<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422913</hangar_id>
 <dok_id>GWB355</dok_id>
 <rm>2008</rm>
 <beteckning>55</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2008:55</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>55</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-06-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-09-08 14:55:32</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-02 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kustbevakningens rättsliga befogenheter</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GWB355/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GWB355</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB355</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Kustbevakningens rättsliga befogenheter&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 187px 0px 71px 89px;padding: 0px;border: none;width: 591px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 591px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 385px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:620px;left:354px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 504px 0px 100px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 347px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 1150px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 1084px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:296px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_65 #tx1 {position:absolute;top:236px;left:281px;width:201px;height:85px;}
#page_65 #tx2 {position:absolute;top:323px;left:281px;width:201px;height:255px;}
#page_65 #tx3 {position:absolute;top:583px;left:281px;width:201px;height:136px;}

#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:336px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 314px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}



#page_68 #tx1 {position:absolute;top:216px;left:215px;width:200px;height:187px;}
#page_68 #tx2 {position:absolute;top:407px;left:234px;width:147px;height:17px;}
#page_68 #tx3 {position:absolute;top:424px;left:234px;width:57px;height:17px;}
#page_68 #tx4 {position:absolute;top:442px;left:215px;width:200px;height:85px;}
#page_68 #tx5 {position:absolute;top:528px;left:215px;width:201px;height:170px;}
#page_68 #tx6 {position:absolute;top:792px;left:403px;width:17px;height:12px;}

#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:596px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:145px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:145px;}



#page_69 #tx1 {position:absolute;top:338px;left:281px;width:201px;height:119px;}
#page_69 #tx2 {position:absolute;top:459px;left:281px;width:201px;height:119px;}

#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:128px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_73 #tx1 {position:absolute;top:-1px;left:415px;width:72px;height:13px;}
#page_73 #tx2 {position:absolute;top:43px;left:281px;width:31px;height:17px;}
#page_73 #tx3 {position:absolute;top:60px;left:281px;width:201px;height:187px;}
#page_73 #tx4 {position:absolute;top:251px;left:281px;width:201px;height:85px;}

#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_5 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:405px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:76px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:76px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:128px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:93px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:440px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}



#page_85 #tx1 {position:absolute;top:233px;left:281px;width:201px;height:85px;}
#page_85 #tx2 {position:absolute;top:320px;left:281px;width:201px;height:102px;}

#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 314px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:546px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:195px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:415px;height:195px;}



#page_86 #tx1 {position:absolute;top:236px;left:215px;width:200px;height:289px;}
#page_86 #tx2 {position:absolute;top:792px;left:403px;width:17px;height:12px;}

#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 236px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}




#page_91 #tx1 {position:absolute;top:60px;left:517px;width:201px;height:221px;}
#page_91 #tx2 {position:absolute;top:285px;left:517px;width:201px;height:136px;}
#page_91 #tx3 {position:absolute;top:424px;left:517px;width:201px;height:68px;}

#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 555px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:494px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}



#page_94 #tx1 {position:absolute;top:792px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_94 #tx2 {position:absolute;top:236px;left:215px;width:200px;height:102px;}
#page_94 #tx3 {position:absolute;top:340px;left:215px;width:200px;height:34px;}
#page_94 #tx4 {position:absolute;top:375px;left:215px;width:200px;height:85px;}

#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_3 {border:none;margin: 9px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:514px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:227px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:227px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:702px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:39px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:415px;height:39px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:685px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:56px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:56px;}



#page_97 #tx1 {position:absolute;top:479px;left:281px;width:201px;height:187px;}

#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:230px;left:1px;z-index:-1;width:461px;height:511px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:461px;height:511px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_99 #tx1 {position:absolute;top:378px;left:281px;width:201px;height:153px;}
#page_99 #tx2 {position:absolute;top:534px;left:281px;width:201px;height:119px;}
#page_99 #tx3 {position:absolute;top:273px;left:281px;width:201px;height:68px;}

#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:128px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 314px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_3 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}



#page_102 #tx1 {position:absolute;top:615px;left:291px;width:201px;height:102px;}
#page_102 #tx2 {position:absolute;top:792px;left:473px;width:23px;height:12px;}
#page_102 #tx3 {position:absolute;top:372px;left:291px;width:200px;height:102px;}
#page_102 #tx4 {position:absolute;top:494px;left:291px;width:200px;height:85px;}

#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:319px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:416px;height:319px;}



#page_103 #tx1 {position:absolute;top:216px;left:281px;width:201px;height:187px;}

#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:356px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:385px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:415px;height:385px;}



#page_104 #tx1 {position:absolute;top:254px;left:291px;width:200px;height:85px;}

#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:546px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:195px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:195px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:546px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:195px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:415px;height:195px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:284px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:477px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:575px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:666px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:573px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:691px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:609px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:597px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_329 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_345 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_345 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:609px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 372px 0px 724px 102px;padding: 0px;border: none;width: 692px;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:248px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:491px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_408 #dimg1 {position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_408 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:420px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:238px;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:416px;height:238px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:455px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:46px;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:413px;height:46px;}




#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:432px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:310px;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:416px;height:310px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:418px;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:413px;height:418px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_425 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_425 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}




#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_431 #dimg1 {position:absolute;top:412px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:220px;}
#page_431 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;}




#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_438 #dimg1 {position:absolute;top:491px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_438 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_440 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_440 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:150px;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:413px;height:150px;}




#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:347px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_449 #dimg1 {position:absolute;top:575px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:183px;}
#page_449 #dimg1 #img1 {width:413px;height:183px;}




#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_450 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:58px;}
#page_450 #dimg1 #img1 {width:413px;height:58px;}




#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_460 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_460 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_463 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_463 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_470 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:669px;}
#page_470 #dimg1 #img1 {width:415px;height:669px;}




#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:503px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:255px;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:413px;height:255px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_476 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_476 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_477 #dimg1 {position:absolute;top:194px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:306px;}
#page_477 #dimg1 #img1 {width:413px;height:306px;}




#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_479 #dimg1 {position:absolute;top:90px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:150px;}
#page_479 #dimg1 #img1 {width:413px;height:150px;}




#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_480 #dimg1 {position:absolute;top:159px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_480 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_483 #dimg1 {position:absolute;top:144px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_483 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_485 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_485 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_486 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:660px;}
#page_486 #dimg1 #img1 {width:413px;height:660px;}




#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_487 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_487 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_488 #dimg1 {position:absolute;top:647px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:93px;}
#page_488 #dimg1 #img1 {width:413px;height:93px;}




#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:638px;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:416px;height:638px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_491 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_491 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_492 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:324px;}
#page_492 #dimg1 #img1 {width:413px;height:324px;}




#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_495 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:354px;}
#page_495 #dimg1 #img1 {width:416px;height:354px;}




#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_496 #dimg1 {position:absolute;top:578px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:162px;}
#page_496 #dimg1 #img1 {width:413px;height:162px;}




#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_497 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_497 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}




#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_498 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_498 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_499 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_499 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_500 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_500 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_501 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_501 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_502 #dimg1 {position:absolute;top:404px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_502 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_503 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_503 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_505 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:255px;}
#page_505 #dimg1 #img1 {width:413px;height:255px;}




#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_507 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_507 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_508 #dimg1 {position:absolute;top:194px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_508 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_509 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_512 #dimg1 {position:absolute;top:180px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_512 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_513 #dimg1 {position:absolute;top:212px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:393px;}
#page_513 #dimg1 #img1 {width:413px;height:393px;}




#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}

#page_514 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_514 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_516 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_516 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_517 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_517 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_518 #dimg1 {position:absolute;top:281px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_518 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_519 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:154px;}
#page_519 #dimg1 #img1 {width:416px;height:154px;}




#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_520 #dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_520 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_521 #dimg1 {position:absolute;top:489px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_521 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_522 #dimg1 {position:absolute;top:371px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:359px;}
#page_522 #dimg1 #img1 {width:415px;height:359px;}




#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_527 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_527 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_529 #dimg1 {position:absolute;top:108px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_529 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_531 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_531 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_533 #dimg1 {position:absolute;top:316px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_533 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_535 #dimg1 {position:absolute;top:449px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_535 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}




#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_537 #dimg1 {position:absolute;top:437px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_537 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_539 #dimg1 {position:absolute;top:336px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_539 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_540 #dimg1 {position:absolute;top:91px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_540 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_541 #dimg1 {position:absolute;top:489px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_541 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}




#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_542 #dimg1 {position:absolute;top:475px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_542 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_544 #dimg1 {position:absolute;top:504px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_544 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_545 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:285px;}
#page_545 #dimg1 #img1 {width:415px;height:285px;}




#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_546 #dimg1 {position:absolute;top:460px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:282px;}
#page_546 #dimg1 #img1 {width:416px;height:282px;}




#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_548 #dimg1 {position:absolute;top:108px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_548 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_549 #dimg1 {position:absolute;top:281px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_549 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_550 #dimg1 {position:absolute;top:440px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_550 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}




#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_551 #dimg1 {position:absolute;top:423px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_551 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_553 #dimg1 {position:absolute;top:526px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_553 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_555 #dimg1 {position:absolute;top:407px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_555 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_558 #dimg1 {position:absolute;top:335px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:237px;}
#page_558 #dimg1 #img1 {width:413px;height:237px;}




#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_559 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_559 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_562 #dimg1 {position:absolute;top:283px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_562 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_563 #dimg1 {position:absolute;top:560px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:180px;}
#page_563 #dimg1 #img1 {width:413px;height:180px;}




#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_564 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:58px;}
#page_564 #dimg1 #img1 {width:413px;height:58px;}




#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_566 #dimg1 {position:absolute;top:387px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_566 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_567 #dimg1 {position:absolute;top:508px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_567 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_570 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_570 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_573 #dimg1 {position:absolute;top:471px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_573 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_575 #dimg1 {position:absolute;top:436px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_575 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_576 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_576 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_579 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:151px;}
#page_579 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;}




#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_580 #dimg1 {position:absolute;top:491px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_580 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_583 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_583 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_584 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_584 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_585 #dimg1 {position:absolute;top:142px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:400px;}
#page_585 #dimg1 #img1 {width:413px;height:400px;}




#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_587 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_587 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_589 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_589 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_589 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:643px;}
#page_589 #dimg1 #img1 {width:413px;height:643px;}




#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_593 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_593 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_594 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_594 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_595 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:185px;}
#page_595 #dimg1 #img1 {width:413px;height:185px;}




#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_596 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_596 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_597 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_597 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_599 #dimg1 {position:absolute;top:197px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:134px;}
#page_599 #dimg1 #img1 {width:413px;height:134px;}




#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_601 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_601 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_603 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_603 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_604 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:237px;}
#page_604 #dimg1 #img1 {width:413px;height:237px;}




#page_605 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_606 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_607 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_608 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_608 #dimg1 {position:absolute;top:353px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_608 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_609 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_609 #dimg1 {position:absolute;top:284px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_609 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_610 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_610 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_610 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_611 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_611 #dimg1 {position:absolute;top:371px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:347px;}
#page_611 #dimg1 #img1 {width:415px;height:347px;}




#page_612 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_613 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_614 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_614 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_614 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_615 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_616 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_617 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_618 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_619 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_620 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_621 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_622 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_622 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_622 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_623 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_623 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:1px;z-index:-1;width:417px;height:698px;}
#page_623 #dimg1 #img1 {width:417px;height:698px;}




#page_624 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_625 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_626 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_627 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_628 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_629 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_630 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_631 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_631 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_631 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_632 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_632 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_632 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_633 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_633 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_633 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_634 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_634 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_634 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_635 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_635 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_635 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_636 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_636 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_636 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_637 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_638 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_639 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_639 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_639 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_640 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_641 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_641 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_641 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_642 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_642 #dimg1 {position:absolute;top:235px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_642 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}




#page_643 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_643 #dimg1 {position:absolute;top:76px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_643 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}




#page_644 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_645 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_646 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_647 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_648 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_649 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_650 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_651 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_652 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_653 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_654 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_655 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_656 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_657 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_657 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_657 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_658 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_659 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_660 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_661 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_662 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_663 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_664 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_665 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_666 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_667 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_668 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_669 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_670 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_671 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_672 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_673 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_674 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_675 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_675 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_675 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_676 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_677 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_678 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_679 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_680 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_681 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_681 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_681 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_682 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_683 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_684 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_685 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_686 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_687 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_688 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_689 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_690 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_691 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_692 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_693 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_694 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_695 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_696 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_697 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_698 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_699 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_700 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_701 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_702 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_703 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_704 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_705 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_706 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_707 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_708 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_709 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_710 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_711 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_712 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_713 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_714 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_715 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_716 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_717 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_718 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_719 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_720 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_721 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_722 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_723 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_724 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_725 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_726 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_727 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_728 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_729 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_729 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_729 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}




#page_730 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_731 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_732 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_733 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_734 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_735 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_736 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_737 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_738 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_739 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_740 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_740 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_740 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}




#page_741 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_742 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 82px 103px;padding: 0px;border: none;width: 521px;}
#page_742 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 521px;overflow: hidden;}
#page_742 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 516px;overflow: hidden;}
#page_742 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_742 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 280px;overflow: hidden;}

#page_742 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_742 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}

#page_742 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;}



#page_743 {position:relative; overflow: hidden;margin: 74px 0px 552px 108px;padding: 0px;border: none;width: 516px;}





#page_744 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 79px 101px;padding: 0px;border: none;width: 523px;}
#page_744 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 523px;overflow: hidden;}
#page_744 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 523px;overflow: hidden;}
#page_744 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_744 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 286px;overflow: hidden;}

#page_744 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:634px;}
#page_744 #dimg1 #img1 {width:458px;height:634px;}

#page_744 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;}



#page_745 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 383px 102px;padding: 0px;border: none;width: 522px;}

#page_745 #dimg1 {position:absolute;top:14px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:428px;}
#page_745 #dimg1 #img1 {width:221px;height:428px;}




