnasieskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td93"&gt;&lt;P class="p841 ft87"&gt;39 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft68"&gt;Bidrag för olympisk och paralympisk verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p841 ft87"&gt;45 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft158"&gt;Till regeringens disposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p841 ft158"&gt;2 051 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Projektbidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td93"&gt;&lt;P class="p531 ft51"&gt;500 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p1027 ft86"&gt;(25,2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft158"&gt;Idrottslyftet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td93"&gt;&lt;P class="p531 ft158"&gt;500 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td295"&gt;&lt;P class="p34 ft51"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td93"&gt;&lt;P class="p531 ft51"&gt;1 982 463 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td192"&gt;&lt;P class="p1027 ft86"&gt;(100)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td297"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td298"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td188"&gt;&lt;P class="p20 ft81"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1028 ft8"&gt;Som tabellen visar, utgör nästan 20 procent av statens idrottsstöd ett grundläggande organisationsbidrag. En fjärdedel av stödet utgör projektbidrag. Den största posten, drygt hälften, är dock olika former av verksamhetsbidrag. Denna fördelning mellan olika bidragsformer i statens idrottspolitik är – intressant nog – närmast identisk med Statskontorets kartläggning av hela det statliga stödet till föreningslivet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Notera att det i denna tabell ingår anslag till SISU Idrottsutbildarna. Detta bidrag har inte tagits med i tidigare diskussioner om statens stöd till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Statskontoret (2004), s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft17"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359392x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1032 ft8"&gt;Vår analys har utmynnat i slutsatsen att den nuvarande bidrags- strukturen i stor utsträckning uppfyller idrottsrörelsens krav på självständighet. Av ett totalt stöd på närmare två miljarder kronor 2008 fördelas den stora merparten – totalt 1860 miljoner kronor motsvarande 94 procent av det totala stödet – mellan fem större bidragsposter vilka kännetecknas av de i huvudsak har övergripande målformuleringar, få villkor och att idrottsrörelsen har betydande möjligheter att påverka såväl bidragens utformning som pengarnas fördelning. Därefter återstår ett antal mindre verksamhetsbidrag vilka visserligen avviker från den generella bilden, men som bör förbli kvar av skäl som redovisats ovan. Den statliga styrningen är således högst begränsad. Situationen kan enklast beskrivas som att staten förbehåller sig rätten att sätta idrottspolitikens ramar (genom att kontrollera nivån på olika bidrag) men att idrottsrörel- sen får betydande frihet att fylla dessa ramar med ett innehåll.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den rådande bidragsstrukturen bör följaktligen bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Om statligt stöd till idrott och motion utanför Riksidrottsförbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;Enligt vår bedömning finns det principiella problem förknip- pade med att organisationer utanför Riksidrottsförbundet enligt nuvarande förordning inte kan beviljas statligt stöd för idrotts- verksamhet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det kan leda till att organisationer vilka till fullo uppfyller statens idrottspolitiska mål ändå går miste om statsbidrag eftersom de nekas inträde i Riksidrottsförbundet av organi- satoriska skäl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det utesluter även möjligheten till statsbidrag för sådana organisationer som anser sig bedriva idrottsverksamhet men som inte vill ingå i Riksidrottsförbundet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft8"&gt;De såväl kort- som långsiktiga konsekvenserna av ett slopat krav på &lt;NOBR&gt;RF-medlemskap&lt;/NOBR&gt; bör dock utredas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft8"&gt;Enligt direktiven ska Idrottsstödsutredningen även bedöma om motion och idrott utanför Riksidrottsförbundets verksamhet bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Bjarne Ibsen, ”Det offentlige og idrætten” i Else Trangbæk (red) &lt;SPAN class="ft67"&gt;Dansk idrætsliv&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft67"&gt;Velfærd og fritid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;1940-1996&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; Bind 2 (Copenhagen 1995), s. &lt;NOBR&gt;111–130.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359393x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;stödjas och i så fall lämna förslag på hur detta ska ske. Uppdraget kan tolkas brett och därmed omfatta alltifrån skolans fysiska bild- ning, kommersiella gym till oorganiserat joggande i skog och mark. I detta sammanhang avgränsas diskussionen till nationella förbunds möjlighet att få del av statens stöd till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Under stor del av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; fördelade RF även statligt stöd till utomstående idrotts- (och &lt;NOBR&gt;frilufts-)&lt;/NOBR&gt; organisationer. År 1998 avskaffades dock den särskilda budgetpost i regeringens reglerings- brev som avsåg utomstående sammanslutningar. Parallellt inrätta- des nuvarande förordning om statsbidrag för idrottsverksamhet som bland annat stadgar att statligt idrottsstöd endast kan tillfalla förbund och föreningar anslutna till RF.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Nu gällande princip är följaktligen att RF – genom att bevilja eller neka organisationer medlemskap – i praktiken även avgör vilka som är berättigade till medel ur statens idrottsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Enligt RF:s stadgar, ska följande villkor vara uppfyllda för att en organisation ska kunna beviljas medlemskap:&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förbundet ska bedriva/administrera idrott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förbundet ska vara en ideell förening.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Förbundets verksamhet ska stå i samklang med RF:s verksam- hetsidé.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förbundet får inte bedriva/administrera idrottslig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft8"&gt;som är nära besläktad med verksamhet inom till RF redan anslutet SF.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td299"&gt;&lt;P class="p97 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Förbundet bör ha minst 50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;medlemsföreningar med minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td299"&gt;&lt;P class="p97 ft8"&gt;3 000 medlemmar och finnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p21 ft8"&gt;representerat i minst 10 RF-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td299"&gt;&lt;P class="p1039 ft8"&gt;distrikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td195"&gt;&lt;P class="p20 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Som visats i kapitel 1, samlar RF det stora flertalet av landets idrottsorganisationer. Det finns dock ett antal sammanslutningar vilka av olika skäl står utanför och därmed är exkluderade från stöd ur idrottsanslaget. Några av dessa får inte vara med eftersom de inte uppfyller ett eller flera av RF:s villkor för medlemskap. Bland dessa kan nämnas Svenska Skateboardförbundet och Svenska Dartför- bundet. Andra organisationer vill inte ingå i &lt;NOBR&gt;RF-kollektivet&lt;/NOBR&gt; men ändå uppbära statligt idrottsstöd för sin verksamhet. Ett exempel är Svenska Samernas Idrottsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet&lt;SPAN class="ft71"&gt;, SFS 1999:1177, 6 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;RF:s stadgar i lydelse efter &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 2007&lt;SPAN class="ft18"&gt;. Kapitel 10. Medlemskap i RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Är det möjligt att tilldela stöd till idrottsorganisationer utanför RF?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;I utredningsuppdraget ingår att pröva huruvida det är önskvärt att idrottsorganisationer utanför RF tilldelas statligt stöd. En första fråga är emellertid om detta är praktiskt genomförbart. Enligt vår bedömning finns det inga större hinder. RF har redan tidigare visat sin förmåga att pröva och fördela stöd till utomstående idrotts- organisationer. Därtill är förbundets fördelningsprinciper numera så entydiga att det inte borde vara svårt att objektivt fastställa nivån på utomstående organisationers anslag, oavsett om det handlar om medel till nationella förbund eller bidrag på lokal föreningsnivå (statligt &lt;NOBR&gt;LOK-stöd).&lt;/NOBR&gt; Formellt sett förutsätter en eventuell nyord- ning dock en ändring i regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet (SFS 1999:1177). Enligt vår mening vore den enklaste lösningen i så fall att helt slopa kravet (§ 6) att endast spe- cialidrottsförbund och lokala föreningar tillhörande RF ska vara bidragsberättigade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;För- och nackdelar med nuvarande principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Principen att endast &lt;NOBR&gt;RF-anslutna&lt;/NOBR&gt; idrottsorganisationer är bidrags- berättigade har vissa uppenbara fördelar för både Riksidrottsför- bundet och staten. För RF kan fördelarna sammanfattas i begrep- pet hegemoni. Att ett medlemskap i förbundet även ger tillgång till statens idrottsstöd utgör onekligen ett starkt argument för att utomstående organisationer ska vilja ansluta sig. Därtill motverkas intern splittring. Åtminstone för många mindre och starkt bidrags- beroende förbund skulle ett utträde innebära stora ekonomiska påfrestningar och en drastisk nedbantning av den egna verksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;För staten medför nuvarande system framförallt två fördelar. En första fördel är att alla strategier som gynnar RF:s sammanhållning även stärker den korporativa förvaltningsmodellen. Med en enad idrottsrörelse under ett gemensamt riksförbund skapas de nöd- vändiga organisatoriska förutsättningarna för att staten ska kunna delegera ansvar och inflytande i anslagsfrågor till idrottens egen organisation. I förlängningen följer alla de legitimitets- och effekti- vitetsvinster som korporativa förvaltningsmodeller kan anses leda till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft17"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1041 ft8"&gt;Den andra fördelen är att staten befrias från problemet att defini- era idrottsrörelsens gränser. En av de svåraste frågorna kopplade till statens idrottsstöd är att avgöra vilka organisationer som kan anses bedriva just idrottsverksamhet. Ett välkänt exempel är Svenska Bridgeförbundet som återkommande ansökt om medlemskap i RF men alltid nekats med hänvisning till att bridge inte är en idrott. Här kan staten välja. Genom att knyta statsanslaget till ett RF- medlemskap hänförs automatiskt alla svåra och potentiellt kontro- versiella definitionsfrågor till idrottens egen paraplyorganisation. Om man däremot väljer att bevilja stöd till utanförstående organi- sationer, uppstår risken att det blir regeringen själv som måste för- söka avgöra vilka aktiviteter som ska anses ingå i idrottsbegreppet varje gång en organisation ansöker om medel ur statens idrotts- anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Det finns även problem förknippade med nuvarande ordning. För det första går det inte att bortse från risken av konserverande strukturer, det vill säga att RF:s incitament att acceptera nya med- lemmar begränsas om effekten blir att fler organisationer ska dela på en given summa pengar. Ur detta perspektiv riskerar således det statliga stödets koppling till RF snarast att motverka förbundets naturliga drivkraft till tillväxt och förnyelse. Mot detta kan dock hävdas att RF vanligtvis välkomnar nya medlemmar. Som exempel kan nämnas att Svenska Ringetteförbundet 2003 erhöll ett s.k. associerat medlemskap eftersom de ännu inte infriar RF:s s.k. stor- lekskriterium.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därtill avslogs visserligen Svenska Skateboard- förbundets medlemsansökan 2007 med hänvisning till ”tveksam- heter rörande förbundets organisation” men med tillägget att Skateboardförbundet skulle erbjudas stöd och hjälp med sin upp- byggnad inför en förnyad ansökan.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Ett andra problem är principiellt och handlar om en diskrepans mellan statens idrottspolitiska mål och RF:s organisatoriska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Av RF:s olika kriterier för medlemskap finns det vissa villkor som enkelt kan förenas med principen att de måste vara uppfyllda för att statligt stöd ska komma ifråga. Det rör sig framförallt om kraven att organisationen ska bedriva/administrera idrott och dess- utom vara en ideell förening. Mer problematiska är villkoren att ansökande sammanslutning inte får bedriva/administrera idrottslig verksamhet som är nära besläktat med redan befintligt SF samt att förbundet i fråga måste bestå av minst 50 föreningar, 3000 med-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Protokoll från Riksidrottsmötet 2003&lt;SPAN class="ft68"&gt;, p. 14.3. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Protokoll Riksidrottsmötet 2007&lt;SPAN class="ft68"&gt;, p. 14.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;lemmar och finnas representerat i åtminstone tio &lt;NOBR&gt;RF-distrikt.&lt;/NOBR&gt; Dessa krav kan ur ett organisatoriskt perspektiv framstå som rim- liga hos RF i syfte att undvika onödig rivalitet mellan snarlika SF och för att eftersträva viss stabilitet och kontinuitet i medlemsför- bundens verksamhet. Det är emellertid villkor som svårligen kan förenas med statens mål att främja folkhälsa och föreningsdemo- kratiska processer genom frivilligt organiserade idrotts- och motionsaktiviteter. Ur statens perspektiv kan det rimligtvis inte vara positivt om vissa utomstående organisationer går miste om statligt stöd med hänvisning till att deras verksamhet påminner om redan befintliga SF:s. Lika märkligt blir det att stöd inte kan utdelas till förbund med argumentet att det är för små för att beviljas inträde i RF – inte minst eftersom det finns ett antal fullvärdiga SF som inte heller lever upp RF:s storlekskriterier. Poängen är följakt- ligen att det mycket väl kan uppstå situationer där utomstående organisationer till fullo infriar statens idrottspolitiska mål men samtidigt går miste om statligt stöd eftersom de nekas inträde i RF av organisatoriska skäl. Problematiken är dessutom inte enbart principiell. Som ett konkret exempel kan nämnas att Friskis&amp;Svettis Riksråd återkommande nekades inträde i RF under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; med hänvisning till att dess verksamhet var för nära besläktad med Gymnastikförbundets. Än idag erhåller organisatio- nen inget stöd för sin centrala verksamhet (vilket de inte heller ansöker om med hänvisning till sitt oberoende). De lokala före- ningarna är dock anslutna till olika specialidrottsförbund – mer- parten tillhör Svenska Friidrottsförbundet – vilket ger dem viss tillgång till statligt &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; och kommuners subventionerade anläggningar.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft8"&gt;Ett snarlikt problem uppstår när organisationer gör anspråk på statens idrottsstöd utan att samtidigt vilja tillhöra RF. Här blir problemet att nuvarande system utgör ett starkt incitament för dessa organisationer att ge upp sitt oberoende och ansöka om medlemskap i RF. Detta kan i sin tur tolkas som att staten – åtmin- stone indirekt – inte respekterar idrottsrörelsens självständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Sammanfattningsvis finns det onekligen vissa problem förknip- pade med att statligt stöd inte kan tillfalla motions- och idrotts- verksamhet utanför Riksidrottsförbundet. Dessa problem måste dock ställas i relation till fördelarna för staten av att RF fördelar statsanslaget och att förbundet därtill bedömer vilka organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr SOU 1998:76, s. 148.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359397x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;som kan anses berättigade till detta stöd. Slutligen kan det inte ute- slutas att möjligheten att ansöka om bidrag utanför RF skulle kunna få negativa konsekvenser för RF:s sammanhållning – åtmin- stone på längre sikt. Vårt förslag är följaktligen att frågan utreds mer ingående. I en sådan utredning bör eventuella konsekvenser av ett slopat krav på &lt;NOBR&gt;RF-tillhörighet&lt;/NOBR&gt; analyseras för såväl staten som idrottsrörelsen och på såväl kort som lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;I detta sammanhang kan tilläggas att Svenska Samernas Idrotts- förbund (SSIF) kontaktat utredningen med en begäran om att er- hålla statsbidrag ur statens stöd till idrotten och medel via AB Svenska Spel. SSIF avser inte att ansöka om medlemskap i RF. Deras begäran bör lämpligen ingå i den föreslagna utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Ett uppföljningssystem för idrottspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft8"&gt;Vi föreslår ett nytt uppföljningssystem för idrottspolitiken baserat på följande utgångspunkter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Riksidrottsförbundet ska ha ansvar för att återrapportera till regeringen hur statsbidraget till idrotten fördelats och använts. Denna återrapportering ska ta sin utgångspunkt i olika bidragsformers mål/syften och huvudsakligen baseras på kvantitativa mått. God ekonomisk redovisning ska vara ett självklart krav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Staten ska själv ha ansvaret att utvärdera idrottspolitikens resultat. Denna utvärdering ska ta sin utgångspunkt i målen för statens stöd till idrotten och innehålla kvalitativa bedöm- ningar av stödets resultat och effekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft8"&gt;Tidigare i detta kapitel föreslogs som allmän idrottspolitisk princip att staten tydligt ska uttrycka sina förväntningar på vad stödet till idrotten ska leda till men att idrottsrörelsen därefter ska ha stor frihet att avgöra hur dessa mål ska uppnås. En förutsättning för att en sådan ansvarsfördelning både ska tillfredsställa idrottsrörelsens rätt till självständighet och statens behov av styrning, är att stödets effekter följs upp och utvärderas. I detta avsnitt presenterar vi vårt förslag till uppföljningssystem. I enlighet med direktiven baseras förslaget på att s.k. indikatorer skapas för att följa och bedöma effekterna av statens idrottsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft17"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359398x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1049 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Nuvarande rutiner för uppföljning av statens idrottspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft8"&gt;1996 års Idrottsutrednings förslag till uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Redan 1996 års Idrottsutredning hade som uppdrag att skapa en modell för uppföljning av statens stöd till idrotten. Utredningens förslag omfattade tre delar. För löpande uppföljning på kort sikt föreslogs att RF årligen skulle redovisa utfallet för de verksam- hetsmål som ställs i regeringens regleringsbrev och förordning. Denna återrapportering skulle vara könsdifferentierad och bland annat innehålla uppgifter om idrottsrörelsens medlemsutveckling, barn- och ungdomsidrotten fördelat på olika idrotter, utvecklingen av ledarutbildning för barn- och ungdomsverksamhet, samman- sättning av specialidrottsförbundens styrelser och deltagande i internationella tävlingar fördelat på olika idrotter. Vidare föreslogs att SCB:s utgiftsbarometer skulle utnyttjas för uppgifter om hus- hållens utgifter för idrott medan dess tjänstenärings- och syssel- sättningsstatistik skulle utnyttjas för uppgifter om idrott och motion som näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;För övergripande analyser på lång sikt föreslogs att staten vart fjärde år skulle låta genomföra större utvärderingar av idrottsstödet i samarbete med ”högre utbildning och forskning eller folkhälso- sfären”. I dessa skulle fokus särskilt läggas på bidragets effekter för folkhälsan, jämställdhet och integration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;För kontroll och revision föreslogs slutligen att Riksrevisions- verket skulle ges möjlighet att utse en eller flera revisorer för granskning av RF:s fördelning av statsbidrag.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft8"&gt;Nuvarande system för uppföljning och utvärdering av statens idrotts- politik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Idrottsstödsutredningens förslag fick stöd av riksdagen och har därefter utgjort en utgångspunkt för regeringens uppföljning av idrottspolitiken. Den löpande uppföljningen baseras framförallt på de återrapporteringskrav som årligen fastslås av regeringen i de sär- skilda riktlinjer som ställs till RF i samband med att stödet beviljas. RF:s återrapportering till regeringen sker huvudsakligen i för- bundets verksamhetsberättelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1998:76, kap. 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359399x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;Förutom RF:s löpande återrapportering till regeringen blir olika bidragsformer och större utvecklingsprojekt ofta föremål för sär- skilda utvärderingar. Den hittills största och mest omfattande utvärderingen gjordes inom ramen för Handslaget (se kapitel 9). Därtill kan nämnas att RF sedan 2002 bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) som utmynnat i en rad forsknings- rapporter. Bland dessa finns studier som behandlat föreningsidrot- ten utifrån samhällsvetenskapliga perspektiv och med fokus på verksamhetens betydelse för jämställdhet, integration och sociali- sation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;1996 års Idrottsutredning föreslog även större och periodiskt återkommande utvärderingar av statens idrottsstöd i samarbete med universitet och högskolor. Ett första led i en sådan extern uppföljning var den kvantitativa studie av ungdomars förenings- idrottande som Mats Trondman genomförde 2005 på uppdrag av Ungdomsstyrelsen och genom medel från Regeringskansliet.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Slutligen kan nämnas att riksdagen även biföll Idrottsutredning- ens förslag om statlig revision av RF:s bidragshantering. Någon statlig revisor har dock ännu inte tillsatts. Riksrevisionens gransk- ning av statsbidraget till idrottsrörelsen 2004 tillkom på myndig- hetens eget initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till nytt uppföljningssystem för idrottspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft8"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Effektiv uppföljning och utvärdering är självklara och nödvändiga inslag i all statlig bidragsgivning. Endast genom uppföljningsverk- samhet blir det möjligt att säkerställa att politikens utfall är i enlig- het med stödets mål och syften. Därtill kan bedömningar av stödets effekter både utgöra underlag för kommande beslut och främja kvalitetsutvecklingen hos bidragsmottagande grupper.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Mot denna bakgrund kan det konstateras att nuvarande rutiner för uppföljning och utvärdering av idrottspolitiken är otillräckliga. Systemet bygger i huvudsak på att RF förser regeringen med upp- gifter och bedömningar om stödets fördelning och effekter. Detta är problematiskt av framförallt två skäl. Det första handlar om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Mats Trondman, &lt;/SPAN&gt;Unga och föreningsidrotten. En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv&lt;SPAN class="ft71"&gt;, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en allmän diskussion om uppföljning av bidrag till ideell verksamhet, se SOU 2007:66,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Folkrörelser i tiden&lt;SPAN class="ft18"&gt;, kapitel 5.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359400x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;konkreta brister i RF:s återrapportering. Som vår utvärdering i kapitel &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; visat, är förbundets redovisning till regeringen på flera områden allt för begränsad för att möjliggöra bedömningar av huruvida effekterna av statens stöd till idrotten stämmer överens med statens idrottspolitiska syften. Detta gäller särskilt stödet till specialidrottsförbunden och bidragets fördelning mellan bredd- och elitidrott. Det andra problemet är principiellt och handlar om den intressekonflikt som oundvikligen uppstår när bedömningen av ett bidrags effekter överlåts till organisationer som även är mot- tagare av stödet i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft29"&gt;Av dessa skäl förslår vi ett nytt uppföljningssystem för idrotts- politiken baserat på en tydlig ansvars- och arbetsfördelning mellan idrottsrörelsen och staten enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft98"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Riksidrottsförbundet ska ha ansvar för att återrapportera till regeringen hur statsbidraget till idrotten fördelats och använts. Denna återrapportering ska ha sin utgångspunkt i olika bidragsformers mål/syften och huvudsakligen baseras på kvantitativa mått. God ekonomisk redovisning ska vara ett självklart krav.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft145"&gt;73&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Staten ska själv ha ansvaret att utvärdera idrottspolitikens resul- tat. Denna utvärdering ska ha sin utgångspunkt i målen för statens stöd till idrotten och innehålla kvalitativa bedömningar av stödets resultat och effekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Denna ansvarsfördelning mellan idrottsrörelsen och staten är i enlighet med det implicita kontraktets principer och en konsekvens av parternas skilda behov och intressen. En förutsättning för att staten ska kunna medge stor självständighet till idrottsrörelsen i fördelningen av statens idrottsstöd är att detta oberoende balanse- ras med att staten själv åtar sig att bedöma bidragets effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;I följande tre avsnitt konkretiseras vårt förslag till nytt uppfölj- ningssystem för idrottspolitiken. Inledningsvis behandlas formerna för statens utvärderingsverksamhet. Därefter presenteras principer för RF:s återrapportering till regeringen. Slutligen diskuteras ekonomiska och andra konsekvenser av det nya uppföljnings- systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Ibid., s. 116.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1053 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Statens utvärdering av idrottsstödets effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft8"&gt;Vi föreslår att regeringen uppdrar åt Centrum för Idrottsforsk- ning (CIF) att ansvara för utvärderingen av statens idrottsstöd. Verksamheten ska rapporteras årligen och bestå av följande tre delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kontinuerlig uppföljning av det statliga idrottsstödets effekter med utgångspunkt i ett s.k. indikatorsystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Möjlighet till fördjupade analyser och kompletterande forsk- ning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kontinuerlig bevakning av forskningsresultat med relevans för statens stöd till idrotten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft8"&gt;Till CIF:s utvärderingsverksamhet ska en referensgrupp knytas med företrädare för staten, idrottsrörelsen och forskarsam- fundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft8"&gt;Indikatorerna för idrottspolitiken ska vara direkt relaterade till syftena med statens stöd till idrotten och fördelade mellan fem målområden: 1) idrotten som folkrörelse 2) idrottens bety- delse för folkhälsan 3) allas lika förutsättningar till deltagande 4) fostran till demokrati, ansvarstagande och etik 5) idrotters internationella konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft8"&gt;Indikatorerna ska både tillfredsställa statens behov av resul- tatuppföljning och utgöra ett stöd i idrottsrörelsens egna kvali- tetsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft8"&gt;Såväl utformningen som analysen av indikatorerna ska integ- rera ett jämställdhetsperspektiv och ett barnperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft8"&gt;Utvärderingar kan utformas på många olika sätt. Den modell som föreslås nedan har sin – i enlighet med utredningens direktiv – utgångspunkt i ett s.k. indikatorsystem. Förslaget har utarbetats i samarbete med Martin Börjeson, utredare vid Socialstyrelsen med lång erfarenhet av arbete med s.k. kvalitetsindikatorer. Viktiga syn- punkter har även lämnats av Daniel Wohlgemuth, Ungdoms- styrelsen, och Ola Stadler, Riksidrottsförbundet. En mer ingående diskussion om indikatorer för uppföljning av idrottspolitiken ges av Börjeson i bilaga 3. I detta sammanhang avgränsas diskussionen till grundläggande resonemang om indikatorers roll inom ramen för vårt förslag till uppföljningssystem av idrottspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft17"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359402x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Indikatorer som instrument för verksamhetsuppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Under senare år har indikatorer blivit allt vanligare instrument för uppföljning och utvärdering av offentlig förvaltning – inte minst i folkhälso- och ungdomspolitiken. I ett förslag till uppföljnings- system för barnpolitiken beskrivs indikatorer på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft15"&gt;Ordet indikator kommer av de latinska orden ”indicator” och ”indico” vilket betyder angivare respektive ange, utvisa eller röja. En möjlig tolkning av begreppet indikator i föreliggande arbete är att se en indi- kator som en angivare eller röjare av positiva eller negativa förhål- landen…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft8"&gt;En indikator är således ett kvantitativt mått som ”förenklar sam- manhang och underlättar förståelsen för en ofta komplex verklig- het” och som därmed möjliggör bedömningar av tillstånd eller för- ändringsprocesser i olika verksamheter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Indikatorer kan användas på många sätt. De kan utnyttjas för att studera samhällsvillkor för olika grupper, skapa underlag för politiska beslut eller för att utvärdera resultat i relation till uppsatta mål.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det är dock viktigt att inte förväxla indikatorer med forskningsresultat. En indikator är ingen absolut sanning. En indikator kan inte heller i sig förklara varför ett politikområde ser ut på ett visst sätt eller orsakerna bakom en specifik förändringsprocess. En indikator kan endast ”indikera” ett tillstånd. Detta tillstånd måste därefter bedömas och tolkas utifrån ett större sammanhang. I denna analysprocess kan fördjupad analys och kompletterande forskning vara nödvändigt.