.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 48px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft12{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft13{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft15{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft16{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft17{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft18{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 19px;}
.ft20{font: 14px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 19px;}
.ft21{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft22{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft23{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft30{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft31{font: 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft32{font: 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 19px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 82px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft39{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft40{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft41{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft42{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft43{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft44{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft45{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft46{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft48{font: 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft49{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft50{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft51{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft52{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft53{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft54{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft55{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft56{font: 14px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft57{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft58{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft59{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft60{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft61{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft62{font: 9px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft63{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft64{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft65{font: 9px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft66{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft67{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft68{font: 9px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft69{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft70{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft71{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft72{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft73{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft74{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft75{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft76{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft77{font: 17px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft78{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft79{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft80{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft81{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft82{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft83{font: 13px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft84{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft85{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft86{font: 6px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft87{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft88{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft89{font: 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft90{font: 22px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft91{font: 23px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 26px;}
.ft92{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft93{font: 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft94{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft95{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft96{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft97{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft98{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft99{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft100{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 12px;}
.ft101{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft102{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 11px;}
.ft103{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft104{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft105{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft106{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft107{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft108{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft109{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft110{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft111{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft112{font: 6px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft113{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft114{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft115{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft116{font: 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft117{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft118{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft119{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft120{font: 23px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 26px;}
.ft121{font: 17px 'Arial';margin-left: 40px;line-height: 19px;}
.ft122{font: 15px 'Arial';margin-left: 31px;line-height: 17px;}
.ft123{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft124{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 14px 'Arial';margin-left: 31px;line-height: 16px;}
.ft126{font: 17px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 19px;}
.ft127{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft128{font: 17px 'Arial';margin-left: 31px;line-height: 19px;}
.ft129{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft130{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft131{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft132{font: 7px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft133{font: 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 19px;}
.ft134{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft135{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft136{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft137{font: 25px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft138{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft139{font: 14px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft140{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 27px;}
.ft141{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft142{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft143{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft144{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft145{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft146{font: 17px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 19px;}
.ft147{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft148{font: 25px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft149{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft150{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft151{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft152{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft153{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft154{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft155{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft156{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft157{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft158{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft159{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 257px;margin-top: 449px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 472px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 206px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 288px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 338px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 111px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 106px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 348px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p59{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: left;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;margin-top: 317px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p87{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p102{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 561px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 47px;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-right: 373px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 435px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 349px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 331px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p227{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;margin-top: 429px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 379px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 637px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 325px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 273px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: right;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: left;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;margin-top: 551px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p316{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 517px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p321{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: left;margin-top: 360px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: right;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p337{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: right;margin-top: 681px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 672px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 325px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 620px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 393px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: left;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 321px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 291px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: right;padding-right: 271px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 654px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 320px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 498px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 517px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: left;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 316px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: right;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p407{text-align: right;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 365px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 275px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 275px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: left;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 637px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: right;padding-right: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: right;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p430{text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 518px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 517px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: right;padding-right: 491px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 518px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: left;margin-top: 299px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 365px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p450{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p454{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p455{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 291px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 481px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p474{text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: left;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 617px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 290px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p506{text-align: justify;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p519{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-right: 333px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: left;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p547{text-align: justify;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p559{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 301px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 171px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-right: 466px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 134px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 390px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p617{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p618{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 395px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p645{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 368px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 359px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p658{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 78px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-right: 367px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p677{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-right: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 212px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 301px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p709{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p710{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p711{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 398px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p713{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 69px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;margin-top: 550px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 385px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p737{text-align: justify;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p742{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p746{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-right: 515px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 91px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 106px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 334px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 153px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-right: 383px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p791{text-align: left;padding-right: 445px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 140px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 339px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 301px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 92px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 100px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 347px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p812{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 137px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 299px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p818{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p820{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 340px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p822{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 394px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p826{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 318px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p838{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 319px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 337px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 79px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 351px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 77px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 304px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 79px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p856{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 142px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 140px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 88px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 324px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 152px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p874{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 81px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p876{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 79px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 154px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 110px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 110px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p890{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 102px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 352px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 82px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 310px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 101px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 347px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p905{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 599px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 368px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p908{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 150px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p919{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 131px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p930{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 395px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p933{text-align: justify;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p937{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p945{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p951{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 541px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p960{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 404px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p974{text-align: justify;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 281px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p999{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1007{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 327px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 136px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1026{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1041{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 137px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1048{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;margin-top: 630px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 328px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1051{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1076{text-align: left;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1089{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1098{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1100{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 560px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 361px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 325px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 373px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1122{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1123{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 112px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1126{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1140{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 135px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1153{text-align: left;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 342px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1175{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1176{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1177{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1178{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 294px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 453px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 394px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 568px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1198{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1201{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: left;padding-right: 306px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1218{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1224{text-align: left;padding-right: 373px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 124px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 308px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1230{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1234{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1235{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 319px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1236{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1237{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;}
.p1239{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 365px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1240{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1241{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1243{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 374px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 366px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 308px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 159px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 159px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1253{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 472px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1260{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1264{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1265{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1267{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1268{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1269{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1270{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1272{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1273{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1275{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1278{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1279{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1280{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1281{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1282{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1283{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1286{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 545px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1289{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1293{text-align: left;padding-left: 328px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 441px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1296{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1297{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1298{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1300{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1301{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1302{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1303{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1304{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1305{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1307{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1309{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1310{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1311{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1313{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 129px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1314{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1315{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1316{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1317{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1318{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1319{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1321{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1322{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1323{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 334px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1324{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 314px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1325{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 319px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1326{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 323px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1327{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 327px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1328{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1329{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1330{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1331{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1332{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1333{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1334{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1335{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1336{text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1337{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1338{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1339{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1340{text-align: left;padding-right: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1341{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1342{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1343{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1344{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1345{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1346{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1347{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1348{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 90px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1349{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1350{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1351{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1352{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1353{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1354{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 327px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1355{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 325px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1356{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 333px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1357{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1358{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1359{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 340px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1360{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 346px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1361{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 319px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: -4px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 20px;}
.tr1{height: 35px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 29px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 25px;}
.tr7{height: 18px;}
.tr8{height: 46px;}
.tr9{height: 24px;}
.tr10{height: 26px;}
.tr11{height: 14px;}
.tr12{height: 54px;}
.tr13{height: 36px;}
.tr14{height: 17px;}
.tr15{height: 27px;}
.tr16{height: 57px;}
.tr17{height: 21px;}
.tr18{height: 60px;}
.tr19{height: 59px;}
.tr20{height: 22px;}
.tr21{height: 55px;}
.tr22{height: 53px;}
.tr23{height: 925px;}
.tr24{height: 0px;}
.tr25{height: 23px;}
.tr26{height: 16px;}
.tr27{height: 51px;}
.tr28{height: 32px;}
.tr29{height: 3px;}
.tr30{height: 9px;}
.tr31{height: 13px;}
.tr32{height: 15px;}
.tr33{height: 34px;}
.tr34{height: 31px;}
.tr35{height: 49px;}
.tr36{height: 47px;}
.tr37{height: 8px;}
.tr38{height: 7px;}
.tr39{height: 4px;}
.tr40{height: 33px;}
.tr41{height: 10px;}
.tr42{height: 6px;}
.tr43{height: 5px;}
.tr44{height: 11px;}
.tr45{height: 12px;}
.tr46{height: 45px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 152px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 27px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 382px;margin-left: 100px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t8{width: 381px;margin-left: 34px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 26px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 415px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t13{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 415px;margin-top: 27px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t16{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 415px;margin-top: 30px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 1084px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 368px;margin-left: 47px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t22{width: 368px;margin-left: 47px;font: 12px 'Arial';}
.t23{width: 368px;margin-left: 47px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t24{width: 368px;margin-left: 47px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t25{width: 368px;margin-left: 48px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 407px;margin-left: 76px;margin-top: 4px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 399px;font: 15px 'Arial';}
.t28{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t29{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t30{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 35px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t31{width: 321px;margin-top: 35px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t32{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t33{width: 321px;margin-top: 32px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t34{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t35{width: 245px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t36{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t37{width: 415px;margin-top: 32px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t38{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t39{width: 416px;margin-top: 32px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t40{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t41{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t42{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t43{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 48px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t44{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t45{width: 416px;margin-left: 302px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t46{width: 415px;margin-top: 25px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t47{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 32px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t48{width: 487px;margin-left: 9px;font: 10px 'Arial';}
.t49{width: 462px;margin-top: 14px;font: 13px 'Arial';}
.t50{width: 416px;margin-left: 66px;font: 1px 'Arial';}
.t51{width: 321px;margin-left: 76px;margin-top: 35px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t52{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t53{width: 201px;margin-left: 281px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t54{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t55{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 40px;font: 1px 'Arial';}
.t56{width: 415px;margin-top: 46px;font: 1px 'Arial';}
.t57{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t58{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t59{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 25px;font: 1px 'Arial';}
.t60{width: 487px;margin-left: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t61{width: 419px;margin-top: 32px;font: 13px 'Arial';}
.t62{width: 411px;margin-left: 66px;margin-top: 25px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t63{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 70px;font: 16px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3551x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Kustbevakningens rättsliga befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av Utredningen om Kustbevakningens befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Stockholm 2008&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Tryckt av Edita Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Stockholm 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-22991-0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;Till statsrådet Sten Tolgfors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 25 januari 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av regleringen av Kust- bevakningens befogenheter i den brottsbekämpande och ordnings- hållande verksamheten samt lämna förslag till en modernare och mer ändamålsenlig författningsreglering (dir. 2007:5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Till särskild utredare förordnades från och med den 13 februari 2007 överåklagaren Gunnel Lindberg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Som experter att biträda utredningen förordnades den 27 mars 2007 polismästaren Gunnar Edeland, juristen Karin Engstrand, vice chefsåklagaren Katarina Johansson Welin, regionchefen Kenneth Neijnes, rättssakkunnige, numera ambassadrådet, Peter Scharmer, kanslirådet Daniel Ström och chefsjuristen Annika W. Wikingsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Som sekreterare anställdes från och med den 2 maj 2007 hovrätts- assessorn Li Wallén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Genom tilläggsdirektiv den 4 oktober 2007 fick utredningen i uppdrag att även utreda möjligheten att ge Kustbevakningen för- undersökningsrätt när det gäller vissa fiskebrott (dir. 2007:139).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Utredningen om Kustbevakningens befogenheter överlämnar härmed betänkandet Kustbevakningens rättsliga befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;(SOU 2008:55). Uppdraget är därmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Experterna har i allt väsentligt ställt sig bakom utredningens överväganden och förslag. Betänkandet har därför formulerats i vi- form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Stockholm i maj 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Gunnel Lindberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;/Li Wallén&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p3 ft9"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Förslag till lag (2009:00) om Kustbevakningens och en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;Bilaga..................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Förslag till förordning (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogen-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;heter ..........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1958:205) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428).....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1090) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;alkoholutandningsprov............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;åtgärder mot förorening från fartyg .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387)................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;Europeiska unionen .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Innehåll SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488) .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:216) om ögon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;undersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;för smuggling............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;(2003:364).................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2006:263) om transport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;av farligt gods............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (1967:502) om utdrag ur folkbokföringsdatabasen i och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;för utredning angående brott, m.m.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Förslag till förordning om ändring i ordningsbots-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;kungörelsen (1968:199) ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Förslag till förordning om ändring i kungörelsen (1969:590)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;om ersättning vid förundersökning i brottmål.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Förslag till förordning om ändring i författningssamlings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;förordningen (1976:725)..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;laboratorium ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Förslag till förordning om ändring i bötesverkställighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;förordningen (1979:197)........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;(1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;Förslag till förordning om ändring i jaktförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;(1987:905)...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;106&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft16"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p17 ft22"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td12"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;(1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft23"&gt;... 107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Förslag till förordning om ändring i fartygssäkerhets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;förordningen (2003:438) .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Förslag till förordning om ändring i vägmärkes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;förordningen (2007:90) .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Inledning.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Utredningens direktiv............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Utredningsarbetet..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Framväxten av Kustbevakningen ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;En ny rollfördelning ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;En ny civil myndighet............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Bildandet av den nya myndigheten .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;En introduktion till Kustbevakningen och dess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;verksamhet..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Övergripande verksamhet enligt regleringsbrevet...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Uppgifter enligt myndighetens instruktion .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Geografiskt verksamhetsområde ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Kustbevakningens organisation ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Den centrala ledningen ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;129&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Den regionala och lokala organisationen..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Operativ ledning och resurser...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Utbildning ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft16"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Innehåll SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;samverkan ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Nationell samverkan ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Polisväsendet ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Åklagarväsendet ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Tullverket ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Sjöfartsverket ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Fiskeriverket................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Försvarsmakten...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Samverkan med andra .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Internationell samverkan .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Allmänt om samverkan...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;5.3.2 Baltic Sea Region Border Control Cooperation .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Östersjösamarbetet.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Samarbetet inom EU...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;5.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Helsingforskonventionen, Bonnavtalet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Köpenhamnsavtalet.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;5.3.6 Viss övrig internationell samverkan...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;Informationsutbyte....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Allmänt om informationsutbytet..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Sekretesslagen.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;6.3.1 Prövningen i det enskilda fallet..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;6.3.2 Sekretess i den brottsbekämpande verksamheten.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;6.3.3 Sekretess i kontroll- och tillsynsverksamheten.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;6.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Sekretessbrytande bestämmelser................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kustbevakningens information till andra brotts-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;bekämpande myndigheter......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;6.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Informationsutbytet i allmänhet................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td20"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;6.5.2 Anmälningsskyldighet vid vissa typer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;ingripanden..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;6.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Annan information .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kustbevakningens information till andra tillsyns-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;myndigheter ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;6.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Sjöinformation och fartygsinformation ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;6.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Gränskontroll..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;6.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Fiskerikontroll ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kustbevakningens information från andra myndigheter i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;den brottsbekämpande verksamheten ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;6.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Registertillgång för brottsbekämpning .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;6.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Tillgång till annan information ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kustbevakningens information från samverkande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;tillsynsmyndigheter ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;6.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;6.8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Registertillgång i tillsynsverksamheten.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;6.8.3 Tillgång till annan information ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;6.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;Avslutande anmärkningar......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;Uppgiften att bedriva sjöövervakning ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;Förebygga, förhindra, utreda och lagföra brott ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;7.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft10"&gt;Brottsförebyggande och brottsbekämpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;verksamhet ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;7.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Föreläggande av ordningsbot.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;Ordningshållning och förebyggande av brott......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;Vattenföroreningsavgift ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;Kontroll- och tillsynsverksamhet .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;7.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Allmänt........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;7.6.2 Sjötrafik, sjösäkerhet och transport av farligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;gods..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;7.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Sjöfartsskydd och hamnskydd ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;7.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Gränskontroll..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p37 ft10"&gt;7.6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Fiskerikontroll ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft18"&gt;7.6.6 Kontroll- och tillsynsverksamhet i övrigt .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;Utvidgat uppdrag att övervaka fisket ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Innehåll SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;7.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;Nationell reglering ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;7.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;Nordostatlantiska fiskerikommissionen ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;7.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Utvidgat uppdrag att övervaka EU:s gränser .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;7.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Miljöräddningstjänst m.m. till sjöss ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft18"&gt;Samordning av de civila behoven av sjöövervakning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;sjöinformation ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Medverkan i internationellt samarbete .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Uppdragsverksamhet .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;7.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Sammanfattning: Ett brett verksamhetsområde...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Geografisk avgränsning..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Några grundläggande begrepp...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Polisiärt uppdrag ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Vattenföroreningslagen..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Gränskontroll av personer .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Gränskontroll av varor...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;209&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Fiskeriövervakning .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Kontroll av farligt gods ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;8.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Miljöräddning till sjöss...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Allmänna principer för tvångsingripanden ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Närmare om regleringen i regeringsformen .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Europakonventionen..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;Rättegångsbalken....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2008:55 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Polislagen................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Administrativa tvångsmedel..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Allmänt om brottsutredningen ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Förundersökningsförfarandet ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Straffprocessuella tvångsmedel .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;10.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Gripande som myndighetsåtgärd ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;10.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Envarsgripande .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;10.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Beslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;10.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Husrannsakan...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;10.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Kroppsvisitation.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;10.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Kroppsbesiktning.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;10.3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Avvikande bestämmelser .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Lagen och förordningen om Kustbevakningens medverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;vid polisiär övervakning (LKP).............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Allmänt .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Rättsområden med polisiära befogenheter .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Straffprocessuella befogenheter ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;LKP:s förhållande till vattenföroreningslagen .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Befogenheter att avvisa, avlägsna eller omhänderta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;personer ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft10"&gt;Möjligheten att stoppa och visitera fartyg och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;att inbringa fartyg till svensk hamn ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Avgränsning av befogenheterna i tiden ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Biträde med förundersökningsåtgärder ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.2.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Verkställande av en tjänsteåtgärd............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;11.2.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Rätt att utöva befogenheterna.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;11.2.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Rapporteringsskyldighet..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;11.2.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Sammanfattning av befogenheterna enligt LKP.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Vattenföroreningslagen .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft13"&gt;Allmänt om regleringen...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;11.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p39 ft12"&gt;Administrativa befogenheter...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.3.3 Brottsutredande uppgifter och straff-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;processuella befogenheter .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Brott mot smugglingslagen och annan tullagstiftning ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.4 Allmänt om Kustbevakningens roll...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Smugglingslagen .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Tullagstiftningen i övrigt....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.6.1 Tullagen och tullförordningen samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;tullkodexen .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.6.3 Lagen om förbud i vissa fall mot införsel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;spritdrycker ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;11.6.4 Lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;gräns mot annat land inom Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;(inregränslagen) .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.6.5 Lagen om punktskattekontroll av transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;produkter................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.6.6 Lagen och förordningen om kontroll av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;produkter med dubbla användningsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;och av tekniskt bistånd ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.6.7 Lagen om handel med vissa varor som kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;användas till dödsstraff eller tortyr m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;(verkställandelagen)...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.6.8 Lagen om straff för terroristbrott och lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;om särskild utlänningskontroll .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;Narkotikalagstiftningen ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Narkotikastrafflagen...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.8 Lagen och förordningen om kontroll av narkotika ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;11.8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft16"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2008:55 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;Sjötrafik och sjösäkerhet m.m........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Sjölagen ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;11.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;11.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;11.9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;Förordningen med verkställighetsföreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td45"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;till 10 kap. sjölagen ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Sjötrafikförordningen ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;11.10.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;11.10.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Fartygssäkerhetslagen och fartygssäkerhets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;förordningen.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;11.11.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;11.11.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Lagen och förordningen om vilotid för sjömän ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;11.12.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;11.12.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Mönstringslagen .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;11.13.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;11.13.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Förordningen om trafik med höghastighetsfartyg...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;11.14.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;11.14.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Vattenskoterförordningen.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;11.15.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;11.15.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Förordningen om tillstånd till sjöfart i inrikes trafik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;med utländskt fartyg m.m..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;11.16.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;11.16.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Svävarfartsförordningen.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;11.17.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;11.17.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;11.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Kungörelsen om kompetenskrav för förare av större&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;fritidsbåtar...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.18.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.18.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;11.19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Förordningen om lotsning m.m. .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.19.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.19.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;11.20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Förordningen med vissa bestämmelser om fartygs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;identifiering.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.20.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.20.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;11.21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Fartygsregisterförordningen..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.21.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.21.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;11.22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft18"&gt;Lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;m.m......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.22.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.22.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;11.23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen och förordningen om lastning och lossning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;bulkfartyg ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.23.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.23.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;11.24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;allmän farled och allmän hamn ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.24.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.24.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;11.25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;allmän flottled .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.25.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.25.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;11.26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Lagen och förordningen om transport av farligt gods .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.26.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.26.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;11.27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Containerlag........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.27.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.27.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft16"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft22"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Förordningen om skeppsmätning .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.28.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.28.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;Sjöfartsskydd och hamnskydd........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Lagen och förordningen om sjöfartsskydd.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.29.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.29.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Lagen och förordningen om hamnskydd..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.30.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.30.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Utlänningars inresa till, utresa från eller vistelse i Sverige ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Utlänningslagen och utlänningsförordningen..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.31.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.31.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;Miljöfrågor.......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Miljöbalken .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.32.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.32.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Avfallsförordningen ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.33.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.33.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Förordningen om svavelhaltigt bränsle.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.34.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.34.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Artskyddsförordningen .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.35.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.35.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;314&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft18"&gt;Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;314&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.36.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;314&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.36.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Lagen och förordningen om Antarktis .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.37.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.37.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.38.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.38.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Finland.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.39.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.39.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Den ekonomiska zonen och kontinentalsockeln ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Lagen och förordningen om Sveriges ekonomiska zon ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.40.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.40.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen om kontinentalsockeln och kontinentalsockel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;förordningen .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.41.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.41.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;Jakt och fiske m.m...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Fiskelagen och förordningen om fisket, vattenbruket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;och fiskerinäringen .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.42.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.42.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen om EG:s förordningar om den gemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;fiskeripolitiken....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.43.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.43.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Lagen om fiskevårdsområden ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.44.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.44.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Jaktlagen och jaktförordningen .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.45.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.45.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Vapenlagen ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.46.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.46.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft16"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft22"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Lagen om skatt på energi ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.47.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.47.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Internationellt samarbete rörande brottsbekämpning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;internationell rättslig hjälp.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen och förordningen om internationellt polisiärt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;samarbete ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.48.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.48.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen och förordningen om internationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;tullsamarbete.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.49.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.49.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Lagen om överlämnande från Sverige enligt en europeisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;arresteringsorder ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.50.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.50.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen om vissa former av internationellt samarbete i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;brottsutredningar ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.51.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.51.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.52.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.52.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;337&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen om erkännande och verkställighet inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Europeiska unionen av frysningsbeslut ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.53.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.53.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;339&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Fornminnen och sjöfynd m.m........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;339&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Lagen med vissa bestämmelser om sjöfynd ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;339&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.54.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;339&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.54.2 Befogenheter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Lagen och förordningen om kulturminnen m.m. ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;11.55.1 Allmänt om regleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td47"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.55.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;passagerarfartyget Estonia..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.56.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.56.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;Skyddsobjekt och militära skyddsområden ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Lagen och förordningen om samhällsviktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;anläggningar ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.57.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.57.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Lagstiftning med enbart administrativa befogenheter ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Lagen och förordningen om skydd mot olyckor..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.58.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.58.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft18"&gt;Lagen och förordningen om skydd mot internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;hot mot människors hälsa ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.59.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.59.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;11.60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Tillträdesförordningen .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.60.1 Allmänt om regleringen.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;11.60.2 Befogenheter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Inledning .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;En introduktion till havsrättskonventionen .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;12.2.1 Indelning i vattenområden ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;12.2.2 Olika typer av stater och deras rättigheter...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;351&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Territorialitetsprincipen .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;351&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Flaggstatsprincipen.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Hamnstatsprincipen ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Svenskt sjöterritorium........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;12.6.1 Inre vatten ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft16"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p17 ft22"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td54"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td53"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td54"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;Territorialhavet ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;12.7 Vattenområden utanför svenskt sjöterritorium ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;Angränsande zon ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;Den ekonomiska zonen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;Det fria havet .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.8 Jurisdiktion över utländska fartyg inom det egna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;territoriet.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Territoriell jurisdiktion .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;12.8.2 Rätten till oskadlig genomfart ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;12.8.3 Inskränkningar i rätten till oskadlig genomfart ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.8.4 Restriktioner i fråga om jurisdiktion i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;territorialhavet .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Rätten att utöva myndighet utanför det egna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;territoriet.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;12.9.1 Allmänna utgångspunkter.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;12.9.2 Jurisdiktion i den ekonomiska zonen...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Skydd mot inspektioner och andra undersökningar ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;I havsrättskonventionen reglerad jurisdiktion .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;12.11.1 Sjöröveri .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;12.11.2 Hot pursuit ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;365&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Havsrättskonventionen och LKP......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;12.12.1 Brottsbekämpning .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;366&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;12.12.2 Tillsyn och ordningshållning ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Svensk straffrättslig jurisdiktion .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;12.13.1 Brottsbalkens regler ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;12.13.2 Annan författningsreglering .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;12.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Flaggstatsrapportering .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Inledning.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Regeringsförslag .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;13.2.1 Rattfylleri och sjöfylleri ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;13.2.2 Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;13.2.3 Administrativa sanktioner på fiskeområdet.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Innehåll SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Gränskontrollfrågor ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Gränskontrollutredningen ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Inregränslagsutredningen......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Fiskefrågor ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Utredningen om fiskerikontrollen .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Fiskelagsutredningen.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Utredningar som rör informationsutbyte.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Kustbevakningens personuppgiftshantering........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;13.5.2 Rambeslut om behandling av personuppgifter ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;389&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Polisdatalagen.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;389&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Åklagarväsendets personuppgiftsbehandling.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;13.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Andra lagstiftningsärenden av intresse..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.6.1 Behörighetsbevis för fritidsbåtar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;fritidsskepp.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Tillsynsutredningen ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;392&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Skyddslagsutredningen..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Lotsutredningen.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;13.6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Barlastvattenutredningen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;Internationell utblick..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Inledning .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Danmark..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;P class="p40 ft28"&gt;Norge...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td57"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;En ny författningsreglering......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Allmänna utgångspunkter ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Övergripande brister i den nuvarande regleringen ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;408&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;En ny författningsreglering................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;410&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Avgränsningen till vissa verksamhetsgrenar .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft16"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2008:55 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;413&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Behövs det en ny reglering?...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;413&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Nuvarande geografiska avgränsningar ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Författningsregleringen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Internationella åtaganden......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;416&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;16.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;En uttrycklig geografisk avgränsning?..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;16.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Den nya lagens geografiska tillämpningsområde .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Allmänna utgångspunkter.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;16.4.2 Alternativ 1 – Det svenska sjöterritoriet..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.4.3 Alternativ 2 – Utgångspunkt i allmänt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;enskilt vatten..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;16.4.4 Vilket alternativ bör väljas?...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;16.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Avgränsningen inom det svenska sjöterritoriet................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Allmänna utgångspunkter.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Insjöar ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;426&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Vattendrag och kanaler .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;16.5.4 Bukter och vikar samt annat inre vatten ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Hamnar ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;16.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Områden utanför svenskt sjöterritorium .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Allmänna utgångspunkter.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Sveriges ekonomiska zon ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;436&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;16.6.3 Den svenska delen av kontinentalsockeln............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;437&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Utsläpp av olja .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;438&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Dumpning av avfall................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;438&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Fiske .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Jakt..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;16.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Områden på land ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Allmänna utgångspunkter.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;16.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;Hamnars landområde ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;442&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;16.7.3 Särskilt om vissa glesbefolkade områden .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;Kustbevakningens framtida roll i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;brottsbekämpningen ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Allmänna utgångspunkter..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Myndighetens roll ska utvecklas .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;En tydligare roll ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;449&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;17.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Ett mera självständigt ansvar..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;17.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Ett tudelat verksamhetsområde .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;455&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;17.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;Kustbevakningens självständiga uppgift ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;17.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Allmänna utgångspunkter .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;17.6.2 Den sakliga avgränsningen av rätten att inleda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;förundersökning ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;458&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;17.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Tidpunkten för åklagarinträde ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;17.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Uppgifter som biträde ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;17.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Allmänna utgångspunkter .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;17.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Begränsning i tiden ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;17.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Kustbevakningstjänstemannens befogenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;som biträde åt annan myndighet ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;486&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;17.7.4 Saklig avgränsning av verksamheten som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;biträde åt annan myndighet ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;488&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;17.7.5 Ska Kustbevakningen ha rätt att neka till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;begäran om biträde? ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;489&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;verksamheten........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;491&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Allmänna utgångspunkter ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;491&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Förundersökningsledare.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;492&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Förundersökningsåtgärder.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Allmänt om primärutredning ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.3.2 Förhör och andra primärutredningsåtgärder .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.3.3 Medtagande och hämtning till förhör m.m..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Gripande och hävande av ett beslut om gripande.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;497&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Förvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Beslag och hanteringen av beslagtagen egendom..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Avspärrning . ...............................................................m.m&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;504&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Husrannsakan .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;505&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;18.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;Kroppsvisitation .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;508&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft31"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2008:55 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;18.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Kroppsbesiktning ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;18.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Annan undersökning..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;18.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Preja, borda och inbringa fartyg till hamn ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;18.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Stoppa fartyg, fordon eller annat transportmedel ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;514&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;18.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Rapporteringsskyldighet och rapporteftergift .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;516&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;18.14.1 Rapporteringsskyldighet.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;516&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;18.14.2 Rapporteftergift.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Allmänna utgångspunkter..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;19.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Nödvärnsrätten...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;520&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;19.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Allmänna principer för ingripanden..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;19.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Våldsanvändning.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;19.4.1 Rätten att använda våld .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;19.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Användning av fängsel ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;525&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;19.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Användning av skjutvapen ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;527&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;19.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Användning av pepparspray..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;19.4.5 Andra hjälpmedel vid våldsanvändning................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;530&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;19.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Kroppsvisitation i skydds- och identifieringssyfte ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;531&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;verksamhet ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;535&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Allmänna utgångspunkter..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;535&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;20.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Ett tudelat verksamhetsområde.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;537&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;20.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Kustbevakningens självständiga uppgift ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;20.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Ordningshållning i allmänhet ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;20.3.2 Ordningshållning inriktad på sjöfartsskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;och hamnskydd......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;543&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;20.3.3 Slutsatser .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;545&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;20.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Uppgifter som biträde........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;545&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;20.4.1 Biträde vid ordningshållning i allmänhet .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;545&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;20.4.2 Ingripanden vid nödliknande situationer.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;547&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Behovet av nya eller ändrade befogenheter för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;ordningshållning .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;549&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;20.5.1 Allmänna utgångspunkter .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;549&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;20.5.2 Avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td63"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;personer som stör ordningen ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;550&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;20.5.3 Rätten att avvisa eller avlägsna vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td63"&gt;&lt;P class="p53 ft13"&gt;tillträdesförbud ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;551&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;20.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;Omhändertagande på grund av berusning ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;20.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;Dokumentation av ingripanden .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;554&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;20.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;Krav på förmansprövning...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Behandlingen av en omhändertagen och andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;rättssäkerhetsfrågor ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;20.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Visitation och användning av fängsel ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;558&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;20.10.1 Visitation ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;558&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;20.10.2 Användning av fängsel...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;20.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Preja, borda och inbringa fartyg till hamn ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;20.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Rapportering .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;561&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;563&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;21.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Allmänna utgångspunkter ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;563&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;21.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;Begreppen kontroll och tillsyn ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;564&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;21.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Bör Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;särskiljas?.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;21.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;En tydligare gräns mellan olika åtgärder ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;569&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;21.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;En tudelning av verksamhetsområdet?..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;573&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;21.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Författningsregleringen......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;574&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;21.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;En allmän proportionalitetsregel .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;577&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;21.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;Den framtida gränskontrollen ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;578&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft12"&gt;21.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;Den framtida fiskerikontrollen..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft16"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2008:55 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;21.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Andra förändringar av kontroll- och tillsyns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;verksamheten......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;584&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;21.10.1 Farligt gods ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;584&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;21.10.2 Fartygssäkerhet......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;586&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;21.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Krav på återrapportering....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;590&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;21.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Rapporteftergift..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;591&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;21.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Befogenheter för kontroll och tillsyn ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;593&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;21.13.1 Allmänna utgångspunkter.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;593&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;21.13.2 En generell befogenhetsreglering? .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;594&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;21.13.3 Tillträde till viss plats ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;595&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;21.13.4 Tillgång till handlingar ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;596&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;21.13.5 Rätten att preja, borda och inbringa fartyg..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;596&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;21.13.6 Rätten att stoppa fordon och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;transportmedel.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;598&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;21.13.7 Rätten att hindra fortsatt färd...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;21.13.8 Våldsanvändning som medel för att genomföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft13"&gt;en tjänsteåtgärd......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;Andra frågor som rör verksamheten ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;22.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Återstående frågor..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;22.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Uppbörd..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;22.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Allmänt om uppbördsförfarandet ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;22.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Uppbörd av vattenföroreningsavgifter.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;605&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;22.2.3 Deposition av böter m.m. .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;607&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;22.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Förverkande av alkoholhaltiga drycker.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;609&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;22.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Ordningsbot .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;611&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;22.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Sekretess..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;22.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Delgivning...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;22.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;Vissa praktiska frågor vid utredning av brott ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;616&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;22.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Uppdrag åt polisen .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;22.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Teckengivning ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft16"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Innehåll SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;22.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Flyttning av fordon.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;22.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Författningssamling............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;Konsekvenserna av förslagen för andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;än Kustbevakningen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;23.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Allmänna utgångspunkter ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;23.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft18"&gt;Polisen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;23.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Brottsbekämpningen .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;23.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Ordningshållningen ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;627&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;23.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Kontroll- och tillsynsverksamheten .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;627&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;23.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Åklagarmyndigheten ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;628&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;23.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Tullverket ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;23.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Brottsbekämpningen .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;23.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Kontroll- och tillsynsverksamheten .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;23.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Fiskeriverket .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;23.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Sjöfartsverket ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;631&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;23.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Naturvårdsverket ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;633&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;24.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Allmänna utgångspunkter ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;633&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;24.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Myndighetens och tjänstemännens ändrade roller ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;634&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;24.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Den brottsbekämpande verksamheten .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;634&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;24.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Den ordningshållande verksamheten....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;640&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;24.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Kontroll- och tillsynsverksamheten .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;24.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft13"&gt;Utbildningsbehovet............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;24.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Dagens utbildning..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;24.3.2 Behovet av en ny eller ändrad utbildning .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;644&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;24.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;De ekonomiska konsekvenserna av våra förslag...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;647&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;24.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Förundersökningsledning och brottsutredning...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;647&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;24.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Beslagshantering ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;648&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;24.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Anpassning av &lt;NOBR&gt;IT-stödet .......................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;648&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;24.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Utbildning m.m. ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;649&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;24.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Sammanfattande bedömning.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;651&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td43"&gt;&lt;P class="p17 ft16"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft22"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;24.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;Konsekvenser för arbetsmiljön..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td66"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;652&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;24.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Andra konsekvenser...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;653&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;25.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Ikraftträdande.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;25.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Övergångsbestämmelser ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;656&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;Författningskommentar..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td66"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;657&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Inledning.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;657&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft13"&gt;Lagen och dess uppbyggnad ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;657&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;26.2.1 Övergripande frågor..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;657&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td50"&gt;&lt;P class="p52 ft12"&gt;26.2.2 Lagens struktur och huvudsakliga innehåll..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td66"&gt;&lt;P class="p29 ft10"&gt;658&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;26.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förslaget till lag (2009:000) om Kustbevakningens och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;661&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;26.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förslaget till förordning (2009:000) om Kustbevak- ningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;befogenheter .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;730&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;26.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:205) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;731&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;26.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;(1970:428)...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;731&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;26.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1090) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td67"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;alkoholutandningsprov ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;733&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;26.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;åtgärder mot förorening från fartyg..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;733&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i polislagen (1984:387).......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;734&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259).........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;735&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787).......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;735&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft16"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p62 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;26.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p63 ft12"&gt;annat land inom Europeiska unionen ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;736&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26.13 Förslaget till lag om ändring i körkortslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p63 ft13"&gt;(1998:488) ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;736&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;26.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td67"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;tvångsåtgärder .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;737&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;26.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft13"&gt;trafiken ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;737&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1225) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft13"&gt;straff för smuggling ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;738&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft13"&gt;(2003:364) ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;738&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft13"&gt;(2005:716) ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;26.19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:263) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft13"&gt;transport av farligt gods .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;741&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft13"&gt;Kommittédirektiv 2007:5 ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td71"&gt;&lt;P class="p66 ft13"&gt;Tilläggsdirektiv 2007:139 ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;755&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;P class="p68 ft7"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;anförd, anförda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;a.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;anfört arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;bet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;betänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;CITES&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Convention on International Trade in Endangered&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Species of Wild Fauna and Flora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;dnr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;diarienummer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Ds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;promemoria i departementsserien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;EEG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Europeiska ekonomiska gemenskapen, numera EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Europeiska gemenskapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;FAP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;FN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Förenta nationerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;FOR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Förordning, norsk rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Fö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;HD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Högsta domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;JO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Justitieombudsmannen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Jo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;KBV FAR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;LKP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td72"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;vid polisiär övervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft16"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;NEAFC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;North East Atlantic Fisheries Commission&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;(Nordostatlantiska fiskerikommissionen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;NJA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Nytt juridiskt arkiv, avdelning 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Ot. prp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Odelstingsproposition, norska regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;prop.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;RH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Rättsfall från hovrätterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;RP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;den finska Regeringens proposition till Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;RPSFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Rikspolisstyrelsens författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;RÅFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Riksåklagarens författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;skr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;regeringens skrivelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;SFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Svensk författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;SJÖFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Sjöfartsverkets författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;SKL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Statens kriminaltekniska laboratorium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Statens offentliga utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;SvJT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Svensk Juristtidning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;SÖ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Sveriges överenskommelser med främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;makter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;ÅFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Åklagarmyndighetens författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft16"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft37"&gt;Kustbevakningen behöver en ny lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Sedan Kustbevakningen bildades år 1988 har varken myndighetens uppgifter eller kustbevakningstjänstemännens rättsliga befogenheter setts över i ett sammanhang, trots samhällsutvecklingen och att myndigheten successivt har fått nya uppgifter och ökade befogen- heter. Den nuvarande befogenhetsregleringen är utspridd i ett fler- tal lagar, vilket försvårar tillämpningen. Vidare är den för verksam- heten mest centrala författningen, lagen (1982:395) om Kustbevak- ningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP), både otydlig och inkonsekvent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Rätten att ingripa mot brott varierar beroende på vilket brott ingripandet avser. Gränserna för de sakliga verksamhetsområdena är oklara. Dessutom är Kustbevakningens geografiska verksamhets- område otydligt och oenhetligt reglerat i de olika författningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Dagens reglering är ineffektiv eftersom Kustbevakningen och dess tjänstemän – med undantag för utredning av brott mot vatten- föroreningslagen och rätten att utfärda ordningsbot för enstaka brott – i stor utsträckning agerar osjälvständigt och med begränsat eget ansvar som biträde åt andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;En inkonsekvent och otydlig lagstiftning är en nackdel inte enbart för myndighetens egen verksamhet, och de myndigheter den sam- verkar med, utan även för medborgarna. Otydligheterna riskerar att gå ut över både rättssäkerheten och rättstryggheten, bl.a. genom att myndighetens befogenheter och uppdrag inte överensstämmer med allmänhetens förväntningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;De nu angivna bristerna i den nuvarande regleringen medför att Kustbevakningen behöver en helt ny lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft16"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft37"&gt;Vad ska lagen omfatta?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Vi föreslår en ny lag med en samlad och enhetlig reglering av Kust- bevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogen- heter som omfattar de tre områdena brottsbekämpning, ordnings- hållning samt kontroll och tillsyn. Den reglering som finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling berörs dock i princip inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft37"&gt;Kustbevakningens geografiska verksamhetsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;En viktig utgångspunkt för våra förslag är att Kustbevakningen och dess tjänstemän ska verka på platser där det är naturligt med hän- syn till deras kompetens och resurser. Verksamhetsområdet ska utformas efter samhällets och medborgarnas behov och med sikte på att myndigheternas samlade resurser ska användas effektivt. Samtidigt måste hänsyn tas till internationella överenskommelser om användningen av havet och dess resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningens verksamhet har sin naturliga tyngdpunkt till sjöss och myndighetens huvuduppgifter rör verksamhet som bedrivs på vatten; främst i det kustnära sjöterritoriet, på territorialhavet och i den ekonomiska zonen. Vi anser att denna ordning i princip ska vara oförändrad och att verksamhetsområdet ska regleras så enhetligt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Avgränsningen inom svenskt sjöterritorium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Den geografiska avgränsningen av verksamhetsområdet måste av rättssäkerhetsskäl vara tydlig. Därför krävs det detaljerade regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Med dessa utgångspunkter har vi avgränsat Kustbevakningens verksamhetsområde såvitt avser områden &lt;SPAN class="ft10"&gt;inom svenskt sjöterritorium &lt;/SPAN&gt;så att detta, utöver vid kusterna belägna bukter och vikar samt sådant inre vatten som utgörs av vattenområden innanför och mellan öar, holmar och skär, omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;insjöarna Vänern och Mälaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Trollhätte kanal och Södertälje kanal och de övriga vattenom- råden som förbinder Vänern med Västerhavet och Mälaren med Östersjön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft16"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;vissa kortare sträckor på andra älvar och vattendrag där Kust- bevakningen i dag bedriver verksamhet och som särskilt anges i författning, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;hamnars vattenområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Avgränsningen utanför svenskt sjöterritorium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Kustbevakningens uppdrag sträcker sig i dag i flera avseenden utan- för det svenska sjöterritoriet. Utvecklingen internationellt påverkar myndigheten i hög grad och har lett till att Kustbevakningen fått nya uppgifter utanför det svenska sjöterritoriet. Verksamhets- områdets avgränsning har utformats med hänsyn till dessa faktorer. I den nya lagen bör det tydligare än i dag framgå att Kustbevak- ningen bedriver verksamhet och därför har befogenheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;inom Sveriges ekonomiska zon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;på den svenska delen av kontinentalsockeln,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;när detta följer av en internationell överenskommelse som ingåtts efter riksdagens godkännande eller en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättsakt&lt;/NOBR&gt; som är bindande för Sverige och som ger behörig svensk myndighet rätt att utöva myndighet i annan stats sjöterritorium, ekonomiska zon, angränsande zon eller annat område, eller på fartyg som befinner sig i ett sådant område, samt Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman har pekats ut som behörig, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;på vissa områden utanför svenskt sjöterritorium när detta följer av den särskilda regleringen i fiskelagen, jaktlagen, sjötrafikför- ordningen och lagen om åtgärder mot förorening från fartyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Områden på land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Kustbevakningen har i dag i viss utsträckning till uppdrag att verka på land dels i anslutning till sjöterritoriet, dels i svensk ekonomisk zon. Det finns vidare några författningar som uttryckligen ger Kustbevakningen uppgifter på land. Detta gäller i första hand transport av farligt gods, hamnskydd och inre utlänningskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Även om Kustbevakningens verksamhet på land är starkt be- gränsad så har vi urskiljt vissa situationer där Kustbevakningen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft16"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;dag bedriver sådan verksamhet och bör göra det även i framtiden. Detta gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;där rätten att verka på land följer av en särskild författnings- reglering, eller en författningsenlig överenskommelse med en annan myndighet avseende kontroll och tillsyn, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;om den &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;händelse &lt;/SPAN&gt;som är grunden för ingripandet ligger inom Kustbevakningens geografiska verksamhetsområde och det är nödvändigt för att kunna fullgöra uppgiften att ingripandet på- börjas eller avslutas på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Ett exempel på det förstnämnda är åtgärder under en förunder- sökning, tex. att hålla kompletterande förhör. Vidare kan det bl.a. av säkerhetsskäl vara nödvändigt att utföra en uppgift på land i stället för från ett fartyg. Som exempel kan nämnas hastighets- mätning med laser, där det ibland kan vara lämpligare att mäta från land ut mot vattnet om hastighetsbegränsningen t.ex. avser en trång passage. Ett annat exempel är fiskerikontroller som ibland, efter det att fartyg inbringats till hamn, kan medföra att åtgärder vidtas i hamnars landområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft37"&gt;De rättsliga befogenheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Den brottsbekämpande verksamheten är i första hand en uppgift för polisen och åklagarväsendet. Eftersom vi inte föreslår några ändringar i detta avseende är deras huvudansvar oförändrat. Vi anser emellertid att Kustbevakningen, som redan i dag bedriver förundersökning om vissa brott, i ökad uträckning bör utnyttjas som en resurs vid brottsbekämpning. Syftet med detta är att effek- tivare utnyttja samhällets samlade resurser och att fler brott ska kunna beivras. Kustbevakningen bör därför få en utökad självständig rätt att ingripa mot sådana brott som har ett naturligt samband med myndighetens uppdrag att bedriva sjöövervakning. Kustbevakning- ens ansvar för brottsbekämpningen ökar därigenom. Samtidigt ska myndigheten och dess tjänstemän liksom i dag kunna biträda andra myndigheter med brottsbekämpande uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Detta motiverar enligt vår mening att man delar in Kustbevak- ningens verksamhet i två skikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett direkt verksamhetsområde &lt;/SPAN&gt;som inrymmer Kustbevakningens självständiga brottsbekämpande uppgifter med möjlighet att in- gripa direkt, utan någon annan myndighets inblandning. Verk- samheten ska bestå av att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, ingripa vid misstanke om brott, utreda brott och beivra brott. Inom detta verksamhetsområde ska Kustbevakningen ha rätt att inleda och också bedriva förunder- sökning om vissa brott av enkel beskaffenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Ett indirekt verksamhetsområde &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;inom vilket Kustbevakningen och dess tjänstemän kan biträda en annan myndighet. När Kust- bevakningen faktiskt befinner sig på eller i närheten av en brotts- plats ska myndigheten, som biträde åt en annan myndighet och med denna myndighets samtycke, kunna göra omedelbara in- gripanden mot brott som annars ligger utanför Kustbevakning- ens självständiga verksamhetsområde. Myndigheten och dess tjänstemän ska också kunna biträda förundersökningsledare i större utsträckning än i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Vilka brott ska Kustbevakningen självständigt kunna ingripa mot?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Kustbevakningens rätt att inleda förundersökning och, i fråga om brott av enkel beskaffenhet, också bedriva förundersökning om- fattar enligt vårt förslag främst brott som myndigheten upptäcker när den bedriver sjöövervakning och som man redan i dag kan in- gripa mot antingen självständigt eller i egenskap av biträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Det rör sig till stor del om brott där utredningen normalt kan påbörjas och slutföras på brottsplatsen eller i nära anslutning till brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Kustbevakningens rätt att inleda förundersökning omfattar enligt förslaget främst ”sjörelaterade brott”, dvs. brott med en uppenbar anknytning till vatten och trafik på eller i anslutning till vatten. Vi har också särskilt vägt in om en kustbevakningstjänsteman enligt nuvarande regler får utfärda ordningsbot för brottstypen. Vid urvalet har vi vidare tagit hänsyn till brottens straffvärde. Ett brott som bestraffas med böter är vanligtvis lättare att utreda och utred- ningen kan oftast helt eller till största delen genomföras direkt på plats. Bötesbrott preskriberas dessutom redan efter två år. Med hänsyn till den korta preskriptionstiden måste utredningsarbetet och det efterföljande arbetet fram till lagföringen vara effektivt och koncentrerat. Slutligen har vi sett till andra faktorer, såsom kust-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft16"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;bevakningstjänstemännens särskilda kompetens att utreda t.ex. fiske- brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Kustbevakningens rätt att inleda förundersökning ska enligt vårt förslag omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;vattenförorening och vissa andra brott som rör miljölagstift- ningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;brott som rör sjötrafik, sjösäkerhet och sjöfartsskydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;brott mot smugglingslagen och sådana författningar som denna lag hänvisar till,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;brott som rör fiske- och jaktlagstiftning m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;brott mot regler om särskilt skyddsvärda områden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;brott som berör Sveriges ekonomiska zon och den svenska delen av kontinentalsockeln,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;samt några andra udda brottstyper, bl.a. transport av farligt gods.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;När Kustbevakningen bedriver förundersökning ska samma regler gälla för myndigheten som för en polismyndighet och samma regler för en kustbevakningstjänsteman som för en polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Åklagare ska överta ledningen av förundersökningen så snart saken inte är av enkel beskaffenhet eller om det annars finns sär- skilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft10"&gt;En kustbevakningstjänstemans befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Utgångspunkten är att kustbevakningstjänstemannens rätt att in- gripa mot brott ska regleras enhetligt och gälla generellt för sådana brott som omfattas av den nya lagens tillämpningsområde. Överlag föreslår vi få förändringar jämfört med dagens reglering i fråga om de åtgärder som en kustbevakningstjänsteman får vidta. Däremot föreslår vi att regleringen av åtgärder under förundersökning ska gälla generellt, dvs. att det inte längre ska bero enbart på brotts- typen om en viss åtgärd får vidtas eller inte. Vidare samlas reg- leringen, som i dag är utspridd i flera olika lagar, i den nya lagen och anpassas till vad som gäller när en polisman eller tulltjänsteman vidtar motsvarande åtgärd. Regleringen anpassas också till att verk- samheten huvudsakligen bedrivs till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman förutsätts självmant vidta de första brottsutredande åtgärderna i anslutning till att brottet upptäcks, t.ex. att hålla förhör och genomföra andra utredningsåtgärder på platsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft16"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;för brottet. Till dessa åtgärder hör också rätten att ta med en person till förhör eller att gripa en person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Under förundersökningen får en kustbevakningstjänsteman – om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda – en generell rätt som mot- svarar vad som gäller för en polisman att ta egendom i beslag eller förvar, att spärra av ett fartyg, eller en plats eller att förbjuda till- träde till visst område, och att i brådskande fall gripa någon eller göra husrannsakan eller annan undersökning samt att genomföra kroppsvisitation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Reglerna om medlen för att genomföra tjänsteåtgärder samlas också i den nya lagen. I allt väsentligt regleras en kustbevaknings- tjänstemans rätt att använda våld, att visitera personer och att an- vända fängsel på samma sätt som gäller för en polisman eller annan tjänsteman och i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller i dag. I fråga om rapporteringsskyldighet och rapporteftergift ska samma regler som i dag gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Hur fungerar det indirekta verksamhetsområdet och biträdesrollen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Kustbevakningens biträdesroll ska avse alla typer av brott och kan i princip aktualiseras om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;en kustbevakningstjänsteman upptäcker ett brott som ligger utanför det direkta verksamhetsområdet och det finns skäl att ingripa omedelbart samt den behöriga myndigheten ställer sig bakom åtgärden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;en annan brottsbekämpande myndighet begär biträde på grund av en inträffad händelse eller i en pågående förundersökning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;en annan brottsbekämpande myndighet begär biträde med planerade insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Innan förundersökning har hunnit inledas får en kustbevaknings- tjänsteman som biträder en annan myndighet, i samma utsträck- ning som en polisman, hålla förhör och vidta andra utrednings- åtgärder som är av betydelse för utredningen. Åtgärderna ska så snart som möjligt anmälas för den som har rätt att leda förunder- sökning rörande brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Kustbevakningen ska ha rätt att neka en annan myndighet bi- träde, t.ex. när det med hänsyn till myndighetens övriga verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft16"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;inte är möjligt att lämna biträde. Detta gäller dock inte biträde åt åklagare i en förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Ordningshållning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Den ordningshållande verksamheten är i första hand en uppgift för polisen. Eftersom vi inte föreslår några ändringar i detta avseende är polisens huvudansvar oförändrat. Vi anser emellertid att Kust- bevakningen, som redan i dag har vissa uppgifter och befogenheter att ingripa mot ordningsstörningar och förhindra brott, i ökad utsträckning bör kunna utnyttjas som en resurs. Syftet med detta är att utnyttja samhällets samlade resurser effektivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Även den ordningshållande verksamheten skiktas i två verksam- hetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Det &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;direkta verksamhetsområdet &lt;/SPAN&gt;inrymmer Kustbevakningens självständiga uppgifter i ordningshållningen och den självstän- diga rätt en kustbevakningstjänsteman har redan i dag att ingripa mot den som genom sitt uppträdande &lt;SPAN class="ft10"&gt;till sjöss &lt;/SPAN&gt;stör ordningen eller utgör omedelbar fara för ordningsstörning. En kustbevak- ningstjänsteman får enligt förslaget vidare, precis som i dag, in- gripa för att avvärja en konkret och omedelbar fara för brott. Denna rätt föreslås nu omfatta alla typer av brott. Även ordnings- hållning enligt lagen om sjöfartsskydd och lagen om hamnskydd ska, på samma sätt som i dag, ingå bland de självständiga upp- gifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Inom det &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;indirekta verksamhetsområdet &lt;/SPAN&gt;får Kustbevakningen och en kustbevakningstjänsteman rätt att – efter överenskommelse i det enskilda fallet – biträda en polismyndighet med ordnings- hållning i en oförutsedd situation eller vid en planerad större insats. Kustbevakningen ska ha rätt att neka biträde, t.ex. när det med hänsyn till myndighetens övriga verksamhet inte är möjligt att lämna biträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Vidare ska en kustbevakningstjänsteman ha rätt att på eget initiativ ingripa mot en ordningsstörning vid allvarlig fara för liv eller hälsa, om det krävs ett omedelbart ingripande för att avvärja faran och denna inte lämpligen kan hindras på annat sätt. Förslaget stämmer väl överens med de förväntningar som allmänheten ofta har på Kustbevakningens personal och deras möjligheter att ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft16"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;Kontroll och tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vi har konstaterat att det inom området för kontroll och tillsyn inte är möjligt att skapa en samlad befogenhetsreglering för Kust- bevakningen och dess tjänstemän. Det främsta skälet till detta är att området berör många myndigheter och spänner över ett alltför stort antal författningar av vitt skilda slag för att en samlad reglering ska vara rimlig. På samma sätt som i dag kommer därför de närmare rättsliga förutsättningarna för kontroll och tillsyn att framgå av den särskilda författning som ligger till grund för åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Däremot anser vi att den nya lagen bör innehålla vissa allmänna bestämmelser, som ska vara gemensamma för all kontroll- och tillsynsverksamhet som Kustbevakningen och dess tjänstemän utför. Vi föreslår att det införs en särskild regel om proportionalitet mellan åtgärden och det intrång eller men som åtgärden innebär för enskilda. Vi föreslår också en generell regel om en kustbevaknings- tjänstemans rätt att preja, borda och, i sista hand, inbringa fartyg till hamn för att genomföra en kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;Några effekter av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Våra förslag innebär att Kustbevakningens uppgift att bedriva sjöövervakning blir tydligare och att arbetet inom områdena för brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn kan bedrivas effektivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Detta beror framför allt på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;den samlade lagstiftningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;det mera enhetliga geografiska verksamhetsområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;den tydligare yrkesrollen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;de generellt tillämpliga reglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft41"&gt;När det gäller brottsbekämpningen vill vi också särskilt peka på de utökade möjligheterna att inleda och bedriva förundersökning, som innebär att färre myndigheter engageras i varje enskilt ärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Det sistnämnda får särskild betydelse för fiskerikontrollen och vi bedömer att ett ökat antal överträdelser av fiskelagstiftningen kan lagföras. Även möjligheten att skydda miljön och beivra sjö- relaterade miljöbrott förstärks genom förslagen, bl.a. genom att en kustbevakningstjänsteman får rätt att spärra av områden i brotts- bekämpande syfte och att avlägsna personer som överträder bestäm- melser om områdesskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft16"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Ytterligare effektivitetsvinster uppnås genom att Kustbevak- ningens möjligheter att i enskilda fall kunna biträda andra myndig- heter ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;De föreslagna förändringarna gynnar även medborgarna. Det blir genom den nya lagstiftningen tydligt i vilka fall en kustbevak- ningstjänsteman får ingripa mot enskilda och vilka befogenheter han eller hon har. Medborgarna främjas också av en tydligare gräns mellan kontroll- och tillsynsåtgärder och den brottsbekämpande verksamheten. Vi föreslår vidare en rad andra bestämmelser, bl.a. om allmänna principer för ingripanden mot enskilda och om dokumentation av ingripanden, som innebär att rättssäkerheten stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft16"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35540x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft37"&gt;lag (2009:00) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Lagens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I denna lag finns bestämmelser om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans uppgifter och rätt att självständigt ansvara för eller biträda annan myndighet i verksamhet som avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;brottsbekämpning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;ordningshållning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;kontroll och tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Särskilda bestämmelser om rätten att ingripa mot brott finns i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller en författning som omfattas av den lagen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (2008:000) om Tullverkets och Kustbevakningens befo- genheter att ingripa mot rattfylleri.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I fråga om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans uppgifter och ansvar för skydd mot olyckor finns bestämmelser i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lagen föreslagen genom prop. 2007/08:53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft16"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I denna lag betyder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;biträde: uppgift eller ingripande som förutsätter initiativ, god- kännande eller medverkan av annan myndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;svenskt sjöterritorium: svenskt inre vatten och svenskt territo- rialhav i enlighet med den närmare avgränsning som anges i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fartyg: varje farkost som används eller kan användas till trans- port på vattnet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;förman: den som i en viss verksamhet i förhållande till någon annan leder och ansvarar för den verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;hamnanläggning: en sådan hamnanläggning som omfattas av artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3.1–3.3&lt;/NOBR&gt; i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;2 kap. Lagens geografiska tillämpningsområde m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Inom svenskt sjöterritorium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag tillämpas inom det svenska sjöterritoriet på Kust- bevakningens självständiga brottsbekämpande och ordningshållande uppgifter och, om inte annat föreskrivs, vid kontroll och tillsyn. Verksamheten på inre vatten omfattar dock endast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Vänern och Mälaren samt Trollhätte kanal och Södertälje kanal och övrigt vattenområde som förbinder Vänern med Västerhavet och Mälaren med Östersjön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;vattenområden innanför och mellan öar, holmar och skär intill räta linjer som regeringen bestämmer med stöd av lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;utöver &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; följande sträckor på älvar och andra vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Torneälven uppströms till Vitakari udde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Kalixälven uppströms till Rolfs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Luleälven uppströms till Karlsviks sydligaste udde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Piteälven uppströms till Bergsviken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Skellefteälven uppströms till slussen i Bergsbyn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Umeälven uppströms till Lundåkern,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Ångermanälven uppströms till Dannero,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Indalsälven uppströms till norra spetsen av Bogrundet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft16"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Ljungan uppströms till Essvik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;j)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Gävleån uppströms till Alderholmsbron, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;k)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Dalälven uppströms till Älvkarleby.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag får tillämpas även inom andra vattenområden än dem som anges i 1 § i de fall Kustbevakningen eller en kustbevaknings- tjänsteman utövar författningsenligt biträde åt polismyndighet, åkla- gare, Tullverket eller annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Utanför svenskt sjöterritorium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Utanför svenskt sjöterritorium tillämpas denna lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;inom Sveriges ekonomiska zon och på den svenska delen av kontinentalsockeln, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;när detta följer av en internationell överenskommelse som in- gåtts efter riksdagens godkännande eller en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättsakt&lt;/NOBR&gt; som är bindande för Sverige och som ger behörig svensk myndighet rätt att utöva myndighet i annan stats sjöterritorium, ekonomiska zon, angränsande zon, annat område eller på fartyg som befinner sig i ett sådant område samt Kustbevakningen eller en kustbevaknings- tjänsteman har pekats ut som behörig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Utöver vad som sägs i 3 § tillämpas denna lag utanför svenskt sjöterritorium i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;fiske enligt särskilda bestämmelser i fiskelagen (1993:787),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;jakt enligt särskilda bestämmelser i jaktlagen (1987:259),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;internationella sjövägsregler enligt särskilda bestämmelser i sjötrafikförordningen (1986:300), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;utsläpp av olja och andra skadliga ämnen enligt särskilda bestäm- melser i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg och föreskrifter som har meddelats med stöd av denna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Särskilda bestämmelser om ingripanden mot utländska fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Vid tillämpningen av denna lag ska i fråga om utländska fartyg sådana begränsningar som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft16"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Områden på land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag omfattar områden på land i de fall detta följer av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;en särskild författningsreglering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;en författningsenlig överenskommelse med annan myndighet avseende kontroll och tillsyn, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ett författningsenligt uppdrag att biträda polismyndighet, åklagare, Tullverket eller annan myndighet med en viss åtgärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Utan hinder av vad som sägs i 6 § har en kustbevakningstjänste- man rätt att påbörja eller avsluta ett ingripande på land om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;den händelse som ligger till grund för ingripandet inträffar inom det geografiska verksamhetsområde som anges i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ingripandet avser ett brott som omfattas av bilagan till denna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Brottsbekämpning och ordningshållning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Allmänna principer för ingripanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;För att genomföra en uppgift som omfattas av bestämmelserna i denna lag ska en kustbevakningstjänsteman, med iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning, ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga om- ständigheter. Måste tvång tillgripas, ska detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Ett ingripande som begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheter som anges i 2 kap. regeringsformen måste ha uttryckligt stöd i lag eller annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvar- ligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft16"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;någon som ska anhållas eller annars med stöd i lag berövas fri- heten försöker undkomma eller tjänstemannen annars möts av mot- stånd när ett frihetsberövande ska verkställas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid husrann- sakan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av byggnad, rum eller område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot person brukas endast om kustbevakningstjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I 24 kap. brottsbalken finns också föreskrifter om rätten att i vissa fall använda våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman, som med stöd i lag griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon, får i anslutning till ingri- pandet kroppsvisitera den som åtgärden riktar sig mot i den utsträck- ning som är nödvändig för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;av säkerhetsskäl kunna ta om hand vapen eller andra farliga föremål, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fastställa identiteten, om personen vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller det finns anledning att anta att uppgifterna som lämnas är oriktiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman får belägga en person som är gripen, anhållen eller häktad för brott, med fängsel om det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;under transport och annan vistelse utanför förvaringslokalen är nödvändigt av säkerhetsskäl, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;i övrigt krävs för att betvinga våldsamt uppträdande av den frihetsberövade, om andra medel visar sig otillräckliga och åtgärden är oundgängligen nödvändig med hänsyn till den frihetsberövades egen eller annans säkerhet till liv eller hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft16"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35545x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Detsamma gäller om en kustbevakningstjänsteman omhändertar eller på annat sätt inskränker någons rörelsefrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;Användning av fängsel ska antecknas i protokoll. Protokollet ska, utöver vad som anges i 5 §, innehålla uppgift om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fängslets art,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tiden när fängslet anbringades och när det togs bort, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;skälen till åtgärden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Dokumentation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Protokoll ska föras över gripande och över ingripande som innebär att någon avvisas, avlägsnas eller omhändertas. Av proto- kollet ska framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vem som har fattat beslutet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vem eller vilka som har deltagit i ingripandet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tiden för ingripandet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Ansvarig för att protokoll upprättas är, i fråga om uppgifter som avses i första stycket 1 och 2, den som har fattat beslutet och i fråga om uppgifter som avses i första stycket &lt;NOBR&gt;3–6,&lt;/NOBR&gt; den som varit förman vid ingripandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;I rättegångsbalken finns bestämmelser om protokoll över förvar,&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;beslag, husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Sär- skilda bestämmelser om protokoll över kroppsvisitation finns också i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;Kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Vad som sägs i 2 § första stycket 1 och &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; gäller även i kon- trollverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Under förutsättning att riksdagen antar regeringens förslag i prop. 2007/08:68.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;4 kap. Brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Det självständiga verksamhetsområdets sakliga omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen får, i fråga om brott som anges i bilagan till denna lag, självständigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;ingripa vid misstanke om brott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;utreda brott, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;beivra brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Kustbevakningen får också bistå förundersökningsledare med utredningen av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I fråga om brott som har begåtts i den ekonomiska zonen, på den svenska delen av kontinentalsockeln, eller inom annat område som omfattas av 2 kap. 3 § 2, får Kustbevakningen, med de begräns- ningar som följer av 2 kap. 5 och 6 §§, ingripa enligt första stycket oavsett brottstyp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;När en kustbevakningstjänsteman ingriper mot sådana brott som anges i första eller andra stycket får han eller hon ingripa i den omfatt- ning som följer av detta kapitel eller annan reglering som anges i 1 kap. 1 § andra stycket och 2 kap. 3 och 4 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Kustbevakningens självständiga uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft8"&gt;Inleda förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen får besluta att inleda förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken om brott mot någon av de författningar som anges i bilagan till denna lag. De befogenheter och skyldigheter som undersökningsledaren har enligt rättegångsbalken gäller då Kustbe- vakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Om saken inte är av enkel beskaffenhet, ska ledningen av för- undersökningen övertas av åklagaren så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Åklagaren ska också i andra fall överta led- ningen av förundersökningen när det behövs av särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kustbevakningen ska förordna särskilda befattningshavare att utföra myndighetens uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft16"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;En kustbevakningstjänstemans självständiga rätt att ingripa mot brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Förhör och andra utredningsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Innan en förundersökning har hunnit inledas, har en kustbe- vakningstjänsteman samma rätt som en polisman har enligt 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken att hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen av brott som anges i bilagan till denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Medtagande till förhör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Vid brott som anges i bilagan till denna lag har en kustbevak- ningstjänsteman samma rätt som en polisman har enligt 23 kap. 8 § rättegångsbalken att uppmana någon att följa med till förhör och att ta med någon till förhör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Gripande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken att i brådskan- de fall gripa den som misstänks för brott som anges i bilagan till denna lag. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den rätt och de skyldigheter i förhållande till den som gripits som följer av rättegångsbalken ska gälla för en kustbevakningstjänsteman i samma utsträckning som för en polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;I fråga om dokumentation gäller 3 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Förvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 26 kap. 3 § rättegångsbalken att för brott som anges i bilagan till denna lag ta egendom i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft16"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Beslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken att ta egendom i beslag i an- ledning av brott som anges i bilagan till denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Om beslag verkställs av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och denne inte har beslutat om beslaget, ska anmälan skyndsamt göras till undersökningsledaren som omedelbart ska pröva om beslaget ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Om det i lag eller förordning finns avvikande bestämmelser om beslag gäller dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Avspärrning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;För säkerställande av utredning om brott som anges i bilagan till denna lag har en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman har enligt 27 kap. 15 § rättegångsbalken att spärra av ett fartyg, en byggnad eller ett rum, förbjuda tillträde till visst område samt att meddela förbud mot att flytta visst föremål eller att annan liknande åtgärd vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Husrannsakan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken att i brådskande fall göra husrannsakan i anledning av brott som anges i bilagan till denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Husrannsakan får genomföras även om påföljden för gärningen endast kan bestämmas till böter till följd av bestämmelserna i lagen (1996:517) om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg eller 41 § första stycket fiskelagen (1993:787).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I fråga om brott mot lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller mot andra författningar som anges i 1 § samma lag finns sär- skilda bestämmelser om husrannsakan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft16"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Kroppsvisitation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 28 kap. 13 § rättegångsbalken att utan förordnande enligt 28 kap. 4 och 13 §§ rättegångsbalken göra kroppsvisitation med anledning av brott som anges i bilagan till denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I fråga om brott mot lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller mot andra författningar som anges i 1 § samma lag finns sär- skilda bestämmelser om kroppsvisitation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Annan undersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 28 kap. 10 § rättegångsbalken att göra annan undersök- ning med anledning av brott som anges i bilagan till denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Brottsmisstankar mot underåriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om brott som har begåtts av den som är under 18 år finns bestämmelser i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;Kustbevakningens befogenheter när myndigheten självständigt bekämpar brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;Åtgärder efter ett gripande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;När Kustbevakningen leder en förundersökning gäller den rätt och de skyldigheter i förhållande till den som gripits och som följer av rättegångsbalken för Kustbevakningen i samma utsträckning som för en polismyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Hantering av beslagtagen egendom m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Beslagtagen egendom ska förvaras av Kustbevakningen, om inte annat är föreskrivet eller åklagaren bestämmer något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I vapenlagen (1996:67) finns särskilda bestämmelser om omhän- dertagande av vapen och ammunition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Om inget annat följer av lag eller annan författning får egen- dom som har tagits i beslag och som kan antas bli förverkad ome- delbart säljas av Kustbevakningen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;egendomen inte kan vårdas utan fara för att den förstörs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;vården av egendomen är förenad med alltför stora kostnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;det annars finns särskilda skäl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Egendom som sägs i första stycket får istället förstöras, om den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;inte kan säljas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;kan befaras komma till brottslig användning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;annars är olämplig för försäljning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Om egendom, som sålts eller förstörts, inte förverkas, har ägaren eller annan rättsinnehavare rätt till ersättning. För egendom som sålts lämnas dock inte ersättning med högre belopp än vad som influtit vid försäljningen. Om egendomen har förstörts, lämnas ersättning med skäligt belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Särskilda bestämmelser om hanteringen av beslag av alkohol- haltiga drycker finns i lagen (1958:205) om förverkande av alkohol- haltiga drycker m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Verksamhetsområdets sakliga omfattning vid biträde åt annan myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen får i ett enskilt fall efter begäran av annan myndighet ingripa även mot andra brott än dem som anges i bila- gan till denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman får ingripa enligt 17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;efter förfrågan från Kustbevakningen eller en kustbevaknings- tjänsteman till polismyndighet eller Tullverket om biträde i ett enskilt fall, om biträdet godkänts av denna myndighet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;efter framställan från en polismyndighet eller Tullverket om biträde i ett enskilt fall som godkänts av Kustbevakningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Ifråga om en kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa mot brott enligt 18 § innan förundersökning har hunnit inledas gäller 3 och 4 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;I fråga om biträde åt förundersökningsledare gäller 26 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft16"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;Om ett beslut om biträde enligt 17 § inte utan väsentlig olägen- het kan avvaktas har en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman har enligt 24 kap. 7 § rättegångsbalken att gripa en per- son och enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken att ta egendom i beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;I fråga om dokumentation gäller 3 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Avslag på en begäran om biträde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen har rätt att i ett enskilt fall avslå en fram- ställan av en polismyndighet eller Tullverket om biträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;I fråga om biträde åt förundersökningsledare gäller 26 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman som enligt bestämmelserna i detta kapitel biträder en annan myndighet ska genast rapportera vidtagna åtgärder och ingripanden till den behöriga myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Gemensamma bestämmelser om verkställighetsåtgärder m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Preja, borda och inbringa fartyg till hamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman har, om inte annat följer av 2 kap. 5 §, rätt att preja, borda och hålla kvar ett fartyg under den tid som krävs för att hålla förhör enligt 23 kap. rättegångsbalken eller använda tvångsmedel enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken. Om det uppenbart behövs för att åtgärden ska kunna vidtas, får fartyget även inbringas till hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Finns det inte längre grund för en åtgärd enligt första stycket ska den omedelbart upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Ett fartyg får inte hållas kvar längre än sex timmar utan att den tjänsteman som beslutat om åtgärden anmäler åtgärden till sin för- man. Har åtgärden inte redan upphört ska förmannen omedelbart pröva om beslutet ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft16"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2008:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Stoppa fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman har, om inte annat följer av 2 kap. 5 §, rätt att stoppa ett fartyg om det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;finns anledning att anta att någon som färdas i fartyget har gjort sig skyldig till brott som tjänstemannen får ingripa mot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;av någon annan anledning behövs för att med stöd i lag ingripa mot någon som färdas i fartyget, genom att beröva honom eller henne friheten, på annat sätt inskränka hans eller hennes rörelsefrihet eller underkasta honom eller henne kroppsvisitation eller kroppsbesikt- ning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;behövs för att med stöd i lag genomföra husrannsakan i far- tyget, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;behövs för att kontrollera fartyget eller den som för detta eller fartygets last med stöd av särskild reglering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Stoppa fordon eller annat transportmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman har rätt att stoppa ett fordon eller ett annat transportmedel om det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;finns anledning att anta att någon som färdas i fordonet har gjort sig skyldig till brott som tjänstemannen får ingripa mot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;av någon annan anledning behövs för att med stöd i lag ingri- pa mot någon som färdas i fordonet, genom att beröva honom eller henne friheten, på annat sätt inskränka hans eller hennes rörelsefri- het eller underkasta honom eller henne kroppsvisitation eller kropps- besiktning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;behövs för att med stöd i lag genomföra husrannsakan i for- donet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;behövs för att kontrollera fordonet, föraren eller fordonets last med stöd av särskild reglering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Biträde åt förundersökningsledare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;26 § &lt;/SPAN&gt;Om det med hänsyn till brottets beskaffenhet eller omstän- digheterna i övrigt är lämpligt, kan en förundersökningsledare upp- dra åt Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman att biträda vid förundersökningen och utföra de utredningsåtgärder som begärs. Om förundersökningen leds av åklagare är kustbevakningstjänste- mannen skyldig att lämna det biträde som begärs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft16"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Rapporteringsskyldighet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;27 § &lt;/SPAN&gt;Får en kustbevakningstjänsteman kännedom om ett brott som begåtts inom lagens geografiska tillämpningsområde enligt 2 kap. och myndighetens verksamhetsområde enligt 1 § ska tjänstemannen rapportera detta till sin förman så snart det kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;28 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman som ingriper med stöd av 3– 11 §§ eller 20 § ska genast anmäla detta till den som har rätt att leda förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;29 § &lt;/SPAN&gt;Har brott som inte ingår i bilagan till denna lag begåtts i den ekonomiska zonen eller på svensk del av kontinentalsockeln, ska saken skyndsamt anmälas till åklagare. Detsamma gäller vid annat brott som begåtts utanför svenskt territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Rapporteftergift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;30 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obe- tydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;5 kap. Ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Verksamhetsområdets sakliga omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen bedriver självständig verksamhet för att för- hindra sådana störningar av allmän ordning som avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;uppträdande till sjöss,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;störningar enligt 20 § andra stycket lagen (2004:487) om sjö- fartsskydd, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;störningar enligt 4 kap. 7 § andra stycket lagen (2006:1209) om hamnskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Utöver vad som sägs i 1 § får Kustbevakningen ingripa mot stör- ningar av allmän ordning om en polismyndighet begär biträde med en viss åtgärd i anledning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;en oförutsedd händelse, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;en planerad insats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft16"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft10"&gt;En kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa mot en ordningsstörning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I fall som anges i 1 och 2 §§ får en kustbevakningstjänsteman, när det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas, självständigt ingripa mot den som genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna genom att avvisa eller avlägsna personen från visst område eller utrymme. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling ska kunna avvärjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Är en åtgärd som avses i första stycket otillräcklig för att det avsedda resultatet ska uppnås, får personen tillfälligt omhändertas. Rätten att tillfälligt omhänderta en person gäller dock inte vid ingri- panden enligt 1 § 2 eller 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;I fråga om dokumentation gäller 3 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Allvarlig fara för liv eller hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Utan hinder av bestämmelserna i 1 och 2 §§ får en kustbevak- ningstjänsteman ingripa mot en ordningsstörning om ett omedel- bart ingripande är nödvändigt för att hindra allvarlig fara för liv eller hälsa och faran inte lämpligen kan hindras på något annat sätt. Tjänstemannen har då de befogenheter som anges i 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Biträde åt polismyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman får, efter godkännande av polis- myndigheten i det enskilda fallet, ingripa mot den som stör allmän ordning och har då de befogenheter som anges i 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Bestämmelser om omhändertagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Den som har omhändertagits enligt 3 § ska underrättas om anledningen till omhändertagandet så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft16"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Den som har verkställt ett omhändertagande ska skyndsamt anmäla åtgärden till sin förman. Om omhändertagandet inte redan har upphört ska förmannen omedelbart pröva om det ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Innebär förmannens beslut att den som har omhändertagits enligt 3 § ska hållas kvar, ska förmannen skyndsamt underrätta polismyn- digheten om omhändertagandet och skälet till detta. Den omhänder- tagne ska så snabbt som möjligt överlämnas till polismyndigheten, som på nytt ska pröva om omhändertagandet ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Vid omhändertagande enligt 3 § ska tillses att åtgärden inte orsakar den omhändertagne större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till åtgärdens syfte eller väcker onödig uppmärksamhet. Den som har omhändertagits får inte underkastas annan inskränk- ning i sin frihet än som behövs med hänsyn till ändamålet med åtgär- den, ordning eller säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den omhändertagne får tas i förvar om det är nödvändigt med hän- syn till ordning eller säkerhet. Den som är under femton år får dock inte tas i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Ska någon gripas enligt 24 kap. rättegångsbalken, får personen inte omhändertas enligt 3 § eller hållas kvar enligt 7 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Avvisa eller avlägsna vid tillträdesförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Om någon försöker tränga in på ett område eller i ett utrym- me till vilket tillträde har förbjudits med stöd av lag eller annan författning, får en kustbevakningstjänsteman avvisa eller avlägsna personen från området eller utrymmet, när det är nödvändigt för att ordning eller säkerhet ska kunna upprätthållas. Detsamma gäller den som vägrar lämna ett sådant område eller utrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Ordningsstörningar på fartyg och i hamnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;I lagen (2004:487) om sjöfartsskydd och lagen (2006:1209) om hamnskydd finns särskilda bestämmelser om en kustbevaknings- tjänstemans rätt att ingripa för att upprätthålla ordning och säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;på fartyg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;i hamnanläggningar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;i hamnars områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft16"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Preja, borda och inbringa fartyg till hamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Om det behövs för att ingripa mot en ordningsstörning enligt detta kapitel får en kustbevakningstjänsteman, om inte annat följer av 2 kap. 5 §, preja, borda och hålla kvar samt, om det uppenbart behövs för att kunna hindra ordningsstörningen, inbringa ett fartyg till svensk hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Finns det inte längre grund för en åtgärd enligt första stycket ska den omedelbart upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Ett fartyg får inte hållas kvar längre än sex timmar utan att den tjänsteman som beslutat om åtgärden anmäler åtgärden till sin för- man. Har åtgärden inte redan upphört ska förmannen omedelbart pröva om beslutet ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Rapportering m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Om en kustbevakningstjänsteman ingriper självständigt mot en ordningsstörning enligt 3 eller 4 § ska behörig polismyndighet genast underrättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman som biträder en polismyndighet i sådan verksamhet som avses i 2 § ska genast rapportera vidtagna åtgärder till den behöriga myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;6 kap. Kontroll- och tillsynsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Krav på proportionalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman får besluta om en kontroll- eller tillsynsåtgärd endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Preja, borda och inbringa fartyg till hamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Om det behövs för att genomföra en i annan författning reg- lerad kontroll får en kustbevakningstjänsteman, om inte annat följer av 2 kap. 5 §, preja, borda och, om det uppenbart behövs för att genomföra kontrollen, inbringa ett fartyg till svensk hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Om det i lag eller annan författning finns avvikande bestämmel- ser gäller dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Stoppa fordon eller annat transportmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Har en kustbevakningstjänsteman rätt att ta alkoholutandnings- prov eller göra ögonundersökning i enlighet med särskilda före- skrifter, får tjänstemannen stoppa fordon eller annat transportmedel för att ta provet eller genomföra undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Särskilda bestämmelser om rätten att stoppa fordon eller andra transportmedel för att genomföra kontroll finns i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tullagen (2000:1281), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (2006:263) om transport av farligt gods.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Rätt till tillträde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Särskilda bestämmelser om rätt att få tillträde till fartyg, andra transportmedel, anläggningar och andra utrymmen eller områden för att göra nödvändiga undersökningar finns i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fiskelagen (1993:787),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;sjölagen (1994:1009),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;förordningen (1994:1162) om skeppsmätning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;miljöbalken (1998:808),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;tullagen (2000:1281),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;fartygssäkerhetslagen (2003:364),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;lagen (2003:778) om skydd mot olyckor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft16"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35558x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;utlänningslagen (2005:716),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (2006:263) om transport av farligt gods,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (2006:924) om Antarktis, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen (2006:1209) om hamnskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Rätt att ingripa enligt särskild reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Utöver bestämmelserna i denna lag har Kustbevakningen och en kustbevakningstjänsteman rätt att vidta de åtgärder som anges i den författning som ligger till grund för kontrollen eller tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft41"&gt;En åtgärd enligt första stycket kan utföras inom det geografiska och sakliga tillämpningsområde som gäller för den författning som tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den … Genom lagen upphävs lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervak- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft16"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft37"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;Författningar med straffbestämmelser och enskilda straffbestäm- melser angående vilka Kustbevakningen får inleda förundersök- ning enligt 4 kap. 1 § lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft10"&gt;Sjöfartsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;22–24&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2004:487) om sjöfartsskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Sjötrafik och sjösäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kungörelsen (1970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;förordningen (1974:235) om tillstånd till sjöfart i inrikes trafik med utländskt fartyg m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;förordningen (1975:929) med vissa bestämmelser om fartygs iden- tifiering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;förordningen (1982:569) om lotsning m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av all- män farled och allmän hamn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;lagen (1983:294) om inrättande, utvidgning och avlysning av all- män flottled,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;mönstringslagen (1983:929),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;svävarfartsförordningen (1986:305),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;sjöfylleri enligt 20 kap. 4 och 5 §§ sjölagen (1994:1009),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;andra brott enligt 20 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–11&lt;/NOBR&gt; §§ sjölagen (1994:1009),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;lagen (1998:958) om vilotid för sjömän, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;förordningen (1998:1355) om trafik med höghastighetsfartyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Smugglingsbrott m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Lagen (2000:1225) om straff för smuggling och de brott som anges i 1 § samma lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft16"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft10"&gt;Vattenförorening och andra brott som rör miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;15 kap. 31 och 32 §§, 29 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; a och 4 §§ miljöbalken (1998:808), och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;avfallsförordningen (2001:1063).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Överträdelser av fiske- och jaktlagstiftningen m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Lagen (1981:533) om fiskevårdsområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;jaktlagen (1987:259),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;fiskelagen (1993:787),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;vapenlagen (1996:67).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;Överträdelser som rör fornminnen och vrak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passa- gerarfartyget Estonia.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft10"&gt;Övrig reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;lagen (1994:1776) om skatt på energi, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;16 § tredje stycket lagen (2006:263) om transport av farligt gods.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft16"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft37"&gt;förordning (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Regeringen föreskriver följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Termer i denna förordning har samma betydelse och tillämp- ningsområde som i lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Med befäl avses den tjänsteman som har ansvaret för samordning och ledning av den verksamhet han eller hon leder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft10"&gt;Befälsordning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Det ska av arbetsordningen eller av order framgå vem som är befäl vid ett uppdrag som flera kustbevakningstjänstemän utför gemensamt. I annat fall är den person som har den högsta befatt- ningen befäl. Om flera kustbevakningstjänstemän har lika höga befattningar är den befäl som har haft befattningen längst tid eller, om de har haft befattningen lika länge, den till levnadsåldern äldste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vad som anges i första stycket påverkar inte en befälhavares sär- skilda uppgifter och ansvar till följd av annan reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska följa de order eller direktiv som ges i tjänsten. Bestämmelser om att lydnadsplikt i vissa fall befriar från ansvar finns i 24 kap. 8 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Behörighetskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Beslut om att inleda förundersökning och annat beslut av undersökningsledare får fattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;chef vid regional ledning vid Kustbevakningen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;annan tjänsteman som Kustbevakningen utser och som har erforderlig utbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft16"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Beslut om användning av tvångsmedel får fattas endast av tjänsteman vid Kustbevakningen som innehar en befattning som är förenad med sådan behörighet och som har genomgått erforderlig utbildning för ändamålet. Detsamma gäller verkställighet av tvångs- medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;Uppträdande i anställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska i sitt arbete uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. Tjänstemannen ska uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som i allmänhet kan uppfattas som utslag av ovän- lighet eller småaktighet. Tjänstemannen ska ge de upplysningar i anställningen som kan och får lämnas. Uppgifterna ska vara säkra och får inte främja ryktesspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Skadas någon till följd av ingripande av en kustbevaknings- tjänsteman och är skadan inte obetydlig, ska tjänstemannen genast se till att den skadade får den vård som behövs och anmäla det inträf- fade till sin förman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;Underrättelseskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska underrätta sin närmaste för- man om sådana förhållanden i övrigt som rör arbetet och som för- mannen bör känna till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Legitimation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Varje kustbevakningstjänsteman ska vid myndighetsutövning eller annan tjänsteåtgärd på begäran uppge sitt namn, upplysa om vem som är närmast överordnad och, när det begärs, visa upp tjänste- kort eller på annat sätt styrka sin behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;De närmare föreskrifter om legitimation som behövs utöver för- ordningen (1958:272) om tjänstekort meddelas av Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft16"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft10"&gt;Användning av skjutvapen i tjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som annan till nödvärn enligt 24 kap. 1 § brottsbalken. Om det i en sådan situation är försvarligt med hänsyn till det våld eller hot om våld som möter kustbevakningstjänstemannen och omständigheterna i övrigt får tjänstemannen, med de begränsningar som följer av 12 och 13 §§, använda skjutvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;I fall som avses i 24 kap. 2 § brottsbalken eller i 3 kap. 2 § lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänste- mans rättsliga befogenheter får en kustbevakningstjänsteman, om andra medel är otillräckliga, använda skjutvapen för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;gripa den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som omfattas av Kustbevakningens verksamhetsområde enligt 4 kap. 1 § lagen om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rätts- liga befogenheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;hindra någon från att rymma eller för att gripa någon som har rymt, om han är häktad, anhållen eller gripen för brott eller om han är dömd för ett sådant brott till fängelse och intagen i anstalt, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;gripa någon enligt 4 kap. 5 § femte stycket lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman som uppträder i grupp under direkt ledning av befäl får använda skjutvapen endast på order av den som har befälet, om inte gruppen eller annan utsätts för sådant angrepp eller hot om angrepp att vapen oundgängligen måste använ- das omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Innan en kustbevakningstjänsteman använder skjutvapen, ska tjänstemannen särskilt beakta risken för att utomstående skadas. Skottlossning inom ett område där många människor bor eller vistas ska i det längsta undvikas. Innan skott avlossas, ska kustbevaknings- tjänstemannen ge tydlig varning genom tillrop, om sådan varning inte är obehövlig. Om skjutvapen måste användas, ska kustbevak- ningstjänstemannen, när omständigheterna inte tvingar till annat, först avlossa varningsskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vid skottlossning mot person ska eftersträvas att endast för tillfället oskadliggöra personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft16"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35564x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;När en kustbevakningstjänsteman har använt skjutvapen, ska tjänstemannen lämna en rapport om händelsen till chefen för sjö- övervakningsavdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kustbevakningen meddelar närmare föreskrifter om när rappor- tering ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Användning av pepparspray i tjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Med pepparspray avses i denna förordning en vätska som består av ett pepparextrakt av capsaicin (oleoresin capsicum) och som med hjälp av drivgas kan sprutas ut i form av en koncentrerad stråle i avsikt att reta ögonen på och tillfälligt förblinda den mot vilken strålen riktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Användning av pepparspray ska ske med hänsyn tagen till den smärta och det obehag som åtgärden innebär för den som utsätts för sprayen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Pepparspray får användas bara om uppgiften inte kan lösas på något annat, mindre ingripande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Bemyndiganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen får meddela närmare föreskrifter angående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;utbildning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;rapporteringsskyldighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;dokumentation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;användning av vapen och andra hjälpmedel vid våldsanvänd- ning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;befälsfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Kustbevakningen kan även meddela föreskrifter med stöd av 4 § myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Innan Kustbevakningen fattar beslut om föreskrifter som berör annan myndighet ska Kustbevakningen samråda med denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den … Genom förordningen upp- hävs förordningen (1983:124) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft16"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35565x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vid beslag av egendom som avses i 1 § ska vad som i allmän- het är föreskrivet om beslag i brottmål tillämpas, dock med föl- jande avvikelser:&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1. Beslagtagen egendom får bevisligen förstöras om värdet är ringa eller om det annars måste anses försvarligt att för- störa egendomen. I annat fall får egendomen säljas. Spritdrycker, vin, starköl och öl får säljas till den som har rätt att tillverka eller att bedriva partihandel med sådana varor enligt alkohollagen (1994:1738). Annan egendom får säljas på det sätt som med hän- syn till egendomen är lämpligt. Intäkter vid försäljning av beslag- tagen egendom tillfaller staten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Beslut om att förstöra eller sälja egendom får fattas av under- sökningsledaren eller åklagaren. I de fall som avses i 23 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken får sådant beslut fattas även av polismyndigheten eller Kustbe- vakningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Vid beslag av egendom som avses i 1 § skall vad som i allmän- het är föreskrivet om beslag i brottmål tillämpas, dock med föl- jande avvikelser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;1. Beslagtagen egendom får bevisligen förstöras om värdet är ringa eller om det annars måste anses försvarligt att för- störa egendomen. I annat fall får egendomen säljas. Spritdrycker, vin, starköl och öl får säljas till den som har rätt att tillverka eller att bedriva partihandel med sådana varor enligt alkohollagen (1994:1738). Annan egendom får säljas på det sätt som med hän- syn till egendomen är lämpligt. Intäkter vid försäljning av beslag- tagen egendom tillfaller staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft8"&gt;Beslut om att förstöra eller sälja egendom får fattas av under- sökningsledaren eller åklagaren. I de fall som avses i 23 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken får sådant beslut fattas även av polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2005:286.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Om ett beslag hävs och egen- domen är förstörd eller såld enligt denna paragraf, skall ersättning betalas av allmänna medel. Ersätt- ningens storlek skall motsvara egendomens pris vid försäljning till allmänheten eller vad som annars är skäligt. Beslut om er- sättning fattas av åklagaren. Den som drabbats av beslaget får be- gära rättens prövning av beslutet om ersättning. Det skall ske inom en månad från det han eller hon fick del av beslutet. Ansökan görs vid den domstol som kunnat pröva beslaget. Ersättning betalas ut av länsstyrelsen på begäran av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;1 a. Om värdet på en beslag- tagen alkoholhaltig dryck är ringa, får en polisman besluta att drycken bevisligen skall förstö- ras. Även i dessa fall tillämpas 1 tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Om polisman verkställer beslag och förelägger förverkan- de av den beslagtagna egendomen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;föreläggande av ordningsbot, skall anmälan om beslaget göras hos polismyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;I fråga om sådana drycker som avses i 1 § tredje stycket och som förtärs eller förvaras i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;strid med villkor enligt 2 kap. 16 § andra stycket första mening- en eller med 2 kap. 18 § eller med 4 kap. 4 § ordningslagen (1993:1617) eller med 9 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519) har den som tjänstgör som ordningsvakt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Om ett beslag hävs och egen- domen är förstörd eller såld enligt denna paragraf, ska ersättning betalas av allmänna medel. Ersätt- ningens storlek ska motsvara egendomens pris vid försäljning till allmänheten eller vad som annars är skäligt. Beslut om er- sättning fattas av åklagaren. Den som drabbats av beslaget får be- gära rättens prövning av beslutet om ersättning. Det ska ske inom en månad från det han eller hon fick del av beslutet. Ansökan görs vid den domstol som kunnat pröva beslaget. Ersättning betalas ut av länsstyrelsen på begäran av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;1 a. Om värdet på en beslag- tagen alkoholhaltig dryck är ringa, får en polisman eller en kustbevakningstjänsteman besluta att drycken bevisligen ska för- störas. Även i dessa fall tilläm- pas 1 tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Om en polisman verkställer beslag och förelägger förverkan- de av den beslagtagna egendomen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;föreläggande av ordningsbot, ska anmälan om beslaget göras hos polismyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;I fråga om sådana drycker som avses i 1 § tredje stycket och som förtärs eller förvaras i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;strid med villkor enligt 2 kap. 16 § andra stycket första mening- en eller med 2 kap. 18 § eller med 4 kap. 4 § ordningslagen (1993:1617) eller med 9 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519) har den som tjänstgör som ordningsvakt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35567x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;vid en allmän sammankomst eller offentlig tillställning eller inom ett trafikföretags område eller dess färdmedel eller som befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnväg samma rätt att ta egendomen i beslag som enligt rättegångs- balken tillkommer en polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft8"&gt;Ordningsvakt eller befatt- ningshavare i säkerhets- eller ord- ningstjänst vid järnväg som har verkställt beslag skall skyndsamt anmäla detta till polismyndig- heten och överlämna den beslag- tagna egendomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft16"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;vid en allmän sammankomst eller offentlig tillställning eller inom ett trafikföretags område eller dess färdmedel eller som befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnväg samma rätt att ta egendomen i beslag som enligt rättegångs- balken tillkommer en polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft8"&gt;En ordningsvakt eller befatt- ningshavare i säkerhets- eller ord- ningstjänst vid järnväg som har verkställt beslag ska skyndsamt anmäla detta till polismyndig- heten och överlämna den beslag- tagna egendomen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35568x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Som fullt bevis att delgivning har skett på sätt som anges i in- tyget gäller intyg som i tjänsten utfärdas av stämningsman, tjänsteman vid svensk utlands- myndighet, åklagare, polisman, kustbevakningstjänsteman, krono- fogde, exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten samt tjänsteman vid någon av följande inrättningar, nämligen&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1. kriminalvårdsanstalt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2. häkte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3. hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga och i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4. sådan enhet som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och i 5 § lagen (1991:1137) om rättspsy- kiatrisk undersökning, om delgiv- ningen avser den som är intagen där. Samma vitsord tillkommer intyg av Notarius publicus och intyg av nämndeman i tingsrätt vid delgivning för tingsrättens räkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft37"&gt;lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 24 och 29 §§ delgivningslagen (1970:428) ska ha följande lydelser.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;24 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;Som fullt bevis att delgivning har skett på sätt som anges i in- tyget gäller intyg som i tjänsten utfärdas av stämningsman, tjänsteman vid svensk utlands- myndighet, åklagare, polisman, kronofogde, exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten samt tjänsteman vid någon av följande inrättningar, nämligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;1. kriminalvårdsanstalt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;2. häkte,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;3. hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga och i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;4. sådan enhet som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och i 5 § lagen (1991:1137) om rättspsy- kiatrisk undersökning, om delgiv- ningen avser den som är intagen där. Samma vitsord tillkommer intyg av Notarius publicus och intyg av nämndeman i tingsrätt vid delgivning för tingsrättens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2006:750.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35569x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;För att verkställa delgivning har stämningsman, åklagare, polis- man, kustbevakningstjänsteman, kronofogde och exekutiv tjänste- man vid Kronofogdemyndighet- en rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vägras någon annan än en polisman tillträde som han enligt första stycket har rätt till, ska polismyndigheten på begäran av honom lämna biträde. En polis- man får, efter beslut av polismyn- digheten, själv bereda sig tillträde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p3 ft17"&gt;Författningsförslag SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Vid särskild postdelgivning har intyg av befattningshavare vid postbefordringsföretag som avses i 3 § andra stycket sådant vitsord&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;som anges i första stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Intyg att delgivning skett på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Intyg att delgivning skett på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;utrikes ort skall gälla som fullt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;utrikes ort ska gälla som fullt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;bevis att delgivning skett på sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;bevis att delgivning skett på sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;som anges i intyget, om intygs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som anges i intyget, om intygs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;givarens behörighet styrkes av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;givarens behörighet styrks av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tjänsteman vid svensk utlands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tjänsteman vid svensk utlands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;myndighet. Intyg om delgivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;myndighet. Intyg om delgivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;på utrikes ort gäller som fullt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;på utrikes ort gäller som fullt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;bevis även utan sådant bestyr-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;bevis även utan sådant bestyr-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;kande som nyss nämnts, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kande som nyss nämnts, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;detta följer av överenskommelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;detta följer av överenskommelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;med främmande stat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p57 ft8"&gt;med främmande stat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;29 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft8"&gt;För att verkställa delgivning har stämningsman, åklagare, polis- man, kronofogde och exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyn- digheten rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;Vägras annan än polisman till- träde som han enligt första styck- et har rätt till, skall polismyndig- het på begäran av honom lämna biträde. Polisman får, efter beslut av polismyndighet, själv bereda sig tillträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2006:684.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35570x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:1090) om alkohol- utandningsprov ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Föreslagen lydelse enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p273 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;prop. 2007/08:53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td83"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td84"&gt;&lt;P class="p274 ft62"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td83"&gt;&lt;P class="p17 ft63"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td84"&gt;&lt;P class="p275 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Alkoholutandningsprov får tas på den som skäligen kan miss- tänkas för brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 30 § lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 20 kap. 4 § sjölagen (1994:1009), 10 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519) eller annat brott, på vilket fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse för utredning om brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Alkoholutandningsprov tas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;en polisman,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen, om miss- tanken gäller brott som avses i 4 § lagen om straff för vissa trafik- brott, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;en tjänsteman vid Kustbevakningen, om misstanken gäller brott som avses i 20 kap. 4 § sjölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen som ska ta ett alkoholutandningsprov har samma befogenhet som en polis- man har enligt 22 § polislagen (1984:387) att stoppa ett fordon eller ett annat transportmedel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;En tjänsteman vid Tullverket som ska ta ett alkoholutandnings- prov har samma befogenhet som en polisman har enligt 22 § polis- lagen (1984:387) att stoppa ett fordon eller ett annat transport- medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;I fråga om en kustbevaknings- tjänstemans rätt att stoppa fordon finns bestämmelser i lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p68 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2004:522.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft16"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35571x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Provtagningen ska ske på ett sätt som inte utsätter den på vilken provet tas för allmän uppmärksamhet. Om särskilda skäl inte för- anleder något annat, ska provet tas i täckt fordon eller fartyg eller inomhus i avskilt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft16"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35572x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;dels att 11 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; och 17 §§ ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft8"&gt;dels att nuvarande 11 kap. &lt;NOBR&gt;9–16&lt;/NOBR&gt; §§ ska betecknas 11 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§, dels att de nya 11 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td85"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p284 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr27 td85"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td86"&gt;&lt;P class="p285 ft8"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p286 ft65"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p284 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Beslut om att hålla förhör en- ligt 23 kap. eller om att använda tvångsmedel enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken ombord på ett utländskt fartyg som befinner sig utanför svenskt inre vatten skall meddelas av åklagaren eller rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Vid fara i dröjsmål har en tjänsteman vid Kustbevakningen eller en polisman befogenhet att vidta åtgärd enligt första stycket, om åtgärden är sådan att en kustbevakningstjänsteman eller polisman annars får besluta om den enligt detta kapitel eller enligt rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Åtgärden skall skyndsamt anmälas till åklagaren, som ome- delbart skall pröva frågan om åt- gärder beträffande fartyget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Beslut om att hålla förhör en- ligt 23 kap. eller om att använda tvångsmedel enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken ombord på ett utländskt fartyg som befinner sig utanför svenskt inre vatten ska meddelas av åklagaren eller rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Vid fara i dröjsmål får en tjänsteman vid Kustbevakningen eller en polisman vidta åtgärd enligt första stycket, om åtgär- den är sådan att en kustbevak- ningstjänsteman eller en polisman annars får besluta om den enligt rättegångsbalken eller lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft8"&gt;Åtgärden ska skyndsamt anmälas till åklagaren, som ome- delbart ska pröva frågan om åt- gärder beträffande fartyget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p68 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2001:1294.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft16"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35573x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;SOU 2008:55&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2 §&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ombord på ett utländskt far- tyg som befinner sig i Sveriges territorialhav får åtgärder som avses i 1 § vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att ett förbjudet utsläpp har skett från fartyget inom Sveriges sjö- territorium eller att det på farty- get i svenskt inre vatten har be- gåtts ett brott som avses i 10 kap. 3 eller 4 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Om utsläpp har skett från ett utländskt fartyg i Sveriges eko- nomiska zon, gäller i fråga om rätt att vidta åtgärder vad som föreskrivs i 3 och 4 §§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p3 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Ombord på ett utländskt far- tyg som befinner sig i Sveriges territorialhav får åtgärder som avses i 9 § vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att ett förbjudet utsläpp har skett från fartyget inom Sveriges sjö- territorium eller att det på farty- get i svenskt inre vatten har be- gåtts ett brott som avses i 10 kap. 3 eller 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft8"&gt;Om utsläpp har skett från ett utländskt fartyg i Sveriges eko- nomiska zon, gäller i fråga om rätt att vidta åtgärder vad som föreskrivs i 11 och 12 §§.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td64"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;11 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td87"&gt;&lt;P class="p17 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft68"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td88"&gt;&lt;P class="p17 ft67"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td87"&gt;&lt;P class="p17 ft69"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;3 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p17 ft69"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;Ombord på ett utländskt far-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Ombord på ett utländskt far-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tyg som befinner sig i Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tyg som befinner sig i Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;territorialhav eller ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;territorialhav eller ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;zon får åtgärder som avses i 9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;zon får åtgärder som avses i 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;vidtas med anledning av ett ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;vidtas med anledning av ett ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;släpp i den ekonomiska zonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;släpp i den ekonomiska zonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;1. om det är klarlagt att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;1. om det är klarlagt att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;har skett ett förbjudet utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;har skett ett förbjudet utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;från fartyget, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;från fartyget, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;2. detta utsläpp har medfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;2. detta utsläpp har medfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;eller kan medföra betydande ska-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;eller kan medföra betydande ska-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;dor på den svenska kusten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;dor på den svenska kusten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;därmed&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td87"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;sammanhängande in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td64"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;därmed&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sammanhängande in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tressen eller på tillgångar inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tressen eller på tillgångar inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;sjöterritorium eller i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sjöterritorium eller i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Sveriges ekonomiska zon.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Sveriges ekonomiska zon.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Trots bestämmelserna i första stycket får förhör enligt 23 kap., beslag enligt 27 kap. i form av oljeprov eller husrannsakan enligt 28 kap. 1 § rättegångsbalken genomföras om det finns grundad anled-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse av tidigare 10 § SFS 2001:1294. &lt;SPAN class="ft71"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse av tidigare 11 § SFS 2001:1294.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35574x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;ning att anta att det har skett ett förbjudet utsläpp från fartyget i den ekonomiska zonen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;utsläppet har medfört eller kan medföra betydande förorening av den marina miljön, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fartygets befälhavare har vägrat att lämna uppgifter om fartygets identitet och registreringshamn, senaste och nästa anlöpningshamn eller annan relevant information som har begärts, eller har lämnat uppgifter som uppenbarligen inte överensstämmer med verkliga för- hållanden, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ett ingripande mot fartyget är påkallat av omständigheterna i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft8"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;Åtgärder som avses i 9 § får, utöver vad som anges i 10 och 11 §§, vidtas mot ett utländskt fartyg som befinner sig utanför Sveriges sjöterritorium om de förutsättningar som anges i 10 eller 11 § föreligger och fartyget har blivit föremål för omedelbart förföljande. Rätten till omedel- bart förföljande upphör när far- tyget kommer in på en annan stats territorialhav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;I fråga om ett utländskt far-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;tyg som har sådant certifikat som avses i 4 kap. 1 § eller motsva- rande handlingar utfärdade av behöriga utländska myndigheter och som medför handlingar som avses i 5 kap. 1 § skall dessa handlingar granskas innan andra utredningsåtgärder vidtas. När handlingarna har granskats får en åtgärd som avses i 9 § vidtas en- dast om granskningen av hand-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Åtgärder som avses i 1 § får, utöver vad som anges i 2 och 3 §§, vidtas mot ett utländskt fartyg som befinner sig utanför Sveriges sjöterritorium om de förutsättningar som anges i 2 eller 3 § föreligger och fartyget har blivit föremål för omedelbart förföljande. Rätten till omedel- bart förföljande upphör när far- tyget kommer in på en annan stats territorialhav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I fråga om ett utländskt far- tyg som har sådant certifikat som avses i 4 kap. 1 § eller motsva- rande handlingar utfärdade av behöriga utländska myndigheter och som medför handlingar som avses i 5 kap. 1 § ska dessa handlingar granskas innan andra utredningsåtgärder vidtas. När handlingarna har granskats får en åtgärd som avses i 1 § vidtas en- dast om granskningen av hand-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p300 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse av tidigare 12 § SFS 2001:1294. &lt;SPAN class="ft71"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse av tidigare 13 § SFS 2001:1294.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft16"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35575x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;lingarna inte är tillräcklig för att bekräfta en misstanke om att det på fartyget har begåtts ett sådant brott som avses i 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;lingarna inte är tillräcklig för att bekräfta en misstanke om att det på fartyget har begåtts ett brott mot bestämmelserna i denna lag eller mot föreskrifter som har med- delats med stöd av denna lag. Detta gäller även om gärningen föranleder ansvar enligt brotts- balken eller miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td89"&gt;&lt;P class="p302 ft68"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen eller en polisman får stoppa ett fartyg och hålla kvar det under den tid som behövs för att hålla förhör enligt 23 kap. rättegångsbalken eller använda ett tvångs- medel enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft64"&gt;Om det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td91"&gt;&lt;P class="p290 ft64"&gt;uppenbart behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft64"&gt;Om det uppenbart behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;för att åtgärden skall kunna vid-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;för att åtgärden ska kunna vidtas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tas får fartyget även föras in till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;får fartyget även föras in till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;hamn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td92"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;hamn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;Hålls ett fartyg kvar av skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Hålls ett fartyg kvar av skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;som anges i 11 § andra stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som anges i 3 § andra stycket får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;får fartyget föras in till hamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;fartyget föras in till hamn en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;endast om det uppenbart behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;dast om det uppenbart behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;för att en husrannsakan skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;för att en husrannsakan ska kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;kunna genomföras. Fartyget skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;genomföras. Fartyget ska där-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;därefter omedelbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;tillåtas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;efter omedelbart tillåtas att avgå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;avgå, om det inte efter husrann-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om det inte efter husrannsakan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;sakan finns förutsättningar enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;finns förutsättningar enligt 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;11 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p66 ft8"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td92"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;att vidta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;första stycket att vidta någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;någon ytterligare åtgärd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ytterligare åtgärd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;Finns det inte längre fog för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Finns det inte längre fog för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;en åtgärd skall den omedelbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;en åtgärd ska den omedelbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;hävas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td92"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;hävas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;Om en åtgärd avseende ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;utländskt fartyg har vidtagits med stöd av detta kapitel skall kon- suln eller den närmaste diplo-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft8"&gt;Om en åtgärd avseende ett utländskt fartyg har vidtagits med stöd av detta kapitel ska konsuln eller den närmaste diplomatiske&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p304 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse av tidigare 14 § SFS 2001:1294. &lt;SPAN class="ft71"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse av tidigare 15 § SFS 2001:1294.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft16"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35576x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;matiske representanten för den stat där fartyget är registrerat (flaggstaten) genast underrättas om åtgärden och omständighe- terna kring denna. Sådan under- rättelse skall, när så är möjligt, även lämnas till sjöfartsmyndig- heten i samma stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Väcks åtal för brott som avses i 1 § och har brottet begåtts på ett utländskt fartyg i Sveriges territorialhav eller ekonomiska zon skall flaggstaten underrättas om åtalet på det sätt som anges i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p307 ft8"&gt;representanten för den stat där fartyget är registrerat (flaggsta- ten) genast underrättas om åt- gärden och omständigheterna kring denna. Sådan underrättelse ska, när så är möjligt, även läm- nas till sjöfartsmyndigheten i samma stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft73"&gt;Väcks åtal för ett brott mot bestämmelserna i denna lag eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag och har brottet begåtts på ett utländskt fartyg i Sveriges territorialhav eller ekonomiska zon ska flagg- staten underrättas om åtalet på det sätt som anges i första stycket. Detta gäller även om gär- ningen föranleder ansvar enligt brottsbalken eller miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft8"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;Har en förundersökning in- letts om brott mot en bestäm- melse om förbud mot utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen och kan det skäligen befaras att brottet har begåtts på ett fartyg registrerat i en främmande stat, skall regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestäm- mer pröva om den staten skall upplysas om överträdelsen och tillställas utredningen i syfte att lagföringen i stället skall ske där (flaggstatsrapport).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen utser med- delar föreskrifter om flaggstats-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Har en förundersökning in- letts om brott mot en bestäm- melse om förbud mot utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen och kan det skäligen befaras att brottet har begåtts på ett fartyg registrerat i en främmande stat, ska regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestäm- mer pröva om den staten ska upplysas om överträdelsen och tillställas utredningen i syfte att lagföringen i stället ska ske där (flaggstatsrapport).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen utser med- delar föreskrifter om flaggstats-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p68 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse av tidigare 16 § SFS 2001:1294.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft16"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35577x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;rapport vid otillåtna utsläpp av skadliga ämnen och om flagg- statsrapport i fråga om andra brott som avses i 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft16"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;rapport vid otillåtna utsläpp av skadliga ämnen och om flagg- statsrapport i fråga om brott mot bestämmelserna i denna lag eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Detta gäller även om gärningen föranle- der ansvar enligt brottsbalken eller miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35578x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft37"&gt;lag om ändring i polislagen (1984:387)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 29 § polislagen (1984:387) ska ha följan- de lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Föreslagen lydelse enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p45 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td96"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;prop. 2007/08:53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td98"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td96"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td97"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td95"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p28 ft62"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p17 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p313 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;29 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p17 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Vad som föreskrivs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td95"&gt;&lt;P class="p46 ft8"&gt;i 10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Vad som föreskrivs i 10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;första stycket 1, 2 och 4 gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;första stycket 1, 2 och 4 gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;även sådan vaktpost eller annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;även sådan vaktpost eller annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;som vid Försvarsmakten tjänst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;som vid Försvarsmakten tjänst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;gör för bevakning eller för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;gör för bevakning eller för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;upprätthålla ordning och före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;upprätthålla ordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skrifterna i 10 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;melsen i 10 § första stycket 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;även tjänsteman vid Kustbevak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;gäller dessutom den som annars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ningen som enligt särskilda be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;med stöd i lag ska verkställa ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;stämmelser medverkar vid polisiär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td96"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;frihetsberövande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td97"&gt;&lt;P class="p314 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;övervakning. Bestämmelsen i 10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;melsen i samma paragraf första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;första stycket 2 gäller dessutom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;stycket 4 den som i myndighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;den som annars med laga stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;utövning har befogenhet att verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ska verkställa ett frihetsberö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;ställa någon sådan åtgärd som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;vande och bestämmelsen i samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;där anges. Vid ingripande med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;paragraf första stycket 4 den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;stöd av 10 § första stycket 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;som i myndighetsutövning har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td96"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;tillämpas också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td97"&gt;&lt;P class="p315 ft8"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;befogenhet att verkställa någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;samma paragraf. Bestämmelsen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;sådan åtgärd som där anges. Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;10 § första stycket 5 gäller även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td96"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ingripande med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p46 ft8"&gt;stöd av 10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td96"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;en tjänsteman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td53"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vid Tullverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;första stycket 4 tillämpas också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;som utövar befogenhet som där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;andra stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td96"&gt;&lt;P class="p46 ft8"&gt;samma paragraf.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;anges för trafiknykterhetskon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Bestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p316 ft8"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p46 ft8"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;troll.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;stycket 5 gäller även en tjänste- man vid Tullverket eller Kust- bevakningen som utövar befogen- het som där anges för trafik- nykterhetskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2008:70.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft16"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35579x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;När den som avses i första stycket med laga stöd berövar någon friheten eller avlägsnar någon, tillämpas också 19 § första stycket 1.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;Bestämmelserna i 10 a och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p320 ft46"&gt;10 a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;13 §§ gäller också en ordnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;13 §§ gäller också en ordnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;vakt, om inte annat framgår av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;vakt, om inte annat framgår av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;hans eller hennes förordnande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;hans eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;hennes förordnande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;Har en ordningsvakt omhänder-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Har en ordningsvakt omhänder-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;tagit någon, gäller dock att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tagit någon, gäller dock att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;omhändertagne skyndsamt ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;omhändertagne skyndsamt ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;överlämnas till närmaste polis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;överlämnas till närmaste polis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft46"&gt;man. I fråga om befogenhet för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;man.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;tjänsteman vid Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;att tillämpa 13 § finns särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td106"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p321 ft46"&gt;bestämmelser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr1 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;I fråga om en kustbevaknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tjänstemans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;befogenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;särskilda bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p320 ft8"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;(2009:000) om Kustbevakningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;och en kustbevakningstjänstemans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;rättsliga befogenheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft16"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35580x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft37"&gt;lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 47 § jaktlagen (1987:259) ska ha följan- de lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p28 ft62"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft69"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td109"&gt;&lt;P class="p324 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;47 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p46 ft8"&gt;Ertappas någon på bar gärning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p325 ft8"&gt;Ertappas någon på bar gärning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;då han begår jaktbrott, får vilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;då han begår jaktbrott, får vilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;och sådan egendom som enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;och sådan egendom som enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;49 § kan antas bli förverkad eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;49 § kan antas bli förverkad eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;som kan antas ha betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;som kan antas ha betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;utredning om brottet tas i beslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;utredning om brottet tas i beslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;av jakträttshavaren eller av någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;av jakträttshavaren eller av någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;som företräder honom. Samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;som företräder honom. Samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;befogenhet tillkommer därtill för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;befogenhet har särskilt förord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ordnade jakttillsynsmän samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;nade jakttillsynsmän samt behö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;därtill behöriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p46 ft8"&gt;tjänstemän vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;riga tjänstemän vid Kustbevak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p46 ft8"&gt;och tullverkets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;ningen och Tullverket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;gränsbevakning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p325 ft8"&gt;Har egendom tagits i beslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p46 ft8"&gt;Har egendom tagits i beslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skall anmälan om detta skynd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;ska anmälan om detta skynd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;samt göras till polis- eller åkla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;samt göras till polismyndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;garmyndigheten. Den som tar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;eller åklagare. En kustbevaknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;emot anmälan skall förfara som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;tjänsteman, som tagit egendom i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;om han själv gjort beslaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;beslag, ska anmäla beslaget till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;undersökningsledaren eller åkla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;gare. Den som tar emot anmälan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft8"&gt;ska förfara som om han själv gjort beslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft8"&gt;För att undvika att vilt som har tagits i beslag förstörs, får djuret efter värdering säljas på lämpligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 1988:435.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft16"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35581x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft37"&gt;lag om ändring i fiskelagen (1993:787)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 47 § fiskelagen (1993:787) ska ha följan- de lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td111"&gt;&lt;P class="p331 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p332 ft62"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td110"&gt;&lt;P class="p17 ft63"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td111"&gt;&lt;P class="p333 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;47 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Om någon ertappas på bar gärning när han begår brott enligt denna lag, får beslag göras av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;kan antas bli föremål för förverkande enligt denna lag. Befogenheter enligt första stycket tillkommer fisketillsynsman&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;som förordnats därtill och annan befattningshavare hos Fiskeri- verket, länsstyrelsen eller annan myndighet i vars uppgifter det ingår att övervaka efterlevnaden av bestämmelser om fiske och, om fisket kränker enskild fiskerätt, den som innehar fiskerätten eller den som företräder honom.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;Om egendom har tagits i be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Om egendom har tagits i be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;slag enligt första stycket ska detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;slag enligt första stycket ska detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;skyndsamt anmälas till polis- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;skyndsamt anmälas till polismyn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;åklagarmyndigheten. Den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;dighet eller åklagare. Den som tar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;tar emot anmälan skall förfara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;emot anmälan ska förfara som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p335 ft8"&gt;som om han själv gjort beslaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om han själv gjort beslaget. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kustbevakningstjänsteman, som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tagit egendom i beslag, ska an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;mäla beslaget till undersöknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p57 ft8"&gt;ledaren eller åklagare.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;Om innehavaren av enskild fiskerätt eller den som företräder honom har tagit fisk i beslag, får dock fiskerättshavaren behålla fisken utan att anmäla det, om beslaget bara grundar sig på denna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td80"&gt;&lt;P class="p336 ft76"&gt;lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;Fisk som tagits i beslag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Fisk som tagits i beslag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;som uppenbarligen bör förklaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som uppenbarligen bör förklaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;förverkad skall omedelbart efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;förverkad ska omedelbart efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;beslaget släppas ut i det vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;beslaget släppas ut i det vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 1995:1388.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35582x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;område där den fångats, om den är levnadsduglig och det kan ske utan särskilda kostnader eller besvär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;område där den fångats, om den är levnadsduglig och det kan ske utan särskilda kostnader eller besvär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft16"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35583x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p28 ft62"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p341 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;12 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Polisen och Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Polisen och Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;är skyldiga att medverka i kon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;är skyldiga att medverka i kon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;trollverksamheten enligt denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;trollverksamheten enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;lag. Vad som sägs i &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; och 13 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;om Tullverket och en tulltjänste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;man gäller vid sådan medverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;också polismyndigheten och Kust-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;bevakningen samt en polisman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;och en tjänsteman vid Kustbevak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td113"&gt;&lt;P class="p342 ft8"&gt;Kustbevakningen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;utföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;varukontroll av sjötrafiken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Vad som sägs i &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; och 13 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;om Tullverket och en tulltjänste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;man gäller vid medverkan eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td113"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;vid självständig kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;andra stycket också polismyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft41"&gt;heten och Kustbevakningen samt en polisman och en tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;Ett befordringsföretag är skyldigt att göra anmälan till Tull- verket om det i företagets verksamhet uppkommer misstanke om att en försändelse innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2000:1232.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35584x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft8"&gt;lagen (2000:1225) om straff för smuggling samt att på begäran av Tullverket överlämna en sådan försändelse till verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft16"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35585x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;En polisman, som har ett kör- kort med behörigheten B, får i tjänsteutövning köra varje slag av körkortspliktigt fordon en kor- tare sträcka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Detsamma ska gälla om en kustbevakningstjänsteman eller en tulltjänsteman, som i tjänsteutöv- ning ingriper vid misstanke om rattfylleri, av trafiksäkerhetsskäl måste flytta ett fordon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft37"&gt;lag om ändring i körkortslagen (1998:488)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § körkortslagen (1998:488) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;12 § Polis som har ett körkort med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;behörigheten B får i tjänsteutöv- ning köra varje slag av körkorts- pliktigt fordon en kortare sträcka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft16"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35586x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Den som åsamkas person- skada eller sakskada genom våld som utövas med stöd av 10 § eller 23 § första stycket första meningen polislagen (1984:387), 2 kap. 17 § utsökningsbalken, 6 kap. 2 och 10 §§ tullagen (2000:1281) eller 3 kap. 2 eller 6 § lagen (2009:000) om Kustbe- vakningens och en kustbevak- ningstjänstemans rättsliga befogen- heter har rätt till ersättning, om den skadelidande inte har betett sig på ett sådant sätt att det varit påkallat att använda våld mot hans eller hennes person eller egendom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;Den som åsamkas person- skada eller sakskada genom våld som utövas med stöd av 10 § eller 23 § första stycket första meningen polislagen (1984:387), 2 kap. 17 § utsökningsbalken eller 6 kap. 2 och 10 §§ tullagen (2000:1281) har rätt till ersätt- ning, om den skadelidande inte har betett sig på ett sådant sätt att det varit påkallat att använda våld mot hans eller hennes per- son eller egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2000:1304.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35587x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1999:216) om ögonunder- sökning vid misstanke om vissa brott i trafiken ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Föreslagen lydelse enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;prop. 2007/08:53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;En ögonundersökning enligt denna lag genomförs av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;en polisman, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen, om miss- tanken gäller brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;En tjänsteman vid Tullverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;En tjänsteman vid Tullverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;eller Kustbevakningen som ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som ska genomföra en ögon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;genomföra en ögonundersökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;undersökning har samma befo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;har samma befogenhet som en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;genhet som en polisman har en-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;polisman har enligt 22 § polis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ligt 22 § polislagen (1984:387) att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;lagen (1984:387) att stoppa ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;stoppa ett fordon. I fråga om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p361 ft8"&gt;fordon.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kustbevakningstjänstemans rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;stoppa fordon finns bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;i lagen (2009:000) om Kustbevak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ningens och en kustbevaknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p362 ft46"&gt;tjänstemans befogenheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Undersökningen ska göras på ett sätt som inte utsätter den som undersöks för allmän uppmärksamhet. Om särskilda skäl inte för- anleder något annat, ska undersökningen genomföras i ett täckt fordon eller inomhus i ett avskilt rum. Om den undersökte begär det ska det föras ett protokoll vid undersökningen och utfärdas ett bevis om utförd åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft16"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td115"&gt;&lt;P class="p365 ft8"&gt;19 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td97"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td62"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td116"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;Kustbevak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Tullverket får fatta beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Tullverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;att inleda förundersökning enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ningen får fatta beslut om att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;23 kap. rättegångsbalken angå-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;inleda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td119"&gt;&lt;P class="p366 ft8"&gt;förundersökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ende brott enligt denna lag eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;23 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p28 ft8"&gt;rättegångsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;angå-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;andra brott som avses i 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ende brott enligt denna lag eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;andra stycket. De befogenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td97"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;brott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p367 ft8"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;P class="p368 ft46"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;i 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;och skyldigheter som undersök-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;andra stycket. De befogenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ningsledaren har enligt rätte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;och skyldigheter som undersök-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;gångsbalken gäller i sådant fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ningsledaren har enligt rätte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Tullverket. Tullverket skall för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;gångsbalken gäller i sådant fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ordna särskilda befattningshavare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Tullverket eller Kustbevakningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;i verket att fullgöra verkets upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Myndigheten ska förordna sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;gifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skilda befattningshavare att full-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td114"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;göra dess uppgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Är saken inte av enkel be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;Är saken inte av enkel be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skaffenhet, skall ledningen av för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skaffenhet, ska ledningen av för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;undersökningen övertas av åkla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;undersökningen övertas av åkla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;garen så snart någon skäligen kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;garen så snart någon skäligen kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;misstänkas för brottet. Åklagar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;misstänkas för brottet. Åklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;en skall även annars överta led-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ska även annars överta ledningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ningen, när detta är påkallat av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;när detta är påkallat av särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;särskilda skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skäl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;När en förundersökning leds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;När en förundersökning leds&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;av en åklagare, får åklagaren anlita&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;av en åklagare, får åklagaren anlita&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;biträde av Tullverket. Åklagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;biträde av Tullverket eller Kust-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;får också uppdra åt tjänstemän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;bevakningen. Åklagaren får också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;vid verket att vidta en viss åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;uppdra åt tjänstemän vid Tull-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;som hör till förundersökningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;verket eller Kustbevakningen att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;om det är lämpligt med hänsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;vidta en viss åtgärd som hör till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;till åtgärdens beskaffenhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;förundersökningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p314 ft8"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;det är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td118"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td97"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft16"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35589x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p369 ft8"&gt;lämpligt med hänsyn till åtgär- dens beskaffenhet. Leds förunder- sökningen av Tullverket får verket anlita biträde av Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft16"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35590x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft37"&gt;lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 17 och 19 §§ fartygssäker- hetslagen (2003:364) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft10"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;20&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Sjöfartsverket utövar, om något annat inte anges, tillsyn enligt denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fartyg och deras utrustning, drift, lastning, lossning och säker- hetsorganisation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;säkring av last som ännu inte har förts ombord,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;rederiers säkerhetsorganisation, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;arbetsmiljön ombord.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;När det gäller inspektion enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Regeringen, eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;8 § utövas tillsyn även av Kustbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;het som regeringen utser, meddelar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;vakningen i den utsträckning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;föreskrifter om i vilken utsträck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;Sjöfartsverket beslutar i samråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ning tillsyn enligt 8 § får utövas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;med Kustbevakningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;även av Kustbevakningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;I frågor som avser arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;I frågor som avser arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;miljön skall tillsynen också avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;miljön ska tillsynen också avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;efterlevnaden av arbetsmiljölagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;efterlevnaden av arbetsmiljölagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;(1977:1160) och lagen (1998:958)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;(1977:1160) och lagen (1998:958)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;om vilotid för sjömän samt före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;om vilotid för sjömän samt före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;skrifter meddelade med stöd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;skrifter meddelade med stöd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;dessa lagar. Sådan tillsyn utövas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;dessa lagar. Sådan tillsyn utövas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;i samverkan med Arbetsmiljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;i samverkan med Arbetsmiljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;verket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;verket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Bestämmelser om tillsyn av livsmedelshanteringen finns i livs- medelslagen (2006:804).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2006:830.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft16"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Den som verkställer en till- synsförrättning eller biträder vid en sådan förrättning har rätt att få tillträde till fartyget, eller till lastbärare som har skiljts av för sjö- transport men inte lastats ombord på fartyget, för att göra kontroller och undersökningar och ta prov där, som han eller hon behöver, samt ta del av de handlingar om fartyget som finns ombord. För uttagna prov lämnas inte någon ersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Om last i en lastbärare inte har säkrats tillräckligt eller har säkrats på ett sådant sätt att lastbäraren ombord på ett fartyg kan orsaka allvarlig skada på person eller egendom, får förrättningsmannen hindra att lastbäraren förs om- bord på fartyget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vid förrättningarna ska det om möjligt undvikas att fartyget fördröjs eller att någon annan olägenhet uppkommer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p376 ft8"&gt;17 § Den som verkställer en till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft8"&gt;synsförrättning eller biträder vid en sådan förrättning har rätt att få tillträde till fartyget och att göra de undersökningar och ta de prov där som han eller hon be- höver samt ta del av de handlingar om fartyget som finns ombord. För uttagna prov lämnas inte någon ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Vid förrättningarna skall det om möjligt undvikas att fartyget fördröjs eller att någon annan olägenhet uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;När Kustbevakningen utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;När Kustbevakningen utövar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;tillsyn enligt vad som sägs i 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;tillsyn enligt vad som sägs i 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;andra stycket eller biträder enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;andra stycket eller biträder enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;18 §, har tjänstemän vid Kust-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;18 §, har tjänstemän vid Kust-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;bevakningen de befogenheter att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;bevakningen, utöver vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;vidta åtgärder som anges i 2 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;anges i 17 §, de befogenheter att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;4 §§ lagen (1982:395) om Kustbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vidta åtgärder som anges i lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;vakningens medverkan vid polisiär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p380 ft8"&gt;(2009:000) om Kustbevakningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft16"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2008:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;övervakning. Därvid gäller före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;och en kustbevakningstjänstemans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skrifterna i 5, 6, 8 och 9 §§ nämn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;befogenheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;da lag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td121"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td122"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p382 ft16"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35593x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft37"&gt;lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft10"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman visa upp pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlän- nings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;hämtas utan föregående kallelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Kustbevakningen skall med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ska med-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;verka i polisens kontrollverksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;verka i polisens kontrollverksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;het som sägs i första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;het enligt första stycket genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;genom kontroll av och i anslut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kontroll av och i anslutning till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ning till sjötrafiken. Om kontrol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sjötrafiken. Myndigheten är dess-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;len utövas av Kustbevakningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;utom skyldig att i annat fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skall pass eller andra handlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;biträda polisen vid kontroll enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;visas upp för tjänstemannen vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;första stycket. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kontrollen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Kustbevakningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;utövas av Kustbevakningen, ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;pass eller andra handlingar visas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p385 ft8"&gt;upp för tjänstemannen vid Kust- bevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anled- ning till kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft16"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35594x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Om en transport sker i strid mot lagen eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och transporten inte kan fortsätta utan påtaglig risk för skada, får&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;– en polisman hindra fortsatt transport på väg, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;– en tjänsteman vid den till- synsmyndighet som avses i 13 § första stycket andra meningen hindra fortsatt transport från hamnar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (2006:263) om transport av farligt gods&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft8"&gt;15 § Om en transport sker i strid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;mot lagen eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och transporten inte kan fortsätta utan påtaglig risk för skada, får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft8"&gt;– en polis hindra fortsatt trans- port på väg, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft8"&gt;– en tjänsteman vid den till- synsmyndighet som avses i 13 § första stycket andra meningen inom myndighetens tillsynsområde hindra fortsatt transport från hamnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den…&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35595x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft37"&gt;förordning om ändring i förordningen (1967:502) om utdrag ur folkbokföringsdatabasen i och för utredning angående brott, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att förordningen (1967:502) om utdrag ur folkbokföringsdatabasen i och för utredning angående brott, m.m.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;Domstol, länsstyrelse, åklagar- myndighet och polismyndighet äger i och för utredning angå- ende brott erhålla utdrag ur folk- bokföringsdatabasen beträffande viss person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft41"&gt;Rikspolisstyrelsen äger erhålla sådant utdrag när utdraget behövs för styrelsens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft8"&gt;Utdrag enligt första och andra styckena skall avfattas enligt for- mulär som fastställs av Skatte- verket efter samråd med Åklagar- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft8"&gt;Domstol, länsstyrelse, åklagar- myndighet, polismyndighet och Kustbevakningen har i och för utredning angående brott rätt till utdrag ur folkbokföringsdata- basen beträffande viss person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft41"&gt;Rikspolisstyrelsen har rätt till sådant utdrag när utdraget behövs för styrelsens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Utdrag enligt första och andra styckena ska avfattas enligt for- mulär som fastställs av Skatte- verket efter samråd med Åklagar- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p3 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2004:1292.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft16"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35596x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft37"&gt;förordning om ändring i ordningsbotskungörelsen (1968:199)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § ordningsbotskungörelsen (1968:199) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p28 ft62"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p402 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;20 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Rikspolisstyrelsen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p325 ft8"&gt;Rikspolisstyrelsen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;på vilket sätt och under vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;på vilket sätt och under vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tid utfärdade förelägganden skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;tid utfärdade förelägganden ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;förvaras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;förvaras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Närmare föreskrifter för verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p325 ft8"&gt;Närmare föreskrifter för verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ställigheten av de bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;ställigheten av de bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;i 48 kap. rättegångsbalken som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;i 48 kap. rättegångsbalken som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;rör föreläggande av ordningsbot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;rör föreläggande av ordningsbot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;meddelas av Rikspolisstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;meddelas av Rikspolisstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;I fråga om brott som avses i 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;I fråga om brott som avses i 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;och 9 §§ lagen (2000:1225) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;och 9 §§ lagen (2000:1225) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;straff för smuggling och försök&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;straff för smuggling och försök&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;till sådant brott får sådana före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;till sådant brott får sådana före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skrifter även meddelas av Tull-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;skrifter även meddelas av Tull-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;verket. I fråga om brott enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;verket. I fråga om brott enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;5 kap. 1 § sjötrafikförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;5 kap. 1 § sjötrafikförordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;(1986:300) får sådana föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;(1986:300) och brott enligt 16 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;även meddelas av Kustbevak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;tredje stycket lagen (2006:263)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ningen. Innan någon av myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;om transport av farligt gods får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;heterna beslutar föreskrifter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;sådana föreskrifter även medde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;berör någon av de andra myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;las av Kustbevakningen. Innan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;digheternas verksamhetsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;någon av myndigheterna beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;skall de samråda med varandra.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;föreskrifter som berör någon av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;de andra myndigheternas verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p403 ft8"&gt;samhetsområde ska de samråda med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2006:84.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft16"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35597x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Utbetalningar, som enligt denna kungörelse ankommer på myndighet som anges i 3 § eller på åklagare, ska göras efter rek- visition så att lämpligt förskott betalas ut. Rikspolisstyrelsen an- svarar för utbetalning efter beslut av polismyndighet, Åklagarmyn- digheten efter beslut av åklagare och Kustbevakningen efter beslut av myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft37"&gt;förordning om ändring i kungörelsen (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ kungörelsen (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td124"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td125"&gt;&lt;P class="p406 ft8"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;Beslut över begäran om ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Beslut angående begäran om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ning meddelas av polismyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ersättning meddelas av polismyn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;heten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td110"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;Om förundersökningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;digheten eller Kustbevakningen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ledes av åklagaren, får även han&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;fråga om förundersökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;meddela sådant beslut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;leds av dem eller av åklagaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;Talan mot beslut som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;första stycket föres hos länssty-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;får överklagas till allmän förvalt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;relsen genom besvär inom två&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ningsdomstol inom två veckor från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;veckor från den dag då den hörde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;den dag då den hörde fick del av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;fick del av beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td110"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;länsstyrelsens beslut får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Länsrättens beslut får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;talan ej föras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;överklagas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p407 ft62"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p17 ft63"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td110"&gt;&lt;P class="p43 ft64"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td124"&gt;&lt;P class="p45 ft28"&gt;FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft63"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;För bestridande av de utbetal- ningar, som enligt denna kun- görelse ankommer på polismyn- dighet eller åklagare, skall efter rekvisition utanordnas lämpliga förskott, i det förra fallet av riks- polisstyrelsen och i det senare av Åklagarmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2004:1272.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB35598x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p408 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft37"&gt;förordning om ändring i författningssamlings- förordningen (1976:725)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till författningssamlingsförord- ningen (1976:725) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Bilaga 1&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft10"&gt;Författningssamlingar för centrala myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Utgivande myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Benämning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Förkortning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft78"&gt;föreskrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td127"&gt;&lt;P class="p17 ft79"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft79"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft79"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td130"&gt;&lt;P class="p17 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td131"&gt;&lt;P class="p17 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td132"&gt;&lt;P class="p17 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td133"&gt;&lt;P class="p17 ft80"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;– – – – – – – –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Kronofogde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Kronofogdemyndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;KFMFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft81"&gt;myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft81"&gt;författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Kustbevakningens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;KBVFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p17 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft83"&gt;författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Lantmäteriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Lantmäteriverkets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;LMVFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft81"&gt;författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;– – – – – – – –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Migrationsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Migrationsverkets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;MIGRFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td127"&gt;&lt;P class="p17 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft83"&gt;författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft82"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Naturvårdsverkets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;NFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft81"&gt;författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;Patent- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;Patent- och Registrerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;PRVFS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft81"&gt;Registreringsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft81"&gt;verkets författningssamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;– – – – – – – –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td126"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td130"&gt;&lt;P class="p17 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td131"&gt;&lt;P class="p17 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td132"&gt;&lt;P class="p17 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td133"&gt;&lt;P class="p17 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p413 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2007:1229.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft16"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Kriminalteknisk undersökning som utförs på begäran av polis- myndighet, åklagare, Kustbevak- ningen eller domstol är kost- nadsfri. Utförs undersökning på begäran av domstol i mål, vari endast målsägande för talan, ska avgift dock erläggas till labora- toriet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;För kriminalteknisk under- sökning som utförs efter fram- ställning av annan än myndighet som anges i första stycket samt för annan än kriminalteknisk undersökning ska avgift erläggas till laboratoriet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Laboratoriet ska ge företräde åt undersökning som begärs av polismyndighet, åklagare, Kustbe- vakningen eller domstol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft37"&gt;förordning om ändring i förordningen (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska laboratorium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ förordningen (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska laboratorium ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p419 ft8"&gt;4 § Laboratoriet skall ge företräde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;åt undersökning som begärs av polismyndighet, åklagare eller domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft8"&gt;5 § Kriminalteknisk undersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft8"&gt;som utförs på begäran av polis- myndighet, åklagare eller domstol är kostnadsfri. Utförs undersök- ning på begäran av domstol i mål, vari endast målsägande för talan, skall avgift dock erläggas till laboratoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft8"&gt;För kriminalteknisk under- sökning som utförs efter fram- ställning av annan än myndighet som anges i första stycket samt för annan än kriminalteknisk undersökning skall avgift erläg- gas till laboratoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft16"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2008:55 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;fastställer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;fastställer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;avgiftens storlek. Grunden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;avgiftens storlek. Grunden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td134"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;avgiftssättningen skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p374 ft8"&gt;full&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td134"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;avgiftssättningen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td129"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;vara full&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;kostnadstäckning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;kostnadstäckning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft16"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft37"&gt;förordning om ändring i bötesverkställighets- förordningen (1979:197)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 3, 4, 11 och 26 §§ bötesverkställig- hetsförordningen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p426 ft62"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td80"&gt;&lt;P class="p427 ft85"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p428 ft28"&gt;FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Förskottsbetalning av böter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Förskottsbetalning av böter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;sker till polismyndighet eller, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;sker till polismyndighet. I mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;mål varmed Tullverket tar befatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som Tullverket eller Kustbevak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;ning, till verket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ningen tar befattning med får för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft46"&gt;skottsbetalning även ske till respek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tive myndighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Kustbevakningen ska redovisa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;mottagna medel till Rikspolissty-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;relsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td136"&gt;&lt;P class="p426 ft62"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td80"&gt;&lt;P class="p427 ft85"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p428 ft28"&gt;FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Verkställighet på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Verkställighet på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;föreläggande eller på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;föreläggande eller på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;dom eller slutligt beslut som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;dom eller slutligt beslut som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;meddelats av tingsrätt eller hov-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;meddelats av tingsrätt eller hov-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;rätt skall, med de begränsningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;rätt ska, med de begränsningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;som framgår av andra och tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som framgår av andra och tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;styckena, i första hand ske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;styckena, i första hand ske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;genom uppbörd. Rikspolissty-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;genom uppbörd. Rikspolissty-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;relsen är central uppbördsmyn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;relsen är central uppbördsmyn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;dighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;dighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;Uppbörd får inte ske i fråga om böter och belopp som avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;särskild rättsverkan av brott, om betalningsskyldighet har ålagts flera med solidariskt betalningsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Uppbörd får inte ske, om kvarstad beslutats till säkerhet för betalningsskyldighetens fullgörande.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p429 ft8"&gt;När en domstol dömer ut ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;När en domstol dömer ut ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;belopp som kan bli föremål för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;belopp som kan bli föremål för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td138"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td140"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft86"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 1999:490.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft86"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td101"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 1999:490.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Kronofogdemyndigheten får begära biträde av Tullverket eller Kustbevakningen för att driva in böter, när den bötfällde antas vara ombord på fartyg, som anlöper svensk hamn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Har betalning av böter er- lagts i förskott, ankommer det på Rikspolisstyrelsen eller på Tullverket, om verket mottagit medlen, att ta dessa i anspråk för verkställighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;När Tullverket mottagit för- skottsmedel ska Rikspolisstyrel- sen underrätta verket om ut- gången i det mål eller ärende som förskottsbetalningen avser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;uppbörd enligt denna paragraf, skall domstolen samtidigt upp- lysa den bötfällde om möjlig- heten till frivillig betalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Grundas betalning för böter på ett föreläggande av ordnings- bot, som har utfärdats beträffan- de någon som endast tillfälligt uppehåller sig här i landet, får be- talningen tas emot av en tjänste- man inom polisväsendet eller en tulltjänsteman. Inbetalda medel skall i sådant fall redovisas till Rikspolisstyrelsen eller, då böter- na har betalts till en tulltjänste- man, till Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;uppbörd enligt denna paragraf, ska domstolen samtidigt upplysa den bötfällde om möjligheten till frivillig betalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;Grundas betalning för böter på ett föreläggande av ordnings- bot, som har utfärdats beträffan- de någon som endast tillfälligt uppehåller sig här i landet, får be- talningen tas emot av en tjänste- man inom polisväsendet, en tull- tjänsteman eller en kustbevak- ningstjänsteman. Inbetalda medel ska i sådant fall redovisas till Rikspolisstyrelsen eller, då böter- na har betalts till en tulltjänste- man, till Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p430 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;27&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft8"&gt;Har betalning av böter er- lagts i förskott, ankommer det på Rikspolisstyrelsen, om medlen mottagits av polismyndighet, och på Tullverket, om verket mottagit medlen, att ta dessa i anspråk för verkställighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft8"&gt;När Tullverket mottagit för- skottsmedel skall Rikspolisstyrel- sen underrätta verket om ut- gången i det mål eller ärende som förskottsbetalningen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;28&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft8"&gt;Kronofogdemyndigheten får be- gära biträde av Tullverket för att driva in böter, när den bötfällde antas vara ombord på fartyg, som anlöper svensk hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 1999:490.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2006:761.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;De ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna om uppbörd, indrivning, redovisning och för- vandling av böter meddelas av Kronofogdemyndigheten, Åkla- garmyndigheten, Rikspolissty- relsen, Tullverket, Kustbevak- ningen och Domstolsverket, var och en för sitt verksamhetsom- råde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Tullverket skall i övrigt med- verka vid verkställighet av bötes- straff som döms ut enligt lagen (2000:1225) om straff för smugg- ling, tullagen (2000:1281) eller tullförordningen (2000:1306).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;Tullverket ska i övrigt med- verka vid verkställighet av bötes- straff som döms ut enligt lagen (2000:1225) om straff för smugg- ling, tullagen (2000:1281) eller tullförordningen (2000:1306).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;Detsamma gäller Kustbevakning- en.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p438 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;26 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;29&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft8"&gt;De ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna om uppbörd, indrivning, redovisning och för- vandling av böter meddelas av Kronofogdemyndigheten, Åkla- garmyndigheten, Rikspolissty- relsen, Tullverket och Domstols- verket, var och en för sitt verk- samhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2006:761.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft16"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Underrättelser enligt 11 kap. 7 § lagen (1980:424) om åtgär- der mot förorening från fartyg ska lämnas av förundersöknings- ledaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft37"&gt;förordning om ändring i förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 7 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;30&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft8"&gt;Underrättelser enligt 11 kap. 15 § lagen (1980:424) om åtgär- der mot förorening från fartyg skall lämnas av förundersöknings- ledaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse: SFS 2001:1292.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft16"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft37"&gt;förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § jaktförordningen (1987:905) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td110"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td111"&gt;&lt;P class="p331 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p332 ft62"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td110"&gt;&lt;P class="p17 ft63"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td111"&gt;&lt;P class="p333 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;22 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Skjutvapen får inte medföras vid färd med motordrivet fordon i terräng. Förvaras ett skjutvapen i ett motordrivet fortskaffnings- medel får det inte finnas ammunition i vapnets patronläge eller&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft64"&gt;magasin.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Första stycket gäller inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p449 ft8"&gt;Första stycket gäller inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;1. bevakningspersonal, militär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;1. bevakningspersonal, militär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;personal eller polis under tjänste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;personal, en polisman eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;utövning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;kustbevakningstjänsteman under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;2. vid sådan jakt som bedrivs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tjänsteutövning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;med stöd av bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;2. vid sådan jakt som bedrivs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;20 §, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;med stöd av bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;3. när undantag medgetts med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;20 §, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;stöd av 21 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;3. när undantag medgetts med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;stöd av 21§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Första stycket första meningen gäller inte heller vid sådan trans- port av fällt vilt som sker med stöd av 1 § andra stycket 5 terräng- körningsförordningen (1978:594).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 1998:1000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft37"&gt;förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 a § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td141"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td143"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td144"&gt;&lt;P class="p453 ft10"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td142"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td143"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td141"&gt;&lt;P class="p28 ft65"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td142"&gt;&lt;P class="p17 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td143"&gt;&lt;P class="p17 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td144"&gt;&lt;P class="p453 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1 a §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td142"&gt;&lt;P class="p17 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td143"&gt;&lt;P class="p17 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Fiskeriverket skall till Kust-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;Fiskeriverket ska till Kustbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;bevakningen lämna sådana upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;vakningen lämna sådana uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;gifter om fiskefartyg, yrkesfiske-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;om fiskefartyg, yrkesfiskelicenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;licenser och fartygstillstånd som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;och fartygstillstånd som Kustbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Kustbevakningen behöver för sin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;vakningen behöver för sin verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;verksamhet inom fiskerikontrol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;samhet inom fiskerikontrollen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;len.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td141"&gt;&lt;P class="p342 ft8"&gt;Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p454 ft8"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Fiskeriverket lämna sådana upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;gifter om brott och om iaktta-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;gelser vid kontroll och tillsyn som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td141"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;Fiskeriverket behöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;1. för sin verksamhet inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;fiskerikontrollen, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p43 ft8"&gt;2. för handläggning av frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;om sanktionsavgift,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;licenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p43 ft55"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td141"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;tillstånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p7 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse SFS 2000:1454.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft37"&gt;förordning om ändring i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att det i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) ska införas tre nya paragrafer, 6 kap. &lt;NOBR&gt;13–15&lt;/NOBR&gt; §§, av följan- de lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td81"&gt;&lt;P class="p17 ft46"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft10"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft8"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft8"&gt;Sjöfartsverket får meddela när- mare föreskrifter om tillsyn enligt 5 kap. 1 och 8 §§ fartygssäkerhets- lagen (2003:364).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft8"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft8"&gt;Kustbevakningen får utöva till- syn i form av inspektion enligt 5 kap. 8 § fartygssäkerhetslagen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;(2003:364) i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;1. bemanningskontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;svenska fartyg i internationell och nationell fart med en brutto- dräktighet om högst 1 500 enligt 1969 års internationella konven- tion om skeppsmätning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft8"&gt;2. kontroll av passagerarantal och registrering eller räkning på passagerarfartyg i svensk nationell trafik med undantag för fartyg i trafik mellan Gotland samt an- gränsande öar och fastlandet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft8"&gt;3. kontroll av svenska fartygs djupgående,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft8"&gt;4. kontroll av certifikat för svenska fartyg som enbart går i nationell trafik, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft16"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft8"&gt;5. kontroll av efterlevnaden av lagen (1998:958) om vilotid för sjömän på fartyg som anges i 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft8"&gt;När det vid en inspektion en-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;ligt 14 eller 15 § iakttas ett förhål- lande som kan medföra inskränk- ning i rätten att nyttja fartyget enligt 6 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska det inspektions- område inom vilket fartyget be- finner sig omedelbart underrättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft16"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355109x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p51 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft37"&gt;förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § vägmärkesförordningen (2007:90) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;För att ge anvisningar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;För att ge anvisningar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;trafiken skall en polisman använ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;trafiken ska en polisman använ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;da tecken. Tecknen får användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;da tecken. Tecknen får användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;även av en bilinspektör, vägtrans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;även av en bilinspektör, vägtrans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;portledare eller av någon annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;portledare, kustbevakningstjänste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;person som av en myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;man eller av någon annan person&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;förordnats att övervaka trafiken,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;som av en myndighet förordnats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;ge anvisningar för denna eller ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;att övervaka trafiken, ge anvis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;föra punktskattekontroll. Även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ningar för denna eller utföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p290 ft8"&gt;andra hjälpmedel än dem som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;punktskattekontroll. Även andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p473 ft46"&gt;anges i 2 § får användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;hjälpmedel än dem som anges i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p474 ft46"&gt;2 § får användas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft28"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Denna förordning träder i kraft den …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft16"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Utredningens direktiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Vårt huvuduppdrag är att se över regleringen av Kustbevakningens befogenheter i den brottsbekämpande och ordningshållande verksam- heten. I uppdraget ingår att kartlägga de nuvarande befogenheterna och att överväga i vilken utsträckning dessa bör regleras annorlunda. Direktiven betonar att verksamheten att förhindra eller upptäcka brott särskilt ska beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Enligt direktiven, som betonar effektivitet och rättssäkerhet, är utgångspunkten att Kustbevakningens ansvarsområden ska renodlas och att gränserna mellan olika myndigheters uppgifter, såväl i sak som geografiskt, ska anpassas bättre. Det framhålls också att Kust- bevakningens ansvar måste vara tydligt och att en kustbevaknings- tjänstemans befogenheter bör framgå direkt av författning. Enligt direktiven bör vi överväga om Kustbevakningens resurser kan ut- nyttjas mer rationellt om myndighetens roll i det brottsbekämpan- de arbetet förändras och samverkan med andra myndigheter ökar. Behovet av en tydligare avgränsning av Kustbevakningens ansvar gentemot polisen och Tullverket ska analyseras. Utgångspunkten är att de samlade resurserna för att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott och ordningsstörningar till sjöss och i kustnära om- råden ska användas mer effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Med dessa utgångspunkter ska vi lämna förslag till en moder- nare och mer ändamålsenlig författningsreglering som är utformad så att framtida ändringar kan underlättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Uppdraget omfattar bl.a. också frågan om Kustbevakningen bör ges rätt att bedriva förundersökning om fiskebrott, i syfte att möj- liggöra en effektivare lagföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I uppdraget ingår dessutom att se över begreppen ”kontroll- och tillsynsverksamhet” samt gränsdragningen mellan sådan verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft16"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;och Kustbevakningens brottsbekämpande och ordningshållande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Direktiven pekar också på att utökade befogenheter för kustbe- vakningstjänstemännen ställer krav på ökad kompetens. Vi ska där- för redovisa de eventuella utbildningsbehov som förslagen kan ge upphov till. Om de förändrade befogenheterna nödvändiggör att Kustbevakningen tillförs resurser eller utrustning ska vi lämna förslag till hur detta ska finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Våra direktiv föreskriver att vi, utöver Kustbevakningen, också ska samråda med Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Sjöfartsverket, Fiskeriverket och andra berörda myndigheter. Vi ska också informera berörda centrala arbetstagarorganisationer om arbetet och ge dem tillfälle att lämna synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Regeringens direktiv och tilläggsdirektiv till utredningen bifogas betänkandet, se bilaga 1 och 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Utredningsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Vi påbörjade vårt arbete i maj 2007 och har haft tio sammanträden som experterna har deltagit i. Ett av sammanträdena hölls i internat- form under två dagar. Utredaren och sekreteraren har dessutom haft ett antal arbetsmöten. Arbetet har bedrivits i nära samråd med våra experter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi har varit angelägna om att ha en öppen dialog med dem som berörs av förslagen och att i ett tidigt skede av arbetet få synpunk- ter på den nuvarande ordningen och förslag till förändringar. Redan i inledningsskedet av utredningsarbetet besökte därför ordföranden och sekreteraren Kustbevakningen, dess samverkansmyndigheter och berörda arbetstagarorganisationer. Vid det första besöket hos Kustbevakningen deltog bl.a. dåvarande generaldirektören och över- direktören samt andra representanter för Kustbevakningens centrala ledning, chefsjuristen, förre chefsjuristen, chefen för sjöövervak- ningsavdelningen och regionchefer samt företrädare för berörda arbetstagarorganisationer. En kort tid efter detta möte gjorde ord- föranden och sekreteraren ett längre studiebesök på Kustbevak- ningens station på Djurö i Stockholm, för att få tillfälle att på plats ta del av kustbevakningstjänstemännens arbete och samtala med dem. Sekreteraren har gjort ytterligare studiebesök i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Ordföranden och sekreteraren träffade under sommaren 2007 Kustbevakningen, Region Nord och träffade då även företrädare för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft16"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td148"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;polisen, bl.a. dåvarande länspolismästaren i Västernorrlands län. Kustbevakningens övriga tre regioner har också besökts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vid den s.k. Kustbevakningskonferensen år 2007, då ett stort antal tjänstemän från hela landet deltog, informerade ordföranden och sekreteraren om utredningen och gav deltagarna tillfälle att ställa frågor om hur utredningsarbetet bedrevs och att lämna synpunkter på den nuvarande befogenhetsregleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Vidare sammanträffade utredningen med företrädare för Kust- bevakningsflyget vid två tillfällen. Vid det ena besöket ingick studium av operativ flygövervakning. Det andra avsåg information till tjänste- männen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Ett särskilt möte och diskussioner ägde rum med myndighetens förundersökningsledare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Ordföranden och sekreteraren sammanträffade också med Kust- bevakningens personal- och utbildningsavdelning för att få infor- mation om den nuvarande utbildningen och för att diskutera det framtida utbildningsbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Under sommaren 2007 besökte ordföranden och sekreteraren Stockholmspolisen och förde diskussioner med chefen för den operativa avdelningen, sjöpolisens chef och avdelningschefen för gränspolisen &lt;NOBR&gt;Stockholm–Arlanda.&lt;/NOBR&gt; Vid samma tillfälle skedde också en visning och genomgång av polisens ledningscentral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft41"&gt;Ordföranden och sekreteraren hade vid ett tillfälle möte med miljöåklagare och representanter för Utvecklingscentrum Malmö, miljöbrottsenheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Vidare ägde ett möte rum med företrädare för Fiskeriverket. I sam- band därmed besökte ordföranden och sekreteraren också Fiskeri- kompetenscentrum (FKC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vid två tillfällen samrådde ordföranden och sekreteraren med Sjöfartsinspektionen (Sjöfartsverket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Ordförande och sekreterare sammanträffade även med bl.a. generaldirektören och överdirektören för Tullverket samt med repre- sentanter för Rikspolisstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Ordföranden hade ett möte med företrädare för Naturvårds- verket, där bl.a. chefsjuristen deltog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Särskilda möten ägde vid två tillfällen rum med Statstjänste- mannaförbundets avdelning &lt;NOBR&gt;Tull-Kust,&lt;/NOBR&gt; som organiserar flertalet tjänstemän inom Kustbevakningen. Utredningen har även träffat en facklig företrädare för SRAT, som är ett till Sveriges Akademikers Centralorganisation anslutet förbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Sedan Polisförbundet, som är det fackförbund som organiserar de flesta yrkesverksamma polismän i Sverige, kontaktat utredningen och framställt önskemål om att få träffa representanter för utred- ningen, sammanträffade ordföranden och sekreteraren med bl.a. förbundsordföranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Sedan även Svenska Båtunionen sagt sig vilja sammanträffa med utredningen besökte ordföranden och sekreteraren denna organisa- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Under slutskedet av utredningsarbetet presenterade ordföranden och sekreteraren huvuddragen i utredningens förslag för repre- sentanter för Kustbevakningen. Vidare bjöd utredningen in samtliga myndigheter som utredningen samrått med till en hearing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt direktiven har vi haft i särskild uppgift att samråda med Fiskelagsutredningen (Jo 2007:03) och Fiskesanktionsutredningen (Jo 2006:02). Den senare utredningen hade redan avslutat sitt arbete när vårt påbörjades. Den förra utredningen påbörjade sitt arbete först när vårt befann sig i slutfasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vi skulle också beakta den fortsatta beredningen av ett antal lag- stiftningsärenden. Vi återkommer i avsnitt 13 med en presentation av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft16"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;2 Framväxten av Kustbevakningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;En ny rollfördelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Kustbevakningsverksamhet har en lång historia som en verksam- hetsgren inom tullväsendet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Redan på &lt;NOBR&gt;1600-talet,&lt;/NOBR&gt; när den svenska kustbevakningsverksamheten först tog form, sorterade verksamheten under tullväsendet. Under slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och påföljande decen- nium initierades emellertid flera olika statliga utredningar i vilkas uppdrag bl.a. ingick att se över sjöövervakningen i en eller annan form och att överväga myndigheternas organisation.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Att kustbevakningsverksamheten skulle brytas ut ur Tullverket föreslogs redan i ett utredningsbetänkande år 1979.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Utredningen förordade att kustbevakningsverksamheten, i stället för att utgöra en del av tullväsendet, skulle föras samman med Sjöfartsverket. En- ligt utredningsförslaget skulle planeringen av sjösäkerhetsarbetet underlättas och förbättras i den föreslagna organisationen samtidigt som ett effektivare resursutnyttjande förväntades leda till en bättre tillsyn över olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I ett betänkande som presenterades år 1980 av Sjöövervaknings- kommittén konstaterades flera samordningsbrister inom sjöövervak- ningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kommitténs uppdrag bestod bl.a. i att utreda vad som kunde göras för att förbättra samordningen av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss. Kommittén föreslog att kustbevak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Till en början bestod Kustbevakningen av s.k. strandridare som var stationerade i Kalmar och hade till uppgift att förhindra smuggling och vrakplundring. Arbetet utfördes genom patrullering till fots eller till häst längs den 25 mil långa östkusten. Verksamheten sorterade under tullväsendet. Källa: Kustbevakningen, Kort om Kustbevakningen, http://www.kustbevakningen.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Två exempel utgör Kommittén för miljörisker vid sjötransporter (Jo 1978:05) och 1977 års oljeskyddskommitté (Kn 1977:03). Jfr också räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01) och prop. 1980/81:119 om miljösäkrare transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU &lt;NOBR&gt;1979:43–45,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Ren–Tur–Program&lt;/NOBR&gt; för miljösäkra transporter, Kommittén för miljörisker vid sjötransporter (MIST).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ds H 1980:1, Samordning av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss, den s.k. SÖK- utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft16"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Framväxten av Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;ningen skulle ges ett gemensamt ansvar för övervakningen. I upp- draget ingick emellertid inte att överväga möjligheten att slå samman eller ändra strukturen på myndigheter med ansvar för övervakning och räddningstjänst till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Samverkansfrågorna och kustbevakningens organisatoriska ställ- ning fick ny aktualitet år 1985, då en av regeringen tillkallad särskild utredare överlämnade ett förslag till uppbyggnad av en ny myndighet benämnd Sjöfarts- och kustbevakningsverket.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Utredningens över- gripande utgångspunkt var att förändra ansvarsförhållandena inom sjöövervakningen så att märkbara effektivitetsvinster skulle kunna uppnås. Den nya organisationen förväntades ge besparings- och rationaliseringsvinster inom ett flertal områden. Berörda myndig- heter och personalorganisationer hade emellertid en rad synpunkter på de slutsatser som hade dragits i betänkandet. Regeringen avstod därför från att lägga fram förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Inom Regeringskansliet studerades under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; också förut- sättningarna för ett närmare samarbete och en mer integrerad samord- ning mellan marinen och kustbevakningen. I studien konstaterades att kustbevakningen under årens lopp tillförts ett flertal mer speci- fika arbetsuppgifter inom ramen för uppgiften att bedriva sjööver- vakning. Efter en genomgång av kustbevakningens uppgifter kunde regeringen konstatera att dessa verksamhetsmässigt låg närmare försvaret, polisväsendet och Sjöfartsverket än tullväsendet. Sedan tanken på en samordning med Sjöfartsverket avförts inriktades arbetet på att överväga vilka samverkansformer som kunde utvecklas mellan försvaret och kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;I den organisatoriska översynen sammanfattade regeringen att det splittrade ansvaret inom sjöövervakningen sedan lång tid tillbaka varit föremål för uppmärksamhet i skilda sammanhang samt konsta- terade att en lång rad uppgifter till sjöss åvilade fyra olika myn- digheter vilka samtliga också sorterade under skilda departement.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Marinen ombesörjde den militära gränsbevakningen till sjöss och kustbevakningen ansvarade för fisketillsyn och miljöskydd. Polis- väsendet utövade tillsynen över skydds- och kontrollområden. Sjö- fartsverket var samordningsansvarig för sjöräddningsinsatser för att rädda liv. Inom ramen för dessa ansvarsförhållanden skulle en sam- verkan ske mellan de nämnda myndigheterna inom i princip samtliga verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ds K 1985:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1986/87:95, bil. 6, s. 53 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Framväxten av Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;Regeringen drog slutsatsen att sjöövervakningen präglades av en långt gången sektorisering, som i sin tur medförde stora risker för dubbleringar verksamhetsmässigt, såväl i materiellt som processuellt hänseende.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Utgångspunkten för regeringens arbete var inte att förändra kust- bevakningens uppgifter, utan i stället att bevara dess särart och iden- titet men med en förändrad organisatorisk ställning. Regeringen föreslog därför riksdagen att kustbevakningen organisatoriskt skulle skiljas från Tullverket och bilda en självständig civil myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde och inom den militära utgiftsramen. Målet var bl.a. att nå en totalt sett effektivare sjöövervakning och en sammantaget mera rationell statlig verksam- het inom detta område. Regeringen betonade vikten av att kustbe- vakningens status som civil myndighet skulle bevaras.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Från Tullverkets sida restes starka invändningar mot förslaget. Farhågorna gällde framförallt att kustbevakningen i framtiden inte skulle prioritera tullbevakning. Regeringen delade inte den uppfatt- ningen och betonade att kustbevakningen, under förutsättning att tjänstemännen fick behålla sina befogenheter att ingripa mot brott mot smugglingslagstiftningen och tullförfattningarna, i samma ut- sträckning som tidigare skulle kunna utnyttjas för t.ex. bekämp- ning av narkotikasmuggling och annan grövre smuggling.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;En ny civil myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;På våren 1988 beslutade riksdagen att den svenska kustbevaknings- verksamheten från och med den 1 juli 1988 skulle föras till en ny civil statlig myndighet benämnd Kustbevakningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Som en del av tullväsendet hade kustbevakningen tillhört Finans- departementets ansvarsområde. Vid bildandet av Kustbevakningen som en civil myndighet betonades myndighetens uppgifter inom politikområde Rättsväsendet med den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet som övergripande mål.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Trots detta kom myndig- heten att inordnas under Försvarsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut att in- rätta Kustbevakningen angavs att en organisationskommitté borde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 59 och 63.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 58.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bet. FöU 1986/87:11, rskr. 1986/87:310.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 177.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Framväxten av Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft8"&gt;tillkallas för att lämna förslag till organisation m.m. för Kustbevak- ningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bildandet av den nya myndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;En kommitté, som antog namnet Kustbevakningskommittén, till- sattes i juni 1987.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Denna överlämnade tre delbetänkanden, som i huvudsak behandlade genomförandefrågor inför bildandet av den nya myndigheten Kustbevakningen, och i april 1989 ett slutbetänkande med fokus på myndighetens mer långsiktiga roll.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I slutbetänkandet behandlade kommittén bl.a. Kustbevakningens relationer till försvarsmakten samt ansvars- och rollfördelningen mellan myndigheter med ansvar för sjöövervakning. Målsättningen var att utreda om en ändrad ansvars- och rollfördelning kunde minska sektoriseringen och skapa en effektivare verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Mot bakgrund av att Kustbevakningen bildades som en civil myndighet konstaterade Kustbevakningskommittén att det, för att markera myndighetens självständiga ställning också i förhållande till försvaret, ankom på myndigheten själv att i den dagliga opera- tiva verksamheten tydligt visa sin självständiga ställning och civila profil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Beträffande ansvars- och rollfördelningen mellan myndigheter- na med ansvar för sjöövervakning utgick regeringens direktiv till kommittén från att Kustbevakningen efter inrättandet skulle full- göra samma tulluppgifter som före organisationsförändringen. De numera upphävda författningarna tullagen (1987:1065)&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och lagen (1960:418) om straff för varusmuggling&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;ändrades därför så att Kustbevakningen efter avskiljandet från Tullverket kunde fullgöra samma tulluppgifter som tidigare och vidare så att Kustbevakningen var skyldig att medverka i kontrollverksamhet med stöd av tullagen. I detta ingick också en mer allmän tillsyn. Kommittén pekade på att ett löpande naturligt samarbete mellan myndigheterna förutsatte dagliga informations- och planeringskontakter mellan vakthavande befäl inom respektive myndighet. Vidare föreslog kommittén att Kustbevakningen skulle medverka i den löpande tullkontrollen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 177.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Dir. 1987:31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1989:26, Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. &lt;SPAN class="ft71"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Författningen har upphävts genom SFS 1994:1550.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Författningen har upphävts genom SFS 2000:1225 (lagen om straff för smuggling, smugg- lingslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Framväxten av Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft8"&gt;sjötrafiken samt i tullkontrollen längs kusten och i hamnar. Tull- verket skulle dock ansvara för tullkontroll- och klareringsverksam- het i större hamnar. Myndigheterna skulle kontinuerligt informera varandra. Dessutom skulle planeringen av allmänna pådrag ske i samråd mellan berörda ledningsorgan så att resurserna kunde an- vändas effektivt.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;När det gällde Kustbevakningens samarbete med sjöpolisen kon- staterade Kustbevakningskommittén att myndigheternas operativa verksamhet och arbetsuppgifter i många hänseenden sammanföll, men att allmän ordningshållning, anmälningsupptagning och vissa brottsutredningar som omfattades av polisens ansvar föll utanför Kustbevakningens kompetensområde. Kommittén förordade, efter att ha belyst och analyserat olika alternativ för att minska sektori- seringen av uppdraget att bedriva sjöövervakning, att regeringen skulle initiera en utredning rörande kartläggning och behov av över- vakning inom sjöpolisens och Kustbevakningens gemensamma verk- samhetsområde.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Kommittén övervägde också om uppdraget att bedriva sjöövervak- ning skulle bli effektivare om Kustbevakningens polisiära befogen- heter utökades genom en ändring av lagen (1982:395) om Kustbevak- ningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP). Utan att närmare gå in på några förklaringar ansåg kommittén att det saknades skäl att ge kustbevakningstjänstemännen ytterligare sådana befogenheter.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Kustbevakningen har varit föremål för ytterligare översyner under senare år. Drygt tio år efter tillkomsten av Kustbevakningen som egen myndighet, i september 1999, uppdrog regeringen åt Stats- kontoret att genomföra en studie av Kustbevakningens organisation och verksamhet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Statskontorets granskning av myndigheten myn- nade ut i bedömningen att Kustbevakningen i stort sett är en effektiv, kostnadseffektiv och väl fungerande myndighet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Statskontoret pekade emellertid samtidigt på ett antal åtgärder som skulle kunna bidra till att göra Kustbevakningen ännu effektivare. En sådan åt- gärd var att utveckla formerna för samverkan med vissa andra myn- digheter. Genom att tydliggöra samverkansmyndigheternas uppgifter, ansvaret mellan myndigheterna och deras förväntningar på varandra skulle effektiviteten kunna förbättras.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Statskontoret påtalade också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1989:26 s. 30 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. SOU s. &lt;NOBR&gt;44–54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. SOU s. 46 och 54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Fö 1999/1235/CIV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Statskontorets rapport (2000:1) Effektivare kustbevakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A.a. s. 70 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Framväxten av Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;att myndigheten borde uppnå full kostnadstäckning inom verksam- hetsgrenen uppdragsverksamhet. Vidare framhöll Statskontoret bl.a. att det fanns anledning att överväga en ny samlad lag om kustbe- vakning som skulle reglera Kustbevakningens och tjänstemännens uppgifter, ansvar och befogenheter.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A.a. s. 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;P class="p505 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;I detta avsnitt beskriver vi översiktligt Kustbevakningens samtliga verksamhetsområden. En närmare redogörelse för Kustbevakningens uppdrag, framförallt uppgiften att bedriva sjöövervakning, och en kustbevakningstjänstemans befogenheter finns i avsnitten 7 respek- tive 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I avsnitt 2 har vi redogjort för framväxten av Kustbevakningen som en civil myndighet som sorterar under Försvarsdepartementet. De uppgifter som Kustbevakningen ansvarar för och utför omfattar emellertid ett flertal politikområden och berör direkt eller indirekt också flera andra myndigheter. Eftersom verksamheten är så komplex väljer vi att redovisa den övergripande innan vi redogör för orga- nisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Kustbevakningens verksamhet bygger till viss del på samverkan med civila myndigheter som saknar eller har otillräckliga resurser att verka till sjöss. Rollen som samverkansmyndighet har förstärkts inte minst till följd av den snabba utvecklingen inom myndighetens verksamhetsområde och Sveriges medlemskap i EU. Denna sam- verkan med andra myndigheter utvecklas vidare i avsnitt 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Kustbevakningens verksamhet styrs övergripande genom de reg- leringsbrev som regeringen årligen utfärdar med stöd av riksdagens beslut om statsbudgeten och genom storleken av de anslag som be- viljas myndigheten i denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Myndighetens uppgifter regleras närmare dels i förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen (myndighetens instruktion) dels i de särskilda lagar och förordningar som innehåller bestämmelser om verksamheten. Kustbevakningens interna organi- sation samt fördelning av ansvar och uppgifter regleras i Kustbevak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;ningens arbetsordning, vilken meddelats med stöd av 4 § myndig- hetsförordningen (2007:515).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Övergripande verksamhet enligt regleringsbrevet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;Kustbevakningens verksamhet omfattar enligt regleringsbrevet för budgetåret 2008, i likhet med vad som gällde föregående år, sex politikområden och ett antal övriga mål och rapporteringskrav.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ramanslaget uppgår till 857 244 tkr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;1. Politikområde Rättsväsendet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäker- het. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Antalet brott ska minska och antalet brottsoffer därmed bli färre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen ska genom övervakning och kontroll till sjöss förebygga brottslighet och öka människors trygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen ska ha god förmåga att upptäcka brott och i sam- verkan med andra brottsbekämpande myndigheter utveckla denna skicklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Målet är att förmågan att klara upp brott ska öka samtidigt som verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Kustbevakningen ska vidare genomföra över- vakning och kontroll av sjötrafiken så att gränskontrollen till sjöss uppfyller de krav som följer av europeiska och nationella bestäm- melser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningen ska bidra till att en större andel rapporterade misstänkta brott leder till rättsliga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;Myndigheten ska vidare bl.a. återrapportera och redovisa de åt- gärder som har vidtagits för att bekämpa den organiserade brotts- ligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Arbetsordning för Kustbevakningen, Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd, KBV FAR 2007:1, beslutad den 29 januari 2007 och med ändringar införda genom beslut den 9 oktober 2007 (275/07) och den 28 januari 2008 &lt;NOBR&gt;(00-128/08).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;2007-12-19,&lt;/NOBR&gt; Fö2006/2856/CIV, Fö 2007/166/EPS (delvis) m.fl. Jfr även riksdagens beslut om Kustbevakningens verksamhet för budgetåret 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 6, bet. 2007/08:FöU1, rskr. 2007/08:41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td150"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td151"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft10"&gt;2. Politikområde Skatt, tull och exekution&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Målet för verksamhetsområdet tull är enligt regleringsbrevet att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att över- trädelser av bestämmelserna om in- och utförselrestriktioner ska före- byggas och upptäckas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Inom verksamhetsgrenen brottsbekämpning är målen att bekämpa den organiserade och storskaliga brottsligheten, att i samarbete med Tullverket bedriva ett utvecklingsarbete för att förbättra urvalet i den fysiska kontrollverksamheten, att ge narkotikabekämpningen högsta prioritet samt att även prioritera att förhindra storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror. Kustbevak- ningen ska på så vis bidra till att minska tillgången till narkotika och illegalt införd alkohol och tobak i Sverige och till regeringen bl.a. återrapportera antalet beslagstillfällen samt beslagsmängder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;3. Politikområde Miljöpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Huvudmålet är att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Insatser ska genom- föras effektivt för att bevara, skydda och vårda miljön, samt restau- rera och återställa skadad miljö så att miljökvalitetsmålen nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Ett delmål är att utsläpp av olja och kemikalier från fartyg inom svenskt ansvarsområde i Östersjön och Västerhavet senast år 2010 ska ha minskat och vara försumbara, dvs. ligga på en sådan nivå att den biologiska och ekonomiska påverkan minimeras. Ett ytterligare mål är att dumpning till sjöss, liksom otillbörliga störningar i djur- och naturskyddsområden ska vara försumbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;4. Politikområde Transportpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;De mål som gäller för Kustbevakningen inom verksamhetsgrenen sjötrafikövervakning och sjösäkerhetstillsyn är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft16"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;En säker sjöfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas. Sjötran- sportsystemet ska anpassas till de krav som följer av detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;En god miljö, där sjötransportsystemet anpassas till kraven på god och hälsosam livsmiljö för alla och där god hushållning med naturresurser främjas. Sjötransportsystemets utformning ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft8"&gt;Vidare ska Kustbevakningen bidra till utvecklingen av sjötrafik- övervakningen och sjösäkerhetstillsynen och inom ramen för denna verksamhet fortsätta utvecklingen av det riskanalysbaserade arbets- sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;5. Politikområde Livsmedelspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft41"&gt;Målen inom verksamhetsgrenen Fiskerikontroll är att bedriva ett ekologiskt hållbart fiske och vattenbruk samt att miljökvalitets- målen uppnås.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Fiskerikontrollen ska genomföras i enlighet med den gemen- samma fiskeripolitiken inom EU. Vidare ska fiskeribrott förhindras och såväl gemenskapslagstiftning som nationell lagstiftning beaktas. En effektiv övervakning och kontroll ska leda till att reglerna efter- levs i hög grad och bidra till att det olaga fisket blir försumbart. Åtgärder för att motverka illegalt fiske i Östersjön ska prioriteras. En riskanalysbaserad fiskerikontroll ska genomföras i nära samverkan med Fiskeriverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft10"&gt;6. Politikområde Samhällets krisberedskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Målen för detta politikområde är bl.a. att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor. Målet är dessutom att medverka till att minska lidande och skadeverk- ningar av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Kustbevakningen ska ha ständig beredskap för miljöräddnings- operationer till sjöss samt ha förmåga att tidigt kunna påbörja be- kämpningsoperationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;Kustbevakningen ska från och med år 2009 ha ökat förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss, i syfte att förhindra att olja kommer ut i vattenmassan vid en fartygsolycka,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Miljökvalitetsmålen redovisas i prop. 2004/05:150.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td150"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td151"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;och från och med år 2012 ha ökat förmågan att med nationella re- surser bekämpa oljeutsläpp på upp till 10 000 ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kustbevakningen ska inom sitt ansvarsområde bidra till att genomföra HELCOM:s Aktionsplan för Östersjön (BSAP).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Kustbevakningen ska ha en beredskap för sjöräddning som på- tagligt bidrar till att rädda människoliv till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vidare ska Kustbevakningen ha god krishanteringsförmåga, ope- rativ förmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motverka allvarliga störningar i enlighet med de definitioner som anges i regeringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft10"&gt;Övriga mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Inom området för övriga mål anger regleringsbrevet bl.a. att Kust- bevakningen ska bidra till att utveckla arbetsmetoderna och det riskanalysbaserade arbetssättet inom området för sjöövervakning samt att denna utveckling ska ske i nära samverkan med ansvariga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Uppgifter enligt myndighetens instruktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Kustbevakningens närmare uppgifter regleras i huvudsak i myndig- hetens instruktion.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Denna tydliggör myndighetens uppgifter, bl.a. genom att precisera begreppet sjöövervakning. Det framgår också klart att myndigheten enbart har civila uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Enligt 1 § instruktionen har myndigheten till uppgift att bedriva sjöövervakning i Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt på land i anslutning till dessa vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Uppdraget preciseras på så sätt att detta omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;övervakning för att förebygga och ingripa mot störningar av ord- ningen i sjötrafiken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;att i enlighet med särskilda föreskrifter förhindra och upptäcka brottslig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;att ingripa vid misstanke om brott, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;att utreda och beivra eller bistå med utredningen av brott (2 och 3 §§).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Angående HELCOM, se avsnitt 5.3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;I Kustbevakningens uppgift att bedriva sjöövervakning ingår vidare att utreda och besluta i ärenden om vattenföroreningsavgift (4 §) och att bedriva tillsyns- och kontrollverksamhet i den utsträckning det följer av föreskrifter och i förekommande fall efter överens- kommelse med annan myndighet (5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Inom ramen för uppdraget att bedriva sjöövervakning ska Kust- bevakningen vidare vara kontaktpunkt för sjötrafiken för anmälningar enligt föreskrifter om gränskontroll avseende personer och i fråga om sjöfartsskydd enligt överenskommelse med annan myndighet (7 § första stycket). Kustbevakningen är också enligt överenskom- melse med annan myndighet kontaktpunkt när det gäller fiskeri- kontroll (7 § andra stycket). Med stöd av tilläggsprotokollet mot människosmuggling &lt;NOBR&gt;land-,&lt;/NOBR&gt; luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöverskridande organi- serad brottslighet är Kustbevakningen vidare behörig myndighet att ta emot och besvara förfrågningar från andra konventionsstater (7 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Utanför sitt verksamhetsområde svarar Kustbevakningen också för sådan övervakning av fisket som åvilar svensk myndighet och som följer av vissa i instruktionen närmare preciserade internationella åtaganden som binder Sverige (8 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Beträffande fiske ansvarar Kustbevakningen också för Sveriges del av de kontrollåtgärder som EU genomför till sjöss inom det område som regleras av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC). Myndigheten får för ändamålet utse behöriga tjänstemän att vara inspektörer och koordinatorer (9 §).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Utanför sitt ansvarsområde får Kustbevakningen också medverka i EU:s operativa samarbete när det gäller kontroll av medlemsstater- nas yttre gränser.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Myndigheten får för detta ändamål utse behöriga tjänstemän att ingå som gränsbevakningstjänstemän i sådana enheter (10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Inom ramen för myndighetens räddningstjänstuppdrag och med stöd av särskilda föreskrifter har Kustbevakningen vidare ett själv- ständigt ansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss i syfte att begränsa konsekvenserna av olyckor och utsläpp. Myndigheten deltar också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC), där Europeiska gemenskapen ingår som medlem, grundades år 1953 och är en regional fiskeriorganisation med nordöstra Atlanten som sitt kontrollområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Detta samarbete sker med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av en mekanism för upprättande av snabba gräns- insatsenheter och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 vad beträffar den mekanismen och regleringen av gästande tjänstemäns uppgifter och befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td150"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td151"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;på anmodan av räddningsledare i sjöräddningstjänst och annan rädd- ningstjänst (11 §). Vid räddningstjänstinsatser får Kustbevakningen begära bistånd från och lämna bistånd till utländska myndigheter eller en medlemsstat i EU (12 §). Sådant bistånd kan också begäras från eller lämnas till de nordiska länderna eller andra stater enligt ingångna överenskommelser.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vidare får Kustbevakningen begära bistånd vid miljöräddningsinsatser till sjöss av EU:s sjösäkerhets- byrå (13 §).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Kustbevakningen har även till uppgift att samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter (14 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I myndighetens uppdrag ingår också att medverka i internationell samverkan för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss, annan sjöövervakning och miljöräddningstjänst. Kustbevakningen ska vidare samverka med andra myndigheter för att främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsom- råde (15 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Kustbevakningen har möjlighet att, mot avgift, bedriva uppdrags- verksamhet (16 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Geografiskt verksamhetsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;Tillsammans med andra myndigheter svarar Kustbevakningen för frågor som rör myndighetsutövning till sjöss eller i anslutning till sjötrafiken. Det geografiska verksamhetsområdet består framför allt av Sveriges sjöterritorium och svensk ekonomisk zon samt en- ligt vissa författningar land i anslutning till dessa vatten. När det gäller de delar av sjöterritoriet som består av sjöar, kanaler och vatten- drag omfattar uppdraget att bedriva sjöövervakning endast Vänern och Mälaren, medan räddningstjänsten också omfattar Vättern.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Uppdraget att övervaka fisket är med stöd av myndighetens instruk- tion geografiskt utsträckt även till sådana områden som det enligt olika mellanstatliga överenskommelser och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; åligger svensk myndighet att övervaka.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Som vi redovisat ovan kan Kustbevak- ningen också verka utanför sitt geografiska område som en följd av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;9 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 724/2004 av den 31 mars 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå. &lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 § förordningen med instruktion för Kustbevakningen och 4 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare avsnitt 7.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;EU:s operativa samarbete för kontroll av medlemsstaternas yttre gränser och med stöd av förpliktelser som Sverige åtagit sig genom internationella överenskommelser avseende bl.a. räddningstjänst- insatser.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I och med att verksamheten i viss utsträckning utövas också på land i anslutning till övervakningsområdet utför Kustbevakningen vissa uppgifter t.ex. i hamnar, på stränder och öar samt på kobbar och skär.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den närmare avgränsningen av det geografiska verksamhetsom- rådet för Kustbevakningen, och vilka befogenheter Kustbevakningen eller en tjänsteman vid myndigheten har i olika områden, är emel- lertid en komplex fråga. Vi återkommer därför till dagens geogra- fiska avgränsningar i senare avsnitt (avsnitten 8 och 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare 10 och 12 §§ instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr 1 § förordningen med instruktion för Kustbevakningen och formuleringen ”på land i anslutning till dessa vatten” samt 3 § Kustbevakningens föreskrifter om medverkan vid polisiär övervakning, nr 4/95, beslutade den 30 oktober 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;4 Kustbevakningens organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Såsom framgått i avsnitt 2 beslutade riksdagen att Kustbevakningen från den 1 juli 1988 skulle skiljas från Tullverket och bilda en egen myndighet under Försvarsdepartementet. Kustbevakningen har allt- sedan dess varit uppbyggd så att den övergripande verksamheten leds från en central ledning medan den operativa verksamheten kon- trolleras och bedrivs på regional och lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Den centrala ledningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft8"&gt;Kustbevakningen leds av en generaldirektör, som är myndighets- chef.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vid Kustbevakningen finns också en överdirektör.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vidare ska det finnas ett insynsråd med högst tio ledamöter.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Centrala ledningen består av överdirektören, verkssekretariatet och sex avdelningar benämnda sjöövervakningsavdelningen, rädd- ningstjänstavdelningen, tekniska avdelningen, personal- och utbild- ningsavdelningen, ekonomiavdelningen och informationsavdelning- en.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Centrala ledningen finns i Karlskrona.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Sjöövervakningsavdelningens verksamhet omfattar myndighetens uppgifter nationellt och internationellt inom sjöövervakningstjänsten. Till sjöövervakningstjänsten hör att ansvara för eller bistå andra myndigheter med övervakning, brottsbekämpande verksamhet samt kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Sjöövervakningsavdelningen vid den centrala ledningen bedriver inte någon operativ verksamhet. Däremot svarar avdelningen för beredning, planering och tillämpning av den långsiktiga inriktningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;20 § förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen (instruktionen). &lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;21 § instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;18 § instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 7 § första stycket arbetsordningen, KBV FAR 2007:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;och utvecklingen. I uppgiften ingår också uppföljning och analys av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Sjöövervakningsavdelningen är inom Kustbevakningen ansvarig för verksamheten vid det tillsammans med polisväsendet och Tull- verket inrättade Maritimt Underrättelsecentrum (MUC).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vidare ansvarar avdelningen bl.a. för den samordnande funktionen för myn- dighetens brottsutredningar och förundersökningar och för Kust- bevakningens databaserade informations- och beslutsstödsystem (KIBS), som används för ordergivning och avrapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Även Kustbevakningens del i Fiskerikompetenscenter (FKC), som har inrättats gemensamt av Kustbevakningen och Fiskeriverket, i syfte att fördjupa och effektivisera fiskerikontrollen, ingår i avdel- ningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;Räddningstjänstavdelningen ansvarar centralt för Kustbevakning- ens miljöräddningstjänst och annan räddningstjänst. Det ankommer på avdelningen att borga för att det finns ständig beredskap för dessa ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Som vi har beskrivit i avsnitt 3.3 har Kustbevakningen bl.a. till särskild uppgift att samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter. För att bi- stå Kustbevakningen i detta arbete ska det vid myndigheten finnas ett samrådsorgan för civil sjöövervakning och sjöinformation. Sam- rådsorganet består av myndighetens chef, som är ordförande, och högst tio andra ledamöter samt ersättare för dessa.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta organ benämns i arbetsordningen sjöövervakningsrådet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen är också skyldig att ha en personalansvarsnämnd.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Den regionala och lokala organisationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft8"&gt;Kustbevakningens verksamhet på regional nivå bedrivs i fyra regioner; Region Nord, Region Ost, Region Syd och Region Väst.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Verk- samheten inom varje region leds av en regionchef. Antalet anställda i operativ tjänst är mellan 90 och 130 per region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Organisatoriskt jämställs Kustbevakningsflyget, som leds av chefen för Kustbevakningsflyget, med en region och dess ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare avsnitten 5.2.1 och 5.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;FKC beskrivs närmare i avsnitt 5.2.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;19 § instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 3 § tredje stycket arbetsordningen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;23 § instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 9 § första stycket arbetsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;likställs med en regionledning. Samtidigt ligger ansvaret för flyg- säkerheten i Kustbevakningen på Kustbevakningsflyget och är där organiserat på motsvarande sätt som inom ett civilt flygbolag, med chefen för Kustbevakningsflyget som verksamhetsansvarig samt med en kvalitetschef, en flygchef och en teknisk chef.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Antalet piloter är för närvarande 14 (exklusive flygchef och chefspilot). Därtill kom- mer 19 systemoperatörer (exklusive stationschefen). Samtliga är kustbevakningstjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Flygledningen finns i Karlskrona.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Den lokala organisationen utgörs av 26 stationer, varav en är flygkuststation (lokaliserad till Skavsta flygplats, &lt;NOBR&gt;Stockholm–Skavsta&lt;/NOBR&gt; Airport). Kuststationerna finns från Strömstad till Luleå samt i Vänern och på Gotland. Flygverksamheten är risktäckande och ut- gör också en resurs till kustbevakningsfartygen. Kustbevaknings- tjänstemännen samt fartyg, flygplan och övriga resurser har för- delats på stationerna utifrån det operativa behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Regionledningarna för regionerna Nord, Syd, Ost och Väst finns i Härnösand, Karlskrona, Stockholm och Göteborg. Varje region- ledning består av &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; personer, inklusive vakthavande befäl. Där finns en ständigt bemannad ledningscentral och vakthavande befäl i tjänst dygnet runt. Från ledningscentralerna styrs den dagliga ope- rativa verksamheten. Regionledningarna ansvarar för att det på regional nivå finns beredskap även utanför kontorstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Kustbevakningens ledningscentral i Region Nord är kontaktpunkt (Swedish Maritime Center, SMC) och ansvarar som sådan rikstäckan- de för anmälningar enligt Schengensamarbetet samt för anmälningar enligt lagstiftningen om sjöfartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Ledningscentralen i Region Syd är Kustbevakningens kontakt- punkt dels för gränsövervakningssamarbetet i Östersjöregionen (BSRBCC) och i EU- och Schengenfrågor, dels för miljöräddnings- samarbetet inom olika internationella organ (se vidare avsnitt 5.3.2). Ledningscentralen utgör i dessa sammanhang svensk National Contact Center (NCC) respektive National Contact Point (NCP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Regionledningen i Region Ost ansvarar för administration och uppföljning av ordningsbot samt samordnar verksamhet med Riks- kriminalpolisen och den nationella insatsstyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;3 kap. 27 § arbetsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Operativ ledning och resurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kustbevakningen har i dag cirka 770 anställda. Av dessa är cirka 520 utbildade och behöriga kustbevakningstjänstemän i yttre operativ tjänst med polisiära och andra rättsliga befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningens verksamhet är operativt inriktad med fartyg till sjöss dygnet runt. Myndigheten har därigenom allmänt sett en hög beredskap. Resurserna består i ett &lt;NOBR&gt;30-tal&lt;/NOBR&gt; övervakningsfartyg, tolv miljöskyddsfartyg, två flygplan, tre svävare och cirka 50 hög- hastighets- respektive arbetsbåtar samt diverse fordon. Under åren 2008 och 2009 tillkommer tre nya, större kombinationsfartyg som ska kunna ta hand om större volymer olja, nödbogsera och släcka bränder till sjöss. Ett av dessa fartyg är också specialutrustat för att kunna hantera kemikalieolyckor. Dessutom kommer de nuvarande flygplanen att ersättas med tre nya av typen Dash &lt;NOBR&gt;8Q-300.&lt;/NOBR&gt; Fartygen och flygplanen utgör statsfartyg respektive statsluftfartyg som an- vänds för statsändamål utan att vara militära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Verksamheten bedrivs genom målinriktad patrullering till sjöss med fartyg och flyg. Enheterna är i ständig beredskap för rädd- ningsinsatser samtidigt som man bedriver brottsförebyggande över- vakning. Det förekommer också viss patrullering i bil i kustområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den dagliga operativa verksamheten avseende sjöövervakning och räddningstjänst bedrivs och samordnas inom de fyra regionerna, understödda av den rikstäckande flygverksamheten. Flygverksam- hetens medverkan kan t.ex. bestå av bild- eller filmdokumentation, lägesbeskrivningar och en första radiokontakt med fartygsbefäl. Verk- samheten bygger på riskanalysbaserade arbetsmetoder. Den minut- operativa verksamheten leds från Kustbevakningens fyra regionala ledningscentraler av deras vakthavande befäl. Verksamheten bygger på riskanalysbaserade arbetsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Kustbevakningens fartyg och flygplan patrullerar hela övervak- ningsområdet inom sjöterritoriet och svensk ekonomisk zon samt genomför kontroller i de områden som övervakas av NEAFC&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;eller som annars omfattas av internationella uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;NEAFC beskrivs närmare i avsnitten 3.3 och 7.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Personal- och utbildningsavdelningen ingår i Kustbevakningens cen- trala ledning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Avdelningen ska bl.a. samordna Kustbevakningens personalutveckling, utbildning och kompetensförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Kustbevakningens grundutbildning administreras av avdelningen och är, förutom den praktiska tjänstgöringen, i huvudsak förlagd till Karlskrona. Målsättningen är att rekrytera 25 till 30 aspiranter varje år. Vissa år kan intagningen bli något större och andra år något mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Grundutbildningen omfattar fem terminer och är uppdelad på en kustbevakningsutbildning (KBU 1), en fartygsbefälskurs klass VII och en maskinbefälskurs klass VII. Första delen, KBU 1, omfattar tre terminer. Fartygs- och maskinbefälskurserna är högskoleutbild- ningar om 25 poäng vardera, vilket motsvarar två terminer. Grund- utbildningen kan kompletteras med olika vidareutbildningar. Ut- bildningen sker i samverkan med främst polisen men också andra rättsvårdande myndigheter och hanteras i viss utsträckning av för- undersökningsledare och andra anställda inom myndigheten. Den nautiska och maskintekniska utbildningen (inklusive fartygsbefäls- kurs klass VII respektive maskinbefälskurs klass VII) genomförs av Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Sjöfartshögskolan i Kalmar.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft8"&gt;Regioncheferna ansvarar i princip för tjänstemännens vidareutbild- ning. I genomsnitt får varje tjänsteman cirka &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; dagar teoretisk ut- bildning per år för att upprätthålla och utveckla yrkeskompetensen inom de polisiära och de andra befogenhetskrävande verksamhets- områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Myndigheten har för avsikt att inom kort inrätta ett särskilt utbildningsråd med personalchefen som ordförande. Rådets uppgift kommer bl.a. att vara att bedriva omvärldsbevakning och kvalitets- säkring i fråga om grundutbildningens och fortbildningarnas innehåll och struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 7 § andra stycket arbetsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningens rekrytering och utbildning beskrivs ingående i den s.k. &lt;NOBR&gt;KRUT-rap-&lt;/NOBR&gt; porten från år 2007, Utredning avseende Kustbevakningens aspirantrekrytering och grund- utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p546 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Eftersom huvudansvaret för olika statliga verksamheter till sjöss ligger på olika myndigheter, kompletteras Kustbevakningens själv- ständiga uppgifter med uppgiften att vara en resurs för vissa andra myndigheter, så att dessa kan fullgöra sin verksamhet till sjöss samt i kust- och skärgårdsområden.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vissa samverkansmyndigheter har inga egna, eller otillräckliga, sjögående resurser eller verkar enbart inom sakligt eller geografiskt avgränsade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Därutöver bedriver myndigheten internationellt samarbete, vilket har ökat kraftigt under senare år. Det internationella samarbetet, inte minst inom EU, har stor betydelse för myndighetens verksam- het och dess möjligheter att agera utanför svenskt territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I detta avsnitt uppehåller vi oss inledningsvis vid Kustbevak- ningens samverkan med vissa nationella myndigheter (avsnitt 5.2) och beskriver därefter huvuddragen i den internationella samverkan (avsnitt 5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Nationell samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Polisväsendet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;Organisation och verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Polisväsendet består av Rikspolisstyrelsen (inklusive Säkerhetspolis- en), Statens kriminaltekniska laboratorium och 21 självständiga polis- myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifterna i detta avsnitt är till viss del hämtade ur en uppsats av Annika Wahlfried Wikingsson, Kustbevakningen: Räddar, skyddar, övervakar – och beivrar brott – till sjöss, Skånska hovrättens yngreförening 100 år – Några uppsatser till ett jubileum, s. 173 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Polislagen (1984:387) och polisförordningen (1998:1558) inne- håller de grundläggande bestämmelserna om polisväsendets organisa- tion och uppgifter. Målen för polisverksamheten och polisens upp- gifter har inte preciserats i polislagen utan anges mer allmänt. Skälet är att man har velat att polisens verksamhet ska kunna anpassas till förändringar i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Till polisens uppgifter hör att förebygga brott och andra stör- ningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, att övervaka och hindra störningar av säkerheten och ordningen samt ingripa när sådana har inträffat, att bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, att lämna allmänheten skydd, upp- lysningar och annan hjälp samt att fullgöra den verksamhet som an- kommer på polisen enligt särskilda bestämmelser (2 § polislagen). Polisen har huvudansvaret för bl.a. utlänningskontrollen, såväl vid gränserna som inom Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Polisen är skyldig att samarbeta med andra myndigheter och organ, vilkas åligganden berör polisverksamheten. De andra myndigheterna är å sin sida skyldiga att ge polisen stöd i dess arbete (3 § polislagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Polisens organisation är indelad i en central och en lokal nivå. Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsen- det och har tillsyn över detta. Till Rikspolisstyrelsen hör bl.a. Riks- kriminalpolisen och Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Rikspolisstyrelsens huvuduppgifter är att utöva tillsyn över polisen och verka för planmässighet, samordning och rationalisering. Sty- relsen meddelar vidare föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet. Myndigheten kan också, på regeringens uppdrag, leda polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolis- styrelsen har samordningsansvar bl.a. för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;gränskontroll avseende personer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;internationellt polissamarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;centrala polisregister och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;polisens planering vid särskilda händelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;Rikspolisstyrelsen deltar, tillsammans med Tullverket och Kust-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft8"&gt;bevakningen, i arbetet i Task Force on Organised Crime in the Baltic Sea Region (Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjö- området), i syfte att utveckla samarbetet med övriga gränskontroll- myndigheter i Östersjöregionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Den lokala polisorganisationen består av en polismyndighet i varje län, som leds av en polisstyrelse. Den dagliga verksamheten leds av en länspolismästare, som är chef för en polismyndighet. Normalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;har en polismyndighet en polisoperativ enhet som i regel rymmer &lt;NOBR&gt;utrednings-,&lt;/NOBR&gt; utrycknings- och trafikpolisverksamhet samt en förvalt- ningsenhet för bl.a. administrativa uppgifter. Alla polismyndigheter har kriminalunderrättelseenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Sjöpolisen är en specialfunktion inom för närvarande två polis- myndigheter. Sjöpolisens uppgift är att verka i skärgården och att utföra sjöövervakning i syfte att höja sjösäkerheten och att ingripa mot brott. I den brottsutredande verksamheten hanteras bl.a. ären- den om stöld av båtar eller båtmotorer. Även bl.a. dödsolyckor till sjöss, sjöfylleri, fiske- och jaktbrott samt överträdelser av andra för- fattningar med anknytning till marin verksamhet hanteras av sjöpolis- en. Vid sjöpolisposteringarna finns en eller flera båtar för övervak- ning. Verksamheten till sjöss är företrädesvis inriktad på de kustnära områdena. Sjöpolisverksamheten är till viss del säsongsbetonad, vilket bl.a. innebär att den yttre tjänsten bedrivs med ett varierat personal- uttag som utökas kraftigt under sommarmånaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Inom polisens underrättelseverksamhet överlämnar myndigheten tips och underrättelser avseende brottslig verksamhet till Kustbevak- ningen och får i viss utsträckning samma typ av information tillbaka. Polisen ingår också tillsammans med Tullverket i det samarbete som bedrivs inom Maritimt Underrättelsecenter (MUC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Polisen tar vidare emot uppgifter och rapporter från Kustbevak- ningen när Kustbevakningen har ingripit till sjöss mot upptäckta brott och ordningsstörningar i sjötrafiken.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Gränspolisen, som ansvarar för gränskontroll och utlännings- relaterade frågor, samarbetar regelbundet med Kustbevakningen vid gränskontroller, även om myndigheterna utför uppgifter enbart inom sina respektive ansvarsområden. Inom ramen för utlänningskontroll av personer samarbetar polisen med Kustbevakningen på så sätt att Kustbevakningen är kontaktpunkt för förhandsanmälningar från &lt;NOBR&gt;handels-,&lt;/NOBR&gt; fiske- och fritidsfartyg på väg till svensk hamn. Kustbe- vakningen är vidare kontaktpunkt för handelssjöfarten avseende sjöfartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;Närmare om samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Huvudansvaret för att utreda och beivra brott ligger på polisen och åklagarväsendet. Polismyndigheterna i Stockholms län respektive Västra Götaland bedriver sjöpolisverksamhet. I övriga landet finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Vid utsläppsbrott lämnas informationen i stället till åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;däremot ingen sådan verksamhet. Sjöpolisens verksamhet är dess- utom begränsad under vinterhalvåret. Då ägnar personalen sig bl.a. åt att utreda sjörelaterade brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen kompletterar och samarbetar med polisen på orter där och på tider då polisen inte har någon egen verksamhet till sjöss. Samarbetet bygger till största delen på lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP), som dels ger en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot vissa typer av brott, dels ger sådana tjänstemän rätt att ingripa mot ordnings- störningar i vissa fall. I avsnitt 11.2 redogör vi ingående för vilka befogenheter lagen ger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Merparten av de brott som Kustbevakningen rapporterar är brott mot sjötrafikförordningen och sjölagen, t.ex. överträdelser av fart- begränsningar, bristande lanternföring och sjöfylleri. Vidare rappor- teras bl.a. brott som upptäcks i samband med Kustbevakningens miljöövervakning och tillsyn i djur- och naturskyddsområden, till- synen över fiske, maritima fornminnen och sjöfynd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Förutom brottsutredning kan samarbetet röra spaningsinsatser och annan inhämtning av underrättelser samt brottsplatsundersök- ningar under vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen samarbetar således huvudsakligen med polisen när det gäller brottsförebyggande, brottsbekämpande och brottsut- redande verksamhet, men även i den ordningshållande verksamheten förekommer visst samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Polisen har huvudansvaret för att upprätthålla allmän ordning. Kustbevakningens ordningshållande verksamhet omfattar framför allt sådant uppträdande i trafiken till sjöss som stör ordningen eller utgör en omedelbar fara för att ordningen störs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;Polismyndigheten i Norrbotten och polismyndigheterna i Väster- bottens, Västernorrlands och Gävleborgs län har ingått lokala över- enskommelser med Kustbevakningen Regionledning Nord avseende utökad samverkan vid förundersökning vid sjörelaterade brott.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även i Uppsala län finns numera en sådan överenskommelse mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen Regionledning Nord och Polismyndigheten i Norbotten, Samverkan av- seende förundersökning vid sjörelaterade brott (Dnr &lt;NOBR&gt;32-259/06:3),&lt;/NOBR&gt; Kustbevakningen Region- ledning Nord och Polismyndigheten i Västernorrlands län (Dnr &lt;NOBR&gt;32-335/05:1),&lt;/NOBR&gt; Samverkan avseende förundersökning vid sjörelaterade brott (Dnr &lt;NOBR&gt;32-259/06:3),&lt;/NOBR&gt; Kustbevakningen region Nord och Polismyndigheten i Gävleborgs läns överenskommelse om samverkan avseende förundersökning vid sjörelaterade brott (Dnr &lt;NOBR&gt;32-292/07:1),&lt;/NOBR&gt; Kustbevakningen region Nord och Polismyndigheten i Västerbotten läns överenskommelse om samverkan avseende för- undersökning vid sjörelaterade brott (Dnr &lt;NOBR&gt;32-333/07:1).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft16"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p557 ft8"&gt;polismyndigheten och Kustbevakningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Avtalen syftar till ett rationellt nyttjande av myndigheternas befintliga resurser. Vid sjö- relaterade brott ska, om det inte är olämpligt, polisens förundersök- ningsledare begära Kustbevakningens biträde med förundersökningen. Överenskommelserna reglerar också bl.a. informationsutbytet och föreskriver att respektive polismyndighet ska informera Kustbevak- ningens ledningscentral om inkomna brottsanmälningar som berör kusten. Främst avses uppgifter om tillgrepp av båt- och båtmotorer, inbrott och skadegörelse på skärgårdsöar och i kustzonen. Polis- myndigheten informerar vidare om tillstånd till offentliga tillställ- ningar som t.ex. dans eller andra aktiviteter i skärgården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft8"&gt;Det finns också exempel på mindre långtgående avtal om sam- erkan i fråga om övergripande planering, informationsutbyte och sjöfartsskydd. En sådan överenskommelse har ingåtts mellan Polis- myndigheten i Uppsala län och Kustbevakningen Region Ost. Över- enskommelsen innebär att samordnade insatser ska kunna utföras i Mälaren och inom Uppsala län, bl.a. genom fysiska kontroller ombord på fartyg, i syfte att förhindra brottslighet och öka tryggheten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Liknande överenskommelser om samordnade insatser har bl.a. ingåtts mellan Polismyndigheten i Västmanlands län och Kustbevakningen Region Ost&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;samt mellan Polismyndigheten Gotland och Kustbe- vakningen Region Ost.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Därutöver finns överenskommelser mellan Kustbevakningen Region Ost och Polismyndigheterna i Stockholm&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, Södermanland&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;respektive Uppsala län.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Det förekommer att de myndigheter som ansvarar för gränskon- trollen tar fram gemensamma principer för samverkan i gränskontroll- arbetet. Ett sådant dokument rörande operativ samverkan har upp- rättats av Polismyndigheten i Skåne och polismyndigheterna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län, Tullverket, Migrationsverket och Kustbevakningen Region Syd.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Kustbevakningen samarbetar enligt avtal också med polisväsendet bl.a. på så sätt att myndigheten, till följd av en särskild överens-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen Region Nord, dnr &lt;NOBR&gt;32-363/07:1&lt;/NOBR&gt; och region Ost dnr &lt;NOBR&gt;32-1321/07:1&lt;/NOBR&gt; samt Polismyndigheten i Uppsala län dnr &lt;NOBR&gt;AALM-407-6560/07.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen, dnr &lt;NOBR&gt;32-146/01:1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen, dnr &lt;NOBR&gt;32-217/02:1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen, dnr &lt;NOBR&gt;32-324/00:1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen, dnr &lt;NOBR&gt;32-652/99.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen, dnr &lt;NOBR&gt;32-653/99.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen, dnr &lt;NOBR&gt;32-146/01.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen Regionledning Syd, Operativ Samverkan Gränskontroll i Södra Sverige (Dnr &lt;NOBR&gt;37-1864/06:1).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;kommelse, vid behov kan bistå den nationella insatsstyrkan med förflyttningar till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Åklagarväsendet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft10"&gt;Organisation och verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;De grundläggande reglerna för åklagarväsendet finns i 7 kap. rätte- gångsbalken. Ytterligare bestämmelser finns bl.a. i förordningen (2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Åklagarnas huvudsakliga arbetsuppgifter är att vara förundersök- ningsledare i fråga om brott där saken inte är av enkel beskaffenhet, fatta beslut i åtalsfrågan och föra talan i domstol. Åklagarna har långtgående befogenheter bl.a. när det gäller att besluta om olika straffprocessuella tvångsmedel enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken. Enligt bestämmelser i 48 kap. rättegångsbalken har åklagare också rätt att genom strafföreläggande – som, om det godkänns, mot- svarar en dom – förelägga bötesstraff och villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Åklagarväsendet består av Åklagarmyndigheten och Ekobrotts- myndigheten. Riksåklagaren är högste chef över åklagarväsendet och utövar tillsyn över åklagarverksamheten. Den operativa åklagar- verksamheten bedrivs vid landets 38 åklagarkammare. Av dessa är 32 s.k. allmänna kammare som, något förenklat, har ett geografiskt arbetsfält som ungefär motsvarar ett län. I de tre storstäderna finns det flera åklagarkammare. Myndigheten har också tre internationella åklagarkammare. Dessutom finns det tre nationella åklagarkammare som bekämpar korruption, handlägger brottsmisstankar mot polis- män och åklagare respektive handlägger säkerhetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Till myndigheten hör vidare fyra utvecklingscentra som har till uppgift att bedriva metod- och rättsutveckling inom olika rätts- områden. Vid dessa utvecklingscentra utövas också rättslig uppfölj- ning och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Bortsett från Ekobrottsmyndigheten, som har en särskild organi- sation, har åklagarväsendet inte några egna resurser för att utreda brott. Av det skälet har åklagare rätt till biträde av polisen för att genomföra brottsutredningar. Tullverket och Kustbevakningen har inom sina respektive verksamhetsområden en motsvarande skyldig- het att biträda åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft16"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p564 ft8"&gt;Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö ansvarar för den rättsliga utvecklingen av arbetet med att bekämpa miljöbrott.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;På ett flertal åklagarkammare finns det särskilda miljöåklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;Närmare om samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Förundersökning angående vattenförorening och miljöbrott till sjöss utförs normalt av kustbevakningstjänstemän och leds av Kustbevak- ningen eller åklagare. Sådana förundersökningar föranleder nära kontakt med ansvarig åklagare eller Åklagarmyndigheten och i viss utsträckning med berörd polismyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Åklagare kan också, med stöd av 7 § LKP, anlita Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman som biträde i en förundersök- ning. Detta utnyttjas främst när det gäller fiskebrott, brott mot utlänningslagen och brott mot lagen om sjöfartsskydd, om det är Kustbevakningen som har upptäckt brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kustbevakningens samverkan sker framför allt med Åklagarmyn- digheten. Kustbevakningen har dock kontakt med Ekobrottsmyn- digheten i vissa ärenden, t.ex. i fråga om ekonomisk brottslighet som berör s.k. grön diesel och fiske. Eftersom samarbetet med Ekobrottsmyndigheten är mycket begränsat berörs denna myndig- heten inte i den fortsatta framställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft10"&gt;Organisation och verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Den 1 juli 1999 blev Tullverket en myndighet, som bedriver verk- samhet i hela landet. Verkets huvudsakliga uppgift är att ansvara för tullfrågor. Detta arbete omfattar att fastställa och ta ut tullar, mer- värdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, och att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Åklagarmyndigheten definierar miljöbrott på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;brott enligt miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;brott enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;brott enligt punkterna 1 och 2 även om de vid en granskning visar sig falla under en svårare brottsrubricering i exempelvis brottsbalken, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;jaktbrott som avser de stora fridlysta djuren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 § förordningen (2007:782) med instruktion för Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Tullverkets nuvarande organisation utgår från myndighetens kärnverksamhet, som har delats in i de två huvudprocesserna Effek- tiv handel och Brottsbekämpning. Dessa är i sin tur indelade i var- dera två produktionsprocesser och ett antal delprocesser. Enklare uttryckt motsvarar de två huvudprocesserna i princip de åtgärder som Tullverket vidtar för att hantera den legala respektive den illegala handeln över våra gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det operativa arbetet, som är uppdragsstyrt och projektinriktat, sker inom en process vid olika kompetenscenter. Dessa har olika inriktning, exempelvis flygtransporter. Varje kompetenscenter sva- rar inom sitt ansvarsområde direkt under processledningen för den operativa verksamheten inom hela riket. Ett kompetenscenter kan ha sin verksamhet utlokaliserad på olika platser i landet, men styrs och leds alltid från samma plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Under år 2006 genomfördes vissa justeringar av Tullverkets orga- nisation, bl.a. inom brottsbekämpningsprocessen. Ett syfte med justeringarna var att ge brottsbekämpningen en tydligare geografisk indelning för att förstärka kontaktytorna med samverkansparterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Grunden för den brottsbekämpande verksamheten utgörs främst av lagen (2000:1225) om straff för smuggling (smugglingslagen) och de författningar som smugglingslagen hänvisar till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Tullverkets verksamhet med uppbörd av tullar, skatter och avgifter samt kontroll av restriktioner grundar sig främst på ett antal EG- rättsakter samt tullagen och inregränslagen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Tullverket har vidare rätt att utföra kontroller enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol- varor, tobaksvaror och energiprodukter. Denna lag innehåller bl.a. straffbestämmelser för olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor och olovlig befattning med sådana. Punktskattekontroll, lik- som kontroll med stöd av tullagen och inregränslagen, syftar ytterst till att förhindra brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Även om Tullverkets huvuduppgift är att kontrollera flödet av varor över gränserna ska verket också kontrollera personers ut- och inresa. Tullverket är, tillsammans med polisen och Kustbevakningen, gränskontrollmyndighet också i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (tullkodex) och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (tillämpningskodex) samt tullagen (2000:1281) och lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (inregräns- lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Närmare om samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;Kustbevakningen är en av Sveriges tre gränskontrollmyndigheter. Som framgått i avsnitt 3 medverkar Kustbevakningen i kontroll av både varor och personer. Enligt regleringsbrevet ska Kustbevak- ningen i sin kontrollverksamhet särskilt prioritera insatser för att förhindra narkotikasmuggling och storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Kustbevakningens ansvar för gränskontrollen av personer förut- sätter ett nära samarbete med tullväsendet och ömsesidigt utbyte av information och underrättelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Tillsammans med polisen medverkar Kustbevakningen också i Tullverkets kontrollverksamhet vid inre gräns. Myndigheten kan t.ex. utföra kontroller enligt överenskommelse med Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;En genomförd tullkontroll dokumenteras i Kustbevakningens informations- och beslutsstödsystem, KIBS. Rapportering till Tull- verket sker alltid i fråga om ingripanden mot tull- och smugglings- brott. I rapporterna kan vissa förundersökningsdokument och upp- gifter om beslag eller andra tvångsmedel ingå. Likaså underrättas Tullverket om en tullkontroll resulterar i att andra brister än straffbe- lagda gärningar upptäcks. Kustbevakningen lämnar även information om andra iakttagelser vid kontrollen vilka bedöms vara av intresse för Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Ett exempel på organisatorisk samordning mellan Kustbevak- ningen och tullväsendet, men också polisväsendet, är det tidigare nämnda för Kustbevakningen, Tullverket och polisen gemensamma underrättelse- och analyscentret MUC (se avsnitt 5.2.1). Vidare samverkar Kustbevakningsflyget med Tullverket för att identifiera och upptäcka yrkes- och fritidsfartyg som är av särskilt intresse för tullkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Sjöfartsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft10"&gt;Organisation och verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Sjöfartsverkets uppgifter regleras i förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket. Verket är central förvaltningsmyn- dighet under Näringsdepartementet med ett samlat sektorsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft16"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;för sjöfarten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Sjöfartsinspektion är en särskild enhet inom Sjö- fartsverket.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Sjöfartsverket har tre huvudverksamheter. Den första avser sjö- trafik och består av verksamhetsgrenarna sjötrafikinformation, lots- ning och sjöräddning. Den andra omfattar infrastruktur och avser farleder, isbrytning och sjögeografisk information. Den tredje är Sjöfartsinspektionens ansvar för föreskrifter och tillsyn avseende fartygs sjö- och miljösäkerhet samt sjöfartsskydd och i mindre mån också utredning och analys av sjöolyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den internationella sjöfarten styrs till stor del av &lt;NOBR&gt;EG-rättsakter,&lt;/NOBR&gt; vilka i flera fall utgår från de internationella regler som beslutats av FN:s fackorgan för sjösäkerhetsfrågor, International Maritime Organization (IMO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Sjöfartsverkets verksamhet ska bedrivas med inriktning huvud- sakligen på handelssjöfarten. Sjösäkerheten i fritidsbåtstrafiken ska främjas genom information och rådgivande verksamhet. Fritidsbåts- trafikens intressen i övrigt liksom fiskets och marinens intressen ska beaktas.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Sjöfartsinspektionens arbete syftar till att förebygga olyckor på och med fartyg samt att förebygga föroreningar från fartyg. Sjö- fartsinspektionen ansvarar för föreskrifter och tillståndsgivning av olika slag samt tillsyn. Verksamheten regleras, förutom av instruk- tionen, främst av fem lagar med tillhörande förordningar, nämligen fartygssäkerhetslagen (2003:364), lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (2004:487) om sjöfartsskydd och lagen (2006:1209) om hamnskydd. Sjöfarts- inspektionen har i de nämnda lagarna och tillhörande förordningar bemyndigats att utfärda föreskrifter om fartygs tekniska och opera- tiva säkerhet, arbetsmiljö, miljösäkerhet, säkerhetsorganisation och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 § förordningen med instruktion för Sjöfartsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Den s.k. Trafikinspektionsutredningen har i betänkandet ”Trafikinspektionen – en myn- dighet för säkerhet och skydd inom transportområdet” (SOU 2007:4) förordat att en ny myndighet ska bildas med ansvar för säkerhets- och skyddsfrågor inom transportområdet. Utredningen föreslår att verksamheterna i Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen ska föras över till den nya myndigheten samt att Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen ska skiljas från Sjöfartsverket respektive Vägverket och att verksamheterna ska ingå i den nya myndigheten. Den 19 juli 2007 har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att för- bereda och genomföra bildandet av en särskild trafikinspektion (dir. 2007:105). Utredningen, den s.k. Transportstyrelseutredningen, har i februari 2008 överlämnat delbetänkandet Trans- portinspektionen, En myndighet för all trafik. I delbetänkandet föreslås beträffande sjöfarts- näringen att Sjöfartsinspektionens uppgifter förs över till Transportinspektionen. Vidare föreslås att ansvaret för sjöfartsregistret samt hanteringen av kustfartstillstånd också förs över till Transportinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;3 § förordningen med instruktion för Sjöfartsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p573 ft8"&gt;sjöfartsskydd.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Sjöfartsinspektionen ska även utföra tillsyn och analy- sera olyckor och tillvarata erfarenheter inom inspektionsarbetet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den genomför besiktningar och inspektioner av svenska fartyg och hamnstatskontroller av utländska fartyg. Besiktningarna och inspek- tionerna kan leda till olika sanktioner, t.ex. förbud mot att använda ett fartyg eller dess utrustning (nyttjandeförbud) eller föreläggan- den att avhjälpa brister. Det finns ansvarsbestämmelser avseende brott mot nyttjandeförbud både i 6 kap. fartygssäkerhetslagen och i 7 kap. vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Sjöfartsinspektionen utövar också tillsyn av sjötransporter enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods och förordningen (2006:311) om transport av farligt gods.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Sjöfartsinspektionen ansvarar vidare för att utfärda och kontrol- lera tillstånd i form av certifikat, t.ex. fartcertifikat och passagerar- fartygscertifikat. För att få ett tillstånd krävs det ofta först att vissa förhållanden har kontrollerats genom en fysisk inspektion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Sjöfartsverkets ansvar för sjöräddningen i Sverige regleras till stor del genom de s.k. SOLAS- och &lt;NOBR&gt;SAR-konventionerna.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;SAR-konventionen&lt;/NOBR&gt; ska varje land ha minst ett Maritime Rescue Coordination Centre (MRCC). I Sverige har Sjöfartsverket en så- dan sjöräddningscentral i Göteborg, samlokaliserad med Luftfarts- verkets flygräddningscentral, Kustbevakningens regionledning Väst och Försvarsmaktens sjöinformationscentral. MRCC:s huvuduppgift är att ta emot larm, besluta om lämplig insats samt att genomföra denna för att rädda människoliv till sjöss. I uppdraget ingår också sjuktransporter från fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Närmare om samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I arbetet med sjöfartsskydd m.m. fullgör efter särskild överens- kommelse Kustbevakningen vissa uppgifter åt Sjöfartsverket enligt förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd. Arbetet utförs med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I 17 § instruktionen föreskrivs att chefen för Sjöfartsinspektionen beslutar om föreskrifter och i enskilda fall i frågor om sjösäkerhet, förorening från fartyg, behörigheter för sjöfolk, bemanning av fartyg, arbetsmiljö, vilotider, sjöfartsskydd och hamnskydd, i den mån dessa frågor ankommer på Sjöfartsverket, samt utövar tillsyn över efterlevnaden av sådana före- skrifter och beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Chefen för Sjöfartsinspektionen ansvarar även för undersökning av olyckor i de fall där sådana undersökningar ankommer på Sjöfartsverket och inte ska utredas av verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Gods i hamnars landområden avsett för vidare transport kan kontrolleras av Kustbevakningen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;International Convention on Safety of Life at Sea, 1974 och International Convention on Maritime Search and Rescue, 1979.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft16"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;anledning av Sveriges operativa deltagande i Schengensamarbetet. Kustbevakningen ska bl.a. se till att en kontaktpunkt är tillgänglig dygnet runt för att motta information från fartyg och för att för- medla råd och information.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP F&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Denna samverkan sker genom Kust- bevakningens ledningscentral i Region Nord (SMC).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Även i övrigt förekommer det olika typer av samverkan mellan myndigheterna. Kustbevakningen kan medverka i Sjöfartsverkets tillsyn av fartyg enligt 5 kap. 1 § andra stycket fartygssäkerhets- lagen och 2 § förordningen (2003:108) om tillämpning av lagen (1998:958) om vilotid för sjömän. Tillsynsuppgifterna omfattar bl.a. &lt;NOBR&gt;bemannings-,&lt;/NOBR&gt; vilotids- och certifikatskontroller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningen kan också ges vissa uppgifter som kontaktpunkt enligt gemenskapsrätten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen tar som kontaktpunkt inom området för sjöfartsskydd emot uppgifter om bl.a. fartygets last och vilken hamn fartyget ska anlöpa. Om information inte lämnas, eller den lämnade informationen är ofullständig, ska Kust- bevakningen uppmana befälhavaren att åtgärda bristen. Fartyget kan också anmodas att anlöpa viss hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningen informerar Sjöfartsverket om rapporterade brott mot sjölagen och sjötrafikförordningen och återrapporterar tillsyns- åtgärder som genomförts för verkets räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen och Sjöfartsverket samarbetar också genom att Kustbevakningen underrättar verket om brister avseende sjöfarts- skydd och lämnar uppgifter av betydelse för fartygssäkerhetstillsyn. Tillsynen grundas framför allt på utfallet av tidigare kontrollverk- samhet avseende ett visst objekt, vilket även inkluderar eventuella rapporter om brott eller särskilda riskprofiler baserade på verksam- het eller område m.m. Med utgångspunkt i Sjöfartsverkets ansvar för sjöräddningstjänsten och för sjöräddningscentralen samarbetar myndigheterna också i fråga om sjösäkerhetstillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare Sjöfartsverkets tillkännagivande (SJÖFS 2004:14) av Kustbevakningens uppgifter enligt förordningen om sjöfartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SMC beskrivs närmare i avsnitt 7.6.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar. Se vidare Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd (SJÖFS 2004:13) samt lagen och förordningen om sjöfartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft16"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Fiskeriverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft10"&gt;Organisation och verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft41"&gt;Fiskeriverket är, tillsammans med Kustbevakningen, huvudaktör inom den svenska fiskerikontrollen. Myndighetens verksamhet reg- leras i förordningen (2007:1045) med instruktion för Fiskeriverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Fiskeriverket är en central förvaltningsmyndighet med sektors- ansvar för miljön med avseende på fiskefrågor och ska verka bl.a. för ett rikt och varierat fiskbestånd och en ekologiskt hållbar för- valtning av fiskeresurserna. Verket har också det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Fiskeriverket utövar tillsyn över efterlevnaden av EG:s förord- ningar om den gemensamma fiskeripolitiken, föreskrifter som meddelas med stöd av lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken och nationella bestämmelser om fiske. Tillsynen innefattar kontroll av efterlevnaden av bestämmel- ser om fiske vid landning av fisk samt kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter. Fiskeriverket får överlåta åt en annan myndighet att kontrollera efterlevnaden av bestämmelser om fiske vid landning av fisk, att vara mottagare av landningsanmälan och landningsdeklara- tion, och att kontrollera transportdokument.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Verket har dessutom ett övergripande ansvar för uppföljning av sådan fisketillsyn som bedrivs av länsstyrelser och särskilt förord- nade fisketillsynsmän. Fiskeriverkets uppdrag kan sammanfattas så att verket har det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen och ansvarar för all fiskerikontroll som det inte uttryckligen åligger någon annan myndighet att utföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Fiskerikontrollen bedrivs framför allt inom ramen för kontroll- program och fastställda årsmål. Därutöver sker också en riskanalys- baserad kontroll. En viktig utgångspunkt för Fiskeriverkets upp- följningar av hur gällande regelverk efterlevs är de uppgifter som fiskerinäringen lämnar till verket i form av loggblad, kustfiskejournaler och avräkningsnotor. Brister uppmärksammas dels i det löpande arbetet med registrering och s.k. korskontroller, dels genom mer riktade insatser.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Fram till den 1 januari 2007 ansvarade Kustbevakningen för landningskontrollen, varefter ansvaret övertogs av Fiskeriverket. Vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 § förordningen med instruktion för Fiskeriverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;5 kap. 4 § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Fiskeriverkets årsredovisning 2006, avsnitt 5.2, s. 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;misstanke om brott anmäler Fiskeriverket ärendet till Åklagarmyn- digheten. Brottsmisstankar som uppkommer vid Kustbevakningens fiskerikontroll, rapporteras av Kustbevakningen till polismyndighet. Samtidigt noterar Kustbevakningen åtgärden i ett eget system för handläggningsrapportering och informerar Fiskeriverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Fiskeriverket ska lämna Kustbevakningen sådana uppgifter om fiskefartyg, yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd som myndig- heten behöver för sin fiskerikontroll.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Fiskeriverket tillhandahåller också viss information om fiskefartygs positioner, se avsnitt 6.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Fiskeriverket meddelar efter samråd med Kustbevakningen sådana ytterligare föreskrifter som behövs för tillsynen och kontrollen av efterlevnaden av EG:s förordningar om den gemensamma fiskeri- politiken och nationella föreskrifter på området.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Närmare om samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft8"&gt;I verksamheten med kontroll och tillsyn över fisket och fiskerinäring- en samverkar Kustbevakningen i stor utsträckning med Fiskeriverket. Ett led i denna samverkan är, som vi återkommer till i avsnitt 6.6.3, ett gemensamt Fiskerikompetenscentrum (FKC). Samarbetet inne- bär bl.a. att personal från Fiskeriverket och Kustbevakningen arbetar i gemensamma lokaler med att informera om gällande regler. Fiskeri- verket och Kustbevakningsflyget samarbetar vidare vad gäller kontroll av fiskeflottan genom kartering, t.ex. för att kunna kontrollera VMS- information.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;För att effektivisera och stärka fisketillsynen i Vänern har Kust- bevakningen, Fiskeriverket och Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmlands län bildat en samarbetsgrupp. Genom ett tvärsek- toriellt arbete, som involverar alla myndigheter med ansvar för för- valtningen av Vänerns fiskresurser, eftersträvas en god och effektiv fiskevård. Det utökade samarbetet ska främja fisketillsynen och bl.a. ska kontrollen av dåligt märkta fiskeredskap prioriteras. Vad som har bedömts vara särskilt viktigt är att kontrollera efterlevnaden av de bestämmelser som tillkommit för att skydda hotade arter och stammar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;5 kap. 1 a § förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;5 kap. 7 § förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare avsnitt 6.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Försvarsmakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft10"&gt;Organisation och verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Försvarsmaktens uppgift är att försvara Sverige mot väpnat angrepp, att hävda landets territoriella integritet, att bidra till fred och säker- het i omvärlden samt att genom samarbete med andra myndigheter bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft8"&gt;Försvarsmakten har enligt förordningen (2007:1266) med instruk- tion för Försvarsmakten till särskild uppgift att i fredstid samla in, bearbeta och lämna Kustbevakningen sjölägesinformation samman- ställd för civila behov. Inom ramen för denna uppgift förmedlar Försvarsmakten viss sjörelaterad information till Kustbevakningen på medium för automatiserad behandling. Informationen är resultatet av bearbetningen av uppgifter som Försvarsmakten själv samlar in via egna fartyg, kamerainstallationer och radarövervakning m.m. samt information från Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Infor- mation om ett specifikt objekt kan bestå av fartygets namn, natio- nalitet, anropssignal, fartygstyp, position, kurs och aktivitet. Sådan information är väsentlig för de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Försvarsmaktens samverkan med Kustbevakningen omfattar också frågor om tillstånd till och kontroll över utländska statsfartygs till- träde till svenskt territorium och tillstånd för Kustbevakningsflyget att flyga i annan stats luftrum. Myndigheterna kan också samverka vid ingripanden mot utländska statsfartyg vid höjd beredskap en- ligt förordningen (1982:756) om försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. &lt;NOBR&gt;(IKFN-förordningen).&lt;/NOBR&gt; Kustbevakningen är uppgiftsskyldig gentemot Försvarsmakten i fråga om tillträdeskontroll avseende utländska statsfartyg. Myndigheterna samverkar också angående tillsyn över skyddsobjekt och militära skyddsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Närmare om samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Försvarsmakten ansvarar för skyddet mot gränskränkningar. Dess uppgifter i denna del preciseras i &lt;NOBR&gt;IKFN-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Det ingår bl.a. i Försvarsmaktens uppgifter att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium och i samarbete med civila myndigheter ingripa vid andra överträdelser av tillträdesförordningen (1992:118). För-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft16"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;svarsmakten ska också skydda svenska fartyg och luftfartyg inom svenskt territorium samt på eller över fritt hav och medverka vid tillsynen av militära skyddsområden enligt förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. En ytterligare upp- gift är att medverka vid kontroll av sjöfarten och luftfarten inom svenskt territorium (3 § &lt;NOBR&gt;IKFN-förordningen).&lt;/NOBR&gt; Försvarsmakten har också bl.a. tillsyn över det utländska fisket inom Sveriges territorium och ekonomiska zon (3 § 5 p). Förordningen innehåller en särskild befogenhetsreglering som omfattar anrop, prejning och visitation av fartyg inom svenskt territorium (4 och 5 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft8"&gt;Skulle det uppkomma misstanke om otillåtet utländskt fiske inom svenskt territorium eller svensk ekonomisk zon ska Försvarsmakten anmäla detta till Kustbevakningen som behörig civil myndighet. Om en sådan anmälan görs, ska Försvarsmakten på begäran av Kust- bevakningen bistå med att preja och visitera fartyget eller införa detta till svensk hamn (29 §). På begäran av Kustbevakningen kan biträde lämnas av Försvarsmakten också i andra situationer. Skyl- digheten omfattar de befogenheter Kustbevakningen har i svenskt territorium i förhållande till handelsfartyg (30 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Försvarsmaktens stöd till bl.a. Kustbevakningen regleras närmare i förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verk- samhet. Försvarsmaktens personal får inte användas i situationer där det finns risk för att den kan komma att bruka tvång och våld mot enskilda (7 §).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Samverkan med andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Utöver de myndigheter vi särskilt har behandlat ovan har Kust- bevakningen ett omfattande samarbete också med andra nationella myndigheter. Inte minst miljöräddning, räddningstjänst och kris- beredskap ställer krav på samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vid räddningstjänst samarbetar Kustbevakningen främst med Försvarsmakten, Statens Räddningsverk,&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Krisberedskapsmyndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. har dock militär personal som fungerar som skyddsvakter samma befogenhet som polismän att vidta vissa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I betänkandet ”Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser” (SOU 2007:31) före- slogs att Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar gemensamt ska ombildas till en ny myndighet mot olyckor och kriser. Regeringen har beslutat att inrätta en sådan ny myndighet, Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap, MSB (se prop. 2007/08:1, utgiftsområde. 6 och prop. 2007/08:92). MSB kommer att ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft16"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;heten,&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;länsstyrelserna, kommunernas räddningstjänst och lands- tingen, liksom med Sjöräddningssällskapet (SSRS) och &lt;NOBR&gt;SOS–alarm.&lt;/NOBR&gt; De två sistnämnda är privaträttsliga subjekt. Samarbetet gäller ofta planering, samordning och övning, men kan också avse pågående räddningstjänst eller sjuktransport. Ett särskilt samverkansavtal har ingåtts mellan Kustbevakningen och SSRS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I fråga om beredskap för allvarliga påfrestningar på samhället i fredstid samverkar Kustbevakningen, om än inte i en operativ mening, särskilt med Krisberedskapsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Inom ramen för miljöövervakningen, miljöskyddsverksamheten och miljöräddningstjänsten, är samverkansparterna främst Natur- vårdsverket, den kommunala räddningstjänsten och Statens rädd- ningsverk samt, till viss del, länsstyrelser och Försvarsmakten. Mellan Kustbevakningen och vissa kommuner har träffats avtal angående den kommunala räddningstjänstens medverkan vid miljöräddnings- insatser. Ett sådant exempel är det samverkansavtal som ingåtts mellan Kustbevakningen region Väst och Räddningstjänsten i Jönköpings kommun om den kommunala räddningstjänstens medverkan vid miljöräddningsinsatser i Vättern.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Kustbevakningen deltar tillsammans med bl.a. Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket och Kriminalvårdens Transport- tjänst i ett samarbetsforum avseende i första hand asylfrågor, SAMSYN. Inom SAMSYN informerar myndigheterna varandra om aktuella frågor inom sina respektive verksamhetsområden och diskuterar bl.a. analyser och prognoser, problem med verkställighet samt lagstiftningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Vidare kan nämnas att Kustbevakningen och Sveriges meteoro- logiska och hydrologiska institut (SMHI) samverkar bl.a. avseende meteorologiska observationer, oceanografiska mätningar, analyser av oceanografiska förhållanden och prognoser samt flyg- och fartygs- tjänster.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft66"&gt;sammanhållande och stödjande uppgifter före, under och efter en kris eller olycka. Den nya myndigheten inrättas den 1 januari 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se föregående not angående myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen, Regionledning Väst, dnr &lt;NOBR&gt;36-663/06.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft51"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen, dnr &lt;NOBR&gt;21-944/00.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Internationell samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Allmänt om samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Som tidigare redovisats (se avsnitt 3.3) ingår det i Kustbevakningens uppgifter att följa den internationella utvecklingen inom verksam- hetsområdet och att medverka i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss, miljöskydd till sjöss och annan sjöövervakning. Kustbevakningen ska vidare sam- verka med andra myndigheter för att främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningens internationella, direkt operativa, samarbete har bl.a. till syfte att säkerställa ändamålsenliga operativa förberedelser i form av planer, larmrutiner, ledningsstrukturer etc. samt att genom övningar och seminarier vidmakthålla och stärka den gemensamma, operativa förmågan. Utvecklingen går, som vi tidigare har konsta- terat, alltmer mot gränsöverskridande operativt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I det följande redovisas i korthet delar av det internationella sam- arbete som förekommer inom området för sjöövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Baltic Sea Region Border Control Cooperation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;En viktig del av den internationella samverkan inom området för sjöövervakning för civila ändamål sker numera inom ramen för gräns- bevakningssamarbetet Baltic Sea Region Border Control Coopera- tion (BSRBCC) som bildades år 1997. Genom BSRBCC bedrivs ett aktivt, operativt inriktat, samarbete mellan gränsbevakande och brottsbekämpande myndigheter i Östersjöregionen. Samtliga Öster- sjöstater samt Norge är medlemmar och Island har observations- status.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Samarbetet syftar bl.a. till att begränsa illegal invandring och att bekämpa narkotikasmuggling, miljöbrott och annan gräns- överskridande brottslighet. Samarbetet är i första hand inriktat på Östersjöområdet, men omfattar också andra delar av Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kustbevakningen deltar i den verkställande kommittén och det rådgivande sekretariatet (Baltic Sea Region Border Control Coopera- tion Conference, BSRBCCC). I kommittén ingår en representant från varje land medan sekretariatet består av en representant från det förra ordförandelandet, en från det aktuella ordförandelandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;15 § förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Förutom Sverige består BSRBCC av gräns- och kustbevakningsmyndigheterna i Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;och en från nästa ordförandeland. Från och med den 1 juli 2007 innehar Sverige ordförandeposten under 1,5 års tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kustbevakningens internationella kontaktpunkt för de länder som ingår i samarbetet är International Coordination Centre (ICC Sweden) vid ledningscentralen i Region Syd (Karlskrona).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Finska Gränsbevakningsväsendet administrerar inom ramen för samarbetet en särskild databas – CoastNet – som bl.a. innehåller underrättelser avseende fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Kustbevakningen deltar både i operationer och expertutbyte inom ramen för BSRBCC och i arbetet med Monthly Situation Reports (MSR). Kustbevakningen inhämtar information från Tullverket och polisen om intressanta företeelser under den aktuella månaden. Upp- gifterna sammanställs och kompletteras med den information som Kustbevakningen inhämtat på egen hand. Månadsrapporterna utbyts med övriga länder inom BSRBCC. Huvudsyftet med rapporterna är att kontinuerligt följa och kartlägga den internationella krimi- naliteten, att upptäcka fler brott och att konkretisera eventuella brottsmisstankar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Östersjösamarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;Kustbevakningen deltar aktivt i Task Force on Organised Crime in the Baltic Sea Region (Aktionsgruppen för gränsöverskridande brotts- lighet i Östersjöregionen). Aktionsgruppen inrättades år 1996 av statsministrarna i Östersjöområdet. Gruppens främsta uppgift är att planera och fullfölja de elva ländernas&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;gemensamma arbete för att bekämpa organiserad brottslighet, bl.a. genom att främja infor- mationsutbytet och samarbetet gällande rättsliga frågor, utbildning och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Utöver Kustbevakningen deltar också åklagarväsendet, polis- väsendet och tullväsendet i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Arbetet bedrivs främst genom den s.k. operativa kommittén (OPC) och ett antal nätverk som knutits till denna. Kustbevakning- en har deltagit både i &lt;NOBR&gt;OPC-arbetet&lt;/NOBR&gt; och i bl.a. nätverket gällande miljöbrott. I den sistnämnda har arbetet bl.a. bestått i att förbättra kunskaperna och gemensamma mål kring arbetet med oljeutsläpps- utredningar och s.k. &lt;NOBR&gt;CITES-brott.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Sverige, Norge, Danmark, Island, Finland, Tyskland, Polen, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;CITES är förkortning för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora. &lt;NOBR&gt;CITES-konventionen,&lt;/NOBR&gt; som behandlar all handel med hotade arter av vilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;En annan arbetsgrupp inom OPC som berör Kustbevakningen är den s.k. Crossfire. Arbetsgruppen har riktat in sig på vapensmugg- ling från Balkan till Nordeuropa, som sker via turistbussar. För- utom Sverige deltar Danmark, Estland, Tyskland, Litauen, Norge, Ryssland och Slovenien. Samverkan sker mellan ländernas polisväsen- de, tullväsende, gränsbevakning, kustbevakning och deras motsva- righeter i andra länder samt Europol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Samarbetet inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft41"&gt;Kustbevakningens internationella arbete har till stor del sin grund i samarbetet inom EU. De olika verksamhetsområden som berörs av detta samarbete tenderar också att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;Den beskrivning vi lämnar i detta avsnitt är inte uttömmande, men behandlar de för Kustbevakningen viktigaste och mest aktuella samarbetsorganen och samarbetsformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft10"&gt;Schengensamarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;I Schengenavtalet uttalar staterna sin avsikt att avskaffa personkon- troller vid de gemensamma gränserna. Avtalet innehåller bestämmel- ser om åtgärder som på kort och på lång sikt ska främja den fria rörligheten för personer mellan Schengenstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;Schengenkonventionen&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;innehåller bestämmelser om praktiska åtgärder för att fullt ut uppnå Schengenavtalets syfte. Bestämmelserna gäller bl.a. polissamarbete och rättsligt samarbete, dataskydd, samarbete om narkotikabekämpning, harmoniserad viseringspolitik och enhetliga yttre gränskontroller. För Schengenländerna innebär samarbetet att land- och sjögränser till övriga Schengenländer försvinner. I december 2007 utvidgades Schengenområdet med nio nya länder, varav flera finns i Östersjöområdet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta innebär beträffande den reguljära färjetrafiken mellan Sverige och de nya Schengenländerna att några uppgifter gällande personer ombord inte längre behöver lämnas. Tidigare gjordes anmälan till SMC, som också kontrollerade uppgifterna (se avsnitt 7.6.4). För handelsfartyg, men däremot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft72"&gt;djur och växter, antogs i Washington den 3 mars 1973. Kompletterande bestämmelser antogs i Bonn den 22 juni 1979. Konventionen trädde i kraft gentemot Sverige den 1 juli 1975.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1997/98:42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien och Malta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;inte fritidsbåtar, kvarstår emellertid uppgiftsskyldigheten och Kustbevakningen genomför kontroller av vilka personer som finns ombord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En viktig del i samarbetet utgörs av Schengen Information System, SIS, som presenteras i avsnitt 6.7.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;Frontex&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller förvaltningen av de yttre gränserna samordnas av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid EU:s medlems- staters yttre gränser (Frontex).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Frontex bistår också medlemsstater- na med utbildning av nationell gränsbevakningspersonal, fastställer gemensamma utbildningsnormer, genomför riskanalyser, följer upp forskning av betydelse för kontrollen och övervakningen av de yttre gränserna, hjälper medlemsstaterna i situationer som kräver tekniskt och operativt bistånd vid de yttre gränserna samt erbjuder dessa tekniskt stöd till gemensamma insatser för att återsända personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft8"&gt;Kustbevakningen deltar i förmötena i Frontex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Sedan Frontex inrättades har byrån bl.a. samordnat ett antal gemensamma operationer vid de yttre gränserna. Erfarenheterna från dessa gemensamma operationer har visat att det finns ett stort behov av att fastställa gemensamma regler för gränskontrollanter från en medlemsstat som vid en gemensam operation agerar på en annan medlemsstats territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I juli 2006 presenterade Frontex en genomförandestudie och framhöll behovet av ett permanent kustbevakningsnätverk för EU:s södra gränser. Genom att inrätta regionala ledningscentraler, som förses med personal och utrustning från medlemsstaterna men sam- ordnas av Frontex, skulle kontrollerna kunna förstärkas. Förslaget innebär att de södra yttre sjögränserna delas in i ett antal patrulle- ringszoner som omfattar Kanarieöarna, västra, centrala respektive östra Medelhavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;I maj 2007 inleddes ett projekt, Europeiska nätverket för kust- bevakning, för att säkerställa samordning av medlemsstaternas be- vakningsverksamhet. Avsikten är att deltagande stater ska ges utökade mandat och kunna bedriva en effektiv systematisk patrullering i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;områdena. Det europeiska gränsbevakningssystemet ska enligt rap- porten i ett första skede inriktas på synergieffekter av att koppla samman de nationella bevakningssystem som finns vid EU:s södra yttre sjögränser. I ett andra skede är avsikten att ett sådant system ska ersätta de nationella systemen för bevakning av land- och sjö- gränserna. Systemet ska också bl.a. inbegripa en kombination av radar- och satellitbevakning på europeisk nivå.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft41"&gt;För att förstärka Frontex ansågs det vidare vara nödvändigt att skapa möjlighet att sätta in grupper för snabba ingripanden för att bistå de nationella gränskontrollmyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Rabit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft8"&gt;Genom en &lt;NOBR&gt;EG-förordning,&lt;/NOBR&gt; som antogs sommaren 2007, inrättades ett system för att upprätta snabba gränsinsatsenheter, Rabit (Rapid Border Intervention Teams).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Genomförandet av förordningen krä- ver att medlemsstaterna upprättar en förteckning över nationella experter, som under en begränsad tid snabbt kan sättas in för att bistå med operativt stöd till en medlemsstat som begär detta och som står inför en akut och exceptionellt pressande situation, t.ex. när ett stort antal tredjelandsmedborgare anländer till platser vid de yttre gränserna. De tjänstemän som har utsetts agerar i den natio- nella myndighetens tjänst och bär sin egen uniform, kompletterad med en blå armbindel som tecken på att de deltar i en gemensam in- sats. Lönen betalas av den nationella myndigheten, men merkostnader ersätts av Frontex. När tjänstemännen agerar som medlemmar av snabbinsatsstyrkan ska de emellertid enbart ta instruktioner från den stat som insatsen görs i. Under vissa förhållanden får tjänste- vapen bäras.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft10"&gt;Community Fisheries Control Agency och den gemensamma fiskeripolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft8"&gt;Fiskeripolitiken är ett av EU:s gemensamma politikområden. För att koordinera det operativa samarbetet mellan länderna har EU in-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europeiska unionens råd, 2818:e mötet i rådet för Rättsliga och inrikes frågor, C/07/194. &lt;SPAN class="ft51"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007 av den 11 juli 2007 om inrättan- de av en mekanism för upprättande av snabba gränsinsatsenheter och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 vad beträffar den mekanismen och regleringen av gästande tjänstemäns uppgifter och befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. förordning, artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;rättat en byrå för fiskerikontroll, Community Fisheries Control Agency (CFCA). EU:s fiskeripolitik har avgörande betydelse för utvecklingen av svenska fiskeresurser och den svenska fiskerinäringens verksamhet. Förändringar i den årliga &lt;NOBR&gt;TAC-förordningen&lt;/NOBR&gt; (total fångstkvot) har stor påverkan på det nationella fisket och fiskeri- kontrollen samt utformningen av gemensamma kontrollplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken ges medlems- staterna i vissa fall rätt att genomföra inspektioner på fiskefartyg i sådant vatten som ligger utanför det egna territoriet men som ingår i gemenskapens vatten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Under år 2006 antog Kommissionen en förordning, som föreskriver att medlemsstaternas samarbete kring inspektioner ska utvidgas&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. En ny form av samarbete skapas mellan medlemsstaterna genom införandet av gemenskapsinspektörer och inspektionsmedel som kan anlitas för särskilda kontroll- och inspek- tionsprogram. Gemenskapsinspektörerna (både svenska och ut- ländska) har med stöd av den nya förordningen rätt att utföra fiske- rikontroller i de olika medlemsstaternas ekonomiska zoner och territorialhav. De har då också vissa befogenheter.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kommissionen har antagit en förteckning över gemenskapsinspektörer, inspektions- fartyg, inspektionsflygplan och andra inspektionsmedel som har rätt att genomföra inspektioner inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft8"&gt;Fiskeriövervakning bedrivs också till följd av att Sverige, som medlemsstat i EU, är bunden av den s.k. &lt;NOBR&gt;NEAFC-konventionen.&lt;/NOBR&gt; Den avhandlar hur fisket ska regleras inom ett område i Nordostatlanten (se avsnitten 3.3, 7.7.2 och 8.7). Till följd av konventionsåtagan- dena ska avtalsslutande parter, vilkas fiskefartyg fiskar i området, med vissa intervall genomföra fiskeriövervakning i konventionsom- rådet. Sverige har visst fiske i det område som omfattas av NEAFC- konventionen och genomför därför genom Kustbevakningen period- vis övervakning i området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, artikel 28.3. &lt;SPAN class="ft71"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kommissionens förordning (EG) nr 1042/2006 om fastställande av närmare bestämmelser för tillämpning av artikel &lt;NOBR&gt;28.3-4&lt;/NOBR&gt; i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. förordning, artikel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kommissionens beslut av den 9 januari 2007 om antagande av en förteckning över gemen- skapsinspektörer och inspektionsmedel enligt artikel 28.4 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (2007/166/EG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;EMSA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;Under år 2002 inrättades den Europeiska sjösäkerhetsbyrån, EMSA, med huvudsaklig uppgift att arbeta för att passagerar- och gods- transporter till sjöss inom EU utförs på ett säkert sätt. EMSA ska bidra till att minska risken för sjöolyckor, förorening av haven och förluster av människoliv till sjöss. Vidare åligger det EMSA att ge kommissionen allmän teknisk och vetenskaplig rådgivning i fråga om sjösäkerhet. EMSA ska också aktivt stödja medlemsstaterna i deras arbete med bekämpning av utsläpp till sjöss. EMSA förfogar över särskilda oljesaneringsfartyg och stödjer bl.a. medlemsstaterna genom att tillhandahålla satellitbilder för miljöövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Byrån har bl.a. inrättat SafeSeaNet, som är ett system för över- vakning av fartyg som transporterar farlig last samt CleanSeaNet. Det sistnämnda är ett system med satellitbilder som gör det möjligt att mycket snabbt förvarna en medlemsstat om utsläpp nära dess kust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft10"&gt;Visst annat samarbete inom EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;Kustbevakningen har under åren &lt;NOBR&gt;2006–2007&lt;/NOBR&gt; deltagit i ett &lt;NOBR&gt;EU-pro-&lt;/NOBR&gt; jekt med inriktningen ”farligt gods i Östersjöområdet”, Dangerous Goods in the Baltic Sea Region (DaGoB). Syftet med projektet var att kartlägga, utforska och i förlängningen kunna föreslå förbätt- ringar i transportkedjan avseende farligt gods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Länderna runt Nordsjön och Östersjön samt inom EU har ett omfattande miljöskyddssamarbete i syfte att gemensamt flygöver- vaka sjötrafiken och att kunna samverka vid stora olje- eller kemi- kalieolyckor. Samarbetet beskrivs närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen deltar i ett särskilt samarbetsorgan för EU- medlemsstaternas tullmyndigheter (Marinfo).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vidare har Kustbevakningen inlett ett samarbete med EU:s organisation för polissamarbete, Europol. De närmare formerna för samarbetet är ännu inte fastlagda, men håller på att utarbetas i samarbete med Rikspolisstyrelsen. Kustbevakningen deltar vidare i arbetet med att förbättra Europol Information System. Eftersom vissa rättsliga problem uppmärksammats vid tolkningen av Europol- konvention bedrivs för närvarande inget aktivt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft16"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td153"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p610 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Helsingforskonventionen, Bonnavtalet och Köpenhamnsavtalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;Karaktäristiskt för det marina miljöskyddsarbetet är att det till stora delar bedrivs genom internationellt samarbete och regleras genom ett antal konventioner och andra överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Det direkt operativa internationella samarbetet sker inom ramen för Helsingforskonventionen, Bonnavtalet och Köpenhamnsavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Helsingforskonventionen &lt;/SPAN&gt;är en regional miljöskyddskonvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Länderna i Östersjöområ- det (Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige, Tyskland och Ryska Federationen) samt EU är konventionsparter. Det styrande och verkställande organet är Helsingforskommissionen, även kallad HELCOM. Samarbetet syftar till att återställa miljön i Östersjöområdet och att bevara den ekologiska balansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Sedan början på &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; finns det ett avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om att gemensamt bekämpa för- oreningar av havet, det s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Köpenhamnsavtalet&lt;/SPAN&gt;. Genom avtalet för- binder sig de nordiska länderna att samverka för att skydda havs- miljön när den är hotad – oavsett vilket land hotet berör. Varje land övervakar sitt vattenområde. Beredskapen ska emellertid genom samarbetet fungera så att överträdelser av gällande utsläppsbestäm- melser kan förebyggas och upptäckas tidigt. Samarbetet omfattar övervakning, undersökning, rapportering, säkring av bevismedel, be- kämpning, bistånd vid bekämpning och allmänt informationsutbyte. Ett viktigt inslag är direktkontakten mellan ländernas behöriga myndigheter.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Sverige deltar också genom &lt;SPAN class="ft10"&gt;Bonnavtalet &lt;/SPAN&gt;i samarbetet angående bekämpning av miljöföroreningar i samband med olyckor. Med stöd av Bonnavtalet samarbetar Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och EU vid händel- ser som leder till olje- eller kemikalieförorening i Nordsjön. Det internationella samarbetet består bl.a. i regler och rutiner för sam- ordnad flygövervakning och för dokumentation och bevissäkring mot fartyg som bryter mot gällande utsläppsregler. Avtalet omfattar också större oljeutsläpp från oljeplattformar till havs. Länderna har ett ömsesidigt varningssystem samt rutiner för samordnade bekämp- ningsinsatser vid större olyckor och illegala utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö signerades år 1974 av länderna runt Östersjön. En ny konvention signerades år 1992 av samma länder samt av EG (numera EU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För mer detaljerad information, se http://www.copenhagenagreement.org.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens nationella och internationella samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Viss övrig internationell samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Kustbevakningen samverkar också kontinuerligt inom ramen för bl.a. Interpol, FN:s sjöfartsorgan International Maritime Organization (IMO) och inom Arktiska rådet. Årligen anordnas t.ex. möten i Arktiska rådet rörande bl.a. oljeolyckor i arktisk marin miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Sedan år 2004 tillämpas en operativ plan för bl.a. samordnad plane- ring av flygövervakningen i sydvästra Östersjön (SWEDENGER- planen) mellan Sverige, Danmark och Tyskland. För att beivra och avslöja illegala oljeutsläpp genomförs miljöövervakningsoperationer med deltagande av ledningsresurser, fartyg och flygplan från de länder som är ansvariga för respektive område. En liknande sampla- nering av flygövervakningen sker sedan flera år i Skagerackområdet mellan Sverige, Danmark och Norge. Kustbevakningen samarbetar dessutom med Finland i satellitövervakning av norra Östersjön och med Danmark och Polen vad gäller de södra delarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Kustbevakningen deltar vidare i de av EMSA22 anordnade akti- viteterna rörande oljeskyddsberedskap samt har medverkat i genom- förandet av ett antal &lt;NOBR&gt;SIDA-finansierade&lt;/NOBR&gt; utbildningar i samma ämne. För att bibehålla och utveckla förmågan till operativt samarbete vid olyckor hålls regelbundna möten och övningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Ett särskilt samarbete avseende transporter av förpackat farligt gods bedrivs inom ramen för Östersjöavtalet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Med stöd av avtalet hålls årliga möten och genomförs bl.a. gemensamma inspektions- veckor. Avtalet omfattar Danmark, Finland, Tyskland, Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Polen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Nordiska kustbevakningskonferenser äger rum årligen. Deltagan- de länder utbyter information och orienterar varandra om viktiga förändringar i lagstiftning och verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Memorandum of Understanding for the Transport of Dangerous Goods on &lt;NOBR&gt;Ro-Ro&lt;/NOBR&gt; Ships in the Baltic.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;6 Informationsutbyte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft104"&gt;Kustbevakningen samarbetar ofta med andra brottsbekämpande myndigheter och myndigheter med kontroll- och tillsynsuppgifter. Utbyte av information är en viktig del i detta samarbete och en för- utsättning för att samverkan ska fungera väl. Informationsutbytet sker till stor del informellt, men också inom ramen för författnings- reglerade skyldigheter eller möjligheter att bistå andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft105"&gt;I detta avsnitt beskriver vi översiktligt informationsutbyte i all- mänhet (avsnitt 6.2). Innan vi går närmare in på informationsutbytet beskriver vi kort regleringen av sekretess och informationsutbyte (avsnitt 6.3) och av personuppgiftsbehandling inom Kustbevakningen (avsnitt 6.4). Sedan beskriver vi Kustbevakningens information &lt;SPAN class="ft73"&gt;till &lt;/SPAN&gt;andra brottsbekämpande myndigheter (avsnitt 6.5) och till andra till- synsmyndigheter (avsnitt 6.6). Därefter behandlar vi Kustbevak- ningens information &lt;SPAN class="ft73"&gt;från &lt;/SPAN&gt;andra myndigheter i den brottsbekämpande verksamheten (avsnitt 6.7) respektive kontroll- och tillsynsverksam- heten (avsnitt 6.8). Sist finns några avslutande anmärkningar (av- snitt 6.9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft104"&gt;Beskrivningen av informationsutbytet är inte uttömmande. Vi fokuserar dels på Kustbevakningens författningsskyldighet att lämna information till andra myndigheter, dels på Kustbevakningens tillgång till registeruppgifter och till annan information som är särskilt vik- tig för huvuduppgiften att bedriva sjöövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft10"&gt;I avsnittet behandlas inte heller det informationsutbyte som äger rum inom ramen för en enskild förundersökning, exempelvis den kontinuerliga kontakten mellan åklagaren och den som biträder åklagaren i förundersökningen, eftersom detta regleras i rättegångs- balken och andra författningar om förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft16"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355160x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Allmänt om informationsutbytet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft105"&gt;Kustbevakningen är, i likhet med andra brottsbekämpande myndig- heter, i stort behov av att kunna ta emot och utbyta upplysningar med andra sådana myndigheter, för att på ett effektivt sätt bekämpa brott. Det kan röra sig om allt från allmänna uppgifter om brotts- utvecklingen och om olika metoder för att begå respektive be- kämpa brott eller underrättelseinformation till konkreta uppgifter om brott och misstänkta personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft10"&gt;Även kontroll- och tillsynsuppgifter kan kräva att information utbyts. Det kan exempelvis röra sig om information om vilka kon- trollmetoder som är effektiva, hur kontrollobjekten ska väljas ut och hur resultatet av kontrollerna ska redovisas och användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft104"&gt;I dag finns ett brett utbyte av information mellan Kustbevakningen och dess samarbetsmyndigheter såväl när det gäller brottsbekämp- ning som tillsyn. Eftersom myndigheterna bl.a. av effektivitets- och resursskäl samarbetar allt oftare och i större omfattning ökar kraven på ett väl fungerande utbyte av information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft104"&gt;När information ska utbytas mellan myndigheter måste hänsyn också tas till om – och i så fall i vilken utsträckning – sekretess gäller för de aktuella uppgifterna. Om informationen behandlas automa- tiserat i databaser eller register, måste hänsyn dessutom tas till lag- stiftningen om behandling av personuppgifter. Bestämmelser i såväl sekretesslagen (1980:100) som personuppgiftslagen (1998:204)&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och myndighetsspecifika registerförfattningar kan således innebära hinder mot ett fritt informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft107"&gt;Att möjligheterna att lämna uppgifter påverkas av lagstiftningen om behandling av personuppgifter beror givetvis på att många upp- gifter som de brottsbekämpande myndigheterna har anledning att utbyta är personuppgifter som helt eller delvis behandlas automa- tiserat i databaser eller register. De grundläggande bestämmelserna om automatiserad behandling av personuppgifter finns i person-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Personuppgiftslagen bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 94/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Inom Europarådet har en konvention om skydd för personuppgifter, dataskyddskonventionen, utarbetats. Samtliga med- lemsstater i EU har ratificerat konventionen. Konventionens innehåll kan ses som en preci- sering av skyddet för enskilda vid användning av automatisk databehandling enligt artikel 8 i Europakonventionen. Syftet är att säkerställa den enskildes rätt till personlig integritet i samband med behandling av personuppgifter och att förbättra förutsättningarna för ett fritt informationsflöde över gränserna. Till dataskyddskonventionen finns numera också ett tilläggs- protokoll som bl.a. reglerar överföring av personuppgifter mellan länder (ratificerat av Sverige den 8 november 2001). Internationella riktlinjer för integritetsskydd har även utarbetats inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p625 ft105"&gt;uppgiftslagen. Vid sidan av personuppgiftslagen finns dessutom sär- skild lagstiftning som är tillämplig på registerföring och databas- hantering hos bl.a. statliga myndigheter (s.k. registerförfattningar). Sådana författningar är ofta mer detaljerade än personuppgiftslagen och kan såväl inskränka som utvidga ramarna för vilka uppgifter som får behandlas samt till vilka och på vilket sätt uppgifterna får lämnas ut.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vissa registerförfattningar innehåller särskilda sekretessbrytande bestämmelser. Om det inte finns några sådana bestämmelser aktua- liseras sekretesslagen, eftersom det är bestämmelserna i den lagen som normalt ligger till grund för prövningen av om en uppgift får lämnas ut eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft104"&gt;Sekretesslagen reglerar inte formen för utlämnande. Det är emel- lertid inte ovanligt att registerförfattningar innehåller restriktioner när det gäller utlämnande på medium för automatiserad behandling, t.ex. filöverföring, &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; eller genom direktåtkomst&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Sekretesslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Prövningen i det enskilda fallet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Sekretesslagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det all- männas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Grundprincipen är att om det råder sekretess för uppgifter gäller sek- retessen även mellan myndigheter. Myndigheterna prövar frågan om utlämnande av uppgifter är tillåtet eller inte med stöd av sekretess- regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft104"&gt;Enligt 15 kap. 5 § sekretesslagen ska en myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter som den förfogar över, i den mån hinder inte möter på grund av sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. Denna regel kan ses som en precisering av den allmänna skyldigheten att samverka och att lämna andra myn- digheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft107"&gt;I förhållandet mellan myndigheter är således huvudregeln att in- formation både får och i viss utsträckning också ska utbytas, sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;En utförlig beskrivning av den övergripande rättsliga regleringen finns bl.a. i SOU 2005:117 och SOU 2002:113.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Med direktåtkomst avses att en myndighet har direkt tillgång till någon annan myndighets register eller databaser och på egen hand kan söka efter information. Detta innebär att den som är ansvarig för registret eller databasen inte har inflytande över i vilken omfattning och när informationen används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. 6 § förvaltningslagen (1986:223), 3 § polislagen (1984:387) och 6 kap. 8 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;tidigt som sekretesslagens regler begränsar de faktiska möjligheterna till informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Sekretess i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft105"&gt;I 5 kap. 1 § sekretesslagen finns regler till skydd för det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet. Sekretessen gäller bl.a. för anmälan om brott och i förundersökningar. Den gäller också i Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Sekretessen gäller om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. I de fall där Kustbevakningen får uppgifter med sådan sekretess från en annan myndighet gäller sekretessen också hos Kustbevakningen och vice versa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft104"&gt;I 9 kap. 17 § sekretesslagen finns en regel som skyddar enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i bl.a. utredning enligt be- stämmelserna om förundersökning och vid användning av tvångs- medel. Sekretessen gäller också bl.a. i Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Sekre- tess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men. Sekretess enligt denna bestämmelse överförs normalt inte till andra myndigheter, men de brottsbekämpande myndigheterna har i allt väsentligt samma sekretessreglering till skydd för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Sekretess i kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;De i detta sammanhang viktigaste sekretessbestämmelserna i Kust- bevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Enligt 4 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgift som rör planläggning eller annan förberedelse för inspektion i den mån det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft107"&gt;Vidare kan sekretess gälla i Kustbevakningens tillsynsverksamhet för bl.a. uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs (8 kap. 6 § sekretesslagen och 2 § sekretessförordningen). Vilka närmare uppgifter som omfattas av sistnämnda sekretess anges i en bilaga till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p625 ft104"&gt;förordningen och omfattar bl.a. fisketillsyn (p 28), tillsyn enligt far- tygssäkerhetslagen eller fartygssäkerhetsförordningen (p 42), tillsyn enligt kontinentalsockellagen (p 43), tillsyn enligt tullagen (p 54), tillsyn enligt lagen om transport av farligt gods (p 56), tillsyn enligt vattenföroreningslagen (p 93) och undersökning av olyckor (p 110).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft104"&gt;Sekretess vid sjöförklaringar och sjöolyckor som ska undersökas enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor regleras i 8 kap. 16 § sekretesslagen. På begäran av fartygets befälhavare eller redare kan sekretess gälla för uppgift som angår sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser. Bestämmel- sen skyddar främst enskilds ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Vid gränskontroll kan vidare bl.a. sekretessbestämmelserna i 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen aktualiseras. Enligt dessa paragrafer gäller sekretess för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska för- hållanden i ett särskilt ärende om kontroll i fråga om tull samt i annan verksamhet som avser tullkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft10"&gt;I bl.a. verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess med stöd av 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sek- retessen gäller även hos myndighet som lämnar biträde i sådan verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Vid fartygssäkerhetstillsyn med stöd av 5 kap. fartygssäkerhets- lagen gäller sekretess hos Sjöfartsverket för anmälan eller annan utsaga av enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs (7 kap. 43 § sekretess- lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Enligt 10 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgifter om utrotningshotade djur- eller växtarter om det kan antas att strävandena att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs (s.k. &lt;NOBR&gt;CITES-sekretess).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft109"&gt;Överföring av tillsynssekretess regleras i 13 kap. 1 § sekretess- lagen. I de fall där Kustbevakningen i sin tillsynsverksamhet får del av sekretessbelagda uppgifter från en annan myndighet gäller sek- retessen också hos Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft107"&gt;Efter en skadeprövning i det enskilda fallet, vilken görs med stöd av tillämplig sekretessregel, kan alltså en uppgift visa sig vara sekre- tessbelagd. En sekretessbelagd uppgift hos en myndighet får inte röjas för en annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken den lagen hänvisar (1 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft16"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft10"&gt;första stycket sekretesslagen). Vissa sådana undantag från reglerna om sekretess redovisas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Sekretessbrytande bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Flera viktiga undantag från reglerna om sekretess, s.k. sekretess- brytande bestämmelser, har införts i sekretesslagen för att under- lätta samarbetet mellan myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;När det gäller myndigheters skyldighet att lämna ut sekretess- belagda uppgifter om brott har reglerna i 1 kap. 5 § samt 14 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ sekretesslagen störst betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft104"&gt;Enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndighe- ten ska kunna fullgöra sin verksamhet (s.k. nödvändigt uppgiftsläm- nande). I propositionen till sekretesslagen anges att det är uppenbart att sekretess inte får innebära att de offentliga funktionärerna hindras att fullgöra sina egna uppgifter (prop. 1979/80:2, del A, s. 122). Även meddelanden till en annan myndighet kan ingå som ett från verk- samheten i övrigt oskiljaktigt moment. En myndighet kan t.ex. se sig tvungen att delge en annan myndighet hemlig information till grund för ett remissyttrande. I särskilda fall kan det vidare vara nödvän- digt för en tjänsteman att vända sig till en utomstående expert och att därvid upplysa om hemliga omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft104"&gt;Bestämmelsen om nödvändigt uppgiftslämnande ska tillämpas restriktivt (a. prop. s. 465). Enbart om detta är nödvändigt för verk- samheten hos den myndighet som har uppgiften och för att denna ska kunna fullgöra en uppgift får sekretessen efterges. Den mottagan- de myndighetens behov saknar alltså betydelse vid denna prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft107"&gt;Bestämmelsen har praktisk betydelse framför allt för polisen när den begär information eller hjälp av en annan myndighet. För att den andra myndigheten ska kunna bistå polisen på ett ändamålsenligt sätt måste polisen ofta lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess, t.ex. uppgift om brottsmisstanke. Motsvarande gäller för Kustbevak- ningen i dess brottsbekämpande verksamhet. En annan situation där det kan vara nödvändigt att i den brottsbekämpande verksamheten lämna ut hemliga uppgifter är i samband med att någon varnas för att denne riskerar att utsättas för ett konkret brott (SOU 1999:53 s. 143).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft107"&gt;Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen, som reglerar uppgiftsskyldighet, hindrar sekretess inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller rege-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft16"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p625 ft104"&gt;ringen eller att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om upp- giftsskyldighet följer av lag eller förordning. En föreskrift som mera allmänt ålägger myndigheter att samarbeta (t.ex. 3 § polislagen) anses däremot inte innebära en uppgiftsskyldighet i bestämmelsens mening. Detsamma gäller myndigheternas allmänna samverkansskyldighet enligt 6 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Enligt 9 § lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP), ska åtgärder som vidtagits med stöd av &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ lagen skyndsamt anmälas till polismyndighet. Denna anmäl- ningsskyldighet till polisen, får anses vara en sådan skyldighet som anges i 14 kap. 1 § sekretesslagen. Inom tillsynsverksamheten före- skrivs uppgiftsskyldighet för Kustbevakningen bl.a. i 5 kap. 18 § fartygssäkerhetslagen och 7 § förordningen (2004:283) om sjöfarts- skydd (se avsnitt 6.6.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft104"&gt;Andra uppgifter som angår misstanke om brott kan som regel lämnas till polis och åklagare med stöd av 14 kap. 2 § sekretesslagen. Bestämmelsen har tillkommit bl.a. för att det ska vara enklare för myndigheter att anmäla brott och för att underlätta förundersök- ning i brottmål. I paragrafens fjärde stycke finns en generell regel enligt vilken uppgifter om brottsmisstankar under vissa förutsätt- ningar får lämnas. Den första förutsättningen är att det är fråga om en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott. Uppgift om förestående brott kan alltså inte lämnas med stöd av denna paragraf och bestämmelsen är inte heller tillämplig i underrättelseverksam- het (SOU 1999:53 s. 122 och 132). Vidare krävs att uppgiften lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet. Slutligen krävs att fängelse är föreskrivet för brottet och att detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft10"&gt;Möjligheten att lämna uppgifter är inte begränsad till misstanke om brott som begåtts inom myndighetens eget ansvarsområde (prop. 1983/84:142 s. 30 f.). Det avgörande är att myndigheten i sin verksamhet har fått vetskap om brottet. Frågan om uppgifter ska lämnas ut eller inte är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet och någon särskild misstankegrad krävs inte. Däremot krävs en bedömning av brottets svårhetsgrad, eftersom sekretessen inte bryts vid bötesbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft107"&gt;Vidare kan uppgifter lämnas ut med stöd av generalklausulen i 14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen. Utöver vad som följer av 14 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen framgår av generalklausulen att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas från en myndighet till en annan, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft16"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p640 ft107"&gt;företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. I andra stycket har tagits in vissa undantag från generalklausulens tillämp- ningsområde. Från dessa undantag kan bortses i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft104"&gt;Syftet med generalklausulen är att sekretesslagen inte ska hindra myndigheterna från att utväxla uppgifter i situationer där intresset av att uppgifterna lämnas ut bör ha företräde framför intresset av att upp- gifterna inte lämnas ut. En myndighet kan på eget initiativ lämna uppgifter till en annan myndighet med stöd av generalklausulen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft104"&gt;I underrättelseverksamheten kan uppgifter, om de omfattas av sekretess, utbytas med stöd av generalklausulen i 14 kap. 3 § sekre- tesslagen. Eftersom det råder viss osäkerhet om hur den bestämmel- sen ska tolkas och vilken räckvidd den har kan, som en konsekvens av detta, myndigheterna begränsa uppgiftslämnandet på ett sätt som riskerar att hämma effektiviteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft104"&gt;Om en myndighet begär att få ut en uppgift kan både bestäm- melserna i 14 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen samt generalklausulen, i kombination med 15 kap. 5 § sekretesslagen, innebära en uppgifts- skyldighet för den myndighet som har uppgiften. Av förarbetena framgår att generalklausulen särskilt ger utrymme för informations- utbyte när det är fråga om myndigheter med samma sakliga behö- righet, men med skilda lokala kompetensområden, eller myndigheter som har närbesläktade funktioner och som båda har rättslig befo- genhet att fordra in de utväxlade uppgifterna (prop. 1979/80:2, del A, s. 326 f.). Även rutinmässigt uppgiftslämnande kan förekomma med stöd av generalklausulen. Lagstiftningen bygger emellertid på att så- dant uppgiftslämnande i princip ska vara författningsreglerat. Det är enligt förarbetena endast i undantagsfall som rutinmässigt uppgifts- lämnande som inte är författningsreglerat kan anses vara tillräckligt motiverat för att generalklausulen ska anses tillämplig (a. prop. s. 327).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft104"&gt;Om sekretessbelagda uppgifter har överlämnats från en myndighet till en annan med stöd av någon av de ovan nämnda sekretessbrytande bestämmelserna, uppkommer frågan om sekretessen för uppgifterna gäller hos den mottagande myndigheten eller om de blir offentliga där. Vissa sekretessregler har utformats så att sekretess gäller för viss uppgift i viss verksamhet eller ärende av visst slag oavsett hos vilken myndighet uppgiften finns (primär sekretess). Ett exempel på detta är regeln i 5 kap. 1 § sekretesslagen om sekretess till skydd för den brottsbekämpande verksamheten. Den sekretessen fortsätter således att gälla hos den mottagande myndigheten. Det motsatta gäller för sekretessen till skydd för enskild i 9 kap. 17 § sekretesslagen. Om uppgifter överförs till en myndighet som inte omfattas av det pri-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft16"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p643 ft109"&gt;mära sekretessområdet följer sekretessen inte med, om inte en kom- pletterande sekretessregel kan åberopas (sekundär sekretess). Sekun- där sekretess gäller framför allt i domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft104"&gt;Kustbevakningen saknade länge lagstiftning som reglerade myndig- hetens möjligheter att i register och databaser registrera person- uppgifter och annan information som behövs för verksamheten. Numera finns emellertid förordningen (2003:188) om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen. Förordningen gäller, ut- över personuppgiftslagen, för behandling av personuppgifter i de delar av Kustbevakningens verksamhet som vi utreder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft10"&gt;Enligt förordningen får Kustbevakningen behandla personupp- gifter i sin brottsbekämpande verksamhet, om det är nödvändigt för att förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott som Kustbevakningen enligt lag eller förordning har att ingripa mot eller för att utreda sådana brott (4 §). Personuppgifter får också behandlas i den kontroll- och tillsynsverksamhet som Kustbevak- ningen enligt lag eller förordning har att genomföra, om det är nöd- vändigt för att inrikta och genomföra verksamheten (5 §). Person- uppgifter får vidare behandlas vid Kustbevakningens handläggning av ärenden om vattenföroreningsavgift (6 §) och slutligen om det är nödvändigt för att planera, följa upp eller utvärdera nu nämnda verksamheter (7 §). Uppgifterna behandlas i kustbevakningsdata- basen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft104"&gt;Uppgifterna i kustbevakningsdatabasen rör i huvudsak personer som är misstänkta för brott. För att inrikta och genomföra kontroll- och tillsynsverksamhet får Kustbevakningen i kustbevakningsdata- basen också behandla uppgifter om personer som har anknytning till ett transportmedel eller en verksamhet som omfattas av kontrollen eller tillsynen. Vidare får uppgifter om personer som förekommer i ett ärende om vattenföroreningsavgift behandlas där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft107"&gt;I förordningen regleras också vilka andra myndigheter som kan få åtkomst till uppgifterna i kustbevakningsdatabasen. Rikspolis- styrelsen, polismyndigheterna, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket och Åklagarmyndigheten får ha direktåtkomst till kust- bevakningsdatabasen. Uppgifter i databasen får också lämnas ut till dessa myndigheter på medium för automatiserad behandling. Där-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355168x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;emot innehåller förordningen inga regler om vilka uppgifter som får lämnas ut från databasen på annat sätt än genom direktåtkomst eller annat datoriserat förfarande.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Förordningen innehåller inte heller någon sekretessbrytande bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Förordningen innehåller en uppräkning av vilka uppgifter om enskilda som får behandlas i kustbevakningsdatabasen, t.ex. identi- tetsuppgifter avseende de registrerade personerna samt omständig- heter och händelser i ett ärende (17 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Som vi redovisar närmare i avsnitt 13.5 har regleringen av person- uppgiftsbehandlingen setts över och arbete pågår med en ny författ- ning på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kustbevakningens information till andra brottsbekämpande myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Informationsutbytet i allmänhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft104"&gt;En effektiv brottsbekämpning är, som också konstaterats i andra lagstiftningsärenden, beroende av att stora mängder information kan inhämtas och bearbetas på ett bra sätt (se bl.a. SOU 2005:117 s. 18 och 121 ff.). Brottsligheten följer normalt inte myndighets- gränserna. En myndighet som i sin brottsbekämpande verksamhet får kännedom om brott, som ska utredas av en annan myndighet, förutsätts lämna över dessa uppgifter till berörd myndighet. Ett så- dant fortlöpande informationsutbyte sker också i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft104"&gt;Ett annat viktigt inslag i informationsutbytet är att de brotts- bekämpande myndigheterna har tillgång till uppgifter ur register som förs av andra brottsbekämpande myndigheter, eller direktåtkomst till registren. Syftet med detta är att underlätta utredning och lag- föring av brott. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 6.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft109"&gt;Utbyte av information kan vidare förkomma inom ramen för den verksamhet som bedrivs gemensamt av myndigheterna inom Maritimt underrättelsecenter, MUC (se avsnitten 5.2.1 och 5.2.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft105"&gt;Det finns också möjlighet att bedriva internationellt informa- tionsutbyte bl.a. inom ramen för gemensamma utredningsgrupper (se närmare om sådana grupper i avsnitt 11.51).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft109"&gt;När Kustbevakningen bedriver övervakning till sjöss överlämnar myndigheten tips och underrättelser om brottslig verksamhet till polisväsendet. Kustbevakningen rapporterar också brott och ord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare SOU 2005:117 s. 136 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;ningsstörningar som ligger utanför myndighetens egna befogenheter, t.ex. brott mot utlänningslagen, båtstölder och andra tillgrepps- brott eller konstaterade brister i sjöfartsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Kustbevakningen är också s.k. kontaktpunkt enligt viss lagstift- ning och svarar för olika former av informationsutbyte när detta är särskilt reglerat.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Utöver det samarbete som sker i den operativa verksamheten be- drivs också ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom ramen för Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning &lt;NOBR&gt;(RIF-rådet).&lt;/NOBR&gt; Rådets syfte är att utveckla och underlätta informationsutbytet främst mellan Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Kriminal- vårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Tullverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Kustbevak- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Anmälningsskyldighet vid vissa typer av ingripanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft10"&gt;Kustbevakningen har vissa författningsreglerade skyldigheter att informera andra myndigheter. Det gäller främst olika typer av ingripanden mot brott där tjänstemannen utövar straffprocessuella befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft105"&gt;Om en kustbevakningstjänsteman tar med en person till förhör, håller förhör eller vidtar andra s.k. primärutredningsåtgärder med stöd av 11 kap. 2 § vattenföroreningslagen, ska detta skyndsamt an- mälas till den som har rätt att leda förundersökningen. Detta gäller också om föremål tas i beslag med stöd av 11 kap. 6 § vattenförore- ningslagen eller om husrannsakan företas med stöd av 11 kap. 7 § vattenföroreningslagen. Om inte Kustbevakningen är förundersök- ningsledare ska anmälan göras till åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft104"&gt;Eftersom beslut om förhör och tvångsmedel ombord på utländska fartyg utanför svenskt inre vatten enligt 11 kap. 9 § vattenförore- ningslagen är förebehållet åklagare och rätten, får en tjänsteman vid Kustbevakningen besluta om en sådan åtgärd enbart om det är fara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. 9 kap. 16 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg och artikel 9 i rådets rambeslut 2005/66/RIF av den 12 juli 2005 om förstärkning av det straff- rättsliga regelverket för bekämpande av föroreningar orsakade av fartyg. Vidare kan Kustbevak- ningen vid enstaka tillfällen få ta emot och besvara förfrågningar om ett fartyg bär svensk flagg samt förmedla kontakter från en stat som framställer en begäran om att få borda ett svenskt fartyg. Detta uppdrag härleds från tilläggsprotokollet mot människosmuggling &lt;NOBR&gt;land-,&lt;/NOBR&gt; luft och sjövägen till Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöver- skridande organiserad brottslighet. Se också avsnitt 7.6.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft16"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;i dröjsmål. Har denna rätt utnyttjats ska åtgärden skyndsamt an- mälas till åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Enligt 9 § LKP ska, som tidigare nämnts, Kustbevakningen till polisen anmäla om en åtgärd inneburit att en polisiär befogenhet enligt &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ samma lag använts (se avsnitt 6.3.4). Enligt förarbetena kan anmälningsskyldigheten fullgöras även av annan än den som svarat för åtgärden (prop. 1981/82:114 s. 28). När anmälan har nått polisen ankommer det på denna att överta ansvaret för den fort- satta handläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft105"&gt;I smugglingslagen föreskrivs också en anmälningsskyldighet. Om en tjänsteman vid Kustbevakningen utnyttjat sin rätt att, innan för- undersökning har hunnit inledas, hålla förhör med någon, ålagt någon att följa med till förhör eller tagit med någon till förhör är tjänstemannen skyldig att så snart som möjligt anmäla vidtagna åt- gärder till den som har rätt att leda förundersökning rörande brottet (20 §). Konkreta tull- och smugglingsbrott rapporteras till Tullverket med stöd av den bestämmelsen. Till en sådan rapport kan fogas vissa förundersökningsdokument och uppgifter om beslag eller andra tvångsmedel. Kustbevakningen lämnar även information om andra iakttagelser i samband med den genomförda kontrollen som bedöms vara av intresse för Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;Enligt 11 kap. 7 § tullagen är en kustbevakningstjänsteman, som får kännedom om ett brott enligt en författning som omfattas av Tullverkets ansvarsområde, skyldig att rapportera det till sin förman så snart det kan ske. Tjänstemannen får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda någon annan påföljd än böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft10"&gt;Med stöd av 47 § fiskelagen är en tjänsteman vid Kustbevak- ningen skyldig att anmäla om fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål tagits i beslag. En sådan anmälan ska skyndsamt göras till polisen eller till åklagare. Motsvarande anmälningsskyldighet gäller enligt 47 § jaktlagen, om en tjänsteman vid Kustbevakningen har tagit vilt eller annan egendom i beslag då han på bar gärning ertappat någon som begår jaktbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft10"&gt;Dessa anmälningsskyldigheter får också anses vara sådan skyldig- het som anges i 14 kap. 1 § sekretesslagen, vilket innebär att upp- gifter kan lämnas utan hinder av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft16"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Annan information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft107"&gt;Tullverket uppbär med stöd av regeringens årliga regleringsbrev till myndigheten de vattenföroreningsavgifter som Kustbevakningen be- slutar om (se närmare om vattenföroreningsavgifter i avsnitt 11.3.1). Kustbevakningen informerar därför Tullverket om vilka avgifter som har beslutats, om eventuella överklaganden samt om sjörätts- domstolens efterföljande beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kustbevakningens information till andra tillsynsmyndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Sjöinformation och fartygsinformation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft104"&gt;Ett stort antal myndigheter i Sverige arbetar med sjöbaserad infor- mation, dvs. uppgifter som på ett eller annat sätt rör aktiviteter på svenska vatten. De berörda myndigheterna samlar var och en för sig in verksamhetsspecifik information, som sedan kan utbytas med andra myndigheter som behöver ha tillgång till den. Detta innebär att det ständigt pågår ett omfattande informationsflöde mellan svenska myndigheter som arbetar med sjörelaterade frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft104"&gt;För att underlätta uppdraget att samordna och förmedla sjöinfor- mation utvecklas för närvarande ett särskilt stödsystem benämnt SJÖBASIS. Sjöinformationen i databasen kommer i första hand att bestå av information om fartyg och fartygsrörelser samt om sjö- och väderförhållanden. Systemet kan presentera informationen både i nutid och i ett historiskt sammanhang och ger såväl en totalbild över sjöläget som selektiv information enligt varje myndighets upp- gifter och behov. Med hjälp av bl.a. det nya &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; stödsystemet ska Kustbevakningen kunna samordna, bearbeta, lagra och vidare- förmedla den sjörelaterade information som berörda myndigheter lämnar. Genom sambearbetning ska också ny sjöinformation kunna framställas och på ett effektivt sätt förmedlas till de myndigheter som är i behov av sådan. De myndigheter som berörs av informa- tionssystemet är – förutom Kustbevakningen – polisen, Tullverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Statens rädd- ningsverk&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, SMHI och Sveriges geologiska undersökningar (SGU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Räddningsverket kommer den 1 januari 2009 ersättas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (se prop. 2007/08:1, utgiftsområde 6, och prop. 2007/08:92).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Försvarsmakten ska leverera information till Kustbevakningen men ska inte ta emot någon information från systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft104"&gt;Enligt 5 kap. 18 § fartygssäkerhetslagen åläggs bl.a. polismyndig- heter, Tullverket och Kustbevakningen att biträda tillsynsmyndig- heten (Sjöfartsverket) och att lämna de upplysningar tillsynsmyn- digheten behöver för sin tillsyn enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Vidare ska Kustbevakningen enligt 7 § förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd på begäran lämna de upplysningar till tillsynsmyndigheten som denna behöver för att utöva tillsynen. En motsvarande regel finns i 5 § förordningen (2006:1213) om hamnskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft107"&gt;Enligt 7 kap. 3 § fartygsregisterförordningen (1975:927) biträder Kustbevakningen och Tullverket registermyndigheten (Sjöfarts- verket) med att bl.a. ta emot och till registret vidarebefordra anmäl- ningar, ansökningar och andra handlingar. Dessa ska också enligt 7 kap. 4 § biträda registermyndigheten med viss utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Gränskontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft10"&gt;I sin egenskap av kontaktpunkt&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;för sjöfarten avseende anmälningar från &lt;NOBR&gt;handels-,&lt;/NOBR&gt; fiske- och fritidsfartyg, kan Kustbevakningen till polisen och Tullverket överlämna uppgifter om fartygs ankomst till svensk hamn. Kustbevakningen är dessutom kontaktpunkt för anmälningar inom gränskontrollen och ska ta emot anmälningar när ett fartyg anlöper kaj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Om Kustbevakningen vid tullkontroll enligt 61 eller 62 § tullför- ordningen har funnit omständigheter som ska registreras och be- arbetas enligt en &lt;NOBR&gt;EG-förordning&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;om kontroller av kontanta medel, ska myndigheten enligt 70 b § tullförordningen lämna uppgifterna vidare till Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Fiskerikontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft107"&gt;Inom området för fiskerikontroll är informationsutbytet livligt. Fiskeriverket och Kustbevakningen har, som nämnts i avsnitt 5.2.5, inrättat ett gemensamt kompetenscentrum, FKC. FKC arbetar bl.a. med att förmedla information om gällande regler till yrkesfisket, andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se avsnitten 4.3 och 7.6.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p625 ft104"&gt;myndigheter och intressenter. FKC fungerar även som en kontakt- punkt både mot näringen, andra myndigheter med uppgifter inom fiskerikontrollen och mot kontrollmyndigheter i andra länder. Vidare är FKC en nationell samverkande resurs med uppgift att följa, granska och kontrollera pågående och förväntade fiskeansträngningar, land- ningar och transporter av fisk. Enheten bearbetar och analyserar uppgifter från fisket samt följer upp och planerar det riskanalyseran- de arbetet. Informationen riktar sig till både yrkesfiskare och myn- digheter. Verksamheten inriktas särskilt på att förbättra informationen till dem som bedriver fiskekontroll och att effektivisera det risk- analysbaserade kontrollarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kustbevakningens information från andra myndigheter i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Möjligheten att få tillgång till olika registeruppgifter är av stor bety- delse främst för den brottsbekämpande verksamheten. Nedan redo- visas i vilken utsträckning Kustbevakningen har tillgång till andra myndigheters register i denna verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Registertillgång för brottsbekämpning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Belastningsregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft10"&gt;I lagen (1998:620) och förordningen (1999:1134) om belastnings- register finns särskilda bestämmelser om det nationella belastnings- register som förs av Rikspolisstyrelsen. Registret innehåller infor- mation om personer som har dömts för brott i Sverige och om svenskar som har dömts för brott utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft105"&gt;Registret förs bl.a. för att ge information om sådana belastnings- uppgifter som behövs i verksamhet hos &lt;NOBR&gt;polis-,&lt;/NOBR&gt; skatte- och tullmyn- digheter för att förebygga, upptäcka och utreda brott samt hos Åklagarmyndigheten för beslut om förundersökning och åtal samt för att utfärda strafföreläggande (2 § lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft107"&gt;Rikspolisstyrelsen ska på begäran lämna ut uppgifter i belastnings- registret till ett begränsat antal myndigheter, bl.a. &lt;NOBR&gt;polis-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;skatte-,&lt;/NOBR&gt; tull- eller åklagarmyndighet, som också under vissa förutsättningar får ha direktåtkomst till registret (19 § förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft16"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft105"&gt;Den särskilda lagstiftningen om belastningsregister anger ut- tömmande vem som får ta del av uppgifter eller utdrag ur registret. Kustbevakningen omfattas inte av regleringen. Det är därför inte heller möjligt att med stöd av generalklausulen i 14 kap. 3 § sekre- tesslagen lämna ut uppgifter till Kustbevakningen. Däremot kan en annan brottsbekämpande myndighet lämna ut uppgifter ur belast- ningsregistret till Kustbevakningen, med stöd av 1 kap. 5 § sekre- tesslagen, om det är nödvändigt för den utlämnande myndighetens verksamhet. Därutöver har Kustbevakningen rätt att få ut uppgifter med stöd av 10 § p 8 förordningen om belastningsregister, som omfattar myndigheter som har rätt att besluta om frihetsberövande åtgärder enligt bl.a. utlänningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft107"&gt;Under år 2005 gjorde Kustbevakningen en framställan om änd- ring i förordningarna om belastningsregister och misstankeregister. Enligt förslaget ska Kustbevakningen dels kunna få fullständiga uppgifter ur registren i fråga, dels direktåtkomst till dessa (Ju2005/319/PO). I den departementspromemoria som anges i av- snitt 13.5.1 föreslås att lagen om belastningsregister och lagen om misstankeregister ändras så att Kustbevakningen får rätt att i sin brottsbekämpande verksamhet ta del av uppgifter ur registren.&lt;SPAN class="ft80"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Misstankeregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft104"&gt;Med stöd av lagen (1998:621) och förordningen (1999:1135) om misstankeregister för Rikspolisstyrelsen ett sådant register, som bl.a. innehåller uppgifter om personer som är skäligen misstänkta för brott och om de brott som misstanken avser. På begäran av bl.a. polismyndighet, åklagarmyndighet och Tullverket ska Rikspolis- styrelsen lämna ut uppgifter ur misstankeregistret. Nämnda myndig- heter får också ha direktåtkomst till registret (3 § förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Till skillnad från vad som gäller för belastningsregistret reglerar lagstiftningen om misstankeregister inte uttömmande vilka myndig- heter som kan få del av uppgifter. I lagen finns en bestämmelse som anger att uppgifter får lämnas ut i vissa andra fall i enlighet med vad som framgår av 14 kap. sekretesslagen (5 § lagen om misstanke- register).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft107"&gt;Andra myndigheter, bl.a. Kustbevakningen, kan alltså få del av information med stöd av sekretesslagens bestämmelser. Till skillnad från &lt;NOBR&gt;polis-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;skatte-,&lt;/NOBR&gt; tull- eller åklagarmyndigheterna, som har direkt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ds 2007:43 s. 371 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;åtkomst till registret, har Kustbevakningen endast möjlighet att få ut uppgifter ur misstankeregistret efter en sekretessprövning i det enskilda fallet med stöd av 14 kap. sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft107"&gt;Som nyss nämnts har Kustbevakningen begärt ändringar i förord- ningarna om belastningsregister och misstankeregister, vilken be- gäran har behandlats i en departementspromemoria. I promemorian föreslås att lagen om misstankeregister, i likhet med lagen om be- lastningsregister, ändras så att Kustbevakningen ges rätt att i sin brottsbekämpande verksamhet få ut uppgifter ur registren.&lt;SPAN class="ft80"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;Ordningsbotsregister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft10"&gt;Rikspolisstyrelsen för, med stöd av förordningen (1997:903) om register över förelägganden av ordningsbot, ett särskilt register för hela landet över alla sådana förelägganden. Registret omfattar även de förelägganden som har beslutats inom Tullverket och Kustbevak- ningen. Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna får ha direktåt- komst till registret. Tullverket och Kustbevakningen får ha direkt- åtkomst till uppgifter i de ärenden i registret som handläggs hos respektive myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Schengens informationssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft104"&gt;Rikspolisstyrelsen för med stöd av lagen (2000:344) om Schengens informationssystem ett register som utgör den svenska nationella enheten av databasen Schengens informationssystem. Registret ska fungera som ett hjälpmedel för de andra Schengenstaterna att göra framställningar hos svensk myndighet om bl.a. omhändertagande av personer som är efterlysta i en annan medlemsstat och om dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder. I lagen finns bestäm- melser om vilka uppgifter som får förekomma i registret och om vilka myndigheter som har rätt att få ut uppgifter ur registret. Till dessa hör bl.a. Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft107"&gt;I samband med gränskontrollverksamhet genomför Kustbevak- ningen sökningar i Schengens informationssystem. Kustbevakningen får ha direktåtkomst till registret, se 10 § första stycket förordningen (2000:836) om Schengens informationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A.a. s. 371 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft104"&gt;Vid träff i registret och när det konstaterats att uppgiften avser rätt fysisk person, vidarebefordras informationen till berörd polis- myndighet med hänsyn till aktuell ankomsthamn. Utfallet av efter- följande ombordkontroller redovisas också för polisen. Ombord- kontroller genomförs även utan träff i registret. Om allt är i sin ordning noteras kontrollen endast i Kustbevakningens informations- och beslutsstödsystem (KIBS). Om någon brist föreligger under- rättas polisen och berörd region inom Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft109"&gt;En modernisering av informationssystemet är aktuell, eftersom detta anses vara tekniskt föråldrat (se prop. 2006/07:33).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft8"&gt;Register som förs med stöd av polisdatalagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;Polisdatalagen (1998:622) innehåller bl.a. särskilda regler om behand- ling av uppgifter i kriminalunderrättelseverksamhet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Polisen har rätt att föra kriminalunderrättelseregister för att få underlag för beslut om särskilda undersökningar avseende allvarlig brottslig verksam- het eller för att underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning till underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft105"&gt;Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna får ha direktåtkomst till kriminalunderrättelseregistren. Därutöver får uppgifter ur ett kriminalunderrättelseregister lämnas ut till Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket eller Skatteverket, men bara om upp- gifterna kan antas ha särskild betydelse för en pågående undersök- ning i myndighetens brottsutredande verksamhet eller för andra brottsbekämpande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft10"&gt;Inom Justitiedepartementet pågår arbete med ett förslag till en ny lag som ska ersätta polisdatalagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Åklagarväsendets register&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft109"&gt;Behandlingen av personuppgifter inom åklagarväsendet regleras i förordningen (2006:937) om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet. Förordningen, som gäller utöver personuppgifts- lagen, innehåller inte några bestämmelser om andra brottsbekäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europeiska unionens råd har under år 2003 utvärderat informations- och underrättelse- utbytet mellan Europol och Sverige, mellan andra medlemsstater och Sverige samt inom Sverige (EUJu2003/2210/PO). Rapporten är kritisk till Sveriges hantering av informations- och underrättelseutbytet såväl nationellt som internationellt. Rådet rekommenderar bl.a. att Tullverket och Kustbevakningen ska få tillgång till polisens kriminalunderrättelseregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft10"&gt;pande myndigheters tillgång till uppgifter. Lagstiftningen är föremål för översyn, se avsnitt 13.5.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Tullbrottsdatabasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft104"&gt;Tullverkets hantering av personuppgifter och annan information regleras, förutom av personuppgiftslagen, genom särskild register- lagstiftning dels för den brottsbekämpande verksamheten, dels för annan verksamhet som verket bedriver. För den brottsbekämpande verksamheten gäller lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Uppgifterna behandlas till stor del i en särskild databas, tullbrottsdatabasen. Uppgifter får behandlas när det är nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs i författningsreglerad brottsbekämpande verksamhet hos bl.a. Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft107"&gt;Förordningen (2005:791) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet innehåller bestämmelser om när andra brottsbekämpande myndigheter får ha direktåtkomst till tullbrotts- databasen. Där finns också en sekretessbrytande regel som innebär att Tullverket är skyldigt att på begäran lämna ut uppgifter i tullbrotts- databasen till de myndigheter som har direktåtkomst. Kustbevak- ningen har direktåtkomst till uppgifter som behandlas i Tullverkets underrättelseverksamhet (6 §) men däremot inte till uppgifter i den brottsutredande och brottsbeivrande verksamheten (7 § förord- ningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;Customs Information System&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft109"&gt;Genom en &lt;NOBR&gt;EG-förordning&lt;SPAN class="ft80"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt; &lt;/SPAN&gt;har ett europeiskt tullinformations- system, Customs Information System (CIS), tillskapats. Det är del- vis ett underrättelseregister som inrättats i syfte att bekämpa brott och som bygger på den s.k. &lt;NOBR&gt;CIS-konventionen.&lt;SPAN class="ft80"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt; &lt;/SPAN&gt;För att lägga in uppgifter i CIS används ett särskilt Anti Fraud Information System (AFIS), som också fungerar som en krypterad kommunikationsväg. Enligt 3 § förordningen (1998:64) om tillämpning av Europeiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europeiska rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaters administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kom- missionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;En konvention som utarbetats på grundval av artikel K.3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning av informationsteknologi för tulländamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;unionens tullinformationssystem får uppgifter ur tullinformations- systemet användas av bl.a. Tullverket, svenska polismyndigheter och Kustbevakningen i enlighet med bestämmelserna om tullinforma- tionssystemet. Detta får ske i den utsträckning som myndigheten i fråga har befogenheter att vidta åtgärder för att förebygga, utreda och beivra överträdelser av EU:s tull- eller jordbrukslagstiftning. Dessa myndigheter får också ha direktåtkomst till uppgifter i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Tillgång till annan information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;I 9 kap. 13 § vattenföroreningsförordningen åläggs myndigheter, som vidtagit rättsliga eller andra åtgärder med anledning av ett för- bjudet utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen från ett fartyg inom svenskt sjöterritorium eller svensk ekonomisk zon, att anmäla detta till Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft107"&gt;För att effektivt kunna kontrollera sjötrafiken är Kustbevakning- en också i behov av viss information från Tullverket. Informationen rör bl.a. bokningsuppgifter från färjor och anmälningar avseende tull samt sjötrafik. Sådana uppgifter kan lämnas ut till Kustbevak- ningen med stöd av 57 § tullförordningen (2000:1306) eller 7 § för- ordningen (1996:702) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, om uppgiften behövs för Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kustbevakningens information från samverkande tillsynsmyndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft104"&gt;Även tillsynsverksamheten förutsätter att myndigheterna utbyter information med varandra. Detta gäller inte minst uppgifter om hur trafikläget är till sjöss och om vilka fartyg som befinner sig i vårt närområde. Uppgifter av detta slag är av grundläggande betydelse för stora delar av den statliga maritima verksamheten. Offentlig infor- mation kan i princip utbytas fritt. För utbyte av sekretessbelagd in- formation gäller de regler om nödvändigt uppgiftslämnande och om sekretessgenombrott som vi redogjort för ovan. Sekretessreglerna kan på olika sätt begränsa myndigheternas tillgång till information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft16"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;Sådana frågor kan emellertid inte belysas inom ramen för denna ut- redning. Avsikten med detta avsnitt är enbart att ge en översiktlig bild av det informationsflöde som sker som ett led i Kustbevak- ningens tillsynsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Registertillgång i tillsynsverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Fartygsregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft104"&gt;Sjöfartsverket ska enligt sjölagen (1994:1009) och fartygsregister- förordningen (1975:927) föra ett särskilt fartygsregister som är upp- delat i en skeppsdel och en båtdel. Registret utgör närmast ett inskrivningsregister för svenskregistrerade fartyg. Fartygsregistret ska ge offentlighet åt den information som registret innehåller (1 kap. 2 a § sjölagen). Kustbevakningen har således tillgång till registret. I fartygsregisterförordningen finns detaljerade bestämmelser om vilka uppgifter som ska eller får finnas i registret. Dessutom ska Sjöfarts- verket fortlöpande underrätta bl.a. Kustbevakningen om vissa änd- ringar som görs i registret (7 kap. 2 § förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Sjömansregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft104"&gt;Med stöd av 22 § mönstringslagen (1983:929) för Sjöfartsverket ett särskilt sjömansregister som innehåller uppgifter om sjömän och de handelsfartyg som de tjänstgör på. Registret innehåller uppgifter om svenska sjömän som är eller har varit mönstrade på svenska fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft107"&gt;Kustbevakningen har tillgång till uppgifter ur registret. Sekretess enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen kan gälla för vissa uppgifter i registret, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;Fiskefartygsregistret och register över yrkesfiskelicenser samt fartygstillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft107"&gt;Fiskeriverket är enligt 5 kap. 1 a § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen skyldigt att lämna Kust- bevakningen de uppgifter om fiskefartyg, yrkesfiskelicenser och far- tygstillstånd som myndigheten behöver för fiskerikontroll. Kust- bevakningen har åtkomst till det fiskefartygsregister som verket för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft16"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Registret innehåller information om fiskefartygs egenskaper och ägarförhållanden m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft10"&gt;Fiskeriverket för också register över yrkesfiskelicenser och far- tygstillstånd. Registret innehåller bl.a. aktuell information om gällande licenser med personuppgifter, såsom namn och adress m.m. Kust- bevakningen får i varje enskilt fall begära ut uppgifter från dessa register. Det finns ingen närmare reglering av Fiskeriverkets register- hållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Centrala passregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Polismyndigheterna är passmyndigheter inom riket och Rikspolis- styrelsen ska enligt passförordningen (1979:664) föra ett centralt passregister. På begäran från bl.a. Kustbevakningen ska Rikspolis- styrelsen enligt 23 § passförordningen (1979:664) lämna ut foto- grafier från registret. Kustbevakningen har även direktåtkomst till vissa andra uppgifter i passregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Tillgång till annan information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Fiskerikontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft109"&gt;Fiskeriverket lämnar Kustbevakningen information om fiskefartygs positioner genom systemet VMS (Vessel Monitoring System). VMS är ett transponderbaserat system för registrering av fiskefartygs posi- tioner och identitet m.m. och sänder positionsuppgifter varannan timme. Fiskeriverket samlar med hjälp av VMS löpande in och regi- strerar sjölägesinformation i form av uppgifter om position och iden- titet avseende fiskefartyg av viss storlek. Inom kort ska även upp- gifter om kurs och fart kunna registreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;AIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft107"&gt;Automatic Identification System (AIS) är ett internationellt GPS- baserat system för presentation av fartygs positioner och identitet. Systemet bygger på att vissa fartyg är utrustade med transpondrar som via radio löpande förmedlar sjölägesinformation i form av positioner och identitet. Via handelsfartygens, och i viss mån fiskefartygens,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft16"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Informationsutbyte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft10"&gt;transpondrar tillhandahåller Sjöfartsverket samlad och fortlöpande information om var olika fartyg befinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;IGRIS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft104"&gt;Kustbevakningen har åtkomst till Försvarsmaktens lägesuppfölj- ningssystem STRIMA där IGRIS,&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;en bilddatabas över fartyg, ingår. I registret finns uppgifter bl.a. om fartygets namn, typ, anropssignal (s.k. callsign), rederi, kurs, fart och nationalitet. Kustbevaknings- flyget bidrar till att uppdatera eller korrigera uppgifter i databasen genom fotografering och identifiering av fartyg. Bilderna skickas till Försvarsmakten, som sedan för in dem i IGRIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Avslutande anmärkningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Frågor om informationsutbyte, sekretess och registertillgång har varit föremål för diskussioner och utredning sedan lång tid och är, som vi utvecklar närmare i avsnitt 13.5, föremål för översyn och beredning på flera håll inom Regeringskansliet. Det finns dels mot den bakgrunden, dels med hänsyn till utredningens uppdrag inte skäl att vidare behandla frågor om informationsutbyte inom ramen för denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;International Graphical Registration and Identification help for Ships.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p676 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Utgångspunkten i detta avsnitt är Kustbevakningens uppdrag enligt förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen (instruktionen). Tyngdpunkten ligger på Kustbevakningens upp- gift att utföra sjöövervakning samt de åtaganden och befogenheter som följer av denna uppgift (avsnitten &lt;NOBR&gt;7.2–7.8).&lt;/NOBR&gt; För att ge en mer heltäckande bild finns det anledning att redan nu kort nämna något om den enskilde tjänstemannens befogenheter vid brottsbekämp- ning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn. Dessa befogen- heter behandlas sedan närmare i avsnitt 11. Kustbevakningens andra uppgifter (miljöräddningstjänst m.m.) redovisas kortfattat i avsnitten &lt;NOBR&gt;7.9–7.12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Uppgiften att bedriva sjöövervakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft8"&gt;Enligt instruktionen ska Kustbevakningen bedriva ”sjöövervak- ning”.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det innebär att myndigheten ska ansvara för eller bistå andra myndigheter med allmän övervakning, brottsbekämpande verksamhet, ordningshållning samt kontroll och tillsyn enligt vad som närmare anges i &lt;NOBR&gt;3–10&lt;/NOBR&gt; §§ instruktionen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Uppdraget omfattar svenskt sjöterritorium och internationellt vatten i svensk ekono- misk zon. Vidare gäller uppdraget på land i anslutning till svenskt sjöterritorium. När det gäller sjöar, kanaler och vattendrag om- fattar det enbart Vänern och Mälaren.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Begreppet återkommer delvis som ”övervakning” i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 § instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 § instruktionen. I fråga om miljöräddningstjänst har myndigheten verksamhet också i Vättern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft16"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p679 ft8"&gt;Nedan redovisas de uppdrag Kustbevakningen har inom ramen för sjöövervakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förebygga, förhindra, utreda och lagföra brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Allmänt om övervakningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft8"&gt;Enligt 3 § instruktionen ska myndighetens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet bestå i att genom övervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;förebygga och ingripa mot störningar av ordningen i sjö- trafiken, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;i enlighet med särskilda föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;förhindra och upptäcka brottslig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ingripa vid misstanke om brott, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;(c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;utreda och beivra eller bistå med utredningen av brott. Kustbevakningen har således en självständig, övergripande upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;gift att bedriva sjöövervakning för att förebygga och förhindra brott samt att ingripa vid misstanke om brott. Genom att Kustbevak- ningen numera också har möjlighet att utfärda ordningsbot för vissa brott har Kustbevakningen också ett begränsat ansvar att be- ivra brott.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;Kustbevakningens övervakningsområde omfattar, som nyss nämnts, det svenska sjöterritoriet (i fråga om inre vatten dock endast Vänern och Mälaren) och svensk ekonomisk zon samt land i anslutning till dessa vatten. I vissa fall kan verksamhetsområdet även innefatta gränsöverskridande förföljande och övervakning på annan stats territorium.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;När Kustbevakningen bedriver övervakning till sjöss inom svenskt sjöterritorium och i Sveriges ekonomiska zon ligger tyngdpunkten på olika förebyggande insatser. En viktig del av övervakningen till sjöss är sjötrafikövervakningen, vilken riktas mot såväl fritidsbåt- trafiken som den yrkesmässiga sjöfarten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningen arbetar brottsförebyggande genom att under hela året patrullera med såväl fartyg som flygplan längs hela den svenska kusten och genom att bedriva en kontinuerlig övervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;48 kap. 20 § rättegångsbalken och 2 § ordningsbotskungörelsen (1968:199). Se även prop. 2005/06:33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete och lagen (1959:590) om gränstullsamarbete med annan stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft16"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td156"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;till sjöss. Framför allt när det gäller utsläppsbrott, fiskebrott och brott mot sjötrafikregler är den kontinuerliga övervakningen viktig. Även viss patrullering med bil förekommer som ett led i övervak- ningen av hamnområden. Att inhämta, bearbeta och riktat sprida information från olika samverkansmyndigheter och samverkans- organ är också ett grundläggande moment i det brottsförebyggande arbetet. Sådana uppgifter bidrar till att inrikta insatserna mot de viktigaste platserna och objekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Uppgiften att ingripa vid misstanke om brott och att utreda eller bistå med utredning preciseras indirekt genom de författ- ningar som innehåller bestämmelser om Kustbevakningens upp- gifter och en behörig kustbevakningstjänstemans befogenheter. Den centrala regleringen i detta hänseende är lagen (1982:395) om Kust- bevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP). De övriga regleringarna och det närmare innehållet i dessa redovisas i avsnitt 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft8"&gt;Befogenheter i den brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;De grundläggande bestämmelserna om brottsbekämpning finns framför allt i rättegångsbalken och i förundersökningskungörelsen (1947:948). Dessa bestämmelser kompletteras av befogenhetsregler för de tjänstemän som genomför brottsutredningar. För polisens del finns det regler i polislagen (1984:387) om bl.a. våldsanvänd- ning, vilka till viss del gäller även för kustbevakningstjänstemän. För Kustbevakningens del är, som nyss nämnts, LKP den centrala regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Befogenhetsreglerna i LKP avgränsas genom en uppräkning av de rättsområden inom vilka Kustbevakningen har polisiära be- fogenheter. Vid överträdelser inom något av de områden som anges i LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;LKP förutsätter att det föreligger misstanke om att ett brott har begåtts mot någon föreskrift inom något av de rättsområden som anges i lagen. Dessutom hänvisar andra författningar till befogen- heterna i LKP (se vidare avsnitt 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Med stöd av 2 § LKP har en tjänsteman vid Kustbevakningen samma befogenheter som en polisman att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft16"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;hålla förhör och vidta andra s.k. primärutredningsåtgärder med stöd av 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ta med någon till förhör med stöd av 23 kap. 8 § rättegångs- balken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;gripa någon med stöd av 24 kap. 7 § första stycket rättegångs- balken och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;göra husrannsakan med stöd av 28 kap. 5 § rättegångsbalken, om åtgärden har till syfte att eftersöka den som ska gripas eller att verkställa beslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Av 29 § polislagen följer vidare att en tjänsteman vid Kustbevak- ningen, som enligt särskilda bestämmelser medverkar vid polisiär övervakning, har rätt att använda våld enligt vad som föreskrivs i 10 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; samma lag. Den särskilda lagstiftning som avses är bl.a. LKP. Detta innebär att en kustbevakningstjänsteman får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd om andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är för- svarligt. Detta kan aktualiseras bl.a. om tjänstemannen möts med våld eller hot om våld, det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller det föreligger fara för liv, hälsa eller värdefull egen- dom eller för omfattande skada i miljön. När en kustbevaknings- tjänsteman med rättsligt stöd berövar någon friheten eller avlägsnar någon får han eller hon i anslutning till ingripandet också genom- föra skyddsvisitation (29 § andra stycket polislagen och 19 § 1 samma lag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft8"&gt;Enligt 11 kap. 4 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg (vattenföroreningslagen) har Kustbevakningen rätt att inleda och bedriva förundersökning avseende olagliga utsläpp av olja och andra skadliga ämnen från fartyg (jfr 2 a § LKP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vid förundersökning rörande brott mot de föreskrifter som av- ses i 1 § LKP&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och vid brott mot vattenföroreningslagen får åklaga- ren, eller polismyndigheten om denna bedriver undersökningen, an- lita biträde av Kustbevakningen samt uppdra åt en kustbevaknings- tjänsteman att vidta de särskilda åtgärder som behövs för under-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lagar och andra författningar som gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft87"&gt;1. skyddsobjekt och militära skyddsområden, 2. jakt, 3. fiske, 4. bevarande av den marina miljön och annan naturvård, 5. trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken, 6. åt- gärder mot vattenföroreningar från fartyg, 7. dumpning av avfall i vatten, 8. kontinental- sockeln, 9. fornminnen och sjöfynd, 10. fartygs registrering och identifiering, 11. skydd för den marina miljön mot andra förorenande åtgärder än sådana som avses i 6 och 7, 12. märk- ning och användning av oljeprodukter, 13. utlänningars inresa till och utresa från eller vis- telse i Sverige, 14. åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter och 15. sjöfartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft16"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355186x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td156"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;sökningen, om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna (7 § LKP och 11 kap. 3 § vattenföroreningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vid sidan av att Kustbevakningen biträder polismyndighet eller åklagare vid förundersökningar handlägger Kustbevakningen så- ledes egna brottsutredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har också rätt att ingripa bl.a. enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling (smugglingslagen) och de författningar som smugglingslagen särskilt hänvisar till (se avsnitt 11.5). Vid sådana brott har en tjänsteman vid Kustbevak- ningen samma befogenheter att ingripa som enligt LKP. Dessutom får denne ta egendom i beslag och göra husrannsakan samt utföra kroppsvisitation och kroppsbesiktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;I avsnitt 11 utvecklar vi närmare vilka författningar som reglerar Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Föreläggande av ordningsbot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Föreläggande av ordningsbot regleras i 48 kap. rättegångsbalken. Institutet ordningsbot infördes år 1966 bl.a. i syfte att kunna beivra trafikförseelser snabbt. Reglerna har sedermera arbetats in i 48 kap. rättegångsbalken. Föreläggande av ordningsbot får utfärdas endast beträffande brott för vilket inte föreskrivs annat straff än penning- böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Föreläggande av ordningsbot innebär att den misstänkte före- läggs ett visst angivet bötesstraff, som denne ska godkänna omedel- bart eller inom viss tid (48 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken). Föreläggandet utfärdas normalt av en polisman (48 kap. 1 § rätte- gångsbalken), men även en åklagare, en tulltjänsteman eller en kustbevakningstjänsteman får förelägga ordningsbot för vissa brott (48 kap. 14 § första stycket och 20 § rättegångsbalken). Godkänns föreläggandet gäller det som en lagakraftvunnen dom. Huvudregeln är att föreläggandet utfärdas i direkt anslutning till brottet i den misstänktes närvaro.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Om den misstänkte behöver rådrum, får före- läggandet överlämnas för att han eller hon senare ska kunna ta ställ- ning till frågan om godkännande. Det är också möjligt att utfärda ett föreläggande i den misstänktes frånvaro. I ett sådant fall skickas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kravet på att ett föreläggande ska vara skriftligt och undertecknat gäller inte längre. Änd- ringen föranleddes av att ett föreläggande av ordningsbot ska kunna upprättas i form av ett elektroniskt dokument. Se vidare prop. 2005/06:187.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;det till honom eller henne för ställningstagande, s.k. kontorsföre- läggande (48 kap. 16 § tredje stycket rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Den yttre ramen för vilka brott som kan beivras med ordnings- bot inskränks ytterligare genom att riksåklagaren, i samråd med Rikspolisstyrelsen, väljer ut de brott för vilka ordningsbot får före- läggas.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det är riksåklagaren som bestämmer bötesbeloppen för de utvalda brotten (48 kap. 13 och 14 §§ rättegångsbalken).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Även brott som kan leda fram till ett föreläggande av ordnings- bot föregås av en brottsutredning, där tvångsmedel kan förekomma. Närmast handlar det om beslag för att säkra förverkande. Möjlig- heterna att kombinera ordningsbot med beslut om förverkande är dock begränsade. Enligt 5 § ordningsbotskungörelsen (1968:199) får förelägganden som upptar förverkande endast utfärdas för vissa brott enligt ordningslagen (1993:1617) och för brott som avses i 4 och 9 §§ smugglingslagen samt försök till sådant brott, dvs. smuggling och tullbrott som är att anse som ringa. En vara som har varit föremål för brott eller en sådan varas värde kan enligt 16 § första stycket 1 samma lag förklaras förverkad. I övrigt får före- lägganden inte utfärdas för brott som är förenade med förverkande av egendom eller annan sådan särskild rättsverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Enligt 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300) ska den som bryter mot vissa i paragrafen angivna bestämmelser dömas till böter. Om brottet begås vid framförandet av en båt enligt definitionen i 1 kap. 2 § sjölagen (1994:1009), döms till penningböter. Genom riksåklagarens beslut om ordningsbot i mars 1999 får från och med den 1 april 2000 ordningsbot föreläggas för sådana brott och sedan den 1 juli 2000 dessutom för brott mot lagen (2006:263) om trans- port av farligt gods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Kustbevakningen har sedan den 1 april 2006 rätt att utfärda före- läggande av ordningsbot för brott mot 5 kap. 1 § sjötrafikförord- ningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Numera gäller detta också brott mot 16 § tredje stycket lagen om transport av farligt gods.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Med stöd av sistnämnda lag har Kustbevakningen också rätt att stoppa fordon för kontroll, att hindra fortsatt transport samt att besluta om förbud, förelägganden och viten (se vidare avsnitt 11.26.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott anges dessa brott. Det är framför allt fråga om brott mot trafikförordningen (1998:1276) och mot andra tra- fikförfattningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se riksåklagarens föreskrifter om ordningsbot för vissa brott. &lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td156"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Ordningshållning och förebyggande av brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har i den ordningshållande verksam- heten samma befogenheter som en polisman att avvisa, avlägsna eller omhänderta den som genom sitt uppträdande i trafiken till sjöss stör ordningen eller utgör omedelbar fara för denna (3 § LKP och 13 § polislagen). Detsamma gäller när en kustbevakningstjänsteman ingriper för att avvärja brott mot bestämmelser om trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken, vattenförorening från fartyg samt dumpning av avfall i vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen har också ordningshållande befogenheter och rätt att avvisa eller avlägsna den som obehörigen uppehåller sig i ett hamnområde, den som stör ordningen där eller den som äventyrar hamnens skydd enligt lagen (2006:1209) om hamnskydd och likartade befogenheter enligt lagen (2004:487) om sjöfartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Vattenföroreningsavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;I Kustbevakningens uppdrag att bedriva sjöövervakning ingår att myndigheten ska utreda och besluta i ärenden om vattenförorenings- avgift (4 § instruktionen). Vattenföroreningsavgift är en administra- tiv sanktion vid olovliga oljeutsläpp. Närmare bestämmelser om sådana avgifter finns i 8 kap. vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vattenföroreningsavgift tas ut om ett förbud enligt vatten- föroreningslagen mot utsläpp av olja från fartyg har överträtts och utsläppet inte är obetydligt eller i vissa fall om ett utsläpp inte har begränsats så långt det varit möjligt (8 kap. 1 § vattenförorenings- lagen). Avgiften, som bestäms med hänsyn till utsläppets omfatt- ning samt fartygets storlek, påförs den fysiska eller juridiska person som vid överträdelsen var fartygets ägare eller redare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kontroll- och tillsynsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Inom ramen för uppdraget att bedriva sjöövervakning har Kust- bevakningen vidare till uppgift att, med stöd av föreskrifter och i förekommande fall efter överenskommelse med annan myndighet, bedriva tillsyns- och kontrollverksamhet (5 § instruktionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft16"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p695 ft8"&gt;Sådan verksamhet ska bedrivas bl.a. i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;sjötrafik, sjösäkerhet och transport av farligt gods,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fartygs registrering och identifiering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;personers inresa i, utresa från och vistelse i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;in- och utförsel av varor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fiske och därtill anknuten verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;jakt och annat ianspråktagande av naturresurser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;skydd av miljö- och naturvårdsintressen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;skyddsobjekt, militära skyddsområden och tillträde för ut- ländska statsfartyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen ska därutöver utöva tillsyn över den svenska delen av kontinentalsockeln och Sveriges ekonomiska zon. Beträf- fande kontinentalsockeln beslutar myndigheten också om tillstånd till marinvetenskaplig forskning och svarar vidare för tillsyn över sådan verksamhet (6 § instruktionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Som framgår av uppräkningen finns det likheter med uppräk- ningen i 1 § LKP, men rättsområdena är inte identiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Sjötrafik, sjösäkerhet och transport av farligt gods&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kustbevakningens insatser riktas till stor del mot beteenden till sjöss som kan leda till sammanstötningar eller andra olyckor. Ett över- gripande mål är säkerheten till sjöss och att inga allvarliga olyckor ska inträffa. Kustbevakningens arbete består också i att genom tillsyn minimera riskerna med sjötransport av farligt gods, kon- trollera bemanning, behörighet och certifikat samt att granska last- säkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Kustbevakningen ansvarar vidare för kontroll av farligt gods i hamnars landområden om godset är avsett för vidare transport, samt på Sjöfartsverkets begäran, för kontroll av sjötransporter (10 § första stycket 5 förordningen [2006:311] om transport av farligt gods).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Sjöfartsskydd och hamnskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Reglerna om sjöfartsskydd och hamnskydd syftar till att skydda sjöfartssektorn mot grova våldsbrott, bl.a. terrorism. Inom ramen för regelverket om sjöfartsskydd mottar Kustbevakningen anmäl- ningar från handelssjöfarten. Alla fartyg över viss storlek som avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft16"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td156"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p696 ft8"&gt;att anlöpa svensk hamn är skyldiga att lämna viss information.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;När det gäller hamnskydd har Kustbevakningen i dagsläget ingen egentlig tillsyn eftersom Sjöfartsverket inte har delegerat någon så- dan tillsyn till Kustbevakningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Med stöd av reglerna om hamn- skydd har en tjänsteman vid Kustbevakningen emellertid särskilda befogenheter om tillsyn skulle aktualiseras. Befogenheterna om- fattar bl.a. rätt att undersöka väskor, bagage och gods samt att kon- trollera identiteten hos personer som befinner sig inom hamnens område (4 kap. &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; §§ lagen om hamnskydd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Gränskontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft8"&gt;Allmänt om gränskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Kustbevakningens gränskontroll av sjötrafiken omfattar både person- och utlänningskontroll enligt utlänningslagen (2005:716) och varu- kontroll enligt i första hand tullagen (2000:1281).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Gränskontrollen utgör en särskild inriktning inom Kustbevak- ningens verksamhet och kan, liksom övrig kontroll och tillsyn, övergå i brottsbekämpande åtgärder om situationen så kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Gränskontroll avseende handelssjöfarten sker bl.a. genom admini- strativa kontroller. Kontroll utförs vidare genom allmän patrullering. Både Kustbevakningsflyget och myndighetens fartyg utnyttjas för övervakning inom svensk ekonomisk zon och territorialhavet. Kust- bevakningen bemannar inga gränsövergångsställen, men vid behov genomförs kontroller i anslutning till en hamn eller på en ort där ett gränsövergångsställe finns. Kontroll vid ett gränsövergångsställe kan även ske på begäran av polisen eller vid en bemannad tullplats på begäran av Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Person- och utlänningskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I utlänningslagen finns bestämmelser om kontroll i samband med inresa och utresa samt under vistelsen i Sverige. Kustbevakningen är skyldig att bistå polisen vid kontroll av utlänningars inresa och utresa enligt 9 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen. Kustbevak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enligt 4 § förordningen (2006:1213) om hamnskydd får Sjöfartsverket meddela föreskrif- ter om att tillsyn ska utövas av polismyndighet och Kustbevakningen i den utsträckning som de berörda myndigheterna kommer överens om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;ningen har emellertid också en självständig rätt att kontrollera sjötrafiken och deltar främst i polisens kontrollverksamhet genom egna sådana kontroller. Vid inresekontroll har en tjänsteman vid Kustbevakningen samma befogenheter som en polisman att utföra kroppsvisitation, undersöka bagage och liknande samt att under- söka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel (9 kap. 2 § andra stycket utlänningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningen medverkar vidare i polisens inre utlännings- kontroll genom att självständigt utöva kontroll av och i anslutning till sjötrafiken (9 kap. 9 § utlänningslagen). Enligt denna bestäm- melse är en utlänning som vistas i Sverige skyldig att på begäran av en polisman eller kustbevakningstjänsteman visa upp sitt pass eller andra handlingar som visar att han har rätt att uppehålla sig i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Enligt 7 § första stycket instruktionen ska Kustbevakningen vara kontaktpunkt för sjötrafiken i fråga om anmälningar enligt föreskrifter om gränskontroll avseende personer. Myndigheten är således kontaktpunkt för &lt;NOBR&gt;handels-,&lt;/NOBR&gt; fiske- och fritidsfartyg vid resa till svensk hamn.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Senast när ett fartyg från en utrikes ort eller, såvitt avser fiske- och fritidsfartyg från en ort utanför Schengen- staterna, anlöper svensk hamn ska besättnings- och passagerar- förteckningar överlämnas till Kustbevakningen för administrativ kontroll. Skyldigheten följer av den s.k. tullkodexen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Alla anmäl- ningar går till Swedish Maritime Clearance (SMC) i Härnösand (se avsnitt 5.3.4). SMC tar också emot anmälningar enligt lagstift- ningen om sjöfartsskydd. Där kontrolleras anmälningarna, bl.a. genom sökning i Schengens informationssystem. Anmälan till- sammans med övriga kända uppgifter kan utgöra underlag för en mer utförlig riskanalys som genomförs i samverkan mellan Kust- bevakningen och berörd polismyndighet samt, i förekommande fall, Tullverket. Utfallet av riskanalysen styr i vilken omfattning fysiska ombordkontroller eller s.k. verifieringar av besättningslistor, anses påkallade. Ombordkontroller görs på cirka tre procent av fartygen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft8"&gt;I fråga om fiskefartyg är inriktningen att personkontroll ombord ska ske i samband med den kontroll som sker enligt den gemen- samma fiskeripolitiken. Kontrollen av fritidsbåttrafiken genomförs främst genom övervakning och kontroll i gäst- och naturhamnar, dvs. mellan gränsövergångsställena, såväl med båt som med bil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;6 kap. &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§ utlänningsförordningen (2006:97).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td156"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft8"&gt;I detta sammanhang bör också nämnas Kustbevakningens sär- skilda uppdrag att ta emot och besvara förfrågningar enligt tilläggs- protokollet mot människosmuggling &lt;NOBR&gt;land-,&lt;/NOBR&gt; luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gräns- överskridande organiserad brottslighet (7 § tredje stycket instruk- tionen). Uppdraget avser närmast att som s.k. &lt;NOBR&gt;24-timmarsmyndig-&lt;/NOBR&gt; het med maritim kompetens besvara frågor om ett visst fartyg bär svensk flagg eller inte samt att förmedla kontakten vidare till Regeringskansliet från den stat som framställer en begäran om att få borda ett svenskt fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Varukontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Kustbevakningens medverkan i tullkontrollen av varor sker genom kontroll av sjötrafiken. Målen för varukontrollen är att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att brott mot bestäm- melserna om in- och utförselrestriktioner kan förebyggas och upp- täckas. Brottsbekämpningen ska inriktas på den organiserade och storskaliga brottsligheten. Narkotikasmuggling och storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror har högsta prioritet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Kustbevakningens medverkan regleras, förutom av tullagen och smugglingslagen, främst av tullförordningen och inregränslagen. Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss av sådana s.k. &lt;NOBR&gt;icke-gemenskapsvaror&lt;/NOBR&gt; som förs in över yttre gräns. En kustbevakningstjänsteman har i princip samma befogen- heter som en tulltjänsteman i fråga om bl.a. prejning av fartyg samt rätt att undersöka varor, transportmedel och bagage. Eftersom Tullverket saknar egna fartyg kan emellertid rätten att preja ett fartyg i praktiken enbart utövas av Kustbevakningen, som på be- gäran också ska bistå Tullverket om det behövs för att Tullverket ska kunna vidta en tullkontrollåtgärd. En kustbevakningstjänste- man kan bl.a. också förbjuda ett fartyg att avgå eller ankomma utan medgivande och stänga av vissa områden (se 6 kap. &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; och 20 §§ tullagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Kustbevakningen, Regeringsbeslut &lt;NOBR&gt;2007-04-19,&lt;/NOBR&gt; Fö2007/1048/CIV. Se vidare avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft16"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Fiskerikontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kustbevakningen ansvarar tillsammans med Fiskeriverket för huvud- parten av fiskerikontrollen i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Sedan år 2007 har, som tidigare nämnts, ansvaret för landnings- och kvalitetskontroller överförts från Kustbevakningen till Fiskeri- verket.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen har emellertid fortfarande ansvar för fiskerikontrollen till sjöss och bedriver fiskeriövervakning inom sitt verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Målet för Kustbevakningens fiskerikontroll är att säkerställa att fiskekvoter inte överskrids och att såväl gemenskapslagstiftning som nationell lagstiftning efterlevs. Kustbevakningen bidrar bl.a. genom att kontrollera på vilka platser fisket till sjöss bedrivs, om tillåtna fiskeredskap används och om fastställda kvoter följs. Till- sammans med Fiskeriverket utvecklar Kustbevakningen metoder och kontrollsystem som ska säkerställa att såväl de nationella som de europeiska fiskebestämmelserna följs och att fiskekvoterna inte överskrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Fiskeriövervakningen riktas i huvudsak mot det yrkesmässiga fisket, men under fredningsperioderna även mot fritidsfisket i sådana s.k. reproduktionsområden som har fredats genom beslut av Fiskeriverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Kustbevakningen och Fiskeriverket inrättade år 2005 ett för bägge myndigheterna gemensamt nationellt fiskerikompetenscenter (FKC) som är bemannat dygnet runt. FKC syftar till att fördjupa och effektivisera fiskerikontrollen genom en mer utvecklad samverkan och ett effektivare informationsutbyte (se vidare avsnitt 6.6.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen ska vara kontaktpunkt för fiskerikontroll enligt överenskommelse med annan myndighet (7 § andra stycket instruk- tionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kontroll- och tillsynsverksamhet i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I 5 § instruktionen anges att kontroll- och tillsynsverksamheten också bl.a. omfattar fartygs registrering och identifiering (2), jakt och annat ianspråktagande av naturresurser (6), skydd av miljö- och naturvårdsintressen (7) samt skyddsobjekt, militära skydds- områden och tillträde för utländska statsfartyg (8). Som framgått ovan regleras emellertid innehållet i Kustbevakningens tillsyns- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;5 kap. 4 och 5 §§ förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td156"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;kontrollverksamhet inte i myndighetens instruktion. Myndig- hetens uppdrag att utöva kontroll och tillsyn styrs i stället av ett stort antal föreskrifter i skilda författningar. Dessa författningar behandlas i avsnitt 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Utvidgat uppdrag att övervaka fisket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Nationell reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Kustbevakningens uppdrag att bedriva övervakning av fisket kan utsträckas sakligt eller geografiskt om detta följer av vissa särskilt angivna konventioner eller internationella överenskommelser (8 § instruktionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Följande konventioner och internationella överenskommelser avses:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;konventionen av den 31 december 1932 mellan Sverige och Danmark angående fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen (SÖ 1933:13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;överenskommelsen av den 19 december 1966 med Danmark och Norge om ömsesidig rätt till fiske i Skagerack och Kattegatt (SÖ 1967:13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;gränsälvsöverenskommelsen av den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland (SÖ 1971:44), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans verksam- hetsområde rörande fiskerikontroll har också vidgats genom att EU:s gemensamma fiskeripolitik ger kustbevakningstjänstemän rätt att som gemenskapsinspektörer utföra fiskerikontroll i andra medlemsstater (8 § andra stycket instruktionen).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske och ändring av förordning (EEG) 2847/93 om införande av ett kon- trollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken samt kommissionens förordning (EG) nr 1042/2006 av den 7 juli 2006 om fastställande av närmare bestämmelser för tillämpning av artikel &lt;NOBR&gt;28.3–4&lt;/NOBR&gt; i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft16"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Nordostatlantiska fiskerikommissionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kustbevakningen ansvarar enligt 9 § instruktionen också för de kontrollåtgärder till sjöss som ankommer på Sverige och som EU genomför inom det område som regleras av Nordostatlantiska fiskerikommissionen, NEAFC.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Av regleringen följer att Kust- bevakningen får utse behöriga tjänstemän som ska vara inspektörer och koordinatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Inom ramen för NEAFC samarbetar ett antal länder främst kring fiskerikontrollen i det område i Nordostatlanten där ingen enskild stat har jurisdiktion, det s.k. Smutthavet. Av överens- kommelsen om NEAFC följer att Kustbevakningen, utöver sitt normala verksamhetsområde, också har skyldighet att under vissa angivna tidpunkter söka efter och kontrollera sådana fartyg som bedriver illegalt fiske samt vidare – om fartyget anträffas – att rap- portera händelsen till fartygets flaggstat (s.k. flaggstatsrapportering beskrivs närmare i avsnitt 12.14). Det finns flera kvoterade arter i området, bl.a. sill, blåvitling och rödfisk, och det bedrivs både legalt och illegalt fiske. Insatserna riktas främst mot att hitta de fartyg som fiskar illegalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Utvidgat uppdrag att övervaka EU:s gränser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Som en följd av EU:s operativa samarbete för kontroll av medlems- staternas yttre gränser har Kustbevakningen också fått gräns- kontrolluppgifter utanför sitt normala verksamhetsområde (10 § instruktionen). Myndigheten får, utanför det område som avses i 1 § instruktionen, medverka i EU:s operativa samarbete för kon- troll av medlemsstaternas yttre gränser enligt den s.k. &lt;NOBR&gt;Rabit-för-&lt;/NOBR&gt; ordningen&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. För detta ändamål får myndigheten utse behöriga tjänstemän att ingå som gränsbevakningstjänstemän i gränsinsats- enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft8"&gt;Inom Frontex,&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;EU:s byrå för samordning av förvaltningen av EU:s yttre gränser, samordnas ett antal gemensamma operationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;NEAFC är en förkortning av North East Atlantic Fisheries Commission. Kommissionen har upprättats med stöd av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten (SÖ 1982:14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007 av den 11 juli 2007 om inrät- tande av en mekanism för upprättande av snabba gränsinsatsenheter och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 vad beträffar den mekanismen och regleringen av gästande tjänstemäns uppgifter och befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 5.3.4 angående Frontex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td156"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;vid de yttre gränserna. Det har fastställts vissa gemensamma regler för gränskontrollanter som i samband med en gemensam operation sätts in på en annan medlemsstats territorium. Det gränsöver- skridande samarbetet inom Frontex har kompletterats med en särskild mekanism för snabba ingripanden vid EU:s yttre gränser i kritiska situationer, Rabit&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Denna ordning innebär i huvudsak att om en medlemsstat utsätts för ett särskilt stort migrationstryck, kan denna medlemsstat begära bistånd av Frontex i form av ut- placering av en &lt;NOBR&gt;Rabit-grupp.&lt;/NOBR&gt; En sådan grupp har rätt att kontrollera resehandlingar, i syfte att fastställa handlingarnas giltighet och äkthet, samt personernas identitet, att fråga ut personer i syfte att utröna skälet för resan, att kontrollera att dessa har både er- forderliga handlingar och tillräckliga medel för uppehället samt om personerna förekommer på spärrlistan i Schengens informations- system. Det finns också särskilda befogenheter knutna till upp- draget. En tjänsteman har under ett &lt;NOBR&gt;Rabit-uppdrag&lt;/NOBR&gt; bl.a. rätt att genomsöka fordon och föremål i enlighet med värdmedlemsstatens nationella lagstiftning, att övervaka och patrullera de yttre gränserna och att förhindra att personer på ett olagligt sätt passerar gränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;Ingripandena ska samordnas av Frontex. Det är verkställande direktören som fattar beslut om bifall eller avslag på begäran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Miljöräddningstjänst m.m. till sjöss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Med räddningstjänst avses sådana räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och vid över- hängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö, se lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Räddningstjänst omfattar också räddningsinsatser som görs i situationer som anges i lagen utan att det har inträffat någon olyckshändelse eller finns överhängande fara för en olycks- händelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Den statliga räddningstjänsten omfattar fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer, miljöräddningstjänst till sjöss och räddningstjänst vid ut- släpp av radioaktiva ämnen. Ansvaret för denna är delat mellan flera myndigheter. Kommunerna svarar för all annan räddningstjänst. Av lagen framgår att kommunerna och de statliga myndigheter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 5.3.4 angående Rabit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;bedriver räddningstjänst ska samarbeta med varandra och med andra som berörs av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för miljöräddnings- tjänsten till sjöss (11 § instruktionen).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor finns närmare föreskrifter. Dessutom har myndigheten skyldighet att bistå vid räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Ansvaret för miljöräddningstjänsten till sjöss innebär bl.a. att Kustbevakningen ska agera när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet eller när det föreligger en överhängande fara för sådana utsläpp. I första hand utnyttjas kustbevakningsflyget och satellitövervakning för upptäckt och dokumentation av olje- utsläpp i farvatten runt Sveriges kuster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;I regleringsbrevet har regeringen bl.a. framhållit att Kustbevak- ningen ska ha ständig beredskap för att kunna påbörja och leda miljöräddningstjänst till sjöss samt för att tidigt kunna bekämpa utsläpp. Regeringen har vidare angett att bekämpningsinsatserna påtagligt ska bidra till att minimera konsekvenserna av olyckor och till att minska de negativa effekterna på vattenmiljön och strandzonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Myndigheten ska också, som central tillsynsmyndighet, utöva tillsyn över att bestämmelserna inom området följs.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kustbevak- ningens miljöövervakning omfattar främst regler om förbud mot vattenförorening och dumpning i vatten samt tillsyn av natur- &lt;NOBR&gt;skydds-,&lt;/NOBR&gt; fågelskydds- och sälskyddsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;På anmodan av räddningsledare ska Kustbevakningen också delta i sjöräddningstjänst och annan räddningstjänst och därigenom bidra till ökad sjösäkerhet, till att människoliv kan räddas, till att personskador begränsas och att konsekvenserna för egendom och miljö minskas (11 § instruktionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen får begära bistånd från och lämna bistånd till utländska myndigheter vid räddningsinsatser enligt vissa inter-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td158"&gt;&lt;P class="p710 ft65"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td136"&gt;&lt;P class="p17 ft64"&gt;nationella överenskommelser (12 § instruktionen).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF FPT &lt;/SPAN&gt;Utöver de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td138"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td159"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft112"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td158"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Se även 4 kap. 5 § lagen om skydd mot olyckor och 4 kap. &lt;NOBR&gt;12–14&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td136"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;skydd mot olyckor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft112"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td158"&gt;&lt;P class="p17 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;5 kap. 1 § lagen om skydd mot olyckor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft112"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td158"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;De överenskommelser och konventioner som avses är:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;överenskommelsen av den 13 september 1983 om samarbete vid bekämpning av förorening av Nordsjön genom olja och andra skadliga ämnen (SÖ 1984:13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;konventionen av den 9 april 1992 om skydd av Östersjöområdets marina miljö (SÖ 1996:22),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;konventionen av den 30 november 1990 om beredskap för, insatser vid och samarbete vid föroreningar genom olja (SÖ 1992:16), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;tilläggsprotokollet till konventionen under punkten 3 om beredskapen för, insatser vid och samarbete vid föroreningar genom skadliga och giftiga ämnen när detta är i kraft i för- hållande till Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td156"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;överenskommelser som uttryckligen nämns har Kustbevakningen med stöd av 9 kap. 1 § lagen om skydd mot olyckor också möjlighet att begära bistånd från eller lämna bistånd till utländska myndig- heter vid räddningsinsatser med stöd av t.ex. 1967 års Köpenhamns- överenskommelse mellan de nordiska länderna om hjälp vid olje- bekämpning (se även avsnitt 5.3.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft8"&gt;Myndigheten deltar också i flygräddningstjänst och räddnings- tjänst vid kärnkraftsberedskap samt genomför sjuktransporter och medverkar vid brandbekämpning till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Samordning av de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Enligt 14 § instruktionen har Kustbevakningen ett särskilt uppdrag att samordna civila behov av sjöövervakning och att förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter, det s.k. sjöövervaknings- uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Uppdraget tillkom i samband med de genomgripande föränd- ringarna av Försvarsmakten med ett kraftigt minskat och mer all- sidigt militärt försvar. Regeringen bedömde att de civila myndig- heternas behov av sjöinformation skulle komma att öka, bl.a. av- seende gränskontroll och gränsöverskridande brottslighet, men också i fråga om tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet för sjö- farten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Mot denna bakgrund ansåg regeringen att Kustbevakningen borde ges ett formellt ansvar att koordinera de civila behoven av sjöövervakning samt förmedla sådan information till berörda civila verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Uppdraget motsvarar till stor del avgränsningen av Kustbevak- ningens verksamhet. Myndigheten förmedlar t.ex. fortlöpande iakt- tagelser om sjöläget, lämnar information från förhandsanmälningar och inspektioner samt avrapporterar brott. Sjöövervakningsupp- draget är emellertid i vissa avseenden vidare än Kustbevakningens operativa verksamhet. I den delen förmedlar Kustbevakningen fort- löpande information om iakttagelser avseende t.ex. brott och miss-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft87"&gt;Kustbevakningen får även begära bistånd från och lämna bistånd till en medlemsstat i EU vid miljöräddningsinsatser till sjöss i enlighet med rådets beslut 2001/792/EG, Euratom av den 23 oktober 2001 om inrättande av en gemenskapsmekanism för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten. Sådant bistånd får dock endast läm- nas under förutsättning att den stat som har begärt biståndet garanterar Kustbevakningen full kostnadstäckning för dess insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1999/2000:30 s. 148 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;tänkt brottslig verksamhet utanför det egna verksamhetsområdet. Kustbevakningens samordning av information sker därför både som en del i den egna verksamheten, då myndigheten själv använder informationen, och som samordning och förmedling med hänsyn till andra myndigheters behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen ska samordna och förmedla information främst till de myndigheter som ingår i det s.k. Sjöövervakningsrådet. Sjöövervakningsrådet har knutits till Kustbevakningen för att bistå myndigheten i arbetet med att samordna de civila behoven av sjöövervakning och förmedla sjöinformation (19 § första stycket instruktionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I Sjöövervakningsrådet, som består av myndighetens chef och högst tio andra ledamöter samt ersättare för dessa, deltar förutom Kustbevakningen bl.a. även Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Tullverket, Statens räddningsverk, Sjöfartsverket och Fiskeriverket (19 § andra stycket instruktionen). Alla myndigheter som ingår i rådet har uppdrag med anknytning till verksamhet eller förhållan- den till sjöss eller i anslutning till sjötrafiken, såsom t.ex. rädd- ningstjänst, gränskontroll, sjötrafikövervakning och sjösäkerhets- tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Som ett led i samordningen och förmedlingen av sjöinformation håller ett särskilt stödsystem på att utvecklas. Detta system, som benämns SJÖBASIS, har vi redogjort för i avsnitt 6.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Medverkan i internationellt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft8"&gt;Samverkan internationellt, utgör en naturlig del av Kustbevakningens verksamhet. Kustbevakningen ska hålla sig underrättad om den internationella utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och medverka i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss, miljöskydd till sjöss och annan sjööver- vakning. Kustbevakningen ska också samverka med andra myndig- heter för att främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde (15 § första stycket instruktionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vidare kräver samhällsutvecklingen i stort, och inte minst be- hovet av att förhindra illegal införsel av alkohol och narkotika, ett ökat samarbete. Bekämpning av den gränsöverskridande och organi- serade kriminaliteten ställer särskilda krav. Myndighetens profil som en samverkansmyndighet har förstärkts som en följd av Sveriges medlemskap i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft16"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td156"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td157"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Närmare om Kustbevakningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p716 ft8"&gt;Kustbevakningens internationella samarbete har beskrivits när- mare i avsnitt 5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Uppdragsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Kustbevakningen får enligt instruktionen även bedriva uppdrags- verksamhet (16 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kustbevakningens uppdragsverksamhet består av verksamhet som faktureras annan myndighet eller uppdragsgivare. Kustbevak- ningen utför bl.a. dykeriuppdrag åt polisen för att söka efter för- svunna personer, smuggelgods och vapen eller för att genomföra bottenbesiktningar vid fartygsolyckor. Myndigheten har också uppdrag åt Umeå Marina Forskning (UMF). Uppdragsverksam- heten består också i vattenprovtagning åt SMHI, bogsering och olika uppdrag i samband med havsforskning. Kustbevakningens uppdrag åt Jordbruksverket i samband med utbrottet av fågelinflu- ensa år 2006 är ett annat exempel. All uppdragsverksamhet ska fak- tureras enligt bestämmelserna i avgiftsförordningen (1992:191). Det innebär att det krävs full kostnadstäckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;7.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Sammanfattning: Ett brett verksamhetsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Kustbevakningens har, genom sina vitt skilda uppgifter inom flera olika politikområden, ett brett verksamhetsområde. Myndighetens blandade uppdrag, som avviker från den tydliga avgränsning av an- svaret som annars är vanlig för svenska myndigheter, bör ses mot bakgrund av några olika faktorer. Det är för det första en naturlig följd av att Kustbevakningen sedan länge svarar för myndighets- utövning inom olika rättsområden längs med hela Sveriges kust- sträcka och i vissa andra vattenområden samt på land i anslutning till dessa vatten. För det andra är Kustbevakningen i praktiken den enda civila myndigheten med befogenheter i Sveriges ekonomiska zon och på svensk del av kontinentalsockeln. Härtill kommer att Kustbevakningen har getts ett övergripande ansvar för myndighets- utövning till sjöss i det svenska territoriet och – om det följer av en internationell överenskommelse – för myndighetsutövning till sjöss utanför territoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft16"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;8 Geografisk avgränsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft104"&gt;Som framgått av tidigare avsnitt spänner Kustbevakningens verksam- het och en kustbevakningstjänstemans befogenheter över ett flertal områden. Gällande rätt innehåller ingen enhetlig och fullständig geografisk avgränsning av uppgifterna och befogenheterna vare sig till sjöss eller på land. Detta är en naturlig följd av det stora antal författningar som berör Kustbevakningen i dess dagliga verksamhet (se vidare avsnitt 11). Om inget särskilt anges tillämpas de generella avgränsningar som följer av myndighetens instruktion eller av lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP), i de fall där den är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft105"&gt;Detta avsnitt syftar till att i ett sammanhang redovisa de uttryck- liga geografiska avgränsningar som finns för Kustbevakningens verk- samhet. Vi vill emellertid framhålla att avgränsningen i det enskilda fallet kan vara mycket komplex, inte minst när det gäller hur olika bestämmelser ska tolkas i förhållande till varandra. Vi återkommer till dessa frågor i övervägandena (avsnitt 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft104"&gt;I detta avsnitt redovisar vi inledningsvis vissa begrepp som är grundläggande för olika geografiska avgränsningar (avsnitt 8.2). I avsnitt 8.3 behandlar vi det polisiära uppdraget. Det följande av- snittet tar upp de särskilda avgränsningarna i vattenföroreningslagen (avsnitt 8.4). I avsnitt 8.5 behandlar vi de olika geografiska avgräns- ningar som gäller vid gränskontroll av personer och i avsnitt 8.6 motsvarande avgränsningar för gränskontroll av varor. Avsnitt 8.7 behandlar fiskeriövervakning, avsnitt 8.8 kontroll av farligt gods och avsnitt 8.9 miljöräddning till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft16"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Geografisk avgränsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Några grundläggande begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Innan vi går in närmare på de geografiska avgränsningarna finns det anledning att erinra om några i sammanhanget viktiga begrepp till vilka vi också återkommer i avsnitten 12 och 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft10"&gt;Det svenska sjöterritoriet består enligt lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium och förordningen (1966:375) om beräkningen av Sveriges sjöterritorium av svenskt inre vatten och territorialhav. Land- territoriet, luftterritoriet och sjöterritoriet bildar tillsammans Sveriges statsterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft10"&gt;Till inre vatten räknas något förenklat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;insjöar, vattendrag och kanaler och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar samt vatten- områden innanför och mellan öar, holmar och skär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Utanför det inre vattnet finns territorialhavet. Detta får i princip sträcka sig tolv nautiska mil utanför landterritoriet och inre vatten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft104"&gt;Enligt FN:s havsrättskonvention får staterna inrätta en ekono- misk zon om högst 200 nautiska mil utanför kusten. Genom lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, har regeringen bemyn- digats att inrätta en sådan zon. I förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon har regeringen angett gränserna för zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft104"&gt;Enligt 1 § Kustbevakningens instruktion utgår myndighetens upp- drag från uppgiften att bedriva sjöövervakning. Enligt 2 § instruk- tionen är myndighetens uppdrag att ansvara för eller bistå andra myndigheter med övervakning, brottsbekämpande verksamhet samt kontroll och tillsyn, dvs. att bedriva sjöövervakning, dels inom svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon, dels på land i anslutning till dessa vatten. Beträffande sjöar, kanaler och vattendrag omfattar sjöövervakningen enbart Vänern och Mälaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft10"&gt;Begreppet sjöövervakning återkommer delvis och uttrycks då som ”övervakning” i LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Polisiärt uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft104"&gt;Kustbevakningens polisiära uppdrag regleras övergripande i 1 och 3 §§ instruktionen. I LKP anges hur långt Kustbevakningens rätt att ingripa sträcker sig inom vissa rättsområden. I 1 § andra stycket LKP slås fast att lagen tillämpas när myndigheten bedriver ”övervakning”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;En nautisk mil är 1 852 meter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td160"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td161"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Geografisk avgränsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p722 ft104"&gt;till havs, i kustvattnen, i Vänern och Mälaren. Denna avgränsning valdes eftersom den ansågs vara förenlig med det ansvarsområde som vid tidpunkten gällde för tullväsendets oljebekämpning till sjöss.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen har kommit att tillämpas på så sätt att en kustbevak- ningstjänsteman utövar sina befogenheter enligt LKP även på stränder och öar.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Denna tolkning av bestämmelsen utgår bl.a. från uttalanden i den promemoria som låg till grund för LKP.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Där fram- hölls att det inte är lämpligt att föreskriva att tjänstemännen vid Kustbevakningen bara ska göra ingripanden till sjöss, men att det samtidigt inte går att i detalj reglera var ingripandena får ske. I sam- manhanget talas emellertid om ingripanden på stränder och öar. Tolkningen bör vidare ses mot bakgrund av att regeringen i propo- sitionen framhöll att avsikten var att skapa förutsättningar för ett rationellt system där kustbevakningstjänstemän utrustas med befo- genheter att ingripa i situationer där polis inte finns till hands.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Tolk- ningen har numera befästs genom att det i myndighetens instruktion anges att verksamheten också ska bedrivs på land i anslutning till de vatten som omfattas av ansvarsområdet.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft105"&gt;LKP är vidare till största delen tillämplig också i fråga om över- vakning inom Sveriges ekonomiska zon. Vissa rättsområden i 1 § LKP är dock undantagna, nämligen brott som avser skyddsobjekt och militära skyddsområden (1), fornminnen och sjöfynd (9), utlän- ningars inresa till och utresa från eller vistelse i Sverige (13) och sjöfartsskydd (15). Att brott av det slaget har undantagits beror på att straffrättslig jurisdiktion saknas i den ekonomiska zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Vattenföroreningslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft105"&gt;Vattenföroreningslagens regler om förbud mot utsläpp av olja från fartyg gäller för utsläpp inom Sveriges sjöterritorium och ekono- miska zon samt i Östersjöområdet utanför dessa vattenområden.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I fråga om andra vattenområden får regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddela föreskrifter om förbud mot utsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1981/82:114 s. 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se 3 § andra stycket kustbevakningens föreskrifter om medverkan vid polisiär övervakning, nr 4/95, beslutade den 30 oktober 1995 med stöd av 4 § förordningen (1983:124) om Kust- bevakningens medverkan vid polisiär övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ds H 1980:1 s. 70.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1981/82:114 s. 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 § instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 2 § första stycket vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355204x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Geografisk avgränsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p724 ft105"&gt;av olja.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I vattenföroreningsförordningen har regeringen föreskrivit att fartyg inte får släppa ut olja inom inre vatten, territorialhav eller ekonomisk zon som tillhör en annan medlemsstat i EU&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;samt inte heller på det fria havet.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Förordningsregleringen sträcker alltså ut vattenföroreningslagens geografiska tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft105"&gt;Vattenföroreningslagen har inte någon uttrycklig geografisk av- gränsning mot land, men däremot har hamnbegreppet definierats av Sjöfartsverket. Verket har med stöd av myndighetens generella bemyndigande i vattenföroreningsförordningen&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;föreskrivit att med hamn i vattenföroreningslagen avses en plats eller ett geografiskt område som har inrättats för att ge service till fartyg (SJÖFS 2007:15, bilaga 1). Regeringen har med utgångspunkt i denna definition konstaterat att det knappast utgör något problem att avgöra vad som är en hamn, men att tolkningsproblem däremot kan uppkomma i fråga om när ett fartyg ska anses ha anlöpt hamn.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För att inte sträcka ut hamnstatsjurisdiktionen utöver vad som kan anses förenligt med havsrättskonventionen bör det enligt regeringen normalt krävas att ett fartyg, för att anses ha anlöpt hamn, t.ex. ska ha lagt till vid kaj eller ankrat på redd för det fall denna ligger inom hamnområdet. Regeringen framhåller vidare att det i det enskilda fallet alltid måste avgöras om ett fartyg ska anses ha anlöpt hamn eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Gränskontroll av personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;Kustbevakningens uppdrag att medverka i gränskontroll av personer avgränsas indirekt genom 9 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen (2005:716) till ”kontroll av sjötrafiken”. Vad som avses med begrep- pet ”sjötrafiken” preciseras inte närmare i författningstexten eller i förarbetena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft107"&gt;När Kustbevakningen för polisens räkning genomför inre utlän- ningskontroll, dvs. kontroll av utlänningar som vistas i Sverige, är kontrollen för Kustbevakningens del geografiskt avgränsad till att omfatta kontroll av och i anslutning till sjötrafiken.&lt;SPAN class="ft80"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Med detta åsyftas enligt förarbetena till utlänningslagen i dess tidigare lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 2 § andra stycket vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 5 § andra stycket vattenföroreningsförordningen. &lt;SPAN class="ft71"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 5 § tredje stycket vattenföroreningsförordningen. &lt;SPAN class="ft71"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 3 § andra stycket vattenföroreningsförordningen. &lt;SPAN class="ft71"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:209 s. 46.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;9 kap. 9 § andra stycket utlänningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td160"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td161"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Geografisk avgränsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft104"&gt;att kontrollen kan avse inte bara personer i sjötrafiken, utan även personer vilka befinner sig i närhet till de vatten som Kustbevak- ningen ska övervaka under sådana omständigheter att de typiskt sett har samband med sjötrafiken.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det anges vidare att det alltid måste vara fråga om tillfällen där det framstår som mer naturligt att Kustbevakningen agerar som ett led i sin övervakning av sjötrafiken än att polisen tillkallas för att genomföra kontrollen. Avgränsningen valdes därför att det ansågs vara mest naturligt att Kustbevakningen genomför kontroller på de platser till vilka man enbart kan färdas till sjöss eller som endast med svårighet kan nås landvägen. Kon- troller i andra fall ska polisen genomföra. Som exempel nämndes i förarbetena att Kustbevakningens kontroll ska kunna omfatta t.ex. fall där en båt påträffas för ankar utan att denna framförts i anslut- ning till kontrollen eller på en plats där den eller de personer som avses kontrolleras befinner sig i land på en ö, kanske utan annan förbindelse dit än sjövägen. Det kan även vara fråga om kontroller som ska utföras i en hamn eller liknande av personer som vistas ombord på ett fartyg eller en båt eller i direkt anslutning till denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft10"&gt;Kustbevakningens möjlighet att ingripa mot brott som uppdagas vid utlänningskontroll avgränsas geografiskt genom bestämmelserna i LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Frågan om geografisk avgränsning berörs av Gränskontroll- utredningen i betänkandet Gränskontrollag – Effektivare gränskon- troll (SOU 2004:110). Utredningen föreslår att Kustbevakningens självständiga ansvar för personkontroller ska gälla ”till sjöss och i anslutning till sjötrafiken”.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Gränskontroll av varor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft104"&gt;En kustbevakningstjänstemans befogenheter i den brottsbekämpan- de verksamheten avseende gränskontroll av varor regleras i första hand i smugglingslagen. Smugglingslagen innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor. I lagen finns särskilda bestämmelser om vilka tvångs- medel som får användas vid förundersökning. Kontrollåtgärder utan brottsmisstanke regleras däremot inte i smugglingslagen. Kustbe- vakningens kontrollbefogenheter följer i stället av rätten att kon- trollera anmälningsskyldigheten enligt tullagen eller inregränslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1999/2000:64 s. 179.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 2004:110 s. 348 ff. Se avsnitt 13.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Geografisk avgränsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft10"&gt;(se nedan). Smugglingslagen innehåller ingen uttrycklig geografisk avgränsning, men en sådan kan indirekt anses följa av att de flesta av brotten begås vid gränspassage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Varukontroll vid yttre gräns sker enligt tullagen. Vid inre gräns sker motsvarande kontroll med stöd av inregränslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;Tullagen är för Kustbevakningens del tillämplig vid kontroll ”av sjötrafiken” (62 § tullförordningen). Någon motsvarande bestäm- melse finns inte avseende kontroll vid inre gräns. Som framgår närmare i avsnitt 13.3.2 föreslår dock Inregränslagsutredningen att en bestämmelse av motsvarande innebörd (”till sjöss”) ska gälla vid inre gräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Fiskeriövervakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;Kustbevakningens fiskeriövervakning omfattar svenskt sjöterrito- rium och svensk ekonomisk zon samt därutöver den övervakning av fisket som följer av internationella överenskommelser med bl.a. Danmark, Norge och Finland samt av medlemskapet i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;I fiskeregleringen finns ingen särskild geografisk avgränsning. Tidigare gällde för fiskerikontroll att Kustbevakningen fick bedriva sådan kontroll ”till sjöss och vid landning av fisk”.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Numera ska Kustbevakningen inom sitt verksamhetsområde kontrollera efterlev- naden av bestämmelser om fiske. Det som avses är verksamhetsom- rådet enligt myndighetens instruktion, dvs. Sveriges sjöterritorium, internationellt vatten i svensk ekonomisk zon och land i anslutning till dessa vatten. När det gäller sjöar, kanaler och vattendrag om- fattas enbart Vänern och Mälaren.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft104"&gt;Kustbevakningen ska också för Sveriges del ansvara för de kon- trollåtgärder till sjöss som EU genomför inom det område som regleras av Nordostatlantiska fiskerikommissionen, NEAFC.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Av detta samarbete följer att Kustbevakningen vid vissa tidpunkter ska patrullera och utöva fiskerikontroll i det område i Nordostatlanten där ingen enskild stat har jurisdiktion, det s.k. Smutthavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft10"&gt;Fiskeriövervakningen styrs till mycket stor del av EU:s gemen- samma fiskeripolitik. Enligt den s.k. grundförordningen&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr 5 kap. 5 § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen i dess lydelse före den 15 april 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 § instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;9 § instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk, artikel 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td160"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td161"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Geografisk avgränsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft104"&gt;fiskeripolitiken alla vatten inom ett medlemslands sjöterritorium och ekonomiska zon. Vidare omfattas gemenskapsfartygens fiske i det fria havet och, inom ramen för träffade fiskeöverenskommelser, även fisket i vatten under tredje lands jurisdiktion. Enligt en särskild &lt;NOBR&gt;EG-rättsakt&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt; &lt;/SPAN&gt;ska alla gemenskapens fiskefartyg ha samma villkor när det gäller tillträde och nyttjande av medlemsstaternas havsom- råden. Svenska fiskefartyg får som en följd av dessa överenskom- melser fiska i andra länders territorialhav inom ramen för den gemen- samma fiskeripolitiken och dess regelverk. Regleringen har direkt betydelse för det fiske som bedrivs inom det finska territorialhavet och på danskt territorialvatten i Öresund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;De särskilda förhållandena i Öresund, som regleras genom 1932 års fiskeöverenskommelse, ger rätt till svenskt fiske till sju meters djup på den danska sidan av sundet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även om fiskerätten omfattar respektive stats kustvatten så avser överenskommelsen inte att ändra på de allmänna principer som följer med territorialvattnets utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Ett ännu mer långtgående samarbete inom ramen för den gemen- samma fiskerikontrollen består i att de tjänstemän som utsetts till s.k. gemenskapsinspektörer får utföra fiskerikontroller i andra med- lemsstater.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kontroll av farligt gods&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Kustbevakningens tillsyn över efterlevnaden av lagen (2006:263) om transport av farligt gods gäller gods i hamnars landområden, om godset är avsett för vidare transport, samt efter begäran om biträde från Sjöfartsverket, även sjötransporter (10 § förordningen om farligt gods).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft104"&gt;När Kustbevakningen bedriver övervakning för att hindra brott mot lagen om transport av farligt gods eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen kan således LKP tillämpas inte bara till havs och i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren, utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Förordningen (EEG) nr 101/76 av den 19 januari 1976 om fastställande av en gemensam strukturpolitik för fiskerinäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Konventionen av den 31 december 1932 mellan Sverige och Danmark angående fiskeri- förhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen (SÖ 1933:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning 768/2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske och ändring av förordningen (EEG) 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemen- samma fiskeripolitiken samt förordningen 1042/2007 om fastställande av närmare bestämmel- ser för tillämpning av artikel &lt;NOBR&gt;28.3–4&lt;/NOBR&gt; i rådets förordning (EG) 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft16"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Geografisk avgränsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p734 ft10"&gt;därutöver också i hamnar.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Tillägget avseende hamnar gjordes i för- tydligande syfte mot bakgrund av att Kustbevakningens övervakning av bestämmelser rörande transport av farligt gods huvudsakligen sker inom hamnars landområde.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I förarbetena utvecklas den närmare avgränsningen av en hamns område, varvid det slås fast att detta område allmänt sett omfattar såväl land- som vattenområden.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vidare konstateras att det saknas klart fastställda gränser för varje enskild hamn, eftersom det inte finns några allmänna bestämmelser som reglerar vad som är en hamn eller en hamns landområde. Detta varierar beroende bl.a. på hamnens verksamhet och yttre förutsättningar. Således kan hamnområdet, förutom kajer och terminaler i nära anslutning till vattnet, innefatta även t.ex. vägar, upplagsplatser och magasin, som befinner sig längre inåt land. Enligt förarbetsuttalandena måste alltså hamnens yttersta landgräns avgöras från fall till fall. Därvid kan, enligt förarbetena, viss vägledning sökas i andra sammanhang där gränser angetts, t.ex. i planläggningsbeslut, i s.k. hamnordningar eller genom fysiska markeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;8.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Miljöräddning till sjöss&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft104"&gt;Kustbevakningens uppdrag att ansvara för miljöräddningstjänsten till sjöss sträcker sig längre geografiskt än verksamheten att bedriva sjöövervakning. Kustbevakningen ansvarar inte bara för miljörädd- ningstjänsten till sjöss inom territorialhavet, på internationellt vatten i svensk ekonomisk zon, i land i anslutning till dessa vatten och i Vänern och Mälaren, utan även för Vättern, kustvattnen och skär- gårdsområdena (med undantag för hamnar).&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft104"&gt;Det geografiska området för Kustbevakningens räddningsinsatser har också sträckts ut genom ett antal internationella överenskom- melser som anges i 12 § instruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft104"&gt;Med miljöräddningstjänst till sjöss avses enligt 4 kap. 5 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor den räddningstjänst som Kust- bevakningen svarar för när olja eller andra skadliga ämnen har kom- mit ut i vattnet eller när det föreligger en överhängande fara för detta. Geografiskt omfattar ansvaret Sveriges sjöterritorium och ekono-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 § fjärde stycket LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:51 s. 83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 § instruktionen och 4 kap. 5 § lagen om skydd mot olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td160"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td161"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Geografisk avgränsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft105"&gt;miska zon. Vattendrag, kanaler, hamnar samt andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren ingår däremot inte. Enligt 4 kap. 12 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor svarar Kustbevak- ningen även för miljöräddningstjänsten inom de områden där rädd- ningstjänsten enligt internationella överenskommelser ankommer på Sverige. De överenskommelser som avses är Helsingforskonventionen samt Köpenhamns- och Bonnavtalen.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Inom hamnar och andra inre vatten, utom Vänern, Vättern och Mälaren, svarar kommunerna för miljöräddningstjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 5.3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p736 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Användningen av tvångsmedel vid utredning av brott innebär ett intrång i den enskildes fri- och rättigheter. Ett sådant intrång, som även anses vara försvarbart i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till syftet, förutsätter dock en noggrann reglering i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I rättegångsbalken definieras innebörden av olika tvångsmedel. Finns det regler om motsvarande tvångsmedel i andra författningar är rättegångsbalken normalt vägledande för tolkning och tillämp- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft8"&gt;Tvångsingripanden kan ske för olika syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Straffprocessuella tvångsmedel, som i första hand regleras i rätte- gångsbalken, används framför allt i brottsutredande syfte eller för att man ska kunna genomföra en rättegång med anledning av miss- tanke om brott. En enhetlig definition av begreppet straffprocessu- ellt tvångsmedel saknas, men med tvångsmedel brukar avses sådana direkta ingripanden mot person eller egendom som företas i myndig- hetsutövning och som utgör intrång i någons rättssfär.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Gemensamt för åtgärderna är, förutom att de innebär ett intrång i en persons rättsfär, att de kan genomdrivas med tvång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Enligt huvudregeln har endast polismän, åklagare och de allmänna domstolarna rätt att använda straffprocessuella tvångsmedel i brott- målsprocessen. Med stöd av vissa av de författningar som vi redogör för i avsnitt 11 kan emellertid även bl.a. kustbevakningstjänstemän ha sådana befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En förutsättning för att använda straffprocessuella tvångsmedel är, med enstaka undantag, att det finns en konkret brottsmisstanke. De flesta tvångsmedel förutsätter också att misstanken riktas mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1995:47 s. 137 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;en bestämd person. I varje sådan bestämmelse om tvångsmedel anges hur stark brottsmisstanken ska vara.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vilken misstankegrad som krävs för att åtgärden ska kunna vidtas varierar, t.ex. förutsätter medtagan- de till förhör endast att ett brott har begåtts och för beslag är det tillräckligt att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Användning av straffprocessuella tvångsmedel som riktar sig mot en person kan också i sig generera rätt till andra ingrepp, t.ex. rätten att av säkerhetsskäl kroppsvisitera den som grips eller rätten att använda fängsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Tvångsingripanden kan även vara administrativa och användas i syfte att utöva kontroll och tillsyn eller att upprätthålla ordningen. Många myndigheter har rätt att använda olika typer av administra- tiva tvångsmedel. Med detta avser vi tvångsingripanden av samma slag som straffprocessuella tvångsmedel men utan samband med en brottsutredning. Sådana åtgärder förutsätter ofta lagreglering. Förut- sättningarna för administrativa tvångsingripanden varierar. De befo- genheter av administrativ art som en kustbevakningstjänsteman har behandlas sist i avsnittet (avsnitt 9.7). Avsnittet inleds med en över- siktlig genomgång av de allmänna principer för tvångsingripanden, som alltid ska vägas in innan ett beslut om en sådan åtgärd vidtas (avsnitt 9.2). Vi redovisar också vissa relevanta bestämmelser i regeringsformen (avsnitt 9.3), i Europakonventionen (avsnitt 9.4), i rättegångsbalken (avsnitt 9.5) och i polislagen (avsnitt 9.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Allmänna principer för tvångsingripanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Eftersom ett tvångsingripande innebär ett ingrepp i den enskildes rättssfär måste en avvägning alltid göras mellan å ena sidan sam- hällets krav på en effektiv brottsbekämpning, och å andra sidan den enskildes rätt till integritet och rättssäkerhet. Vid denna avvägning, och innan beslut fattas, ska följande fyra allmänna principer beaktas&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Legalitetsprincipen. Av denna följer att en myndighet inte utan uttryckligt stöd i lag eller annan författning får ingripa i en enskilds rättssfär. För att använda tvångsmedel krävs det alltså att det finns en författningsbestämmelse som, tolkad enbart efter sin ordalydel- se, otvetydigt medger intrånget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lindberg, Gunnel, Straffprocessuella tvångsmedel – när och hur får de användas? (i fort- sättningen Lindberg) s. 31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en utförlig genomgång av de allmänna principerna för användning av tvångsmedel, se Lindberg s. 18 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355212x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td162"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td163"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft8"&gt;Ändamålsprincipen. Denna innebär att ett tvångsmedel bara får användas för de syften som har angetts av lagstiftaren. En myndig- hets rätt att använda tvångsmedel är bunden till tillämpningsområ- det för det aktuella tvångsmedlet. Även verkställigheten måste ligga inom ramen för det tillåtna ändamålet och får således inte utnyttjas för andra syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Behovsprincipen. Denna betyder att en tvångsåtgärd bara får till- gripas om det är nödvändigt med hänsyn till syftet med åtgärden. Varje beslut och verkställighet av tvångsmedel ska därför föregås av överväganden om åtgärden verkligen behövs. Vidare följer av behovs- principen att, om flera alternativ är möjliga, det alternativ som inne- bär minst intrång i den enskildes frihet ska väljas. Har syftet med tvångsmedlet uppnåtts ska tvångsmedlet upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Proportionalitetsprincipen. Denna sammanfaller delvis med be- hovsprincipen och innebär att tvångsåtgärden i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet ska stå i rimlig proportion till det önskade målet med åtgärden. Skälen som talar för en tvångsmedelsåtgärd ska vägas mot det intrång eller men som åtgärden innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det kan tilläggas att det, utöver de fyra ovan redovisade prin- ciperna, för all offentlig verksamhet gäller ett allmänt krav på objektivitet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta krav kan preciseras för viss verksamhet, t.ex. förundersökning (23 kap. 4 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Närmare om regleringen i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;I 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen slås det fast att den offent- liga makten utövas under lagarna. Denna bestämmelse utgör grunden för den s.k. legalitetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;För all offentlig verksamhet gäller vidare enligt objektivitets- principen i 1 kap. 9 § regeringsformen att allas likhet inför lagen ska beaktas och att saklighet och opartiskhet alltid ska iakttas. Prin- cipen gäller för både domstolar och förvaltningsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I 2 kap. regeringsformen regleras medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter i förhållande till det allmänna. I stor utsträck- ning likställs utländska medborgare med svenska medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I 2 kap. &lt;NOBR&gt;4–8&lt;/NOBR&gt; §§ regeringsformen finns bestämmelser om de kropps- liga fri- och rättigheterna som bl.a. ger uttryck för den respekt för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Denna princip kommer till uttryck i 1 kap. 9 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;den enskilda individens integritet som är utmärkande för ett rätts- samhälle.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I 2 kap. 6 § regeringsformen sägs att varje medborgare gentemot det allmänna är skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp, kropps- visitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Våld mot människokroppen, såsom exempelvis sterilisering och kastrering, men även lindrigare ingrepp som blodprovstagning och utandningsprov för alkoholtest utgör kroppsliga ingrepp.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bestäm- melsen reglerar bara påtvingade ingrepp, men i fråga om använd- ning av tvångsmedel är utrymmet för samtycke snävt. Det saknar betydelse om åtgärden utgör ett administrativt eller straffprocessuellt tvångsingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Med husrannsakan menas varje av myndighet företagen under- sökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe, oavsett syftet med undersökningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 6 § omfattar emellertid även ”liknande intrång” och gäller därmed även intrång som inte sker i undersökningssyfte.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Skyddet är inte begränsat till bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 8 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande och även i övrigt till- försäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;Vissa av de rättigheter som regleras i 2 kap. regeringsformen har ett absolut skydd, medan andra kan begränsas med stöd av lag.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bl.a. skyddet mot frihetsberövande, kroppsliga ingrepp, kroppsvisi- tation och husrannsakan kan inskränkas genom lag.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Begräns- ningarna får emellertid endast göras för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Bestämmelserna om straffprocessuella tvångsmedel i rättegångsbalken utgör, i likhet med andra regler om tvångsingripanden, sådana begränsningar i de grundlagsskyddade rättigheterna som med stöd av 2 kap. 12 § rege- ringsformen kan godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 23 § regeringsformen får inte heller lag eller annan föreskrift meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1975/76:209 s. 119.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 147. Även tagande av fingeravtryck har hävdats vara så integritetskränkande att det bör betraktas som ett kroppsligt ingrepp, se SOU 1975:75 s. 359 (Fri- och rättighets- utredningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1973:90 s. 246.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1975/76:209 s. 147.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 12 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 6 och 8 §§ regeringsformen. Skyddet i 2 kap. 5 § regeringsformen är dock absolut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td162"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td163"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p744 ft8"&gt;Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft8"&gt;Europakonventionen gäller som svensk rätt sedan den 1 januari 1995.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Konventionen ratificerades visserligen redan år 1952, men var före år 1995 enbart folkrättsligt bindande för Sverige som stat och kunde därför inte tillämpas eller åberopas direkt. I stället inför- livades dess bestämmelser genom i första hand regleringen i 2 kap. regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft8"&gt;Att Europakonventionen numera har status som svensk lag&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;inne- bär att den direkt kan åberopas inför svenska domstolar och myndig- heter och vidare att den under alla förhållanden ska tillämpas av svenska domstolar och myndigheter som en del av nationell rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I artiklarna &lt;NOBR&gt;2–14&lt;/NOBR&gt; i konventionen nämns alla grundläggande fri- och rättigheter som konventionen skyddar, bl.a. skyddet mot tor- tyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, skyddet mot vissa frihetsberövanden&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och skyddet för privat- och familjeliv samt för hem och korrespondens.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ytterligare fri- och rättigheter som ska iakttas finns i vissa tilläggsprotokoll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen, slås bl.a. principen om varje persons rätt till respekt för sin egendom fast. Bestämmelsen anger att ”envar fysisk och juridisk persons rätt till sin egendom ska lämnas okränkt”. Vidare anges, som villkor för berövande av egendom, att ”Ingen må berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som angivas i lag och av folkrättens allmänna grundsatser”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Vidare regleras inskränkningar i rörelsefriheten i artikel 2 i fjärde tilläggsprotokollet till konventionen. Den som lagligen befinner sig på en stats område ska ha rätt att röra sig fritt och välja bosättnings- ort. Var och en ska också vara fri att lämna vilket land som helst, inbegripet sitt eget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Konventionen har införlivats med svensk rätt genom inkorporering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bundenheten till konventionen följer också av &lt;NOBR&gt;EG-rätten,&lt;/NOBR&gt; eftersom &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har slagit fast att konventionen ska anses utgöra en integrerad del av gemenskapsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Artikel 3 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Artikel 5 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Artikel 8 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Rättegångsbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I rättegångsbalken finns närmare regler för tvångsmedelsanvändning i brottmålsförfarandet. Som redovisats ovan innebär dessa regler att undantag görs från skyddet för de grundläggande fri- och rättig- heterna enligt 2 kap. 12 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;För att tillämpa reglerna om tvångsmedel i brottmål förutsätts i många fall att det brott en misstanke gäller är av viss svårhetsgrad. I vissa fall ska för brottet vara föreskrivet ett visst straff, vilket inne- bär att det i straffskalan för brottet ska finnas ett visst minimistraff eller att det för brottet föreskrivna maximistraffet måste ha viss nivå. Man ska normalt se till varje brott för sig och inte till vad man med stöd av bestämmelserna om straffmätning – vid sidan av själva straffbudet – kan komma att bestämma påföljden till. I andra fall är föreskrivet att tvångsmedel kan tillgripas under förutsättning att visst straff kan följa på brottet. I dessa fall ska man ta hänsyn till alla de bestämmelser som är tillämpliga vid straffets bestämmande, dvs. både till dem som skärper straffet och dem som mildrar det. En tredje variant är att tvångsmedelsanvändningen förutsätter att viss påföljd kan tänkas bli utdömd i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Bestämmelserna om straffprocessuella tvångsmedel under för- undersökning finns i &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken. Ett tvångsmedel får enligt dessa bestämmelser användas bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Enligt huvud- regeln beslutar förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten om straffprocessuella tvångsmedel, men i brådskande fall får en polisman använda tvångsmedel utan föregående beslut om det finns en sär- skild regel om det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Tvångsmedel beslutas inte sällan av en polisman, bl.a. då det är fråga om att ta med någon till förhör, gripa, göra husrannsakan, kroppsvisitera, spärra av brottsplatser eller ta fingeravtryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Regleringen av andra tjänstemäns rätt att besluta om tvångs- medel utgår i stor utsträckning från vad som gäller för en polisman. Detta är utgångspunkten för en kustbevakningstjänstemans tvångs- medelsanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft16"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td162"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td163"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Polislagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Polislagen (1984:387) reglerar bl.a. polisens allmänna befogenheter att utöva tvång och våld mot medborgarna. De tvångsingripanden som regleras i lagen tar främst sikte på polisens ordningshållande verk- samhet och annan verksamhet än brottsbekämpning, medan rätte- gångsbalken i allt väsentligt reglerar tvångsmedel i brottsbekämp- ningen. Polislagen innehåller också generella regler om verkställighet av straffprocessuella tvångsmedel och andra tvångsingripanden samt en noggrann reglering av i vilken utsträckning polisen själv, och den som biträder polisen, får använda våld och tvång för att genomföra åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Polislagens bestämmelser om polisiära tvångsbefogenheter utgör sådana inskränkningar i de grundläggande fri- och rättigheterna som är tillåtna enligt regeringsformen eftersom det finns ett klart lag- stöd (se ovan). Utöver de allmänna principer som alltid ska iakttas när någons fri- och rättigheter inskränks, har man i polislagen lagfäst motsvarande allmänna principer för polisingripanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;De grundläggande principerna för polisens sätt att utföra sina tjänsteuppgifter, i vilka bl.a. användning av tvångsmedel ingår, finns i 8 § polislagen. I första stycket regleras &lt;NOBR&gt;legalitets-,&lt;/NOBR&gt; behovs- och pro- portionalitetsprinciperna. Där anges uttryckligen att en tjänsteupp- gift ska verkställas ”under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning”, vilket ger uttryck för legalitetsprincipen. Det är t.ex. aldrig tillåtet att tänja reglerna så långt att en polisman begår en lagöverträdelse. Proportionalitets- och behovsprinciperna har formulerats så att polisen får ingripa på det sätt som är försvar- ligt med hänsyn till åtgärdens syfte och omständigheterna i övrigt. Måste tvång tillgripas, ska detta ske endast i den form och den ut- sträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska kunna uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Av andra stycket i paragrafen följer att ett ingripande som be- gränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheterna aldrig får grundas enbart på 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Varje våldsanvändning som riktas mot person är ett integritets- intrång enligt regeringsformen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även när en polisman tillgriper våld krävs därför lagstöd. Rätten att använda våld mot person och egendom regleras i 10 § polislagen. Bestämmelsen ger inget rättsligt stöd för själva ingripandet, men för våldsanvändning vid ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare Berggren, &lt;NOBR&gt;Nils-Olof&lt;/NOBR&gt; och Munck, Johan, Polislagen En kommentar, 6 uppl., 2007, s. 76.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft16"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;rättsenligt ingripande. Där anges i vilka situationer våld får användas som ett nödvändigt led i en tjänsteuppgift. En polisman får bl.a. ta till våld när han eller hon med laga stöd verkställer en kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid husrannsakan enligt rättegångsbalken eller när polismannen med laga stöd stoppar ett fordon eller annat transportmedel.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det följer vidare av 29 § polislagen att rätten att tillgripa våld i de fall som anges i 10 § i viss utsträckning också gäller för andra än polismän. En tjänsteman vid Kustbevakningen har t.ex. rätt att an- vända våld i vissa situationer där denne medverkar vid polisiär över- vakning (se avsnitt 11.2.9). Även enskilds rätt att använda våld, exem- pelvis om någon kommer till en tjänstemans hjälp vid ett ingripande, regleras i nämnda paragrafer i polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Administrativa tvångsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;När en tjänsteman vid en myndighet använder tvång i sin myndig- hetsutövning vid kontroll och tillsyn eller i den ordningshållande verksamheten går ingripandena ofta under benämningen admini- strativa tvångsmedel. En viktig skillnad i förhållande till de straff- processuella tvångsmedlen är att administrativa tvångsmedel inte företas i brottsutredande syfte. När Kustbevakningen agerar som tillsynsmyndighet, och genomför t.ex. inspektioner för att upptäcka brister eller överträdelser av de föreskrifter som gäller för viss verk- samhet, kan en tjänsteman ha administrativa befogenheter som också kan inrymma ett visst mått av tvång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det rättsliga stödet för administrativa ingripanden finns i olika författningar inom ett stort antal rättsområden. Rättegångsbalken tjänar, som tidigare nämnts, som ledning för all tvångsmedelsanvänd- ning, bl.a. genom att vissa tvångsmedel definieras där. Några allmänna principer för användning av administrativa tvångsåtgärder finns inte varken i förvaltningslagen eller i enskilda författningar, men de grundläggande principerna, dvs. &lt;NOBR&gt;legalitets-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;behovs-,&lt;/NOBR&gt; ändamåls- och proportionalitetsprinciperna, torde ändå gälla. I vissa författningar finns dock proportionalitetsprincipen uttryckligen nämnd, exem- pelvis i tullagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft8"&gt;För en tjänsteman vid Kustbevakningen kan administrativa tvångs- ingripanden aktualiseras med stöd av en rad författningar. Om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1998/99:43 s. 35 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td162"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td163"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft8"&gt;enskild inte fullgör sin skyldighet att förse myndigheten med nöd- vändiga dokument och upplysningar kan i vissa fall administrativa tvångsmedel användas för att få fram informationen. Det kan vara fråga om åtgärder som sakligt sett motsvarar husrannsakan, t.ex. rätt att genomsöka ett fartyg eller ett annat transportmedel eller ett utrymme av något slag (se exempelvis 9 kap. 2 § utlänningslagen och 6 kap. 10 § tullagen). Det kan även röra sig om en rätt att tillfälligt ta om hand föremål eller handlingar för närmare undersökning, vilket ingripande har likheter med beslag. Likaså finns det författningar som ger rätt att genomsöka en persons kläder eller föremål som denne bär med sig, dvs. en form av kroppsvisitation (se t.ex. 13– 17 §§ lagen om sjöfartsskydd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Även ett tillfälligt omhändertagande som sker med stöd av 13 § polislagen vid ordningsstörning är ett administrativt tvångsmedel. Ett annat exempel på en sådan åtgärd är en kroppsvisitation i syfte att leta efter vapen, s.k. skyddsvisitation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Att ta fingeravtryck på en person kan också vara ett administra- tivt tvångsmedel, om det inte sker i brottsutredande syfte. Regler om detta finns bl.a. i utlänningsförordningen. Även rätten att för- ena ett förbud eller föreläggande med vite kan utgöra ett admini- strativt tvångsmedel och kan aktualiseras t.ex. i samband med vissa inskränkningar i rätten att använda fartyg. Sådana regler finns t.ex. i 6 kap. 14 § fartygssäkerhetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft16"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355219x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;10 Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;I detta avsnitt lämnas dels en kort redogörelse för förundersöknings- förfarandet (avsnitt 10.2), dels beskrivs översiktligt vissa tvångsmedel som kan aktualiseras i samband med utredning av brott (avsnitt 10.3). Genomgången är inte fullständig utan tar endast upp sådana tvångs- medel som är relevanta för en kustbevakningstjänsteman i den brotts- bekämpande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förundersökningsförfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Allmänna bestämmelser om förundersökning finns i 23 kap. rätte- gångsbalken och i förundersökningskungörelsen (1947:948).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Förundersökning ska enligt huvudregeln inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har be- gåtts.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Förundersökningsplikten, som innebär en skyldighet att utreda alla sådana brott, är dock försedd med undantag. Om det är uppen- bart att brottet inte går att utreda behöver någon förundersökning inte inledas.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Förundersökning behöver inte heller genomföras om det ändå inte finns tillräckliga skäl för åtal eller om det av kostnads- skäl inte är rimligt att driva förundersökning och brottet dessutom inte kan antas föranleda annan påföljd än böter (23 kap. 4 a § rätte- gångsbalken). Vissa ytterligare undantag finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Beslut om att inleda förundersökning fattas av polismyndighet eller av åklagare (23 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken). Har förundersökningen inletts av en polismyndighet och är saken inte av enkel beskaffenhet ska ledningen av förundersökningen övertas av åklagare så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Detta gäller också i andra fall, om det är påkallat av särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;23 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken. &lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;23 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft8"&gt;Redan innan förundersökning har hunnit inledas får en enskild polisman hålla förhör eller vidta andra åtgärder som är av betydelse för utredningen, s.k. primärutredning, i nära anslutning till brottet (23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken). De utredningsåtgärder som främst kan komma i fråga är brottsplatsundersökning samt förhör med målsägande och vittnen. Förhör vid primärutredning sker ofta direkt på brottsplatsen. Denna är emellertid inte alltid lämplig som förhörsplats. På tillsägelse av en polisman är den som befinner sig på den plats där brottet förövats också skyldig att med- följa till ett förhör som hålls omedelbart därefter. Vägrar vederbö- rande utan giltig orsak, får polismannen ta med denne till förhöret (23 kap. 8 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Förundersökningen i brottmål kan delas in i två skeden. Det första skedet innefattar spanings- och efterforskningsåtgärder för att utreda om ett brott har blivit begånget och vem som i så fall skäligen kan misstänkas för brottet. Under det andra skedet görs den ytterligare utredning som behövs för att få underlag för bedöm- ningen av om det finns tillräckliga skäl för åtal. Då ska också den misstänkte få del av vad som har kommit fram under förunder- sökningen och bl.a. ges möjlighet att få till stånd kompletteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Det finns ett antal principer som gäller under förundersökningen och som är uppställda för att garantera den enskildes rättssäkerhet. Objektivitetsprincipen innebär att förundersökningsledaren ska ta till vara omständigheter och bevis oavsett om de är till den misstänk- tes för- eller nackdel (23 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken). Vidare ska förundersökningen bedrivas så att ingen onödigt utsätts för misstanke eller får vidkännas kostnad eller olägenhet (den s.k. hänsynsprincipen, 23 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken). Av hänsynsprincipen följer bl.a. att verkställighet av exempelvis beslut om hämtning till förhör och husrannsakan ska utföras diskret. Vidare föreskrivs i 17 § förundersökningskungörelsen bl.a. att förhör med den som är under 18 år ska planeras och verkställas så att det inte uppkommer fara för att den som hörs tar skada samt att det noga bör tillses att uppmärksamhet inte väcks kring förhöret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;En förundersökning ska bedrivas skyndsamt. Om det inte längre finns skäl att fullfölja förundersökningen ska den läggas ned (23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken får en polisman under vissa förutsättningar på eget ansvar vidta utredningsåtgärder innan en förundersökning har inletts. En sådan utredning beteck- nas, som nyss nämnts, primärutredning. Den tjänsteman som ingriper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft16"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td164"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;mot ett brott eller annars kommer till platsen för ett brott, eller som tar upp anmälan, ska vidta de utredningsåtgärder som är möj- liga, även om förundersökning inte har hunnit inledas. Utredningen ska om möjligt färdigställas direkt på plats och vidtagna åtgärder ska så snart som möjligt anmälas för den som har rätt att leda för- undersökning rörande brottet (3 a § förundersökningskungörelsen).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft8"&gt;De utredningsåtgärder som främst kommer i fråga är plats- undersökning och sådana förhör med målsägande och vittnen som kan ske i nära anslutning till att brottet har begåtts. Rätten att vidta utredningsåtgärder på eget ansvar gäller enbart i det absoluta in- ledningsskedet av en utredning när förundersökning ännu inte hunnit inledas, dvs. innan behörig person har informerats om brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen får, i likhet med en polisman, göra primärutredning i de situationer där Kustbevakningen ingriper med stöd av 2 § LKP. Enligt 19 § smugglingslagen har en tjänste- man vid Kustbevakningen samma rätt att göra primärutredning vid brott mot den lagen och författningar som den hänvisar till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Det är inte lagstiftarens avsikt att det ska förekomma tvångs- medel under en primärutredning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen i 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken grundar ingen rätt att använda tvångsmedel, eftersom förutsättningarna härför inte regleras i 23 kap. rättegångs- balken utan i &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. Som huvudregel får tvångsmedel bara an- vändas när en förundersökning har inletts. Om förundersökning inte redan har påbörjats anses det att ett beslut av en behörig myndighet om tvångsmedel innebär att en förundersökning faktiskt inletts.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det finns några undantag från huvudregeln att tvångsmedel en- bart får beslutas inom ramen för förundersökning eller under det rättsliga förfarande som sedan följer. Två av undantagen gäller vid s.k. förenklad utredning enligt 23 kap. 22 § rättegångsbalken. En sådan får företas om saken inte kan föranleda någon annan påföljd än böter och det ändå finns tillräckliga skäl för åtal eller vid ett brott som begås inför rätten i en rättegång. Bestämmelserna om be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen om primärutredning är en undantagsregel. I samband med att tillämpnings- området för bestämmelsen om primärutredning utvidgades något uttalade regeringen bl.a. att det såväl från utredningssynpunkt som för att påskynda förfarandet står mycket att vinna på att möjliga utredningsåtgärder genomförs i nära anslutning till brottet och att de stora rationalitetsvinster som ligger i att utredning sker direkt på plats bör tas tillvara. Särskilt vid vardagsbrottslighet, såsom butiksstölder, biltillgrepp, rattfylleri, grov olovlig körning, enklare fall av misshandel och liknande är förhållandena ofta sådana att det är möjligt att praktiskt taget slutföra utredningen direkt på plats. Se vidare prop. 1994/95:23 s. 77 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare SvJT 1994 s. 102.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1995:47 s. 155 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;slag i 27 kap. rättegångsbalken är tillämpliga vid beslag som vidtas inom ramen för en förenklad brottsutredning. Om det vid en sådan utredning finns behov av andra tvångsmedel ska förundersökning inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ett annat undantag är en polismans rätt enligt 23 kap. 8 § tredje stycket rättegångsbalken att i omedelbar anslutning till ett brott ta med en person till förhör. Det får ske trots att en behörig tjänste- man inte har hunnit besluta om förundersökning ska inledas. Syftet med bestämmelsen är att öka möjligheterna att utreda brott i an- slutning till att det har begåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Utöver bestämmelserna i 28 kap. 13 § rättegångsbalken, om verk- ställighet av kroppsvisitation och kroppsbesiktning, finns det inga formella regler i rättegångsbalken om vem som får verkställa tvångs- medel. Detta får i stället läsas ut av andra bestämmelser. Den grund- läggande ramen ges genom bestämmelserna i 23 kap. om behörigheten att genomföra förundersökning, vilket är en uppgift för polismyn- dighet och åklagare, och en åklagares rätt att anlita biträde vid under- sökningen. Som påpekats tidigare är uppgiften att använda våld på samhällets vägnar något som i huvudsak har förbehållits polisen. Eftersom tvångsmedel måste kunna genomdrivas med tvång eller våld är utgångspunkten att det normalt är polisen som ska verk- ställa beslut om tvångsmedel.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Av avsnitt 9 framgår att även en kustbevakningstjänsteman har sådana befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Straffprocessuella tvångsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Gripande som myndighetsåtgärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;För att säkerställa att en misstänkt inte avlägsnar sig innan en åkla- gare har prövat frågan om anhållande får en polisman i brådskande fall gripa den misstänkte även utan ett beslut om anhållande (24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken). Gripande är i dessa fall ett självständigt tvångsmedel som förutsätter att det förövats ett brott som har en sådan straffskala att det finns skäl för anhållande och att det brådskar med att ta hand om den misstänkte. Som huvudregel krävs det ett brott med ett års fängelse i straffskalan och sannolika skäl för misstanken. Det föreligger normalt sett hinder mot gripande om påföljden kan antas bli böter (24 kap. 1 § fjärde stycket rätte- gångsbalken). Om den misstänkte är okänd och vägrar uppge sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lindberg s. 91.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td164"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;namn och hemvist eller om den misstänkte saknar hemvist inom riket och det finns risk för att han genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff kan emellertid den misstänkte gripas även för brott som bara bestraffas med böter (24 kap. 2 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Rätten att besluta om gripande förutsätter en uttrycklig regel som ger en tjänsteman denna behörighet. Med stöd av 24 kap. 7 § rättegångsbalken får en polisman besluta om gripande. Vi återkom- mer i avsnitt 11 till frågan i vilken utsträckning en kustbevaknings- tjänsteman får besluta om gripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Envarsgripande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Bestämmelsen om s.k. envarsgripande i 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken ger en enskild medborgare (”envar”) rätt att gripa dels den som är efterlyst för brott, dels den som har begått brott som kan straffas med fängelse, och som påträffas ”på bar gärning eller flyende fot”. Den gripne ska skyndsamt överlämnas till en polis- man som prövar om frihetsberövandet ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den vanligaste grunden för envarsgripanden är att någon som har begått brott påträffas på bar gärning eller på flykt från brotts- platsen. Gärningsmannen ska ertappas i anslutning till att brottet fullbordas eller medan det ännu pågår, dvs. i det brottsliga föreha- vandet, för att kravet på ”bar gärning” ska var uppfyllt. Vad uttrycket ”flyende fot” omfattar är inte helt klarlagt, men gripande i dessa fall förutsätter normalt att den som griper har följt gärningsmannen från brottsplatsen utan avbrott.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En enskild person som ingriper med stöd av envarsrätten har rätt att göra en skyddsvisitation i samband med gripandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Bestämmelsen om envarsgripanden ställer inga krav på den som griper. Såväl enskilda medborgare som t.ex. en kustbevaknings- tjänsteman eller en väktare kan ingripa. En polisman får däremot inte gripa någon med stöd av den nu diskuterade bestämmelsen. Detta beror främst på att en polisman alltid anses ha till uppgift att ingripa mot brott och att denna skyldighet gäller även utanför tjänsten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den som har gripit någon med stöd av envarsrätten ska skyndsamt överlämna den gripne till närmaste polisman, vilket nor- malt sker genom att kalla polis till platsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;NJA 1968 s. 67. Se även Lindberg s. 216 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;4 kap. 10 § polisförordningen. Se även Lindberg s. 219 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft8"&gt;Om någon med laga rätt griper en misstänkt följer med detta en rätt att också ta egendom i beslag.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ett sådant s.k. envarsbeslag är en momentan åtgärd och förundersökningsledaren eller åklagaren ska pröva om beslaget ska bestå. Ett envarsgripande ger däremot inte någon rätt att företa kroppsvisitation för att söka efter sådant som kan tas i beslag.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Beslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Beslag, som regleras i 27 kap. rättegångsbalken, är sannolikt den mest använda straffprocessuella tvångsåtgärden.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;För att beslag ska få ske måste föremålet skäligen kunna antas ha betydelse för utredning om brott (bevisbeslag), vara någon av- hänt genom brott (återställandebeslag) eller vara förverkat på grund av brott (förverkandebeslag).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Beviskravet, som i lagtexten uttrycks som ”skäligen kan antas”, är lågt. Det måste finnas någon omstän- dighet som gör det mer sannolikt att egendomen kan ha betydelse för utredningen eller har varit föremål för brott än att så inte är fallet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Beslag förutsätter vidare att egendomen är tillgänglig och kan inte användas som ett instrument för att söka efter föremål.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För eftersökande används andra tvångsmedel, bl.a. husrannsakan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Beslag får användas oberoende av brottets beskaffenhet och kan beslutas även om föremålet ägs eller innehas av någon annan än den misstänkte. Beslag förutsätter över huvud taget inte att det finns någon misstänkt person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Utrymmet för att beslagta skriftliga handlingar begränsas genom reglerna i 27 kap. 2 och 3 §§ rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Av stor betydelse för Kustbevakningens del är att den som med laga rätt griper en misstänkt eller verkställer ett beslut om husrann- sakan, kroppsbesiktning eller kroppsvisitation får ta sådana föremål i beslag som personen påträffar. I andra fall får föremål inte tas i beslag utan föregående beslut av undersökningsledaren eller åklaga- ren. Är det fara i dröjsmål får dock åtgärden vidtas av en polisman även utan sådant beslut, om det inte är fråga om vissa skriftliga för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se Lindberg s. 395 och där gjorda hänvisningar samt 27 kap. 4 § första stycket rättegångs- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lindberg s. 602 med däri gjorda hänvisningar till riksåklagarens genmäle i NJA 1990 s. 324 och SOU 2002:44 s. 98 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nordh, Robert, Praktisk process IV, Tvångsmedel (i fortsättningen Nordh), s. 92. &lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;27 kap. 1 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nordh s. 92.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;NJA II 1943 s. 359.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td164"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;sändelser. När ett beslag har verkställts utan föregående beslut av undersökningsledaren eller åklagaren, ska det skyndsamt anmälas till någon av dessa, som omedelbart ska pröva om beslaget ska bestå (27 kap. 4 § rättegångsbalken). I avsnitt 11 redovisas i vilken ut- sträckning en kustbevakningstjänsteman får besluta om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Även rätten får förordna om beslag av föremål som antingen uppvisas vid rätten eller annars är tillgängligt för beslag (27 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Om ett beslag har verkställts utan rättens förordnande, kan den som har drabbats av beslaget begära rättens prövning av beslutet (27 kap. 6 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Beslagtagna föremål ska tas i förvar av den som verkställt be- slaget (27 kap. 10 § rättegångsbalken). Vidare ska det föras proto- koll över beslag (27 kap. 13 § rättegångsbalken). När det inte längre finns skäl för åtgärden ska beslaget omedelbart hävas av åklagaren eller annan förundersökningsledare (27 kap. 8 § rättegångsbalken). Av rättegångsbalken framgår inte vad som ska ske med beslagtagen egendom när beslaget hävs. Utgångspunkten är dock att ett beslag endast utgör en form av tillfällig besittningsrubbning i avvaktan på ett slutligt beslut angående egendomen. När beslaget hävs ska därför egendomen som huvudregel återlämnas till den från vilken den togs, utan någon prövning av annans eventuella rätt till den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Husrannsakan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;De grundläggande bestämmelserna om husrannsakan vid brotts- utredning finns i 28 kap. rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Husrannsakan får företas enbart i syfte att söka efter egendom som ska tas i beslag, för att utröna omständigheter som kan antas ha betydelse för utredningen om ett visst brott eller för att anträffa en eftersökt person.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Syftet med husrannsakan kan alltså vara att få fram föremål (reell husrannsakan) eller att söka efter personer (personell husrannsakan). Ofta är husrannsakan ett medel för att verkställa ett beslag. Det är vidare det enda tvångsmedel som kan användas för att söka efter misstänkta i syfte att verkställa beslut om gripande, anhållande, häktning, hämtning till förhör, kroppsvisitation och kroppsbesiktning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;28 kap. 2 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lindberg s. 509.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p757 ft8"&gt;Med husrannsakan avses eftersökande i hus, rum eller slutet för- varingsställe. Hus inbegriper inte bara bostadshus utan även andra byggnader, såsom fabriker och magasin. Med rum avses också bl.a. kontors- och lagerlokaler samt hytter och rum på fartyg. Slutet för- varingsställe är exempelvis en låst bil eller ett kassafack i en bank.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Husrannsakan förutsätter normalt att det finns misstanke om brott på vilket fängelse kan följa.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Bötesbrott kan emellertid ligga till grund för husrannsakan som görs i syfte att eftersöka en person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vidare måste det finnas en konkret brottsmisstanke som når upp till beviskravet att det förekommer anledning anta att ett brott har begåtts. Beviskravet är lägre än det som gäller för de flesta andra tvångsmedel. Det förutsätts inte att brott har konstaterats utan det räcker med misstanke därom, dvs. samma krav som gäller för att inleda förundersökning. Det ska alltså finnas förutsättningar enligt 23 kap. 1 § rättegångsbalken för att inleda förundersökning. Detta krav innebär också att syftet med en husrannsakan inte får vara att upptäcka brott. Inte heller får husrannsakan användas som en kon- trollåtgärd för att se om den som är misstänkt för brott har gjort sig skyldig till ytterligare eller mer omfattande brottslighet, än den som föranlett åtgärden.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Husrannsakan hos annan än den som är skäligen misstänkt för det aktuella brottet får endast företas i vissa undantagssituationer, bl.a. om brottet har förövats hos denne, den misstänkte har gripits där eller det finns synnerlig anledning att anta att det föremål eller den person som eftersöks finns där (28 kap. 1 § andra stycket och 2 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Husrannsakan får också i vissa fall företas i transportmedel för att söka efter någon som ska gripas, anhållas eller häktas såsom miss- tänkt för brott.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Med transportmedel avses i detta sammanhang inte bara fordon enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner utan också tåg, fartyg, båtar och flygplan. I samband med att ett trans- portmedel undersöks får även lådor och andra förvaringsutrymmen som kan dölja en människa undersökas. För att företa husrannsakan i ett transportmedel i syfte att söka efter någon som ska gripas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;NJA II 1943 s. 369 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enligt lagen (1996:517) om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg kan strängare straff än böter under vissa förhållanden inte dömas ut för brott mot bl.a. utsläppsförbudet i vattenföroreningslagen som begåtts på utländska fartyg. I dessa fall kan husrannsakan inte företas med stöd av huvudregeln. Däremot finns en möjlighet att göra husrannsakan med stöd av 11 kap. 7 § vattenföroreningslagen även om påföljden för gärningen endast kan bestämmas till böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. JO 1988/89 s. 53 angående husrannsakan i ett kurdiskt bokcafé. &lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;28 kap. 2 a § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td164"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;krävs att den eftersökte ska vara misstänkt för ett brott, för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år, och att det finns särskild anledning att anta att personen kan komma att pas- sera platsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vidare får husrannsakan företas i en lokal som är tillgänglig för allmänheten eller som brukar användas gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet (28 kap. 3 § rättegångs- balken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Förordnande om husrannsakan meddelas som huvudregel av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten (28 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken). Om det är fara i dröjsmål får en polis- man enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken företa husrannsakan utan sådant förordnande. Särskilda bestämmelser om behörighet att be- sluta om husrannsakan finns också i andra lagar, t.ex. i smugglings- lagen. Vi återkommer i avsnitt 11 till frågan i vilken utsträckning en kustbevakningstjänsteman får besluta om husrannsakan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Över husrannsakan ska föras protokoll (28 kap. 9 § rättegångs- balken). Den som har utsatts för husrannsakan har också rätt till ett bevis om åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kroppsvisitation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Med kroppsvisitation avses undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig (28 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken). Det spelar inte någon roll om föremålet är öppet, stängt utan att vara låst eller låst och inte heller på vilket sätt det medförs. Det innebär att bl.a. väskor, paket och plånböcker kan undersökas. Större föremål, som exempelvis bilar och andra fordon, faller dock under bestämmelser- na om husrannsakan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Ett krav för att en undersökning av föremål som någon har med sig ska anses utgöra kroppsvisitation är att föremålet kan knytas till personen i fråga. Annars blir undersökningen att anse som husrann- sakan.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Undersökning av kläder förutsätter att personen har kläder- na på sig eller bär dem med sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kroppsvisitation förutsätter att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Användningsom- rådet är alltså brett, även om tvångsmedlet till skillnad från beslag inte får användas vid rena bötesbrott. Kroppsvisitation får emellertid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Nordh s. 116.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;inte enbart göras på den som skäligen kan misstänkas för brott, utan även på annan person. Om annan än den skäligen misstänkte ska kroppsvisiteras, krävs det att det finns synnerlig anledning att anta att föremål som kan tas i beslag kommer att anträffas eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ändamålet ska vara att söka efter egendom som kan tas i beslag (t.ex. kroppsvisitation av den som misstänks för smuggling för att söka efter smuggelgodset) eller att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen om brottet (28 kap. 11 § första stycket rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Beslut om kroppsvisitation får fattas av undersökningsledare, åkla- gare eller rätten. Om det är fara i dröjsmål får en polisman besluta om kroppsvisitation (28 kap. 13 § första stycket andra meningen rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Föremål som påträffas när ett beslut om kroppsvisitation verk- ställs får tas i beslag (27 kap. 4 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi återkommer i avsnitt 11 till frågan i vilken utsträckning en kustbevakningstjänsteman får besluta om kroppsvisitation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kroppsbesiktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft8"&gt;Kroppsbesiktning innebär en undersökning av en persons kropp, såväl utvärtes som invärtes, samt provtagningar från människokroppen och undersökning av sådana prov (28 kap. 12 § andra stycket rätte- gångsbalken).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kroppsbesiktning får göras på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa (28 kap. 12 § rättegångs- balken).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att det måste finnas någon konkret omstän- dighet som med viss styrka talar för att vederbörande har begått den gärning som brottsmisstanken avser. Syftet ska vara detsamma som för kroppsvisitation, dvs. att säkra beslag eller för utredningsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den som ska kroppsbesiktigas får hållas kvar för ändamålet upp till sex timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare sex tim- mar (28 kap. 12 § tredje stycket rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För tre former av kroppsbesiktning som får användas bl.a. för brottsutredning gäller sär- skilda regler. Se lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov, lagen (1988:1473) om under- sökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål och lagen (1999:216) om ögon- undersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken. Se även Lindberg s. 579.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Det finns ett undantag i 28 kap. 12 a § rättegångsbalken som avser kroppsbesiktning i registreringssyfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td164"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Allmänt om brottsutredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft8"&gt;Beslut om kroppsbesiktning får fattas av undersökningsledare, åklagare eller rätten. Om det är fara i dröjsmål, får kroppsbesikt- ning även beslutas av polisman (28 kap. 13 § första stycket andra meningen rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Föremål åtkomna genom kroppsbesiktning kan tas i beslag (27 kap. 4 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vi återkommer i avsnitt 11 till frågan i vilken utsträckning en kustbevakningstjänsteman får besluta om kroppsbesiktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Avvikande bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Om det i lag eller författning finns avvikande bestämmelser om hus- rannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning gäller de bestäm- melserna (28 kap. 15 § rättegångsbalken). Motsvarande gäller för särregler om beslag (27 kap. 17 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Avvikande bestämmelser om husrannsakan finns bl.a. i 26 § smugglingslagen. I samma lag finns också särskilda regler om kropps- visitation och kroppsbesiktning &lt;NOBR&gt;(27–29&lt;/NOBR&gt; §§ smugglingslagen). En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en tulltjänsteman att använda dessa tvångsmedel (se vidare avsnitt 11.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Det finns också särskilda regler om exempelvis genomsökande av transportmedel. En sådan åtgärd är som regel inte i formellt hän- seende en husrannsakan, men faller under skyddet i 2 kap. 6 § rege- ringsformen eftersom det är fråga om ett liknande intrång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I 20 och 21 §§ polislagen (1984:387) finns avvikande bestämmelser om husrannsakan för andra ändamål än brottsutredning. Vidare är regeln om kroppsvisitation i 19 § polislagen av intresse. Enligt denna bestämmelse får en polisman, som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon, under vissa förutsättningar kroppsvisitera personen i fråga i anslutning till ingripandet. Kropps- visitation får ske av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas om hand eller för att personens identitet ska kunna fastställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Avvikande regler om beslag finns bl.a. i fiskelagen (47 §) och jaktlagen (47 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft16"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;11 Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Bestämmelserna om Kustbevakningens uppdrag och en kustbevak- ningstjänstemans befogenheter är, som redovisats översiktligt i tidigare avsnitt, spridda i olika författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Såväl Kustbevakningens brottsbekämpande uppgifter som myn- dighetens tillsynsuppgifter kräver att dess tjänstemän har befogen- heter att ingripa på olika sätt. Detsamma gäller för ordningshållning. De åtgärder en tjänsteman behöver kunna vidta kan innebära ingrepp i den grundlagsskyddade personliga integriteten och rörelsefriheten. Sådana ingrepp är tillåtna under vissa förhållanden men den enskildes rättigheter får endast begränsas genom lag. I avsnitt 9 har vi redovisat den grundläggande reglering som påverkar kustbevakningstjänste- mannens polisiära befogenheter och användningen av straffproces- suella tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;I detta avsnitt redovisar vi vilket lagstöd som vi anser kan åberopas av en kustbevakningstjänsteman för olika former av ingripanden. Eftersom den nuvarande regleringen är utformad så att den i vissa delar ger utrymme för olika tolkningar, samtidigt som förarbetena ofta är knapphändiga, vill vi framhålla att vår utgångspunkt är att redovisa sådana tolkningar som låter sig väl försvaras av de aktuella bestämmelsernas ordalydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Avsnittet innehåller inledningsvis en utförlig genomgång av lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervak- ning (LKP), som innehåller den grundläggande regleringen av en kustbevakningstjänstemans polisiära befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Avsnittet disponeras därefter så att de författningar som inne- håller särskilda föreskrifter angående Kustbevakningens respektive en kustbevakningstjänstemans uppgifter och befogenheter vid brotts- bekämpning behandlas först. Sedan följer de författningar som ger en kustbevakningstjänsteman befogenheter rörande kontroll och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft16"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355231x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;tillsyn, inklusive administrativa befogenheter. Inte sällan ger samma författning såväl straffprocessuella som administrativa befogenheter. Detta är fallet bl.a. i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg (vattenföroreningslagen), fartygssäkerhetslagen (2003:364) och fiskelagen (1993:787). I de fall där samma författning reglerar både kontrollverksamhet och brottsbekämpning behandlar vi kon- trollbefogenheterna först, eftersom brottsmisstanken oftast uppstår i samband med en kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;När vi i detta avsnitt anger att Kustbevakningen eller en kust- bevakningstjänsteman har vissa befogenheter har vi inte tagit hänsyn till de begränsningar som kan gälla till följd av det geografiska verk- samhetsområdet (se avsnitt 12) utan enbart de begränsningar som följer av respektive författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Lagen och förordningen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft8"&gt;I LKP regleras Kustbevakningens polisiära befogenheter. Verk- ställighetsföreskrifter till lagen finns i förordningen (1983:124) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (förord- ningen). Kustbevakningen har också, med stöd av 4 § förordningen, beslutat föreskrifter om medverkan vid polisiär övervakning som ska iakttas vid utövande av befogenheterna i LKP och förordningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Lagen är utformad så att den inledningsvis anger tillämpningsom- rådet för Kustbevakningens verksamhet men därefter i princip bara behandlar tjänstemännens befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;LKP tillkom för att göra det möjligt för en kustbevakningstjänste- man att snabbt kunna ingripa i de fall där polis inte är tillgänglig. Befogenheterna beskrivs som medverkan vid polisiär övervakning. I förarbetena understryks att ingripanden som avses i lagen i första hand är en uppgift för polisen och att avsikten inte är att rubba denna ordning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningens föreskrifter om medverkan vid polisiär övervakning, nr 4/95, beslutade den 30 oktober 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1981/82:114 s. 19, bet. JuU 1981/82:48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Sedan år 2006 har tjänstemän vid Kustbevakningen rätt att ut- färda föreläggande av ordningsbot för vissa brott som omfattas av LKP och som närmare anges i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Rättsområden med polisiära befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft41"&gt;I 1 § LKP, som anger lagens tillämpningsområde, regleras Kustbevak- ningens uppgift att ingripa till sjöss för att förhindra brott mot före- skrifter i lagar och andra författningar som gäller:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;skyddsobjekt och militära skyddsområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;jakt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;fiske,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;bevarande av den marina miljön och annan naturvård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;åtgärder mot vattenförorening från fartyg,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;dumpning av avfall i vatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;kontinentalsockeln,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;fornminnen och sjöfynd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fartygs registrering och identifiering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;skydd för den marina miljön mot andra förorenande åtgärder än sådana som avses i 6 och 7,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;märkning och användning av oljeprodukter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;utlänningars inresa till och utresa från eller vistelse i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;åtgärder beträffande skyddade arter, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;sjöfartsskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Bestämmelsen anger de rättsområden inom vilka Kustbevakning- en fullgör polisiära uppgifter. I motsats till vad som brukar vara fallet hänvisar bestämmelsen inte direkt till de lagar och andra författningar som ger myndigheten eller dess tjänstemän polisiära befogenheter. Förarbetena ger heller inte någon närmare vägledning. Det innebär att regleringen lämnar utrymme för tolkning av vilken lagstiftning den omfattar. Inom de angivna sakområdena kan en kustbevak- ningstjänsteman ingripa. Denne har i allt väsentligt samma befogen- heter som en polisman att vidta inledande åtgärder i en brottsutred- ning och vissa ordningshållande befogenheter som vi återkommer till. En kustbevakningstjänsteman får också efter begäran från åkla- gare eller annan förundersökningsledare biträda vid utredning av brott som anges i 1 § LKP med de åtgärder som behövs för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft16"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Förutom vid brott inom de i 1 § uppräknade områdena tillämpas LKP också när Kustbevakningen bedriver övervakning i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;brott mot lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;brott mot lagen (2006:263) om transport av farligt gods eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Sedan år 2002 har Kustbevakningen rätt att inleda förundersök- ning vid brott som avser utsläpp av olja eller vissa andra ämnen. Detta regleras i vattenföroreningslagen, som vi återkommer till i av- snitten 11.2.4 och 11.3. I 2 a § LKP hänvisas direkt till den lagen, vars bestämmelser gäller i stället för LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Straffprocessuella befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I 2 § LKP regleras kustbevakningstjänstemannens straffprocessuella befogenheter. Om det föreligger misstanke om att brott har begåtts mot föreskrifter i lagar och andra författningar inom något av de rättsområden som räknas upp i 1 § LKP har en Kustbevaknings- tjänsteman i stort sett samma befogenheter som en polisman i in- ledningsskedet av en brottsutredning. Detta innebär att tjänstemän vid Kustbevakningen får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;hålla förhör och vidta annan åtgärd med stöd av 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;ta med någon till förhör med stöd av 23 kap. 8 § rättegångs- balken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;gripa någon med stöd av 24 kap. 7 § första stycket rättegångs- balken, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;göra husrannsakan med stöd av 28 kap. 5 § rättegångsbalken om åtgärden har till syfte att eftersöka den som ska gripas eller att verkställa beslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft10"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;behandlas s.k. primärutredningsåtgärder, dvs. sådan utredning som sker i omedelbart samband med brottet och främst på brottsplatsen (se avsnitt 10.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Vad gäller rätten att hålla förhör eller vidta annan åtgärd med stöd av 23 kap. 3 § rättegångsbalken hänvisade LKP tidigare till para- grafens fjärde stycke. Enligt den vid LKP:s tillkomst gällande lydelsen av paragrafen fick sådana åtgärder endast vidtas om de inte kunde skjutas upp utan olägenhet. I förarbetena uttalades att bestämmelsen endast var avsedd för de fall där behörig förundersökningsledare inte var tillgänglig. Den ändring i LKP som gjordes år 1996, då en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;polismans rätt att vidta primärutredning vidgades, innebär att utred- ningsåtgärder med stöd av LKP numera inte kräver att åtgärden inte kan skjutas upp utan dröjsmål.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Andra punkten &lt;/SPAN&gt;ger en tjänsteman vid Kustbevakningen rätt att från brottsplatsen ta med en person till förhör, om vederbörande utan giltig orsak vägrar att följa med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Med stöd av &lt;SPAN class="ft10"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;har en tjänsteman vid Kustbevakningen rätt att gripa någon mot vilken det förekommer skäl till anhållande, om beslutet inte kan avvaktas utan fara. Befogenheten kan endast utövas i brådskande fall och då det föreligger skäl för anhållande. Tjänstemannen har dock alltid möjlighet att med stöd av bestäm- melsen i 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken gripa någon som påträffas på bar gärning eller flyende fot, under förutsättning att den misstänkte har begått brott på vilken fängelse kan följa (s.k. envarsgripande, se avsnitt 10.3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Med rätten att gripa en misstänkt följer enligt 27 kap. 4 § rätte- gångsbalken också en rätt att ta föremål i beslag. I övrigt torde en kustbevakningstjänsteman inte ha rätt besluta om beslag, om det inte finns en regel därom i den författning som reglerar brottet, t.ex. 47 § fiskelagen (1993:787) och 47 § jaktlagen (1987:259). Någon generell rätt att företa beslag torde inte kunna härledas ur fjärde punkten (se nedan), även om den bestämmelsen har kommit att tolkas så. Det bör samtidigt framhållas att många av de lagar Kust- bevakningen tillämpar innehåller särskilda regler om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft10"&gt;fjärde punkten&lt;/SPAN&gt;, som reglerar befogenheten att företa husrannsakan, förutsätter att misstanken avser ett brott, på vilket fängelse kan följa, samt att det är fara i dröjsmål. Rätten att företa husrannsakan är dock inte generell; den gäller enbart i de fall där syftet med husrannsakan är att gripa någon eller att med stöd av annan bestämmelse ta egendom i beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;LKP:s förhållande till vattenföroreningslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Vid misstanke om brott mot föreskrifter i författningar som rör förorening från fartyg gäller sedan år 2002 en särskild reglering. I 2 a § LKP hänvisas till 11 kap. vattenföroreningslagen. Som vi åter- kommer till i avsnitt 11.3 är befogenheterna i 11 kap. vattenför- oreningslagen inte avgränsade i tiden så som de är i LKP. Vatten- föroreningslagen tillämpas när det har konstaterats utsläpp av olja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1994/95:23 s. 80 ff. och 118.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;eller andra skadliga ämnen eller det finns misstanke härom. Vid sådan övervakning till havs och i kustvattnen som syftar till att kontrollera att utsläpp inte sker tillämpar Kustbevakningen däremot LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Befogenheter att avvisa, avlägsna eller omhänderta personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I 3 § LKP regleras en kustbevakningstjänstemans ordningshållande befogenheter. Enligt paragrafen har en tjänsteman vid Kustbevakning- en samma rätt som en polisman har enligt 13 § polislagen (1984:387) att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;avvisa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;avlägsna, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;omhänderta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;den som genom sitt uppträdande i trafiken till sjöss stör ordningen eller utgör omedelbar fara för denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Befogenheterna omfattar inte enbart ingripanden för att komma till rätta med ordningsstörningar av trafiken till sjöss. En kustbevak- ningstjänsteman har samma befogenheter för att hindra brott mot föreskrifter i författningar som gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken (1 § 5),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vattenförorening från fartyg (1 § 6) samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;dumpning av avfall i vatten (1 § 7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman får vid ett omhändertagande inte orsaka den omhändertagne större olägenhet än som är oundvikligt med hänsyn till åtgärdens syfte och inte heller väcka onödig upp- märksamhet. Detta följer av en hänvisning i 3 § andra stycket LKP till 17 § polislagen. Sistnämnda bestämmelse innebär också att den som är under 15 år inte får tas i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Möjligheten att stoppa och visitera fartyg och att inbringa fartyg till svensk hamn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Om det uppenbart behövs för att kunna utöva de polisiära befo- genheter som följer av 2 och 3 §§ LKP (den särskilda regleringen i 11 kap. vattenföroreningslagen omfattas alltså inte) har en kustbe- vakningstjänsteman enligt 4 § LKP rätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;stoppa och visitera fartyg, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;inbringa fartyg till svensk hamn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft16"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355236x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;Bestämmelsen har tillkommit för att göra det praktiskt möjligt att utöva de polisiära befogenheterna till sjöss. Visitering innebär att handlingar kontrolleras och vidare, om det anses nödvändigt, att last m.m. undersöks.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Sålunda möjliggör t.ex. en visitation av ett fartyg att en kustbevakningstjänsteman kan kontrollera pass och fartygs- handlingar m.m. vid tillsyn över bestämmelser rörande skydds- och kontrollområden.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Avgränsning av befogenheterna i tiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I 5 § LKP tidsbegränsas de polisära befogenheterna på så sätt att de endast får utövas ”i omedelbar anslutning till den gärning som föranleder åtgärden”. Vad som avses med detta uttryck berördes i förarbetena till lagstiftningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Departementschefen pekade särskilt på de speciella förhållanden som råder till havs och att Kustbevak- ningen inte alltid befinner sig på den plats där gärningen begås eller av andra skäl inte är i stånd att ingripa omedelbart. Som exempel nämndes att ett oljeutsläpp eller en överträdelse av en fiskebestäm- melse uppmärksammas under övervakning från flygplan men att närmaste kustbevakningsfartyg inte kan vara på plats förrän några timmar efter det att gärningen begicks. Även i sådana fall borde det enligt departementschefen kunna hävdas att ett ingripande som sker då kustbevakningsfartyget anländer till platsen äger rum i omedelbar anslutning till gärningen. Enligt departementschefen borde Kustbe- vakningens rätt att ingripa i ett sådant fall gälla oavsett vem som lämnat rapport om en begången överträdelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;Förarbetena ger däremot inget entydigt svar på när Kustbevak- ningens befogenheter enligt LKP upphör. Viss ledning ges dock i de ovan redovisade uttalandena och i andra kommentarer i förarbete- na av vilka det framgår att avsikten med LKP är att skapa förutsätt- ningar för ett rationellt system där kustbevakningstjänstemän utrustas med befogenheter att ingripa när polisen inte finns till hands.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ds H 1980:1 s. 42.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A.a. s. 42 och 74.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1981/82:114 s. 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Biträde med förundersökningsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Med stöd av 7 § LKP kan en åklagare vid förundersökning mot brott som avses i 1 § LKP anlita biträde av en kustbevakningstjänsteman samt uppdra åt denne att vidta de särskilda åtgärder som behövs för undersökningen. Detsamma gäller en polismyndighet som leder en sådan förundersökning. En begäran om biträde förutsätter att det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vilka åtgärder en kustbevakningstjänsteman får vidta med stöd av biträdesregeln är inte helt klart. Givetvis kan sådana befogen- heter som anges i lagen komma i fråga, men det rättsliga stödet för åtgärderna får sökas i förundersökningsledarens roll och behörighet enligt rättegångsbalken, eftersom befogenheterna enligt LKP upp- hör relativt snabbt. I första hand rör det sig om uppgifter som inte kräver användning av tvång eller våld, t.ex. att genomföra förhör efter kallelse eller att inhämta skriftlig bevisning samt att samman- ställa förundersökningsprotokoll. En åklagare torde också kunna uppdra åt en kustbevakningstjänsteman att ta egendom i beslag eller i förvar, även om detta inte ingår i tjänstemannens normala befogen- heter. I dessa fall rör det sig enbart om verkställighet av åklagarens beslut. Även en polisiär förundersökningsledare torde kunna uppdra åt en kustbevakningstjänsteman att t.ex. verkställa beslag. På mot- svarande sätt får också verkställande av förundersökningsledarens beslut om kroppsbesiktning och kroppsvisitation anses omfattas av biträdesregeln. Det finns nämligen ingen anledning att göra skillnad mellan verkställighet av olika typer av tvångsmedelsbeslut, så länge det enbart rör sig om verkställighet av ett av förundersökningsledaren fattat beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Verkställande av en tjänsteåtgärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I 8 § LKP finns en allmän föreskrift om en kustbevakningstjänste- mans rätt att använda våld för att verkställa en tjänsteåtgärd. Bestäm- melsen ger särskilt uttryck för de s.k. behovs- och proportionalitets- principerna som har behandlats i avsnitt 9.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Av behovsprincipen följer att våld bara får användas när det är nödvändigt för att avvärja den fara eller störning som föreligger i det aktuella fallet. Proportionalitetsprincipen innebär att ett ingripande ska utföras så att uppgiften löses med lindrigaste möjliga medel och så att det alltid föreligger en rimlig proportion mellan mål och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;medel. Våld ska alltså tillgripas bara när uppgiften inte kan lösas på något annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Som vi redovisat i avsnitt 9.6 innehåller 29 och 10 §§ polislagen också bestämmelser om när en kustbevakningstjänsteman får tillgripa våld i sin tjänsteutövning. Den regleringen, som inte exakt överens- stämmer med 8 § LKP, är generell och gäller således oavsett vilket brott eller vilken ordningsstörning kustbevakningstjänstemannen ingriper mot. Genom att 29 § polislagen hänvisar till LKP regleras rätten att tillgripa våld i båda lagarna utan att det klargörs hur reg- lerna förhåller sig till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Rätt att utöva befogenheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft41"&gt;Av 6 § LKP följer ytterligare en begränsning. Endast tjänstemän vid Kustbevakningen med viss befattning och utbildning har rätt att utöva befogenheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;I förordningen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär över- vakning regleras vilka tjänstemän som har de angivna befogenheterna. I 2 § förordningen föreskrivs att de befogenheter som anges i 2– 4 §§ LKP får utövas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;chefen för Kustbevakningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;chef vid regional ledning vid Kustbevakningen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;annan tjänsteman vid Kustbevakningen som handhar operativa övervakningsuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Dessutom ska tjänstemannen ha genomgått av Kustbevakningen föreskriven utbildning för ändamålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Rapporteringsskyldighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Åtgärder enligt &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ ska enligt 9 § LKP skyndsamt anmälas till polismyndighet. I förarbetena betonas vikten av att Kustbevakningen skyndsamt anmäler ett ingripande till polisen och att ärendet där- med övertas av polisen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta hör samman med att den grundläg- gande uppgiften att bekämpa och utreda brott fortfarande ligger på polisen. När anmälan har kommit in övertar vederbörande polismyn- dighet ansvaret för den fortsatta handläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det är inte nödvändigt att anmälningsskyldigheten fullgörs av just den kustbevakningstjänsteman som svarat för åtgärden, utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1981/82:114 s. 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355239x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;anmälan kan enligt förarbetena t.ex. också göras av en chefsmyndig- het eller via en sambandscentral.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.2.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Sammanfattning av befogenheterna enligt LKP&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Befogenheterna enligt LKP är – med undantag av de särskilda bestäm- melserna i fråga om förorening från fartyg – i huvudsak avgränsade så att de reglerar inledande polisiära åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;De generella befogenheterna enligt LKP kan sammanfattas så att en kustbevakningstjänsteman, i omedelbar anslutning till den gärning som föranleder åtgärden har rätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;hålla förhör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;ta med någon till förhör, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;gripa någon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Med rätten att gripa en misstänkt följer enligt 27 kap. 4 § rätte- gångsbalken en rätt att ta föremål i beslag. I övrigt torde en kust- bevakningstjänsteman inte ha rätt att besluta om beslag, om det inte finns en bestämmelse som ger beslagsrätt i den författning som reglerar brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I stort sett motsvarar befogenheterna sådana åtgärder som en polisman kan företa både i fråga om primärutredningsåtgärder och användning av tvångsmedel, men vissa avvikelser finns. En polisman har t.ex. rätt att i brådskande fall göra husrannsakan för fler ända- mål än som anges i LKP. Vidare får en polisman besluta om beslag för alla typer av brott samt besluta om vissa andra tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Om det uppenbart behövs för att en kustbevakningstjänsteman ska kunna utöva sina befogenheter med stöd av LKP får denne däremot, till skillnad från en polisman, i omedelbar anslutning till den gärning som föranleder åtgärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;stoppa och visitera, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;inbringa fartyg till svensk hamn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Av regleringen följer att en kustbevakningstjänsteman saknar befo- genheter att agera med stöd av LKP i ett senare skede av brotts- utredningen. En kustbevakningstjänsteman har inte heller någon rätt enligt LKP att leda förundersökning eller att på eget initiativ vidta andra förundersökningsåtgärder än dem som anges i lagen. Detta betyder att så snart misstanke riktas mot en bestämd person så följer av rättegångsbalken att i princip endast den som är förundersök- ningsledare får besluta om utredningsåtgärder. Bedömningen av vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355240x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;som kan betraktas som en primärutredning har således stor bety- delse för i vilken utsträckning en kustbevakningstjänsteman har rätt att agera. Som vi pekat på tidigare har en tjänsteman vid Kustbevak- ningen dock alltid möjlighet att med stöd av bestämmelsen i 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken gripa någon som påträffas på bar gärning eller flyende fot, under förutsättning att den misstänkte har begått brott på vilken fängelse kan följa (s.k. envarsgripande, se vidare avsnitt 10.3.2). Ett sådant ingripande ger också rätt att i samband med gripandet ta föremål i beslag, även om det inte finns någon sär- skild regel om beslag i den bakomliggande materiella regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har vidare i förhållande till bl.a. den som genom sitt uppträdande i sjötrafiken stör ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna rätt att i omedelbar anslutning till den aktuella gärningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;avvisa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;avlägsna, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;omhänderta vederbörande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Vattenföroreningslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;En kustbevakningstjänstemans befogenheter att vidta åtgärder vid misstanke om brott mot föreskrifter som gäller förorening från fartyg regleras, som tidigare nämnts, särskilt i vattenförorenings- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Vattenföroreningslagen innehåller bestämmelser om förbud mot utsläpp av olja och andra skadliga ämnen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Lagen kompletteras av förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Lagstiftningen är tillämplig på såväl svenska som utländska fartyg, men inte på andra utländska fartyg än sådana som används i affärs- drift. Bestämmelserna gäller inte heller fritidsfartyg (2 kap. 8 § för- ordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, har genom 2 kap. 3 § vattenföroreningslagen bemyndigats att meddela föreskrif- ter som sträcker ut utsläppsförbudet till att gälla även andra om- råden än de som anges i 2 kap. 2 § första stycket vattenförorenings- lagen. En sådan reglering finns numera i 2 kap. 5 § andra stycket förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1982/83:87, 2000/01:139, 2002/03:109 och 2005/06:209.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får före- skriva om eller i enskilda fall medge undantag från förbudet mot utsläpp av olja (2 kap. 2 § tredje stycket vattenföroreningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;År 1984 infördes en ny administrativ sanktion vid olovliga olje- utsläpp, s.k. vattenföroreningsavgift. Avgiftens syfte är huvudsakligen att verka preventivt.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Närmare bestämmelser om vattenförorenings- avgiften finns i 8 kap. vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt 8 kap. 1 § vattenföroreningslagen ska avgift tas ut om ett förbud mot utsläpp av olja har överträtts och utsläppet inte är obetyd- ligt.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om ett utsläpp är att anse som obetydligt ska i första hand beaktas om den utsläppta kvantiteten olja är obe- tydlig, men även oljans farlighetsgrad bör vägas in. Avgift ska vidare tas ut om olja, i strid med ett utsläppsförbud, till följd av olycks- händelse släpps ut från ett fartyg och utsläppet inte har begränsats så långt det är möjligt. Vattenföroreningsavgiften ska i första hand påföras den fysiska eller juridiska person som vid överträdelsen var fartygets redare eller den som utövade det avgörande inflytandet över fartygets drift i redarens ställe (8 kap. 2 §). I sista hand ska avgiften påföras den som vid överträdelsen var fartygets ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vattenföroreningsavgiften tas ut enligt principen om strikt ansvar. Avgift kan alltså tas ut även om det inte kan visas att någon har handlat uppsåtligt eller oaktsamt. Om utsläppet har orsakats av en olyckshändelse och har begränsats så långt det är möjligt tas där- emot inte någon avgift ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Avgiftens storlek bestäms enligt en särskild tabell med hänsyn till utsläppets omfattning och fartygets storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen handlägger ärenden och fattar beslut om vatten- föroreningsavgift (8 kap. 5 §). Beslut i frågor om vattenförorenings- avgift meddelas av Kustbevakningens centrala ledning eller av någon av Kustbevakningens regionala ledningar.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Uppgiften att fatta beslut om sådan avgift har delegerats till regioncheferna. Beslutet kan över- klagas hos den tingsrätt som är sjörättsdomstol i den ort där den en- het vid Kustbevakningen som har meddelat det överklagade beslutet har sitt säte (9 kap. 3 §). På svenskt sjöterritorium och i svensk ekonomisk zon gäller svensk jurisdiktion med möjlighet att ta ut vattenföroreningsavgift (se vidare avsnitt 12.9.2).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1982/83:87 s. 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 36 f., 52, 73 och 166.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;8 kap. 3 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Högsta domstolen har ansett att svensk jurisdiktion föreligger i mål om vattenförorenings- avgift för otillåtet utsläpp i Sveriges ekonomiska zon, se NJA 2004 s. 255.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;Straffbestämmelserna finns i 10 kap. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken eller i miljö- balken ska i stället dessa bestämmelser tillämpas. De straffbestämmel- ser som i första hand avses finns numera i miljöbalken. Även den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att så långt som möjligt begränsa ett utsläpp som skett till följd av en olyckshändelse döms till böter eller fängelse i högst två år (10 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ vattenförore- ningslagen). Den angivna straffskalan är emellertid inte tillämplig fullt ut när det gäller utländska fartyg.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Ett olagligt utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen kan även vara straffbart enligt miljöbalken (29 kap. 1 § miljöbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft41"&gt;Förutom olagliga utsläpp straffbeläggs även en rad andra gär- ningar i 10 kap. vattenföroreningslagen. Några exempel på sådana gärningar anges nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Utöver de generellt tillämpliga ansvarsbestämmelserna finns sär- skilda regler som föreskriver ett utökat ansvar för bl.a. befälhavare, redare och ägare. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbud mot trafik i visst farvatten eller mot föreskrifter om läkt- ring av olja eller mot bl.a. nyttjandeförbud som meddelats för fartyget döms till böter eller fängelse i högst ett år (10 kap. 3 §). Vidare döms befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg som saknar föreskrivet certifikat eller för vilket föreskrivits förbud mot sjöfart till böter eller fängelse i högst sex månader (10 kap. 4 § 2). I de nu nämnda fallen kan även redaren eller ägaren dömas till ansvar om han har underlåtit att göra vad som skäligen kunnat fordras av honom för att förhindra det inträffade (10 kap. 6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att rappor- tera utsläpp av skadliga ämnen eller händelser som innebär risk för förorening, eller som bryter mot en föreskrift om att föra oljedag- bok, kan dömas till böter eller fängelse i sex månader (10 kap. 4 § 3). Samma straffskala gäller för den som uppsåtligen eller av oaktsam- het bryter mot en föreskrift om hur en anordning för mottagning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Anledningen till detta är att artikel 230 i havsrättskonventionen föreskriver att endast böter får ådömas för utsläppsbrott som har begåtts av utländska fartyg utanför inre vatten. Begränsningen gäller dock inte om det rör sig om uppsåtliga och allvarliga gärningar i terri- torialhavet, utan i dessa fall kan även fängelse utdömas. Artikel 230 i havsrättskonventionen har i svensk lagstiftning införts i lagen (1996:517) om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;eller behandling av förorenat barlast- eller tankspolvatten ska vara utformad och drivas (10 kap. 4 § 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Utöver de ovan nämnda brotten, som alla har fängelse i straff- skalan, bestraffas ett antal brott mot bestämmelser i lagen, eller i före- skrifter som har meddelats med stöd av lagen, med böter (10 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Administrativa befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Med stöd av 7 kap. 5 § vattenföroreningsförordningen har Kustbe- vakningen, dvs. myndigheten, rätt att meddela ett fartyg förbud att anlöpa svensk hamn eller att avgå från en svensk hamn, om det krävs snara åtgärder och Sjöfartsverkets beslut i frågan inte kan avvaktas (7 kap. 6 och 6 b §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;För att säkra bevisning i ett ärende om vattenföroreningsavgift eller för att säkerställa betalning av avgiften kan Kustbevakningen meddela de förbud eller förelägganden beträffande fartyget som är nödvändiga, såsom förbud mot fartygets avgång eller vidare resa eller föreläggande att fartyget ska anlöpa viss hamn (8 kap. 6 §). Så- dana förbud eller förelägganden mot egendom får också meddelas i samband med att Kustbevakningen påför någon vattenförorenings- avgift (8 kap. 7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft8"&gt;Beträffande utsläpp i den ekonomiska zonen från utländska fartyg som därefter påträffas i territorialhavet eller den ekonomiska zonen finns vissa inskränkningar i rätten att meddela förbud och föreläg- ganden i syfte att säkra bevisning. För att sådana beslut ska få meddelas krävs i dessa fall dels att det är klarlagt att ett utsläpp har skett från fartyget i fråga, dels att utsläppet har medfört eller kan medföra betydande skador för Sveriges del (8 kap. 6 § andra stycket). Begränsningen i denna del ansluter till havsrättskonventionen, vilken behandlas närmare i avsnitt 12.9.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Inspektion av utländska fartyg på svenskt territorialhav för de ändamål som anges i lagen får endast ske om det föreligger klara skäl att anta att ett förbjudet utsläpp har skett i territorialhavet. Är det fråga om utsläpp utanför territorialhavet, men inom Sveriges eko- nomiska zon, är utrymmet för inspektion ännu mer begränsat. Vid inspektion av ett utländskt fartyg, som har sådana certifikat som avses i 4 kap. 1 § eller motsvarande handlingar, ska inspektionen begränsas till en granskning av dessa handlingar om det inte finns grundad anledning att anta att fartyget i väsentliga avseenden avviker från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;vad som sägs i certifikaten. Enligt 6 kap. 8 § får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela bestämmelser om avgifter för tillsynen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Sjöfartsverket kan i samråd med Kustbevakningen besluta att till Kustbevakningen delegera rätten att utöva tillsyn över efterlevnaden av de bestämmelser i fråga om fartygs konstruktion, utrustning och drift som anges i 4 kap. 1 § vattenföroreningsförordningen eller i förordningen (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föroreningar från fartyg (6 kap. 1 § förordningen). Någon sådan överenskommelse har inte träffats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Enligt 6 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har en räddningsledare långtgående möjligheter att ingripa i annans rätt, vilket kan aktualiseras bl.a. vid utsläpp. En räddningsledare kan t.ex. ta i anspråk utrustning och annan egendom såsom fordon, maskiner och fartyg som kan användas i räddningstjänsten. Denne kan också utrymma och spärra av områden, låta räddningsstyrkan ta sig in i byggnader eller fartyg samt ge styrkan i uppdrag att ta bort t.ex. träd och staket eller flytta fartyg om räddningsarbetet kräver det.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Brottsutredande uppgifter och straffprocessuella befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Kustbevakningens förundersökningsledarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Kustbevakningen har sedan år 2002 rätt att inleda och bedriva för- undersökning, dvs. självständiga brottsutredande uppgifter, avseende sådana olagliga oljeutsläpp till sjöss som anges i 2 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ vatten- föroreningslagen. Förundersökningsrätten anses omfatta även utsläpp i hamnar.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningens befogenheter är främst avsedda att användas när man ingriper på platsen för ett utsläpp eller i nära anslutning till brottet. När utredning inleds efter en anmälan från en utomstående först en tid efter den påstådda gärningen bör enligt förarbetena utgångspunkten vara att utredningsansvaret ska ligga på polisen, såvida inte myndigheterna kommer överens om annat.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft41"&gt;När Kustbevakningen leder förundersökningen gäller i princip samma regler som för en förundersökningsledare enligt rättegångs- balken. Den tjänsteman på Kustbevakningen som är förundersök-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2000/01:139 s. 26.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare prop. 1973:185 s. &lt;NOBR&gt;163–169.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2000/01:139 s. 97.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 98.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;ningsledare har alltså rätt att hålla förhör med personer, att samla in bevismaterial på annat sätt och att hämta personer till förhör i de situationer där detta medges enligt rättegångsbalken. Förundersök- ningsledaren har vidare i stort sett samma rätt att besluta om tvångs- medel som en polisiär förundersökningsledare (11 kap. 4 § första och andra styckena).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Ansvaret för förundersökningen ska alltid tas över av åklagare senast när någon skäligen kan misstänkas för ett olagligt utsläpp. Även i annat fall ska åklagaren ta över ledningen av förundersökningen om det är påkallat av särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl anses vara att det finns ett misstänkt fartyg (11 kap. 4 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Straffprocessuella befogenheter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kustbevakningstjänstemannens befogenheter att ingripa vid brott mot vattenföroreningslagen är enligt 11 kap. 2 och &lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; §§ följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Innan förundersökning har hunnit inledas har en tjänsteman vid Kustbevakningen rätt att hålla förhör och vidta andra utrednings- åtgärder som är av betydelse för utredningen (11 kap. 2 § första stycket). Det motsvarar vad en polisman får göra enligt 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har vidare rätt att från en brottsplats ta med någon som ska förhöras (11 kap. 2 § andra stycket). Bestäm- melsen gäller för de fall där personen inte har gripits och det inte heller är fråga om ett beslut av undersökningsledaren att hämta denne.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Om det finns skäl att anhålla någon får en kustbevakningstjänste- man i brådskande fall gripa personen även utan anhållningsbeslut (11 kap. 5 § första meningen). Ett beslut om gripande får hävas av Kustbevakningen, men bara om det är uppenbart att det inte finns skäl för fortsatt frihetsberövande och åklagare inte har underrättats eller om beslutet hävs i omedelbar anslutning till gripandet (11 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har samma rätt att ta egendom i beslag enligt rättegångsbalken som en polisman (11 kap. 6 §). Med stöd av bestämmelsen kan exempelvis ett fartygs oljedagbok tas i beslag eller oljeprov säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Om ett beslag har verkställts utan att undersökningsledaren eller åklagaren har beslutat därom, ska beslaget skyndsamt anmälas till denne, som omedelbart ska pröva om beslaget ska bestå (11 kap. 6 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 180.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355246x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen har också samma rätt som en polisman att enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken, om det är fara i dröjsmål, företa husrannsakan utan förordnande av undersöknings- ledaren, åklagaren eller rätten (11 kap. 7 § andra stycket). Husrann- sakan får beslutas även om påföljden för gärningen endast kan bestäm- mas till böter till följd av bestämmelserna i lagen om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Åtgärden ska skyndsamt anmälas till den som har rätt att leda förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen har slutligen samma rätt som en polisman har enligt 28 kap. 10 § rättegångsbalken att undersöka andra utrymmen än sådana som omfattas av reglerna om husrann- sakan (11 kap. 8 §). Åtgärden, som t.ex. kan bestå i att undersöka fartygets däck eller öppna lastutrymmen, ska skyndsamt anmälas till den som har rätt att leda förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vattenföroreningslagen innehåller också en regel efter mönster av 4 § LKP för brottsutredningar som avser olagliga utsläpp. En tjänsteman vid Kustbevakningen har, enligt 11 kap. 14 § vatten- föroreningslagen, rätt att stoppa och hålla kvar ett fartyg eller att ta in fartyget till hamn, om det behövs för att kunna hålla förhör en- ligt 23 kap. rättegångsbalken (dvs. vidta utredningsåtgärder) eller genomföra åtgärder enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft41"&gt;Någon formell begränsning som innebär att befogenheterna en- dast får utövas i omedelbar anslutning till den gärning som föran- leder åtgärden (jfr 5 § LKP) finns inte i vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Befogenheterna får däremot utövas endast av kustbevaknings- tjänstemän som uppfyller de krav som regeringen eller Kustbevak- ningen föreskriver i fråga om tjänsteställning, utbildning och erfa- renhet eller i annat avseende (jfr 11 kap. 17 § vattenföroreningslagen och 6 § LKP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Särskilt om åtgärder mot utländska fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;För åtgärder mot utländska fartyg gäller särskilda regler (11 kap. 9– 13 §§). Bestämmelserna, som bl.a. är beroende av om fartyget befin- ner sig på inre vatten, territorialhavet eller svensk ekonomisk zon, behandlas närmare i avsnitten &lt;NOBR&gt;12.8–12.10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;11 kap. 7 § första stycket vattenföroreningslagen. Jfr bestämmelsen i 28 kap. 1 § rätte- gångsbalken som anger att det för husrannsakan krävs ett brott som det kan följa fängelse på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355247x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Som huvudregel gäller att beslut om att hålla förhör enligt 23 kap. rättegångsbalken eller om att använda tvångsmedel enligt &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångsbalken ombord på ett utländskt fartyg som befinner sig utanför svenskt inre vatten alltid ska meddelas av åklagaren eller rätten (11 kap. 9 §). I brådskande fall har emellertid en tjänsteman vid Kustbevakningen eller en polisman rätt att vidta en sådan åt- gärd, om kustbevakningstjänstemannen eller polismannen annars får besluta om den. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till åklagaren, som omedelbart ska pröva frågan om åtgärder beträffande fartyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Ombord på ett utländskt fartyg som befinner sig i Sveriges territorialhav får förhör hållas eller tvångsmedel vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att ett förbjudet utsläpp har skett från fartyget inom svenskt sjöterritorium eller att det på far- tyget i svenskt inre vatten har begåtts ett brott som avses i 10 kap. 3 eller 4 § vattenföroreningslagen (11 kap. 10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Förutsättningarna för att, med anledning av ett förbjudet utsläpp i den ekonomiska zonen, hålla förhör och använda tvångsmedel ombord på utländska fartyg i den ekonomiska zonen eller i territo- rialhavet regleras också i vattenföroreningslagen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kuststaten har rätt att inleda rättsligt förfarande och att hålla kvar fartyget i enlig- het med kuststatens nationella rätt. För att kunna vidta åtgärder i en sådan situation krävs emellertid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;att det är klarlagt att det har skett ett förbjudet utsläpp från fartyget och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;att detta utsläpp har medfört eller kan medföra betydande skador på den svenska kusten eller därmed sammanhängande intressen eller på tillgångar inom Sveriges sjöterritorium eller i Sveriges ekono- miska zon.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;23&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Även om det inte kan anses klarlagt att ett utsläpp har skett från ett utländskt fartyg är det möjligt att genomföra förhör enligt 23 kap. rättegångsbalken, att ta egendom i beslag enligt 27 kap. rättegångs- balken i form av oljeprov eller att genomföra husrannsakan enligt 28 kap. 1 § rättegångsbalken. Åtgärderna förutsätter dels att det finns grundad anledning att anta att det har skett ett förbjudet utsläpp från fartyget i den ekonomiska zonen och att utsläppet har medfört eller kan medföra betydande förorening av den marina miljön, dels att fartygets befälhavare har vägrat att lämna uppgifter om fartygets identitet och registreringshamn, senaste och nästa anlöpningshamn eller annan relevant information som har begärts,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;11 kap. 11 §, jfr artikel 220, punkterna 3, 5 och 6 i havsrättskonventionen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2000/01:139 s. 187 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;eller har lämnat uppgifter som uppenbarligen inte överensstämmer med verkliga förhållanden och dessutom att ett ingripande mot far- tyget är påkallat av omständigheterna i övrigt (11 kap. 11 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vidare har kuststaten rätt att vidta åtgärder mot ett utländskt fartyg om det har blivit föremål för omedelbart förföljande, s.k. hot pursuit. Rätten till omedelbart förföljande upphör när fartyget kom- mer in på en annan stats territorialhav (11 kap. 12 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Om det finns grundad anledning att anta att ett utsläpp har skett från ett utländskt fartyg i den ekonomiska zonen bör det endast i undantagsfall förekomma att fartyget förs in i hamn (11 kap. 14 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Brott mot smugglingslagen och annan tullagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Allmänt om Kustbevakningens roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Den svenska gränskontrollen utförs av Tullverket, polisen och Kust- bevakningen. Tullverket har huvudansvaret för kontrollen av varor, medan polisen har huvudansvaret för kontrollen av personer. Kust- bevakningen ansvarar för kontrollen av sjötrafiken avseende såväl varor som personer och har visst självständigt ansvar för både utlän- ningskontroll och varukontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Kustbevakningen ska medverka i Tullverkets kontrollverksamhet enligt tullagen genom att självständigt utöva tullkontroll av sjötra- fiken. Kustbevakningen ska vidare på begäran bistå Tullverket, om det behövs för att verket ska kunna vidta en avsedd tullkontrollåtgärd. Enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot annat land inom Europeiska unionen (inregränslagen) medverkar Kustbevakningen dessutom efter begäran i kontrollverk- samheten vid inre gräns. Kustbevakningens skyldighet att efter be- gäran från Tullverket medverka i sådan kontrollverksamhet är inte begränsad till kontroller av sjötrafiken (se vidare avsnitt 11.6.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Smugglingslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Smugglingslagen innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gär- ningar som rör olaglig och olovlig införsel till och utförsel från landet av varor, dvs. varor som förts över gränsen till svenskt terri-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft16"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;torium i strid med någon författningsbestämmelse. Smugglingslagen skiljer mellan smugglingsbrott och tullbrott. Vad som utgör smugg- lingsbrott framgår av 3 § smugglingslagen. Första stycket föreskriver straffansvar för den som bryter mot ett särskilt föreskrivet införsel- förbud eller införselvillkor genom att underlåta att anmäla en vara för tullbehandling. Ett smugglingsbrott kan t.ex. bestå i att en för- bjuden vara förs in till landet. Andra stycket straffbelägger att vid tullbehandling av en vara lämna oriktig uppgift eller underlåta att lämna föreskriven uppgift. För det fall att en sådan vara anmäls till tullbehandling föreligger smuggling om det, av de oriktiga uppgifter som personen lämnar eller underlåter att lämna vid tullbehandlingen, uppstår fara för att införseln fullföljs i strid med förbudet eller vill- koret. Vidare straffbeläggs enligt tredje stycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;att någon i strid med ett särskilt föreskrivet utförselförbud eller utförselvillkor för ut en vara från landet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;att någon efter utförseln förfogar över varan i strid med för- budet eller villkoret utan att han bevisligen haft uppsåt till det vid utförseltidpunkten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;att någon under pågående tullbehandling förfogar över en vara så att införseln fullföljs i strid med ett införselförbud eller in- förselvillkor som är särskilt föreskrivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;att någon med stöd av ett tillstånd som föranletts av oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift för in eller ut en vara eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;att någon förfogar över en vara i strid med ett villkor som uppställts vid införseln eller utförseln. Bestämmelsen reglerar också sådan utförsel som sker till ett annat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Påföljden för smugglingsbrott är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet, främst beroende på varornas beskaffenhet och kvantitet, är ringa döms till penningböter (4 §). Är brottet efter en helhetsbedömning att betrakta som grovt är straffskalan fängelse lägst sex månader och högst sex år (5 §). Smuggling av narkotika har brottsbeteckningen narkotikasmuggling eller grov narkotika- smuggling. I normalfallet döms till fängelse i högst tre år. Är brottet ringa ingår böter eller fängelse högst sex månader i straffskalan. För grov narkotikasmuggling är straffet fängelse, lägst två och högst tio år (6 §). Genom smugglingslagen straffbeläggs också vissa grovt oaktsamma förfaranden med införsel- eller utförselreglerade varor. Sådana gärningar rubriceras olovlig införsel eller olovlig utförsel och kan t.ex. bestå i att underlåta att anmäla en vara till tullbehand- ling, att lämna oriktig uppgift vid tullbehandling eller att underlåta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft16"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;att lämna föreskriven uppgift vid tullbehandling. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år (7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I smugglingslagen regleras vidare de uppsåtliga brott, tullbrott, som innebär att någon i samband med införsel eller utförsel agerar på ett otillåtet sätt och därigenom ger upphov till fara för att tull, annan skatt eller avgift undandras det allmänna eller felaktigt till- godoräknas eller återbetalas i samband med införsel till eller utförsel från landet (8 §). Tullbrott kan beroende på omständigheterna betrak- tas som ringa. I ringa fall ingår endast penningböter i straffskalan (9 §). Påföljden för grovt tullbrott är fängelse, lägst sex månader och högst sex år (10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Även viss hantering av sådana varor som har varit föremål för införsel- eller utförselbrott enligt smugglingslagen, s.k. efterföljan- de hantering, straffbeläggs i smugglingslagen. Gärningarna rubriceras olovlig befattning med smuggelgods eller grov olovlig befattning med smuggelgods (12 och 13 §§). Straffskalan är densamma som för smuggling respektive grov smuggling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Smuggling, narkotikasmuggling och tullbrott är straffbelagda redan på försöksstadiet. Vid grov smuggling, grov narkotikasmuggling, grovt tullbrott och grov olovlig befattning med smugglingsgods är också förberedelse och stämpling straffbelagt enligt 23 kap. brotts- balken (14 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I smugglingslagen finns också särskilda bestämmelser om befo- genheter att förhindra, utreda och beivra brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Befogenheterna gäller i första hand vid brott enligt smugglings- lagen. De gäller dessutom vid vissa andra brott som rör införsel till eller utförsel från landet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Samma befogenheter gäller således vid brott mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;inregränslagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol- varor, tobaksvaror och energiprodukter,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområ- den och av tekniskt bistånd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tullagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;19–22&lt;/NOBR&gt; §§ smugglingslagen med de hänvisningar som bestämmelserna innehåller till 1 § andra stycket smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I prop. 2007/08:21 har regeringen föreslagit att lagen ska upphävas vid utgången av maj 2008 eftersom den anses vara föråldrad och förenligheten med &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; kan ifrågasättas (a. prop. s. 28). Som en konsekvens av detta föreslås också att hänvisningen i 1 § tredje stycket smugglingslagen till lagen tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Tidigare mineraloljeprodukter. Se vidare fotnot 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p786 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;lagen om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;lagen om handel med vissa varor som kan användas till döds- straff eller tortyr, m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64) som avses i 12 § tredje stycket smugglingslagen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;terroristbrott som avses i 3 § 18 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I smugglingslagen regleras vilka tvångsmedel som kan användas vid brottsmisstanke, medan grunden för kontrollåtgärder gentemot en resenär regleras i andra författningar, främst tullagen och inre- gränslagen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Om det under varukontrollen uppstår en brottsmisstanke – eller om den kontrollerande myndigheten redan från början misstänker ett konkret brott – tillämpas smugglingslagens bestämmelser om tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I fråga om tvångsmedlen hänvisar smugglingslagen i stor utsträck- ning till vad som gäller enligt rättegångsbalken. Detta gäller både förutsättningarna för att tillämpa tvångsmedlen och tjänstemännens rätt att besluta om tvångsmedel. Regleringen bygger på tanken att effektiviteten och rättssäkerheten bäst främjas om samma bestäm- melser gäller för en tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket respektive polisen i situationer där det typiskt sett är en tillfällighet om ingripandet görs av den ene eller den andre.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Dessa kategorier har således samma behörighet enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Med stöd av smugglingslagen har en tjänsteman vid Kustbevakning- en innan förundersökning har inletts samma rätt som en tjänste- man vid Tullverket att genomföra primärutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Innan en förundersökning har inletts har en tjänsteman vid Kust- bevakningen enligt 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken rätt att hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av bety- delse för utredningen (20 § smugglingslagen). I förarbetena exempli- fieras sådana åtgärder som kan omfattas av bestämmelsen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En åt- gärd kan vara att hålla förhör i anslutning till ett misstänkt brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se 1 § andra stycket smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Vad denna kontroll kan bestå i framgår av 6 kap. tullagen respektive inregränslagen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare prop. 1999/2000:124 och bet. 2000/01:JuU2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 160.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;avseende införsel till eller utförsel från landet. Det kan också vara fråga om exempelvis platsundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Tjänstemän vid Kustbevakningen har också rätt att ålägga någon att följa med till förhör och att ta med personen till förhör (20 § andra stycket smugglingslagen). Möjligheten att med tvång ta med en person till förhör gäller de fall där personen inte har gripits och det inte heller är fråga om beslut av undersökningsledaren att hämta denne.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Tjänstemän vid Kustbevakningen har alltså motsvarande rätt som en polisman att vidta åtgärder enligt 23 kap. 8 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft8"&gt;När misstanke om tullbrott, smugglingsbrott eller annat brott enligt lagen har uppkommit, har en tjänsteman vid Kustbevakningen också samma rätt som en polisman har enligt 24 kap. 7 § rätte- gångsbalken att i brådskande fall, och i avvaktan på ett beslut om anhållande, gripa en person (21 § smugglingslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Bestämmelserna i 27 kap. 4 § rättegångsbalken om polismans rätt att ta föremål i beslag gäller också för tjänstemän vid Kustbevak- ningen (22 § smugglingslagen). Beslagsrätten enligt smugglingslagen omfattar emellertid endast tullbrott, smugglingsbrott och narkotika- smuggling samt sådana andra brott som avses i 1 § andra stycket smugglingslagen (se ovan). Detta betyder att beslag kan avse sådana föremål, inbegripet skriftliga handlingar, som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om tullbrott, smugglingsbrott och narko- tikasmuggling (utredningsbeslag) eller bli förverkade på grund av sådant brott (förverkandebeslag).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft8"&gt;Beslagsrätten omfattar också de situationer där en person grips eller ett beslut om anhållande eller häktning verkställs eller där husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning verkställs.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Rekvisitet ”fara i dröjsmål” torde i allmänhet vara uppfyllt när en kustbevakningstjänsteman eller tulltjänsteman upptäcker gods som kan misstänkas vara föremål för brott i samband med in- eller ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft8"&gt;försel.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen har också samma rätt att företa husrannsakan (26 § första stycket smugglingslagen) som en polisman har enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken. Sådana beslut får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;21 § respektive 19 § smugglingslagen jämförd med 23 kap. 7 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rättegångsbalkens bestämmelser om beslag gäller även föremål som skäligen kan antas vara avhänt någon genom brott. Detta är inte tillämpligt på brott enligt smugglingslagen (prop. 1999/2000:124 s. 162 ff.). Se avsnitt 10.3.3 angående beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;22 § smugglingslagen och 27 kap. 4 § rättegångsbalken, jfr a. prop. s. 164. &lt;SPAN class="ft51"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 164.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;dock bara fattas i brådskande fall. I andra fall fordras beslut av förundersökningsledare, åklagare eller rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;För vissa typer av brott kan husrannsakan beslutas för att i magasin eller liknande utrymmen söka efter egendom som skäligen kan antas bli förverkade på grund av brott enligt smugglingslagen. Bestäm- melsen avser alltså enbart beslag i förverkandesyfte. Beslut om hus- rannsakan får fattas även om det inte kan följa fängelse på brottet (26 § andra stycket smugglingslagen). Befogenheten går således utöver vad som gäller för en polisman enligt 28 kap. 4 § rättegångsbalken. Med ”magasin eller liknande utrymmen” avses magasin, upplags- bodar och uthus. Det ska alltså vara fråga om lokaler som i princip används endast för förvaring av varor. Därav följer att husrann- sakan inte kan vidtas i affärs- och kontorslokaler. Om fängelse kan följa på det misstänkta brottet och det är fara i dröjsmål, kan emellertid husrannsakan i lokaler av det sistnämnda slaget göras av en kustbevakningstjänsteman med stöd av bestämmelsen i 26 § första stycket smugglingslagen. Annars får frågan om husrannsakan avgöras enligt de allmänna reglerna i rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen har vidare enligt 27 § första stycket smugglingslagen samma rätt som en polisman har enligt 28 kap. 13 § rättegångsbalken att utan förordnande av undersök- ningsledare, åklagare eller rätten besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Beslutanderätten omfattar dock bara fall som är brådskande. Annars krävs det beslut av förundersökningsledare, åkla- gare eller rätten. Ett grundläggande krav är att personen skäligen kan misstänkas för ett brott som kan leda till fängelse. Bestämmelserna är inte knutna till en persons in- eller utresa, vare sig tidsmässigt eller geografiskt. Ett exempel på fall där det kan bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen är om en person behöver kroppsvisiteras i anslutning till en husrannsakan på ett tillfälligt lager eller ett tullager. Vidare kan det bli aktuellt då personer, som inte är resande men som miss- tänks ha köpt insmugglade varor, påträffas på eller i närheten av ett fartyg där försäljningen antas ha skett. Det kan exempelvis gälla personer, som besöker ett fartyg i hamn eller ett fartyg till havs. Befogenheten omfattar även sådan kroppsbesiktning som inte är ytlig.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen har dessutom rätt att besluta om kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning samt att ta urin- prov på en person som i omedelbart samband med inresa till eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 172.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;utresa från landet uppehåller sig i gränsområde eller motsvarande (27 § första stycket smugglingslagen). Nämnda åtgärder får vidtas om det föreligger anledning att anta att personen har med sig egen- dom som kan tas i beslag enligt smugglingslagen eller narkotika som har förvärvats för eget bruk och brottet utgör olovlig befattning med smuggelgods.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Med begreppen ”kroppsvisitation” och ”kroppsbesiktning” förstås detsamma som i rättegångsbalken. Med ”ytlig kroppsbesiktning” förstås detsamma som i den upphävda varusmugglingslagen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den särskilda rätten att företa s.k. ytlig kroppsbesiktning omfattar en- bart en yttre granskning av de synliga delarna av kroppen, t.ex. att en tjänsteman iakttar en persons kropp för att se om denne har narkotika fasttejpad på kroppen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;För ytlig kroppsbesiktning av den som är under 15 år krävs ”sär- skilda skäl”. Med ”särskilda skäl” åsyftas i första hand att brotts- misstanken avser någonting som utifrån gängse värderingar är särskilt skadligt eller farligt och som det finns ett uttalat samhällsintresse att genast ta hand om, dvs. i praktiken främst narkotika. Bedöm- ningen av vad som är ”särskilda skäl” bör enligt förarbetena lämpligen göras av någon befattningshavare i överordnad ställning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En kontrollåtgärd enligt 27 § första stycket smugglingslagen ska alltså inledas i nära anslutning till inresan eller utresan. Bestämmel- sen förutsätter därmed att ett ingripande avseende den som reser till Sverige görs relativt kort tid efter det att denne har kommit till området. Det förutsätts att ankomsten till området utgör ett led i inresan till Sverige. Bestämmelsen är tillämplig även på den som uppehåller sig i ett sådant område och som står i begrepp att täm- ligen omgående lämna landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Tjänstemän vid Kustbevakningen har vidare rätt att av säker- hetsskäl kroppsvisitera den som är föremål för ett ingripande enligt smugglingslagen och att besluta att tillfälligt omhänderta vapen och andra farliga föremål (27 § tredje stycket smugglingslagen). Bestäm- melsen motsvarar 19 § första stycket 1 polislagen. Omhändertagande av ett föremål ska hävas, när någon fara för våldsanvändning inte längre kan anses föreligga.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Till skillnad från Tullverket har Kustbevakningen inte rätt att inleda förundersökning (19 § första stycket smugglingslagen). Vidare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;27 § andra stycket och 12 § tredje stycket smugglingslagen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 171.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ds 1998:53 s. 378 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 174.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 174.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p792 ft8"&gt;kan en åklagare som leder förundersökning, förutom att anlita biträde av polisen, anlita biträde av Tullverket och att uppdra förunder- sökningsåtgärder åt en tjänsteman vid Tullverket men däremot inte anlita Kustbevakningens och dess personal för sådana uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Tullagstiftningen i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Tullagen och tullförordningen samt tullkodexen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Tullverket har det övergripande ansvaret för kontroll av varor inom ramen för tullagens och tullkodexens&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;bestämmelser. Reglerna för Tullverkets kontrollskyldighet vid yttre gräns av varor som impor- teras från tredje land (av s.k. icke gemenskapsvaror) består i första hand av bestämmelserna i tullkodexen och tillämpningskodexen. Tullagen kompletterar dessa rättsakter. I tullkodexen finns bestäm- melser om tull som ska tas ut vid import från eller export till tredje land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Tullverket har rätt att slumpmässigt kontrollera riktigheten i en tulldeklaration genom att granska handlingar, undersöka varor och ta prov på dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I 6 kap. tullagen behandlas övervaknings- och kontrollverksamhet. Kapitlet inleds med en proportionalitetsbestämmelse som gäller gene- rellt för kontrollen. Bestämmelsen innebär bl.a. att en kontrollåt- gärd inte får vara mer omfattande eller pågå längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen ska medverka i övervaknings- och kontrollverk- samhet enligt lagen (6 kap. 20 § tullagen). Det innebär att Kust- bevakningens medverkan kan sträcka sig över alla de områden som ryms inom tullagen. För tullkontrollen av sjötrafiken har Kustbevak- ningen ett självständigt ansvar i den meningen att det inte krävs någon begäran om bistånd från Tullverket (6 kap. 20 § tullagen och 62 § tullförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det finns ett nära operativt samarbete mellan Tullverket och Kustbevakningen. Utöver att bedriva tullkontroll av sjötrafiken ska Kustbevakningen på begäran bistå Tullverket, om det behövs för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tull- kodex för gemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;att verket ska kunna vidta en avsedd tullkontrollåtgärd (62 § tull- förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Tullverket kan i sin kontrollverksamhet begära medverkan inte bara av Kustbevakningen, utan även av polisen. Myndigheterna är då skyldiga att medverka i kontrollen. Några närmare bestämmelser för hur denna medverkan ska ske finns varken i lag eller förordning. Riksdagen och regeringen har i stället överlåtit åt myndigheterna själva att bestämma hur medverkan ska gå till. Tullverket får med- dela föreskrifter för Kustbevakningens och polisens medverkan i kontrollverksamhet enligt tullagen, se 79 § tullförordningen. Sam- verkan mellan myndigheterna sker genom överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Tullagen har kompletterats med ett nytt 7 a kap., som har tillkom- mit för att möjliggöra en korrekt tillämpning av en &lt;NOBR&gt;EG-förordning&lt;/NOBR&gt; om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemen- skapen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Varje fysisk person som vid inresa till eller utresa från gemenskapen för med sig kontanta medel&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;till ett värde av minst 10 000 EUR är skyldig att anmäla detta till behörig myndighet i den medlemsstat genom vilken han rest för att komma in i eller ut ur tullområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot anmäl- ningsplikten döms för tullförseelse (10 kap. 1 § tullagen). Straffet är böter. I ringa fall döms inte till ansvar. Ansvar för tullförseelse inträder som huvudregel inte om gärningen är belagd med straff i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brotts- lighet i vissa fall, m.m. eller lagen om straff för terroristbrott (10 kap. 2 § tullagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;För tullförseelse bestraffas vidare bl.a. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift i tullagstiftningen, eller mot vissa beslut som Tullverket har meddelat. Bestämmelsen om tull- förseelse är subsidiär till brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2006/07:68. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen kompletterar rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar i syfte att minska risken för en ökad förflyttning av kontanta medel i olagliga syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Med kontanta medel avses kontanter, det vill säga sedlar och mynt som är i omlopp som betalningsmedel. Även överlåtbara innehavarpapper, inbegripet penninginstrument utställda på innehavaren, (exempelvis resecheckar), överlåtbara värdepapper (inbegripet checkar, reverser eller skuldebrev samt postanvisningar), som antingen är utställda på innehavaren, har endosse- rats utan inskränkning, är utställda på en fiktiv betalningsmottagare eller annars har en sådan form att rätten till dem övergår vid leverans, samt ofullständiga instrument som är under- tecknade, men där betalningsmottagarens namn är utelämnat, är att anse som kontanta medel vid tillämpningen av förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Befogenheter för kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen har, enligt 6 kap. 20 § tullagen och 62 § tullförordningen, i sin kontrollverksamhet till stor del samma befogenheter som en tjänsteman vid Tullverket. De kontrollbefogen- heter som är undantagna och således endast får användas av Tull- verket är undersökning och öppning av postförsändelser (6 kap. &lt;NOBR&gt;11–13&lt;/NOBR&gt; §§ tullagen) och anlitande av sakkunnig (6 kap. 18 § tullagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;De befogenheter som Kustbevakningen eller en tjänsteman vid Kustbevakningen har med stöd av &lt;SPAN class="ft10"&gt;6 kap. tullagen &lt;/SPAN&gt;är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Preja fartyg inom det svenska tullområdet och under vissa i lagen närmare angivna förutsättningar inbringa fartyg till en plats inom det svenska tullområdet (6 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Anmana förare eller befälhavare på transportmedel eller annan person att stanna (7 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utfärda förbud mot att beträda, lämna, lossa eller lasta trans- portmedel (8 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Stänga av områden där transportmedel lossas eller lastas eller passagerare går ombord på eller lämnar transportmedel (9 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Under vissa angivna förutsättningar får Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman enligt 10 § också undersöka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;områden för tillfälliga lager, tullager, frizoner och frilager samt områden på flygplatser och bangårdar där varor som står under tull- övervakning förvaras och även lokaler inom sådana områden, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;bagage, såsom resväskor och portföljer, handväskor och lik- nande som medförs av resande vid inresa till eller utresa från EG:s tullområde eller av en person som har anmanats att stanna enligt 7 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;I fråga om kroppsvisitation och kroppsbesiktning hänvisas till smugglingslagen (10 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen får anbringa lås, förseglingar och igenkännings- märken på transportmedel, containrar och andra varor som står under tullövervakning. Myndigheten får också tillfälligt ta hand om registreringsbevis och liknande handlingar, som avser ett sådant transportmedel, om det behövs för att hindra transportmedlets av- gång (14 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft16"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Det finns också en lagstadgad rätt för en kustbevakningstjänste- man att bruka våld eller tvång för att genomföra en tjänsteåtgärd (6 kap. 2 § tullagen). Våld mot person får dock brukas endast om tjänstemannen möter motstånd och i den mån det med hänsyn till åtgärdens ändamål är försvarligt. Bestämmelsen tar sikte på de fall där någon brottsmisstanke inte har uppkommit.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;För att kontrollera att anmälningsplikten enligt &lt;SPAN class="ft10"&gt;7 a kap. tullagen &lt;/SPAN&gt;har fullgjorts, får en kustbevakningstjänsteman som medverkar i Tullverkets kontrollverksamhet, i likhet med en tulltjänsteman, under- söka transportmedel och bagage, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande som medförs av resande vid inresa till eller utresa från EG:s tullområde, samt, om det finns anledning att anta att en person inte har fullgjort sin anmälningsplikt, utföra kroppsvisitation (6 kap. 20 § samt 7 a kap. 3 och 4 §§ tullagen). Om anmälningsplikten enligt &lt;NOBR&gt;EG-förordningen&lt;/NOBR&gt; om kontroll av kontanta medel inte har uppfyllts, får Kustbevakningen kvarhålla sådana medel om det behövs för att genomföra en kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;Befogenheter för brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Utöver de nyss beskrivna reglerna om befogenheter i kontroll- verksamheten innehåller tullagen inga bestämmelser om särskilda befogenheter. Detta bör ses mot bakgrund av att tullagen tillhör de författningar som nämns i 1 § tredje stycket smugglingslagen. Här- igenom har en tjänsteman vid Kustbevakningen de befogenheter att ingripa som anges i smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Lagen innehåller däremot regler om rapporteringsskyldighet och rapporteftergift. En kustbevakningstjänsteman som får kännedom om ett brott enligt en författning som omfattas av Tullverkets upp- drag är skyldig att så snart det kan ske lämna en rapport om detta till sin förman. Tjänstemannen får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna är obetydligt och det är uppen- bart att detta inte skulle föranleda någon annan påföljd än böter (11 kap. 7 § tullagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1999/2000:126 s. 102 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355259x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p798 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Lagen om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft10"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I 1 § lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av sprit- drycker regleras hur stor mängd spritdrycker som får föras in från internationellt eller utländskt område till svenskt territorialvatten utan att tull eller avgift ska betalas eller s.k. ledsagardokument enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller annan dokumentation med- föras. Av lagen följer bl.a. att en resande eller en besättningsman som medföljer ombord på ett fartyg har rätt att föra in högst 10 liter spritdrycker. Om en privatperson för med sig en större mängd sprit- drycker är presumtionen att införseln är för kommersiellt bruk och att det därför ska finnas ett ledsagardokument enligt lagen om alkoholskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Lagens bestämmelser om införselförbud får i övrigt sitt materiella innehåll genom författningar om tull eller avgiftsplikt eller om import- eller exportförbud. Bestämmelserna omfattar både gärningar som innebär undandragande av tull eller avgift och överträdelser av import- eller exportförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Befogenheter för kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kustbevakningen har, som tidigare nämnts, ett självständigt ansvar att kontrollera sjötrafiken (62 § tullförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen får enligt 3 § lagen utföra den visitation på ett fartyg som oundgängligen krävs för att kunna undersöka om spritdrycker förs med ombord i strid med 1 §.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Befogenheter för brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Genom att lagen ingår i uppräkningen i 1 § tredje stycket smugg- lingslagen har en tjänsteman vid Kustbevakningen de befogenheter att ingripa som anges i smugglingslagen (se avsnitt 11.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I prop. 2007/08:21 har regeringen föreslagit att lagen ska upphöra att gälla den 31 maj 2008. &lt;SPAN class="ft51"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen infördes till följd av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet&lt;/NOBR&gt; och direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p800 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot annat land inom Europeiska unionen (inregränslagen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft8"&gt;Tullverket ansvarar för varukontroller vid såväl inre&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;som yttre&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;gräns. Inregränslagen reglerar verkets rätt att utföra selektiva varu- kontroller vid inre gräns av de varor som anges i 3 § inregränslagen, bl.a. narkotika, vapen, dopningsmedel, barnpornografi och kultur- föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;Befogenheter vid gränskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Kustbevakningen har, som tidigare nämnts, enligt 62 § tullförord- ningen ett självständigt ansvar att kontrollera efterlevnaden av tull- bestämmelser vid kontroll av sjötrafiken. Vid varukontroller vid den yttre gränsen kan myndigheten alltså ingripa med stöd av tullagen. Kontrollverksamheten ska omfatta fartyg som står under tullöver- vakning. Fartyg anses stå under sådan övervakning bl.a. om det finns varor från tredje land ombord (s.k. icke gemenskapsvaror), om fartyget kommer från tredje land eller om fartyget under resan till Sverige har lämnat gemenskapens tullområde (6 kap. 3 och 4 §§ tullagen). För reguljära fartygslinjer (färjetrafik) finns särskilda regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft8"&gt;Kustbevakningen är skyldig att medverka även i kontrollverk- samheten enligt inregränslagen. Enligt förarbetena till lagen har Kust- bevakningen emellertid inget självständigt ansvar för varukontroller av sjötrafiken vid införsel eller utförsel över Sveriges gräns direkt mot ett annat land inom EU, men har, precis som polisen, skyldig- het att bistå Tullverket i dess kontrollverksamhet, om det begärs.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Enligt inregränslagen anses Kustbevakningen således ha rätt att genomföra sådan kontroll först efter en anmaning från Tullverket.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I praktiken innebär detta att Kustbevakningen, som håller kontinuerlig uppsikt till sjöss längs Sveriges kuster och i svensk ekonomisk zon, kontaktar Tullverket för godkännande i de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Den inre gränsen består av land- och sjögränser direkt mot ett annat land inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Den yttre gränsen utgörs i praktiken av medlemsstaternas land- och sjögränser mot länder utanför EU samt medlemsstaternas sjögränser mot internationellt vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1995/96:166 s. 71 och 96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;12 § första stycket inregränslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;fall där myndigheten anser det vara befogat att genomföra en varukontroll vid inre gräns, t.ex. i Öresund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman som medverkar i en kontroll enligt inregränslagen har befogenheter som i stort sett motsvarar en tull- tjänstemans. En kustbevakningstjänsteman kan anmana någon att stanna (5 §), begära uppgifter och att få se de handlingar som behövs för varukontroll (6 §) samt utföra varukontrollen (7 §). Kustbevak- ningstjänstemannen har också rätt att begära att få undersöka varan och transportmedlet m.m. (13 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Befogenheter vid misstanke om brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Genom att lagen ingår i uppräkningen i 1 § tredje stycket smugg- lingslagen har en tjänsteman vid Kustbevakningen de befogenheter att ingripa som anges i smugglingslagen (se avsnitt 11.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft8"&gt;Genom det s.k. cirkulationsdirektivet&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;har inom EU skapats en gemensam beskattningsordning för bl.a. alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter (tidigare mineraloljeprodukter).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Den som för kommersiella ändamål förflyttar punktskatteplik- tiga varor mellan medlemsstater är enligt cirkulationsdirektivet skyl- dig att se till att varorna åtföljs av ett s.k. ledsagardokument och att det finns säkerhet för att den skatt som utgår för varorna betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Cirkulationsdirektivets bestämmelser om ledsagardokument m.m. har genomförts i svensk rätt bl.a. genom bestämmelser i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol- varor, tobaksvaror och energiprodukter (LPK).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punkt- skattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor. Det finns förslag om ett nytt direktiv, se bl.a. Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskatte- pliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (KOM(2004)0227&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;– &lt;NOBR&gt;C6-0039/2004&lt;/NOBR&gt; – 2004/0072(CNS)).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Beträffande begreppen mineraloljeprodukter respektive energiprodukter, se lag 2006:1510. Ändringen är föranledd av den fortsatta anpassningen till EU:s energiskattedirektiv (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;Enligt 1 kap. 6 § LPK får en punktskattepliktig vara förflyttas endast om kraven i fråga om ledsagardokument, säkerhet, bevis om ställd säkerhet och anmälan att leverans sker är uppfyllda. Den som uppsåtligen i strid med bestämmelsen förflyttar punktskattepliktiga varor in i eller ut från Sverige eller inom landet och därigenom ger upphov till fara för att en myndighets kontrollverksamhet med av- seende på varuförflyttningen allvarligt försvåras, döms enligt 5 kap. 1 § LPK för olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor till fängelse i högst två år. Om brottet är grovt är straffet fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Om brottet är ringa döms till böter. Om en gärning är straffbar enligt smugglingslagen är LPK inte tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft8"&gt;Brottet olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor är kon- struerat som ett farebrott. För ansvar är det alltså inte tillräckligt att varorna förflyttats i strid med kraven på ledsagardokument m.m., utan det krävs även att förflyttningen gett upphov till fara för att myndighets kontrollverksamhet med avseende på varuförflyttning- en allvarligt försvåras. Med myndighets kontrollverksamhet förstås den verksamhet hos Tullverket och Skatteverket som avser kontroll av förflyttningar av punktskattepliktiga varor.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Brottet olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor är full- bordat när varorna förts in till eller ut ur landet eller när en förflytt- ning inom landet påbörjas. Försök är inte straffbart. Eftersom brottet omfattar förflyttningar inom landet kan ingripande ske redan när någon har påbörjat utförsel av varor i strid med kraven på ledsagar- dokument m.m., medan ansvar för försök till införsel skulle leda till kriminalisering av förflyttningar utanför svenskt territorium.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Befogenheter för kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I 2 kap. LPK finns särskilda regler om kontroll av yrkesmässig väg- transport, s.k. transportkontroller. Tullverket får kontrollera det som är eller kan antas vara en yrkesmässig vägtransport. En trans- portkontroll får äga rum både under pågående transport och då varor &lt;NOBR&gt;på-,&lt;/NOBR&gt; av- eller omlastas i anslutning till transport. Vid transportkontroll får Tullverket undersöka bl.a. transportmedel, lådor, behållare, con- tainrar m.m. samt undersöka ledsagardokument. Reglerna om trans- portkontroll har stor likhet med bestämmelserna i 6 kap. tullagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2002/03:10 s. 108.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 109.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Tullverket har också rätt att med stöd av 3 kap. LPK kontrollera postförsändelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Kustbevakningen har inte några kontrollbefogenheter enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Befogenheter för brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Genom att lagen ingår i uppräkningen i 1 § tredje stycket smugg- lingslagen har en tjänsteman vid Kustbevakningen de befogenheter att ingripa som anges i smugglingslagen (se avsnitt 11.5.2), om brott mot lagen skulle upptäckas i samband med annan kontroll som Kust- bevakningen utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Lagen och förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla använd- ningsområden och av tekniskt bistånd, som har ersatt den tidigare lagen om strategiska produkter, reglerar export och överföring inom EU av produkter och teknik med dubbla användningsområden. Med detta avses produkter och teknik som har en etablerad civil använd- ning, men som dessutom kan användas för militärt bruk. Lagen och förordningen innehåller kompletterande nationella bestämmelser till en &lt;NOBR&gt;EG-förordning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Enligt 9 § förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska export och överföring inom EU av sådana produkter, som kräver tillstånd till åtgärden, anmälas till Tullverket inom viss föreskriven tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Lagen innehåller straffbestämmelser &lt;NOBR&gt;(18–22&lt;/NOBR&gt; §§). Den som upp- såtligen utan tillstånd exporterar produkter med dubbla använd- ningsområden som avses i artiklarna 3, &lt;NOBR&gt;4.1–4.3&lt;/NOBR&gt; och 5.1 i &lt;NOBR&gt;EG-för-&lt;/NOBR&gt; ordningen, eller överför produkter med dubbla användningsom- råden som avses i artikel 21 i samma förordning, döms till böter eller fängelse i högst två år. Att uppsåtligen utan tillstånd exportera sådan programvara eller teknik som avses i nyss nämnda förordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemen- skapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft16"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;är också straffbelagt, liksom att lämna oriktiga uppgifter i en an- sökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen. Även försök till brott är straffbelagt. Ringa brott medför dock inget straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Befogenheter för kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;Kustbevakningen är inte kontrollmyndighet enligt lagen och saknar därför i lagen särskilt reglerade kontrollbefogenheter. Av tullagens vida tillämpningsområde får emellertid anses följa en rätt för Kust- bevakningen att självständigt bedriva tullkontroll av sjötrafiken med stöd av 62 § tullförordningen även avseende denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Befogenheter för brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Genom att lagen ingår i uppräkningen i 1 § tredje stycket smugg- lingslagen har en tjänsteman vid Kustbevakningen de befogenheter att ingripa som anges i smugglingslagen (se avsnitt 11.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Lagen om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr m.m. (verkställandelagen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft10"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Lagen (2006:1329) om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr, m.m. (verkställandelagen), som trädde i kraft den 1 januari 2007, innehåller bestämmelser om straffansvar för brott mot en &lt;NOBR&gt;EG-förordning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-förordningen&lt;/NOBR&gt; har antagits för att markera EU:s ställningstagande mot dödsstraff och tortyr och för att genomföra olika internationella påbud och överenskom- melser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;I förordningen slås fast att det i förhållande till tredje land är för- bjudet att exportera eller importera vissa varor som kan användas till dödsstraff eller till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 1). De varor som tillhör denna kategori har förtecknats i en särskild bilaga till EG-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EG) nr 1236/2005 av den 27 juni 2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;förordningen. Härutöver föreskriver &lt;NOBR&gt;EG-förordningen&lt;/NOBR&gt; tillståndsplikt för export av bl.a. sådana varor. Verkställandelagen innehåller vidare bl.a. bestämmelser om hur förvaring ska ske och vad som gäller i fråga om överklagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Kommerskollegium är behörig myndighet och ska fullgöra de uppgifter som enligt &lt;NOBR&gt;EG-förordningen&lt;/NOBR&gt; ankommer på en sådan myn- dighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Verkställandelagen innehåller straffbestämmelser. När det gäller olovlig import och export av sådana varor som omfattas av EG- förordningen hänvisas till bestämmelserna i smugglingslagen (2 §). Vidare anges att den som utan nödvändigt tillstånd tillhandahåller eller tar emot tekniskt bistånd i strid med förordningen döms till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i lägst sex månader och högst sex år (3 §). Även grovt oaktsamma gärningar är straffbelagda (4 §). Vidare kan i vissa fall dömas för för- sök, förberedelse och stämpling till grovt brott (5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Befogenheter för kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;Kustbevakningen är inte kontrollmyndighet enligt lagen och saknar därför i lagen särskilt reglerade kontrollbefogenheter. Av tullagens vida tillämpningsområde får emellertid anses följa en rätt för Kust- bevakningen att med stöd av 62 § tullförordningen självständigt bedriva tullkontroll av sjötrafiken även avseende denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I motsats till Tullverket har Kustbevakningen inte någon rätt att, ens tillfälligt, hålla kvar varor på administrativ grund för att kunna genomföra kontrollåtgärder avseende t.ex. tillstånd. Om det finns skäl att misstänka brott kan däremot beslag övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Befogenheter för brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft41"&gt;Genom att lagen ingår i uppräkningen i 1 § tredje stycket smugg- lingslagen har en tjänsteman vid Kustbevakningen de befogenheter att ingripa som anges i smugglingslagen (se avsnitt 11.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft16"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p811 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Lagen om straff för terroristbrott och lagen om särskild utlänningskontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft8"&gt;Lagen (2003:148) om straff för terroristbrott innehåller bestämmelser för genomförande av EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För terroristbrott döms den som begår ett antal i lagen uppräk- nade allvarliga brott, bl.a. mord, dråp, grov misshandel, människo- rov, olika former av sabotage samt spridande av gift och smitta, om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organi- sation och avsikten med gärningen är att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller att tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller att allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, kon- stitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft8"&gt;mellanstatlig organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En utlänning, som inte kan avvisas eller utvisas enligt utlännings- lagen (2005:716), får enligt 1 § lagen (1991:572) om särskild utlän- ningskontroll utvisas ur landet om det behövs av hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om hans eller hennes tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att vederbörande kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen om straff för terroristbrott eller försök, förbere- delse eller stämpling till sådant brott. Säkerhetspolisen ansvarar för utredning och användning av tvångsmedel enligt lagen om särskild utlänningskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Bestämmelserna i utlänningslagen om avvisning och utvisning ska tillämpas i första hand. Beslut om utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll fattas av regeringen, och ska föregås av en förhandling. Beslutet får förenas med ett återreseförbud. Om det kan antas att utlänningen kommer att utvisas, får vederbörande tas i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Efter ett beslut om utvisning får regeringen även förordna att vissa särskilda bestämmelser om tvångsmedel i spaningssyfte får tillämpas, t.ex. husrannsakan och hemlig teleavlyssning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I 23 och 24 §§ lagen om särskild utlänningskontroll finns särskilda straffbestämmelser för den som hjälper en person som har utvisats med stöd av lagen att återvända till Sverige eller som hindrar verk- ställighet av ett utvisningsbeslut. Den som uppehåller sig i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism (2002/475/RIF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;efter ett verkställt utvisningsbeslut kan, om detta har förenats med ett återreseförbud, dömas till fängelse högst ett år eller i ringa fall till böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Enligt 3 § 18 lagen om straff för terroristbrott utgör grov smuggling enligt 5 § smugglingslagen i stället terroristbrott om gärningen upp- fyller vissa i terroristbrottslagen närmare angivna rekvisit (2 §) och avser vissa varor (3 § &lt;NOBR&gt;14–17).&lt;/NOBR&gt; Det är fråga om sådana varor som kan föranleda straffansvar för uppsåtligt vapenbrott enligt 9 kap. 1 § vapenlagen (1996:67), brott enligt 21 § tredje stycket lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, uppsåtligt brott enligt 25 och 26 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel, som avser kärnladdningar, radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel, apparater och andra anordningar för spridning av radiologiska, biologiska eller kemiska stridsmedel samt speciella delar och substanser till sådant material samt brott enligt 18 och 20 §§ verkställandelagen (se avsnitt 11.6.7) som avser sådana produkter eller sådant tekniskt bistånd som kan användas för att framställa kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen har inte några befogenheter när det gäller terroristbrott. Däremot får en sådan tjänsteman enligt 1 § första stycket 13 LKP ingripa mot sådana brott mot lagen om utlänningskontroll som innebär att någon olovligen reser in i eller vistas i landet och har då också de befogenheter som följer av LKP. Om ett smugglingsbrott med hänsyn till omständigheterna rubri- ceras som terroristbrott, har en kustbevakningstjänsteman inte några befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft37"&gt;Narkotikalagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Narkotikastrafflagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) straffbeläggs olovlig överlåtelse av narkotika (1), att framställa narkotika som är avsedd för miss- bruk (2), att förvärva narkotika i överlåtelsesyfte (3), att anskaffa, bearbeta, förpacka, transportera, förvara eller ta annan sådan befatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft16"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355268x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;ning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk (4), att bjuda ut narkotika till försäljning, att förvara eller befordra vederlag för narkotika, att förmedla kontakter mellan säljare och köpare eller företa någon annan sådan åtgärd, om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel (5), eller att inneha, bruka eller ta annan befattning med narkotika (6). Om en sådan gärning sker uppsåtligen döms för narkotikabrott till fängelse i högst tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I 6 § smugglingslagen straffbeläggs, som tidigare nämnts, olovlig införsel av narkotika. Brottet betecknas narkotikasmuggling och straffet är fängelse i högst tre år. Om brottet är ringa är straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt döms för grov narkotikasmuggling till fängelse i lägst två år och högst tio år. Vid bedömningen ska bl.a. beaktas om gärningen avsett stor mängd narkotika eller om den ingått som ett led i en verksamhet som bedri- vits i större omfattning eller yrkesmässigt. Även oaktsam in- eller utförsel av narkotika bestraffas enligt 7 § smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Om olovlig införsel och utförsel av narkotika eller olovlig befatt- ning med narkotika faller in under smugglingslagens tillämpnings- område ska innehavet endast föranleda ansvar enligt smugglings- lagen. Brottet olovlig befattning med smuggelgods enligt 12 § tredje stycket smugglingslagen är däremot subsidiärt till sådan befattning med narkotika som är straffbelagd i 1 § första stycket 1, 3 eller 4 narkotikastrafflagen och motsvarande oaktsamhetsbrott enligt 3 a § narkotikastrafflagen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Den rättsliga grunden för Kustbevakningens kontrollverksamhet av tullagstiftningen är, som tidigare nämnts, 6 kap. 20 § tullagen och 62 § tullförordningen. Av tullagens vida tillämpningsområde får anses följa en rätt för Kustbevakningen att självständigt bedriva tullkon- troll av sjötrafiken även avseende denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1999/2000:124 s. 144 f. och 182.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355269x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;Lagen kan även aktualiseras i Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet, eftersom dess tillämpningsområde delvis sammanfaller med smugglingslagens. I de fall där brottet faller under smugglings- lagen har en kustbevakningstjänsteman de befogenheter som följer av den lagen (se avsnitt 11.5.2). Om brottet faller under narkotika- strafflagen har kustbevakningstjänstemannen enligt 1 § andra stycket smugglingslagen motsvarande befogenheter&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;vid olovlig överlåtelse av narkotika, förvärv av narkotika i överlåtelsesyfte och brott som består i att anskaffa, bearbeta, förpacka, transportera, förvara eller ta annan sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk (1 § första stycket 1, 3 och 4 narkotikastrafflagen). Ut- över nämnda uppsåtliga brott omfattas även motsvarande grovt oakt- samma förfaranden (3 a § narkotikastrafflagen).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Lagen och förordningen om kontroll av narkotika&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Lagen (1992:860) om kontroll av narkotika innehåller bestämmelser om kontrollen av den legala hanteringen av narkotika och komplet- terar därmed de författningar som reglerar illegala förfaranden med narkotika (brottsbalken, narkotikastrafflagen och smugglingslagen). I förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika finns före- skrifter som ansluter till narkotikastrafflagen och lagen om kontroll av narkotika (1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;I princip all befattning med narkotika kräver tillstånd. Narko- tika får som huvudregel importeras eller exporteras endast av den som har tillstånd till det. Narkotika får inte heller utan tillstånd sändas genom landet eller på annat sätt än genom export föras ut ur landet (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;I lagen finns särskilda ansvarsbestämmelser som gäller om gär- ningen inte är belagd med straff enligt narkotikastrafflagen eller smugglingslagen (13 §). Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver verksamhet i strid med lagen och &lt;NOBR&gt;EG-förordningar&lt;/NOBR&gt; på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;19–22,&lt;/NOBR&gt; 26, 27 och 32 §§ smugglingslagen. &lt;SPAN class="ft51"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 106.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355270x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;området,&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;åsidosätter föreskrift som meddelats med stöd av lagen, eller lämnar oriktig uppgift i ärende om tillstånd eller registrering av verksamhet enligt lagen eller enligt &lt;NOBR&gt;EG-förordning&lt;/NOBR&gt; döms till böter eller fängelse i högst ett år. I ringa fall ska inte dömas till ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Lagen kan aktualiseras i Kustbevakningens verksamhet eftersom det sakliga tillämpningsområdet delvis sammanfaller med smugglings- lagen och narkotikastrafflagen. Lagen i sig ger inte en kustbevak- ningstjänsteman några särskilda befogenheter. De befogenheter som en sådan tjänsteman har härrör i stället från smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Sjötrafik och sjösäkerhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Sjölagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Sjölagen (1994:1009) innehåller bl.a. vissa grundläggande regler om fartyg och dess sjövärdighet, fartygsregister, befälhavare, skade- ståndsansvar vid sammanstötningar, ansvar för oljeskada, gott sjö- manskap och regler om sjöfylleri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Straffbestämmelserna har samlats i 20 kap. sjölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Om en befälhavare försummar att se till att fartyget är sjövärdigt eller att avhjälpa fel eller brist i sjövärdigheten döms han till böter eller fängelse i högst sex månader (1 § första stycket). Även en redare kan hållas ansvarig för brott mot sjölagen. Om en redare, trots att möjlighet finns, inte hindrar ett fartyg att gå till sjöss när resan på grund av fel eller brist i sjövärdigheten kan leda till allvarlig fara för de ombordvarande, döms han till böter eller fängelse i högst två år (1 § andra och tredje styckena).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft8"&gt;Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars färdas med fartyg så att han i onödan stör omgivningen döms till penningböter (3 §). Genom bestämmelsen kriminaliseras bl.a. att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer och rådets förordning (EG) nr 111/2005 av den 22 december 2004 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan gemenskapen och tredjeländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;köra med högt motorljud på en olämplig plats eller att föra ett far- tyg så att onödigt svall uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Sjölagen innehåller också straffbestämmelser om sjöfylleri. Den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss, och då är så påver- kad av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel att det kan antas att han eller hon inte på ett betryggande sätt kan utföra sina uppgifter, döms för sjöfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader (20 kap. 4 §) eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år (20 kap. 5 §). Vid bedömningen av om brottet är grovt, ska särskilt beaktas bl.a. om gärningsmannen har haft en alkoholkoncen- tration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milli- gram per liter i utandningsluften, om gärningsmannen annars varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel, om den upp- gift som gärningsmannen haft att fullgöra varit särskilt krävande med hänsyn till fartygets egenskaper eller andra omständigheter, eller framförandet av fartyget har inneburit en påtaglig fara för säkerheten till sjöss. För sjötrafiken saknas alltså för närvarande, till skillnad från vägtrafiken, en absolut promilleregel, även om pro- millehalten ska beaktas vid bedömningen av om ett sjöfylleribrott är grovt. Frågan om införande av en promillegräns för sjöfylleri bereds inom Regeringskansliet, se vidare avsnitt 13.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft8"&gt;I sjölagen regleras vidare smitningsbrott. Om någon som med eller utan skuld har haft del i uppkomsten av en sjöolycka, genom att lämna olycksplatsen utan tvingande skäl, eller på annat sätt, undan- drar sig att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas av honom, eller om han undandrar sig att uppge namn och hemvist eller lämna upplysningar om händelsen, döms han eller hon enligt 20 kap. 8 § till böter eller fängelse i högst ett år, såvida inte gärningen är straff- belagd enligt 20 kap. 7 §. Enligt sistnämnda bestämmelse döms en befälhavare som försummar sina skyldigheter enligt sjölagen när någon annan är i sjönöd, när fara hotar sjötrafiken eller när fartyget har sammanstött med ett annat fartyg, till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;I 20 kap. finns vidare ett stort antal andra bestämmelser som straffbelägger befälhavares försummelser i olika hänseenden, bl.a. underlåtenhet att underrätta redaren om fel eller brister i sjövärdig- heten. Vidare finns en särskild regel som straffbelägger en fartygs- ägares åsidosättande av försäkringsplikten eller skyldighet att ställa säkerhet m.m. (20 kap. 15 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft16"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p820 ft8"&gt;Straff döms inte ut enligt sjölagen om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken (20 kap. 14 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman kan ingripa mot sjöfylleri, smitning och brott mot sjötrafikreglerna med stöd av 1 § första stycket 5 LKP. Det skulle möjligen kunna hävdas att en kustbevakningstjänsteman även kan ingripa mot sådana brott enligt 20 kap. sjölagen som är relaterade till sjöfartsskydd med stöd av 1 § första stycket 15 LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Förordningen med verkställighetsföreskrifter till 10 kap. sjölagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Genom förordningen (1996:12) med verkställighetsföreskrifter till 10 kap. sjölagen kompletteras sjölagens regler om ansvar för oljeskada. Förordningen reglerar bl.a. skyldigheten för fartyg som transpor- terar mer än 2 000 liter olja som bulklast att ha särskild försäkring eller ställa annan säkerhet för att täcka sitt ansvar för eventuella oljeskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Sjöfartsverket ska i samarbete med bl.a. Kustbevakningen kon- trollera att den skyldighet att ta och vidmakthålla en försäkring eller att ställa en säkerhet som föreskrivs i 10 kap. sjölagen fullgörs samt att certifikat medförs i enlighet med vad som är närmare föreskrivet (16 §). Sjöfartsverket får meddela föreskrifter om sådan kontroll, men hittills har Kustbevakningen inte fått något sådant uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Förordningen ger inga särskilda befogenheter. Eftersom kon- trollen är av administrativ natur torde LKP inte vara tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Sjötrafikförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;I 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300) straffbeläggs ett flertal brott mot sjövägsreglerna och mot andra bestämmelser som reg- lerar hur man får framföra eller förtöja fartyg. Påföljden är böter eller penningböter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Den vanligaste typen av överträdelse är brott mot föreskrifter om fartbegränsning inom vissa områden och i vissa farleder. Även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft16"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;förseelser som avser bristande lanternföring, brott mot ankrings- förbud, brott mot begränsningar i rätten att använda vattenområde och otillåten förtöjning av båt är vanliga. Straffvärdet för samtliga dessa brott är jämförbara med motsvarande förseelser i vägtrafiken. Påföljden är normalt penningböter.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 5 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott mot trafikregler och säkerhetsanord- ningar för sjötrafiken och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I samma utsträckning som bl.a. polismän, får kustbevaknings- tjänstemän enligt 2 kap. 7 § sjötrafikförordningen bryta mot bestäm- melser om fartbegränsning, förbud mot trafik m.m. vid brådskande tjänsteutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inom detta område har Kustbevakningen också till uppgift att beivra brott. Sedan den 1 april 2006 får tjänstemän vid Kustbevak- ningen utfärda föreläggande av ordningsbot för vissa brott mot sjö- trafikförordningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Enligt 48 kap. 20 § rättegångsbalken får före- läggande av ordningsbot utfärdas av bl.a. kustbevakningstjänsteman. Enligt 2 § tredje stycket ordningsbotskungörelsen (1968:199) får en tjänsteman vid Kustbevakningen utfärda ordningsbot för brott enligt 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Riksåklagaren utfärdar närmare föreskrifter om vilka brott som får beivras genom ordningsbot (RÅFS 1999:178) och vilka bötes- belopp som gäller för respektive brott. Föreskrifterna upptar brott mot i huvudsak 5 kap. 1 § första stycket 1, 3 och 5 samt andra stycket enligt följande&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;underlåtenhet att vid framförande av båt följa internationella sjövägsregler om ljus, signal eller om trafikseparering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;hastighetsöverträdelse till sjöss med båt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;brott mot förbud mot ankring av båt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;brott mot förbud att utnyttja vattenområde för båttävling, vattenskidåkning, dykning eller liknande sporter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;brott mot förbud att använda ett vattenområde för trafik med fartyg där föreskriften är utfärdad av miljöskäl, säkerhetsskäl eller för att skydda fisket eller anläggningar för vattenbruk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:33 s. 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. I samband härmed togs också en bestämmelse om jäv för anställda vid Kustbevak- ningen i deras brottsbekämpande verksamhet in i 7 kap. 9 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;RÅFS 1999:178, bil. 19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355274x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;otillåten förtöjning av båt vid fyrar, sjömärken eller andra säker- hetsanordningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;underlåtenhet att anmäla händelse som lett till att en fyr, ett sjömärke eller någon annan säkerhetsanordning har skadats eller rubbats eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;genomfart med båt i strid med Sjöfartsverkets föreskrifter för sjötrafiken i vissa områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Kustbevakningen får meddela föreskrifter om vilka krav i fråga om tjänsteställning eller utbildning eller i annat avseende som en kustbevakningstjänsteman ska uppfylla för att få utfärda föreläg- gande av ordningsbot.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Fartygssäkerhetslagen och fartygs- säkerhetsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft41"&gt;Fartygssäkerhetslagen (2003:364), som kompletteras av fartygs- säkerhetsförordningen (2003:438), är den grundläggande författning som reglerar säkerheten på fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Fartygssäkerhetslagen är tillämplig på alla fartyg som används för sjöfart inom Sveriges sjöterritorium samt på svenska fartyg som används för sjöfart utanför sjöterritoriet. Lagen gäller även för alla svenska rederier samt utländska rederier, som bedriver sjöfart med svenskt fartyg eller använder annat fartyg till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Ett fartyg ska ha de certifikat som anges i lagen eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen (2 kap. 3 §). Vidare ska ett rederi ha dokument angående godkänd säkerhetsorganisation i de fall som anges i lagen. Dokument angående godkänd säkerhetsorganisation och certifikat utfärdas av Sjöfartsverket, om regeringen inte före- skriver något annat.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Tillsyn av bl.a. fartyg och deras utrustning, drift och last, kon- troll av redare samt av arbetsmiljön ombord regleras i 5 kap. fartygs- säkerhetslagen. Det är redaren och ägaren som ansvarar för att fartyget och rederiverksamheten undergår tillsyn enligt lagen. Till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se KBV FAR 2007:12, Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av ordningsbot i myndigheten, nr 1/06, beslutade den 9 oktober 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 kap. 5 § fartygssäkerhetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;synen utövas vid förrättningar, vilka utförs som besiktningar, rederi- kontroller eller inspektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Sjöfartsverket utövar tillsyn enligt lagen såvitt avser fartyg och deras utrustning, drift, lastning och säkerhetsorganisation, säkring av last som ännu inte har förts ombord samt rederiers säkerhets- organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt 5 kap. 1 § andra stycket och 8 § fartygssäkerhetslagen kan även Kustbevakningen utöva tillsyn, i den utsträckning som Sjö- fartsverket beslutar i samråd med Kustbevakningen, såvitt gäller inspektion avseende:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;om arbetsmiljön är tillfredsställande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;om fartyget är behörigen lastat eller barlastat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;om last som ännu inte har förts ombord är säkert anordnad för sjötransport,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;om fartyget är bemannat på betryggande sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;om fartyget i övrigt är i behörigt skick,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;om fartygets säkerhetsorganisation överensstämmer med rede- riets säkerhetsorganisation, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;om bestämmelserna i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän efterlevs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft8"&gt;Tillsyn av utländska fartyg sker genom inspektion (5 kap. 9 §). Kustbevakningen, polismyndigheter, Tullverket och miljö- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;hälsoskyddsnämnder samt läkare är skyldiga att lämna tillsynsmyn- digheterna det biträde och de upplysningar som de behöver för att utöva tillsyn enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen (5 kap. 18 §). Sjöfartsverket och Kustbevakningen har träffat en överenskommelse (SJÖFS 2006:30) om att Kust- bevakningen ska utöva tillsyn i form av inspektion enligt 5 kap. 8 § fartygssäkerhetslagen. Kustbevakningens tillsynsuppdrag avser enbart svenska fartyg och omfattar bl.a. bemanningskontroll, kontroll av passagerarantal och registrering eller räkning av passagerare, av djup- gående, av certifikat för svenska fartyg samt av att reglerna om vilo- tid för sjömän efterlevs (se nästa avsnitt). En annan viktig del av tillsynsuppdraget är att inspektera säkringen av last i lastbärare (t.ex. containrar och lastbilssläp) som har avskiljts för sjötransport, men som ännu inte har lastats ombord på ett fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;I lagen finns ett antal straffbestämmelser riktade mot befälhavare och redare för brott mot särskilda föreskrifter som är avsedda att säkerställa bl.a. fartygets sjövärdighet. Fartygssäkerhetslagen är subsidiär till brottsbalken och sjölagen, om det föreskrivs strängare straff för gärningen i någon av dessa lagar (8 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft16"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Befogenheterna vid tillsyn enligt lagen regleras i 5 kap. 17 §. Den som verkställer en tillsynsförrättning, eller biträder vid en sådan, har rätt att få tillträde till fartyget och att göra de undersökningar och ta de prov där som han eller hon behöver samt ta del av de handlingar som finns ombord. Denna paragraf är alltså primärt bara tillämplig i de fall där Kustbevakningen biträder vid en tillsynsför- rättning och avser enligt ordalydelsen endast fartyg. Eftersom Sjö- fartsverket har utfärdat föreskrifter om Kustbevakningens rätt att utöva tillsyn enligt lagen gäller paragrafen även då Kustbevakningen självständigt utövar tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft8"&gt;När Kustbevakningen utövar tillsyn eller lämnar biträde vid tillsyn enligt fartygssäkerhetslagen gäller vidare, enligt 5 kap. 19 §, de befo- genheter att vidta åtgärder som anges i 2 och 4 §§ LKP. Dessutom hänvisas till föreskrifterna i 5, 6, 8 och 9 §§ LKP. Eftersom tvångs- medelsregleringen i 2 § LKP förutsätter en brottsmisstanke kan bestämmelsen inte ligga till grund för en åtgärd som vidtas i sam- band med kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Fartygssäkerhetslagens hänvisning till 2 och 4 §§ LKP innebär att en kustbevakningstjänsteman ges rätt att vidta de brottsutredande åtgärder som vi tidigare har redovisat (se avsnitten 11.2.3 och 11.2.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om vilotid för sjömän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Lagen och förordningen (1998:962) om vilotid för sjömän reglerar dessas rätt till vilotid och ersättning. Regleringen är i huvudsak tillämplig på svenska fartyg. Fiskefartyg är i princip undantagna från lagens tillämpningsområde. Lagen gäller inte heller räddningsfartyg och fritidsfartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Tillsyn över lagen utövas av Sjöfartsverket och i vissa fall utom- lands av svensk konsul. Enligt 2 § förordningen utövar Kustbevak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft16"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;ningen tillsyn i den utsträckning som Sjöfartsverket beslutar i sam- råd med Kustbevakningen. Kustbevakningens medverkan regleras närmare i SJÖFS 2006:30, där tillsynsuppgifterna preciseras (bl.a. &lt;NOBR&gt;bemannings-,&lt;/NOBR&gt; vilotids- och certifikatskontroller).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Lagen innehåller bestämmelser om straffansvar för den som upp- såtligen eller av oaktsamhet underlåter att ha en arbetsordning, att föra anteckningar om arbetstiden eller lämnar oriktiga uppgifter eller vilseledande uppgifter om vilotiden (14 §). Är gärningen belagd med straff i brottsbalken gäller i stället den bestämmelsen. Vidare straff- beläggs att en befälhavare uppsåtligen eller av oaktsamhet använder en sjöman till arbete i strid mot lagen eller föreskrifter som med- delats med stöd av denna. Straffet för samtliga överträdelser är penningböter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Lagen och förordningen innehåller inte några särskilda befogenheter. I stället hänvisar lagen till att bestämmelser om tillsyn över fartyg och om inskränkningar i rätten att använda fartyg med anledning av lagen, eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, finns i fartygssäkerhetslagen (8 §). Sådana finns i 5 kap. 8 § fartygssäker- hetslagen. Eftersom Sjöfartsverket har utfärdat föreskrifter om att Kustbevakningen får utföra tillsyn avseende vilotiden för sjömän (se avsnitt 11.11.1 och SJÖFS 2006:30) har en kustbevakningstjänste- man de befogenheter som följer av den regleringen. Vidare kan det inte helt uteslutas att bestämmelsen i 1 § första stycket 15 LKP också kan vara tillämplig, eftersom denna enligt sin ordalydelse omfattar sjöfartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Mönstringslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;I mönstringslagen (1983:929) regleras i huvudsak vilka krav som ställs på en sjöman för att denne ska få tillträda en befattning ombord samt vilka skyldigheter redaren och befälhavaren har i samband med att en sjöman tillträder en sådan befattning. Bestämmelserna gäller framför allt sjömän på svenska handelsfartyg och på utländska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft16"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2008:55 Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;handelsfartyg som i huvudsak obemannade förhyrs av svenska redare (1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;För att få tillträda en befattning ombord gäller som huvudregel att sjömannen ska ha giltig sjöfartsbok, inte på grund av sitt hälso- tillstånd vara olämplig för befattningen eller sjömansyrket, ha före- skriven behörighet för befattningen och uppfylla de villkor i övrigt som kan ha föreskrivits i andra författningar (5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Den som är under 18 år ska visa att hans vårdnadshavare har lämnat sitt tillstånd till att han tjänstgör till sjöss (8 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I samband med att en sjöman tillträder en befattning ombord ska redaren och befälhavaren förvissa sig om att sjömannen upp- fyller nämnda krav (9 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vidare ska det finnas en sjömansrulla på fartyget. I denna ska det finnas kopior av samtliga sjömäns tjänstgöringsbesked. Befälha- varen ska se till att rullan är ordnad så att den aktuella bemanningen ombord lätt kan utläsas (12 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Därutöver gäller bl.a. att redaren ska se till att anteckningar om tjänstgöringen ombord förs in i sjömännens sjöfartsböcker (13 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Redaren och befälhavaren är skyldiga att på begäran hålla sjö- mansrulla och andra handlingar rörande bemanningen ombord till- gängliga för Sjöfartsverket eller annan tillsynsmyndighet som för- ordnats med stöd av fartygssäkerhetslagen (14 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I lagen regleras också Sjöfartsverkets skyldighet att föra det s.k. sjömansregistret (22 §). Detta är en sammanställning av uppgifter om sjömän och handelsfartyg där sjömän tjänstgör. Registret inne- håller uppgifter om de enskilda sjömännens identitet och kvalifika- tioner samt om fartygen. Registret förs med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Lagen innehåller särskilda straffbestämmelser (29 §). Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bl.a. de bestämmelser som reglerar skyldigheter för redaren och befälhavaren döms till böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Lagen och förordningen innehåller inte några särskilda befogenheter. Däremot anges att bestämmelser om tillsyn över fartyg och om in- skränkningar i rätten att använda fartyg med anledning av lagen, eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, finns i fartygs- säkerhetslagen. Sådana finns i 5 kap. 8 § fartygssäkerhetslagen. Efter-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355279x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p792 ft8"&gt;som Sjöfartsverket har föreskrivit att Kustbevakningen får utföra tillsyn avseende bemanningen (se avsnitt 11.11.1 och SJÖFS 2006:30) har en kustbevakningstjänsteman de befogenheter som följer av den regleringen. Vidare kan det inte helt uteslutas att bestämmelsen i 1 § första stycket 15 LKP också kan vara tillämplig, eftersom denna enligt sin ordalydelse omfattar sjöfartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Förordningen om trafik med höghastighetsfartyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Enligt 2 § förordningen (1998:1355) om trafik med höghastighets- fartyg ska ägaren till höghastighetsfartyg, innan det sätts i trafik till eller från en svensk hamn, anmäla detta till Sjöfartsverket.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Sjö- fartsverket får, efter samråd med länsstyrelserna i de län där fartyget ska framföras, besluta särskilda trafikregler för användning av sådana fartyg (4 § första stycket). Trafikreglerna ska syfta till att motverka olägenheter av användningen av fartygen eller vara nödvändiga av säkerhetsskäl (4 § andra stycket). Sjöfartsverket är skyldigt att skrift- ligen underrätta anmälaren om de särskilda trafikregler som verket beslutar (5 §). En kopia av ett sådant beslut ska finnas ombord på fartyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot anmäl- ningsskyldigheten eller de särskilda trafikregler som beslutats, eller som inte har med Sjöfartsverkets beslut ombord på fartyget, döms till böter (7 §). Är gärningen belagd med straff i sjölagen tillämpas i stället de straffbestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 5 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott mot trafikregler och säkerhetsanord- ningar för sjötrafiken och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Vissa myndigheter, däribland Kustbevakningen, är undantagna från detta krav, se 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Vattenskoterförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;I förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter finns regler om var en vattenskoter får användas &lt;NOBR&gt;(2–3&lt;/NOBR&gt; a §§). Kustbevak- ningens rätt att använda vattenskoter i tjänsteutövning regleras sär- skilt, liksom användning av vattenskoter vid sjöräddning eller för annat samhällsnyttigt ändamål (3 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Enligt förordningen ska färdväg, hastighet och färdsätt anpassas så att människor och djur inte störs i onödan (3 b §). Förordningen innehåller ansvarsbestämmelser, vilka emellertid är subsidiära till brottsbalken, sjölagen och annan lagstiftning, t.ex. 5 kap. första stycket 1 sjötrafikförordningen (5 §). Påföljden för överträdelse av vattenskoterförordningens bestämmelser är böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 5 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott mot trafikregler och säkerhetsanord- ningar för sjötrafiken och har då de befogenheter som följer av LKP. En kustbevakningstjänsteman har rätt att utfärda föreläggande av ordningsbot i fråga om sådana brott mot förordningen som består i att någon har fört vattenskoter inom vattenområde där sådan far- kost inte får framföras.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förordningen om tillstånd till sjöfart i inrikes trafik med utländskt fartyg m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Bestämmelser om förbud mot kustfart och insjöfart med främmande fartyg finns i kunglig förklaring 28 februari 1726 över förordningen den 10 november 1724 angående främmandes Fahrt på Swerige och Finland (det s.k. produktplakatet), vari anförs bl.a. följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 § ordningsbotskungörelsen (1968:199), 1 och 2 §§ riksåklagarens föreskrifter (1998:178) om ordningsbot för vissa brott samt bilaga 20 till dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p839 ft78"&gt;Fördenskull – – – have Vi Oss häröver i nåder velat förklara, att den främmandom icke allenast är betagit, att med deras farkoster hitföra –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft78"&gt;– – utan ock att de icke heller måge gå på frakt med någre svenska effekter att intaga i den ena inrikes orten och föra till en annan – – &lt;NOBR&gt;–.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Generellt är svensk kustfart förbehållen svenskflaggade fartyg. Att utlandsflaggade fartyg inte tillåts bedriva svensk kustfart fram- går av produktplakatet. Förordningen (1974:235) om tillstånd till sjö- fart i inrikes trafik med utländskt fartyg m.m. innehåller bestäm- melser om undantag i vissa fall från produktplakatet (1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Om det saknas svenskregistrerad tillgänglig transportkapacitet kan, efter ansökan till Sjöfartsverket och med stöd av nyssnämnda förordning, tillstånd beviljas att transportera gods eller passagerare i svensk kustfart. Flera länder är enligt Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 1982:50) berättigade till kustfart mellan svenska hamnar. Ytterligare undantag följer av en &lt;NOBR&gt;EG-förordning,&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;som medger till- träde till svensk kustfart för &lt;NOBR&gt;EU-flaggade&lt;/NOBR&gt; fartyg (den s.k. cabotage- förordningen). Produktplakatet och förklaringen den 28 februari 1726 över detta gäller inte för fartyg som omfattas av cabotageförord- ningen (1 a §). Därutöver finns ett antal bilaterala avtal om ömse- sidigt tillträde till respektive lands sjötransportmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kustbevakningen utövar, tillsammans med Tullverket, tillsyn över att sjöfart inte bedrivs i strid mot bestämmelserna i förordningen (2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;Förordningen innehåller också straffbestämmelser. Om fartyg används uppsåtligen eller av oaktsamhet i strid mot de bestämmel- ser som anges i 1 § första stycket, utan att fartyget har undantagits från regleringen, döms befälhavaren och redaren, eller den som i redarens ställe använder fartyget, till böter (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Förordningen innehåller inte några befogenheter. Det är tveksamt om LKP är tillämplig på förordningen, varför en kustbevaknings- tjänsteman sannolikt inte har några formella befogenheter att in- gripa mot den som bryter mot förordningen. Möjligen kan hävdas att en kustbevakningstjänsteman kan ingripa med stöd av 1 § första stycket 5 LKP som föreskriver att en kustbevakningstjänsteman har rätt att ingripa mot brott mot trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken och då har de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EEG) 3577/92 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Svävarfartsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;I Svävarfartsförordningen (1986:305) regleras krav på tillstånd för att använda svävare &lt;NOBR&gt;(3–9&lt;/NOBR&gt; §§). För vissa typer av svävare och svävare som ska gå i yrkesmässig trafik krävs dessutom godkännande av Sjöfartsverket samt att sådana särskilda villkor och föreskrifter som verket har meddelat följs &lt;NOBR&gt;(10–13&lt;/NOBR&gt; §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;När en svävare framförs ska färdväg, hastighet och färdsätt i övrigt anpassas så att människor och djur inte störs i onödan och så att skador på mark och växtlighet undviks (14 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder en svävare utan föreskrivet tillstånd eller godkännande, eller i strid med ett meddelat villkor, eller bryter mot föreskrifter som har meddelats av Sjöfartsverket döms till böter. Detsamma gäller den som bryter mot trafikföreskrifterna i 14 § (15 § första stycket). Även ägaren till en svävare döms till böter, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som ankommit på honom för att hindra att svävaren används utan föreskrivet tillstånd eller godkännande eller i strid med ett meddelat villkor (15 § andra stycket). Om gärningen är belagd med straff i sjölagen tillämpas i stället de straffbestämmel- serna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 5 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott mot trafikregler och säkerhetsanord- ningar för sjötrafiken och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Kungörelsen om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;I kungörelsen (1970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtarställs i 1 § krav på att den som framför en fritidsbåt som uppfyller sjölagens krav på skepp, dvs. som har en största längd av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I avsnitt 13.6.1 har vi redovisat ett förslag till en ny lag om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp. Om förslaget genomförs upphävs kungörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter, ska ha avlagt skepparexamen eller ha viss annan nautisk utbildning. Sjö- fartsverket kan medge undantag från kompetenskravet. Den som upp- såtligen eller av oaktsamhet bryter mot kungörelsen döms enligt 2 § till böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft41"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 5 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott mot trafikregler och säkerhetsanord- ningar för sjötrafiken och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förordningen om lotsning m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Förordningen (1982:569) om lotsning m.m. reglerar anlitande av lots för biträde åt sjöfarande. Staten håller, genom Sjöfartsverket, lotsar vid rikets kuster, i Mälaren och Vänern samt i Trollhätte kanal (1 §). Den som vill anlita lots för lotsning eller annat biträde åt far- tyg inom Sveriges sjöterritorium får som huvudregel endast anlita lots som är anställd av Sjöfartsverket (2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;I fråga om ansvar för den som underlåter att anlita lots när det föreligger skyldighet att använda lotsning hänvisas till ansvarsbestäm- melserna i 8 kap. 2 § fartygssäkerhetslagen. I förordningen finns också ansvarsbestämmelser. Den som uppsåtligen eller av oaktsam- het bryter mot skyldigheten att om möjligt anlita lots som är anställd av Sjöfartsverket döms till böter. Till böter döms också, enligt 11 §, den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lotsar fartyg eller på annat sätt utför lotsuppgifter på svenskt sjöterritorium i strid med 2 §, eller som bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av för- ordningen, såvida förseelsen inte är att anse som ringa. Straff döms inte ut enligt förordningen om gärningen är belagd med straff i brottsbalken, sjölagen eller sjötrafikförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft41"&gt;Förordningen innehåller inte några särskilda befogenheter. Däremot kan en kustbevakningstjänsteman ingripa med stöd av endera far- tygssäkerhetslagen eller 1 § första stycket 5 (trafikregler och säker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft16"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;hetsanordningar för sjötrafiken) och har då de befogenheter som anges i respektive författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förordningen med vissa bestämmelser om fartygs identifiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Förordningen (1975:929) med vissa bestämmelser om fartygs identi- fiering innehåller regler om fartygs igenkänningssignal, om distrikts- beteckning för fiskefartyg och om fartygs märkning. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om märkning eller registrering döms till böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 10 LKP har en kustbevaknings- tjänsteman rätt att ingripa mot brott mot fartygs registrering och identifiering och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Fartygsregisterförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.21.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Fartygsregisterförordningen (1975:927) innehåller bestämmelser om det nationella fartygsregister som förs av Sjöfartsverket. Registret innehåller grundläggande uppgifter om skepp och andra fartyg. I fråga om skepp omfattar registreringen bl.a. identifieringsuppgifter, ägarförhållanden, redare, uppgifter om när fartyget byggts och olika detaljer kring detta, dess längd, bredd och andra mått, maskineri och maskinstyrka samt klassificering. I fråga om båtar är registreringen inte lika ingående men motsvarar i sina huvuddrag det som sagts ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Registreringen är obligatorisk, med undantag för vissa fartyg. I 5 kap. 2 § föreskrivs skyldighet för bl.a. ägaren att anmäla register- pliktiga uppgifter. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot denna bestämmelse döms enligt 7 kap. 7 § till penningböter. En befälhavare eller redare som bryter mot bestämmelsen i 6 kap. 2 §, som föreskriver att nationalitetshandling såvitt möjligt ska åtfölja fartyget, döms till böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft16"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.21.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft41"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 10 LKP har en kustbevaknings- tjänsteman rätt att ingripa mot brott mot fartygs registrering och identifiering och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.22.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. reglerar registrering av vissa båtar i båtregistret. Tillämpnings- området omfattar enbart båtar som används yrkesmässigt till befor- dran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning, till fiske eller annan fångst eller till uthyrning till allmänheten, under förut- sättning att båtens skrov har en största längd av minst fem meter. Även mindre passagerarbåtar ska föras in i fartygsregistrets båtdel (4 §). Den som äger en registreringspliktig båt, som inte är införd i fartygsregistrets båtdel, ska enligt 6 § skriftligen inom en månad från det att båten blev registreringspliktig i hans hand anmäla båten för registrering. Den som förvärvar en båt som redan är registrerad ska anmäla detta. Skyldigheten omfattar enligt 7 § även de situationer där en båt ska avregistreras. Den som inte fullgör sina skyldigheter enligt 7 § döms till penningböter (8 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheterna ska underrätta registermyndigheten om bestämmelserna försummas (15 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.22.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kustbevakningen biträder registermyndigheten, Sjöfartsverket, med att vaka över att bestämmelserna om båtregistrering och båtidenti- fiering följs. För att utföra tillsynsuppdraget har myndigheten rätt att tillträda båt (15 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft16"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft41"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 10 LKP har en kustbevaknings- tjänsteman rätt att ingripa mot brott mot fartygs registrering och identifiering och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om lastning och lossning av bulkfartyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.23.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Genom lagen (2003:367) om lastning och lossning av bulkfartyg genomförs det s.k. bulkdirektivet&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;i svensk lagstiftning. Syftet med direktivet är att öka säkerheten hos bulkfartyg som anlöper hamn- terminaler för att lasta eller lossa bulklaster. Bulkfartyg kan något för- enklat beskrivas som fartyg som transporterar sin last opaketerad direkt i skrovet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Sjöfartsverket utövar tillsyn över efterlevnaden av bestämmelser- na i lagen och bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen samt meddelar föreskrifter om tillsynen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Verket kan som tillsyns- myndighet stoppa lastning och lossning av fartyg (10 §) eller för- bjuda ett fartyg att avgå från hamn (13 § andra stycket). Ett sådant beslut ska genast anmälas till &lt;NOBR&gt;polis-,&lt;/NOBR&gt; tull- och lotsmyndigheterna, Kustbevakningen samt den berörda hamnen. Kustbevakningen ska, i likhet med polismyndigheten, vid behov vidta åtgärder för att för- hindra att förbudet överträds (17 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra sina skyldigheter i fråga om bl.a. lastning och lossning döms enligt 19 § till böter eller fängelse i högst sex månader. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud att avgå döms till böter eller fängelse i högst ett år (20 §). Om ett förbud att avgå överträds, döms fartygets redare eller ägare som om han själv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/96/EG om fastställande av harmoniserade krav och förfaranden för säker lastning och lossning av bulkfartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enligt 2 § lagen om lastning och lossning av bulkfartyg definieras bulkfartyg som ett fartyg som är byggt med enkelt däck, toppvingar och hoppertankar i lastrummen, och som huvudsakligen är avsett att frakta fasta bulklaster, eller ett malmfartyg, dvs. ett havsgående fartyg med enkelt däck med två längsgående skott och dubbel botten i hela lastlådan, och som är avsett att frakta malm endast i de mellersta lastrummen eller ett kombinationsfartyg enligt definitionen i regel &lt;NOBR&gt;II-2/3.27&lt;/NOBR&gt; i 1974 års &lt;NOBR&gt;SOLAS-konvention.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;3 § förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;hade begått gärningen, om vederbörande inte har gjort vad som skä- ligen kunnat fordras för att förhindra det inträffade (21 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.23.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Lagen innehåller inga särskilda befogenheter för en kustbevaknings- tjänsteman att förhindra att ett fartyg avgår trots förbud. Om så sker kan emellertid straffansvar aktualiseras. Kustbevakningen torde då ha möjlighet att ingripa med stöd av 1 § första stycket 5 LKP, efter- som regleringen kan sägas avse säkerhetsanordningar för sjötrafiken, och har då de befogenheter som följer av LKP. Detta gäller dock inte om förbudet har förenats med vite, eftersom straffansvar då inte får utkrävas (jfr 22 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.24.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft41"&gt;Lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn behandlar möjligheten att reglera sjötrafik genom att inrätta bl.a. farleder och avlysa dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;En allmän farled eller en allmän hamn får inrättas, om farleden eller hamnen är av vikt för den allmänna samfärdseln. En allmän farled får även inrättas, om den är av väsentlig betydelse för fiskeri- näringen eller för trafiken med fritidsbåtar och det behövs med hänsyn till säkerheten i farleden (1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;En allmän farled eller en allmän hamn ska helt eller delvis avlysas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;om farleden eller hamnen inte kan användas för sitt ändamål utan att säkerheten äventyras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;om farleden eller hamnen inte behövs för sitt ändamål, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;om farleden eller hamnen inte sköts så att dess ändamål till- godoses (2 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Om det är påkallat med hänsyn till det ändamål som en allmän farled ska tillgodose, säkerheten i farleden eller i övrigt med hänsyn till allmän eller enskild rätt får särskilda föreskrifter meddelas om hur den allmänna farleden ska ordnas och begagnas (3 §). Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en sådan föreskrift kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft16"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.24.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft41"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 5 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott mot trafikregler och säkerhetsanord- ningar för sjötrafiken och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.25.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Enligt lagen (1983:294) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled får en flottled inrättas, om den behövs med hänsyn till skogsnäringen samt nyttan för orten och det allmänna över- väger de olägenheter som flottleden och flottningen vållar (1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;En allmän flottled ska helt eller delvis avlysas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;om flottningen kan anses vara nedlagd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;om flottleden inte längre behövs, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;om flottleden utgör hinder för något annat företag som är av större allmän betydelse än flottleden (2 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Om det är påkallat med hänsyn till flottningens intresse eller i övrigt med hänsyn till allmänna eller enskilda intressen, får särskilda föreskrifter meddelas om hur den allmänna flottleden ska ordnas och begagnas (3 §). Regeringen har bemyndigat Sjöfartsverket att meddela sådana föreskrifter (4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en före- skrift som har meddelats med stöd av lagen döms till böter eller fängelse i högst ett år (5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.25.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 5 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott mot trafikregler och säkerhetsanord- ningar för sjötrafiken och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft16"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355289x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p852 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om transport av farligt gods&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.26.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Lagen (2006:263) och förordningen (2006:311) om transport av farligt gods syftar till att förebygga, hindra och begränsa riskerna för att transporter av farligt gods eller obehörigt förfarande med godset orsakar skador på liv, hälsa, miljö eller egendom (1 § lagen). Regleringen ska bidra till att förebygga olyckor och motverka de abstrakta faror som är förknippade med transporter av farligt gods, att öka säkerheten i händelse av konkret fara för sådan skada samt att skydda allmänheten mot att skador orsakas genom brottsliga gär- ningar som riktas mot godset. Med transport avses inte bara förflytt- ning av farligt gods med transportmedel utan även sådan lastning, lossning och förvaring och annan hantering som utgör ett led i för- flyttningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Den som transporterar farligt gods, eller lämnar farligt gods till någon annan för transport, ska vidta de skyddsåtgärder och de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra och begränsa att godset, genom transporten eller genom obehörigt för- farande med godset vid transport på land, orsakar sådana skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som beror på godsets farliga egen- skaper (2 §). Farligt gods får transporteras endast på de villkor och under de förutsättningar som anges i lagen eller därtill hörande före- skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Kustbevakningen har enligt 10 § 5 förordningen tillsyn över viss hantering av farligt gods. I uppdraget ingår att kontrollera farligt gods och lastsäkring av godset.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Tillsynsansvaret omfattar gods i hamnars landområden som är avsett för vidare transport samt, efter Sjöfartverkets begäran om biträde, sjötransporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I förarbetena konstateras att Kustbevakningens övervakning av lagen huvudsakligen kommer att ske inom hamnars landområden. Vidare utvecklas detta geografiska begrepp, varvid följande anförs.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft13"&gt;En hamns område omfattar allmänt sett såväl land- som vattenområden. Några klart fastställda gränser för varje enskild hamn finns emellertid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Med transport avses i 3 § lagen om transport av farligt gods bl.a. också sådan lastning, loss- ning och annan hantering av det farliga godset som utgör ett led i förflyttningen. Beträffande gods som inte klassificeras som farligt gods, se 5 kap. 8 § fartygssäkerhetslagen och SJÖFS 2006:30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:51 s. 83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft130"&gt;inte, eftersom det inte finns några allmänna bestämmelser som reglerar vad en hamn är. En hamns landområde är beroende av bl.a. dess verk- samhet och yttre förutsättningar. Således kan hamnområdet, förutom kajer och terminaler i nära anslutning till vattnet, innefatta även t.ex. vägar, upplagsplatser och magasin, som befinner sig längre inåt land. Hamnens yttersta landgräns får därför med nödvändighet avgöras från fall till fall. Därvid kan viss vägledning sökas i andra sammanhang där gränser angetts, t.ex. i planläggningsbeslut, i s.k. hamnordningar eller genom fysiska markeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft8"&gt;Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot lagens allmänna aktsamhetsregel (2 § första stycket) döms enligt 16 § till böter eller fängelse i högst ett år. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon annan bestämmelse i lagen, eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, döms till böter. Om ett brott med hänsyn till risken för skador på liv, hälsa, miljö eller egendom och övriga omständigheter är ringa är straffet pen- ningböter. Straffbestämmelsen ska inte tillämpas om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken eller 29 kap. 1 eller 2 § miljöbalken. Vidare får straff inte dömas ut om gärningen utgör en överträdelse av ett föreläggande eller förbud som har förenats med vite (16 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.26.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;För tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vid tillsyn har en kustbevakningstjänsteman rätt till tillträde till så- dana områden, lokaler och andra utrymmen som används inför och i samband med transporter samt till transportmedel, förpackningar och andra transportanordningar (13 §). Om det behövs får en tjänste- man stoppa fordon för kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Om en transport strider mot lagen, eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får en tjänsteman vid Kustbevakningen inom ramen för myndighetens tillsynsområde hindra fortsatt trans- port från hamn. Bestämmelsen gäller oavsett om godset kommer att lämna hamnen genom land- eller sjötransport (15 §).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 59.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;Med stöd av 1 § fjärde stycket LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott mot lagen och har då de befogen- heter som följer av LKP. Vid misstanke om brott har därmed inte bara polisen utan även Kustbevakningen möjlighet att ingripa mot bristfälliga transporter av farligt gods.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Enligt 2 § ordningsbotskungörelsen får en tjänsteman vid Kust- bevakningen utfärda ordningsbot för bl.a. brott mot 16 § tredje stycket lagen om transport av farligt gods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Containerlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.27.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Containerlagen (1980:152) införlivar 1972 års internationella kon- vention om säkra containrar i svensk lagstiftning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Konventionens främsta syfte är att vidmakthålla en hög säkerhetsnivå för människo- liv vid hantering, stapling och befordran av containrar.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För att åstadkomma detta fastställs i konventionen bl.a. krav på containrars konstruktion. Lagen gäller containrar som används i internationell trafik och som inte är särskilt konstruerade för lufttransporter (1 §). Tullverket är tillsynsmyndighet och kontrollerar att bestämmelserna i lagen följs (9 §). Tullverket kan meddela de förbud som behövs för att trygga efterlevnaden av bestämmelserna (9 §). Den som upp- såtligen bryter mot ett förbud som har meddelats med stöd av lagen döms till böter eller fängelse i högst ett år (10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.27.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Lagen och förordningen innehåller inte några särskilda befogen- heter för Kustbevakningen och dess tjänstemän. Det kan möjligen hävdas att en kustbevakningstjänsteman med stöd av 1 § första stycket 5 LKP har rätt att ingripa mot brott mot säkerhetsanord- ningar för sjötrafiken och då har de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft86"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td158"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 59 f.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft86"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr45 td158"&gt;&lt;P class="p17 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;International Convention for Safe Containers (CSC). Konventionen trädde i kraft den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td136"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;6 september 1977.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft86"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td158"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1979/80:71 s. 3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td137"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förordningen om skeppsmätning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.28.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;I förordningen (1994:1162) om skeppsmätning regleras skeppsmät- ningsverksamheten närmare. Genom skeppsmätning fastställs ett fartygs bruttodräktighet och nettodräktighet. För svenska fartyg fastställs även skrovets största längd och största bredd genom skepps- mätning (1 §). Sjöfartsverket ansvarar för skeppsmätningsverksam- heten och meddelar närmare föreskrifter om sådan mätning (2 §). Förordningen föreskriver mätningsplikt. Ett svenskt skepp, som inte har undantagits från registreringsplikt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket sjölagen, ska mätas. Även ett utländskt fartyg ska under vissa förhållanden mätas (4 §). När mätningen av ett svenskt fartyg är avslutad utfärdar Sjöfartsverket ett fartygsbevis (16 §). En tjänste- man vid Kustbevakningen, Sjöfartsverket eller Tullverket får när som helst ta del av ett fartygs mätbrev (34 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft41"&gt;I lagen finns särskilda ansvarsbestämmelser &lt;NOBR&gt;(37–38&lt;/NOBR&gt; §§); bl.a. kan den som vägrar att visa upp fartygets mätbrev enligt 34 § dömas till penningböter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.28.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Förordningen innehåller inte några särskilda befogenheter. Det kan möjligen anses att 1 § första stycket 10 LKP, som avser fartygs identifiering och registrering, är tillämplig. En kustbevaknings- tjänsteman skulle i så fall ha rätt att ingripa mot brott mot lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;Sjöfartsskydd och hamnskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om sjöfartsskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.29.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Lagen (2004:487) om sjöfartsskydd innehåller kompletterande bestämmelser till en &lt;NOBR&gt;EG-förordning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;Denna har tillkommit för att fastställa gemensamma normer inom EU för sjöfartsskyddet. Det huvudsakliga syftet är att skydda sjöfarten mot brottsliga hand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets förordning nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355293x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;lingar riktade mot fartyg eller hamnanläggningar.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Regleringen är alltså främst av förebyggande natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Rikspolisstyrelsen fattar, efter att ha hört Sjöfartsverket och Kust- bevakningen, beslut enligt bestämmelserna i bilaga 1 och 2 till EG- förordningen om vilken skyddsnivå som ska råda för ett fartyg eller en hamnanläggning. Om något beslut inte fattas råder den lägsta skyddsnivån (3 § första stycket). I brådskande fall får Rikspolis- styrelsen fatta beslut om förändring av skyddsnivån utan att ha hört Sjöfartsverket och Kustbevakningen (3 § andra stycket). Ett sådant beslut ska dock snarast omprövas av Rikspolisstyrelsen efter det att myndigheterna i fråga har hörts. I brådskande fall får också en polismyndighet fatta beslut om skyddsnivå för ett fartyg eller en hamnanläggning inom det egna polisdistriktet. Ett sådant beslut ska genast underställas Rikspolisstyrelsen som, efter att ha hört Sjöfarts- verket och Kustbevakningen, utan dröjsmål prövar om beslutet ska bestå (3 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Lagen om sjöfartsskydd innehåller regler om särskilda befogen- heter för den som genomför en tillsynsförrättning (6 §), om befo- genheter som får användas i fall där det ”finns skälig anledning att anta att ett svenskt fartyg i något väsentligt avseende har brister i sitt sjöfartsskydd som gör att föreskrivna krav eller kraven i anlägg- ningens skyddsplan inte uppfylls” (9 a §), om befogenheter som får användas för att förebygga brott &lt;NOBR&gt;(13–19&lt;/NOBR&gt; §§) och om befogenheter för att upprätthålla ordningen (20 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Enligt förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd är Sjöfarts- verket, som har huvudansvaret för sjöfartsskyddet, behörig sjöfart- skyddsmyndighet enligt &lt;NOBR&gt;EG-förordningen&lt;/NOBR&gt; (4 §). Sjöfartsverket får efter överenskommelse med Rikspolisstyrelsen respektive Kustbe- vakningen besluta att en polismyndighet eller Kustbevakningen ska fullgöra uppgifter som åligger verket. Sjöfartsverket ska enligt 6 § förordningen kungöra sådana beslut i sin författningssamling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Mellan Sjöfartsverket och Kustbevakningen har ingåtts en överens- kommelse om Kustbevakningens medverkan i arbetet med sjöfarts- skydd m.m. (SJÖFS 2004:14). Enligt denna ska Kustbevakningen, i nära anslutning till det arbete som myndigheten utför med anled- ning av Schengensamarbetet, bl.a. ta emot information från fartyg om vilken hamnanläggning fartyget ska anlöpa samt en övergripande beskrivning av lasten. Kustbevakningen ska se till att en kontakt- punkt är tillgänglig för att ta emot information från fartyg och för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr preambeln till förordningen nr 725/2004 och artikel 1 i denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;att förmedla råd och information (se beskrivningen av SMC i av- snitten 5.3.4 och 7.6.4). Om ett fartyg vägrar att lämna information, eller lämnar bristfällig information, och det finns anledning att tro att fartyget inte uppfyller kraven på sjöfartsskydd, kan Kustbevak- ningen kräva att fartyget fortsätter till en angiven plats inom svenskt sjöterritorium. Överenskommelsen omfattar emellertid inte något generellt uppdrag att bedriva tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Kustbevakningen kan på begäran av Sjöfartsverket biträda vid till- syn enligt lagen och ska lämna de upplysningar som tillsynsmyn- digheten behöver för att fullgöra uppgiften (7 § förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Tillsynen ska om möjligt samordnas med den tillsyn som sker med stöd av fartygssäkerhetslagen (se avsnitt 11.11) och föreskrifter meddelade med stöd av den lagen (8 § förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Lagen om sjöfartsskydd innehåller ansvarsbestämmelser för bl.a. den som inte följer ett förbud eller föreläggande meddelat av en tillsynsmyndighet eller inte organiserar sitt skydd enligt föreskrivna krav. Den som bryter mot bestämmelserna om sjöfartsskydd kan dömas till böter eller i vissa fall fängelse i högst sex månader eller, för vissa brott, högst ett år &lt;NOBR&gt;(22–24&lt;/NOBR&gt; §§). Även brott mot reglerna om hamnskydd, bl.a. avseende skyddsplaner, regleras i lagen. Påföljden är böter eller fängelse i högst sex månader. De flesta förfaranden som är straffbelagda är av administrativ natur och består bl.a. i att föreskrivna planer eller handlingar inte förvaras eller medförs på föreskrivet sätt eller att någon t.ex. lämnat oriktiga uppgifter för att få sin skyddsplan godkänd. Dessa gärningar bestraffas med böter. Lagen är såvitt gäller straffansvar subsidiär till brottsbalken och sjölagen. Om gärningen är belagd med strängare straff i någon av dessa lagar gäller i stället den bestämmelsen (26 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Det är inte tillåtet att utan tillstånd från rederiet, befälhavaren eller hamnanläggningsinnehavaren beträda en sådan del av fartyget respektive hamnen som det, genom stängsel eller skyltar eller på annat liknande sätt, klart framgår att allmänheten inte har tillträde till (20 § första stycket). Den som bryter mot bestämmelsen kan bestraffas för olaga intrång (4 kap. 6 § andra stycket brottsbalken). Straffet är böter eller, om brottet är grovt, fängelse i två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft16"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.29.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Som nyss nämnts innehåller lagen om sjöfartsskydd bestämmelser om befogenheter i fyra olika avseenden: för tillsyn, för kontroll av sjöfartsskyddet om det finns skälig anledning att anta att detta brister, för att förebygga brott av annat slag och för ordningshåll- ning. Härtill kommer att sjöfartsskyddet omfattas av Kustbevak- ningens uppgifter i LKP (1 § första stycket 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;Om Kustbevakningen ges i uppdrag att utföra tillsynsförrättningar eller att biträda vid en sådan förrättning har en kustbevaknings- tjänsteman rätt att få tillträde till ett fartyg eller en hamnanläggning för att genomföra undersökningar samt ta del av handlingar och övrig information om fartyget eller hamnanläggningen (6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vid tillsyn av hamnanläggningar får tjänstemannen förbjuda en anläggningsinnehavare att låta hamnanläggningen betjäna fartyg som omfattas av förordningen, om hamnanläggningen i något väsentligt avseende har brister i sitt sjöfartsskydd som gör att den inte upp- fyller författningskrav eller kraven i anläggningens skyddsplan (9 §). I stället för ett förbud kan hamnanläggningsinnehavaren föreläggas att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Om det finns skälig anledning att anta att ett svenskt fartyg i något väsentligt avseende har brister i sitt sjöfartsskydd, som gör att det inte uppfyller författningskrav eller kraven i fartygets skydds- plan får tillsynsmyndigheten, eller den myndighet som på begäran biträder vid tillsynen, meddela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;förbud mot fartygets avresa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;förbud mot att utföra viss verksamhet eller använda viss utrust- ning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;förbud mot eller föreläggande att anlöpa eller avgå från en viss uppehållsplats (9 a §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Om det inte finns tillräckliga skäl att meddela ett sådant förbud eller föreläggande får fartygets redare eller ägare föreläggas att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen eller uppfylla kravet inom viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft16"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355296x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;För ordningshållning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;I ordningshållande syfte har en tjänsteman vid Kustbevakningen rätt att från ett fartyg eller en hamnanläggning avvisa eller avlägsna den som obehörigen uppehåller sig där, stör ordningen där eller äventyrar fartygets eller hamnanläggningens skydd (20 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;För att förebygga brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;För att förebygga brott som utgör fara för säkerheten i samband med sjöfart får den som uppehåller sig på ett fartyg eller i en hamnanlägg- ning kroppsvisiteras (13 §). Med kroppsvisitation avses detsamma som i rättegångsbalken, dvs. undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt väskor, paket och andra föremål som någon bär med sig. Bestämmelsens tillämpningsområde omfattar inte bara fara för säkerheten på ett fartyg eller i en hamnanläggning, utan gäller även för områden utanför dessa.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För samma ändamål får väska, fordon, gods, rum och annat slutet förvaringsställe på fartyget eller inom hamnanläggningen undersökas. Även lagerlokaler och lastrum samt hytter och rum på fartyg, såväl låsta som olåsta sådana, får undersökas.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Om det vid en sådan undersökning påträffas föremål som kan användas vid brott som utgör allvarlig fara för säkerheten i samband med sjöfart ska, om föremålet inte tas i beslag enligt bestämmelser- na i rättegångsbalken, den som föremålet påträffas hos uppmanas att förvara detta så att det inte kan användas för brott (17 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Regleringen i LKP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;Trots att Kustbevakningen huvudsakligen har tillsynsuppgifter enligt lagen om sjöfartsskydd har det i förarbetena framhållits som natur- ligt att Kustbevakningen även ska ha brottsbekämpande uppgifter enligt LKP.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Enligt 1 § första stycket 15 LKP har en kustbevak- ningstjänsteman rätt att ingripa mot brott som gäller sjöfartsskydd (se avsnitt 11.2.2). De brott som avses är t.ex. att ett fartyg används i strid med någon bestämmelse i fartygets skyddsplan eller att fel- aktig information lämnats inför anlöp av hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2003/04:106 s. 93.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 93 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 61.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355297x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om hamnskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.30.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Bestämmelserna om hamnskydd bygger på den internationella sjö- fartsorganisationens (IMO) regelverk om sjöfartsskydd, som inom EU har harmoniserats genom en &lt;NOBR&gt;EG-förordning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;Lagen är uppbyggd på samma sätt som lagen om sjöfartsskydd och har även i övrigt stora likheter med den lagen (se avsnitt 11.29).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Som vi nyss redovisat ställer lagstiftningen om sjöfartsskydd krav på organisatoriskt och fysiskt skydd ombord på fartyg och i hamn- anläggningar i syfte att förebygga grova våldsbrott riktade mot sjöfartsnäringen. Hamnskyddet innebär att ett i stort sett motsva- rande skydd ska finnas inom de hamnområden som ligger utanför hamnanläggningarna, för att skydda hamnarna och deras samverkan med inlandet. Hamnskyddet regleras i lagen (2006:1209) om hamn- skydd och förordningen (2006:1213) om hamnskydd. Enligt 2 kap. 2 § lagen om hamnskydd beslutar Rikspolisstyrelsen, efter att ha hört Sjöfartsverket, om vilken skyddsnivå som ska råda för en hamn eller del av hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Sjöfartsverket har huvudansvaret för hamnskyddet och granskar och godkänner hamnskyddsutredningar och hamnskyddsplaner. Vidare är Sjöfartsverket ansvarigt för tillsynen över efterlevnaden av lagens bestämmelser. Tillsynen ska i möjligaste mån ske i samband med eller på annat sätt samordnas med den tillsyn som sker av bl.a. sjöfartsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft41"&gt;På begäran från Sjöfartsverket är Kustbevakningen skyldig att biträda vid tillsynen och lämna de upplysningar som tillsynsmyndig- heten behöver för att utöva tillsynen (5 § förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.30.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft8"&gt;De befogenheter som en tjänsteman vid Kustbevakningen har enligt lagen om hamnskydd är i stora delar utformade på samma sätt som reglerna om sjöfartsskydd. Det finns således befogenheter som enbart rör tillsynen, befogenheter för att förebygga brott och befogen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om för- bättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;heter för ordningshållning. Däremot är LKP inte tillämplig och det finns inte heller i övrigt några befogenheter för brottsbekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vid en tillsynsförrättning eller biträde vid en sådan förrättning har en kustbevakningstjänsteman rätt att få tillträde till hamnen för att genomföra undersökningar samt ta del av handlingar och övrig infor- mation (5 kap. 2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;För ordningshållning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I ordningshållande syfte har en tjänsteman vid Kustbevakningen också rätt att avvisa eller avlägsna den som obehörigen uppehåller sig i en hamns område eller delområde, stör ordningen där eller äventyrar hamnens skydd (4 kap. 7 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;För att förebygga brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;För att förebygga brott som utgör fara för säkerheten inom hamnen får väskor som någon bär med sig, övrigt bagage och gods inom hamnen undersökas samt identiteten hos personer som uppehåller sig inom hamnens område kontrolleras, utan att någon misstanke om brott föreligger (4 kap. 1 § första stycket). Den som vägrar att låta sin egendom undersökas eller vars identitet inte kan kontrolleras får avvisas eller avlägsnas från hamnen. Omfattningen av dessa under- sökningar och kontroller följer av hamnskyddsplanen (4 kap. 2 § första stycket). I hamnskyddsplanen ska bl.a. anges hur ofta dessa åtgärder ska vidtas på de olika skyddsnivåerna, t.ex. om det är fråga om stickprovskontroller eller kontroll av en viss andel av personer- na, bagaget och godset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen har rätt att undersöka väskor som någon bär med sig, bagage och gods samt att utföra identitets- kontroller (4 kap. 1 och 3 §§). En sådan tjänsteman har också rätt att avvisa eller avlägsna personer från hamnen (4 kap. 1 § andra stycket samt 4 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Om det vid en undersökning påträffas föremål som kan användas vid brott som utgör allvarlig fara för säkerheten inom hamnen ska, om föremålet inte tas i beslag enligt bestämmelserna i rättegångs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft16"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;balken, den som föremålet påträffas hos uppmanas att förvara detta så att det inte kan användas för brott (4 kap. 4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Det är inte tillåtet att utan tillstånd från hamnskyddsorganet beträda del av hamnen om det, genom stängsel eller skyltar eller på annat liknande sätt, klart framgår att allmänheten inte har tillträde dit (4 kap. 7 § första stycket). Den som bryter mot bestämmelsen kan bestraffas för olaga intrång (4 kap. 6 § andra stycket brottsbalken). Straffet är böter, eller, om brottet är grovt, fängelse i två år. En kust- bevakningstjänsteman har inte någon rätt att ingripa mot sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft37"&gt;Utlänningars inresa till, utresa från eller vistelse i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Utlänningslagen och utlänningsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.31.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft8"&gt;Utlänningslagen (2005:716) innehåller bl.a. regler om villkor för inresa, vistelse och arbete i Sverige. Den innehåller också bestäm- melser om uppehållsrätt, flyktingar och skyddsbehövande i övrigt, uppehållstillstånd, avvisning och utvisning samt verkställighet av beslut om avvisning och utvisning. Lagen kompletteras av utlännings- förordningen (2006:97).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;Enligt 9 kap. 1 § utlänningslagen ska en utlänning vid inresa&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;eller utresa visa upp sitt pass för polismyndigheten. En utlänning ska också lämna polismyndigheten de upplysningar och visa upp de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från skyldigheten att visa upp pass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningen och Tullverket är skyldiga att hjälpa en polis- myndighet vid kontrollen av utlänningars in- eller utresa enligt utlänningslagen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningens medverkan i polismyndighetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Begreppet inresa definieras i 1 kap. 5 § utlänningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enligt 9 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen får efter överenskommelse med polismyndig- heten också Migrationsverket hjälpa till vid kontrollen. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, ska pass och andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Migrations- verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;kontrollverksamhet gäller enligt 9 kap. 1 § andra stycket utlännings- lagen enbart kontroll av sjötrafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollant- er, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar visas upp för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Enligt 6 kap. 1 § utlänningsförordningen får som huvudregel in- och utresa över en yttre gräns inte ske annat än vid ett gränsöver- gångsställe&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;utan tillstånd av polismyndigheten eller, vid in- och utresa med fartyg, av Kustbevakningen. Ett fartyg som kommer från utrikes ort och som anländer till en annan plats än ett gränsövergångs- ställe får inte fortsätta sin färd utan tillstånd av polismyndigheten eller Kustbevakningen (6 kap. 7 § utlänningsförordningen). I de fall där Kustbevakningen gett ett sådant tillstånd ska polismyndigheten underrättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Kustbevakningen ska vidare medverka i polisens kontroll av utlän- ningar under deras vistelse i Sverige genom att självständigt utöva kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman visa upp pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i landet. Utlänningen måste också efter kallelse av Migrations- verket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Kustbevakningens medverkan i denna kontrollverksamhet gäller enbart kontroll av och i anslutning till sjötrafiken (9 kap. 9 § andra stycket utlänningslagen). När kontroll genomförs av Kustbevak- ningen, ska pass eller andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I Kustbevakningens uppdrag ingår också att från befälhavaren eller en representant för denne ta emot skriftliga uppgifter om far- tyget, besättningen, passagerarna, destinationsorten, hamnar som ska angöras och planerad tidpunkt för utresa ur svenskt sjöterritorium. Det sagda gäller fartyg som kommer från utrikes ort i de fall där det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Gränsövergångsställen finns i följande kommuner: Arvidsjaur, Borgholm, Borlänge, Falkenberg, Gotland, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hudiksvall, Härnösand, Härryda, Jönköping, Kalix, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kiruna, Kramfors, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Luleå, Lysekil, Malmö, Mörbylånga, Mönsterås, Norrköping, Norrtälje, Nyköping, Nynäshamn, Oskarshamn, Oxelösund, Piteå, Ronneby, Sigtuna, Simrishamn, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Strömstad, Sundsvall, Svedala, Söderhamn, Söderköping, Södertälje, Sölvesborg, Timrå, Torsås, Trelleborg, Trollhättan, Umeå, Varberg, Värmdö, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Älvkarleby, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik, Östhammar och Östersund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft16"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;föreligger en skyldighet att lämna sådana uppgifter.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kustbevak- ningen är inom ramen för personkontrollen kontaktpunkt för han- &lt;NOBR&gt;dels-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;fiske-,&lt;/NOBR&gt; och fritidsfartyg som reser till svensk hamn. Uppgifter tas också emot från befälhavaren på fritidsfartyg som kommer från eller reser till en ort utanför Schengenstaterna samt från befälhavaren, eller en representant för befälhavaren, på ett fiskefartyg som kom- mer från eller avgår till en ort utanför Schengenstaterna.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta uppdrag består enbart i en administrativ kontroll av sjöfarten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Utlänningslagen innehåller straffbestämmelser bl.a. avseende män- niskosmuggling. Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olov- ligen komma in i eller passera genom Sverige, annan medlemsstat i EU, Island eller Norge döms för människosmuggling till fängelse i högst två år (20 kap. 8 § första stycket). Brottet människosmugg- ling är, utöver normalgraden, också indelat i ett grovt och ett ringa brott. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år (20 kap. 8 § andra stycket). Även försök och förbere- delse till brott är straffbelagt. Det är vidare straffbart att dölja en utlänning eller genom någon annan liknande åtgärd uppsåtligen hjälpa utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, annan medlemsstat i EU, Island eller Norge, om detta görs i vinstsyfte (20 kap. 7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det finns även straffbestämmelser som riktar sig mot utlänningen. Exempelvis döms en utlänning som uppsåtligen på ett otillåtet sätt passerar en yttre gräns till Schengenområdet till böter eller fängelse i högst ett år (20 kap. 4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.31.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;För utlänningskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I 9 kap. 2 § utlänningslagen anges inledningsvis de befogenheter som en polisman har vid inresekontroll. Enligt andra stycket har en tjänsteman vid Kustbevakningen som sköter inresekontrollen samma befogenheter som en polisman. Detta innebär att tjänstemännen i samband med inresekontroll får kroppsvisitera en utlänning och där- vid undersöka hans eller hennes bagage, handresgods, handväskor och liknande, i den utsträckning som det är nödvändigt för att ta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgiftsskyldigheten gäller inte vid reguljär färjetrafik direkt mellan Schengenstater. Vid övrig reguljär färjetrafik behöver inte uppgifter om passagerare lämnas. Särskilda bestämmel- ser om uppgiftsskyldighet för fritidsfartyg finns i 6 kap. 10 § och för fiskefartyg i 6 kap. 11 § utlänningsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;6 kap. &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§ utlänningsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;reda på utlänningens identitet. Sådana undersökningar får också göras för att ta reda på en utlännings resväg till Sverige, om den är av betydelse för bedömningen av rätten att resa in i och vistas här i landet. I samband med inresekontrollen får även bagageutrymmen och slutna utrymmen i övrigt i bilar och andra transportmedel undersökas, i syfte att förhindra att en utlänning reser in i Sverige i strid med bestämmelserna i utlänningslagen eller utlänningsförord- ningen (9 kap. 2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för kontroll i anslut- ning till sjötrafiken (9 kap. 9 §). En utlänning är, som nyss nämnts, på begäran av en kustbevakningstjänsteman skyldig att visa upp pass eller andra handlingar. En kustbevakningstjänsteman har då de befogenheter som angetts ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Om en kustbevakningstjänsteman vid en kontroll påträffar ett svenskt pass som är återkallat, får tjänstemannen ta hand om passet och lämna det till passmyndigheten, se 17 § passlagen (1978:302). En sådan åtgärd ska dokumenteras enligt reglerna i 27 § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Enligt 1 § första stycket 13 LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa vid brott som rör utlänningars inresa till eller utresa från eller vistelse i Sverige och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft37"&gt;Miljöfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.32.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Skyddet för den marina miljön regleras i 15 kap. &lt;NOBR&gt;31–33&lt;/NOBR&gt; §§ miljö- balken som bl.a. föreskriver att avfall inte dumpas, vare sig som fast ämne, vätska eller gas inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon får. Avfall får inte heller dumpas från svenska fartyg eller luft- fartyg i det fria havet. Ett olagligt utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen kan bestraffas som miljöbrott, om inte de särskilda straff- bestämmelserna i 10 kap. vattenlagen är tillämpliga eller gärningen är belagd med strängare straff i miljöbalken (10 kap. 1 och 2 §§ vatten- föroreningslagen, 15 kap. 31 och 33 §§ samt 29 kap. 1 § miljöbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft16"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Regeln om miljöbrott i 29 kap. 1 § miljöbalken är balkens centrala straffbestämmelse. Straffskalan för miljöbrott sträcker sig från böter till fängelse högst två år. Numera anses ett miljöbrott vara fullbor- dat redan när utsläpp av ett ämne skett och detta ämne typiskt sett, eller i det enskilda fallet, medför eller kan medföra förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som typiskt sett medför eller kan med- föra någon annan betydande olägenhet i miljön (första stycket 1). Att skaffa bort avfall på sådant sätt att det medför skadlig förorening kan också utgöra ett miljöbrott (första stycket 2). Vidare kan bl.a. en verksamhet eller åtgärd som innebär eller kan innebära en bety- dande skadlig ändring av yt- eller grundvattennivån utgöra miljöbrott (första stycket 4). Såväl uppsåtliga som oaktsamma gärningar om- fattas av straffbestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Med stöd av 7 kap. miljöbalken kan bl.a. ett mark- eller vatten- område förklaras som nationalpark, naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde, strandskyddsområde eller miljöskyddsområde. Särskilda föreskrifter gäller om rätten att färdas och vistas inom sådana områden (7 kap. 30 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En straffbestämmelse om brott mot områdesskydd infördes nyligen i 29 kap. 2 § miljöbalken.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Böter eller fängelse i högst två år kan dömas ut för olika typer av brott mot reglerna om områdes- skydd, t.ex. för den som orsakar skada eller annan olägenhet eller risk för skada på de miljövärden som avses att skyddas i en national- park, ett naturreservat, ett djur- och växtskyddsområde eller ett vattenskyddsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Genom 29 kap. 2 a § miljöbalken straffbeläggs också förseelser mot reglerna om områdesskydd. Endast böter ingår i straffskalan. För straffansvar räcker det att gärningsmannen med uppsåt eller av oaktsamhet har brutit mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 7 kap. miljöbalken eller beslutats i det enskilda fallet för skyddet av ett område som anges i paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Straffbestämmelserna i 29 kap. 2 och 2 a §§ miljöbalken är sub- sidiära i förhållande till bl.a. straffansvaret för miljöbrott i 29 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En straffbestämmelse om överträdelser av regler om artskydd med brottsbeteckningen artskyddsbrott finns i 29 kap. 2 b § miljöbalken. I paragrafen straffbeläggs bl.a. överträdelser av den s.k. &lt;NOBR&gt;CITES-för-&lt;/NOBR&gt; ordningen (se närmare om detta i avsnitt 11.35) och likaså överträ-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:182.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;delser av skyddsbestämmelser som i det enskilda fallet har beslutats med stöd av en föreskrift eller med stöd av &lt;NOBR&gt;CITES-förordningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.32.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Kustbevakningen är i samverkan med Länsstyrelsen och Tullverket ansvarig tillsynsmyndighet för sjöfarten och luftfarten beträffande sådan dumpning och förbränning av avfall som regleras i 15 kap. &lt;NOBR&gt;31–33&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken (Bilaga E1 till förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken). Kustbevakningen har emellertid inget centralt ansvar för tillsynsvägledning enligt 26 kap. 1 § tredje stycket miljöbalken och förordningen om tillsyn enligt miljöbalken. I det operativa ansvaret ingår däremot en skyldighet att anmäla överträ- delser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till polisen eller åklagare, om det finns misstanke om brott (26 kap. 2 § miljöbalken). En tillsynsmyndighet får med- dela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas (26 kap. 9 § miljö- balken). Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 4 (bevarande av den marina miljön och annan naturvård) och 11 LKP (skyddet för den marina miljön mot vissa typer av förorening) har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott mot miljöbalken och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare Naturvårdsverket, Operativ tillsyn, Handbok 2001:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Avfallsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.33.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Bestämmelserna om avfall och producentansvar i 15 kap. miljöbalken kompletteras av föreskrifter i avfallsförordningen (2001:1063). Reg- leringen gäller bl.a. hanteringen av avfall från fartyg i hamn, till- ståndsplikt för transport av avfall och transportdokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Förordningen hänvisar till ansvarsbestämmelserna i 29 kap. miljöbalken (50 § andra stycket avfallsförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt 15 kap. 31 § miljöbalken får, som nyss nämnts, avfall inte dumpas inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, vare sig som fast ämne, vätska eller gas. I bestämmelsen anges också att avfall inte heller får dumpas från svenska fartyg eller luftfartyg i det fria havet. Detta gäller emellertid inte sådana utsläpp av skadliga ämnen som regleras genom vattenföroreningslagen (15 kap. 32 §), dvs. som närmast är förknippade med fartygets drift.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.33.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft41"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 7 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott som rör dumpning av avfall i vatten och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förordningen om svavelhaltigt bränsle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.34.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle är tillämplig på alla bränslen som innehåller svavel och reglerar bl.a. den högsta svavel- halt som är tillåten för marin dieselolja som saluförs eller överlåts (10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Ett marint bränsle vars svavelhalt överstiger 1,5 viktprocent får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;inte användas i svenska passagerarfartyg som går i reguljär trafik till eller från en hamn inom EU eller i utländska passagerarfartyg som går i reguljär trafik till eller från en svensk hamn och inte heller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;i Östersjöområdet på svenskt sjöterritorium, i svensk ekono- misk zon eller i svenska fartyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Jfr 1 kap. 2 § och 2 kap. 1 § vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Samma begränsning av svavelhalten gäller också i Nordsjöområdet på svenskt sjöterritorium, i svensk ekonomisk zon eller i svenska fartyg (11 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Vissa undantag gäller för bl.a. forskning och beträffande fartyg som ägs eller används av Försvarsmakten (13 §). Vidare kan Sjö- fartsverket i det enskilda fallet ge dispens från förbuden (15 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Tillsyn enligt förordningen utövas av Sjöfartsverket i fråga om användning av marina bränslen i fartyg och i övrigt av Naturvårds- verket (22 §). I fråga om straff och förverkande hänvisas till 29 kap. miljöbalken (24 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.34.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 11 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott som rör den marina miljön och vissa typer av förorening och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Artskyddsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.35.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft8"&gt;En konvention om internationell handel med utrotningshotade arter antogs i Washington år 1973.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Konventionen, som kallas CITES- konventionen eller Washingtonkonventionen, reglerar gränsöver- skridande handel och gäller både levande och döda djur och växter som är utrotningshotade. Den omfattar hela, delar eller preparat av sådana djur eller växter. Bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;CITES-konventionen&lt;/NOBR&gt; har genomförts i EU genom en rådsförordning&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och i nationell rätt genom artskyddsförordningen (2007:845). Sistnämnda förordning reglerar fångst, dödande, tagande i naturen, handel och andra åtgärder med exemplar av djur- och växtarter som behöver skydd eller kan utgöra hot mot levande exemplar av sådana arter. Utöver CITES- reglerna innehåller artskyddsförordningen också bestämmelser som följer av andra rättsakter, bl.a. de s.k. fågel- och habitatdirektiven.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora. Antagen i Washington den 3 mars 1973. Kompletterande bestämmelser antogs i Bonn den 22 juni 1979. Konventionen trädde i kraft gentemot Sverige den 1 juli 1975.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Se vidare 2 § artskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;EU:s lagstiftning omfattar fler arter och innehåller striktare regler än &lt;NOBR&gt;CITES-konventionen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Samtliga nu redovisade artskyddsbestämmelser kompletterar skyddsreglerna i 8 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken. Ansvarsbestämmel- serna för brott mot föreskrifter om artskydd har samlats i en särskild straffbestämmelse i 29 kap. 2 b § miljöbalken. Brott mot bestäm- melsen rubriceras artskyddsbrott. Ett uppsåtligt eller oaktsamt art- skyddsbrott bestraffas med böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt, döms för grovt artskyddsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid import från eller export till tredje land kan också ansvar enligt smugglingslagen aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.35.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 14 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott som rör bevarande av den marina miljön och annan naturvård och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.36.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. innehåller bl.a. bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken. Enligt 7 kap. 30 § miljöbalken får det utfärdas före- skrifter om rätten att färdas eller vistas inom ett skyddat område. Enligt 22 § förordningen meddelar länsstyrelsen sådana föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;För att skydda den marina miljön råder principiellt förbud mot att bedriva marinvetenskaplig forskning inom svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat (7 kap. 23 § miljöbalken och 14 § förordningen). Om det finns sär- skilda skäl får Kustbevakningen besluta om undantag från kravet på tillstånd. Kustbevakningen får efter samråd med Naturvårdsverket och SGU meddela ytterligare föreskrifter i frågor om tillstånd (14 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;I 29 kap. 2 § miljöbalken finns, som tidigare nämnts, en särskild ansvarsbestämmelse för brott mot områdesskydd. Bestämmelsen om-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;fattar bl.a. gärningar som består i att någon uppsåtligen eller av oakt- samhet orsakar skada eller risk för skada på eller annan olägenhet för de miljövärden som avses att skyddas i en nationalpark, ett natur- reservat, ett kulturreservat, ett djur- eller växtskyddsområde eller ett vattenskyddsområde genom att olovligen uppehålla sig i området eller där olovligen uppföra bebyggelse, stängsel eller upplag, utföra schaktning, muddring, uppodling, markavvattning, täkt, plantering eller avverkning, utöver jakt eller fiske. I straffskalan ingår böter eller fängelse högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.36.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 4 (bevarande av den marina miljön och annan naturvård) och 11 LKP (skyddet för den marina miljön mot vissa typer av förorening) har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott mot områdesskydd och har då de befogen- heter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om Antarktis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.37.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Lagen (2006:924) och förordningen (2006: 1111) om Antarktis har ersatt en tidigare reglering på området och bygger på Antarktisför- draget&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och de s.k. Stockholmsreglerna&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Förutom flera bestäm- melser om miljöskydd innehåller lagen regler om att den som vistas eller bedriver verksamhet i Antarktis ska ha tillstånd till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Lagen innehåller bl.a. särskilda bestämmelser om fartyg i Antarktis. I havet i Antarktis är det förbjudet att släppa ut oljor eller olje- haltiga blandningar, andra skadliga flytande ämnen, kemiska ämnen eller andra ämnen i kvantiteter eller koncentrationer som är skad- liga för den marina miljön, obehandlat toalettavfall, eller fast avfall (11 §). Vissa undantag föreskrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Bestämmelserna gäller svenska fartyg och andra utländska fartyg än statsfartyg som används i en verksamhet i Antarktis där huvud- mannen är svensk medborgare, svensk juridisk person eller utländsk medborgare som har hemvist i Sverige (2 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Antarktisfördraget antogs år 1991 och trädde i kraft i januari 1998, se SÖ 1994:52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Annex VI to the Protocol on Environmental Protection to the Antarctic Treaty on Liability Arising from Environmental Emergencies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;I lagen finns också straffbestämmelser. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot bl.a. det ovan beskrivna utsläppsförbudet eller mot andra förbud eller skyldigheter döms till böter eller fängelse i högst två år (34 §). Straffansvaret omfattar också den som upp- såtligen eller av oaktsamhet underlåter att vidta en åtgärd som be- hövs för att undvika, minimera eller begränsa effekterna av en miljö- farlig olycka, den som bryter mot förbudet att efterforska, samla in, undersöka, utvinna eller bearbeta meteoriter samt befattar sig med meteoriter som det finns skäl att anta har åtkommits i strid med lagen. För vissa brottstyper ska ansvar inte dömas ut om gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Vidare är det bl.a. också straff- belagt att med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryta mot en bestäm- melse om avfallshantering (35 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 3 § första stycket 1 brottsbalken döms efter svensk lag och vid svensk domstol om brottet har förövats på svenskt fartyg eller luftfartyg eller om det har begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.37.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 4 (bevarande av den marina miljön och annan naturvård) och 11 LKP (skyddet för den marina miljön mot vissa typer av förorening) har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott mot lagen och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.38.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter inne- håller bl.a. förbud mot att vid jakt använda patroner laddade med blyhagel. Enligt 14 b § förordningen får patroner som är laddade med blyhagel inte användas vid skytte som inte är jakt, vid jakt på våtmarker, eller vid jakt över grunda delar av öppet vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft16"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355310x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;Vissa undantag medges emellertid enligt 14 c §. Om det med hänsyn till syftet eller säkerheten vid användningen inte finns något godtagbart blyfritt ammunitionsalternativ, får hagel som innehåller bly trots förbudet i 14 b § 1 användas vid provskjutning, jaktstigs- skytte och prov avseende jägarexamen för godkänd provledare. Vidare får Naturvårdsverket meddela föreskrifter om vissa undantag från förbudet (14 d §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I 24 § förordningen hänvisas till att det i 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande. Den straffbestämmelse som kan vara aktuell är bestämmelsen om miljöbrott i 29 kap. 1 § miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.38.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 4 (bevarande av den marina miljön och annan naturvård) har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott mot miljöbalken och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.39.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;För området kring Torne älv finns en gränsöverenskommelse mellan Finland och Sverige. Genom överenskommelsen har staterna bl.a. gemensamt inrättat en självständig kommission, &lt;NOBR&gt;Finsk-svenska&lt;/NOBR&gt; gräns- älvskommissionen. Genom lagen (1971:850) med anledning av gräns- älvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland ska denna gälla som svensk lag.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I lagen föreskrivs bl.a. att gällande rätt inom vardera staten ska tillämpas i den mån överenskom- melsen inte innehåller särskilda bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Överenskommelsen reglerar i huvudsak byggande i vatten, vatten- reglering, fiskefrågor och skydd mot vattenförorening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;För tillämpningen av överenskommelsen finns en ständig, av staterna gemensamt tillsatt, kommission benämnd &lt;NOBR&gt;Finsk-svenska&lt;/NOBR&gt; gränsälvskommissionen (kap. 2, art. 1). I samråd med nationella myn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1971:137.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;digheter ska den bedriva tillsyn inom överenskommelsens tilllämp- ningsområde (kap. 9, art. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Överenskommelsen innehåller ansvarsbestämmelser som gäller byggande i vatten i strid med överenskommelsen, utsättande av fast fiskeverk utan medgivande och olika former av överträdelser av bestämmelserna till skydd mot vattenförorening (kap. 9, art. 10– 11). Straffskalan är i samtliga fall böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Förhandlingar om en ny gränsälvsöverenskommelse pågår mellan Sverige och Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.39.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 3 (fiske) och 4 LKP (bevarande av den marina miljön och annan naturvård) har en kustbevaknings- tjänsteman rätt att ingripa mot brott mot lagen och har då de befo- genheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft37"&gt;Den ekonomiska zonen och kontinentalsockeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om Sveriges ekonomiska zon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.40.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Lagen (1992:1140) och förordningen (1992:1226) om Sveriges ekono- miska zon innehåller bl.a. regler om att den som färdas eller bedriver verksamhet inom den ekonomiska zonen ska vidta nödvändiga åt- gärder för att skydda och bevara den marina miljön och undvika skador på denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningen, som ansvarar för tillsyn och övervakning, ska tillvarata svenska intressen i den ekonomiska zonen och utöva tillsyn avseende de skyldigheter som följer av havsrättskonventionen (8 § förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det ankommer på Sjöfartsverket att meddela föreskrifter för sjö- säkerheten i den ekonomiska zonen. Verket ska också bedriva sjö- räddningstjänst i den ekonomiska zonen, medan Kustbevakningen svarar för miljöräddningstjänsten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Luftfartsverket ansvarar för flygräddningstjänsten, se prop. 1992/93:54 s. 39 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355312x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Fiskelagen (1993:787) gäller för fiske i den ekonomiska zonen. Lagen (1966:314) om kontinentalsockeln gäller för rätten att i zonen utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar (4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I fråga om andra naturtillgångar i den ekonomiska zonen än de som omfattas av nyssnämnda lagar krävs det tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;utforskning, utvinning och annat utnyttjande av sådana natur- tillgångar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;uppförande och användning av konstgjorda öar, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;uppförande och användning i kommersiellt syfte av anläggningar och andra inrättningar (5 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt, såsom att skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter, främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser samt att trygga säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att iaktta nämnda föreskrifter eller bedriver verksamhet eller utövar forsk- ning utan tillstånd eller anmälan, eller som åsidosätter ett villkor som meddelats, döms till böter. Detsamma gäller den som fortsätter att bedriva verksamhet efter det att tillsynsmyndigheten förbjudit denna. I förarbetena&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;har redovisats de överväganden som gjorts i fråga om lämpligheten av att begränsa påföljden till böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.40.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;När Kustbevakningen utövar tillsyn är den som bedriver verksamhet i zonen skyldig att på begäran lämna en kustbevakningstjänsteman de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kustbevakningen får meddela de förelägganden som behövs för att lagen och sådana föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av denna ska efterlevas (13 §). Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Om en verksamhet bedrivs på sådant sätt att den medför uppenbar fara för miljön eller något annat allmänt eller enskilt intresse, får verksamheten förbjudas (14 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 42 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;Enligt 1 § tredje stycket LKP har Kustbevakningen till uppgift att bedriva övervakning i den ekonomiska zonen för att hindra brott mot föreskrifter i lagar och andra förordningar avseende bl.a. trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken eller kontinentalsockeln. En kustbevakningstjänsteman har således rätt att ingripa i den eko- nomiska zonen mot vissa överträdelser och har då de befogenheter som följer av LKP (se vidare avsnitt 12.12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om kontinentalsockeln och kontinental- sockelförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.41.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kontinentalsockeln består enligt 1 § lagen (1966:314) om kontinental- sockeln i princip av havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde samt inom det havsområde utanför Sveriges territo- rialgräns som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Rätten att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess natur- tillgångar tillhör staten (2 §). Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela tillstånd för annan än staten att genom geofysiska mätningar, borrning eller på annat sätt utforska kontinentalsockeln och att utvinna naturtillgångar från denna (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Till skydd för anläggning för att utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från denna ska det finnas en säkerhets- zon av högst 500 meter. Fartyg får inte utan särskilt tillstånd segla in i en sådan säkerhetszon utan medgivande av anläggningens ägare (6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Det krävs som huvudregel tillstånd av regeringen, eller den myn- dighet regeringen bestämmer, för att lägga ut undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln utanför territorialgränsen (15 a §). Ett sådant tillstånd ska förenas med de villkor som behövs. Med stöd av kontinentalsockelförordningen (1966:315) utövar Kust- bevakningen tillsyn över sådana tillstånd och villkor som nyss nämnts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den som utan lov utforskar kontinentalsockeln eller utvinner naturtillgångar från denna, eller vidtar åtgärd för sådan utforskning eller utvinning, döms till böter eller fängelse i högst sex månader (11 § första stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft16"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;Till samma straff döms den som bryter mot ett villkor som har meddelats med stöd av lagen, den som inte följer tillsynsmyndighets krav eller föreskrifter och den som uppsåtligen eller av grov oakt- samhet lämnar oriktiga uppgifter (11 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft41"&gt;Den som överträder ett förbud att segla in i en säkerhetszon, eller inte beaktar föreskrifter för att trygga zonen, döms till böter (11 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;För vissa av brotten (11 § första och tredje styckena) får åtal väckas först efter tillstånd av regeringen eller den myndighet rege- ringen bestämmer (14 § tredje stycket). Det innebär att utrymmet för omedelbart ingripande inte är lika stort som vid övriga brott mot lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft8"&gt;Den som underlåter att anmäla en vetenskaplig undersökning eller annan inte tillståndspliktig undersökning kan dömas till böter (8 § förordningen, jfr 3 § andra och tredje styckena). Undersökning som inte kräver tillstånd ska anmälas skriftligen till SGU minst fjorton dagar före arbetets början (3 § tredje stycket i förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;SGU har huvudansvaret för att lagen efterlevs (2 § förordningen). Kustbevakningen ska på begäran biträda vid tillsynen. Kustbevak- ningen har emellertid, som redan nämnts, ett självständigt ansvar för tillsynen över utläggning av undervattenskablar och rörledningar (15 a § lagen och 2 a § förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.41.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Den som utövar tillsyn enligt lagen om kontinentalsockeln över tillståndspliktig verksamhet har rätt till tillträde till anläggning, far- tyg eller luftfartyg, där verksamheten bedrivs. Innehavaren ska på anfordran lämna de upplysningar och handlingar som krävs för till- synen (8 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Enligt 1 § första stycket 8 LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott mot lagstiftningen om kontinentalsockeln och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft16"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft37"&gt;Jakt och fiske m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Fiskelagen och förordningen om fisket, vatten- bruket och fiskerinäringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.42.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft8"&gt;Nationella regler om fiskerikontroll finns bl.a. i fiskelagen (1993:787) och i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskeri- näringen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Kustbevakningen har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde kontrollera att bestämmelser om fiske efterlevs (5 kap. 5 § förord- ningen). Kontrollen omfattar såväl yrkesfisket i havet och längs kusten som yrkesfisket i Vänern och Mälaren. Även fritidsfisket på allmänt vatten utefter kusterna och i nämnda sjöar övervakas av Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Övervakningen av yrkesfisket sker främst genom kontroller till havs samt observationer från flyget, medan övervakningen av fritids- fisket är en del av den allmänna rutinpatrulleringen, mestadels i kust- nära områden och i skärgårdar.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Geografiskt och sakligt är Kustbevakningens tillsynsansvar av- gränsat så att myndigheten till sjöss inom sitt verksamhetsområde ska kontrollera efterlevnaden av fiskelagen och andra bestämmelser om fiske (5 kap. 5 § förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Fiskelagen innehåller straffbestämmelser &lt;NOBR&gt;(37–42&lt;/NOBR&gt; §§). För vissa brott ingår fängelse i straffskalan. Otillåtet fiske i ett särskilt skydds- värt område kan dessutom utgöra ett brott mot områdesskydd enligt 29 kap. 2 § miljöbalken. Påföljden för sådana brott är böter eller fängelse i högst två år (se avsnitt 11.32).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Den som har begått brott enligt fiskelagen inom Sveriges eko- nomiska zon döms vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig (49 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se även Kustbevakningens uppgifter enligt lagen om EG:s förordningar om den gemen- samma fiskeripolitiken, avsnitt 11.43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en närmare redogörelse, se SOU 2005:27 s. 108.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.42.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft41"&gt;I egenskap av tillsynsmyndighet har Kustbevakningen, och därmed också en tjänsteman vid Kustbevakningen, enligt 34 § fiskelagen rätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;få tillträde till fartyg, fordon, områden, anläggningar, byggna- der, lokaler och andra utrymmen där fisk och utrustning för fisket förvaras eller hanteras, för att göra de undersökningar och ta de prover som behövs för tillsynen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;få den hjälp som behövs för tillsynen av den som är föremål för åtgärden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Fiskelagen och förordningen om fisket, vattenbruket och fiskeri- näringen ger ingen uttrycklig rätt att stoppa ett fartyg eller fordon för att genomföra åtgärder enligt första strecksatsen ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Såväl svenska som utländska fartyg kan emellertid kontrolleras med avseende på att fisket sker på tillåten plats och tid och inryms i tillåtna volymer samt att fisken fångas med tillåtna redskap. Därut- över kan bl.a. loggboksuppgifter och utländska fartygs tillstånd att fiska kontrolleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Enligt 1 § första stycket 3 LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott vid fiske och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Med stöd av 47 § fiskelagen har en kustbevakningstjänsteman dessutom rätt att ta egendom i beslag i de fall där någon ertappas på bar gärning när han begår brott mot fiskelagen. Då får en kustbevak- ningstjänsteman ta fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål i beslag, under förutsättning att dessa skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet eller kan antas bli föremål för förverkande enligt lagen. Om egendom har tagits i beslag ska detta skyndsamt anmälas till polismyndighet eller åklagarmyndighet, som ska pröva om beslaget ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft16"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;I den i avsnitt 13.2.3 redovisade propositionen om administrativa sanktioner på yrkesfiskets område&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;föreslås vissa ändringar i fiskelagen i syfte att effektivisera sanktionssystemet. Regeringen har bl.a. föreslagit att en sanktionsavgift införs för den som bryter mot fiskelagstiftningen (förslag till ny 50 a § fiskelagen). För sådana gärningar som föranleder sanktionsavgift ska inte dömas till ansvar (40 b §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.43.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken innehåller de bestämmelser som behövs för att EG:s gemensamma fiskeripolitik ska genomföras i Sverige. Lagen omfattar EG:s förordningar om åtgärder för bevarande och förvaltning av fiskresurserna, strukturåtgärder för fiskerinäringen och marknads- reglering av fisk och fiskprodukter (1 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Lagen innehåller en straffbestämmelse (11 §) som är subsidiär i förhållande till brottsbalken, smugglingslagen och fiskelagen (12 § andra stycket). Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen i fråga om uppgiftsskyldig- het, kvalitetsnormer och andra bestämmelser för handeln med fisk och fiskprodukter kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. I första hand tillämpas alltså fiskelagens straffbestämmelser. Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot EG:s förord- ningar om den gemensamma fiskeripolitiken genom otillåtet fiske eller genom att behålla fisk ombord, bearbeta fisk ombord, förvara fisk i sump eller omlasta, föra i land, föra in i landet eller saluhålla fångst i strid mot bestämmelserna eller genom att bryta mot bestäm- melser om förvaring av fiskeredskap ombord eller om anmälnings- eller uppgiftsskyldighet döms till böter eller fängelse i högst ett år (40 § andra stycket fiskelagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft41"&gt;Den föreslagna sanktionsavgiften (se avsnitt 11.42.2) kommer även att kunna användas vid överträdelse av EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:107.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.43.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft41"&gt;Kustbevakningen har rätt att utfärda de förelägganden och förbud som behövs för att lagen eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen ska efterlevas. Myndigheten får också besluta om vite (5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;För tillsyn enligt lagen har Kustbevakningen rätt att få tillträde till fartyg, fordon, områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där fisk eller fiskprodukter hanteras (6 § första stycket). Vidare får myndigheten göra de undersökningar och ta de prover som behövs och har dessutom rätt att på begäran få de upp- lysningar och handlingar som behövs för tillsynen (6 § andra stycket). På begäran ska polisen lämna den hjälp som behövs för tillsynen (6 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Inte heller lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken ger en uttrycklig rätt att, utöver tillträde, också få stoppa fartyg eller fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Enligt 1 § första stycket 3 LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott vid fiske och har då de befogenheter som följer av LKP. Rätten att ingripa omfattar såväl brott mot 40 § andra stycket fiskelagen som 11 § lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om fiskevårdsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.44.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Lagen (1981:533) om fiskevårdsområden syftar till att samordna fiskets bedrivande och fiskevården genom att sammanföra två eller flera fastigheter till ett fiskevårdsområde. Inom ett sådant område bildar fiskerättsinnehavarna en fiskevårdsområdesförening. Lagen innehåller en särskild straffbestämmelse (30 §). Under förutsätt- ning att en gärning inte är belagd med straff i annan författning kan den som har rätt att fiska inom ett fiskevårdsområde och som bryter mot de regler som enligt stadgarna eller fiskestämmans beslut gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft16"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;för fisket inom sådant område dömas till böter. Brottet får emeller- tid endast åtalas av åklagare efter angivelse av målsägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.44.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Enligt 1 § första stycket 3 LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott vid fiske och har då de befogenheter som följer av LKP. Rätten att ingripa omfattar även straffbestämmelsen i lagen om fiskevårdsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Jaktlagen och jaktförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.45.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft8"&gt;Jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) innehåller civil- rättsliga bestämmelser som reglerar jakträtten, frågor om viltvård och hur jakt får bedrivas inom svenskt territorium. Jaktlagen gäller även inom Sveriges ekonomiska zon samt beträffande jakt från svenskt fartyg på det fria havet utanför den ekonomiska zonen (1 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Av lagen följer bl.a. att fastighetsägaren har jakträtt på allmänt vatten, som gränsar till en fastighets strand, intill etthundra meter från strandlinjen. På annat allmänt vatten liksom på sådana holmar, klippor och skär, som inte hör till något hemman, får jakt bedrivas endast efter särskilt tillstånd. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, länsstyrelsen får genom beslut i det särskilda fallet eller genom föreskrifter meddela tillstånd (12 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I lagen finns ansvarsbestämmelser. Brotten rubriceras som jakt- brott eller grovt jaktbrott (43 och 44 §§). I straffskalan för dessa brott ingår fängelse. För vissa brott är straffet böter (45 §). Otillåten jakt i ett särskilt skyddsvärt område kan utgöra ett brott mot om- rådesskydd enligt 29 kap. 2 § miljöbalken. Påföljden för sådana brott är böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Enligt 52 § jaktförordningen ska den som jagar medföra jaktkort som visar att viltvårdsavgiften är betald. Kortet ska på uppmaning visas upp för bl.a. tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt 9 a § jaktförordningen förbjuds jakt på val från svenskt fartyg på det fria havet utanför Sveriges ekonomiska zon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft16"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Den som har begått brott enligt jaktlagen inom Sveriges ekono- miska zon döms vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig (51 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.45.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Enligt 1 § första stycket 2 LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott vid jakt och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen har dessutom enligt 47 § jaktlagen rätt att under vissa förhållanden ta egendom i beslag. Beslagsrätten gäller om någon ertappas på bar gärning då han begår jaktbrott. Beslag får avse vilt och sådan egendom som enligt jakt- lagen kan antas bli förverkad eller som kan antas ha betydelse för utredningen om brottet. Har egendom tagits i beslag ska detta skynd- samt anmälas till polisen eller åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Vapenlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.46.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Vapenlagen (1996:67) innehåller regler om skjutvapen och ammuni- tion samt vissa föremål som jämställs med skjutvapen, t.ex. tårgas, slutstycken och anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med elektrisk ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta (1 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§). Lagen reglerar också bl.a. tillståndsplikt, register, utlåning, förvaring och transport av vapen samt straff och förver- kande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst ett år eller, om brottet är grovt, till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet, eller om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap. 1 §). Till samma straff döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bl.a. missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till, bryter mot bestämmelserna om förvaring, innehar ammunition utan att ha rätt till det eller inte följer ett beslut om att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft16"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;lämna över ammunition för inlösen eller överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen (9 kap. 2 §). Vidare döms den till böter som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelser om att på visst sätt anmäla utförsel eller utlåning av skjutvapen (9 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Lagen reglerar inte olovlig införsel av vapen eller ammunition och försök till sådant brott. Detta regleras i stället i smugglings- lagen (9 kap. 4 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.46.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Det är framför allt när en kustbevakningstjänsteman ingriper vid brott mot jaktlagstiftningen som de administrativa bestämmelserna i vapenlagen om omhändertagande aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Personal vid bl.a. Kustbevakningen får nämligen, om risken för missbruk är överhängande, ta hand om vapen eller ammunition även utan ett beslut av polismyndigheten (6 kap. 4 § andra stycket). En sådan åtgärd ska skyndsamt anmälas till polismyndigheten, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Vidare har personal vid Kustbevakningen rätt att omhänderta ett skjutvapen som någon medför utan att kunna visa att han eller hon har rätt att inneha vapnet (6 kap. 4 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;Enligt 1 § första stycket 2 LKP får en kustbevakningstjänsteman ingripa mot brott vid jakt. Det är tveksamt om den bestämmelsen ger stöd för att ingripa också vid brott mot vapenlagstiftningen. Personal vid Kustbevakningen har dock samma rätt som en polisman att ta sådan egendom i beslag som skäligen kan antas vara förverkad enligt vapenlagen (9 kap. 6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft16"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om skatt på energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.47.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Lagen (1994:1776) om skatt på energi innehåller bestämmelser om energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt på bränslen samt energi- skatt på elektrisk kraft. Eftersom det gäller olika skattesatser bero- ende på hur energin används, ska bränsle i vissa fall förses med märkämnen. Syftet är att hindra att lågbeskattat bränsle används i strid med bestämmelserna i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 9 § får en bränsletank som förser motor på bl.a. båt med bränsle inte innehålla någon oljeprodukt som enligt föreskrift- er som meddelats med stöd av lagen är försedd med märkämnen. Undantag gäller för båtar för vilka fartygstillstånd meddelats enligt fiskelagen. I 10 kap. 1 och 2 §§ straffbeläggs bl.a. att i strid med lagen avlägsna märkämnen från oljeprodukter eller att på annat sätt ta befattning med oljeprodukter för vilka energiskatt inte betalats i enlighet med lagen. I straffskalan ingår böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet har rört betydande värden eller det i annat fall är att anse som grovt döms till fängelse i högst två år, om för- farandet inte utgör led i en gärning som är belagd med strängare straff i skattebrottslagen (1971:69).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Polismyndigheterna ska övervaka att straffbestämmelserna i lagen efterlevs när det gäller motordrivna fordon, medan Tullverket har motsvarande uppgift vid gränskontroll och Kustbevakningen ska ut- öva tillsyn över båtar (10 kap. 9 §). Polismyndigheterna ska emeller- tid utöva sådan tillsyn inom områden som inte övervakas av Kust- bevakningen. Kustbevakningens uppdrag enligt lagen är att bevaka att det inte i strid med lagen används märkta oljeprodukter i båtar eller att märkämnen avlägsnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.47.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;För kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;För att kunna kontrollera att bestämmelserna i lagen följs har Kust- bevakningen som tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till låsta ut- rymmen i båtar. Myndigheten har vidare rätt att få de upplysningar, handlingar och prov som behövs för tillsynen (10 kap. 10 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft16"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft41"&gt;Med stöd av 1 § första stycket 12 LKP har en kustbevakningstjänste- man rätt att ingripa mot brott som rör användning och märkning av oljeprodukter och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft37"&gt;Internationellt samarbete rörande brottsbekämpning och internationell rättslig hjälp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om internationellt polisiärt samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.48.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Som ett led i Schengensamarbetet finns i lagen (2000:343) om inter- nationellt polisiärt samarbete bestämmelser om samarbete mellan svenska brottsbekämpande myndigheter och motsvarande myndig- heter i andra medlemsstater i EU samt i Norge och Island. I lagen regleras bl.a. i vilken utsträckning utländska tjänstemän får verka i Sverige när de övervakar eller förföljer en utlänning som har tagit sig in i Sverige från ett annat land och vice versa. Som svenska tjänste- män räknas enligt lagen svenska polismän, tulltjänstemän och kust- bevakningstjänstemän, när de enligt lag eller annan författning har polisiära befogenheter (2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft10"&gt;Gränsöverskridande övervakning &lt;SPAN class="ft8"&gt;kan innebära överskridande av alla typer av gränser och skiljer sig därmed i ett väsentligt avseende från gränsöverskridande förföljande, som bara får ske över en land- gräns (4 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Enligt huvudregeln ska samtycke till gränsöverskridande övervak- ning inhämtas i förväg, alltså innan gränsen överskrids. Begäran ska ställas till en av varje land särskilt utsedd centralmyndighet, för svensk del Rikspolisstyrelsen. I brådskande fall kan dock verksam- heten fortsätta över gränsen till mottagande stat, utan föregående samtycke. I sådana fall ska mottagande stat kontaktas senast i sam- band med gränsöverskridandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Berörd svensk myndighet ska dessutom samråda med vederbö- rande polismyndighet eller åklagare, innan den fattar beslut om sam- tycke till gränsöverskridande övervakning in i Sverige om det pågår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft16"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355324x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;en förundersökning i Sverige avseende den person som är föremål för övervakningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Om de utländska tjänstemännen använder statsfartyg eller stats- luftfartyg ska samråd också ske med Försvarsmakten innan samtycke till gränsöverskridande övervakning eller gränsöverskridande för- följande ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;All övervakning in på en annan stats territorium ska ske med iakt- tagande av den statens lagar och de övriga villkor som mottagande stats myndigheter ställer upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fortsatt förföljande över gräns &lt;/SPAN&gt;är ett mer ingripande förfarande än övervakning (5 §). En Schengenstats polismän får i vissa fall förfölja en flyende gärningsman över gränsen in till en grannstat som är ansluten till Schengensamarbetet. Det huvudsakliga syftet med för- följandet ska vara att säkerställa ett utlämningsförfarande till den Schengenstat varifrån förföljandet upptogs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För att fortsatt förföljande ska bli aktuellt krävs att den flyende antingen har tagits på bar gärning för vissa brott eller för medhjälp till sådant brott, eller har rymt från häkte eller fängelse (5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Enligt huvudregeln får förföljande ske först efter samtycke från den mottagande staten. Om de förföljande inte hinner eller inte kan inhämta samtycke i förväg kan kravet frångås (5 § andra stycket). Den mottagande staten ska dock underrättas om förföljandet senast i samband med att gränsen passeras. Den mottagande staten har alltid rätt att när som helst beordra att förföljandet på dess territorium genast ska upphöra. Den har också rätt att meddela instruktioner som de förföljande polismännen ska lyda. Vidare ska allt förföljande in på ett annat lands territorium ske med iakttagande av den mot- tagande statens lagar och de övriga villkor som landet ställer upp i enlighet med konventionens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Förföljande tjänstemän får stoppa och omhänderta den flyende till dess att det mottagande landets tjänstemän kan överta omhänder- tagandet eller identifiera den flyende (6 §). När en person omhän- dertas får utländska tjänstemän av säkerhetsskäl kroppsvisitera den omhändertagne, omhänderta föremål och belägga den omhändertagne med handfängsel (7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I lagen regleras också polisiärt samarbete i Öresundsregionen. Danska polismän har på svenskt territorium på Öresundsförbindel- sen bl.a. samma befogenheter att ingripa mot hot mot den allmänna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 § förordningen (2000:388) om internationellt polisiärt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355325x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;ordningen och säkerheten som svenska polismän har enligt lag eller annan författning (9 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.48.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Varje Schengenstat ska anmäla vilka slags tjänstemän som har rätt att genomföra fortsatt övervakning eller förföljande in på en annan Schengenstats territorium. För svensk del har anmälts polismän, tulltjänstemän när de har polisiära befogenheter samt tjänstemän vid Kustbevakningen i samband med övervakning till sjöss. Denna förklaring har tagits in i det svenska anslutningsavtalet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Lagen ger således en tjänsteman vid Kustbevakningen rätt att i vissa fall utföra gränsöverskridande övervakning in på ett annat lands sjöterritorium (15 §). Rikspolisstyrelsen får också i ett enskilt fall överlämna ett sådant ärende till Kustbevakningen. Har detta skett, ansvarar Kustbevakningen även för andra kontakter med anledning av ärendet (15 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I befogenheterna ingår att stoppa och omhänderta den flyende till dess att den andra statens tjänstemän kan överta omhändertagan- det eller identifiera den flyende (6 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om internationellt tullsamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.49.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft8"&gt;Liksom det finns internationellt polissamarbete, samarbetar Tullverket och Kustbevakningen med andra länders tullmyndigheter. Detta samarbete regleras i lagen (2000:1219) om internationellt tullsam- arbete. Syftet är att förhindra, upptäcka, utreda och beivra överträ- delser av tullbestämmelser. I lagen anges att Tullverket eller annan behörig myndighet ska bistå utländsk myndighet och mellanfolklig organisation. Behöriga myndigheter är Rikspolisstyrelsen, polis- myndigheter, Kustbevakningen och Jordbruksverket (1kap. 5 §). Tullverket har ansvaret för samordningen av samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft41"&gt;Vid internationellt tullsamarbete kan de svenska myndigheterna agera endast inom ramen för sina befogenheter enligt nationell lag- stiftning (1 kap. 3§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:42 s. 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355326x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Samarbetet får inte innebära att en åtgärd vidtas som strider mot svensk författning eller svenska allmänna rättsprinciper. Samarbetet består bl.a. i att länderna självmant eller efter ansökan ska delge varandra uppgifter som behövs för tullsamarbetet. Detta gäller även om uppgiften omfattas av sekretess enligt sekretesslagen. Svensk myndighet har också rätt att inleda utredning om överträdelse av tullbestämmelser i en annan stat. I en sådan utredning får utländsk tjänsteman närvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.49.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 10 § lagen om internationellt tullsamarbete får en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen i samband med utredning av brott som också motsvarar brott enligt svensk lag vidta åtgärder enligt &lt;NOBR&gt;19–20&lt;/NOBR&gt; §§, 22 § och 26 § samt 27 § första och andra styckena smugglingslagen. I avsnitt 11.5 har vi redogjort för vad det innebär. Kustbevakningen omfattas av regleringen när myn- digheten utför gränskontroll till sjöss eller medverkar i polisens eller Tullverkets kontrollverksamhet rörande person- eller varukontroll.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;På samma sätt som i lagen om internationellt polisiärt samarbete regleras rätten att företa gränsöverskridande övervakning och gräns- överskridande förföljande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft41"&gt;I befogenheterna ingår att stoppa och omhänderta en flyende gärningsman till dess att den andra statens tjänstemän kan överta omhändertagandet eller identifiera den flyende (3 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En grundläggande förutsättning för att kunna använda tvångs- medel inom ramen för det internationella tullsamarbetet är att den aktuella gärningen utgör ett brott såväl i den ansökande staten som i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Tvångsmedel får inte användas i syfte att säkra förverkande av egendom utan endast i utredningssyfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Om en åtgärd i samband med utredningen kräver åklagares eller domstols beslut enligt 23, 27 eller 28 kap. rättegångsbalken eller smugglingslagen, ska ansökan i den delen betraktas som en ansökan om rättslig hjälp och handläggas enligt reglerna i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Lagen reglerar, som nyss nämnts, gränsöverskridande övervakning. Med detta avses att en utländsk tjänsteman får fortsätta en i sin stat påbörjad övervakning av en gärningsman som är skäligen misstänkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1999/2000:122 s. 30 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;för brott som anges i artikel 19.2 i tullsamarbetskonventionen, om Tullverket eller annan svensk behörig myndighet samtycker till det. De brott som avses är bl.a. olaglig handel med narkotika och psy- kotropa ämnen, vapen, ammunition, sprängämnen, kulturföremål, farligt och giftigt avfall, kärnmaterial och material eller utrustning avsedd för framställning av kärnvapen samt gränsöverskridande han- del med skattepliktiga varor för att undgå skatt (3 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Om föregående samtycke inte hinner inhämtas får övervakningen ändå fortsätta, men då måste den utländska tjänstemannen i samband med gränsöverskridandet anmäla detta till Tullverket eller annan behörig myndighet så snart det är möjligt samt begära svenskt bistånd i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Till skillnad mot gränsöverskridande övervakning får gränsöver- skridande förföljande bara ske om en person tas på bar gärning i färd med att begå ett brott på vilket fängelse i mer än ett år finns i den svenska straffskalan, vilket exempelvis gäller smugglingsbrott som inte är ringa (3 kap. 2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En svensk behörig tjänsteman har rätt att i brådskande fall på motsvarande sätt övervaka eller förfölja en misstänkt in på en angrän- sande stats territorium. Som framgått ovan är Kustbevakningen behörig myndighet enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.50.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Om en europeisk stat har meddelat ett rättsligt avgörande och begär att en annan stat ska gripa och överlämna en eftersökt person för lagföring eller verkställighet tillämpas lagen (2003:1156) om över- lämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Lagen tillämpas också för överlämnade av svenska medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 2 § ska överlämnande ske antingen om överläm- nandet avser lagföring (om gärningen utgör brott enligt svensk lag- stiftning samt det för brottet är föreskrivet en frihetsberövande på- följd i ett år eller mer) eller om överlämnandet avser verkställighet (och den utdömda påföljden innebär ett frihetsberövande i minst fyra månader). I lagen anges också när överlämnande inte får ske (2 kap. &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; §§). Det gäller bl.a. om arresteringsordern är bristfällig, om den eftersökte ska överlämnas till tredje stat eller Internationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft16"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;brottmålsdomstolen, om den dömde var under 15 år när gärningen begicks eller om överlämnandet skulle strida mot Europakonven- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En arresteringsorder kan översändas genom Schengens informa- tionssystem eller annat system för eftersökning av personer som är misstänkta för brott. En arresteringsorder kan också skickas direkt till behörig åklagare i den region där man antar att den eftersökte befinner sig (4 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Allmän åklagare är ansvarig för handläggningen av ärenden om överlämnande. Åklagaren utreder om det finns grund för överläm- nande och fattar beslut om anhållande av eller reseförbud eller anmäl- ningsplikt för den efterlyste (4 kap. 3 §). Allmän domstol beslutar om överlämnande, men åklagaren får avslå en begäran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.50.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;I brådskande fall får en tjänsteman vid Kustbevakningen, även utan ett anhållningsbeslut, gripa den som är efterlyst i en arresteringsorder som har översänts genom Schengens informationssystem (4 kap. 5 § lagen). Kustbevakningen har direktåtkomst till detta enligt 10 § förordningen (2000:836) om Schengens informationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Om arresteringsordern innehåller en begäran om beslag får, i samband med att den eftersökte frihetsberövas, husrannsakan göras för att söka efter föremål som får tas i beslag. Enligt huvudregeln beslutar åklagaren om sådan husrannsakan, men i brådskande fall får en kustbevakningstjänsteman göra husrannsakan utan föregående beslut (4 kap. 7 § lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;När någon har gripits ska åklagaren genast inleda en utredning om det finns förutsättningar för överlämnande från Sverige. Utred- ningen ska göras enligt bestämmelserna om förundersökning i brott- mål (4 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.51.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar genomför ett rambeslut, vars syfte är att förbättra det polisiära och straffrättsliga samarbetet mellan EU:s medlemsstater&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft16"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355329x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;i kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Behöriga myndigheter i två eller flera medlemsstater får genom en överens- kommelse inrätta en gemensam utredningsgrupp för brottsutredning i en eller flera av de medlemsstater som inrättar gruppen. När så skett mellan myndigheter i Sverige och i en eller flera andra EU- stater, tillämpas lagen om gemensamma utredningsgrupper för brotts- utredningar. De utredningsgrupper som inrättas med stöd av någon annan internationell överenskommelse omfattas inte av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En gemensam utredningsgrupp får endast inrättas för ett särskilt syfte och för begränsad tid (2 §). Om förundersökning har inletts i Sverige, får beslut om inrättande av en utredningsgrupp fattas av den åklagare eller den myndighet som leder förundersökningen. Om svensk förundersökning varken pågår eller inleds kan Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen eller Tullverket besluta om att inrätta en gemensam utredningsgrupp (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningen kan komma att ingå en överenskommelse om att inrätta en gemensam utredningsgrupp som ska vara verksam antingen i Sverige eller i en annan medlemsstat inom unionen i två situationer. Den ena är om Kustbevakningen leder en förundersök- ning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den andra är om det inte pågår någon svensk förundersök- ning och det inte heller finns några skäl att inleda en dylik för brotten i fråga, men det ändå finns ett behov för Kustbevakningen och en utländsk myndighet att tillsätta en gemensam utrednings- grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Om en åklagare beslutar att inrätta en utredningsgrupp med svenskt deltagande kan även tjänstemän från Kustbevakningen, polis- män eller tulltjänstemän delta i denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det ska framgå av överenskommelsen vilka tjänstemän som ingår i den gemensamma utredningsgruppen och under vilken tid gruppen ska vara verksam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.51.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft8"&gt;Lagen ger inte några särskilda befogenheter att vidta åtgärder. Om det för den gemensamma utredningsgruppens arbete krävs att en utredningsåtgärd vidtas i Sverige, och åtgärden i fråga inte kan utföras inom ramen för en pågående svensk förundersökning, kan en svensk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om gemensamma utredningsgrupper, 2002/465/RIF, prop. 2001/02:71 och 2003/04:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Gäller för närvarande bara vissa brott mot vattenföroreningslagen, se avsnitt 11.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;tjänsteman, t.ex. vid Kustbevakningen, som deltar i utredningsgrup- pen ansöka om den utredningsåtgärd som behövs för den gemen- samma gruppens arbete i Sverige. I fråga om en sådan ansökan tillämpas lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål på mot- svarande sätt som om ansökan hade gjorts av en utländsk myndighet (4 §), se nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Lagen innehåller också vissa bestämmelser om s.k. kontrollerade leveranser &lt;NOBR&gt;(10–14&lt;/NOBR&gt; §§). Med detta avses att en viss förbjuden vara, oftast narkotika, tillåts passera gränsen utan att myndigheterna ingri- per, i syfte att man ska kunna spåra upp de personer som ligger bakom brottet. Sedan åklagare har lämnat sitt tillstånd till en kontrollerad leverans, kan Kustbevakningen begära att en sådan ska företas utom- lands. Har en utländsk myndighet begärt att få genomföra en kon- trollerad leverans i Sverige kan Kustbevakningen delta i övervak- ningen av leveransen om detta är nödvändigt för genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.52.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;I lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål finns bestämmelser om skyldigheten att på utländsk myndighets begäran vidta åtgärder som bl.a. förhör under förundersökning, bevisupptag- ning, telefonförhör, kvarstad, husrannsakan och att använda hemliga tvångsmedel. I lagen finns motsvarande bestämmelser om hur Sverige kan begära rättslig hjälp utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;En utländsk stats begäran om rättslig hjälp i Sverige handläggs av åklagare och domstol, under förutsättning att åtgärden kan vidtas enligt svensk lag under en förundersökning eller rättegång. I vissa fall får rättslig hjälp beviljas även om den misstänkta gärningen inte utgör brott enligt svensk lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.52.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;En ansökan om rättslig hjälp i Sverige görs av en utländsk åklagare, undersökningsdomare, annan domare eller domstol eller av någon annan som enligt en internationell överenskommelse som är bin- dande för Sverige får göra en sådan ansökan (2 kap. 3 §). Ansökan ska som huvudregel ges in till Justitiedepartementet, som vidare-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft16"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355331x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;befordrar den till behörig myndighet (2 kap. 6 §). En ansökan från ett annat nordiskt land eller en medlemsstat inom EU får sändas direkt till behörig åklagare eller domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Åklagaren anses vid verkställigheten av en begäran om rättslig hjälp kunna begära biträde av en polismyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen i samma utsträckning som för en motsvarande svensk förundersökningsåtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.53.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Inom EU tillämpas ett förenklat förfarande för verkställighet av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial. Regleringen bygger på ett rambeslut.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Förfarandet regleras i lagen (2005:500) om erkännande och verk- ställighet i Europeiska unionen av frysningsbeslut. Med frysnings- beslut avses dels beslut om kvarstad enligt 26 kap. rättegångsbalken som avser värdet av förverkad egendom, dels svenskt beslut om beslag enligt lagen, dels vissa motsvarande beslut som har meddelats av en rättslig myndighet i en annan &lt;NOBR&gt;EU-stat.&lt;/NOBR&gt; Handläggningen i Sverige hanteras av åklagare enligt de närmare bestämmelser som anges i lagen samt i förordningen (2005:501) om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Verkställigheten i Sverige av ett utländskt frysningsbeslut sker enligt reglerna i 27 kap. &lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; §§ rättegångsbalken om det är fråga om beslag och enligt reglerna om kvarstad i brottmål om frysnings- beslutet avser verkställighet av värdet av förverkad egendom (3 kap. 6 § lagen). Vid verkställigheten av beslag får husrannsakan, kropps- visitation eller kroppsbesiktning göras enligt reglerna i 28 kap. rättegångsbalken (3 kap. 10 § lagen). Vid verkställighet av kvar- stadsbeslut får egendom tas i förvar till dess frysningsbeslutet har verkställts (3 kap. 11 § lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;En departementspromemoria med förslag om att Sverige ska anta rådets rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder har nyligen remitterats (Ds 2008:9). Avsikten med rambeslutet är att på sikt ersätta traditionell rättslig hjälp inom EU med bevisinhämtnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;åtgärder baserade på principen om ömsesidigt erkännande. Ram- beslutet bygger vidare på systemet med frysning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.53.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Vid verkställighet av frysningsbeslut avseende beslag samt när egen- dom ska tas i förvar ska polismyndighet, Tullverket eller Kust- bevakningen biträda åklagaren (3 kap. 12 § lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft37"&gt;Fornminnen och sjöfynd m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen med vissa bestämmelser om sjöfynd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.54.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Den som bärgar övergivna fartyg eller skeppsvrak eller redskap eller gods som hör till fartyg är, enligt lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd, skyldig att anmäla fyndet hos en polis- myndighet, en tjänsteman vid Kustbevakningen eller en tulltjänste- man. Detta gäller oavsett om föremålet tas upp från bottnen eller anträffas flytande på vattnet eller uppdrivet på stranden. Har en tjänsteman vid Kustbevakningen tagit emot en sådan anmälan, ska han genast underrätta polismyndigheten om denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Lagens tillämpningsområde motsvarar i allt väsentligt svenskt inre vatten; se 1 § lagen med vissa bestämmelser om sjöfynd jämförd med 2 § lagen om Sveriges sjöterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Kustbevakningen har bemyndigats att utfärda intyg om ett sjö- fynds värde. Om detta inte överstiger 100 kronor, enligt intyg av polismyndighet, Kustbevakningen eller annan som har rätt att utfärda sådana intyg, får polismyndigheten utan vidare besiktning och utan kungörande av bärgningen lämna ut fyndet till bärgaren. Detta gäller dock bara om polismyndigheten inte finner att fyndet av någon särskild anledning ska behandlas på annat sätt (7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den som underlåter att tillkännage hittegods eller annans sak som man av misstag eller tillfällighet fått i besittning, straffas enligt 10 kap. 8 § brottsbalken för fyndförseelse. Straffet är böter. Den som uppsåtligen underlåter att fullgöra en sådan skyldighet med uppsåt att tillägna sig godset, eller som förfogar över godset på sådant sätt att annan frånhänds egendomen eller berövas sin rätt, döms enligt 10 kap. 4 § brottsbalken för olovligt förfogande till böter eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft16"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;fängelse i högst två år. Bestämmelsen om fyndförseelse är ett s.k. blankettstraffbud och dess tillämpning förutsätter reglering i annan lagstiftning. Lagen om sjöfynd är en sådan lagstiftning. Ett skepps- vrak är däremot att betrakta som fast fornlämning, om minst ett- hundra år kan antas ha gått sedan skeppet förliste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.54.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Enligt 1 § första stycket 9 LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott som rör fornminnen och sjöfynd och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om kulturminnen m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.55.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) inne- håller bestämmelser om ortnamn, fornminnen, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen samt om utförsel och återlämnande av olag- ligt bortförda kulturföremål. Kulturminneslagen kompletteras av bestämmelserna i förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m. (kulturminnesförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Ett skeppsvrak som påträffas på havsbottnen eller dess underlag utanför gränserna för nationell jurisdiktion och som bärgats av ett svenskt fartyg eller förts till Sverige tillfaller enligt 2 kap. 4 § tredje stycket kulturminneslagen staten, om minst etthundra år kan antas ha gått sedan skeppet blev vrak. Detsamma gäller enligt 2 kap. 3 § annat fornfynd som påträffas på sådan plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 5 § kulturminneslagen kan fornfynd som hör till skeppsvrak och som ska tillfalla eller hembjudas staten anmälas bl.a. till Kustbevakningen. Om Kustbevakningen tar emot ett fornfynd eller en anmälan därom, ska myndigheten genast underrätta Riks- antikvarieämbetet om detta (8 § kulturminnesförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Lagen innehåller straffbestämmelser av olika slag. Den centrala bestämmelsen betecknas fornminnesbrott. Till böter eller fängelse i högst sex månader döms enligt 2 kap. 21 § kulturminneslagen den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft16"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355334x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tillägnar sig eller eljest förvärvar, gömmer, skadar, ändrar eller avyttrar föremål som ska tillfalla staten eller hembjudas till staten eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;olovlig rubbar, tar bort, gräver ut, täcker över eller vidtar vissa andra åtgärder som ändrar eller skadar en fast fornlämning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;För grovt fornminnesbrott är straffet fängelse i högst fyra år. Försök och förberedelse till grovt fornminnesbrott är straffbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Den som av uppsåt eller oaktsamhet inte anmäler fornfynd döms till böter eller fängelse i högst sex månader (2 kap. 21 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Den som olovligt för ut eller försöker föra ut ett kulturföremål kan enligt 5 kap. 17 § kulturminneslagen dömas till ansvar enligt bestämmelserna i smugglingslagen. Även vissa s.k. subsidiära förfa- randen, såsom att befatta sig med smuggelgods, kan föranleda straff- ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I likhet med vad som angetts i avsnitt 11.54 kan i andra hand reglerna om olovligt förfogande i 10 kap. 4 § brottsbalken och fyndförseelse i 10 kap. 8 § brottsbalken aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.55.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Enligt 1 § första stycket 9 LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott som rör fornminnen och sjöfynd och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.56.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passa- gerarfartyget Estonia finns bestämmelser till skydd för vraket och ett anslutande område i Östersjön (1 §). Dykning och annan under- vattensverksamhet får (med vissa undantag) inte bedrivas där (2 §). Den som uppsåtligen bryter mot förbudet döms till böter eller fängelse i högst två år (3 §). Lagen bygger på tanken att varje otillåten undervattensverksamhet stör gravfriden.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kriminaliseringen om- fattar även försöksbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1994/95:190 s. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355335x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Vraket efter Estonia ligger i ett område som inte tillhör någon stat. Om någon överträder förbudet mot undervattensverksamhet begås brottet alltså utanför Sveriges territorium. Svensk domstol är trots detta behörig att döma för brott mot lagen (5 §). Eftersom det är fråga om brott förövade utom riket får åtal som huvudregel inte väckas utan särskilt åtalsförordnande från riksåklagaren eller regeringen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.56.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Enligt 1 § första stycket 9 LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott som rör fornminnen och sjöfynd och har då de befogenheter som följer av LKP. Det är tveksamt om brott mot föreskrifter i lagen kan anses omfattas av detta, utom möjligen i de fall där föremål avlägsnas från vraket. I övrigt torde det inte finnas något som ger en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa med stöd av LKP eller annan lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft37"&gt;Skyddsobjekt och militära skyddsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om samhällsviktiga anläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.57.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. (skyddslagen), som för närvarande är föremål för översyn,&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;inne- håller bestämmelser om vissa åtgärder till skydd mot sabotage, använd- ning av våld, hot eller tvång för politiska syften (terrorism), spioneri samt röjande i andra fall av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret. I lagen finns också bestämmelser om skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet (1 §). I förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. finns kompletterande regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft41"&gt;En anläggning eller ett område som behöver skyddas mot sabo- tage, spioneri eller terrorism, eller där farlig försvarsverksamhet bedrivs, kan förklaras utgöra skyddsobjekt (3 §). Detsamma gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se 2 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken samt förordningen (1993:1476) med bemyndigande för Riksåklagaren att förordna om väckande av åtal i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 13.6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;för militära fartyg och luftfartyg. Skyddsobjekt skyddas i allmänhet genom tillträdesförbud. Sådana förbud kan, om det är tillräckligt, ersättas med förbud endast mot viss verksamhet, som t.ex. fotogra- fering eller dykning inom anläggningen eller området. Ett tillträdes- förbud kan även kompletteras med fotograferingsförbud, ankrings- förbud eller liknande. Beslut om tillträdesförbud eller annat förbud ska tydligt tillkännages genom skyltning eller på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Ett beslut om skyddsobjekt innebär som huvudregel att obe- höriga inte har tillträde till objekten (7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Om reglerna om skyddsobjekt inte ger tillräckligt skydd för en militär anläggning kan också ett område kring anläggningen skyddas som militärt skyddsområde (23 §). Inom militära skyddsområden får utlänningar inte uppehålla sig utan särskilt tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft41"&gt;För bevakning får polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal anlitas som skyddsvakt (9 §). Bevakningspersonalen (skyddsvakter och polismän) har särskilda befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Den som bevakar ett skyddsobjekt får besluta om kroppsvisi- tation och undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg, om det behövs för uppgiften eller för att söka efter föremål som kan tas i beslag (11 §). Vidare har bevakningspersonalen rätt att under vissa förutsättningar avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer (12 §). Skyddsvakter har dessutom inom skyddsobjektet och i dess närhet samma rätt som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage eller förberedelse till sådant brott samt att lägga beslag på föremål som personen för med sig (13 §). Gripanderätten omfattar även den som flyr från platsen. Dessutom får en skyddsvakt ta i beslag föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott mot lagen eller som kan antas vara förverkade (14 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Lagen innehåller ansvarsbestämmelser. Det är straffbelagt att bryta mot förbud mot tillträde till ett skyddsobjekt eller att lämna oriktiga eller vilseledande uppgifter för att få tillträde till ett skydds- objekt. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken (35 §). Vidare är det straff- belagt för utlänningar att uppehålla sig inom militära skyddsområden när det råder höjd beredskap eller under annan tid som regeringen med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap bestämmer (36 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft16"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.57.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft41"&gt;Enligt 1 § första stycket 1 LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot brott som rör skyddsobjekt och militära skydds- områden och har då de befogenheter som följer av LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft37"&gt;Lagstiftning med enbart administrativa befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om skydd mot olyckor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.58.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft8"&gt;Kustbevakningen ansvarar enligt 4 kap. 5 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och 4 kap. 12 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor för miljöräddningstjänst till sjöss. Inom Sveriges sjö- territorium och inom Sveriges ekonomiska zon ansvarar Kustbevak- ningen för räddningstjänst, när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet eller det föreligger en överhängande fara för detta. Ansvaret omfattar emellertid inte vattendrag, kanaler, hamnar och inte heller andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren (4 kap. 5 § lagen). Däremot ansvarar Kustbevakningen för sådana räddnings- insatser också i de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon, där räddningstjänsten enligt internationella överenskommelser ankommer på svenska myndigheter (4 kap. 12 § andra stycket förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;För miljöräddningstjänsten till sjöss ska det finnas en eller flera ledningscentraler (4 kap. 13 § förordningen). Ledningscentralen i Kustbevakningen Region Syd är myndighetens kontaktpunkt för miljöräddningssamarbetet inom IMO, EU, HELCOM, Bonnavtalet, Köpenhamnsavtalet och Arktiska rådet (se avsnitt 5.3.5). Lednings- centralen utgör i dessa sammanhang svensk National Contact Center (NCC) respektive National Contact Point (NCP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Kustbevakningen är skyldig att ha ett program för miljörädd- ningstjänsten till sjöss som innehåller uppgifter om myndighetens förmåga vid räddningsinsatser. Programmet ska också ge uppgifter om samverkan med kommuner, statliga myndigheter och berörda organisationer (4 kap. 14 § förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft16"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355338x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.58.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft10"&gt;För räddningsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Lagen om skydd mot olyckor ger en räddningsledare särskilda befogenheter (6 kap. 2 §). Om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan förhindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig och medver- kande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som kan vållas genom ingreppet och omständigheterna i övrigt. Den som uppsåtligen hindrar eller för- söker hindra en sådan åtgärd döms enligt 10 kap. 3 § till böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Ingripanden vid miljöräddningstjänst till sjöss kan också ske med stöd av vattenföroreningslagen (se avsnitt 11.3.2). Det kan t.ex. vid oljeutsläpp bli aktuellt att meddela förbud mot ett fartygs avgång eller vidare resa, att påbörja eller fortsätta lastning, lossning, läktring eller bunkring eller att använda viss utrustning. Vidare kan det bli aktuellt att meddela föreläggande om att fartyget ska följa viss färd- väg, att det ska anlöpa eller avgå från en viss hamn eller annan uppe- hållsplats, eller att läktra olja eller annat skadligt ämne (7 kap. 5 § vattenföroreningslagen). Sådant förbud eller föreläggande får med- delas endast om Sjöfartsverkets beslut i frågan inte kan avvaktas (6 kap. 2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;För brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Kustbevakningen har inte några befogenheter för brottsbekämpning enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Lagen och förordningen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.59.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft41"&gt;Lagen (2006:1570) och förordningen (2007:156) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa syftar till att genomföra Världshälsoorganisationens internationella hälsoreglemente.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Antaget i Genève den 23 maj 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Innan ett fartyg anlöper första svenska hamn eller senast vid ankomsten till hamnen ska befälhavaren på fartyget lämna infor- mation om hälsotillståndet ombord till Tullverket eller Kustbevak- ningen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;befälhavaren har anledning att anta att smittämnen eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa finns ombord,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;fartyget kommer från en hamn i ett område som har förklarats drabbat av ett internationellt hot mot människors hälsa och ankom- sten sker inom inkubationstiden för en smittsam sjukdom, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;det ombord på fartyget finns en person som har vistats inom ett område som har förklarats drabbat av ett internationellt hot mot människors hälsa under sådan tid att inkubationstiden för en smitt- sam sjukdom inte har gått ut vid fartygets ankomst till hamnen (16 § lagen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft8"&gt;När Kustbevakningen har fått sådan information ska myndigheten omedelbart underrätta smittskyddsläkaren och Socialstyrelsen. Gäller informationen fartyg som tillhör och bemannas av Försvarsmakten ska även generalläkaren omedelbart underrättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I de fall där ett fartyg lägger till på annan plats än sådan som har utsetts till karantänshamn och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;befälhavaren har anledning att anta att smittämnen eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa finns ombord,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;fartyget kommer från en hamn i ett område som har förklarats drabbat av ett internationellt hot mot människors hälsa och ankom- sten sker inom inkubationstiden för en smittsam sjukdom, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;det ombord på fartyget finns en person som har vistats inom ett område som har förklarats drabbat av ett internationellt hot mot människors hälsa under sådan tid att inkubationstiden för en smitt- sam sjukdom inte har gått ut vid fartygets ankomst ska befälhavaren omedelbart informera Tullverket, Kustbevakningen, smittskydds- läkaren eller kommunen om hälsotillståndet ombord (19 § första stycket). Med undantag för om det föreligger en nödsituation, får under sådana omständigheter inga människor lämna fartyget och ingen last lossas utan tillstånd från ansvariga myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;När ett fartyg kommer till första svenska hamn ska befälhavaren för Kustbevakningen eller Tullverket visa upp intyg eller en kopia av ett intyg om att sådana djur, som vanligen är bärare av smittämnen som utgör en hälsorisk för människor, har utrotats eller inte behöver utrotas (23 §). Om ett sådant intyg inte visas upp eller ges in ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft16"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td165"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;Kustbevakningen eller Tullverket omedelbart underrätta kommunen, som ska låta undersöka fartyget och, om det behövs, vidta åtgärder för att utrota djuren i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att vidta åtgärder enligt lagen. Sådan hjälp får emellertid endast begäras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen behöver tillgripas eller det annars finns synnerliga skäl (28 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft8"&gt;Socialstyrelsen ansvarar för den övergripande tillsynen enligt lagen. Kustbevakningen ska, i likhet med &lt;NOBR&gt;polis-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;tull-,&lt;/NOBR&gt; lots- och hamnper- sonal, fartygsinspektörer och trafikpersonal vid flygplats, inom sitt verksamhetsområde, vara uppmärksam på att lagens bestämmelser följs (27 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Personal vid Kustbevakningen som medverkar vid in- och utrese- kontroll enligt utlänningslagen ska vidare medverka vid kontroll av vaccinationsbevis och vid behov vid andra åtgärder som vidtas i karantänshamnar (29 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.59.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft8"&gt;Lagen och förordningen ger inte Kustbevakningen några särskilda befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11.60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Tillträdesförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.60.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Allmänt om regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Tillträdesförordningen (1992:118) innehåller regler om förutsättning- arna för utländska statsfartygs, statsluftfartygs och militära fordons rätt till tillträde till svenskt territorium. Den upphör att gälla om Sverige kommer i krig (1 §). Utländska statsfartyg har rätt att för genomfart få tillträde till svenskt territorialhav. Genomfarten ska vara oavbruten och skyndsam (3 §). I andra fall krävs det som huvudregel tillstånd för tillträde till svenskt territorium för utländska statsfartyg, utom i de fall där de befinner sig i nöd (4 §). Förordningen inne- håller likartade bestämmelser för statsluftfartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Med stöd av tillträdesförordningen åligger det bl.a. Kustbevak- ningen att snarast rapportera till Försvarsmakten om utländska statsfartyg, statsluftfartyg eller militära fordon iakttas inom eller i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft16"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Befogenheter enligt gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;anslutning till svenskt territorium, eller överträder bestämmelserna i förordningen (27 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;Förordningen innehåller av naturliga skäl inga ansvarsbestämmel- ser, eftersom det är fråga om utländska statsfartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11.60.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft8"&gt;Förordningen ger inte Kustbevakningen några särskilda befogen- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft16"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355342x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p907 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Vi har i föregående avsnitt redovisat vilka befogenheter Kustbevak- ningen och dess tjänstemän har (se avsnitt 11). En grundläggande förutsättning för att kunna utöva dessa är att det sker antingen på svenskt territorium eller inom något annat område där den svenska staten har rätt att utöva straffrättsliga eller andra befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Som rubriken antyder behandlar vi i detta avsnitt de internatio- nella aspekter på havens användning som påverkar myndighetens möjligheter att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten eller vid kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft8"&gt;I vilken utsträckning det är folkrättsligt tillåtet att utöva juris- diktion&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;på haven regleras i allt väsentligt i FN:s havsrättskonven- tion.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Framställningen har avgränsats så att EU:s rättsakter inom ramen för den gemensamma transportpolitiken, som bl.a. omfattar sjötransporter, inte berörs. Eftersom det i princip saknas jurisdik- tionsregler i de regionala konventioner som finns på området, t.ex. den s.k. Östersjöstrategin som länderna runt Östersjön har enats om för att skydda miljön i Östersjöområdet från skadlig påverkan från fartyg, behandlas inte heller denna eller andra liknande bi- eller multilaterala överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Fokus ligger alltså på havsrättskonventionen. I avsnitt 12.2 redo- gör vi översiktligt för konventionen och behandlar bl.a. indelningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Med jurisdiktion avses den rättsliga befogenheten att utöva rättskipande och dömande verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;United Nations Convention on the Law of the Sea, UNCLOS, se SÖ 2000:1, prop. 1995/96:140. FN:s havsrättskonvention av den 10 december 1982 trädde i kraft den 16 november 1994. För svensk del trädde konventionen i kraft den 25 juli 1996. Den 1 januari 2007 hade konventionen 153 parter. Havsrättskonventionens bestämmelser har införlivats i svensk rätt genom transformering, dvs. havsrättskonventionens bestämmelser har omvandlats till svensk lagstiftning i den del konventionens materiella bestämmelser inte överensstämt med svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p792 ft8"&gt;av olika vattenområden. Avsnitten &lt;NOBR&gt;12.3–12.5&lt;/NOBR&gt; beskriver &lt;NOBR&gt;territorialitets-,&lt;/NOBR&gt; flaggstats- och hamnstatsprincipen. I avsnitt 12.6 redovisas avgräns- ningen av Sveriges sjöterritorium. Vattenområden i anslutning till svenskt sjöterritorium, men utanför detsamma, behandlas i av- snitt 12.7. I de följande avsnitten (12.8 och 12.9) uppehåller vi oss vid jurisdiktionen inom det egna territoriet och i den ekonomiska zonen och rätten att utöva myndighet utanför det egna territoriet. Vi tar även upp mer avgränsade frågor som gäller skydd mot inspek- tioner och andra undersökningar (avsnitt 12.10), i havsrättskonven- tionen särskilt reglerad jurisdiktion (avsnitt 12.11) och hur havs- rättskonventionen påverkar tillämpningen av LKP (avsnitt 12.12). Avslutningsvis behandlas svensk straffrättslig jurisdiktion med tyngdpunkten på jurisdiktion utanför territoriet (avsnitt 12.13) samt flaggstatsrapportering (avsnitt 12.14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Tonvikten i detta avsnitt ligger på frågor angående straffrättslig jurisdiktion och rätten att ingripa mot utländska fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;En introduktion till havsrättskonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Sjöfarten involverar ofta flera staters vattenområden och det är där- för naturligt att näringen i stor utsträckning styrs av folkrättsliga regler och internationella överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Havsrättskonventionen är en sådan överenskommelse, som ingåtts för att reglera i princip all fredlig användning och aktivitet i och på haven. Konventionen har närmast ansetts utgöra en kodifiering av allmän folkrätt och gäller därför i stor uträckning även mellan stater som inte är formellt bundna av konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Havsrättskonventionens 320 artiklar innehåller regler om havets indelning i vattenområden och staters jurisdiktion över dessa. Den innehåller också ett omfattande regelverk till skydd för den marina miljön, vilket bl.a. omfattar alla slags föroreningar från fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Indelning i vattenområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Havsrättskonventionen bygger på en uppdelning av olika slags vattenområden, nämligen &lt;SPAN class="ft10"&gt;inre vatten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;territorialhav &lt;/SPAN&gt;(dvs. &lt;SPAN class="ft10"&gt;sjö- territoriet), den ekonomiska zonen, den angränsande zonen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;det fria havet&lt;/SPAN&gt;. Indelningen i vattenområden ligger till grund för regleringen av staters rättigheter och skyldigheter. Därutöver finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft16"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355344x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;särskilda bestämmelser för &lt;SPAN class="ft10"&gt;sund &lt;/SPAN&gt;som används vid internationell sjöfart och passage genom dessa. I avsnitt 12.3 beskrivs avgräns- ningen av dessa vattenområden och hur de förhåller sig till svensk jurisdiktion. Något förenklat kan sägas att jurisdiktionen begränsas alltmer ju längre ut från kusten man kommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Olika typer av stater och deras rättigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;För att beskriva staters rättigheter och skyldigheter i och på haven görs en indelning av staterna i olika grupper, bl.a. &lt;SPAN class="ft10"&gt;kuststater &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;flaggstater&lt;/SPAN&gt;. Stater med egen kust och med direkt tillgång till havet benämns kuststater och, om staten utövar jurisdiktion över ett utländskt fartyg som vistas i dess hamn, &lt;SPAN class="ft10"&gt;hamnstater &lt;/SPAN&gt;(jfr artikel 218 i havsrättskonventionen).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Med flaggstat avses den stat som fartyget är registrerat i. Frågan om en stat har rätt att ingripa på ett vatten- område kan alltså vara beroende av dels var ett fartyg befinner sig, dels varifrån fartyget kommer, dels var fartyget är registrerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Staternas rättigheter och skyldigheter enligt folkrätten ligger till grund för den geografiska och sakliga avgränsningen av vilka brotts- utredande och brottsbekämpande åtgärder som får vidtas mot utländska fartyg utanför ett lands sjöterritorium. Ytterst följer av folkrätten att rätten att vidta brottsbekämpande och brottsutred- ande åtgärder inom sjöterritoriet avgörs genom den nationella regleringen. Detta gäller alla typer av fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Territorialitetsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;För att en svensk kustbevakningstjänsteman över huvud taget ska ha rätt att ingripa straffrättsligt mot ett utländskt fartyg krävs, om annat inte särskilt följer av överenskommelser mellan en eller flera stater, att det föreligger svensk jurisdiktion. En svensk domstol ska alltså vara behörig att pröva ett framtida åtal avseende brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Staternas möjlighet att utöva jurisdiktion är självfallet inte obegränsad. Det finns olika grunder som reglerar när det anses vara folkrättsligt tillåtet att utöva jurisdiktion. Två allmänna folkrätts- liga jurisdiktionsprinciper är territorialitetsprincipen och flaggstats- principen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ove Bring och Said Mahmoudi, Sverige och folkrätten, uppl. 3:1, 2007, s. 206 (i fortsätt- ningen &lt;NOBR&gt;Bring–Mahmoudi).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355345x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Enligt den grundläggande &lt;SPAN class="ft10"&gt;territorialitetsprincipen &lt;/SPAN&gt;har en stat straffrättslig jurisdiktion om brottet begås på det egna territoriet (s.k. territoriell jurisdiktion). Denna rätt att utöva jurisdiktion på visst sätt kan påverkas av innehållet i en konvention eller annan traktat som staten har tillträtt. Principen gäller närmast oinskränkt, men vissa immunitetsregler kan begränsa jurisdiktionen, t.ex. i fråga om utländska statsfartyg och örlogsfartyg. Territorialitetsprincipen hänger också samman med var ett brott ska anses vara begånget. Enligt svensk rätt är det tillräckligt för jurisdiktion att någon del av brottet har begåtts i Sverige. Dessutom ska brottet anses ha begåtts i Sverige också i de fall där effekten av det har ägt rum här.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Flaggstatsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Flaggstatsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att en stat har jurisdiktion över de far- tyg som för statens flagg, oavsett var fartyget befinner sig (s.k. flaggstatsjurisdiktion). Den stat som fartyget är registrerat i är, som nyss nämnts, fartygets flaggstat. Dess lagar gäller både för fartyget och dess besättning. Eftersom brott som begås på utländska fartyg när dessa befinner sig på svenskt territorium också är att betrakta som begångna i Sverige kan flaggstatsprincipen komma att konkur- rera med territorialitetsprincipen (jfr kravet på åtalsförordnande i avsnitt 12.13.1). Flaggstaten och kuststaten, som då båda har straff- rättslig jurisdiktion, får i en sådan situation lösa jurisdiktionsfrågan. Om kuststaten inte har möjlighet eller intresse av att lagföra brottet kan lagföringen i vissa fall övertas av flaggstaten (se avsnitt 12.14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Ett fartyg som befinner sig på det fria havet är i princip endast underkastat flaggstatens jurisdiktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Hamnstatsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Enligt havsrättskonventionen kan som nämnts i avsnitt 12.2.2 en stats rätt att utöva jurisdiktion också följa av att det föreligger s.k. &lt;SPAN class="ft10"&gt;hamnstatsjurisdiktion&lt;/SPAN&gt;. Detta betyder att en hamnstat har lagstiftande och verkställande jurisdiktion över utländska fartyg när dessa fri- villigt befinner sig i en kuststats hamn. Som nämnts ovan föreligger straffrättslig jurisdiktion redan med stöd av territorialitetsprincipen. Hamnstatsjurisdiktion som företeelse och begrepp har därför främst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 4 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355346x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;betydelse för förebyggande tillsynsverksamhet. Som nämnts får hamnstaten också inleda rättsliga förfaranden beträffande varje överträdelse av dess regler, om överträdelsen har ägt rum i statens territorialhav och därutöver också – om det är särskilt reglerat – om denna har ägt rum i kuststatens ekonomiska zon (artikel 218 i havs- rättskonventionen). Örlogsfartyg och andra statsfartyg som används i &lt;NOBR&gt;icke-kommersiell&lt;/NOBR&gt; drift omfattas emellertid inte av jurisdiktions- bestämmelsen. Statsfartyg är normalt okränkbara enligt folkrätten (prop. 1984/85:156 s. 25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Svenskt sjöterritorium&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Eftersom Sveriges verkställande makt över utländska fartyg är avhängig i vilken utsträckning det föreligger svensk jurisdiktion upp- kommer, främst med utgångspunkt i territorialitetsprincipen, frågan om vad som är Sveriges sjöterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Avgränsningen av Sveriges sjöterritorium bygger på regleringen i FN:s havsrättskonvention. Som vi översiktligt redovisat i avsnitt 8.2 anges avgränsningen i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium och förordningen (1966:375) om beräkningen av Sveriges sjöterri- torium. Sveriges sjöterritorium omfattar enligt lagen &lt;SPAN class="ft10"&gt;inre vatten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;territorialhavet &lt;/SPAN&gt;(1 §) enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Inre vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Inre vatten &lt;/SPAN&gt;är en del av kuststaten och består av de vattenområden som ligger innanför de s.k. baslinjerna (jfr artikel 2 i havsrätts- konventionen). Grundregeln är att baslinjen består av lågvatten- linjen utmed kusten. Till inre vatten räknas insjöar, vattendrag, kanaler, vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar samt vatten- områden innanför och mellan öar, holmar och skär och intill räta linjer som regeringen bestämmer.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta innebär bl.a. att skärgårdar och hamnar generellt utgör inre vatten och att Sverige som kuststat därmed i fråga om straffrättslig jurisdiktion i princip har full suveränitet över dessa områden.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td169"&gt;&lt;P class="p17 ft132"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td158"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;I Öresund mellan Klagshamns fyr och Kullen räknas dock endast hamnar till inre vatten. Se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td169"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;TP PT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;2 § lagen om Sveriges sjöterritorium och artikel 2 i havsrättskonventionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td169"&gt;&lt;P class="p17 ft132"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;Jfr prop. 2005/06:209 s. 10.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;TP PT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td169"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td158"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355347x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Andra staters fartyg har ingen generell rätt att passera genom inre vatten och det finns inte heller någon generell rätt till tillträde för utländska fartyg till kuststatens hamnar, även om en kuststat normalt utser vissa av sina hamnar till internationella hamnar som är öppna för internationell handelstrafik.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I havsrättskonventionen regleras inte kuststaters rätt att utöva jurisdiktion mot utländska fartyg som begått brott på inre vatten och som blir föremål för ingripande medan de fortfarande befinner sig på sådant vatten. Rätten för kuststaten att ingripa är i dessa fall i princip obegränsad och som huvudregel är kuststatens nationella rätt tillämplig. Som vi också tidigare har framhållit är emellertid örlogsfartyg och andra typer av statsfartyg normalt okränkbara enligt folkrätten. Alla former av tvångsingripanden mot eller på fartyget är därmed i princip uteslutna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Kuststaten har alltså enligt huvudprincipen oinskränkt jurisdik- tion över utländska fartyg i statens inre vatten och därmed också sådana fartyg som frivilligt befinner sig i dess hamnar.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Samtidigt gäller emellertid flaggstatens lagar. Detta har lösts så att kuststaten normalt tillämpar sina egna lagar enbart i de fall där statens intressen direkt berörs.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Om ett omedelbart förföljande (hot pursuit) påbörjas i inre vatten kan ett ingripande ske även i den ekonomiska zonen (se av- snitt 12.11.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Territorialhavet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Territorialhavet &lt;/SPAN&gt;är beläget utanför det inre vattnet. Detta angrän- sande havsområde anses utgöra en del av kuststatens territorium (artikel 2). Till territorialhavet räknas, med vissa undantag, det vattenområde som sträcker sig med en bredd av tolv nautiska mil&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;från de s.k. baslinjerna.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Bring–Mahmoudi&lt;/NOBR&gt; s. 207.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;En rätt för kuststaten att vidta åtgärder beträffande fartyg i hamn följer även av 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (International Con- vention for the Prevention of Pollution from Ships; MARPOL). MARPOL innehåller bestämmelser som ska förhindra att fartyg förorenar miljön. Den reglerar bland annat hur fartyg ska vara konstruerade och hur transport av oljeprodukter och andra farliga kemikalier i bulk i fartyg ska gå till. År 1978 beslutades om vissa ändringar i och tillägg till MARPOL- konventionen. Dessa finns i det s.k. &lt;NOBR&gt;MARPOL-protokollet.&lt;/NOBR&gt; Den reviderade versionen benämns vanligen MARPOL 73/78.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Bring–Mahmoudi&lt;/NOBR&gt; s. 208.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;En nautisk mil är 1 852 meter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se 4 § lagen om Sveriges sjöterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Med utgångspunkt i territorialprincipen har en hamnstat full jurisdiktion över sina hamnar (hamnstatsjurisdiktion) och en kust- stat jurisdiktion över sitt territorialhav (kuststatsjurisdiktion).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Sverige som kuststat har alltså som huvudregel en generell straffrättslig jurisdiktion och rätt att ingripa mot utländska fartyg som befinner sig inom territorialhavet. Det finns emellertid en väsentlig inskränkning i den territoriella jurisdiktionen. Med stöd av havsrättskonventionen ges utländska fartyg som huvudregel en rätt till oskadlig genomfart av en annan stats territorialhav (se vidare avsnitt 12.8.2). Som tidigare har framhållits gäller ytterligare inskränkningar avseende örlogsfartyg och andra statsfartyg, som i princip är okränkbara. Under vissa förutsättningar kan dock ut- ländska statsfartyg utsättas för mycket ingripande preventiva åtgärder. En sådan rätt att ingripa föreskrivs bl.a. i förordningen (1982:756) om försvarsmaktens ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet (den s.k. IKFN- förordningen) vid kränkning av Sveriges sjöterritorium eller över- trädelser av förordningen (1992:118) om tillträde till Sveriges sjö- territorium av främmande statsfartyg och luftfartyg (tillträdesför- ordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Vattenområden utanför svenskt sjöterritorium&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Angränsande zon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Stater har enligt havsrättskonventionen också rätt att inrätta en till territorialhavet &lt;SPAN class="ft10"&gt;angränsande zon &lt;/SPAN&gt;(tilläggszon). En sådan får sträcka sig 24 nautiska mil, räknat från baslinjen. Inom den angränsande zonen kan kuststaten utöva nödvändig kontroll för att hindra över- trädelser av statens lagar och förordningar inom vissa i konventio- nen uppräknade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För att de särskilda befogenheterna ska kunna utnyttjas i den angränsande zonen krävs att staterna inrättar sådana zoner. Sverige har inte inrättat någon angränsande zon. Regeringen har emellertid gett uttryck för att frågan om inrättandet av en angränsande zon bör bli föremål för utredning (prop. 1995/96:140 s. 159 ff.). Frågan om tillsättandet av en sådan utredning bereds i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Om en stat inrättar en angränsande zon utanför territorialhavet innebär det att staten inom detta område har rätt att utöva nöd- vändig kontroll för att förhindra överträdelser av sina lagar och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft16"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;förordningar om tullar, skatter, invandring eller hälsovård samt att hindra och bestraffa de överträdelser av dessa lagar som begåtts inom dess territorium eller territorialhav (artikel 33). Det regel- verket är således för närvarande inte tillämpligt för svensk del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Den ekonomiska zonen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I havsrättskonventionen regleras också möjligheten att inrätta en ekonomisk zon. Denna zon får inte sträcka sig längre än 200 nau- tiska mil ut från baslinjen. Området anses inte utgöra en del av kuststatens territorium, men ger kuststaten vissa suveräna eller exklusiva rättigheter som kan sägas inskränka flaggstatens rättig- heter i motsvarande mån (jfr artikel 55 i havsrättskonventionen). Enligt svensk uppfattning är den ekonomiska zonen således varken fritt hav i traditionell mening eller territorialhav (prop. 1995/96:140 s. 70).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Syftet med en ekonomisk zon är bl.a. att utvidga kuststatens rättigheter såvitt gäller skyddet för den marina miljön. Kuststaten har enligt en grundläggande bestämmelse (artiklarna 56 och 57) &lt;SPAN class="ft10"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;suveräna rättigheter när det gäller att utforska, utnyttja och förvalta naturtillgångar och att t.ex. framställa energi från vatten, strömmar och vindar, &lt;SPAN class="ft10"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;jurisdiktion över sådana konstgjorda öar, anläggningar och andra inrättningar som i enlighet med konventio- nen har uppförts i den ekonomiska zonen. Jurisdiktionen omfattar också, för dessa anläggningar, lagar och andra författningar rörande tullar, skatter, hälsovård, säkerhet och invandring (artiklarna 56 och 60.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Sverige har inrättat en ekonomisk zon genom lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. I förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon har regeringen angett gränserna för zonen. Eftersom den ekonomiska zonen inte ingår i Sveriges sjöterritorium har Sverige som kuststat ingen generell suveränitet i zonen. Som redovisats ovan finns det dock en begränsad jurisdiktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I lagen om Sveriges ekonomiska zon anges att svensk lag ska tillämpas på sådana inrättningar som anges i artikel 56 i havsrätts- konventionen på samma sätt som om inrättningen varit belägen inom riket (15 §). Inrättningen ska därvid anses vara belägen inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft16"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355350x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;närmaste del av Sveriges sjöterritorium.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Begås ett brott på en konstgjord ö, anläggning eller annan inrättning inom den ekono- miska zonen är alltså svensk lag tillämplig och svensk domstol har jurisdiktion.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vidare finns det en kompletterande regel som anger att det för brott som avses i 16 § (där bl.a. verksamhet som bedrivs i strid med lagen straffbeläggs) döms vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig (17 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Genom lagen om Sveriges ekonomiska zon har den del i havs- rättskonventionen som rör skyddet för den marina miljön imple- menterats, bl.a. genom att lagen definierar den lagstiftande och verkställande jurisdiktionen i den ekonomiska zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Det fria havet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;De vattenområden som varken tillhör en stats inre vatten och territorialhav (sjöterritorium) eller dess ekonomiska zon definieras som det fria havet (artikel 86). Detta är öppet för alla stater, vare sig de är kuststater eller kustlösa stater. På det fria havet har alla stater samma rätt till fri genomfart eller överfart, fiske, fri över- flygning, vetenskaplig forskning och rätt att lägga ut undervattens- kablar och rörledningar samt att uppföra konstgjorda öar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Som huvudregel lyder fartyg på det fria havet under flaggstatens såväl lagstiftande som verkställande exklusiva jurisdiktion (artikel 92).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En stat får dock alltid borda ett fartyg och gripa personer om- bord om det finns misstanke om piratverksamhet (artikel 105, se avsnitt 12.11.1). Därutöver finns möjlighet till omedelbart förfölj- ande, s.k. hot pursuit (se avsnitt 12.11.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Detta innebär att det på det fria havet som huvudregel är för- bjudet för andra stater än flaggstaten att t.ex. uppbringa och borda fartyg eller att hindra ett fartygs väg genom våld eller hot. För- budet mot nu exemplifierad eller annan maktutövning på det fria havet gäller däremot inte egna fartyg.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen omfattar inte de säkerhetszoner som får inrättas kring sådana inrättningar. Skälet till det är att det inte finns något stöd för sådan jurisdiktion i havsrättskonventionen (prop. 1992/93:54 s. 55).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. prop. s. 56.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bring, Ove, Eek, Hilding och Hjerner, Lars, Folkrätten, 4 uppl., 1987, s. 449 (i fortsätt- ningen Bring m.fl.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p915 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Jurisdiktion över utländska fartyg inom det egna territoriet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Territoriell jurisdiktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Utgångspunkten är, som tidigare nämnts, att kuststaten anses ha jurisdiktion över sådana utländska fartyg som befinner sig på dess inre vatten eller i dess territorialhav (dvs. på dess sjöterritorium) eftersom detta vattenområde utgör en del av statens eget territorium (se avsnitt 12.3 angående territorialitetsprincipen). Staternas suverä- nitet över sjöterritoriet begränsas emellertid av att alla kategorier av fartyg i princip har rätt att passera genom en stats territorialhav så länge genomfarten inte stör kuststatens fred, ordning och säkerhet (jfr i första hand artikel 17 i havsrättskonventionen). Denna rätt till s.k. oskadlig genomfart kan alltså inskränka den territoriella juris- diktionen. Om ett brott begås med fartyget eller ombord på far- tyget är genomfarten dock i princip inte längre oskadlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det finns också vissa andra restriktioner för utövande av straff- rättslig jurisdiktion inom territorialhavet (se avsnitt 12.8.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Rätten till oskadlig genomfart&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Rätten att passera genom territorialhav eller inre vatten gäller oav- sett om fartyget avser att anlöpa hamn eller inte. Rätten begränsas av att genomfarten måste vara oavbruten och skyndsam, även om det föreskrivs en rätt att stoppa och ankra under vissa särskilda förhållanden (artikel 18). Detta innebär att fartyget inte får kryssa runt på territorialhavet. Genomfarten måste också i sig vara oskad- lig, dvs. inte störa kuststatens lugn, ordning eller säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Innebörden av begreppet oskadlig genomfart beskrivs närmare genom en uppräkning av tolv olika typer av verksamheter som anses störa kuststatens lugn, ordning eller säkerhet (artikel 19). Uppräkningen är uttömmande och ska ligga till grund för kust- statens bedömning av om en genomfart är oskadlig eller inte. Varje bedömning måste göras på grundval av handlingar begångna i territorialhavet (prop. 1995/96:140 s. 60).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Genomfart av ett utländskt fartyg anses inte vara oskadlig om fartyget exempelvis deltar i att ta ombord eller lämna av handels- varor, kontanta penningmedel eller personer i strid med kuststatens lagar och andra förordningar rörande tullar, skatter, invandring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;eller hälsovård (artikel 19.2). Ett fartyg som under färden genom territorialhavet t.ex. tar ombord eller lämnar av utlänningar kan därmed inte åberopa oskadlig genomfart. En annan verksamhet som inte omfattas av rätten till oskadlig genomfart är avsiktlig och allvarlig förorening av territorialhavet. Kuststaten kan därför i en sådan situation ingripa mot fartyget och eventuellt gripa personer ombord på fartyget eller genomföra en undersökning i anledning av brottet (prop. 2000/01:139 s. 102). Kuststaten har också rätt att ingripa om åtgärderna är nödvändiga som ett led i narkotikabekämp- ning (artikel 27.1 d). Fartygets befälhavare eller flaggstatens myn- digheter kan också begära att kuststaten ingriper (artikel 27.1 c).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Rätten för utländska statsfartyg till oskadlig genomfart regleras särskilt i tillträdesförordningen. Vid överträdelser av tillträdesför- ordningen ska åtgärder mot kränkningen av svenskt territorium vidtas med stöd av &lt;NOBR&gt;IKFN-förordningen&lt;/NOBR&gt; (se avsnitt 5.2.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Inskränkningar i rätten till oskadlig genomfart&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Kuststaten får anta författningar som gäller även gentemot fartyg som utövar rätten till oskadlig genomfart. Detta gäller dock enbart inom vissa specifika områden som pekas ut i konventionen (arti- kel 21). Exempel på sådana är sjösäkerhet och reglering av trafiken till sjöss, förhindrande av överträdelser av kuststatens lagar och andra författningar på fiskets område, bevarande av kuststatens miljö samt förhindrande, begränsning och kontroll av förorening därav och förhindrande av överträdelser av kuststatens lagar och andra författningar rörande tullar, skatter, invandring eller hälsovård. Ett fartyg i oskadlig genomfart omfattas alltså av kuststatens lagstift- ning enbart på områden som är särskilt uppräknade i artikeln. Utländska fartyg som utövar rätten till oskadlig genomfart av territorialhavet ska iaktta alla sådana lagar och förordningar som antagits avseende säkerheten för sjöfarten eller övriga områden som kuststaten har rätt att reglera. Sådana lagar får dock inte avse utformning, konstruktion, bemanning eller utrustning av utländska fartyg om de inte ger uttryck för internationella regler eller standarder (artikel 21.2). Även regler om farleder och trafik- separeringssystem är tillåtna (artikel 22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft41"&gt;Kuststaten får inte ställa sådana krav på utländska fartyg som faktiskt medför att rätten till oskadlig genomfart förvägras eller inskränks eller som formellt eller faktiskt diskriminerar någon stats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft16"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;fartyg eller fartyg som fraktar last till eller från någon annan stat eller för dess räkning (artikel 24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kuststatens myndigheter, vilket för svensk del innefattar bl.a. Kustbevakningen, får när genomfarten inte är oskadlig ingripa med de befogenheter som gäller enligt nationell lagstiftning (artikel 25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Rätten till oskadlig genomfart får dras in i särskilt utvalda om- råden om detta bedöms vara av väsentlig betydelse för statens säker- het (artikel 25.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Restriktioner i fråga om jurisdiktion i territorialhavet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Havsrättskonventionen begränsar kuststatens rätt att utöva straff- rättslig jurisdiktion ombord på utländska handelsfartyg och stats- fartyg som används för kommersiella ändamål och som är under genomfart i territorialhavet. Om inte fartyget är på väg in till kust- statens inre vatten eller på väg ut från detta, bör kuststaten inte utöva sin straffrättsliga jurisdiktion för att anhålla någon person eller göra efterforskningar med anledning av brott som begåtts ombord på fartyget under dess genomfart (artikel 27). När fartyget däremot befinner sig på, på väg till eller på väg från inre vatten gäller inte denna begränsning. Kuststaten har alltid rätt att besluta om anhållande och om undersökning på ett utländskt fartyg som efter att ha lämnat kuststatens inre vatten passerar territorialhavet (artikel 27.2). Undantag kan vidare medges i vissa närmare angivna situationer, bl.a. om brottets följder sträcker sig till kuststaten eller om brottet är av sådant slag att det stör lugnet i landet eller ordningen på territorialhavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Var ett brott kan anses ha förövats kan också påverka bedöm- ningen av om genomfarten är oskadlig. Även om den brottsliga handlingen har företagits på ett fartyg, men gärningen också ägt rum utanför fartyget i en kuststats vatten, anses kuststaten ha rätt att ingripa om brottets verkningar sträckt sig utanför fartyget och det som sker på fartyget därmed kan sägas störa kuststatens lugn, ordning eller säkerhet (se artikel 27.1 a och b; jfr NJA 1989 s. 804).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft16"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Underrättelse till flaggstaten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;När straffrättslig jurisdiktion utövas ska kuststaten, om befälhav- aren begär det, underrätta flaggstatens diplomatiska eller konsulära tjänstemän innan den vidtar några åtgärder. I en nödsituation kan en sådan underrättelse dock lämnas medan åtgärderna vidtas (arti- kel 27.3). Vid övervägande om eller hur ett anhållande bör företas ska enligt en generell regel myndigheterna ta vederbörlig hänsyn till sjöfartens intressen (artikel 27.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Havsrättskonventionen reglerar också den civilrättsliga jurisdik- tionen avseende utländska fartyg. Kuststaten bör bl.a. inte hejda eller omdirigera ett utländskt fartyg som passerar genom territorialhavet för att utöva civilrättslig jurisdiktion över en person ombord på fartyget (artikel 28).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Immunitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Under oskadlig genomfart har statsfartyg som används i ett icke- kommersiellt syfte rätt till immunitet. Kuststaten har alltså som huvudregel ingen möjlighet att utöva jurisdiktion mot ett sådant fartyg (artikel 32).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Rätten att utöva myndighet utanför det egna territoriet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;I de följande avsnitten redovisar vi jurisdiktionsreglerna i havsrätts- konventionen. Även om det förekommer att stater inom ramen för jurisdiktionsprinciperna kan utöva jurisdiktion utanför det egna territoriet får staterna inte, utan särskild reglering i frågan, utöva jurisdiktion i form av verkställighetsåtgärder mot andra än statens egna fartyg. Regleringen av möjligheterna att ingripa mot utländska fartyg till sjöss är komplicerad. När det gäller verkställighetsåtgärder får jurisdiktionen inte sträckas ut till andra staters territorium utan dessa staters tillstånd eller om det följer av överenskommelser som binder staterna. Detta innebär att stater normalt sett enbart får utöva myndighet och ingripa på sitt eget territorium.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Persson, Vilhelm, Rättsliga ramar för gränsöverskridande samarbete, Skrifter utgivna vid Juridiska Fakulteten i Lund, Nr 160, s. 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355355x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;12.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Jurisdiktion i den ekonomiska zonen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;En kuststat har, som tidigare nämnts, endast vissa specificerade suveräna rättigheter och viss specificerad jurisdiktion i den ekono- miska zonen (se framför allt artikel 56). Det är viktigt att hålla i minnet att de flesta s.k. friahavsrättigheterna (förutom rätten till fiske) gäller i den ekonomiska zonen. Därmed är kuststatens rätt att utfärda lagar och författningar som inskränker utländska fartygs rättigheter inom den ekonomiska zonen begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;I havsrättskonventionen har kuststatens generella rätt att ingripa i den ekonomiska zonen reglerats särskilt (artikel 73). Kuststaten ges rätt att under vissa förutsättningar borda, inspektera och kvar- hålla fartyg samt att vidta rättsliga åtgärder för att säkerställa att lagar och förordningar som beslutats i enlighet med konventionen följs. Åtgärderna får endast avse kontroll av författningar som rör kuststatens suveräna rättigheter att utforska, nyttja, bevara och förvalta de levande tillgångarna i den egna ekonomiska zonen. Det kan t.ex. gälla regler om fångstkvoter, licensiering av fiskare eller fartyg, fångsttider och fångstområden eller olika föreskrifter om mått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Kvarhållna fartyg och deras besättning ska omedelbart släppas fria så snart skälig borgen eller annan säkerhet ställts (artikel 73.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kuststatens påföljder för brott mot lagar och föreskrifter om fiske i den ekonomiska zonen får inte omfatta frihetsstraff eller annan form av fysisk bestraffning annat än när berörda stater ingått överenskommelser om detta (artikel 73.3). Detta är skälet till att bl.a. straffbestämmelserna i fiskelagen (1993:787) enbart innehåller böter i straffskalan såvitt avser fiske i den ekonomiska zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Havsrättskonventionen innehåller en detaljerad reglering för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar av den marina miljön. Denna redovisas här översiktligt i de delar den berör den ekonomiska zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kuststaten kan utöva verkställande jurisdiktion med anledning av brott begångna i den ekonomiska zonen om fartyget anlöper hamn. Däremot får kuststaten endast i begränsad utsträckning ingripa mot utländska fartyg under genomfart (artikel &lt;NOBR&gt;220.3–6).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Svenska nationella regler, som bygger på möjligheterna att ingripa mot utländska fartyg med anledning av utsläpp i den ekonomiska zonen (artiklarna 220.3 och &lt;NOBR&gt;220.5–6),&lt;/NOBR&gt; finns i 11 kap. 11 § vatten- föroreningslagen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Om det är objektivt klarlagt att det har skett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare prop. 2000/01:139 s. 100 ff. och 187 ff. samt SOU 1998:158.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;ett förbjudet utsläpp från ett fartyg i den ekonomiska zonen får förhör hållas och tvångsmedel vidtas i enlighet med den närmare regleringen i 11 kap. vattenföroreningslagen (se avsnitt 11.3 och prop. 1995/96:140 s. 125).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;När det finns klara skäl att anta att ett fartyg, som färdas i den ekonomiska zonen eller territorialhavet, i den ekonomiska zonen har överträtt tillämpliga internationella regler eller normer för att förhindra, begränsa och kontrollera förorening från fartyg – eller motsvarande lagar och andra författningar som kuststaten i över- ensstämmelse med internationella normer och regler har utfärdat, dvs. för svenskt vidkommande vattenföroreningslagen – får kust- staten begära att fartyget lämnar information beträffande identitet och registreringshamn, sin senaste och nästa anlöpningshamn och annan relevant information, som krävs för att fastställa om en över- trädelse har ägt rum (artikel 220.3). Lämnas inte begärd informa- tion och har överträdelsen lett till ett omfattande utsläpp, som med- fört eller hotat medföra betydande förorening av den marina miljön, får kuststaten företa fysisk inspektion av fartyget (artikel 220.5). Detsamma gäller om uppgifter lämnas men dessa flagrant avviker från uppenbara fakta. I båda fallen krävs dessutom att omständig- heterna påkallar en sådan inspektion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;För att inleda ett rättsligt förfarande, inbegripet att hålla kvar fartyget, ska ytterligare förutsättningar vara uppfyllda (artikel 220.6). Förutom att det ska föreligga klara objektiva bevis för att ett för- bjudet utsläpp har ägt rum i den ekonomiska zonen, krävs att detta utsläpp har medfört omfattande skada eller hot om omfattande skada på kusten eller kuststatens därmed sammanhängande intressen eller på tillgångarna i dess territorialhav eller ekonomiska zon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Med hänvisning till skyldigheten att vidta åtgärder för att skydda havsmiljön i den ekonomiska zonen har Sverige utvidgat möjlig- heterna att ta ut vattenföroreningsavgift till att omfatta även den ekonomiska zonen. I samband därmed infördes också regler om inspektion av utländska fartyg från vilka utsläpp skett, eller kunde misstänkas, samt om säkrande av bevisning i sådana fall (se 6 kap. 2 a § och 8 kap. 6 § vattenföroreningslagen). Som grund för bestäm- melserna hänvisades till artikel 220 i havsrättskonventionen (prop. 1992/93:54 s. 59 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Högsta domstolen har prövat frågan om vattenföroreningsavgift kan påföras ett utländskt fartyg i efterhand, när detta visserligen förorenat svensk ekonomisk zon men lämnat zonen utan att ha stoppats och visiterats av Kustbevakningen (NJA 2004 s. 255).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft16"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355357x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Högsta domstolen konstaterade att det inte strider mot folkrätten att tillämpa avgiftsbestämmelserna i vattenföroreningslagen på utsläpp från utländska fartyg i den ekonomiska zonen, även om ingripandet inte skett i zonen. I en sådan situation föreligger alltså svensk jurisdiktion för påförande av vattenföroreningsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Högsta domstolen konstaterade att vattenföroreningslagen inte innehåller några uttryckliga jurisdiktionsregler avseende uttag av vattenföroreningsavgift och att begränsningarna vad avser straffrätts- liga ingripanden inte varit avsedda att tillämpas på den i admini- strativ ordning uttagna vattenföroreningsavgiften. När jurisdik- tionsbegränsningarna infördes uttrycktes att dessa inte medförde att Sverige skulle vara förhindrat att ingripa med andra medel än rent straffrättsliga. Med utgångspunkt i förarbetena (se prop. 1995/96:140 s. 164)&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;fann Högsta domstolen att avgiftsbestäm- melserna i vattenföroreningslagen ska kunna tillämpas fullt ut på utsläpp även från utländska fartyg som passerar i den ekonomiska zonen. Den omständligheten att avgiften riktas mot den som är fartygets ägare eller redare och inte mot den som gjort utsläppet, talar också för att det för uttagandet av avgiften saknar betydelse om ingripandet har skett innan fartyget lämnat den svenska ekono- miska zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;12.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Skydd mot inspektioner och andra under- sökningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Havsrättskonventionen sätter tydliga gränser för rätten att företa inspektion och inleda rättsligt förfarande mot utländska fartyg (artiklarna &lt;NOBR&gt;223–233).&lt;/NOBR&gt; Varje fysisk inspektion av ett utländskt fartyg ska begränsas till en undersökning av sådana certifikat, loggböcker och andra dokument som fartyget enligt allmänt erkända inter- nationella regler och normer ska medföra (artikel 226). Vidare får fysisk inspektion av fartyget endast äga rum efter en sådan under- sökning och bara om det föreligger klara skäl att anta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;att fartygets eller dess utrustnings skick väsentligt avviker från uppgifterna i dokumenten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;att innehållet i dokumenten inte är tillräckligt för att bekräfta en misstänkt överträdelse, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;att fartyget inte medför giltiga certifikat eller loggböcker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uttalanden av samma innebörd förekommer i de ursprungliga förarbetena till reglerna om vattenföroreningsavgift, se prop. 1982/83:87 s. 32.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;Begränsningarna i rätten att företa inspektion i kontrollsyfte gäller oavsett om det utländska fartyget befinner sig på inre vatten, i territorialhavet eller i den ekonomiska zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;När ett fartyg frivilligt befinner sig i en stats hamn får staten genomföra undersökningar och, beroende på bevisläget, inleda rätts- liga åtgärder beträffande varje utsläpp från ett sådant fartyg utanför statens inre vatten, territorialhav eller ekonomiska zon (artikel 218.1). Artikeln reglerar utsläpp utanför hamnstatens jurisdiktionsområde. Sker det däremot i hamnstatens territorialhav eller ekonomiska zon är huvudregeln att kuststaten har jurisdiktionsrätt och kan verk- ställa undersökningar och inleda rättsliga förfaranden även beträf- fande utsläpp som skett från utländska fartyg (artikel 220.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft37"&gt;12.11 I havsrättskonventionen reglerad jurisdiktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;12.11.1 Sjöröveri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;På det fria havet finns, som tidigare nämnts, ett generellt förbud mot maktutövning. Det innebär t.ex. att en kustbevakningstjänsteman normalt sett inte har rätt att uppbringa och borda ett fartyg av utländsk nationalitet. Däremot tillåts alla stater att genom örlogs- fartyg, militära luftfartyg eller andra av staten markerade fartyg eller luftfartyg uppbringa fartyg eller luftfartyg som gör sig skyl- diga till sjöröveri eller fartyg som rövats och är under sjörövares kontroll (artiklarna &lt;NOBR&gt;100–107&lt;/NOBR&gt; i havsrättskonventionen). Enligt 2 kap. 3 § brottsbalken är svensk lag tillämplig och svensk domstol behörig i fråga om vissa mycket allvarliga brott oavsett var dessa begåtts. Till dessa brott hör bl.a. kapning och sjöfartssabotage (2 kap. 3 § p. 6 brottsbalken). Det innebär att det i jurisdiktionshänseende inte finns några hinder mot att svenska myndigheter ingriper mot sjö- röveri ens på det fria havet (jfr prop. 1995/96:140 s. 89).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft10"&gt;12.11.2 Hot pursuit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;I havsrättskonventionen regleras också rätten till omedelbart för- följande av utländska fartyg, s.k. hot pursuit (artikel 111). Sådant förföljande är tillåtet när kuststaten har goda skäl att anta att ett utländskt fartyg har brutit mot kuststatens lagar och förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;För att ha rätt att förfölja ett utländskt fartyg måste kuststaten påbörja förföljandet medan fartyget i fråga uppehåller sig inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft16"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355359x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;kuststatens inre vatten, arkipelagvatten, territorialhav eller angrän- sande zon (artikel 111.1). Vidare gäller rätten till omedelbart för- följande också överträdelser som har ägt rum i den ekonomiska zonen och på kuststatens kontinentalsockel eller i säkerhetszoner runt anläggningar på kontinentalsockeln (artikel 111.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Förföljandet måste vara oavbrutet från det att det utländska far- tyget befunnit sig på inre vatten, territorialhavet eller angränsande zon. Det kan fortsätta på det fria havet till dess det utländska fartyget antingen stoppas eller går in i sitt eget eller en tredje stats territorium.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Endast örlogsfartyg och militära luftfartyg, eller andra fartyg och luftfartyg som är försedda med tydliga kännetecken och kan identifieras som fartyg i offentlig tjänst, får förfölja ett fartyg med stöd av den nu beskriva artikeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Ett ingripande efter hot pursuit kan ske även om förföljandet slutar när det utländska fartyget befinner sig i svensk ekonomisk zon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft37"&gt;12.12 Havsrättskonventionen och LKP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;12.12.1 Brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kustbevakningens uppdrag att bedriva övervakning för att hindra brott omfattar till stor del även Sveriges ekonomiska zon (1 § andra stycket lagen LKP). Uppgifterna omfattar i denna del att hindra brott mot föreskrifter i lagar och andra författningar som gäller jakt (p. 2), fiske (p. 3), bevarande av den marina miljön och annan naturvård (p. 4), trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafi- ken (p. 5), åtgärder mot vattenföroreningar från fartyg (p. 6), dumpning av avfall i vatten (p. 7), kontinentalsockeln (p. 8), far- tygs registrering och identifiering (p. 10), skydd för den marina miljön mot andra förorenade åtgärder än sådana som avses i p. 6 och 7 (p. 11), märkning och användning av oljeprodukter (p. 12) samt åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter (p. 14). Uppdraget i den ekonomiska zonen omfattar också övervakning för att hindra brott mot lagen om Sveriges ekono- miska zon eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen (1 § tredje stycket LKP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;Nu redovisade bestämmelser i förening med 2 § LKP innebär att en kustbevakningstjänsteman har vissa polisiära befogenheter i den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Bring m.fl. s. 223.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355360x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;ekonomiska zonen. Med stöd av 4 § LKP har denne vidare rätt att stoppa och visitera ett fartyg eller inbringa ett fartyg till svensk hamn, om fartyget i den ekonomiska zonen bryter mot någon av de föreskrifter som omfattas av uppräkningen ovan. För utländska statsfartyg gäller emellertid särskilda regler i &lt;NOBR&gt;IKFN-förordningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den nu beskrivna rätten för en kustbevakningstjänsteman att utöva myndighet gäller emellertid primärt enbart i förhållande till svenska medborgare, eftersom den ekonomiska zonen inte utgör svenskt sjöterritorium (se avsnitt 12.3.1 beträffande bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken). Även om varje stat själv väljer hur den vill utforma sina jurisdiktionsregler sätter allmän folkrätt och inter- nationella överenskommelser gränser för rätten att utöva nationell jurisdiktion och annan myndighet på områden utanför statens eget territorium. Utöver begränsningarna i behörigheten enligt den nationella regleringen ska följaktligen också de begränsningar som följer av allmän folkrätt och internationella överenskommelser iakttas. Detta innebär att en kustbevakningstjänstemans rättsliga möjligheter att ingripa mot en utländsk medborgare eller ett fartyg med utländsk flagg inte bara kräver att befogenheten har stöd i LKP eller annan reglering, utan dessutom att det föreligger svensk jurisdiktion. I praktiken kan alltså regleringen i LKP vara mer begränsad än vad den vid första anblicken ger intryck av. Svensk jurisdiktion föreligger emellertid i zonen avseende bl.a. bestäm- melser om brott mot fiskelagen och vattenföroreningslagen. Juris- diktion föreligger också enligt lagen om svensk ekonomisk zon på en plattform eller i säkerhetszon inrättad enligt lagen (se även nedan under ordningshållning). Trots lydelsen av 1 § andra stycket LKP föreligger det emellertid inte någon generell straffrättslig jurisdiktion och rätt att ingripa i zonen mot ett utländskt fartyg som överträder bestämmelser om trafikregler och säkerhetsanord- ningar för sjötrafiken eller avseende fartygs registrering och identi- fiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft8"&gt;En allmän begränsning i en kustbevakningstjänstemans rätt att använda straffprocessuella tvångsmedel i den ekonomiska zonen vid brott mot vattenföroreningslagen följer av att, som huvudregel, brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;IKFN-förordningen&lt;/NOBR&gt; ska bl.a. att ett utländskt statsfartyg, som under vissa förhål- landen påträffas inom svenskt inre vatten utan att ha rätt att vara där, prejas och föras till en ankarplats (16 §). Ett utländskt statsfartyg, som gör uppehåll inom det svenska territorial- havet utan att ha rätt till det, ska erinras om gällande bestämmelser samt avvisas från terri- toriet (17 §). Även i andra situationer får utländska statsfartyg avvisas. Detta gäller t.ex. om ett utländskt statsfartyg inom svenskt territorium bedriver verksamhet som är förbjuden enligt tillträdesförordningen (18 §). Försvarsmakten ska anmäla överträdelser av bestämmel- serna till behörig civil myndighet, dvs. polisen eller Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;mot bestämmelser som syftar till att förebygga, begränsa eller kontrollera förorening av den marina miljön enbart kan bestraffas med böter, om brottet har begåtts på ett fartyg som är registrerat i en främmande stat när det befunnit sig utanför svenskt inre vatten (2 § lagen om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg; begränsningslagen). Enligt 11 kap. 7 § vattenföroreningslagen får emellertid husrann- sakan företas även om påföljden för gärningen endast kan bestäm- mas till följd av bestämmelserna i begränsningslagen endast kan bestämmas till böter. Motsvarande reglering saknas i fiskelagen, vilken också föreskriver att brott i zonen endast får bestraffas med böter (jfr havsrättskonventionen, artikel 73).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;12.12.2 Tillsyn och ordningshållning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Med stöd av 8 § förordningen om Sveriges ekonomiska zon har Kustbevakningen tillsyn över sådan verksamhet som bedrivs i den ekonomiska zonen med stöd av 5 och 9 §§ lagen om Sveriges eko- nomiska zon, dvs. närmast att kontrollera efterlevnaden av tillstånd för bl.a. att utforska, utvinna och på annat sätt utnyttja natur- tillgångar eller att i kommersiellt syfte uppföra och använda anlägg- ningar och andra inrättningar i den ekonomiska zonen. Enligt 2 § andra stycket kontinentalsockelförordningen ska Kustbevakningen vidare på begäran biträda SGU vid utövande av tillsyn över efter- levnaden av föreskrifter och villkor för tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln. Vidare ska Kustbevakningen enligt 2 a § samma förordning och 15 a § lagen om kontinentalsockeln utöva tillsyn över efterlevanden av villkor för utläggande av undervattenskablar och rörledningar på den svenska delen av kontinentalsockeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;En särskild fråga är om den nuvarande regleringen ger Kust- bevakningen rätt att ingripa mot ordningsstörningar i den ekono- miska zonen. Regleringen i 15 § lagen om Sveriges ekonomiska zon och i 10 § lagen om kontinentalsockeln jämförd med artikel 56 i havsrättskonventionen bör enligt vår mening tolkas så att en kust- bevakningstjänsteman kan ingripa mot ordningsstörningar i sjö- trafiken i en säkerhetszon som inrättas enligt 7 § lagen om Sveriges ekonomiska zon eller 6 § lagen om kontinentalsockeln. Därmed kan en kustbevakningstjänsteman ingripa i zonen mot de ordningsstör- ningar, och brott, som omfattas av 1 § andra och tredje styckena LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft16"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355362x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Vidare kan en kustbevakningstjänsteman ingripa mot ordnings- störningar på konstgjorda anläggningar i samma utsträckning som på annat svenskt territorium. Som utvecklas närmare i avsnitt 11.2.5 är dock de ordningshållande befogenheterna begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;12.13 Svensk straffrättslig jurisdiktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;12.13.1 Brottsbalkens regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 1 § brottsbalken har svensk domstol, i överensstäm- melse med territorialitetsprincipen, straffrättslig jurisdiktion över brott som begåtts på svenskt landterritorium och svenskt sjöterri- torium samt i luftrummet ovanför land- och sjöterritoriet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För brott som har begåtts på svenskt territorium finns inga sär- skilda begränsningar av jurisdiktionen. Huvudregeln är därför att en kustbevakningstjänsteman kan ingripa mot brott på svenskt territorium i den utsträckning som följer av LKP eller annan för- fattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;För brott som har begåtts utom riket finns särskilda regler om svensk straffrättslig jurisdiktion (2 kap. 2 § brottsbalken). Enligt första stycket omfattar svensk domsrätt i princip alla brott av svenska medborgare. Med svensk medborgare jämställs utlänning med hemvist i Sverige. Vidare kan den svenska behörigheten i vissa särskilt angivna fall sträcka sig till brott som begåtts utom riket av andra utlänningar, exempelvis en utlänning som efter brottet har blivit svensk medborgare, om brottet i sistnämnda fall kan medföra fängelse i mer än sex månader. I paragrafens andra stycke föreskrivs ett generellt krav på dubbel straffbarhet. Enligt denna bestämmelse gäller inte behörighetsreglerna om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsorten eller om den begåtts inom område som inte tillhör någon stat (t.ex. det fria havet) och det enligt svensk lag inte kan följa svårare straff än böter för gärningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;I överensstämmelse med flaggstatsprincipen är svensk domstol vidare bl.a. behörig att döma över brott som förövats på svenskt fartyg (2 kap. 3 § 1 brottsbalken). Behörigheten omfattar inte enbart brott som förövats på ett sådant fartyg utan också andra brott som befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen har begått i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Internationella straffrättsutredningen har i betänkandet Internationella brott och svensk jurisdiktion (SOU 2002:98) föreslagit en revision av 2 kap. brottsbalken. Utredningens för- slag bereds för närvarande inom Regeringskansliet och har ännu inte lett till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355363x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;tjänsten. Flaggstatsprincipen gäller alltså parallellt med territoriali- tetsprincipen, men kan också tillämpas när fartyget befinner sig utanför det egna territoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den svenska jurisdiktionen omfattar också brott som anses rik- tade mot Sverige eller svenska intressen (2 kap. 3 § 4 och 5 brotts- balken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;För brott av mycket allvarlig karaktär, bl.a. kapning, folkrätts- brott, penningförfalskning och terroristbrott, gäller också svensk jurisdiktion (2 kap. 3 § 6 brottsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 5 § första stycket brottsbalken krävs ett särskilt förordnande från regeringen, eller myndighet som regeringen har bestämt, för att åtal ska få väckas för vissa brott (s.k. åtalsför- ordnande). Detta gäller bl.a. brott som har begåtts på svenskt terri- torium men ombord på ett utländskt fartyg eller luftfartyg, om gärningsmannen är en utlänning som var befälhavare, tillhörde besättningen på fartyget eller annars medföljde detta och brottet har riktats mot en sådan utlänning eller mot ett utländskt intresse. Bestämmelsen har sin bakgrund i att flaggstaten regelmässigt har rätt till och utövar jurisdiktion i de aktuella fallen (jfr för svensk del 2 kap. 3 § 1 brottsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det finns som huvudregel också krav på åtalsförordnande för ett brott som har begåtts utanför Sverige (2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken). Däremot krävs inte åtalsförordnande för t.ex. brott som har begåtts i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på fartyg i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av dessa stater och inte heller om brottet har begåtts på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Folkrättens betydelse för den nationella rättstillämpningen på straffrättens område markeras genom att reglerna i 2 kap. brotts- balken kan begränsas av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser eller av överenskommelser mellan stater (2 kap. 7 § brottsbalken). FN:s havsrättskonvention är exempel på en sådan reglering. Bestäm- melsen tar också sikte på olika former av immunitet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Regler om jurisdiktion finns emellertid inte bara i brottsbalken utan även i vissa lagar som innehåller materiella straffbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;12.13.2 Annan författningsreglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;Lagen om kontinentalsockeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Lagen om kontinentalsockeln anger villkoren för att eftersöka och utvinna naturtillgångar inom den svenska delen av sockeln samt ger Sverige rätt att på kontinentalsockeln uppföra konstgjorda öar, anläggningar och konstruktioner i syfte att bl.a. utforska och utnyttja, bevara och förvalta naturtillgångar (se avsnitt 11.41). Av lagen följer att Sverige har exklusiv jurisdiktion över sådana inrätt- ningar. Eftersom den svenska delen av kontinentalsockeln delvis är belägen utanför Sveriges territorium och alla anläggningar för dess utforskande och utvinnande generellt ligger under svensk juris- diktion, gäller – med vissa undantag – att svensk lag ska tillämpas utanför territorialgränsen på anläggningar och i säkerhetszoner kring dessa. Detta gäller enligt förarbetena även bestämmelserna i 2 kap. brottsbalken om svensk domstols behörighet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vad som avsågs var enligt förarbetena främst brott av utlänning mot säker- hetsföreskrifter, vilket inte riktar sig mot Sverige eller svenskt subjekt och som begås utanför anläggning eller säkerhetszon. Enligt 14 § första stycket lagen om kontinentalsockeln ska den som utom riket har begått brott enligt 11 §, och som finns i Sverige, dömas för brott mot lagen eller brottsbalken samt vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft10"&gt;Vattenföroreningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;Enligt 10 kap. 10 § vattenföroreningslagen är svensk domstol behörig att döma över vissa brott enligt lagen när de har begåtts på ett utländskt fartyg i Sveriges ekonomiska zon, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Detsamma gäller om gärningen kan föranleda ansvar enligt brottsbalken eller miljöbalken. Åtal för sådana brott som avses i 10 kap. 10 § får väckas endast om brottet avser ett förbjudet utsläpp och detta har medfört betydande skador på den svenska kusten eller därmed sammanhängande intressen eller på tillgångar i Sveriges sjöterritorium eller ekono- miska zon eller om vissa andra förutsättningar är uppfyllda (10 kap. 11 §). Regeln har tillkommit för att anpassa lagstiftningen till de särskilda begränsningar som följer av havsrättskonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1966:114 s. 77.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355365x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;För en utförligare beskrivning av vattenföroreningslagen hänvisas till avsnitt 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;Jaktlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Jaktlagen (1987:259), som också behandlas i avsnitt 11.45, gäller viltvården, rätten till jakt och jaktens bedrivande inom svenskt terri- torium samt frågor som har samband därmed (1 § första stycket). Lagen gäller också i de fall som anges särskilt inom Sveriges ekono- miska zon (andra stycket 1), beträffande jakt från svenskt fartyg på det fria havet utanför den ekonomiska zonen (andra stycket 2) och beträffande jakt från svenskt luftfartyg över det fria havet utanför den ekonomiska zonen (andra stycket 3). Enligt 51 a § döms den som har begått brott mot jaktlagen inom Sveriges ekonomiska zon vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Åtal för brott i sådana fall får väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades (51 b §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft10"&gt;Fiskelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Fiskelagen (1993:787) gäller rätten till fiske samt fisket inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon. I de fall som anges särskilt gäller lagen även svenskt havsfiske utanför den ekonomiska zonen (1 §). Vad som föreskrivs i lagen om fiske i all- mänt vatten gäller även fiske i den ekonomiska zonen med de begränsningar som föranleds av lagen om kontinentalsockeln (2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den som har överträtt fiskelagens bestämmelser ska enligt 49 § dömas vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig (se även avsnitt 11.42). Paragrafen tar enligt för- arbetena sikte på de fall där utländska fiskande som inte är bosatta i Sverige begår brott i den svenska ekonomiska zonen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt 41 § får endast dömas till böter om brottet har begåtts i Sveriges ekonomiska zon. Denna bestämmelse är en följd av att havsrättskonventionen inte tillåter fängelse för gärningar begångna i den ekonomiska zonen (se artikel 73.3 i havsrättskonventionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1992/93:232 s. 77.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355366x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;I havsrättskonventionen finns en bestämmelse som bl.a. föreskriver att staterna ska anta lagar och andra författningar för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar av den marina miljön genom dumpning (artikel 210).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Bestämmelser om straff och förverkande har samlats i 29 kap. miljöbalken. I 29 kap. 8 § 10 anges att den som, med uppsåt eller av oaktsamhet, bryter mot förbud mot dumpning eller förbränning av avfall döms till böter eller fängelse i högst två år. Enligt 15 kap. 31 § får avfall inte dumpas eller förbrännas inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon och inte heller från svenska fartyg eller luft- fartyg i det fria havet. För brott mot den nyss nämnda bestämmel- sen gäller en särskild jurisdiktionsregel. Den som har begått sådant brott döms enligt 29 kap. 13 § vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig. Genom begränsningslagen (se avsnitt 12.12.1) begränsas möjligheterna att ingripa när dump- ning sker från utländska fartyg. Strängare straff än böter får inte dömas ut, såvida det inte gäller allvarliga och uppsåtliga gärningar som medför förorening i territorialhavet (2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft10"&gt;Estonialagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Som också redovisats i avsnitt 11.56 innehåller lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid passagerarfartyget Estonia en särskild jurisdiktionsregel (5 §). Även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig, eftersom vraket efter Estonia ligger i ett område som inte tillhör någon stat, och eventuella brott begås utanför Sveriges territorium av annan än svensk medborgare så är svensk domstol behörig att döma den som stör gravfriden. I vissa situa- tioner är det emellertid inte möjligt att utöva straffrättslig jurisdik- tion över utländska fartyg, eftersom det enligt folkrätten finns ett principiellt förbud för en stat att utöva makt mot andra staters fartyg på det fria havet. I praktiken kan det därför i vissa fall bli svårt att få till stånd ett rättsligt förfarande i Sverige, utom i de fall där fartyget angör svensk hamn eller annars kommer in på svenskt inre vatten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 1994/95:190 s. 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355367x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft37"&gt;12.14 Flaggstatsrapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft8"&gt;Med stöd av havsrättskonventionen och MARPOL&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;har det skapats en särskild form för att överföra utredning och, i förekommande fall, lagföring beträffande ett otillåtet utsläpp till fartygets flaggstat, &lt;SPAN class="ft10"&gt;s.k. flaggstatsrapportering&lt;/SPAN&gt;. Denna bygger på grundprincipen att flagg- staten har det primära ansvaret för att rättsligt beivra överträdelser som begås på dess fartyg. Förfarandet innebär att den stat inom vars territorium ett brott har begåtts, och som därigenom har jurisdiktion att lagföra brottet, överför utredning och lagföring till fartygets flaggstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Enligt havsrättskonventionen är flaggstaten skyldig att under vissa förutsättningar vidta rättsliga åtgärder mot fartyg som för dess flagg. Av artikel 217.4 följer att flaggstaten ska påbörja en utredning och, när så är lämpligt, omedelbart inleda rättsligt för- farande mot ett fartyg som överträtt regler och normer som fast- ställts genom behörig organisation. Detta ska ske oberoende av var överträdelsen har ägt rum eller var föroreningen har inträffat eller upptäckts. Flaggstaten ska därvid iaktta artiklarna om hamnstaters och kuststaters säkerställande av reglernas tillämpning samt artik- larna om suspension och begränsningar i inledandet av rättsliga för- faranden (artiklarna 218, 220 och 228). Av artikel 217.6 följer vidare att flaggstaten, på en annan stats skriftliga begäran, ska undersöka varje överträdelse som ett fartyg som för dess flagg påstås ha gjort sig skyldig till. Om flaggstaten är övertygad om att det föreligger tillräckliga bevis för att ett rättsligt förfarande beträffande den påstådda överträdelsen ska kunna inledas, ska den utan dröjsmål inleda sådant förfarande i enlighet med sina lagar. Av artikel 217.7 följer att flaggstaten omedelbart ska informera den stat som begärt bistånd samt behörig internationell organisation, dvs. IMO, om de åtgärder som vidtagits och resultatet av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft8"&gt;När flaggstaten utreder en överträdelse får den enligt artikel 217.5 begära bistånd från varje annan stat som kan bidra till att klarlägga omständigheterna i fallet. En anmodad stat är skyldig att försöka tillmötesgå flaggstatens begäran om bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Reglerna om flaggstatsrapportering finns i 11 kap. 16 § vatten- föroreningslagen. Allmänt gäller att när det inte längre finns anled- ning att fullfölja en förundersökning ska denna avslutas genom ett beslut om att lägga ned förundersökningen. En förundersökning som fullföljs avslutas genom ett beslut i åtalsfrågan. I vissa situa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se not 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td168"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;tioner kan åklagaren avsluta en förundersökning genom en begäran om att lagföringen ska övertas av ett annat land. En framställning om överföring av lagföring kan också göras innan förundersök- ningen har avslutats. Institutet flaggstatsrapportering motsvarar i många hänseenden överförande av lagföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För att åklagaren ska kunna ta ställning till frågan om flaggstats- rapportering måste Kustbevakningen eller polismyndigheten – i de fall där åklagaren inte redan har inträtt som förundersökningsledare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft8"&gt;– tillställa åklagaren utredningen för beslut i den frågan, innan förundersökningen läggs ned. Om åklagaren bedömer att fortsatt utredning eller lagföring bör ske i den andra staten avslutas för- undersökningen med en begäran om att flaggstaten ska överta lag- föringen. Skulle resultatet av åtalsprövningen bli att åtal ska väckas i Sverige ska flaggstaten underrättas om detta. Om åklagaren med- delas att några åtgärder inte har vidtagits mot det fartyg som flagg- statsrapporten rör, kan åklagaren pröva om det finns skäl att åter- uppta förundersökningen i Sverige och om det i så fall är praktiskt möjligt att t.ex. delge gärningsmannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft16"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;P class="p932 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft105"&gt;I utredningens uppdrag ingår att beakta den fortsatta beredningen av de förslag som lämnats av Tillsynsutredningen, Gränskontroll- utredningen, Utredningen om fiskerikontrollen, Inregränslagsutred- ningen och Rattfylleriutredningen. Det åvilar vidare utredningen att följa arbetet i Utredningen om administrativa sanktioner på fiskets område, som sedan direktiven skrevs slutfört sitt uppdrag, och Utredningen om översyn och revidering av fiskelagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft104"&gt;I detta avsnitt redovisar vi i korthet innehållet i nämnda utred- ningar. Vi beskriver också det fortsatta lagstiftningsarbetet med vissa av förslagen. Dessutom redovisar vi andra pågående utred- ningar och lagstiftningsprojekt, som vi bedömer vara viktiga för Kustbevakningens befogenhetsreglering och vårt utredningsarbete. Det skulle emellertid föra för långt att täcka in alla pågående ut- redningar som på något sätt berör Kustbevakningen. Därför behand- lar vi inte betänkandet om immunitet för stater och deras egendom (SOU 2008:2) och ett delbetänkande om bildandet av en ny myn- dighet benämnd Transportinspektionen som ska inrymma bl.a. Sjöfartsinspektionen (SOU 2008:9). Inte heller beskrivs det pågåen- de utredningsarbetet i Havsmiljöutredningen (M 2006:05) närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft107"&gt;Inledningsvis redovisas några propositioner. En rör möjligheterna för Kustbevakningen och en kustbevakningstjänsteman att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (avsnitt 13.2.1). I en annan proposition föreslås bl.a. en kustbevakningstjänsteman få rätt att ta egendom i förvar (avsnitt 13.2.2) och en tredje innehåller förslag om admini- strativa sanktioner för yrkesfisket (avsnitt 13.2.3). I avsnitt 13.3 behandlas i relevanta delar utredningar som rör gränskontrollfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft10"&gt;och i avsnitt 13.4 utredningsförslag på fiskeområdet. Avsnitt 13.5 innehåller en redovisning av olika utredningar som rör informa- tionsutbyte. I avsnitt 13.6 redovisar vi andra utredningar som har särskilda beröringspunkter med vårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Regeringsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Rattfylleri och sjöfylleri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;Regeringen beslutade i februari 2008 en proposition som bygger på vissa av Rattfylleriutredningens förslag och bedömningar (SOU 2006:12 och SOU 2006:47).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I propositionen behandlas i huvudsak ökade möjligheter att kontrollera vägtrafiknykterheten och att in- gripa mot rattfylleri och vissa andra åtgärder för att motverka trafik- nykterhetsbrott samt skapa bättre möjligheter att ingripa mot sjö- fylleri. Däremot bereds frågorna om införande av en nedre gräns på 0,2 promille alkohol i utandningsluften för sjöfylleri, möjligheten att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov till sjöss och en möjlig- het att ta blodprov vid sjötrafikolyckor vidare inom Regerings- kansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft104"&gt;Enligt regeringens förslag får en kustbevakningstjänsteman möj- lighet att ta alkoholutandningsprov, både rutinmässiga sållnings- prov och bevisprov, samt göra ögonundersökningar för att förebygga, upptäcka och utreda rattfylleribrott. Vidare får Kustbevakningen besluta om att inleda förundersökning om rattfylleri och grovt ratt- fylleri. I fråga om Kustbevakningens befogenheter och skyldigheter under förundersökningen ska vad som föreskrivs i rättegångsbalken för undersökningsledare gälla. Åklagare ska ta över ledningen av förundersökningen så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet när saken inte är av enkel beskaffenhet. Åklagaren ska överta förundersökningsledningen även i andra fall, om det behövs av särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft107"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen föreslås före och under en förundersökning om rattfylleribrott ha samma befogenheter som en polisman att använda tvångsmedel och vidta andra åtgärder samt bruka våld. Detta innebär bl.a. att en kustbevakningstjänsteman får vidta primärutredningsåtgärder samt, i brådskande fall, gripa en misstänkt utan föregående anhållningsbeslut, ta egendom i beslag, besluta om kroppsbesiktning eller kroppsvisitation och göra hus-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;rannsakan. Förslaget innebär också att en kustbevakningstjänste- man ges samma rätt som en polisman att stoppa fordon med våld om så behövs, att skyddsvisitera den som berövats friheten, att till- fälligt omhänderta i första hand fordonsnycklar för att förhindra rattfylleribrott och att omhänderta körkort eller motsvarande behörighetshandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Befogenheterna att ingripa mot rattfylleri samlas i en ny lag, vilken också innehåller hänvisningar till befogenheter i annan lag- stiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft105"&gt;När det gäller sjöfylleri ges Kustbevakningen ökade möjligheter att ingripa genom ändringar i bl.a. LKP. En kustbevakningstjänste- man föreslås få rätt att ta alkoholutandningsprov i form av bevis- prov på den som är skäligen misstänkt för sjöfylleribrott. För att kunna ta sådana prov ska tjänstemannen ha rätt att stoppa fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft105"&gt;Regeringen föreslår vidare att Kustbevakningen får besluta om att inleda förundersökning om sjöfylleri. De befogenheter och skyldigheter som undersökningsledaren har enligt rättegångsbalken ska då gälla för Kustbevakningen. En tjänsteman vid Kustbevak- ningen föreslås före och under en förundersökning om sjöfylleri ha samma rätt som en polisman att använda tvångsmedel och vidta andra åtgärder samt att bruka våld. Rätten att ta alkoholutand- ningsprov i form av bevisprov till sjöss och att stoppa fartyg för sådan provtagning regleras i lagen om alkoholutandningsprov. Rätten att använda våld när fartyg ska stoppas regleras i polislagen. Kust- bevakningens rätt att inleda förundersökning om sjöfylleri och kust- bevakningstjänstemännens rätt att i övrigt använda tvångsmedel reg- leras i LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft10"&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft107"&gt;I propositionen Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet före- slår regeringen att bestämmelsen i 26 kap. 3 § rättegångsbalken om tvångsmedlet förvar ska ändras, så att beslut om förvar som huvudregel ska fattas av åklagare och att all slags egendom kan tas i förvar.&lt;SPAN class="ft80"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Åklagare ska enligt förslaget kunna ta i förvar såväl fast egendom som alla former av lös egendom – inklusive banktill- godohavanden och andra fordringsrätter. Vidare föreslås bl.a. att proportionalitetsprincipen, som gäller för alla straffprocessuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:68.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355372x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p934 ft10"&gt;tvångsmedel i rättegångsbalken, lagfästs. Regeringen föreslår dess- utom att en tjänsteman vid Kustbevakningen, genom en ny bestäm- melse i smugglingslagen, ska få samma rätt som en polisman att ta egendom i förvar vid misstanke om brott mot den lagen eller andra författningar som anges i 1 § smugglingslagen. I propositionen nämns att ett sådant behov kan föreligga om Kustbevakningen t.ex. skulle stoppa en båt i vilken det smugglas narkotika och där det samtidigt påträffas stora penningbelopp (s. 89). Om pengarna inte har direkt samband med brottet kan de inte tas i beslag som hjälpmedel eller utbyte. Behövs de inte heller som bevisning saknas möjlighet att ta pengarna i beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Regeringen föreslår också att en uttrycklig skyldighet att doku- mentera beslut om och verkställigheten av förvar ska införas. Dokumentationsskyldigheten ska åvila den som antingen efter eget beslut genomför åtgärden eller som verkställer ett förvarsbeslut på uppdrag av åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft10"&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Administrativa sanktioner på fiskeområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft105"&gt;I propositionen Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område föreslår regeringen ändringar i fiskelagen i syfte att effektivisera sanktionssystemet.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Propositionen bygger på de förslag som Fiske- sanktionsutredningen lämnade i betänkandet Administrativa sank- tioner på yrkesfiskets område (SOU 2007:20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft104"&gt;Regeringen föreslår att vissa, mindre allvarliga, överträdelser ska avkriminaliseras och i stället beivras genom ett system med admini- strativa sanktionsavgifter. De överträdelser som ska beivras genom sanktionsavgift ska vara lätt konstaterbara och inte kräva någon omfattande utredning eller ingående bedömning. Regeringen ska meddela närmare föreskrifter dels om vilka överträdelser som för- anleder sanktionsavgift, dels om avgiftens storlek. Avgiften ska enligt förslaget utgå efter en på förhand bestämd taxa och vara lägst 1 000 kr och högst 30 000 kr. Avgiftsskyldigheten ska bygga på strikt ansvar. Beslut om sanktionsavgift ska fattas av Fiskeriverket och gälla som domstols dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;Regeringen förslår vidare att Fiskeriverkets rätt att återkalla yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd även ska omfatta de över- trädelser som beivras genom sanktionsavgift. Verket ska kunna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:107.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;återkalla licenser och tillstånd på viss tid dels vid allvarliga över- trädelser, dels vid upprepade överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Vid sådana överträdelser som även i fortsättningen ska föranleda straffansvar ska Fiskeriverket interimistiskt kunna återkalla yrkes- fiskelicens och fartygstillstånd, om det på sannolika skäl kan antas att licensen eller tillståndet kommer att återkallas slutligt på grund av att innehavaren av licensen eller tillståndet har gjort sig skyldig till brott enligt fiskelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft104"&gt;Regeringen föreslår vidare att det införs en skyldighet för Kust- bevakningen och andra brottsutredande myndigheter samt för domstolar att till Fiskeriverket lämna de uppgifter som verket kan behöva för sin handläggning av ärenden om administrativa sank- tioner. Uppgiftsskyldigheten ska regleras i förordning. Verket ska också underrättas om domar och beslut som har betydelse för verkets handläggning av ärenden om återkallelse av licens och tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft104"&gt;I propositionen föreslås också att överträdelser av EG:s förord- ningar om den gemensamma fiskeripolitiken och överträdelser av nationella bestämmelser ska behandlas på samma sätt. Det innebär att det straffbara området för överträdelser av EG:s förordningar utvidgas till att avse även sådan oaktsamhet som inte är grov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft10"&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Gränskontrollfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Gränskontrollutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft107"&gt;Regeringen beslutade den 18 juni 2003 att tillkalla en särskild ut- redare för att se över och utvärdera reglerna för personkontroll vid Sveriges gränser ur såväl ett brottsförebyggande och brottsbekämp- ande perspektiv som ett migrationsperspektiv. I utredningens uppdrag ingick bl.a. att utvärdera Sveriges medlemskap i Schengen. I förgrunden stod behovet av förändringar avseende de gränskon- trollerande myndigheternas verksamhet, samverkan och informa- tionsutbyte. En central fråga var i vilken omfattning polisen, Tull- verket och Kustbevakningen skulle ha rätt att använda tvångsmedel i samband med personkontroll vid yttre gräns. I utredningens upp- drag ingick bl.a. också att överväga förändrade regler för den inre utlänningskontrollen. Uppdraget omfattade däremot inte gränskon- troll av varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft16"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft10"&gt;Utredningen överlämnade i november 2004 betänkandet Gräns- kontrollag – effektivare gränskontroll (SOU 2004:110).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft104"&gt;Utredningen föreslår att polisen även fortsättningsvis ska ha huvudansvaret för personkontrollen, medan Kustbevakningen, precis som i dag, ska ha ett självständigt ansvar för tillsyn och över- vakning av sjötrafiken och utöva personkontroll till sjöss. Vidare anser utredningen att Kustbevakningens författningsreglerade an- svar för personkontroll bör vara detsamma, oavsett vilken form av personkontroll som avses. Ansvarsområdet föreslås gälla ”till sjöss och i anslutning till sjötrafiken”. Detta innebär att Kustbevak- ningen enligt förslaget ska utöva personkontroll av en person som t.ex. stiger av en båt eller ett fartyg och går i land på exempelvis en ö, en strand eller en kaj eller som annars befinner sig i anslutning till sjötrafiken eller övervakningsområdet till sjöss. Huvudansvaret för kontrollen vid och bemanningen av gränsövergångsställena ska enligt förslaget även i fortsättningen ligga på polisen. Efter en begäran om biträde ska dock Kustbevakningen kunna delta i personkontroll även utanför sitt egentliga ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft109"&gt;Som en samlad beteckning för polisen, Tullverket och Kust- bevakningen föreslår utredningen termen gränskontrollmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft105"&gt;En tjänsteman vid Kustbevakningen som medverkar i eller an- svarar för personkontroll i samband med en persons inresa i Sverige över yttre gräns föreslås även i fortsättningen ha rätt att kropps- visitera vederbörande och att kunna företa husrannsakan. Vissa bestämmelser förtydligas. Enligt utredningens uppfattning kan en sådan husrannsakan omfatta undersökning av alla utrymmen på ett fartyg, dvs. utöver lastutrymmena bl.a. även hytter, bryggor, kök, rum och container som fraktas med ett fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft104"&gt;Rätten att stoppa fordon och fartyg ska gälla både i den brotts- bekämpande verksamheten och vid personkontroll. För att Kust- bevakningen ska få stoppa ett fartyg eller ett fordon för annat ända- mål än varukontroll,&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;krävs att det finns anledning att anta att det på fartyget eller i fordonet färdas en person som är misstänkt för brott (4 § LKP, jfr 22 § polislagen). Personkontroll är obligatorisk i sam- band med att den yttre gränsen passeras och någon brottsmisstanke behöver alltså inte föreligga. På samma sätt som gäller för varukon- trollen föreslår utredningen att gränskontrollmyndigheterna ges rätt att stoppa fartyg och fordon för att genomföra personkontroll vid den yttre gränsen när det finns anledning anta att ett brott som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se 6 kap. 20 § tullagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;hör under allmänt åtal har begåtts. Kontroll kan ske t.ex. i samband med inresa med ett färjefartyg som anländer direkt från en stat utan- för Schengensamarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft107"&gt;Utredningen föreslår för såväl kustbevaknings- som tulltjänste- män att ansvaret ska utvidgas till att också omfatta att förhindra och bekämpa brott. Syftet med utredningens förslag är att ge Kust- bevakningen och Tullverket ett självständigt ansvar för personkon- trollen för att bättre ta tillvara dessa myndigheters kompetens och resurser. Utredningen anser att dessa tjänstemän bör ha samma rätt som en polisman att ingripa mot alla brott som hör under allmänt åtal. Om det i samband med en persons inresa eller utresa över inre eller yttre gräns finns anledning att anta att denne gjort sig skyldig till ett brott som hör under allmänt åtal föreslås bestämmelserna om förundersökning och om tvångsmedel i &lt;NOBR&gt;23–28&lt;/NOBR&gt; kap. rättegångs- balken bli tillämpliga. Vidare föreslår utredningen att även tull- och kustbevakningstjänstemän som medverkar i eller ansvarar för person- kontroll ska ges samma rätt som en polisman att använda våld eller tvång. Kustbevakningen och Tullverket bör emellertid enligt utred- ningen inte ges de befogenheter som en polismyndighet har enligt rättegångsbalken, t.ex. att fatta beslut om att förundersökning ska inledas. De tvångsmedel som kräver beslut av undersökningsledare kan således enligt förslaget inte beslutas av tjänstemän vid Kust- bevakningen eller Tullverket. I likhet med en polisman föreslås dock en kustbevaknings- eller tulltjänsteman få göra husrannsakan eller kroppsvisitation vid fara i dröjsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft35"&gt;Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regerings- kansliet, men varken proposition eller lagrådsremiss kan förutses inom sådan tid att de kan beaktas inom ramen för vårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Inregränslagsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Den 6 maj 2004 gavs en särskild utredare i uppdrag att se över av lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot annat land inom Europeiska unionen (inregränslagen) och tillämpningen av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utredningen överlämnade i januari 2006 betänkandet Kontroll av varor vid inre gräns (SOU 2006:9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft107"&gt;I betänkandet behandlas dels kontroll av varor vid inre gräns, dels anslutande frågor om brottsförebyggande och brottsbekämpande insatser. Tonvikten ligger naturligt nog på Tullverkets verksamhet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft16"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p724 ft104"&gt;men förslagen berör också Kustbevakningen. Utredningen föreslår att den nu gällande inregränslagen ersätts med en ny lag om kon- troll av varor vid inre gräns. Varukontrollen vid inre gräns ska enligt förslaget även fortsättningsvis vara en administrativ kontroll. Samtidigt betonar utredningen att varukontrollerna kan vara av direkt betydelse för den brottsbekämpande verksamheten och övergå i brottsutredning. Utredningen konstaterar vidare att EU- utvidgningen förstärker kraven på ett ändrat arbetssätt och att fokus måste ligga på underrättelseverksamhet. Utredningen före- slår inte några större förändringar beträffande kontrollansvaret, men betonar vikten av att samarbetet mellan kontrollmyndig- heterna stärks. På samma sätt som i dag ska Tullverket ha huvud- ansvaret för varukontrollen. Kustbevakningen ska medverka i Tull- verkets kontrollverksamhet genom att självständigt utöva varu- kontroll till sjöss och kontroll i anslutning till sjötrafiken. Därmed skulle enligt förslaget inte längre krävas att Kustbevakningen in- hämtar ett godkännande från Tullverket innan man genomför varu- kontroll till sjöss vid inre gräns. I likhet med vad utredningen anser ska gälla för polisen, föreslås Kustbevakningen vidare på Tullverkets begäran vara skyldig att bistå verket i viss åtgärd för varukontroll. Skyldigheten att samverka ska gälla enbart om deltagandet inte medför allvarliga men för Kustbevakningens och polisens övriga verksamhet. Utredningen föreslår vidare att då åklagare respektive Tullverket leder en förundersökning beträffande smugglingsbrott ska de ha rätt att anlita biträde av Kustbevakningen eller kunna uppdra åt denna att vidta en viss åtgärd som hör till förundersök- ningen, om det är lämpligt med hänsyn till åtgärdens beskaffenhet. Vidare anser utredningen att när Kustbevakningen eller polisen med- verkar i varukontrollen eller självständigt utför varukontroller bör dessa myndigheter ha samma befogenheter som Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft10"&gt;Förslagen, som bereds inom Regeringskansliet, har ännu inte lett till någon lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Fiskefrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Utredningen om fiskerikontrollen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft10"&gt;Den 15 april 2004 beslutade regeringen att tillkalla en särskild ut- redare med uppdrag att utvärdera den svenska fiskerikontrollen. I uppdraget ingick att analysera den svenska fiskerikontrollen med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;avseende på myndigheternas effektivitet, flexibilitet, resursutnytt- jande och kostnadseffektivitet samt att överväga behovet av even- tuella förändringar och föreslå förbättringar. Effekterna av att kvalitetskontrollen överfördes till Kustbevakningen år 2000 skulle ägnas särskild uppmärksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utredningen överlämnade i mars 2005 betänkandet Den svenska fiskerikontrollen – en utvärdering (SOU 2005:27).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Fiskeriverkets och Kustbevakningens fiskerikontroll har stått i fokus. I sin utvärdering har utredningen utgått från att den yttersta effekten av fiskerikontrollen, dvs. tillsynen över att bestämmel- serna om fisket efterlevs, är att förhindra olagligt fiske, vilket i sin tur kan bidra till att fiskeresursen bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft104"&gt;Utredningen bedömer att det finns ett allmänt behov av att öka och fördjupa samverkan mellan de myndigheter som utför fiskeri- kontroll, inte minst mellan Fiskeriverket och Kustbevakningen. Utredningen föreslår att Kustbevakningens arbete med att kvali- tetssäkra och följa upp rapporter om fiskebrott utvecklas genom ett utökat stöd till myndigheten och genom fortsatta utbildnings- insatser. Vidare pekar utredningen bl.a. på att förutsättningarna för en effektiv handläggning av ärendena hos polis och åklagare måste förbättras och att detta bl.a. kan ske genom att effektivisera Kust- bevakningens rapportering av brott. Utredningen anser att en rätt för Kustbevakningen att leda förundersökning skulle vara en intressant modell för att öka förutsättningarna för en snabb hand- läggning av utredningar om fiskebrott. Enligt utredningens mening är det emellertid för tidigt att ta ställning till frågan om Kustbevak- ningen ska ges rätt att inleda förundersökning. I stället pekar utred- ningen på att det befintliga systemet medger att det upprättas ett mer direkt samarbete under förundersökningen mellan Kustbevak- ningen och åklagare i de fall där Kustbevakningen rapporterar brott till åklagare. I sammanhanget hänvisar utredningen till 7 § LKP och att det där föreskrivs att åklagaren kan uppdra åt en kustbevaknings- tjänsteman att vidta de åtgärder som behövs för undersökningen, om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Om Kustbevak- ningen i ökad utsträckning kan vända sig direkt till åklagare, grundat på en överenskommelse mellan polisen och åklagare om ansvaret för förundersökningen, ser utredningen fördelar med att polisen avlastas och får mer resurser till andra brottstyper samtidigt som handläggningen av de s.k. fiskemålen skulle bli effektivare. Utredningen anser inte att det finns skäl att flytta över ansvaret för landningskontrollerna från Kustbevakningen till Fiskeriverket, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft16"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft10"&gt;föreslår däremot att verket fortsättningsvis ska utföra kvalitets- kontroll av fisk och fiskprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Trots utredningens förslag att låta gällande ordning bestå för- des, som redovisats i avsnitt 7.6.5, uppgiften att ansvara för land- ningskontroller över till Fiskeriverket år 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Fiskelagsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 beslutade reger- ingen att tillkalla en särskild utredare som ska se över den nuvar- ande fiskelagstiftningen och utifrån detta lämna förslag till ändrad lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft10"&gt;Det övergripande syftet med översynen är att utarbeta en tydligare och mer sammanhållen lagstiftning. Förslagen ska syfta till att ge förutsättningar för ett hållbart nyttjande av fiskeresur- serna som gynnar såväl näringsverksamheten och fritidsfisket som den biologiska mångfalden. Den huvudsakliga framtida regleringen ska enligt direktiven utformas som en fiskevårdslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft104"&gt;I uppdraget ingår också att beakta behovet av regelförenklingar och effektivisering av lagföringen vid brott mot fiskelagstiftningen. För att åstadkomma ett väl fungerande regelverk ska bl.a. särskild uppmärksamhet ägnas åt samspelet mellan fiskelagens bestämmel- ser om straff och särskild rättsverkan och fiskelagstiftningens olika normgivningsbemyndiganden. Utredaren ska vidare bl.a. överväga vilka åtgärder som ytterligare kan vidtas för att effektivisera lagför- ingen av brott mot fiskelagstiftningen, utöver de förslag som gäller administrativa sanktioner på yrkesfiskets område (SOU 2007:20). Ytterligare åtgärder för att förhindra svartfiske ska också föreslås. Utredaren ska samråda med vår utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft10"&gt;Utredningsuppdraget ska redovisas den 31 mars 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Utredningar som rör informationsutbyte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kustbevakningens personuppgiftshantering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft10"&gt;Utredningen om Kustbevakningens personuppgiftshantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft109"&gt;Regeringen beslutade den 21 oktober 2004 att tillkalla en särskild utredare som skulle se över regleringen av behandling av person- uppgifter i Kustbevakningens verksamhet och lämna förslag till en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;ny författningsreglering. I uppdraget ingick att kartlägga behand- lingen av personuppgifter och att analysera behovet av särskilda be- stämmelser. Utgångspunkten för uppdraget var att Kustbevakning- ens verksamhet ska kunna bedrivas effektivt med rationellt dator- stöd samtidigt som nödvändig respekt visas för enskildas personliga integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Utredningen överlämnade i februari 2006 betänkandet Kust- bevakningens personuppgiftshantering Integritet – Effektivitet (SOU 2006:18). I betänkandet föreslås en ny lag om behandling av uppgifter i Kustbevakningens verksamhet som ska ersätta den nu- varande förordningen (2003:188) om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft104"&gt;Enligt förslaget ska de yttre ramarna för behandlingen av person- uppgifter i Kustbevakningens verksamhet, som är viktiga ur integri- tetsskyddssynpunkt, slås fast i den nya lagen. Lagen ska gälla i stället för personuppgiftslagen (1998:204) och innehålla hänvisningar till de bestämmelser i lagen som ska tillämpas i Kustbevakningens verk- samhet. Lagen utgår från personuppgiftslagens begrepp och ter- minologi och anger för vilka ändamål olika typer av uppgifter får behandlas. Detta skiljer sig beroende på om det är fråga om brotts- bekämpande verksamhet eller annan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft105"&gt;Förslaget bygger på att regleringen bör vara teknikneutral. I motsats till den befintliga registerlagstiftningen utgår förslaget inte från begreppen databas eller register. Däremot görs i den brotts- bekämpande verksamheten skillnad mellan uppgifter som endast en mindre krets har tillgång till och uppgifter som är tillgängliga för flera. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om behandling av käns- liga personuppgifter och om olika typer av sökbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft104"&gt;Utredningen föreslår vidare ändringar i sekretesslagen så att Kust- bevakningens brottsbekämpande verksamhet i sekretesshänseende regleras på samma sätt som för övriga brottsbekämpande myndig- heter. Utredningen förslår också en ny bestämmelse om sekretess för uppgift om enskilds affärs- och driftförhållanden samt för upp- gift ur sjömansregistret. Bestämmelsen ska gälla i register som förs av Kustbevakningen för samordning av civil sjöövervakning och förmedling av civil sjöinformation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft10"&gt;Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft16"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355380x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p663 ft10"&gt;Det fortsatta arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft104"&gt;Efter remissbehandlingen bedömdes att den fortsatta beredningen av förslagen skulle samordnas med beredningen av Polisdatautred- ningens förslag (se nästa avsnitt), i syfte att åstadkomma en mer enhetlig reglering av personuppgiftsbehandlingen hos de brotts- bekämpande myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft104"&gt;I november 2007 remitterades departementspromemorian Be- handling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksam- het (Ds 2007:43). Under arbetet med en ny lag om polisens be- handling av personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten hade det konstaterats att det på flera områden finns anledning att överväga delvis andra lösningar än de som har föreslagits av Utred- ningen om Kustbevakningens personuppgiftsbehandling. Utgångs- punkten bör enligt promemorian vara en reglering för Kustbevak- ningen som närmare ansluter till de regler som föreslås för polisen. I promemorian tas därför, utöver regleringen av polisens person- uppgiftsbehandling, också upp vilka principiella överväganden som bör läggas till grund för den fortsatta beredningen av förslaget till ny reglering av personuppgiftsbehandlingen i Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft104"&gt;I promemorian konstateras att en rad frågeställningar är gemen- samma för den brottsbekämpande verksamheten hos myndigheter- na, bl.a. frågor som rör behandlingen av personuppgifter. Vidare slås fast att det är angeläget att samma grundläggande principer gäller för frågor om hur den enskildes integritet ska skyddas och hur av- vägningen ska ske i förhållande till effektiviteten i såväl Kustbevak- ningens som polisens verksamhet. Det pekas på att detta kan bli än viktigare som en följd av den översyn som pågår av Kustbevakning- ens befogenheter och de förslag som har lämnats bl.a. när det gäller myndighetens roll vid bekämpning av rattfylleri och sjöfylleri. Det framhålls att en samordning av regleringen av personuppgiftsbe- handlingen hos polisen och Kustbevakningen skulle skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan myndigheterna och underlätta informationsutbytet mellan dem. Det skulle också innebära att den enskilde lättare kan överblicka vilka förutsättningar som gäller för behandling av uppgifter om honom eller henne i respektive verk- samhet. På samma sätt som för polisens del förslås att insamling av vissa typer av uppgifter, vilka regleras i andra lagar, ska falla utanför tillämpningsområdet för den nya lagstiftningen för Kustbevak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ds 2007:43 s. 388 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft10"&gt;ningens brottsbekämpande verksamhet. Likaså föreslås den framtida lagstiftningen reglera behandling av uppgifter om juridiska personer, eftersom sådana uppgifter inte alltid kan skiljas från uppgifter om fysiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft104"&gt;Vidare görs i promemorian bedömningen att den nya lagen bör gälla i stället för personuppgiftslagen. I promemorian redovisas, med utgångspunkt i de grundläggande principer som föreslås gälla för polisen, en allmän bedömning av hur motsvarande frågor bör lösas när den nya framtida lagstiftningen för Kustbevakningen utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Promemorian innehåller även förslag om ändringar i lagen (1998:620) om belastningsregister och lagen (1998:621) om miss- tankeregister. Ändringarna innebär att Kustbevakningen kommer att kunna beviljas direktåtkomst till registren i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Inom Regeringskansliet förbereds en lagrådsremiss som behand- lar ny lagstiftning på området, men man avvaktar både arbetet inom EU med ett dataskyddsrambeslut och arbetet med beredningen av en ny polisdatalag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Rambeslut om behandling av personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft10"&gt;Inom EU:s tredjepelarsamarbete har förhandlats ett rambeslut om dataskydd. Syftet med rambeslutet är att säkerställa ett gott skydd för personuppgifter som behandlas inom ramen för det brotts- bekämpande och straffrättsliga samarbetet samt för verkställighet av straffrättsliga påföljder. Detta är områden som ligger utanför dataskyddsdirektivets tillämpningsområde. Rambeslutet är tillämpligt på Kustbevakningens behandling av personuppgifter i den brotts- bekämpande verksamheten. En departementspromemoria som be- handlar frågan om antagande av rambeslutet har nyligen remitterats (Ds 2008:30).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Polisdatalagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft107"&gt;Polisdatautredningen lämnade i december 2001 förslag till ny polis- datalag i betänkandet Behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (SOU 2001:92). Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av lagstiftningsärendet framkom det att ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft16"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p724 ft109"&gt;nytt underlag behövde tas fram och remitteras. Som nyss nämnts har det utarbetats en promemoria med förslag till ny lagstiftning.&lt;SPAN class="ft80"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft104"&gt;Promemorian innehåller förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet, som ska ersätta polisdatalagen (1998:622). Lagen ska gälla i stället för person- uppgiftslagen och innehålla hänvisningar till de bestämmelser i lagen som ska vara tillämpliga i polisens verksamhet. Lagen utgår från personuppgiftslagens begrepp och terminologi. Behandlingen i vissa register, bl.a. belastningsregistret och misstankeregistret, ska även i framtiden regleras i särskilda lagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Personuppgiftsbehandling i annan polisverksamhet än den brotts- bekämpande omfattas inte av lagförslagen. Den ska även fortsätt- ningsvis regleras i personuppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft10"&gt;Lagens övergripande syfte anges vara att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid polisens behandling av personuppgifter.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den föreslagna lagen ska vara heltäckande och reglera i princip all polisens behandling av personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten vid Rikspolisstyrelsen, polismyn- digheterna och Ekobrottsmyndigheten. Den nya lagen är teknik- neutral och bygger på synsättet att det ska stå polisen fritt att, inom de ramar som lagen anger, inrätta och föra olika register eller behandla personuppgifter på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;En särskild, tidsbegränsad lag föreslås reglera polisens allmänna spaningsregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Vidare föreslås vissa ändringar i sekretesslagen, i syfte att under- lätta det framtida informationsutbytet mellan brottsbekämpande myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft107"&gt;Promemorian har remissbehandlats. Inom Regeringskansliet på- går arbetet med den fortsatta beredningen av promemorians förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Åklagarväsendets personuppgiftsbehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft107"&gt;Regeringen har den 6 september 2007 beslutat direktiv för en översyn av personuppgiftsbehandlingen inom åklagarväsendet (dir. 2007:126).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft107"&gt;En särskild utredare ska se över sådan behandling av personupp- gifter som sker inom åklagarväsendet och som avser brottsutred- ning, åtal eller andra åtgärder vid brottsbekämpning. Uppdraget innefattar inte personuppgiftsbehandling i rent administrativt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ds 2007:43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A.a. s. 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355383x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p943 ft107"&gt;I uppdraget ingår att noggrant beskriva och kartlägga användningen av personuppgifter i åklagarväsendets brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Utgångspunkten för översynen är att de grundläggande bestäm- melserna om personuppgiftsbehandlingen ska regleras i lag, medan detaljfrågor ska regleras i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Andra lagstiftningsärenden av intresse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft10"&gt;I en departementspromemoria lämnas förslag till en ny lag om be- hörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Lagen ska ersätta kungörelsen (1970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Behörighetskraven omfattar enligt förslaget bara fartyg som kan drivas med motor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Tre kategorier av behörigheter ska införas med motsvarande behörighetsbevis (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Behörighetsbevis för fritidsbåt för fartyg vars skrov har en största längd av minst tio meter eller som med motordrift kan framföras med en hastighet genom vatten om minst femton knop.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Behörighetsbevis för fritidsskepp för fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största beredd av minst fyra meter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Behörighetsbevis för fritidsfartyg för hög hastighet för fartyg som med motordrift kan framföras med en hastighet genom vatten om minst 30 knop oavsett vilken storlek fartyget har.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft10"&gt;För att få behörighetsbevis för fritidsbåt eller fritidsskepp ska man ha fyllt 15 år och för att få behörighetsbevis för fritidsfartyg för hög hastighet ska man ha fyllt 18 år. Dessutom ska man ha genomgått föreskriven utbildning och godkänts vid ett kunskaps- prov (4 §). Sjöfartsverket ska utfärda behörighetsbevisen. Undan- tag ska kunna medges från lagens krav, bl.a. avseende de som redan har viss nautisk utbildning eller är varaktigt boende på öar utan broförbindelse eller reguljär färjeförbindelse till fastlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft109"&gt;Den som för ett fartyg, för vilket något av lagens behörighets- bevis krävs, ska under framförande medföra giltigt behörighets- bevis. Kraven på att inneha behörighetsbevis ska vara straffsank-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ds 2008:32.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft10"&gt;tionerade, men bara för den som är svensk medborgare eller folk- bokförd i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;En polisman och en tjänsteman vid Kustbevakningen ska ha rätt att stoppa ett fartyg för vilket det krävs särskild behörighet och begära att behörighetsbeviset överlämnas för kontroll (11 § första stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;Vid kontroll av behörighetsbevis har en polisman och en tjänste- man vid Kustbevakningen rätt att borda fartyget, i syfte att ta reda på om fartyget omfattas av krav på behörighetsbevis. Dessa får även mäta fartygets bredd och längd samt provframföra fartyget (11 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;I lagen föreslås särskilda ansvarsbestämmelser. Påföljden är dagsböter &lt;NOBR&gt;(12–13&lt;/NOBR&gt; §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft10"&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2009. Straffbestämmel- serna föreslås dock inte träda i kraft förrän två år efter det att övriga delar av lagen trätt i kraft. Detsamma gäller bestämmelserna om polismäns och kustbevakningstjänstemäns befogenheter. Vidare föreslås en övergångsbestämmelse med ett åldersundantag. Den som vid lagens ikraftträdande har fyllt 55 år befrias från kravet på behörighetsbevis för fritidsbåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Tillsynsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Genom beslut den 21 september 2000 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att utreda hur den statliga tillsynen skulle kunna göras till ett tydligare och effektivare förvaltningspolitiskt instru- ment som bättre bidrar till kontrollen och genomförandet av demokratiskt fattade beslut. Enligt direktiven skulle arbetet be- drivas i två etapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft104"&gt;Delbetänkandet Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag (SOU 2002:14) överlämnades i februari 2002. I delbetänk- andet redovisas en kartläggning av den statliga tillsynen och en analys av de problem som förekommer inom denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft107"&gt;I oktober 2004 redovisades den andra delen av uppdraget, med förslag till lagstiftning, i slutbetänkandet Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100). Där före- slår utredningen en särskild lag om tillsyn. Den föreslagna lagen innehåller definitioner, regler om samverkan och samordning samt om tillsynsplaner, olika regler om genomförandet av tillsyn, regler om ingripanden och sanktioner samt regler om egenkontroll, till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft16"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p943 ft105"&gt;synsavgifter, åtalsanmälan, handräckningshjälp av polismyndighet eller kronofogdemyndighet samt överklagande. I dessa delar före- slås den nya tillsynslagen ersätta befintliga sektorslagar. Förslaget motiveras bl.a. med att allmänna krav på tydlighet och effektivitet talar för en lag med allmän tillämplighet på olika tillsynsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Lagförslaget innehåller en legaldefinition av begreppet tillsyn. Med tillsyn avses en oberoende och självständig granskning av till- synsobjekt som syftar till att kontrollera om detta uppfyller de krav och villkor som följer av lag, &lt;NOBR&gt;EG-förordning&lt;/NOBR&gt; eller annan föreskrift och av särskilda villkor som har meddelats i anslutning till sådana föreskrifter. Även beslut om åtgärder som syftar till att vid behov åstadkomma rättelse av den objektsansvarige omfattas av defini- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft35"&gt;Utredningen konstaterar bl.a. att tillsynsmyndigheten, som ett led i tillsynen, torde vara skyldig att göra anmälan till åtal om det föreligger en klar misstanke om en straffbar överträdelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;Utredningens förslag, som ännu inte har lett till lagstiftning, bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Arbetet med en s.k. riktlinjeproposition pågår. Någon ny generell tillsynslag torde inte bli aktuell och några förändringar i övrigt kan inte förutses inom sådan tid att de kan beaktas inom ramen för vårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Skyddslagsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 25 januari 2007 att tillkalla en särskild utredare för att se över lagen (1990:217) om skydd för samhälls- viktiga anläggningar m.m. med tillhörande förordning (dir. 2007:6). I uppdraget ingår att utarbeta förslag till den författningsreglering som bedöms vara nödvändig. Huvudsyftet är att modernisera reg- leringen. Utredaren ska bl.a. se över författningarnas tillämpnings- område, vilket innefattar såväl skyddsändamålen som de anlägg- ningar och områden som ska kunna förklaras som skyddsobjekt och militära skyddsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Utredningen, som tagit namnet skyddslagsutredningen, ska över- lämna sitt betänkande i maj 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft16"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p842 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lotsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft104"&gt;Den 30 november 2006 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att utreda den svenska lotsningsverksamheten och föreslå förändringar i den. Utredaren ska särskilt belysa hur ny tek- nik kan underlätta och effektivisera lotsarbetet samt förutsättning- arna att utveckla lotsning från enbart en central i land. I uppdraget ingår bl.a. också att se över vilka krav som ska gälla för att få verka som lots och om det finns anledning att föreslå förändringar i dagens förfarande för att få lotsdispens. Utredaren ska särskilt be- lysa möjligheterna och konsekvenserna om andra aktörer än Sjö- fartsverket skulle ges möjlighet att bedriva lotsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;I juni 2007 fick utredningen, som tagit namnet Lotsutredningen, i tilläggsdirektiv att se över Sjöfartsverkets roll och verksamheter, förutom Sjöfartsinspektionen. Utredningen ska analysera Sjöfarts- verkets verksamhet och överväga om det finns skäl att omvandla delar av verksamheten till bolagsform. Vidare ska man lämna för- slag på framtida organisationsform, uppdelning och finansiering av de verksamheter som i dag bedrivs inom verket. Utredningen ska dessutom föreslå lämplig organisationsform för lotsningsverksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft105"&gt;Den 8 januari 2008 överlämnade utredningen delbetänkandet (SOU 2007:106) Lotsa rätt! I detta föreslås att grundläggande be- stämmelser för lotsning ska finnas i en särskild lotslag. Vidare före- slås att lotsyrket behörighetsregleras och att ett särskilt behörig- hetsbevis utfärdas för den som uppfyller kraven. Ett antal behörig- hetsgrundande kriterier ska uppfyllas. Ett behörighetsbevis ska enligt förslaget kunna återkallas. Lagförslaget innehåller särskilda ansvarsbestämmelser som ska ersätta fartygssäkerhetslagens straff- bestämmelse om underlåtenhet att anlita lots. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att anlita lots, när vederbörande är skyldig att göra det, ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Samma straff föreslås för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av lagen. Ansvarsbestämmelserna ska vara subsidiära till brottsbalken och sjölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft10"&gt;Delbetänkandet är föremål för remissbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft16"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p949 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Barlastvattenutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Regeringen beslutade den 15 februari 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att redovisa Sveriges förutsättningar för an- slutning till den internationella konventionen om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment, den s.k. barlast- vattenkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft107"&gt;Barlastvattenutredningen överlämnade i januari 2008 betänkan- det Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning (SOU 2008:1). Utredningen föreslår att bestämmelserna i barlastvatten- konventionen införs i en ny lag, benämnd lagen om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment (barlastvatten- hanteringslagen). Lagen ska bl.a. reglera hantering av barlastvatten, mottagningsanordningar för sediment, barlastvattenhanteringsplaner och barlastvattendagböcker samt tillsyn och påföljder vid över- trädelser. En förordning och ett flertal myndighetsföreskrifter ska komplettera bestämmelserna i lagen. Utredningen föreslår att Sjö- fartsverket ges i uppdrag att genomföra stora delar av barlastvatten- konventionens bestämmelser och att utöva tillsyn över fartygens efterlevnad av reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft104"&gt;Den föreslagna regleringen innebär bl.a. att barlastvattnet ska ha hanterats på föreskrivet sätt innan detta släpps ut från fartyg i Sveriges sjöterritorium eller ekonomiska zon, samt från svenska fartyg utanför dessa områden. Fartygen ska tillämpa en barlast- vattenhanteringsplan och föra en barlastvattendagbok. Fartygen ska vidare besiktigas, certifieras och inspekteras i enlighet med barlast- vattenkonventionens bestämmelser. En särskild avgift, s.k. barlast- vattenavgift, ska påföras fartygets rederi vid otillåtet utsläpp av bar- lastvatten. Påföljden vid andra överträdelser ska vara straffrättslig. Avgiften ska beslutas av Sjöfartsverket. Besluten ska kunna över- klagas till sjörättsdomstol. En straffrättslig påföljd ska kunna ut- dömas vid sidan av barlastvattenavgiften. Sjöfartsverket ska kunna meddela sådana förbud och förelägganden som är nödvändiga för att säkerställa att fartyg inte släpper ut barlastvatten förrän det kan ske utan risk för miljön, människors hälsa, egendom eller resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft109"&gt;Utredningen anser att det också bör finnas en möjlighet att besluta om tilläggsåtgärder till konventionens bestämmelser, i form av förbud mot utsläpp av barlastvatten inom vissa områden på svenskt inre vatten, t.ex. Mälaren och Vänern som utgör dricks- vattentäkter. Utredningen föreslår att Sjöfartsverket bemyndigas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft16"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Pågående översyner och lagstiftningsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft10"&gt;att besluta föreskrifter om sådana förbud, efter att ha hört Natur- vårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft104"&gt;Införlivandet av barlastvattenkonventionen bör enligt utred- ningen leda till att en ny bestämmelse, 2 a §, införs i LKP. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska 2 § LKP tillämpas med de be- gränsningar som följer av bestämmelserna i lagen om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment. Härigenom be- gränsas Kustbevakningens utrymme att ingripa mot utländska far- tyg. Bestämmelsen är föranledd av att verkställighetsåtgärder avse- ende utländska fartyg enligt Barlastvattenkonventionen får företas enbart när fartyget befinner sig i hamn eller vid &lt;NOBR&gt;offshore-terminal.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft10"&gt;Betänkandet är föremål för remissbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft16"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;P class="p3 ft136"&gt;14 Internationell utblick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;I detta avsnitt beskrivs hur våra närmaste nordiska grannländer ordnat sin kustbevakningsverksamhet (avsnitten &lt;NOBR&gt;14.2–14.4).&lt;/NOBR&gt; En jämförelse mellan länderna försvåras emellertid av att det inte finns någon internationellt vedertagen definition av kustbevakningsverk- samhet. Dess omfattning och vilka uppdrag som ryms inom den varierar kraftigt. Även verksamhetens status skiljer sig åt mellan olika länder; den kan vara såväl civil som knuten till landets försvar. Inte bara inom Europa, utan även bland de nordiska länderna, finns alltså stora skillnader. Det är därför inte aktuellt med några om- fattande utländska jämförelser, eftersom Kustbevakningen är en myndighet utan någon direkt motsvarighet i andra länder. Trots skillnaderna finns det ändå anledning att översiktligt redogöra för grannländernas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Det finska Gränsbevakningsväsendet är en central förvaltnings- myndighet under inrikesministeriet. Myndigheten är civil, men har en militär organisationsstruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Chefen för Gränsbevakningsväsendet leder verksamheten med hjälp av staben, vilken samtidigt utgör inrikesministeriets gränsbe- vakningsavdelning. Fyra gränsbevakningssektioner och två sjöbe- vakningssektioner ansvarar inom sina respektive övervakningsom- råden för de uppgifter som Gränsbevakningsväsendet har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Myndighetens verksamhet regleras i huvudsak genom tre författ- ningar, som alla reviderades år 2005 (RP 6/2005 rd). De viktigaste författningarna är gränsbevakningslagen (578/2005) och förord- ningen (651/2005) om gränsbevakningsväsendet. Myndighetens uppgifter och tjänstemännens befogenheter regleras i huvudsak i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft16"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355390x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p956 ft8"&gt;gränsbevakningslagen. Därutöver finns det en lag om gränsbevak- ningsväsendets förvaltning (577/2005), vilken i huvudsak reglerar personalfrågor och andra administrativa frågor, samt en lag om be- handling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet (579/2005). Vidare finns det särskilda bestämmelser i ordningslagen om tjänste- männens rätt att ingripa vid ordningsstörningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Gränsbevakningsväsendets verksamhetsområde omfattar finskt landterritorium, territorialvattnet och den finska ekonomiska zonen. Den finska polisen slutade med sin båtverksamhet år 1994 och Gräns- bevakningsväsendet fick då ansvaret för all övervakning av sjö- trafiken till havs och för all brottsutredningsverksamhet inom sitt verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Gränsbevakningsväsendets viktigaste uppgift är att bedriva gräns- övervakning. Myndigheten övervakar och kontrollerar således grän- sen samt leder och samordnar övriga myndigheters gränskontroll- verksamhet (17 § gränsbevakningslagen). Målet är att upprätthålla gränssäkerheten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I gränsbevakningsväsendets uppdrag ingår också att upprätthålla allmän ordning och säkerhet vid gränsövergångs- ställena när polisen är förhindrad att göra det (20 § gränsbevak- ningslagen). Enligt polislagen ska polisen se till att allmän ordning och säkerhet upprätthålls. När polisens hjälp inte omedelbart kan erhållas kan denna enligt förarbetena anses vara förhindrad att upp- rätthålla allmän ordning och säkerhet på det sätt som avses i para- grafen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Gränsbevakningsväsendet kan också ställas inför olika typer av ordningsstörningar i samband med sina övriga uppgifter. Till ordningsstörningar räknas även brott. Om en åtgärd inte kan vänta, får gränsbevakningsväsendet ingripa vid hot mot hälsa eller egendom om polisens hjälp inte kan erhållas utan dröjsmål (21 § gränsbevakningslagen). I förarbetena exemplifieras sådana situa- tioner med att Gränsbevakningsväsendet ställs inför gärningar så- som stöld, skadegörelse, misshandel eller rattfylleri. Även utan polisens begäran kan alltså Gränsbevakningsväsendet vidta åtgärder för att avbryta en brottslig gärning om åtgärden inte kan vänta utan att den pågående gärningen orsakar fara för hälsa eller egendom. Polisen ska informeras om åtgärden och har då också möjlighet att avbryta åtgärder inom sitt ansvarsområde. I övrigt kan Gränsbevak- ningsväsendet på begäran av en polisman sköta brådskande polis-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Även sedan Schengenområdet utvidgades i december 2007 har Finland gräns mot tredje land (Ryssland).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Inrikesministeriet, Gränsbevakningsväsendets lagreform 2005, s. 210.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355391x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td172"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft8"&gt;uppgifter för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, om polisen inte själv kan hantera detta utan dröjsmål.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Gränsbevakningsväsendet har numera också i uppdrag att upp- rätthålla allmän ordning och säkerhet vid gränsövergångsställena (32 § gränsbevakningslagen). Den finska regeringen har bl.a. kon- staterat att säkerheten för befolkningen i glesbygden förbättras genom att gränsbevakningsväsendet får rätt att också utan en sär- skild begäran från polisen utföra brådskande polisiära uppgifter in- om områdena för ordningshållning och säkerhet. I uppdraget ingår också att avvärja terroristbrott (RP 6/2005 rd s. 1, se även 33 § gräns- bevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;En annan uppgift för Gränsbevakningsväsendet är att vid sidan av tullväsendet svara för tullövervakning och förberedande tull- åtgärder vid landets gränser och vid de gränsövergångsställen där tullväsendet inte ombesörjer tullövervakning (24 § gränsbevaknings- lagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;Myndigheten utför också vissa uppgifter med anknytning till det militära försvaret (25 § gränsbevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft8"&gt;Gränsbevakningsväsendet svarar vidare bl.a. för kontrollen av sjötrafiken, passkontroll, sjöräddning och fiskeövervakning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Västra Finlands sjöbevakningssektion ansvarar nationellt för att utfärda oljeutsläppsavgifter (motsvarande svenska vattenföroreningsavgifter) enligt fartygsavfallslagen (1163/2005). Enligt avtal mellan chefen för Gränsbevakningsväsendet och polisöverdirektören utreder polisen brott i samband med olaga oljeutsläpp i havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;De befogenheter en gränsbevakningstjänsteman har regleras i &lt;NOBR&gt;28–48&lt;/NOBR&gt; §§ gränsbevakningslagen. De viktigaste befogenheterna redo- visas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;När tjänstemannen genomför gränskontroll har denne rätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tillfälligt omhänderta ett resedokument enligt vad som närmare föreskrivs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;genomföra kroppsvisitation med iakttagande av vissa bestäm- melser i tvångsmedelslagen (450/1987),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;söka igenom fordon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;förhindra att en person avlägsnar sig från gränskontrollen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tillfälligt omhänderta de föremål och fordon som ska granskas under den tid då gränskontrollen genomförs (28 § gränsbevaknings- lagen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A.a. s. 210.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;96 § lagen om fiske (590/2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p959 ft8"&gt;När en gränsbevakningstjänsteman utför tulluppgifter har denne rätt att stoppa och undersöka fordon, personer och varor. Vidare kan varor som inte har tullklarerats omhändertas. Tjänstemannen har därutöver bl.a. rätt att få tillträde till och utföra granskning på platser där varor tillverkas, förvaras eller säljs samt att granska till- verkning av varor och bokföringsmaterial. Vidare har en sådan tjänsteman rätt att borda fartyg, undersöka fartyg och föra dem i hamn (34 § gränsbevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;I ett tjänsteuppdrag får en gränsbevakningstjänsteman som huvudregel bl.a. avlägsna en person från en plats, gripa en person, förhindra att någon som berövats sin frihet flyr, avlägsna ett hinder eller avvärja ett överhängande brott (35 § gränsbevakningslagen). För alla typer av ingripanden gäller proportionalitetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;För att utföra sina uppgifter har en gränsbevakningstjänsteman rätt att av var och en få veta namn, personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsedatum och nationalitet samt var han eller hon kan anträffas. Om en person vägrar att lämna sådana uppgifter eller sannolikt lämnar falska uppgifter kan en gränsbevakningstjänsteman gripa personen upp till 24 timmar (36 § gränsbevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En gränsbevakningstjänsteman har vidare rätt att gripa en person som är efterlyst och ska gripas, anhållas eller häktas eller tas i för- var. Den gripne ska utan dröjsmål lämnas till polisen om han eller hon inte omedelbart friges (37 § gränsbevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;För att kunna genomföra gränskontroll eller tullkontroll, be- driva gränsövervakning eller upprätthålla allmän ordning och säker- het har en gränsbevakningstjästeman rätt att stoppa eller flytta for- don samt reglera trafiken (38 § gränsbevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Gränsbevakningstjänstemannen får också förebygga och utreda brott (41 § gränsbevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Gränsbevakningsväsendet har förundersökningsansvar enligt för- undersökningslagen. Andra finska myndigheter som utför förunder- sökningsuppgifter är polisen, tullväsendet och försvarsmakten. Det är emellertid endast polisen som har en generell rätt att inleda och bedriva förundersökning. Övriga myndigheters uppdrag är begrän- sade. Samarbetet mellan myndigheterna har förstärkts under senare år och utrymmet för gemensamma utredningsgrupper har blivit större. Även om Gränsbevakningsväsendets rätt att inleda och bedriva förundersökning har utökats, har myndigheten inte rätt att självständigt vidta förundersökningsåtgärder vid allvarligare brott som inte i väsentlig mån ansluter till myndighetens huvuduppgifter. Däremot får Gränsbevakningsväsendet bedriva förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft16"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355393x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td172"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft8"&gt;om gränsöverskridande brottslighet avseende personer och i fråga om vissa förseelser som leder till att ordningsbot utfärdas, t.ex. jakt- och fiskeförseelser, överträdelser av väg- och terrängtrafik- regler och förseelser inom sjötrafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Förundersökningsrätten för andra än polisen kan i princip sam- manfattas på följande sätt: tullväsendet får utreda tullbrott (43 § tullagen), försvarsmakten militära brott (lagen om fullgörande av polisuppgifter inom försvarsmakten [1251/1995]) och Gränsbevak- ningsväsendet får vidta förundersökningsåtgärder enligt vad som närmare anges i 42 § gränsbevakningslagen. Gränsbevakningsväsen- det har förundersökningsansvar bl.a. när det gäller misstänkta brott mot bestämmelserna om gränspassage, människosmuggling, för- falskning av dokument som granskas av myndigheten och kränk- ning av territoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;På begäran av en annan förundersökningsmyndighet kan Gräns- bevakningsväsendet bedriva förundersökning även i andra fall (43 § gränsbevakningslagen). Myndigheten kan dessutom på begäran bistå en annan förundersökningsmyndighet i förundersökningen (45 § gränsbevakningslagen). Ansvaret för förundersökningen ska överföras till polisen eller tullväsendet om detta är motiverat med hänsyn till arten eller omfattningen av ärendet eller om de åtgärder som krävs motiverar det (44 § gränsbevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Varje gräns- och sjöbevakningssektion har egna förundersök- ningsledare och tjänstemän som sköter det praktiska arbetet under förundersökningen. När denna har slutförts överlämnas förunder- sökningsprotokollet till åklagare för åtalsprövning. Myndigheten ägnar en stor del av förundersökningsledarskapet till att försöka be- kämpa gränsöverskridande kriminalitet kopplad till personkontroll.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Gränsbevakningsväsendet har också brottsbeivrande uppgifter. En gränsbevakningstjänsteman har bl.a. rätt att förelägga ordnings- bot enligt lagen om ordningsbotsförfarande (66/1983). Denna rätt omfattar i huvudsak ringa brott mot vägtrafiklagen (267/1981), fordonslagen (1090/2002) och sjötrafiklagen (463/1996).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Under år 2008 kommer man att utvärdera hur gränsbevaknings- lagstiftningen har fungerat sedan den nya regleringen trädde i kraft den 1 september 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter lämnade till utredningen av kommendören Henrik Wärnhjelm, Västra Finlands sjöbevakningssektion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se lag 585/2005 om ändring av strafflagen och lag 613/2003 om ändring av 2 a kap. 9 § och 17 kap. 13 § strafflagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft16"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355394x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p959 ft8"&gt;Gränsbevakningsväsendet och Kustbevakningen bedriver ett kontinuerligt samarbete. Som ett led i detta samarbete har Finland och Sverige ömsesidigt beviljat fartyg och farkoster som tillhör Gränsbevakningsväsendet och Kustbevakningen tillstånd att nyttja Röyttä farled inom såväl finskt som svenskt territorium.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;I Danmark är Søværnets Operative Kommando (SOK) huvud- ansvarig för den operativa gränsövervakningen och kontrollverk- samheten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;SOK är en operativ militär myndighet som lyder under Försvarskommandot (danska flottan) och ingår i NATO:s kom- mandostruktur. SOK har såväl civila som militära uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft8"&gt;SOK:s primära uppgift är att bevaka och hävda det danska sjö- territoriet. SOK ansvarar också för ett antal enbart civila sjöupp- gifter, bl.a. för det praktiska utförandet av sjöräddningsuppdrag.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;SOK:s central i Århus fungerar som sjöräddningscentral för det danska ansvarsområdet (Joint Rescue &lt;NOBR&gt;Co-ordination&lt;/NOBR&gt; Center, MRCC Århus). SOK bemannar också statens isbrytare. Det är likaså SOK:s personal som bemannar miljöskyddsfartygen, även om Miljöministe- riet ansvarar för miljöräddningstjänsten. I viss utsträckning har SOK tulluppgifter och polisiära uppgifter till sjöss. Detta arbete bedrivs i nära samarbete med tullmyndigheten och polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft41"&gt;Vid lagöverträdelser har SOK begränsade polisiära befogenheter att ingripa. Denna rätt inskränker sig till vissa tvångsmedel under primärutredning, bl.a. att preja fartyg och gripa misstänkta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Ansvaret för övervakning av kontinentalsockeln, kontroll av att olovlig forskningsverksamhet inte äger rum på danskt område av denna och av att sjövägsreglerna efterlevs vilar på olika ministerier och myndigheter. Det praktiska kontrollarbetet utförs dock i princip av marinen som har rätt att, i varierande grad, gripa in vid misstänkta överträdelser. Denna ordning tillämpas t.ex. vid fiskeri- kontroll. Försvarsmakten har till uppgift att övervaka fisket i fiske- områdena kring Grönland och Färöarna. Vidare medverkar försvars- makten i kontrollen i övrigt genom att rapportera förmodade över- trädelser samt spåra och identifiera fiskefartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen Region Nord, Dnr &lt;NOBR&gt;66-494/06:1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifterna i detta avsnitt bygger till stor del på information från det danska försvarets hemsida, http://forsvaret.dk/SOK/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ansvaret för sjöräddningstjänst ligger dock hos Näringsministeriet. Även privata inslag förekommer, t.ex. Falcks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td171"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td172"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p493 ft8"&gt;SOK samarbetar med polisen och tullmyndigheten. Samarbetet omfattar i huvudsak sådana insatser som inte kräver direkt kon- frontation med en gärningsman och kan t.ex. bestå i att utföra dykeriuppdrag eller att söka efter personer eller varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;SOK kan bistå tullmyndigheten med övervakning, trots att tull- myndigheten har egna övervakningsresurser till havs, eller med t.ex. iakttagelser under övervakningsuppdrag avseende misstänkta tull- brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;På särskild order från försvarsmakten eller SOK har en tjänste- man vid SOK bl.a. rätt att besluta om anhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft41"&gt;SOK är central kontaktpunkt för sjötrafiken och sjösäkerheten i danska farvatten. Kontaktpunkten, benämnd Maritime Assistance Service (MAS), är bemannad dygnet runt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Till SOK är bl.a. också knutet ett operativt driftscenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft41"&gt;Norges Kystvakt, som inrättades år 1977 i samband med att Norge etablerade en ekonomisk zon på 200 nautiska mil, är en av tre huvud- avdelningar under det norska sjöförsvaret (Sjøforsvaret).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Kystvaktens uppdrag och rätt att utöva myndighet regleras i lov av 13 juni 1997 nr. 42 om Kystvakten (kystvaktloven).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Som framgått ovan är Kystvakten en del av det militära försvaret och sorterar under Försvarsdepartementet (§ 5 kystvaktloven).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;I Kystvaktens uppdrag ingår bl.a. att bedriva övergripande över- vakning och kontroll i de inre farvatten, i havsområdena inom terri- torialvattengränsen, i Norges ekonomiska zon, i fiskeskyddszonen vid Svalbard och i fiskezonen vid Jan Mayen (§ 8). En viktig del i arbetet är att övervaka och kontrollera fisket och stödet till fiskeri- verksamheten. Vidare ska Kystvakten övervaka efterlevnaden av bestämmelser rörande den ekonomiska zonen och fångst av isbjörn (§ 9), bedriva viss tullkontroll (§ 10) ansvara för miljöövervakning (§ 11) och delta i samt genomföra räddningstjänstuppdrag (§ 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Kystvakten kan emellertid utöva myndighet även utanför sitt huvudsakliga verksamhetsområde om detta sker på begäran av poli- sen (§ 17). Bistånd till polisen ges i form av personella eller materi- ella resurser. I förarbetena utvecklas formerna för detta uppdrag (se specialmotiveringen till § 17, Ot.prp. nr. 41). Det är alltid polisen som ansvarar för den operativa insatsen och att de polisiära befogen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Förarbetena till lagen, se Ot.prp. nr. 41.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft66"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;heterna inte överskrids. Geografiskt är uppdraget att bistå polisen, precis som övriga uppdrag, begränsat till att i huvudsak gälla inre vatten och sjöterritoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vid tullkontroll har Kystvakten inget självständigt ansvar och kan enbart agera på uppdrag av tullväsendet (§ 19). All tullkontroll som Kystvakten utför ska rapporteras till tullväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kystvaktens polisiära befogenheter gäller enbart omedelbara åt- gärder som inte kan avvakta polisingripanden. Myndigheten har inte någon förundersökningsrätt (§ 21).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kystvakten har ordningshållande befogenheter i samband med utförande av sina uppdrag (§§ 23 och 24). Varning, anmälan och gripande kan komma i fråga. Kystvakten har också rätt att i vissa fall beordra ett fartyg i hamn (§ 25) och att företa husrannsakan mot person, fartyg eller fast inrättning (§ 26). Myndigheten har också en begränsad beslagsrätt (§ 26 andra stycket) samt rätt att visitera ett fartyg som anlöper hamn (§ 31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vid alla utredningar och all tvångsmedelsanvändning är Kyst- vakten underordnad Påtalemyndigheten (åklagarmyndigheten). Vidare är Kystvakten skyldig att så snart som möjligt lämna över ett ärende i vilket man använt tvångsmedel till behörigt polisdistrikt (§ 34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Kystvakten är organiserad i två avdelningar benämnda Kyst- vaktskvadron Nord och Kystvaktskvadron Sør. För den operativa verksamheten finns en inre Kystvakt, med ansvar för ett område som sträcker sig fyra nautiska mil ut från land, och en yttre Kystvakt, med ansvar för området utanför dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Närmare bestämmelser bl.a. när det gäller Kystvaktens ställning i förhållande till Påtalemyndigheten och myndighetens polisiära uppdrag finns i Instruks om Kystvakten (kystvaktinstruksen)&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;FOR &lt;NOBR&gt;1999-11-15&lt;/NOBR&gt; nr 1145.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;P class="p3 ft137"&gt;ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355398x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;15 En ny författningsreglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft8"&gt;I avsnitt 2 har vi redogjort för den rättsliga översyn som gjordes i samband med att Kustbevakningen år 1988 blev en egen myndig- het. Översynen inriktades i huvudsak på de författningsändringar av formell karaktär som inrättandet av den självständiga myndigheten krävde. Varken då eller senare, när myndigheten har tillförts nya upp- gifter, har det gjorts någon samlad översyn av dess uppdrag eller av den enskilde tjänstemannens rätt att utöva myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft8"&gt;Behovet av en översyn av lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP) har påtalats i ett flertal olika utredningar, bl.a. i utredningen Statens maritima verksamhet,&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;där kommittén föreslog att Kustbevakningens befogenheter skulle ses över och i möjligaste mån samlas i en lag. I kommitténs betänkande, liksom i Statskontorets rapport Effektivare Kustbevakning&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;fram- hölls problemen med ett svåröverskådligt regelverk, som innebär be- kymmer för såväl kustbevakningstjänstemännen som för samverkan- de myndigheter. Behovet av en ny författningsreglering har också i olika sammanhang framhållits av myndigheten själv. Som skäl för en översyn har myndigheten bl.a. åberopat att den nuvarande regleringen på flera punkter är oklar och komplex, samtidigt som förarbetena ger dålig vägledning. Det är därför svårt att använda lagen som grund för en effektiv utbildning av de egna tjänstemännen. Den svårtilläm- pade lagstiftningen kräver inte bara onödigt stora resurser i form av grundutbildning, utan gör det även svårt att vidmakthålla kompe- tensen inom myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;Det har alltså under ett antal år pekats på behovet av en sådan förändrad reglering som vår utredning ska lämna förslag till. Enligt direktiven ska författningsregleringen utformas så att den blir mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SOU 1996:41.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Statskontorets rapport 2000:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;En ny författningsreglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;ändamålsenlig och enhetligare än dagens reglering. Den ska också tydligare ange gränserna för berörda myndigheters verksamhets- områden. Vidare ska den medge flexibilitet och underlätta framtida förändringar bl.a. i fråga om området för Kustbevakningens brotts- bekämpning. Detta aktualiserar en rad grundläggande frågor om hur den nya regleringen bör utformas. Inledningsvis måste ställning tas till om en helt ny författning bör tillskapas eller om det, trots att det kan röra sig om ganska omfattande förändringar, är möjligt att göra dessa ändringar inom ramen för den nuvarande regleringen. För att kunna ställa dessa båda alternativ mot varandra, och bedöma vilket som är att föredra, ser vi först ett behov av att kort redovisa de övergripande bristerna i den nuvarande befogenhetsregleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Övergripande brister i den nuvarande regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Kustbevakningens i flera avseenden oklara och svårtillämpade befo- genhetsreglering bör betraktas i ljuset av myndighetens olika upp- gifter inom skilda rätts- och politikområden och med delvis olika syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;Av den omfattande kartläggning av nuvarande befogenhetsregler, som vi har presenterat i avsnitt 11, framgår att regleringen av Kust- bevakningens och den enskilde tjänstemannens befogenheter är utspridd i ett mycket stort antal författningar och inte är enhetlig. Det splittrade regelverket innebär inte bara att lagstiftningen blir svår- överskådlig och riskerar att bli inkonsekvent, utan medför också att det inte sällan uppkommer tolknings- och gränsdragningsproblem. Dessa riskerar att minska såväl enskilda tjänstemäns som allmän- hetens tilltro till myndighetens förmåga att fullgöra sina uppgifter. Det mycket stora antalet författningar som en kustbevakningstjänste- man ska behärska, och som när som helst kan aktualiseras i tjänste- utövningen, kan enligt vår mening också påverka rättssäkerheten negativt. Alternativet är att samla befogenheterna i en författning för att göra regleringen tydligare och enhetligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft8"&gt;I samband med ett ingripande kan det uppstå tvivel om en viss gärning eller ordningsstörning omfattas av den förteckning över olika ”verksamhetsområden” som utgör den sakliga avgränsningen av LKP, dvs. om LKP alls är tillämplig och ger en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa. Uppräkningen av ”verksamhetsområden” inom vilka Kustbevakningen får använda vissa polisiära befogenheter har i olika sammanhang gett upphov till tolkningsproblem, eftersom vissa av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft16"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td173"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;En ny författningsreglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;dessa är ganska otydligt formulerade. Den vaga beskrivningen kan antingen tolkas snävt eller frikostigt, och ger härigenom en viss flexi- bilitet, men lämnar samtidigt tillämparen i osäkerhet och riskerar därigenom att leda till bristande enhetlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Det kan vidare vara svårt för den enskilde tjänstemannen att i en konkret situation omedelbart kunna överblicka vilken rätt denne har att ingripa beroende på om LKP, vattenföroreningslagen eller någon annan lagstiftning är tillämplig. Motsvarande svårigheter kan uppkomma för de tjänstemän vid Kustbevakningens samverkans- myndigheter, som också måste tolka regleringen, exempelvis polisen. Problemen hör emellertid inte bara samman med frågan om LKP är tillämplig eller inte. Ett visst handlande kan vara straffbart enligt flera bestämmelser som ger olika befogenheter. Vad som nu har sagts gäller framför allt den brottsbekämpande verksamheten. Till detta kommer svårigheten med det stora antalet författningar som en kust- bevakningstjänsteman måste behärska i kontroll- och tillsynsverk- samhet. Eftersom kustbevakningstjänstemännen har olika långtgående befogenheter beroende på vilken lagstiftning de tillämpar finns det i dagens reglering en inbyggd risk för ojämn eller olikartad rättstillämp- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;Risken för samverkanssvårigheter är också uppenbar med nuva- rande ordning, eftersom det kan uppkomma situationer där omfatt- ningen av befogenheterna ifrågasätts. Regleringen kan t.ex. leda till att man inom polisen, Åklagarmyndigheten och Tullverket gör olika bedömningar av hur långt Kustbevakningens uppdrag sträcker sig och i vilken utsträckning en kustbevakningstjänsteman kan ingripa självständigt eller biträda myndigheten. Osäkerhet kring vilken myn- dighets tjänsteman som har rätt att agera, och hur långt denna rätt sträcker sig, riskerar alltså att i sig skapa problem, även om myndig- heterna har utarbetat goda former för att lösa gränsdragningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Inte sällan uppkommer också andra typer av tolknings- och gränsdragningsproblem. Här finns anledning att särskilt peka på den geografiska avgränsningen. Inom vilka geografiska ramar kustbevak- ningstjänstemannen har rätt att ingripa regleras olika beroende på vilket författningsstöd som ligger till grund för åtgärden. Den yttre gränsen kan variera inom ramen såväl för den centrala befogenhets- regleringen i LKP som andra författningar. Vidare leder avsaknaden av en tydlig geografisk gräns för Kustbevakningens verksamhetsom- råde upp mot land inte sällan till svåra ställningstaganden i samband med ett ingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft16"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;En ny författningsreglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p968 ft8"&gt;En annan svårighet gäller den tidsmässiga avgränsningen av när en kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa upphör. Enligt 5 § LKP får de befogenheter som en kustbevakningstjänsteman har enligt 2– 4 §§ LKP utövas endast i omedelbar anslutning till den gärning som föranleder åtgärden. Någon motsvarande avgränsning finns inte i den övriga reglering som styr en kustbevakningstjänstemans rätt att in- gripa. Det innebär att tjänstemannen ibland kan ingripa endast mot ett av flera brott som har begåtts samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;En ny författningsreglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft8"&gt;Vårt förslag: Den nuvarande lagen om Kustbevakningens med- verkan vid polisiär övervakning ska upphävas och ersättas av en ny. Bestämmelser som kompletterar lagen ska meddelas av rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;Tidigare i detta avsnitt har vi pekat på vissa grundläggande brister i den nuvarande regleringen. I de följande avsnitten återkommer vi till bristerna i den befintliga regleringen och våra överväganden och förslag till lösningar i enskilda frågor. Redan nu står det emellertid klart att omfattande ändringar krävs. Därför aktualiseras frågan om de förändringar som under alla förhållanden krävs motiverar en helt ny rättslig reglering eller om det är lämpligare att enbart göra änd- ringar i den befintliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Utgångspunkten i direktiven till utredningen får anses vara att LKP ska ersättas av en ny lag. Detta ställer vi oss bakom. Den cen- trala befogenhetsregleringen, LKP, är enligt vår bedömning både föråldrad och inkonsekvent. Lagens tillämpningsområde har succes- sivt utökats och knutits till fler författningsregleringar på andra om- råden, utan att lagstiftaren närmare övervägt hur bestämmelserna sam- verkar inbördes. En sådan lagstiftning är svårtillämpad och riskerar att hämma effektiviteten och att påverka rättssäkerheten negativt. Mot bakgrund av att regleringen utgör den huvudsakliga grunden för en kustbevakningstjänstemans ingripanden mot enskilda är en tydligare och mer enhetlig reglering nödvändig. Vidare kan man inte bortse från att LKP visserligen är den centrala befogenhetsreglering- en, men att lagen trots detta enbart innehåller en del av de befogen- heter som myndigheten och den enskilda tjänstemannen har (se vidare sammanställningen i avsnitt 11). Med tanke på dagens splitt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355402x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td173"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;En ny författningsreglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;rade reglering finns det därför också mycket som talar för att i vart fall vissa delar av den övriga befogenhetsregleringen i en eller annan form bör ingå i en ny och mer samlad reglering av en kustbevak- ningstjänstemans befogenheter, där kravet på enhetlighet kan till- godoses. En ny reglering skulle också enligt vår mening ha den fördelen att den kan kompletteras med betydligt utförligare för- arbeten än vad som finns i dag. Det finns alltså flera skäl som starkt talar för en helt ny lagstiftning. Det enda som egentligen kan sägas tala mot en sådan lösning är att verksamheten trots allt går att be- driva med den nuvarande, vilket emellertid inte kan anses uppväga de stora nackdelarna med dagens reglering. Vi föreslår därför att LKP upphävs och ersätts med en ny reglering av Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Vid utformningen av denna nya reglering måste särskilt beaktas att bestämmelser som reglerar ingrepp i den enskildes fri- och rättig- heter kräver lagform. Vidare bör utgångspunkten vara att i största möjliga utsträckning reglera kustbevakningstjänstemännens befogen- heter på samma sätt som polismännens och tulltjänstemännens i de fall där befogenheterna bör vara desamma. Vissa frågor behöver dock inte regleras i lag. I anslutning till lagen bör enligt vår mening utfärdas en förordning som kompletterar lagen med mer detaljerade bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Avgränsningen till vissa verksamhetsgrenar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft8"&gt;Vårt förslag: Den nya lagen ska reglera Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter vid brotts- bekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;Uppdraget att bedriva sjöövervakning ligger till grund för en stor del av Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans arbets- uppgifter. Ett ingripande som en kustbevakningstjänsteman gör vid sjöövervakning består i princip av endera brottsbekämpning (att före- bygga, upptäcka, utreda eller beivra brott), ordningshållning eller kontroll och tillsyn. Även om verksamheten är densamma, varierar emellertid myndighetens eller tjänstemännens befogenheter i dagens system beroende på inom vilken av nyssnämnda kategorier som verksamheten faller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft16"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;En ny författningsreglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Den nuvarande centrala befogenhetsregleringen, LKP, utgår från ett polisiärt perspektiv och reglerar Kustbevakningens och en kust- bevakningstjänstemans rättsliga befogenheter vid brottsbekämpning och ordningshållning. Den nya lagen bör omfatta båda dessa om- råden, eftersom det i huvudsak är inom dessa det förekommer rättsliga befogenheter för myndigheten och dess tjänstemän, men den bör även innehålla viss övergripande reglering för kontroll- och tillsyns- verksamheten. Däremot bör inte några andra delar av Kustbevak- ningens verksamhet ingå i den nya lagen. Det innebär att sådana rättsliga och faktiska befogenheter som får utövas i samband med miljöräddningstjänst och andra räddningsinsatser faller utanför tillämpningsområdet. Det kan emellertid självfallet uppstå situatio- ner där ett uppdrag har börjat som en räddningsinsats, men under arbetets gång tillika blir ett uppdrag inom ramen för myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Myndighetens uppdragsverksamhet faller också utanför den nya regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Vi återkommer i det följande till den närmare utformningen av författningsregleringen och i vilken utsträckning även sådan sär- skild befogenhetsreglering som finns i andra författningar än LKP bör flyttas över till den nya regleringen (avsnitten &lt;NOBR&gt;17–21).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft16"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;P class="p973 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Lagens geografiska tillämpnings- område&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Behövs det en ny reglering?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vi har tidigare belyst den omfattande befogenhetsregleringen (se framför allt avsnitt 11). Som en konsekvens av att det finns olika geografiska avgränsningar i de underliggande författningarna skiljer sig delvis tillämpningsområdet för de enskilda befogenheterna åt. Det beror således inte bara på vilken verksamhet som en kust- bevakningstjänsteman ägnar sig åt utan också på var han befinner sig geografiskt, om han har några befogenheter och hur långt dessa i så fall sträcker sig. En sådan ordning är problematisk. Till utred- ningen har entydigt, från flera olika håll, framhållits att de sins- emellan olika och ibland i sig oklara geografiska avgränsningarna inte sällan leder till svåra gränsdragningsproblem. Vi instämmer i dessa synpunkter. Det finns alltså skäl att överväga en tydligare, mer samlad och enhetligare geografisk reglering. Vi väljer att be- handla frågan om den geografiska avgränsningen före frågan om det sakliga verksamhetsområdet, dvs. själva befogenheterna, efter- som den geografiska behörigheten är av mera generell karaktär och berör samtliga de verksamhetsområden som vi behandlar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;En grundläggande fråga är då om det behövs en ny geografisk reglering eller om man i framtiden kan avgränsa Kustbevakningens befogenheter på annat sätt. Vi återkommer delvis till den frågan i avsnitt 16.3 men vill redan här framhålla att det naturligtvis krävs någon form av geografisk avgränsning av Kustbevakningens befogen- heter. En sådan är nödvändig både i förhållande till andra svenska myndigheter med motsvarande befogenheter och i förhållande till andra länders myndigheter när Kustbevakningen utför uppgifter utanför det svenska territoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Även om den nuvarande regleringen har sina brister kan man så- ledes inte helt överge den. Kustbevakningen verkar inom geografiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft16"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;områden som till vissa delar styrs av folkrätt och internationella överenskommelser. Därför bör den befintliga – och vedertagna – geografiska terminologin bilda utgångspunkten för våra övervägan- den i fråga om den nya regleringen. Detta innebär att ett antal olika geografiska avgränsningar aktualiseras, såväl inom som utanför svenskt sjöterritorium. I avsnitt 16.2 redogör vi närmare för dessa. I avsnitt 16.3 tar vi ställning till behovet av en uttrycklig geografisk avgränsning. Den nya lagens geografiska tillämpningsområde behandlas i avsnitten &lt;NOBR&gt;16.4–16.7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Nuvarande geografiska avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Författningsregleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;De geografiska avgränsningarna bildar en yttre ram för Kustbevak- ningens och en kustbevakningstjänstemans befogenheter. Mot bak- grund av Kustbevakningens uppdrag är det naturligt att de olika geografiska begränsningarna i huvudsak rör sjöterritoriet. Befogen- heterna sträcker sig emellertid också enligt några författningar en bit upp på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Beroende på vilken befogenhetsreglering som är tillämplig har Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman i dag rätt att ingripa bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt på land i anslutning till dessa vatten, dock vad gäller sjöar, kanaler och vatten- drag enbart Vänern och Mälaren samt Vättern (1 § instruktionen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;till havs och i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren, när myndigheten utövar polisiära befogenheter (1 § första stycket LKP),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;inom Sveriges sjöterritorium, ekonomiska zon och i Östersjö- området samt inom inre vatten, territorialhav eller ekonomisk zon som tillhör en annan medlemsstat i EU och på det fria havet (vatten- föroreningslagen och vattenföroreningsförordningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;för kontroll av sjötrafiken, när utlänningars in- eller utresa eller in- eller utförsel av varor kontrolleras (utlänningslagen och tullagen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;av och i anslutning till sjötrafiken, vid inre utlänningskontroll (utlänningslagen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;inom Sveriges ekonomiska zon (1 § andra stycket LKP), samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;på kontinentalsockeln (11 § kontinentalsockellagen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Den geografiska avgränsningen av en kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa på svenskt landterritorium nämns inte uttryckligen i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;lagtexten i LKP, på annat sätt än att lagen tillämpas i hamnar när Kustbevakningen bedriver övervakning enligt regleringen om trans- port av farligt gods (se nedan) och indirekt genom att hänvisningen till reglerna om den ekonomiska zonen och kontinentalsockeln också kan avse bl.a. konstgjorda öar i dessa områden. Det har emellertid förutsatts att verksamhetsområdet i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren även omfattar land i nära anslutning till dessa vattenområden, t.ex. öar, kobbar och skär samt hamnar i fråga om fiske (se bl.a. SOU 1992:51 s. 87 f., prop. 2005/06:51 s. 83 och 1 § instruktionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft41"&gt;I vissa specialförfattningar finns det andra särskilda regleringar som direkt eller indirekt avgränsar verksamheten geografiskt. Detta gäller inte minst inom området för kontroll- och tillsynsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Av 12 § första stycket lagen om transport av farligt gods följer en rätt för en kustbevakningstjänsteman att stoppa fordon i hamnar för att hindra vidare sjö- eller landtransport av farligt gods. Ansvaret omfattar även förpackat gods som lossas från fartyg i hamn. Med stöd av lagen utövar Kustbevakningen tillsyn över sådant gods som ankommer till hamnar med sjötransport och som är avsett för vidare transport på land. Vidare har en kustbevak- ningstjänsteman, genom att lagen om transport av farligt gods omfattas av 1 § LKP, rätt att ingripa mot brott som rör transport av farligt gods. Motsvarande avgränsning på land förekommer för de fall där Kustbevakningen utövar tillsyn eller biträder annan myndig- het vid tillsyn med stöd av lagen (2004:487) om sjöfartsskydd. Eftersom detta område omfattas av Kustbevakningens brottsbe- kämpande uppgifter enligt 1 § 15 LKP förutsätts samma verksam- hetsområde gälla för rätten att ingripa mot brott som för kontroll av sjöfartsskydd. Med stöd av lagen (2006:1209) om hamnskydd, men däremot inte LKP, omfattar Kustbevakningens verksamhets- område uttryckligen också tillsyn över hamnområden. Att hamn- områden omfattas av hamnskyddsregleringen beror på att den EG- rättsliga regleringen på området syftar till en förlängning av sjöfarts- skyddet (prop. 2005/06:212 s. 42 f.). Även om undersökningar i hamnanläggningar och på fartyg ska ske enligt lagstiftningen om sjöfartsskydd, kan vapen eller andra farliga föremål föras in i hamn- området från landsidan eller till och med ha tillverkats under fartygets resa och på detta sätt finnas inom hamnområdet. Vidare kan olika typer av anläggningar som kan vara intressanta ur t.ex. terroristsynpunkt ligga inom ett hamnområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft16"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft8"&gt;När det gäller avgränsningen på land kan noteras att regeringen i samband med genomförandet av Schengenkonventionens regler om polissamarbete m.m. (prop. 1999/2000:64 s. 65) konstaterade att avsikten vid tillkomsten av LKP bl.a. var att skapa förutsättningar för ett rationellt system där kustbevakningstjänstemän utrustas med befogenheter att ingripa i situationer där polis inte finns till hands. Enligt regeringens uppfattning framstod det därför inte som rationellt att begränsa den inre utlänningskontrollen till att enbart omfatta den egentliga sjötrafiken. Genom att i stället välja formu- leringen av och i anslutning till sjötrafiken menade regeringen att också bl.a. stränder, öar, kobbar och skär samt kontroller i anslut- ning till en hamn skulle omfattas av kustbevakningstjänstemännens rätt att genomföra inre gränskontroll (se även SOU 2006:9 s. 240).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft41"&gt;Det finns också exempel på att befogenhetsregleringen i en viss författning inte uttryckligen avgränsas geografiskt utan i stället knyter an till de områden där myndigheten bedriver ordinarie verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Ett exempel på en indirekt reglering av verksamhetsområdet upp mot land utgör fiskelagstiftningen. Kustbevakningen kontrollerar inom sitt verksamhetsområde att bestämmelserna om fiske efterlevs (jfr 5 kap. 5 § förordningen [1994:1716] om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen jämförd med 1 § instruktionen). Andra exempel på lagstiftning med befogenheter som saknar geografisk avgränsning i egentlig mening är vattenföroreningslagen och smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Förslaget till ökade möjligheterna för bl.a. kustbevaknings- tjänstemän att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri innehåller inte heller någon uttrycklig geografisk begränsning. Befogenheterna är i stället kopplade till respektive myndighets normala geografiska verksamhetsområde på så sätt att ingripanden med stöd av regler- ingen kan ske i anslutning till att tjänstemännen utför sina vanliga uppdrag (se prop. 2007/08:53 s. 42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Av denna redovisning framgår klart att det saknas tydliga och en- hetliga geografiska gränser för hur långt Kustbevakningens befogen- heter sträcker sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Internationella åtaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft8"&gt;Det geografiska verksamhetsområdet påverkas även av olika inter- nationella åtaganden. Som en konsekvens bl.a. av vissa mellanstat- liga överenskommelser kan tillämpningsområdet för den nationella regleringen vidgas. I vilken utsträckning detta också får konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft16"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355408x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;för den nationella befogenhetsregleringen varierar beroende på sak- området. Ett område som i mycket stor omfattning påverkas geo- grafiskt genom olika internationella åtaganden är fisket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Området för fiskeriövervakning är utsträckt utanför svenskt territorium bl.a. till följd av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;konventionen av den 31 december 1932 mellan Sverige och Danmark angående fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen (SÖ 1933:13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;överenskommelsen av den 19 december 1966 med Danmark och Norge om ömsesidig rätt till fiske i Skagerack och Kattegatt (SÖ 1967:13) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;gränsälvsöverenskommelsen av den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland (SÖ 1971:44).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Inom EU finns det ett flertal rättsakter som syftar till att återställa respektive bibehålla fiskbestånden och förstärka fiskeri- kontrollen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I något fall innebär detta också att Sveriges ansvar för fiskeriövervakning sträcks ut utanför det svenska sjöterritoriet. Kustbevakningen har t.ex. rätt att under vissa förutsättningar kon- trollera den svenska fiskeflottan i alla gemenskapens vatten, med undantag av det område som ligger inom 12 sjömil från en annan medlemsstat. Under vissa förutsättningar har Kustbevakningen även tillstånd att kontrollera andra medlemsstaters fartyg i alla gemenskapens vatten.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Regleringen innehåller också bestämmelser om kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken och om särskilda s.k. gemenskapsinspektörer.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vidare finns tillämpnings- föreskrifter som ger både svenska och utländska gemenskaps- inspektörer rätt att utföra fiskerikontroller i de olika medlems- staternas ekonomiska zoner och territorialhav.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft8"&gt;Kustbevakningen ansvarar för Sveriges del av de kontrollåtgärder som EU genomför till sjöss inom ett område som närmare regleras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC). Myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se även avsnitt 8.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning (EG) 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (den s.k. grundförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rådets förordning 768/2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske och ändring av förordningen (EEG) 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemen- samma fiskeripolitiken samt förordningen 1042/2007 om fastställande av närmare bestäm- melser för tillämpning av artikel &lt;NOBR&gt;28.3–4&lt;/NOBR&gt; i rådets förordning (EG) 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripoliti- ken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kommissionens förordning (EG) 1042/2006 innehåller tillämpningsföreskrifter för nytt- jandet av gemenskapsinspektörer och sammanslagna inspektionsmedel vid genomförandet av gemensamma kontrollplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355409x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;heten får för detta ändamål utse behöriga tjänstemän till inspek- törer och koordinatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det finns också exempel på att tillämpningsområdet i svenska författningar har anpassats till internationell reglering. Som exempel kan nämnas att förordningen om fisket, vattenbruket och fiskeri- näringen innehåller föreskrifter om fiske från svenska fartyg utan- för Sveriges ekonomiska zon (1 § första stycket 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;Även om regleringen av miljöräddningstjänsten ligger utanför vårt uppdrag finns det vissa beröringspunkter. Miljöräddnings- tjänsten är nämligen också en verksamhet som i stor utsträckning bedrivs i internationellt samarbete och regleras genom inter- nationella överenskommelser. Sådant samarbete bedrivs bl.a. mellan Östersjöländerna med stöd av Helsingforskonventionen inom ramen för Helsingforskommissionen (HELCOM), mellan Nordsjö- länderna genom Bonnavtalet och mellan de nordiska länderna genom Köpenhamnsavtalet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;För att fullgöra dessa internationella åtagan- den har Kustbevakningens ansvar för miljöräddningstjänst till sjöss sträckts ut till att även gälla delar av havet utanför Sveriges sjö- territorium och Sveriges ekonomiska zon, där svenska myndigheter ansvarar för räddningstjänsten enligt internationella överenskom- melser (4 kap. 12 § andra stycket förordningen om skydd mot olyckor). Miljöräddningsfrågor till sjöss uppmärksammas också inom EU och ett kontinuerligt arbete pågår bl.a. inom EMSA.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Miljöräddningstjänst bedrivs inte sällan parallellt med brotts- utredning, t.ex. vid större oljeutsläpp. Det är då viktigt att vara uppmärksam på att de geografiska gränserna för Kustbevakningens rätt att ingripa inte alltid stämmer överens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft8"&gt;Gränskontrollverksamheten och det arbete som bedrivs inom &lt;NOBR&gt;EU-organet&lt;/NOBR&gt; Frontex&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;kan också, som en följd av att det operativa ansvaret sträcks ut utanför det egna territoriet, ha betydelse för det geografiska verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vidare bör nämnas det internationella polisiära samarbetet och motsvarande internationella tullsamarbete, som bl.a. ger svenska tjänstemän en begränsad rätt att under vissa förhållanden utöva myndighet på utländskt territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Av det sagda framgår att det internationella arbetet direkt eller indirekt får betydelse för det geografiska verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se närmare om detta samarbete i avsnitt 5.3.5. &lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;EMSA beskrivs i avsnitt 5.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 5.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355410x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p716 ft8"&gt;Vi återkommer i avsnitt 16.6 till frågan hur olika internationella åtaganden bör behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;En uttrycklig geografisk avgränsning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;Vårt förslag: Den nya författningsregleringen ska innehålla uttryckliga geografiska avgränsningar. I de fall där det i annan författning finns avvikande bestämmelser om det geografiska verksamhetsområdet ska erinras om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;En av utgångspunkterna för vårt arbete är att åstadkomma en så enhetlig, lättillämpad och kostnadseffektiv reglering som möjligt. Detta talar enligt vår mening starkt för att den nya befogenhets- regleringen bör innehålla en eller flera uttryckliga geografiska avgränsningar och att reglerna om det geografiska verksamhets- området i största möjliga utsträckning bör samlas på ett ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;En enhetligare och tydligare avgränsad befogenhetsreglering skulle för det första underlätta för kustbevakningstjänstemännen i den operativa verksamheten genom att i större utsträckning göra det möjligt för dem att kombinera olika arbetsuppgifter. Den skulle vidare undanröja vissa av de juridiska problem som tjänstemännen ställs inför vid tillämpningen av den nuvarande regleringen. Dess- utom gynnar och underlättar en tydlig geografisk avgränsning sam- arbetet med andra myndigheter. Vid våra kontakter med myndig- heter som samverkar med Kustbevakningen har den otydliga och oenhetliga geografiska avgränsningen framhållits som en omstän- dighet som kan försvåra samarbetet mellan dem. Oklarheter i regleringen och det faktum att man gör olika tolkningar av den kan påverka samarbetsklimatet negativt och dessutom föranleda dubbel- arbete. En oklar reglering kan också leda till att ingen myndighet tar ansvar för den uppgift som aktualiseras. Även om det finns vissa fördelar med att ha en inte alltför precis reglering, eftersom den ger utrymme för en viss flexibilitet, är nackdelarna fler. En uttrycklig och tydligare geografisk avgränsning av Kustbevakningens brotts- bekämpande och ordningshållande verksamhet samt dess kontroll och tillsyn skulle enligt vår mening kunna bidra till en ökad effek- tivitet och bättre samarbete mellan myndigheterna. En sådan av- gränsning är också viktig från rättssäkerhetssynpunkt. Rättssäker- hetsaspekten gör sig särskilt starkt gällande, eftersom den nya för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft16"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;fattningen ska reglera olika typer av ingripanden mot enskilda, bl.a. straffprocessuella åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det som talar mot en enhetlig geografisk avgränsning av befogen- hetsregleringen är framför allt svårigheten att åstadkomma en väl- avvägd gräns som svarar mot dels hela landets geografiska förut- sättningar och behov, dels den verksamhet som Kustbevakningen ska bedriva, dels de resurser som myndigheten förfogar över. Det kan t.ex. finnas olika behov i Stockholms skärgård där många brott sker på land men i nära anslutning till vattnet, i södra Sverige där inte minst den inre gränsen mot Danmark kan kräva särskilda över- väganden, i östra Sverige där fiskerikontroller och övervakningen av insjöarna kan kräva särskilda överväganden och i norr där stora vattenmassor fryser till is på vinterhalvåret, vilket innebär att Kustbevakningen förlorar sin formella behörighet att ingripa (se avsnitt 17.7.1). Ett annat skäl mot en enhetlig avgränsning är att det inte är möjligt att ha en sådan utanför Sveriges sjöterritorium, där Kustbevakningen också verkar. Inte ens inom det svenska sjö- territoriet är det alldeles enkelt att utforma en enhetlig geografisk gräns. Risken är att en enhetlig gräns förlorar mycket av sin betydelse och positiva effekt om den kräver många undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft8"&gt;Även om det alltså finns skäl som talar både för och emot en mer samlad geografisk avgränsning så anser vi att det, främst av rättssäkerhetsskäl, så långt möjligt måste kunna gå att läsa ut var befogenheterna får utövas. Att uppgiften att finna en bättre avgränsning är svår hindrar inte att man bör försöka. Det faktum att Kustbevakningen bedriver viss verksamhet utanför det svenska territoriet komplicerar visserligen lagstiftningsfrågan, men får inte heller undanskymma att verksamheten till mycket stor del bedrivs i Sverige och i viss utsträckning i den ekonomiska zonen. Vidare kan de olika geografiska förutsättningarna i landet inte rimligen hanteras så att gränsen för Kustbevakningens verksamhetsområde dras på olika sätt i skilda delar av landet. Skälen för att ha en så enhetlig geografisk avgränsning som möjligt väger alltså enligt vår mening betydligt tyngre än skälen emot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde bör liksom i dag knyta an till den sakliga verksamheten och de särskilda kunskaper som Kustbevakningen har angående sjörelaterade företeelser. Eftersom Kustbevakningen är den enda civila myndigheten med kapacitet att bedriva sjöövervakning längs hela den svenska kuststräckan, och genom bl.a. flygverksamheten har kapacitet att övervaka stora geografiska områden både i och utanför svenskt sjöterritorium, är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;det också naturligt att avgränsa det geografiska området så att myndighetens resurser kan utnyttjas till fullo, utan att det uppstår fler tveksamheter än vad de geografiska förhållandena i sig föran- leder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Innan vi går över till frågan om hur den geografiska avgräns- ningen bör utformas vill vi, som vi delvis också tidigare har varit inne på, framhålla att en ny lagstiftning inte löser alla problem. Även om målsättningen är att skapa en så enhetlig reglering av det geografiska verksamhetsområdet som möjligt, torde det inte vara möjligt att åstadkomma en i alla lägen precis och invändningsfri reglering. Vidare sätter den folkrättsliga regleringen och internatio- nella överenskommelser absoluta gränser i vissa situationer. Det går alltså inte att komma ifrån att det även i framtiden måste finnas inte bara en, utan flera geografiska avgränsningar av Kustbevak- ningens verksamhet. Även med en mer enhetlig geografisk avgräns- ning går det hur som helst inte att undvika att det i ett enskilt fall kan uppstå tillämpningssvårigheter, eftersom det uppkommer vissa ”gråzoner” mellan olika vattenområden och mellan vatten och land. Ett vardagligt exempel på det är att det kan vara svårt att avgöra var en älv, som mynnar ut i havet, kan anses utgöra kustvatten. Ett annat sådant exempel, som knappast kan lösas genom en författnings- regel, är var gränsen mellan Vänern och dess tillrinningsflöden går.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;En särskild fråga är vidare att ett ingripande till sjöss kan kräva kompletterande åtgärder när man kommer i land och därför kan slutföras först på land. Vi återkommer till denna och övriga frågor i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Den nya lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Ett av de viktigaste syftena med en ny reglering är att skapa så tydliga gränser som möjligt för Kustbevakningens verksamhet. Samtidigt som den nya regleringen ska vara tydlig, måste den också kunna uppfylla kravet på flexibilitet inför framtida författnings- ändringar och nya internationella åtaganden. Den ökade internatio- naliseringen påverkar Kustbevakningen på samma sätt som de flesta andra myndigheter, men det bör framhållas att det särskilt inom områdena brottsbekämpning och kontroll av migration ständigt utvecklas nya former av gränsöverskridande samarbeten. Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft16"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355413x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;därför inte osannolikt att Kustbevakningen i framtiden, bl.a. till följd av internationella åtaganden, kan komma att påföras nya uppgifter. Det är vidare ett känt faktum att det finns en möjlighet att Sverige med stöd av havsrättskonventionen inrättar en angrän- sande zon.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även sådana åtaganden måste kunna inrymmas i den nya regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;En annan viktig utgångspunkt bör vara att sträva efter en så enhetlig geografisk gräns som möjligt för Kustbevakningens olika verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ytterligare en utgångspunkt är att lagens geografiska tillämp- ningsområde måste utgå från allmänt vedertagna geografiska be- grepp som också kan utläsas på kartor eller sjökort. Detta är särskilt viktigt för verksamhet till sjöss, där det inte är lika lätt att finna referenser till omgivningen som på land. I praktiken innebär detta att vi endast har två alternativa geografiska ordningar att utgå från när det gäller avgränsningen på svenskt territorialvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Alternativ 1 – Det svenska sjöterritoriet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Vi har tidigare redogjort för den rättsliga avgränsningen av Sveriges sjöterritorium samt att detta omfattar både inre vatten och terri- torialhavet (se avsnitt 12.6 och lagen om Sveriges sjöterritorium). Vi har också belyst att inre vatten omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;insjöar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;vattendrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;kanaler,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;vattenområden innanför och mellan öar, holmar och skär och intill räta linjer som regeringen bestämmer.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inre vatten och territorialhavet är alltså två allmänt vedertagna begrepp som avgränsar svenskt sjöterritorium och som i och för sig skulle kunna ligga till grund för den geografiska avgränsningen av en kustbevakningstjänstemans befogenheter. En sådan avgränsning skulle bl.a. innebära att kanaler, skärgårdar och hamnar generellt skulle utgöra områden inom vilka en kustbevakningstjänsteman har rätt att utöva sina befogenheter (prop. 2005/06:209 s. 10). Avgräns- ningen skulle också stå i god överensstämmelse med den som finns&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft132"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td176"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Se artikel 33 (1) i havsrättskonventionen och avsnitt 12.7.1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft132"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td176"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;I Öresund mellan Klagshamns fyr och Kullen räknas dock endast hamnar till inre vatten. Se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td175"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft17"&gt;2 § lagen om Sveriges sjöterritorium och artikel 2 i havsrättskonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355414x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;i vattenföroreningslagen, även om den senare, med undantag för hamnar, enbart rör vattenområden. En särskild svårighet är dock att det inte finns någon enhetlig och klar definition av begreppet hamn. Vidare ger en hänvisning till sjöterritoriet inte någon ledning för gränsdragningen upp mot land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Alternativ 2 – Utgångspunkt i allmänt och enskilt vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;En annan möjlighet kan vara att utgå från den rättsliga avgräns- ningen i lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde, som innehåller regler om allmänt och enskilt vattenområde. Även här rör det sig om allmänt vedertagna begrepp. Regleringen är i och för sig rent civilrättslig, och syftar närmast till att samordna fastighetslag- stiftningen med havsgränslagstiftningen, men trots detta kan lagens definition av allmänt vattenområde ge värdefull vägledning. Av 5 § följer att allmänt vattenområde enbart omfattar havet, Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Principerna för gränsdragningen mellan vad som är enskilt vatten och allmänt vatten har berörts i förarbetena till den nya fiskelagen (prop. 1992/93:232 s. 28 f.). Ett vattenområde som hör till en fastig- het räknas som enskilt medan övriga vattenområden anses vara allmänt vatten. I havet når det allmänna vattnet ut till yttergränsen för det svenska territorialvattnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Gränsen mot allmänt vattenområde bestäms enligt tre principer. Till fastigheter hänförs strandvatten, enklavvatten och kilometer- vatten. Principerna täcker varandra på så sätt att en fastighetsägare ofta kan åberopa flera av dem samtidigt. Dessa allmänna principer kompletteras i Norrbottens och Kalmar län med bestämmelser om att vissa i lagen angivna skärgårdsvatten ska hänföras till fastig- heterna. Ett liknande gränsdragningssystem gäller för Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Strandvattenregeln innebär att vatten inom 300 meter från stranden räknas som enskilt.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En gränsdragning enligt strand- vattenregeln kan emellertid leda till att smärre isolerade allmänna vatten stängs av från öppna havet. Sådana enklaver av allmänt vatten ansågs olämpliga framför allt från övervakningssynpunkt. Därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Man bortser dock från landbildningar, som är mindre än 100 meter i längd. Undantag görs också vid långgrunda stränder där det enskilda vattnet går ut till ett djup av tre meter, även om detta skulle ligga mer än 300 meter från stranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355415x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p734 ft8"&gt;har strandvattenregeln kompletterats med en enklavvattenregel.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Genom denna hänförs isolerade allmänna vatten till fastigheter och enskilt vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Till enskilt vatten hänförs också sådana vattenområden till vilka man inte kan komma in från öppna havet utan att passera vatten så trånga att bredden räknat från strandlinje till strandlinje understiger en kilometer. Vid mätningen ska hänsyn inte tas till öar under 100 meters längd. Denna kilometervattenregel är så utformad att den i sig innefattar en enklavvattenregel.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Kilometervattenregeln gäller inte i vattnen vid Gotland eller Öland eller vid andra friliggande öar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;I Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland når fastig- heternas enskilda vatten inte ut över hela sjöarna, utan de öppna delarna är allmänt vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Med utgångspunkt i begreppet allmänt vattenområde skulle man, precis som i alternativ 1 ovan, kunna avgränsa lagens geogra- fiska tillämpningsområde. I detta fall saknas dock all avgränsning mot land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Vilket alternativ bör väljas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft8"&gt;Vårt förslag: Den nya lagen ska utgå från begreppet svenskt sjöterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Det skulle enligt vår mening i och för sig vara möjligt att, som huvudregel, geografiskt knyta den nya befogenhetsregleringen till endera av de ovan nämnda allmänt vedertagna begreppen svenskt sjöterritorium och allmänt vattenområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Begreppet allmänt vattenområde har den stora nackdelen att det inte naturligt knyter an till de begrepp som har vuxit fram i folk- rätten och som ligger till grund för den internationella regleringen i bl.a. havsrättskonventionen. Tar man utgångspunkt i detta begrepp kan det vara svårare att tillämpa och samordna regleringen, inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Enklavvattenregeln gäller inte i de större bohuslänska fjordarna. I bl.a. Gullmarsfjorden, Ellösfjorden, Stigfjorden, Hakefjorden, Askeröfjorden, Halsefjorden och Havstensfjorden med angränsande saltvattenområde in till Uddevalla gäller endast strandvattenregeln. I dessa fjordar finns det därför allmänt vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kilometervattenregeln är tillämplig från Listershuvud i söder till gränsen mot Finland i norr. Med kilometervattenregeln förbehålls strandägarna de inre, mera slutna vattenom- rådena, medan de yttre, mera öppna vattenområdena, som står i en vidare förbindelse med öppna havet, tillhör det allmänna vattenområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;bara internationellt utan också i förhållande till annan nationell reglering, såsom t.ex. fiskelagen. Dessutom skulle en sådan ordning leda till att polisen måste ta över många av de uppgifter som i dag utförs av Kustbevakningen. En dylik utveckling ligger inte i linje med vårt uppdrag och de vinster i fråga om effektivitet och resurs- utnyttjande som översynen syftar till att åstadkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Att avgränsa verksamhetsområdet med utgångspunkt i begreppet svenskt sjöterritorium har också vissa nackdelar. En sådan är att begreppet är mycket vitt. Inre vatten omfattar bl.a. insjöar, vatten- drag och kanaler. Av både praktiska och andra skäl framstår det som uteslutet att låta allt inre vatten ingå i Kustbevakningens verk- samhetsområde. Begreppet svenskt sjöterritorium ger emellertid möjlighet att på ett relativt enkelt sätt utesluta sådana områden som inte bör omfattas av lagens tillämpningsområde. För att rätt kunna avgränsa detta begrepp till sådana inre vattenområden som den nya lagen bör omfatta krävs en närmare genomgång av de vattenområden som utgör inre vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Med hänsyn till betydelsen av att ha en nationell avgränsning som både är förenlig med folkrättsliga regler och internationella konventionsåtaganden och behovet av att kunna utnyttja Kust- bevakningens resurser för att avlasta andra myndigheter anser vi att övervägande skäl talar för att man i den nya lagen bör utgå från begreppet svenskt sjöterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I det följande redovisar vi hur avgränsningen bör utformas både inom det svenska sjöterritoriet och utanför detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Avgränsningen inom det svenska sjöterritoriet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Innan vi går närmare in på frågan om den geografiska avgräns- ningen av svenskt inre vatten vill vi framhålla följande. En självklar utgångspunkt är att Kustbevakningens verksamhetsområde till havs inte ska rubbas. Däremot krävs närmare överväganden om vilka andra vattenområden som ska ingå i Kustbevakningens verksam- hetsområde. Även om myndighetens huvudsakliga uppgifter rör verksamhet som bedrivs på vatten, så måste en distinktion göras mellan inlandet och kusten samt mellan små och stora vattendrag. Det är inte rimligt att Kustbevakningens uppdrag, annat än i de situationer då myndigheten agerar på uppdrag av annan myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft16"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355417x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;i enlighet med vad vi föreslår i avsnitten 17 och 20, omfattar allt vattenområde inom landet. Detta har aldrig varit avsikten och skulle kräva en helt annan organisation av verksamheten samt helt andra resurser än vad myndigheten har i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Samtidigt ska behovet av en kontinuerlig övervakning av efter- levnaden av sjötrafik- och sjösäkerhetsreglerna i inre vatten inte underskattas. Det bör emellertid betonas att verksamhet på land och i sådana inre vatten som omges av fastlandet framstår som polisens naturliga verksamhetsområde. Det bör därför krävas särskilda skäl för att ge Kustbevakningen befogenheter på andra inre vattenområden än kustvatten. Ett sådant skäl kan vara att myndigheten redan har uppgifter och befogenheter i ett visst vattenområde. Ett annat skäl kan vara att skapa ett logiskt samband mellan myndighetens olika verksamhetsområden och ett tredje att peka ut en tydlig gräns för dess verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;I vilken utsträckning Kustbevakningen kan utföra uppgifter på annat inre vatten än det vi föreslår i det följande kommer att avgöras av i vilken omfattning andra myndigheter begär Kustbevakningens biträde (t.ex. dykning åt polisen i en insjö eller ett gruvhål som ett led i en förundersökning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Insjöar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft8"&gt;Vårt förslag: Kustbevakningens verksamhetsområde ska, i fråga om insjöar, endast omfatta Vänern och Mälaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft8"&gt;Insjöar i allmänhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Redan med några få statistiska uppgifter blir det tydligt att lagens geografiska tillämpningsområde varken kan eller bör omfatta samt- liga insjöar. Databasen Svenskt sjöregister omfattar 95 700 sjöar med en yta större än ett hektar. Sjöarna i Sverige upptar en samman- lagd yta av drygt 40 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar cirka nio procent av landets totala yta. Sveriges till ytan största sjö är Vänern, som brukar betecknas som ett innanhav. Andra stora sjöar är Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön, Torneträsk, Siljan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft16"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355418x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;Hornavan, Uddjaure, Akkajaure, Bolmen, Ströms Vattudal, Storavan och Storuman.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Även om man skulle begränsa Kustbevakningens uppdrag enbart till de större insjöarna blir verksamhetsområdet för stort och för splittrat. Det skulle inte finnas något logiskt samband mellan verksamhetsområdena och praktiskt skulle det innebära att Kustbevakningen tvingas transportera båtar och tjänstemän långa sträckor landvägen. Bortsett från andra synpunkter på var Kust- bevakningen bör bedriva sin verksamhet är en sådan lösning inte resurseffektiv, utan riskerar tvärtom att splittra och hämma verk- samheten. Vi anser därför att den lösningen inte är rimlig. Kust- bevakningens ansvarsområde för sjöövervakning när det gäller insjöar är enligt vår mening väl avvägt i dag. Man når både Vänern och Mälaren vattenvägen. Båda dessa sjöar har dessutom en betydande kommersiell sjöfart, vilket ställer andra krav på övervak- ningen än vad fritidsbåtstrafik gör. Vänerns storlek och status som innanhav är ett annat viktigt skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Särskilt om Vättern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;En särskild fråga är om även Vättern ska ingå i verksamhetsområdet för brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn. I dag har Kustbevakningen ansvar för miljöräddningstjänst i Vättern, men inte för någon av de andra verksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Det statliga ansvaret för miljöräddningstjänsten kom att omfatta även Vättern genom den numera upphävda räddningstjänstlagen (1986:1102). Lagen tillkom i syfte att skapa en sammanhållen lag- stiftning för kommunal och statlig räddningstjänst. Den byggde på ett betänkande av Räddningstjänstkommittén (SOU 1983:77). Kommittén utgick från den dittillsvarande definitionen av sjö- räddningstjänst – som inkluderade miljöräddningstjänst till havs – och föreslog att ansvaret för ledning och samordning av räddnings- tjänståtgärder till havs, i kustvatten och i Vänern, Vättern och Mälaren skulle vila på Sjö- och kustbevakningsmyndigheten. Kom- mittén utgick då från att förslagen om en sammanslagning av Sjöfartsverket och Tullverkets kustbevakningsorganisation skulle komma att förverkligas (SOU 1983:77 s. 331 f.). Sjöfartsverkets statliga sjöräddningsansvar omfattade redan Vättern och det tycks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se webbplatsen vattenportalen, www.vattenportalen.se, för vilken Naturvårdsverket ansvarar i samarbete med Boverket, SGU och Vattenmyndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft16"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355419x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;ha framstått som naturligt för Räddningstjänstkommittén att den nya myndigheten skulle ha samma geografiska ansvarsområde och att man inte borde göra skillnad mellan de olika verksamhets- grenarna inom sjöräddningen. Kommittén förutsåg emellertid inget behov av att upprätthålla någon konkret beredskap för att hantera ansvaret för miljöräddningstjänsten i Vättern, utan pekade på att det bl.a. med hänsyn till trafiken på Vättern inte fanns några skäl att planera för olje- och kemikaliebekämpning där (SOU 1983:77 s. 337).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Under beredningen av Räddningstjänstkommitténs förslag ansåg regeringen att man, i avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan om Kustbevakningens organisation, skulle utgå från den gällande myndighetsorganisationen. Regeringen menade därför att ansvaret för sjöräddningstjänsten skulle delas upp på samma sätt som tidigare och att Tullverkets kustbevakningsorganisation skulle ansvara för den del som i dag kallas för miljöräddningstjänst till sjöss (prop. 1985/86:170 s. 38 f.). I propositionen betecknades verksamheterna som sjöräddningstjänst och bestämmelserna fanns i en gemensam paragraf med den rubriken. Regeringen utgick från den geografiska beskrivning av det statliga ansvarsområdet för sjöräddningstjänsten som kommittén hade föreslagit – till synes utan att reflektera över att detta i fråga om miljöräddningstjänsten innebar en faktisk utökning av det geografiska ansvaret, utan de samordningsfördelar som kommitténs förslag med samlat myndig- hetsansvar innebar. Några närmare överväganden om det lämpliga i att utöka Kustbevakningens ansvarsområde med Vättern redovisas inte i propositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft8"&gt;Genom en ändring i den numera upphävda räddningstjänstlagen infördes begreppet miljöräddningstjänst till sjöss för den del av sjö- räddningen som avser skyddet av miljön mot bl.a. oljeutsläpp.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Paragrafen om sjöräddningstjänst delades därvid upp i två; en om traditionell sjöräddning och en om miljöräddningstjänst. Något resonemang om det geografiska ansvaret fördes inte (prop. 1991/92:70 s. 8 f.), utan den geografiska beskrivningen av det statliga ansvarsområdet kopierades från sjöräddningsbestämmelsen till bestämmelsen om miljöräddning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kommittén framhöll i det sammanhanget att, om Vättern skulle komma att trafikeras av lastfartyg i sådan omfattning att det krävdes en sådan planering, sjö- och kustövervaknings- myndigheten fick överväga nödvändiga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SFS 1992:1147.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft8"&gt;I samband med att Sveriges ekonomiska zon inrättades utvidga- des det geografiska ansvaret för den statliga sjöräddningstjänsten och miljöräddningstjänsten till sjöss till att också omfatta zonen (prop. 1992/93:54).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, som ersatte rädd- ningstjänstlagen, innehåller inga större förändringar i fråga om det statliga ansvaret för sjöräddnings- respektive miljöräddningstjänst och dess geografiska utsträckning. I sak innebär lagen endast att räddningstjänstbegreppet förtydligas. Däremot pekas inte längre den ansvariga myndigheten ut, utan det regleras i stället i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Några resonemang kring ansvaret för miljöräddningstjänst i Vättern förs inte i förarbetena (SOU 2002:10, prop. 2002/03:119).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Genomgången ger vid handen att miljöräddningsansvarets geo- grafiska omfattning tycks ha etablerats stegvis och utan att det förekommit några närmare överväganden kring vare sig det faktiska behovet eller effekterna. Det är också svårt att identifiera någon tidpunkt då det ansetts finnas ett sakligt behov av att Kustbevak- ningen vidtar konkreta planeringsåtgärder för utsläppsbekämpning i Vättern genom att t.ex. lägga upp förråd av materiel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Enligt vår mening är det svårt att se någon naturlig koppling mellan uppgiften att bedriva miljöräddningstjänst i Vättern och Kustbevakningens uppdrag i övrigt. Detta är särskilt tydligt efter- som Vättern ligger mitt inne i landet och inte snabbt kan nås sjö- vägen. Dagens ordning innebär inte heller att Kustbevakningen närvarar på plats i Vättern. Däremot finns det materiel på plats i händelse av en olycka. Samordningsvinsterna, dvs. att Kustbevak- ningen bör kunna ingripa mot brott om de ändå är på plats, har därför mycket liten bärkraft i detta fall. I stället skulle ett utökat geografiskt ansvar riskera att splittra verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En aspekt som kan tala för att låta Vättern ingå i Kustbevak- ningens verksamhetsområde är att man därigenom skulle kunna få till stånd en bättre fiskerikontroll. Visserligen förekommer det visst yrkesfiske i Vättern, men inte heller detta utgör enligt vår mening tillräckligt skäl för att sträcka ut det geografiska området. I så fall borde verksamhetsområdet även omfatta vissa andra insjöar, t.ex. Hjälmaren, med en splittrad och ineffektiv verksamhet som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Vid en samlad bedömning, där valet står mellan att utöka Kust- bevakningens verksamhet, så att man får en bredare och mer splitt- rad närvaro i fler vattenområden, och att behålla en verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft16"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355421x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;som har sin tyngdpunkt till havs, finner vi det mest resurseffektivt att utnyttja Kustbevakningen i Vättern bara när en annan myndig- het i en enskild situation anser att det finns ett konkret behov av detta och begär Kustbevakningens biträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Sammanfattande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Vi förordar sammanfattningsvis att den geografiska gränsen i fråga om insjöarna ska dras så att – i likhet med vad som gäller i dag – endast Vänern och Mälaren ingår i verksamhetsområdena brotts- bekämpning, ordningshållning och kontroll och tillsyn, om inte någon specialförfattning rörande kontroll och tillsyn anger ett annat verksamhetsområde. I den mån Kustbevakningen och dess resurser t.ex. bedöms vara ett värdefullt tillskott på Storsjön i Jämtland eller Siljan i Dalarna i samband med någon särskild insats kan polisen begära myndighetens biträde (jfr indelningen i Kust- bevakningens självständiga verksamhet och dess biträdesroll i avsnitten 17 och 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Vattendrag och kanaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft8"&gt;Vårt förslag: Kustbevakningens verksamhetsområde ska i fråga om vattendrag och kanaler omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Trollhätte kanal och Södertälje kanal och de övriga vatten- områden som förbinder Vänern med Västerhavet och Mälaren med Östersjön, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vissa sträckor på andra älvar och vattendrag där Kustbevak- ningen i dag bedriver verksamhet och som särskilt anges i för- fattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Sveriges större vattendrag, i huvudsak älvar, har en sammanlagd längd av ca 150 000 km och uppgår till fler än 700.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vissa älvar sträcker sig mycket långt in i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Begreppet ”kanal” omfattar dels en konstgjord vattenväg för sjöfart (sjöfarts- eller trafikkanal), dels en väg för vatten till eller från en kraftstation (kraft- eller kraftverkskanal), dels väg för vatten vid torrläggning eller bevattning (dränerings- eller avvattningskanal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;www.vattenportalen.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355422x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;respektive bevattningskanal). Sverige har enligt uppgift minst 200 kanaler, men långt ifrån alla är avsedda för båttrafik. De största och mest kända sjöfartskanalerna är Bergslagskanalen, Dalslands kanal, Göta kanal, Hjälmare kanal, Kinda kanal, Strömsholms kanal, Säffle kanal, Södertälje kanal och Trollhätte kanal.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Kustbevakningens särskilda kompetens utnyttjas enligt vår mening bäst genom myndighetens övervakning till sjöss. En allmän utgångspunkt bör därför vara att det är mest resurseffektivt att bibehålla en verksamhet som har sin tyngdpunkt till sjöss och att Kustbevakningen och dess tjänstemän inte ska bedriva verksamhet långt inne i landet. För de vattendrag som mynnar ut i havet kan man möjligen se saken på ett annat sätt. Vidare kan det finnas skäl att överväga om Kustbevakningen ska ha möjlighet att utöva sina befogenheter på de största sjöfartskanalerna, med tanke på all den kommersiella sjötrafik som bedrivs där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Med vårt synsätt finns det alltså inte skäl att ändra huvuddragen i den gällande ordningen. I något fall kan det dock vara både resurs- effektivt och lämpligt att Kustbevakningen kan utöva befogenheter även i de vattendrag och kanaler där myndigheten transporterar sig mellan sina verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vi tänker då närmast på vissa vattenområden i Stockholms- och Göteborgsområdena. Dessa skiljer sig i flera väsentliga avseenden från förutsättningarna i övriga landet. Både i Göteborg och Stockholm förekommer kommersiell sjöfart som angör eller passerar centrala delar av staden. Vidare är fritidsbåtstrafiken under delar av året intensiv. Genom båda städerna går också vattenleder som förbinder de geografiska verksamhetsområden som Kustbevakningen redan verkar i med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Göta Älv, som förbinder Vänern med Västerhavet (Kattegatt), utgör en viktig förbindelseled för den kommersiella sjötrafiken till och från Vänern och har naturliga kontaktytor med Kustbevak- ningens nuvarande verksamhet. Denna bör därför enligt vår mening ingå i verksamhetsområdet. Med samma utgångspunkt finner vi också starka skäl att sträcka ut verksamheten till förbindelselederna Södertälje kanal och Trollhätte kanal. Att just dessa två kanaler bör ingå är naturligt eftersom de förbinder Kustbevakningens verksam- hetsområden i Vänern med havet i väst och i Mälaren med havet i öst. För att transportera sig mellan verksamhetsområdena används under alla förhållanden Trollhätte kanal och Södertälje kanal. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;www.vattenportalen.se. Kanalerna anges här i alfabetisk ordning, inte i den ordning de har betydelse för sjöfarten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft16"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;är då rimligt att tjänstemännen kan ingripa mot brott eller ordnings- störningar samt utföra kontroller inom sitt verksamhetsområde i dessa båda kanaler. Detsamma gäller vissa vattendrag och kanaler i de inre vattenområdena i Stockholm, där Kustbevakningen sedan flera år tillbaka bedriver verksamhet och där myndigheten naturligt transporterar sig mellan Saltsjön och Mälaren. Den intensiva båttrafiken i vattenområdet är unik och från sjösäkerhetssynpunkt är det viktigt med en fortlöpande övervakning. Förhållandena är därför sådana att det är resurseffektivt att även fortsättningsvis låta Kustbevakningen verka i de aktuella områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det finns vidare ett antal älvar i norra Sverige där Kustbevak- ningen i dag enligt särskilda samarbetsavtal med polisen bedriver övervakning och ingriper mot brott som begås i anslutning till kuststräckan. Det rör sig i huvudsak om delar av glesbygdsområden där det inte vore resurseffektivt att begränsa det myndighetsöver- gripande samarbete som förekommer. Eftersom polisen saknar praktiska förutsättningar för att bedriva den övervakning som Kustbevakningen i dag svarar för på dessa vattendrag skulle resul- tatet kunna bli en minskad övervakning och samhällsnärvaro. Vi anser därför att det finns skäl att göra avsteg från den grund- läggande principen i fråga om kortare sträckor på vissa vattendrag som mynnar ut i Bottenviken och Bottenhavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;I övrigt finner vi det emellertid vara mest resurseffektivt att utnyttja Kustbevakningen i vattendrag och på kanaler bara när en annan myndighet i en enskild situation anser att det finns ett konkret behov av detta och begär Kustbevakningens biträde (se avsnitten 17 och 20 angående Kustbevakningens och en kustbevak- ningstjänstemans uppgifter som biträde).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vad vi nu har anfört utesluter inte att ett uppdrag som påbörjats till sjöss fullföljs inne i en kanal eller ett vattendrag som inte om- fattas av det självständiga verksamhetsområdet. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 16.7.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft16"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355424x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Bukter och vikar samt annat inre vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;Vårt förslag: Kustbevakningens verksamhetsområde ska om- fatta vid kusterna belägna bukter och vikar samt sådant inre vatten som anges i 2 § första stycket b) lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium och som utgörs av vattenområden innan- för och mellan öar, holmar och skär intill räta linjer som reger- ingen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft8"&gt;Bukter och vikar är en sådan naturlig del av kustvattnen och Kust- bevakningens normala verksamhetsområde att de tveklöst bör om- fattas av myndighetens självständiga verksamhetsområde. Därut- över bör också sådant inre vatten som utgörs av vattenområden innanför och mellan öar, holmar och skär intill de räta linjer som regeringen bestämmer (se 2 § första stycket b) lagen om Sveriges sjöterritorium) ingå. Denna geografiska avgränsning är naturlig, eftersom dessa vattenområden i dag ingår i Kustbevakningens verk- samhetsområde och utgör en del av kustvattnet. Det skulle enligt vår mening vara onaturligt att undanta sådant inre vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Hamnar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft8"&gt;Vårt förslag: Kustbevakningens verksamhetsområde ska om- fatta hamnars vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;Hamnar kan omfatta såväl vattenområden som landområden. I det följande behandlar vi enbart Kustbevakningens verksamhetsområde i den del av en hamn som består av vattenområde. I avsnitt 16.7.2 återkommer vi till frågan om hamnars landområden ska ingå i verk- samhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vi har tidigare pekat på att det i svensk lagstiftning inte finns någon allmän definition av begreppet hamn som anger hamnars geografiska avgränsning vare sig i fråga om vattenområden eller landområden. I stället får det av varje författningsreglering som omfattar hamnar utläsas hur denna reglering definierar begreppet. Ett exempel är utlänningslagstiftningen, vilken ger Kustbevak- ningen befogenheter i hamnars vattenområden. Enligt förarbetena till den lagstiftningen omfattar begreppet ”i anslutning till sjö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft16"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355425x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;trafiken” bl.a. hamnar som har ett nära och naturligt samband med sjötrafiken (se prop. 1999/2000:64 s. 65).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det står enligt vår mening klart att hamnars vattenområden bör omfattas av verksamhetsområdet. Det är naturligt att betrakta dessa som en sådan del av kustvattnet som omfattas av Kustbevakningens verksamhet till sjöss. Motsvarande gäller för hamnar i Vänern och Mälaren. Att dra en enhetlig gräns i hamnars vattenområde skulle inte bara vara en närmast ogörlig uppgift – beroende på olika geo- grafiska förutsättningar – utan dessutom skapa onödiga gräns- dragningsproblem. Vår slutsats är alltså att verksamhetsområdet, på samma sätt som LKP i dag, ska omfatta hamnars vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Områden utanför svenskt sjöterritorium&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;Vårt förslag: Utanför svenskt sjöterritorium ska lagen tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;inom Sveriges ekonomiska zon och på den svenska delen av kontinentalsockeln, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;när detta följer av en internationell överenskommelse som ingåtts efter riksdagens godkännande eller en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättsakt&lt;/NOBR&gt; som är bindande för Sverige och som ger behörig svensk myndighet rätt att utöva myndighet i annan stats sjöterritorium, ekono- miska zon, angränsande zon eller annat område – eller på fartyg som befinner sig i ett sådant område – samt Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman har pekats ut som behörig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft8"&gt;Vidare ska i den nya lagen tas in hänvisningar till den sär- skilda regleringen i fiskelagen, jaktlagen, sjötrafikförordningen och lagen om åtgärder mot förorening från fartyg, av vilka fram- går att också vissa områden utanför svenskt sjöterritorium om- fattas av lagens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Det finns, som vi tidigare har redovisat, ett antal författningar som innehåller geografiska bestämmelser som kräver särskilda överväg- anden, eftersom de sträcker sig utanför svenskt sjöterritorium. Flera av dessa bygger på svenska konventionsåtaganden eller andra former av internationella överenskommelser. Det krävs därför att den nya lagen antingen hänvisar till de författningar som har avvikande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft16"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;reglering eller att avvikande bestämmelser tas in i den nya lagen. I något fall krävs dock ingen särreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 12.8.2 redovisat hur en stats suveränitet över territorialhavet genombryts av rätten för alla kategorier av fartyg till oskadlig genomfart. Med beaktande av den lagstiftningsrätt inom vissa särskilt avgränsade områden som följer av artikel 21 i havsrättskonventionen medger konventionen att ett fartyg under- söks även i territorialhavet, om det misstänks bryta mot kust- statens lagstiftning inom de områden som anges i artikeln. Där- emot har i tidigare lagstiftningsärenden konstaterats att Sveriges rätt att utöva rutinkontroll på territorialhavet av andra fartyg än svenskflaggade är starkt begränsad när det inte finns någon som helst brottsmisstanke. Det är därför inte möjligt att i svensk rätt, i strid med havsrättskonventionen, införa en reglering som tillåter sådan kontroll. På inre vatten innebär havsrätten däremot inte något hinder för att utföra denna typ av kontroll (prop. 1999/2000:64 s. 63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft8"&gt;I avsnitt 12.11.2 har vi också redogjort för kuststatens rätt att följa efter ett utländskt fartyg som misstänks ha brutit mot kust- statens lagar och förordningar, s.k. hot pursuit. Ett sådant förfölj- ande kan, om det är oavbrutet, pågå fram till dess att det förföljda fartyget når den egna statens eller tredje stats territorialhav. Efter- som rätten till omedelbart förföljande har sin grund i havsrätts- konventionen får den nya lagen inte utformas så att den råkar i konflikt med de konventionsåtaganden som Sverige har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vi har vidare i avsnitten &lt;NOBR&gt;11.48–11.53&lt;/NOBR&gt; presenterat den nationella reglering som bygger på åtaganden avseende internationellt rättsligt samarbete. Vi har i det sammanhanget också redovisat den inter- nationella regleringen som, inom ramen för polis- och tullsam- arbete, bl.a. ger en stat rätt att genomföra gränsöverskridande över- vakning och gränsöverskridande förföljande in på en annan stats territorium. Den reglering vi föreslår påverkar inte det geografiska tillämpningsområdet i nu aktuellt avseende. Däremot måste det geografiska tillämpningsområdet utformas så att det inte hindrar att lagen kan tillämpas om en svensk kustbevakningstjänsteman agerar på annan stats sjöterritorium med stöd av en &lt;NOBR&gt;EG-rättsakt&lt;/NOBR&gt; eller annan internationell överenskommelse som ger en svensk myndighet rätt att utöva myndighet utanför svenskt territorium och Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman har pekats ut som behörig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft16"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355427x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft8"&gt;Ytterligare en utgångspunkt är att regleringen utanför svenskt sjöterritorium bör utformas så att den också kan inrymma en kustbevakningstjänstemans möjligheter att agera i enlighet med bilaterala samarbetsavtal rörande bl.a. Öresundsregionen, där det också finns bestämmelser om gränsöverskridande samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I olika sammanhang har vi också framhållit den pågående internationella utvecklingen (se bl.a. avsnitt 16.4.1). Inom EU be- drivs ett fortlöpande arbete med att fastställa gemensamma regler för gränskontrolltjänstemän från medlemsstater som sätts in på en annan medlemsstats territorium vid en gemensam operation.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Med hänsyn till denna utveckling är det nödvändigt att den nya lagen ger möjlighet för svenska kustbevakningstjänstemän att utöva sina befogenheter utanför svenskt sjöterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Sveriges ekonomiska zon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Som en följd av lagen och förordningen om Sveriges ekonomiska zon bedriver Kustbevakningen tillsyn i zonen. Kustbevakningen har också rätt att utöva polisiära befogenheter vid misstanke om brott mot lagen om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Lagens straffbestämmelser omfattar överträdelser av de särskilda krav på tillstånd som gäller i den ekonomiska zonen. I straffskalan ingår endast böter. I den ekonomiska zonen kan emellertid även vissa andra specialstraffrättsliga brott begås, t.ex. fiskebrott och utsläppsbrott. Vidare kan det förekomma att brott begås på konti- nentalsockeln, men inom den ekonomiska zonen (se avsnitt 16.6.3). Om det uppförs en anläggning i den ekonomiska zonen tillämpas enligt 15 § svensk strafflagstiftning på de brott som begås där. Det innebär att det måste finnas någon myndighet som kan ingripa mot sådana brott. Kustbevakningen ska enligt vår mening kunna ingripa mot alla typer av brott som begås i den ekonomiska zonen. En annan sak är att, om saken rör brott som myndigheten normalt inte får ingripa mot, ansvaret bör överlämnas till behörig förundersök- ningsledare så snart som möjligt. Med tanke på de juridiska pro- blem som är förknippade med brott utanför svenskt territorium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens med- lemsstaters yttre gränser (Frontex) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av en mekanism för upprättande av snabba gränsinsatsenheter och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004, den s.k. Rabit- förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;bör Kustbevakningen åläggas skyldighet att omedelbart anmäla saken till åklagare. Åklagaren får sedan avgöra om brottet ska för- anleda förundersökning och vilket biträde som krävs för utred- ningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;Vid ingripanden mot utländska fartyg för överträdelser i den svenska ekonomiska zonen kan i princip inte straffprocessuella be- stämmelser tillämpas, eftersom detta strider mot havsrättskonven- tionen. I konventionen finns det emellertid en särskild reglering för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar av den marina miljön i den ekonomiska zonen. Kuststaten kan utöva jurisdiktion med anledning av brott begångna i den ekonomiska zonen om det utländska fartyget anlöper hamn. Däremot får kuststaten endast i begränsad utsträckning ingripa mot utländska fartyg under genom- fart (artikel &lt;NOBR&gt;220.3–6).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Den nya lagens tillämpningsområde måste, för att stå i överens- stämmelse med havsrättskonventionen, omfatta Sveriges ekono- miska zon. Någon annan svensk brottsbekämpande myndighet har i dag inte möjlighet att utöva myndighet i zonen. Vid den närmare utformningen måste hänsyn tas till nyssnämnda internationella reg- lering, bl.a. genom en bestämmelse som i huvudsak motsvarar 1 § andra stycket LKP. Vidare krävs att regleringen inskränker möjlig- heten att ingripa mot utländska fartyg till vad som är möjligt enligt de folkrättsliga åtaganden Sverige har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Den svenska delen av kontinentalsockeln&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;När det gäller viss verksamhet på den del av den svenska konti- nentalsockeln som ligger utanför svenskt territorium, nämligen an- läggningar för undersökning eller utvinning av kontinentalsockeln, ska svensk lagstiftning tillämpas. Vidare reglerar lagen (1966:314) om kontinentalsockeln rätten att i den ekonomiska zonen utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den nya lagen ska enligt vår mening tillämpas på svenskt om- råde av kontinentalsockeln. Även denna reglering påverkas av havs- rättskonventionens bestämmelser och svensk lag är tillämplig (se 11 och 14 §§ lagen om kontinentalsockeln). Samma lösning bör väljas som i fråga om brott i den ekonomiska zonen, eftersom Kustbevakningen i praktiken är den enda myndighet som kan företa ingripanden mot enskilda för brott som begåtts på den svenska delen av kontinentalsockeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft16"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355429x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Utsläpp av olja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft8"&gt;Vattenföroreningslagens förbud mot utsläpp av olja från fartyg gäller inte bara inom Sveriges sjöterritorium, utan även i svensk ekonomisk zon samt i Östersjöområdet utanför dessa vattenområden (2 kap. 2 § vattenföroreningslagen). I vattenföroreningsförordningen har regeringen föreskrivit att fartyg därutöver inte får släppa ut olja inom inre vatten, territorialhav eller ekonomisk zon som tillhör en annan medlemsstat i EU samt inte heller på det fria havet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Utsläppsförbudet gäller dessutom i Antarktisområdet, med stöd av Sjöfartsverkets föreskriftsrätt.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Som vi har redovisat i avsnitt 11.3.1 döms, enligt 10 kap. 1 § vattenföroreningslagen, den som uppsåtligen eller av oaktsamhet släpper ut olja från fartyg inom nu angivna geografiska vatten- områden till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som inte begränsar ett sådant utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den nya lagen bör innehålla en särskild hänvisning till vatten- föroreningslagens bestämmelser i de delar det geografiska området inte inryms i de allmänna bestämmelserna om lagens tillämpnings- område. Enligt vår mening är detta en lämpligare lösning än att föra över den geografiska avgränsningen i vattenföroreningslagen till den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Dumpning av avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;I miljöbalken straffbeläggs sådan dumpning av avfall från fartyg som inte omfattas av vattenföroreningslagen. Dumpningsförbudet gäller även inom Sveriges ekonomiska zon (15 kap. 31 § miljö- balken). Vidare får avfall som är avsett att dumpas i det fria havet inte föras ut ur landet eller ur den ekonomiska zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Som vi redan påpekat bör den nya lagens geografiska område omfatta den ekonomiska zonen. Någon annan särreglering torde inte krävas för att Kustbevakningens befogenheter ska täcka den nu aktuella lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;2 kap. 5 § andra stycket vattenföroreningsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SJÖFS 2007:15; jfr 2 kap. 2 § andra stycket vattenföroreningslagen och rätten till vidare- delegation i 2 kap. 3 § vattenföroreningsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355430x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Fiske&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Fiskelagen gäller till viss del utanför det svenska sjöterritoriet, bl.a. inom Sveriges ekonomiska zon. Dessutom kan ingripanden göras mot svenskt havsfiske utanför den ekonomiska zonen (1 § fiske- lagen). Enligt internationella överenskommelser om fiske och inom ramen för Sveriges deltagande i den gemensamma fiskeripolitiken bedrivs nämligen svenskt havsfiske även i angränsande länders territorialvatten och på internationellt vatten. Det utsträckta tillämpningsområdet omfattar fiskevård, hänsyn till naturvården, begränsningar i användningen av fiskeredskap, fartygstillstånd, uppgiftsskyldighet samt märkning och utmärkning av fiskeredskap. Bestämmelserna om vilken hänsyn den som fiskar ska ta till andra som vistas i samma område gäller också för svenskt havsfiske i internationellt vatten utanför den ekonomiska zonen (24 § och 25 § fjärde stycket fiskelagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft8"&gt;Vidare måste den gemensamma fiskeripolitiken inom EU beaktas vid den geografiska avgränsningen, så att denna inte inskränker möjligheten att uppfylla våra nationella skyldigheter enligt EU:s rättsakter. Med stöd av den s.k. kontrollförordningen&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;måste länderna utöva kontroll av fisket i egna farvatten, ansvara för de egna fartygens verksamhet i andra vatten och kontrollera följsam- heten mot fiskeripolitiken. En viktig del av kontrollen är skyldig- heten för de fiskande att lämna uppgifter om fisket. Det gäller bl.a. uppgifter om fångster, fiskeplatser, redskapsanvändning, land- ningar och omlastningar. Medlemsstaterna ansvarar för att upp- gifter lämnas även i fråga om de egna fiskefartygens verksamhet i tredje lands vatten. Uppgifterna om fångster används bl.a. för att beräkna när en medlemsstat har utnyttjat sina fiskekvoter. När medlemsstaten bedömer att kvoten har utnyttjats ska den enligt kontrollförordningen förbjuda sina fartyg att fortsätta med fisket. Ett sådant förbud kan avse fiske i andra länders territorialvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;För att säkerställa att det svenska fisket i utländska vatten är förenligt med Sveriges skyldigheter enligt den gemensamma fiskeri- politiken, och med internationella överenskommelser i övrigt, har alltså fiskelagens tillämpningsområde vidgats. Regleringen är speciell och helt inriktad på fiske. Det vore enligt vår mening olämp- ligt att flytta över den regleringen till den nya lagen om Kustbevak- ningens befogenheter. Den nya lagen bör därför i stället hänvisa till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Förordningen (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft16"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355431x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1004 ft8"&gt;fiskelagen när det gäller den geografiska omfattningen av befogen- heterna utanför territoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Jakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;För att Sverige ska kunna uppfylla sina internationella åtaganden i fråga om skyddet av valar tillämpas jaktlagen inte enbart vid jakt på svenskt territorium. I de fall som anges särskilt gäller lagen dels inom Sveriges ekonomiska zon, dels för jakt från svenskt fartyg på det fria havet utanför den ekonomiska zonen, dels för jakt från svenskt luftfartyg över det fria havet utanför den ekonomiska zonen (1 § andra stycket jaktlagen). Vad vi anfört ovan om hur man bör se på särreglerna i fiskelagen har även giltighet för de aktuella bestämmelserna i jaktlagen. Den nya lagen bör således hän- visa till jaktlagen när det gäller befogenheter utanför territoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;16.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Områden på land&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;Vårt förslag: Kustbevakningens brottsbekämpande och ord- ningshållande verksamhet samt dess kontroll- och tillsynsverk- samhet ska även omfatta områden på land i de fall där detta följer antingen av en särskild författningsreglering eller av en författningsenlig överenskommelse med en annan myndighet avseende kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft8"&gt;Om det är nödvändigt för att fullgöra en uppgift ska ett ingripande kunna påbörjas eller avslutas på land utanför Kust- bevakningens geografiska verksamhetsområde, så länge den händelse som är grunden för ingripandet ligger inom detta och ingripandet avser ett sådant brott som Kustbevakningen får ingripa mot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft41"&gt;En viktig fråga är om den av oss föreslagna geografiska avgräns- ningen av Kustbevakningens verksamhetsområde inom territoriet bör utgöra en absolut gräns för var myndigheten får verka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;Det är flera aspekter som måste beaktas när man överväger detta. En sådan är att Kustbevakningen, enligt olika lagstiftningar, redan har uppgifter som måste utföras på land. Som framgår av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft16"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1007 ft8"&gt;avsnitten 11.11, 11.26, 11.29, 11.31 och 16.2.1 har Kustbevakningen uppgifter på land när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;transport av farligt gods,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;hamnskydd, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;inre utlänningskontroll. Vår avsikt är inte att inskränka de befogenheter Kustbevakningen och en kustbevakningstjänsteman har med stöd av dessa regleringar. Det krävs därför att den nya för- fattningen ger utrymme för att ingripa på land i de fall där detta följer av en särskild författningsreglering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Dessutom har, som vi tidigare nämnt, regeringen föreslagit att Kustbevakningen ska få till uppgift att genomföra trafiknykterhets- kontroller och ingripa mot trafiknykterhetsbrott, vilket i de flesta fall förutsätter att befogenheterna kan utövas på land, företrädesvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;hamnars landområden (prop. 2007/08:53).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vidare har det ansetts att regleringen i LKP även är tillämplig på åtminstone mindre öar samt på kobbar och skär, även om lagtexten inte ger något uttryckligt stöd för det. Detta hör, som vi tidigare har framhållit, samman med att regleringen är utformad som en rätt för Kustbevakningen att ingripa när man upptäcker brott och befinner sig på platser där det för tillfället inte finns polis tillgänglig (se avsnitt 16.2.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En annan viktig aspekt är att ett uppdrag mycket väl kan på- börjas till sjöss, men avslutas först på land utanför lagens geogra- fiska tillämpningsområde. Enligt 1 § Kustbevakningens instruktion har myndigheten inte bara till uppgift att bedriva sjöövervakning i Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon, utan också på land i anslutning till dessa vatten. En förare av en vattenskoter som stulit skotern och sedan ertappas med att köra för fort kan t.ex. fly upp på land för att undkomma kustbevakningstjänstemännen. Om ett sådant efterföljande sker oavbrutet bör enligt vår mening det för- hållandet att ingripandet måste ske på land inte hindra detta. Risken är annars uppenbar att den brottsutredande verksamheten påverkas negativt. Redan när LKP infördes diskuerades denna fråga (prop. 1981/82:114 s. 15). Omvänt kan ett ingripande som påbörjas på land komma att slutföras först till sjöss. Lagen måste således täcka båda dessa situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft8"&gt;Något som också måste beaktas är att Kustbevakningen genom sin rätt att inleda och bedriva förundersökning har fått uppgifter som i många fall enbart kan utföras på land. Som exempel kan nämnas att rättegångsbalkens och förundersökningskungörelsens allmänna regler om när, var och hur förhör ska hållas, vilka ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft16"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355433x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;tilllämpas av Kustbevakningen, kan innebära att man måste välja en förhörsplats i land. En utökad förundersökningsrätt innebär med nödvändighet att kustbevakningstjänstemän kommer att utföra fler uppgifter i land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt vår mening bör huvudregeln vara att Kustbevakningen ska bedriva sin verksamhet till sjöss. En kustbevakningstjänstemans rätt att företa straffrättsliga, straffprocessuella och ordningshållande ingripanden ska därför normalt utövas till sjöss. I de fall där en författning ger Kustbevakningen uppgifter på land, t.ex. rätten att bedriva förundersökning, ska dock befogenheterna gälla även där. Dessutom ska ingripanden kunna påbörjas eller avslutas på land, så länge den händelse som är grunden för ingripandet ligger inom det geografiska verksamhetsområdet. Det är ibland nödvändigt att ta med en uppgift i land för att kunna fullgöra den, som t.ex. att hålla kompletterande förhör. Vidare kan det bl.a. av säkerhetsskäl ibland finnas behov att utföra en uppgift från land i stället för från fartyg. Som exempel kan nämnas hastighetsmätning med laser, där det ibland kan vara lämpligare att mäta från land ut mot vattnet om hastighetsbegränsningen t.ex. avser en trång passage. Den geo- grafiska avgränsningen måste därför enligt vår mening också ge utrymme för att en del av verksamheten i vissa situationer kan ut- föras på land, om den händelse som föranlett ingripandet inträffat inom det huvudsakliga verksamhetsområdet eller om övervak- ningen avser verksamhet till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft8"&gt;Inom kontroll- och tillsynsverksamheten kan Kustbevakningen efter överenskommelse med annan myndighet i stöd med författ- ning utöva kontroll och tillsyn på land. Sådana överenskommelser kan t.ex. gälla samarbetet mellan Kustbevakningen och Tullverket i fråga om tullkontroller. Den nya regleringen måste även täcka sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Hamnars landområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;Vårt förslag: Kustbevakningens verksamhetsområde ska inte omfatta hamnars landområden, såvida inte detta följer av annan författningsreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft8"&gt;Med stöd av nuvarande befogenhetsreglering har en kustbevak- ningstjänsteman i flera fall rätt att ingripa i hamnars landområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355434x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1009 ft8"&gt;Kustbevakningen utövar sedan den 1 juli 2006 tillsyn över trans- port av farligt gods i hamnar och har möjlighet att ingripa mot brott som rör sådana transporter. I förarbetena till den lagstiftningen definieras hamnbegreppet på i huvudsak följande sätt (prop. 2005/06:61 s. 83):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft138"&gt;En hamns område omfattar allmänt sett såväl land- som vatten- områden. Några klart fastställda gränser för varje enskild hamn finns emellertid inte, eftersom det inte finns några bestämmelser som reglerar vad en hamn är. En hamns landområde är beroende av bl.a. dess verksamhet och yttre förutsättningar. Hamnens yttersta land- gräns får avgöras från fall till fall. Därvid kan viss vägledning sökas i andra sammanhang där gränser angetts, t.ex. i planläggningsbeslut, i s.k. hamnförordningar eller genom fysiska markeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;Den särskilda regleringen om sjöfartsskydd och hamnskydd ger också Kustbevakningen viss rätt att utföra kontroller och ingripa i hamnar och hamnars landområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Redan i dag har Kustbevakningen alltså viss rätt att utöva sina befogenheter i hamnars landområden. Denna rätt utökas, om riks- dagen antar regeringens förslag om utvidgade möjligheter att in- gripa mot rattfylleri och sjöfylleri, som bl.a. ger Kustbevakningen rätt att stoppa fordon för att göra nykterhetskontroll.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Att utnyttja Kustbevakningen och dess resurser i hamnars landområden kan i och för sig te sig naturligt, eftersom myndig- hetens närvaro då kan användas för att förstärka framför allt brotts- bekämpningen. Det är emellertid viktigt att framhålla att Kust- bevakningens närvaro i hamnars landområden i dag är begränsad och att man därför inte bör överdriva denna effekt. Frågan är så- ledes om man generellt bör sträcka ut Kustbevakningens verksam- hetsområde till sådana områden. Enligt vår mening finns det flera faktorer som talar mot en sådan utvidgning. För det första bör främst landbaserade resurser tas i anspråk för brottsbekämpning, ordningshållning och kontrollåtgärder i hamnars landområden. För detta svarar i första hand polisen och, när det gäller tullfrågor, tullväsendet. För det andra skulle en utökad verksamhet på land tunna ut Kustbevakningens resurser till sjöss, vilket skulle stå i direkt strid med myndighetens grundläggande uppdrag. För det tredje kan, som vi senare återkommer till, polisen och Tullverket alltid begära biträde av Kustbevakningen med åtgärder i hamnarna (se vidare avsnitten 17 och 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;Vid en samlad bedömning finner vi således inte skäl att sträcka ut lagens geografiska tillämpningsområde till att omfatta hamnars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:53, se även avsnitt 13.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Lagens geografiska tillämpningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1004 ft8"&gt;landområden, såvida inte detta redan följer av annan särskild för- fattningsreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Särskilt om vissa glesbefolkade områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft8"&gt;Som konstaterats i andra sammanhang är stora delar av Sverige glest befolkade och har en förhållandevis låg brottslighet. I realite- ten saknas det inte sällan förutsättningar för polisiär närvaro i sådana områden (se bl.a. SOU 2002:70 och SOU 2007:39). Det är därför angeläget att de brottsbekämpande myndigheterna samarbetar, så att andra myndigheter kan utgöra ett komplement till polisen i glesbefolkade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningens verksamhet ska enligt vår mening tydligt fokusera på uppgifterna till sjöss. Samtidigt kan myndigheten fylla en viktig funktion också på land, som en extra resurs till i första hand polisen. I Norrland och andra glesbygdsområden kan Kust- bevakningen, om myndigheten ändå är på plats, utgöra ett effektivt komplement till polisen. Detta gäller särskilt inom sådana områden som polisen svårligen tar sig till, men dit Kustbevakningen kan transportera sig med svävarfarkoster eller övervaka med flyg. Det kan emellertid inte kan vara avsikten att Kustbevakningen regel- mässigt ska övervaka eller patrullera landområden. Myndighetens geografiska verksamhetsområde bör därför enligt vår mening inte omfatta sådana områden på land. Detta hindrar inte att det bör vara möjligt att i större utsträckning utnyttja Kustbevakningens närvaro i glesbefolkade områden. Vi föreslår att detta ska gälla på ett antal älvar och andra vattendrag i norra Sverige där Kustbevakningen redan i dag biträder polisen med sjöövervakning (se avsnitt 16.5.3). Vi återkommer vidare till frågan om hur Kustbevakningen på begäran ska kunna biträda andra myndigheter utanför sitt ordinarie verksamhetsområde (se avsnitt 17.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft16"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;P class="p1012 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I avsnitt 16 har vi utvecklat vår syn på de geografiska avgräns- ningarna av all verksamhet som omfattas av den nya författnings- regleringen. I vilken utsträckning Kustbevakningen och en kust- bevakningstjänsteman kan utöva sina befogenheter styrs alltså ytterst av denna geografiska avgränsning, men också av hur verksamheten avgränsas sakligt, dvs. hur uppgifterna och rätten att ingripa utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I detta avsnitt belyser och analyserar vi Kustbevakningens fram- tida roll i brottsbekämpningen med utgångspunkt i de särskilda befogenheter som Kustbevakningen eller dess tjänstemän har enligt dagens lagstiftning (jfr avsnitt 11). Att vi ägnar särskild uppmärk- samhet åt Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet beror på att de flesta befogenheterna är knutna till det området. Vi åter- kommer i de följande avsnitten till den ordningshållande verksam- heten samt till kontroll- och tillsynsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;I den nuvarande regleringen är det möjligt att urskilja tre olika brottsbekämpande roller som involverar endera myndigheten som sådan eller den enskilde tjänstemannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;De mest långtgående befogenheterna har Kustbevakningen som självständig brottsbekämpande myndighet. Kustbevakningen har enligt 11 kap. vattenföroreningslagen rätt att inleda förundersök- ning och att i viss utsträckning också leda förundersökningen fram till den punkt när åklagare ska överta ledningen av denna. Det är endast denna lagstiftning som i dag ger Kustbevakningen en helt självständig brottsbekämpande roll. Från den 1 juli 2008 kommer emellertid Kustbevakningens självständiga brottsbekämpande roll att utvidgas, om riksdagen antar propositionen om utökade möjlig- heter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri. Myndigheten får då också rätt att inleda och bedriva förundersökning om sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft16"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;En andra roll regleras i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP). Den ser annorlunda ut, eftersom lagen inte reglerar myndighetens befogenheter utan i stället en kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa, och i princip förutsätter att biträde begärs av behörig myndighet. Som biträde åt polismyndighet eller åklagare har en kustbevakningstjänsteman med stöd av LKP rätt att självständigt vidta vissa inledande åtgärder i samband med ett brott (primärutredningsåtgärder) och att vidta andra brottsutredande åtgärder på uppdrag av behörig undersök- ningsledare. Denna biträdesroll innebär i princip att en tjänsteman vid Kustbevakningen – så snabbt som möjligt efter det att denne kommit till platsen för ett brott – ska kontakta polisen och efter- höra om polisen själv kommer att ta hand om saken, eller om kust- bevakningstjänstemannen ska ingripa med stöd av sina befogen- heter enligt LKP. Enligt vad som har uppgetts har Kustbevakningen med tiden i allt större utsträckning rapporterat sina ingripanden först i efterhand till polisen, vilket också förefaller ha godtagits av denna. Biträdesrollen är emellertid uttryckligen inskränkt genom att befogenheterna endast får utövas i omedelbar anslutning till ett misstänkt brott. Enligt förarbetena till lagen ska befogenheterna enbart utövas vid ”snabba ingripanden till sjöss i de fall då polis inte är tillgänglig” (se prop. 1981/82:114 s. 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft8"&gt;I de situationer där en kustbevakningstjänsteman kan agera med stöd av biträdesrollen enligt LKP har myndigheten som sådan inget ansvar. Biträdesrollen kompletteras numera med en relativt nyvunnen brottsbeivrande roll. Denna inrymmer en rätt att utfärda före- läggande av ordningsbot för vissa frekventa brott. Detta innebär i praktiken att en kustbevakningstjänsteman i de situationer där före- läggande av ordningsbot utfärdas, och boten godkänns, kan sägas ha en självständig brottsbeivrande roll. Om föreläggandet däremot inte godkänns, aktualiseras återigen biträdesrollen och ansvaret för att brottet lagförs övergår till polisen. Det är därför tveksamt om man kan se den brottsbeivrande uppgiften som en självständig roll eller bara som ett utflöde av biträdesrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;En tredje roll följer av uppgifterna enligt smugglingslagen och annan tullagstiftning och innebär att kustbevakningstjänstemannen ges en begränsat självständig roll. Enligt smugglingslagen har en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman eller tull- tjänsteman att genomföra primärutredning och att besluta om vissa tvångsmedel, men inte någon rätt att inleda och bedriva förunder- sökning. Rätten att ingripa är inte tidsbestämd eller villkorad på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355438x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;annat sätt. Kustbevakningen som myndighet har inte någon roll enligt smugglingslagen, men däremot enligt tullagen. Den rollen avser dock i huvudsak kontroll och inte brottsbekämpning. Regler- ingen i smugglingslagen ger till skillnad från LKP inte heller ut- rymme för en förundersökningsledare att använda en kustbevak- ningstjänsteman som biträde i en förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Den nuvarande regleringen innebär alltså att Kustbevakningen som myndighet, och framför allt kustbevakningstjänstemännen, har olika ställning och befogenheter beroende på vilken rättslig reglering som ligger till grund för ingripandet. Att myndigheten och tjänste- männen ständigt i sin myndighetsutövning ställs inför frågan om vilken roll de intar i samband med ett ingripande eller annan åtgärd innebär, som vi tidigare nämnt, att den nuvarande regleringen är svår att tillämpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Det finns alltså skäl att ta ett samlat grepp och se över både Kustbevakningens och kustbevakningstjänstemännens roll. För att det ska vara möjligt att skapa en enhetligare befogenhetsreglering krävs i första hand en noggrann avvägning av vilken grundläggande funktion Kustbevakningen och dess tjänstemän ska ha i den fram- tida brottsbekämpningen. Först sedan man har tagit ställning i denna fråga är det möjligt att närmare analysera vilka befogenheter som myndigheten och dess tjänstemän bör ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Myndighetens roll ska utvecklas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Polisen och åklagarväsendet ska även i fort- sättningen ha ett generellt ansvar för brottsbekämpningen och ha huvuduppgifterna inom detta område. För att effektivisera brottsbekämpningen och öka antalet brott som lagförs bör dock Kustbevakningens roll som brottsbekämpande myndighet ut- vecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;När man ska ta ställning till Kustbevakningens och kustbevaknings- tjänstemännens framtida roll i den brottsbekämpande verksamheten är det viktigt att slå fast att sådan verksamhet i första hand är en uppgift för polisen och åklagarväsendet och att vi inte föreslår några förändringar i den grundläggande rollfördelningen. Även om polisen och åklagarväsendet har ett generellt ansvar för brotts- bekämpningen finns det emellertid anledning att överväga i vilken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft16"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;utsträckning Kustbevakningen, som redan i dag har vissa brotts- bekämpande uppgifter, i ökad utsträckning kan bidra till ett effek- tivare utnyttjande av samhällets samlade resurser och till att fler brott kan beivras. Närmast handlar det om att – utifrån de upp- gifter och uppdrag som myndigheten har med stöd av nuvarande för- fattningar – skapa en så tydlig och effektiv reglering som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;När Kustbevakningens framtida roll övervägs får myndighetens särdrag stor betydelse. Kustbevakningen kan bidra med särskild kompetens, relativt sett hög närvaro och betydande övervaknings- resurser till sjöss och i luftrummet över sjöterritoriet. Särskilt i ett land som Sverige, med en mycket lång kuststräcka, är det viktigt att brott som begås till sjöss i princip kan beivras i samma utsträckning som brott på land. Allt tyder dessutom på att aktiviteten till sjöss ökar. Detta gäller såväl den kommersiella trafiken som trafiken med fritidsbåtar. Mot den bakgrunden är det knappast realistiskt att förvänta sig att brottsligheten till sjöss kommer att minska. Nämnda omständigheter, tillsammans med den alltmer omfattande författningsregleringen på området bl.a. för att värna miljön och havsresurserna, innebär att behovet av ingripanden inte kan för- väntas minska utan snarare öka. I ljuset av detta bör Kustbevak- ningens roll utvecklas på så sätt att samhällets resurser till sjöss an- vänds på ett effektivare sätt. Genom att sätta in Kustbevakningens verksamhet i ett större sammanhang, kan man åstadkomma en hel- hetssyn utan att rubba principen att brottsbekämpning i första hand är en uppgift för polis och åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;Det finns mot bakgrund av vad vi nu har redovisat anledning att överväga hur Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen ska kunna utvecklas, så att samhällets samlade resurser tas tillvara på bästa sätt och så att detta gagnar såväl enskilda medborgare som effektiviteten i brottsbekämpningen och samhället i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En utveckling i den riktningen bör enligt vår mening utgå från frågan om det är rimligt att Kustbevakningens och dess tjänstemäns roll så påtagligt ska skilja sig åt beroende på vilken brottstyp och lagstiftning som ligger till grund för ett ingripande eller om en enhetligare reglering bör införas. I avsnitt 17.3 resonerar vi därför kring behovet av en tydligare roll för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vidare finns det enligt vår mening anledning att överväga om Kustbevakningens framtida roll i den brottsutredande verksam- heten bör bli självständigare. Våra ställningstaganden i den delen presenterar vi i avsnitt 17.4. I avsnitten &lt;NOBR&gt;17.5–7&lt;/NOBR&gt; följer våra över- väganden om hur den nya rollen närmare bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft16"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355440x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;En tydligare roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen och dess tjänstemän ska ges en tydligare och mera enhetlig roll i den brottsbekämpande verk- samheten. Utgångspunkten ska vara att en kustbevaknings- tjänsteman, som i tjänsten ingriper mot brott, i princip ska ha samma rätt att vidta åtgärder oavsett vilken lagstiftning ingrip- andet grundas på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;Vi har tidigare i flera olika sammanhang konstaterat att dagens befogenhetsreglering är komplicerad och svår att tillämpa. Särskilt tydligt är detta för den enskilde kustbevakningstjänstemannen, som kan ställas inför behovet av att tolka ett komplext regelsystem och inte sällan måste ingripa under tidspress. Den nuvarande ord- ningen, som innebär att Kustbevakningen och dess tjänstemän har olika rättsliga befogenheter beroende på vilken lagstiftning som ligger till grund för ingripandet bör enligt vår mening ersättas med en tydligare, mera lättillämpad och mera enhetlig reglering. Kust- bevakningens brottsbekämpande roll, som successivt har vuxit, bör komma till tydligare uttryck. Vi anser att en tydligare roll för myndigheten och dess tjänstemän utgör den nödvändiga grunden för en mer samlad och likartad befogenhetsreglering, som inte är beroende av vilken typ av brott det enskilda ingripandet avser. Utgångspunkten bör således vara att en kustbevakningstjänsteman som i tjänsten ingriper mot brott i princip ska ha samma rätt att vidta åtgärder oavsett vilken lagstiftning ingripandet grundas på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;Det är flera argument som talar för en sådan mera generell roll. I den brottsbekämpande verksamheten ställer ingripanden inte sällan krav på ett snabbt agerande i en oförutsägbar situation. Att tjänste- mannens befogenheter skiljer sig åt beroende på brottsrubriceringen ställer stora krav på den enskilde tjänstemannens förmåga att snabbt göra en korrekt juridisk bedömning. Detta är inte bara opraktiskt, utan kan innebära att principen om likhet inför lagen inte kan garan- teras och att rättssäkerheten kan äventyras, eftersom den enskilde tjänstemannens momentana bedömning av gärningen blir direkt avgörande för vilka befogenheter som utövas. En mera enhetlig reglering är lättare att tillämpa och ger dessutom Kustbevakningen en tydligare roll både i förhållande till allmänheten och till andra brottsbekämpande myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft16"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Ett annat starkt skäl för en enhetligare reglering är att ett helhetsperspektiv på rollfördelningen mellan de myndigheter som verkar till sjöss inte enbart gagnar effektivitet och rationalitet, utan också kan bidra till en gynnsam utveckling av myndigheternas samverkan. En tydligare roll svarar alltså bättre mot samverkande myndigheters förväntningar på Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Även sett ur den enskilde tjänstemannens perspektiv ger en tydligare brottsbekämpande roll fördelar. Att en uniformerad kust- bevakningstjänsteman, som kommer till platsen för ett brott, inte har större rätt att ingripa än vem som helst kan framstå som svår- förklarligt. Såväl allmänheten som samverkande myndigheter tror ofta att personal i uniform är utrustad med större befogenheter än vad som faktiskt är fallet. För den enskilde tjänstemannen är det viktigt att de ingripanden som görs kan grundas på en laglig rätt att ingripa i myndighetsutövning. Att kustbevakningstjänstemän i stor utsträckning måste bygga sina ingripanden på rätten till envars- gripande (se avsnitt 10.3.2) är i längden inte försvarbart, eftersom det innebär att allmänheten inte har rätt att kräva att tjänstemännen agerar. Ett sådant system innebär också att om tjänstemannen vid ingripandet skulle gå längre än vad rätten för envar att ingripa med- ger, så riskerar denne att göra sig skyldig till en brottslig gärning, t.ex. olaga frihetsberövande eller olaga tvång. Att ersätta denna ordning bidrar till att undanröja oklarheter som kan leda till att kustbevakningstjänstemännen tvekar om de i ett enskilt fall får in- gripa eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;En annan fördel med en tydligare reglering är att en tjänsteman som i sin tjänsteutövning växlar mellan olika roller lättare kan be- döma vilka bestämmelser som gäller för respektive uppgift och vilka befogenheter som gäller. Detta kan t.ex. vara viktigt om ett miljöräddningsuppdrag utförs parallellt med en brottsutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vi ser egentligen inga skäl som talar mot att ge Kustbevakningen en enhetligare och tydligare roll. Inte heller kan vi se några princi- piella hinder mot att rätten att ingripa mot brott utformas på samma sätt för kustbevakningstjänstemän som för andra tjänste- män med motsvarande uppgifter. Däremot är vinsterna, som fram- gått ovan, betydande. I samband med att en tydligare roll för Kust- bevakningen utformas är det naturligt att också överväga om myndigheten bör ha en mera självständig brottsbekämpande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft16"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355442x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Ett mera självständigt ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen ska i större utsträckning ges självständigt ansvar för åtgärder i den brottsbekämpande verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;Kustbevakningen har successivt fått flera nya uppgifter. Inom olika verksamheter, däribland den brottsbekämpande, har också myndig- hetens roll efterhand utvecklats och stärkts. Någon samlad syn på myndighetens roll och uppgifter har inte kommit till uttryck Mot den bakgrunden tar vi först upp frågan om uppgiften att biträda polis och åklagare bör ersättas med en självständigare roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Myndighetens brottsbekämpande roll har särskilda berörings- punkter med den verksamhet som sjöpolisen bedriver i delar av landet. Det finns därför särskilda skäl att överväga på vilket sätt Kustbevakningen kan utgöra ett komplement till sjöpolisen. Sjö- polisens verksamhet är numera geografiskt begränsad till områdena kring Stockholm och Göteborg och polisen bedriver aktiv sjö- övervakning bara under delar av året. Det finns således ett uttalat behov av dels en annan geografisk spridning av den brottsbekämp- ande verksamheten, dels aktiv sjöövervakning året runt. Kustbevak- ningen har av naturliga skäl en större och mer differentierad flotta än polisen. Med omfattande kapacitet att verka på vatten och en aktiv sjöövervakning året runt följer naturligt att tjänstemännen vid Kustbevakningen, liksom sjöpolisen, kan besitta och upprätthålla särskild kompetens i fråga om sådana brott som är relaterade till verksamhet till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft8"&gt;För att utnyttja både polisens och Kustbevakningens resurser på bästa sätt är det enligt vår mening naturligt att låta Kustbevakningen i större utsträckning än i dag ingripa och utreda brott utan att omedelbart behöva koppla in polis eller åklagare i utredningen. Att bedriva brottsutredning med flera myndigheter involverade riskerar lätt att bli ineffektivt och kan bidra till längre handläggningstider. Kustbevakningen har sedan en tid tillbaka självständiga brotts- bekämpande uppgifter enligt vattenföroreningslagen. Enligt vad vi har inhämtat har Kustbevakningen successivt vuxit in i rollen, från en något trevande start. Som redan nämnts är det nu aktuellt med en utvidgning i form av en rätt att ingripa mot rattfylleri och sjö- fylleri, vilket kommer att ge nya viktiga erfarenheter. Att utveckla denna roll ytterligare, i syfte att effektivisera brottsbekämpningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft16"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;ligger enligt vår mening väl i linje med hur polisverksamheten successivt har utvecklats under senare år genom att polisens ansvar för att leda förundersökning har kommit att avse fler brottstyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Samma argument som regeringen anförde när kustbevaknings- tjänstemän fick möjlighet att utfärda föreläggande av ordningsbot (se prop. 2005/06:33) kan i princip anföras för att tjänstemän vid Kustbevakningen i större utsträckning än i dag ska svara för brotts- utredning. En sådan ordning leder till effektivitetsvinster. Den skulle inte bara vara till fördel för Kustbevakningen, utan framför allt för polisen, som då skulle kunna koncentrera verksamheten till andra arbetsuppgifter. Om handläggningen av upptäckta brott kan slutföras snabbare och med färre kontakter mellan brottsbekämp- ande myndigheter och den misstänkte ger det effektivitetsvinster för samhället. Oavsett om den enskilde medborgaren är brottsoffer eller misstänkt försätts denne också i en bättre situation än vad som är fallet i dag om brotten utreds snabbare. En sådan ordning skulle också gagna rättssäkerheten, eftersom bevisvärdet av vittnes- mål normalt minskar med tiden. Om utredningen i större utsträck- ning kan slutföras i direkt anslutning till gärningen blir antalet involverade myndigheter färre. Det är tveklöst även så att utred- ningsarbetet generellt sett går snabbare ju färre myndigheter som är involverade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;Motsvarande synsätt och strävan att uppnå ett effektivt utnytt- jande av myndighetens resurser redovisas i propositionen om ökade möjligheter för bl.a. Kustbevakningen att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (prop. 2007/08:53 s. 63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Att i större utsträckning än i dag utnyttja kustbevaknings- tjänstemän för att genomföra brottsutredning eller enskilda förunder- sökningsåtgärder torde även öka förutsättningarna att förbättra lagföringen. Man bör nämligen i så stor utsträckning som möjligt arbeta med färska ärenden. Detta synsätt har också legat till grund för utvecklingen under senare år, som inneburit att polisen har fått ett allt större ansvar för att självständigt leda förundersökning avseende s.k. mängdbrottslighet, medan åklagarna i stället ska ägna sig åt utredningar som kräver en åklagares särskilda kompetens (se bl.a. SOU 2007:39 s. 128).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vi anser således att man bör gå vidare på den redan inslagna vägen. En utvidgning av Kustbevakningens självständiga ansvar för brottsutredning bör dock begränsas till sådana brott som har ett naturligt samband med myndighetens huvuduppdrag sjöövervak- ning, eftersom det enbart är inom detta område som effektivitets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft16"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;vinster kan uppnås med ett självständigare ansvar. Det rör sig framför allt om utredning av sådana brott som myndigheten redan nu kan ingripa mot, med stöd av LKP eller annan lagstiftning som redovisas i avsnitt 11. I avsnitt 17.6.2 går vi närmare in på vilka av dessa brott som Kustbevakningen bör kunna handlägga mera själv- ständigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Om Kustbevakningen ges ett utökat ansvar betyder det själv- fallet inte att man skapar en parallell polis- eller åklagarverksamhet. En lagstiftning som möjliggör att Kustbevakningen får utreda brott i större utsträckning än för närvarande innebär bara att den myndighet som finns på plats kan agera mer effektivt och under eget ansvar, i stället för att omedelbart kontakta polis och åklagare i frågan. Av en sådan ordning följer, som vi tidigare har framhållit, att Kustbevakningens och dess tjänstemäns kompetens tas tillvara bättre än i dag samtidigt som resurser för framför allt polisen sparas. Inom flera olika samhällsområden, också inom rättsväsendet, går utvecklingen mot en ökad grad av specialisering. Likaså strävar man efter att samordna den verksamhet som olika myndigheter med samma eller likartade uppgifter bedriver. Det är knappast möjligt för polisen att i längden upprätthålla samma kompetens som Kust- bevakningen i fråga om vissa sjörelaterade brott, som exempelvis fiskebrott. Att låta Kustbevakningen självständigt svara för en större del av utredningen i fråga om sådana skulle därför enligt vår mening också följa utvecklingen inom rättsväsendet i stort med en ökad grad av specialisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;Som vi tidigare har framhållit ändrar inte heller det faktum att en myndighet ges ett vidgat ansvar inom ett visst område polisens och åklagarväsendets generella ansvar för brottsbekämpningen. Om Kustbevakningen ges större ansvar för att bekämpa brott inom ett visst avgränsat område innebär det således inte att balansen mellan de brottsbekämpande myndigheterna förskjuts. Utgångs- punkten är fortfarande att polisen har huvudansvaret för brotts- bekämpningen och därmed alltid har rätt att ingripa mot alla typer av brott som begås på svenskt territorium. Här kan en jämförelse göras med regleringen i smugglingslagen. Även om Tullverket har en självständig brottsbekämpande roll hindrar detta inte att polisen har rätt att ingripa mot och att utreda smugglingsbrott i samma utsträckning som tullväsendet. Det faktum att det finns särskilda tullåklagare hindrar inte heller allmän åklagare från att ha fullständig behörighet även i fråga om de brott som Tullverket bekämpar. Motsvarande gäller regleringen i vattenföroreningslagen. Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft16"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;således inte något principiellt nytt om man ger Kustbevakningen större ansvar för att bekämpa brott inom ett visst avgränsat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En ändrad ordning av det slag vi nu har skisserat förändrar inte heller Kustbevakningens dagliga verksamhet till sjöss i någon nämnvärd utsträckning. Redan i dag svarar Kustbevakningen för en stor del av brottsutredningarna vid ingripanden till sjöss, eftersom brotten i många fall upptäcks i samband med myndighetens sjö- övervakning och denna i viss utsträckning biträder polis och åklagare med utredningsarbetet. Genom att kombinera Kustbevak- ningens närvaro till sjöss med att låta myndigheten själv få ansvaret för utredningarna bör fler brott kunna utredas och lagföras. Detta beror främst på att många av de brott som Kustbevakningen upp- täcker och rapporterar till polisen inte sällan är lågt prioriterade hos denna myndighet. Bristande resurser kan leda till att brotten preskriberas innan polisen hinner sluthandlägga dem. Om Kust- bevakningen får genomföra förundersökningar utan att involvera polisen kan utredningarna snabbare överlämnas till åklagare, efter- som man tar bort ett myndighetsled. Dagens system innebär också att vissa ingripanden kan dra ut på tiden, eftersom kustbevaknings- tjänstemannen kan behöva ta sig in till land för att rapportera till polisen eller måste avvakta till dess att polis kommer till platsen. Så länge Kustbevakningen inte har ett självständigt ansvar finns det vidare risk för dubbelarbete och längre utredningstider, eftersom utredningen inte kan färdigställas av den myndighet som har på- börjat den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft8"&gt;En annan viktig aspekt är att en åklagare eller polismyndighet som bedriver förundersökning rörande något av de brott som avses i LKP redan i dag har rätt att anlita biträde av Kustbevakningen samt att uppdra åt en kustbevakningstjänsteman att utföra enskilda förundersökningsåtgärder. Detta innebär att personal inom Kust- bevakningen många gånger svarar för större delen av utredningarna om sjörelaterade brott, fram till dess att de avslutande förhören ska hållas. En utvidgad brottsbekämpande roll innebär således enbart en utveckling av den ordning som redan tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Här bör också nämnas att det, företrädesvis i Region Nord, finns överenskommelser (samverkansavtal) med lokala polismyndigheter som innebär att Kustbevakningen i princip svarar för hela för- undersökningen beträffande vissa brott. Även om ambitionen har varit att effektivisera brottsbekämpningen och man lokalt har skaffat sig nyttiga erfarenheter, kan det ifrågasättas om det är lämpligt att myndighetens roll utvecklas genom regionala överenskommelser och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355446x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;att i praktiken Kustbevakningens roll ser olika ut i skilda delar av landet. Det bör i första hand vara statsmakternas uppgift att genom författningsreglering avgöra vilka uppgifter myndigheterna ska ha, särskilt när det är fråga om verksamhet som leder till ingripanden mot enskilda. En författningsreglering är både mer rättssäker och tydligare för alla parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vi ser emellertid även vissa skäl som talar mot att ge Kustbevak- ningen en självständigare roll inom brottsbekämpningen. Om en sådan reglering skulle innebära att Kustbevakningens brottsutred- ande uppdrag blir omfattande kan detta leda till att helt andra krav ställs på myndigheten. Vidare kan ökade krav ställas på att Kust- bevakningen återkommande är närvarande på platser där det före- kommer brott. Det kan leda till att denna del av verksamheten på ett icke önskvärt sätt måste prioriteras på bekostnad av andra verksamhetsområden. Å andra sidan ska detta problem inte över- drivas. Inom ramen för Kustbevakningens uppdrag att bedriva sjö- övervakning finns myndigheten ofta naturligt tillgänglig på platser där brott begås, men där det just då saknas polisiära resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Trots att således vissa skäl kan anföras mot en mera självständig brottsbekämpande roll för Kustbevakningen, finns det enligt vår mening betydligt mer att vinna med en sådan lösning. Vi föreslår därför att Kustbevakningen i betydligt större utsträckning än i dag ges en självständig roll i brottsbekämpningen. I det följande går vi in på den närmare utformningen av den nya rollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Ett tudelat verksamhetsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Den brottsbekämpande verksamheten skiktas i två områden. Det ena området benämner vi det direkta verksam- hetsområdet, eftersom det tar sikte på Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans möjlighet att ingripa självständigt utan annan myndighets inblandning. Det andra området, det indirekta verksamhetsområdet, förutsätter att Kustbevakningen har möjlighet att lämna biträde och att den huvudansvariga myndigheten ställer sig bakom åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft8"&gt;Även om vi anser att Kustbevakningen allmänt sett bör ges en självständigare roll i den brottsbekämpande verksamheten kan det vid utformningen av denna vara befogat att göra skillnad mellan å&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft16"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;ena sidan sådan verksamhet som mer eller mindre direkt kan knytas till myndighetens specifika uppdrag och närvaro till sjöss och å andra sidan behovet av ingripanden i andra fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningens verksamhet och närvaro till sjöss, tillsammans med frånvaron av andra brottsbekämpande myndigheter, motiverar enligt vår mening att man delar in Kustbevakningens verksamhets- område och dess ansvar i två skikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningens självständiga brottsbekämpande uppgifter ska utgöra myndighetens direkta verksamhetsområde med rapporterings- skyldighet och möjlighet att ingripa direkt, utan annan myndighets inblandning. Verksamheten ska bestå av att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, ingripa vid misstanke om brott, utreda brott och beivra brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Ett effektivt utnyttjande av myndigheternas resurser, tillsam- mans med det förhållandet att Kustbevakningen oftast kommer först till en brottsplats inom sjöterritoriet, motiverar att man över- väger att på något sätt sträcka ut myndighetens befogenheter även utanför det område där myndigheten har ett självständigt ansvar. Frågan är således om en brottsbekämpande myndighet som råkar befinna sig på eller i närheten av en brottsplats också bör kunna ingripa mot brott som denna inte har något självständigt ansvar för. Vi anser att Kustbevakningen bör ha den uppgiften. En sådan syn på möjligheterna att utnyttja de resurser som finns på plats för att öka effektiviteten i bl.a. brottsutredningsverksamheten är ingen nyhet. Bestämmelserna om polismäns samt tull- och kustbevak- ningstjänstemäns rätt att använda samma befogenheter vid in- gripanden enligt smugglingslagen har tillkommit i syfte att stärka rättssäkerheten och upprätthålla effektiviteten i arbetet (se prop. 1999/2000:124 s. 87). I det fallet är det dock en primär uppgift för den som upptäcker brottet att också ta sig an utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft8"&gt;Åtgärder som utförs av Kustbevakningen eller dess tjänstemän som biträde åt en annan myndighet utgör det indirekta verksamhets- området. Indelningen tar enbart sikte på verksamheten som sådan och anger inte vilken prioritet myndigheten ska ge olika verksam- heter. Prioriteringen av verksamheten styrs inte av vilka befogen- heter som myndigheten och dess tjänstemän har. Detta är i stället något som det ankommer på regeringen att anvisa i myndighetens regleringsbrev och på myndigheten att verkställa när den planerar och utför sin verksamhet. Vi återkommer i avsnitt 17.6 till den sakliga avgränsningen av det direkta verksamhetsområdet och i avsnitt 17.7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft16"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355448x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;till rollen som biträde åt annan myndighet, det indirekta verksam- hetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Det bör tilläggas att den av oss föreslagna lösningen med en tu- delad verksamhet skapar flexibilitet för framtiden. Vissa brotts- typer, som det i dag bedöms vara olämpligt att låta Kustbevak- ningen utreda självständigt, kan i ett längre perspektiv kanske föras in i det direkta verksamhetsområdet. Skulle det å andra sidan visa sig att Kustbevakningen får svårt att hantera en viss brottstyp kan man ändra det direkta verksamhetsområdet, men ändå utnyttja myndighetens resurser och personal inom ramen för biträdesrollen i det indirekta verksamhetsområdet. Lösningen medger således stor flexibilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Kustbevakningens självständiga uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen ska ha rätt att inleda och i vissa fall bedriva förundersökning beträffande sådana brott som ingår i det direkta verksamhetsområdet. När Kustbevakningen är för- undersökningsledare ska i huvudsak samma regler gälla som i de fall där förundersökningen leds av en polismyndighet eller av Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft8"&gt;Vårt förslag att ge Kustbevakningen en tydligare roll och ett utökat självständigt ansvar innebär att Kustbevakningen på egen hand främst ska kunna utföra uppgifter som för närvarande vilar på polisen. Redan i dag har tjänstemän vid Kustbevakningen rätt att vidta primäråtgärder och besluta om vissa straffprocessuella tvångs- medel innan förundersökning har hunnit inledas. För att åstad- komma en självständigare roll för Kustbevakningen är det således inte tillräckligt att stanna enbart vid att ta bort den tidsgräns som nu gäller för Kustbevakningens rätt att ingripa enligt LKP (dvs. omedelbart i anslutning till den gärning som föranleder åtgärden, 5 § LKP). Med en sådan ordning skulle nämligen polisen även fort- sättningsvis vara ansvarig för den fortsatta brottsutredningen. Där- med skulle avlastningen för polisen samt tids- och effektivitets- vinsterna bli obetydliga i förhållande till i dag. Det krävs därför ytterligare åtgärder. Vi anser att ändringar i fråga om rätten att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355449x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;inleda och bedriva förundersökning är nödvändiga om man ska få större positiva effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En ordning där Kustbevakningen ges rätt att inleda och bedriva förundersökning innebär inte att myndigheten får helt nya arbets- uppgifter. Som vi tidigare redovisat har myndigheten under cirka fem års tid inlett och bedrivit förundersökning för vissa brott mot vattenföroreningslagen. Enligt 7 § LKP kan en polismyndighet eller åklagare i dag dessutom anlita biträde av en kustbevakningstjänste- man med förundersökningsuppgifter, om det bedöms vara lämpligt. Vidare har regeringen föreslagit att myndigheten från den 1 juli 2008 ska få rätt att inleda och bedriva förundersökning om rattfylleri och sjöfylleri. Det är således enbart fråga om att ytterligare utvidga området för en uppgift som myndigheten redan har, på samma sätt som polisen under årens lopp har fått en utökad rätt att inleda och bedriva förundersökning inom områden som tidigare hanterades av åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kustbevakningens förundersökningsrätt bör utformas efter mönster av vad som gäller för myndigheten enligt 11 kap. vatten- föroreningslagen och för en polismyndighet respektive Tullverket när någon av dessa leder förundersökning. Om det i ett enskilt fall skulle visa sig att uppgiften att leda förundersökningen är för svår, har Kustbevakningen alltid möjlighet att lämna över ärendet till åklagare. Vi återkommer till frågan om åklagarinträde i avsnitt 17.6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Hur långt Kustbevakningens förundersökningsrätt ska sträcka sig, framför allt vilka brott som ska omfattas av den självständigare brottsbekämpande rollen, redovisar vi i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Den sakliga avgränsningen av rätten att inleda förundersökning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningens rätt att inleda förundersökning, det direkta verksamhetsområdet, ska omfatta brott som preci- seras närmare i en bilaga till lagen. Det rör sig framför allt om vissa brott rörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vattenförorening och annan miljölagstiftning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;smuggling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;sjötrafik och sjösäkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;sjöfartsskydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;transport av farligt gods,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;jakt och fiske,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft16"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355450x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1024 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fornminnen och vrak, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Sveriges ekonomiska zon och den svenska delen av konti- nentalsockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft8"&gt;Vilka straffbestämmelser bör omfattas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det är alls inte givet hur omfattande Kustbevakningens rätt att inleda och bedriva förundersökning bör vara, dvs. vilka brott den ska omfatta. Vinsterna i fråga om effektivitet och rättssäkerhet gör sig särskilt starkt gällande vid sådana brott som direkt knyter an till myndighetens uppdrag att bedriva sjöövervakning. Syftet med för- slaget är framför allt att de brottsbekämpande myndigheterna ska kunna arbeta mer effektivt genom att Kustbevakningen utnyttjas bättre inom ramen för sin verksamhet. Detta motiverar en lösning som innebär att, även om polisen också i fortsättningen har huvud- ansvaret för den brottsbekämpande verksamheten, Kustbevak- ningen får inleda förundersökning för sådana brott som man upp- täcker under sjöövervakningen och som ingår i myndighetens direkta verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;En allmän utgångspunkt vid bedömningen av vilka brott som ska omfattas, bör enligt vår mening vara att utredningen av brotten normalt ska kunna påbörjas och slutföras på brottsplatsen, eller i så nära anslutning till brottet som möjligt. Med ett sådant synsätt bör Kustbevakningens självständiga verksamhetsområde och rätt att inleda förundersökning i första hand omfatta ”sjörelaterade brott”, dvs. brott med en uppenbar anknytning till vatten och trafik på eller i anslutning till vatten. Därutöver kan emellertid också vissa andra typer av brott, med anknytning såväl till land som till vatten, aktualiseras, om brotten i fråga naturligt berör den verksamhet som Kustbevakningen bedriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft8"&gt;En annan utgångspunkt är att det är naturligt att utöka rätten att inleda förundersökning till brott för vilka en kustbevakningstjänste- man i dag kan utfärda föreläggande av ordningsbot, dvs. brott enligt 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (brott mot sjövägsreglerna och andra regler och föreskrifter gällande framförande och för- töjning av fartyg) samt brott enligt 16 § tredje stycket lagen om transport av farligt gods. Ett godkänt föreläggande av ordningsbot gäller som lagakraftägande dom (59 kap. 10 § rättegångsbalken). Att ge Kustbevakningen rätt att inleda förundersökning för dessa brott är en naturlig utveckling av rätten att utfärda ordningsbot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft16"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Vid avgränsningen bör man enligt vår uppfattning också ta hän- syn till brottens straffvärde. Ett brott som bestraffas med böter är vanligtvis, om än inte alltid, lättare att utreda. Utredningen beträf- fande sådana brott kan oftast helt eller till största delen genomföras direkt på plats. Det finns även ett annat skäl till att ta hänsyn till brottens straffvärde. Bötesbrott preskriberas redan efter två år. Med hänsyn till den relativt korta preskriptionstiden krävs det att utredningsarbetet och det efterföljande arbetet fram till lagföringen är effektivt och koncentrerat. Behovet av att begränsa utrednings- tiderna talar således starkt för att bötesbrott inte bör hanteras av fler myndigheter än nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det sagda innebär att exempelvis våldsbrott och andra icke ”sjö- relaterade” brott som begås ombord på t.ex. fartyg i färjetrafik normalt ska hanteras av polisen även i fortsättningen. I de fallen är utredningen ofta komplex och som regel enklast att genomföra när fartyget nått hamn. Brott av det slaget har inte heller någon natur- lig anknytning till Kustbevakningens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Mot bakgrund av vad vi anfört om naturlig verksamhetsanknyt- ning är vår utgångspunkt för genomgången i det följande sådana brott som Kustbevakningen redan har rätt att ingripa mot, antingen med stöd av LKP eller någon annan lagstiftning. En annan utgångs- punkt är att den framtida regleringen på ett tydligare sätt ska ange vilka brottstyper som ingår i det direkta verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vi vill emellertid också redan nu framhålla att den utökade själv- ständigheten i första hand får betydelse för den verksamhet som bedrivs av förundersökningsledare inom Kustbevakningen, medan personalen i övrigt i många avseenden kommer att utföra precis samma arbete som tidigare. Den avgörande skillnaden är således dels att myndighetens roll och ansvar förändras, dels att tjänste- männen kommer att kunna fullfölja de brottsanmälningar och brottsutredningar man påbörjat, i stället för att som huvudregel genast lämna över dem till en annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Vattenförorening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Som vi tidigare redovisat har Kustbevakningen sedan år 2002 rätt att inleda och bedriva förundersökning vid brott mot förbudet i 2 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ vattenföroreningslagen mot att släppa ut olja och andra skadliga ämnen och mot föreskrifter rörande sådana brott. De befogenheter och skyldigheter som undersökningsledaren har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft16"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355452x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;enligt rättegångsbalken gäller i ett sådant fall även Kustbevakningen. Det finns i dag fem personer som fungerar som förundersöknings- ledare inom myndigheten. Under år 2006 hanterade Kustbevak- ningen 242 rapporter om brott mot vattenföroreningslagen och reglerna om dumpning av avfall i vatten. Antalet rapporter år 2007 uppgick till 267.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Det är enligt vår mening naturligt att Kustbevakningen även fortsättningsvis får inleda och bedriva förundersökning om brott mot vattenföroreningslagens utsläppsförbud, dvs. brott mot 2 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ vattenföroreningslagen. Det har inte framförts några negativa synpunkter på myndighetens sätt att hantera uppgiften och vi ser därför inget skäl att ändra den nuvarande ordningen. Dessutom gäller regleringen delvis utanför svenskt sjöterritorium, se av- snitten 16.6.1 och 16.6.4, vilket är ett ytterligare skäl att låta Kust- bevakningen svara för uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Det finns emellertid andra brott i vattenföroreningslagen, som kräver särskilda överväganden. I 10 kap. &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§ vattenförorenings- lagen straffbeläggs andra överträdelser av lagens bestämmelser än brott mot utsläppsförbudet. Det gäller bl.a. olika överträdelser av föreskrifter, förbud och förelägganden som har meddelats med stöd av 7 kap. vattenföroreningslagen angående t.ex. begränsning av eller förbud mot trafik i farvatten inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon i syfte att förebygga förorening. Vidare straff- beläggs t.ex. överträdelser av reglerna i &lt;NOBR&gt;3–7&lt;/NOBR&gt; kap. vattenförorenings- lagen, som bl.a. reglerar skyldigheten att avlämna avfall i enlighet med den s.k. Östersjöstrategin&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;och att i förväg anmäla avlämning av avfall. I dag har Kustbevakningen inte rätt att inleda och bedriva förundersökning beträffande dessa brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;De nu aktuella straffbestämmelserna berör i huvudsak frågor som knyter an till Sjöfartsverkets uppdrag att genomföra besikt- ningar och inspektioner av fartyg (6 kap. &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; §§). I egenskap av till- synsmyndighet har Sjöfartsverket rätt att meddela förelägganden och att förbjuda ett fartygs avgång från hamn (7 kap. 4 och 5 §§). Eventuella brott torde i flertalet fall upptäckas vid Sjöfartsverkets kontrollverksamhet, medan Kustbevakningens verksamhet inte har någon naturlig anknytning till brotten. Enligt vår mening saknas det därför anledning att låta andra brott mot vattenförorenings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Innan ett fartyg avgår från en svensk hamn ska det till en mottagningsanordning lämna allt sådant avfall som härrör från eller i övrigt står i samband med fartygets drift och som det är förbjudet att släppa ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355453x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;lagen än brott mot 2 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ ingå i det direkta verksamhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Brott som rör fiske&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Den nuvarande regleringen innebär att såväl polis och åklagare som Kustbevakningen normalt är involverade i utredningen av brott mot fiskelagstiftningen, eftersom Kustbevakningen uppdagar de flesta sådana brott som begåtts på allmänt vatten utefter kusten och i Vänern och Mälaren. Dessutom har endast Kustbevakningen behörighet att ingripa mot olagligt fiske utanför det svenska sjö- territoriet (se avsnitt 16.6.6). Vissa typer av fiskebrott ligger så- ledes utanför polisens behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den rättsliga regleringen på området är komplicerad och stän- digt föremål för ändringar. Inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik utfärdas kontinuerligt ett stort antal nya eller ändrade rättsakter som direkt påverkar den svenska fiskeregleringen. Fiske- brott är därför en brottstyp som inte sällan kräver särskild sakkun- skap och ibland också närmare kännedom om områdena där fiske bedrivs. Genom de erfarenheter och den vana av sjön och fisket som många av kustbevakningstjänstemännen har, och som myndig- heten skaffat sig genom åren, finns en naturlig kompetens att bygga på vad gäller fiskebrotten. För att bl.a. utveckla kompetensen på området för fiskeriövervakning inrättades år 2005 Fiskerikom- petenscentrum (FKC).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;FKC, som är ett samarbete mellan Fiskeri- verket och Kustbevakningen, tillför ytterligare kompetens till myndigheten och fungerar som ett stöd för tjänstemännen vid ingripanden mot fiskebrott och vid utredning av sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;När det gäller just fiskebrotten måste också beaktas att Sverige har kritiserats av EU för att inte tillräckligt effektivt beivra över- trädelser av fiskebestämmelser.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det är således viktigt även för Sveriges internationella förbindelser att utredningarna på fiskeom- rådet bedrivs effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Inte bara effektiviteten i utredningsarbetet talar för att utnyttja Kustbevakningens specialisering på området. Även kvaliteten kan förväntas bli bättre om handläggningen koncentreras till ett fåtal specialister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 5.2.5 angående FKC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. Fiskeriverkets promemoria &lt;NOBR&gt;2007-03-13,&lt;/NOBR&gt; Resultatbedömning och slutsatser inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under år 2006, Rev Dnr. &lt;NOBR&gt;10-3270-06.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355454x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;I betänkandet Den svenska fiskerikontrollen – En utvärdering (SOU 2005:27) diskuterades möjligheten att låta Kustbevakningen bedriva förundersökning avseende vissa fiskebrott. Utredningen konstaterade att detta skulle vara en intressant modell för att öka förutsättningarna för en snabb handläggning av ärenden om fiske- brott. Utredningen ansåg emellertid att det var för tidigt att ta ställning i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Vi har genom tilläggsdirektiv den 4 oktober 2007 fått i uppdrag att utreda möjligheten att ge Kustbevakningen förundersöknings- rätt när det gäller fiskebrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft8"&gt;Under år 2006 rapporterade Kustbevakningen sammanlagt 378 fiskebrott.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det rör sig om en av de största ärendegrupperna i Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet. För den som är väl insatt i den materiella fiskregleringen tycks många av fiske- brotten inte innebära några större utredningssvårigheter, medan de däremot upplevs som svårutredda om sådan särskild kompetens saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft8"&gt;Enligt vår mening finns det numera tillräckliga erfarenheter av att Kustbevakningens förundersökningsverksamhet fungerar väl. Det är därför rimligt att ta ett steg vidare och ge Kustbevakningen rätt att inleda och bedriva förundersökning inom sådana områden där det finns tungt vägande skäl att i större utsträckning utnyttja Kustbevakningens närvaro och specialkompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;När det gäller fiskebrotten talar nyss redovisade skäl enligt vår mening starkt för att fiskebrott ska omfattas av Kustbevakningens förundersökningsrätt och ingå i det direkta verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Sjöfylleri och rattfylleri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Som tidigare redovisats har regeringen föreslagit att Kustbevak- ningen från den 1 juli 2008 ska få rätt att inleda och bedriva för- undersökning om rattfylleri och sjöfylleri (prop. 2007/08:53). Reg- leringen syftar bl.a. till att uppnå ett effektivare utnyttjande av de brottsbekämpande myndigheternas resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Eftersom regeringen redan har tagit ställning beträffande dessa brottstyper återstår för oss endast att överväga hur den föreslagna regleringen ska fogas in i vårt förslag. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 26.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Statistiken är sammanställd av Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355455x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Andra sjörelaterade brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;En viktig omständighet som bör påverka den närmare avgräns- ningen av vilka sjörelaterade brott i övrigt som ska omfattas av Kustbevakningens rätt att inleda förundersökning är att en kust- bevakningstjänsteman enligt gällande lagstiftning har rätt att in- gripa mot överträdelser av vissa författningar genom att förelägga ordningsbot. Detta omfattar brott mot 5 kap. 1 § sjötrafikförord- ningen (1986:300) som gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;underlåtenhet att vid framförande av båt följa internationella sjövägsregler om ljus eller signal eller om trafikseparering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;hastighetsöverträdelse till sjöss,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;förbud mot ankring av båt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;förbud att utnyttja vattenområde för båttävling, vattenskid- åkning, dykning eller liknande sporter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;förbud som avser rätten att använda ett vattenområde för trafik med fartyg där föreskriften är utfärdad av miljöskäl, säker- hetsskäl eller för att skydda fisket eller anläggningar för vatten- bruk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;otillåten förtöjning av båt vid fyrar, sjömärken eller andra säker- hetsanordningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;underlåtenhet att anmäla händelse som lett till att en fyr, ett sjömärke eller någon annan säkerhetsanordning har skadats eller rubbats, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;genomfart med båt i strid med Sjöfartsverkets föreskrifter för sjötrafiken i vissa områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Sammantaget rör det sig om ett begränsat antal förelägganden för varje enskild brottstyp. Under år 2006 utfärdade Kustbevakningen sammanlagt 753 förelägganden av ordningsbot.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Motsvarande siffra för år 2007 är 897.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Nämnda brottstyper bör enligt vår mening ingå i det direkta verksamhetsområdet, eftersom Kustbevakningen redan i dag har rätt att färdigställa utredningen i de fall där ordningsbot aktuali- seras. Det är då rimligt att Kustbevakningen får utföra brotts- utredningen också i andra fall, exempelvis när gärningsmannen för- nekar brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;När det gäller sjörelaterade brott är det, som vi tidigare framhållit, naturligt att lägga utredningsansvar på Kustbevakningen eftersom ingripanden mot sådana brott utgör en viktig del av myndighetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Eftersom Kustbevakningens rätt att utfärda ordningsbot infördes den 1 april 2006 speglar statistiken enbart tre kvartal. Siffrorna avser det faktiska antalet utfärdade förelägganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft16"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;verksamhet och kustbevakningstjänstemännen har värdefulla kun- skaper på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Därför kan det vara motiverat att överväga om fler brott mot författningar med stark anknytning till sjöfart och fartyg bör ingå i det direkta verksamhetsområdet. Vi vill då särskilt peka på vissa bestämmelser i 20 kap. sjölagen, bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1 § (befälhavares ansvar för fartygets sjövärdighet),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3 § (den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars färdas med fartyg så att han i onödan stör omgivningen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;6–8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ (smitning), samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9 och 10 §§ (vissa försummelser av befälhavare).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I dessa fall rör det sig om brott där Kustbevakningens särskilda sakkunskap och närvaro till sjöss kan utnyttjas. Det ter sig därför enligt vår bedömning naturligt att låta nu nämnda brott ingå i det direkta verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Även vid vårdslöshet i sjötrafik, som är straffbelagt i 20 kap. 2 § sjölagen, är det i många situationer resurseffektivt att Kustbevak- ningen kan inleda förundersökning. Ett viktigt skäl för en sådan ordning är att brott av det slaget ofta begås i anslutning till sjö- fylleri eller andra brott som Kustbevakningen ingriper mot. Ett annat skäl är att regleringen bygger på bestämmelsen i 1 kap. 5 § sjötrafikförordningen (1986:300) som föreskriver att en sjötrafikant ska visa gott sjömanskap och iaktta den omsorg och varsamhet som till förekommande av sjöolycka betingas av omständigheterna. Varje fel som begås till sjöss och som kan leda till en sjöolycka innefattar inte en straffbar försummelse. Omständigheterna i det enskilda fallet är avgörande för straffrättsligt ansvar (se NJA 2000 s. 234). Därför kan det vara viktigt att den myndighet som finns på plats omedelbart kan inleda förundersökning och vidta de utred- ningsåtgärder som krävs. Bedömningen av om någon har brustit i gott sjömanskap torde dessutom inte sällan kräva sådan särskild sakkunskap som kustbevakningstjänstemännen besitter, medan det inte är självklart att polismän i allmänhet innehar den. Mot den bakgrunden anser vi att Kustbevakningen bör kunna anförtros rätten att inleda och i viss utsträckning också bedriva förundersökning rörande vårdslöshet i sjötrafik. Brotten kan emellertid i vissa fall kräva ett omfattande och juridiskt komplicerat utredningsarbete. Även i fortsättningen ska enligt vår mening mera krävande utred- ningar ledas av åklagare. Ett tidigt åklagarinträde kan t.ex. aktuali- seras om utredningen kan förväntas medföra svårbedömda juridiska frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft16"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Slutligen finns det ett antal specialförfattningar som reglerar bl.a. trafik med vissa typer av fartyg, fartygs identifiering samt tjänst- göringsförhållanden ombord. Dessa bör också ingå i det direkta verksamhetsområdet (t.ex. brott mot förordningen om trafik med höghastighetsfartyg, svävarfartsförordningen, förordningen med vissa bestämmelser om fartygs identifiering och lagen och förord- ningen om vilotid för sjömän). Det saknas anledning att i detalj gå in på samtliga brottstyper, eftersom de skäl som ligger bakom ur- valet redan har angetts. I författningsförslaget räknas samtliga de författningar upp som tillsammans utgör myndighetens självstän- diga verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vi anser däremot inte att sådana brott mot försäkringsplikten som straffbeläggs i 20 kap. 15 § sjölagen ska omfattas av myndig- hetens självständiga verksamhetsområde. Eftersom Kustbevak- ningen inte utövar någon tillsyn på detta område ser vi varken ser några effektivitetsvinster eller några andra fördelar med en sådan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Förslaget i denna del kan sammanfattas med att brotten främst avser sjötrafik och sjösäkerhet i vid mening samt fartygs registrer- ing och identifiering. Vi har däremot avstått från att föreslå att Kustbevakningen ska kunna inleda förundersökning för brott som normalt upptäcks av andra myndigheter, exempelvis av Sjöfarts- verket vid inspektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Brott mot lagen om transport av farligt gods&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Samma skäl som vi nyss anfört angående vissa sjörelaterade brott gör sig gällande när det gäller andra brott för vilka kustbevaknings- tjänstemän får utfärda föreläggande av ordningsbot. Så är fallet med förseelser avseende bristfällig eller obefintlig lastsäkring (16 § tredje stycket lagen om transport av farligt gods). Det är därför naturligt att låta Kustbevakningen få inleda förundersökning om sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Bristfälliga transporter av farligt gods kan emellertid också generera andra typer av brott som straffbeläggs i lagen om trans- port av farligt gods och som normalt, även om fängelse ingår i straffskalan, bestraffas med böter. Det kan gälla brott mot lagens allmänna aktsamhetsregel, t.ex. säkerhetsrisker som har sin grund i att kravet på att transportmedel, förpackningar och andra transport- anordningar ska vara lämpliga för ändamålet inte har efterlevts. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;kan också gälla överträdelser i övrigt av lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Som vi återkommer till i avsnitt 21.10.1 utövar Kustbevakningen tillsyn i hamnars land- områden över sådant farligt gods som är avsett för vidare transport, oavsett om godset ska transporteras till sjöss eller på land. Vid de kontroller som Kustbevakningen gör i sin tillsynsverksamhet i hamnarna kan brottsmisstanke uppstå. Det är då enligt vår mening rimligt att myndigheten självständigt kan agera och inleda för- undersökning. En sådan ordning med kontroll- och tillsyn respek- tive brottsbekämpande uppgifter inom ramen för samma författ- ningsreglering är emellertid inte invändningsfri. De särskilda pro- blem som kan uppkomma i gränsen mellan å ena sidan kontroll och tillsyn och å andra sidan brottsutredande verksamhet återkommer vi till i avsnitt 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft8"&gt;Smugglingsbrott m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;En särskild grupp utgörs av brotten mot smugglingslagen och annan tullagstiftning. Dessa brott regleras i allt väsentligt i smugglings- lagen, som också innehåller en rad befogenheter för kustbevak- ningstjänstemän. Befogenheterna är redan i dag desamma för polis- män, tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän. När det gäller detta speciella område finns det således inte samma behov som annars att se över dem. En fråga måste dock övervägas, nämligen om Kustbevakningen ska få samma rätt att inleda och bedriva för- undersökning som polisen och Tullverket har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Ett huvudskäl till att kustbevakningstjänstemän har fått om- fattande befogenheter enligt smugglingslagen är att lagstiftaren har velat säkerställa att den myndighet som uppdagar ett smugglings- brott har tillräckliga möjligheter att omedelbart ingripa mot brottet. Däremot ger dagens lagstiftning inte möjlighet att uppdra åt Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman att genom- föra förundersökningsåtgärder och den tillåter inte heller att Kust- bevakningen inleder förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det skulle enligt vår mening ligga väl i linje med tankarna bakom smugglingslagen att även ge Kustbevakningen rätt att inleda för- undersökning om sådana brott som regleras i den lagen. Vi anser att en sådan utveckling skulle gagna brottsbekämpningen inom detta viktiga område och föreslår därför att Kustbevakningens rätt att inleda förundersökning utvidgas till att omfatta brott enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft16"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;smugglingslagen och de författningar som denna hänvisar till (se avsnitt 11.5.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vårt förslag innebär alltså att Kustbevakningen i enklare fall kan göra färdigt hela utredningen, medan denna i andra fall bör över- lämnas till åklagare enligt de principer som har utvecklats inom Tullverket. Det får sedan ankomma på åklagaren att avgöra i vilken utsträckning han eller hon vill ha biträde av polisen, Tullverket eller Kustbevakningen (eller alla tre) i det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Brott på kontinentalsockeln och inom Sveriges ekonomiska zon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Lagstiftningen om den svenska delen av kontinentalsockeln och om Sveriges ekonomiska zon innebär att Kustbevakningen bedriver tillsyn utanför svenskt territorialvatten, med huvudsakligt syfte att se till att den marina miljön skyddas och bevaras. Bland annat ingår tillsyn över fisket och havsbotten. Det rör sig alltså om geografiska områden där Kustbevakningen naturligt verkar. Även om tillsynen delas mellan olika myndigheter är Kustbevakningen den enda myndighet som har möjlighet att patrullera området och övervaka vad som sker på kontinentalsockeln och i den ekonomiska zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det är mot denna bakgrund både nödvändigt och naturligt att myndigheten ges självständig rätt att bekämpa brott mot lagstift- ningen på området. I huvudsak rör det sig om enstaka överträdelser av tillstånd eller avsaknad av sådant för verksamheter inom de aktuella områdena. Det kan nämnas att det, enligt Kustbevak- ningen, inte rapporterades några dylika brott varken år 2006 eller år 2007. Antalet ingripanden och brottsutredningar kan således förväntas bli få och det rör sig i praktiken om bötesbrott. Även detta talar för att Kustbevakningen ges ett självständigt ansvar för brottstyperna i fråga. Det rör sig också, relativt sett, om geogra- fiskt avlägsna områden. Vi anser därför att lagstiftningen ska ingå i det direkta verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Beträffande allmänna brott som begås inom den ekonomiska zonen eller på kontinentalsockeln måste Kustbevakningen, som vi redovisat i avsnitt 16.6, ha rätt att på plats kunna ingripa och säkra bevisning för brott som ligger under svensk jurisdiktion, eftersom polisen inte har någon formell behörighet där. Däremot bör myndigheten, av de skäl som angetts inledningsvis i detta avsnitt när det gäller allmänna brott ombord på bl.a. fartyg i färjetrafik, inte ha något utredningsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft16"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355460x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Vissa andra brott mot miljölagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;De andra brott mot miljölagstiftningen som Kustbevakningen han- terar i dag är i huvudsak miljöbrott enligt 29 kap. 1 § miljöbalken, brott, överträdelser av reglerna om områdesskydd samt artskydds- brott (bl.a. s.k. &lt;NOBR&gt;CITES-brott&lt;/NOBR&gt; som avser överträdelser av skydds- bestämmelser som i det enskilda fallet har beslutats med stöd av en föreskrift eller med stöd av &lt;NOBR&gt;CITES-förordningen&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Miljöbrotten kan t.ex. bestå i dumpning av avfall i strid med be- stämmelserna i 15 kap. miljöbalken, överträdelse av bestämmelserna i avfallsförordningen eller förordningen om svavelhaltigt bränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Generellt sett rör det sig om specialregleringar, där handlägg- ningen inte sällan kräver särskild kompetens. Såväl inom polisen som inom åklagarväsendet finns därför viss specialisering när det gäller miljörelaterade brott. Det är dessutom ett sakområde som i större eller mindre utsträckning kräver kontakt med särskilda handläggare vid andra myndigheter, närmast länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Särskilt tydligt är detta när det gäller CITES- brotten. Även om brotten oftast bestraffas med dagsböter, och det av det skälet kan tyckas naturligt att låta dem ingå i Kustbevak- ningens direkta verksamhetsområde, kan de vara en del i en större, mer omfattande, illegal handel. Det är dessutom en typ av brott som förekommer relativt sällan. Vi ser därför vissa svårigheter i Kust- bevakningens möjlighet att upprätthålla nödvändig kompetens och ser inte heller några direkta effektivitetsvinster om Kustbevak- ningen skulle ges ett självständigt ansvar för att bekämpa CITES- brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft8"&gt;När det gäller brott mot reglerna i 15 kap. &lt;NOBR&gt;31–33&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken om dumpning av avfall anser vi emellertid att det finns flera skäl som talar för att Kustbevakningen ska ges ett ökat utrednings- ansvar. Ett skäl är att den aktuella regleringen utöver svenskt sjö- territorium också omfattar den svenska ekonomiska zonen och att brottstypen ingår i LKP. Det är därför både resurseffektivt och ändamålsenligt att låta Kustbevakningen ansvara för förundersök- ning angående sådana brott. Vidare har regleringen ett tydligt sam- band med vattenföroreningslagen. Från miljöbalkens reglering undantas nämligen uttryckligen sådana utsläpp av skadliga ämnen från fartyg som regleras genom vattenföroreningslagen. Det är rim- ligt att låta en myndighet ta det samlade ansvaret för en likartad och delvis överlappande reglering. Mot den bakgrunden föreslår vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CITES-förordningen&lt;/NOBR&gt; finns i EGT L 61, 3.3.1997, s. 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;att Kustbevakningen får rätt att inleda förundersökning om brott mot reglerna om dumpning av avfall i 15 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Avfallsförordningen innehåller bl.a. regler om dispens från dump- ningsförbudet och hänvisar till straffbestämmelserna i miljöbalken. Naturvårdsverket är huvudansvarig myndighet och ska bl.a. höra Kustbevakningen innan tillämpningsföreskrifter meddelas. Såväl genom denna reglering som med hänsyn till att brottstypen ingår i LKP, finns det ett naturligt samband med Kustbevakningens verk- samhet. Avfallsförordningen är vidare direkt relaterad till reglerna om dumpning av avfall i miljöbalken. Kustbevakningen bör därför ha rätt att inleda förundersökning om sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;När det gäller brott mot förordningen om svavelhaltigt bränsle (avsnitt 11.34) ser vi, även om antalet brott torde vara få, inte att Kustbevakningen för närvarande fullt ut har de möjligheter till analysprov och andra tekniska undersökningar som inte sällan torde krävas för att utreda denna typ av brott. Sådana brott bör därför inte ingå i det direkta verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningen bör, enligt vår mening, kunna utnyttjas mer effektivt än i dag även vid bekämpningen av sådana brott som inte föreslås ingå i det direkta verksamhetsområdet. Eftersom Kust- bevakningen patrullerar områden som andra myndigheter normalt sett inte når ut till menar vi att man bör dra nytta av Kustbevak- ningens närvaro vid bekämpningen av miljörelaterade brott, även om myndigheten inte ges en självständig uppgift. En polismyndig- het eller en åklagare kommer enligt vårt förslag alltid en möjlighet att begära biträde av Kustbevakningen i utredningen eller med en särskild åtgärd under förundersökningen, t.ex. att dokumentera en brottsplats i skärgården eller att få fram sjökort över en viss plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vi återkommer i det följande till brott som rör tillträde till skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Jaktbrott och vapenbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Vissa av de skäl som i det föregående anförts i fråga om fiskebrott gör sig också gällande när det gäller jaktbrott. Vidare kan fram- hållas att polisen i princip saknar behörighet utanför svenskt territorium och därmed inte kan ingripa vid sådana jaktbrott som begås utanför detta (se avsnitt 16.6.7). Det sistnämnda innebär att det är nödvändigt att låta jaktbrott ingå i det direkta verksam- hetsområdet för Kustbevakningen. Framför allt i Norrland, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;också ute i skärgården och på öar med områdesskydd, kan också avstånden och frånvaron av polisiära resurser motivera att Kustbe- vakningen, för att avlasta polisen, får ett större ansvar än i dag för jaktbrotten, särskilt i de fall där brottet upptäcks av Kustbevak- ningen. Något som i sig kan motivera ett självständigt ansvar är att Kustbevakningen vid patrullering till sjöss redan i dag enligt LKP kan ingripa mot jakt i fågelskyddsområden ute till havs eller längs med kusten i ett område som polisen normalt inte övervakar. Jakt- brott bör således enligt vår mening ingå i det direkta verksamhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Samtidigt är det viktigt att framhålla att det normalt sett bör vara polisen som utreder jaktbrott, eftersom de flesta sådana överträdelser begås på land. Därmed är polisen den myndighet som besitter störst sakkunskap. Polisen har också, som vi tidigare nämnt, bättre förutsättningar att hantera frågor inom särskilda områden, däribland &lt;NOBR&gt;CITES-brott,&lt;/NOBR&gt; som kan aktualiseras också vid jaktbrott. Vidare har polisen större möjligheter att göra register- slagningar och att hantera tekniska undersökningar av vapen och ammunition. Det är emellertid inget som hindrar att polisen han- terar sådana jaktbrott som kräver mera omfattande utredning, även om brottstypen formellt ingår i det direkta ansvarsområdet för Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;I samband med jaktbrott, men naturligtvis också i övrigt, kan olika typer av brott mot vapenlagen aktualiseras. Eftersom jaktbrott och vapenbrott ofta hör intimt samman skulle det hämma effek- tiviteten om Kustbevakningen inte har rätt att inleda förunder- sökning också för sådana brott. Vi förordar därför att även denna brottstyp ska ingå i det direkta verksamhetsområdet. I fråga om vapenbrott är det naturligt med ett nära samarbete med polisen, bl.a. av det skälet att frågor om omhändertagande av vapen hand- läggs av polisen. Om Kustbevakningen bedömer det vara lämpligare att polisen utreder brottet kan ärendet överlämnas till åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Lagstiftningen om sjöfartsskydd och hamnskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Lagen och förordningen om sjöfartsskydd respektive hamnskydd kan närmast ses som tillsynsregleringar av förebyggande natur. Lagstiftningsområdet präglas av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och bygger på ett antal &lt;NOBR&gt;EG-rättsakter&lt;/NOBR&gt; (se vidare avsnitten 11.29 och 11.30). Kustbevak- ningen har visserligen straffprocessuella befogenheter vid ingripan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355463x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;den som sker med stöd av författningarna, men regleringarna rör i huvudsak tillsyn för vilken Sjöfartsverket är huvudansvarig myndig- het. Vi återkommer till detta i avsnitt 21.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kustbevakningens, relativt sett, underordnade roll inom området för brottsbekämpning kan sägas tala mot att låta lagstiftningen om sjöfartsskydd och hamnskydd ingå i det direkta verksamhets- området. En annan omständighet som talar i samma riktning är att lagstiftningen om hamnskydd till stor del berör landområden och därmed omfattas av polisens normala verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;När det gäller sjöfartsskydd måste emellertid beaktas att reg- lerna rör fartyg och delar av hamnanläggningar, t.ex. ankarplatser och sjösidan mot hamn, och innebär en skyldighet för handels- sjöfarten att göra förhandsanmälan till Kustbevakningen. Denna uppgift bygger på en författningsenlig överenskommelse mellan Sjöfartsverket och Kustbevakningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Det innebär att det i prak- tiken är Kustbevakningen som upptäcker brott mot reglerna om sjöfartsskydd. Det är också denna som har kontakt med fartygen i syfte att få i första hand befälhavaren att fullgöra sina skyldigheter. I de fall där det är fråga om brott kan Kustbevakningen relativt enkelt göra den utredning som behövs. Också myndighetens när- varo i hamnområden och deras kunskaper om lagstiftningen på området talar för att den ska ha ett självständigt ansvar. Det är därför naturligt att låta Kustbevakningen inleda förundersökning för brott mot lagstiftningen om sjöfartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft8"&gt;När det gäller hamnskyddsreglerna&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;finns det däremot skäl att göra en annan bedömning, trots att hamnskyddsreglerna har ett tydligt samband med sjöfartsskyddet och att de åtgärder som ska vidtas med stöd av de båda regleringarna delvis ska samordnas. Det kan visserligen hävdas att Kustbevakningen med stöd av andra regleringar, t.ex. för att kontrollera farligt gods, ändå befinner sig i hamnar och hamnars landområden och att myndigheten därför också bör ha ett självständigt ansvar för bekämpning av brott mot lagstiftningen om hamnskydd. Det argumentet väger dock ganska lätt. Som vi framhållit tidigare bör ansvaret för att bekämpa brott i hamnar i första hand ligga på polisen. Eventuella brott torde dess- utom vara få. Det innebär att det skulle bli svårt för Kustbevak- ningen att bygga upp någon erfarenhet av brottstypen. I nuläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare SJÖFS 2004:14 som tillkommit med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se direktiv 2005/65/EG om ökat hamnskydd. Se också avsnitt 11.30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;finner vi det alltså inte vara motiverat att låta lagstiftningen om hamnskydd ingå i Kustbevakningens ansvarsområde. Däremot bör Kustbevakningen kunna lämna biträde om det begärs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Gränskontroll av personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Gränskontrollen av personer regleras i utlänningslagen och utlän- ningsförordningen och bygger till stora delar på det regelverk som utvecklats inom ramen för Schengensamarbetet. Lagstiftningen in- volverar flera myndigheter, men det är polisen som har huvud- ansvaret för personkontrollen. Kustbevakningens självständiga ansvar i gränskontrollen av personer omfattar dels in- och utrese- kontroll av sjötrafiken vid yttre gräns (9 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen), dels inre utlänningskontroll av och i anslutning till sjötrafiken (9 kap. 9 § andra stycket utlänningslagen). Kust- bevakningens ansvar är alltså knutet till sjötrafiken. Kustbevak- ningen, liksom Tullverket, är därutöver på polisens begäran skyldig att medverka i kontroll av personer som passerar en yttre gräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Det bör noteras att det finns ett förslag från Gränskontroll- utredningen (se avsnitt 13.3.1) om att Kustbevakningen och Tull- verket ska ges ökat ansvar för personkontrollen och i likhet med polisen benämnas gränskontrollmyndigheter. Utredningens förslag, som överlämnades till regeringen i november 2004, har ännu inte lett till någon lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;När man tar ställning till om Kustbevakningen bör få inleda förundersökning om brott som uppdagas i samband med gräns- kontroll av personer, bör man hålla i minnet att gränskontrollen bl.a. syftar till att förebygga och bekämpa gränsöverskridande brottslighet. I samband med gränskontroll av personer kan allvarlig brottslighet uppdagas, exempelvis människosmuggling. Utlännings- lagen innehåller särskilda straffbestämmelser avseende sådana brott. Utlänningskontrollen kan emellertid också utgöra ett viktigt led i utredning av annan brottslighet, ibland organiserad sådan, som be- gås av utländska medborgare som inte är bosatta i Sverige. Sådana brott utreds normalt av polisen och förskyller i vissa fall stränga påföljder. Utredningar av detta slag är ofta komplicerade och kan därför inte heller slutföras på platsen. Vad gäller gränskontrollen saknas det enligt vår mening i flertalet fall en sådan koppling till Kustbevakningens uppdrag som gör det motiverat att låta myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft16"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;heten inleda förundersökning. Kustbevakningens resurser kan enligt vår uppfattning bättre tas till vara som biträde åt en annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vid denna bedömning har vi också vägt in att det inte går att överblicka hur den framtida lagstiftningen på området kommer att se ut. Skulle ny lagstiftning leda till att förutsättningarna ändras, är det med den av oss föreslagna lösningen enkelt att ändra det direkta verksamhetsområdet och t.ex. låta vissa enklare brott ingå i det självständiga verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Brott som rör tillträde till skyddade områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Straffbestämmelser med anknytning till skyddsobjekt och militära skyddsområden finns framför allt i lagen om skydd för samhälls- viktiga anläggningar m.m. (se avsnitt 11.57). Denna lag är för när- varande föremål för översyn (se avsnitt 13.6.3). De gärningar som kan aktualiseras är i huvudsak överträdelse av tillträdesförbud och förbud att fotografera. Även om lagstiftningen främst berör polisen och Försvarsmakten, finns det starka skäl att ge Kustbevakningen rätt att inleda förundersökning om sådana brott. Skälen för detta är dels att Kustbevakningen ofta är först på brottsplatsen, dels att det i huvudsak rör sig om okomplicerade bötesbrott. Utredningen kan därmed i princip färdigställas på platsen. Den nya lagstiftningen kommer, såvitt vi kan bedöma, inte att leda till några förändringar i detta avseende. Vi föreslår därför att brott mot denna lagstiftning ska ingå i Kustbevakningens direkta verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;När det gäller olika typer av områden som skyddas enligt 7 kap. miljöbalken, såsom naturvårdsområden, sälskyddsområden och fågelskyddsområden, utmärks dessa inte sällan av att de är relativt svårtillgängliga och geografiskt mycket spridda. Kustbevakningens förmåga att övervaka stora geografiska områden, samtidigt som andra myndigheter saknar denna möjlighet, har stor praktisk bety- delse bl.a. för övervakningen av sälskyddsområden. Dessa ligger ofta långt ute i havet. Här har Kustbevakningen unika resurser bl.a. genom sin flygverksamhet. I Norrland, där särskilt stora ytor ska täckas in, kan Kustbevakningen också bidra med patrullering i båt eller med t.ex. svävarfarkoster. Genom Kustbevakningens särskilda möjlighet att övervaka skyddade områden och med hänsyn till att de brott som aktualiseras i huvudsak rör överträdelser av tillträdes- förbud – som normalt kan utredas på platsen – är det naturligt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft16"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;brott mot nämnda regleringar omfattas av det direkta verksamhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Det finns även en reglering som tillkommit för att skydda den marina miljön i 14 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Med stöd av den paragrafen ansvarar Kust- bevakningen för tillstånd enligt 7 kap. 23 § miljöbalken till marin- vetenskaplig forskning i de fall där forskningsfartygen är registrer- ade i eller tillhör en annan stat. Brott mot bestämmelsen straff- beläggs i 29 kap. 4 § miljöbalken. Eftersom tillstånd utfärdas av Kustbevakningen är det naturligt att också låta myndigheten själv- ständigt svara för eventuella brottsutredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Brott som rör fornminnen, sjöfynd och vrak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Lagstiftningen om fornminnen, sjöfynd och vrak (se avsnitten &lt;NOBR&gt;11.54–11.56)&lt;/NOBR&gt; berör frågor som endast i mindre utsträckning kan knytas till Kustbevakningens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I fråga om fornminnen under vatten bedriver Kustbevakningen viss övervakning och dokumenterar dessa för att kunna upptäcka eventuella överträdelser. Det rör sig framför allt om skeppsvrak. I de fall där området omkring vraket är skyddat ingriper man mot överträdelser mot tillträdesförbud och dykningsförbud. Sådana brott upptäcks normalt när Kustbevakningen befinner sig vid forn- minnet och brotten är ofta av den arten att de kan utredas på platsen. I de fall där brottsmisstanke uppstår sedan det upptäckts att föremål avlägsnats från t.ex. skeppsvrak, men det är oklart när detta skett och vem som har gjort det, kan brottet däremot inte utredas på platsen. Trots detta är Kustbevakningens verksamhet, bl.a. genom den dokumentation som sker och dess kännedom om platsen, sådan att det är naturligt att ge myndigheten möjlighet att utreda brotten. Kustbevakningen bör således ha rätt att inleda förundersökning om brott som rör marina fornminnen och andra vrak. Mot den nu angivna bakgrunden bör kulturminneslagen och lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia ingå i det direkta verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;När det gäller brott som rör sjöfynd förhåller det sig annor- lunda. Visserligen kan en tjänsteman vid Kustbevakningen ta emot anmälningar enligt lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd från den som bärgar övergivna fartyg eller skeppsvrak eller redskap eller gods som hör till sådana fartyg. En tjänsteman vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Kustbevakningen som har tagit emot en sådan anmälan ska emeller- tid genast underrätta polismyndigheten om denna. Kustbevakningen kan också utfärda intyg om ett fynds värde. Enligt kulturminnes- lagen kan vidare fornfynd som hör till skeppsvrak och som ska tillfalla eller hembjudas staten anmälas bl.a. till Kustbevakningen. Om Kustbevakningen tar emot ett fornfynd eller en anmälan om ett fornfynd ska myndigheten genast underrätta Riksantikvarie- ämbetet om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Även om Kustbevakningen har getts vissa uppgifter genom de nu nämnda regleringarna, är uppgifterna inte sådana att de i sig motiverar en självständig brottsbekämpande roll för myndigheten. De brott som kan aktualiseras består i huvudsak av sådana allmänna brott som det är naturligt att polisen utreder, även om Kustbevak- ningen upptäcker brottet. I de flesta fall är det fråga om fynd- förseelse eller olovligt förfogande. I vissa fall kan brotten även falla under smugglingslagen. Trots att fyndförseelse alltid förskyller böter och att olovligt förfogande normalt inte heller föranleder strängare straff kan brott av detta slag vara komplicerade att utreda, eftersom de inte sällan också aktualiserar svårbedömda civilrättsliga frågor. Det innebär att utredningen endast undantagsvis kan slutföras på brottsplatsen eller i nära anslutning till brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;De omständigheter som vi nu redogjort för talar enligt vår mening mot att brott som rör sjöfynd bör ingå i Kustbevakningens direkta verksamhetsområde. I stället kan Kustbevakningens närvaro utnyttjas genom att myndigheten på begäran biträder en annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;Andra författningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Kustbevakningen kontrollerar att lågbeskattade oljeprodukter inte används i båtar i strid med bestämmelserna i lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE (se avsnitt 11.47 och 10 kap. 9 § andra stycket LSE). När oljeprodukter hanteras i strid med märkningsreglerna i LSE och en lägre energiskatt har utgått än vad som annars skulle vara fallet kan straff utdömas. Kustbevakningens insatser är huvud- sakligen riktade mot båtar och det rör sig alltså om kontrollobjekt som är ett naturligt inslag i Kustbevakningens verksamhet. Den utredning som ett enskilt ärende kan aktualisera är framför allt fysisk inspektion av båten och bevissäkring på plats i form av olje- prov, i de fall där Kustbevakningen upptäcker att brott har begåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;Kustbevakningstjänstemännen har, som tidigare nämnts, god kom- petens när det gäller frågor som rör båtar. Vidare leder lagöverträdel- serna normalt till bötesstraff, även om fängelse ingår i straffskalan. Utredningarna torde i de flesta fall bli relativt begränsade. Det anförda talar enligt vår mening för att Kustbevakningen, av effekti- vitets- och rättssäkerhetsskäl, bör få inleda förundersökning om sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft8"&gt;Lagstiftningen om fartygssäkerhet är främst inriktad på tillsyn, även om den också innehåller vissa straffbestämmelser. I av- snitt 21.10.2 återkommer vi närmare till denna lagstiftning. När det gäller eventuella brott mot lagstiftningen i fråga kan konstateras att dessa antingen direkt rör säkerheten ombord eller försummelser i fråga om säkerhetsarbetet. De skäl som vi tidigare anfört för att brott av likartat slag ska ingå i Kustbevakningens direkta ansvars- område talar för att detsamma ska gälla lagen om fartygssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft8"&gt;Bör Kustbevakningens rätt att inleda förundersökning omfatta några nya straffbestämmelser?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Hittills har vi enbart behandlat sådana brott som Kustbevakningen i dag har rätt att ingripa mot – antingen med stöd av LKP eller någon annan lagstiftning. Det kan emellertid finnas skäl att även överväga om Kustbevakningen bör kunna ingripa självständigt mot andra typer av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;En reglering, som enligt vår mening bör lyftas fram och där en eventuell förundersökningsrätt utöver vad som följer av reger- ingens förslag i fråga om bl.a. rattfylleri (prop. 2007/08:53) bör över- vägas, är terrängkörningslagen och terrängskörningsförordningen. Framför allt i Norrland, där stora vattenområden under vinterhalv- året fryser till is, kan det bli aktuellt att beivra brott mot nämnda regleringar. Eftersom isbelagda vattenområden räknas som terräng kan polisen, som ansvarar för bekämpningen av sådana brott, be- höva hjälp av Kustbevakningen och dess svävarfarkoster bl.a. för att kunna hantera skotertrafiken på isbelagda vatten. Trots att Kust- bevakningen tveklöst kan bistå polisen med resurser anser vi dock att uppgiften att bekämpa brott mot lagstiftningen om terrängkör- ning skiljer sig så påtagligt från Kustbevakningens huvuduppgift att det inte är motiverat att låta brottstypen ingå i myndighetens direkta verksamhetsområde. Det förhållandet att Kustbevakningen föreslås få rätt att ingripa mot rattfylleri föranleder inte någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft16"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;annan bedömning. Problemet med körning på is förekommer främst i de norra delarna av landet och det finns således inget gene- rellt behov av att kunna ingripa. Däremot kan enligt vår mening stora effektivitets- och samordningsvinster uppnås om polisen drar nytta av Kustbevakningens resurser genom att begära biträde av myndigheten med en viss åtgärd. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 17.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft8"&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;Den sakliga avgränsning som vi har föreslagit innebär en precisering av de områden som för närvarande utgör grunden för Kustbevak- ningens polisiära befogenheter. Den skiktning i två områden som vi föreslår för den brottsbekämpande verksamheten innebär att Kust- bevakningen, när man ingriper mot ett brott som ingår i det direkta verksamhetsområdet, kan inleda och, om brottet är av enkel beskaf- fenhet, också bedriva förundersökning. Detta gäller alltså brott inom följande sakliga och geografiska områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Vattenförorening och andra brott som rör miljölagstiftningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;smuggling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;sjötrafik och sjösäkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;sjöfartsskydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;transport av farligt gods,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;brott som rör jakt och fiske m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;brott som rör fornminnen och vrak,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;särskilt skyddsvärda områden, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;brott inom Sveriges ekonomiska zon och på den svenska delen av kontinentalsockeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Denna avgränsning gäller alltså enbart det direkta verksamhets- området. Det bör redan nu betonas att Kustbevakningen därutöver, utan inskränkningar i fråga om brottstyp, kan biträda en annan myndighet med viss åtgärd inom ramen för det indirekta verksam- hetsområdet. Vi återkommer i avsnitt 17.7 till hur biträdesrollen ska fundera. Som vi återkommer till i avsnitt 26.2.2 ska det av en bilaga till lagen framgå vilka författningar som ingår i det direkta verk- samhetsområdet. Med denna lösning kan – om andra bedömningar görs i fråga om vilka författningar denna bör omfatta – bilagan enkelt justeras. Därmed kan utrymmet för Kustbevakningens för- undersökningsrätt ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft16"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355470x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Tidpunkten för åklagarinträde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningens rätt att bedriva förundersök- ning ska, om saken inte är av enkel beskaffenhet, gälla fram till dess att någon skäligen kan misstänkas för brottet. Ledningen av förundersökningen ska då övertas av åklagare. Även i annat fall ska åklagaren överta ledningen när det är påkallat av sär- skilda skäl. Om sådana skäl inte finns och om brottet är av enkel beskaffenhet kan Kustbevakningen genomföra hela utred- ningen på eget ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft8"&gt;Av de allmänna reglerna om förundersökning följer bl.a. att en förundersökning som har inletts av polismyndighet, och som inte är av enkel beskaffenhet, ska övertas av åklagaren så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet eller när det annars är påkallat av särskilda skäl (23 kap. 3 § rättegångsbalken och 19 § smugglings- lagen). Utredningsansvaret i sin helhet övergår då till åklagaren. Rättegångsbalkens bestämmelse om tidpunkten för åklagarinträde kompletteras av Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens lika- lydande föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersök- ning i brottmål.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;I dessa finns en förteckning över vilka brott som, typiskt sett, anses vara av enkel beskaffenhet. Vidare redovisas så- dana undantag från huvudregeln som innebär att förundersök- ningen ska ledas av åklagaren, oberoende av brottets beskaffenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Den nya lagen bör reglera när åklagarinträde ska ske. En sådan reglering finns redan i 11 kap. 4 § vattenföroreningslagen beträf- fande olagliga utsläpp. Regeringen konstaterade i det lagstiftnings- ärendet att sådana utredningar normalt sett är komplicerade och knappast i något fall kan bedömas vara av enkel beskaffenhet. Lagen utformades därför så, att åklagaren undantagslöst ska ta över ansvaret för förundersökningen senast när någon skäligen kan misstänkas för ett olagligt utsläpp (prop. 2000/01:139 s. 100). Vidare ska åklagaren också i andra fall överta ledningen av för- undersökningen när det är påkallat av särskilda skäl. Regeringens bedömning att det vid brott mot vattenföroreningslagen inte före- kommer några brott av enkel beskaffenhet kan inte överföras på de typer av brott beträffande vilka Kustbevakningen föreslås få inleda förundersökning. Tvärtom är det fråga om många bötesbrott, som typiskt sett brukar anses vara av enkel beskaffenhet. Det finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;ÅFS 2005:9 resp. RPSFS 2007:2, FAP &lt;NOBR&gt;403-5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft16"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355471x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;därför inte anledning att göra avsteg från den allmänna principen att åklagaren ska ta över ledningen av förundersökningen enbart i de fall där saken inte är av enkel beskaffenhet eller där det är påkallat av särskilda skäl. Vi anser att det bör ankomma på Riks- åklagaren att i samråd med Kustbevakningen dels avgöra vilka brott som typiskt sett kan antas vara av enkel beskaffenhet, dels ange vilka omständigheter som motiverar att åklagare tar över förunder- sökningsledningen även beträffande sådana brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vi ställer oss samtidigt bakom de överväganden som gjordes i lagstiftningsärendet angående utsläppsbrott. Det innebär att åklagare även i fortsättningen ska överta förundersökningsledningen senast när det finns någon som är skäligen misstänkt. Så snart utsläppet kan hänföras till ett visst fartyg finns det som regel särskilda skäl för åklagaren att ta över förundersökningsledningen, eftersom svårbedömda juridiska frågor ofta aktualiseras redan då.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I avsnitt 16.6.2 har vi föreslagit att Kustbevakningen ska åläggas skyldighet att omedelbart anmäla brott utanför svenskt territorium till åklagare. Skälet till detta är att sådana brott inte sällan är för- knippade med särskilda juridiska problem. Efter anmälan får åklagaren avgöra om brottet ska föranleda förundersökning och vilket biträde som krävs för utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;17.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Uppgifter som biträde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Som biträde åt annan myndighet ska Kustbevak- ningen eller en kustbevakningstjänsteman ha rätt att vidta åtgär- der för att bekämpa brott oavsett brottstyp. Kustbevakningens biträdesroll kan i princip aktualiseras i följande situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Om en kustbevakningstjänsteman upptäcker ett brott som ligger utanför det direkta verksamhetsområdet och det finns skäl att ingripa omedelbart,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;om en annan brottsbekämpande myndighet begär biträde på grund av en inträffad händelse eller i en pågående förunder- sökning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;om en annan brottsbekämpande myndighet begär biträde med en planerad insats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft8"&gt;Med biträdesrollen ska följa rapporteringsskyldighet till den ansvariga myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;För att möta kraven på effektivitet i brottsbekämpningen, men också för att skapa en reglering som den enskilde tjänstemannen kan känna sig trygg i, krävs enligt vår mening att den nya lagstift- ningen också tydligt reglerar de situationer där Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman inte agerar självständigt men har rätt att biträda andra brottsbekämpande myndigheter. Det bör enligt vår mening finnas en möjlighet för polisen, tullväsendet och åklagarväsendet att i ett enskilt fall – även i andra situationer och för andra typer av brott än enligt dagens system – begära Kust- bevakningens biträde med vissa brottsbekämpande uppgifter. Detta är vad vi tidigare har beskrivit som det indirekta verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Det kan visserligen hävdas att samma skäl som talar för att den nuvarande regleringen i LKP bör ersättas skulle tala emot lösningen med ett indirekt verksamhetsområde. Vårt förslag innebär emeller- tid att Kustbevakningen inom det som vi kallar det direkta ansvars- området får ett självständigt ansvar när det gäller framför allt okomplicerade brott som man ofta ingriper mot, medan det som vi benämner indirekt verksamhetsområde tar sikte på brott som förekommer mer sällan eller som har begränsad eller ingen anknyt- ning till sjöövervakningen. Enligt vår mening bör det framför allt vara Kustbevakningens närvaro på platsen som är den viktigaste grunden för att dra nytta av Kustbevakningen som biträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Som framgått tidigare anser vi inte att Kustbevakningen och dess tjänstemän bör ges en generell rätt att ingripa mot alla typer av brott bara därför att dessa har begåtts till sjöss. Vår utgångspunkt är emellertid att det utanför det direkta verksamhetsområdet ska vara möjligt för en åklagare eller en förundersökningsledare vid en polismyndighet eller vid Tullverket att i ett enskilt fall begära biträde av Kustbevakningen eller att uppdra åt en kustbevakningstjänsteman att utföra vissa utredningsåtgärder. Likaså ska en kustbevaknings- tjänsteman, som kommer till platsen för ett brott, innan förunder- sökning har inletts, kunna utföra samma primäråtgärder som en polisman. De åtgärder eller ingripanden som görs på begäran av annan myndighet ska alltså inte vara geografiskt eller sakligt begränsade i den nya regleringen. Däremot ska givetvis de sakliga och geografiska gränser som gäller för den andra myndighetens verksamhet beaktas. Inom det indirekta verksamhetsområdet bör Kustbevakningen och dess tjänstemän i princip endast få agera efter en överenskommelse om biträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;Uppgiften att biträda en annan myndighet bör enligt vår mening vara händelsestyrd och fungera som ett stöd åt i första hand polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft16"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Regleringen bör kunna byggas upp med LKP som modell. Befogen- hetsregleringen måste dock vara tydligare. Likaså måste det finnas en klar ansvarsfördelning mellan den myndighet som begär biträde och Kustbevakningen. Rätten att ingripa ska inte vara beroende av att detta sker inom viss tid efter den brottsliga gärningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningens nya biträdesroll kan i princip aktualiseras i tre situationer. Den första situationen är om en kustbevaknings- tjänsteman i sin tjänsteutövning upptäcker brott som faller utanför myndighetens sakliga eller geografiska verksamhetsområde, men där det ändå kan finnas skäl att ingripa omedelbart. En sådan situation kan t.ex. vara att en stulen båt påträffas av Kustbevakningens tjänste- män vid sjöövervakning. Ett annat exempel är att en kustbevak- ningstjänsteman upptäcker pågående skadegörelse på bryggor eller båtar eller på en fastighet vid kusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;I denna situation innebär biträdesrollen att de tjänstemän vid Kustbevakningen som har kommit till platsen för ett brott som ligger utanför myndighetens direkta verksamhetsområde, t.ex. en misshandel eller stöld, måste kontakta polisen och förhöra sig om polisen själv avser att ingripa eller om i stället kustbevaknings- tjänstemännen ska göra detta. I vilken utsträckning biträde ska lämnas bör styras av den myndighet som har det grundläggande ansvaret, oavsett om detta ligger på polisen eller Tullverket. Regler- ingen bör dock under alla förhållanden medge att kustbevaknings- tjänstemän i en akut situation, där det är omöjligt att hinna inhämta besked från behörig myndighet, som en tjänsteåtgärd kan gripa en person eller ta ett föremål i beslag. Vi återkommer till det i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Den andra situationen är om en annan brottsbekämpande myn- dighet saknar resurser och begär biträde av Kustbevakningen. I första hand torde det vara fråga om att polisen efter ett larm från allmän- heten eller en annan myndighet behöver omedelbar hjälp med att ingripa. Det kan i så fall röra sig om i princip vilken typ av brott som helst, exempelvis pågående brott i form av misshandel på en skärgårdsö eller efterföljande av misstänkta rånare som flytt i båt. Det kan även vara fråga om att Tullverket har fått tips om pågående smuggling i fartyg och saknar förutsättningar att kontrollera saken. Då aktualiseras frågan om Kustbevakningen har möjlighet att hjälpa till på uttrycklig begäran från polisen eller tullväsendet. Biträdes- funktionen främjar i dessa fall framför allt möjligheterna att för- hindra brott men även en effektivare och snabbare handläggning av enskilda brottsutredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft16"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;Den tredje situationen är en planerad insats, som inte kan hän- föras till uppdragsverksamhet, t.ex. att Tullverket begär biträde av Kustbevakningen för ett tillslag i en hamnanläggning. Biträdesrollen kan också aktualiseras i samband med att polisen och tullväsendet samarbetar angående ett större narkotikatillslag som omfattar genomsökning av ett helt fartyg. Även om just de planerade situa- tionerna främst torde aktualiseras i den ordningshållande verksam- heten (se vidare avsnitt 20.4), kan det även i den brottsbekämpande verksamheten aktualiseras biträde i en planerad verksamhet som ligger utanför Kustbevakningens självständiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft41"&gt;När det gäller planerade insatser kan det framför allt finnas be- hov av att förstärka andra brottsbekämpande myndigheters insatser med Kustbevakningens sjögående resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Biträde kan också aktualiseras under en pågående förundersök- ning, om åklagaren eller annan förundersökningsledare begär hjälp med en enskild förundersökningsåtgärd. I ett sådant fall bör Kust- bevakningen respektive den enskilde kustbevakningstjänstemannen vara skyldig att lämna åklagaren biträde, på samma sätt som polisen. I de fallen kan det dock inte krävas att åtgärden vidtas omedelbart, eftersom en förundersökningsledare i en annan organisation inte anses kunna förfoga över resurserna hos den myndighet som biträder honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Den föreslagna ordningen ger alltså Kustbevakningen och kust- bevakningstjänstemän rätt att bistå en annan brottsbekämpande myndighet utanför Kustbevakningens normala verksamhetsområde. Syftet med förslaget är, som vi tidigare har framhållit, att effektivt utnyttja den myndighet som finns på plats där ett brott begås och som, genom sina självständiga uppgifter inom andra områden, har kunskap om och erfarenhet av de åtgärder som i allmänhet krävs för att ingripa mot brott. Biträdesrollen fyller i dessa fall en viktig funktion för både brottsoffer och gärningsman genom den omedel- bara reaktionen på brottet. En annan viktig fördel med en sådan ordning är att den i princip innebär att en kustbevakningstjänste- man inte annat än i undantagsfall behöver ingripa med stöd av envarsrätten. Som vi tidigare framhållit, är det otillfredsställande att en kustbevakningstjänsteman i dag i många fall saknar rättsligt stöd för att ingripa, trots att denne kanske bevittnar ett brott eller kommer till brottsplatsen endast en kort stund efter det att brottet har begåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;Den föreslagna ordningen löser också frågan om Kustbevak- ningens befogenheter vintertid. Det är framför allt i de norra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft16"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;delarna av landet denna fråga ställs på sin spets under de perioder av året när isen ligger. Vinterförhållandena kan innebära att det begås trafikbrott på en älv där det har plogats en vinterväg eller att det kan bedrivas otillåten jakt i områden där det normalt inte går att jaga. I princip kan vilken typ av brott som helst som förekommer på land begås på is. Isbelagda vattenområden räknas som terräng och inte som vatten, se t.ex. 2 § förordningen (2001:651) om väg- trafikdefinitioner och 1 § terrängkörningslagen (1975:1313). Där- med faller de brott som begås på sådan terräng under polisens ansvarsområde, trots att det är fråga om ett geografiskt område där Kustbevakningen normalt har formella befogenheter och bedriver övervakning. Eftersom Kustbevakningen har lämplig utrustning, bl.a. svävarfarkoster, som kan användas vintertid är det rimligt att Kustbevakningen vid behov kan biträda polisen eller annan brotts- bekämpande myndighet med vissa åtgärder i dessa områden även vintertid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft8"&gt;Som tidigare nämnts kan i stort en reglering som ger Kust- bevakningen möjlighet att agera biträde åt andra myndigheter byggas upp med den nuvarande regleringen i LKP som modell. Den föreslagna ordningen innebär emellertid en avsevärd utvidgning om man jämför med dagens reglering, som enbart omfattar vissa i LKP uppräknade brottstyper. Detta motiverar enligt vår mening att man tydliggör kravet på att biträde har föregåtts av samråd i varje enskilt fall. Eftersom Kustbevakningen enligt vårt förslag kommer att kunna ingripa självständigt i betydligt större utsträckning än i dag, kommer kravet på föregående kontakt inte att bli särskilt betungande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Trots att Kustbevakningen som myndighet inte ges något direkt uppdrag inom det indirekta verksamhetsområdet bör en kustbevak- ningstjänsteman ges rätt att, på begäran av en annan brottsbekämp- ande myndighet, i samma utsträckning som en polisman vidta primärutredningsåtgärder. I rollen som biträde bör också ingå att en kustbevakningstjänsteman, på uppdrag av åklagare eller annan förundersökningsledare, ska kunna genomföra förundersöknings- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Med biträdesrollen bör följa en rapporteringsskyldighet till den ansvariga myndigheten. Detta bör framgå direkt av den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I avsnitt 17.7.3 återkommer vi till primärutrednings- och för- undersökningsåtgärder inom ramen för biträdesrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft16"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355476x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Begränsning i tiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänstemans möjlighet att bi- träda en annan myndighet ska primärt gälla fram till den tidpunkt när en behörig person fattar beslut i frågan om för- undersökning ska inledas. Biträde under en förundersökning ska regleras särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft8"&gt;Eftersom polisen – eller i förekommande fall Tullverket – inom det indirekta verksamhetsområdet ska ta över ansvaret för utrednings- arbetet så snabbt som möjligt från Kustbevakningen, är det natur- ligt att ha någon form av tidsbegränsning för de fall där ingripan- dena föranleds av en inträffad händelse. Kustbevakningstjänste- mannens rätt att ingripa som biträde åt en annan myndighet bör endast gälla initialt. Detta är mest kostnadseffektivt och praktiskt för såväl myndigheter som privatpersoner, eftersom en annan myn- dighet ändå måste ta över den fortsatta handläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En tidsmässig begränsning av biträdesrollen krävs också i de situationer där en kustbevakningstjänsteman har fått i uppdrag av en annan brottsbekämpande myndighet (normalt polisen) att biträda med en viss eller vissa åtgärder, trots att något beslut om att inleda förundersökning inte har fattats. I motsvarande situation får en polisman enbart utföra primärutredningsåtgärder. Detsamma bör gälla för en kustbevakningstjänsteman. Utgångspunkten bör vara att befogenheterna ska vara så lika som möjligt, oberoende av vilken tjänsteman som ingriper mot brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En naturlig lösning är att låta kustbevakningstjänstemannens befogenheter som biträde åt annan myndighet gälla längst till dess att en behörig person fattar beslut om förundersökning ska inledas eller inte. Detta motsvarar vad som gäller enligt 23 kap. 3 § sista stycket rättegångsbalken och 20 § smugglingslagen. Fördelen med denna ordning är att man får en enhetlig reglering som både stämmer överens med vad en kustbevakningstjänsteman får göra vid miss- tanke om brott mot smugglingslagen och med en polismans be- fogenheter. En tidsbegränsning enligt den nu föreslagna modellen skiljer sig dock från vad som gäller enligt LKP bl.a. på det sättet att primäråtgärder får företas även om brottet inte har begåtts nyligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Vi föreslår därför att en kustbevakningstjänstemans befogen- heter som biträde åt en annan myndighet ska tidsbegränsas och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft16"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355477x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;gälla enbart fram till den tidpunkt när en behörig person fattar beslut i frågan om förundersökning ska inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;Även efter det att en förundersökning har inletts kan det själv- fallet finnas behov av biträde. Den frågan bör dock regleras särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;17.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Kustbevakningstjänstemannens befogenheter som biträde åt annan myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman som biträder en polismyndighet eller Tullverket ska, innan förundersökning om brott har hunnit inledas, ha rätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;hålla förhör och vidta annan åtgärd i syfte att utreda brottet om åtgärden inte kan skjutas upp utan olägenhet (23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ta med någon till förhör (23 kap. 8 § rättegångsbalken), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;gripa någon som det finns skäl att anhålla, om beslut om anhållande inte kan avvaktas (24 kap. 7 § första stycket rätte- gångsbalken).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft8"&gt;För att verkställa en sådan tjänsteåtgärd ska en kustbevak- ningstjänsteman ha rätt att preja, borda och, i vissa fall, inbringa fartyg till hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft8"&gt;På begäran av en åklagare eller annan förundersökningsledare ska en kustbevakningstjänsteman kunna vidta en viss förunder- sökningsåtgärd. En sådan åtgärd kan dock aldrig gå utöver vad en kustbevakningstjänsteman har självständig rätt att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;Det är enligt vår mening rimligt att en kustbevakningstjänstemans rätt att på begäran bistå en annan brottsbekämpande myndighet omfattar samtliga s.k. primärutredningsåtgärder och också ger tjänstemannen rätt att ingripa med sådana medel som krävs för att genomföra dem. Detta innebär att tjänstemannen, innan förunder- sökning har hunnit inledas, inom det indirekta ansvarsområdet ska ha rätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;hålla förhör och vidta annan åtgärd i syfte att utreda brottet om åtgärden inte kan skjutas upp utan olägenhet (23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;ta med någon till förhör (23 kap. 8 § rättegångsbalken), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft16"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;– gripa någon som det finns skäl att anhålla, om beslut om an- hållande inte kan avvaktas (24 kap. 7 § första stycket rättegångs- balken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;För att kunna genomföra en sådan åtgärd bör en kustbevaknings- tjänsteman ha rätt att preja och borda ett fartyg och, om det uppen- bart behövs för att åtgärden ska kunna vidtas, inbringa fartyget till hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I de fall där kontakten med behörig myndighet leder till att förundersökning omedelbart inleds aktualiseras i stället frågan om biträde i förundersökningen. Regleringen bör nämligen, som tidigare nämnts, utformas så att åklagare och annan förundersökningsledare kan begära biträde av en kustbevakningstjänsteman med en viss åtgärd som hör till förundersökningen, om det bedöms vara lämp- ligt att anförtro uppgiften till denne. Den enda begränsning som bör gälla för biträde i dessa fall bör enligt vår mening vara att åt- gärden i fråga ska ligga inom ramen för vad en kustbevaknings- tjänsteman har rätt att göra enligt den nya lagen eller annan lagstift- ning, som bildar den yttersta ramen för kustbevakningstjänste- mannens befogenheter. Biträde kan därför inte omfatta åtgärder som enbart en polisman, en tulltjänsteman eller en åklagare har laglig rätt att utföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft8"&gt;Slutligen bör den nya regleringen utformas så, att en kustbevak- ningstjänsteman undantagsvis, i akuta situationer, får ingripa omedel- bart med vissa åtgärder av nu angivet slag, även om tjänstemannen inte har hunnit kontakta den behöriga myndigheten och kunnat inhämta dess synpunkter på behovet av biträde. Det vi då tänker på är de tvångsmedel som varje medborgare får använda, nämligen att under vissa förutsättningar med stöd av 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken gripa någon samt att i samband härmed ta föremål i beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Vi föreslår att det införs en särskild regel som gör det möjligt för en kustbevakningstjänsteman att, under vissa särskilt angivna omständigheter, i tjänsten genomföra gripande och beslag, även om den huvudansvariga myndigheten inte har hunnit kontaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Vi återkommer till de närmare detaljerna i avsnitten 18.4 och 18.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft16"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355479x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1045 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Saklig avgränsning av verksamheten som biträde åt annan myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Det finns inget praktiskt behov av en saklig av- gränsning av verksamheten som biträde åt en annan myndighet. Biträdet ska därför kunna omfatta alla typer av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det ska även fortsättningsvis vara en uppgift för polisen att ingripa mot allvarligare brottslighet som begås till sjöss. Polis eller åklagare ska emellertid även i en mer komplice- rad brottsutredning kunna anlita Kustbevakningen eller en kust- bevakningstjänsteman som biträde för en särskild uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;Det är, som vi tidigare konstaterat, inte realistiskt att Kustbevak- ningen ska kunna ingripa mot alla typer av brott som begås inom det geografiska område där Kustbevakningen verkar. Ombord på färjor som bedriver nöjeskryssningar är det t.ex. inte ovanligt med brott som misshandel, våldtäkt, stöld och rån. I dessa fall är det närmast en slump att brottet begås ombord på ett fartyg. Ombord på kommersiella fartyg kan i princip alla typer av brott förekomma, exempelvis sexuella trakasserier mellan personalen, stöld, försking- ring, våldsbrott av olika slag, skattebrott och barnpornografibrott. En kustbevakningstjänsteman är generellt sett inte utbildad för att hantera sådana brott och besitter normalt inte den kompetens som krävs för att t.ex. leda komplicerade förhör och göra brottsplats- undersökningar. Vår avsikt är inte att förändra detta. Kompetensen att hantera alla typer av brott ska även i framtiden upprätthållas av polisen och åklagarväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft8"&gt;Samtidigt kan polisen eller åklagare ibland behöva biträde av Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman med en sär- skild uppgift även i en mer komplicerad brottsutredning. Ett exem- pel kan vara att säkra bevisning. Ett annat kan vara att genomföra ett för brottsutredningen perifert förhör. Det är mot den bak- grunden mindre lämpligt att avgränsa biträdesrollen och Kust- bevakningens indirekta verksamhetsområde till enbart vissa brotts- typer. Vi ser inte heller något egentligt behov av att uttryckligen ange vilka brott som omfattas av biträdesrollen. Sådan verksamhet ska därför enligt vår mening omfatta alla typer av brott. Det får i stället ankomma på den som begär biträde att avgöra om uppgiften i fråga bör utföras av Kustbevakningen eller en kustbevaknings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft16"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355480x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td177"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td178"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p843 ft8"&gt;tjänsteman. Denna lösning ligger helt i linje med förundersök- ningsledarens rätt att begära biträde enligt rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;17.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ska Kustbevakningen ha rätt att neka till en begäran om biträde?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen ska ha rätt att neka till en be- gäran om biträde. Detta ska dock inte gälla en begäran av åklagare om biträde i en förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;Kustbevakningens uppgift att biträda andra myndigheter väcker frågan om Kustbevakningen ska ha rätt att i det enskilda fallet neka till en begäran om biträde. I en akut situation, där enbart Kust- bevakningen finns på plats, anser vi att det skulle vara olyckligt om Kustbevakningen skulle säga nej till en annan myndighets begäran om biträde. Detta gäller även när Kustbevakningens biträde begärs i en förundersökning. Sannolikheten att en rätt att neka biträde skulle utnyttjas i sådana fall är enligt vår mening liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;När en begäran om biträde avser planerad verksamhet, t.ex. vid ett större tillslag, kan det däremot finnas större anledning att tro att Kustbevakningen, på grund av t.ex. resursbrist eller av planerings- skäl, i något fall inte anser sig ha möjlighet att medverka. Vi har emellertid svårt att se att Kustbevakningen annat än undantagsvis skulle förvägra begärt biträde. Samtidigt bör det finnas ett ut- rymme för myndigheten att kunna neka till en begäran, eftersom den måste kunna planera och styra den egna verksamheten. Det kan t.ex. vara nödvändigt att neka biträde om resurserna behövs för ett räddningstjänstuppdrag, eftersom ett sådant uppdrag har högsta prioritet. Det får inte heller växa fram en ordning som innebär att myndighetens biträde begärs mer eller mindre slentrianmässigt och att andra myndigheter anpassar sina verksamheter efter det. Mot den bakgrunden anser vi att det är rimligt att Kustbevakningen ges möjlighet att neka till en begäran om biträde, då närmast vad gäller den planerade verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Inom ett område bör det dock inte finnas någon möjlighet att vägra biträde, nämligen om en åklagare begär biträde med en för- undersökning. Eftersom åklagarväsendet – om man undantar Eko- brottsmyndigheten – inte har någon egen organisation för brotts- utredning, är åklagaren beroende av andra myndigheters biträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft16"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida roll i brottsbekämpningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1048 ft8"&gt;Varken polisen eller Tullverket kan neka att ge åklagaren biträde i förundersökningar. Det är därför rimligt att inte heller Kustbevak- ningen ska kunna neka till en sådan begäran. På samma sätt som nu är fallet enligt LKP bör således Kustbevakningen och en kustbevak- ningstjänsteman vara skyldiga att biträda åklagare i en förunder- sökning som leds av denne. Detta bör gälla oavsett vilket brott det är fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft16"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;P class="p1050 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Rätten att ingripa i den brotts– bekämpande verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 15 bl.a. konstaterat att det krävs en ny författnings- reglering och en mer enhetlig befogenhetsreglering. Vi har också i flera sammanhang pekat på att det finns anledning att överväga omfattningen av en kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa och vilken typ av befogenheter som krävs för att kunna bedriva ett effektivt och ändamålsenligt arbete som på bästa sätt både tar tillvara deras resurser och kunskap och avlastar andra brottsbekämpande myndigheter arbete. Sådana överväganden förutsätter en balans mellan å ena sidan behovet av att kunna ingripa och å andra sidan skyddet för den enskildes fri- och rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;I avsnitt 17 har vi utvecklat vår syn på hur Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet bör utformas i framtiden och före- slagit att den delas in i ett direkt verksamhetsområde, som innefattar självständiga brottsbekämpande uppgifter, och ett indirekt verksam- hetsområde som inrymmer latenta uppgifter för Kustbevakningen att i ett enskilt fall biträda en annan myndighet. Våra förslag inne- bär att Kustbevakningen ges rätt att inleda och – i fråga om brott av enkel beskaffenhet – bedriva förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Med utgångspunkt i Kustbevakningens framtida brottsbekämp- ande verksamhet går vi i detta avsnitt närmare in på tjänstemännens befogenheter vid brottsbekämpning. Avsnittet disponeras så att vi inledningsvis tar ställning till om det behövs några nya regler för Kustbevakningens förundersökningsledare (avsnitt 18.2). Vi behand- lar därefter förhör och andra åtgärder som en kustbevaknings- tjänsteman ska kunna vidta innan en förundersökning har hunnit inledas, dvs. primärutredning (avsnitt 18.3). Vi redovisar vidare vilka tvångsmedel som kan aktualiseras i en kustbevakningstjänstemans tjänsteutövning och i vilken utsträckning tjänstemannen ska ha rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft16"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355483x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1052 ft8"&gt;att tillgripa sådana åtgärder (avsnitten &lt;NOBR&gt;18.4–18.13).&lt;/NOBR&gt; Slutligen behandlar vi rapporteringsskyldighet och rapporteftergift (avsnitt 18.14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förundersökningsledare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs inte några nya regler för förunder- sökningsledare inom Kustbevakningen. Deras befogenheter följer direkt av rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft8"&gt;Rollen som förundersökningsledare regleras i framför allt rätte- gångsbalken och förundersökningskungörelsen. Där anges vilka skyldigheter en förundersökningsledare har och vilka typer av beslut som denne får fatta inom ramen för uppgiften att bedriva förundersökning. Regleringen är i princip densamma oavsett om det är en åklagare eller någon inom polisen, Tullverket eller Kust- bevakningen som är förundersökningsledare. En åklagare som leder en förundersökning har dock rätt att besluta i betydligt fler frågor än andra förundersökningsledare, eftersom vissa typer av beslut endast får fattas av åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Våra förslag i avsnitt 17 innebär att Kustbevakningen i betydligt större utsträckning än nu ska kunna inleda och bedriva förunder- sökning. Det aktualiserar frågan om det krävs någon ny reglering med anledning av detta. Enligt vår mening är så inte fallet. Kust- bevakningen har redan rätt att inleda och bedriva förundersökning för vissa brott mot vattenföroreningslagen. Reglerna i vattenföro- reningslagen hänvisar till den generella lagstiftningen i rättegångs- balken, vilket har fungerat väl. Det är således tillräckligt att i den nya lagen hänvisa till rättegångsbalkens bestämmelser. En sådan hänvisning får också anses omfatta de förordningar som har utfär- dats med stöd av bemyndiganden i aktuella kapitel i rättegångs- balken, exempelvis förundersökningskungörelsen, om inget annat sägs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Vår utgångspunkt är att en förundersökningsledare inom Kust- bevakningen i princip bör ha samma rättigheter som varje annan förundersökningsledare som inte är åklagare. Detta innebär att den som utses till förundersökningsledare bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft8"&gt;– ska fatta ett formellt beslut om förundersökningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft16"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;har ansvar för förundersökningen i dess helhet, ska ge nöd- vändiga instruktioner för utredningsarbetet och se till att arbetet bedrivs snabbt och objektivt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;får besluta om hämtning till förhör,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ska pröva om ett beslag som beslutats av en kustbevaknings- tjänsteman ska bestå, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ska tillse att erforderlig dokumentation över förundersök- ningen sammanställs och att det underlag som överlämnas till åkla- gare för beslut uppfyller kraven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;När det gäller förundersökningsledarnas verksamhet kan Kust- bevakningen utfärda allmänna råd. Någon allmän föreskriftsrätt på området bör myndigheten inte ha. Riksåklagaren har en generell rätt att utfärda föreskrifter inom sitt verksamhetsområde, medan Rikspolisstyrelsen och Tullverket endast får utfärda föreskrifter med stöd av särskilt bemyndigande. Detsamma bör gälla för Kust- bevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Här finns anledning att betona att det förhållandet att Kustbe- vakningen får rätt att inleda förundersökning i fler typer av ärenden än nu inte nödvändigtvis innebär att myndigheten kommer att ut- nyttja denna rätt fullt ut. För det första har Kustbevakningen, på samma sätt som polisen och Tullverket, alltid rätt att i ett enskilt fall lämna över en förundersökning till åklagare. Ett sådant över- lämnande kan ske när som helst under handläggningen. Åklagare har dessutom en obetingad rätt att överta förundersökningsledningen, oavsett om det finns någon misstänkt eller inte. För det andra är det rimligt att anta att Kustbevakningen successivt kommer att bygga upp sin erfarenhet av att bedriva förundersökning inom nya områden. Man kan därför räkna med att man stegvis kan ta sig an fler för- undersökningar. I vilken utsträckning möjligheten att bedriva för- undersökning utnyttjas kan också komma att påverkas av storleken på myndighetens resurser, både tillgången till personal som kan genomföra förundersökningar och möjligheten att utbilda personalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förundersökningsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;18.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänt om primärutredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Som vi har redovisat i avsnitt 10.2 får en polisman vidta vissa utred- ningsåtgärder på eget ansvar i det absoluta inledningsstadiet av en utredning när förundersökning ännu inte har hunnit inledas, dvs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft16"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355485x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;innan behörig person har informerats (23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken). En polisman som ingriper mot ett brott eller av annan anledning kommer till platsen för ett brott, eller som tar upp en brottsanmälan, får alltså vidta vissa utredningsåtgärder trots att något beslut i förundersökningsfrågan inte har meddelats. Syftet är att utredningen om möjligt ska färdigställas direkt på platsen och att vidtagna åtgärder därefter så snart som möjligt ska anmälas för den som har rätt att leda förundersökning rörande brottet (3 a § förundersökningskungörelsen). Tanken med bestämmelserna om primärutredning är de stora vinster som ligger i att en utredning kan genomföras i direkt anslutning till brottet. Med primärutredning avses just sådana grundläggande åtgärder som vidtas för att säkra bevisning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Att åtgärder vidtas innan en förundersökning har hunnit inledas betyder emellertid inte att den misstänkte har ett sämre skydd än under förundersökning. Principerna för hur en förundersökning ska bedrivas ska tillämpas även vid primärutredning. Detta innebär att bl.a. objektivitetsprincipen (23 kap. 4 § rättegångsbalken) och kravet på dokumentation (23 kap. 21 § rättegångsbalken) gör sig lika starkt gällande i en primärutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Som vi har påpekat i avsnitt 10.2 ger bestämmelsen om primär- utredning ingen rätt att använda tvångsmedel och det har heller inte varit lagstiftarens avsikt att tvångsmedel ska få användas i detta skede. Det är emellertid inte ovanligt att gripande är en av de första åtgärderna, men i sådana fall anses förundersökning ha inletts genom åtgärden, om en behörig tjänsteman gjort ingripandet. Vi återkommer till gripande i avsnitt 18.4. Andra utredningsåtgärder som kan aktualiseras är främst förhör, brottsplatsundersökning och beslag av bevisföremål. Beslag kan i vissa fall aktualiseras utan att förundersökning har inletts. Detta tvångsmedel får nämligen an- vändas inom ramen för en s.k. förenklad brottsutredning enligt 23 kap. 22 § rättegångsbalken. Många av de brott som en kustbevak- ningstjänsteman ingriper mot är av det slaget att regeln om förenklad utredning kan tillämpas. I vilken utsträckning beslag får tillgripas anges i 27 kap. rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Thomas Bring och Christian Diesen, Förundersökning, 3 uppl. 2005, s. 226.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355486x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;18.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Förhör och andra primärutredningsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman får, innan förunder- sökning har hunnit inledas, i samma utsträckning som en polisman hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen. Åtgärderna ska så snart som möjligt anmälas till den som har rätt att leda förundersökning rörande brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft8"&gt;För att kunna klara upp ett brott är det ofta av avgörande betydelse att omständigheterna kring brottet klarläggs i så nära anslutning till detta som möjligt. Ett mycket viktigt inslag i en förundersökning är att hålla förhör med misstänkt, vittnen och målsägande. Huvud- delen av en förundersökning består normalt av förhör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Med stöd av nuvarande bestämmelser har en tjänsteman vid Kust- bevakningen samma rätt som en polisman att genomföra primär- utredning när ett ingripande sker med stöd av 2 § LKP. Vidare har en kustbevakningstjänsteman motsvarande befogenhet vid brott mot smugglingslagen (20 §). Primärutredning gör det möjligt att utreda ett brott direkt på platsen. Ett flertal av de brott som Kust- bevakningen beivrar kan normalt utredas direkt på platsen. En generell regel som ger en kustbevakningstjänsteman rätt att genom- föra primärutredning anser vi vara nödvändig för en effektiv verk- samhet. Denna ordning gäller redan och det är naturligt att ha mot- svarande reglering om en kustbevakningstjänsteman, som vi före- slår, får en självständig rätt att ingripa mot fler brott än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;I den nya lagen ska således tas in en bestämmelse om en kust- bevakningstjänstemans rätt att vidta primärutredningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;18.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Medtagande och hämtning till förhör m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska ha samma rätt som en polisman att ta med någon till förhör. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till den som har rätt att leda förundersök- ningen. En kustbevakningstjänsteman ska också ha samma rätt som en polisman att hämta någon till förhör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska inte ges rätt att besluta om vitesföreläggande vid kallelse till förhör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft16"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355487x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Bestämmelserna om hämtning och medtagande till förhör i 23 kap. rättegångsbalken räknas inte formellt till de straffprocessuella tvångsmedlen, men innebär en inskränkning i rörelsefriheten och därmed en tvångsåtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har enligt LKP och smugglings- lagen samma rätt som en polisman att med stöd av 23 kap. 8 § rättegångsbalken medta personer till förhör. I omedelbar anslutning till ett brott får en polisman ta med en person till förhör, även om behörig tjänsteman inte har hunnit fatta beslut om att förunder- sökning ska inledas (23 kap. 8 § tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Medtagande till förhör är en åtgärd som syftar till att omgående kunna genomföra ett förhör på annan plats än på brottsplatsen och kan bl.a. avse situationer där det saknas förutsättningar att gripa vederbörande. Misstankarna mot den person som ska höras kanske är för svaga eller brottets straffvärde för lågt för att ett gripande ska vara möjligt. Även målsägande eller vittnen kan behöva tas med till ett förhör på annan plats. Åtgärden förutsätter emellertid att ett förhör på platsen inte kan ge tillräcklig information.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft8"&gt;Medtagande till förhör är ett viktigt inslag i den brottsbekämpande verksamheten och tillgodoser möjligheten att snabbt kunna säkra bevisning. Vi anser att det av effektivitetsskäl är nödvändigt att en kustbevakningstjänsteman även i fortsättningen har samma rätt som en polisman att fatta sådana beslut. Vi ser inga nackdelar ur rätts- säkerhetssynpunkt eftersom det är en ordning som har tilllämpats länge. Vad som föreskrivs i 23 kap. 8 § rättegångsbalken om en polismans rätt att ålägga någon att följa med till förhör och att, om förhörspersonen vägrar, ta med denne till förhör ska därför enligt vår mening gälla även fortsättningsvis för en kustbevaknings- tjänsteman vid brott som omfattas av det direkta verksamhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Rätten att hämta till förhör aktualiseras, till skillnad från med- tagande till förhör, inte i omedelbar anslutning till brottet och förutsätter att en förundersökning pågår. Förutsättningarna för att kunna hämta någon till förhör regleras i 23 kap. 7 § rättegångs- balken. Ett beslut om hämtning kan under vissa förutsättningar aktualiseras om en person som har kallats till förhör inte inställer sig, eller, utan föregående kallelse, om den som ska hämtas riskerar att försvåra utredningen om han får kännedom om förhöret. Slut- ligen kan hämtning också beslutas om åtgärden är av synnerlig vikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en utförligare genomgång, se Lindberg s. 149 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355488x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;för utredningen. Den sistnämnda typen av hämtning används oftast när det brådskar med ett förhör eller när flera personer ska för- höras samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I likhet med vad vi har konstaterat ovan i fråga om medtagande till förhör anser vi att rätten att hämta till förhör också bör gälla generellt. En sådan ordning är nödvändig, eftersom Kustbevak- ningen föreslås få rätt att inleda och i mål av enkel beskaffenhet bedriva förundersökning. Beslut om hämtning till förhör fattas normalt av förundersökningsledaren, men rättegångsbalken lämnar ett visst utrymme för att polismän ska kunna besluta om hämtning. En kustbevakningstjänsteman har redan i dag denna rätt enligt 11 kap. 4 § vattenföroreningslagen. Alltså innebär inte heller rätten att hämta till förhör någon ny befogenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft41"&gt;Sammanfattningsvis föreslår vi att en kustbevakningstjänsteman ges samma rätt som en polisman att enligt 23 kap. 7 § rättegångs- balken besluta om hämtning till förhör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I sammanhanget har vi också övervägt om man bör införa en regel som ger en förhörsledare hos Kustbevakningen samma rätt som en polisman att besluta om vitesföreläggande enligt 23 kap. 6 a § rättegångsbalken vid kallelse till förhör. Vi anser emellertid att rätten att besluta i sådana frågor ska förbehållas förundersöknings- ledare eller åklagare. Skälen för detta är flera. Ett är att rätten att använda vite är relativt ny och inte har fått något praktiskt genomslag. Det saknas därmed rättspraxis på området. Ett annat tungt vägande skäl är att de ställningstaganden som måste göras inför ett föreläggande är komplicerade. Vi anser inte att det är rim- ligt att i nuläget utvidga en kustbevakningstjänstemans befogen- heter i detta avseende och avstår därför från att lägga fram ett sådant förslag. Däremot kan självfallet en förundersökningsledare vid Kustbevakningen i samma utsträckning som andra förunder- sökningsledare besluta om vitesföreläggande vid kallelse till förhör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Gripande och hävande av ett beslut om gripande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska ha samma rätt som en polisman att i brådskande fall gripa en person som är misstänkt för ett brott som ingår i det direkta verksamhets- området. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till åklagaren. Den rätt och de skyldigheter i förhållande till den gripne som följer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft16"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355489x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1060 ft8"&gt;av rättegångsbalken ska gälla för en kustbevakningstjänsteman i samma utsträckning som för en polisman, samt för Kustbevak- ningen i samma utsträckning som för en polismyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Gripande, som regleras i 24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken, är ett självständigt tvångsmedel. I paragrafen föreskrivs att om det finns skäl att anhålla någon, får en polisman i brådskande fall&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;gripa honom eller henne även utan anhållningsbeslut. Åtgärden innebär ett faktiskt frihetsberövande och syftar till att säkerställa att en miss- tänkt person inte hinner avlägsna sig innan åklagaren har hunnit ta ställning i anhållningsfrågan.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Förutsättningarna för gripande som myndighetsåtgärd har beskrivits översiktligt i avsnitt 10.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har redan i dag med stöd av olika författningar samma rätt som en polisman att gripa den som är misstänkt för brott (se bl.a. 2 § LKP och 11 kap. 5 § vattenföro- reningslagen). Det är därför inte någon ny befogenhet. Detta talar för att en kustbevakningstjänsteman bör ges en generell rätt att i brådskande fall gripa en person för brott inom det direkta verksamhetsområdet. En annan sak är att flertalet av de brott som en kustbevakningstjänsteman föreslås få rätt att ingripa mot är bötesbrott. Sådana brott ska normalt inte leda till frihetsberövande, men kan i undantagsfall göra det. Ett exempel på när gripande kan aktualiseras är vid brott av en utlänning utan hemvist i Sverige.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Ett annat exempel är om en misstänkt försöker fly från platsen. Mot bakgrund av det konkreta behov av tvångsmedlet som föreligger i verksamheten och att det rör sig om en befogenhet som en kust- bevakningstjänsteman redan har i dag, anser vi det vara naturligt att denne ges samma rätt som en polisman att i brådskande fall gripa en person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;Den nuvarande regleringen utgår från att en gripen person alltid omedelbart överlämnas till polisen för fortsatta åtgärder. Om Kustbevakningen emellertid ges utökad rätt att inleda och bedriva förundersökning, och om kustbevakningstjänstemän i större ut- sträckning än nu kan åläggas att utföra förundersökningsåtgärder, följer också ett antal skyldigheter. Ett exempel är att en sådan tjänsteman kan åläggas att underrätta anhöriga till en anhållen person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Angående den närmare innebörden av fara i dröjsmål (eller brådskande fall som det numera uttrycks), se SOU 1995:47 s. 165 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lindberg s. 195 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För gripande krävs i dessa fall att det finns risk för att den misstänkte undandrar sig lag- föring eller straff genom att bege sig från riket eller att denne är okänd och vägrar uppge namn eller hemvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft16"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;För att den enskilde inte ska råka i ett sämre läge om denne grips av en tjänsteman vid Kustbevakningen bör regleringen utformas så att samma skyldigheter och rättigheter gäller, oavsett vilken myndig- het som har beslutat om frihetsberövandet. En sådan ordning gäller för Tullverket enligt 21 § smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Det sagda innebär inte att vi anser att Kustbevakningen ska ansvara för förvaring av frihetsberövade. Den uppgiften bör även i fortsättningen ligga på polisen och Kriminalvården. Däremot ska en kustbevakningstjänsteman kunna på uppdrag av åklagare genom- föra vissa grundläggande åtgärder som krävs för att åklagaren ska kunna ta ställning till frågan om frihetsberövande, t.ex. delge brottsmisstanke och hålla förhör som, om åklagaren godtar det, kan ersätta ett anhållningsförhör. När det gäller förhör med frihets- berövade personer finns det emellertid anledning att ställa högre krav än annars, bl.a. mot bakgrund av Europakonventionens krav och den rättspraxis som har utbildats på det området. Både rätts- säkerhetsaspekter och det förhållandet att hanteringen av frihets- berövanden kräver särskild kompetens talar för att en kustbevak- ningstjänsteman inte annat än undantagsvis bör hålla förhör enligt 24 kap. 8 § rättegångsbalken, även om det inte finns något formellt hinder mot det. Vi anser att den uppgiften i största möjliga ut- sträckning bör utföras av polisen när det gäller de brottstyper som Kustbevakningen ingriper mot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;En ytterligare fråga är om det bör införas en generell regel som ger Kustbevakningen och dess tjänstemän rätt att häva beslut om gripande. En sådan regel finns i dag i vattenföroreningslagen. Det är enligt vår mening naturligt att utvidga regeln till att omfatta all brottsbekämpning. Tullverket har en motsvarande rätt enligt 21 § smugglingslagen och polismyndighet enligt 24 kap. 8 § tredje stycket rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Även om det praktiska behovet av en sådan regel kan ifråga- sättas – särskilt mot bakgrund av att ett gripande så snabbt som möjligt ska anmälas till åklagare – gör sig samma argument gällande här som i fråga om polismyndighet, nämligen att om ett misstag har begåtts vid ett frihetsberövande bör administrativa rutiner inte få leda till att detta förlängs i onödan. Av samma skäl bör en kustbevakningstjänsteman själv kunna häva ett uppenbart felaktigt gripande under samma förutsättningar som gäller för en polisman. Vi föreslår därför att en sådan möjlighet införs. Förslaget innebär att den tjänsteman som har beslutat att gripa någon själv får häva beslutet om detta sker i omedelbar anslutning till gripandet. En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft16"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355491x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;sådan situation kan vara att det omedelbart efter gripandet visar sig att den gripne är under 15 år eller att fel person har gripits. I de fall där gripandet bör hävas, men detta antingen inte upptäcks genast eller där frågan om hävande inte är uppenbar, får tjänstemannen endera underrätta åklagare eller vända sig till en behörig tjänsteman hos Kustbevakningen för att få beslutet om gripande hävt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Rättegångsbalken ställer inte något krav på dokumentation av ett beslut om gripande. För polisens del finns ett sådant krav i 27 § polislagen. En motsvarande regel som föreskriver en skyldighet att föra protokoll över gripande bör införas i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska ha samma rätt som en polisman att ta egendom i förvar. Åtgärden ska skynd- samt anmälas till förundersökningsledare eller åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft41"&gt;Förvarstagande är en provisorisk åtgärd som syftar till att skapa en möjlighet för brottsutredande myndigheter att snabbt säkra lös egendom i avvaktan på ett beslut om kvarstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;En polisman har i brådskande fall rätt att ta lös egendom i förvar (26 kap. 3 § rättegångsbalken). Om så skett ska åklagare skyndsamt underrättas om åtgärden. Normalt ankommer det på den polisman som har svarat för förvarstagandet att också underrätta åklagaren, t.ex. genom att skicka protokollet över åtgärden till åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I propositionen Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (prop. 2007/08:68), som vi redovisat i avsnitt 13.2.2, föreslår reger- ingen bl.a. att en tjänsteman vid Kustbevakningen, genom en ny bestämmelse i smugglingslagen, ska ges samma rätt som en polis- man att ta egendom i förvar. Ett exempel på när tvångsmedlet kan behövas nämns i propositionen, nämligen då Kustbevakningen stoppar en båt i vilken det smugglas narkotika och där det sam- tidigt påträffas stora penningbelopp (s. 89). Om pengarna inte har direkt samband med brottet kan de inte tas i beslag som hjälpmedel eller utbyte. Behövs de inte heller som bevisning saknas möjlighet att ta pengarna i beslag. Förslaget är avsett att täppa igen en lucka i regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Den författningsändring som regeringen har föreslagit omfattar endast brott som anges i smugglingslagen. Enligt vår mening bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355492x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;rätten för en kustbevakningstjänsteman att i brådskande fall ta egendom i förvar gälla generellt. De argument som anförs i propo- sitionen, bl.a. att tvångsmedlet är effektivt i kampen mot grövre brottslighet och att det är viktigt att kunna ta i förvar pengar, värdeföremål och liknande som påträffas, t.ex. vid verkställighet av kroppsvisitation eller annat tvångsmedel, har enligt vår mening relevans för hela den brottsbekämpande verksamhet som Kust- bevakningen bedriver. Vi föreslår därför att en kustbevaknings- tjänsteman ges rätt att i brådskande fall ta egendom i förvar. Om så skett ska detta skyndsamt anmälas till undersökningsledaren eller åklagaren, som omedelbart ska pröva om egendomen ska förbli i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Om egendom har tagits i förvar måste åklagare omedelbart kopplas in för att kunna ta ställning till om kvarstad ska begäras hos domstol. Fristen för att begära kvarstad är kort. Detta utgör ett särskilt skäl att, även om saken rör ett brott som normalt kan ut- redas av Kustbevakningen, omedelbart överlämna förundersök- ningsledningen till åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Beslag och hanteringen av beslagtagen egendom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska ha samma rätt som en polisman att ta egendom i beslag. Åtgärden ska skynd- samt anmälas till undersökningsledaren eller åklagaren. Egen- dom som har beslagtagits ska förvaras av Kustbevakningen, om inte annat är föreskrivet eller åklagaren bestämmer något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft8"&gt;Kustbevakningen ska, trots att frågan om förverkande inte hunnit prövas, omedelbart kunna sälja beslagtagen egendom som myndigheten förvarar i de fall där myndigheten är för- undersökningsledare och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;egendomen inte kan vårdas utan fara för att den förstörs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vården av den är förenad med alltför stora kostnader, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;det annars finns särskilda skäl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft8"&gt;Sådan egendom ska i stället få förstöras, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;den inte kan säljas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;den kan befaras komma till brottslig användning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;den annars är olämplig för försäljning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft8"&gt;Det ska finnas möjlighet till ersättning för sådan egendom som har sålts eller förstörts, men som inte förverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft16"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355493x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Beslut om beslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;I avsnitt 10.3.3 har vi redogjort för rätten att tillfälligt ta hand om annans egendom genom beslag. Beslag är en vanlig form av tvångs- medel och får, om inte annat särskilt anges, endast beslutas inom ramen för en förundersökning.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Med stöd av nuvarande reglering har en kustbevakningstjänste- man samma rätt som en polisman att ta egendom i beslag med stöd av bl.a. vattenföroreningslagen, smugglingslagen, jaktlagen och fiske- lagen. Det är däremot tveksamt om regleringen i LKP i sig ger rätt att ta egendom i beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Eftersom vi i avsnitt 17.6 har föreslagit att Kustbevakningen ges rätt att inleda förundersökning om brott inom det direkta verk- samhetsområdet måste en kustbevakningstjänsteman kunna säkra bevisning genom beslag. En allmän rätt att besluta om beslag krävs för att kunna säkra både bevisning och framtida beslut om för- verkande. Som vi tidigare har framhållit kan frågan om beslag aktualiseras redan vid en primärutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det finns alltså mycket starka skäl som talar för att en kust- bevakningstjänsteman ska ha en generell rätt att besluta om beslag. Även om det är tveksamt om LKP ger stöd för ett sådant beslut har en kustbevakningstjänsteman, som nyss nämnts, redan en omfattande beslagsrätt med stöd av andra författningar. Vi föreslår mot denna bakgrund att en kustbevakningstjänsteman får samma rätt som en polisman har enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken att ta egendom i beslag. De krav som ställs i rättegångsbalken på dokumentation, underrättelse m.m. ska gälla för en kustbevakningstjänsteman på samma sätt som för en polisman. Det innebär bl.a. att frågan om beslaget ska bestå skyndsamt ska underställas förundersöknings- ledaren eller åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft8"&gt;Hanteringen av beslagtagen egendom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;LKP innehåller inte några regler om hur beslagtagen egendom ska hanteras. Detta är naturligt, eftersom ärendena alltid ska över- lämnas till polisen så snabbt som möjligt. Om Kustbevakningen får rätt att inleda förundersökning vid fler typer av brott kommer emellertid också flera praktiska frågor som rör beslagen att behöva regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För en utförlig genomgång av beslagsrätten, se Lindberg s. 364 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;I den nya lagen bör därför införas regler för Kustbevakningens hantering av beslag vid ingripanden inom det direkta verksamhets- området. När myndigheten endast biträder polisen eller Tullverket ska, liksom i dag, ansvaret övertas av den andra myndigheten så snabbt som möjligt. Reglerna om beslag bör i sak motsvara bestäm- melserna i 23 och 24 §§ smugglingslagen. Det betyder först och främst att vi föreslår en regel om att beslagtagen egendom ska för- varas av Kustbevakningen, om inte annat är föreskrivet eller åkla- garen bestämmer något annat. Om åklagare i större utsträckning än nu ska kunna utnyttja tjänstemän vid Kustbevakningen för att ut- föra förundersökningsåtgärder, t.ex. att genomföra slutförhör och delge förundersökningsmaterialet, kan det vara nödvändigt att be- vara viss beslagtagen egendom hos Kustbevakningen, på samma sätt som Tullverket i dag hanterar vissa beslag. Detta kräver en uttrycklig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft8"&gt;Vidare föreslår vi en bestämmelse som efter mönster av 24 § smugglingslagen ger Kustbevakningen rätt att, om förundersök- ningen leds av myndigheten, i vissa fall i förtid försälja egendom som skäligen kan antas bli förverkad. Detta ska gälla om egen- domen inte kan vårdas utan fara för att den förstörs, vården av den är förenad med alltför stora kostnader, eller det annars finns sär- skilda skäl. Sådan egendom ska i stället få förstöras, om den inte kan säljas, om den kan befaras komma till brottslig användning, eller om den annars är olämplig för försäljning. En motsvarande reglering finns i dag för Tullverket, men inte för polisen. Polisen har problem till följd av att en sådan reglering saknas (se bl.a. SOU 1995:47 s. 451 ff.). Enligt vår mening är möjligheten till förtida för- säljning, eller förstörande, särskilt viktig vid fiskebrott, där det av olika skäl kan vara svårt att hantera den beslagtagna egendomen. Mot bakgrund av de regler om hantering av beslag som finns bl.a. i smugglingslagen bör utgångspunkten vara att bestämmelserna i den av oss föreslagna lagen gäller om det inte finns avvikande reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;Vi återkommer i ett senare avsnitt till frågan om den särskilda rätten att förstöra alkoholhaltiga drycker som tagits i beslag vid bl.a. rattfylleri ska gälla även för Kustbevakningen (avsnitt 22.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Bestämmelser om förtida försäljning eller förstörande förut- sätter att den som har drabbats av beslaget har rätt till ersättning om fel begås. Ägaren, eller annan rättsinnehavare, bör ha rätt till ersättning om egendom, som har sålts eller förstörts, sedermera inte förverkas. Om egendomen har sålts bör ersättning inte utgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355495x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;med högre belopp än vad försäljningen har inbringat. Om egen- domen har förstörts ska ersättning lämnas med skäligt belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Eftersom Kustbevakningen har rätt att bedriva förundersökning beträffande vissa brott enligt vattenföroreningslagen har myndig- heten redan viss erfarenhet av beslagshantering. Den beslags- hantering som aktualiseras på detta område är emellertid begränsad och avser närmast oljedagböcker eller små partier med oljeprover. Våra förslag kräver att Kustbevakningen delvis bygger upp nya rutiner, bl.a. för att kunna hantera en större mängd beslag och bringa ordning i beslagen. Det krävs också att det finns praktisk möjlighet att förvara beslagtagen egendom. Vilka rutiner som ska gälla och hur beslag närmare ska hanteras får bestämmas genom interna rutiner inom myndigheten. Eftersom både polisen och Tullverket har mångårig erfarenhet av att hantera beslag utgår vi från att Kustbevakningen tar tillvara de kunskaper som finns inom dessa myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Avspärrning m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;För säkerställande av utredning om brott ska en kustbevakningstjänsteman ha rätt att stänga till ett fartyg, en byggnad eller ett rum, förbjuda tillträde till visst område samt att meddela förbud mot att flytta visst föremål eller att någon annan liknande åtgärd vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;I en brottsutredning kan det vara nödvändigt att t.ex. spärra av ett markområde för att säkerställa utredning om brottet. Ett beslut om avspärrning av en plats, förbud mot tillträde eller annan motsvar- ande åtgärd förutsätter enbart att det har begåtts ett brott och att åtgärden är nödvändig för att säkerställa utredningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En polisman får enligt 27 kap. 15 § rättegångsbalken spärra av visst område eller utfärda förbud bl.a. mot att flytta visst föremål. Det finns enligt vår mening skäl att överväga om inte en tjänsteman vid Kustbevakningen bör ges samma rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Behov av att spärra av ett område kan t.ex. aktualiseras om ett fartyg av utredningsskäl inte bör flyttas från platsen innan man har hunnit göra en närmare undersökning av det, eller om Kustbevak- ningen för utredningsändamål behöver spärra av ett visst vattenom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lindberg s. 451.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355496x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;råde. Likaså kan det ibland vara nödvändigt att spärra av ett visst utrymme inne i ett fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Med stöd av nuvarande lagstiftning kan en kustbevaknings- tjänsteman som uppträder som räddningsledare ha rätt att vidta så- dana åtgärder, se 6 kap. 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Tullagen innehåller också en rätt att spärra av ett område. I det fallet syftar emellertid avspärrningen till att underlätta genomför- andet av tullkontroll (6 kap. 9 § tullagen). Av det sagda följer att en kustbevakningstjänsteman redan har en viss erfarenhet av frågor som rör avspärrning, även om det är för andra ändamål än brotts- utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;En avspärrning kan vara viktig för att klarlägga vem som har begått ett visst brott och för att säkerställa bevisning, t.ex. i form av spår från en brottsplats. Är det fråga om en brottsplats kan det krävas ett omedelbart beslut, för att åtgärden ska ge avsedd effekt. Mot den bakgrunden anser vi att det finns ett klart behov av att ge en kustbevakningstjänsteman rätt att spärra av och vidta liknande åtgärder i den brottsbekämpande verksamheten. Som framgått ovan är inte heller detta någon ny typ av befogenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vi anser således att det bör införas en bestämmelse som ger en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman har enligt 27 kap. 15 § rättegångsbalken att stänga till en byggnad eller ett rum, förbjuda tillträde till ett visst område eller att meddela förbud mot att flytta visst föremål eller att annan liknande åtgärd vidtas. Be- stämmelsen bör utformas med särskild hänsyn till Kustbevak- ningens verksamhetsområde, vilket innebär att det bör tydligt framgå att den tar sikte även på fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Husrannsakan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska ha samma rätt som en polisman att i brådskande fall – utan beslut av förunder- sökningsledare, åklagare eller rätten – företa husrannsakan. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till den som har rätt att leda förundersökningen. De krav som i rättegångsbalken ställs på dokumentation, underrättelse m.m. ska gälla för en kustbevak- ningstjänsteman på samma sätt som för en polisman. Husrann- sakan får genomföras även i de fall där påföljden för gärningen endast kan bestämmas till böter till följd av bestämmelserna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft16"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355497x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1069 ft8"&gt;den s.k. begränsningslagen. I lagen ska införas en hänvisning till den särskilda regleringen om husrannsakan i smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Husrannsakan innebär en undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe i syfte att få fram bevisning eller att ta egendom i beslag. Husrannsakan får också göras för att söka efter en person. Förutsättningarna för husrannsakan regleras i 28 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken, vilket vi redovisat närmare i avsnitt 10.3.4. En polisman har rätt att göra husrannsakan utan att det finns ett beslut av förundersökningsledare, åklagare eller rätten, om det är fara i dröjsmål och åtgärden inte gäller delgivning (28 kap. 5 § rätte- gångsbalken). En kustbevakningstjänsteman har motsvarande rätt enligt 2 § LKP, 11 kap. 7 § vattenföroreningslagen och 26 § smugg- lingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Det kan i Kustbevakningens verksamhet uppstå behov av hus- rannsakan bl.a. vid ingripanden mot sjöfylleri, där syftet är att söka efter alkoholhaltiga drycker som kan tas i beslag. Vid utredning av frågor som rör fartygs beskaffenhet och framförande kan hand- lingar som rör fartyget behöva eftersökas. Detsamma gäller vid ut- redning av vattenförorening, där det även kan krävas husrannsakan för att undersöka vissa utrymmen inne i ett fartyg. Det kan också vara nödvändigt att göra husrannsakan t.ex. vid ingripande mot jaktbrott, för att efterforska om det finns ytterligare jaktbyten eller vapen ombord på en båt. Dessutom kan en kustbevakningstjänste- man i brådskande fall nödgas göra husrannsakan för att eftersöka en person som ska gripas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Enligt regeringens förslag ska en kustbevakningstjänsteman från den 1 juli 2008 ges samma rätt som en polisman att göra husrann- sakan vid misstanke om rattfylleri.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Avsikten är främst att ge tjänste- männen möjlighet att göra husrannsakan i fordon t.ex. för att gripa en misstänkt eller beslagta egendom eller för att kunna göra kroppsbesiktning på den som efter ett positivt sållningsprov låser in sig i sitt fordon. Förslaget rör endast brott enligt 4 och 4 a §§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, dvs. rattfylleri och grovt rattfylleri. I avsnitt 13.2.1 redogör vi närmare för förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det är ett viktigt led i en effektiv förundersökning att kunna göra husrannsakan i brådskande situationer. Den rätten har en kustbevakningstjänsteman redan i dag. Av exemplen ovan framgår att det finns situationer där en kustbevakningstjänsteman kan be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:53 s. 53 f. och s. 85.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355498x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;höva göra husrannsakan omedelbart. Behovet ökar om Kustbevak- ningen får rätt att inleda och, vid brott av enkel beskaffenhet, bedriva förundersökning för fler brottstyper än nu. Rätten att göra husrannsakan bör enligt vår mening gälla generellt inom det direkta verksamhetsområdet. Bestämmelsen bör utformas så att en kust- bevakningstjänsteman i princip ges samma rätt som en polisman enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken, att omedelbart företa en hus- rannsakan om det är fara i dröjsmål. De krav som i rättegångs- balken ställs på dokumentation, underrättelse m.m. ska gälla för en kustbevakningstjänsteman på samma sätt som för en polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Eftersom arbetsuppgifterna för polisen och Kustbevakningen skiljer sig något åt, bör bestämmelsen om husrannsakan utformas så att den passar för kustbevakningstjänstemännens verksamhet. En grundläggande förutsättning för beslut om husrannsakan är att det kan följa fängelse på brottet. Begränsningslagen,&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;som tillkom vid Sveriges tillträde till havsrättskonventionen, innebär att i vissa fall endast böter får dömas ut för brott som begås på ett fartyg som är registrerat i en främmande stat när fartyget befinner sig utanför svenskt inre vatten. Eftersom Kustbevakningens verksamhetsom- råde omfattar den ekonomiska zonen kan en kustbevaknings- tjänsteman behöva genomföra husrannsakan ombord på ett fartyg som befinner sig där. Det krävs därför en specialregel om hus- rannsakan i den ekonomiska zonen enligt vilken husrannsakan får göras ombord på ett utländskt fartyg, trots att påföljden för gärningen till följd av Sveriges internationella åtaganden endast kan bestämmas till böter. En sådan bestämmelse finns redan nu i 11 kap. 7 § första stycket vattenföroreningslagen. Vi föreslår att en motsvarande regel tas in i den nya lagen. Förutom att regeln dispenserar från kravet på fängelse i straffskalan ska samma rättsliga förutsättningar för beslut om husrannsakan gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft8"&gt;Vi anser inte att det finns skäl att införa en bestämmelse om utvidgad rätt till husrannsakan som motsvarar den som finns i 26 § andra stycket smugglingslagen. Genom den bestämmelsen utökas rätten att göra husrannsakan i förhållande till rättegångsbalken. Paragrafen ger rätt att genomföra husrannsakan i vissa utrymmen även vid bötesbrott. Smugglingslagens utsträckta rätt till husrann- sakan gäller för såväl polisman som tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen, men förutsätter ett beslut av undersöknings- ledare, åklagare eller rätten, om det inte är fara i dröjsmål. Bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lagen (1996:517) om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott be- gångna på utländska fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355499x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;melsen har utformats efter de särskilda förhållanden som gäller vid bekämpning av brott mot tullagstiftningen och då särskilt möjlig- heten att i magasin, upplagsbodar eller uthus kunna söka efter varor i förverkandesyfte. Det är svårt att se något allmänt behov av en motsvarande reglering. Vi avstår därför från att lägga fram ett sådant förslag. Däremot finns det skäl att i den nya lagen erinra om den särskilda regleringen i smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Sammanfattningsvis föreslår vi alltså &lt;SPAN class="ft141"&gt;dels&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;U U &lt;/SPAN&gt;att en kustbevaknings- tjänsteman ska ha samma rätt som en polisman har enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken att i brådskande fall företa husrannsakan med anledning av brott inom det direkta verksamhetsområdet, &lt;SPAN class="ft141"&gt;dels&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;U U &lt;/SPAN&gt;att husrannsakan ska få företas även om påföljden för gärningen endast kan bestämmas till böter till följd av bestämmelserna i begräns- ningslagen. Vidare anser vi att det i den nya lagen bör erinras om att det vid brott enligt smugglingslagen eller andra brott som avses i den lagen finns särskilda bestämmelser om husrannsakan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;18.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Kroppsvisitation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska ha samma rätt som en polisman att i brådskande fall besluta om kropps- visitation. Rättegångsbalkens rättigheter för den enskilde och skyldigheter för en polisman i fråga om verkställigheten av en kroppsvisitation ska gälla för en kustbevakningstjänsteman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;Sådan kroppsvisitation som beslutas med stöd av rättegångsbalken utgör ett straffprocessuellt tvångsmedel. Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig (28 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken). De närmare förut- sättningarna för tvångsmedlet har vi redovisat i avsnitt 10.3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har inte någon allmän rätt att be- sluta om kroppsvisitation. Enligt 27 § första stycket smugglings- lagen har dock en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman eller en tulltjänsteman att i brådskande fall (”vid fara i dröjsmål”) besluta om kroppsvisitation vid misstanke om brott som anges i den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Frågan om lämpligheten i att en kustbevakningstjänsteman får besluta om kroppsvisitation togs upp när Kustbevakningen gavs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355500x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;rätt att bedriva förundersökning om brott mot vattenförorenings- lagen (prop. 2000/01:139 s. 99, se även SOU 1998:158 s. 474). Regeringen ansåg då att det inte fanns tillräckliga skäl för att ge kustbevakningstjänstemän rätt att besluta om ett så ingripande tvångsmedel som kroppsvisitation. Regeringen konstaterade därvid att det var svårt att förutse situationer där saken skulle ha sådan angelägenhetsgrad och vara av så brådskande natur att frågan inte skulle hinna underställas undersökningsledaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Frågan är om det nu finns skäl att göra en annan bedömning. Det som talar för att ge en kustbevakningstjänsteman rätt att i brådskande fall besluta om kroppsvisitation är – förutom att vederbörande redan har den rätten enligt annan lagstiftning – framför allt att kroppsvisitation ofta måste användas för att söka efter egendom som kan tas i beslag. Enligt regeringens förslag till ändringar i rättegångsbalken (se avsnitt 13.2.2) kommer kroppsvisi- tation att kunna användas också för att söka efter egendom som kan tas i förvar. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vidare ingår kroppsvisitation i de befogenheter som en kustbevakningstjänsteman föreslås få vid ingripanden mot rattfylleri och sjöfylleri.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Om man ser på alla de brottstyper som Kustbevakningen ska ingripa mot och behovet av att kunna söka efter både egendom som kan tas i beslag och egendom som kan tas i förvar blir bedöm- ningen en annan, än om man enbart ser till behovet av tvångsmedel för att utreda brott mot vattenföroreningslagen. Vid flera typer av brott, som det åligger Kustbevakningen att bekämpa, kan det vara nödvändigt att snabbt genomföra en kroppsvisitation, t.ex. för att söka efter vissa föremål. Det finns alltså ett reellt behov av att kunna använda detta tvångsmedel vid fler brott än dem som anges i smugglingslagen. Vidare kan verkställigheten av kroppsvisitation ibland ligga mycket nära en husrannsakan. Det kan vara svårt både att på förhand avgöra vilket tvångsmedel som ska användas och att praktiskt särskilja åtgärderna. En typisk gränsdragningssituation kan uppstå om en person påträffas i närheten av en låst väska. Kan man knyta väskan till personen i fråga ska reglerna om kropps- visitation tillämpas. I annat fall krävs det beslut om husrannsakan för undersökning av väskan. En kustbevakningstjänsteman får i dag, vid ingripanden med stöd av LKP, besluta om det ena tvångs- medlet men inte det andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:68.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355501x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Frågan är då om de skäl som talar för att en kustbevakningstjänste- man bör ha generell rätt att i brådskande fall besluta om kropps- visitation uppväger det ökade intrånget i den personliga integri- teten. Vi anser att så är fallet. Vi föreslår därför att en kustbevak- ningstjänsteman ges samma rätt som en polisman att i brådskande fall besluta om kroppsvisitation. De rättigheter som gäller för en- skilda och de skyldigheter som följer av rättegångsbalkens regler i fråga om verkställighet av kroppsvisitation ska gälla för en kust- bevakningstjänsteman. Det innebär bl.a. krav på dokumentation (28 kap. 9 och 13 §§ rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vi återkommer i avsnitt 19.5 till sådan kroppsvisitation som görs i skydds- och identifieringssyfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft37"&gt;18.10 Kroppsbesiktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska inte ges samma rätt som en polisman att i brådskande fall besluta om kroppsbesiktning, såvida detta inte följer av en särskild för- fattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft8"&gt;Kroppsbesiktning definieras som en undersökning av människo- kroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov (28 kap. 12 § andra stycket rättegångsbalken). De närmare förutsättningarna för tvångsmedlet redovisas i avsnitt 10.3.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En polisman får i brådskande fall besluta om kroppsbesiktning (28 kap. 13 § rättegångsbalken). Någon motsvarande bestämmelse finns inte i LKP. Frågan är om det i Kustbevakningens verksamhet finns ett praktiskt behov av att en kustbevakningstjänsteman kan besluta om kroppsbesiktning i brådskande fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Bland de brottstyper som Kustbevakningen för närvarande får ingripa mot är det framför allt smugglingsbrotten som kan aktuali- sera beslut om kroppsbesiktning. Genom regleringen i 27 § smugg- lingslagen har en kustbevakningstjänsteman redan i dag samma rätt som en polisman eller en tulltjänsteman att besluta om kropps- besiktning vid misstanke om något av de brott som anges i den lagen. En generell reglering kräver att det är motiverat med en ökad användning av kroppsbesiktning för andra brottstyper. Vi har svårt att se något sådant behov utifrån vårt förslag om vad som ska ingå i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft16"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355502x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;det direkta verksamhetsområdet. Med hänsyn till att kroppsbesikt- ning innebär ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten bedömer vi att det för närvarande inte är motiverat att införa en generell rätt för kustbevakningstjänstemän att besluta om kropps- besiktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Förslaget om Kustbevakningens ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (se avsnitt 13.2.1) ger en kustbevak- ningstjänsteman rätt att, på samma sätt som en polisman, med stöd av 28 kap. 13 § rättegångsbalken i brådskande fall besluta om kropps- besiktning. Som tidigare nämnts följer med förslaget dessutom rätten att göra husrannsakan för att söka efter den som ska underkastas kroppsbesiktning (se avsnitt 18.8). Detta föranleder inte någon annan bedömning i fråga om det finns ett allmänt behov för kustbevakningstjänstemän att kunna besluta om kropps- besiktning. Om förslagen i propositionen antas, kommer det sannolikt att leda till att tjänstemän vid Kustbevakningen beslutar om kroppsbesiktning i större utsträckning än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft37"&gt;18.11 Annan undersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska ha samma rätt som en polisman att genomföra annan undersökning enligt 28 kap. 10 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft8"&gt;I Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet kan det också bli aktuellt att undersöka andra ställen än sådana som omfattas av regeln om reell husrannsakan. Undersökning av andra ställen än ”hus, rum eller slutet förvaringsställe” får företas av en polisman med stöd av 28 kap. 10 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Regeringen har ansett att bestämmelsen i 28 kap. 10 § rätte- gångsbalken ska kunna tillämpas vid en undersökning av däck och öppna lastutrymmen på ett fartyg vid utredning av brott mot vattenföroreningslagen (prop. 2000/01:139 s. 110). Mot den bak- grunden – och sedan regeringen konstaterat att en kustbevaknings- tjänsteman bör ha i huvudsak samma befogenheter som en polis- man att vidta åtgärder i samband med en förundersökning – in- fördes en regel om detta i 11 kap. 8 § vattenföroreningslagen. Vid andra typer av brott har en kustbevakningstjänsteman inte någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft16"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355503x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;rätt att utföra en sådan åtgärd, frånsett om undersökningen sker på uppdrag av åklagare eller annan förundersökningsledare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi anser att en kustbevakningstjänsteman har ett generellt behov av att, utan föregående beslut av förundersökningsledare, kunna undersöka bl.a. däcket på ett fartyg och öppna lastutrymmen för en effektiv brottsbekämpning. Vi föreslår därför en generell regel, som inom det direkta verksamhetsområdet ger en kustbevakningstjänste- man samma rätt som en polisman att enligt 28 kap. 10 § rättegångs- balken genomföra annan undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft37"&gt;18.12 Preja, borda och inbringa fartyg till hamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska få preja, borda och hålla kvar ett fartyg under den tid som behövs för att hålla förhör eller använda tvångsmedel. Ett fartyg ska också få bringas in till hamn, om det uppenbart behövs för att en sådan åtgärd ska kunna vidtas. En åtgärd av detta slag ska omedelbart hävas om det inte längre föreligger behov av den. Ett fartyg ska inte få hållas kvar mer än sex timmar utan att den tjänsteman som har beslutat om åtgärden anmäler denna till sin förman för prövning av om beslutet ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft8"&gt;Med stöd av nuvarande reglering har en kustbevakningstjänsteman rätt att stoppa och visitera ett fartyg, eller inbringa det till svensk hamn, om det är uppenbart att åtgärden behövs för att tjänste- mannen ska kunna vidta primäråtgärder, medta någon till förhör, gripa någon eller företa husrannsakan för brott som omfattas av lagens tillämpningsområde (4 § LKP). En liknande regel finns i vattenföroreningslagen (11 kap. 14 §). Enligt den sistnämnda be- stämmelsen får en tjänsteman vid Kustbevakningen stoppa ett fartyg och hålla kvar det under den tid som behövs för att genom- föra förhör eller använda tvångsmedel. Om det uppenbart behövs för att åtgärden ska kunna vidtas får fartyget även bringas in till hamn. Vidare kan nämnas att det i kontrollverksamhet med stöd av tullagen finns en rätt att preja fartyg (6 kap. 6 § tullagen), vilken emellertid inte är avsedd att användas vid misstanke om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;För att Kustbevakningen ska kunna bedriva ett effektivt brotts- bekämpande arbete och snabbt kunna säkra bevis och inleda för- undersökning behövs det enligt vår mening liksom i dag en allmän&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;reglering som ger en kustbevakningstjänsteman rätt att preja och borda ett fartyg samt att hålla kvar det under den tid som behövs för att hålla förhör eller använda tvångsmedel. I vissa fall kan det vara nödvändigt att föra in ett fartyg till hamn för att genomföra en sådan åtgärd. Det kan t.ex. vara nödvändigt att låta specialister genomsöka vissa utrymmen eller kontrollera viss utrustning. Även en sådan rätt bör enligt vår mening gälla generellt, för att Kust- bevakningen ska kunna utföra sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Begreppet fartyg räcker enligt vår mening som klassificering för att Kustbevakningen ska kunna stoppa olika typer av färdmedel som används till sjöss, vilket vi återkommer till i författningskom- mentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Vi vill särskilt framhålla att vi anser att ett beslut om att inbringa ett fartyg i hamn också innefattar rätten att borda fartyget, efter- som en sådan åtgärd utgör en naturlig del av verkställigheten av be- slutet. Kustbevakningen måste nämligen genom sin närvaro ombord kunna säkerställa att fartyget förs in till hamn. Verkställighet av vissa tvångsmedel kan också kräva bordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vi föreslår alltså att en kustbevakningstjänsteman ges en generell rätt att preja, borda och hålla kvar ett fartyg under den tid som behövs för att hålla förhör eller använda tvångsmedel. Vi föreslår vidare att en kustbevakningstjänsteman ges rätt att bringa in ett fartyg till hamn om det uppenbart behövs för att kunna vidta sådana åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft8"&gt;Med tanke på de stora kostnader som kan vara förenade med de föreslagna åtgärderna anser vi att det är motiverat att en ompröv- ning av beslutet görs efter viss tid. Vi menar att det inte är rimligt att ett fartyg hålls kvar mer än sex timmar, utan att beslutets riktig- het prövas av en högre tjänsteman. Vi föreslår därför att en bestäm- melse om förmansprövning införs. Enligt vår mening bör förmans- prövning av detta slag utföras av någon som inte ingår i besätt- ningen eller arbetslaget. Vi tänker oss att prövningen ska göras antingen av det vakthavande befäl som tjänstgör dygnet runt i varje region eller av Kustbevakningens förundersökningsledare, vilka har ett beredskapssystem. Om åtgärden inte redan har upphört, ska förmannen omedelbart pröva om beslutet ska bestå. De närmare anvisningarna för hur bestämmelsen praktiskt ska tillämpas får utarbetas av myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft16"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355505x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft37"&gt;18.13 Stoppa fartyg, fordon eller annat transportmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;För att verkställa ett tvångsmedel eller vidta annan åtgärd ska en kustbevakningstjänsteman ha rätt att stoppa ett fartyg, fordon eller ett annat transportmedel om det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;finns anledning att anta att någon som färdas i detta har gjort sig skyldig till brott,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;av någon annan anledning behövs för att lagligen kunna ingripa mot någon som färdas i transportmedlet, genom att be- röva honom eller henne friheten, på annat sätt inskränka hans eller hennes rörelsefrihet eller underkasta honom eller henne kroppsvisitation eller kroppsbesiktning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;behövs för att genomföra husrannsakan, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;behövs för att i den brottsbekämpande verksamheten med stöd av särskild reglering kontrollera ett fartyg, ett fordon eller ett annat transportmedel, dess förare eller lasten på detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har enligt bl.a. 4 § LKP och 11 kap. 14 § vattenföroreningslagen en uttrycklig rätt att stoppa fartyg för att kunna vidta en åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt 22 § polislagen har en polisman numera rätt att stoppa ett fordon eller annat transportmedel om förutsättningar att inleda förundersökning är uppfyllda (p 1), om någon som färdas i for- donet t.ex. ska tas med till förhör eller gripas (p 2), om husrann- sakan ska genomföras med stöd av rättegångsbalkens eller polis- lagens regler (p 3) eller för att reglera trafiken eller för att kon- trollera fordon eller förare enligt särskild reglering i t.ex. trafik- förordningen (p 4). Av förarbetena kan inte utläsas om bestämmel- sen har varit avsedd att användas för att stoppa fartyg, men den tillämpas på det sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Även en tjänsteman vid Kustbevakningen kan i dag i vissa fall stoppa fordon. En sådan rätt föreligger bl.a. med stöd av reglerna i tullagen, lagen om transport av farligt gods och inregränslagen. Vidare kan noteras att en kustbevakningstjänsteman vid fiskeri- kontroll eller annan övervakning av fiskelagens bestämmelser har rätt att få tillträde till ett fordon, men saknar en uttrycklig rätt att stoppa fordonet (34 § andra stycket fiskelagen). I andra fall än de nu angivna får en kustbevakningstjänsteman inte stoppa fordon. Någon motsvarighet till polisens generella rätt att med stöd av 22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft16"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;polislagen stoppa fordon och andra transportmedel i brottsbe- kämpande syfte finns således inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Under lång tid diskuterades frågan om det för polisens del krävdes en särskild regel om rätten att stoppa fordon för att exem- pelvis genomföra husrannsakan i fordonet eller gripa en person som färdades i detta, eller om beslutet om tvångsmedel automatiskt medförde en sådan rätt (SOU 1993:60 s. 225 f.). Efter förslag av Polisrättsutredningen infördes en bestämmelse om rätt att stoppa fordon i 22 § polislagen. Detta motiverades bl.a. med att det är fråga om en inskränkning i rörelsefriheten som påverkar alla som befinner sig i fordonet och att en sådan rätt att ingripa av konstitu- tionella skäl bör regleras i lag. Även risken för att utomstående skadas vid ingripandet ansågs vara ett skäl för lagreglering (prop. 1996/97:175 s. 63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Mot bakgrund av att Kustbevakningen redan har rätt att inte bara stoppa fartyg utan också fordon och andra transportmedel för andra ändamål bör det inte finnas något som hindrar att en be- stämmelse som i princip motsvarar 22 § polislagen förs in i den nya regleringen. Det finns ett konkret behov av att kunna stoppa fordon i Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet bl.a. för att kunna verkställa straffprocessuella tvångsmedel som riktas mot någon i fordonet eller om det finns förutsättningar att inleda förundersökning mot någon för bristfällig last eller otillåten trans- port av farligt gods. Vi anser emellertid att den nya regleringen för Kustbevakningen bör avvika från polislagens bestämmelse på en punkt. Det gäller en polismans rätt att stoppa ett fordon eller annat transportmedel för att reglera trafiken (första ledet i p 4). Något behov av en sådan rätt kan inte anses föreligga för en kustbevak- ningstjänsteman. Vad som i övrigt föreskrivs i 22 § polislagen bör enligt vår mening ha motsvarighet i den nya lagen. Vi föreslår alltså att en kustbevakningstjänsteman ska ha rätt att stoppa ett fartyg, fordon eller annat transportmedel dels om det finns anledning att anta att någon som färdas i detta har gjort sig skyldig till brott, dels om det av någon annan anledning behövs för att med laga stöd in- gripa mot någon som färdas i detta, genom frihetsberövande, annan inskränkning i rörelsefriheten eller kroppsvisitation eller kropps- besiktning, dels ock om det behövs för att genomföra husrannsakan i detta. Detsamma bör gälla om det är nödvändigt att stoppa fartyget, fordonet eller transportmedlet för att i brottsbekämpande syfte kontrollera dess förare eller dess last med stöd av särskild reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft16"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355507x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;Vi återkommer i avsnitt 21.13.6 till frågan om rätten att stoppa fordon och andra transportmedel för kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft37"&gt;18.14 Rapporteringsskyldighet och rapporteftergift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;18.14.1 Rapporteringsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska ha samma skyl- dighet som en polisman att rapportera brott inom det direkta verksamhetsområdet. En sådan bestämmelse bör finnas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;En kustbevakningstjänstemans skyldighet att rapportera till sina överordnade om misstänkta brott regleras för närvarande i 3 § andra stycket förordningen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning. Paragrafen är utformad efter mönster av mot- svarande regler för polismän och tulltjänstemän. Vattenförorenings- lagen innehåller inte någon motsvarande bestämmelse, men däremot lagstiftningen på tullområdet, som uttryckligen omfattar även kustbevakningstjänstemän (11 kap. 7 § tullagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Av rapporteringsskyldigheten följer en ovillkorlig skyldighet att rapportera eventuella brott. Det enda undantaget är brott för vilka tjänstemannen har meddelat rapporteftergift. Rapporteringsskyl- digheten fullgörs normalt genom att en brottsanmälan upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Även om den nuvarande rapporteringsskyldigheten enbart gäller för sådana brott som omfattas av 1 § LKP eller smugglingslagen är det fråga om huvuddelen av Kustbevakningens verksamhet. Det är naturligt att ha en generell reglering av rapporteringsskyldigheten i den nya reglering som vi föreslår. Skyldigheten bör således omfatta alla brottstyper som ingår i det direkta verksamhetsområdet. En regel om rapporteringsskyldighet har dessutom så stor principiell betydelse att den bör finnas i lag, vilket är fallet med motsvarande regler för polismän och tulltjänstemän (se 9 § första stycket polis- lagen och 11 kap. 7 § första stycket tullagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Rapporteringsskyldighet kommer dock i praktiken att skilja sig åt beroende på om brottet ingår i det direkta eller indirekta verk- samhetsområdet. En tjänsteman som ingriper mot ett brott som omfattas av myndighetens självständiga uppgifter, dvs. som ingår i bilagan till lagen, bör ha formell skyldighet att rapportera till sin förman så snart det kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft16"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355508x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Om en kustbevakningstjänsteman ingriper som biträde åt annan myndighet ska vidtagna åtgärder och ingripanden i stället rappor- teras till den behöriga myndigheten. Här är det dock fråga om en skyldighet av annat slag, nämligen en redovisning av överenskomna insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft10"&gt;18.14.2 Rapporteftergift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska inom det själv- ständiga verksamhetsområdet ha samma rätt som en polisman att meddela rapporteftergift. Bestämmelsen härom bör finnas i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft8"&gt;En fråga som hänger nära samman med rapporteringsskyldigheten är rätten att i vissa fall underlåta att rapportera brott, s.k. rapport- eftergift. Med detta avses rätten att underlåta att rapportera ett brott till närmaste förman samt en förmans rätt att underlåta att sända en rapport vidare till åklagare. Med stöd av 3 § andra stycket förordningen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär över- vakning har en kustbevakningstjänsteman i dag samma möjligheter som en polisman att meddela rapporteftergift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Institutet rapporteftergift var enligt förarbetena till polislagen ursprungligen avsett för fall där den felande hade begått brott på grund av glömska, missuppfattning eller förbiseende (prop. 1983/84:111 s. 41 f.). Även brott som begåtts avsiktligt kunde ibland bedömas som obetydliga med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Regleringen av en polismans rätt att meddela rapport- eftergift har med tiden fått en något annorlunda utformning och regleras numera i polislagen (9 § andra stycket). Den omfattar dock alltjämt endast brott som med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydliga och som uppenbart inte skulle föran- leda annan påföljd än böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;I förarbetena till polislagen uttalade regeringen bl.a. att principen om rapporteftergift är av sådan allmän betydelse att den bör återspeglas i lag (a. prop. s. 41). Ett motsvarande resonemang har förts vid tullagens tillkomst, varvid också hänvisades till polis- lagens reglering (11 kap. 7 § andra stycket och prop. 1999/2000:126 s. 105 ff.). Vi ansluter oss till dessa bedömningar. En kustbe- vakningstjänstemans rätt att meddela rapporteftergift bör därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft16"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Rätten att ingripa i den brottsbekämpande verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1074 ft8"&gt;regleras i lag. Några ändringar i sak i förhållande till dagens regler bör inte göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft8"&gt;Vi återkommer i avsnitt 21.12 till frågan om rapporteftergift i situationer där det uppstår brottsmisstanke vid kontroll eller tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft16"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;P class="p907 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft104"&gt;Genomförandet av en tjänsteåtgärd, främst inom den brottsbekäm- pande verksamheten, men också vid ordningshållning, kan ytterst komma att kräva att åtgärden genomdrivs med tvång eller våld. Ibland kan en kustbevakningstjänsteman t.ex. behöva använda våld för att stoppa fartyg eller fordon (se avsnitt 18.13). Verkställig- heten av vissa tvångsmedel, framför allt husrannsakan, kan innebära att utrymmen måste öppnas med våld. Likaså kan det vara nöd- vändigt för en kustbevakningstjänsteman att använda våld för att genomföra ett omhändertagande eller avlägsnande i ordningshållan- de syfte. Även vid ett administrativt ingripande som övergår i en brottsutredning kan rätten att använda våld aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft104"&gt;En grundläggande förutsättning för att få använda våld är att andra medel har visat sig vara otillräckliga för att genomföra tjänsteåtgär- den. I vissa situationer kan ingripandet leda till att t.ex. fängsel eller vapen används som ett medel i våldsanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft10"&gt;Ett viktigt inslag i samband med framför allt gripande och om- händertagande är att tjänstemannen i skyddssyfte visiterar personen för att söka efter vapen eller andra farliga föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft104"&gt;Enligt nuvarande reglering har en kustbevakningstjänsteman viss rätt att använda våld och att företa skyddsvisitering, både med stöd av LKP och polislagen men också enligt viss annan lagstiftning. Det finns emellertid skäl att närmare diskutera frågor som rör en kust- bevakningstjänstemans möjligheter att genomföra tjänsteåtgärder mot den enskildes vilja. I detta avsnitt behandlar vi inledningsvis nöd- värnsrätten (avsnitt 19.2) och därefter allmänna principer för ingri- panden mot enskilda (avsnitt 19.3). I avsnitt 19.4 går vi närmare in på våldsanvändning som medel för att genomföra en tjänsteåtgärd. Rätten att använda våld redovisas i avsnitt 19.4.1. Vi övergår därefter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft16"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;till att diskutera olika hjälpmedel och redogör för användningen av fängsel (avsnitt 19.4.2), skjutvapen (avsnitt 19.4.3), pepparspray (avsnitt 19.4.4) och andra hjälpmedel vid våldsanvändning (av- snitt 19.4.5). Sist i avsnittet behandlar vi en kustbevakningstjänste- mans rätt att kroppsvisitera en person i skydds- och identifierings- syfte (avsnitt 19.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;De bedömningar och förslag som vi redovisar i detta avsnitt gäller såväl myndighetens brottsbekämpande som dess ordnings- hållande verksamhet. Vilka medel som får användas för att genom- föra en tjänsteåtgärd i kontroll- och tillsynsverksamheten utvecklas i avsnitt 21.13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Nödvärnsrätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;Rätten för en kustbevakningstjänsteman att, i likhet med en polisman, använda våld i tjänsteutövningen bör betraktas utifrån den generella rätt att i vissa situationer bruka visst våld som följer av bestämmel- serna om nödvärn i 24 kap. 1 § brottsbalken och om nöd i 24 kap. 4 § brottsbalken. Rätten rätt till nödvärn och rätten att i nödsitu- ationer bryta mot lagstiftningen gäller för alla medborgare, således även för den som handlar i tjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft105"&gt;Regleringen av nödvärn och nöd kompletteras genom bestämmel- serna i 10 § polislagen om polismäns rätt att använda våld för att genomföra tjänsteåtgärder. Paragrafen utgör numera den rättsliga grunden inte bara för polisens rätt att använda våld, utan även för vissa andra som har motsvarande rätt. Enligt 29 § polislagen gäller detta bl.a. kustbevakningstjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft104"&gt;Polislagens bestämmelser om laga befogenhet samverkar med ansvarsfrihetsgrunderna i 24 kap. brottsbalken. Detta innebär bl.a. att bestämmelsen om s.k. nödvärnsexcess i 24 kap. 6 § brottsbalken gäller även för en polisman. En polisman som har använt större våld än vad som är medgivet enligt 10 § polislagen kan ändå gå fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att denne svårligen kunde besinna sig. Även i situationer där polismannen trodde sig vara i en situation som tillät våldsutövning och, i denna inbillade situation, gjorde för mycket på grund av svårigheten att besinna sig, kan ansvarsfrihet inträda (prop. 1993/94:130 s. 72).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;När en polisman med stöd av 10 § polislagen har rätt att företa en annars straffbelagd handling, så har, enligt 24 kap. 5 § brotts- balken, var och en som hjälper polismannen samma rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355512x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;Vad som nu har sagts gäller i allt väsentligt också för en kust- bevakningstjänsteman. Den allmänna rätten att använda våld med stöd av brottsbalkens ansvarsfrihetsregler utgör ett vikigt komple- ment till den våldsrätt vi behandlar i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Allmänna principer för ingripanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Den nya lagen ska reglera de allmänna principer som ska gälla för ingripanden mot enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft104"&gt;När polislagen infördes ansåg lagstiftaren att det behövdes en sär- skild bestämmelse som gav uttryck för de grundläggande principer som alltid bör gälla i förhållandet mellan å ena sidan polisen och å andra sidan medborgarna (se prop. 1983/84:111 s. 78). Bestämmel- sen, som togs in i 8 § polislagen, föreskriver att en polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift alltid ska ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omstän- digheter. Måste tvång tillgripas ska detta ske endast i den form och i den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås. Bestämmelsen ger alltså uttryck för såväl proportionalitets- principen som behovsprincipen. Behovsprincipen innebär att det alltid ska finnas ett konkret behov av den åtgärd som vidtas och att det avsedda syftet i princip inte kan uppnås med andra, mindre ingri- pande medel. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärden ifråga om art och varaktighet ska stå i rimlig proportion till det önskade resultatet. Dessutom föreskrivs att polisen aldrig har rätt att grunda ingripanden mot enskilda, i strid med de fri- och rättigheter som enligt 2 kap. regeringsformen tillkommer medborgarna, enbart på de allmänna principerna i polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft104"&gt;De allmänna principer för ingripanden mot enskilda som gäller i polisens verksamhet ger uttryck för grundläggande och för den enskil- de viktiga rättssäkerhetsprinciper. De uttrycker också ett etiskt och humanitärt förhållningssätt som är betydelsefullt för en myndighet som utövar statens maktbefogenheter. Dessa allmänna principer har givetvis lika stor betydelse vid de ingripanden som görs av kustbe- vakningstjänstemän. En modern reglering för Kustbevakningens verksamhet bör därför innehålla en motsvarande bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft105"&gt;Vi anser alltså att det bör införas en särskild bestämmelse som ger uttryck för de allmänna principer som ska gälla för ingripanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft16"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355513x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;mot enskilda i Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet. En kustbevakningstjänsteman ska endast få ingripa mot enskilda och vidta åtgärder som behövs och är proportionerliga samt har stöd i lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;19.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Våldsanvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;19.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Rätten att använda våld&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, ha rätt att använda våld för att genomföra en tjänste- åtgärd, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;någon som med stöd i lag ska berövas friheten försöker undkomma eller kustbevakningstjänstemannen annars möts av motstånd när ett sådant frihetsberövande ska verkställas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;kustbevakningstjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verk- ställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid husrannsakan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;kustbevakningstjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;kustbevakningstjänstemannen annars med stöd i lag ska bere- da sig tillträde till, spärra av, tillstänga eller utrymma en bygg- nad, ett rum eller ett område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft104"&gt;En tjänsteåtgärd kan ibland behöva genomföras med våld. Ett var- dagligt exempel är att en dörr eller en låst låda måste brytas upp vid en husrannsakan. Ett annat exempel är att en misstänkt försöker fly från platsen och måste hållas kvar med våld. Vid våldsanvändning kan det ibland också vara nödvändigt att använda hjälpmedel som t.ex. pepparspray, skjutvapen eller fängsel. För polisens del regleras, som nyss nämnts, rätten att använda våld i 10 § polislagen. Reg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355514x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1080 ft10"&gt;leringen utgår från att polisen får tillgripa våld i den mån det ingår som ett nödvändigt led i en tjänsteuppgift som det åligger polisen att fullgöra.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft104"&gt;Även en kustbevakningstjänsteman har rätt att använda våld i sin tjänsteutövning. Detta följer av 29 § första stycket polislagen, som reglerar rätten för andra än polismän att använda våld i vissa situ- ationer. De närmare våldsbefogenheterna framgår av 10 § polislagen. En kustbevakningstjänsteman har med stöd av denna reglering samma rätt som en polisman att använda våld enligt 10 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4.&lt;/NOBR&gt; Det innebär att en kustbevakningstjänsteman, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är för- svarligt, får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;någon som med stöd i lag ska berövas friheten försöker und- komma eller kustbevakningstjänstemannen annars möts av motstånd när ett sådant frihetsberövande ska verkställas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;miljön, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;kustbevakningstjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan lik- nande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid husrannsakan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft10"&gt;Däremot har en kustbevakningstjänsteman, till skillnad från en polisman, inte rätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft10"&gt;– använda våld för att med stöd i lag stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller kontrollera ett fordon eller dess last,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft10"&gt;– annars med stöd i lag bereda sig tillträde till, spärra av, tillstänga eller utrymma en byggnad, ett rum eller ett område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft107"&gt;– använda våld för att upprätthålla allmän ordning eller säkerhet. Regleringen av rätten att använda våld för att genomföra en tjänste- åtgärd liknar till stor del brottsbalkens regler om nödvärn, men skil- jer sig på en väsentlig punkt från nödvärnsrätten. Polislagen tillåter endast användning av våld som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Brottsbalkens regler om nödvärn har ett vidare tillämp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se vidare Berggren, &lt;NOBR&gt;Nils-Olof&lt;/NOBR&gt; och Munck, Johan, Polislagen en Kommentar (i fortsätt- ningen &lt;NOBR&gt;Berggren–Munck),&lt;/NOBR&gt; 6 uppl. 2007, s. 77 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft16"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;ningsområde och täcker även våldsanvändning som inte är uppen- bart oförsvarlig (prop. 1996/97:175).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft104"&gt;När den särskilda bestämmelsen om rätt att använda fysiskt tvång infördes i polislagen konstaterade regeringen att det är en uppenbar fördel om polisens tjänsteplikter så långt som möjligt har stöd i positiva bestämmelser och inte behöver härledas ur straffrihetsregler (prop. 1983/84:111 s. 87). Vi ansluter oss till denna bedömning och menar att detta givetvis gäller också för kustbevakningstjänstemän. Såväl för den enskilda tjänstemannens trygghet i sin tjänsteutövning som för allmänheten är det väsentligt att rätten att använda våld regleras uttömmande i författning. Redan i dag har en kustbevak- ningstjänsteman till stora delar samma rätt som en polisman att använ- da våld i sin tjänsteutövning. Denna reglering bör ha sin motsvarig- het i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft104"&gt;Vi har i avsnitt 18.13 föreslagit att en kustbevakningstjänsteman ska ges samma rätt som en polisman att under vissa förutsättningar stoppa fartyg, fordon eller annat transportmedel. Kustbevaknings- tjänstemän har samma behov som polismän att kunna använda våld för att stoppa transportmedel av olika slag i den brottsbekämpande verksamheten. Inte minst gäller detta inom områdena för lastsäkring och transporter av farligt gods. Det är enligt vår mening naturligt att en kustbevakningstjänstemans rätt att använda våld utvidgas till att omfatta de situationer där ett fartyg, fordon eller annat trans- portmedel ska stoppas. Det kan anmärkas att en motsvarande ändring har föreslagits i propositionen om ingripanden mot rattfylleri och sjöfylleri (se prop. 2007/08:53 s. 55 och avsnitt 13.2.1). Medan den utvidgningen bara avser vissa brottstyper, anser vi att det behövs en generell bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft104"&gt;Det har tidigare diskuterats om en kustbevakningstjänstemans rätt att använda våld behöver utökas på annat sätt. I propositionen om åtgärder mot förorening från fartyg förordade Lagrådet att en kustbevakningstjänstemans rätt att använda våld även skulle omfatta 10 § första stycket 6 polislagen, som reglerar våldsanvändning när en polisman bereder sig tillträde till, spärrar av, stänger eller utrym- mer en byggnad, ett rum eller ett område (prop. 2000/01:139 s. 253). Regeringen avsåg att återkomma till den frågan, men så har inte skett. Mot bakgrund av att Kustbevakningen, utöver bestämmel- serna i vattenföroreningslagen, har brottsbekämpande uppgifter på en rad andra områden där åtgärder av nämnda slag kan aktualiseras, finns det enligt vår mening ett tydligt behov av att utvidga rätten att använda våld på det sätt som Lagrådet föreslog.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft16"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355516x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p741 ft10"&gt;Självfallet måste dock regleringen anpassas till Kustbevakningens arbetsuppgifter. Vi anser att polisens och Kustbevakningens behov skiljer sig åt på en punkt. Det gäller rätten att använda våld för att upprätthålla allmän ordning eller säkerhet. Den uppgiften vilar främst på polisen och bör enligt vår mening endast ge polismän rätten att använda våld i det syftet. En kustbevakningstjänsteman ska därför inte ges någon rätt att använda våld som motsvarar 10 § första stycket 7 polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft104"&gt;Sammanfattningsvis anser vi alltså att en kustbevakningstjänste- mans rätt att använda våld – förutom vad som gäller i dag – även ska omfatta våld för att med laga stöd stoppa ett transportmedel eller kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last (jfr 10 § första stycket 5 polislagen) och för att kustbevakningstjänstemannen ska kunna bereda sig tillträde till, spärra av, tillstänga eller utrymma en byggnad, ett rum eller ett område (jfr delar av 10 § första stycket 6 polislagen). Vi återkommer i avsnitt 21.13.8 till frågan i vilken utsträckning en kustbevakningstjänsteman ska ha rätt att använda våld för att genomföra en kontroll- eller tillsynsåtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft105"&gt;Vårt förslag innebär att en bestämmelse om rätten att använda våld motsvarande den i 10 § polislagen tas in i den nya lagen. Som en följd av att en kustbevakningstjänstemans våldsrätt regleras särskilt, i stället för i 10 och 29 §§ polislagen, krävs ett tillägg till bestäm- melsen i 8 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Paragrafen reglerar frågan om rätt till ersättning i vissa fall när en person lidit person- eller sakskada till följd av att våld med stöd av bl.a. 10 § polislagen har utövats. För att bibehålla den nuvarande ordningen krävs en hänvisning i 8 § lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder till den bestämmelse i den av oss föreslagna lagen som motsvarar 10 § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;19.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Användning av fängsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska ha samma rätt som en polisman att använda fängsel också i förebyggande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft104"&gt;En annan fråga som aktualiseras vid våldsanvändning är rätten att använda fängsel. I 15 § lagen (1976:371) om behandlingen av häk- tade och anhållna m.fl. (häkteslagen) regleras sådant tvång mot den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft16"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355517x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1095 ft104"&gt;som har berövats friheten.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Enligt den bestämmelsen får en häktad beläggas med fängsel dels under transport och annan vistelse utan- för förvaringslokalen, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, dels i övrigt för att betvinga våldsamt uppträdande av den häktade, om andra medel är otillräckliga och det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till den häktades eller annans säkerhet. Reglerna i häktes- lagen gäller inte bara för den som är häktad utan också bl.a. för den som är anhållen eller gripen för misstanke om brott, dock inte den som har gripits med stöd av LUL (23 § häkteslagen). Härigenom blir regeln om användning av fängsel tillämplig för kustbevakningstjänste- män som har hand om gripna och anhållna personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft10"&gt;Vad som föreskrivs i 15 § häkteslagen om rätten att belägga någon med fängsel gäller enligt 10 a § polislagen även då en polisman om- händertar eller på annat sätt inskränker någons rörelsefrihet. Fängsel- regleringen i 10 a § polislagen gäller även för ordningsvakter, men däremot inte för tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän (se 29 § tredje stycket polislagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft105"&gt;Bestämmelsen i 10 a § polislagen tillkom för att skapa en mera enhetlig reglering och ge polisen möjlighet att i vissa fall kunna använda fängsel i förebyggande syfte för att undvika ytterligare våldsanvändning. Den omfattar alla fall där polisen ingriper genom att omhänderta eller på annat sätt inskränka någons rörelsefrihet (prop. 1996/97:175 s. 62 och 79). I förarbetena framhåller regeringen bl.a. att det vid bedömningen av behovet av att använda fängsel på någon som inte är frihetsberövad bör tas särskild hänsyn till ända- målet med ingripandet. En sådan bedömning får göras i varje enskilt fall (a. prop. s. 62).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft104"&gt;I det lagstiftningsarbete som låg till grund bl.a. för 10 a § polis- lagen berördes över huvud taget inte frågan om bestämmelsen också ska kunna tillämpas av andra brottsbekämpande myndigheter. Att en ordningsvakt i 29 § polislagen uttryckligen har getts samma befo- genheter som en polisman har enligt 10 a § polislagen att använda fängsel, men däremot inte en kustbevakningstjänsteman och en tull- tjänsteman, talar mot att någon av dessa kategorier av tjänstemän skulle ha rätt att använda fängsel i förebyggande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft104"&gt;En kustbevakningstjänsteman har emellertid samma behov av att kunna använda fängsel i nu aktuella situationer som en polisman. Särskilt mot bakgrund av att ordningsvakter getts rätt att använda fängsel för att undvika onödig våldsanvändning anser vi att motsva-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Det finns förslag till ny reglering för detta område, se SOU 2006:17 Ny häkteslag. I sak föreslås samma regler som i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355518x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1096 ft10"&gt;rande bör gälla för tjänstemän som i övrigt har våldsbefogenheter som till stora delar motsvarar vad som gäller för en polisman. Vi föreslår därför att för en kustbevakningstjänsteman – som redan har viss rätt att använda fängsel – ska gälla samma reglering som för en polisman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft10"&gt;Fängselbeläggning är för den frihetsberövade ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten. Det är därför viktigt att rätten till denna åtgärd regleras i lag och att åtgärden dokumenteras. Vi vill också erinra om att proportionalitetsregeln även omfattar använd- ning av fängsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;19.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Användning av skjutvapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänstemans rätt att använda skjutvapen i tjänsten ska regleras särskilt. Detta bör ske i för- ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft104"&gt;Ramarna i 10 § polislagen för polisens rätt att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd ligger till grund även för rätten att använda tjänstevapen (jfr 24 kap. 2 § andra stycket brottsbalken). I kungörelsen (1969:84) om användande av skjutvapen i polistjänsten (skjutkungörelsen) regleras närmare i vilka situationer en polisman får använda tjänstevapen. Kungörelsen reglerar både användningen av skjutvapen i nödvärn och användningen i andra fall. Den reglerar också användningen av andra skjutvapen än pistol. Med stöd av 11 § skjutkungörelsen har Rikspolisstyrelsen utfärdat dels föreskrifter och allmänna råd om polisens skjutvapen m.m. (FAP &lt;NOBR&gt;104–2),&lt;/NOBR&gt; dels föreskrifter och allmänna råd om polisens särskilda hjälpmedel vid våldsanvändning (FAP &lt;NOBR&gt;933–1).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft104"&gt;Förordningen (1996:31) om statliga myndigheters skjutvapen m.m. innehåller också bestämmelser om skjutvapen och viss annan farlig materiel som finns hos myndigheter under regeringen. Enligt 18 § andra stycket förordningen får Rikspolisstyrelsen meddela före- skrifter både för polisväsendets och för andra statliga myndigheters hantering av bl.a. skjutvapen, dock med undantag för bl.a. Försvars- makten och vissa andra myndigheter. Med stöd av detta bemyndi- gande har Rikspolisstyrelsen utfärdat föreskrifter och allmänna råd om polisens och andra statliga myndigheters förvaring och transport av skjutvapen och ammunition (FAP &lt;NOBR&gt;943-1).&lt;/NOBR&gt; Föreskrifterna syftar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft16"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355519x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;till att begränsa risken för förlust av materielen, att motverka att den kommer till användning vid brott samt att förebygga annat missbruk och olyckshändelser (1 §). Föreskrifterna gäller för Kustbevak- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft104"&gt;Med undantag för nyss nämnda föreskrifter om förvaring och transport av vapen saknas det särskilda föreskrifter för Kustbevak- ningens hantering av skjutvapen. Rätten att använda skjutvapen i tjänsten är inte heller författningsreglerad. Kustbevakningstjänste- männens rätt att använda tjänstevapen vid ingripanden mot enskilda regleras därför enbart genom rätten enligt polislagen att använda våld (se avsnitt 19.2) och bestämmelserna i 24 kap. brottsbalken. Kustbevakningen har kompletterat med interna föreskrifter och allmänna råd som begränsar rätten för tjänstemännen att använda tjänstepistol till endast nödvärnssituationer enligt 24 kap. brotts- balken. I de interna föreskrifterna ställer myndigheten även upp särskilda krav avseende bl.a. utbildning, tilldelning och förvaring av tjänstevapen.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft104"&gt;Vi anser att den nuvarande ordningen inte är tillfredsställande. Användningen av skjutvapen är en så viktig maktutövning mot enskil- da att den bör regleras åtminstone i förordning. En reglering som motsvarar den som gäller för polismän bör därför införas även för Kustbevakningens del. Det skapar en tydligare koppling mellan rätten att använda skjutvapen och rätten att använda våld i allmänhet. Även den begränsning som följer av proportionalitetsprincipen blir tyd- ligare med en sådan reglering. Vi föreslår därför att det införs en reglering av rätten för en tjänsteman vid Kustbevakningen att använda skjutvapen i tjänsten. Denna reglering bör ske i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;19.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Användning av pepparspray&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänstemans rätt att använda pepparspray &lt;NOBR&gt;(OC-spray)&lt;/NOBR&gt; i tjänsten ska regleras särskilt. Detta bör ske i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft107"&gt;I syfte att ge polisen och andra tjänstemän förutsättningar att i vissa situationer kunna ingripa med mildare medel än skjutvapen har man tagit fram pepparspray &lt;NOBR&gt;(OC-spray).&lt;/NOBR&gt; En anordning med pepparspray&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningens föreskrifter om tjänstevapen, beslutade den 4 februari 2004. Serie Sjö, Nr 3/04.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355520x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1098 ft105"&gt;är till verkan och ändamål att jämföra med en tårgasanordning och regleras därför i vapenlagen (1 kap. 3 § e vapenlagen [1996:67], jfr prop. 1995/96:52 s. 72 f.). Närmare bestämmelser om användningen av pepparspray regleras inte i lag eller förordning utan enbart genom myndighetsföreskrifter och allmänna råd. Rikspolisstyrelsen har med- delat föreskrifter och allmänna råd om pepparspray &lt;NOBR&gt;(OC-spray)&lt;/NOBR&gt; inom polisen (FAP &lt;NOBR&gt;104–4).&lt;/NOBR&gt; Dessa anger bl.a. att pepparspray ska användas under hänsynstagande till den smärta och det obehag som åtgärden innebär för den som utsätts för sprayen samt att peppar- spray bara får användas om den polisiära uppgiften inte kan lösas på ett mindre ingripande sätt.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Även inom Kriminalvården har man genom föreskrifter och all- männa råd reglerat hur kriminalvårdspersonal får använda peppar- spray (KVFS 2006:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft10"&gt;Kustbevakningstjänstemän har sedan år 2007 rätt att använda pepparspray vid ingripanden. Skälen för detta tycks, liksom för övriga myndigheter, ha varit den ökade hotbilden i samhället i stort och behovet av att kunna använda mindre ingripande medel än skjut- vapen. Kustbevakningen har meddelat föreskrifter och allmänna råd som reglerar handläggningen och formerna i övrigt för användning och hantering av pepparspray inom myndigheten och för verkstäl- lighet av LKP (KBV FAR 2008:3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft104"&gt;Rikspolisstyrelsen har genomfört en granskning av hur peppar- spray används i polisarbetet. Denna har utmynnat i en rapport.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Granskningsgruppen har bl.a. konstaterat att sammanlagt mer än två tredjedelar av alla pepparsprayningar skett inom räckhåll för en batong, dvs. på ett avstånd om högst en meter. En slutsats som gruppen drar är att användning av batong med stor säkerhet till bety- dande del har ersatts av användning av pepparspray. I viss mån har den även undanträngt annat mildare våld, t.ex. olika former av grepp. I rapporten konstateras också att det i dag inte finns någon gemen- sam, samstämmig uppfattning om när pepparspray får användas.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft10"&gt;Pepparspray bör betraktas som ett förhållandevis kraftfullt och ingripande hjälpmedel som orsakar tillfällig förblindning och stark smärta samt därutöver också kan ge psykologiska effekter. Trots hjälpmedlets negativa effekter anser vi att kustbevakningstjänste-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;9 och 10 §§ FAP &lt;NOBR&gt;104–4.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen, Granskning av användningen av &lt;NOBR&gt;OC-spray&lt;/NOBR&gt; – Polismyndigheterna i Västmanlands län och Skåne län, Controlleravdelningen – Enheten för inspektioner 2007- &lt;NOBR&gt;05-14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A. rapport s. 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355521x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p489 ft10"&gt;männens rätt att bruka pepparspray är motiverat ur såväl verksam- hetssynpunkt som säkerhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft104"&gt;I likhet med vad vi har föreslagit när det gäller användning av skjutvapen förordar vi att en kustbevakningstjänstemans rätt att använda pepparspray i tjänsten också författningsregleras, trots att pepparspray är ett mildare medel än skjutvapen. Det främsta skälet till detta är att pepparspray omfattas av vapenlagen. Vi anser att de grundläggande reglerna för våldsanvändning mot enskilda där vapen utnyttjas bör finnas åtminstone i förordning. Ett ytterligare argu- ment för detta är slutsatserna i den rapport som redovisats ovan. En författningsreglering, om än i förordningsform, kan bidra till att i vart fall på sikt skapa en tydligare och enhetligare reglering. Myn- digheten bör, på samma sätt som nu, kunna meddela närmare före- skrifter om utbildning, hantering av vapnen etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft10"&gt;Som framgått ovan regleras användningen av pepparspray inte i författning vare sig för polismän eller kriminalvårdspersonal. Trots att vårt förslag innebär att en kustbevakningstjänstemans rätt att använda pepparspray kommer att regleras på ett annat sätt anser vi, av de skäl som vi nyss angett, att en övergripande reglering av kust- bevakningstjänstemannens rätt att använda pepparspray i förordning är så viktig från rättssäkerhetssynpunkt att en formellt olikartad reglering får godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;19.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Andra hjälpmedel vid våldsanvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänstemans rätt att använda expanderbar batong behöver inte regleras på annat sätt än genom myndighetsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft104"&gt;Andra hjälpmedel vid våldsanvändning i brottsbekämpning och ord- ningshållning är bl.a. spikmatta och batong. Av dessa hjälpmedel är det främst användning av batong som kan aktualiseras i Kustbevak- ningens verksamhet. När Kustbevakningen stoppar båtar används ibland flyttross, vilket i viss mån kan jämföras med polisens använd- ning av spikmatta. Det finns inte några föreskrifter om de närmare förutsättningarna för att få använda sådana hjälpmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft105"&gt;Rikspolisstyrelsen har reglerat användningen av expanderbar batong som hjälpmedel vid våldsutövning genom föreskrifter om expanderbar batong (FAP &lt;NOBR&gt;200-7).&lt;/NOBR&gt; Enligt dessa får en polismyndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft16"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355522x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1096 ft105"&gt;het tillåta en polisman att bära expanderbar batong i tjänsten, om det finns behov av det och polismannen har genomgått erforderlig utbildning i handhavande av batongen (1 § och &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft104"&gt;En kustbevakningstjänsteman har också rätt att använda batong vid ingripanden. Användning och hantering av batong inom Kust- bevakningen regleras närmare i myndighetens föreskrifter och allmän- na råd.&lt;SPAN class="ft94"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Till skillnad från de andra hjälpmedel vid våldsanvändning som vi har redovisat ovan omfattas batonger inte av vapenlagen. Skälen för en förordningsreglering gör sig därför inte lika starkt gällande. Någon sådan reglering finns inte heller för vare sig polisen eller andra myndigheter som har rätt att utöva våld mot enskilda. Mot den bakgrunden finner vi inte skäl att föreslå att en kustbevak- ningstjänstemans rätt att använda expanderbar batong eller andra liknande hjälpmedel vid våldsanvändning regleras på annat sätt än genom myndighetens egna föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;19.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Kroppsvisitation i skydds- och identifieringssyfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska ha samma rätt som en polisman att vid ett gripande, omhändertagande eller av- lägsnande kroppsvisitera en person i skydds- och identifierings- syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft105"&gt;En polismans möjligheter att besluta om kroppsvisitation, som inte syftar till att utreda brott, regleras i 19 § polislagen. En polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet av säkerhetsskäl, eller för att fastställa personens identitet, göra kroppsvisitation. Härmed avses detsamma som kroppsvisitation enligt rättegångsbalken (se av- snitt 18.9). En polisman får, enligt samma paragraf, också kropps- visitera i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål, om omständigheterna är sådana att föremålet kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken. Vidare får en polisman kroppsvisitera i förebyggande syfte för att söka efter föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd om batong, KBV FAR 2008:2, beslutade den 21 april 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1102 ft104"&gt;En kustbevakningstjänstemans rätt att visitera den som med stöd i lag berövas friheten regleras i 29 § andra stycket polislagen. I anslutning till ett ingripande får tjänstemannen visitera den som berövas friheten enbart i den utsträckning som är nödvändig av främst säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas om hand, s.k. skyddsvisitation (29 § andra stycket jämförd med 19 § första stycket 1 polislagen). En motsvarande bestämmelse finns i 28 § smugglingslagen. Skyddsvisitation genomförs normalt dels när en person ska transporteras från platsen i bil eller annat trans- portmedel, dels när en frihetsberövad person förs in på en polis- station eller i motsvarande lokal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft104"&gt;Det kan vara nödvändigt med skyddsvisitation framför allt när en kustbevakningstjänsteman griper en person som är misstänkt för brott (se avsnitt 18.4). Rätten att företa skyddsvisitation är viktig ur säkerhetssynpunkt, både för den enskilde tjänstemannen och för allmänheten. Utomstående, exempelvis vittnen, kan vistas i samma lokaler eller på samma plats. Risken att den gripne skadar sig själv eller andra måste begränsas. Vi anser därför att en kustbevaknings- tjänsteman bör ges en generell rätt till skyddsvisitation och att den bör utformas på samma sätt som gäller för en polisman. Som fram- gått av det sagda innebär det inte någon ny befogenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft104"&gt;Utöver skyddsvisitation har en polisman också rätt att genomföra kroppsvisitation i samband med ett gripande, omhändertagande eller avlägsnande i syfte att fastställa personens identitet (19 § andra stycket polislagen). En kustbevakningstjänsteman har däremot inte någon rätt att kroppsvisitera en person i sådant syfte. Det finns därför skäl att överväga om rätten till kroppsvisitation bör utvidgas till att omfatta även identifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;I gränskontrollen föreligger särskilt behov av identifiering. En utlänning får enligt 9 kap. 2 § utlänningslagen kroppsvisiteras i iden- tifieringssyfte. Rätten att besluta om kroppsvisitation gäller både för en polisman, en tulltjänsteman och en kustbevakningstjänste- man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft104"&gt;Eftersom bristfällig identifiering utgör en särskild grund för fri- hetsberövande enligt 24 kap. 2 § rättegångsbalken har identitetsfrågan stor praktisk betydelse. Utökade möjligheter att identifiera per- soner kan bidra till att begränsa frihetsberövandena. Detta anser vi vara ett tungt vägande skäl för att ge också en kustbevakningstjänste- man rätt att kroppsvisitera i identifieringssyfte. Det bör framhållas att ingreppet kan vara till den enskildes fördel, t.ex. möjligheten att kunna fastställa åldern på en person som inte är straffmyndig. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft16"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft10"&gt;rör sig inte heller om någon ny befogenhet, eftersom kroppsvisita- tion både i brottsutredande syfte och i skyddssyfte redan ingår i en kustbevakningstjänstemans befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft105"&gt;Vi föreslår alltså att en kustbevakningstjänsteman ska ha rätt att, i den brottsbekämpande och ordningshållande verksamheten, genom- föra kroppsvisitation också i syfte att fastställa en persons identitet. Denna rätt ska emellertid inte omfatta rutinmässiga kontroller, utan ska kräva någon kvalificerande omständighet. En sådan kvalifice- rande omständighet kan vara att personen vägrar att avslöja sin identitet eller att den uppgift som denne lämnar om sin identitet kan antas vara felaktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft16"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;