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Utgångspunkten för vårt förslag till uppföljningssystem är såle- des att det ska skapas en uppsättning indikatorer, liktydigt med ett antal kvantifierbara och mätbara mått, vilka ska spegla tillstånd och förändringsprocesser inom idrottspolitiken. Indikatorsystemet bör ha följande övergripande kännetecken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Indikatorerna ska vara direkt relaterade till syftena med statens stöd till idrotten, såsom dessa preciserats i regeringens förord- ning om statsbidrag till idrottsverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Ds 2005:59, &lt;/SPAN&gt;Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Delrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;17–19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Martin Börjeson, &lt;/SPAN&gt;PM om indikatorer för uppföljning av statens stöd till idrottsverksamheten, &lt;SPAN class="ft71"&gt;bilaga 3 till detta betänkande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ds 2005:59, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p996 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Uppföljningen av indikatorerna bör göras kontinuerligt och sammanställas minst en gång om året. En lämplig ambition är att regeringen ska ha möjlighet att förse riksdagen med aktuell information om idrottspolitikens utfall och effekter inom ramen för idrottspolitikens behandling i det årliga budgetarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Indikatorerna ska tillgodose olika intressenters perspektiv och behov. De ska både kunna användas för övergripande utvärde- ringar av idrottsrörelsens totala verksamhet och för uppföljning av specifika delar (exempelvis förändringsprocesser inom olika idrotter, regioner, åldersgrupper m.m.). Därtill ska de både till- fredsställa statens behov av resultatuppföljning och utgöra ett stöd i idrottsrörelsens egna utvecklingsprocesser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Såväl utformningen som analysen av indikatorerna ska integrera ett jämställdhetsperspektiv och ett barnperspektiv. I all individ- baserad statistik ska kön och ålder om möjligt utgöra en genomgående och övergripande indelningsgrund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;De data som utgör grunden för indikatorerna bör i första hand hämtas från befintlig &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(verksamhets-)&lt;/NOBR&gt; statistik och redan existe- rande rapporteringsrutiner. Som exempel på betydelsefulla informationskällor kan nämnas RF:s &lt;NOBR&gt;LOK-stödsstatistik,&lt;/NOBR&gt; SCB:s olika studier av levnadsförhållanden (ULF, &lt;NOBR&gt;Barn-ULF)&lt;/NOBR&gt; och Folkhälsoinstitutetets uppföljning av folkhälsopolitiken. Därtill utgör RF:s återrapportering till regeringen rörande statsstödets utnyttjande och fördelning en viktig källa. Om befintlig statistik inte är tillräcklig måste särskilda &lt;NOBR&gt;(urvals-)&lt;/NOBR&gt; undersökningar göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Om målområden och förslag till indikatorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;I bilaga 3 förslås fem s.k. målområden för indikatorer rörande uppföljningen av statens idrottsstöd. Målområdena är baserade på regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet men med det tillägg rörande elitidrott som vi föreslår i avsnitt 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft17"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Målområde 1: Idrotten som folkrörelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft29"&gt;Frågan om idrottens ställning som folkrörelse, dess självständighet i förhållande till stat respektive marknad, det ideella ledarskapets omfattning och betydelse m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Målområde 2: Idrottens betydelse för folkhälsan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Frågan i vilken mån idrotten bidrar till ett livslångt intresse för motion, och i vilken mån den därmed kan främja god hälsa bland olika grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Målområde 3: Allas lika förutsättningar till deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;Frågan om idrottens tillgänglighet och i vilken mån idrotten är öppen för olika människor oavsett kön, ålder, sexuell läggning, social och/eller etnisk bakgrund m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft8"&gt;Målområde 4: Fostran till demokrati, ansvarstagande och etik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft29"&gt;Frågan i vilken mån idrotten ger deltagarna möjlighet till demokrati och inflytande, om idrotten bidrar till utvecklingen av en god etik, det sociala ledarskapets betydelse m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Målområde 5: Idrotters internationella konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;Frågan i vilken mån svensk idrott på elitnivå kan hävda sig i inter- nationella sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;I bilaga 3 skisseras även ett antal förslag till tänkbara indikatorer inom ramen för dessa målområden. Att det är just ”tänkbara” indi- katorer istället för konkreta förslag har flera förklaringar. Den för- sta handlar om indikatorsystemets validitet och reliabilitet. Att fastställa en uppsättning balanserade indikatorer som täcker idrottspolitikens fem målområden är ett omfattande arbete som inte varit möjligt att genomföra inom ramen för denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Vidare pågår för närvarande ett antal processer vilka kan få direkta följder för utformningen av indikatorer för idrottspolitiken. Som exempel kan nämnas att RF undersöker möjligheten att införa personnummer i sin &lt;NOBR&gt;LOK-stödsstatistik,&lt;/NOBR&gt; vilket väsentligt skulle öka &lt;NOBR&gt;LOK-stödsrapporteringens&lt;/NOBR&gt; potential som indikator för att mäta aktivitetsnivå och förändringsprocesser i den lokala barn- och ungdomsidrotten. I Folkhälsoinstitutet görs en översyn av de egna indikatorerna för folkhälsa. Dessutom har en arbetsgrupp inom Socialdepartementet nyligen presenterat ett omfattande indikator-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft17"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359405x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;system för barnpolitiken som bland annat innehåller uppgifter rörande barns fritids- och idrottsaktiviteter.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Ett tredje skäl är att det finns ett egenvärde i att den organisa- tion som får i uppdrag att hantera uppföljningssystemet även får möjlighet att medverka i den slutgiltiga utformningen av utvärde- ringsinstrumentet i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;Fördjupad analys, forskning och kunskapssammanställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Utöver en årlig rapportering baserad på indikatorer, bör utvärde- ringssystemet inkludera förutsättningar för fördjupad analys och viss forskning kring de förhållanden som belyses. Detta kan både ske genom beställarstyrda forskningsuppdrag inom olika teman enligt regeringens anvisningar och/eller i form av periodiskt åter- kommande fördjupade rapporter. Vidare är det lämpligt att upp- följningssystemet kompletteras med information om övrig aktuell forskning och statistik av relevans för statens stöd till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Sammanfattningsvis föreslås således ett utvärderingssystem bestående av följande tre delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kontinuerlig uppföljning av det statliga idrottsstödets effekter med utgångspunkt i ett s.k. indikatorsystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Möjlighet till fördjupade analyser och kompletterande forsk- ning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kontinuerlig bevakning av forskningsresultat med relevans för statens stöd till idrotten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft8"&gt;Ett tilläggsuppdrag till Centrum för Idrottsforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Vi föreslår således en modell för uppföljning av idrottspolitiken där olika former av data/indikatorer årligen ska samlas in, analyseras och rapporteras till regeringen. Därtill ska det finnas möjlighet till fördjupad analys, viss kompletterande forskning och kunskaps- översikter av relevans för statens idrottspolitik. En naturlig följd- fråga blir därmed vilken organisation som ska ansvara för denna verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Frågan har diskuterats ingående i utredningen. Tre aspekter har varit vägledande för vårt val. Den första aspekten rör uppdragets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ds 2007:9, &lt;/SPAN&gt;Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Slutrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359406x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;dubbla natur. Den organisation som ska hantera uppföljnings- systemet måste både kunna administrera de utvalda indikatorerna och forskningsinsatserna (samla in, analysera och redovisa data rörande idrottsrörelsens verksamhet) och utforma/utveckla själva mätinstrumenten i fråga. En uppsättning indikatorer kan nämligen aldrig uppfattas som ”färdigutvecklade” eller ”slutgiltiga” – och detta av flera skäl. Först och främst kan naturligtvis själva politi- kens inriktning förändras vilket kan skapa behov av att utveckla nya eller kompletterande indikatorer och målområden. En annan förklaring kan vara att tillgången på data förändras, vilket i sin tur kan påverka förutsättningarna att mäta olika aspekter av idrotts- rörelsens verksamhet. Den organisation som tilldelas ansvaret för indikatorsystemet måste följaktligen ha kapacitet att både admini- strera utvärderingarna i fråga och att utveckla själva utvärderings- instrumentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Den andra aspekten rör den tilltänkta organisationens dubbla kompetenser. Den organisation som ska ansvara för uppföljningen av statens stöd till idrotten måste både besitta god förmåga att genomföra utvärderingar – och god sakkunskap i det specifika sak- området, vilket i detta fall utgörs av frivilligt organiserad idrotts- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Den tredje aspekten är principen att utvärderingsverksamhetens alla delar – från bearbetning och analys av data till kompletterande forskningsinsatser och rapportering – om möjligt bör hanteras av en och samma organisation. Inte minst av effektivitetsskäl bör lös- ningar undvikas där exempelvis administreringen av indikator- systemet placeras i en organisation medan revideringen av indika- torerna utförs på annat håll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Med dessa principer som utgångspunkt har ett antal möjliga organisatoriska lösningar diskuterats. Bland myndigheter med vana att utvärdera och följa upp offentlig verksamhet kan nämnas Stats- kontoret och Riksrevisionen. Därtill har Ungdomsstyrelsen sedan tidigare ett motsvarande indikatorsystem för uppföljning av den nationella ungdomspolitiken.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Samtliga av dessa organisationer har följaktligen kapacitet att genomföra utvärderingar. De har dess- utom – i mer eller mindre omfattning – gjort insatser kopplade till idrottspolitiken. Som tidigare nämnts, genomförde Statskontoret en bred kartläggning av bidragsgivningen till ideella organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se exempelvis &lt;SPAN class="ft67"&gt;Ung idag 2007&lt;/SPAN&gt;. Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:6 (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359407x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p497 ft8"&gt;2004.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Samma år genomförde även Riksrevisionen sin tidigare nämnda granskning av statsstödet till idrottsrörelsen respektive folkbildningen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Slutligen var det i Ungdomsstyrelsens regi som sociolog Mats Trondman 2005 genomförde sin större kartläggning av ungdomars föreningsidrottande.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Även om samtliga tre myndigheter har vana att utvärdera offentlig verksamhet, kan vi inte förorda att uppdraget läggs på någon av dessa eftersom ingen av organisationerna har special- kompetens i idrottsfrågor. Vidare är det tveksamt om Stats- kontoret och Riksrevisionen alls skulle åta sig en kontinuerlig och permanent uppföljningsverksamhet inom ett enskilt statligt poli- tikområde. Slutligen ansvarar Ungdomsstyrelsen för ungdoms- frågor &lt;NOBR&gt;(13–25&lt;/NOBR&gt; år) medan idrottspolitiken omfattar alla åldersgrup- per.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Mot denna bakgrund föreslås istället att ansvaret för att utvärdera statens idrottspolitik ska läggas på Centrum för idrotts- forskning (CIF). CIF är statens sektorsorgan för idrottsforskning. Dess uppdrag är att initiera, samordna, stödja och informera om forskning på idrottens område. I praktiken handlar mycket av arbetet om att stödja idrottsrelaterad forskning och tjänster samt anordna konferenser. CIF leds av en styrelse där ordförande utses av regeringen medan övriga tretton ledamöter utses av Riks- idrottsförbundet (2 ledamöter) och landets universitet och hög- skolor (totalt 11 ledamöter). CIF:s budget ligger för närvarande på cirka 20 miljoner kronor om året varav merparten, 13 miljoner kronor, fördelas via idrottsanslaget och cirka 6 miljoner kronor utdelas av Utbildningsdepartementet. Till CIF:s styrelse finns knutet ett vetenskapligt råd med uppgift att svara för vetenskapliga bedömningar av ansökningar om forskarstöd. Detta råd utses efter samråd med Vetenskapsrådet (VR). Det dagliga arbetet i CIF sköts av ett kansli beläget vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Enligt vår bedömning har CIF goda förutsättningar att ansvara för en utvärdering av den statliga idrottspolitikens effekter. CIF utgör i mångt och mycket navet i svensk idrottsforskning. Dess styrelse består av ledande idrottsforskare från ett brett spektrum av discipliner. Organisationens mångvetenskapliga specialkompetens i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bidrag till ideella organisationer. Kartläggning, analys och rekommendationer&lt;SPAN class="ft71"&gt;, Statskontoret 2004:17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Trondman (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För information om CIF, se http://www.cif.space2u.com/index.html&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;idrottsfrågor är således oomtvistad. Därtill har CIF redan bevisat sin förmåga att ansvara för betydande utvärderingsverksamhet genom att administrera och fördela stöd till sammanlagt 22 forskare/forskargrupper för utvärderingar av Handslaget. Att RF överlät till CIF att fördela medel till olika vetenskapligt förank- rade utvärderingsprojekt vittnar dessutom om CIF:s legitimitet inom idrottsrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Vi anser således att CIF har bäst förutsättningar att förse regeringen med kunskap om det statliga idrottsstödets effekter. Till detta kan läggas att en uppföljningsverksamhet i CIF:s regi även kan bli ett viktigt stöd i idrottsrörelsens eget utvecklingsarbete. Som ovan påpekats, avser det föreslagna indikatorsystemet att både tillgodose statens behov av resultatuppföljning och att utgöra ett stöd i idrottsrörelsens egna utvecklingsprocesser, exempelvis genom att förse såväl Riksidrottsförbundet som dess medlems- förbund med uppgifter och analyser om föreningsidrottens utformning och utvecklingstendenser. Ett uppdrag till CIF att utvärdera effekterna av statens idrottsstöd kan därmed bli en posi- tiv fortsättning och en fördjupning av det samarbete mellan idrottsrörelsen och forskarsamfundet som initierades i samband med Handslaget. Det hela förutsätter dock en tydlig ansvars- och rollfördelning, vilket vi utvecklar i avsnitt 10.7.5 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Om olika parters medverkan och insyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;En förutsättning för att CIF ska kunna bedriva en effektiv och kvalitativ utvärderingsverksamhet är ett nära samarbete med såväl staten som idrottsrörelsen. Eftersom regeringen är ytterst ansvarig för utvärderingsverksamhet, är det viktigt att skapa rutiner där regeringens företrädare får möjlighet att lämna synpunkter på vad som ska utvärderas, förslag till fördjupningar och synpunkter på resultat och analyser. Viktigt är även att representanter från idrottsrörelsen får insyn i utvärderingsarbetet och möjlighet att kommentera resultat och analyser. Båda dessa aspekter tillgodoses enklast genom att en referensgrupp knyts till utvärderingsproces- sen med olika företrädare från bland annat regeringskansliet, Riks- idrottsförbundet och forskarsamfundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft17"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359409x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Principer för Riksidrottsförbundets återrapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft8"&gt;Vi föreslår följande principer för Riksidrottsförbundets återrap- portering av statens stöd till idrotten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det ska finnas formulerade återrapporteringskrav för samt- liga bidragsformer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Återrapporteringen ska ha sin utgångspunkt i de olika bidra- gens mål/syften och huvudsakligen baseras på kvantitativa mått. Undantaget utgör projektbidrag där särskilda medel alltid ska reserveras till kvalitativa och oberoende utvärde- ringar av uppnådda resultat i förhållandet till projektets mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;God ekonomisk redovisning ska vara ett självklart krav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;I den mån återrapporteringskraven speglar olika grupper bör redovisningen så långt det är möjligt inkludera kön och ålder som indelningsgrund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Även principerna för RF:s fördelning av olika bidrag ska åter- rapporteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft8"&gt;För s.k. organisations- och verksamhetsbidrag bör Riksidrotts- förbundets återrapportering vara inriktad på kvantitativa resul- tatmått. I tidsbegränsade satsningar av projektkaraktär (såsom Handslaget och Idrottslyftet) bör dock alltid medel för kvalita- tiva och oberoende utvärderingar ingå när bidrag beviljas. Det bör det vara regeringen som fastställer medelsramen och formerna för sådan extern utvärderingsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;Att CIF får ett ansvar att utvärdera statens stöd till idrotten, påverkar inte kravet att mottagare av bidrag måste återrapportera hur medlen utnyttjats. Krav på återrapportering gäller såväl mottagande organisationer till beslutande organ (specialidrotts- förbunds m.m. rapportering till RF) som beslutande organ till regeringen (det vill säga RF:s återrapportering till regeringen). Vi föreslår följande övergripande principer för denna återrapporte-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ring.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft65"&gt;83&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Principerna tar sin utgångspunkt i Folkrörelseutredningens förslag, se SOU 2007:66, kap. &lt;NOBR&gt;4–5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft17"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1075 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Det ska finnas formulerade återrapporteringskrav för samtliga bidragsformer. Detta krav gäller även för s.k. villkorslösa bidrag såsom idrottsrörelsens generella spelbidrag enligt principen att en mottagare av statsbidrag visserligen kan ha rätt att själv- ständigt besluta över ett bidrags disposition, men aldrig vara befriad från skyldigheten att i efterhand redogöra för hur de statliga medlen har använts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Återrapporteringskraven bör – precis som idag – fastställas årli- gen i regeringens riktlinjer till RF för stödet till idrotten (stats- anslaget) och i regeringens anvisningar till RF om disposition av medel från AB Svenska Spel (spelbidrag).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Återrapporteringen ska ta sin utgångspunkt i de olika bidragens mål/syften och huvudsakligen baseras på kvantitativa mått. Undantaget utgör projektbidrag där särskilda medel alltid ska reserveras till kvalitativa och oberoende utvärderingar av upp- nådda resultat i förhållandet till projektets mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;God ekonomisk redovisning ska vara ett självklart krav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;I den mån återrapporteringskraven speglar olika grupper bör redovisningen så långt det är möjligt inkludera kön och ålder som indelningsgrund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Även principerna för RF:s fördelning av olika bidrag ska åter- rapporteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;RF:s återrapportering görs lämpligen – precis som idag – i för- bundets årsredovisning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;De konkreta återrapporteringskrav som ska knytas till statens olika bidrag bör preciseras i en dialog mellan regeringen, RF och CIF. I detta sammanhang finns det dock skäl att lyfta fram ett antal allmänna principer. En första sådan är att RF:s återrapportering ska besvara frågor om vad som har hänt medan det ska åligga CIF att genom indikatorer och fördjupande analyser diskutera varför detta har hänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Vidare bör RF:s återrapporteringskrav vara entydiga och enkla att samla in. Här utgör bredd- och elitproblematiken ett belysande exempel. Som påpekats i kapitel 9, saknas en entydig definition av elitidrottsbegreppet. Mot denna bakgrund är det inte konstigt att RF även har haft svårt att redogöra för anslagets fördelning mellan bredd- och elitverksamhet. En möjlig lösning på problemet är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;givetvis att omformulera återrapporteringskravet. Som exempel torde specialidrottsförbundens utgifter för landslagsverksamhet (inklusive förberedelser) både vara enkla att identifiera och lämp- liga för analyser av elitidrottsstödets utveckling över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Det är även viktigt att återrapporteringskraven utformas med hänsyn till vårt föreslagna indikatorsystem. Många av de uppgifter som RF samlar in från medlemsförbund och föreningar kan även utgöra lämpliga indikatorer för att mäta effekterna av statens idrottspolitik. Av detta följer att regeringens återrapporteringskrav till RF – liksom utformningen av indikatorer i CIF:s regi – måste utformas i nära dialog mellan samtliga berörda parter och med ambitionen att kvalitetssäkra uppföljningsverksamheten och mini- mera risken för dubbelarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft8"&gt;Slutligen menar vi att det ska ställas olika återrapporteringskrav på olika bidragsformer. Medan kraven för organisations- och verk- samhetsbidrag bör vara inriktade på s.k. kvantitativa resultatmått, bör särskilda medel till kvalitativa och specifika utvärderingar alltid ingå när projektbidrag beviljas. Som påpekats ovan, ingick sådan utvärderingsverksamhet som ett naturligt led i den storskaliga handslagsprojektet. Av satsningens totala budget på en miljard kronor avsattes 15 miljoner kronor till utvärdering och rådgiv- ningsverksamhet, varav 5,4 miljoner kronor (motsvarande 0,5 pro- cent av den totala satsningen) utnyttjades av RF för oberoende utvärderingar av forskare. Vi förutsätter att minst motsvarande resurser kommer att avsättas för vetenskapliga utvärderingar av det efterföljande Idrottslyftet. Vi finner det även naturligt att utvärde- ringen av Idrottslyftet utformas i samarbete med CIF. Men som en följd av principen att det är staten själv som ska ansvara för att utvärdera idrottspolitikens effekter, föreslår vi att det ska vara regeringen – och inte RF – som fastställer medelsramen och form- erna för sådan extern utvärderingsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft17"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359412x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1078 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Om konsekvenser och kostnader av det nya uppföljningssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft8"&gt;En följd av CIF:s uppdrag att utvärdera det statliga idrotts- stödets effekter, är att staten måste ta det fulla ansvaret för CIF:s verksamhet. Vi föreslår följaktligen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;En justering av CIF:s förordning (SFS 2007:1473) med inne- börden att antalet ledamöter i CIF:s styrelse minskas med två personer och att representanter för RF inte längre ska ingå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Att den del av CIF:s anslag som för närvarande utbetalas via RF fortsättningsvis fördelas direkt av regeringen. Av detta följer att bidraget till CIF ska förbli särredovisat i reglerings- brevet för idrottsanslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft8"&gt;Vi föreslår vidare att CIF:s statsbidrag via idrottsanslaget höjs från 13 miljoner kronor till 20 miljoner kronor. Av detta utgör två miljoner kronor medel för att finansiera den nya utvärde- ringsverksamheten. Resterande fem miljoner kronor är en kor- rigering av statsbidraget till idrottsforskning till den nivå som avsågs redan 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft8"&gt;De ökade medlen till CIF bör belasta statsbudgeten och ingå i ramanslag 30:1 Stöd till idrotten som en förstärkning av bidragsposten ”Bidrag till idrottsforskning”. Vi föreslår att medlen hämtas från bidragsposten ”Verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen”. Samtidigt föreslår vi att ett belopp på sju miljoner kronor tillförs idrottsrörelsens generella spel- bidrag i samband med att nuvarande vinstdelningssystem ersätts av ett behovsprövat och stabilt finansieringssystem av det stat- liga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft8"&gt;Staten bör ta det fulla ansvaret för CIF:s verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;CIF får för närvarande merparten av sitt anslag via RF. Därtill utser förbundet två ledamöter i CIF:s styrelse. RF:s inflytande i CIF framstår som olämpligt i en situation där CIF tilldelas ansvaret att utvärdera statens idrottspolitik. Vi föreslår därför en justering av den förordning som reglerar CIF:s verksamhet (SFS 2007:1473) med innebörden att antalet ledamöter i CIF:s styrelse minskas med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft17"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;två personer och att representanter för RF inte längre ska ingå. Vidare bör den del av CIF:s anslag som för närvarande utbetalas via RF fortsättningsvis fördelas direkt av regeringen. Av detta följer att bidraget till CIF ska förbli särredovisat i regleringsbrevet för idrottsanslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Kostnader för CIF:s utvärderingsverksamhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Vårt förslag till utvärderingsmodell innehåller ett antal moment och därmed även olika former av kostnader. I ett inledningsskede handlar det om att färdigställa själva indikatorsystemet med utgångspunkt i de målområden och förslag till indikatorer som skisserats i bilaga 3. Därefter handlar det om löpande utgifter för att bearbeta information, analysera indikatorer och rapportera utvärderingsverksamhetens resultat. Till detta kommer kostnader för att beställa statistik från SCB m.fl., genomföra fördjupade ana- lyser och kompletterande studier, anordna möten med referens- grupper osv. Utgifter av dessa slag kan inte fastställas i detalj. Det enda rimliga är att CIF tilldelas en generell höjning av sitt stats- bidrag och att det därefter ankommer på CIF:s styrelse att ansvara för de uppgifter – och därmed att även hantera de kostnader – som följer av tilläggsuppdraget att utvärdera statens stöd till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft29"&gt;Enligt vår bedömning utgör två miljoner kronor en lämplig kostnadsram för CIF:s utvärderingsverksamhet. Beloppet utgör cirka en promille av det statliga stödet till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;I detta sammanhang finns det skäl att fästa uppmärksamhet på att statens stöd till idrottsforskning höjdes successivt från 10 miljoner kronor 2000 till 20 miljoner kronor 2002. Av detta belopp valde dock RF att innehålla två miljoner kronor för egen &lt;NOBR&gt;FoU-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Redan i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; hade förbundet dess- utom valt att innehålla fem miljoner kronor årligen som särskilt elitidrottsstöd till &lt;NOBR&gt;icke-olympiska&lt;/NOBR&gt; specialidrottsförbund som kompensation för statens bidrag till SOK:s talangprogram. Av ett totalt anslag på 20 miljoner kronor till idrottsforskning under åren &lt;NOBR&gt;2002–2005&lt;/NOBR&gt; erhöll således CIF 13 miljoner medan RF innehöll sju miljoner kronor. Sedan 2006 har dessutom de sju miljoner kronor som RF innehållit överförts från anslaget till idrottsforskning till den övergripande bidragsposten ”Verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen” (jfr tabell 5.10). Enligt uppgifter från RF har det särskilda elitidrottsstödet till &lt;NOBR&gt;icke-olympiska&lt;/NOBR&gt; idrotter dessutom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft17"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1083 ft8"&gt;utgått och ersatts av ett allmänt elitidrottsstöd inom ramen för EIC:s verksamhet på Bosön. Av detta följer att statsbidraget till idrottsforskning utgör ett av de få områden som minskats under senare år (från 20 miljoner kronor till 13 miljoner kronor). Att RF dessutom innehållit medel för elitstöd innebär dessutom att statliga medel avsedda för idrottsforskning inte kommit forskningen till del. I detta sammanhang ska tilläggas att CIF under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; på- talat behovet av ökade resurser till svensk idrottsforskning. En oförändrad medelsnivå tillsammans med en betydande ökning av antalet projektansökningar har bland annat resulterat i att en minskad andel forskningsprojekt kunnat stödjas och att en angelägen satsning på &lt;NOBR&gt;post-doktorala&lt;/NOBR&gt; tjänster har avbrutits. Förutom kost- nadstäckning för den föreslagna utvärderingsverksamheten, före- slås därför att statsbidraget till CIF höjs med ytterligare fem miljo- ner kronor. Åtgärden är inte att betrakta som en ny satsning på idrottsforskningen, utan som att statsbidraget till idrottsforskning korrigeras till den nivå som avsågs redan 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft8"&gt;De ökade resurserna till CIF bör belasta statsbudgeten och ingå i ramanslag 30:1 Stöd till idrotten som en förstärkning av bidrags- posten ”Bidrag till idrottsforskning”. Eftersom denna utredning är ålagd att inte öka statens utgifter, måste de ökade anslagen till CIF kompenseras genom att motsvarande belopp minskas på annat håll. Vi föreslår en sänkning av bidragsposten ”Verksamhet av gemen- sam natur inom idrottsrörelsen” med sammanlagt sju miljoner kro- nor. Vi föreslår emellertid att ett lika stort belopp tillförs idrotts- rörelsens generella spelbidrag i samband med att nuvarande vinst- delningssystem ersätts av ett behovsprövat och stabilt finansie- ringssystem av det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft17"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359415x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Två förslag rörande statens elitidrottsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft8"&gt;Vi bedömer att övergången från ett vinstdelningssystem till en stabil och långsiktig finansiering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; skapar ett eko- nomiskt utrymme som kan användas till en bred förbundsöver- gripande satsning med syfte att stärka idrotters internationella konkurrenskraft och med särskilt beaktande av ekonomiskt svaga idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft8"&gt;I frågan om riksidrottsgymnasierna föreslås en ändring i för- ordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet med inne- börden att både kommunala huvudmän och friskolor ska kunna tilldelas medel för att skapa bättre möjligheter för elitsatsande ungdomar att kombinera sin idrottsutövning med utbildning vid riksrekryterande idrottsgymnasier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;En särskild satsning på idrotters internationella konkurrenskraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;Det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; har under senare år präglats av två parallella processer. För det första har bidraget ökat markant till följd av en positiv utveckling i det s.k. vinstdelningssystemet med AB Svenska Spel. För det andra har antalet bidragsberättigade sammankomster och deltagartillfällen minskat vilket troligen främst beror på en minskning av populationen barn och ungdomar mellan 7 och 20 år. Till detta kommer att RF i sin finansieringsutredning från 2007 fann rådande bidragsnivå från AB Svenska Spel som lämplig för att säkra en långsiktig och stabil finansiering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; och utvecklingsinsatser motsvarande Handslaget men att vinstdelnings- systemet därefter fortsatt att öka: från 656 miljoner kronor 2007 till 834 miljoner kronor 2007, motsvarande en ökning med hela 178 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;I avsnitt 10.4 föreslår vi att dagens vinstdelningssystem mellan idrotten och AB Svenska Spel ska ersättas av ett stabilt och behovsprövat finansieringssystem för det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet.&lt;/NOBR&gt; Mot bakgrund av ovan redovisade processer gör vi bedömningen att ett visst ekonomiskt utrymme kommer att uppstå vid en övergång från dagens nivå på idrottsrörelsens bidrag via vinstdelningssystemet och omfattningen på ett i förväg fastställt och behovsprövat statligt &lt;NOBR&gt;LOK-stöd.&lt;/NOBR&gt; Det skapar möjlighet till angelägna idrottspolitiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft17"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359416x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;reformer. Under förutsättning att sådant utrymme uppstår, är vårt förslag följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;För det första bör resurserna riktas till en särskilt utpekad verk- samhet. Med detta menas att staten – i enlighet med de ansvars- principer som skisserades i avsnitt 10.3 – ska formulera tydliga mål för resursernas utnyttjande och att stödet bör ha formen av ett s.k. verksamhetsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;För det andra bör medlen utnyttjas för en ny satsning. Som visats i kapitel 5, har de kraftigt höjda bidragen via AB Svenska Spel medfört att nästan all statsunderstödd verksamhet inom idrotts- rörelsen fått ökade resurser under senare år.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta motiverar att nya resurser riktas till ny verksamhet istället för att tillföras redan befintliga stödformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;För det tredje anser vi att ett tillgängligt ekonomiskt utrymme bör användas för en särskild satsning på att stärka idrotters interna- tionella konkurrenskraft. Det finns flera motiv för detta. Ett första är att merparten av statens stöd – och i synnerhet senare års anslagsökningar – tillförs idrottsrörelsens barn- och ungdomsverk- samhet. Enbart de två största bidragsformerna med inriktning på barn- och ungdomsidrott – det statliga &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; och Idrotts- lyftet – uppgår för närvarande till över 1,3 miljarder kronor. Statens åtagande för barn- och ungdomsidrottens existensvillkor har såle- des ökat betydligt under senare år. Detta talar för att nya resurser kan utnyttjas för andra angelägna idrottsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Ett andra motiv är att en särskild satsning på elitidrott kan utgöra en ytterligare markering av att statens idrottspolitiska åtagande både omfattar bredd och elitverksamhet. I avsnitt 10.2 konstaterades att elitidrotten för närvarande har en omotiverat till- bakaträngd position i statens idrottspolitik. Detta vill vi åtgärda genom att föra in ett syfte explicit rörande elitidrotten i förord- ningen om statsbidrag till idrottsverksamhet. Att samtidigt utnyttja det ekonomiska utrymme som uppstår vid övergången till ett stabilt och behovsprövat &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; till en särskild satsning på svensk idrotts internationella konkurrenskraft kan därmed bli ytterligare en markering av elitidrottens existensberättigande som självständigt kulturfenomen i sig förtjänt av statligt stöd. Av detta följer även att vi inte ser förslaget som en ökad ”öronmärkning” i statens politik, utan som en ekonomisk konsekvens av att statens förordning kompletteras med ett elitidrottsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Undantagen utgör statsbidraget till idrottsforskning och statsbidraget till specialidrott inom gymnasieskolan (riksidrottsgymnasierna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1041 ft8"&gt;Idrotters internationella konkurrenskraft kan stärkas på många och olika sätt. I detta sammanhang finns det skäl att återknyta till de resonemang som förts tidigare i betänkandet (avsnitt 9.5 och 10.5) rörande olika idrotters skilda ekonomiska förutsättningar att bedriva elitidrotts- och landslagsverksamhet. En första skiljelinje går mellan de idrotter som har goda förutsättningar till stöd från marknadssektorn i form av sponsring/reklamavtal och de idrotter som huvudsakligen finansierar sin elitverksamhet genom offentligt stöd, ideellt arbete och vad de aktiva själva kan tillföra. En andra skiljelinje går mellan de idrotter som gynnas respektive missgynnas av de principer som styr fördelningen av statens stöd till idrotten. Vi menar att den nya satsningen bör ha som övergripande mål att ge alla idrotter rimliga grundförutsättningar för att bedriva och utveckla landslagsverksamhet samt att det ska vara möjligt att skapa förutsättningar för att kunna konkurrera också på den yppersta internationella nivån även i resurssvaga idrotter. Förslaget är följ- aktligen att det ekonomiska utrymme som kan uppstå vid över- gången till en stabil och långsiktig finansiering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet,&lt;/NOBR&gt; bör användas till en bred förbundsövergripande satsning med syfte att stärka idrotters internationella konkurrenskraft och med särskilt beaktande av ekonomiskt svaga idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft8"&gt;Det ska tilläggas att vi i avsnitt 10.5 påpekade att SOK:s sär- skilda talangstöd främjar pluralism genom att för olympiska idrot- ter utgöra ett viktigt behovs- och kvalitetsstyrt komplement till RF:s bidragsfördelning som i huvudsak baseras på olika storleks- kriterier. Av detta följer att ekonomiskt resurssvaga idrotter utan- för SOK framstår som en särskilt angelägen grupp vid en förbund- sövergripande elitsatsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Avslutningsvis bör tilläggas att vårt förslag är helt i enlighet med det implicita kontraktets principer. Vi har i detta sammanhang pekat på ett behov inom svensk elitidrott – och därtill pekat ut en viktig målgrupp. Detta ligger inom statens rätt att formulera mål för sitt stöd till idrotten. Vi anser dock att det måste vara RF:s och hela idrottsrörelsens sak att avgöra hur denna satsning ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft17"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359418x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Bör även friskolor få bli riksidrottsgymnasier?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I kapitel 9.5.4 diskuterades det särskilda statsbidraget till special- idrott inom gymnasieskolan. Stödet är riktat till de kommuner som ansvarar för utbildning av de drygt 1300 elever som för närvarande läser vid något av landets 60 riksidrottsgymnasier. RF har ett myndig- hetsansvar för verksamheten vilket bland annat innebär att för- bundet lämnar förslag till Skolverket på kommuner, idrotter och elevplatser, ansvarar för urval av sökande tillsammans med berörda SF, fördelar av regeringen anslagna medel till anordnarkom- munerna samt ansvarar för uppföljning och utvärdering av special- idrotten utanför ordinarie skolschema.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Inom idrottsrörelsen råder delade meningar om &lt;NOBR&gt;RIG-systemets&lt;/NOBR&gt; ändamålsenlighet. Medan vissa SF och elitaktiva är i huvudsak nöjda med nuvarande modell, finns det andra som kritiserat syste- mets centraliserade lösningar och efterlyst decentraliserade och individualiserande alternativ.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det senare har även fått stöd i utvärderingen av ett antal pilotprojekt på temat elitidrott och utbildning som RF lät genomföra under perioden &lt;NOBR&gt;2004–2006&lt;/NOBR&gt; i sam- arbete med ett begränsat antal SF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Enligt vår mening är det positivt att staten avsatt särskilda medel för att underlätta för ungdomar att kombinera en elitsatsning med gymnasiestudier. Systemet med riksidrottsgymnasier kan både vara en strategi för att främja talangutveckling inom elitidrotten och ett sätt att motivera unga med stort idrottsintresse att fullfölja en gymnasieutbildning och uppnå examen.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Likaså finner vi det positivt att idrottsrörelsen ser över utform- ningen av sina riksidrottsgymnasier och undersöker andra former för att kombinera elitidrott och studier. Detta gäller på såväl gymnasial som högskolenivå. Av befintlig statistik att döma, fram- står de idrottsliga resultaten av nuvarande &lt;NOBR&gt;RIG-system&lt;/NOBR&gt; som mått- liga (jfr kap. 9.5.4). Därtill finns det principiella problem med antag- ningssystem baserade på bedömningar av idrottsliga prestationer och resultat hos ungdomar. En ökad decentralisering och fokus på den enskilde individens specifika behov och intressen framstår här som intressanta åtgärder, liksom att skapa nya samarbetsformer mellan lokala idrottsföreningar, skolor och berörda specialidrotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Sture Espwall &amp; Kent Lindahl, &lt;/SPAN&gt;Kombinationen Elitidrott och Utbildning. Pilotprojekt gymnasialt och postgymnasialt &lt;NOBR&gt;2004–2006&lt;SPAN class="ft71"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; Riksidrottsförbundet (Stockholm 2007), s. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ibid. s. 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr SOU 2008:27, s. 527.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359419x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p497 ft8"&gt;förbund.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Samtidigt kan det inte förnekas att reformer av sådant slag kan få långtgående konsekvenser, inte minst för berörda kom- muner. Även om vi således inte principiellt motsätter oss större förändringar av &lt;NOBR&gt;RIG-systemet,&lt;/NOBR&gt; anser vi inte att sådant bör göras utan en större översyn av verksamheten och en ingående konse- kvensanalys. Vi lämnar således inget förslag i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I ett avseende framstår dock nuvarande regelverk som onödigt begränsande. Enligt förordningen om statsbidrag till idrottsverk- samhet kan endast kommunala huvudmän tilldelas statsbidrag för riksidrottsgymnasier. Friskolor är således exkluderade. Detta förbi- seende noterades inom ramen för den s.k. Gymnasieutredningens arbete. I det förslag till ny struktur för gymnasieskolan som utred- ningen lämnade i mars 2008 ingick därför en ändring av gymnasie- förordningen med innebörden att även friskolor ska ha möjlighet att ansöka hos Statens skolverk om att få anordna riksrekryterande idrottsgymnasier.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vi stödjer Gymnasieutredningens förslag i denna del och anser att förordningen för statsbidrag till idrotts- verksamhet bör justeras på motsvarande sätt. Vårt förslag är därför att avgränsningen att endast kommuner kan beviljas statsbidrag för &lt;NOBR&gt;RIG-verksamhet&lt;/NOBR&gt; ersätts med en formulering att huvudmän kan tilldelas medel, vilket får till följd att även friskolor görs bidrags- berättigade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Om idrottspolitik, legitimitet och ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Det förslag till idrottspolitisk modell som skisserats i detta kapitel bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan staten och den fri- villigt organiserade idrotten: grundprincipen är att riksdag och regering tydligt ska precisera vad staten vill uppnå med sitt idrotts- stöd och i efterhand bedöma hur väl dessa mål har uppnåtts. Idrottsrörelsen ska ha dock stor frihet att självständigt besluta hur statens mål ska realiseras. Denna ansvarfördelning är ett sätt att försöka lösa idrottspolitikens inneboende spänningsförhållande mellan statlig styrning och föreningsfrihet. Att staten ska formu- lera tydliga mål – och i efterhand utvärdera hur väl de uppnåtts – är en markering av att statens stöd är förknippat med förväntningar på att idrottsrörelsen ska bedriva en sund och samhällsnyttig verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Espwall &amp; Lindahl, s. &lt;NOBR&gt;32–34.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;SOU 2008:27 &lt;/SPAN&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Betänkande av Gymnasie- utredningen, &lt;SPAN class="ft18"&gt;s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;131–132.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft17"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;samhet. Att idrottsrörelsen ska ha stor frihet att välja hur statens mål ska uppfyllas, är samtidigt ett sätt att visa respekt för idrotts- rörelsens rätt till självständighet och tilltro till dess förmåga att hantera statens bidrag på ett ansvarsfullt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;I detta avslutande avsnitt vill vi göra två ytterligare kommenta- rer. Den första rör det implicita kontraktets dubbla karaktär av rät- tigheter och skyldigheter för båda parter. Den andra kommentaren rör RF:s förändrade syn på sin egen roll i idrottsrörelsens ledning och vilka följder detta kan få för förbundets möjlighet att agera ”i myndighets ställe” i fråga om statens idrottspolitiska stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;En kedjas svagaste länk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Principen att en tydlig ansvarsfördelning mellan staten och idrotts- rörelsen ska upprätthållas har fått konsekvenser för hur vi utformat våra förslag. Den har möjliggjort preciseringar, förtydliganden och reformer i de delar som rör statens idrottspolitiska ansvars- områden, det vill säga frågor kopplade till statens idrottspolitiska mål, finansieringsformer och uppföljningssystem. Men den har samtidigt väsentligt begränsat utrymmet för förslag rörande hur statens idrottspolitiska mål ska realiseras. Detta har inte alltid varit enkelt. Vid exempelvis utvärderingen av olika bidragsformer (kapitel 9) framkom vid flera tillfällen att specifika grupper eller verksamheter missgynnas av rådande fördelningsprinciper. I sådana situationer har det varit lockande att föreslå konkreta åtgärder, såsom höjda basbidrag till små specialidrottsförbund, ökad tilldel- ning av &lt;NOBR&gt;LOK-stöd&lt;/NOBR&gt; till flickors idrottande eller särskilda idrottssats- ningar på ekonomiskt svaga regioner och landsbygdens föreningsliv inom ramen för Idrottslyftet. Lika lockande har det varit att föreslå regelverk med innebörden att statligt stöd inte kan komma ifråga för verksamhet som utsätter barn och ungdomar för selektion, rangordning eller utslagning. Vi har dock valt att inte lämna sådana förslag – och detta av respekt för idrottsrörelsens självständighet och det implicita kontraktets principer. Vi har sett som vår uppgift att synliggöra när effekter av olika bidragsprinciper framstår som icke förenliga med statens idrottspolitiska mål. Det är därefter idrottsrörelsens ansvar att utforma strategier för att hantera och åtgärda dessa problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft8"&gt;Resonemanget leder osökt in på det implicita kontraktets dubbla karaktär av rättigheter och skyldigheter för båda parter. En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft17"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;grundförutsättning för att förena det till synes oförenliga – statens rätt till styrning och idrottsrörelsens rätt till självbestämmande – är att båda parter respekterar varandras delvis motsatta men lika legi- tima intressen. Men lika viktigt är att parterna även tar ansvar för sin del av kontraktet. En kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk. Varje led i den idrottspolitiska processen måste fungera för att helheten inte ska raseras. För staten är det således både en rät- tighet och en skyldighet att formulera sina idrottspolitiska förvänt- ningar – och att i efterhand utvärdera i vilken utsträckning dessa förväntningar har infriats. På motsvarande sätt är idrottsrörelsens stora handlingsutrymme i hanteringen av statens idrottspolitiska stöd både ett uttryck för statens stora uppskattning och en för- väntan om att idrottsrörelsen självmant ska axla ett samhällsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Om RF:s roll inom idrottsrörelsen: att leda eller stödja?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Det viktigaste kännetecknet för den organiserade idrottsrörelsen i Sverige är dess föreningsdemokratiska uppbyggnad. Grunden utgörs av det enskilda medlemskapet. Längst ned i trappan finns individer som är medlemmar i lokala idrottsföreningar. Dessa föreningar är i sin tur medlemmar i olika specialidrotts- och distriktsförbund. Slutligen är specialidrotts- och distriktsförbunden medlemmar i det gemensamma Riksidrottsförbundet. I likhet med många andra folkrörelser tillämpas således representativa demokratiska principer där all makt ytterst kan härledas tillbaka till rörelsens cirka tre miljoner medlemskap i drygt 20 000 idrottsföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Att idrottsrörelsen är uppbyggd på medlemskap säger dock inget om hur den interna beslutsstrukturen i praktiken är utformad. Det finns många sätt att fördela makt och ansvar inom organisationer utan att frångå ”föreningsdemokratiska” principer. Detta framgår inte minst vid en granskning av de lokala idrotts- föreningarnas inflytande i sina respektive specialidrottsförbund. Mångfalden av strategier som tillämpas vid fördelningen av röster till förbundsstämmorna är slående. Det verkar snarare vara regel än undantag att inte låta sig nöjas sig med grundprincipen att stämmans röster ska fördelas mellan specialdistriktsförbunden (vilka i sin tur företräder de lokala föreningarna). Ofta handlar röstfördelningsprinciperna om att tillförsäkra elitföreningarna ett inflytande. Som exempel kan nämnas Svenska Ishockeyförbundet där elitseriens klubbar är garanterade ett visst antal röster på stäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft17"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359422x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1095 ft8"&gt;man vid sidan av specialdistriktsförbunden. I andra idrotter – exempelvis Svenska Fäktförbundet – tillämpas metoder för att på motsvarande sätt säkerställa de större föreningars inflytande.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Exemplen kan mångfaldigas. Poängen i detta sammanhang är endast att föreningsdemokratiska strukturer kan utformas på många olika sätt – och att valet av maktfördelningsprinciper givet- vis får konsekvenser för den enskilde föreningsmedlemmens reella grad av inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;En viktig aspekt av föreningsdemokratin inom idrottsrörelsen är ansvars- och rollfördelningen mellan central, nationell nivå och de olika medlemsförbunden, det vill säga maktrelationen mellan RF och dess specialidrottsförbund. Här är frågan om den högsta led- ningen ska ha en ledande roll – och därmed ha möjlighet att disci- plinera sina föreningar och medlemsförbund – eller om dess upp- gift snarare ska vara att understödja i huvudsak självständiga med- lemsorganisationer? Här kan visserligen hävdas att dessa roller inte nödvändigtvis utgör ett motsatspar och att RF i viss utsträckning alltid har gjort – och gör – båda dessa saker. Samtidigt kan det inte förnekas att förbundet under senare år gjort en betydande posi- tionsförflyttning och att den tydliga ledarroll som tidigare utmärkt RF och dess styrelse idag har ersatts av en lika tydlig strävan att markera specialidrottsförbundens självbestämmande och centrala position i svensk idrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;På ett ideologiskt plan har denna policy främst motiverats med hänvisning till föreningsdemokratiska principer. Argumentet har varit att alla SF utgör självständiga organisationer som ansvarar för och ”äger” sina egna idrotter och som därmed är bäst lämpade att avgöra vad som gagnar deras egna verksamheter. På ett konkret plan har policyn framförallt lett till en allt mer decentraliserad maktstruktur och en tydligare serviceroll för RF. Det senare fram- går inte minst av förbundets Verksamhetsinriktning för &lt;NOBR&gt;2008–2009&lt;/NOBR&gt; som uttryckligen fastslår att RF:s roll är att vara ”stödorganisation för idrottsrörelsen” och att närmare hälften av fokuserade upp- gifter under kommande år handlar om att bistå specialidrottsför- bunden i allt ifrån ledarförsörjning till elitutveckling.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Den tydligaste effekten av RF:s nya förhållningssätt rör emel- lertid principerna för fördelningen av statens stöd. I enlighet med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Stadgar för Svenska Fäktförbundet, antagna av förbundsmötet 2006 med ett tillägg vid för- bundsmötet 2007, § 2:3., Svenska Ishockeyförbundets stadgar, beslutade vid förbundsmötet juni 2006, § 3:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Verksamhetsinriktning för Riksidrottsförbundet &lt;NOBR&gt;2008–2009.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359423x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;principen om specialidrottsförbundens rätt till självbestämmande, har Riksidrottsstyrelsen anammat strategin att rikta så mycket som möjligt av statens stöd direkt till medlemsförbunden.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den nya policyn har markerats i många sammanhang. Som exempel under- strök RF:s ordförande Karin Mattsson i sitt inledningstal till RF- stämman 2007 att Riksidrottsstyrelsen anser det prioriterat med ”resursförstärkning till SF utan öronmärkningar, så att SF själva kan avgöra var pengarna gör bäst nytta”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I förarbetet till för- bundets strategiplan för idrottens framtida finansiering framhölls dessutom att ett ökat &lt;NOBR&gt;SF-stöd&lt;/NOBR&gt; utgjorde ett av huvudskälen bakom RF:s krav på ökad självständighet i förhållande till staten.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft8"&gt;RF:s nya förhållningssätt gentemot specialidrottsförbunden har även gett konkreta resultat. Ett exempel är fördelningen av miljard- satsningen Handslaget, där den centrala styrningen medvetet begränsades till ett minimum och med hänvisning till att varje spe- cialidrottsförbunds rätt att självständigt styra över sin egen idrott.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vidare har RF:s basbidrag till specialidrottsförbunden höjts succes- sivt från 214 miljoner kronor 2000 till 264,5 miljoner kronor 2007 (se tabell 5.4). Sedan 2007 har dessutom ytterligare 108 miljoner kronor årligen tillförts specialidrottsförbunden i form av särskilda utvecklingsstöd inom ramen för Idrottslyftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det kan aldrig vara en uppgift för staten – eller för en statlig utredning – att ha synpunkter på hur idrottsrörelsen utformar rollfördelningen mellan RF och medlemsförbunden. Utformningen av idrottsrörelsens interna maktstruktur måste alltid förbehållas rörelsens egna medlemmar. Vad som däremot är en i högsta grad statlig angelägenhet är huruvida förändringar i RF:s förhållnings- sätt gentemot sina medlemsförbund inverkar på förbundets förmåga att agera ”i myndighets ställe” i frågan om statens stöd. Det har tidi- gare konstaterats att RF uppfattar statens nuvarande politik som styrande och ett hinder för förbundets möjlighet att ta ansvar för idrottsrörelsens utveckling.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Man har därför – som det formulerats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Jfr &lt;/SPAN&gt;Tal av Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;RF-stämmoprotokoll&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;11–13&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; maj 2007, bilaga A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Tal av Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;RF-stämmoprotokoll&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;11–13&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; maj 2007, bilaga A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Idrottsrörelsens framtida finansiering&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Här är Handslaget&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr Karin Mattsson, ”Idrotten vill – och idrotten kan”, ledare i &lt;SPAN class="ft70"&gt;Svensk Idrott &lt;/SPAN&gt;nr 4 (2006). Som ett ytterligare aktuellt exempel kan nämnas att förbundet i sin verksamhetsinriktning för &lt;NOBR&gt;2008-2009&lt;/NOBR&gt; framhåller målet om ”ökad självständighet till vad och hur de samhälls- finansierade resurserna skall användas”. Se &lt;SPAN class="ft70"&gt;Verksamhetsinriktning för Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2008-2009&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft17"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359424x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;i förbundets senaste verksamhetsinriktning – efterlyst ”ökad själv- ständighet till vad och hur de samhällsfinansierade resurserna skall användas”.&lt;SPAN class="ft59"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Parallellt med denna debatt om idrottens självständig- het i förhållande till staten har RF således förändrat förhållnings- sätt gentemot sina medlemsförbund: här har strategin varit att såväl maktpolitiskt som ekonomiskt markera specialidrottsförbundens rätt till självbestämmande. Den fråga som följaktligen måste ställas är om dessa två strategier står i ett motsatsförhållande till varandra. Råder det en konflikt mellan RF:s krav på ökat inflytande i anslagsfrågor och en parallell strävan av att tillskjuta special- idrottsförbunden ökade resurser ”utan öronmärkning”? Är det möjligt för RF att ta ansvar för statens stöd – och samtidigt aktivt begränsa sitt inflytande över de egna medlemsförbunden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;RF:s nya och serviceinriktade roll gentemot specialidrotts- förbunden kan ytterst ses som ett uttryck för en ofrånkomlig dua- lism inom idrottsrörelsen mellan det grenspecifika egenintresset inom varje SF och de gemensamma frågor som förenar rörelsens många och skilda delar. Båda inslagen är ständigt närvarande. Det som däremot kan variera är balansen mellan dessa perspektiv. Utvecklingen under senare år kan enklast beskrivas som att det grenspecifika egenintresset fått överhand. Följden har blivit att RF- komplexet allt mer tagit formen av en konfederation, det vill säga en förhållandevis löst sammanhållning av självständiga specialidrotts- förbund och en relativt svag centralmakt – och detta till skillnad från ett mer traditionellt folkrörelseperspektiv med tydligare fokus på det som förenar anslutna medlemsorganisationer och principen att helheten är större än delarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Det är ännu för tidigt att bedöma de långsiktiga effekterna av RF:s mer accentuerade roll som stödorganisation till i huvudsak självbestämmande specialidrottsförbund. Samtidigt går det inte att bortse från att förändringen kan inverka negativt på RF:s förmåga att upprätthålla sin del av det implicita kontraktet med staten. En grundförutsättning för korporativa samarbetsformer mellan stat och frivilliga organisationer är nämligen att den senare parten har kapacitet att disciplinera sina medlemmar och därmed garantera att det offentliga stödet utnyttjas i enlighet med statens mål och intentioner. Detta rimmar dock illa med Riksidrottsstyrelsens nya policy att tillföra specialidrottsförbunden ökade resurser ”utan öronmärkning”. Att det senare dessutom är en strategi med stöd av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Verksamhetsinriktning för Riksidrottsförbundet &lt;NOBR&gt;2008–2009,&lt;/NOBR&gt; s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft17"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td287"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td288"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Förslag till ny inriktning på statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; gör givetvis inte saken enklare. Det understryker enbart vad som närmast är att betrakta som idrottspolitikens akilleshäl: för vad händer egentligen när idrottsrörelsen på före- ningsdemokratisk väg beslutar att reducera den centrala ledningens inflytande över fördelningen av statens stöd samtidigt som en stark central ledning utgör själva grundförutsättningen för att staten ska vara villig att ge idrottsrörelsen stor självständighet i anslagsfrågor?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Vi har noterat vad vi uppfattar som ett potentiellt problem i svensk idrottspolitik – men väljer att visa tilltro till RF:s kapacitet att hantera det samhällsansvar som följer med uppgiften att fördela statens idrottspolitiska stöd. Vi försvarar således principen att idrottsrörelsen ska ha stor frihet att självständigt avgöra hur statens och idrottsrörelsens i huvudsak gemensamma idrottspolitiska mål ska realiseras – men med tillägget att staten måste ha möjlighet att i efterhand utvärdera stödets effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Slutord&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Vi har försökt att lösa idrottspolitikens inneboende spännings- förhållande mellan statlig styrning och föreningsfrihet genom att tydliggöra statens och idrottsrörelsens olika intressen, roller och ansvarsområden. Det räcker emellertid inte med preciserade princi- per och enhetliga regelverk för att skapa ett välfungerande sam- arbete mellan staten och idrottsrörelsen. Lika viktigt är båda parters ömsesidiga respekt, kompromissvilja och förmåga till sam- förståndslösningar. Ett implicit kontrakt kan aldrig formaliseras utan att samtidigt upphäva sig självt. Vad som ytterst avgör idrottspolitikens reella genomslagskraft är således inte främst huruvida parternas roller och ansvarsområden är tydliga och preci- serade, utan om politikens utformning och effekter åtnjuter legiti- mitet hos dels idrottsrörelsens medlemmar, dels de skattebetalare som finansierar statens idrottsstöd. Vårt försvar för idrottsrörel- sens självständighet kan ses som ett försök att värna om den stat- liga politikens legitimitet hos idrottsrörelsens medlemmar. Därmed återstår frågan om idrottspolitikens legitimitet hos den breda allmänheten. Denna kan endast skapas av idrottsrörelsen själv – genom att utgöra en positiv uppfostringsmiljö för barn och ung- domar där föreningsfostran och tävlingsfostran balanseras mot varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft17"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;P class="p175 ft7"&gt;Käll- och litterturförteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft9"&gt;OFFICIELLT TRYCK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft8"&gt;Regeringsbeslut, riktlinjer m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft8"&gt;Riksdagstryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;SFS 1999:361, &lt;/SPAN&gt;Lag om ändring i lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft162"&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;SFS 1999:1177, &lt;/SPAN&gt;Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet. &lt;SPAN class="ft161"&gt;SFS 1999:1147, &lt;/SPAN&gt;Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ds 2002:43, &lt;/SPAN&gt;Lokal idrottsutveckling med stöd ur Allmänna arvs- fonden. Slutrapport från Idrottsarbetsgruppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Ds 2005:59, &lt;/SPAN&gt;Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Delrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;SOU 1922:8, &lt;/SPAN&gt;Utredning angående statsunderstöd för idrottens främ- jande, avgiven av tillkallade sakkunniga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;SOU 1957:41, &lt;/SPAN&gt;Idrotten och samhället. Betänkande om statens stöd till idrott och friluftsliv. 