&lt;P class="p1105 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Kustbevakningens ordningshållande roll omfattar i dag i huvudsak sådant uppträdande i trafiken till sjöss som stör ordningen eller utgör en omedelbar fara för ordningsstörning. Därtill har en kustbevak- ningsjänsteman rätt att ingripa för att avvärja brott som avser trafik- regler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken, vattenförorening från fartyg och dumpning av avfall i vatten (3 § LKP). Vid ett ingri- pande i någon av dessa situationer har en kustbevakningstjänsteman rätt att avvisa, avlägsna eller omhänderta den som stör ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna. De närmare förutsättningarna för ett sådant ingripande regleras i 13 § polislagen, till vilken LKP hän- visar. Kustbevakningen har också särskilt reglerade ordningshållande uppgifter enligt lagstiftningen om sjöfartsskydd och lagstiftningen om hamnskydd. Dessa uppgifter kan aktualiseras framför allt om någon obehörig beträder ett fartyg eller hamnområde i strid med reglerna eller om en person vägrar att medverka vid kroppsvisita- tion eller undersökning av bagage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;Från flera håll har utredningen uppmärksammats på att reglering- en av Kustbevakningens ordningshållande roll har brister. Det har bl.a. framhållits att rätten att ingripa vid ordningsstörningar är allt- för begränsad och hindrar tjänstemännen från att vidta sådana ord- ningshållande åtgärder som olika delar av samhället och medborgarna förväntar sig. Som konkreta exempel på situationer som vållar pro- blem har nämnts midsommarfirandet på vissa orter vid kusten eller i skärgården, ordningsproblem vid sjökrogar och i samband med hamnfestivaler eller andra liknande tillställningar. Tjänstemän inom Kustbevakningen har framhållit att dylika problem i och för sig aktu- aliseras ganska sällan, men att de då är desto mer akuta. Något som särskilt har lyfts fram är att allmänheten och samverkande myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft16"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;heter, precis som när det gäller brottsbekämpning, förväntar sig att en kustbevakningstjänsteman kan ingripa i större utsträckning än vad som är tillåtet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;För att praktiskt försöka komma till rätta med förväntade ord- ningsproblem och tillgodose behovet av ytterligare ordningshållande resurser vid olika specifika händelser förekommer det att Kustbe- vakningen, t.ex. vid midsommartid, bemannar vissa fartyg med en polisman. Vinsterna med ett sådant arrangemang är emellertid begrän- sade. En kustbevakningstjänstemans rätt att självständigt ingripa med stöd av regleringen i LKP när det finns polis på platsen är inte självklar. I rollen som biträde åt polisen är det sakliga utrymmet för ingripande varken större eller mindre än annars. I motsats till vad som gäller för t.ex. ordningsvakter har polisen nämligen inte någon direkt orderrätt över en kustbevakningstjänsteman. Däremot ger regleringen i 24 kap. 5 § brottsbalken alltid den som hjälper polisen i en akut situation samma rätt att använda våld som polismannen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Den nuvarande ordningen upplevs alltså som problematisk och bör ses över. Den första frågan som måste besvaras är om Kustbe- vakningens ordningshållande roll kan anses svara mot samhällets krav och medborgarnas förväntningar. Oavsett svaret på den frågan krävs det en översyn med utgångspunkt i de förslag vi har presen- terat angående Kustbevakningens brottsbekämpande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I det följande behandlar vi därför Kustbevakningens framtida ord- ningshållande roll i ljuset av den skiktning som vi föreslår ska gälla för myndighetens brottsbekämpning, nämligen att Kustbevakningen ska ha självständiga uppgifter inom det direkta verksamhetsom- rådet och kunna biträda andra myndigheter inom det indirekta verk- samhetsområdet (se avsnitten 17.6 och 17.7). I avsnitt 20.2 tar vi upp frågan om en motsvarande indelning ska gälla för ordningshållningen. I avsnitt 20.3 behandlar vi sedan den närmare omfattningen av de självständiga uppgifterna. I avsnitt 20.4 diskuterar vi omfattningen av biträdesrollen. Därefter redovisar vi de enskilda befogenheterna vid ordningshållning (avsnitt 20.5). I avsnitt 20.6 uppehåller vi oss särskilt vid omhändertagande på grund av berusning. De följande av- snitten behandlar vilka krav som bör ställas på myndigheten och dess tjänstemän i samband med ett ingripande samt olika rättssäkerhets- frågor (avsnitten &lt;NOBR&gt;20.7–20.9).&lt;/NOBR&gt; Vidare avhandlas rätten att visitera och använda fängsel för att upprätthålla allmän ordning (avsnitt 20.10). Slutligen behandlar vi rätten att preja, borda och inbringa till hamn (avsnitt 20.11) och rapportering (avsnitt 20.12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft16"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355527x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Ett tudelat verksamhetsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;Vårt förslag: I likhet med vad vi har föreslagit för Kustbevak- ningens brottsbekämpande verksamhet ska den ordningshållande verksamheten skiktas i två verksamhetsområden. Det ena, det &lt;SPAN class="ft10"&gt;direkta verksamhetsområdet&lt;/SPAN&gt;, tar sikte på Kustbevakningens själv- ständiga uppgifter i ordningshållningen. Det andra, det &lt;SPAN class="ft10"&gt;indirekta verksamhetsområdet&lt;/SPAN&gt;, avser myndighetens biträdesfunktion vid en oförutsedd händelse eller planerad insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft8"&gt;Inom ramen för uppdraget att bedriva sjöövervakning patrullerar Kustbevakningen regelmässigt i bl.a. sådana kustområden och skär- gårdar som har väsentligt större befolkning sommartid än övriga delar av året. Befolkningsökningen leder till att det både arrangeras fler nöjestillställningar och förekommer fler potentiella ordnings- störningar. Samtidigt är det fråga om områden som polisen långt ifrån alltid själv har möjlighet att övervaka. Däremot finns det ett visst utrymme för att ordningsvakter, som lyder under polisen, kan medverka till att upprätthålla allmän ordning på vissa av dessa platser. Den möjligheten utnyttjas dock i huvudsak i samband med tillställningar eller verksamhet som kräver tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Mot bakgrund av Kustbevakningens frekventa närvaro i dessa områden finns det skäl att överväga en lösning som innebär att Kust- bevakningen på ett bättre sätt än i dag kan komplettera polisen i ord- ningshållningen, genom en ordning som innebär att en kustbevak- ningstjänsteman som finns på plats får ingripa med rättsligt stöd för att stävja eller förhindra ordningsstörningar. Det handlar återigen om möjligheten att utnyttja de resurser som finns på plats och att finna former för samverkan som motsvarar samhällets förväntningar och stärker medborgarnas tilltro till myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 17.5 delat in Kustbevakningens brottsbekämpan- de verksamhet i två skikt, ett direkt verksamhetsområde och ett indirekt. Ett viktigt skäl för en sådan skiktning av verksamheten i självständiga uppgifter respektive uppgifter som biträde åt en annan myndighet är att den gynnar effektiviteten och leder till bättre utnytt- jande av samhällets samlade resurser. Genom att den myndighet som finns på plats kan ingripa antingen självständigt (inom det direkta verksamhetsområdet) eller som biträde åt en annan myndighet för- bättras förutsättningarna för snabba ingripanden när det behövs. Indelningen ska också ses mot bakgrund av att Kustbevakningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft16"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;måste kunna fokusera på den löpande kärnverksamheten, samtidigt som den föreslagna lösningen ger utrymme för att myndigheten, oför- utsett eller planerat, biträder en annan myndighet med ett uppdrag som inte ingår i den löpande verksamheten men där i första hand närvaron på en viss plats motiverar att en kustbevakningstjänsteman har rättsliga möjligheter att ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Ett sådant synsätt menar vi bör appliceras också på Kustbevak- ningens ordningshållande verksamhet. Skillnaden mellan det direkta och det indirekta verksamhetsområdet bör – även när det gäller ordningshållningen – vara den att Kustbevakningen inom det först- nämnda ska kunna agera självständigt, medan medverkan inom det indirekta verksamhetsområdet i princip förutsätter en begäran från polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Även den ordningshållande verksamheten bör således skiktas. Trots att den ordningshållande och den brottsbekämpande verk- samheten skiljer sig åt i olika avseenden så är det, av de skäl som anfördes när Kustbevakningen på &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; gavs polisiära befogen- heter, viktigt att Kustbevakningen kan fullgöra uppgifter inom båda verksamhetsfälten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Det är vidare vår uppfattning att man – liksom i dag – bör reglera Kustbevakningens medverkan i polisiär ordningshållning och brotts- bekämpning på i princip samma sätt. Även för den ordningshållande verksamheten krävs det en tydligare reglering av befogenheterna, eftersom lagstiftningen är knapphändig och oklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningens ordningshållande roll bör även i framtiden vara mer begränsad än den brottsbekämpande. Det är nämligen enligt vår mening inte givet att avgränsningen av verksamhetsområdena ska vara densamma. Ett huvudskäl till detta är att den ordningshållande rollen i dag bara motsvarar en liten del av myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Dessutom förekommer de brott som Kustbevakningen bekämpar sällan vid ordningsstörningar. En annan viktig aspekt är att ordningsstörningar normalt sker på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vi går i de följande avsnitten närmare in på omfattningen av dels de självständiga uppgifterna i det direkta verksamhetsområdet, dels vad som ska rymmas under biträdesrollen i det indirekta området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft16"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355529x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Kustbevakningens självständiga uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ordningshållning i allmänhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft8"&gt;Vårt förslag: En kustbevakningstjänsteman ska självständigt kunna ingripa mot den som genom sitt uppträdande till sjöss stör ordningen eller utgör omedelbar fara för ordningsstörning. En kustbevakningstjänsteman ska vidare ha samma rätt som en polisman har enligt 13 § polislagen att självständigt ingripa för att avvärja en konkret omedelbar fara för brott. Denna rätt ska innefatta alla typer av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft10"&gt;Ingripanden mot ordningsstörningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;När omfattningen av Kustbevakningens självständiga uppgift avse- ende ordningshållning övervägs, är utgångspunkten delvis en annan än beträffande brottsbekämpningen. Som framgått i avsnitt 20.1 är Kustbevakningens ordningshållande roll i dag starkt begränsad. Detta torde framför allt kunna förklaras med att ordningshållning normalt är landbaserad. Det faktum att den vanligen aktualiseras på land är därför en omständighet av stor betydelse för frågan om myndig- hetens självständiga uppdrag bör omfatta fler ordningshållande upp- gifter än i dag. En annan viktig aspekt är att ordningshållning har särskilt tydlig koppling till polisen, medan beröringspunkterna med Kustbevakningens huvuduppdrag är få. Det finns emellertid, trots detta, skäl att överväga om Kustbevakningen i större utsträckning än i dag ska kunna utnyttjas för ordningshållning. Det vi då fokuserar på är att åstadkomma en resurseffektiv och rättssäker samverkan i geografiska områden där Kustbevakningen naturligt rör sig och där tillgången till polisresurser är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;Som vi tidigare pekat på har utredningen uppmärksammats på brister i dagens reglering. Det kan t.ex. gälla problem med ordnings- hållningen på en brygga, där kraftigt berusade personer stör övriga närvarande och utgör en latent risk för att någon ska falla i vattnet. Särskilda behov av ordningshållande insatser i förhållande till berusa- de personer kan aktualiseras bl.a. i samband med midsommarfirande på en skärgårdsö, t.ex. Sandhamn eller Möja, eller i samband med sommarfester på avlägsna stränder och öar längs den norrländska kusten. Ett annat exempel är personer som uppträder störande på öar med stor turisttillströmning som exempelvis Ven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft16"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft8"&gt;Gemensamt för nu nämnda exempel är att allmänheten förvän- tar sig att den kustbevakningstjänsteman som finns på plats eller i omedelbar närhet av platsen ska kunna ingripa mot ordningsstör- ningen. En ökad möjlighet för en kustbevakningstjänsteman att ingripa i bl.a. de exemplifierade situationerna innebär att polisen kan avlastas uppgifter och att samhällets resurser utnyttjas mer effek- tivt. Samtidigt är det viktigt att betona att ordningshållning trots allt till största delen är landbaserad och att sådana uppgifter i väsent- liga avseenden skiljer sig från Kustbevakningens huvuduppgift att bedriva sjöövervakning. Utökade uppgifter i fråga om ordningshåll- ning kan inverka menligt på den övriga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Ytterligare en omständighet att ta hänsyn till är att det finns andra kategorier än kustbevakningstjänstemän som kan bistå med ordningshållande uppgifter och därigenom komplettera polisens insat- ser. I första hand tänker vi då på ordningsvakter, men även t.ex. skydds- och områdesvakter (se bl.a. avsnitt 11.57). Dessa personer har emellertid en mera osjälvständig ställning än kustbevaknings- tjänstemän. En ordningsvakt lyder under polismyndigheten i det distrikt där han tjänstgör och är skyldig att lyda en order som en polisman meddelar i tjänsten (6 § lagen [1980:578] om ordnings- vakter). I motsats till vad som gäller för tjänstemän vid Kustbevak- ningen har dock en ordningsvakt rätt att ingripa vid alla typer av ordningsstörningar och för att avvärja alla typer av straffbelagda handlingar, så länge ordningsstörningen inte övergår i brott. Brotts- bekämpning ingår inte i ordningsvakters uppdrag, men dessa kan liksom andra medborgare göra envarsgripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Att en ordningsvakts verksamhetsområde är vidare än en kustbe- vakningstjänstemans kan sägas tala för att Kustbevakningens direkta verksamhetsområde utökas. Detta förhållande ska emellertid ställas mot det faktum att ordningsvakterna dels har ordningshållning som huvuduppgift, dels står i direkt lydnadsförhållande till polismyn- digheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Det finns också skäl att peka på att polisutbildningen är inriktad på att ge polismän både de teoretiska kunskaper och den praktiska träning som krävs för att kunna ta hand om ordningsstörningar. Polis- männen får såväl genom utbildningen som sin dagliga verksamhet goda förutsättningar att kunna ta ställning till om en ordningsstör- ning motiverar ett avvisande, avlägsnande eller ett omhändertagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft16"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355531x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1107 ft8"&gt;JO har i ett stort antal ärenden belyst de svåra överväganden som kan krävas.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vidare fordrar ingripanden mot ordningsstörningar inte sällan kontakter med de sociala myndigheterna, vilket polisen har stor vana vid, medan Kustbevakningen inte har några naturliga kontaktytor inom den sektorn. Härtill kommer att våldsanvändning aktualiseras i större utsträckning vid ordningshållning än vid brottsbekämp- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Det finns alltså skäl som talar både för och emot att utöka om- rådet för Kustbevakningens ordningshållande roll. Vi anser att de skäl som talar mot ett utökat verksamhetsområde väger betydligt tyngre än skälen för. Ordningshållningens starka anknytning till land är ett sådant skäl. Utökade självständiga uppgifter medför risk för att fokus i alltför stor utsträckning flyttas från sjöövervakningen. Ett annat tungt vägande skäl är ordningshållningens starka anknytning till polisens huvuduppgifter att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten. Kustbevakningen har inte någon motsvarande upp- gift. Vidare måste beaktas att ordningshållande ingripanden kan inrymma väl så svåra bedömningar som exempelvis brottsbekäm- pande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Av dessa skäl anser vi att Kustbevakningen – i förhållande till den brottsbekämpande rollen – bör ha en väsentligt snävare ordnings- hållande roll. Vår utgångspunkt är att de ordningshållande befogen- heterna i 3 § LKP i princip bör föras över till den nya regleringen och ingå i det direkta verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;För att undvika vissa praktiska tillämpningsproblem och svåra gränsdragningsfrågor är det emellertid befogat att slopa den särskilda avgränsningen till störande uppträdande i ”&lt;SPAN class="ft10"&gt;trafiken &lt;/SPAN&gt;till sjöss”. Vi före- slår därför att Kustbevakningen i fortsättningen ska kunna avvisa, avlägsna eller omhänderta den som genom sitt &lt;SPAN class="ft10"&gt;uppträdande till sjöss &lt;/SPAN&gt;stör ordningen eller utgör omedelbar fara för ordningsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Den nuvarande regleringen innehåller också den begränsningen att ingripande bara får ske ”i omedelbar anslutning till gärningen”. Någon motsvarighet till denna regel behövs inte enligt vår mening. Det ligger i sakens natur att en ordningsstörning som redan har upp- hört inte bör föranleda något ingripande. Har den lett till en brotts- lig gärning får kustbevakningstjänstemannens möjlighet att ingripa bedömas med utgångspunkt i vad som gäller för den brottsbekäm- pande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se bl.a. JO 1988/89 s. 74, 1991/92 s. 64, 1992/93 s. 62 och 69 samt 1994/95 s. 86.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p663 ft10"&gt;Ingripanden för att avvärja brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;För närvarande har en kustbevakningstjänsteman enligt 3 § LKP en uttrycklig rätt att ingripa för att avvärja brott mot trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken, åtgärder mot vattenförorening från fartyg och dumpning av avfall i vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Rätten för en polisman att ingripa med stöd av 13 § polislagen för att avvärja brott omfattar alla typer av brott. En tillämpning av bestämmelsen kräver emellertid att det föreligger en konkret omedel- bar fara för brott (prop. 1983/84:111 s. 98). Rättsläget får däremot anses vara osäkert när det gäller frågan om bedömningen av om det föreligger en omedelbar fara för brott, och om ett ingripande är moti- verat, också kan grunda sig på vad som var känt om vederbörande sedan tidigare eller om uteslutande det aktuella uppträdandet ska ligga till grund för bedömningen (jfr Högsta domstolens resonemang i NJA 1993 s. 360 III och den skiljaktiga mening som tingsrättens ordförande redovisade).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Enligt vår mening är det angeläget att uppnå en större samstäm- mighet mellan regleringen av brottsbekämpningen och ingripanden för att avvärja brott. Detta ligger också väl i linje med vår över- gripande uppfattning att Kustbevakningens resurser bör utnyttjas när myndigheten finns på plats, samtidigt som en tjänsteman måste kunna grunda sina ingripanden på en uttrycklig reglering. En natur- lig följd av våra ställningstaganden i fråga om Kustbevakningens brottsbekämpande roll är att en kustbevakningstjänstemans möjlig- heter att ingripa med stöd av 13 § polislagen för att avvärja brott bör omfatta varje typ av brott, således även brott som normalt ligger utanför en sådan tjänstemans behörighet. Annars är risken uppen- bar att tjänstemannen i det praktiska arbetet ställs inför just sådana bedömningar av i vilken roll ingripandet sker, och vilken rätt som följer med detta, som vi anser utgör ett av huvudproblemen i den nuvarande regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft8"&gt;Visserligen kan det hävdas att en bestämmelse som ger en kust- bevakningstjänsteman möjlighet att ingripa för att avvärja varje typ av brott indirekt innebär att utrymmet för omhändertagande på grund av ordningsstörningar vidgas, eftersom ordningsstörningar som är av den styrkan att de motiverar ett omhändertagande i stor utsträck- ning också innefattar någon typ av brott. Vidare kan det, som Högsta domstolen konstaterat, vara svårt att bedöma om ett uppträdande utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen eller om det föreligger en omedelbar fara för brott (se NJA 1993 s. 360 III). Att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355533x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;tillämpningen av 13 § polislagen tveklöst inrymmer svåra bedöm- ningar ändrar inte vår uppfattning, bl.a. mot bakgrund av att Kust- bevakningen redan tillämpar bestämmelsen. De överväganden som krävs för att ingripa är komplicerade oavsett vilken kategori av tjänstemän som tillämpar bestämmelsen. Det rör sig dessutom om ett begränsat antal fall och situationer där någon mindre ingripande åtgärd, t.ex. tillsägelser eller anmaningar, inte räcker till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Sammanfattningsvis bör alltså enligt vår mening den nya regle- ringen innebära att en kustbevakningstjänsteman ska kunna ingripa och avvärja brott under samma förutsättningar som gäller för en polisman enligt 13 § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ordningshållning inriktad på sjöfartsskydd och hamnskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft8"&gt;Vårt förslag: Ordningshållning enligt lagen om sjöfartsskydd och lagen om hamnskydd ska ingå i det direkta verksamhetsområdet. Rätten att ingripa med stöd av denna reglering omfattar inte omhändertagande av personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft8"&gt;När det gäller rätten att ingripa vid ordningsstörningar på fartyg och i hamnar m.m. bör särskilt övervägas om Kustbevakningens själv- ständiga ordningshållande uppgifter på samma sätt som i dag ska omfatta den reglering som finns i lagen om sjöfartsskydd och lagen om hamnskydd med tillhörande förordningar. Dessa lagar ger en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa för att upprätthålla ord- ningen och säkerheten på fartyg, i hamnanläggningar och i hamnars område eller delområde (se vidare avsnitten 11.29 och 11.30).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Med stöd av 20 § andra stycket lagen om sjöfartsskydd har en tjänsteman vid Kustbevakningen rätt att i ordningshållande syfte från ett fartyg eller en hamnanläggning avvisa eller avlägsna den som obehörigen uppehåller sig där, stör ordningen där eller äventyrar fartygets eller hamnanläggningens skydd. I ordningshållande syfte har en tjänsteman vid Kustbevakningen också rätt att avvisa eller avlägsna den som obehörigen uppehåller sig i en hamns område eller delområde, stör ordningen där eller äventyrar hamnens skydd (4 kap. 7 § andra stycket lagen om hamnskydd). Lagarna innehåller inte några bestämmelser om dokumentation av ingripanden eller i övrigt några särskilda rättssäkerhetsgarantier. En förklaring till detta kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft16"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;vara att de införlivar &lt;NOBR&gt;EG-rättsakter&lt;/NOBR&gt; med svensk rätt. En annan orsak kan vara att lagstiftningen inte ger en tjänsteman rätt att omhän- derta en person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Båda regleringarna är utformade så att den myndighet som är till- synsmyndighet (Sjöfartsverket) har huvudrollen, men kan begära biträde från polisen, Kustbevakningen och Tullverket. Vidare får endast en polisman, en tulltjänsteman eller en kustbevakningstjänste- man utföra en viss typ av åtgärd, nämligen kroppsvisitation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det förhållandet att Sjöfartsverket kan delegera viss kontroll enligt de nu aktuella lagarna till Kustbevakningen kan, tillsammans med nyssnämnda befogenhet, tala för att lagstiftningen bör flyttas över till den nya lagen och ingå i det direkta verksamhetsområdet. Det förhållandet att regleringen har sin grund i &lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; lagstift- ning hindrar nämligen inte att bestämmelserna förs över till annan lagstiftning. I förhållande till EU har Sverige endast förbundit sig att ha de verkställighetsbestämmelser som krävs, medan det är en nationell angelägenhet hur denna lagstiftning närmare utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det som talar mot att föra över den nu aktuella lagstiftningen till den nya lagen är framför allt att både lagen om sjöfartsskydd och lagen om hamnskydd även innehåller befogenheter för polismän och tulltjänstemän. De skäl som vi tidigare har anfört mot att splittra upp sådan lagstiftning (se avsnitt 17.6.2) gör sig gällande även här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vid en samlad bedömning, där vi också tagit hänsyn till att lag- stiftningen i nu aktuella delar sällan används, talar övervägande skäl mot att lyfta in bestämmelserna om sjöfartsskydd och hamnskydd i den nya lagen. Genom en hänvisning från den nya lagen till denna reglering ökar ändå överskådligheten. Vidare kan man med en sådan lösning också se till att de allmänna principerna för ingripanden i ordningshållande syfte även omfattar regleringen om sjöfartsskydd och hamnskydd. Detta är angeläget ur rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Att regleringen inte flyttas till den nya lagen bör dock inte hindra att den ingår i det direkta verksamhetsområdet för ordningshållning. Myndighetens uppgift att övervaka sjöfartsskyddet och hamnskyddet motiverar att lagstiftningen ingår i Kustbevakningens självständiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft16"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355535x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Våra förslag när det gäller avgränsningen av Kustbevakningens själv- ständiga uppgifter, det direkta verksamhetsområdet, innebär alltså att myndighetens ordningshållande roll i sak inte utvidgas nämnvärt i förhållande till nuvarande uppgifter. Däremot får Kustbevakningen en självständigare roll där det tydligt framgår att en kustbevaknings- tjänsteman kan ingripa på eget initiativ inom det direkta verksam- hetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Den nuvarande ordningshållande rollen kan emellertid, trots detta, utvecklas beroende på hur biträdesrollen i det indirekta verksam- hetsområdet utformas. Vi övergår därför till att behandla vilket ansvar Kustbevakningen ska ha att biträda polisen i den ordnings- hållande verksamheten och vilka uppgifter myndigheten i övrigt bör ha för ordningshållning i vissa specifika situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vidare finns det, enligt vår mening, skäl att närmare överväga vilka konkreta befogenheter en kustbevakningstjänsteman bör ha inom ramen för den ordningshållande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Uppgifter som biträde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Biträde vid ordningshållning i allmänhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft41"&gt;Vårt förslag: Kustbevakningen ska ha rätt att även i andra fall än de som inryms i myndighetens självständiga uppgift på uppdrag av en polismyndighet biträda vid ordningshållning vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;en oförutsedd situation, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;en planerad insats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman ska vidare ha rätt att, efter över- enskommelse i det enskilda fallet, ingripa som biträde åt en polis- myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft8"&gt;Som framgått av föregående avsnitt anser vi att Kustbevakningens utökade brottsbekämpande roll inte bör leda till någon motsvarande utökning i fråga om den självständiga ordningshållande rollen. Frågan är då vad som bör gälla för biträdesrollen. Ordningshållning har en mera momentan karaktär, varför biträde inte ger samma effektivi- tetsvinster som exempelvis biträde med utredningsåtgärder. Sam- tidigt gör sig kraven på effektivitet och på en reglering som både&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;den enskilde tjänstemannen, samverkande myndigheter och med- borgarna kan känna sig trygga med lika starkt gällande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;För att åstadkomma en sådan ordning bör enligt vår mening polisen i ett enskilt fall kunna begära biträde med vissa ordnings- hållande uppgifter. Samtidigt krävs emellertid också att uppgiften att biträda i ordningshållningen avgränsas tämligen snävt, för att undvika att biträdesrollen inverkar menligt på Kustbevakningens huvuduppgifter att bedriva sjöövervakning och räddningstjänst. Den närmare avgränsningen bör också ses i ljuset av att det inte är själv- klart att myndigheten har resurser att avsätta för ordningshållning. Som vi tidigare har redovisat finns det emellertid vissa brister i det nuvarande systemet. Dessa kan hanteras, och polisen avlastas, om en kustbevakningstjänsteman inom ramen för det indirekta verksam- hetsområdet ges möjlighet att biträda polisen i sådana situationer där Kustbevakningen kommer till en plats eller redan finns på en plats där det har uppstått eller uppkommer behov av ett snabbt ingripande i ordningshållande syfte eller det krävs en omedelbar insats för att avvärja brott. I princip kan denna typ av ingripanden aktualiseras i tre olika situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Den första situationen är om tjänstemän vid Kustbevakningen kommer till eller redan finns på en plats där ett ingripande i ord- ningshållande syfte är aktuellt, men där ingripandet ligger utanför myndighetens självständiga uppgifter i fråga om ordningshållning. På välbesökta platser i skärgården kan det under vissa tider av året krävas ingripanden i ordningshållande syfte. Som exempel kan nämnas att det uppstått ordningsproblem på en campingplats på en avläg- sen ö, genom att ett gäng berusade och stökiga personer uppträder störande eller hotfullt mot andra campare. I sådana fall anser vi att det ska krävas att Kustbevakningen tar kontakt med polisen och förhör sig om huruvida polisen önskar att Kustbevakningen ska ingripa eller inte. Ett huvudskäl för detta är att ett ingripande mot stökiga personer kan leda till att situationen förvärras och i värsta fall leda till värre problem om det inte utförs på rätt sätt. Ett ingri- pande måste därför förutsätta att personalen hos båda myndig- heterna är överens om ingripandet och har möjlighet att avsätta de resurser som behövs. Ett annat viktigt skäl är att ingripanden mot ordningsstörningar kan kräva uppföljande åtgärder som exempelvis transport av och förhör med omhändertagna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft8"&gt;Den andra situationen är om polisen i en hastigt uppkommen situation begär biträde av Kustbevakningen för att omedelbart lösa ordningsproblem. Man kan t.ex. tänka sig att polisen får in larm om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft16"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355537x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;att det ligger en berusad person ute på en avlägsen brygga och att denne riskerar att falla i vattnet. Ett ingripande i en sådan situation kan aktualiseras med stöd av allmänna ordningshållande befogen- heter, om det inte finns skäl att ingripa med stöd av lagen om omhän- dertagande av berusade personer m.m. Kustbevakningen bör kunna bistå polisen med ordningshållande åtgärder, men endast om man har resurser för det och det är fråga om åtgärder som ligger inom ramen för vad Kustbevakningen annars får besluta om. Vid den här typen av ingripanden blir vinsterna med och behovet av omedelbara insatser särskilt tydliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Den tredje situationen är planerade insatser vid vilka polisen kan förutse ordningsproblem till sjöss men som ligger utanför Kustbe- vakningens ansvarsområde. Ett konkret exempel är att polisen begär hjälp med ordningshållningen på vatten i samband med en sjöfestival eller på en plats längs med Bergslagens kanal eller Säffle kanal i sam- band med en större tilldragelse där. Att Kustbevakningen avsätter resurser för att medverka vid sjöfestivaler och liknande arrangemang kan väl försvaras på grund av risken för sjöolyckor och därmed över- ensstämma med myndighetens uppdrag i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ingripanden vid nödliknande situationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;Vårt förslag: Inom det indirekta verksamhetsområdet ska en kust- bevakningstjänsteman kunna på eget initiativ ingripa vid allvarlig fara för liv eller hälsa, om det krävs ett omedelbart ingripande för att avvärja faran och denna inte lämpligen kan hindras på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;Utöver de situationer vi nu har behandlat kan det också i samband med en akut ordningsstörning uppkomma situationer där polisen inte har begärt biträde och det inte heller finns möjlighet att hinna kontakta polisen innan ett ingripande måste företas. Vi tänker oss då närmast ”nödliknande situationer” där det föreligger fara för liv eller hälsa. En sådan situation kan uppkomma om Kustbevakningen passerar en brygga sent på kvällen och upptäcker att flera berusade personer förefaller lossa förtöjningarna till alla båtar. Om vädret är lugnt föreligger det kanske inte någon omedelbar fara, men en sådan handling innebär en latent fara för både liv och egendom. Dess- utom kan den leda till bråk, om båtägarna upptäcker vad som skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft16"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;I ett sådant fall är det förmodligen inte tillräckligt att bara ordna förtöjningarna och sedan lämna platsen. Det kan krävas någon form av ingripande mot de berusade personerna. Ett annat exempel är att en psykotisk person börjar bråka med andra personer i en stugby på en avlägsen ö, samtidigt som ett av Kustbevakningens fartyg av en slump har lagt till där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I dessa situationer är förutsättningarna alltså att polisen inte har anlänt till platsen, samtidigt som Kustbevakningen råkat komma dit och det krävs en akut insats. Det är enligt vår mening betydligt bättre att en kustbevakningstjänsteman ingriper än att någon ur all- mänheten tvingas göra det. Vi anser att det i nu aktuella situationer behövs en reglering som ger de kustbevakningstjänstemän som kom- mer till platsen rätt att ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Innan vi går in på frågan om hur långt en sådan nödliknande rätt bör sträcka sig finns det anledning att erinra om det finska Gräns- bevakningsväsendet. I Finland tillämpas nämligen sedan några år till- baka en ordning som liknar den vi nu har beskrivit (se avsnitt 14.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Även i Finland är det polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Gränsbevakningsväsendet får emellertid trots detta ingripa vid hot mot hälsa eller egendom, om en åtgärd inte kan vänta och polisens hjälp inte kan erhållas utan dröjsmål (21 § gränsbevakningslagen). På begäran av en polisman kan Gränsbevak- ningsväsendet även sköta brådskande polisuppgifter för att upprätt- hålla allmän ordning och säkerhet som polisen inte själv kan hantera utan dröjsmål. Den finska regeringen har bl.a. konstaterat att säker- heten för befolkningen i glesbygden förbättras genom att gräns- bevakningsväsendet får rätt att också utan en särskild begäran från polisen utföra brådskande polisiära uppgifter inom områdena för ordningshållning och säkerhet. I uppdraget ingår också att avvärja terroristbrott (RP 6/2005 rd, se även 33 § gränsbevakningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det finns enligt vår mening knappast skäl att sträcka ut tillämp- ningsområdet till att också avse fara för egendom, som man har gjort i Finland. I de fallen torde bestämmelsen i 24 kap. 4 § brotts- balken om nöd vara tillräcklig. Däremot bör det finnas en möjlighet för en kustbevakningstjänsteman att på lagliga grunder ingripa i en akut situation när liv eller hälsa står på spel. Det tidigare nämnda exemplet med lossade förtöjningar är en sådan situation, eftersom det i båtarna kan ligga sovande människor som utsätts för fara om båtarna driver i väg. Ett annat exempel är att en person, som befinner sig i ett hamnområde, hotar att begå självmord genom att tända eld&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft16"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355539x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;på sig och sin båt och därigenom utsätter både sig själv och andra för fara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En reglering av de närmast nödliknande situationer vi nu avser bör ta sin utgångspunkt i den allmänna ansvarsfrihetsregeln om nöd i 24 kap. 4 § brottsbalken. För den enskilde kustbevakningstjänste- mannen är det emellertid viktigt att skapa en särskild reglering så att denne inte enbart är hänvisad till en allmän straffrihetsbestäm- melse. Annars kan det uppstå problem om det visar sig att det i själva verket inte förelåg någon nödsituation och ingripandet gick utöver vad som var försvarligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Behovet av nya eller ändrade befogenheter för ordningshållning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft8"&gt;Vårt förslag: De allmänna principerna för ingripanden ska gälla också för den ordningshållande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;Trots att vi inte finner skäl att ändra den sakliga avgränsningen av den ordningshållande rollen annat än marginellt aktualiseras frågan om tjänstemännens nuvarande rätt att ingripa tillgodoser kraven på en rättssäker verksamhet. En viktig utgångspunkt vid denna bedöm- ning är enligt vår mening att de ordningshållande befogenheterna i grunden bör vara desamma, oavsett vilken myndighet som ingriper mot en ordningsstörning, och att de endast bör avvika om detta är särskilt motiverat. Vi återkommer till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;En annan viktig fråga är att de allmänna principer som gäller för polisen i dess ordningshållande verksamhet, och som kommer till uttryck i 8 § polislagen, bör gälla även för Kustbevakningen. Det ska således framgå av den nya lagen att &lt;NOBR&gt;legalitets-,&lt;/NOBR&gt; proportionalitets- och behovsprinciperna ska tillämpas i ordningshållningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft16"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355540x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer som stör ordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;Vårt förslag: I lagen ska tas in en bestämmelse som i huvudsak motsvarar 13 § polislagen och som ger en kustbevakningstjänste- man samma rätt som en polisman att avvisa, avlägsna och till- fälligt omhänderta den som stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna. En kustbevakningstjänste- man får vidta motsvarande åtgärder för att avvärja brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;I 13 § polislagen regleras förutsättningarna för avvisande, avlägsnan- de och tillfälligt omhändertagande av personer vid ordningsstörning, fara för ordningsstörning, brott och fara för brott. Enligt 13 § första stycket får en polisman, då någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, när det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas, avvisa eller avlägsna honom eller henne från visst område eller utrymme. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling ska kunna avvärjas. Om avvisande eller avlägsnande är otill- räckligt för att det avsedda resultatet ska uppnås, får personen till- fälligt omhändertas (13 § andra stycket). Tillfälligt omhändertagande är alltså en åtgärd som ska tillgripas i sista hand, om andra metoder inte fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Med stöd av 13 § polislagen kan ingripanden ske redan när det finns risk för att någon kommer att störa den allmänna ordningen. En sådan risk måste emellertid vara konkret och måste vidare ha uppkommit genom ett särskilt uppträdande av den som ska omhän- dertas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Bestämmelsen i 13 § polislagen gäller redan i dag för en kustbe- vakningstjänsteman i den ordningshållande verksamheten genom en hänvisning i 3 § LKP. Denna rätt att ingripa är grundläggande för att man ska kunna utföra sina självständiga uppgifter inom det direkta verksamhetsområdet. Vi föreslår därför att en bestämmelse som i huvudsak motsvarar 13 § polislagen tas in i den nya lagen. Inom det indirekta verksamhetsområdet krävs motsvarande befogenheter. Annars skulle syftet med regleringen inte uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vid ett ingripande inom det indirekta verksamhetsområdet ska polisen så snart som möjligt överta ansvaret för den fortsatta hand- läggningen, t.ex. av ett omhändertagande. Detta hör samman med att Kustbevakningen i dessa fall enbart agerar som biträde åt polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355541x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;Eftersom ordningshållning dels utgör en mycket begränsad del av Kustbevakningens verksamhet, dels kan kräva uppföljningsåtgärder i form av kontakt med sociala myndigheter, bör enligt vår mening även ansvaret för omhändertagande som görs inom det direkta verk- samhetsområdet så snabbt som möjligt övergå till polisen. Detta hindrar inte att den kustbevakningstjänsteman som ingripit under- rättar den omhändertagne om skälen för omhändertagandet så snart situationen medger det (se vidare avsnitt 20.9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;I sammanhanget bör påpekas att 13 § polislagen även ger en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa för att avvärja brott. Att bestämmelsen i polislagen har fått den utformningen hör bl.a. sam- man med att det är en huvuduppgift för polisen att förebygga och förhindra brott, samtidigt som de flesta gärningar inte är straffbara på försöks- eller förberedelsestadiet. Det behövs en sådan bestäm- melse även i Kustbevakningens verksamhet. För att inte skapa otyd- ligheter i förhållande till den brottsbekämpande rollen anser vi att en kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa för att avvärja brott ska omfatta alla brott, vilket vi också utvecklat i avsnitt 20.3.1. Ett konkret exempel på när bestämmelsen kan aktualiseras är att kust- bevakningstjänstemän under patrullering avlägsnar en person från en plats för att hindra att slagsmål uppstår eller hindrar miljöaktivister från att ta sig ombord på ett fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;20.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Rätten att avvisa eller avlägsna vid tillträdesförbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;Vårt förslag: I lagen införs en regel som motsvarar 13 a § polis- lagen och som ger en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman att avvisa eller avlägsna den som överträder ett tillträdesförbud när det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. Denna rätt att ingripa ska även omfatta den som vägrar att lämna ett område med tillträ- desförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft8"&gt;Polisen har numera rätt att avvisa och avlägsna personer i vissa andra situationer än dem som regleras i 13 § polislagen. Av särskilt intresse i detta sammanhang är 13 a § polislagen. Enligt den para- grafen får en polisman avvisa eller avlägsna den som försöker tränga sig in på ett område eller i ett utrymme till vilket tillträde har för- bjudits med stöd av polislagen eller annan författning, såvida detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft16"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355542x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätt- hållas. Paragrafen ska främst ses mot bakgrund av bestämmelserna i 23 och 24 §§ polislagen samt 27 kap. 15 § rättegångsbalken som reglerar polisens möjligheter att spärra av eller på annat sätt för- bjuda tillträde till ett visst område eller utrymme. Rätten att avvisa eller avlägsna en person omfattar även den som vägrar att lämna ett sådant område eller utrymme, eller som inte följer en anvisning att följa viss väg som har meddelats med stöd av polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;En regel av motsvarande slag behövs enligt vår mening för Kust- bevakningen med tanke på myndighetens uppgifter dels enligt regle- ringen om sjöfartsskydd och hamnskydd, dels enligt reglerna om områdesskydd och samhällsviktiga anläggningar. Vi föreslår också att en kustbevakningstjänsteman för att säkerställa utredning om brott ska få samma rätt som en polisman att spärra av områden med stöd av 27 kap. 15 § rättegångsbalken (se avsnitt 18.7). Det är enligt vår mening viktigt att avspärrningar och tillträdesförbud respekteras och att de myndigheter som övervakar efterlevnaden av sådana förbud har rimliga möjligheter att ingripa. En rätt att avvisa och avlägsna personer är då ett lämpligt medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vi föreslår därför att en bestämmelse som i allt väsentligt över- ensstämmer med 13 a § polislagen tas in i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Omhändertagande på grund av berusning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;Vår bedömning: Det finns inte skäl att ge en kustbevaknings- tjänsteman rätt att omhänderta personer enligt lagen om omhän- dertagande av berusade personer m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft8"&gt;När Kustbevakningen bedriver övervakning till sjöss, i hamnar eller i anslutning till sjötrafiken, kan tjänstemännen träffa på höggradigt berusade personer som är mer eller mindre ur stånd att ta hand om sig själva. Det är därför naturligt att ställa sig frågan om en kust- bevakningstjänsteman – som ett led i ordningshållningen – bör ges rätt att ingripa enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av beru- sade personer m.m. (LOB). Denna möjlighet har en kustbevaknings- tjänsteman nämligen inte i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Ett omhändertagande med stöd av LOB förutsätter att någon anträffas så berusad av alkoholdrycker eller annat berusningsmedel att han inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;själv eller för någon annan (1 §). I lagen finns krav på att den omhän- dertagne vid behov ska undersökas av läkare så snart det kan ske (3 §). Enligt LOB kan vidare en omhändertagen person, som inte bereds vård på sjukhus eller annars kan friges, hållas kvar eller tas i förvar om det är nödvändigt med hänsyn till ordning och säkerhet (4 §). Om en polisman har omhändertagit någon enligt LOB ska en förman pröva åtgärden (5 §). Förmannen kan antingen upphäva beslutet, och frige den omhändertagne, eller fastställa beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Inte bara polismän utan även ordningsvakter får besluta om om- händertagande enligt lagen, utom i de fall där den rätten särskilt har undantagits i förordnandet som ordningsvakt (10 § första stycket). Om en ordningsvakt har omhändertagit någon, ska personen skynd- samt överlämnas till närmaste polisman (10 § andra stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;LOB är i första hand en social skyddslagstiftning där omsorgen om den enskilda individen står i förgrunden (prop. 1975/76:113). Detta skyddssyfte kan tala för att även en kustbevakningstjänsteman ges rätt att omhänderta en person med stöd av LOB, eftersom åtgär- den är lika angelägen oavsett vilken typ av tjänsteman som finns på plats. Det förhållandet att inte bara polismän, utan även ordnings- vakter, har rätt att ingripa kan också tala för att en kustbevaknings- tjänsteman bör ges samma rätt. Man måste dock hålla i minnet dels att ordningsvakter står i ett direkt lydnadsförhållande till polisen, dels huvudsakligen tjänstgör i miljöer där höggradig berusning utgör ett särskilt problem, t.ex. i krogmiljö. Detta står i tydlig kontrast till Kustbevakningens huvuduppgifter, som är att bedriva sjööver- vakning och räddningstjänst. Uppgiften är därför naturligare för en ordningsvakt, som inte sällan utför uppdrag åt näringsidkare i restau- rang- och nöjesbranschen. Det förhållandet att omhändertagande enligt LOB i de allra flesta fall aktualiseras på land talar också enty- digt mot att kustbevakningstjänstemän ska ges rätt att omhänderta berusade personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;Det finns ytterligare en aspekt på frågan om en kustbevaknings- tjänsteman bör kunna besluta om omhändertagande enligt LOB. Den har samband med förvaringen av den omhändertagne. Ett omhändertagande ute på en ö i skärgården skulle kunna leda till att den omhändertagne måste transporteras långa sträckor för att kunna överlämnas till polisen. En sådan lösning kan knappast anses upp- fylla dagens krav på effektivitet och samordning, eftersom den skulle binda upp såväl Kustbevakningens som polisens resurser på ett sätt som inte kan motiveras, inte ens av hänsyn till skyddet av den enskilda individen. Lagens skyddssyfte tillvaratas bättre i annan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft16"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355544x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft8"&gt;I sammanhanget bör också hänsyn tas till att det sedan länge pågår en diskussion om det över huvud taget bör ingå i polisens upp- gifter att omhänderta berusade personer, eller om detta bör vara en uppgift för någon annan samhällssektor. Även detta bör vägas in vid bedömningen av om det är rimligt att nu utvidga lagens tilllämpnings- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;En annan viktig omständighet är de svåra medicinska ställnings- taganden som kan krävas. Den ökande tillgången på alkohol, inte minst bland ungdomar, och den blandning av alkohol och andra droger som förekommer har medfört att det blivit allt svårare för polisen att bedöma de omhändertagnas hälsotillstånd (se närmare om detta i Ds 2001:31 s. 138). En kustbevakningstjänsteman saknar adekvat sjukvårdsutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Inte heller det förhållandet att Kustbevakningen föreslås få rätt att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (se avsnitt 13.2.1) bör enligt vår mening leda till att kustbevakningstjänstemän ges rätt att omhän- derta berusade personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Sammantaget finner vi alltså att det varken kan anses vara resurs- effektivt eller sakligt motiverat att ge en kustbevakningstjänsteman rätt att omhänderta personer med stöd av LOB. En annan sak är att en kustbevakningstjänsteman ändå bör kunna fylla en viktig upp- gift i ett enskilt fall, t.ex. genom att se till att en höggradigt berusad person tas om hand av en anhörig eller någon annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Dokumentation av ingripanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft8"&gt;Vårt förslag: Det bör införas krav på dokumentation av ingripan- den som innebär att någon avvisas, avlägsnas eller omhändertas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har inte någon skyldighet att doku- mentera sådana ingripanden i ordningshållande syfte som innebär att någon avvisas, avlägsnas eller omhändertas. Däremot innehåller polislagen en regel om dokumentationsskyldighet för polisen (27 § polislagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Dessa krav i polislagen innebär att protokoll ska föras över en åtgärd att avvisa, avlägsna eller omhänderta någon. Av protokollet ska framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vem som har beslutat om ingripandet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vem eller vilka som har deltagit i ingripandet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft16"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355545x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1115 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;tiden för ingripandet samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;vad som i övrigt framkommit vid ingripandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Vissa av uppgifterna (p. 1 och 2) ska dokumenteras av den som har beslutat om ingripandet och de övriga (p. &lt;NOBR&gt;3–6)&lt;/NOBR&gt; av den som har varit förman vid ingripandet. Rikspolisstyrelsen har med stöd av ett särskilt bemyndigande utfärdat tillämpningsföreskrifter om doku- mentation (RPSFS 2000:15, FAP &lt;NOBR&gt;100-2).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Dokumentationen kan sägas fylla två syften. För det första under- stryks vikten av att tjänstemannen före ett ingripande tar ställning till om förutsättningarna för åtgärden är uppfyllda. För det andra möjliggörs en kontroll av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Eftersom dokumentationen tar sikte på frågor som är viktiga för den enskildes rättssäkerhet och för möjligheten att i efterhand kon- trollera om ett ingripande varit rättsenligt, bör samma krav på doku- mentation gälla oavsett om åtgärden vidtas av en polisman eller en kustbevakningstjänsteman (jfr prop. 1996/97:175 s. 64). Vi föreslår därför att en särskild bestämmelse om dokumentationsskyldighet tas in i lagen. Kraven på dokumentation bör överensstämma med vad som gäller enligt 27 § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Krav på förmansprövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;Vårt förslag: Det bör införas en skyldighet för den kustbevak- ningstjänsteman som har verkställt ett omhändertagande att utan dröjsmål anmäla åtgärden till sin förman. Har omhändertagandet inte upphört ska förmannen omedelbart pröva om det ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft8"&gt;Enligt 15 § polislagen ska den polisman som verkställt ett omhän- dertagande så snabbt som möjligt anmäla åtgärden till sin förman, som omedelbart ska pröva om åtgärden ska bestå. Kravet på förmans- prövning är en rättssäkerhetsgaranti. Prövningen har tillkommit i syfte att minimera risken för felaktiga frihetsberövanden. I RPS:s allmänna råd om förmansprövning på distans m.m.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;anges att vid all sådan prövning bör beaktas att den syftar till att säkerställa den enskildes rättsäkerhet genom att frågan om ett fortsatt omhänder- tagande alltid ska bedömas av någon annan än den som har verkställt åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;RPSFS 2000:22, FAP &lt;NOBR&gt;255-1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355546x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Naturligtvis gör sig kravet på omprövning lika starkt gällande när ett omhändertagande beslutas av en kustbevakningstjänsteman. Den nya lagen bör därför innehålla en regel om att en kustbevaknings- tjänsteman utan dröjsmål ska anmäla ett verkställt omhändertagande till sin förman, dvs. normalt till vakthavande befäl. Om omhänder- tagandet inte redan har upphört ska förmannen omedelbart pröva om det ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;En särskild fråga i sammanhanget är hur denna prövning ska genomföras. När det gäller polisens beslut om omhändertagande har JO tidigare riktat kritik bl.a. mot att prövningen av omhänder- tagande av berusade personer i vissa fall har gjorts av ett befäl som inte har varit närvarande och själv kunnat iaktta personens berus- ningsgrad (se JO 1998/99 s. 116). Kravet på att den som gör pröv- ningen själv ska kunna iaktta den omhändertagne gör sig dock inte gällande på samma sätt när det är fråga om en rättslig överprövning av skälen för åtgärden. Polisen tillämpar också sedan länge förmans- prövning på distans även för de fall som JO kritiserat.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Vi anser således att en förmansprövning i detta fall kan göras av ett vakthavande befäl efter en föredragning per telefon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;20.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Behandlingen av en omhändertagen och andra rättssäkerhetsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;Vårt förslag: Det ska införas regler om att den som har omhän- dertagits ska underrättas om anledningen till omhändertagandet så snart som möjligt. Vidare får omhändertagandet inte orsaka större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till syftet med åtgärden eller väcka onödig uppmärksamhet. Den som har omhän- dertagits får inte underkastas annan inskränkning i sin frihet än som behövs med hänsyn till ändamålet med åtgärden, ordning eller säkerhet. Den omhändertagne får tas i förvar om det är nödvän- digt med hänsyn till ordning eller säkerhet. Det sistnämnda ska dock inte gälla personer under 15 år. En person får inte omhän- dertas eller hållas kvar om det finns skäl för gripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft8"&gt;Vår bedömning: Det krävs inte någon bestämmelse om att för- hör ska hållas med den som har omhändertagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se RPSFS 2000:22, FAP &lt;NOBR&gt;255-1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;Enligt artikel 5(2) i Europakonventionen har varje frihetsberövad person bl.a. rätt att omgående underrättas om skälen till frihetsberö- vandet. Det diskuterades länge om omhändertagande enligt polis- lagen ska jämställas med frihetsberövande i konventionens mening. Numera utgår lagstiftningen från att så bör vara fallet. Därför inne- håller 15 § polislagen bl.a. en bestämmelse om rätt för den som omhändertagits att få reda på anledningen till omhändertagandet. Bestämmelsen är inte tillämplig på Kustbevakningens ingripanden. Enligt vår mening bör en regel om att den omhändertagne ska under- rättas om anledningen till omhändertagandet införas i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Inte heller reglerna i 16 § polislagen, om att förhör så snart som möjligt ska hållas med den som har omhändertagits, gäller för Kust- bevakningen. Detta bör ses mot bakgrund av att ett omhänderta- gande så snabbt som möjligt ska rapporteras till polisen och att det därför knappast finns något behov av bestämmelsen i Kustbevak- ningens verksamhet. Eftersom Kustbevakningens självständiga ord- ningshållande roll inte förändras på något påtagligt sätt och det inte finns något behov av en sådan bestämmelse när en kustbevaknings- tjänsteman biträder en annan myndighet, bedömer vi att en sådan regel inte krävs i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Det kan däremot finnas skäl att införa en bestämmelse som mot- svarar 18 § första stycket polislagen. Där föreskrivs att en person inte får omhändertas eller hållas kvar med stöd av 13 § polislagen om det finns skäl för gripande. Syftet med bestämmelsen är att ett frihetsberövande enligt 24 kap. rättegångsbalken alltid ska ha före- träde. Av rättssäkerhetsskäl förordar vi att en motsvarande bestäm- melse tas in i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Vidare finns det i 17 § polislagen en bestämmelse som tar sikte på verkställigheten av ett omhändertagande. Där föreskrivs att åtgär- den inte får orsaka den omhändertagne större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till åtgärdens syfte eller väcka onödig upp- märksamhet. Den som har omhändertagits får inte underkastas annan inskränkning i sin frihet än som behövs med hänsyn till ändamålet med åtgärden, ordning eller säkerhet och får tas i förvar endast om det är nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet. Möjligheten till förvarstagande gäller dock inte personer under 15 år. Genom en hänvisning i 3 § LKP gäller bestämmelserna i 17 § polislagen i Kust- bevakningens ordningshållande verksamhet. Paragrafen innehåller viktiga rättssäkerhetsgarantier och ger dessutom uttryck för allmänna principer som bör gälla även i Kustbevakningens verksamhet. En motsvarande bestämmelse bör därför införas i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft16"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355548x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p663 ft37"&gt;20.10 Visitation och användning av fängsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft10"&gt;20.10.1 Visitation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;Vår bedömning: Eftersom en allmän bestämmelse om visitering ska tas in i lagen krävs ingen särskild reglering av en kustbevak- ningstjänstemans rätt att visitera i den ordningshållande verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;I samband med ett omhändertagande eller avlägsnande som sker i ordningshållande syfte kan det finnas samma behov av att visitera en person som i den brottsbekämpande verksamheten. Som vi redo- visat tidigare är en kustbevakningstjänstemans möjligheter att visi- tera i dag begränsad (se avsnitt 19.5). Denne får för närvarande, i likhet med en tulltjänsteman, enbart genomföra vad som brukar kallas skyddsvisitering i syfte att kunna ta om hand vapen och andra farliga föremål (29 § andra stycket polislagen jämförd med 19 § första stycket 1 polislagen). I motsats till polismän saknar alltså dessa tjänstemän i dag möjlighet att kroppsvisitera en person i syfte att fastställa dennes identitet, vilket regleras i 19 § första stycket 2 polis- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Skyddsvisitering genomförs normalt dels när en person ska trans- porteras från en plats i bil eller annat transportmedel, dels när en frihetsberövad person förs in på en polisstation eller i motsvarande lokal. Normalt sker detta genom att tjänstemannen känner i eller utanpå personens fickor och kläder. Samma behov av att genomföra en skyddsvisitation kan finnas vid ett ingripande i ordningshållande syfte, t.ex. när en kustbevakningstjänsteman omhändertar en person. Åtgärden motiveras såväl av behovet av att skydda den omhänder- tagne från att skada sig själv som behovet av att skydda de tjänst- emän som ingriper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;I den brottsbekämpande verksamheten har identifieringsfrågan praktisk betydelse eftersom bristfällig identifiering utgör en särskild grund för frihetsberövande enligt 24 kap. 2 § rättegångsbalken. Till viss del kan samma skäl anföras för en utökad rätt att visitera i den ordningshållande verksamheten. Utökade möjligheter att identifiera den som stör ordningen kan i vissa fall också bidra till att begränsa omhändertagandena. Identifieringsfrågan är viktig särskilt i förhållan- de till unga personer, eftersom andra alternativ än omhändertagan- de alltid bör eftersträvas. Detta förhållande anser vi i sig vara skäl nog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft16"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355549x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;för att låta samma rätt till visitering gälla för ordningshållning som för brottsbekämpning. Vi vill också erinra om att en kustbevaknings- tjänsteman har rätt att kroppsvisitera en utlänning i identifierings- syfte (9 kap. 2 § utlänningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Eftersom vi föreslår att en allmän bestämmelse om visitering ska tas in i lagen (se avsnitt 19.5) krävs det ingen särskild reglering i den ordningshållande verksamheten. En kustbevakningstjänsteman ska alltså ha samma rätt som en polisman enligt 19 § första stycket 1 och 2 polislagen att i anslutning till ett ingripande visitera en person i den ordningshållande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;20.10.2 Användning av fängsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;Vår bedömning: En allmän bestämmelse om användning av fängsel ska tas in i lagen. Det krävs därför ingen särskild reg- lering av en kustbevakningstjänstemans rätt att använda fängsel i den ordningshållande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;En annan fråga i detta sammanhang är om en kustbevakningstjänste- man bör ha rätt att använda fängsel vid omhändertaganden i ord- ningshållande syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Enligt 10 a § polislagen omfattar rätten att använda fängsel även de fall där en polisman omhändertar eller på annat sätt inskränker någons rörelsefrihet. Bestämmelsen tillkom för att skapa en mera enhetlig reglering och ge polisen möjlighet att i vissa fall kunna använ- da fängsel i förebyggande syfte för att undvika ytterligare vålds- användning. Den grundar sig på regleringen i 15 § häkteslagen, som anger att den som är gripen, anhållen eller häktad får beläggas med fängsel i vissa i bestämmelsen närmare angivna situationer (se av- snitt 19.4.2). Häkteslagen gäller också bl.a. den som har anhållits eller gripits på grund av misstanke om brott och den som tas i förvar i polisarrest. Bestämmelserna i 10 a § gäller, enligt 29 § tredje stycket polislagen, även för ordningsvakter men däremot inte för kustbevak- ningstjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Frågan är om möjligheten att använda fängsel bör gälla också för kustbevakningstjänstemän när dessa omhändertar personer i ord- ningshållande syfte. Den nuvarande ordningen innebär för Kustbe- vakningens del samma olägenheter som den innebar för polisen före lagändringen, dvs. att reglerna i häkteslagen ger en långtgående rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft16"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355550x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;att använda fängsel av säkerhetsskäl, men inte någon motsvarande rätt i förebyggande syfte. Frågan om 10 a § polislagen ska kunna tillämpas av andra brottsbekämpande myndigheter berördes över huvud taget inte i lagstiftningsarbetet (jfr prop. 1996/97:175 s. 61ff. och 79). Eftersom ordningsvakter har rätt att använda fängsel med stöd av 10 a § polislagen anser vi emellertid att det är rimligt att även ge kustbevakningstjänstemän en sådan rätt. Fängsel är en form av hjälpmedel som kan användas för att genomföra en tjänsteåtgärd med våld och det är därför särskilt angeläget med en tydlig reglering. Genom en uttrycklig bestämmelse såväl för den brottsbekämpande som den ordningshållande verksamheten uppnås en tydligare reglering och en god samordning mellan verksamheterna. De allmänna behovs- och proportionalitetsprinciper som föreslås gälla vid tillämpningen av lagens bestämmelser omfattar även fängselanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Sammanfattningsvis föreslår vi alltså att en kustbevakningstjänste- man ska ha rätt att använda fängsel även vid omhändertaganden som sker i ordningshållande syfte. Vi föreslår dock inte någon särskild bestämmelse om detta, eftersom den allmänna regleringen av fängsel- användning ska täcka även denna verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft37"&gt;20.11 Preja, borda och inbringa fartyg till hamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;Vårt förslag: En kustbevakningstjänsteman ska få preja, borda och hålla kvar samt, om det uppenbart behövs, inbringa ett fartyg till hamn för att genomföra avvisning, avlägsnande eller omhänder- tagande. En sådan åtgärd ska omedelbart hävas om det inte längre föreligger något behov av åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft8"&gt;Ett fartyg ska inte få hållas kvar mer än sex timmar utan att den tjänsteman som har beslutat om åtgärden anmäler åtgärden till sin förman för prövning av huruvida beslutet ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;I den ordningshållande verksamheten finns det inte samma behov som i den brottsbekämpande av att kunna gå ombord på fartyg eller att bringa in fartyg till hamn för att kunna verkställa åtgärder. Det kan dock i viss utsträckning vara nödvändigt att t.ex. gå ombord på ett fartyg för att kunna genomföra avlägsnande, avvisning eller omhändertagande av en person som stör ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 18.12 behandlat motsvarande bestämmelse för den brottsbekämpande verksamheten. Vad vi har anfört i det avsnittet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;560&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355551x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Kustbevakningens framtida ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;gör sig till stora delar gällande också beträffande ordningshållningen. För att kunna bedriva en effektiv ordningshållande verksamhet behövs det enligt vår mening en allmän regel som ger en kustbevaknings- tjänsteman rätt att preja och borda ett fartyg samt att hålla kvar det under den tid som behövs för att kunna ingripa mot en pågående ordningsstörning. Det kan i undantagsfall till och med vara nöd- vändigt att föra in ett fartyg till hamn för att genomföra en sådan åtgärd, vilket exempelvis kan krävas för att hindra fortsatta ord- ningsstörningar som riktar sig mot ett fartyg som har en för vissa personer misshaglig last ombord. För att kustbevakningstjänste- männen ska kunna utföra sina uppgifter bör bestämmelsen gälla generellt, dvs. såväl i den självständiga verksamheten som när man biträder en annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft8"&gt;Av samma skäl som vi för brottsbekämpningen har föreslagit att en förman efter viss tid ska pröva åtgärden, om den inte redan har upphört (se avsnitt 18.12), bör motsvarande gälla vid ordnings- hållning. Vi föreslår därför att en bestämmelse om förmansprövning införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft37"&gt;20.12 Rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft8"&gt;Vårt förslag: En kustbevakningstjänsteman som har avvisat, av- lägsnat eller omhändertagit en enskild i ordningshållande syfte ska rapportera detta till vederbörande polismyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;Som vi framhållit tidigare bär polisen huvudansvaret för ordnings- hållningen. För att polisen ska kunna fullgöra denna uppgift och få en fullständig överblick måste man få kännedom om de åtgärder i ordningshållande syfte som har vidtagits av andra myndigheter. Vi föreslår därför att en kustbevakningstjänsteman som har avvisat, avlägsnat eller omhändertagit någon i ordningshållande syfte ska rapportera detta till vederbörande polismyndighet. Rapporterings- skyldigheten ska gälla både i de fall där Kustbevakningen har ett självständigt uppdrag att verka för ordningshållningen och i de fall där man har agerat som biträde åt polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft16"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;