1955 års idrotts- och friluftsutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 1969:29, &lt;/SPAN&gt;Idrott åt alla, Betänkande avgivet av Idrottsutred- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;SOU 1996:3, &lt;/SPAN&gt;Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritids- resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 1998:76, &lt;/SPAN&gt;Idrott &amp; motion för livet. Statens stöd till idrottsrörel- sen och friluftslivets organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2007:66, &lt;/SPAN&gt;Rörelser i tiden. Slutbetänkande av utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft17"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Käll- och litterturförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Kommittédirektiv 2006:135, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av statens stöd till idrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Kommittédirektiv 1996:84, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Stöd till idrotten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Kommittédirektiv 2008:35, &lt;/SPAN&gt;Utredning om vissa frågor om bidrag till ungdomsorganisationer m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Kommittédirektiv 2007:79, &lt;/SPAN&gt;En stärkt och moderniserad spelreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;LITTERATUR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Andersson, Torbjörn &lt;/SPAN&gt;Kung fotboll. Den svenska fotbollens kultur- historia från &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; slut till 1950 &lt;SPAN class="ft29"&gt;(Stockholm/Stehag 2002).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Andreasson, Jesper &lt;/SPAN&gt;Idrottens kön: Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Lund 2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;Annerstedt, Åsa, Björkman, Anders &amp; Persson, Jonas ”Finansie- ringen av idrottsrörelsen. En kartläggning av idrottsrörelsens intäkter m.m.” i SOU 1998:33, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Historia, ekonomi, forskning. Fem rapporter om idrott. Rapporter till Idrottsutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft8"&gt;Axelsson, Jenny ”Idrott och dess diskriminering på grund av sexuell läggning”, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svensk Idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;nr 3 (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Augustsson, Christian &lt;/SPAN&gt;Unga idrottares upplevelse av föräldrapress &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Karlstad 2007) &lt;/SPAN&gt;Barn &amp; innebandy. En kvalitativ undersökning om innebandyspelande barns attityder till system utan tabeller,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rappport&lt;/NOBR&gt; 2002:4. &lt;NOBR&gt;Bennich-Björkman,&lt;/NOBR&gt; Li &lt;SPAN class="ft9"&gt;Statsstödda samhällskritiker. Författarauto-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft9"&gt;nomi och statsstyrning i Sverige (&lt;SPAN class="ft8"&gt;Linköping 1991).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Berge, Anders &lt;/SPAN&gt;Medborgarrätt och egenansvar. De sociala försäkringarna i Sverige &lt;NOBR&gt;1901–1935&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Lund 1995).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft8"&gt;Berggard, Nils Asle ”Spillet om spillemidlene” i Per Mangset &amp; Hilmar Rommetvedt (red.), &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrett og politikk – kampsport eller lagspill &lt;/SPAN&gt;(Bergen 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft149"&gt;Bidrag till ideella organisationer. Kartläggning, analys och rekom- mendationer, &lt;SPAN class="ft29"&gt;Statskontoret 2004:17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;Birgersson, &lt;NOBR&gt;Bengt-Owe&lt;/NOBR&gt; &amp; Westerståhl, Jörgen &lt;SPAN class="ft9"&gt;Den svenska folk- styrelsen &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 1980;1992).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Blomdahl, Ulf &lt;/SPAN&gt;Folkrörelserna och folket – med utblick mot framtiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft8"&gt;(Stockholm 1990).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Blomgren, Roger &lt;/SPAN&gt;Staten och filmen. Svensk filmpolitik &lt;NOBR&gt;1909–1993&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft8"&gt;(Stockholm 1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Bolling, Hans &lt;/SPAN&gt;Sin egen hälsas smed: idéer, initiativ och organisationer inom svensk motionsidrott &lt;NOBR&gt;1945–1981&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft106"&gt;(Stockholm 2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Käll- och litterturförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1115 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Carlsson, Bo &amp; Fransson, Kristin &lt;/SPAN&gt;Regler och tävlingssystem – i barn- och tidig ungdomsidrott, &lt;SPAN class="ft108"&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt; 2006:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Carlson, Rolf &lt;/SPAN&gt;Vägen till landslaget: en retrospektiv studie av fram- gångsrika ungdomar i sju idrotter &lt;SPAN class="ft29"&gt;(Stockholm 1991).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Carlson, Rolf &lt;/SPAN&gt;Föreningsidrotten i en mångkulturell miljö – en pilot- studie i Södermanlands län, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Rapport i pedagogik 1996:01.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Dahl, Robert Alan &lt;/SPAN&gt;Dilemmas of Pluralist Democracy. Autonomy vs. Control &lt;SPAN class="ft8"&gt;(New Haven 1982).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft149"&gt;Den svenska spelmarknaden år 2005, &lt;SPAN class="ft29"&gt;Lotteriinspektionen (2006). Elias, Norbert &amp; Dunning, Eric &lt;/SPAN&gt;Från riddarspel till fotbollscup:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;Sport i sociologisk. belysning &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Stockholm 1986).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Engström, &lt;NOBR&gt;Lars-Magnus&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrott som social markör &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2000). Engström, &lt;NOBR&gt;Lars-Magnus,&lt;/NOBR&gt; Norberg, Johan R. &amp; Joakim Åkesson,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;Idrotten vill. En utvärdering av barn- och ungdomsidrotten, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riks- idrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; 2007:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Engström, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Lars-Magnus&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;Forskning om Handslagets genomförande och resultat – en utvärderande sammanställning, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksidrottsför- bundet (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft8"&gt;Ericson, Ingemar, Redelius, Karin &amp; Norberg, Johan R. ”Presenta- tion av Riksidrottsförbundets forsknings- och utvecklingsverk- samhet”, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svensk Idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;nr 2 (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft8"&gt;Eriksson, Sten, Patriksson, Göran &amp; Stråhlman, Owe ”Handslaget – från idé till utvärdering”, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svensk Idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;nr &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Faskunger, Johan, Leijon, Matti, Ståhle, Agneta &amp; Lamming, Peter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;Fysisk aktivitet på Recept (FaR®). En vägledning för implemente- ring, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Statens Folkhälsoinstitut 2007:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft29"&gt;Franzén, Mats &amp; Peterson, Tomas &lt;SPAN class="ft149"&gt;Varför lämnar ungdomar idrot- ten? En undersökning av fotbollsspelande tjejer och – killar 13 till 15 år, &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2004:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Friskis&amp;Svettis verksamhetsberättelse 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Friskis&amp;Svettis &lt;/SPAN&gt;Riks årsredovisning och revisionsberättelse F&amp;S Års- stämma 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft149"&gt;Fritids för barn och unga med funktionshinder, &lt;SPAN class="ft29"&gt;Barnombudsmannen (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Fundberg, Jesper ”Invandrare och idrott. Om att skapa kategorier och normalitet” i Bo G. Nilsson (red.), &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrottens själ. &lt;/SPAN&gt;Fataburen. Nordiska museets och Skansens årsbok 2000 (Stockholm 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Fundberg, Jesper &lt;/SPAN&gt;Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskulini- teter &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Stockholm 2003).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Fundberg, Jesper &lt;/SPAN&gt;Etnisk mångfald och integration – visar idrotten vägen?, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; 2003:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft17"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Käll- och litterturförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1120 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Fundberg, Jesper &lt;/SPAN&gt;Är de ideella ledarna de ideala? Om representation och etnisk mångfald i idrottsrörelsen i Sverige, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Skriftserie om idrottens ledarskap, Riksidrottsförbundet (2007).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft101"&gt;Föreningspolitik och föreningsstöd, &lt;SPAN class="ft106"&gt;Svenska Kommunförbundet (2004). Gruber, Judith E. &lt;/SPAN&gt;Controlling Bureaucracies. Dilemmas in Demo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft9"&gt;cratic Governance &lt;SPAN class="ft8"&gt;(California 1988).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Goksøyr, Matti &lt;/SPAN&gt;Kropp, kultur og tippekamp. Statens idrettskontor, STUI og Idrettsavdelningen &lt;NOBR&gt;1946–1996&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Oslo 1996).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Guttman, Allen &lt;/SPAN&gt;From Ritual to Record: The Nature of Modern Sports&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft8"&gt;(New York 1978).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;von Hayek, Friedrich August &lt;SPAN class="ft9"&gt;The Constitution of Liberty &lt;/SPAN&gt;(Chicago 1960).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft8"&gt;Hedenborg, Susanna ”Barnarbete, barns arbete eller hobby? Stallarbetet i generationsperspektiv”, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Historisk tidskrift &lt;/SPAN&gt;nr 1 (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft29"&gt;Henriksson, &lt;NOBR&gt;Tor-Erik,&lt;/NOBR&gt; Hjelmberg, Mattias &amp; Stadler, Ola &lt;SPAN class="ft149"&gt;Streck för miljoner. En utredning av det statliga lokala aktivitetsstödet, &lt;/SPAN&gt;Riks- idrottsförbundet (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Hogedal, Lars &lt;/SPAN&gt;Utvärdering SOK:s Olympiska Offensiv &lt;NOBR&gt;1998–2004,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft29"&gt;opublicerad rapport till SOK (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Husz, Orsi &lt;/SPAN&gt;Drömmars värde: varuhus och lotteri i svensk konsum- tionskultur &lt;NOBR&gt;1897–1939&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Stockholm 2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Ibsen, Bjarne ”Det offentlige og idrætten” i Else Trangbæk (red.),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft9"&gt;Dansk idrætsliv. Velfærd og fritid &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1940–1996&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; (Köpenhamn 1995). Ibsen, Bjarne &amp; Eichberg, Henning &lt;/SPAN&gt;Dansk idrætspolitik – Meller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft9"&gt;frivillighed og statslig styring &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Köpenhamn 2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft108"&gt;Ibsen, Bjarne &amp; Ottesen, Laila ”Sport and Welfare Policies in Denmark”, i Kurt Heinemann (red.), &lt;SPAN class="ft97"&gt;Sport and Welfare Policies. Six European Case Studies, &lt;/SPAN&gt;Series Club of Cologne, Vol. 3. (2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;Johansson, Hilding ”Idrotten och samhället” i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svensk idrott. En ekonomisk, historisk och sociologisk undersökning utförd på upp- drag av Sveriges riksidrottsförbund med anledning av dess femtio- årsjubileum &lt;/SPAN&gt;(Malmö 1953).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;Juhlin, A. Lennart ”Svensk elitidrott i internationell konkurrens” i Jan Lindroth &amp; Johan R Norberg (red.), &lt;SPAN class="ft9"&gt;Ett idrottssekel. Riks- idrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1903–2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft29"&gt;Jönsson, Åke ”Kvinnlig pionjär i fädrens spår”, &lt;SPAN class="ft149"&gt;Populär historia &lt;/SPAN&gt;nr 1 (1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Karp, Staffan &lt;/SPAN&gt;Barn, föräldrar och idrott. En intervjustudie om fostran inom fotboll och golf &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Umeå 2000).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Kymlika, Will &lt;/SPAN&gt;Modern politisk filosofi. En introduktion &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Nora 1990). Larsson, Torbjörn &lt;/SPAN&gt;Det svenska statsskicket &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Lund 1993).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft17"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Käll- och litterturförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1123 ft8"&gt;Lindensjö, Bo ”Ett teorilandskap i fågelperspektiv – från liberal autonomi till nietzscheansk perspektivism” i Bo Lindensjö, Ulf Mörkerstam &amp; Jouni Reinikainen (red.), &lt;SPAN class="ft9"&gt;Liberalismen och den moderna demokratin &lt;/SPAN&gt;(Lund 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Lindfelt, Mikael &lt;/SPAN&gt;Idrott och moral. Reflektioner över idrottens ideal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;(Nora 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Lindfelt, Mikael &lt;SPAN class="ft9"&gt;Elitidrott i utveckling, &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundet (under utgivning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Lindgren, &lt;NOBR&gt;Eva-Carin&lt;/NOBR&gt; &amp; Hinic, Hansi ”&lt;SPAN class="ft9"&gt;Toppningsstudien” – En kva- litativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konsti- tueras inom barnidrott, &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rappport&lt;/NOBR&gt; 2005:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Lindroth, Jan &lt;/SPAN&gt;Idrottens väg till folkrörelse. Studier i svensk idrotts- rörelse till 1915 &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Uppsala 1974).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Lindroth, Jan &lt;/SPAN&gt;Idrott mellan krigen. Organisationer, ledare och idéer i den svenska idrottsrörelsen &lt;NOBR&gt;1919–39&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft29"&gt;(Stockholm 1987).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft29"&gt;Lindroth, Jan ”Centralföreningens historia” i &lt;SPAN class="ft149"&gt;Hundra år i idrottens tjänst. En jubileumsbok för Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Lundberg, Urban ”Bortom folkrörelsebegreppet: Staten och idrottens autonomi”, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrott, historia och samhälle &lt;/SPAN&gt;(1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Lundquist, Lennart &lt;/SPAN&gt;Förvaltningen i det politiska systemet &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Lund 1971;1977).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Lundquist, Lennart &lt;/SPAN&gt;Implementation steering. An &lt;NOBR&gt;Actor-Structure&lt;/NOBR&gt; Approach &lt;SPAN class="ft29"&gt;(Lund 1987).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Lundström, Tommy &amp; Wijkström, Filip &lt;SPAN class="ft9"&gt;Från röst till service? Den svenska ideella sektorn i förändring &lt;/SPAN&gt;(Sköndal 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Lundström, Tommy &amp; Wijkström, Filip &lt;SPAN class="ft9"&gt;The Nonprofit Sector in Sweden &lt;/SPAN&gt;(Manchester 1997).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Micheletti, Michele &lt;/SPAN&gt;Det civila samhället och staten. Medborgar- samman- slutningarnas roll i svensk politik &lt;SPAN class="ft29"&gt;(Stockholm 1994).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Nilsson, Per &lt;/SPAN&gt;Fritid i skilda världar. En undersökning om ungdomar och fritid i ett nationellt och kontextuellt perspektiv, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ungdomssty- relsens utredningar nr 11 (Stockholm 1998).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;Norberg, Johan R. ”Nya tider och gamla problem” i SOU 1998:33,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft9"&gt;Historia, ekonomi &amp; forskning. Rapporter till Idrottsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Norberg, Johan R. ”A Mutual Dependency – The Nordic Sport and the State” i Henrik Meinander &amp; J. A. Mangan (red.), &lt;SPAN class="ft9"&gt;The Nordic World. Sport in Society &lt;/SPAN&gt;(1998).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Norberg, Johan R &lt;/SPAN&gt;Idrott och integration - en kunskapsöversikt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Riksidrottsförbundet &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2002:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft17"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Käll- och litterturförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1120 ft8"&gt;Norberg, Johan R. ”Idrottsrörelsen och staten” i Jan Lindroth &amp; Johan R Norberg (red.), &lt;SPAN class="ft9"&gt;Ett idrottssekel. Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1903–2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft8"&gt;Norberg, Johan R. &amp; Ljunglöf, Susanne &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrott, kön och genus – en kunskapsöversikt, &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2003:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Norberg, Johan R. &lt;/SPAN&gt;Idrottens väg till folkhemmet. Studier i statlig idrottspolitik &lt;NOBR&gt;1913–1970&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft29"&gt;(Stockholm 2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Norberg, Johan R. &lt;/SPAN&gt;Idrotten i den ideella sektorn. En kunskaps- översikt, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; 2004:6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;Norberg, Johan R. ”Idrottsrörelsen och spelpengarna – högvinst eller nitlott?”, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svensk Idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;nr 3 (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft8"&gt;Norberg, Johan R. ”Idrottens spelberoende och statens idrotts- beroende”, publicerad på www.idrottsforum.org (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft8"&gt;Norberg, Johan R. ”Forskning om barn- och ungdomsidrotten som uppfostringsmiljö”, i &lt;NOBR&gt;Lars-Magnus&lt;/NOBR&gt; Engström, Johan R. Norberg &amp; Joakim Åkesson, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrotten vill. En utvärdering av barn- och ung- domsidrotten, &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2007:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Nozick, Robert &lt;SPAN class="ft9"&gt;Anarchy, State and Utopia &lt;/SPAN&gt;(New York 1974).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft9"&gt;Offentlig förvaltning i privat regi. Statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksrevisionen, RiR 2004:15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Olofsson, Eva &lt;/SPAN&gt;Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft29"&gt;(Umeå 1989).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;Olofsson, Eva ”RF och kvinnorna” i Jan Lindroth &amp; Johan R. Norberg (red.), &lt;SPAN class="ft9"&gt;Ett idrottssekel. Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1903–2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft8"&gt;(Stockholm 2003).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft8"&gt;Olofsson, Eva ”Jämställdhet på föreningsnivå” i &lt;SPAN class="ft9"&gt;Sexualiseringen av idrottens offentliga rum, &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2007:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Olsson, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Lars-Erik&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;Frivilligt arbete inom idrotten, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksidrotts- förbundet, FoU 2007:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft149"&gt;Om kultur- och fritidssektorerna: Kostnader&lt;SPAN class="ft29"&gt;, Svenska Kommunför- bundet (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ottesen, Laila &amp; Ibsen, Bjarne &lt;/SPAN&gt;Idræt, motion og hverdagsliv – i tal og tale &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Köpenhamn 1999).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ottesen, Laila &amp; Ibsen, Bjarne &lt;/SPAN&gt;Børn, idræt og hverdagsliv – i tal og tale &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Köpenhamn 2000).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft8"&gt;Peterson, Tomas ”Idrotten som integrationsarena?” i Göran Rystad &amp; Svante Lundberg (red.), &lt;SPAN class="ft9"&gt;Att möta främlingar &lt;/SPAN&gt;(Lund 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft29"&gt;Peterson, Tomas ”En allt allvarligare lek. Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering &lt;NOBR&gt;1967–2002”,&lt;/NOBR&gt; i Jan Lindroth &amp; Johan R Norberg (red.), &lt;SPAN class="ft149"&gt;Ett Idrottssekel. Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;1903–2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft8"&gt;(Stockholm 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft17"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Käll- och litterturförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1115 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Peterson, Tomas &lt;/SPAN&gt;Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll, &lt;SPAN class="ft108"&gt;publicerat på www.idrottsforum.org (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Peterson, Tomas &lt;/SPAN&gt;Landskrona BoIS som uppfostrings- och utbild- ningsmiljö, &lt;SPAN class="ft29"&gt;publicerad på www.idrottsforum.org (2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;Petersson, Olof &lt;SPAN class="ft9"&gt;Nordisk politik &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Petersson, Olof &amp; Söderlind, Donald &lt;SPAN class="ft9"&gt;Förvaltningspolitik &lt;/SPAN&gt;(Stock- holm 1992;1993).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Pettersson, Hanna (red.), &lt;/SPAN&gt;Socialt Bokslut: Ett vägledningsmaterial, &lt;SPAN class="ft8"&gt;publicerat på http://www.mip.org.se/ (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft8"&gt;Plant, Raymond &lt;SPAN class="ft9"&gt;Modernt politiskt tänkande &lt;/SPAN&gt;(Göteborg 1993). Raz, Joseph &lt;SPAN class="ft9"&gt;The Morality of Freedom &lt;/SPAN&gt;(Oxford 1986).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Redelius, Karin &lt;/SPAN&gt;Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran &lt;SPAN class="ft29"&gt;(Stockholm 2002).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft8"&gt;Redelius, Karin ”Barnidrotten i ett samhällsperspektiv” i Lars- Magnus Engström &amp; Karin Redelius (red.), &lt;SPAN class="ft9"&gt;Pedagogiska perspektiv på idrott &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;Reklammarknaden år 2006 på högvarv&lt;SPAN class="ft8"&gt;, pressrelease från IRM daterad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2007-04-17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Rothstein, Bo ”Välfärdsstat, implementering och legitimitet”, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Stats- vetenskaplig tidskrift &lt;/SPAN&gt;nr 1 (1987).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Rothstein, Bo &lt;/SPAN&gt;Den korporativa staten. Intresseorganisationer och statsförvaltning i svensk politik &lt;SPAN class="ft29"&gt;(Stockholm 1992).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Rothstein, Bo &lt;/SPAN&gt;Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik (Stockholm &lt;SPAN class="ft8"&gt;1994).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Sandahl, Rolf &lt;NOBR&gt;”LOK-stödets&lt;/NOBR&gt; effekter. Utvärdering av &lt;NOBR&gt;LOK-stödet”&lt;/NOBR&gt; i SOU 1998:33, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Historia, ekonomi &amp; forskning. Rapporter till Idrottsutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Sahlström, Kjell &lt;/SPAN&gt;Analys av allsvenska föreningarnas ekonomi 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;(Svenska Fotbollförbundet 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sjöblom, Paul &lt;/SPAN&gt;Den institutionaliserade tävlingsidrotten: kommuner, idrott och politik i Sverige under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft29"&gt;(Stockholm 2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt 2006,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Lotteriinspektionen (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Söderholm, Johan &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av ny nationell organisation för &lt;NOBR&gt;LOK-stödshantering,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksidrottsförbundet (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft8"&gt;Thiborg, Jesper "Föreningsidrottens nya roll: Socialt ansvar genom socialt bokslut”, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svensk Idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;nr 3 (2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;Thullberg, Per &amp; Östberg, Kjell &lt;SPAN class="ft9"&gt;Den svenska modellen &lt;/SPAN&gt;(Lund 1994).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft149"&gt;Tillsammans för trygghet och utveckling – Socialdemokraternas val- manifest &lt;NOBR&gt;2002–2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft17"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Käll- och litterturförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1120 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Tranquist, Joakim &lt;/SPAN&gt;Vem äger travsportens framtid? om folkrörelser och självständighet, &lt;SPAN class="ft8"&gt;opublicerad magisteruppsats, Statsveten- skapliga institutionen, Lunds Universitet (2002).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Trondman, Mats &lt;/SPAN&gt;Unga och föreningsidrotten. En studie om före- ningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ung- domsstyrelsens skrifter 2005:9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Uddhammar, Emil P&lt;/SPAN&gt;artierna och den stora staten. En analys av stats- teorier och svensk politik under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft106"&gt;(Stockholm 1993).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft149"&gt;Ungdomars tävlings- och motionsvanor, &lt;SPAN class="ft29"&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt; 2005:6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Ung idag 2007. &lt;/SPAN&gt;Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:6 (2007). Wijkström, Filip &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svenskt organisationsliv – framväxten av en ideell&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;sektor &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 1999).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;Wijkström, Filip &amp; Lundström, Tommy &lt;SPAN class="ft9"&gt;Den ideella sektorn. Orga- nisationerna i det civila samhället &lt;/SPAN&gt;(Stockholm 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;Åkesson, Joakim ”Var hamnade handslagspengarna?”, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svensk idrottsforskning &lt;/SPAN&gt;nr &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; (2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Åmark, Klas &lt;/SPAN&gt;Makt eller moral. svensk offentlig debatt om internatio- nell politik och svensk utrikes- och försvarspolitik &lt;NOBR&gt;1938–1939&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft8"&gt;(Stockholm 1973).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft149"&gt;Ätstörningar: En kunskapsöversikt, &lt;SPAN class="ft29"&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FoU-rap-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt; port 2004:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;Östnäs, Anders ”Handikappidrott som socialt fenomen”, SWEBIS Årsbok, (2003) s. &lt;NOBR&gt;189–202.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft9"&gt;TRYCKSAKER FRÅN RIKSIDROTTSFÖRBUNDET&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;Stadgar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Stämmoprotokoll, motioner m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Verksamhetsberättelser med årsredovisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft9"&gt;Här är Handslaget, Fyra år summeras, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksidrottsförbundet (2008). &lt;/SPAN&gt;”Nya Handslaget” En särskild satsning på idrotten, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksidrottsför-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft8"&gt;bundet &lt;NOBR&gt;2006-12-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Projekt Lokal idrottsutveckling för barn och ungdomar &lt;NOBR&gt;2002–2004&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft8"&gt;(Riksidrottsförbundet u.å.