&lt;P class="p1121 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet blir myndig- hetens mångfacetterade uppdrag särskilt tydligt, eftersom verksam- heten i stor utsträckning bygger på specialregleringar med olika avgränsningar av verksamhetsområdet och – beroende på syftet med kontrollen och tillsynen – olika befogenheter. Vidare kan Kust- bevakningen vara en av flera myndigheter som agerar med stöd av samma kontrollagstiftning. I vissa fall kräver författningsregleringen att den huvudansvariga myndigheten uttryckligen ger Kustbevak- ningen ett uppdrag som ger rätt att agera som kontroll- och till- synsmyndighet, i andra fall har Kustbevakningen rätt att agera självständigt. Någon allmän reglering av myndighetens kontroll- och tillsynsverksamhet finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Det finns alltså dels ett antal särdrag, dels en sådan begränsning i Kustbevakningens uppdrag att bedriva kontroll och tillsyn att verk- samheten tydligt skiljer sig från den brottsbekämpande och den ordningshållande verksamheten. Särdragen påverkar naturligt nog regleringen av Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet och innebär att det krävs särskilda överväganden bl.a. i fråga om möjligheten och det lämpliga i att skapa en mera generell reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Trots skillnaderna mellan de olika verksamhetsområdena finns det vissa frågor inom Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverk- samhet som har en motsvarighet inom den brottsbekämpande verk- samheten och ordningshållningen. Vi tänker då närmast på frågorna om Kustbevakningens och tjänstemännens roll, hur verksamheten ska avgränsas sakligt sett och vilka andra begränsningar som ska gälla för myndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Översynen bör ha som utgångspunkt att skapa en enhetligare, tydligare och mera rättssäker reglering även på detta område. När&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft16"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355553x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;det gäller rättssäkerheten är enhetliga regler för verkställigheten och gränsdragningen mellan kontroll och brottsbekämpning viktiga frågor. Därtill kommer effektivitetsaspekter. Det kan t.ex. över- vägas om kustbevakningstjänstemännen har tillträdesrätt och under- sökningsrätt i tillräcklig utsträckning för att kunna genomföra sina uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft8"&gt;Det finns alltså ett antal övergripande frågor att belysa och utveckla även inom området för kontroll och tillsyn. Inledningsvis uppe- håller vi oss något vid begreppen kontroll och tillsyn (avsnitt 21.2). Vi tar därefter ställning till frågan om Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet bör särskiljas från den brottsbekämpande verksamheten (avsnitt 21.3). Vidare redovisar vi vår syn på hur man kan skapa en tydligare gräns mellan kontroll- och tillsynsåtgärder respektive brottsbekämpande åtgärder (avsnitt 21.4). I avsnitt 21.5 tar vi upp avgränsningen av kontroll och tillsynsverksamheten såväl sakligt som i övrigt. Vi går därefter närmare in på författningsreg- leringen på området (avsnitt 21.6) och behandlar särskilt införandet av en allmän proportionalitetsregel (avsnitt 21.7), den framtida gränskontrollen (avsnitt 21.8) och den framtida fiskerikontrollen (avsnitt 21.9). I avsnitt 21.10 föreslår vi vissa andra förändringar i kontroll- och tillsynsverksamheten. Kravet på återrapportering och frågan om rapporteftergift redovisas i avsnitten 21.11 och 21.12. Slutligen går vi i avsnitt 21.13 igenom vilka enskilda befogenheter för kontroll och tillsyn som vi anser att den nya lagen bör innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Begreppen kontroll och tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det krävs inte någon särskild definition av be- greppen kontroll och tillsyn i den verksamhet som Kustbevak- ningen bedriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Innan vi går närmare in på Kustbevakningens framtida kontroll- och tillsynsverksamhet finns det anledning att belysa begreppen kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inte minst begreppet tillsyn är oklart och varierar beroende på vilken typ av verksamhet den riktas mot och den enskilda författ- ning som ligger till grund för tillsynsuppgiften. Flera försök har gjorts att bestämma innehållet i begreppet tillsyn. I olika samman- hang har också förslag till legaldefinitioner av begreppet tillsyn lagts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft16"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;fram (se t.ex. Miljöbalksutredningen i SOU 1996:103 s. 108 och Socialtjänstutredningen i SOU 1999:97 s. 46). Den mest ingående analysen av begreppet tillsyn har gjorts av Tillsynsutredningen, som i sitt slutbetänkande också har presenterat en legaldefinition av begreppet (SOU 2004:100 s. 50 ff.). Enligt Tillsynsutredningen avses med tillsyn en oberoende och självständig granskning av tillsynsobjekt som syftar till att kontrollera om tillsynsobjektet uppfyller de krav och villkor som följer av lag, &lt;NOBR&gt;EG-förordning&lt;/NOBR&gt; eller annan bindande föreskrift och av särskilda villkor som har med- delats i anslutning till sådana föreskrifter samt beslut om åtgärder som syftar till att vid behov åstadkomma rättelse av den objekts- ansvarige. Ansvarskommittén, som har haft i uppdrag att analysera dagens samhällsorganisation och bl.a. bedöma om det krävs för- ändringar av uppgiftsfördelning och struktur i den offentliga verk- samheten, har i sitt slutbetänkande anslutit sig till tillsynsutred- ningens definition (SOU 2007:10, Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft8"&gt;Tillsynsutredningens förslag bereds för närvarande i Regerings- kansliet. Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 2007/08:1, bilaga 4, utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning) förklarat att man har för avsikt att i en proposition presentera grund- läggande och tydliga principer för tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Även med beaktande av att det är svårt att precisera det närmare innehållet i begreppet tillsyn så kan vi konstatera att det för vårt vidkommande egentligen inte är definitionen i sig som är problemet. Detta ställningstagande bygger vi på flera omständigheter. En om- ständighet är att den tillsyn som Kustbevakningen utför alltid inne- bär att myndigheten bedriver myndighetsutövning med stöd av lagar, förordningar och andra bindande föreskrifter. Tillsynsupp- draget bygger således på en bindande reglering. Vidare har Kust- bevakningen inte, i motsats till ett flertal andra myndigheter, något behov av att avgränsa tillsynsuppgiften från t.ex. information och rådgivning. Inte heller kan Kustbevakningens självständiga och oberoende ställning i förhållande till den verksamhet som granskas sättas i fråga. Även om det ingår i utredningens uppdrag (se dir. 2007:5 s. 9) att också se över definitionen av och innehållet i be- greppen ”kontroll- och tillsynsverksamhet”, så anser vi mot denna bakgrund att någon särskild definition inte behövs. Fokus bör i stället ligga på avgränsningen mellan kontroll- och tillsynsverksam- het respektive brottsbekämpande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft16"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355555x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Det är således gränsytan mellan å ena sidan kontroll och tillsyn och å andra sidan brottsbekämpning som är problematisk. Det finns en övergång mellan dessa olika verksamheter som utgör en gråzon, men som kan ha stor betydelse för den enskildes rätts- säkerhet. Uppgifterna kan också utövas parallellt. För att inte riskera att verksamheten hamnar i konflikt med den rätt till ”rättvis rättegång” som en enskild garanteras i artikel 6 (1) i Europakon- ventionen är det viktigt att det tydligt framgår vilken typ av åtgärd som vidtas. Den grundläggande frågan är därför om man kan skapa en tydligare gräns mellan brottsbekämpning och ordningshållning å den ena sidan och kontrollverksamhet å den andra. För att åstad- komma detta måste först avgöras hur myndighetens framtida kontroll- och tillsynsverksamhet ska se ut och hur den samverkar med myndighetens brottsbekämpande roll. Vidare finns det skäl att överväga hur kontroll- och tillsynsverksamheten bör regleras. Vi återkommer till dessa frågor nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Bör Kustbevakningens kontroll- och tillsyns- verksamhet särskiljas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverk- samhet bör inte avskiljas från den brottsbekämpande verksam- heten. Detta innebär att en kustbevakningstjänsteman kan uppträda i olika roller inom ramen för samma uppdrag, men att behovet av att tydliggöra gränserna mellan dessa måste beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;Vid en genomgång av de författningar som ligger till grund för den nuvarande kontroll- och tillsynsverksamheten kan konstateras att den närmare regleringen skiljer sig åt i ett viktigt avseende. Vissa författningar innehåller nämligen enbart bestämmelser som gäller kontroll och tillsyn, medan andra författningar både reglerar sådan verksamhet och föreskriver straffansvar. Det är emellertid tveklöst så att merparten av författningsregleringen är av ”blandad karaktär”. Detta innebär alltså att regleringen kan ligga till grund för såväl kontroll- och tillsynsåtgärder som brottsbekämpande åtgärder. Det sagda gäller oberoende av ändamålet med kontrollen. Även vid en kontroll som syftar till att myndigheten ska få ett visst underlag för helt annan verksamhet, t.ex. statistik på fiskeområdet, kan det uppstå brottsmisstanke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft16"&gt;566&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;För Kustbevakningen, liksom för andra brottsbekämpande myndigheter som också har i uppdrag att bedriva kontroll och tillsyn, kan det, som vi tidigare har pekat på, uppstå situationer där kontroll- och tillsynsuppgifterna respektive brottsbekämpningen inte helt kan särskiljas. Detta blir särskilt tydligt för Kustbevak- ningen, eftersom merparten av myndighetens kontroller sker till sjöss eller ombord på fartyg. En verksamhet som inbegriper såväl kontroll och tillsyn som brottsbekämpning måste då med nöd- vändighet utföras av en och samma besättning ombord på ett kust- bevakningsfartyg. Eftersom ett uppdrag gradvis kan övergå från kontroll och tillsyn till brottsmisstanke – eller omvänt en brotts- misstanke kan visa sig vara ogrundad men ge grund för andra kon- trollåtgärder – kan situationen utvecklas på ett sätt som inte har kunnat förutses. Därmed kan det för Kustbevakningens del, fram- för allt vid kontroller till sjöss, vara praktiskt svårt att undvika att myndighetens olika verksamheter utövas parallellt. Som en följd av detta kan det också inträffa att den tjänsteman som utför en kontroll med hänsyn till sina andra arbetsuppgifter är beväpnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;Det är närmast oundvikligt att Kustbevakningen vid utövandet av tillsyn kommer att upptäcka brott, eftersom myndigheten ensam utför vissa typer av kontroller som kan resultera i en misstanke om brott. Ett exempel är att en fiskeloggbok rutinmässigt kontrolleras i samband med tillsyn och, sedan brottsmisstanke uppkommit, tas i beslag och används som bevismedel i en brottsutredning. En rutin- kontroll kan alltså lätt övergå i ett ingripande med stöd av misstanke om brott. Vidare kan ett tillsynsuppdrag bestå även efter det att en brottsmisstanke uppkommit och alltså utövas parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Som vi framhållit inledningsvis i detta avsnitt blir konsekven- serna av vilket uppdrag myndigheten utför stora. Skyldigheten för den enskilde att medverka skiljer sig kraftigt beroende på om det är fråga om kontroll och tillsyn eller om uppdraget har övergått till en brottsutredning. Detta kan bli särskilt problematiskt om kon- trollen fortsätter även sedan misstanke om brott har uppkommit och de båda rollerna därmed utövas parallellt. Det finns många regler som tvingar enskilda att bidra med upplysningar eller fakta- material vid kontroller av olika slag. En person som är misstänkt för brott får däremot aldrig tvingas att bidra till utredning eller bevisning, eftersom denne därmed riskerar att belasta sig själv på ett sätt som strider mot rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 (1) i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft16"&gt;567&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Ett likartat gränsdragningsproblem uppstår om kontrollen ger den kontrollerande myndigheten viss rätt att undersöka en lokal, ett fartyg eller någon annan plats. Om en sådan undersökning genomförs mot den kontrollerades vilja motsvarar den i praktiken en husrannsakan. De fynd som görs vid en sådan undersökning kan i vissa fall leda fram till en brottsmisstanke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det finns inget formellt hinder mot att de iakttagelser som gjorts vid kontrollen och att de handlingar som säkrats senare läggs till grund för en förundersökning. Det är emellertid viktigt att detta görs klart för den kontrollerade. Det är också viktigt att under- sökningsmöjligheten inte används som en ersättning för ett straff- processuellt tvångsmedel i fall där det finns viss misstanke, särskilt i de fall där misstanken inte är tillräcklig eller brottet inte är så all- varligt att användning av tvångsmedel är tillåten. Denna typ av problem anser vi emellertid inte vara möjliga att lösa genom lag- stiftning. Problemen är inte heller unika för Kustbevakningen. De finns bl.a. inom polisen (t.ex. vid trafikövervakning), hos Tull- verket (i den fiskala verksamheten) och hos Skattemyndigheten. Att problemen inte är unika visar på svårigheterna att finna ett annat, fullgott, alternativ till de dubbla rollerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Vi kan alltså konstatera att den nuvarande ordningen inte är invändningsfri. Samtidigt finns det enligt vår mening egentligen inte något realistiskt alternativ till denna ordning. Vid kontroller till sjöss saknas möjlighet att snabbt få till stånd bevissäkring och andra åtgärder på annat sätt än genom att låta kustbevaknings- tjänstemannen svara för dessa. Även i andra fall talar Kustbevak- ningens särskilda kompetens på sjö- och fartygsområdet för att myndigheten bör ha rollen både som tillsynsmyndighet och brotts- bekämpande myndighet. Någon annan ordning än den nuvarande är således inte praktiskt genomförbar. Dessutom måste det vara möjligt att ta tillvara information och slutföra en kontroll även om brottsmisstanke uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Det är också viktigt att framhålla att det även finns fördelar med denna dubbelroll. Att kontroll och tillsyn respektive brotts- bekämpning utövas av samma myndighet förenklar för den enskilde och minimerar dennes myndighetskontakter genom att enbart ett ingripande aktualiseras. Detta är tidsbesparande för både den enskilde och myndigheten. Dessutom har tjänstemännen genom sitt kontrollarbete goda kunskaper om den materiella reglering som överträdelsen avser. För myndigheten är det en fördel att kunna använda befintliga resurser, om brott upptäcks vid kontroll eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;568&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355558x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;tillsyn. Även i övrigt finns det fördelar ur resurs- och effektivitets- synpunkt med den nuvarande ordningen. Just effektivitetsaspekten är viktig och har betydelse också i förhållande till de krav som EU ställer på kontroll och tillsyn inom vissa områden, framför allt fiskerikontrollerna. Fördelarna med att låta den myndighet som finns på plats utreda brott har vi diskuterat ingående i tidigare avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vi ser alltså skäl att låta den nuvarande ordningen bestå, där myndighetens tjänstemän kan uppträda i olika roller både inom ramen för samma uppdrag och vid utförandet av flera olika upp- drag. Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet bör således inte avskiljas från den brottsbekämpande verksamheten. Eftersom en sådan ordning trots allt inte är invändningsfri ser vi emellertid ett behov av att tydliggöra gränsen mellan dessa roller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;En tydligare gräns mellan olika åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Gränsen mellan kontroll- och tillsynsåtgärder respektive brottsbekämpande åtgärder bör markeras genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;en tydligare reglering av kontroll- och tillsynsverksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;att sådan kontroll- och tillsynsverksamhet som grundar sig på överenskommelser med andra myndigheter ersätts med verk- samhet grundad på författningsbestämmelser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tydligare arbetsformer och rutiner, så att den tjänsteman som utför en kontroll i största möjliga utsträckning kan över- lämna saken till en annan tjänsteman om brottsmisstanke upp- står, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;ytterligare interna utbildningsinsatser som ökar medveten- heten hos tjänstemännen om hur de ska hantera myndighetens dubbla roller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft8"&gt;Kontroll och tillsyn bör ha direkt författningsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Även om de dubbla rollerna består finns det, som vi tidigare har konstaterat, behov av, och en reell möjlighet, att förbättra den nuvarande verksamheten. Det finns flera åtgärder som vi anser kan bidra till att skapa en tydligare gräns mellan kontroll och tillsyn å ena sidan och brottsbekämpning å den andra och därmed också till att stärka rättssäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft16"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355559x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;En viktig åtgärd, som vi anser påverkar rättssäkerheten positivt, är en tydligare reglering av kontroll- och tillsynsverksamheten. En sådan skulle i sig öka medvetenheten om vilken roll tjänstemannen utövar och vilken rätt denne har att ingripa. Hur en sådan för- fattningsreglering närmare bör utformas återkommer vi till i av- snitt 21.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft8"&gt;Vi anser också att det är angeläget att Kustbevakningen i fram- tiden i största möjliga utsträckning utför kontroll och tillsyn enbart med författningsstöd. Framför allt är det viktigt att befogenheterna har ett direkt författningsstöd i de fall där tillsynen innefattar en rätt att ingripa mot enskilda, oavsett om det gäller att stoppa en person eller ett fortskaffningsmedel, att granska handlingar eller att få tillträde till vissa utrymmen. Som vi tidigare har nämnt finns det flera författningar som ger en tillsynsmyndighet möjlighet att genom överenskommelse överlämna till Kustbevakningen att utöva viss tillsyn. Ett exempel är Sjöfartsverkets möjlighet, som dock inte har utnyttjats, att till Kustbevakningen överlåta tillsynen över efter- levnaden av reglerna om fartygs konstruktion, utrustning och drift i 4 kap. 1 § vattenföroreningsförordningen och en &lt;NOBR&gt;EG-förordning,&lt;/NOBR&gt; som har implementerats genom 6 kap. 1 § vattenföroreningslagen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;En likartad reglering finns i 16 och 17 §§ förordningen (1996:12) med verkställighetsföreskrifter till 10 kap. sjölagen (1994:1009). Där föreskrivs att Sjöfartsverket får ge Kustbevakningen i uppdrag att kontrollera skyldigheten att ta och vidmakthålla sådan försäk- ring eller att ställa sådan säkerhet som föreskrivs i 10 kap. sjölagen. Något sådant uppdrag har inte heller getts. Även inom området för hamnskydd är Kustbevakningen skyldig att biträda Sjöfartsverket, som har huvudansvaret för hamnskyddet, vid tillsyn över efterlev- naden av lagens bestämmelser (5 § förordningen om hamnskydd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft8"&gt;Det är enligt vår mening mindre lämpligt att ingripanden mot enskilda delegeras av regeringen på det sättet att en myndighet ges rätt att enligt överenskommelse låta en annan myndighet fullgöra en uppgift som innebär myndighetsutövning. Legalitetsprincipen utgör ett starkt skäl mot en sådan ordning. Avtal bör inte användas för att delegera författningsreglerad myndighetsutövning. Såväl Riksrevisionen som JO har också riktat kritik mot sådana ”avtals- modeller”. Vi har vidare noterat att Gränskontrollutredningen har framfört liknande synpunkter på Kustbevakningens medverkan vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Förordningen (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska förore- ningar från fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft16"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;personkontroll och därför föreslagit en annan typ av reglering (SOU 2004:110 s. 354).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Eftersom det, som vi tidigare har framhållit, inte är möjligt att hitta en optimal ordning med en tydlig rågång mellan kontroll och tillsyn respektive brottsbekämpning, bör Kustbevakningens tillsyns- uppdrag vara så tydligt som möjligt. Inom området för kontroll och tillsyn är det därför särskilt viktigt att det finns ett tydligt författningsstöd och en på förhand klart reglerad uppgift även i de fall där Kustbevakningen inte är huvudansvarig tillsynsmyndighet. Det är därför enligt vår mening inte lämpligt att Kustbevakningens tillsynsuppdrag görs helt beroende av en överenskommelse med en annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Det vi vänder oss emot är inte det förhållandet att befogen- heterna är latenta och blir tillämpliga först när Kustbevakningen har fått i uppdrag att genomföra en viss typ av kontroll eller tillsyn. De latenta befogenheterna innebär t.ex. att kustbevakningstjänste- männen enligt fartygssäkerhetslagen, som också hänvisar till mönstringslagen, enbart har rätt att få tillträde till ett fartyg och göra undersökningar, ta prover eller ta del av handlingar rörande fartyget när Kustbevakningen biträder vid en tillsynsförrättning eller utför den på direkt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Däremot anser vi att det inte är godtagbart att myndigheter genom överenskommelser, som i dag är fallet enligt t.ex. inregräns- lagen och lagen om sjöfartsskydd, kan föra över sådana uppgifter till varandra som direkt berör enskilda. Det bör åtminstone av en förordning kunna utläsas vilka uppgifter som en kontrollerande myndighet får utföra när kontrollen riktar sig mot enskilda. Detta är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt och ökar förutsebarheten samt möjligheterna att i efterhand kontrollera om verksamheten har be- drivits på ett korrekt sätt. Det är också viktigt att det finns tydliga regler för när Kustbevakningen får ingripa självständigt och när det krävs en begäran i det enskilda fallet från den huvudansvariga myndig- heten om Kustbevakningens biträde med kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Mot den nu angivna bakgrunden finns det skäl att se över i första hand regleringen inom områden där det i praktiken förekommer delegation som stödjer sig på överenskommelser. Till dessa hör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft8"&gt;5 kap. 1 § andra stycket fartygssäkerhetslagen. Även när det gäller vissa delar av lagen om vilotid för sjömän delegeras tillsynen (8 §, se även SJÖFS 2006:30 p. 1.5). Vidare utgår lagstiftningen om sjö- fartsskydd från att kontroll och tillsyn ska kunna utövas med stöd av överenskommelser mellan Sjöfartsverket och Kustbevakningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft16"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;(se 6 och 7 §§ förordningen om sjöfartsskydd). Som vi har redovisat i avsnitt 11.29.1 finns det en sådan överenskommelse mellan myndig- heterna. Enligt vår mening bör Kustbevakningens tillsynsroll reg- leras i förordning. En sådan ordning skulle också stå i överensstäm- melse med utvecklingen av Kustbevakningens tillsynsuppdrag avse- ende farligt gods. Tidigare utförde Kustbevakningen tillsyn enligt denna reglering med stöd av en överenskommelse med Sjöfarts- verket. Regeringen har emellertid nyligen valt att i stället reglera Kustbevakningens tillsynsroll i förordning (prop. 2005/06:51 s. 58). Vi återkommer till dessa frågor nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;En annan sak är att även en sådan reglering kan behöva komplet- teras genom överenskommelser mellan myndigheterna angående vissa detaljer i tillsynsarbetet. Det viktiga är emellertid att de grundläggande frågorna om bl.a. befogenheter regleras på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Tydligare arbetsformer och rutiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Utöver de åtgärder som vi nu har pekat på kan man också skapa en tydligare gräns mellan rollerna genom särskilda insatser inom myndigheten. En sådan åtgärd kan vara att förtydliga arbets- formerna och rutinerna, så att den tjänsteman som utför en kon- troll i största möjliga utsträckning kan överlämna brottsutred- ningsfrågan till en annan tjänsteman om brottsmisstanke uppstår. Eftersom kustbevakningstjänstemännens kontroller normalt äger rum till sjöss kan dock detta vara svårt att genomföra i praktiken. Då flera tjänstemän normalt tjänstgör på samma fartyg finns det i varje fall möjlighet att låta olika personer inom samma besättning byta uppgifter. En sådan rollfördelning måste emellertid vara flexibel. Tanken är inte att skapa ett system med en formell uppdel- ning av besättningens uppgifter, utan att öka vaksamheten på de problem som dubbla roller medför. Den ordning som vi nu föreslår är inte optimal, men den bidrar åtminstone till att den enskilde får klart för sig vilken typ av åtgärd han eller hon utsätts för och vilka skyldigheter respektive rättigheter som gäller. Även för den enskilde myndighetsutövaren kan det ha fördelar att uppträda endast i en roll åt gången, eftersom det underlättar beslutsfattandet och kon- takterna med enskilda. Vidare begränsar man risken för påståenden om jäv om olika befattningshavare svarar för kontroll respektive brottsutredning. Det är också viktigt att betona att arbetet i största möjliga utsträckning bör planeras och bedrivas så att den eller de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355562x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;tjänstemän som genomför kontroller normalt inte bär vapen. Detta är väsentligt inte bara ur ett medborgarperspektiv, utan också för andra myndigheters tilltro till Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Myndigheten har redan vidtagit vissa utbildningsinsatser i syfte att förtydliga rollerna. Vi anser att ytterligare insatser som ökar medvetenheten hos tjänstemännen om hur de ska hantera de dubbla rollerna kan bidra till en mer rättssäker kontroll- och tillsynsverk- samhet. Arbetssätt och metoder för tillsyn bör gås igenom med dels all nyanställd personal inom ramen för grundutbildningen, dels vid sådan fortbildning som anordnas löpande av myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;En tudelning av verksamhetsområdet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inte skäl att dela upp Kustbevak- ningens kontroll- och tillsynsverksamhet på det sätt som vi har föreslagit inom områdena för brottsbekämpning och ordnings- hållning i ett direkt och ett indirekt verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;Som vi tidigare har pekat på bygger Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet i stor utsträckning på författningar som berör flera olika myndigheter. Kustbevakningens nuvarande upp- drag spänner över kontroll inom bl.a. följande områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;sjötrafik, sjösäkerhet och transport av farligt gods,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fartygs registrering och identifiering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;personers inresa i, utresa från och vistelse i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;in- och utförsel av varor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;fiske och därtill anknuten verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;jakt och annat ianspråktagande av naturresurser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;skydd av miljö- och naturvårdsintressen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;skyddsobjekt, militära skyddsområden och tillträde för ut- ländska statsfartyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Kustbevakningen bedriver också kontroll och tillsyn på den svenska delen av kontinentalsockeln och inom Sveriges ekonomiska zon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Även om vi inte uttömmande har redovisat Kustbevakningens uppdrag, står det klart att området för kontroll och tillsyn i väsent- liga delar överensstämmer med den brottsbekämpande verksamheten och inrymmer ett stort antal författningar. Det finns emellertid en viktig skillnad mellan verksamheterna. Inom kontroll- och tillsyns-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft16"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355563x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;verksamheten finns det en viss naturlig skiktning genom att Kust- bevakningen antingen, vilket är det vanligaste, har rätt att handla självständigt eller enbart kan agera på begäran av en annan myndig- het. Trots denna skiktning är det emellertid svårt att se att det be- hövs en indelning som motsvarar den som vi har föreslagit för den brottsbekämpande och den ordningshållande verksamheten. Myndig- hetens självständiga respektive osjälvständiga ställning bygger på en i varje enskild kontroll- och tillsynssituation reglerad roll. Kontroll och tillsyn utgår normalt från ett på förhand avgränsat uppdrag, även om, som vi tidigare belyst, en brottsbekämpande insats kan övergå i en kontroll och vice versa. I det stora flertalet fall vet dock Kustbevakningen på förhand var och hur myndigheten ska agera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det finns knappast något reellt behov av plötsliga ingripanden eller oväntade åtgärder, vare sig i förhållande till de samverkande myndigheterna eller i förhållande till enskilda. Däremot kan en samverkansmyndighet ha behov av att kunna utnyttja Kustbevak- ningens resurser vid en särskild på förhand planerad kontroll. En sådan insats styrs av den materiella författning som ligger till grund för åtgärden. De behov av att kunna ingripa i en oförutsedd situa- tion som vi har identifierat i brottsbekämpningen och ordnings- hållningen saknar alltså motsvarighet vid kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;De omständigheter som vi nu har pekat på innebär att det enligt vår mening inte finns något behov av att dela in Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet i två skilda verksamhetsområden på det sätt som vi har föreslagit inom områdena för brottsbekämp- ning och ordningshållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Författningsregleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Grundläggande bestämmelser om Kustbevakning- ens kontroll- och tillsynsverksamhet ska tas in i samma lag som reglerar myndighetens brottsbekämpande och ordningshållande verksamhet. Lagen ska innehålla allmänna bestämmelser som är gemensamma för all Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverk- samhet och som anger vissa grundläggande krav på hur kontroll eller tillsyn ska utföras och några allmänna regler om befogen- heter. De närmare rättsliga förutsättningarna för en kontroll- eller tillsynsåtgärd ska dock även i fortsättningen regleras i den sär- skilda författning som ligger till grund för åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft16"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355564x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1130 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vi anser inte att den nya lagen ska föreskriva att en kontrollåtgärd måste avbrytas så snart det uppstått miss- tanke om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft8"&gt;En samlad reglering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;En grundläggande fråga är om de befogenheter som Kustbevak- ningen eller en kustbevakningstjänsteman har enligt olika kontroll- författningar bör flyttas över till den nya lagen eller finnas kvar i den författning som reglerar förutsättningarna för kontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En samlad reglering av befogenheterna skulle naturligtvis vara enklare att tillägna sig och därmed lättare att tillämpa för Kust- bevakningens tjänstemän. Med en samlad reglering skulle det också bli tydligare för allmänheten hur långt tjänstemännens befogen- heter sträcker sig. En sådan reglering ger dessutom bättre förutsätt- ningar för att skapa så likartade regler som möjligt, oavsett vilken typ av kontroll det är fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Det finns emellertid risk för att lagstiftningen snarast skulle bli mer splittrad och mindre enhetlig om man bryter ut kustbevak- ningstjänstemännens befogenheter vid kontroll och tillsyn ur sitt sammanhang och försöker samla regleringen i en ny gemensam lag. Kontroll- och tillsynsregleringen berör, som tidigare påpekats, ofta fler än en myndighet och bygger på en särskild materiell reglering inom ett specifikt område. Det finns alltså andra myndigheter och tjänstemän som har motsvarande kontrolluppgifter inom så gott som samtliga områden, t.ex. polismän och tulltjänstemän vid gräns- kontroll. Detta talar mot att samla de befogenheter som utövas inom Kustbevakningen till den av oss föreslagna lagen. Många av de kontroller som Kustbevakningen utför genomförs dessutom för en annan myndighets räkning. Det kan också vara svårt att hålla en särskild kontroll- och tillsynslagstiftning för Kustbevakningen och dess tjänstemän uppdaterad i förhållande till ändringar i fråga om andra tjänstemäns befogenheter som görs i den materiella lagstift- ningen. Därmed ökar risken för att lagstiftningen avseende kontroll och tillsyn på sikt inte blir enhetlig. Det faktum att kontroll- och tillsynsregleringen i de flesta fall, med undantag för gräns- och tull- kontroll, enbart innehåller enstaka befogenhetsregler talar också mot en samlad reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft8"&gt;Vi finner således inte att en samlad befogenhetsreglering som avser Kustbevakningen och kustbevakningstjänstemän skulle bidra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft16"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;till en tydligare och mer ändamålsenlig reglering. Området för kon- troll och tillsyn berör alltför många myndigheter och spänner över ett alltför stort antal skilda författningar för att en samlad reglering skulle kunna öka tydligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Bör brottsmisstanke alltid leda till att en kontroll avbryts?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;I sammanhanget aktualiseras också frågan om man bör införa en generell regel som innebär att en kontrollåtgärd alltid måste av- brytas så snart det uppstått misstanke om brott. Ett flertal för- fattningar som Kustbevakningen tillämpar vid kontrollverksamhet föreskriver skyldighet för den kontrollerade att lämna upplysningar och i vissa fall också att tillhandahålla handlingar av visst slag, samtidigt som det föreskrivs straffansvar för vissa gärningar. Detta gäller framför allt regleringen på tullområdet (se bl.a. 6 § inregräns- lagen), men i viss utsträckning också annan kontrollverksamhet, t.ex. fiskerikontroll (se bl.a. 34 § fiskelagen). Om man inför en sär- skild författningsbestämmelse, som innebär att en kontrollåtgärd alltid måste avbrytas så snart det uppstår misstanke om brott, skulle man i och för sig skapa en tydligare gräns mellan kontrollverk- samhet och brottsbekämpning. Det skulle då alltid stå klart för den som utsätts för kontrollen i vilken egenskap myndigheten upp- träder. Även om en sådan reglering skulle utgöra en rättssäkerhets- garanti för den enskilde, så anser vi att den skulle kunna hämma verksamheten alltför mycket. Det är nämligen inte alltid sakligt motiverat att avbryta en kontroll enbart därför att ett brott har upptäckts. Man kan t.ex. tänka sig den situationen att kontrollen just har påbörjats när det upptäcks ett brott som inte har något direkt samband med själva kontrollen, t.ex. att befälhavaren på ett fartyg som står under tullkontroll är berusad. Vi anser att det skulle vara orimligt att tvingas avbryta kontrollen i ett sådant läge. För att en effektiv tillsyn ska kunna bedrivas måste det vara möjligt för myndigheten att få ta tillvara information och slutföra kontrollen även om en brottsmisstanke uppstår. En motsatt reglering skulle kunna få till följd att någon kontroll över huvud taget inte genom- förs, t.ex. ombord på fiskefartyg med besättning som flera gånger tidigare ertappats med överträdelser av fiskelagstiftningen, därför att man bedömer att det finns en latent brottsmisstanke. Risken med en sådan bestämmelse skulle alltså vara att kontrollarbetet styrs mot ”ofarliga objekt” i stället för mot objekt i riskzonen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft16"&gt;576&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355566x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;något som skulle stå i direkt strid med bl.a. regeringens syn på att myndigheterna ska arbeta mer riskanalysbaserat. Vi anser därför att det inte bör föreskrivas att en kontrollåtgärd alltid ska avbrytas så snart det uppstått misstanke om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Enligt vår mening innebär redan åtgärden att så långt möjligt samla allmänna bestämmelser om kontroll- och tillsynsverksam- heten i en särskild lag att rättssäkerheten och förutsebarheten ökar. Ytterligare en rättssäkerhetsgaranti är att i möjligaste mån också samla sådana gemensamma befogenheter som bör gälla för all Kust- bevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet, även om regleringen då måste kompletteras med den särskilda författningsreglering som ligger till grund för respektive åtgärd. Något som också kan bidra till ökad tydlighet är att i den nya lagen ställa upp vissa grund- läggande krav på hur kontroll eller tillsyn ska utföras. Vidare kan en tydligare struktur i författningsregleringen, t.ex. rubriksätt- ningen, bidra till ökad klarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;En allmän proportionalitetsregel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;I lagen ska införas en allmän proportionalitetsregel som gäller för alla kontroll- och tillsynsåtgärder riktade mot enskilda och som föreskriver att både beslut om och verkställig- het av en kontroll- eller tillsynsåtgärd förutsätter att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;En övergripande fråga är om man bör införa en allmän propor- tionalitetsregel för kontroll- och tillsynsåtgärder på motsvarande sätt som för vissa typer av åtgärder vid brottsbekämpning och ordningshållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En proportionalitetsregel som gäller också för Kustbevakningen finns i tullagen. Beslut om en kontrollåtgärd enligt tullagstiftningen får fattas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskilda (6 kap. 1 § tullagen). Även i övrigt, framför allt när det gäller kontrollagstiftning som bygger på initiativ från EU, är det vanligt att det finns regler om att kontroller och ingripanden ska vara proportionerliga. Detta synsätt genomsyrar också alltmer den svenska lagstiftningen. Mot den bakgrunden anser vi att det finns fördelar med en allmän regel, som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft16"&gt;577&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355567x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;anvisar hur Kustbevakningen ska hantera kontroll riktad mot enskilda. En sådan regel ger ett tydligt incitament till att överväga dels om en viss typ av kontroll är sakligt motiverad, dels hur kon- trollen ska genomföras på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Även om en proportionalitetsregel enbart ger uttryck för ett förhållningssätt, och därför inte ger tillämparen någon större väg- ledning, innebär den en viktig signal om lagstiftarens intentioner. Att en allmän proportionalitetsregel kan innebära en viss dubbel- reglering i förhållande till den enskilda författningen bör inte ut- göra något hinder. Fördelarna med en sådan reglering väger enligt vår mening över. Vi föreslår därför att det i lagen införs en allmän proportionalitetsregel som ska gälla för alla kontroll- och tillsyns- åtgärder riktade mot enskilda. Regeln ska innebära att beslut om en kontroll- eller tillsynsåtgärd får fattas endast om skälen för åtgär- den uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;För sådana rutinmässiga kontroller som kan genomföras snabbt och utan något egentligt ingrepp i den enskildes fri- och rättigheter saknar proportionalitetsprincipen praktisk betydelse. Ett exempel på sådana rutinmässiga kontrollåtgärder är alkoholutandningsprov, se 2 § lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov. Ju mer ingrip- ande och tidskrävande kontrollen är, desto viktigare blir proportio- nalitetsavvägningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Den framtida gränskontrollen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen ges självständigt ansvar för varu- kontroller av sjötrafiken vid inre gräns. Kustbevakningen ges vidare möjlighet att biträda polisen med personkontroll enligt 9 kap. 9 § utlänningslagen, oavsett var denna äger rum. Kust- bevakningens uppgifter i övrigt att självständigt kontrollera pass och andra handlingar ska däremot liksom i dag enbart gälla av och i anslutning till sjötrafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;I avvaktan på beredningen av de förslag som Gränskontrollutredningen och Inregränslagsutredningen har lämnat finner vi inte skäl att föreslå några andra ändringar av gränskontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft16"&gt;578&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;Gränskontrollregleringen berör flera myndigheter och bygger på tanken att det förhållandet att myndigheterna utgör skilda organisationer inte ska hindra ett gott samarbete (se bl.a. prop. 1995/96:159). På området finns också ett väl utvecklat samarbete mellan i första hand polisen, Tullverket och Kustbevakningen. Även om gränskontrollen bedrivs i god samverkan mellan myndigheterna finns det skäl att ta upp Kustbevakningens ställning som kontroll- och tillsynsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Kustbevakningen har enligt nuvarande lagstiftning självständigt an- svar för gränskontrollen av sjötrafiken (se vidare avsnitten &lt;NOBR&gt;11.4–11.6).&lt;/NOBR&gt; I princip omfattar det in- och utresekontroll av sjötrafiken vid yttre gräns (9 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen) och inre utlännings- kontroll av och i anslutning till sjötrafiken (9 kap. 9 § andra stycket utlänningslagen). Kustbevakningen har också självständigt ansvar för tullkontroll av sjötrafiken enligt tullagen (6 kap. 20 § tullagen och 62 § tullförordningen) och de författningar som är knutna till tullkontrollen. Kustbevakningen har däremot inget självständigt ansvar för kontroller enligt inregränslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Frågan om hur gränskontrollen ska bedrivas har varit föremål för översyn. I avsnitten 13.3.1 och 13.3.2 har vi översiktligt redo- visat de förslag till förändringar av gränskontrollen som Gränskon- trollutredningen respektive Inregränslagsutredningen har lämnat. Gränskontrollutredningens förslag till en ny gränskontrollag reg- lerar kontroll av personer vid inresa i, utresa från och vistelse i Sverige. Inregränslagsutredningens förslag till lag om kontroll av varor vid inre gräns innebär ingen förändring av Tullverkets huvud- ansvar för varukontroller, men ger Kustbevakningen ett självständigt ansvar för kontroll vid införsel av varor direkt över sjögräns från ett annat land inom EU. Utredningens förslag innebär att Kust- bevakningen kan företa varukontroller till sjöss vid inre gräns, utan att först ha inhämtat ett godkännande från Tullverket. Utrednings- förslagen har ännu inte lett till någon lagstiftning. Beredningen av förslagen pågår inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Enligt inregränslagen har Kustbevakningen rätt att genomföra varukontroll enbart efter en anmaning från Tullverket. I de fall där Kustbevakningen anser det befogat att företa varukontroll vid inre gräns, kontaktas Tullverket för godkännande. Kustbevakningen är alltså för närvarande beroende av Tullverkets beslut för att kunna utöva in- och utförselkontroll av varor vid inre gräns. Detta innebär t.ex. att Kustbevakningen inte får agera utan Tullverkets beslut i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft16"&gt;579&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Öresund. De kontroller som utförs bygger på särskilda överens- kommelser om samverkan och samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inregränslagsutredningen pekar på att Kustbevakningen enligt 62 § tullförordningen har rätt att utöva tullkontroll av sjötrafiken vid yttre gräns och konstaterar att det närmast torde vara på grund av förbiseende som regleringen beträffande kontrollerna vid inre gräns inte innehåller någon motsvarande bestämmelse (SOU 2006:9 s. 240 f.). Utredningen föreslår därför bl.a. att Kustbevakningen vid inre gräns ges ett självständigt ansvar för varukontrollen till sjöss och i anslutning till sjötrafiken. Det nu aktuella förslaget var inte en av huvudfrågorna och kommenterades därför av få remiss- instanser. Förslaget godtogs av de flesta, men det framfördes bl.a. synpunkter på att gränsdragningen mellan polisen, Tullverket och Kustbevakningen måste vara tydligare, så att beslutsordningen och möjligheterna till medverkan i respektive myndighets verksamhet klargörs ordentligt. Polisförbundet, som avstyrkte förslaget, fram- förde i sitt remissvar att Tullverket och Kustbevakningen skulle utvecklas genom att organiseras inom polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Enligt vår mening är den nuvarande ordningen inte invänd- ningsfri. Kontroll och tillsyn bör, som vi tidigare framhållit, inte bygga på överenskommelser. Vi anser därför att det redan nu, trots den pågående beredningen av Inregränslagsutredningens förslag, finns skäl att överväga om Kustbevakningen bör ges ett själv- ständigt ansvar för kontroll enligt inregränslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Mot bakgrund av Kustbevakningens generella ansvar för över- vakningen till sjöss och hur lagstiftningen om gränskontroll i övrigt är utformad ansluter vi oss till Inregränslagsutredningens bedöm- ning att myndigheten bör ha ett självständigt ansvar för varu- kontrollen av sjötrafiken vid inre gräns. Härigenom blir Kustbevak- ningens ansvar tydligare och man får en mera enhetlig reglering på området. En sådan ändring ligger också väl i linje med myndig- hetens självständiga ansvar för kontroll och tillsyn över tullför- fattningar i övrigt. Samtidigt bör framhållas att en sådan ändring torde medföra att kraven på att Kustbevakningen systematiskt utför kontroll och tillsyn vid den inre gränsen ökar. De områden som utgör inre gräns har också utvidgats. I likhet med Inregränslags- utredningen vill vi emellertid betona att förslaget i praktiken inte innebär någon större utökning av Kustbevakningens verksamhet, utan endast en förenkling av den verksamhet som bedrivs redan i dag. Vi föreslår alltså att Kustbevakningen ges ett självständigt ansvar för varukontroller av sjötrafiken vid inre gräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft16"&gt;580&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355570x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Det finns ytterligare ett område där vi ser behov av att lägga fram ett förslag. Detta gäller en mindre förändring i utlännings- lagen. Vi föreslår att 9 kap. 9 § utlänningslagen ändras så att Kust- bevakningen alltid får biträda polismyndigheten vid personkontroll enligt paragrafen, oavsett var denna äger rum. Denna biträdesroll ska alltså inte längre vara direkt knuten till sjötrafiken. Skälen för detta är att förslaget harmonierar med övrig lagstiftning på området och är av praktisk betydelse för att öka effektiviteten och under- lätta samordningen mellan myndigheterna. Kustbevakningens upp- gifter i övrigt att, som ett led i polisens kontrollverksamhet, själv- ständigt kontrollera pass och andra handlingar ska däremot, precis som i dag, enbart gälla av och i anslutning till sjötrafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;När det gäller lagstiftningen i övrigt om gränskontroll är det enligt vår mening varken lämpligt eller möjligt att föregripa det beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Den framtida fiskerikontrollen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns på sikt, när den nya lagstiftningen på fiskeområdet kan överblickas, skäl att se över Kustbevakningens roll i fiskerikontrollen, och då särskilt ansvaret för kontroller vid landning av fisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;Kustbevakningen ansvarade tidigare för landnings- och kvalitets- kontroller av fisk. Vid den senaste översynen av den svenska fiskeri- kontrollen övervägdes olika modeller för att tydliggöra ansvaret för bl.a. landningskontrollerna (SOU 2005:27 s. 231 f.). Trots utred- ningens slutsats att ansvaret inte borde flyttas, resulterade över- synen i att ansvaret för sådana kontroller övergick från Kust- bevakningen till Fiskeriverket. Det främsta skälet till detta var att regeringen ansåg att det är mest ändamålsenligt och effektivt att en och samma organisation svarar för all landbaserad fiskerikontroll, såväl landningskontroll som annan landbaserad kontrollverksamhet (skr. 2005/06:171 s. 76 f.). Vidare ansåg regeringen att en sådan ordning skulle öka möjligheterna till en tydlig redovisning av land- baserad verksamhet i alla led. Kustbevakningens fiskerikontroll inriktas numera på kontroll av att fiskelagstiftningen efterlevs på fiskeplatserna och på vägen mot hamn. Kontrollen avser både kom- mersiellt och annat fiske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft16"&gt;581&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Bestämmelserna om fiskerikontroll ses nu över på nytt. Reger- ingen tillsatte i oktober 2007 en särskild utredare som bl.a. har till uppgift att överväga samspelet mellan fiskelagens bestämmelser om straff och särskild rättsverkan och fiskelagstiftningens olika norm- givningsbemyndiganden. Syftet är att åstadkomma ett väl funger- ande regelverk. Utredaren ska vidare överväga vilka åtgärder som ytterligare kan vidtas för att effektivisera lagföringen av brott mot fiskelagstiftningen, utöver både vad som följer av den nyligen till riksdagen överlämnade propositionen om administrativa sanktioner på yrkesfiskets område (prop. 2007/08:107) och frågan om möjlig- het för Kustbevakningen att bedriva förundersökning beträffande fiskebrott som ingår i uppdraget till vår utredning (se dir. 2007:125 s. 6). Utredningen, som nyligen har påbörjat sitt arbete, har antagit namnet Fiskelagsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Vidare har det inom Jordbruksdepartementet utarbetats en pro- memoria med förslag till ändring av 47 § fiskelagen. I denna före- slås att en tjänsteman vid Fiskeriverket ska ha rätt att ta fisk, red- skap, fiskefartyg och vissa andra föremål i beslag. Promemorian har remitterats, men kan inte förväntas leda till lagstiftning förrän tidi- gast den 1 januari 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det kan alltså konstateras att det finns flera aktuella lagstift- ningsärenden som kan komma att påverka frågan om hur land- ningskontroller kan bedrivas på effektivast möjliga sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vidare bör framhållas att varken vårt utredningsuppdrag eller uppdraget till Fiskelagsutredningen tar upp just den frågan. Med hänsyn till detta, och att effekterna av olika förslag och översyner för närvarande är svåra att överblicka, är det inte rimligt att nu ta ställning till om Kustbevakningens uppgifter i fråga om landnings- kontroller bör förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Trots det vill vi här peka på de särskilda problem som är för- knippade med kontroller där det uppstår brottsmisstanke. Vid fiskebrott krävs ofta ett omedelbart ingripande både för att säkra bevisning angående fångsten och framtida beslut om förverkande av bl.a. fångst och fångstredskap. Det är därför enligt vår mening olyckligt att beslagsregeln i 47 § andra stycket fiskelagen i dess nuvarande lydelse är oklar och enligt vår mening inte kan anses ge tjänstemän vid Fiskeriverket rätt att företa beslag. Beslagsfrågan ställs på sin spets just när det gäller landningskontroll. Landnings- kontrollerna är nämligen det enda tillfälle när det både går att kon- trollera dokumentationen mot den faktiska fångsten och att, vid eventuellt brott, säkra framtida förverkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft16"&gt;582&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Den remitterade promemorian kan leda till att 47 § fiskelagen ändras så att även en tjänsteman hos Fiskeriverket får besluta om beslag, när han eller hon utför en landningskontroll. Till dess en eventuell ändring av 47 § fiskelagen träder i kraft kan en tjänsteman vid Fiskeriverket, i likhet med varje annan medborgare, i samband med ett envarsgripande enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångs- balken, också ta egendom i beslag. Detta förutsätter emellertid dels att brottet är av viss svårhetsgrad, dels att gärningsmannen grips på bar gärning eller på flykt från brottsplatsen. Både personen och det som eventuellt tas i beslag från denne ska så snart som möjligt överlämnas till närmaste polisman. Det ligger i sakens natur att sådana ingripanden sällan förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Även om frågan om beslagsrätten nu ser ut att få en lösning åter- står ytterligare en fråga av betydelse för landningskontrollerna. Eftersom Fiskeriverket inte är en brottsbekämpande myndighet, har tjänstemän vid verket ingen möjlighet att på annat sätt ingripa straffrättsligt om det vid en landningskontroll uppstår misstanke om brott. Fiskeriverkets tjänstemän får nöja sig med att göra en polisanmälan. Om en tjänsteman från Fiskeriverket begär att polis omedelbart ska komma till platsen och hålla förhör eller vidta andra brådskande utredningsåtgärder finns det inga garantier för att ett sådant önskemål kan tillgodoses. Även om polisen skulle ha möjlig- het att komma omedelbart kan tjänstemannen från Fiskeriverket inte hindra den misstänkte från att lämna platsen. Däremot kan Fiskeriverket, om myndigheten med stöd av 47 § fiskelagen får en uttrycklig rätt att ta i beslag, förhindra att bevisning förstörs under mellantiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft8"&gt;Det nuvarande ordningen för landningskontroller förutsätter att polisen har möjlighet att avsätta resurser för ett omedelbart ingrip- ande. Av resursskäl har polisen ofta svårt att prioritera denna typ av brottslighet, vilket medför att det inte finns några garantier för ett straffrättsligt ingripande. Detta innebär att det finns risk för att effek- tiviteten i brottsbekämpningen minskar, eftersom någon utredning inte alltid kommer till stånd i omedelbar anslutning till brottet. Eftersom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; som vi redovisat i avsnitt 17.6.2, har riktat kritik mot Sveriges sätt att hantera fiskerikontrollen och därvid anmärkt på såväl den kontroll och tillsyn som utförs som på bristande brottsbekämpning, är det enligt vår mening av stor bety- delse att systemet för kontroll är effektivt och ändamålsenligt ut- format. Det väcker frågan om myndigheternas resurser verkligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft16"&gt;583&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355573x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;utnyttjas effektivt och om man uppnår bästa resultat med den gällande ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt vår mening kan det finnas anledning att på nytt överväga om den nuvarande ordningen med Fiskeriverket som ansvarig för landningskontrollerna bör bestå, om Kustbevakningen ska ansvara för sådana kontroller eller om någon annan ordning bör införas. Under alla förhållanden, och således även om den nuvarande ord- ningen består, krävs det enligt vår mening att tjänstemän vid den myndighet som ansvarar för landningskontrollerna har en uttryck- lig rätt att ta egendom i beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Frågan om vilken myndighet som lämpligen bör ansvara för landningskontrollerna och regleringen av den ansvariga myndig- hetens befogenheter måste avgöras utifrån hur man löser andra frågor som rör fiskerikontrollen. Det är därför vår bestämda upp- fattning att sådana övervägandena inte bör göras isolerat från aktuella förändringar i övrigt. Vi förordar därför att frågan om ansvaret för kontroller vid landning av fisk bör övervägas först på viss sikt, när den nya regleringen på fiskeområdet kan överblickas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;21.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Andra förändringar av kontroll- och tillsyns- verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft10"&gt;21.10.1 Farligt gods&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Om en transport sker i strid med lagen om farligt gods, eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och transporten inte bör tillåtas fortsätta eftersom det finns påtaglig risk för skada, får en kustbevakningstjänsteman, som upptäcker detta vid kontroll i en hamn, hindra fortsatt land- eller sjötransport av sådant gods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;Kustbevakningen är numera tillsynsmyndighet över sådant gods i hamnars landområden som är avsett för vidare transport samt, efter Sjöfartsverkets begäran om biträde, över sjötransporter (10 § första stycket 5 förordningen om farligt gods). Detta innebär att Kust- bevakningen ansvarar för tillsynen över såväl utgående som inkom- mande transporter av farligt gods i hamnar, oavsett med vilket transportmedel godset färdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft16"&gt;584&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;I uppgiften att kontrollera farligt gods ingår också att kon- trollera lastsäkringen av detta. I Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd om Kustbevakningens tillsyn över transporter av farligt gods (KBV FAR 2007:9) ges allmänna råd bl.a. i fråga om den närmare innebörden av vissa begrepp som är svårtolkade, t.ex. hamnars landområde och sjötransport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I egenskap av tillsynsmyndighet får en kustbevakningstjänste- man bl.a. stoppa fordon för kontroll (13 § lagen om transport av farligt gods). Möjligheten att stoppa fordon är enligt förarbetena kopplad till behovet av att utöva tillsyn och kan enbart utövas inom myndighetens tillsynsområde (prop. 2005/06:51 s. 79). Det innebär för Kustbevakningens del att rätten att stoppa fordon i hamnars landområden omfattar allt farligt gods som är avsett för vidare transport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman får vidare inom sitt tillsynsom- råde hindra fortsatt transport från hamnar, medan det ankommer på polisen att hindra fortsatt transport på väg (15 § lagen om trans- port av farligt gods). Den närmare avgränsningen av de befogen- heter som följer av bestämmelsen är enligt vår mening oklar. Det står helt klart att rätten att hindra fortsatt transport gäller trans- porter från hamnar. I förarbetena (a. prop. s. 79) anges att det för befogenhetens utövande saknar betydelse om den vidare trans- porten ska ske med land- eller sjötransport. Samtidigt begränsar emellertid 15 § tillsynsansvaret, eftersom det enligt den para- grafen ankommer på polisen att hindra fortsatt transport på väg. Regleringen är således otydligt utformad och kan tolkas på det sättet att en kustbevakningstjänsteman får hindra fortsatt färd till sjöss, men inte på land. Det skulle innebära att en kustbevak- ningstjänsteman inte har rätt att förhindra fortsatt färd med ett fordon som i strid med regleringen om farligt gods lämnar ett fartyg för vägtransport. Samtidigt är det viktigt att påminna om att Kust- bevakningens tillsynsområde enligt lagen omfattar hamnområden och att områdena även kan omfatta vägar. Av förarbetena får därför enligt vår mening anses följa att en kustbevakningstjänsteman har rätt att hindra all transport av farligt gods inom hamnars land- områden, oavsett färdriktning, eftersom detta område omfattas av myndighetens tillsynsansvar (a. prop. s. 69 och 79). Däremot har endast polismän en uttrycklig rätt att hindra fortsatt transport på väg utanför hamnområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft8"&gt;Enligt vår mening är den nuvarande regleringen otydlig och skapar tillämpningsproblem. En kustbevakningstjänsteman ska inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft16"&gt;585&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355575x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;behöva tveka i fråga om rätten att ingripa. Det ska inte heller vara nödvändigt att tillkalla polis för att en otillåten transport av farligt gods på land ska kunna hindras. Den bedömning som krävs av om transporten är otillåten är densamma oavsett om transporten sker på land eller till sjöss. I stället för en bestämmelse som indirekt knyter an till Kustbevakningens tillsynsområde, bör det införas en uttrycklig rätt för en kustbevakningstjänsteman att, under förut- sättning att ingripandet sker i en hamn, kunna hindra såväl land- transporter som sjötransporter av farligt gods. Har transporten redan hunnit lämna hamnen ska däremot endast polisen kunna ingripa och hindra fortsatt färd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vi föreslår således sammanfattningsvis att om en transport sker i strid med lagen om farligt gods, eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och transporten inte bör tillåtas fort- sätta eftersom det finns påtaglig risk för skada, får en kustbevak- ningstjänsteman, som upptäcker detta vid kontroll i en hamn, hindra fortsatt land- eller sjötransport av sådant gods. Vi återkommer i avsnitt 21.13.7 till frågan om en kustbevakningstjänsteman bör ges en generell rätt att hindra fortsatt färd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;21.10.2 Fartygssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Den tillsyn enligt lagen om fartygssäkerhet som Kustbevakningen får utöva efter överenskommelse med Sjö- fartsverket regleras i förordning. En kustbevakningstjänsteman och en tjänsteman vid Sjöfartsverket ges en uttrycklig rätt till tillträde till lastbärare i syfte att kontrollera lastsäkringen. Dessa myndigheters tjänstemän får också rätt att hindra att en felaktigt lastad lastbärare förs ombord på ett fartyg. Det ska inte finnas några straffprocessuella befogenheter kopplade till kontroll och tillsyn av fartygssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft8"&gt;Kustbevakningens kontroll och tillsyn av fartygssäkerhet, bl.a. last- säkring, utgår från regleringen i fartygssäkerhetslagen. Lagen med tillhörande förordning är av övergripande karaktär och innehåller till stor del allmänt hållna regler och bemyndiganden för regeringen och i första hand Sjöfartsverket att utfärda närmare föreskrifter. Sjöfartsverket har med stöd av sitt bemyndigande utfärdat särskilda föreskrifter om Kustbevakningens medverkan vid tillsyn enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;586&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355576x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;lagen (SJÖFS 2006:30). Föreskrifterna omfattar även kontroll av att lagen om vilotid för sjömän efterlevs. I fråga om bemannings- kontroll och kontroll av vilotidsreglerna för sjömän är delegationen begränsad till kontroll av svenska fartyg med en bruttodräktighet om högst 1 500.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Mot bakgrund av att Kustbevakningens tillsynsuppdrag avser en ramlagsreglering är det naturligt att myndighetens tillsynsansvar utgår från Sjöfartsverkets föreskriftsrätt. Däremot kan det ifråga- sättas varför uppdraget ska regleras genom överenskommelser mellan myndigheterna. Detta kan visserligen gynna myndigheternas samarbete, eftersom det förutsätter en dialog mellan dem. Trots detta finns det enligt vår uppfattning skäl att ändra den nuvarande ordningen. Vi har i avsnitt 21.4 framhållit vikten av att kontroll- och tillsynsregleringen är tydlig. Där har vi också betonat vikten av att de åtgärder en myndighet företar grundar sig på ett tydligt för- fattningsstöd och inte på överenskommelser mellan myndigheter. Mot denna bakgrund anser vi att bestämmelsen i 5 kap. 1 § andra stycket fartygssäkerhetslagen bör ändras så att Kustbevakningens tillsynsansvar följer direkt av författning i stället för av ett system som bygger på vidaredelegation från regeringen. Med hänsyn till lagstiftningens karaktär bör tillsyn i form av inspektion enligt fartygssäkerhetslagen och kontroll av efterlevnaden av lagen om vilotid för sjömän regleras närmare i förordning. Regleringen bör i sak motsvara de nuvarande föreskrifterna. En sådan lösning kan enligt vår mening inte rimligen påverka samarbetet mellan Sjöfarts- verket och Kustbevakningen negativt och inte heller myndigheter- nas möjligheter att föra en kontinuerlig dialog kring hur tillsyns- arbetet lämpligen bedrivs. Det kan nämligen även i fortsättningen krävas överenskommelser om detaljerna i tillsynsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft8"&gt;En annan fråga som vi särskilt vill peka på är att Kustbevak- ningen med stöd av 5 kap. 8 § fartygssäkerhetslagen och SJÖFS 2006:30 ges rätt att utöva tillsyn i form av inspektion av lastbärare som har skiljts av för sjötransport men inte lastats ombord på fartyget såvitt gäller säkringen av last i själva lastbärarna. Med last- bärare avses framför allt containrar och lastbilssläp. En kust- bevakningstjänsteman har emellertid inte rätt att få tillträde till lastbärarna i sig för kontrollen, eftersom 5 kap. 17 § fartygssäker- hetslagen endast reglerar rätten till tillträde till fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SJÖFS 2006:30, p 1.1 och 1.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;587&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Det är allmänt känt att säkring av lasten ofta har stor betydelse i samband med fartygshaverier och lastskador till sjöss. Förskjutning i lasten kan utgöra en direkt eller indirekt orsak till ett fartygs- haveri. Det är därför angeläget att söka lösningar som i största möj- liga utsträckning kan undanröja de risker som dålig eller utebliven lastsäkring innebär. I samband med de senaste ändringarna i på att den nuvarande regleringen inte ger tillsynsmyndigheten fartygs- säkerhetslagen uppmärksammade Kustbevakningen regeringen rätt till tillträde till lastbärare, trots att det är väsentligt att även lasten i en lastbärare är anordnad på ett betryggande sätt för sjötransport. Regeringen konstaterade att den var medveten om frågans betydelse för sjösäkerheten, men ansåg att det på det befintliga underlaget inte var möjligt att lägga fram något förslag (se prop. 2002/03:109 s. 96). Frågan har ännu inte fått någon lösning. Vi finner det därför lämpligt att i detta sammanhang ta upp frågan på nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Det är uppenbart att lastsäkringar i en sluten lastbärare inte bör kontrolleras från utsidan. Kontrollen förutsätter således att till- synsmyndigheten har rätt till tillträde även till själva lastbäraren. Såväl för allmänheten som för den enskilde tjänstemannen är det viktigt att de rättsliga förutsättningarna för kontroll och tillsyn är tydliga. Enligt vår mening finns det goda skäl att införa en bestäm- melse som uttryckligen ger en kustbevakningstjänsteman rätt till tillträde till lastbärare i syfte att kontrollera lastsäkringen. Denna rätt bör begränsas till lastbärare som ännu inte har förts ombord på fartyg eller som förs ombord på fartyg. Av rätten att få tillträde till lastbärarna följer i och för sig också en rätt att bryta eventuella för- seglingar i form av tullplombering eller sigill. En sådan åtgärd bör dock genomföras först efter samråd med Tullverket, så att tjänste- männen kan försäkra sig om att den skadade eller borttagna tullför- seglingen kan ersättas med en ny. På sikt kan det finnas skäl att överväga om kustbevakningstjänstemän själva ska kunna ersätta sådana förseglingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft8"&gt;Sjöfartsverket har i sin tillsynsverksamhet i princip samma behov av att få tillträde till lastbärarna, t.ex. för att kontrollera säkring av gods i containrar. Det finns därför goda skäl att låta den föreslagna ändringen även omfatta tjänstemän vid Sjöfartsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vidare föreslår vi att en kustbevakningstjänsteman ges en ut- trycklig möjlighet att hindra att en lastbärare förs ombord på ett fartyg. Enligt nuvarande lagstiftning måste Kustbevakningen, om lastsäkringen bedöms vara undermålig, kontakta Sjöfartsinspek- tionen, som ska ta ställning till om hela fartygets färd ska hindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft16"&gt;588&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;Vid en sådan bedömning ska beaktas att åtgärden måste anses vara proportionerlig (jfr 5 kap. 17 § fartygssäkerhetslagen). Med tanke på de kostnader som kvarhållandet av ett fartyg kan föra med sig torde det krävas starka skäl för ett sådant beslut. Vi anser att den nuvarande ordningen inte tillgodoser de krav som bör ställas på en reglering som är av stor betydelse för enskildas säkerhet. Enligt vår mening är det betydligt bättre och mera proportionerligt att hindra att en enstaka lastbärare får fortsätta färden än att ett helt fartyg hålls kvar. En kustbevakningstjänsteman bör därför ges en uttryck- lig möjlighet att hindra att en undermåligt eller felaktigt lastad lastbärare förs ombord på ett fartyg. Enligt vår mening bör tjänste- män vid Sjöfartsverket ha samma rätt att hindra att lastbärare förs ombord på fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Som vi har framhållit tidigare är 5 kap. 19 § fartygssäkerhetslagen ett tydligt exempel på en i sig oklar och bristfällig reglering, efter- som bestämmelsen ger en kustbevakningstjänsteman straffpro- cessuella befogenheter vid tillsyn, trots att sådana befogenheter rätteligen endast kan utövas i den brottsbekämpande verksamheten. Detta innebär att det i praktiken är oklart vilka åtgärder som Kust- bevakningen får vidta vid kontroll, eftersom användning av straff- processuella åtgärder förutsätter misstanke om ett konkret brott. Bestämmelsen måste redan av det skälet ändras. En kustbevak- ningstjänsteman bör i stället ges kontrollbefogenheter enligt 5 kap. 17 § fartygssäkerhetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft8"&gt;För att skapa en tydligare, mer ändamålsenlig och därmed också effektivare reglering föreslår vi alltså att fartygssäkerhetslagen änd- ras och kompletteras med förordningsreglering i enlighet med vad vi angett ovan. Samtidigt vill vi framhålla att det även kan finnas skäl att överväga en översyn av ansvarsreglerna i fartygssäkerhets- lagen, bl.a. när det gäller vem som ska bära straffansvaret för brist- fällig lastsäkring fram till dess att lasten förs ombord på ett fartyg, men också i övrigt. En sådan översyn bör emellertid göras i särskild ordning, dels på grund av dess omfattning, dels därför att regleringen inte påverkar utformningen av den lag som vi nu föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft16"&gt;589&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355579x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft37"&gt;21.11 Krav på återrapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningens återrapporteringsskyldighet till den huvudansvariga tillsynsmyndigheten bör inte regleras av statsmakterna, utom i de fall där det finns skäl att införa upp- giftsskyldighet för Kustbevakningen eller annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen ska vara skyldig att till Fiskeri- verket lämna sådana uppgifter som Fiskeriverket behöver för sin verksamhet avseende kontroll av fisket och för handläggning av vissa administrativa beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;När Kustbevakningen utför kontroller åt en annan myndighet upp- kommer frågan hur Kustbevakningens återrapporteringsskyldighet gentemot den huvudansvariga tillsynsmyndigheten förhåller sig till kustbevakningstjänstemännens skyldighet att ingripa mot och rap- portera brott, om sådana upptäcks vid kontroll eller tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Uppgiften att rapportera brott, och att i förekommande fall inleda förundersökning eller vidta primäråtgärder, följer av Kust- bevakningens roll som brottsbekämpande myndighet. Detta är en plikt som åligger de myndigheter som har polisiära uppgifter (se avsnitt 18.14 angående reglerna om rapporteringsskyldighet och rapporteftergift). Denna uppgift får enligt vår mening inte för- växlas med Kustbevakningens eventuella skyldighet att hålla en huvudansvarig kontrollmyndighet informerad om resultatet av den kontroll- och tillsynsverksamhet som Kustbevakningen genomför med stöd av författning eller ett uppdrag från myndigheten i fråga. I sistnämnda fall rör det sig om uppgifter som myndigheterna själva råder över. Därmed bör det ankomma på den huvudansvariga tillsynsmyndigheten att klargöra för Kustbevakningen vilka krav man ställer på återrapporteringen av ett tillsynsuppdrag, t.ex. om återrapporteringen ska göras på visst formulär och hur ofta åter- rapportering ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Behovet av återrapportering och de villkor som gäller för denna varierar beroende på uppdraget. Vi anser att det varken är behövligt eller realistiskt att reglera återrapporteringsskyldigheten i författ- ning. Vår bedömning är därför att Kustbevakningens skyldighet att återrapportera till andra tillsynsmyndigheter bör regleras av myn- digheterna själva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det kan emellertid finnas skäl att göra en annan bedömning i fråga om viss typ av återrapportering, nämligen i de situationer där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;590&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355580x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;de uppgifter som hämtas in vid kontrollen omfattas av sekretess till skydd för enskild och det finns ett starkt behov av att kunna vidarebefordra dessa till den huvudansvariga tillsynsmyndigheten utan en sekretessbedömning i det enskilda fallet. I ett sådant fall kan det vara lämpligt att föreskriva en uppgiftsskyldighet. En sådan regel bryter nämligen sekretess mellan myndigheterna (se av- snitt 6.3.4). Särskilt inom området för fiskerikontroll skulle en uppgiftsskyldighet kunna vara av värde. Enligt 5 kap. 1 a § förord- ningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen ska Fiskeriverket till Kustbevakningen lämna sådana uppgifter om fiske- fartyg, yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd som Kustbevakningen behöver för sin verksamhet inom fiskerikontrollen. Någon motsvar- ande uppgiftsskyldighet för Kustbevakningen gentemot Fiskeri- verket finns däremot inte, trots att det informationsflödet torde vara minst lika viktigt. Vi föreslår därför att Kustbevakningen åläggs en skyldighet att till Fiskeriverket rapportera sådana uppgifter som Fiskeriverket behöver för sin verksamhet avseende kontroll av fisket. Uppgiftsskyldigheten bör omfatta uppgifter av betydelse för Fiskeriverkets administrativa sanktioner mot otillåtet fiske samt för verkets handläggning av frågor om licenser och tillstånd till yrkes- mässigt fiske (jfr avsnitt 13.2.3 angående verkets rätt att ålägga administrativa sanktioner).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft37"&gt;21.12 Rapporteftergift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas någon reglering av hur rapporteftergift får användas när det uppstår brottsmisstanke vid kontroll eller tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;I avsnitt 21.3 har vi pekat på att ett kontroll- och tillsynsuppdrag kan övergå i misstanke om brott och därmed resultera i en brotts- utredning. En kustbevakningstjänsteman som upptäcker ett brott kan emellertid, som vi har redovisat i avsnitt 18.14.2, i likhet med en polisman underlåta att rapportera brottet (lämna rapportefter- gift) om detta med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att det inte skulle föran- leda någon annan påföljd än böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft16"&gt;591&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Frågan är hur rätten att meddela rapporteftergift ska ses i för- hållande till den huvudansvariga tillsynsmyndighetens rätt eller skyldighet att anmäla brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Först bör framhållas att myndigheter inte har någon generell skyldighet att anmäla brott, utom i de fall där detta direkt anges i en viss författning. Om anmälan görs har den anmälande myndig- heten inte någon rätt att påverka den fortsatta handläggningen, oavsett vilken uppfattning man har om denna. Tillsynsmyndigheter har inte heller ställning som målsägande, utom i de fall där brottet riktar sig direkt mot myndigheten. Däremot har de självklart intresse av utgången av handläggningen och kan vidare ofta tillföra kun- skaper och information som är av betydelse för brottsutredningen. Därför är det naturligt med ett nära samarbete mellan de brotts- bekämpande myndigheterna och exempelvis tillsynsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det sagda innebär emellertid, som redan har framgått, att en tillsynsmyndighet formellt inte har någon funktion i brottmåls- förfarandet. Vi anser därför att det saknar betydelse för rätten att meddela rapporteftergift om kontrollen har utförts för en annan myndighets räkning eller på dess uppdrag. Kustbevakningstjänste- mannens bedömning av om rapporteftergift kan meddelas måste göras på samma sätt vid all brottsbekämpning. Med en annan ord- ning skulle risken för tillämpningssvårigheter och olikartad bedöm- ning bli uppenbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det bör också framhållas att ett beslut om rapporteftergift ska fattas i omedelbar anslutning till brottet. Det ligger då i sakens natur att ett sådant beslut, sett i efterhand, kan ha varit felaktigt. Tjänstemannen kan ha uppfattat gärningen som en engångsföreteelse, medan det vid en närmare kontroll visar sig att personen i fråga har gjort sig skyldig till samma typ av förseelse vid ett flertal tillfällen. Ett beslut om rapporteftergift vinner emellertid, i likhet med andra beslut under förundersökning, inte rättskraft och kan därför ändras. Detta innebär att om en tillsynsmyndighet är missnöjd med ett beslut om rapporteftergift, kan polisanmälan göras på vanligt sätt. Polisen har då skyldighet att på nytt ta ställning till saken. För de brottstyper som föreslås ingå i Kustbevakningens direkta verk- samhetsområde kommer detsamma att gälla för denna myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vi anser alltså inte att det finns något behov av att reglera hur rapporteftergift får användas när det i anslutning till en kontroll uppstår misstanke om brott. En helt annan sak är att det kan finnas skäl för Kustbevakningen och den ansvariga tillsynsmyndigheten att allmänt diskutera riktlinjerna för anmälningar om brott. En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft16"&gt;592&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;uppföljning av anmälningspraxis är enligt vår mening viktig för det fortsatta samarbetet och för att myndigheterna korrekt ska kunna redovisa vilka rättsliga eller andra åtgärder som ett ingripande har lett till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft37"&gt;21.13 Befogenheter för kontroll och tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft10"&gt;21.13.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;De författningar som ger Kustbevakningen kontroll- och tillsyns- uppgifter innehåller i varierande utsträckning särskilda befogen- heter. Befogenheterna skiftar, från enbart en rätt att få tillträde till ett fartyg eller ett visst område (se bl.a. 15 § lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart, 8 § lagen om kontinentalsockeln och 10 kap. 10 § lagen om skatt på energi), till för den enskilde mycket ingripande regler som rätt för en kustbevakningstjänste- man att undersöka handbagage (detta gäller bl.a. enligt 6 kap. 10 § tullagen, 7 § inregränslagen, 13 § lagen om sjöfartsskydd och 4 kap. 1 § lagen om hamnskydd) och att kroppsvisitera personer (se bl.a. 6 kap. 10 § tullagen och 9 kap. 2 § utlänningslagen). När det gäller kontroll med stöd av tullagstiftningen är regleringen mera ensartad, men även där finns det särregler i vissa författningar. Frågan är om man kan – och bör – införa enhetliga regler åtminstone i fråga om vissa typer av åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft8"&gt;Precis som vi har konstaterat när det gäller Kustbevakningens befogenheter i den brottsbekämpande verksamheten, och som vi delvis också pekat på inledningsvis i detta avsnitt, riskerar en disparat befogenhetsreglering att inverka negativt på rättssäkerheten. En sådan reglering ställer också stora krav på den enskilde tjänste- mannen och berörda myndigheter vid tillämpningen. Kontroll- och tillsynsverksamheten utmärker sig emellertid i det här avseendet eftersom sådan verksamhet kan styras och planeras på ett helt annat sätt än den brottsbekämpande och ordningshållande verk- samheten. Detta underlättar inte bara för tjänstemännen att vid behov uppdatera eller utveckla sina kunskaper inom ett visst om- råde, utan ger också utrymme för berörda myndigheter att föra diskussioner kring vissa åtgärder. Nackdelarna torde därför inte vara så stora som man först kan tro. Dessutom finns det skäl att erinra om att den splittrade befogenhetsregleringen åtminstone delvis beror på en mera komplex och mångskiftande materiell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft16"&gt;593&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355583x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;reglering. Lagstiftaren kan ha gjort särskilda överväganden i fråga om vilka befogenheter som är rimliga för kontrollen. Nackdelarna med en oenhetlig lagstiftning uppvägs då av att intrånget i den en- skildes rättssfär har avpassats till vad som ansetts nödvändigt för just den typen av kontroll. Samtidigt kan man inte fjärma sig från tanken att frågan om kontrollbefogenheter inte har betraktats från ett samlat perspektiv, vilket också bl.a. Tillsynsutredningen har lyft fram som ett generellt problem (SOU 2002:14 och SOU 2004:100). Det kan därför enligt vår mening trots allt finnas ett visst utrymme för en mera enhetlig lagstiftning och en mera samlad befogenhets- reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft10"&gt;21.13.2 En generell befogenhetsreglering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Den nya lagen ska innehålla vissa regler om gene- rella befogenheter vid kontroll och tillsyn. Dessa ska kom- plettera de särskilda befogenheter som regleras i den materiella författning som ligger till grund för kontrollen eller tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 21.6 behandlat frågan om befogenheterna för kon- troll och tillsyn i möjligaste mån bör samlas i den nya lag som vi föreslår eller om utgångspunkten i stället bör vara att sådana regler till största delen ska finnas kvar i respektive kontrollförfattning. Vi har stannat för det sistnämnda alternativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Att vi inte förordar en samlad reglering utesluter naturligtvis inte att det kan finnas skäl att överväga att föra samman vissa mera generella befogenheter för kontroll och tillsyn i den nya lagen. En sådan allmän reglering förutsätter dock att behovet av att kunna företa en viss åtgärd är generellt och att en allmän reglering kan anses rimlig i förhållande till skyddet för den enskildes integritet. Ett exempel på något som bör regleras generellt är våldsanvänd- ning. I det följande tar vi ställning till i vilken utsträckning den nya lagen ska föreskriva en generell rätt för en kustbevakningstjänste- man att företa en viss typ av åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft16"&gt;594&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355584x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;21.13.3 Tillträde till viss plats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det saknas skäl att i den nya lagen införa en generell rätt för en kustbevakningstjänsteman att få tillträde till utrymmen som ska kontrolleras. Däremot bör erinras om att en sådan rätt kan föreligga enligt den författningsreglering som ligger till grund för den aktuella kontrollåtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft8"&gt;Ett kontroll- eller tillsynsuppdrag bygger inte sällan på att myndig- heten har rätt att få tillträde till en viss plats eller lokal. När det gäller Kustbevakningen krävs ofta att myndighetens tjänstemän får tillträde till ett fartyg för att en kontroll ska kunna utföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I flertalet situationer har lagstiftaren förutsett att det finns ett sådant behov och föreskrivit att kontrollmyndigheten har rätt till tillträde till viss plats. I den mån en sådan reglering saknas kan man endera överväga att skapa en särskild författningsreglering, som vi föreslagit beträffande lastbärare, eller överväga om det bör införas en generell regel som ger kustbevakningstjänstemän rätt att få till- träde till en viss plats för kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Som vi tidigare framhållit kan en generell bestämmelse bidra till en enhetligare reglering och att befogenheterna blir tydliga både för den som utövar kontrollen och den som utsätts för den. Samtidigt präglas området för kontroll och tillsyn av att förhållandena växlar beroende på uppdraget. Vad kontrollen avser och var kontrollen ska utföras kan alltså ha stor betydelse för hur tillträdesrätten bör utformas och vilken omfattning den bör ha. Som exempel kan nämnas att det för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelser på tullområdet kan behövas en ganska omfattande rätt till tillträde, medan det i fråga om andra typer av kontroller räcker med en mera begränsad rätt. För att få en tillräckligt vid reglering, som skulle täcka in varje situation där tillträde krävs, skulle en generellt ut- formad bestämmelse med nödvändighet behöva ha ett mycket brett tillämpningsområde. Därmed skulle myndigheten också för vissa typer av kontroller få mer omfattande befogenheter än vad som är sakligt motiverat. Sett ur den enskildes perspektiv skulle detta vara en klar nackdel. Eftersom rätten till tillträde innebär en kränkning av enskildas rättssfär framstår enligt vår mening en sådan lösning inte som rimlig. Någon generell rätt för Kustbevakningen att få till- träde till utrymmen som ska kontrolleras bör därför inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft16"&gt;595&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355585x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Det finns däremot skäl att i lagen erinra om att en sådan rätt före- ligger enligt vissa kontrollförfattningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;21.13.4 Tillgång till handlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inte skäl att i den nya lagen införa en generell rätt för en kustbevakningstjänsteman att få tillgång till handlingar som ska kontrolleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Kontroll och tillsyn kan helt eller delvis bestå i granskning av hand- lingar. Att en kustbevakningstjänsteman ges rätt att få tillgång till handlingar kan därför vara av avgörande betydelse för att denne ska kunna genomföra viss typ av kontroll. Samma skäl som ligger bakom vår bedömning att det är olämpligt att införa en generell regel om tillträde till en viss plats gör sig emellertid också gällande i fråga om en generell reglering av skyldigheten att tillhandahålla handlingar. Vi anser därför inte att den nya lagen ska ge en kustbevaknings- tjänsteman generell rätt att få tillgång till handlingar som ska kon- trolleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft10"&gt;21.13.5 Rätten att preja, borda och inbringa fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagen ska innehålla en bestämmelse som ger en kustbevakningstjänsteman en generell rätt att preja, borda och, om det uppenbart behövs, inbringa ett fartyg till svensk hamn, för att genomföra en författningsenlig kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;Enligt nuvarande lagstiftning har en kustbevakningstjänsteman rätt att stoppa och visitera ett fartyg eller inbringa det till svensk hamn, om det är uppenbart att åtgärden behövs för att genomföra vissa straffprocessuella eller ordningshållande åtgärder (4 § LKP). En likartad befogenhet finns i vattenföroreningslagen (11 kap. 14 §). När det gäller kontroll och tillsyn finns det inte någon motsvar- ande generell reglering men däremot vissa särregler. En kustbevak- ningstjänsteman har t.ex. när det gäller kontroll av tullagstiftningen rätt att preja fartyg, om det behövs för att genomföra kontroll av import eller export av varor (6 kap. 6 och 20 §§ tullagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft16"&gt;596&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Det är uppenbart att en kustbevakningstjänstemans rätt att preja och borda fartyg har stor betydelse för möjligheterna att bedriva effektiv kontroll och tillsyn och i många fall kan vara en förutsätt- ning för att kontrollen över huvud taget ska kunna genomföras. Det bör anmärkas att tullagen ger stöd för att preja fartyg för tull- kontroll inom det svenska tullområdet, men om brottsmisstanke uppstår och smugglingslagen blir tillämplig, finns det inte någon motsvarande regel. Regleringen är alltså inkonsekvent och ger i detta fall mer omfattande befogenheter vid kontroll än vid brotts- bekämpning. Det finns därför anledning att skapa en enhetligare reglering. I fråga om sjö- och fartygssäkerhetsregleringen finns det också sakliga skäl för att ge Kustbevakningen utökad rätt att t.ex. gå ombord på fartyg eller att undersöka fartyg. Detta är en grundläggande förutsättning för att fysiskt kunna kontrollera t.ex. passagerarantal eller säkerhetsförhållanden ombord samt för att kunna ta del av certifikat och andra fartygshandlingar som förvaras på fartyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;Mot den bakgrunden, och inte minst eftersom Kustbevakningen huvudsakligen bedriver sin kontroll till sjöss eller ombord på fartyg, anser vi att det är viktigt med en generell regel som ger en kustbevakningstjänsteman en uttrycklig rätt att preja och borda fartyg om det behövs för att genomföra en författningsenlig kon- troll. I sista hand, om inte kontrollen kan genomföras på annat sätt, bör det vara möjligt att tvinga fartyget att uppsöka hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vi anser således att den nya lagen ska innehålla en bestämmelse som ger en kustbevakningstjänsteman en generell rätt att preja, borda och, om det uppenbart behövs, inbringa ett fartyg till svensk hamn, för att genomföra en författningsenlig kontroll. Vårt förslag motsvarar i sak Gränskontrollutredningens förslag om rätt att ingripa vid gränskontroll (SOU 2004:110 s. 31).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vi vill samtidigt erinra om att den av oss föreslagna proportio- nalitetsprincipen ska beaktas. Det innebär att tjänstemannen måste överväga om det i det enskilda fallet är proportionerligt att inbringa fartyget till hamn. Ju mer ingripande åtgärden är desto starkare måste skälen för kontroll vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft16"&gt;597&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355587x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;21.13.6 Rätten att stoppa fordon och andra transportmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska inte ges någon generell rätt att stoppa fordon och andra transportmedel för kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En regel om en kustbevakningstjänstemans rätt att stoppa fordon för att kontrollera nykterheten i trafiken ska införas i den nya lagen. I lagen ska vidare tas in en bestämmelse som erinrar om den rätt att stoppa fordon för kontroll som finns i andra författningar som reglerar Kustbevakningens kon- troll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft8"&gt;En kontroll- eller tillsynsåtgärd kan vara beroende av att den kon- trollerande myndigheten har möjlighet att stoppa fordon och andra transportmedel. Det finns i dag några författningar som ger en kustbevakningstjänsteman rätt att i vissa fall stoppa fordon, ytterst med hjälp av våld om det krävs (se bl.a. 6 kap. 2, 7 och 20 §§ tullagen). Någon generell rätt att stoppa fordon, oavsett vilken typ av kontroll det är fråga om, finns emellertid inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Som vi framhållit i fråga om rätten att få tillträde till viss plats och tillgång till handlingar bör försiktighet iakttas i fråga om gene- rella regleringar som innebär ingrepp gentemot enskilda i kontroll- syfte. Åtgärden att stoppa fordon är ett intrång i rörelsefriheten inte bara för föraren av fordonet utan också för alla andra personer som färdas i detta. Denna omständighet talar med styrka mot en generell reglering. En annan omständighet som talar mot en sådan reglering är att Kustbevakningens verksamhet inte naturligt är för- knippad med fordonskontroll. Det är framför allt polisen som måste kunna stoppa fordon i sin tjänsteutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Med hänsyn till detta måste en generell rätt för kustbevaknings- tjänstemän att stoppa fordon och andra transportmedel föregås av noggranna överväganden. Det enda skäl som skulle kunna sägas tala för en sådan rätt är att man får en enhetlig reglering och att be- fogenheten blir tydlig både för den som utövar kontrollen och den som utsätts för den. Detta går emellertid inte att uppnå annat än genom att skapa en allmänt hållen reglering som riskerar att i alltför stor utsträckning inkräkta på enskildas rörelsefrihet. Vi för- ordar därför att rätten att stoppa fordon och andra transportmedel även i fortsättningen i första hand regleras i respektive kontroll- författning. Vi lägger därför inte fram något förslag om att en kust-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft16"&gt;598&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;bevakningstjänsteman ska ges generell rätt att stoppa fordon eller andra transportmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Inom ett område finns det dock anledning att frångå den nyss nämnda principen. Vi har tidigare redovisat regeringens förslag att Kustbevakningen ska kunna ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (se avsnitt 13.2.1). Förslaget innebär bl.a. att en kustbevaknings- tjänsteman får samma rätt som en polisman att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov, dvs. utan någon misstanke om brott, och att göra ögonundersökning. Syftet med regleringen är att åstad- komma ett flexibelt och effektivt utnyttjande av myndigheternas resurser till gagn för trafiksäkerheten. Därmed bör det inte heller, enligt regeringens förslag, vara en absolut förutsättning för att ta alkoholutandningsprov eller göra ögonundersökning att det finns en grund för ingripande enligt de regelverk som styr myndighetens övriga verksamhet (prop. 2007/08:53 s. 42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Lagstiftningen innebär alltså att Kustbevakningen tillförs en helt ny kontrolluppgift. I de fall där det finns en brottsmisstanke, t.ex. om personalen på en färja lämnar upplysningar om att en berusad person kör av färjan i en viss långtradare, gäller befogenheterna i den brottsbekämpande verksamheten. Om däremot provtagningen görs rutinmässigt, eller i samband med tullkontroll, kontroll av farligt gods eller någon annan typ av kontroll, har en kustbevak- ningstjänsteman i dag inte någon rätt att stoppa fordonet för kon- troll. Regeringen föreslår därför att 22 § polislagen ska gälla även för tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;För att den nya kontrolluppgiften ska kunna fullgöras har reger- ingen bl.a. föreslagit ändringar i lagen (1976:1090) om alkohol- utandningsprov och i lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken som innebär att en kustbevak- ningstjänsteman ges rätt att med stöd av polislagen stoppa fordon för att ta alkoholutandningsprov och göra ögonundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vid utformningen av vårt lagförslag har ingått att överväga hur de olika befogenhetsregleringarna i kontrollverksamheten bör sam- ordnas och vilka eventuella författningsändringar som krävs. Vi har bedömt att man bör flytta över alla övriga befogenheter i polislagen till den nya lagen, för att få en enkel och enhetlig struktur. Enligt vår mening bör detsamma gälla för rätten att stoppa fordon enligt 22 § polislagen för renodlade kontrolländamål. En regel om en kust- bevakningstjänstemans rätt att stoppa fordon för att kontrollera nykterheten i trafiken ska därför införas i den nya lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft16"&gt;599&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355589x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft10"&gt;21.13.7 Rätten att hindra fortsatt färd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska, utöver rätten att preja, borda och inbringa fartyg, inte ges en generell rätt att hindra fortsatt färd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft8"&gt;Vi har i avsnitt 21.10.1 föreslagit att en kustbevakningstjänsteman ges en utökad rätt att hindra fortsatt färd av fordon med felaktigt lastat farligt gods. I avsnitt 21.10.2 har vi vidare föreslagit att en kustbevakningstjänsteman ska kunna hindra att en felaktigt lastad lastbärare förs ombord på ett fartyg. Att därutöver ge en kust- bevakningstjänsteman en generell rätt att hindra fortsatt färd anser vi emellertid inte vara befogat. Denna rätt får i stället regleras i respektive författning i de fall där den särskilda kontroll- och tillsynsverksamheten kräver det. Vi avstår därför från att lägga fram ett förslag som ger en kustbevakningstjänsteman en generell rätt att, utöver rätten att preja, borda och inbringa fartyg, hindra fortsatt färd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;21.13.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Våldsanvändning som medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman ska, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, ha rätt att använda våld för att genomföra en kontroll- eller tillsynsåtgärd, om tjänstemannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;möts med våld eller hot om våld,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kropps- visitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid hus- rannsakan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till, spärra av, tillstänga eller utrymma en byggnad, ett rum eller ett område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft16"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td179"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;I avsnitt 19.4.1 har vi behandlat rätten att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i den brottsbekämpande eller ordnings- hållande verksamheten. Likartade medel för att genomföra en tjänsteåtgärd behövs i kontroll- och tillsynsverksamheten. Våld måste i viss utsträckning kunna användas både mot egendom och mot personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I tullagstiftningen finns det en särskild reglering av rätten att använda våld eller tvång. Enligt 6 kap. 2 § tullagen får en tulltjänste- man vid varukontroll använda våld eller tvång bl.a. för att preja fartyg (6 kap. 6 §), stoppa transportmedel (6 kap. 7 §), hindra till- träde till eller lossning eller lastning av transportmedel (6 kap. 8 §), undersöka transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen samt undersöka handbagage som medförs av resande (6 kap. 10 §). När Kustbevakningen och dess tjänstemän medverkar i kontrollen gäller rätten att använda våld och tvång även för dessa (6 kap. 20 §). Det finns också flera andra författningar som Kustbevakningen tillämpar som innehåller regler om kroppsvisitation i kontrollsyfte, bl.a. utlänningslagen, lagen om fartygssäkerhet och lagen om hamn- skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft8"&gt;Som framgår av beskrivningen av gällande rätt har lagstiftaren konstaterat behov av att kunna använda våld eller tvång vid vissa typer av kontroller. Redan i dag har en kustbevakningstjänsteman rätt att använda våld med stöd av 29 § polislagen för att genomföra vissa kontroll- och tillsynsåtgärder. Det finns ingen anledning att nu inskränka denna rätt. En bestämmelse som i huvudsak mot- svarar dagens reglering bör därför införas i den nya lagen. Rätten att använda våld vid kontroll och tillsyn bör i framtiden regleras särskilt. Därigenom blir det tydligare i vilka situationer våld får användas vid kontroll och tillsyn, eftersom den nuvarande regler- ingen inte skiljer mellan våldsanvändning i olika verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Som vi redovisat i avsnitt 19.4.1 ger dagens lagstiftning inte en kustbevakningstjänsteman rätt att använda våld för att stoppa for- don, fartyg och andra tranportmedel, men vi har föreslagit en sådan regel för den brottsbekämpande verksamheten. Vi anser att det i princip finns samma behov av att kunna använda våld för att stoppa fartyg och fordon för kontroll som för brottsbekämpning. När det är fråga om enbart kontroll får dock proportionaliteten vid vålds- användningen större betydelse än vid brottsmisstanke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft16"&gt;601&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591"&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;22 Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft37"&gt;22.1 Återstående frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;I de föregående kapitlen har vi behandlat den framtida regleringen inom de tre verksamhetsområden som vårt uppdrag berör. Vi har också i förbigående berört vissa författningsändringar som vi ser som en naturlig konsekvens av våra huvudförslag. Det finns dock några frågor som inte har haft någon självklar anknytning till de tidi- gare avsnitten. Vi har valt att samla dessa här. Vi går också närmare in på några av de frågor som vi endast i korthet har nämnt tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Inledningsvis behandlar vi vissa frågor som rör uppbörd (av- snitt 22.2). Vi tar därefter upp frågan om förverkande av alkoholhal- tiga drycker (avsnitt 22.3), frågor som rör ordningsbot (avsnitt 22.4), sekretess (avsnitt 22.5) och delgivning (avsnitt 22.6). Vidare föreslår vi några författningsändringar som kan underlätta den praktiska hanteringen vid utredning av brott (avsnitt 22.7). Vi tar också upp frågor som hör samman med uppdragsverksamheten (avsnitt 22.8), med rätten att stoppa fordon (avsnitt 22.9) och med rätten att flytta fordon vid misstanke om rattfylleri (avsnitt 22.10). Sist behandlar vi frågan om Kustbevakningen, i likhet med flertalet andra centrala myndigheter under regeringen, ska låta utge författningssamling (avsnitt 22.11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Uppbörd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft10"&gt;22.2.1 Allmänt om uppbördsförfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;De grundläggande bestämmelserna om uppbörd och indrivning av böter och avgifter som fastställs genom ett straffrättsligt förfarande finns i bötesverkställighetslagen (1979:189) och bötesverkställig- hetsförordningen (1979:197). Bötesstraff verkställs antingen genom uppbörd eller genom indrivning. Detsamma gäller sådan rättsverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft16"&gt;603&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;av brott som innefattar betalningsskyldighet, t.ex. företagsbot och avgift till brottsofferfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Uppbörd äger rum så snart en dom, ett strafföreläggande eller ett föreläggande av ordningsbot har meddelats. Däremot får indrivning inte ske förrän domen har vunnit laga kraft eller föreläggandet har godkänts. Den misstänkte får dock betala förskott på böter som kan komma att påföras honom eller henne. Uppbörd sker genom att den bötfällde betalar frivilligt eller, vilket utvecklas närmare nedan, genom att deponerade böter tas i anspråk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Rikspolisstyrelsen är enligt 3 § bötesverkställighetsförordningen central uppbördsmyndighet och handhar uppbördsförfarandet. Dom- stolarna medverkar endast genom att de upplyser den bötfällda per- sonen om möjligheten till frivillig betalning och förser honom eller henne med ett inbetalningskort. När strafföreläggande eller ord- ningsbot utfärdas får den förelagde på motsvarande sätt ett inbetal- ningskort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Betalar inte den bötfällde frivilligt sker indrivning. Innan ett bötes- straff lämnas för indrivning ska enligt 3 § indrivningsförordningen (1993:1229) den dömda personen som huvudregel uppmanas att be- tala. Indrivning ska begäras senast två månader efter det att beloppet skulle ha betalats, men i vissa fall genast. Rikspolisstyrelsen ansöker i sin egenskap av uppbördsmyndighet om indrivning av bötesstraff. Ansökan görs enligt 5 § indrivningsförordningen hos Kronofogde- myndigheten. Indrivningen inleds med att Kronofogdemyndigheten anmanar personen att betala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Bestämmelserna om indrivning finns i lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen). Indrivningen handhas av Kronofogdemyndigheten. Indrivningslagen omfattar alla slags fordringar som handläggs i allmänna mål hos Kronofogde- myndigheten (se 1 § indrivningslagen, 1 kap. 6 § andra stycket utsök- ningsbalken och 1 kap. 2 § utsökningsförordningen [1981:981]). Indrivningsförfarandet omfattar även vattenföroreningsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vid indrivningen gäller utsökningsbalkens regler om förfarandet vid verkställigheten, om vilken egendom som kan tas i anspråk till täckande av skulden och om möjligheterna att överklaga Krono- fogdemyndighetens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft16"&gt;604&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355593x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p542 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;22.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Uppbörd av vattenföroreningsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns skäl att se över vilken myndighet som ska ansvara för uppbörden av vattenföroreningsavgift. Efter- som frågan om en översyn av vattenföroreningslagen är aktuell lägger vi inte fram något förslag i frågan om vem som ska vara uppbördsmyndighet för vattenföroreningsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft8"&gt;I 8 kap. vattenföroreningslagen finns bestämmelser om vattenför- oreningsavgift. En sådan avgift är en administrativ sanktionsavgift som i vissa fall påförs ägare eller redare av ett fartyg som släppt ut olja (2 kap. vattenföroreningslagen). Kustbevakningen beslutar om vattenföroreningsavgift ska tas ut och om avgiftens storlek (8 kap. 3 och 5 §§ vattenföroreningslagen). Kustbevakningens beslut får verk- ställas genast, om inte annat förordnas eller säkerhet ställs (8 kap. 6 §). För verkställigheten gäller de allmänna reglerna i utsöknings- balken. Eftersom det är fråga om en avgift som tillfaller staten verk- ställs den som allmänt mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Det finns inte någon närmare rättslig reglering av uppbörden av vattenföroreningsavgifter. Enligt regleringsbrevet för Tullverket ska vattenföroreningsavgifter uppbäras och redovisas av verket för Kust- bevakningens räkning. Denna uppgift var naturlig när Kustbevak- ningen utgjorde en del av tullväsendet och kan vidare ses mot bak- grund av att Kustbevakningen inte är en uppbördsmyndighet. Med hänsyn till att Kustbevakningen numera är en självständig myndighet finns det anledning att se över den nuvarande ordningen och över- väga om denna bör ändras. Enligt vår uppfattning står i princip fyra olika möjligheter till buds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En möjlighet är att låta dagens ordning bestå. Tullverket har i dag rättsliga möjligheter att hantera vissa uppbördsfrågor utanför den egna verksamheten genom kungörelsen (1969:475) om uppbörd av särskilda avgifter genom Tullverkets försorg. Av denna kungörelse följer bl.a. att kommun eller allmän inrättning samt ägare eller inne- havare av hamn, flygplats eller godsterminal får anlita Tullverket för uppbörd av sina avgifter (1 §). Enligt uppgifter från Tullverket tillämpas denna författningsreglering inte i praktiken. Därtill kom- mer att uppbörd av vattenföroreningsavgift är en uppgift som ter sig verksamhetsfrämmande för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;En annan möjlighet är att låta Kustbevakningen svara för upp- börden i framtiden. För en sådan lösning talar att det är Kustbevak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft16"&gt;605&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355594x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p934 ft8"&gt;ningen som utreder förutsättningarna för och beslutar om vatten- föroreningsavgift. Kustbevakningen har också rätt att inleda förunder- sökning om brott mot vattenföroreningslagen. Ofta går debitering och uppbörd hand i hand. Det kan därför vara följdriktigt att också låta myndigheten svara för uppbörden. En annan aspekt som talar för att låta Kustbevakningen svara för uppbörden är att antalet ären- den är begränsat. Mot en sådan lösning talar emellertid att myndig- heten inte är en uppbördsmyndighet i dag. Samtidigt bör framhållas att utredningens förslag tillför myndigheten uppgiften att ta emot förskottsbetalning av böter (se avsnitt 22.2.3), vilket skulle bredda underlaget. Trots detta kan uppgiften att vara uppbördsmyndighet för vattenföroreningsavgifter bli onödigt kostnadskrävande för Kust- bevakningen och dessutom riskera att komma i konflikt med reger- ingens allt oftare uttalade krav på helhetslösningar som gagnar sam- ordning mellan myndigheter och ett effektivt resursutnyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;En tredje möjlighet är att låta Sjöfartsverket svara för uppbörden av vattenföroreningsavgifter. Sjöfartsverket är uppbördsmyndighet och ansvarar bl.a. för fastställelse och uppbörd av farledsavgifter med stöd av 5 § förordningen (1997:1121) om farledsavgift. Tidigare administrerades uppbörd och bokföring av sådana avgifter av Tull- verket.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Sjöfartsverket svarar bl.a. också för debitering och uppbörd av lotsavgifter enligt 7 § förordningen (1999:215) om lotsavgifter. Det faktum att Sjöfartsverket redan i dag hanterar uppbörden av ett antal avgifter och att vattenföroreningsavgifterna ligger inom myndighetens naturliga verksamhetsområde talar med viss styrka för att Sjöfartsverket också bör hantera vattenföroreningsavgifterna. Mot detta talar främst centraliseringsaspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Rikspolisstyrelsen är central uppbördsmyndighet och svarar, som framgått ovan, för uppbörden av de flesta offentligrättsliga ekono- miska sanktioner som kan åläggas någon på grund av brott. Det fjärde alternativet är att låta Rikspolisstyrelsen svara för uppbörden. En sådan ordning ligger i linje med styrelsens uppgifter i övrigt och skulle gagna effektivitet och rationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Frågan om hur man slutligen ska bedöma de olika alternativen och skälen som talar för eller emot dessa bör enligt vår mening inte avgöras nu. Mot bakgrund av att det finns planer på att göra en översyn av vattenföroreningslagen anser vi att frågan om vilken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppbörden av sjöfartsavgifter ombesörjdes enligt 11 § förordningen (1977:1118) om fyr- avgifter och enligt 6 § förordningen (1977:1119) om farledsvaruavgifter av Tullverket. Förord- ningen upphävdes den 1 januari 1998 genom SFS 1997:1121.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;606&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355595x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;myndighet som bör vara uppbördsmyndighet i stället bör tas upp i det sammanhanget. Vi avstår därför från att lägga fram något för- slag i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;22.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Deposition av böter m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman, som utfärdar ett före- läggande av ordningsbot mot någon som endast tillfälligt befinner sig i landet, ska ha samma rätt som en polisman eller en tulltjänste- man att ta emot betalning för böterna. Detsamma ska gälla om en åklagare utfärdar strafföreläggande och uppdrar åt tjänstemannen att ta emot förskott. Kronofogdemyndigheten får anlita biträde även av Kustbevakningen för att driva in böter på fartyg som anlöper svensk hamn. Kustbevakningen ska också medverka vid verkställighet av bötesstraff med stöd av smugglingslagen, tullagen eller tullförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft8"&gt;Tvångsmedlen förvar och kvarstad kan användas för att säkerställa betalningsanspråk i brottmål. Det finns emellertid ett praktiskt för- farande som syftar till att säkra betalning av böter som används i större utsträckning, nämligen deposition av böter. Deposition är en form av förskottsbetalning. Enligt 2 § andra stycket bötesverks- tällighetslagen får den misstänkte, trots att dom, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot inte har meddelats, betala förskott på böter som kan komma att åläggas honom eller henne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Förfarandet med deposition av böter används framför allt vid enklare brott där böterna åläggs genom ordningsbot eller strafföre- läggande och där gärningsmannen är någon som vistas tillfälligt i Sverige. Som exempel på sådana brott kan nämnas trafikförseelser och ringa smugglingsbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Förskottsbetalning kan endast göras till en polismyndighet eller till Tullverket (2 § bötesverkställighetsförordningen). Uppbörd äger sedan rum genom att förskottsbeloppet tas i anspråk (4 § bötes- verkställighetslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I de fall där betalningen avser böter i form av ordningsbot som ålagts någon som uppehåller sig tillfälligt i landet får en tjänsteman inom polisväsendet eller en tulltjänsteman ta emot betalningen (3 § femte stycket bötesverkställighetsförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft16"&gt;607&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355596x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1157 ft8"&gt;Ett motsvarande system används av åklagare vid utfärdande av strafföreläggande.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Åklagaren ger då en polisman eller tulltjänste- man i uppdrag att ta emot deposition av böter till ett belopp som motsvarar det bötesstraff som åklagaren avser att förelägga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;Att ta deponerade böter i anspråk räknas som en form av upp- börd. Det deponerade beloppet är i dessa fall anpassat till påföljden och täcker således normalt hela det belopp som ska drivas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Enligt vår mening är systemet med deposition av böter ett enkelt och effektivt sätt att säkra verkställigheten. En kustbevakningstjänste- man får numera utfärda föreläggande av ordningsbot. Kustbevak- ningens verksamhetsområde är sådant att det kan förutsättas att för- läggande av ordningsbot inte sällan riktas mot personer som vistas tillfälligt här i landet, t.ex. utländska chaufförer som fraktar farligt gods eller utlänningar som gör sig skyldiga till brott mot sjötrafik- förordningen. Likaså bör en kustbevakningstjänsteman, på samma rätt som en polisman eller tulltjänsteman, på uppdrag av åklagare kunna säkra verkställigheten av strafföreläggande. Mot den bakgrun- den anser vi att man bör undanröja författningsenliga hinder mot att kustbevakningstjänstemän tar emot deposition av böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Det är vidare effektivt om Kustbevakningen kan biträda Krono- fogdemyndigheten med att driva in böter när den bötfällde antas vara ombord på ett fartyg som anlöper svensk hamn och att i övrigt med- verka vid verkställighet av bötesstraff som döms ut enligt smugglings- lagen, tullagen och tullförordningen. Tullverket har den skyldigheten i dag. Det är naturligt att ge Kustbevakningen motsvarande uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vi föreslår därför att bestämmelserna i 3 och 4 §§ bötesverk- ställighetsförordningen ändras så att en kustbevakningstjänsteman, som utfärdar ett föreläggande av ordningsbot mot någon som endast tillfälligt befinner sig i landet, ska ha samma rätt som en polisman eller en tulltjänsteman att ta emot betalning för böterna. Vidare före- slår vi att bestämmelsen i 11 § bötesverkställighetsförordningen ändras så att Kronofogdemyndigheten får anlita biträde även av Kustbevak- ningen för att driva in böter på fartyg som anlöper svensk hamn och att Kustbevakningen ska medverka vid verkställighet av bötes- straff med stöd av smugglingslagen, tullagen eller tullförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se beträffande smugglingsbrott Åklagarmyndighetens föreskrifter, ÅFS 2005:23, senast ändrad genom ÅFS 2007:9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;608&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355597x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p949 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förverkande av alkoholhaltiga drycker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Våra förslag: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen ges samma rätt som en polismyn- dighet att besluta om förstörande eller försäljning av alkohol- haltiga drycker som har tagits i beslag. Alkoholhaltiga drycker, som tagits i beslag vid misstanke om rattfylleri eller sjöfylleri, och som har ringa värde, får förstöras efter beslut av en kustbevak- ningstjänsteman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft8"&gt;Som vi har redovisat närmare i avsnitt 13.2.1 har regeringen föreslagit att en kustbevakningstjänsteman dels ska få utökade befogenheter vid ingripanden mot sjöfylleri, dels i samband med annan verksam- heten ska kunna ingripa mot rattfylleri. Vid ett sådant ingripande får en kustbevakningstjänsteman ta alkoholhaltiga drycker i beslag. Detta aktualiserar frågan om den fortsatta hanteringen av sådana beslag. Frågan har inte berörts av Rattfylleriutredningen, men reger- ingen har i beredningen av lagstiftningsärendet konstaterat att regler om hur en myndighet ska förfara med egendom som tagits i beslag i förverkandesyfte finns i lagen (1958:205) om förverkande av alkohol- haltiga drycker m.m. och lagen (1974:1066) om förfarande med för- verkad egendom och hittegods m.m. (den s.k. förfarandelagen). Som regeringen också konstaterat är dessa lagar tillämpliga för Tullverket och Kustbevakningen utan särskilda föreskrifter (prop. 2007/08:53 s. 84).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Enligt 5 § förfarandelagen får egendom som kan befaras komma till brottslig användning eller som annars är olämplig för försäljning förstöras. I lagens förarbeten framhålls att om man genom lämplig åtgärd kan utesluta risken för att egendomen kommer till brottslig användning ska egendomen säljas sedan sådan åtgärd har vidtagits. Detta innebär den lagen inte ger någon självklar rätt att omedelbart förstöra alkoholhaltiga drycker (prop. 1974:124 s. 65).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;I lagen om förverkande av alkoholhaltiga drycker finns bestäm- melser om ett förenklat förfarande med beslag av alkoholhaltiga drycker i förverkandesyfte. Lagens tillämpningsområde avser fram- förallt sådana alkoholhaltiga drycker och andra medel som har trafik- farlig påverkan och som har påträffats hos den som gjort sig skyldig till rattfylleri eller sjöfylleri, dvs. brutit mot bl.a. 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 20 kap. 4 eller 5 § sjölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft16"&gt;609&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p686 ft8"&gt;Avsikten med lagen om förverkande av alkoholhaltiga drycker är att underlätta polisens hantering av sådana beslag som normalt leder till förverkande, om brottet anses vara styrkt. Även drycker eller medel som påträffas hos den som medföljt vid brottstillfället faller under lagen, om dessa kan antas ha varit avsedda för den som har begått gärningen. Enligt 2 § får beslagtagen egendom förstöras om värdet på egendomen är ringa eller om det annars måste anses vara försvarligt att förstöra egendomen. I andra fall får egendomen för- säljas. Egendom av detta slag får endast säljas till den som har rätt att tillverka eller bedriva partihandel med alkoholhaltiga varor enligt alkohollagen (1994:1738).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Beslut om att förstöra eller försälja egendom fattas av förunder- sökningsledaren eller åklagaren. En polismyndighet har samma rätt att besluta om detta, i de fall där brottet inte utreds genom en for- mell förundersökning utan genom det förenklade förfarande som regleras i 23 kap. 22 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Skulle ett beslag hävas, ska ersättning betalas till den drabbade om egendomen har förstörts. Beslut om ersättning meddelas av åklagare. Den drabbade kan begära rättens prövning av beslutet om ersätt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;I de fall där beslaget har ringa värde kan en polisman besluta om att drycken ska förstöras. Det kan t.ex. vara fråga om att innehållet i en ölburk eller en spritflaska hälls ut på platsen, när någon har ertap- pats med rattfylleri eller sjöfylleri. Denna rätt för en polisman att besluta om förstörande gäller oavsett om förundersökning genom- förs enligt 23 kap. rättegångsbalken eller om det är fråga om en för- enklad utredning enligt 23 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Enligt vår mening är det inte rimligt att Kustbevakningen och dess tjänstemän inte ska ha samma möjlighet som polisen att på ett enkelt sätt hantera de beslag som kan aktualiseras vid ingripanden mot sjöfylleri och rattfylleri. Vi föreslår därför att 2 § lagen om för- verkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ändras. Inte bara en för- undersökningsledare vid myndigheten, som automatiskt får den rätten om regeringens förslag om Kustbevakningens rätt att ingripande mot rattfylleri antas av riksdagen, utan även myndigheten som sådan bör ha rätt att besluta om förstöring av alkoholhaltiga drycker som har tagits i beslag och som ska förverkas enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Lagen bör vidare ändras så att en kustbevakningstjänsteman ges rätt att förstöra alkoholhaltiga drycker om värdet är ringa. Enligt vår mening bör man dock gå försiktigt fram, eftersom det rör sig om en helt ny befogenhet för en kustbevakningstjänsteman. Inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft16"&gt;610&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355599x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;polisen har befogenheterna för polismän utvidgats successivt. Av det skälet kan det finnas anledning för myndigheten att, i vart fall initialt, överväga dels om beslutanderätten bör begränsas endast till vissa tjänstemän, dels behovet av föreskrifter eller allmänna råd angående rutinerna vid förstöring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Ordningsbot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Bemyndigandet i 20 § ordningsbotskungörelsen bör ändras så att Kustbevakningen får en uttrycklig rätt att meddela verkställighetsföreskrifter i fråga om sådana brott mot lagen om transport av farligt gods som myndigheten beivrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vi anser inte att en kustbevakningstjänsteman bör ges samma rätt som en tulltjänsteman att utfärda ordnings- bot för vissa brott i smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;Av 2 § tredje stycket ordningsbotskungörelsen (1968:199) följer bl.a. att förelägganden av ordningsbot får utfärdas av en kustbevaknings- tjänsteman för brott mot 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300) samt för brott mot 16 § tredje stycket lagen (2006:263) om trans- port av farligt gods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Enligt 20 § ordningsbotskungörelsen får närmare föreskrifter för verkställigheten av de bestämmelser i 48 kap. rättegångsbalken som rör föreläggande av ordningsbot meddelas av Rikspolisstyrel- sen. I fråga om brott som avses i 4 och 9 §§ smugglingslagen och försök till sådant brott får föreskrifter även meddelas av Tullverket samt i fråga om brott mot 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen av Kust- bevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Det kan alltså konstateras att det i 20 § ordningsbotskungörel- sen inte finns någon föreskriftsrätt för Kustbevakningen för brott enligt 16 § tredje stycket lagen om transport av farligt gods. Detta innebär att endast Rikspolisstyrelsen kan meddela föreskrifter för ordningsbot för sådana brott. Denna ordning är inkonsekvent med hänsyn till hur bestämmelsen i övrigt är utformad och torde närmast bero på ett förbiseende. Paragrafen bör därför ändras så att också lagen om transport av farligt gods omfattas av Kustbevakningens rätt att meddela verkställighetsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Det finns vidare anledning att överväga om ordningsbotskungö- relsen även bör ändras så att en kustbevakningstjänsteman ges samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft16"&gt;611&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;rätt som en tulltjänsteman att utfärda ordningsbot för vissa brott i smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;I samband med det lagstiftningsarbete som ledde fram till att tjänstemän vid Kustbevakningen fick möjlighet att utfärda föreläg- gande av ordningsbot uttalade regeringen att utvidgningen av behö- righeten för andra än polismän och åklagare att utfärda föreläggande av ordningsbot bör ske med viss försiktighet. Regeringen framhöll vidare att denna rätt endast skulle omfatta brott som är vanligt före- kommande inom myndighetens verksamhetsområde, så att det redan finns kompetens inom området hos myndigheten (prop. 2005/06:33 s. 10 f.). Mot denna bakgrund fann regeringen att en kustbevaknings- tjänstemans möjlighet att förelägga ordningsbot främst torde vara av värde när det gäller överträdelser av trafikregler och föreskrifter om säkerhetsanordningar till sjöss enligt sjötrafikförordningen. Sam- tidigt framhölls emellertid att det i framtiden kunde visa sig ändamål- senligt att en kustbevakningstjänsteman kan förelägga ordningsbot även för andra förseelser av liknande slag (a. prop. s. 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Med beaktande av att det nu förflutit drygt två år sedan Kust- bevakningen fick rätt att utfärda föreläggande av ordningsbot kan man överväga om det finns skäl att låta denna rätt omfatta också smugglingsbrott och tullbrott som är att anse som ringa (4 och 9 §§ smugglingslagen). Ett skäl som kan tala för detta är att brotten om- fattas av det område inom vilket vi föreslår att Kustbevakningen ska ha rätt att inleda förundersökning. Om möjligheten för Kustbevak- ningen att förelägga ordningsbot utökas skulle det sannolikt leda till effektivitetsvinster, eftersom handläggningen av upptäckta överträ- delser blir enklare och skulle kunna slutföras snabbare. Det finns emellertid också argument som talar i motsatt riktning. Smugglings- brott hanteras typiskt sett av Tullverket. Kustbevakningen hanterar få sådana brott. Effektivitetsvinsterna skulle därmed bli marginella. Det är inte heller lika naturligt att en kustbevakningstjänsteman ska kunna förelägga ordningsbot för sådana brott. Vid en samlad bedöm- ning finner vi inte nu skäl att utvidga en kustbevakningstjänstemans rätt att förelägga ordningsbot till att omfatta även brott enligt smugg- lingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft16"&gt;612&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355601x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p949 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Sekretess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Under förutsättning att man genomför det för- slag som Utredningen om Kustbevakningens personuppgiftsbe- handling har lagt fram, behövs inte någon ytterligare ändring av sekretessregleringen i 5 kap. 1 § och 9 kap. 17 § sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft8"&gt;Sekretessreglerna i 5 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller till skydd för det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande arbete. Sekretess gäller bl.a. för uppgift som hänför sig till förunder- sökning i brottmål, angelägenhet som rör användning av tvångsmedel eller annan verksamhet för att förebygga brott samt i åklagarmyn- dighets, polismyndighets, Skatteverkets, Tullverkets eller Kustbevak- ningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga utreda eller beivra brott. Sekretessen gäller om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. I 5 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen regleras sekretessen för bl.a. underrättelseverksam- het. Den bestämmelsen gäller för sådan underrättelseverksamhet som polisen, Tullverket och Skatteverket bedriver, men däremot inte för Kustbevakningens motsvarande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Kustbevakningens behandling av personuppgifter i myndighetens verksamhet med att förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, som i dag sker med stöd av personuppgiftslagen och förordningen (2003:188) om behandling av personuppgifter inom Kustbevakning- en, omfattas alltså inte av bestämmelserna i 5 kap. 1 § andra stycket om sekretess i underrättelseverksamhet. I stället tillämpas 5 kap. 1 § första stycket 4, som föreskriver att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till åklagarmyndighets, polismyndighets, Skatteverkets, Tullverkets eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att före- bygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Sekretessen gäller endast om följden av att uppgifterna lämnas ut kan antas bli att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verk- samheten skadas. Sekretessen enligt den bestämmelsen är således svagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;I 9 kap. 17 § sekretesslagen finns korresponderande regler om sekretess till skydd för enskildas ekonomiska och personliga intressen vid brottsbekämpning. Sekretessen enligt den paragrafen gäller bl.a. i utredningar enligt reglerna om förundersökning i brottmål och i angelägenheter som avser användning av tvångsmedel. Sekretessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft16"&gt;613&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;gäller också beträffande uppgifter i register som förs i olika brotts- bekämpande myndigheters verksamhet. Sekretessen gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Vad gäller underrättelseverksamhet finns i 9 kap. 17 § första styck- et 4 sekretesslagen en bestämmelse om sekretess i åklagarmyndig- hets, polismyndighets, Skatteverkets, Statens kriminaltekniska labo- ratoriums, Tullverkets eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Genom bestäm- melsen blir det möjligt att hemlighålla uppgifter som mera allmänt hänför sig till de uppräknade myndigheternas brottsbekämpande verk- samhet. Bestämmelsen är bl.a. tillämplig på sådana personregister som förs lokalt inom polisen och som inte omfattas av särskilda bestämmelser men även på automatiserad behandling som inte sker i registerform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Särskilda bestämmelser om sekretess vid automatiserad behand- ling av personuppgifter finns i 9 kap. 17 § första stycket &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; sek- retesslagen. Sekretess gäller härvid bl.a. för uppgifter som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen och för uppgifter i register som förs av Tullverket enligt lagen om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Sekretess gäller såväl för uppgifter som ingår i automatiserade behandlingar i underrättelse- verksamhet som annan behandling av uppgifter enligt författningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Utredningen om Kustbevakningens personuppgiftsbehandling har i betänkandet Kustbevakningens personuppgiftsbehandling, Integritet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;– Effektivitet (SOU 2006:18) föreslagit att myndighetens behandling av personuppgifter i underrättelseverksamhet, eller verksamhet med att förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, ska regleras på samma sätt som gäller för andra brottsbekämpande myndigheter. Enligt utredningens mening bör vidare sekretessen till skydd för enskild i register som förs i Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet regleras på samma sätt som för polisen och Tullverket. Vidare har utredningen föreslagit att en ny bestämmelse om sekre- tess för uppgift om enskilds affärs- och driftförhållande samt för uppgift ur sjömansregistret bör införas i sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vi ansluter oss till de bedömningar utredningen gjort och finner med hänsyn till den pågående beredningen inom Regeringskansliet (se avsnitt 13.5.1) inte skäl att lämna något eget förslag om ändring av sekretessregleringen i 5 kap. 1 § och 9 kap. 17 § sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft16"&gt;614&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355603x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p949 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Delgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Delgivningslagen ändras så att ett intyg om del- givning som en kustbevakningstjänsteman utfärdar i tjänsten har samma verkan som stämningsmannadelgivning. Vidare ska en kust- bevakningstjänsteman, som verkställer delgivning, ha samma rätt som bl.a. en åklagare, polisman eller kronofogde att få tillträde till ett enskilt område som inte utgör bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;Trots att det i en brottmålsrättegång råder fri bevisprövning och att därför olika typer av intyg och andra uppgifter kan godtas som bevis om att delgivning har skett, har det ansetts vara praktiskt att ha schablonbestämmelser om att vissa intyg utan särskild prövning ska kunna godtas som fullt bevis om delgivning (prop. 1970:13 s. 158). Sedan åtskilliga år gäller därför ett intyg som i tjänsten utfärdas av bl.a. åklagare, polisman eller kronofogde som fullt bevis om att del- givning har skett (24 § delgivningslagen [1970:428]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Vi anser att det är både rationellt och effektivt om intyg som i tjänsten utfärdas av en kustbevakningstjänsteman ges samma värde. Genom en sådan ändring kan en kustbevakningstjänsteman t.ex. ut- föra delgivningsuppdrag ute på avlägsen ö i skärgården utan att det uppstår någon tvekan om vad en prövning av intygets värde skulle kunna leda fram till. Vi föreslår därför ett tillägg i 24 § delgivnings- lagen så att en kustbevakningstjänsteman ingår i uppräkningen av tjänstemän som får utfärda delgivningsintyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Vidare finns det i 29 § delgivningslagen en bestämmelse om rätt för stämningsmän och andra som får utföra stämningsmannadelgiv- ning att få tillträde till ett enskilt område för att genomföra delgiv- ningen. Rätten till tillträde avser inte bostad, men i övrigt gäller inte några begränsningar. Bestämmelsen innebär att den som äger eller förfogar över det enskilda området är skyldig att medverka till att stämningsmannen får det tillträde som han har rätt till. Den tillträ- desrätt som en stämningsman har enligt paragrafen gäller även för en åklagare, en polisman, en kronofogde samt en exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten. Det är enligt vår mening rimligt att en kustbevakningstjänsteman ges samma rätt. Vi föreslår därför ett tillägg i 29 § delgivningslagen så att också en kustbevakningstjänste- man får rätt till tillträde till ett enskilt område som inte utgör bostad. Därmed omfattas kustbevakningstjäntemannen också av 29 § andra stycket delgivningslagen och har möjlighet att påkalla biträde av polis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft16"&gt;615&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355604x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p842 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Vissa praktiska frågor vid utredning av brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft10"&gt;Vårt förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Kungörelsen om ersättning vid förundersökning i brottmål ändras så att en förundersökningsledare vid Kustbevakningen får rätt att besluta om ersättning till bl.a. vittnen som hörs under en förundersökning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Kustbevakningen ges rätt till utdrag ur folkbokföringsdata- basen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Instruktionen för Statens kriminaltekniska laboratorium änd- ras så att laboratoriet ska ge företräde åt en undersökning som begärs av Kustbevakningen, i likhet med vad som gäller för undersökningar åt polismyndighet, åklagare och domstol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;En kriminalteknisk undersökning som utförs på begäran av Kustbevakningen ska vara kostnadsfri.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft10"&gt;Ersättning för kostnader för förhör under förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft8"&gt;Den som hörs under en förundersökning har, på samma sätt som ett vittne, i vissa fall rätt till ersättning av allmänna medel för sina kostnader. Rätten till ersättning reglernas i kungörelsen (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål. För närvarande kan endast polismyndighet eller åklagare besluta om ersättning enligt kungörelsen. Om Kustbevakningen får rätt att inleda och bedriva förundersökning i större utsträckning än i dag är möjligheten att besluta om ersättning till personer som hörs under förundersökningen en viktig fråga. Även om alla våra förslag beträffande utökad förunder- sökningsverksamhet inte skulle genomföras finns behovet redan i dag vid utredning av brott mot vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Eftersom det kan inträffa att en förundersökning, där personer har hörts, läggs ned av Kustbevakningens förundersökningsledare är det naturligt att myndigheten ges rätt att besluta om sådan ersätt- ning. Om Kustbevakningen inte får denna rätt, kommer det enda sättet för myndigheten att hantera ersättningskrav att vara att lämna över förundersökningsledningen till åklagare. Detta är enligt vår mening inte rimligt, eftersom åklagare bör kunna koncentrera sig på handläggningen av komplicerade förundersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vi föreslår därför att 3 och 5 §§ kungörelsen om ersättning vid förundersökning i brottmål ändras så att en förundersökningsledare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft16"&gt;616&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;vid Kustbevakningen ges rätt att besluta om ersättning till bl.a. vittnen som hörs under en förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I kungörelsen, som är föråldrad och egentligen skulle behöva omarbetas helt eller ersätts med en ny förordning, bör även regeln i 3 § om att beslut överklagas till länsstyrelsen ändras. Den regeln kan vara en kvarleva från den tid då länsstyrelsen var högsta polis- myndighet i länet och åtskilliga förvaltningsbeslut av polismyndighet överklagades dit. Bestämmelsen bör ändras så att besluten i stället överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Några andra ändringar i sak bör inte göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;Utdrag ur register&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft41"&gt;Frågan om Kustbevakningens rätt till uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret bereds i Regeringskansliet (avsnitt 13.5.1). Den frågan bör alltså kunna få en lösning inom kort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det finns emellertid även andra registeruppgifter som behövs i den brottsutredande verksamheten. Vi anser att Kustbevakningen i samma utsträckning som andra brottsbekämpande myndigheter måste ges rätt till utdrag ur &lt;SPAN class="ft10"&gt;folkbokföringsdatabasen&lt;/SPAN&gt;, eftersom sådana upp- gifter har stor betydelse för utredning av brott. Det är inte rimligt att Kustbevakningen i sin brottsbekämpande verksamhet ska behöva utverka uppgifter på samma sätt som allmänheten. Vårt förslag kräver en ändring i förordningen (1967:502) om utdrag ur folkbokförings- databasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En annan fråga som har väckts under utredningen är om Kust- bevakningen i sin brottsbekämpande verksamhet bör ges tillgång till &lt;SPAN class="ft10"&gt;beskattningsdatabasen&lt;/SPAN&gt;. Uppgifter ur denna kan dels vara av betydelse för utredningen av brott, dels för fastställande av dagsbotsbelopp. Vidare kan sådana uppgifter ha stor betydelse när Kustbevakningen beslutar om vattenföroreningsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Beskattningsdatabasen regleras i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och innehåller uppgifter om bl.a. en fysisk persons identitet, medborgarskap, bo- sättning och familjeförhållanden, en juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt firmatecknare och andra företrädare och regi- strering för skatter och avgifter (2 kap. 3 §). Skatteverket är person- uppgiftsansvarig för behandlingen av uppgifter i beskattningsdata- basen. Verket har direktåtkomst till samtliga uppgifter i databasen (2 kap. 7 §). Även Kronofogdemyndigheten och Tullverket har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft16"&gt;617&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;direktåtkomst till vissa uppgifter i databasen (2 kap. 8 §). För Tull- verkets del hör detta samman med den fiskala verksamheten och när det gäller Kronofogdemyndigheten med gäldenärsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I ett betänkande år 2005 föreslog &lt;NOBR&gt;SPAR-utredningen&lt;/NOBR&gt; bl.a. att även Rikspolisstyrelsen och polismyndigheter ska få direktåtkomst till sådana uppgifter i beskattningsdatabasen som dessa myndigheter i dag har åtkomst till via SPAR (SOU 2005:61 s. 157 f). Utredningen framhöll att direktåtkomst till uppgifterna i beskattningsdatabasen för myndigheter utanför Skatteverket endast bör tillåtas om starka effektivitetsskäl talar för det. Enligt utredningen väger Rikspolis- styrelsens och polismyndigheternas behov av att snabbt och enkelt få tillgång till de uppgifter som behövs, för att de ska kunna utföra sin polisiära verksamhet, tyngre än den risk från integritetssynpunkt som direktåtkomsten kan medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utredningens förslag har inte lett till lagstiftning, men motsva- rande frågor har tidigare berörts i lagstiftningsärenden (se prop. 2000/01:33 s. 61). Efter en ändring i 7 § lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret (den s.k. &lt;NOBR&gt;SPAR-lagen)&lt;/NOBR&gt; får numera upp- gifter från beskattningsdatabasen lämnas ut i elektronisk form till polismyndigheter och Tullverket. Andra brottsbekämpande myndig- heter är hänvisade till folkbokföringsdatabasen; se lagen (2000:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokförings- verksamhet. Den databasen innehåller emellertid inte några uppgifter om inkomstförhållanden eller andra ekonomiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vi kan konstatera att Kustbevakningen har ett visst behov av uppgifter som finns i beskattningsdatabasen, men som saknas i folk- bokföringsdatabasen, för att myndigheten ska kunna fullgöra sina brottsbekämpande uppgifter effektivt. Det rör sig framför allt om uppgifter som behövs för att fastställa dagsbotens storlek i det enskil- da fallet, så att ordningsbot kan utfärdas med korrekta bötesbelopp. Detta behov torde öka i framtiden, som en följd av myndighetens utökade självständiga roll i den brottsbekämpande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Trots detta behov är det emellertid enligt vår mening inte lämp- ligt att nu föreslå att myndigheten ska få åtkomst till beskattnings- databasen. Ett skäl till detta ställningstagande är att frågan är kom- plex och förtjänar en djupare analys än vad som är möjlig att göra inom ramen för detta utredningsuppdrag. Det är inte heller en fråga som bör lösas separat för Kustbevakningen. Skulle andra brottsbe- kämpande myndigheter få tillgång till beskattningsdatabasen kommer saken i ett annat läge. Vi anser också att det allmänt sett finns anledning att avvakta utgången av de olika översyner av registerlag-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;618&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;stiftningen som pågår och som vi har redovisat i avsnitt 13.5. Vi avstår därför från att lämna något förslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft10"&gt;Undersökningar hos Statens kriminaltekniska laboratorium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;De flesta laboratorie- och andra kriminaltekniska undersökningar som föranleds av misstanke om brott utförs av Statens kriminaltek- niska laboratorium (SKL). Enligt 4 § förordningen (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska laboratorium ska laborato- riet ge företräde åt undersökning som begärs av polismyndighet, åklagare eller domstol. SKL:s verksamhet är i huvudsak anslagsfinan- sierad. Andra än rättsväsendets myndigheter måste betala för SKL:s tjänster. Detta gäller inte bara privata uppdragsgivare som advokat- byråer och försäkringsbolag, utan även myndigheter. Därför betalar bl.a. Kustbevakningen och Tullverket för SKL:s tjänster. Kriminal- teknisk undersökning som utförs på begäran av polismyndighet, åklagare eller domstol är däremot som huvudregel kostnadsfri (5 § instruktionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft8"&gt;Genom Rikspolisstyrelsen får laboratoriet del av polisväsendets anslag. Mellan styrelsen och SKL tecknas årligen ett åtagande om omfattningen, inriktningen och finansieringen av verksamheten. Anslaget från Rikspolisstyrelsen är avsett att täcka kostnaderna för de operativa undersökningar och analyser som utförs för rättsväsen- dets myndigheter. Med rättsväsendet avses främst polismyndigheter, åklagarmyndigheter och domstolar, men även t.ex. Justitiekanslern har rätt att anlita SKL för undersökningar utan att betala någon avgift för detta. Dessutom ska kostnaderna för forskning, information samt stöd och service täckas av anslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Det finns enligt vår mening skäl att överväga om SKL ska ge företräde även åt undersökningar som begärs av Kustbevakningen samt vidare om en kriminalteknisk undersökning som utförs på begäran av Kustbevakningen ska vara kostnadsfri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Det som med styrka talar för att SKL ska ge företräde även åt Kustbevakningen är att myndigheten i dag anlitar SKL när oljeprover ska analyseras vid misstanke om brott mot vattenföroreningslagen. Brottsutredningen berör ofta ett eller flera utländska fartyg. Det är angeläget att sådana prover kan analyseras i sådan tid att det är praktiskt möjligt för myndigheten att besluta om vattenförorenings- avgift eller att lagföring kan komma till stånd. I dag finns det inga garantier för det. Särskilt i de situationer där SKL har många andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft16"&gt;619&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355608x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;undersökningar riskerar Kustbevakningen att få vänta på resultaten. Kustbevakningens behov av undersökningar är litet i förhållande till rättsväsendets myndigheter totalt sett. Att låta Kustbevakningen ingå i kretsen av myndigheter som har företräde skulle därför få stor praktisk betydelse för Kustbevakningen men knappast påverka de andra myndigheterna alls. Vi föreslår därför att Kustbevakningen räknas upp bland de myndigheter som har företräde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det finns enligt vår mening inte heller skäl att låta Kustbevak- ningen bekosta sådana undersökningar. Även om kostnaden för rätts- väsendets myndigheter finansieras genom Rikspolisstyrelsen så kan man konstatera att det för dessa myndigheter rör sig om ett mycket stort antal ärenden och dessutom även andra typer av tjänster, såsom utbildning. Vi föreslår därför att förordningen med instruktion för SKL ändras så att Kustbevakningen befrias från avgiftsskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Uppdrag åt polisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen kommer i fortsättningen att kunna biträda polisen med dykning som ett led i biträdesrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Kustbevakningen utför i viss utsträckning dykningsuppdrag för polisens räkning. Det kan t.ex. röra sig om att leta efter offret för ett misstänkt våldsbrott eller att genomföra dykning på en olycks- plats som ett led i en förundersökning. Det kan också vara fråga om att söka efter ett objekt som kan ha varit föremål för brott eller använts som hjälpmedel vid brott och som misstänks ha dumpats i exempelvis en sjö eller ett gruvhål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Eftersom Kustbevakningen enligt sin instruktion får bedriva uppdragsverksamhet, och är skyldig att ta ut ersättning för sådana uppdrag, får polisen i dag ofta betala för de dykningsuppdrag som genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt vår mening är det en effektiv och praktisk lösning att polisen vid behov kan vända sig till Kustbevakningen för att få upp- drag av detta slag utförda. Sett från sekretessynpunkt är det en för- del för samhället om uppdraget kan utföras av en myndighet med samma typ av sekretess som polisen. Likaså är det bra att tjänste- männen vid Kustbevakningen har vana vid att hantera föremål som ska tas i beslag. Eftersom vissa typer av undersökningar kan kräva särskild utbildning och erfarenhet, t.ex. att dokumentera en brotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft16"&gt;620&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355609x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;plats under vatten, är det också en fördel om Kustbevakningen till- sammans med polisen kan utveckla goda rutiner för sådant samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Mot den nu angivna bakgrunden ser vi det som en stor fördel att vårt förslag om utökat biträde till polisen vid brottsutredningar innebär att de allra flesta dykningsuppdrag som polisen i framtiden begär hjälp med inryms under biträdesrollen. Det torde endast vara i de fall där polisen t.ex. söker efter en försvunnen person och det inte finns någon som helst anledning att tro att försvinnandet har samband med brott som uppdraget, liksom nu, måste hänföras till uppdragsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;22.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Teckengivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Bestämmelsen i 7 kap. 1 § vägmärkesförordningen (2007:90) om anvisningar i trafiken ska gälla även för en kustbe- vakningstjänsteman som stoppar fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman får stoppa fordon för kontroll av förare eller last. Det aktualiserar frågan om rätten att ge anvisningar för trafiken. För polisens del regleras detta i 7 kap. 1 § vägmärkesför- ordningen (2007:90). Enligt den bestämmelsen ska en polisman använda vissa tecken för att ge anvisningar till trafiken. Bestäm- melsen gäller även bl.a. för den som ska utföra punktskattekontroll. I 2 § anges närmare vilka tecken det är fråga om. Främst rör det sig om olika tecken för att få en fordonsförare att stanna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Det är enligt vår mening av stor betydelse för trafikanterna att teckengivningen är enhetlig och att kustbevakningstjänstemän an- vänder samma tecken, och har samma reglering, som andra myndig- heter. Vi anser därför att en kustbevakningstjänsteman bör omfattas av regleringen i 7 kap. 1 § vägmärkesförordningen när denne stoppar fordon i tjänsten. Vi föreslår således ett tillägg i den bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft16"&gt;621&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355610x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft37"&gt;22.10 Flyttning av fordon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En kustbevakningstjänsteman eller tulltjänsteman, som i sin tjänsteutövning ingriper vid misstanke om rattfylleri, och som av trafiksäkerhetsskäl måste flytta ett fordon, ges på samma sätt som en polisman rätt att göra detta utan hinder av att tjänstemannen endast har körkort med &lt;NOBR&gt;B-behörighet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft8"&gt;Utredningen har uppmärksammats på att regeringens förslag om utökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (prop. 2007/08:53) kan kräva en ändring i körkortslagen. Enligt 2 kap. 12 § körkortslagen (1998:488) får en polisman i tjänsteutövning köra varje typ av körkortspliktigt fordon en kortare sträcka, trots att han eller hon endast innehar körkort med behörigheten B. Bestämmelsens syfte är att polismän ska kunna köra alla typer av fordon en kortare sträcka, bl.a. för att kunna avvärja farliga situationer. Tidigare var det tillåtet att med innehav av endast &lt;NOBR&gt;B-behörighet&lt;/NOBR&gt; köra vissa tyngre fordon en kortare sträcka under bärgning, reparation eller annan liknande åtgärd. Denna rätt har emellertid upphört, eftersom det bedömdes att trafiksäkerheten kräver att föraren innehar full behö- righet även i dessa situationer (prop. 1997/98:124 s. 73 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vid trafiknykterhetskontroller kan framför allt polismän och tulltjänstemän, men även kustbevakningstjänstemän, behöva flytta ett fordon som genom sin placering hindrar trafiken i övrigt, men där föraren p.g.a. konstaterad onykterhet inte får föra detta vidare. För en kustbevakningstjänsteman lär behovet i första hand aktua- liseras i hamnars landområden. Det innebär att det eventuellt kan finnas möjlighet att i en sådan situation ta hjälp av hamnpersonal eller andra privatpersoner. En sådan lösning är emellertid osäker, både med hänsyn till om det finns någon person med rätt förar- behörighet tillgänglig. Det krävs också att han eller hon i så fall medverkar frivilligt. Dessutom kan det från andra synpunkter vara olämpligt med en sådan lösning, t.ex. om det i efterhand riktas ska- deståndskrav för påstådd felaktig hantering av fordonet. Ett annat alternativ är att låta polisen ta över handläggningen enbart av det skälet att ett fordon måste flyttas, men det innebär att en av fördelarna med att låta tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän utföra nykter- hetskontroller går förlorade. Därför finns det enligt vår mening skäl att ge en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman att tillfälligt föra ett fordon även om han eller hon inte har formell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft16"&gt;622&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355611x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td183"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;behörighet för just det fordonet. Om det rör sig om större fordon får det dock förutsättas att endast en tjänsteman som har kunskap om sådana fordon flyttar det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Givetvis måste konsekvenserna för trafiksäkerheten beaktas. Det kan å ena sidan hävdas att det är trafikfarligt att låta en tjänsteman flytta ett fordon som denna person inte är behörig att köra. Å andra sidan är det vanskligt ur trafiksäkerhetssynpunkt att låta t.ex. en lastbil stå kvar på en plats där den hindrar annan trafik eller för- svårar sikten. Från effektivitetssynpunkt är det rimligt att den tjänste- man som av trafiksäkerhetsskäl måste se till att ett fordon flyttas kan göra detta på egen hand. Detta gäller såväl kustbevaknings- tjänstemän som tulltjänstemän. Det finns alltså starka sakliga skäl som talar för en lagändring. Vi föreslår därför att körkortslagen ändras så att, utöver kustbevakningstjänstemän, även tulltjänste- män får den beskrivna rätten att flytta fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft37"&gt;22.11 Författningssamling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Kustbevakningen ska låta utge en egen författ- ningssamling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;Enligt 8 kap. 19 § andra stycket regeringsformen ska regeringen så snart det kan ske, utöver lagar, också kungöra förordningar om inte annat föreskrivs i lag. Regeringsformen anger däremot inte i vilken form kungörandet ska ske. Närmare bestämmelser om kungöran- det av författningar finns i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar (kungörandelagen) och i författningssam- lingsförordningen (1976:725).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Av 4 § kungörandelagen följer att författningar som utfärdas av regeringen som huvudregel ska utfärdas i den tryckta publikationen Svensk författningssamling (SFS).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Författningar som beslutas av centrala myndigheter under regeringen ska kungöras i myndighetens författningssamling. I dag har cirka 70 myndigheter en egen författ- ningssamling. Saknas en särskild författningssamling för myndig- heten ska myndighetens författningar kungöras i en författningssam- ling som ges ut av en annan centralmyndighet och i sista hand i SFS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Regeringen har tillsatt en utredning för att se över frågan om elektroniskt kungörande av författningar (Ju 2007:11), se dir. 2007:107. Uppdraget omfattar endast lagar och förord- ningar, dvs. kungörande som sker i SFS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;623&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Andra frågor som rör verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;(6 § kungörandelagen). Om det finns synnerliga skäl, får regeringen tillåta att en centralmyndighet under regeringen kungör en författ- ning på annat sätt än i en författningssamling (7 § kungörandelagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I 9 § författningssamlingsförordningen föreskrivs att de centrala myndigheter som anges i bilaga 1 till förordningen ska låta ge ut författningssamling. I den utsträckning det anges i bilagan ska en författningssamling ska vara gemensam för den myndighet som låter ge ut författningssamlingen och en eller flera andra myndigheter. Enligt bilagan ska Naturvårdsverkets författningssamling, NFS, utnyttjas också av Kustbevakningen. I praktiken förekommer det emellertid inte någon sådan gemensam utgivning i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;En konsekvens av utredningens förslag torde bli att Kustbevak- ningen i framtiden får ett ökat behov av att ge ut författningar. Antalet föreskrifter som inte enbart rör myndighetens interna för- hållanden, utan också direkt eller indirekt berör tredje man, kan förväntas öka. Det kan röra sig om föreskrifter för verksamhet i den ekonomiska zonen, transport av farligt gods, föreskrifter om användning av vapen och andra hjälpmedel vid våldsanvändning eller tillämpningen av ordningsbot. Kungörandet i sig har såväl en rättslig sida som en mer praktisk, informativ sida. I förarbetena till kungö- randelagen (prop. 1975/76:112 s. 33 och 61 f.) diskuterades bl.a. just den juridiska betydelsen av kungörandet av en författning och konsekvenserna av att föreskrifter om kungörande inte iakttas. En allvarlig underlåtenhet att följa föreskrifterna kan i princip medföra att författningen inte blir gällande (a. prop. s. 61). Ett mindre all- varligt åsidosättande har bedömts innebära att författningen inte kan föranleda straff eller annan ingripande påföljd för den som inte har känt till författningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft8"&gt;Enligt vår mening talar Kustbevakningens ökade behov av att utge författningar, tillsammans med det förhållandet att kungöran- det i en annan myndighets författningssamling gör det betydligt svårare för allmänheten att ta del av föreskrifterna, för att Kust- bevakningen bör ha en egen sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vi föreslår därför en ändring i bilaga 1 till författningssamlings- förordningen som innebär att Kustbevakningen ska låta ge ut en egen författningssamling. En lämplig benämning kan vara Kustbevak- ningens författningssamling, KBVFS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft16"&gt;624&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613"&gt;


&lt;P class="p1168 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Konsekvenserna av förslagen för andra myndigheter än Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;23.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft8"&gt;Våra förslag får naturligtvis återverkningar inte bara för Kustbevak- ningen – vilket vi återkommer till i avsnitt 24 – utan även för de myndigheter som Kustbevakningen samverkar med. Även om för- slagen inte har någon betydelse för den grundläggande rollfördel- ningen mellan myndigheterna, så påverkas ändå de övrigas arbete i olika avseenden. I detta kapitel beskriver vi kort vilka effekter för- slagen får utanför Kustbevakningens verksamhet. Inledningsvis be- handlas konsekvenserna för polisen (avsnitt 23.2). Vi tar därefter upp Åklagarmyndigheten (avsnitt 23.3) och Tullverket (avsnitt 23.4). Vidare redogör vi för vissa konsekvenser av förslagen för Fiskeri- verket (23.5), Sjöfartsverket (23.6) och Naturvårdsverket (23.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;23.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Polisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Brottsbekämpningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Genom att Kustbevakningen kommer att hantera ett större antal utredningar om sjörelaterade brott kan polisen avlastas. Det gäller inte bara den kontakt som i dag krävs i ett enskilt ärende, utan även avrapporteringen av alla ingripanden och framför allt det fortsatta utredningsarbetet. I framtiden kommer sannolikt många ärenden att rapporteras av Kustbevakningen direkt till åklagare för beslut, vilket också innebär att polisen avlastas de administrativa rutinerna kring varje brottsutredning. Det gäller i princip alla typer av brott inom det direkta verksamhetsområdet. I vilken närmare utsträck- ning polisen avlastas arbete beror på hur Kustbevakningen utnyttjar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft16"&gt;625&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355614x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för andra myndigheter …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;möjligheten att slutföra ärenden. Däremot måste Kustbevakningen alltid lämna över ett ärende om det är fråga om brott utanför det direkta verksamhetsområdet och polisen inte begär biträde, t.ex. om Kustbevakningen vid misstanke om sjöfylleri upptäcker att båten är stulen. Eftersom stölden ska utredas av polisen och båda brotten bör utredas samtidigt, kan det i sådana fall vara lämpligt att polisen utreder även sjöfylleriet, men vår reglering ger utrymme för att Kustbevakningen får i uppdrag att biträda polisen. Vad som är lämp- ligt i det enskilda fallet får avgöras av förundersökningsledaren. Om Kustbevakningen och polisen bedriver var sin förundersökning är det åklagarens sak att i egenskap av förundersökningsledare se till att en samordning kommer till stånd. Kustbevakningens självstän- diga brottsbekämpande roll hindrar således aldrig polisen från att ingripa och utreda brott inom samma område, om detta är lämpligt och effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft8"&gt;Polisen kommer att få betydligt större möjligheter att begära bi- träde av Kustbevakningen och dess personal i brottsbekämpningen. För det första kommer kustbevakningstjänstemännen, när de biträ- der polisen, att ha en generell rätt att vidta primärutredningsåt- gärder, dvs. även vid sådana brott som ligger utanför myndighetens direkta verksamhetsområde. För det andra får polisen, inom det indirekta verksamhetsområdet, möjlighet att begära biträde med både akuta ingripanden och olika utredningsåtgärder. Möjligheten att begära biträde av Kustbevakningen omfattar alla brottstyper och är inte inskränkt i tiden. Endast polisens förundersökningsledare får begära biträde i situationer som inte är akuta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vidare får polisen en utökad rätt till biträde i brottsutredningar som kräver att dykning utförs. Polisen behöver i dessa fall inte längre anlita Kustbevakningens uppdragsverksamhet och kan därmed und- vika de kostnader som ska tas ut vid sådan verksamhet.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Genom att en kustbevakningstjänstemans befogenheter i fråga om både straffprocessuella tvångsmedel och användning av våld vid tjänsteutövning anpassas så att regleringen i allt väsentligt överens- stämmer med vad som gäller för en polisman, underlättas sam- arbetet vid gemensamma ingripanden. Ju mer lika reglerna är, desto lättare är det att samarbeta över myndighetsgränserna. Det innebär också att Kustbevakningen inte måste tillkalla polisen för att få en viss åtgärd vidtagen utan själv kan utföra den. Som exempel kan nämnas att Kustbevakningens utökade beslagsrätt och skyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se 25 § förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;626&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td185"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td186"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för andra myndigheter …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;att hantera beslagtagen egendom i motsvarande mån minskar polis- ens beslagshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kustbevakningen och polisen kommer att behöva bygga upp nya rutiner för samarbetet, eftersom förutsättningarna för detta delvis ändras. Det kan också finnas skäl att överväga en kort utbild- ning för polistjänstemännen, där man övergripande går igenom den nya lagstiftningen och hur denna påverkar kontakterna mellan tjänstemännen och vakthavande befäl inom respektive myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ordningshållningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Ordningshållningen har stark anknytning till en av polisens huvud- uppgifter; att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, att hindra störningar av den och att ingripa när störningar har inträffat. Någon motsvarande uppgift har varken Kustbevakningen eller någon annan myndighet och tanken är inte att rubba denna ordning. De självständiga uppgifter och de befogenheter som kustbevaknings- tjänstemännen har vid ordningshållning är i huvudsak oförändrade, men lagstiftningen anpassas så att den mera liknar polisens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Även om nuvarande ordning består öppnar emellertid våra för- slag för att polisen i större utsträckning än i dag kan anlita Kust- bevakningen som biträde också när det gäller ordningshållande uppgifter. Det innebär bl.a. att polisen i fler situationer kan begära biträde vid inträffade ordningsstörningar eller avseende planerade insatser där ordningsstörningar förväntas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I och med att en kustbevakningstjänstemans rätt att använda våld och tvång vid tjänsteingripanden anpassas till vad som gäller för en polisman kommer samarbetet att underlättas även i de fall där man arbetar tillsammans vid ordningsstörningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Den enda kontroll- och tillsynsverksamhet som Kustbevakningen bedriver på direkt uppdrag av eller tillsammans med polisen är gränskontroll av personer. Där föreslår vi en ändring av 9 kap. 9 § utlänningslagen i syfte att underlätta samarbetet. Ändringen inne- bär att Kustbevakningens biträdesroll inte enbart är knuten till sjö- trafiken, utan också kan utövas på annan plats. Bestämmelsen ökar polisens möjligheter att begära biträde med gränskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft16"&gt;627&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för andra myndigheter …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Dessutom kan myndigheterna samverka vid kontroll av farligt gods. Om riksdagen antar regeringens förslag till nya regler om ingripanden mot rattfylleri och sjöfylleri kommer samverkan angå- ende kontroll av nykterheten i trafiken och till sjöss att aktuali- seras. Kontakterna inom kontrollverksamheten kan således förväntas öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;23.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Åklagarmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;Direktkontakterna mellan personal vid Kustbevakningen och åkla- gare kommer att öka. Detta beror främst på att Kustbevakningen kan förväntas att i större utsträckning än i dag till åklagare över- lämna ärenden som antingen är färdigutredda eller där det krävs beslut eller annan åtgärd av åklagare. I dag är det bara ett fåtal ärenden som rapporteras direkt till åklagare. I de allra flesta ären- den som initierats av Kustbevakningen övertar nämligen polisen den fortsatta handläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I den mån åklagaren behöver upplysningar om saken, eller vill ha kompletteringar av utredningen, i ett ärende som har initierats av Kustbevakningen, är det i framtiden naturligt att i första hand kon- takta myndigheten och begära biträde, även om det i och för sig är möjligt att begära att polisen (eller Tullverket) kompletterar utred- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Eftersom Kustbevakningens förundersökningsledare i större ut- sträckning än i dag kommer att ansvara för förundersökningen i mål av enkel beskaffenhet, fram till dess att den ska redovisas till åklagaren för åtalsbeslut eller annat beslut, krävs det nya rutiner för överlämnande till åklagare. Kustbevakningen kan under en över- gångstid behöva visst stöd av Åklagarmyndigheten för att bygga upp egna rutiner avseende brott av enkel beskaffenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Dessutom måste myndigheterna skapa nya arbetsrutiner för de fall där förundersökningsledningen ska övertas av åklagare, t.ex. därför att den misstänkte är under 18 år. Reglerna i LUL kräver nämligen att åklagare leder förundersökningen så snart det inte är fråga om enbart bagatellartade brott (se 3 § LUL). Då finns det också särskilda tidsfrister att beakta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Även på lite längre sikt består de förändrade kontaktytorna, dels genom att Kustbevakningen redovisar fler förundersökningar direkt till åklagare, dels genom att åklagare kan begära biträde av personal vid Kustbevakningen i förundersökningar i allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft16"&gt;628&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td185"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td186"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för andra myndigheter …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;För riksåklagarens del innebär förslagen att samarbetet med Kustbevakningen bör fördjupas, när Kustbevakningen får en tydli- gare brottsbekämpande roll. En viktig fråga i det sammanhanget är att skapa rutiner för åklagarinträde. På samma sätt som när det gäller samarbetet med polisen bör det finnas tydliga riktlinjer för vilka brott som anses vara av enkel beskaffenhet och vilka fall som motiverar att åklagare övertar förundersökningsledningen obero- ende av brottets beskaffenhet och av om det finns någon som är skäligen misstänkt. Likaså kan det behövas rutiner för överprövning av beslut fattade inom Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft41"&gt;En annan viktig fråga för riksåklagaren är att på sikt överväga om en kustbevakningstjänstemans rätt att utfärda föreläggande av ordningsbot ska utökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;23.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Brottsbekämpningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Tullverkets brottsbekämpning består huvudsakligen i att utreda misstänkta brott mot smugglingslagen och andra lagar som den hän- visar till. Om Kustbevakningen ges rätt att leda förundersökning om sådana brott av enkel beskaffenhet, kan Tullverket avlastas. Vidare får myndigheten möjlighet att anlita personal vid Kustbevakningen som biträde i sådana förundersökningar som leds av Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En följd av förslagen att en kustbevakningstjänstemans befogen- heter dels när det gäller beslut om tvångsmedel, dels när det gäller användning av våld och tvång ska regleras på samma sätt som för polismän är att skillnaderna i befogenheter i förhållande till tull- tjänstemännen ökar. De senares befogenheter kommer i allt större utsträckning att skilja sig från vad som gäller för kustbevaknings- tjänstemän. Det gäller bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;vissa typer av tvångsmedel, som i fortsättningen både polismän och kustbevakningstjänstemän, men inte tulltjänstemän, får besluta om,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;användning av våld vid ingripanden i tjänsten, där polismän och kustbevakningstjänstemän redan i dag har större befogenheter än tulltjänstemän och skillnaderna ökar ytterligare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;visitation av frihetsberövade och omhändertagna, där polismän har och kustbevakningstjänstemän får mer långtgående befogenheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft16"&gt;629&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för andra myndigheter …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;användning av fängsel, där polismän har och kustbevaknings- tjänstemän får mer långtgående befogenheter, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;regleringen av hjälpmedel vid våldsanvändning, där det i dag bara är polisens användning som är närmare reglerad och där en motsvarande reglering föreslås för kustbevakningstjänstemän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Skillnaderna i befogenheter får till konsekvens att gemensamma aktioner där både kustbevakningstjänstemän och tulltjänstemän deltar kan försvåras, eftersom de senares befogenheter kommer att vara mer begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Mot den bakgrunden anser vi att det finns anledning att över- väga en översyn av Tullverkets och tulltjänstemännens befogen- heter vid brottsbekämpning. Många av de skäl som ligger till grund för den förändrade befogenhetsregleringen för Kustbevakningen och dess tjänstemän gör sig gällande också för Tullverket. Det finns t.ex. ett uppenbart behov av att se över också tulltjänste- männens rätt att besluta om tvångsmedel och att använda våld vid tjänsteutövning. Det finns därför enligt vår mening skäl att inom ramen för ett särskilt uppdrag utreda Tullverkets och tulltjänste- männens rättsliga befogenheter och om befogenhetsregleringen bör skiljas ut från den straffrättsliga regleringen i smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;23.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Om Kustbevakningen får ett självständigt ansvar för varukontroller av sjötrafiken vid inre gräns, minskar behovet av samordning. Tullverket avlastas ansvar och kan koncentrera sina resurser på annat. Gränsen mellan den kontroll och tillsyn som ankommer på Kustbevakningen och den som Tullverket ansvarar för blir också tydligare. I övrigt innebär våra förslag angående kontroll och tillsyn inga direkta förändringar som påverkar Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;23.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Fiskeriverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;För Fiskeriverkets del är det framför allt förslaget om att Kust- bevakningen får inleda och bedriva förundersökning beträffande fiskebrott som får betydelse. Det innebär att sådana fiskebrott som Kustbevakningen upptäcker i större utsträckning kan utredas direkt på platsen. I de fall där det krävs fortsatt utredning ökar förutsättningarna för att detta kan ske snabbt och effektivt. Kust-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft16"&gt;630&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td185"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td186"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för andra myndigheter …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;bevakningen – i motsats till polisen – behöver inte lägga enklare brott åt sidan till förmån för bl.a. brott med frihetsberövade. Efter- som handläggningstiden hos åklagare normalt är ganska kort, finns det goda skäl att anta att fler fiskebrott kommer att leda till lagföring. En snabbare handläggning påverkar Fiskeriverkets möj- ligheter att ingripa genom återkallelse av licenser och tillstånd. Snabb lagföring minskar risken för att brott preskriberas och ger också normalt mer adekvata påföljder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;I de fall där Fiskeriverket anmäler brott, kommer verket att kunna vända sig antingen till polisen, till Kustbevakningen eller direkt till åklagare med sin anmälan. Verkets landningskontrollanter kan också komma att beröras, framför allt av att kustbevaknings- tjänstemännen ges utökad rätt att ta föremål i beslag. I fortsätt- ningen kommer Fiskeriverkets kontrollanter att kunna vända sig till antingen polisen eller Kustbevakningen, vid akut behov av att ta föremål i beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft8"&gt;Fiskeriverket får bättre möjligheter att diskutera rutinerna för handläggning av fiskebrott med Kustbevakningen än med 21 själv- ständiga polismyndigheter. Likaså torde verket ha enklare att nå ut med viktig information som rör fiskebrott. Förslagen bör således kunna leda till ett fördjupat samarbete inom detta område som gynnar effektiviteten i brottsbekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vi bedömer också att Fiskeriverkets egen kontrollverksamhet kommer att gynnas, om Kustbevakningen får en uttrycklig skyldig- het att lämna uppgifter till Fiskeriverket utan att behöva göra en sekretessbedömning i det enskilda fallet. Informationsflödet mellan myndigheterna kommer att underlättas, särskilt som Fiskeriverket redan har en motsvarande skyldighet gentemot Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;23.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Sjöfartsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;Sjöfartsverkets tillsynsverksamhet i fråga om lastsäkring förenklas, om verkets tjänstemän får rätt till tillträde till lastbärare i syfte att kunna kontrollera lastsäkringen. Förslaget ökar effektiviteten i tillsynen. Vidare föreslår vi en uttrycklig rätt för sådana tjänstemän att hindra att en felaktigt lastad lastbärare förs ombord på ett fartyg. Förslaget innebär att ansvaret för beslut om att felaktig last inte förs ombord kan fattas av den tjänsteman som finns på plats och genomför tillsynen. Sjöfartsinspektionen behöver då normalt inte längre ta ställning till om hela fartygets färd ska hindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft16"&gt;631&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för andra myndigheter …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Att en kustbevakningstjänsteman ges samma rätt att hindra att en felaktigt lastad lastbärare förs ombord på ett fartyg minskar behovet av kontakter mellan den som utför tillsynen och Sjöfarts- inspektionen, eftersom det i de allra flesta fall torde vara en till- räckligt ingripande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Förslagen torde kräva samråd mellan Kustbevakningen och Sjö- fartsverket, för att lägga fast anvisningar för i vilka fall en bristfällig lastsäkring innebär en sådan fara att fortsatt färd bör hindras. Det kan vara lämpligt att Sjöfartsverket meddelar föreskrifter om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi föreslår också en tydligare reglering av kontroll- och tillsyns- området. Tanken är att den kontroll och tillsyn som Kustbevak- ningen utför på Sjöfartsverkets uppdrag ska bygga på författnings- reglering i stället för överenskommelser. Förslaget innebär inga ändringar i sak. Det skapar emellertid en tydlig gräns mellan Kust- bevakningens brottsbekämpande verksamhet och den kontroll- och tillsynsverksamhet som omfattas av båda myndigheternas uppdrag. Ändringarna gynnar inte bara Kustbevakningen utan även Sjöfarts- verket och dess tjänstemän i kontrollverksamheten. En tydligare reglering bör också underlätta myndigheternas kontakter i andra frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;23.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Naturvårdsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Kustbevakningens brottsbekämpande roll blir med våra förslag tyd- ligare och kan lättare överblickas av Kustbevakningens samverkans- myndigheter, vilket underlättar samarbetet. Att Kustbevakningen får inleda förundersökning om vissa andra brott mot miljön än enbart vattenförorening gynnar bekämpningen av sådana brott. Av de skäl som vi nyss anfört när det gäller fiskebrott bör utred- ningarna kunna gå snabbare och leda till fler lagföringar. Insatserna mot överträdelser av skyddade områden, t.ex. sälskyddsområden och naturreservat, påverkas också positivt. En kustbevaknings- tjänsteman ges bl.a. rätt att avvisa, avlägsna och i sista hand om- händerta ordningsstörande personer som trotsar tillträdesförbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kustbevakningens biträdesroll innebär att också Naturvårds- verket kan komma att göra en framställan om biträde i ett enskilt fall om det rör en tillsynsuppgift som kan delegeras till Kustbevak- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft16"&gt;632&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621"&gt;