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft149"&gt;Idrottsrörelsens framtida finansiering. Förslag från RF:s arbetsgrupp &lt;NOBR&gt;2006-11-06,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft29"&gt;Riksidrottsförbundet (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Idrottens jämställdhetsplan, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksidrottsförbundet (2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrotten i siffror, &lt;/SPAN&gt;statistik från Riksidrottsförbundet (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft17"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td300"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Käll- och litterturförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1123 ft9"&gt;Idrott och integration – en statistisk undersökning 2002, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riks- idrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; 2002:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Idrottens föreningar – en studie om idrottsföreningarnas situation,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft8"&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;NOBR&gt;FoU-rapport&lt;/NOBR&gt; 2005:3. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrotten vill, &lt;/SPAN&gt;Riksidrottsförbundet (2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;”RF elitstöd 2008”, PM, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;daterat &lt;NOBR&gt;2007-12-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft9"&gt;Riksidrottsgymnasier. Informationshäfte om riksidrottsgymnasierna &lt;NOBR&gt;2005–08,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksidrottsförbundet (2005).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft149"&gt;Kvinnor och män inom idrotten 2005 - statistik från Riksidrottsför- bundet, &lt;SPAN class="ft29"&gt;Riksidrottsförbundet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt; 2006:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;Slutrapport projekt Idrottsresurser på lika villkor, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Riksidrottsför- bundet (u.å.).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;Slutredovisning av projekt ”Unga ledare” &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2001–2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; (Riksidrotts- förbundet 2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft101"&gt;RF:s regler med kommentarer för statligt lokalt aktivitetsstöd. Beslu- tade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den &lt;NOBR&gt;21–22&lt;/NOBR&gt; november 2002, den &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; december 2003 och den 3 oktober 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;(Riksidrottsförbundet, u.å.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;Möjligheten till motion och fysisk aktivitet – lika för alla? &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;FoU-rap-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; port 2003:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft101"&gt;Principer för fördelning av &lt;NOBR&gt;SF-bidraget.&lt;/NOBR&gt; Fastställt av RS &lt;NOBR&gt;1991-02-14,&lt;/NOBR&gt; reviderat av &lt;NOBR&gt;RF-stämman&lt;/NOBR&gt; 1997 &lt;SPAN class="ft106"&gt;(Riksidrottsförbundet, u å).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft101"&gt;RF:s regler med kommentarer för statligt lokalt aktivitetsstöd. Beslu- tade av RS den 8 december 1997 samt reviderade av RS den &lt;NOBR&gt;21–22&lt;/NOBR&gt; november 2002, den &lt;NOBR&gt;1-2&lt;/NOBR&gt; december 2003 och den 3 oktober 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;TRYCKSAKER FRÅN SVERIGES OLYMPISKA KOMMITTÉ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Stadgar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Stämmoprotokoll, motioner m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;Verksamhetsberättelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft9"&gt;Olympisk Offensiv &lt;NOBR&gt;2005–2012,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft8"&gt;informationsfolder, Sveriges Olympiska Kommitté (u.å.). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;OS-Magasinet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft17"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Käll- och litterturförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;TRYCKSAKER FRÅN SISU IDROTTSUTBILDARNA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Stadgar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Röstlängd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Verksamhetsberättelser med årsredovisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft9"&gt;Är alla välkomna i idrotten? Summering &amp; erfarenheter av sisu Idrottsutbildarnas projekt ”Idrott – delaktighet – utbildning – integration”, &lt;SPAN class="ft8"&gt;diskussionshäfte, SISU Idrottsutbildarna (Farsta 2002).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft17"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359436x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1136 ft18"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft163"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td301"&gt;&lt;P class="p396 ft164"&gt;Utvärdering av statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td302"&gt;&lt;P class="p188 ft164"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td301"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p188 ft165"&gt;2006:135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td303"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td304"&gt;&lt;P class="p20 ft32"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1138 ft9"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft9"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft96"&gt;En särskild utredare skall utvärdera om effekterna av statens stöd till idrotten stämmer överens med de av riksdagen och regeringen angivna syftena med stödet och föreslå en framtida inriktning av stödet samt föreslå utformning av lämpliga indikatorer för att mäta effekterna av stödet. Utredaren skall analysera om det samlade statliga stödet till idrotten kan kanaliseras på ett sådant sätt att antalet stödformer minskas, vilka begränsningar som uppstår för idrottsrörelsen genom utformningen av de villkor som anges för stödet samt om färre villkor kan knytas till det samlade stödet som ges till idrottsrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft9"&gt;Utredaren skall bland annat även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;kartlägga omfattningen av den verksamhet hos Riksidrottsför- bundet som innefattar myndighetsutövning och överväga beho- vet av författningsändringar för att denna verksamhet skall uppfylla samma krav på rättssäkerhet som ställs på förvaltnings- myndigheter enligt förvaltningslagen (1986:223),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;redovisa den kunskap som finns om idrottens betydelse för folkhälsan, särskilt för flickors och pojkars samt unga kvinnors och unga mäns hälsa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;analysera i vilken omfattning barns och ungdomars egna intres- sen, åsikter och förutsättningar påverkar barn- och ungdoms- verksamhetens utformning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;analysera resultatet av det stöd som ges för att skapa förutsätt- ningar för framgångsrika elitidrottare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft17"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1146 ft9"&gt;Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2008. Om utredaren bedömer det lämpligt får delbetänkanden presente- ras under arbetets gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft9"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Den nationella idrottspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft96"&gt;I december 1999 beslutade riksdagen om riktlinjer för statens stöd till idrotten i enlighet med förslagen i propositionen En idrotts- politik för &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; (prop. 1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52). Riksdagen godkände att staten som bidrags- givare inte till någon del skall ställa upp mål för idrottsrörelsens egen verksamhet. Staten skall däremot ställa upp mål och riktlinjer för sin bidragsgivning. Det är statens ansvar att, gentemot såväl idrottsrörelsen som samhället i övrigt, vara tydlig i fråga om vad staten vill uppnå med statsbidraget. Genom att ange syftet med bidragsgivningen anger staten vad den förväntar sig att bidraget främst skall leda till. Däremot föreskrivs inte hur detta skall gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft96"&gt;Ett syfte med statsbidraget är att stärka och utveckla demokratin inom idrottens föreningsliv. De resurser som samhället ställer till förfogande för idrottsrörelsens verksamhet bör användas för att nå ut till och aktivera människor som vill delta i organiserad idrotts- verksamhet eller väljer att motionera för eget välbefinnande. Barns och ungdomars intresse för idrott och motion bör stimuleras och de bör ges möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande. Detsamma bör gälla för äldre människor och perso- ner med funktionshinder. Människor i olika åldrar med olika social bakgrund bör vidare ges lika förutsättningar att efter eget intresse delta i idrottsverksamhet. Integration och god etik bör vara led- stjärnor för stödets användning. Statsbidraget bör däremot inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft52"&gt;Uppföljning och utvärdering av idrottsrörelsens egen verksam- het ansvarar idrottsrörelsen för och detta bör ingå som ett naturligt inslag i den löpande verksamheten. Uppföljningar och utvärde- ringar bör ge underlag för idrottsrörelsen att kunna bedöma sin verksamhet i förhållande till de egna mål som har satts upp och indikera om verksamheten behöver ges en annan inriktning eller på annat sätt förändras. Statens övergripande ansvar är att följa upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft17"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1150 ft9"&gt;hur stödet till idrotten används och stödets betydelse för samhället och den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft9"&gt;En utgångspunkt för idrottsstödet är att alla människor skall ha tillgång till olika idrottsverksamheter, oberoende av ålder, kön, social och etnisk tillhörighet, fysiska och psykiska förutsättningar eller hemvist. Stödet till idrotten bör följas upp och utvärderas regelbundet och stödet bör utvärderas på ett sådant sätt att dess effekter för främst folkhälsa, jämställdhet och integration kan bedömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft96"&gt;Lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund anger att förbundet prövar frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer. I förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet anges hur Riksidrottsförbundet får fördela statsbidraget. Regeringen beslutar varje år om statens stöd till idrotten dels i regleringsbrev avseende anslaget 30:1 Stöd till idrotten under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, dels i beslut om riktlinjer till Riksidrottsförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft9"&gt;Med statens hittillsvarande stöd till idrotten avses det nämnda statsanslaget samt de årliga bidragen från AB Svenska Spel till Riksidrottsförbundet i form av ett särskilt bidrag, idrottens vinst- andel samt Handslagssatsningen fr.o.m. 2003. För 2006 utbetalas totalt 1 475 000 000 kronor som bidrag till idrottsrörelsen över stats- anslaget och från AB Svenska Spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft8"&gt;Riksrevisionens granskning av idrottsstödet och riksdagens ställnings- tagande till granskningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft96"&gt;Riksrevisionen har i sin granskningsrapport &lt;SPAN class="ft102"&gt;Offentlig förvaltning i privat regi – statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen &lt;/SPAN&gt;(RIR 2004:15) angett att om staten väljer att delegera förvaltningsupp- gifter till en privaträttslig organisation skall organisationens myndighetsutövning, enligt Riksrevisionens mening, i möjligaste mån också omfattas av det regelverk som gäller övrig offentlig för- valtning. Enligt Riksrevisionens bedömning är detta av vikt såväl från rättssäkerhetssynpunkt som för möjligheten att kontrollera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft17"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft52"&gt;och få insyn i hur statliga medel hanteras. Riksrevisionen anser där- för att Riksidrottsförbundets myndighetsutövande förvaltnings- uppgifter bör omfattas av tilllämpliga delar av förvaltningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft9"&gt;Riksrevisionen har i sin granskning funnit brister såväl i reger- ingens styrning av statsbidragen till idrottsrörelsen som i regering- ens kontroll, uppföljning och återrapportering till riksdagen. Enligt Riksrevisionens bedömning är det svårt att klargöra regeringens möjligheter att styra statsbidragen eftersom det finns en konflikt mellan idrottsrörelsens fria roll och statens behov av att säkerställa att syftet med statsbidragen uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft9"&gt;Riksrevisionen anser också att regeringens rapportering i bud- getpropositionen saknar viktig information och jämförbar statistik som gör det möjligt att bedöma i vad mån syftena med statsbidragen uppfylls. Det saknas också statliga utvärderingar av stödet som underlag för bedömningar av i vilken utsträckning det statliga stödet går till avsedda ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft96"&gt;Riksrevisionens styrelse ansåg i sin framställning till riksdagen (2004/05:RRS7) med anledning av Riksrevisionens rapport att det är angeläget att den statliga styrningen av stödet till idrottsrörelsen genomförs på ett sådant sätt att syftena med bidragsgivningen säkerställs. Styrelsen konstaterade vidare att regeringen i budget- propositionen för 2005, med anledning av rekommendationerna i Riksrevisionens rapport, utvecklat återrapporteringen till riks- dagen. Styrelsen ansåg samtidigt att ytterligare insatser av detta slag behövs. Styrelsen underströk att det som underlag för en förbätt- rad redovisning kan behövas fördjupade utvärderingar av resultatet av de statliga insatserna, särskilt när det gäller insatser av idrotts- rörelsen riktade till barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft52"&gt;Riksdagen delade styrelsens uppfattning att återrapporteringen till riksdagen av bidragsanvändningen bör förbättras och framhöll i anslutning till detta att den ansvarsfördelning som har lagts fast mellan å ena sidan riksdagen och regeringen och å andra sidan idrottsrörelsen bygger på att staten har ett grundläggande förtro- ende för idrottsrörelsen. Samtidigt har båda sidor ett intresse av att verksamheten utvärderas så att fler kan få kunskap om resultaten av idrottssatsningarna. Riksdagen har behov av att kunna bedöma graden av måluppfyllelse i samband med sin årligen återkommande budgetbehandling. Det kan ske genom att regeringen i budget- propositionen redovisar utvärderingar inom avgränsade delar av området där uppnådda resultat ställs mot de mål som idrottsrörel- sen har ställt upp för verksamheten. Det kan också ske genom en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft17"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1158 ft9"&gt;mer utbyggd resultatinformation som spänner över en flerårsperiod och som belyser hur verksamheten inom olika delområden utvecklas sett i skenet av de syften som riksdag och regering har angett för stödet. Riksdagen instämde i allt väsentligt i de förslag som styrel- sen för Riksrevisionen fört fram beträffande behovet av förbättrad återrapportering till riksdagen av stödet till idrottsrörelsen. Riks- dagen gav regeringen sin mening till känna (bet. 2004/05:KrU6, rskr. 2004/05:196).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft9"&gt;Uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Utredaren skall utvärdera om effekterna av statens stöd till idrot- ten, inklusive de hittillsvarande bidragen från AB Svenska Spel, stämmer överens med de av riksdagen och regeringen angivna syftena med stödet. Utredaren skall föreslå en framtida inriktning av stödet samt föreslå utformning av lämpliga indikatorer för att mäta effekterna av stödet. Utredaren skall vidare analysera om det samlade statliga stödet till idrotten kan kanaliseras på ett sådant sätt att antalet stödformer minskas, vilka begränsningar som upp- står för idrottsrörelsen genom utformningen av de villkor som anges för stödet samt om färre villkor kan knytas till det samlade stödet som ges till idrottsrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft9"&gt;Utredaren skall beakta de resultat som redovisas i Riksidrotts- förbundets utvärdering av effekterna av den särskilda satsningen &lt;SPAN class="ft8"&gt;Handslaget&lt;/SPAN&gt;, inhämta de erfarenheter och slutsatser som gjorts av Riksidrottsförbundets projekt &lt;SPAN class="ft8"&gt;Idrottsresurser på lika villkor&lt;/SPAN&gt;, Ung- domsstyrelsens studie av föreningsidrottens påverkan på ungdomar &lt;SPAN class="ft8"&gt;Unga och föreningsidrotten &lt;/SPAN&gt;(Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:9) samt Ungdomsstyrelsens analys &lt;SPAN class="ft8"&gt;Fokus 06, En analys av ungas kultur och fritid &lt;/SPAN&gt;(Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft52"&gt;Utredaren skall i sitt arbete vidare bl.a. särskilt uppmärksamma statens stöd till idrottens folkhälsosyfte. Den rådande ojämlika fördelningen av hälsa mellan människor i samhället skall även belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft52"&gt;Utredaren skall i sina analyser, statistik och förslag integrera ett jämställdhetsperspektiv. En förutsättning för det är att all individ- baserad statistik samlas in, presenteras, kommenteras och analyse- ras med kön som genomgående och övergripande indelningsgrund,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft17"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1162 ft9"&gt;om det inte finns särskilda skäl mot detta. Om könsuppdelad stati- stik saknas skall det påpekas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft9"&gt;Vidare skall utredaren i analyser och förslag integrera ett barn- perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;Generella effekter av statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft52"&gt;Syftet med statens stöd till verksamhet av gemensam natur inom idrottsrörelsen är att den skall främja idrottsverksamhet i hela landet, stödja sådan verksamhet som främjar integration, jämställd- het, delaktighet, god etik och ökat deltagande av kvinnor och män i alla åldrar samt motverka dopning, våld och diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft9"&gt;Förutsättningarna för att utöva idrott varierar mycket mellan olika delar av landet samt mellan storstäder och små samhällen på landsbygden. Utredaren skall därför bedöma hur statens stöd bidrar till att barn, ungdomar och vuxna samt personer med funk- tionshinder i olika delar av landet kan utöva idrott utifrån sina egna förutsättningar och önskemål. I detta sammanhang skall utredaren ta hänsyn till de olika regionala och kommunala förutsättningar som finns och som påverkar möjligheten att utöva idrott i olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft9"&gt;Utredaren skall klarlägga i vilken utsträckning statens stöd till idrotten bidrar till att alla människor som så önskar kan utöva sådan idrott som organiseras inom ramen för Riksidrottsför- bundets verksamhet. Utredaren skall vidare analysera om, och i så fall hur, stödet till idrotten medverkar till ökad integration t.ex. genom att skapa möjligheter till deltagande för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund eller genom att stödja idrottsrörelsens arbete mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskrimine- ring. I det sammanhanget skall särskilt möjligheterna att engagera flickor och unga kvinnor med utländsk bakgrund och flickor från familjer med låg utbildningsnivå belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft9"&gt;Utredaren skall bedöma hur statens stöd har påverkat de mer- värden som idrottsrörelsen förväntas ge i form av demokratisk fostran, medborgerlig bildning, personlig utveckling och samhälle- ligt engagemang för de föreningsaktiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft9"&gt;Utredaren skall också kartlägga i vilken utsträckning stödet till idrotten används inom ramen för de storstadspolitiska lokala utvecklingsavtalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft17"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1165 ft9"&gt;De lokala idrottsföreningarna är viktiga för många barn och ungdomar även på små orter. Föreningarna kan i vissa fall även ha en stor betydelse för bygdens utveckling. Utredaren skall därför bedöma om särskilda insatser kan vara berättigade för att stödja idrotten på de mindre orterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft9"&gt;Utredaren skall klargöra hur Riksidrottsförbundets utgångs- punkter för fördelning av statsbidraget till specialidrottsförbunden förhåller sig till statens syften med bidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft9"&gt;Utredaren skall bedöma om motion och idrott utanför Riks- idrottsförbundets verksamhet bör stödjas och i så fall lämna förslag på hur detta skall ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft9"&gt;Utredaren skall kartlägga omfattningen av den verksamhet hos Riksidrottsförbundet som innefattar myndighetsutövning. Vidare skall utredaren överväga behovet av författningsändringar för att denna verksamhet skall uppfylla samma krav på rättssäkerhet som ställs på förvaltningsmyndigheter enligt förvaltningslagen (1986:223). Om utredaren finner att författningsändringar krävs skall utredaren lämna förslag på sådana ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Särskilt om idrottens betydelse för barn och ungdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft96"&gt;Ett syfte med statens stöd till idrotten är att ge flickor och pojkar, unga kvinnor och män mellan 7 och 20 år goda möjligheter att utöva idrott. Ungdomsstyrelsen har analyserat folkhälso- och folkrörelse- perspektivet i idrottspolitiken utifrån ungdomars egna upplevelser. Studien &lt;SPAN class="ft102"&gt;Unga och föreningsidrotten &lt;/SPAN&gt;visar att idrotten har stor betydelse i många flickors och pojkars liv. Den har hög status i ungdomskulturen och är en mycket omfattande fritidsaktivitet, både om man ser till antalet deltagare och den tid som läggs ner. Föreningsidrotten når dock, enligt studien, inte fullt ut sina ambi- tioner att olika kategorier unga skall medverka i föreningsidrotten. Studien skall vara en utgångspunkt för utvärderingen av stödets effekter för barn och ungdomar. Utredaren skall också beakta de erfarenheter som Barnombudsmannen har av flickors och pojkars möjligheter till idrott och syn på sitt idrottande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft9"&gt;Utvärderingen skall knyta an till det nationella övergripande målet för folkhälsopolitiken som är att skapa samhälleliga förut- sättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Verksamheten inom idrottsrörelsen kan spela en viktig roll i arbe- tet för att bland barn och ungdomar förebygga bruk av bl.a. tobak,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft17"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1090 ft96"&gt;alkohol och narkotika samt motverka övervikt och fetma. Effekten av sådana förebyggande insatser stärks om insatserna görs tidigt och medvetet. Skolan är en viktig mötesplats för barn och ung- domar. Samverkan mellan skolan och idrottsföreningar är viktig för att i anslutning till skolans ordinarie verksamhet aktivera fler barn och ungdomar i fysisk aktivitet. Utredaren skall redovisa den kun- skap som finns om idrottens betydelse för folkhälsan, särskilt dess betydelse för flickors och pojkars samt unga kvinnors och mäns hälsa. Utredaren skall även analysera om tävlingsidrottare är över- representerade bland dem som drabbas av ätstörningar, som kan leda till anorexi eller bulimi och i så fall varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft9"&gt;Utredaren skall analysera vilka effekter och vilken betydelse det ökade lokala aktivitetsstödet har haft för föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Utredaren skall i detta sammanhang under- söka om de nuvarande reglerna är väl avvägda eller om de riskerar att likrikta och bromsa utvecklingen av verksamheten. Utredaren skall också undersöka om de nuvarande reglerna stimulerar barn och ungdomar i olika åldrar att idrotta utifrån sina intressen, behov och förutsättningar eller om de bidrar till en för tidig specialisering av barns och ungdomars idrottande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft9"&gt;Utredaren skall analysera i vilken omfattning flickors och pojkars, unga kvinnors och unga mäns egna intressen, åsikter och förutsättningar påverkar det egna idrottandet och verksamhetens utformning. Särskild uppmärksamhet skall ägnas i vilken utsträck- ning flickor och pojkar med funktionshinder ges möjlighet att delta på lika villkor som andra barn och ungdomar. Utredaren skall ta del av barns och ungdomars egen syn på sitt idrottande genom att informera sig om de undersökningar och studier som har genom- förts på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft9"&gt;Den särskilda satsningen Handslaget kommer att avslutas den 30 juni 2007. Riksidrottsförbundet har i uppdrag att senast den 15 december 2007 redovisa resultatet av den fyråriga satsningen. Utredaren skall så långt möjligt beakta resultatet av utvärderingen av Handslagssatsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft17"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Underhållnings- och elitidrottens betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Att utöva idrott är en källa till glädje och välbefinnande för många människor. Idrottsevenemang förmår även att locka många åskå- dare till arenor och till &lt;NOBR&gt;TV-sändningar.&lt;/NOBR&gt; Elitidrotten har ofta ett stort underhållningsvärde och skapar förebilder för många barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft52"&gt;Stöd till elitidrott via Riksidrottsförbundet ges bland annat i form av bidrag till specialidrottsförbunden, stöd till riksidrotts- gymnasierna och genom idrottens utvecklingscentrum samt talang- satsningar. Utredaren skall analysera resultatet av det stöd som ges för att skapa förutsättningar för framgångsrika elitidrottare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft9"&gt;Former för utredarens arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft96"&gt;Utredaren skall samråda med Riksidrottsförbundet och andra idrottsorganisationer samt berörda myndigheter, forskningsin- stitutioner och övriga organisationer och informera sig om de utvärderingsinsatser som initierats av bl.a. Riksidrottsförbundet. Utredaren skall även beakta Folkrörelseutredningens arbete (Ju 2005:12, dir. 2005:117), Statens folkhälsoinstituts och Livsmedels- verkets uppdrag med underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet (S2005/1274/FH) liksom andra för upp- draget relevanta pågående studier och utredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2008. Om utredaren bedömer det lämpligt får delbetänkanden lämnas under arbetets gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft9"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft17"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;P class="p1175 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft7"&gt;Idrottens betydelse för folkhälsan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft165"&gt;– Carl Johan Sundberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft164"&gt;Karolinska Institutet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft168"&gt;SAMMANFATTNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft9"&gt;Fysisk aktivitet och god fysisk kapacitet är oerhört starka friskfaktorer för barn, ungdomar och vuxna. Välbefinnandet, den fysiska självkänslan och kognitiva funktioner förbättras samtidigt som risken för många sjukdomar minskar starkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Fysisk aktivitet hos barn och ungdom bidrar till fysisk utveck- ling och rörlighet, att upprätthålla energibalans och förhindra viktuppgång. Uthållighetsträning hos barn och ungdom ger för- bättrad aerob kapacitet. Styrketräning hos barn och ungdom ger ökad styrka hos prepubertala barn, ökad muskelmassa och muskel- styrka hos dem i puberteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Regelbunden fysisk aktivitet hos barn och ungdom påverkar kroppsfett, bukfett, triglycerider och insulinnivåer hos överviktiga, blodtryck hos dem med mild hypertoni (blodtrycksförhöjning), benhälsa hos prepubertala barn och minskar ryggbesvär. Dessutom leder regelbunden fysisk aktivitet hos barn och ungdom till minskade fysiologiska reaktioner på stress, förbättrar sömn, kon- centrationsförmåga och fysisk självkänsla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft9"&gt;Graden av fysisk aktivitet och medverkan i föreningsidrott är lägre hos barn i familjer med låg inkomst och utbildning. Idrott är förknippat med ökad upplevd fysisk och psykisk hälsa, särskilt hos pojkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft149"&gt;De risker som finns med idrott innefattar bland annat skador, ätstörningar, användande av dopningsmedel och kosttillskott och överträningssyndrom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft17"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359446x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft57"&gt;INLEDNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Denna rapport syftar till att, i enlighet med utredningens direktiv, ”redovisa den kunskap som finns om idrottens betydelse för folkhälsan, särskilt för flickors och pojkars samt unga kvinnors och unga mäns hälsa”. Vidare skall den rådande ojämlika fördelningen av hälsa mellan människor i samhället belysas. Utredaren skall även analysera om tävlingsidrottare är överrepresenterade bland dem som drabbas av ätstörningar, som kan leda till anorexi eller bulimi och i så fall varför.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft8"&gt;Hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft149"&gt;Definieras av WHO som ”Högsta möjliga välbefinnande hos den enskilde individen, fysiskt, psykiskt och socialt och ej enbart i frånvaro av sjukdom”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;Folkhälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Kan definieras som ”Hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället” (hämtad ur Folkhälsans villkor, Folkhälsogruppens rapport nr 9). Folkhälsoarbete (Statens folk- hälsoinstitut) kan definieras som ”... folkhälsoarbete innefattar pla- nerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer &lt;NOBR&gt;(frisk-,&lt;/NOBR&gt; skydds- och &lt;NOBR&gt;risk-)&lt;/NOBR&gt; och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhälls- och/eller grupp- respektive individinriktade.” Den nya svenska folkhälsopolitiken fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. (Folkhälsoinstitutet; http://www.fhi.se/templates/Page&lt;SPAN class="ft59"&gt;U &lt;/SPAN&gt;111&lt;SPAN class="ft59"&gt;U &lt;/SPAN&gt;.aspx). Ett av de elva målområdena är ”Ökad fysisk aktivitet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft17"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Fysisk aktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft9"&gt;Fysisk aktivitet definieras som ”all typ av kroppsrörelse utförd av skelettmuskulatur som ökar energiförbrukningen” (Shephard &amp; Balady 1999), det vill säga i princip all den tid som en person inte sover eller är fullständigt stilla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;Ojämlik fördelning av hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft9"&gt;Enligt en kunskapsöversikt från Folkälsoinstitutet 2002 gällande sociala skillnader i ohälsa bland barn och unga i Sverige framgår att fysiska hälsoproblem är i genomsnitt 60 procent vanligare bland socialt mindre gynnade barn jämfört med mer gynnade barn (Bremberg 2002). Psykiska problem är 70 procent vanligare och riskfaktorer för ohälsa är 80 procent vanligare. Det är sålunda särskilt viktigt att befrämja friskfaktorer som exempelvis fysisk aktivitet genom skolans och idrottens försorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Fysiska aktivitetsgraden lägre idag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft149"&gt;En hög fysisk aktivitetsgrad i åldrarna &lt;NOBR&gt;9–18&lt;/NOBR&gt; ökar sannolikheten för en hög aktivitetsgrad som vuxen (Raitakari &amp; medarb. 1994, Fogelholm 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Även om många metodologiska begränsningar föreligger vad gäller aktivitetsregistrering hos barn och ungdom finns belägg för att vissa grupper av svenska barn och ungdomar är otillräckligt fysiskt aktiva vilket åtminstone till dels kan förklara försämringar i fysisk kapacitet (Westerståhl &amp; medarb. 2003, Ekblom &amp; medarb. 2004). Flickor är mindre aktiva än pojkar och den fysiska aktivitetsgraden minskar från cirka &lt;NOBR&gt;11–12&lt;/NOBR&gt; års ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft96"&gt;Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdom har ökat under de senaste decennierna, mest hos dem med högt BMI (body mass index, baserat på en formel där hänsyn tas till kropps- längd) (Westerståhl 2003). En förändrad medverkan i förenings- idrott förefaller inte kunna förklara detta. Sannolikt är medel- ökningen i vikt orsakad av en kombination av den minskade totala fysiska aktiviteten (bl.a. minskat cyklande och ökat bilåkande), ökad ”skärm”tid (TV och dator) och förändrade kostvanor. Kopp- lingen till socioekonomiska faktorer är påtaglig, med störst grad av fysisk inaktivitet och övervikt/fetma hos barn och ungdomar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft17"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1181 ft96"&gt;familjer med lägst inkomst- och utbildningsnivåer (se Rasmussen 2004, Schäfer Elinder &amp; Faskunger 2006). För dessa grupper är det därför av särskilt stor betydelse med en högre medverkan i föreningsidrott och ökad volym av skolämnet Idrott och Hälsa, det sistnämnda är för övrigt den enda arena för fysisk aktivitet som innefattar så gott som samtliga barn och ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Det finns ett flertal studier som visar att barn och ungdom vill ha mer idrott men att förutsättningar och förhållanden ofta brister (Blomdahl 2006).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;Allmänt om träning och fysisk aktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;(för referenser, se Henriksson &amp; Sundberg 2008)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Kroppens alla vävnader och vår arvsmassa ser i stort likadana ut som hos våra förfäder för tiotusentals år sedan. Människokroppen är byggd för rörelse. Kropp och själ mår bra av fysisk aktivitet. De flesta organ och vävnader påverkas av arbete och anpassar sig till regelbunden träning. Regelbunden fysisk aktivitet minskar påtag- ligt risken för prematur död.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft149"&gt;Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft9"&gt;Fysisk aktivitet kan utföras vid olika intensitet. Ju högre inten- sitet, desto större blir den omedelbara påverkan på olika kropps- funktioner. Syrgaskonsumtionen, som är direkt kopplad till kalori- åtgången, stiger fyrfalt vid en lugn promenad. Vid maximalt arbete ökar den upp till &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; gånger viloomsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft9"&gt;Vid fysiskt arbete ökar pulsen och hjärtats minutvolym. And- ningen flerfaldigas, blodtrycket ökar något, kroppstemperaturen stiger, hjärtats och musklernas genomblödning ökar, det bildas mer mjölksyra och frisättningen av hormoner som adrenalin, tillväxt- hormon och kortisol ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Storleken på den maximala syreupptagningsförmågan beror av ålder, kön, träningsgrad, gener, kroppsstorlek med mera. Det finns ett flertal faktorer som kan begränsa prestationsförmågan. Vid hel- kroppsarbete anses det allmänt att den centrala cirkulationen (hjärtat) utgör begränsningen för den maximala syreupptagnings- förmågan. När det gäller uthållighet sitter begränsningen mer i muskulaturens innehåll av mitokondrier (små ”kraftverk”) och kol- hydratlager.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Vad bestämmer svaret på träning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft52"&gt;Ett flertal faktorer avgör hur mycket en person förbättras om den fysiska aktivitetsgraden ökar. En viktig faktor är träningsgraden när träningsperioden inleds. Den som är inaktiv och otränad förbättras relativt sett mer än den som är vältränad. Träningseffekterna är specifika för de organ och vävnader som tränas och belastas. Endast de muskler som används anpassar sig och endast de skelettdelar som belastas stärks. Träningsperiodens längd spelar också stor roll. Även om en del träningseffekter kan ses redan efter en för- vånansvärt kort tid, någon till några veckor, blir effekterna avsevärt större om träningen fortgår många månader till år. Naturligtvis ”planar” träningseffekten ut allteftersom och så småningom krävs en hel del träning enbart för att vidmakthålla konditionsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;Tre andra viktiga faktorer är träningspassens frekvens (hur ofta utförs träningen?), duration (hur länge pågår ett pass?) och intensitet (hur hårt/intensivt är passet?). Dessa tre faktorer bestämmer den sammantagna ”träningsdosen”. Ju högre dos, desto högre effekt. Det bör påpekas att även lägre doser har effekt, om än i lägre utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Frekvens &lt;/SPAN&gt;– För att fysisk aktivitet ska ha maximala prestations- och hälsoeffekter måste den ske ofta och regelbundet. Den effekt som ett arbetspass har kan påverka kroppen under flera dygn, sedan klingar effekten av. Därför rekommenderas daglig fysisk aktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Duration &lt;/SPAN&gt;– Ju längre aktiviteten pågår, desto större effekt har den i regel. I många fall går det dock att dela upp det dagliga aktivitetspasset i flera separata &lt;NOBR&gt;10–15-minutersperioder,&lt;/NOBR&gt; bara den sammanlagda tiden blir tillräcklig. En vanlig rekommendation för vuxna vad gäller tidsomfattningen är minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag. Rekommendationen för barn är betydligt mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Intensitet &lt;/SPAN&gt;– Ju hårdare ett träningspass är, desto större blir van- ligen dess prestations- och hälsomässiga effekter, även om alltför intensiv träning kan leda till försämrade effekter. Goda hälso- mässiga effekter tycks ofta kunna uppnås redan på lägre intensiteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft97"&gt;Därutöver finns självfallet ett stort antal faktorer som påverkar utfallet av träningen. Träningen kan exempelvis ske med relativt konstant eller med varierande intensitet (intervallträning) och med olika storlek på den muskelmassa som arbetar &lt;NOBR&gt;(arm-,&lt;/NOBR&gt; bål- och benmuskulatur jämfört med exempelvis enbart benmuskler). Arvs- massan tycks även spela en relativt stor roll för hur stort tränings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft17"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1181 ft96"&gt;svaret blir, kanske så mycket som en tredjedel av variationen människor emellan. Det finns studier som visar att individer som ökar sin prestationsförmåga på en viss träningsdos mer än andra tycks aktivera nyckelgener på ett mer kraftfullt sätt. Om skillnaderna i träningssvar endast beror på genetiska mekanismer är inte klarlagt. Ålder kan ha betydelse, dock tycks det inte som om äldre skulle ha en generellt sett sämre förmåga att öka sin prestation relativt sett. Även kostens sammansättning kan spela en roll. Klart är att en bristfällig kost försämrar svaret på träning. Kostillskott har dock ingen bevisad positiv effekt generellt sett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft9"&gt;Anpassning till regelbunden uthållighetsträning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft149"&gt;En del av nedanstående anpassningar sker relativt snart (veckor) efter att en träningsperiod inletts, andra är inte mätbara förrän efter månader och vissa tar år att fullt utveckla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;Tungt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft149"&gt;Den maximala arbetsförmågan ökar och tiden till utmattning förlängs, uthålligheten förbättras. Detta beror till stor del på att den maximala syreupptagningsförmågan ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;Medeltungt arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft9"&gt;Efter en tids träning förlängs arbetstiden vid arbete på intensiteter under den maximala främst därför att den s.k. mjölksyratröskeln höjs. Vid en viss submaximal arbetsintensitet är mjölksyrahalten i blodet lägre och mer fettsyror används vid förbränningen samtidigt som glykogen (kolhydrat) sparas. Dessutom är pulsen, blodtrycket och andningsfrekvensen lägre. Slutligen, koncentrationen av stress- hormonet adrenalin är lägre, något som kan uppmätas redan efter några få veckors träning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft17"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft9"&gt;Effekter på organsystem och vävnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft8"&gt;Hjärtat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Hjärtats storlek ökar på ett fysiologiskt sätt vilket helt skiljer sig från den hjärtförstoring personer med hjärtsvikt drabbas av. Som en följd slår hjärtat större och kraftfullare slag och den mängd hjärtat kan pumpa ut per minut ökar. Dessutom bildas fler små blodkärl (kapillärer) vilket förbättrar utbytet av syrgas, närings- ämnen och slaggprodukter. Slutligen producerar hjärtats kärlväggar mer kväveoxid (NO) som vidgar kärlen och minskar risken för att blodplättarna skall bilda proppar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Blodkärl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft149"&gt;I de muskler som tränas bildas fler små utbyteskärl (kapillärer) och dessutom förbättras vidgningsförmågan i kärlen vilket förbättrar tillförseln av bl.a. syrgas och näring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft8"&gt;Blod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Blodvolymen ökar med &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; procent eller mer vilket förbättrar transportförmågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;Lungor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft97"&gt;Träning förbättrar andningsmuskulaturens uthållighet. Detta sker genom anpassning på samma sätt som i annan skelettmuskulatur som tränas (se ovan). Andningsminutvolymen under maximalt arbete ökar. Lungornas utbyte av syrgas och koldioxid förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Skelettmuskulatur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Mängden små utbyteskärl (kapillärer) och mängden mitokondrier (små ”kraftverk”) ökar. Dessutom ökar energilagren i form av glykogen (kolhydrat). Vidare förbättras musklernas känslighet för hormonet insulin vilket förbättrar upptaget av glukos (socker) och den s.k. blodsockerkontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft17"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Fettväv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Den totala mängden fettväv i kroppen minskar, till stor del i det farliga fettet i buken – det som syns som ”kalaskula”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;Bindväv, ben och brosk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;Dessa vävnader i rörelseapparaten stärks och blir hållfastare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;Immunsystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft97"&gt;Immunsystemet stärks vid måttlig till mer omfattande regelbunden fysisk aktivitet. Vid inaktivitet och extremt hård träning, vilket är ovanligt i ett befolkningsperspektiv, kan immunsystemet försvagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;Nervsystem/hjärna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft96"&gt;Regelbunden fysisk aktivitet påverkar ett flertal olika funktioner i människans nervsystem. Funktioner kopplade mer omedelbart till den fysiska aktiviteten förbättras, exempelvis koordination, balans och reaktionsförmåga. Detta ökar funktionsförmågan vilket kan bidra till det ökande välbefinnande som är förknippat med regel- bunden fysisk aktivitet. Dessutom bibehålls kognitiv förmåga (sär- skilt planering och koordination av uppgifter) bättre, sömnkva- liteten förbättras, depressionssymtom minskar och självkänslan förbättras. Det finns dessutom djurstudier som indikerar att nybildningen av hjärnceller ökar hos djur som får springa. Dessa djur uppvisar dessutom en förbättrad inlärningsförmåga. Andra studier har visat att kärlnybildningen ökar i hjärnbarken efter träning, vilket kan ha betydelse för näringsförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Fysisk aktivitet och hälsa hos medelålders och äldre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft97"&gt;Av naturliga skäl har de allra flesta studier vad gäller fysisk aktivitet och sjukdom eller dödlighet genomförts på medelålders eller äldre personer. Den risk det innebär att vara fysiskt inaktiv är likvärdig med t.ex. den risk som högt blodtryck, höga blodfetter eller rökning innebär för att insjukna i &lt;NOBR&gt;hjärt-kärlsjukdom.&lt;/NOBR&gt; Om fysisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft17"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;aktivitet bedrivs regelbundet minskar dessutom risken kraftigt för insjuknande och förtida död hos den som har andra riskfaktorer (se Sundberg &amp; Jansson 1998). En måttligt fysiskt aktiv man eller kvinna lever &lt;NOBR&gt;3–9&lt;/NOBR&gt; år längre än en fysiskt inaktiv individ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Bland de sjukdomar som kan förebyggas, och i en del fall helt eller delvis behandlas, med fysisk aktivitet ingår:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;hjärt- och kärlsjukdom (hjärtinfarkt och slaganfall)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;diabetes mellitus typ II (”åldersdiabetes”)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;övervikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;cancer (särskilt väl kartlagt för tjocktarms- och bröstcancer)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;alzheimers sjukdom och demens orsakad av kärlsjukdom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft9"&gt;Dessutom kan regelbunden fysisk aktivitet ha en positiv inverkan på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;risken för fallolyckor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;smärttillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;förekomsten av och läkemedelsbehovet vid astma&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;depression och stämningsläge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;livskvalitet (ökat välbefinnande/ökad fysisk funktionsförmåga).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft9"&gt;Vidare har studier visat att regelbunden fysisk aktivitet medför hälsoekonomiska vinster för samhället (se Hellénius 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;Sålunda, regelbunden fysisk aktivitet har en rad viktiga effekter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;ger positiva hälsoeffekter för män och kvinnor i alla åldrar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;risken att dö en förtidig död minskar liksom risken att drabbas av eller dö i hjärtinfarkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;förändring av aktivitetsgrad ger stora effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;”lite är bättre än inget och mer är bättre än lite” – de som rör sig minst har mest att vinna på en ökad aktivitetsgrad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;träning är ”färskvara” – det är sålunda aldrig försent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;hälsa är starkt förknippad med både nivån på den fysiska kapaciteten och graden av regelbunden fysisk aktivitet eller kalorikonsumtion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft17"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft9"&gt;Effekter av fysisk aktivitet hos barn och ungdom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;(för referenser, se Berg 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft9"&gt;Fysisk aktivitet hos barn och ungdom bidrar till:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;fysisk utveckling och rörlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;upprätthållande av energibalans/förhindrande av viktuppgång.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft9"&gt;Uthållighetsträning ger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;• &lt;/SPAN&gt;förbättrad uthållighet och kondition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft9"&gt;Styrketräning ger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;ökad styrka hos prepubertala barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;ökad muskelmassa hos dem i puberteten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Regelbunden fysisk aktivitet hos barn och ungdom påverkar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;kroppsfett, bukfett, triglycerider och insulinnivåer hos över- viktiga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;blodtryck hos dem med mild hypertoni (blodtrycksförhöjning)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;benhälsa hos prepubertala barn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;ryggbesvär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;Regelbunden fysisk aktivitet hos barn och ungdom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;minskar fysiologiska reaktioner på stress&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;förbättrar sömn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;förbättrar koncentrationsförmåga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;förbättra fysisk självkänsla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;I vilken mån prestation i övriga skolämnen påverkas är ej helt klarlagt även om en del studier visar på intressanta samband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;Allmänna aspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Fysisk funktionsförmåga, exempelvis muskelstyrka och kondition, förbättras vid styrke- respektive uthållighetsträning. Ur ett hälso- perspektiv är effekter på benmassa, kroppsfett och framtida risk- faktorer för exempelvis hjärtkärlsjukdom viktiga. Effekter på den växande individens motoriska, kognitiva, emotionella och sociala utveckling bör också beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft17"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft9"&gt;Studier av effekter av fysisk aktivitet på växande individers kapacitet kräver särskild hänsyn. Ofta kan mer förklaras av den naturliga mognaden och tillväxten än av den fysiska träningen. För barn med samma kronologiska ålder kan den ”biologiska åldern” skilja sig flera år, vilket naturligtvis påverkar till exempel muskel- styrka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;Träning, inte minst för barn och ungdom, måste vara allsidig och lustfylld och innefatta ett stort mått av lek. Psykologiska aspekter är avgörande varför fokus måste ligga på motivation och begrepp som självkänsla, upplevelse av fysisk kompetens, emotio- nell kontroll och koncentration. Det är vidare centralt att barn och ungdom erhåller god nutrition och vätsketillskott inför och i samband med träning och tävling, inte minst om det handlar om långvariga, upprepade moment t.ex. vid evenemang som varar flera dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Kondition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;En god kondition grundas på flera byggstenar, såväl hjärtats för- måga som den lokala muskeluthålligheten. Dessa funktioner är träningsbara redan under uppväxtåren men utvecklas även med stigande ålder och mognad. Vilken dos som krävs i olika åldrar är ej helt klarlagt men en förbättring har i flera studier setts efter utövande av hård till medelhård aktivitet (såsom aerobics, fotboll) &lt;NOBR&gt;30–60&lt;/NOBR&gt; minuter per gång minst 3 gånger i veckan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Muskelstyrka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft52"&gt;Barns muskelstyrka är träningsbar och kan öka med &lt;NOBR&gt;15–30&lt;/NOBR&gt; procent genom styrkeövningar. Styrkeökningen anses vara en anpassning i nervsystemet hos de yngre, prepubertala, barnen hos vilka man inte kunnat finna några effekter på muskelmassan. Under puberteten finns utöver detta belägg för ökning av muskelmassan till följd av träning. En träningsdos på 2 gånger per vecka tycks vara tillräcklig för att uppnå styrkeökning. Några tunga belastningar behövs inte, studier visar att det mest effektiva är relativt låg belastning som under ett träningspass upprepas många &lt;NOBR&gt;(13–15)&lt;/NOBR&gt; gånger i ett ”set”. Sådan träning kan genomföras med den egna kroppen som mot- stånd såsom i olika lekar eller med lättare vikter. Skaderisken är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft17"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;liten vid adekvat handledning/instruktion. Idag finns inga svenska officiella rekommendationer för styrketräning hos barn även om frågan tagits upp nyligen i översiktsartiklar (Tonkonogi 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;Kognitiv förmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;I ”Bunkefloprojektet” i Skåne jämfördes daglig schemalagd fysisk aktivitet hos barn i årskurs &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; med barn i en kontrollskola (fysisk aktivitet två dagar i veckan) (Ericsson 2003). Eftersom det finns ett samband mellan omogen motorik och koncentrationssvårigheter erbjöds barn som hade sent utvecklad motorik en timme extra motorisk träning per vecka. Barnen i gruppen ”daglig fysisk aktivitet” presterade bättre i matematik och svenska än barnen i kontrollgruppen. Sambandet var särskilt starkt bland de barn som fick extra motorisk träning på grund av omogen motorik. Även om detta är en enstaka studie och det inte är säkert att grupperna är helt jämförbara får resultaten anses peka på ett eventuellt mycket viktigt samband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;De ungdomar som är fysiskt aktiva har ofta bättre skolpresta- tioner, varför mer motion i skolan skulle kunna förbättra elevernas inlärning. Dock är det oklart om detta samband främst beror på andra faktorer såsom föräldrarnas utbildningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Stämningsläge och psykisk hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Det föreligger ett samband mellan depression och graden av fysisk inaktivitet. Studier på barn och ungdomar stöder att regelbunden fysisk aktivitet, oavsett intensitet, ger effekter på depression och oro (Larun 2006). Det finns ett flertal studier som visar att självkänsla kan förbättras av fysisk aktivitet, något som skulle kunna bidra till förbättringen av studiedeltagarnas stämningsläge i studierna ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft8"&gt;Skelett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft96"&gt;Hos vuxna med god hållfasthet i skelettet är risken för benbrott lägre. Gymnastik, löpning, tennisspel och ishockey kan positivt påverka benmassansstorlek under uppväxtåren. De största effek- terna av fysisk träning på skelettet uppkommer före puberteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft17"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1189 ft97"&gt;(Karlsson 2002, Karlsson 2006). Av detta skäl är det särskilt ange- läget med regelbunden fysisk aktivitet redan vid &lt;NOBR&gt;7-årsåldern&lt;/NOBR&gt; för flickor. Det finns också studier som visar att effekterna eventuellt kan kvarstå under många decennier och att risken för benbrott är lägre hos dem som tränat under ungdomsåren och som unga vuxna. Det kan dock baserat på dessa studier inte uteslutas att de som tränat i dessa åldrar från början hade ett starkare skelett eller en bättre motorik som minskar risken för fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Fetma och riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft96"&gt;Fetma och övervikt i ungdomsåren är förknippat med ökad risk för senare hjärt- och kärlsjukdom. Det är oerhört väsentligt att före- bygga uppkomsten av övervikt och fetma eftersom det är svårt att minska vikten. Fysisk aktivitet i kombination med kostreduktion ger bättre resultat än endast den ena eller andra åtgärden. Det finns studier som visar att en normal vikt hos barn kräver minst 15 000 steg/dag hos pojkar och 12 000 steg/dag hos flickor &lt;NOBR&gt;(Tudor-Locke&lt;/NOBR&gt; 2004). Det är många barn och ungdomar, särskilt de överviktiga, som inte uppnår detta dagliga stegantal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft96"&gt;Redan under barn- och ungdomsåren påbörjas en del av de kärlförändringar som kan bidra till uppkomst av hjärtinfarkt och slaganfall senare i livet (Berenson 1998). Riskfaktorer såsom högt blodtryck, höga insulinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter kan bidra till dessa kärlförändringar. Ofta är övervikt kopplat till dessa riskfaktorer. I European Youth Heart Study visades att fysisk kapacitet var starkare kopplat än total fysisk aktivitetsgrad till minskad förekomst av riskfaktorer för &lt;NOBR&gt;hjärt-kärlsjukdom&lt;/NOBR&gt; hos unga (Hurtig Wennlöf 2005. Sålunda kan fysisk aktivitet av medel- hög/hög intensitet vara avgörande. Träning är viktigast för dem med låg fysisk kapacitet och flera riskfaktorer. Träning tre gånger per vecka har visat kunna sänka blodtrycket och förbättra känslig- heten för insulin (sockertoleransen) hos barn och ungdomar med förhöjt blodtryck respektive sänkt insulinkänslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft149"&gt;Sålunda, det är mycket viktigt att vara aktiv i ungdomsåren – både för omedelbar hälsa och välbefinnande och för hälsa senare i livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft17"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft9"&gt;Risker med fysisk aktivitet och idrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft52"&gt;Som ett uttryck för de utmaningar idrotten står inför rekommen- derar den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) i sitt yttrande (IOC Consensus Statement on Training the Elite Child Athlete 2005) bl.a. att program för sjukdoms- och skadeöver- vakning inrättas, att volymen och intensiteten av tränings- och tävlingsregimer monitoreras, att kvaliteten på tränare och övrigt idrottsledarskap säkras, att den internationella dopningskoden följs, att ett stödjesystem för en balanserad livsstil tillskapas och att tränare, föräldrar, idrottsadminstratörer, idrottsmedicinare, media och andra bör begränsa tränings- och tävlingsstress hos de aktiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Det är stor skillnad mellan elitidrott och breddidrott vad gäller risker och hälsa. De enorma fysiska och psykiska påfrestningar som idrottare på nationell och internationell elitnivå utsätts för skiljer sig radikalt från dem som breddidrottare möter. Det är likaledes stor skillnad mellan olika idrotter. Exempelvis skiljer sig lagidrotter från individuella grenar, kontaktidrott från dem utan kropps- kontakt och de idrotter där vikten och eventuellt utseendet spelar en central roll från dem där så inte är fallet. Slutligen är det skillnad mellan uthållighetsgrenar och de mer styrke- och explosivitets- beroende idrotterna. Även riskerna med alltför tidig specialisering bör vägas in (se referenser i ”TEMA – Tidig specialisering inom idrotten? 2007”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Överträningssyndrom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft52"&gt;Överträning har inte studerats hos unga i samma grad som hos vuxna. Det kan beskrivas som en serie psykologiska, fysiologiska och hormonella förändringar som negativt påverkar den idrottsliga prestationsförmågan. Vanliga tecken är kroniska muskel- och ledsmärtor, personlighetsförändringar, ökad vilopuls och försämrad prestationsförmåga. Den unga idrottaren kan också känna sig trött, sakna entusiasm för träning och tävling eller ha svårigheter att genomföra de vanliga träningsrutinerna. Detta kan potentiellt vara ett allvarligt tillstånd. Det är väsentligt att fokusera på det roliga i träningen och minska prestationskraven, att ta ledigt från träning några dagar per vecka, att göra längre tränings- och tävlingsuppe- håll varannan till var tredje månad och att fokusera på väl-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft17"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;befinnande och att lära idrottaren att vara uppmärksam på tecken som tyder på överträning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;Kroppsfixering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Anses vara vanligast i s.k. ”estetiska idrotter” men förekommer eventuellt alltmer även inom andra grenar, kanske beroende på en ökad kommersialisering och medieexponering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;Ätstörningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft96"&gt;Det är mycket vanligare med ätstörningar hos unga inom idrotten än bland ungdomar i stort (se Ätstörningar– en kunskapsöversikt 2004). Särskilt vanligt är det inom idrotter där utseendet och vikten spelar en central roll, men förekomsten är också relativt hög inom flera andra idrotter. Hårt idrottande flickor som kombinerar hög träningsmängd med otillräckligt näringsintag och låg kroppsvikt kan försena första menstruationen eller få menstruationen att upp- höra grund av störd hormonbalans. Som en följd kan benskörhet uppstå. Det är därför viktigt att uppmärksamma särskilt flickors energiintag i förhållande till kaloriförbrukningen. Denna kombina- tion av ätstörningar, menstruationsrubbningar och benskörhet kallas för ”the female athelete triad”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Skador och överbelastning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft96"&gt;Risken för skador i samband med skolans idrott och &lt;NOBR&gt;hälsa-lektioner&lt;/NOBR&gt; är 1,6/1000 lektioner vilket får anses vara oerhört lågt, nästan försumbart. Risken för skador är störst i kontaktidrotter och i &lt;NOBR&gt;”high-impact”-idrotter&lt;/NOBR&gt; som hoppgrenar (Spinks 2007). Exempel på skador och överbelastningstillstånd är korsbandsskador, menisk- skador, överbelastade senfästen (exempelvis &lt;NOBR&gt;Osgood-Schlatter,&lt;/NOBR&gt; nedanför knäleden) och ryggbesvär. Vid exempelvis korsbands- skador och meniskskador ökar risken för framtida ledförslitning (artros). Det finns även studier som visar på förslitna kotor hos unga simhoppare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft17"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Överanvändning av läkemedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft149"&gt;Det finns studier som indikerar att användandet av smärtstillande läkemedel skulle vara mycket vanligt inom vissa idrotter, exempel- vis ishockey.