&lt;P class="p1171 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;24.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Inledningsvis bör framhållas att hela vår reglering syftar till att finna former för att effektivisera Kustbevakningens verksamhet och att ut- nyttja personalens kunskaper och närvaro på olika platser på bästa sätt. Genom förslag som underlättar för myndigheterna att samverka, samtidigt som kraven på rättssäkerhet tillgodoses, kan myndigheter- nas samlade resurser i brottsbekämpningen tillvaratas bättre. Detta ger positiva effekter för både samhället och för medborgarna. Det samlade resultatet av förslagen bör således bli att fler lagöverträ- delser upptäcks och leder till lagföring. Handläggningstiderna fram till åklagarbeslut bör också kunna minska, vilket i sig gynnar rätts- säkerheten. En enhetlig och samlad reglering underlättar tillämp- ningen och ökar rättssäkerheten inom såväl brottsbekämpning som ordningshållning och kontroll och tillsyn. Andra verksamheter som Kustbevakningen bedriver, t.ex. miljöräddningstjänsten till sjöss, kan också komma att påverkas, exempelvis om en miljöräddningsinsats bedrivs parallellt med brottsbekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;Våra förslag rör Kustbevakningens och kustbevakningstjänste- männens rättsliga befogenheter att ingripa inom områdena för brotts- bekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn. I fråga om de enskilda befogenheterna, myndighetens uppgifter och omfattning- en av verksamheten utgår förslagen från de rättsliga förutsättningar som gäller i dag. Den stora skillnaden är att myndighetens själv- ständiga ansvar ökar i främst den brottsbekämpande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;När vi i detta avsnitt belyser konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen kommer vi i första hand att behandla den brotts- bekämpande verksamheten, eftersom utrymmet för att utöva rättsliga befogenheter är störst inom detta område och denna verksamhet påverkas mest (avsnitt 24.2.1). Avsnittet behandlar såväl myndighe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft16"&gt;633&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355622x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;tens ändrade roll som förundersökningsledarrollen och konsekven- serna för den enskilde tjänstemannen i dennes tjänsteutövning. Vi behandlar därefter konsekvenserna för den ordningshållande verksam- heten (avsnitt 24.2.2) och Kustbevakningens kontroll- och tillsyns- verksamhet (avsnitt 24.2.3). Vi övergår därefter till att ta upp vilka utbildningsbehov som förslagen kan ge anledning till (avsnitt 24.3), de ekonomiska konsekvenserna av våra förslag (avsnitt 24.4), och slutligen konsekvenserna för arbetsmiljön (avsnitt 24.5) och vissa andra områden (avsnitt 24.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;24.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Myndighetens och tjänstemännens ändrade roller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Den brottsbekämpande verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Myndighetens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Våra förslag innebär att Kustbevakningen ges utvidgad rätt att inleda och, vid vissa brott av enkel beskaffenhet, bedriva förundersökning (se avsnitt 17.6.2). Även om förundersökningsuppgiften som sådan inte är ny, leder förslagen till att myndigheten får en självständigare roll och ökat eget ansvar. Regeringens förslag att en kustbevak- ningtjänsteman ska få ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri innebär också att myndigheten ges större möjligheter att självständigt genom- föra utredning av brott.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Myndigheten kommer därför med stor san- nolikhet att hantera betydligt fler förundersökningar än i dag. Det går dock inte att ange någon exakt siffra för ökningen, eftersom denna måste relateras till både brottsutvecklingen i stort och hur många av brotten som är av enkel beskaffenhet där samtidigt för- undersökningen inte heller av annat skäl behöver ledas av åklagare. Antalet brott som beivras genom föreläggande av ordningsbot spelar också roll. Dessutom avgör myndigheten själv i vilken takt man utvecklar den nya verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Vi anser dock att viss ledning beträffande den totala arbetsmäng- den kan hämtas ur statistiken över Kustbevakningens ingripanden mot brott under de två senaste åren, eftersom våra förslag bygger vidare på regleringen i LKP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;634&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355623x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1173 ft17"&gt;SOU 2008:55 Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p1174 ft12"&gt;År 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td189"&gt;&lt;P class="p1175 ft12"&gt;År 2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td190"&gt;&lt;P class="p28 ft17"&gt;Totalt antal rapporter (inklusive ordningsbot)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p1176 ft81"&gt;1 929&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p1177 ft81"&gt;2 076&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p28 ft81"&gt;Antal rapporter exklusive ordningsbot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td191"&gt;&lt;P class="p1176 ft81"&gt;1 176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td192"&gt;&lt;P class="p1177 ft81"&gt;1 179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p28 ft81"&gt;Ordningsbot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td191"&gt;&lt;P class="p1176 ft81"&gt;753&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td192"&gt;&lt;P class="p1177 ft81"&gt;897&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p28 ft81"&gt;Rapporteftergift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td191"&gt;&lt;P class="p1176 ft81"&gt;651&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td192"&gt;&lt;P class="p1177 ft81"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td187"&gt;&lt;P class="p17 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td188"&gt;&lt;P class="p17 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td189"&gt;&lt;P class="p17 ft88"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1178 ft8"&gt;Det kan med stöd av de presenterade uppgifterna bl.a. konstateras att antalet rapporterade brott ökat något. När det gäller antalet för- lägganden av ordningsbot bör framhållas att möjligheten för kust- bevakningstjänstemän att utfärda sådana infördes först den 1 april 2006&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Antalet, omräknat på årsbasis, är därför högre år 2006 än år 2007. Kustbevakningen beivrar således redan i dag självständigt ett inte obetydligt antal brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft8"&gt;Våra förslag innebär att polisen inte behöver kopplas in omedel- bart i betydligt fler fall. Det sparar tid för Kustbevakningens personal. De resurser som därmed frigörs kan avsättas för primäråtgärder. I vilken utsträckning detta i praktiken kommer att ske är emellertid inte givet. Inom polisen har utvecklingen inte medfört att möjlig- heten att genomföra primäråtgärder utnyttjas fullt ut. Fortfarande får den ingripande polismannen ofta nöja sig med att ta upp brotts- anmälan, i många fall beroende på att andra uppdrag väntar. Det går inte att på förhand avgöra om utvecklingen inom Kustbevakningen helt eller delvis blir densamma. Det är därför svårt att bedöma i hur många fall utredningen kan göras klar på brottsplatsen. Som vi fram- hållit i avsnitt 18.2 är det inte heller självklart att myndigheten kommer att utnyttja förundersökningsrätten fullt ut. Vidare går det inte att med någon säkerhet beräkna i vilken omfattning biträde kommer att begäras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft8"&gt;Oavsett hur utvecklingen blir, kommer dock behovet av minut- operativa kontakter med polisen och rutinmässiga överlämnanden av ärenden att minska. Å andra sidan kommer Kustbevakningens rätt att biträda polisen i den brottsbekämpande och ordningshållande verksamheten sannolikt att leda till en ökad dialog och samverkan mellan myndigheterna. Även om formerna för kontakterna kanske förändras, bör det också i framtiden finnas upparbetade kontakt- vägar och rutiner myndigheterna emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft8"&gt;Även kontakterna med åklagare kommer sannolikt att se annor- lunda ut. När som helst under handläggningen kan Kustbevakningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:33&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft16"&gt;635&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;på samma sätt som polisen och Tullverket, lämna över ledningen av en förundersökning till åklagare. Omvänt kan åklagaren alltid överta förundersökningsledningen, oavsett om det finns någon misstänkt eller inte. I början kan det krävas täta kontakter med åklagare i syfte att klarlägga vem som ska ansvara för utredningen. I vart fall på sikt är det emellertid troligt att åklagarkontakter i syfte att diskutera om åklagaren ska ta över förundersökningen kommer att minska. Detta gäller inte minst om riksåklagaren i samråd med Kustbevakningen meddelar föreskrifter eller allmänna råd om fördelningen av för- undersökningsledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;En annan praktisk konsekvens av våra förslag är att myndigheten måste kunna hantera sådana föremål som tas i beslag. Även om beslag- tagna föremål redan hanteras i viss utsträckning, torde det krävas nya beslagsrutiner när antalet beslag ökar och Kustbevakningen ansvarar för förundersökningen, exempelvis någon form av beslagsliggare. Vidare måste olika praktiska frågor avseende t.ex. förvaring av beslag- tagna föremål lösas och rutiner för underrättelser och för åter- ställande av beslag införas inom myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Även vissa andra förslag förutsätter att myndigheten ändrar sina rutiner, t.ex. förslagen om rapportering och underrättelseskyldig- het.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;Något som också måste lösas, är hur Kustbevakningens ärenden ska fogas in i den officiella brottsstatistiken. Eftersom polisen inte längre kommer att överta handläggningen av alla ärenden krävs det nya rutiner för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Förundersökningsledarrollen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft8"&gt;Eftersom all brottsutredning förutsätter en aktiv förundersöknings- ledning (se 1 a § FUK) är det viktigt att undersökningsledarnas ansvar tydliggörs. Om antalet förundersökningar blir väsentligt fler, och de omfattar helt andra författningar än vad som är fallet i dag, kan det i inledningsskedet krävas utbildning för de tjänstemän som kommer att leda dem. Dessutom kommer det att behövas något fler personer som utövar förundersökningsledning än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Den tjänsteman som leder förundersökningen avgör vilka utred- ningsåtgärder som bör vidtas och prioriteringen mellan olika åtgär- der. Förundersökningsledaren ska bl.a. ge instruktioner för utred- ningsarbetet, se till att arbetet bedrivs snabbt och effektivt samt vid behov fatta beslut om sådana straffprocessuella tvångsmedel som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft16"&gt;636&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;ligger inom sin behörighet. Denna typ av beslut kan förväntas öka. Som exempel kan nämnas att beslut om hämtning till förhör kan behöva fattas och att förundersökningsledarna i större utsträckning måste pröva om beslag som beslutats av en kustbevakningstjänste- man ska bestå. Förundersökningsledaren ska också vara uppmärk- sam på om åklagare ska överta ledningen av utredningen. Slutligen ska han eller hon även se till att nödvändig dokumentation över förundersökningen ställs samman och att det underlag som över- lämnas till åklagare för vidare handläggning uppfyller kraven i rätte- gångsbalken och förundersökningskungörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Samtidigt måste betonas att flertalet av de brott som kustbevak- ningstjänstemännen ingriper mot inte kommer att kräva någon för- undersökning alls, eftersom de tillhör brottstyper som kan utredas genom det förenklade förfarande som anges i 23 kap. 22 § rättegångs- balken. I sådana fall kommer Kustbevakningens förundersöknings- ledare inte att ha någon funktion att fylla som undersökningsledare. Däremot kan de lämpligen kontrollera att även sådana utredningar är kompletta och korrekta, innan utredningen överlämnas till åklagare för beslut. Om utredningen inte håller måttet bör förundersök- ningsledaren normalt inleda förundersökning. Om det räcker med en mindre komplettering kan förundersökningsledaren i stället se till att en sådan görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;En annan konsekvens av att Kustbevakningen får leda förunder- sökning i fler fall än nu är att det interna arbetet kan behöva organi- seras om, för att myndighetens förundersökningsledare ska kunna ha tillgång till personal som bl.a. genomför förhör, delger förunder- sökningsmaterial eller hanterar beslag. Det är viktigt att förunder- sökningsledarna har en självklar och oomstridd rätt att disponera över myndighetens utredningsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Bland förändringarna i det praktiska arbetet kan framhållas att man måste ha rutiner för att kunna förhöra personer vid andra tillfällen än enbart i anslutning till brottet och då se till bl.a. att det finns lämpliga lokaler för detta och förhörsvittnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;När utredningen är slutförd är förundersökningsledaren bl.a. skyldig att underrätta den misstänkte och eventuell försvarare om att utredningsmaterialet är tillgängligt och att de har rätt att ta del av förundersökningen (s.k. slutdelgivning). Om den misstänkte då begär att ytterligare förhör ska hållas, eller att utredningen ska komplet- teras på annat sätt, måste förundersökningsledaren ta ställning till begäran. Andra arbetsuppgifter som kommer att öka är t.ex. att föra protokoll över förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft16"&gt;637&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Rätten att bedriva förundersökning påverkar således hela myndig- hetens arbete med brottsbekämpning. Om förundersökningsledarna delegerar vissa uppgifter, medför detta att kustbevakningstjänstemän behöver kunna tas i anspråk för utredningsarbete i större utsträck- ning än i dag. Visst sådant utredningsarbete bör kunna ske som ett led i tjänstgöringen ombord på fartyg. Detta gäller särskilt enklare utredningar. Vidare kan detta arbete i stor utsträckning förläggas till tidpunkter när behovet av operativ verksamhet är något mindre och när tillgången på personal som kan ägna sig åt brottsutredning är större. En möjlig praktisk lösning är att från tid till annan avsätta en tjänsteman för brottsutredande arbete i stället för att delta i ett operativt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det blir fler förunder- sökningsuppgifter och en ökad arbetsbelastning för de tjänstemän som hanterar förundersökningsledning. Eftersom myndigheten kom- mer att hantera fler typer av brott kan inte bara arbetsuppgifterna förväntas bli fler, utan också den sammanlagda tidsåtgången bli större än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;Tjänstemannens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Även om förändringarna kanske blir mest påtagliga i fråga om arbetet att inleda och bedriva förundersökning, kommer naturligtvis också övrig verksamhet att påverkas. Detta gäller inte minst den yttre verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Som vi framhållit tidigare minskar antalet ingripanden som kräver att kustbevakningstjänstemannen omedelbart tar kontakt med polis- myndigheten eller Tullverket för att efterhöra om biträde krävs eller för att lämna över en misstänkt person. Vid samtliga brott som räknas upp i bilagan till lagen får en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa direkt. Arbetet förenklas, eftersom det nuvarande kravet på att ett ingripande ska ske i omedelbar anslutning till det misstänkta brottet slopas. Samtidigt ökar ansvaret för kustbevakningstjänstemannen, eftersom polisen inte längre kommer att ta över direkt efter ingri- pandet. En kustbevakningstjänsteman förutsätts självmant vidta primäråtgärder i de fall där detta är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kustbevakningstjänstemannen får också samma rätt som en polis- man att besluta om sådana straffprocessuella tvångsmedel som kan behövas i ett inledande skede av en brottsutredning. Att i princip samma regler ska gälla, oberoende av vilket brott tjänstemannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft16"&gt;638&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;ingriper mot, är en betydande förenkling. Förslagen innebär även andra förenklingar, t.ex. en möjlighet att ta emot deposition av böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;En följd av att kustbevakningstjänstemännen ges utökad rätt att självständigt ingripa mot brott är att rapporteringen till polisen minskar, men i gengäld ska sådana primärutredningsåtgärder som tjänstemannen genomför, t.ex. förhör i anslutning till brottet och platsundersökningar, så snart som möjligt avrapporteras till den behö- riga förundersökningsledaren inom Kustbevakningen eller – i vissa fall – direkt till åklagare. Vidare ska andra åtgärder som vidtas dokumenteras och protokoll föras över förundersökningsarbetet i den utsträckning som rättegångsbalken kräver. Det administrativa arbetet kommer således att öka. Vissa uppgifter som i dag hanteras av polisen eller Tullverket kommer i stället att åligga kustbevak- ningstjänstemän. Även om dessa får fler administrativa uppgifter är det, som vi konstaterat i samband med att myndighetens förändrade roll beskrivits, till stor del uppgifter som kan utföras antingen direkt i anslutning till ingripandet eller under tider när arbetet ombord medger det eller då övervakningen till sjöss är mer begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;En från arbetssynpunkt viktig fråga är att tjänstemännens rätt att använda våld och tvång vid ingripanden i tjänsten i allt väsentligt regleras på samma sätt som för polisen. Vidare får kustbevaknings- tjänstemän samma rätt att visitera personer och att använda fängsel. Det innebär att regelverket blir tydligare och lättare att tillämpa och att gemensamma insatser underlättas, eftersom båda tjänstemanna- kategorierna har samma befogenheter i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Även om kontakterna med polisen, främst vakthavande befäl, minskar när myndigheten självständigt kan utreda brott, kan i gen- gäld kustbevakningstjänstemännens kontakter med åklagare och med myndighetens egna förundersökningsledare förväntas öka. Även i förundersökningsarbetet krävs det vissa kontakter med polisen, t.ex. när en person har begått flera brott, varav endast något eller några tillhör de som Kustbevakningen får utreda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I de förundersökningar där utredningsarbetet bedrivs av Kustbe- vakningen kan det förväntas att åklagaren, om det krävs komplet- tering av förundersökningen eller någon annan åtgärd, sannolikt kommer att vända sig till myndigheten, eller till den tjänsteman som har gjort ingripandet, med en sådan begäran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Vidare kan det bli aktuellt för kustbevakningstjänstemännen att biträda inte bara åklagare och Kustbevakningens egna förunder- sökningsledare, utan också i viss utsträckning förundersöknings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft16"&gt;639&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;ledare vid polisen eller Tullverket. Det kan röra sig om viss utred- ningsåtgärd, hjälp att delge personer som bor långt ut i skärgården utan land- eller färjeförbindelse eller annan kommunikationsmöjlig- het. Omfattningen av dylikt samarbete är omöjlig att förutse, men troligen kommer det att röra sig om ett fåtal fall per år. I glesbygds- områden där Kustbevakningen verkar kan man anta att det blir ett tätare samarbete. Det är nämligen viktigt att framhålla att polisens arbetsuppgifter varierar kraftigt mellan storstadsregioner och gles- bygdsområden. Skillnaderna gäller såväl konkreta arbetsuppgifter som resurser och personaltäthet (jfr den kartläggning och analys av polis- verksamhet i glesbygd och storstad som redovisas i SOU 2007:39 s. 109 ff.). Skillnaderna gäller inte minst närhet och tillgänglighet till polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det går, som framgått ovan, inte att förutsäga i vilken utsträck- ning polisen kommer att begära biträde i brottsbekämpningen, men vid varje sådant tillfälle kommer det att krävas kontakter med polisen för rapportering av vidtagna åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;På sikt är det också troligt att kustbevakningstjänstemännens möjligheter att utfärda föreläggande av ordningsbot kan komma att utvidgas. Det är en tänkbar utveckling att riksåklagaren, i samråd med Rikspolisstyrelsen, väljer ut ytterligare brott, med enbart pen- ningböter i straffskalan, för vilka en kustbevakningstjänsteman får utfärda ordningsbot (jfr 43 kap. 13 § och 14 § rättegångsbalken). En sådan förändring förenklar arbetet i yttre tjänst, eftersom utred- ningen i sådana fall kan avslutas på platsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Den ordningshållande verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Myndighetens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Den föreslagna skiktningen av den ordningshållande verksamheten i uppgifter för vilka Kustbevakningen har ett självständigt ansvar samt myndighetens biträde med ordningshållning, leder inte till några egentliga förändringar i den rutinmässiga, planerade verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En förändring som dock kan påverka arbetet är att Kustbevak- ningen och dess tjänstemän kan agera som biträde åt polisen i den ordningshållande verksamheten utan begränsning till viss typ av ordningsstörning. I viss utsträckning förekommer sådant samarbete redan i dag, genom samverkansavtal som Kustbevakningen har ingått med berörda polismyndigheter. Även med hänsyn tagen till detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft16"&gt;640&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;kan antalet ordningshållande uppgifter där Kustbevakningen biträder polisen förväntas öka. Eftersom Kustbevakningen får rätt att neka sådant biträde råder myndigheten själv över om det finns utrymme för biträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Tjänstemannens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;En kustbevakningstjänstemans nuvarande rätt att avvisa, avlägsna eller omhänderta den som genom sitt uppträdande i trafiken till sjöss stör ordningen eller utgör omedelbar fara för ordningsstörning förändras endast på så sätt att uppdraget kommer att gälla till sjöss (jfr 3 § LKP). När kravet på en koppling till trafiken slopas blir det betydligt enklare för kustbevakningstjänstemannen att avgöra om han eller hon får ingripa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;När det gäller möjligheterna att ingripa för att avvärja brott blir de föreslagna förändringarna mer påtagliga, eftersom en kustbevak- ningstjänsteman får samma möjligheter som en polisman att agera. Det betyder att en kustbevakningstjänsteman vid en konkret fara för brott kan ingripa även om brottstypen normalt ligger utanför behörigheten. Ett ingripande i ordningshållande syfte är visserligen momentant, men förutsätter omedelbar rapportering till polisen. Det är svårt att bedöma vilka effekter förslaget kan få för Kustbevak- ningen, men vi anser inte att det kan röra sig om särskilt många fall per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;För den enskilde tjänstemannen innebär förändringarna vidare att det införs en skyldighet att dokumentera ingripanden som leder till att någon avvisas, avlägsnas eller omhändertas. Den tjänsteman som har verkställt ett omhändertagande måste dessutom alltid anmäla åtgärden till sin förman för prövning. En sådan anmälan kan göras genom en föredragning på distans, t.ex. per telefon eller radio, för ett vakthavande befäl. Det utökade arbetet balanseras i detta fall av fördelarna med dels att kontakter inom myndigheten är enklare och mindre tidskrävande än externa kontakter, dels att det finns en god dokumentation om ingripandet ifrågasätts och behöver kon- trolleras i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;De förändringar som har föreslagits när det gäller användning av våld och tvång kommer att gälla även vid ordningshållning. Detta underlättar samverkan mellan Kustbevakningens personal och polis- personal, eftersom samma befogenheter kommer att gälla för båda grupperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;641&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p968 ft8"&gt;Ett visst merarbete uppstår genom att reglerna om behandling av den som har omhändertagits anpassas till vad som gäller för polisen. Det medför bl.a. en skyldighet att underrätta den omhändertagne om anledningen till åtgärden. Detta bör inte heller leda till något nämnvärt merarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kontroll- och tillsynsverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Myndighetens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Genom en tydligare reglering av myndighetens uppgifter kommer samverkan med de huvudansvariga kontroll- och tillsynsmyndig- heterna att underlättas. Vidare kan behovet av minutoperativa kon- takter med samverkansmyndigheterna antas minska. Ett exempel är att behovet av kontakter med Tullverket minskar när Kustbevak- ningen får ett självständigt ansvar för varukontroller i anslutning till sjötrafiken vid inre gräns. Däremot kan dialogen med polisen antas öka, eftersom Kustbevakningens rätt att biträda polisen i en person- kontroll utvidgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft8"&gt;Tjänstemannens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft8"&gt;Tjänstemannens arbetssituation underlättas av att regleringen blir mera enhetlig och lättillämpad. Kontakterna med samverkansmyn- digheterna bör bli färre med en tydligare författningsreglering, som också kan bidra till att förenkla samarbetet i stort. Det praktiska arbetet underlättas bl.a. av den generella regeln som ger en kustbe- vakningstjänsteman rätt att preja, borda och inbringa i vart fall svenska fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Inom några områden föreslår vi ändringar som ger kustbevak- ningstjänstemännen utökade befogenheter som underlättar kontroll- arbetet, t.ex. när det gäller fartygssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Genom det nya regelverket blir det också tydligare för den tjänste- man som genomför en kontroll att ett sådant uppdrag inte får blandas samman med brottsbekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft16"&gt;642&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355631x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;24.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Utbildningsbehovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Dagens utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Myndigheten har en utbildningsbudget som idag uppgår till knappt 30 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Kustbevakningens grundutbildning, &lt;NOBR&gt;KBU-1,&lt;/NOBR&gt; sträcker sig över tre terminer och omfattar följande moment&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft8"&gt;Introduktion, 80 timmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Grupp och individutveckling, 90 timmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft8"&gt;Allmänna ämnen, 210 timmar, vari ingår:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft12"&gt;KIBS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Föredragningsteknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Skrivteknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;Myndighetens målsättning och organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Statskunskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Förvaltningsetik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;Engelska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Kranlyft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Arbetsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;Havsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Radiokommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Kommunikativ konflikthantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;Professionellt förhållningssätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft8"&gt;Allmän rättslära, polislära och LKP, 190 timmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft8"&gt;Kontroll och tillsynsverksamhet, 410 timmar, vari ingår:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;Sjötrafikövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Tullövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Fiskeövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;Havsmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Vattenförorening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Gränskontroll och dokumentkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;Farligt gods&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Lastsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Jakt- och naturövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifterna är hämtade ur Utredningen avseende Kustbevakningens rekrytering och utbild- ning, &lt;NOBR&gt;KRUT-2007,&lt;/NOBR&gt; som är en utredning som Kustbevakningen genomfört, samt kursplanen för Kustbevakningens grundutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft16"&gt;643&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355632x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Hot, våld och överlevnad, 90 timmar, vari ingår:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft147"&gt;Självskyddsutbildning Vapenutbildning, &lt;NOBR&gt;Glock-17&lt;/NOBR&gt; Sjukvård och säkerhetsmateriel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft8"&gt;Räddningstjänst, 80 timmar samt Övrig information, 30 timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Därefter följer en handledarledd praktik om 6 månader eller 980 timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Personalen genomgår också regelbunden teoretisk utbildning för att upprätthålla sin kompetens och för att vidareutbilda sig. Region- cheferna ansvarar vanligen för denna utbildning. Normalt omfattar denna vidareutbildning &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; arbetsdagar per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Därutöver erbjuds vidareutbildning och fortbildning inom särskil- da ämnen, bl.a. en brottsutredarutbildning som sträcker sig över två veckor. Denna omfattar flera moment, t.ex. havsrättskonventionen, vattenföroreningslagen, inledande av förundersökning och brotts- utredningsrutiner enligt förundersökningskungörelsen. Cirka 100 tjänstemän har genomgått denna utbildning. I den operativa verk- samheten eftersträvas att minst en i varje besättning har den fördju- pade brottsutredarutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Behovet av en ny eller ändrad utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Av utredningens förslag, men också till följd av utvecklingen av myn- dighetens roll och de senaste lagstiftningsärendena&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;samt den allmänna samhällsutvecklingen, bör en generell kompetenshöjning inom myndigheten genomföras. I samband med de nya lagförslagen i fråga om rattfylleri och sjöfylleri har utbildningsfrågan och eventuellt behov av kompetenshöjning inte berörts närmare. De sammantagna effekterna av kustbevakningstjänstemännens nya eller utökade uppgifter ställer enligt vår mening krav på högre kompetens i frågor som rör brottsbekämpning. Det finns också en internationell dimension på verksamheten som påverkar utbildningsbehovet. Eftersom Kustbevakningen i allt högre grad samverkar internationellt kan det krävas en kompetenshöjning på det området. Även här rör det sig om en utveckling som har skett stegvis och där dagens utbildning kanske inte fullt ut motsvarar den nya rollen. Slutligen måste också de ökade kraven på att hålla isär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se framför allt prop. 2001/01:139, 2005/06:33 och 2007/08:53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;644&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355633x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;SOU 2008:55 Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;kontrollverksamhet och brottsbekämpning återspegla sig i utbildningen på ett tydligare sätt än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Ser man till dagens grundutbildning är de för vårt vidkommande mest centrala delarna av grundutbildningen dels ämnet Allmän rätts- lära, polislära och LKP, dels ämnet Kontroll och tillsynsverksam- het. Allmän rättslära omfattar processrätt och straffrätt. Polislära är en sammanfattande benämning på vad som motsvarar ordningspolis- tjänst och kriminalpolistjänst. Avsnittet LKP innehåller utbildning om lagen och förordningen med samma namn. För genomgången och analysen av LKP är avsatt 12 timmar. Den materiella lagstift- ningen, vars efterlevnad Kustbevakningen övervakar, ingår i ämnet Kontroll och tillsynsverksamhet. Det ämnet utgör således ett kom- plement till utbildningen angående brottsbekämpning. Denna utbild- ning måste enligt vår mening byggas ut om våra förslag genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;Därutöver krävs också en mer omfattande successivt återkom- mande vidareutbildning angående brottsutredning. I princip bör varje kustbevakningstjänsteman åtminstone ha genomgått den fördjupade brottsutredarutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I sammanhanget kan det vara intressant att översiktligt belysa den utbildning som polistjänstemän och tulltjänstemän genomgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Tullverkets grundutbildning omfattar ett år och varvar teori med praktik i ungefär lika stora delar. Beroende på i vilken verksamhet aspiranten ska arbeta är utbildningen uppdelad i två grenar: Effektiv handel och brottsbekämpning. Man har också olika antagningskrav. Grundutbildningen avseende brottsbekämpning omfattar, som nyss nämnts, ett år och varvar teori med praktik. Innehållet i utbildningen rör framför allt smugglingslagen och sådana bestämmelser i brotts- balken eller specialstraffrätten som är av betydelse. Vidare ingår bl.a. utbildning om utredning av brott, upprättande av brottmålsrapport och regler om förundersökning. Visitationsteknik utgör ett särskilt utbildningsmoment. Andra utbildningsområden är konflikthantering, första hjälpen och självförsvar. Innehållet i grundutbildningen ändras kontinuerligt för att svara mot de utbildningsbehov som finns och utvecklingen av verksamheten. Utbildningen för förundersöknings- ledare omfattar &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; veckor. För närvarande pågår en omfattande översyn av utbildningen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft8"&gt;Polisprogrammet, dvs. den grundläggande polisutbildningen, mot- svarar 80 utbildningspoäng och omfattar fyra terminer. Sedan till- kommer en aspirantutbildning under sex månader som bedrivs under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Uppgifter inhämtade efter telefonsamtal den 11 mars 2008 med den rekryteringsansvarige på Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft16"&gt;645&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355634x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;handledning. Under denna har polisaspiranten polismans befogen- heter; se 1 kap. 4 § 3 polisförordningen (1998:1558).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den första terminen av polisutbildningen ägnas åt grunderna för polisiärt arbete och behandlar polisens uppdrag och roll (10 veckor), grundkurs i straffrätt (5 veckor) samt kriminologi och brottsföre- byggande arbete (5 veckor). Den andra terminen ägnas åt polisiärt arbete och behandlar polisens brottsutredande uppdrag. Även den tredje terminen ägnas åt polisiärt arbete och behandlar trafik (6 veck- or), brottsutredning ”utredningar II” (8 veckor) och ungdomar (6 veckor). Sista terminen ägnas åt våld i nära relationer (7 veckor), särskilda händelser (7 veckor), psykisk ohälsa och social utsatthet (4 veckor) samt summering och reflektion (2 veckor).&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Utöver grundutbildningen erbjuder Polishögskolan såväl polis- myndigheterna som andra myndigheter bl.a. anslagsfinansierade kurser i utredning och lagföring, brottsförebyggande verksamhet (taktik, brottsprevention och trafik) samt service.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det är väl känt att polisens grundutbildning, precis som genom- gången visar, är betydligt mer omfattande än den utbildning som kust- bevakningstjänstemän och tulltjänstemän genomgår. Detta hänger bl.a. samman med att polisrollen omfattar många fler lagstiftnings- områden, förutsätter betydligt fler kontakter med andra samhälls- grenar och innehåller andra typer av ingripanden mot enskilda. Dessutom ska polisen kunna hantera också de mest kvalificerade brottsutredningarna. Mot den bakgrunden kan en jämförelse med polismännens utbildning aldrig bli rättvisande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Det är betydligt rimligare att jämföra kustbevakningstjänstemän- nens och tulltjänstemännens utbildningar, även om det finns tydliga skillnader även där. Det kan då konstateras att skillnaderna i fråga om utbildningsstandard inte är så stora. Mot den bakgrunden fram- står det som rimligt att Kustbevakningen bygger vidare på den utbildning som redan finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Vid en genomgång av den nuvarande utbildningsplanen kan vi konstatera att frågor som rör brottsutredning i framtiden måste få en mera framskjuten plats i grundutbildningen. Sådana frågor bör ges ett eget utrymme i utbildningen och ägnas mer tid än i dag. Det kan också finnas skäl att ändra uppläggningen av utbildningen i stort, så att skillnaderna mellan kontroll- och tillsynsverksamhet å ena sidan och brottsbekämpning å den andra framgår tydligare. Vad som nu har sagts bör även prägla vidareutbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Studiehandbok för Polisprogrammet vårterminen 2008, reviderad &lt;NOBR&gt;2008-01-22.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft71"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Polishögskolan, Utbildningskatalog 2007, reviderad &lt;NOBR&gt;2007-03-13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;646&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355635x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p259 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;24.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;De ekonomiska konsekvenserna av våra förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Förundersökningsledning och brottsutredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;I den brottsutredande verksamheten kommer antalet utredningar att öka. Det krävs därför att fler tjänstemän än i dag ägnar sig åt för- undersökningsledning och utredningsarbete. Detta innebär att nya resurser krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;De nya uppgifterna kommer att leda till ökade kostnader för Kustbevakningen. Initialt måste nya rutiner och föreskrifter utarbetas, vilket kan vara både resurs- och kostnadskrävande. Sådana insatser kommer att krävas i omedelbar anslutning till att förslagen genom- förs, t.ex. att utarbeta tillämpningsföreskrifter och delegationsord- ning och att fastställa vilka utbildningskrav som ska gälla för olika behörigheter m.m. Myndigheten kan visserligen hämta ledning och inspiration från motsvarande verksamhet inom polisen och Tullverket, men det krävs ändå viss anpassning till den egna verksamheten och dess speciella förutsättningar. Det torde krävas att en jurist ägnar sig åt detta på heltid under cirka sex månader. På längre sikt måste myndigheten också avsätta resurser för att fortlöpande uppdatera dem. En mindre kostnad kan också uppkomma för författnings- publicering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft8"&gt;Även i ett längre perspektiv ökar de administrativa kostnaderna något, men vi bedömer att den ökningen blir marginell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Myndighetens uppgift att bedriva förundersökning förändras från att enbart ha gällt en brottstyp till att omfatta fler typer av brott. En sådan förändring aktualiseras redan per den 1 juli 2008, om riks- dagen antar förslaget om ändrade regler för ingripanden mot ratt- fylleri och sjöfylleri.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Våra förslag ställer för tjänstemännens del krav på nya rutiner och en förmåga att hantera andra problem än dem som finns i dagens begränsade förundersökningsverksamhet, t.ex. rutiner för delgivning och för hantering och dokumentation av nya tvångsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Kontakterna med åklagare blir fler och kommer i framtiden inte i samma utsträckning som i dag att så gott som uteslutande ske genom telefonsamtal och enstaka möten med miljöåklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Konsekvensen av den utvidgade förundersökningsrätten ska emellertid inte överdrivas. Som vi framhållit tidigare kommer det sannolikt i de flesta fall inte att bli aktuellt att upprätta fullständiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;647&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355636x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;förundersökningsprotokoll, eftersom det förenklade utrednings- förfarandet enligt 23 kap. 22 § rättegångsbalken kan tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vi anser det rimligt att den utvidgade förundersökningsrätt som vi föreslår kräver ytterligare resurser motsvarande fem förundersök- ningsledare. Vi gör bedömningen att en sådan resurs måste finnas i samtliga fyra regioner. Den ökade mängden utredningsarbete bör kunna hanteras med befintliga resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Beslagshantering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Inledningsvis måste Kustbevakningen bygga upp bättre rutiner för beslagsprövning och lösa problemen med hantering av beslagtagen egendom, vilket ger nya kostnader.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Även om de övergripande rutin- erna i fråga om t.ex. protokollering och förvaring redan finns, kommer våra förslag att innebära att fler frågor kräver lösning. Nya rutiner måste skapas, eftersom beslagen kommer att bli fler och avse andra typer av egendom, såsom t.ex. fiskenät och &lt;NOBR&gt;CITES-djur&lt;/NOBR&gt; som har tagits i beslag på uppdrag av åklagare. Dessa kräver andra utrymmen och kanske även alternativa platser för förvaring. När det finns ett fun- gerande system för beslagshanteringen kvarstår ökade årliga kost- nader. Dessa består främst i kostnader för lokaler och för praktisk beslagshantering, såsom återlämnande av egendom och underrättel- ser till dem som utsatts för beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;För att inte det administrativa arbetet med beslagshantering ska gå ut över den operativa verksamheten krävs enligt vår mening också ett visst resurstillskott. Totalt bör ökningen motsvara en ungefärlig kostnad för två administrativa heltidstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Anpassning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-stödet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Myndigheten hanterar i dag utredningar och förundersöknings- material som tillställs polisen eller åklagare manuellt. Polisen måste därför avsätta resurser för att föra in de ärenden som kommer från Kustbevakningen i sina &lt;NOBR&gt;IT-system.&lt;/NOBR&gt; Denna ordning är nödvändig, eftersom polisens inrapportering till &lt;NOBR&gt;IT-systemen&lt;/NOBR&gt; bildar utgångs- punkten både för rättsstatistiken och den fortsatta behandlingen av saken inom rättsväsendet. I framtiden måste Kustbevakningen ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Dessa kostnader uppkommer till viss del redan som en följd av de föreslagna ändringarna avseende rattfylleri och sjöfylleri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;648&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;ett &lt;NOBR&gt;IT-baserat&lt;/NOBR&gt; system som kan samverka med polisens, så att effek- tiviteten och samordningen mellan de brottsbekämpande myndig- heterna kan öka. Det behovet föranleds inte av våra förslag, men det blir tydligare att frågan måste lösas inom en snar framtid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;När det gäller systemutveckling och systemanpassning pågår, på uppdrag av regeringen, ett arbete inom ramen för den s.k. RIF- samordningen (samordningen för rättsväsendets informationsför- sörjning). Syftet med &lt;NOBR&gt;RIF-samordningen&lt;/NOBR&gt; är bl.a. att nödvändigt informationsutbyte ska kunna genomföras med hjälp av en gemen- sam kommunikations- och säkerhetslösning mellan myndigheternas databaser. Informationen mellan myndigheterna ska vara struktu- rerad på ett gemensamt sätt och uppbyggd med utgångspunkt i för rättsväsendet gemensamma begrepp. Syftet är i första hand att öka effektiviteten och rättssäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;I avvaktan på resultatet av det arbete som bedrivs inom RIF- samordningen blir det knappast aktuellt med några stora förändringar av myndighetens &lt;NOBR&gt;IT-stöd.&lt;/NOBR&gt; Kostnaderna för att inrätta nya informa- tionssystem ingår i den normala verksamheten vid en myndighet och bör således täckas av de vanliga anslagen. Det är därför inte motiverat att skjuta till nya medel med anledning av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Utbildning m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Om våra förslag genomförs krävs det särskilda utbildningsinsatser. Även om förslagen till stora delar bygger på den nuvarande reg- leringen ger den tjänstemännen utökade befogenheter. Dessa måste därför bygga på sin grundutbildning. Vidare måste grundutbildning- en för nya kustbevakningstjänstemän utökas. Därutöver finns det ett visst generellt behov av kompetenshöjning, men detta är inte knutet till våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;I så nära anslutning som möjligt till att den nya författnings- regleringen träder i kraft måste enligt vår bedömning samtliga kust- bevakningstjänstemän som har rätt att utöva rättsliga befogenheter genomgå en kompletterande utbildning. För denna utbildningsinsats bör beräknas åtminstone fem arbetsdagar per tjänsteman. Utbild- ningsbehovet rör sammanlagt cirka 600 tjänstemän. Även om det är en mycket omfattande utbildningsinsats, som kräver noggrann pla- nering och som kommer att belasta inte minst personal- och utbild- ningsavdelningen hårt, kan enligt vår bedömning denna utbildning i viss utsträckning ske inom ramen för den befintliga budgeten. Varje&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft16"&gt;649&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p792 ft8"&gt;år genomför Kustbevakningen, som redovisats i avsnitt 24.3.1, en teoretisk vidareutbildning för vilken respektive region ansvarar. För denna utbildning är medel avsatta och budgeterade för två till tre arbetsdagar per tjänsteman och år. Eftersom våra förslag ställer krav på att all operativ personal genomgår utbildningen inom en relativt kort tidsrymd är det rimligt att så gott som all vidareutbildning under ett år inriktas på detta. Därutöver uppskattar vi att det under det första året krävs ytterligare två utbildningsdagar per tjänsteman. Om samtliga utbildningsdagar förläggs till en sammanhängande utbild- ningsvecka tillkommer, utöver redan budgeterade medel, ytterligare kostnader för traktamenten och logi. Sammanlagt innebär det en merkostnad om cirka 500 000 kr för de två tillkommande utbildnings- dagarna. Utöver detta behövs det också ett resurstillskott för att ta fram lämpligt kursmaterial och för att planera och samordna utbild- ningen. Vidare kommer det sannolikt att krävas att lärarkraft lånas in från andra verksamhetsområden, t.ex. Polishögskolan eller åklagar- väsendet. Kostnaderna för detta är av engångskaraktär men kräver resurstillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft8"&gt;En annan utbildningskostnad rör de kustbevakningstjänstemän som ska leda förundersökningar. Enligt vårt förslag rör det sig om resurser motsvarande fem nya befattningar, men det kan finnas skäl att överväga om utbildningen bör riktas till ytterligare några tjänste- män. Efter diskussion med företrädare för Kustbevakningens per- sonal- och utbildningsavdelning bedömer vi att det för denna utbild- ningsinsats krävs åtminstone två arbetsveckor initialt och därutöver viss vidareutbildning. Att utbildningsbehovet bedöms kunna stanna vid två veckor beror främst på att de tjänstemän som kommer att leda förundersökning förväntas genomgå särskild utbildning i förunder- sökningsledning i samband med de ökade möjligheterna att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (prop. 2007/08:53). Ett annat skäl är att de flesta brotten är av den arten att någon formell förundersökning inte krävs. För utbildning i förundersökningsledning finns ingen på förhand budgeterad kostnad som kan täcka utgiften. Kostnaden för utbildningsmaterial för de tjänstemän som ska leda förundersökning bedöms vara betydligt högre än för övriga tjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft8"&gt;Vidare uppstår kostnader för utbildning av de personer som ska svara för administrationen kring beslag och hanteringen av dessa. Denna kostnad torde bli marginell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft16"&gt;650&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355639x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;24.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Sammanfattande bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Kustbevakningens utökade möjligheter att inleda och bedriva för- undersökning innebär framför allt en samhällsekonomisk vinst, efter- som brottspreventionen och lagföringen totalt sett kan förväntas öka. Det leder också till en totalt sett effektivare verksamhet. I dag finns det dessutom påtaglig risk för att vissa brott inte blir utredda eller att andra uppgifter inte blir utförda på grund av att polisen måste prioritera annat. Den risken undanröjs med förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;För polisen, som även i fortsättningen ska ha huvudansvaret för brottsbekämpningen, kommer Kustbevakningens ändrade roll att innebära en viss avlastning. Genom att Kustbevakningen får möj- lighet att utreda vissa brott av enkel beskaffenhet får polisen färre anmälningar att hantera och slipper dessutom bl.a. en betungande manuell hantering av anmälningar som tagits upp av Kustbevak- ningen. Antalet beslag kan också förväntas minska. Vidare kommer polisen att kunna utnyttja Kustbevakningen som biträde både i den brottsbekämpande verksamheten och i ordningshållningen i betydligt större utsträckning än i dag, vilket minskar kostnaderna för polisen i motsvarande utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Kustbevakningens större ansvar för brottsbekämpning minskar polisens ansvar och kostnader i motsvarande mån. Detta gäller inte enbart arbetet med att ingripa mot och utreda brott samt att upp- rätthålla allmän ordning, utan även rent brottsförebyggande arbete genom exempelvis närvaro i kustnära glesbygd. Polisen får även viss specifik kostnadsbesparing genom att en betydande del av dykeri- verksamheten kan utföras som ett led i Kustbevakningens biträde i brottsbekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;För Kustbevakningen uppstår en viss kostnadsminskning genom att en kriminalteknisk undersökning som utförs av SKL på begäran av Kustbevakningen ska vara kostnadsfri (se avsnitt 22.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Förslagen innebär visserligen inte att någon verksamhet i sin hel- het flyttas över till Kustbevakningen, eftersom polisen alltjämt ska ha det generella ansvaret för brottsbekämpningen. Trots detta får för- ändringarna anses innebära en sådan förskjutning mellan verksam- hetsområdena att förslagen bör finansieras genom att en marginell del av polisväsendets totala anslag, som för år 2008 uppgår till på cirka 18 miljarder kr,&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;överförs från polisväsendet till Kustbevak- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft8"&gt;Vi beräknar de totala kostnaderna på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Prop. 2007/08:1, utgiftsområde 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;651&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Resurser motsvarande fem tjänster som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ca 3 000 000 kr/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;förundersökningsledare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Resurser motsvarande två administrativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td196"&gt;&lt;P class="p429 ft8"&gt;ca&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;800 000 kr/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Förhyrning av lokaler för förvaring av beslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td196"&gt;&lt;P class="p429 ft8"&gt;ca&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;200 000 kr/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;samt ökade administrativa kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;beslagshantering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Engångskostnad för upprättande av nya rutiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ca 250 000 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;för brottsutredning och beslagshantering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;blanketter m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Engångskostnad för utbildning av personal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ca 800 000 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;inkluderande kostnader för framställning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;inköp av kursmaterial, lärare m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Engångskostnad för utbildning av förunder-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ca 50 000 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;sökningsledare, inkluderande kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;inköp av material, lärare m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td181"&gt;&lt;P class="p17 ft8"&gt;Engångskostnad för arbetet med att utarbeta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td196"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p18 ft8"&gt;ca 365 000 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;föreskrifter (en extra jurist under ca sex månader)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft8"&gt;Anslaget för Kustbevakningen bör således tillföras dels ett engångs- belopp med 1,5 milj. kronor, dels en årlig höjning av ramanslaget med 4 milj. kronor. Medlen ska överföras från rättsväsendets anslag till Kustbevakningens motsvarande anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;24.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Konsekvenser för arbetsmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Våra förslag bör påverka den psykosociala arbetsmiljön positivt. En del kustbevakningstjänstemän upplever i dag oro över att rätten att ingripa är begränsad, samtidigt som förväntningarna på ingripanden är höga både från allmänheten och från andra myndigheter. Inte sällan uppstår en situation där tjänstemannen tvingas ingripa med stöd enbart av envarsrätten. Då har tjänstemannen inte samma skydd som när han eller hon ingriper i sin tjänsteutövning. Förslagen innebär en tydlig förbättring i dessa avseenden. En annan oro är att den otydliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft16"&gt;652&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355641x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td193"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td194"&gt;&lt;P class="p17 ft72"&gt;Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;befogenhetsregleringen ska leda till att fel begås vid myndighetsutöv- ningen. Med en tydligare reglering kan denna oro minska. Vidare underlättas kontakterna med samverkansmyndigheterna av en tydlig och konsekvent reglering, vilket kan ge ett ännu bättre samarbets- klimat mellan de olika myndigheternas tjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;24.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Andra konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Utredningens förslag torde i övrigt inte medföra några sådana kon- sekvenser som enligt 15 § kommittéförordningen ska redovisas.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, ska konse- kvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförut- sättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft16"&gt;653&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355642x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1192 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;25.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft8"&gt;Vårt förslag: Den nya lagstiftningen om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter, och de författningsändringar som vi i övrigt föreslår, ska träda i kraft den 1 juli 2009, då lagen (1982:395) om Kustbevakningens med- verkan vid polisiär övervakning, med tillhörande förordning, ska upphöra att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft8"&gt;Det är angeläget att den nya lagstiftningen träder i kraft så snart som möjligt. Såväl Statskontoret som Kustbevakningen har pekat på behovet av en översyn av den lagstiftning som ligger till grund för större delen av myndighetens verksamhet. Som framgått av avsnitt 3 har detta behov också framhållits i andra sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Våra förslag torde inte kräva så omfattande förberedelseåtgärder hos Kustbevakningen att tiden för ikraftträdandet av detta skäl bör senareläggas. Tidpunkten för ikraftträdande är därför främst bero- ende av tidsåtgången för remissförfarandet samt behandlingen i Regeringskansliet och riksdagen. Det skulle visserligen vara en för- del om ändringarna kunde träda i kraft när fritidsbåtsäsongen börjar nästa sommar, men vi bedömer inte det som realistiskt. Å andra sidan bör inte heller ikraftträdandet skjutas upp till sommaren 2010, eftersom man då förlorar effektivitet. Mot den bakgrunden be- dömer vi att det är rimligt att den nya lagstiftningen kan träda i kraft den 1 juli 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft16"&gt;655&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355643x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;25.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft8"&gt;Vår bedömning: Våra förslag kräver inte några särskilda över- gångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft8"&gt;Den föreslagna nya lagen och våra andra förslag till författnings- ändringar rör i huvudsak regler om straffprocessuella befogenheter eller tillsynsbefogenheter. Sådana regler kräver inte några övergångs- bestämmelser. Inte heller i övrigt behövs det några övergångsbe- stämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft16"&gt;656&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644"&gt;