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;Kosttillskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Bruket av kosttillskott är utbrett inom idrotten. Detta är anmärk- ningsvärt eftersom ett mycket stort antal studier entydigt visar att vitaminer och andra kosttillskott inte har någon positiv effekt på prestationsförmågan. Det finns t.o.m. indikationer på att vissa kosttillskott skulle kunna minska träningseffekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Dopning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Dopning är en allvarlig sida av idrotten. Förutom att dopning är förbjudet innebär det att missbrukaren fuskar och riskerar allvarliga bieffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Anabola steroider har effekt på muskelmassa och styrka (för referenser, se Sundberg 1996). Därför används det av en del idrottsutövare och kroppsbyggare. Det finns ett antal bieffekter som kan anses vara potentiellt allvarliga, inte minst hos den växande individen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Tillväxthormon har inga prestationshöjande effekter men ökar muskelmassan något och minskar fettandelen vilket gör att de som önskar en ”deffad” kropp emellanåt använder detta medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;Alkohol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;En del studier indikerar att alkoholkonsumtionen skulle vara högre bland lagidrottare än bland andra ungdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;Hjärta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft149"&gt;Även om hjärtdöd i samband med idrott är extremt ovanligt får dessa tragiska fall naturligtvis stor uppmärksamhet. Cirka &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; av 1 000 av unga idrottsaktiva har medfödda hjärtfel som ökar risken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;P class="p0 ft18"&gt;SOU 2008:59 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;för plötslig hjärtdöd. I flera länder har s.k. hjärtscreening av idrottare införts för att identifiera personer med ökad risk (Börjesson &amp; Nylander 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;Infektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Idrott och infektion hör inte ihop. Risken ökar för bl.a. hjärt- påverkan samt skador på njurar och leder (Friman &amp; medarb. 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft8"&gt;Astma – vanligare bland idrottare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;Elitidrottare som sysslar med uthållighetsgrenar har astma i större utsträckning än de som sysslar med styrkeidrotter (Emtner 2008). Dessutom har de som utövar vinteridrotter mer astma än sommar- idrottare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Sockersjuka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Generellt sett är fysisk aktivitet och idrottande positivt för personer med diabetes (sockersjuka). Detta gäller både typ1- diabetes (”ungdomsdiabetes”) och &lt;NOBR&gt;typ2-diabetes&lt;/NOBR&gt; (”åldersdiabetes”) (Östensson &amp; medarb. 2008a, 2008b). Det är dock viktigt att blodsockret är väl inställt när idrott skall utövas. Både ett för högt och ett för lågt blodsockervärde skall undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Utslagning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Tre av tio unga hoppar av idrotten (Olsson 2007). Avhopparna anger bland annat att ”det inte är roligt”,. ”vill ha tid för annat” och att de ”inte var tillräckligt bra” eller ”kände press”. De som hoppar av har lägre självkänsla. En del i detta kan vara tidig specialisering och elitsatsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft17"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft168"&gt;Litteraturkällor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft9"&gt;Berenson GS, Srinivasan SR, Bao W, Newman WP, 3rd, Tracy RE &amp; Wattigney WA. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Association between multiple cardiovascular risk factors and atherosclerosis in children and young adults. The Bogalusa Heart Study. &lt;/SPAN&gt;New Engl J Med; &lt;NOBR&gt;338(23):1650-6,&lt;/NOBR&gt; 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft149"&gt;Berg U. &lt;SPAN class="ft29"&gt;Barn och unga, &lt;/SPAN&gt;Kapitel 11 i "FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling", utgiven av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), p 152 69, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft102"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Blomdahl U. &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning av resultatet enkätundersökningen Ung Livsstil 2006. &lt;SPAN class="ft96"&gt;http://www.lj.se/info_files/infosida32765/ung_livsstil_fritids– forvaltn.pdf, 2006&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Bremberg S. &lt;/SPAN&gt;Sociala skillnader i ohälsa bland barn och unga i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;– En kunskapsöversikt. &lt;/SPAN&gt;Rapport: 2002:13 Statens Folkhälsoinstitut, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Börjesson M. &amp; Nylander E. &lt;/SPAN&gt;Plötslig hjärtdöd hos idrottare beror oftast på odiagnostiserad hjärtsjukdom. Kardiell screening av unga idrottare diskuteras. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Läkartidningen; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8:560-3,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft9"&gt;Emtner M. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Astma&lt;/SPAN&gt;. Kapitel 17 i "FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjuk- domsprevention och sjukdomsbehandling", utgiven av Yrkes- föreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), p &lt;NOBR&gt;226-35,&lt;/NOBR&gt; 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Ekblom Ö, Oddsson K &amp; Ekblom B. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Health-related&lt;/NOBR&gt; fitness in Swedish adolescents between 1987 and 2001. &lt;SPAN class="ft97"&gt;Acta &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Paediatr;93:681-6,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt; 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Ericsson I. &lt;/SPAN&gt;Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer – en interventionsstudie i skolår &lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft9"&gt;Avhandling, Malmö högskola; 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft9"&gt;Fogelholm M. &lt;SPAN class="ft8"&gt;How physical activity can work? &lt;/SPAN&gt;Int J Pediatr Obes. 3 Suppl &lt;NOBR&gt;1:10-4,&lt;/NOBR&gt; 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Folkhälsans villkor, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsogruppens rapport nr 9, se http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=689&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft96"&gt;Folkhälsoinstitutet; http://www.fhi.se/templates/Page____111.aspx Friman G, Wesslén L. &amp; Rønsen O. &lt;SPAN class="ft102"&gt;Infektioner och idrott. &lt;/SPAN&gt;Kapitel 9 i "FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft9"&gt;sjukdomsbehandling", utgiven av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), p 130 44, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Hellénius, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;M-L&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; &amp; medarb. &lt;/SPAN&gt;Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt&lt;SPAN class="ft9"&gt;. SBU rapport 181. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Kapitel 2.6 Ekonomiska konsekvenser av fysisk aktivitet, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft17"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p668 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Henriksson J &amp; Sundberg CJ. &lt;/SPAN&gt;Allmänna effekter av fysisk aktivitet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft149"&gt;Kapitel 1 i "FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling", utgiven av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), p 11 37, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Hurtig Wennlöf A. &lt;/SPAN&gt;Cardiovascular risk factors in children. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Dissertation, Karolinska Institutet, Stockholm; 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft9"&gt;IOC Consensus Statement on Training the Elite Child Athlete. 16 November 2005. http://multimedia.olympic.org/pdf/en_report_1016.pdf&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Karlsson M. &lt;/SPAN&gt;Fysisk träning under tillväxtåren ökar benmassan &lt;SPAN class="ft9"&gt;Läkar- tidningen; 99(35):3400 3405, 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft101"&gt;Karlsson M, &lt;NOBR&gt;Stenevi-Lundgren&lt;/NOBR&gt; H, Linden C &amp; Gärdsell P. &lt;SPAN class="ft106"&gt;Daglig gymnastik stärker skelettet. &lt;/SPAN&gt;Läkartidningen; 103(40):2979 2980, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft9"&gt;Larun L, Nordheim LV, Ekeland E, Hagen KB, &amp; Heian F. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Exercise in prevention and treatment of anxiety and depression among children and young people. &lt;/SPAN&gt;Cochrane Database Syst Rev. Jul 19;3: CD004691, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Olsson P. &lt;/SPAN&gt;Farväl till idrotten? En studie av avbrottsproblematiken inom barn- och ungdomsidrotten. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Idrottsforskaren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(E-tidsskrift&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; utg. av Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning); 3:11 18,2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft9"&gt;Raitakari O, Porkka K, Taimela S, Telama R, Rasanen L &amp; Viikari J. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Effects of persistent physical activity and inactivity on&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft8"&gt;coronary risk factors in children and young adults. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Am. J Epidemiol. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;140:195–205,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C &amp; Schäfer Elinder L. &lt;SPAN class="ft8"&gt;COMPASS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft108"&gt;– en studie i sydvästra Storstockholm. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. &lt;SPAN class="ft97"&gt;Rapport R2004:1. Stock- holm: Samhällsmedicin &amp; Statens folkhälsoinstitut; 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft96"&gt;Schäfer Elinder L. &amp; Faskunger J. &lt;SPAN class="ft102"&gt;Fysisk aktivitet och folkhälsa. &lt;/SPAN&gt;Rapport 2006:13, Statens Folkhälsoinstitut, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;Shephard RJ &amp; Balady GJ. Exercise as cardiovascular therapy. &lt;NOBR&gt;Circulation;99:963-72,&lt;/NOBR&gt; 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft9"&gt;Spinks AB. &amp; McClure, RJ. Quantifying the risk of sports injury: a systematic review of &lt;NOBR&gt;activity-specific&lt;/NOBR&gt; rates for children under 16 years of age. Br J Sports Med; &lt;NOBR&gt;41:548–557,&lt;/NOBR&gt; 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft17"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1208 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Sundberg CJ &amp; Jansson E. &lt;/SPAN&gt;Reduced morbidity and the risk of premature death. Regular physical exercise is beneficial for health at all ages.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft9"&gt;Läkartidningen; &lt;NOBR&gt;95:4062-7,&lt;/NOBR&gt; 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft96"&gt;Sundberg CJ. Effekter och bieffekter av vissa medel som används i dopingsyfte samt erfarenheter av behandling – översikt av den vetenskapliga litteraturen. I: Doping i folkhälsoperspektiv. Del B (SOU 1996:126), Stockholm, Sverige, 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;TEMA – Tidig specialisering inom idrotten? &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svensk Idrottsforsk- ning, Nummer 1, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Tonkonogi M. &lt;/SPAN&gt;Styrketräning för barn – bu eller bä? &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svensk Idrotts- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;forskning;1:38–43,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Tudor-Locke&lt;/NOBR&gt; C, Pangrazi RP, Corbin CB, Rutherford WJ, Vincent SD, Raustorp A, et al. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;BMI-referenced&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; standards for recommended &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;pedometer-determined&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; steps/day in children. &lt;/SPAN&gt;Prev Med; 38:857 64, 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Westerståhl M, &lt;NOBR&gt;Barnekow-Bergkvist&lt;/NOBR&gt; M, Hedberg G &amp; Jansson E.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft8"&gt;Secular trends in body dimensions and physical fitness among adolescents in Sweden from 1974 to 1995. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Scand J Med Sci Sports; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;13(2):128–137,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft9"&gt;Ätstörningar – en kunskapsöversikt, Riksidrottsförbundet, FoU- rapport 2004:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Östenson, &lt;NOBR&gt;C-G,&lt;/NOBR&gt; Birkeland, K &amp; Henriksson J. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Diabetes mellitus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;– typ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;1-diabetes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt; &lt;/SPAN&gt;Kapitel 23 i "FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjuk- domsprevention och sjukdomsbehandling", utgiven av Yrkes- föreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), p &lt;NOBR&gt;292–300,&lt;/NOBR&gt; 2008a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft9"&gt;Östenson, &lt;NOBR&gt;C-G,&lt;/NOBR&gt; Birkeland K. &amp; Henriksson J. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Diabetes mellitus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;– typ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2-diabetes.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; &lt;/SPAN&gt;Kapitel 24 i "FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjuk- domsprevention och sjukdomsbehandling", utgiven av Yrkes- föreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), p 301 11, 2008b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft17"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;


&lt;P class="p1136 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft7"&gt;Om indikatorer för uppföljning av statens stöd till idrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft164"&gt;Martin Börjeson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft25"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft9"&gt;I direktiven till utredningen anges att utredaren ”skall föreslå utformning av lämpliga indikatorer för att mäta effekterna av [det statliga] stödet” (Dir. 2006:135, sid. 5). Med detta knyter man an till en modell för uppföljning av olika verksamheter respektive sociala förhållanden som under senare år blivit allt vanligare inom olika samhällssektorer – i första hand hälso- och sjukvården, folk- hälsopolitiken respektive socialtjänsten men också barn- och ung- domspolitiken m.fl. områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft15"&gt;Ordet indikator kommer av de latinska orden ”indicator” och ”indico” vilket betyder angivare respektive ange, utvisa eller röja. En möjlig tolkning av begreppet indikator […] är att se en indikator som en angivare av positiva eller negativa förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft15"&gt;/…/ Indikatorer kan utgöra viktiga verktyg ibland annat politiska beslutsprocesser. Dels är det med hjälp av olika indikatorer möjligt att beskriva ett läge eller en utveckling, dels möjliggör indikatorer kvantifiering av olika politiska mål. Den kanske viktigaste uppgiften är att indikatorer kan vara centrala när man ska utvärdera resultat i relation till de uppsatta målen. Utöver detta möjliggör indikatorer benchmarking i form av t.ex. goda exempel på regional, nationell eller internationell nivå. (Ett uppföljningssystem för barnpolitiken, Del- rapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken, sid. 17, 19)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft9"&gt;Med en viss förenkling är det möjligt att tala om två typer av indikatorer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Dels används indikatorer för att följa den samlade politiken inom ett avgränsat område eller för en särskild målgrupp, dvs. det rör sig om en form av generella &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;välfärdsmätningar &lt;/SPAN&gt;där man&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft17"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1222 ft9"&gt;inte i första hand vill följa utfallet av enskilda insatser utan snarare ser till villkoren för olika grupper.&lt;SPAN class="ft65"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;P &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Dels används indikatorer för att följa upp olika verksamheters resultat och kvalitet, s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;kvalitetsindikatorer&lt;/SPAN&gt;. Till exempel används kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvården för att mäta och följa upp vårdens kvalitet i syfte att synliggöra kvaliteten för olika intressenter. Det bakomliggande syftet med detta är att initiera kvalitetsförbättringar (Utveckling och användning av kvalitetsindikatorer i Medicinskt Program Arbete, sid. 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft9"&gt;I direktiven till utredningen anges uppgiften att ta fram indikatorer för att följa upp effekterna av det statliga stödet till idrotten. Det innebär att de indikatorer vi kommer att diskutera i första hand kan sägas höra till den andra av de två ovan nämnda grupperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Syftet med detta PM är att översiktligt redogöra för hur ett system med indikatorer kan användas för att följa upp det statliga stödet till idrotten. Inledningsvis görs en kort genomgång av olika typer av indikatorer och hur dessa används inom andra områden. Därefter följer en diskussion kring hur ett system med indikatorer för uppföljning av det statliga stödet till idrotten skulle kunna utformas. Utifrån ett antal principiella ställningstaganden skisseras ett antal målområden som skulle kunna täcka in de olika mål- sättningar som anges för det statliga stödet, och det förs också en diskussion om tänkbara indikatorer för dessa målområden. I anslutning till denna diskussion görs även vissa kommentarer när det gäller viktiga förutsättningar för att ett system med indikatorer ska kunna fungera långsiktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft9"&gt;Mot bakgrund av den begränsade tid som stått till vårt förfogande redovisas inte några konkreta förslag till indikatorer i detta PM, utan detta är något som kräver en väsentligt större arbetsinsats. Vi förordar därför att man med utgångspunkt från de övergripande överväganden som redovisas i detta PM tar ett principbeslut om att utforma ett system med indikatorer för att följa upp det statliga stödet till idrotten, och att man i samband med detta också fattar beslut om ett uppdrag till den organisation som ska ha i uppdrag att ta fram, förvalta respektive utveckla detta system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft17"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1224 ft96"&gt;PM:et har utarbetats i samråd med utredningens sekretariat och målsättningen har varit att den diskussion som förs ska knyta an till den övergripande inriktning som redovisas i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft25"&gt;2 Vilka krav ställs på olika typer av indikatorer?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;I litteraturen på området brukar man göra en skillnad mellan tre typer av mått eller indikatorer enligt den s.k. Donabedianmodellen (Donabedian 2003):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;strukturmått som speglar förutsättningarna för en verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;processmått som speglar vad som faktiskt görs i verksamheten (dvs. när var och hur)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;resultatmått som speglar resultatet och effekterna av en verk- samhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft97"&gt;När man använder Donabedians modell bör man försöka länka de strukturvariabler som används till motsvarande processvariabler och slutligen till resultat- eller utfallsvariabler enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft9"&gt;Struktur Process Resultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft9"&gt;För att beskriva en verksamhet i dess helhet är såväl &lt;NOBR&gt;struktur-,&lt;/NOBR&gt; process- som resultatmått viktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Hur många indikatorer det är relevant att använda för ett visst område kan man inte fastställa på förhand, utan det beror i hög grad på hur indikatorerna används. Målsättningen bör dock vara att indikatorerna ska täcka huvuddelen av den aktuella verksamheten. Indikatorerna måste också vara mätbara och kvantifierbara, liksom de måste kunna tolkas på ett entydigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft52"&gt;En uppsättning indikatorer bör vidare kunna belysa flera aspek- ter av en verksamhet. Då man t.ex. utvecklat kvalitetsindikatorer för socialtjänsten har man gjort det med utgångspunkt från ett antal mål- eller kvalitetsområden, vilka därefter utgjort utgångs- punkt för utformningen av de enskilda indikatorerna (se t.ex. Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten). På detta sätt har man också sökt ta hänsyn till att olika intressenter kan förväntas lägga olika vikt vid olika aspekter i verksamheterna. Samtidigt kvarstår ambitionen att indikatorerna som helhet ska täcka huvuddelen av den aktuella verksamheten – att indikatorerna tillsammans ska utgöra en uppsättning balanserade mått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft17"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p220 ft25"&gt;3 Indikatorer som metod för verksamhetsuppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft9"&gt;Att utforma lämpliga indikatorer är en svår, men viktig, uppgift. Det är dock även viktigt att skapa en organisation för hanteringen av indikatorer så att de kan användas på ett bra sätt för arbetet med verksamhetsuppföljning. Förutom att administrera de utvalda indikatorerna ska denna organisation kunna svara för insamling av data, sammanställning och redovisning, fördjupad analys samt utveckling/revidering av valda indikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft96"&gt;För att indikatorerna ska kunna användas som ett redskap för verksamhetsuppföljning krävs att data för dessa kan samlas in vid återkommande tillfällen så att det blir möjligt att belysa utveck- lingsmönster och ev. förändringar över tiden. I regel sker detta genom en form av årlig rapportering där data sedan ligger till grund för årsvisa jämförelser (även tätare intervall förekommer). Det är en betydande fördel om de data som ligger till grund för indika- torerna inte är beroende av särskilda undersökningar, utan istället kan samlas in i form av befintlig &lt;NOBR&gt;(verksamhets-)&lt;/NOBR&gt; statistik; härigenom blir det möjligt att utnyttja befintliga datakällor och att bygga vidare på etablerade rapporteringsrutiner. Det är också en fördel om de som ska svara för rapporteringen (klubbar, distrikt, specialförbund) är förtrogna med de uppgifter de förväntas rapportera, eftersom det tenderar att öka kvaliteten på data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft52"&gt;I den organisation som bör skapas för arbetet med indikatorer är det nödvändigt att ange vilken organisation som svarar för sammanställning och kvalitetsgranskning av data. Detta bör lämpligen vara samma organisation som också svarar för den löpande – i regel: årliga – rapportering som indikatorerna medger. När det gäller rapportering är det väsentligt att se till behovet av såväl rapportering till politiker och allmänhet, som till åter- rapportering till klubbar och specialförbund. Målsättningen bör vara att indikatorerna kan användas såväl för en övergripande upp- följning av idrottsverksamheten, som för uppföljning av enskilda delar av denna (specialidrottsförbund, distriktsidrottsförbund m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft96"&gt;Utöver den (förslagsvis) årliga rapportering som sker med utgångspunkt från de valda indikatorerna är det både möjligt och önskvärt att det skapas utrymme för (forskning och) fördjupad analys kring de förhållanden som belyses i den årliga rapporte- ringen. Detta beroende på att den årliga rapporteringen inte med- ger någon fördjupad analys, men också för att fördjupade analyser på ett viktigt sätt kan bidra till en utveckling – och en kontinuerlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft17"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;förbättring – av indikatorerna. Den organisation som svarar för administration av respektive rapportering med utgångspunkt från indikatorerna, bör därför också ges i uppdrag att – helst i samverkan med forskarsamhället – verka för fördjupade analyser i anslutning utöver den årliga rapporteringen. Detta kan exempelvis ske i form av en fördjupad rapport vart fjärde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft96"&gt;Avslutningsvis är det också viktigt att det finns en organisation som har ett ansvar för förvaltning och utveckling – och vid behov: revidering – av indikatorerna. I linje med den diskussion som förts ovan är det lämpligt att detta ansvar knyts till den organisation som också svarar för administration respektive rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Principiella överväganden när det gäller indikatorer för uppföljning av det statliga stödet till idrotten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Som utgångspunkt för arbetet med att ta fram indikatorer för att följa upp det statliga stödet till idrotten är det nödvändigt att göra ett antal principiella överväganden resp. ställningstaganden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;De indikatorer som tas fram bör spegla de olika målsättningar som angivits för det statliga stödet till idrotten. Ambitionen bör vara att ta fram en uppsättning balanserade indikatorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;De indikatorer som tas fram ska kunna ligga till grund för en årlig uppföljning, liksom de ska kunna ligga till grund för fördjupade analyser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Indikatorerna bör i första hand bygga på befintlig verksamhets- statistik och/eller kontinuerligt återkommande undersökningar. I den mån den befintliga statistiken inte innehåller tillräcklig information för att kunna ta fram relevanta indikatorer bör ambitionen i första hand vara att söka utveckla statistiken i detta avseende och först i andra hand att komplettera den med enskilda specialundersökningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Det är viktigt att skapa en modell med en tydlig ansvars- fördelning när det gäller arbetet med indikatorer. En utpekad organisation bör ges i uppdrag att administrera, förvalta resp. utveckla systemet, samt att i detta arbete samverka med övriga berörda aktörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft17"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Såväl utformningen som analysen av indikatorerna ska integrera ett jämställdhetsperspektiv och ett barnperspektiv. I all individbaserad statistik ska kön och ålder om möjligt utgöra en genomgående och övergripande indelningsgrund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft25"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Målområden för indikatorer för uppföljning av det statliga stödet till idrotten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;För att närma sig frågan vilka aspekter av idrotten som är angelägna att följa upp är det lämpligt att inledningsvis urskilja ett antal &lt;SPAN class="ft8"&gt;målområden&lt;/SPAN&gt;, inom vilka man senare utformar de indikatorer som ska följas upp. Ambitionen bör vara att dessa målområden är så heltäckande som möjligt, så att de omfattar samtliga de dimen- sioner av idrotten som är angelägna att följa upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Hur går man då till väga för att urskilja dessa målområden? I detta avseende utgör förordning om statsbidrag till idrottsverk- samhet (SFS 1999:1177) en naturlig utgångspunkt. I förordningen anges syftet med statsbidragen och det är också möjligt att i denna urskilja ett antal tydliga målområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Av de målområden som skisseras nedan knyter nummer två, tre och fyra direkt an till den målformulering som anges i förord- ningens 4 §. Det första målområdet, ”Idrotten som folkrörelse” har dock inte samma direkta anknytning till förordningen; här handlar det snarare om att följa upp idrottens karaktär av självständig folkrörelse (i relation till staten, marknaden och det civila sam- hället). Det är således ett målområde som framför allt rör förutsätt- ningarna för idrottsverksamhet, vilket innebär att indikatorerna inom detta område främst beskriver idrottsverksamhetens struktur (till skillnad från process- och/eller resultatmått enligt resone- manget i avsnitt 2). Det sista målområdet, ”Idrotters internatio- nella konkurrenskraft” knyter inte an till förordningen så som den är utformad idag, men har tagits med eftersom utredningen föreslår att förordningen ska kompletteras med tydliga målsättningar även för elitidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft17"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359471x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1234 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Målområde 1: &lt;/SPAN&gt;Idrotten som folkrörelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft9"&gt;Frågan om idrottens ställning som folkrörelse, dess självständighet i förhållande till stat respektive marknad, det ideella ledarskapets omfattning och betydelse m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Målområde 2: &lt;/SPAN&gt;Idrottens betydelse för folkhälsan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft9"&gt;Frågan i vilken mån idrotten bidrar till ett livslångt intresse för motion, och i vilken mån den därmed kan främja god hälsa bland olika grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Målområde 3: &lt;/SPAN&gt;Allas lika förutsättningar till deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft9"&gt;Frågan om idrottens tillgänglighet och i vilken mån idrotten är öppen för olika människor oavsett kön, ålder, social och/eller etnisk bakgrund m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Målområde 4: &lt;/SPAN&gt;Fostran till demokrati, ansvarstagande och etik Frågan i vilken mån idrotten ger deltagarna möjlighet till demokrati och inflytande, om idrotten bidrar tillutvecklingen av en god etik, det sociala ledarskapets betydelse m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Målområde 5: &lt;/SPAN&gt;Idrotters internationella konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft9"&gt;Frågan i vilken mån svensk idrott på elitnivå kan hävda sig i internationella sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1240 ft25"&gt;6 Tänkbara indikatorer inom de fem målområdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft9"&gt;Med utgångspunkt från de målområden som skisserats ovan är det möjligt att utveckla ett antal indikatorer för att följa upp det statliga stödet till idrotten. I och med att man i förordningen anger ett flertal mål för det statliga stödet, är det inte möjligt att de enskilda indikatorerna var för sig ska spegla samtliga målsättningar; ambitionen bör istället vara att de olika indikatorerna tillsammans ska spegla de olika målsättningarna – att de ska utgöra en uppsätt- ning balanserade mått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft9"&gt;Det är inte heller möjligt att på förhand bestämma hur många indikatorer som ska tas fram för resp. målområde. Med utgångs- punkt från att indikatorerna bör spegla idrottsverksamheten på såväl &lt;NOBR&gt;lokal-,&lt;/NOBR&gt; regional- resp. nationell nivå kan antalet indikatorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft17"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;antagligen inte vara alltför litet. Om man utgår från att man utfor- mar mellan &lt;NOBR&gt;fyra-sex&lt;/NOBR&gt; indikatorer per målområde, skulle det innebära att de den slutliga uppsättningen indikatorer omfattade mellan 20 30 indikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft8"&gt;Målområde 1: Idrotten som folkrörelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Tänkbar indikator 1.1. Medlemmar i idrottsrörelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft96"&gt;Uppgifter om utvecklingen av antalet medlemmar i olika special- förbund, liksom om hur stor andel av befolkningen som tillhör en idrottsförening, ger en indikation om &lt;SPAN class="ft102"&gt;huruvida idrottsrörelsen engagerar fler eller färre människor. &lt;/SPAN&gt;Uppgifter om antalet medlem- skap tillhör de data som regelbundet rapporteras in till Riksidrotts- förbundet. Uppgifter om andelen av befolkningen som är medlem i en idrottsförening kan skattas med hjälp av den årliga under- sökningen ”Svenska folkets tävlings- och motionsvanor” som genomförs av Riksidrottsförbundet i samarbete med SCB. Under- sökningen omfattar 4 000 svenskar mellan 7 och 70 år som svarat på frågor om sina tävlings- och motionsvanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Tänkbar indikator 1.2. Aktivitetsnivå i barn- och ungdomsidrotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Indikatorer baserade på medlemsuppgifter kan med fördel komp- letteras med data som ger en bild av &lt;SPAN class="ft8"&gt;idrottsverksamhetens omfatt- ning&lt;/SPAN&gt;. Redovisningen av sammankomster och deltagartillfällen för &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; erbjuder i detta avseende en möjlighet att följa omfattningen av idrottsverksamheten för barn och ungdomar resp. funktionshindrade fördelat på kön, åldersgrupper, idrotter och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Tänkbar indikator 1.3. Ideellt ledarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft97"&gt;Förutom att det är angeläget att få en bild av antalet deltagare och av idrottsverksamhetens omfattning, framstår det som relevant att se till &lt;SPAN class="ft108"&gt;hur många som arbetar (ideellt) som ledare inom idrotten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft9"&gt;Uppgifter om andelen av befolkningen som är verksamma som ledare i en idrottsförening kan skattas med hjälp av den årliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft17"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft9"&gt;undersökningen ”Svenska folkets tävlings- och motionsvanor” som genomförs av Riksidrottsförbundet i samarbete med SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft8"&gt;Tänkbar indikator 1.4. Specialidrotts- och distriktsförbundens beroende av statligt stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Uppgifter om det statliga stödets omfattning och dess andel av specialförbundens samlade intäkter kan sägas ge en bild av &lt;SPAN class="ft8"&gt;förbundens självfinansieringsgrad&lt;/SPAN&gt;. Detta mått är relevant i och med att det kan ses som en indikation på förbundens obe- roende/självständighet i förhållande till staten. Uppgifter rörande specialidrottsförbundens självfinansieringsgrad ingår i Riksidrotts- förbundets återrapportering till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Målområde 2: Idrottens betydelse för folkhälsan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft96"&gt;För detta målområde behövs inte för idrottspolitiken särskilt utfor- made mått/indikatorer. Förklaringen är att det inom folkhälso- politiken redan finns ett målområde – med tillhörande uppfölj- ningssystem – som i stort sett sammanfaller med det vi diskuterar i detta sammanhang.&lt;SPAN class="ft105"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;P &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;P &lt;/SPAN&gt;Förutom att det knappast är ekonomiskt försvarbart att upprätthålla två parallella system (med det dubbel- arbete det skulle innebära), finns en risk att det kan uppstå oklar- heter om hur de olika uppföljningssystemen ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft9"&gt;Mot denna bakgrund framstår det som rimligt att uppföljningen av idrottens betydelse för folkhälsan även fortsättningsvis sker inom ramen för folkhälsopolitiken. I den mån det framstår som angeläget att utveckla de mått/indikatorer som används i exempel- vis den nationella folkhälsoenkäten bör detta i första hand göras genom samråd med Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Målområde 3: Allas lika förutsättningar till deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;Tänkbar indikator 3.1 Olika gruppers förutsättningar till deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft9"&gt;Det framstår som rimligt att betrakta det faktiska idrottsutövandet i olika grupper (kön, ålder, sexuell läggning, social och etnisk bak- grund, bostadsort osv.) som ett mått på &lt;SPAN class="ft8"&gt;olika gruppers förutsättningar till deltagande. &lt;/SPAN&gt;Statistik över antalet deltagare i olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1245 ft17"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;idrottsverksamheter (i förhållande till antalet i befolkningsgruppen som helhet) bör därför kunna utgöra underlag för indikatorer inom detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft96"&gt;I den redovisning som görs av det s.k. &lt;NOBR&gt;LOK-stödet&lt;/NOBR&gt; redovisas endast antalet sammankomster och deltagartillfällen – inte vilka ungdomar som deltar och hur frekvent. &lt;NOBR&gt;LOK-stödsrapporteringen&lt;/NOBR&gt; är således av begränsat värde i dessa sammanhang. Sedan ett antal år har det emellertid förts en diskussion inom RF att komplettera &lt;NOBR&gt;LOK-stödsrapporteringen&lt;/NOBR&gt; med deltagarnas personnummer. Detta skulle medföra väsentligt förbättrade möjligheter för en utvecklad uppföljning av verksamheten. Intill dess att en sådan komplettering kommit till stånd är vi dock hänvisade till de särskilda undersök- ningar som idag regelbundet genomförs. I första hand framstår det som lämpligt att utnyttja den undersökning av barns levnadsför- hållanden som genomförs av Statistiska centralbyrån.&lt;SPAN class="ft105"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;P &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;P &lt;/SPAN&gt;Ett möjligt komplement utgör den årliga undersökningen av ”Svenska folkets tävlings- och motionsvanor” som genomförs av Riksidrotts- förbundet i samarbete med SCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Tänkbar indikator 3.2 Om utflödet av ungdomar i olika idrotter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;En särskild fråga &lt;/SPAN&gt;rör i vilken mån man inom olika idrottsverk- samheter förmår ”hålla kvar” ungdomar i takt med att de blir äldre, eller i vilken mån de väljer att sluta som aktiva under tonåren&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Eftersom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;LOK-stödet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; redovisas uppdelat på åldersgrupperna 7 15 respektive 16 20 år är det för närvarande möjligt att se till antalet beviljade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;LOK-stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; för gruppen 16 20 år som andel av det samlade antalet beviljade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;LOK-stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; – detta mått ger en bild av i vilken mån man inom olika delar av idrottsrörelsen förmår ”hålla kvar” ungdomarna i takt med att de blir äldre. Indikatorn kan även sär- redovisas för exempelvis kön, idrott och respektive region.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Tänkbar indikator 3.3 Stödets fördelning på flickor och pojkar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Tillgänglig statistik tyder på att det statliga stödet på aggregerad nivå går till pojkars verksamhet i större utsträckning än flickors. Sådant kan studeras genom jämförelser av olika bidrags utform- ning/fördelningsprinciper i relation till aktiva flickor och pojkar inom olika idrotter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft17"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;Tänkbar indikator 3.4 Tillgång till anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Ett annat sätt att mäta i vilken mån olika grupper har förut- sättningar att delta i idrottsverksamhet är att skapa ett mått som speglar &lt;SPAN class="ft8"&gt;tillgången till olika former av idrottsanläggningar. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 1983 återkommande samlat in uppgifter om fritidsanläggningar i Sverige genom enkäter till kommunerna, och denna undersökning borde kunna ligga till grund för en indikator inom detta område. Antalet idrottsanlägg- ningar bör även relateras till antalet aktiva (ev. särredovisat på undergrupper som t.ex. kön) liksom till befolkningens storlek i det aktuella området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;I detta sammanhang framstår det också som angeläget att kartlägga &lt;SPAN class="ft8"&gt;i vilken mån olika idrottsanläggningar är tillgängliga för personer med olika former av funktionsnedsättningar. &lt;/SPAN&gt;Uppgifter om detta ingår så vitt vi kunnat bedöma inte i de undersökningar som SKL genomför idag, men det torde vara möjligt att komplettera datainsamlingen med uppgifter om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Tänkbar indikator 3.5 Kostnader för idrottsutövande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Det vore även önskvärt att utforma en indikator för att fånga &lt;SPAN class="ft8"&gt;kostnaderna för idrottsutövande för olika grupper och inom olika idrotter. &lt;/SPAN&gt;För närvarande saknas dock statistik som skulle kunna ligga till grund för ett sådant mått. I den årliga undersökningen ”Svenska folkets tävlings- och motionsvanor” redovisas uppgifter om mäns respektive kvinnors kostnader för deras eget idrotts- utövande, men vi har ingen möjlighet att bedöma i vilken mån dessa uppgifter speglar omfattningen av deras idrottande eller vilken/vilka idrott(er) de ägnar sig åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Tänkbar indikator 3.6 Stödets fördelning på olika kommuntyper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft96"&gt;Tillgänglig statistik tyder på att det samlade stödet till idrotts- rörelsen, på grund av olika specialidrotters storlek och styrka samt medlemmarnas sociala och utbildningsmässiga sammansättning, fördelas ojämnt mellan olika kommuntyper. En indikator rörande det statliga stödets fördelning mellan olika kommuntyper kan öka kunskapen om föreningsidrottares förutsättningar för deltagande, oavsett bostadsort, kön, social och etnisk bakgrund och ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft17"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Målområde 4: Fostran till demokrati, ansvarstagande och etik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;Tänkbar indikator 4.1 Ungdomar och ledareuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Inom ramen för den diskussion som ovan fördes med utgångs- punkt från målområde 1 (”Idrotten som folkrörelse”) argumente- rades för lämpligheten att skapa en indikator för att mäta &lt;SPAN class="ft8"&gt;antalet ideella ledare inom idrotten; &lt;/SPAN&gt;en sådan indikator framstår också som relevant då det gäller att belysa i vilken mån idrottsrörelsen fostrar till demokrati och ansvarstagande. Inte minst framstår det som angeläget att se till i vilken mån &lt;SPAN class="ft8"&gt;unga män/kvinnor rekryteras till ledare &lt;/SPAN&gt;i lokala idrottsföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Ett kompletterande mått på i vilken mån unga människor tar aktiv del i det föreningsarbete som utgör en viktig del av idrotts- rörelsen, är &lt;SPAN class="ft8"&gt;antalet unga män/kvinnor som har ordförande/styrelse- uppdrag inom specialidrottsförbunden. &lt;/SPAN&gt;Dessa data ingår i de upp- gifter som kontinuerligt återrapporteras till Riksidrottsförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft8"&gt;Tänkbar indikator 4.2 Ideella ledares utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Det synes också relevant att se till &lt;SPAN class="ft8"&gt;hur många av de ideellt arbetande ledarna som genomgått olika former av utbildningar, &lt;/SPAN&gt;och även hur många ledarutbildningar som anordnas av de olika specialidrotts- förbunden. När det gäller antalet genomförda utbildningar finns SISU:s statistik att tillgå, men för att skatta vilka som deltagit i olika utbildningar är det troligen nödvändigt att lita till någon av de regelbundet återkommande enkätundersökningar som genomförs. Denna indikator kan även särredovisas för exempelvis kön, idrott respektive region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Tänkbar indikator 4.3 Dopning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Frågan huruvida det statliga stödet till idrotten bidrar till god etik inom idrotten är antagligen den svåraste att mäta. Även om det till exempel vore möjligt att sammanställa data över olika former av regelbrott m.m., skulle sådana mått i lika hög grad spegla föränd- ringar i regelsystemen och/eller praxis som de aktivas förhållnings- sätt. Ett mer entydigt mått är antagligen &lt;SPAN class="ft8"&gt;antalet genomförda dopningtester &lt;/SPAN&gt;kompletterat med uppgifter om andelen positiva resultat, fördelat på kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft17"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Målområde 5: Idrotters internationella konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Som tidigare framhållits (se avsnitt 4) utgår detta målområde inte från förordningen om statsbidrag till idrottsverksamheten så som den idag är formulerad, utan från att denna ska kompletteras med tydliga målsättningar även för elitidrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Tänkbar indikator 5.1 Medaljkapacitet i skilda idrotter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;I frågan om elitidrotten som målområde är det viktigt att skilja mellan indikatorer som mäter uppnådda (internationella) elit- idrottsresultat och mått som fokuserar på elitaktivas förutsätt- ningar. Det förstnämnda utgör ett resultatmått medan indikatorer som mäter resurser avsatta för elitidrottsverksamhet snarare är att betrakta som en form av struktur- eller processmått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Att ”räkna medaljer” vid större internationella tävlingar är allt för vanskligt för att utgöra en vetenskapligt acceptabel indikator. Inom Sveriges Olympiska Kommitté tillämpas dock metoder för att mäta aktivas s.k. ”medaljkapacitet” vilket skulle kunna utgöra en indikator på elitverksamhetens resultat, uppdelat på kön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Tänkbar indikator 5.2 Kostnader för landslagsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft9"&gt;Betydligt enklare torde det vara att mäta elitaktivas förutsättningar. Ett tänkbart mått som belyser de resurser som förbunden avsätter för elitverksamhet är &lt;SPAN class="ft8"&gt;förbundens kostnader för landslagsverksamhet (inkl. förberedelser för landslagsverksamhet)&lt;/SPAN&gt;. Detta bör redovisas totalt och som andel av förbundens samlade kostnader. Redovis- ning bör även inkludera fördelningen mellan kvinnor och män samt fördelning mellan åldersgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;Tänkbar indikator 5.3 Deltagare i talangutvecklingsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft108"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Ett annat tänkbart mått är &lt;/SPAN&gt;antalet deltagare inom olika idrotter i Riksidrottsförbundets resp. SOK:s olika talangutvecklingsverksam- heter. &lt;SPAN class="ft97"&gt;Det är också möjligt att se till antalet deltagare i olika talangutvecklingsverksamheter som andel av samtliga aktiva inom en idrott. Inom ramen för denna indikator finns även &lt;/SPAN&gt;antalet platser på riksidrottsgymnasierna. &lt;SPAN class="ft97"&gt;Även i detta sammanhang kan det vara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1246 ft17"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;lämpligt att redovisa detta mått som andelen av samtliga aktiva. Materialet kan analyseras utifrån variabler som bostadsort, kön, social och etnisk bakgrund och ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft25"&gt;7 Något om genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Införandet av ett uppföljningssystem av det slag som skisserats i detta PM är ett arbete som bör ses på lång sikt. Förutom att det måste avsättas tid för att utforma en uppsättning indikatorer, och för att bygga upp den organisation för insamling, rapportering m.m. som krävs måste man räkna med viss tid för implementering av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft9"&gt;Det ligger dock i sakens natur att ett system med indikatorer (förutsatt att det förvaltas väl) blir allt mer användbart över tiden, i takt med att data för enskilda år kan läggas till befintliga tidsserier så att möjligheterna till jämförande analyser ökar. Att utveckla ett system med indikatorer bör därför ses som en investering som med tiden kan komma att visa sig allt mer värdefull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Under förutsättning att utredningen remissbehandlas under hösten 2008, kan eventuella beslut med anledning av utredningens förslag (som tidigast) fattas först i slutet av 2008. I detta beslut bör ingå ett tydligt uppdrag till den organisation som ges i uppdrag att utarbeta de slutliga indikatorerna. Först därefter är det möjligt att planera för datainsamling, rapportering, fördjupade analyser osv. Exakt hur lång tid man bör räkna med från beslut till dess den första rapporteringen föreligger är svårt att uppskatta, men det torde åtminstone röra sig om två tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft17"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td305"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;SOU 2008:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft25"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Donabedian, Avesis. 2003. &lt;/SPAN&gt;An introduction to Quality Assurance in Health Care&lt;SPAN class="ft9"&gt;. New York: Oxford University Press.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Ds 2005:59. &lt;/SPAN&gt;Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Delrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Ds 2007:9. &lt;/SPAN&gt;Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Slutrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barn- politiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Riksidrottsförbundet. 2004. &lt;/SPAN&gt;Svenskarnas idrottsvanor. En studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2003. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;FoU-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt; 2004:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Socialstyrelsen. 2007. &lt;/SPAN&gt;Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft9"&gt;Statistiska centralbyrån. 1997. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Välfärd och ojämlikhet i ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20-års&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; perspektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;1975–1995.&lt;/NOBR&gt; (Levnadsförhållanden Rapport nr 91).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft9"&gt;Stockholms läns landsting. 2004. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Utveckling och användning av kvalitetsindikatorer i Medicinskt Program Arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft9"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting. 2007. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Fritidsanläggningar i Sverige. Uppgifter från åren 1990, 2000 och 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;P &lt;/SPAN&gt;Sverige&lt;SPAN class="ft92"&gt;P &lt;/SPAN&gt;har en lång tradition av välfärdsmätningar som går tillbaka till slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; (Låginkomstutredningen). Sedan 1974 genomför Statistiska centralbyrån årliga interjuundersökningar med stora stickprov ur befolkningen. SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) mäter individernas och hushållens välfärd med ett stort antal så kallade sociala indikatorer inom ett tiotal levnadsnivåkomponenter (Statistiska centralbyrån 1997, sid. 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1251 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;P &lt;/SPAN&gt;Målområde&lt;SPAN class="ft92"&gt;P &lt;/SPAN&gt;9: Ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område är att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, mer fysisk aktivitet under fritiden samt att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Se&lt;SPAN class="ft59"&gt;T &lt;/SPAN&gt;hemsida http://www.fhi.nu/templates/Page____127.aspx&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;P P &lt;/SPAN&gt;Se indikator 5.6 i Ds 2007:9, Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Slutrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken, Bilaga 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft17"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359480x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft175"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1254 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Immunitet för stater och deras egendom. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Omreglering av apoteksmarknaden. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Bidrag på lika villkor. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;21+1&lt;/SPAN&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB359480xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1261 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft67"&gt;+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Timmar, kapital och teknologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft67"&gt;– vad betyder mest?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1267 ft67"&gt;En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Förtursförklaring i domstol. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1269 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1271 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Patentskydd för biotekniska upp- finningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Ett stabsstöd i tiden. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Konsulär katastrofinsats. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Svensk klimatpolitik. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Ett energieffektivare Sverige +Bilaga. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Värna språken – förslag till språklag. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1274 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Apoteksdatalagen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Miljödomstolarna – domkretsar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;lokalisering – handläggningsregler. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Lättare att samverka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;förslag om förändringar i samtjänst- lagen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Digital-TV-övergången.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft67"&gt;+ Engelsk översättning. Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Vårdval i Sverige. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1274 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Framtidens polisutbildning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Bredband till hela landet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Människohandel och barnäktenskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;ett förstärkt straffrättsligt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft67"&gt;+ bilaga. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;P class="p1282 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Tre rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Rapporter från en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;mr-verkstad.&lt;/NOBR&gt; IJ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Handel med läkemedel för djur. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Frågor om hyra och bostadsrätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;En utvecklad havsmiljöförvaltning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Aktiekapital i privata aktiebolag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Skyddet för samhällsviktig verksamhet. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Värdigt liv i äldreomsorgen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Legitimation och skärpta behörighets- regler. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation.N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1287 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Kustbevakningens rättsliga befogen- heter. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1288 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Skattelättnader för hushållstjänster. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Egenansvar – med professionellt stöd. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1289 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359482x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft175"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft179"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft67"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1291 ft180"&gt;Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1292 ft67"&gt;Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1293 ft67"&gt;Avskaffande av revisionsplikten för små företag. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft67"&gt;Framtidens polisutbildning. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft67"&gt;Människohandel och barnäktenskap – ett för- stärkt straffrättsligt skydd+ bilaga. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft67"&gt;Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport XI. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft181"&gt;Tre rapporter till Grundlagsutredningen. [43] Frågor om hyra och bostadsrätt. [47] Aktiekapital i privata aktiebolag. [49]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft179"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1297 ft67"&gt;Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft179"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft180"&gt;Skyddet för samhällsviktig verksamhet. [50] Kustbevakningens rättsliga befogenheter. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft179"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft67"&gt;Omreglering av apoteksmarknaden. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft67"&gt;21+1&lt;INGENBILD zsrc="GWB359482xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. [10].&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft67"&gt;– till nytta för brukaren. [18] Apoteksdatalagen. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft67"&gt;Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Vårdval i Sverige. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft180"&gt;Handel med läkemedel för djur. [46] Värdigt liv i äldreomsorgen. [51]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft179"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft67"&gt;Finansiella sektorn bär frukt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft67"&gt;Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Timmar, kapital och teknologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft67"&gt;– vad betyder mest?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft67"&gt;En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft67"&gt;Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Ett stabsstöd i tiden. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft67"&gt;Lättare att samverka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft67"&gt;– förslag om förändringar i samtjänstlagen. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft67"&gt;EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Skattelättnader för hushållstjänster. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft179"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1309 ft67"&gt;Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Bidrag på lika villkor. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1310 ft67"&gt;Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1311 ft67"&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft67"&gt;Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft67"&gt;Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans.[30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft67"&gt;Legitimation och skärpta behörighetsregler. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft179"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft67"&gt;Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. [56]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB359483x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft179"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft67"&gt;Att slutförvara långlivat farligt avfall i under- marksdeponi i berg. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Svensk klimatpolitik. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Miljödomstolarna – domkretsar – lokalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft67"&gt;– handläggningsregler. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;En utvecklad havsmiljöförvaltning. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft179"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft67"&gt;Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft67"&gt;Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1318 ft67"&gt;Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft67"&gt;+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft180"&gt;Ett energieffektivare Sverige + Bilaga. [25] Bredband till hela landet. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft67"&gt;Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft67"&gt;Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft179"&gt;Integrations- och jämställdhetsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Könsdiskriminerande reklam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft67"&gt;Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft67"&gt;Rapporter från en &lt;NOBR&gt;mr-verkstad.&lt;/NOBR&gt; [45] Egenansvar – med professionellt stöd. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft179"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft67"&gt;Värna språken – förslag till språklag. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;&lt;NOBR&gt;Digital-TV-övergången.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft67"&gt;+ Engelsk översättning.[35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft67"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft67"&gt;En utvärdering av statens stöd till idrotten. [59]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft179"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft67"&gt;Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. [54]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GWB359</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2008__59.pdf</filnamn>
<filstorlek>4692941</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Föreningsfostran och tävlingsfostran En utvärdering av statens stöd till idrotten</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5239F4E8-6791-4D21-8101-83A9F2606B5F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>