&lt;P class="p3 ft7"&gt;26 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Vårt betänkande innehåller förslag till en ny lag med tillhörande förordning, lagen och förordningen om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter. Den ska ersätta lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP) och tillhörande förordning, som således ska upphävas. Vi föreslår också vissa ändringar i annan lagstiftning som reglerar myndighetens eller dess tjänstemäns befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I avsnitt 26.2 förklarar vi den nya lagens allmänna uppbyggnad och beskriver allmänt innehållet i den nya regleringen. Därefter kommenterar vi de enskilda bestämmelserna i den nya lagen (av- snitt 26.3). I avsnitt 26.4 ger vi några korta kommentarer till den nya förordningen. Avslutningsvis behandlar vi de ändringar i olika specialförfattningar som vi föreslår (avsnitten &lt;NOBR&gt;26.5–26.19).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Lagen och dess uppbyggnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;26.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Övergripande frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft8"&gt;Ett av de övergripande målen är att den nya lagen ska vara enklare att tillämpa och ge bättre överskådlighet samt bidra till större enhet- lighet än den nuvarande splittrade lagstiftningen. Vi har därför strävat efter att samla bestämmelserna om Kustbevakningens och dess tjänstemäns befogenheter i en lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Den nya lagen med tillhörande förordning innehåller emellertid inte en fullständig reglering av Kustbevakningens uppgifter och be- fogenheter (se avsnitt 15.4). Vårt uppdrag är att reglera de rättsliga befogenheterna avseende brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn. Det är också inom dessa områden som det finns flest rättsliga befogenheter. Myndighetens räddningstjänstuppdrag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft16"&gt;657&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;främst miljöräddningstjänst till sjöss, regleras även fortsättningsvis i första hand av myndighetens instruktion (se &lt;NOBR&gt;11–13&lt;/NOBR&gt; §§ förord- ningen [2007:853] med instruktion för Kustbevakningen). Det- samma gäller myndighetens uppgifter att samordna civila behov av sjöövervakning och att förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter samt Kustbevakningens internationella verksamhet (14 och 15 §§ instruktionen). Uppdragsverksamheten (16 § instruk- tionen) ligger också utanför den nya lagens tillämpningsområde, även om våra förslag om biträde indirekt påverkar denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;I den nya lagen behandlas inte heller myndighetens särskilda uppgifter och tjänstemännens befogenheter i händelse av krig. De flesta myndigheter får med stöd av särskilda författningar en delvis annan roll och delvis andra uppgifter vid krigstillstånd. För Kust- bevakningen rör det sig bl.a. om lagen (1979:1088) och förordningen (1979:1091) om gränsövervakningen i krig m.m. och förordningen (1982:314) om utnyttjande av kustbevakningen inom Försvars- makten. Enligt sistnämnda förordning kan personal och materiel ur Kustbevakningen biträda Försvarsmakten under krig eller höjd beredskap, dock utan att detta påverkar vare sig Kustbevakningens status som självständig myndighet eller de befogenheter som kust- bevakningstjänstemännen har i den ordinarie civila myndighets- utövningen (1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;26.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lagens struktur och huvudsakliga innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft8"&gt;Tillämpningsområdet för den brottsbekämpande verksamheten anges i en bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Eftersom Kustbevakningen och dess tjänstemän inte ska ha gene- rell rätt att självständigt ingripa mot brott måste detta komma till uttryck i lagen. Vi har valt att låta den närmare omfattningen av befogenheterna inom den brottsbekämpande verksamheten framgå genom att i en särskild bilaga till lagen hänvisa till ett antal författ- ningar. Det bör framhållas att bilagan inte omfattar kontroll- och tillsynsverksamheten, eftersom de rättsliga förutsättningarna för en kontroll- eller tillsynsåtgärd även i fortsättningen regleras i den sär- skilda författning som ligger till grund för åtgärden (se avsnitt 21.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Lagstiftningsmetoden med en särskild bilaga har i detta fall flera fördelar. Verksamhetsområdet bör framgå av lag, eftersom det utgör den rättsliga grunden för ingripanden mot enskilda inom områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;658&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;som regleras i 2 kap. regeringsformen. Genom att reglera det sak- liga verksamhetsområdet i en bilaga till lagen kan man tillgodose kraven på rättsäkerhet och förutsebarhet bättre än genom en all- män beskrivning av de områden som regleringen omfattar. Med en bilaga undviker man dessutom att tynga lagen och de enskilda bestämmelserna med en uppräkning av ett stort antal författningar. Lagen blir inte bara överskådligare, utan också mer flexibel. Fram- tida författningsändringar underlättas bl.a. genom att en ändring som enbart avser bilagan inte alltid behöver underställas Lagrådet (jfr 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen). Som exempel kan nämnas när en författning byter namn eller författningsnummer eller när det annars är fråga om begränsade ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Inarbetning eller hänvisning till annan lagstiftning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Vi har valt att i största möjliga utsträckning arbeta in de bestäm- melser som ska gälla för Kustbevakningen och dess tjänstemän i den nya lagen. På några punkter har vi dock gjort avsteg från denna huvudprincip. Rätten att använda straffprocessuella tvångsmedlen har utformats så att de grundläggande förutsättningarna för att be- sluta om och verkställa tvångsmedel genom hänvisningar till rätte- gångsbalken regleras i balken, som även innehåller grundläggande principer för tvångsmedelsanvändning och definitioner av vissa tvångsmedel. I den mån reglerna avviker finns särregleringen i den nya lagen. Lagstiftningstekniken stämmer i dessa delar överens med regleringen i bl.a. smugglingslagen och lagen (1952:98) med sär- skilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft8"&gt;I fråga om två regelkomplex har vi valt att inte föreslå någon inarbetning. Det gäller dels smugglingslagen, dels den föreslagna nya lagen om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleri. I båda fallen innehåller lagarna vissa regler som motsvarar dem som vi föreslår ska ingå i den nya lagen, men även befogenheter som endast har ett mycket begränsat tillämp- ningsområde. Exempel på det sistnämnda är särregleringen av hus- rannsakan i smugglingslagen och rätten att genomföra alkohol- utandningsprov. Trots att det leder till en viss dubbelreglering att inte arbeta in alla bestämmelser i den nya lagen, anser vi att en sådan ordning är mest ändamålsenlig. Huvudskälet är att både smugglings- lagen och den föreslagna lagen om ingripanden mot rattfylleri också gäller för andra tjänstemän än kustbevakningstjänstemän. Lagarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft16"&gt;659&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;måste således finnas kvar, oavsett hur regleringen för Kustbevak- ningen utformas. Vidare skulle en överflyttning av reglerna tynga den nya lagen, samtidigt som de i vissa fall har ett smalt tillämp- ningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I viss annan lagstiftning finns det också särskilda bestämmelser som vi har valt att inte arbeta in. Detta gäller framför allt enstaka bestämmelser om beslag, bl.a. i jaktlagen och fiskelagen. Vi har bedömt från fall till fall om bestämmelsen bör arbetas in eller om den nya lagen istället ska innehålla en hänvisning till den andra lagstiftningen. En avgörande faktor har varit om reglerna ger befogenheter åt andra kategorier än kustbevakningstjänstemän eller om det annars finns starka skäl för en särreglering, t.ex. på grund av regleringens art.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Förslag till förordningsändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Vi har även utarbetat ett förslag till förordning som innehåller kompletterande bestämmelser till den nya lagen. Vi har vidare föreslagit vissa förordningsändringar som vi anser vara nödvändiga framför allt i den brottsbekämpande verksamheten. Detta ska ses mot bakgrund av att det utan dessa förslag inte går att få någon helhetsbild av hur vi har tänkt oss den nya regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Lagens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Lagen är, som numera ofta är fallet, kapitelindelad och försedd med underrubriker för att underlätta tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den nya lagen inleds med ett kapitel som anger lagens innehåll och ett antal definitioner. I kapitlet erinras om att det finns särskild reglering i framför allt smugglingslagen och den föreslagna lagen om ingripanden mot rattfylleri, men också i mindre utsträckning i lagen om skydd mot olyckor (se avsnitt 26.2.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det andra kapitlet, som innehåller bestämmelser som är gemen- samma för hela lagen, reglerar dess geografiska tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;I lagens tredje kapitel finns vissa gemensamma bestämmelser som gäller dels brottsbekämpning och ordningshållning, dels kon- trollverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I de följande tre kapitlen avhandlar vi vart och ett av de tre verk- samhetsområdena. I den mån det krävs gör vi tydlig skillnad mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft16"&gt;660&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;myndighetens befogenheter och tjänstemannens rätt att ingripa. Avgränsningen av det direkta och indirekta verksamhetsområdet, som är en av huvudprinciperna för hur uppgifterna skiktas, åter- speglas i de två kapitel där dessa aktualiseras (brottsbekämpning och ordningshållning) genom en tydlig skillnad mellan å ena sidan Kustbevakningens och dess tjänstemäns självständiga uppgifter och å andra sidan deras uppgifter som biträde åt en annan myndighet. Inom dessa kapitel ger både rubrikerna och det sätt på vilket bestäm- melserna har samlats tydlig ledning för tillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förslaget till lag (2009:000) om Kustbevak- ningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Lagens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft8"&gt;Paragrafen innehåller i första stycket en allmän beskrivning av lagens innehåll. Redan här markeras uppdelningen mellan Kustbevakningens respektive kustbevakningstjänstemannens uppgifter. Denna uppdel- ning återkommer genomgående i författningen. Kustbevaknings- tjänsteman är den som har genomgått och godkänts vid föreskriven utbildning för att få utöva de befogenheter som anges i LKP och annan lagstiftning som rör brottsbekämpning (se Kustbevakningens arbetsordning, KBV FAR 2007:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Vidare görs klart att lagen inte omfattar Kustbevakningens hela verksamhet, utan avgränsas till verksamhetsgrenarna brottsbekämp- ning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Brottsbekämpning avser all verksamhet för att förebygga, upp- daga, utreda eller beivra brott (jfr 4 kap. 1 §). Med ordningshållning avses åtgärder för att förebygga brott eller andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten (jfr 2 § polislagen). Med kon- troll och tillsyn avses fullgörandet av författningsreglerade upp- gifter som har till syfte att kontrollera efterlevnaden av en viss för- fattning eller annan bindande föreskrift. Det kan röra sig om exem- pelvis fiskerikontroll, miljöövervakning eller annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft16"&gt;661&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;I andra stycket har tagits in en erinran om att det finns särregler- ingar i fråga om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänste- mans rättsliga befogenheter i smugglingslagen och i den föreslagna lagen om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att in- gripa mot rattfylleri. Skälen för att inte inarbeta dessa lagar har redovisats i avsnitt 26.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I tredje stycket erinras om att lagen (2003:778) om skydd mot olyckor också innehåller bestämmelser som ger en kustbevaknings- tjänsteman rättsliga befogenheter. En kustbevakningstjänsteman som vid en räddningsinsats fungerar som räddningsledare har rätt att – om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan hindras på något annat sätt – bereda sig och med- verkande personal tillträde till annans fastighet, spärra av eller ut- rymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständigheterna i övrigt (6 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor). Om någon försöker hindra en sådan åtgärd kan bestämmelserna i denna lag aktualiseras. Vidare kan en räddnings- ledare ta personer som finns på platsen i anspråk för att delta i räddningsinsatsen, s.k. tjänsteplikt (6 kap. 1 § samma lag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;I paragrafen förklaras vissa grundläggande begrepp som används i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I den första punkten klarläggs vad som avses med det i lagen centrala begreppet biträde. Utöver Kustbevakningens och en kust- bevakningstjänstemans självständiga uppgifter och rätt att ingripa finns inom brottsbekämpningen och den ordningshållande verk- samheten även möjlighet att agera som biträde åt en annan behörig myndighet. Såväl uppdraget som rätten att ingripa är i dessa fall latent och beroende av att en annan myndighet tar initiativ till, godkänner eller medverkar i en viss åtgärd i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Andra punkten innehåller en definition av svenskt sjöterritorium. Definitionen hänvisar till 1 § lagen (1966:374) om Sveriges sjöterri- torium och ansluter vidare till FN:s havsrättskonvention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft16"&gt;662&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;I tredje punkten definieras begreppet fartyg. Definitionen har sin motsvarighet i 1 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300) och an- sluter därmed också till definitionen av fartyg i de s.k. internatio- nella sjövägsreglerna (1972 års konvention om internationella sjövägsregler till förhindrande av kollisioner till sjöss).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Denna definition är vidare än definitionen av motsvarande begrepp i 1 kap. 2 § sjölagen (1994:1009). Där definieras de till det övergripande begreppet fartyg underliggande begreppen skepp och båt. Med skepp avses fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Annat fartyg kallas båt. Lagens definition är också vidare än den definition av begreppet fartyg som förekommer i 1 kap. 2 § vattenförorenings- lagen och som i sin tur grundar sig på bakomliggande &lt;NOBR&gt;EG-rätts-&lt;/NOBR&gt; akter. Med fartyg avses enligt den paragrafen fartyg, svävare, under- vattensfartyg, fasta eller flytande plattformar samt andra flytande anordningar som används till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Att den vidare definitionen av begreppet fartyg används i denna lag beror på att lagen ska kunna tillämpas på bestämmelserna i sjö- trafikförordningen och de internationella sjövägsreglerna. Se vidare kommentaren till 2 kap. 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Av definitionen följer att inte bara sådant som normalt inryms i begreppet fartyg, som skepp och båtar, utan även segelbrädor, kanoter, svävare och sjöflygplan, omfattas av definitionen. Även flyttbara plattformar samt vissa fasta plattformar anses i detta sammanhang utgöra fartyg; jfr 9 kap. 10 § tredje stycket sjölagen och 1 § lagen (2006:924) om Antarktis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;I fjärde punkten, som motsvarar 4 kap. 3 § polisförordningen (1998:1558), anges vem som vid tillämpning av lagen ska anses ha ställning som förman. Den som är förman för övriga tjänstemän kan ansvara för ett uppdrag, ett ingripande eller en viss typ av beslut. Övriga tjänstemän står som huvudregel i ett lydnadsför- hållande till förmannen. Härav följer också att en tjänsteman i för- mansställning kan bli medansvarig för en underordnads handlingar på grund av underlåtenhet att ingripa. Definitionen hindrar inte att en person kan vara förman i det operativa arbetet och en annan i fråga om rättsliga bedömningar. Myndigheten kan genom arbets- ordning, genom enskilda beslut eller på annat sätt peka ut vem som ska vara förman. Beträffande vem som är att anse som befäl, se 1 § andra stycket förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;I femte punkten definieras begreppet hamnanläggning. Begreppet används framför allt i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd och lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft16"&gt;663&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;(2006:1209) om hamnskydd. En definition av begreppet finns i Sjöfartsverkets föreskrifter om hamnskydd (SJÖFS 2007:1). Defini- tionen återknyter till artikel 2 p. 11 i den i paragrafen angivna EG- förordningen. Där föreskrivs att med hamnanläggning avses ”en plats där samverkan mellan fartyg och hamn äger rum”. Hamn- anläggningen kan också innefatta sådana områden som ankarplatser, väntekajer, infartsleder och även varv. Var gränserna för varje enskild hamnanläggning går måste avgöras från fall till fall (prop. 2003/04:106 s. 19). Begreppet hamnanläggning förekommer också i bl.a. sjölagen och sjötrafikförordningen, men utan att den närmare innebörden av begreppet anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft8"&gt;2 kap. Lagens geografiska tillämpningsområde m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;Inom svenskt sjöterritorium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Paragrafen avgränsar lagens geografiska tillämpningsområde in- om svenskt sjöterritorium, vilket har definierats i 1 kap. 2 §. I av- snitten 16.4 och 16.5 i den allmänna motiveringen behandlas inne- börden av begreppet och lagens geografiska tillämpningsområde närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;Bestämmelsen avgränsar enbart tillämpningsområdet för denna lag. Finns det en avvikande geografisk reglering i en författning om kontroll eller tillsyn gäller den. Tillämpningsområdet för kontroll och tillsyn kan således avvika från reglerna i 2 kap., om kontroll- författningen innehåller någon uttalad eller underförstådd geo- grafisk begränsning (se vidare kommentaren till 6 kap. 6 § andra stycket). Finns det inte någon sådan begränsning gäller det geogra- fiska verksamhetsområdet enligt denna lag. Den gäller också om den geografiska avgränsningen knyter an till Kustbevakningens verk- samhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Som huvudregel kan Kustbevakningen självständigt bedriva sådan verksamhet som lagen omfattar (se 1 kap. 1 §) inom svenskt inre vatten och på svenskt territorialhav, dvs. på svenskt sjöterritorium. Territorialhavet omfattar det utanför Sveriges landområden och inre vatten belägna vattenområdet med en bredd av tolv nautiska mil. Den närmare avgränsningen av territorialhavet regleras i 3 och 4 §§ lagen om Sveriges sjöterritorium. Kustbevakningen har därmed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;664&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;ett verksamhetsområde ”till sjöss” som motsvarar vad som gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Verksamheten på inre vatten omfattar liksom i dag enbart vissa vattenområden. Enligt 2 § första stycket lagen om Sveriges sjöterri- torium räknas till inre vatten a) insjöar, vattendrag och kanaler och b) vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar samt vattenom- råden innanför och mellan öar, holmar och skär intill räta linjer som regeringen bestämmer. Med utgångspunkt i denna geografiska avgränsning av inre vatten är lagens tillämpningsområde inskränkt på det sätt som anges i punkterna &lt;NOBR&gt;1–4.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Enligt punkten 1 omfattar tillämpningsområdet endast två av Sveriges insjöar, nämligen Vänern och Mälaren. I denna del mot- svarar punkten vad som gäller i dag. Tillämpningsområdet omfattar också två av de största trafikkanalerna. Dessa två kanaler förbinder Kustbevakningens verksamhetsområde till havs med dess verksam- hetsområde på insjöarna. Trollhätte kanal förbinder således, till- sammans med Göta älv, verksamhetsområdet i Vänern med det i Västerhavet. Södertälje kanal förbinder på motsvarande sätt verk- samhetsområdet i Mälaren med det i Östersjön. Regleringen inne- bär att Göta älv i sin helhet ingår i verksamhetsområdet. Kustbevak- ningens verksamhetsområde omfattar således bara en liten del av det vattenområde som anges i 2 första stycket a) lagen om Sveriges sjöterritorium (se dock även punkten 4 nedan som tillåter verksam- het på vissa älvar och andra vattendrag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft8"&gt;När det gäller sådant inre vatten som anges i 2 § första stycket b) lagen om Sveriges sjöterritorium görs däremot inga inskränkningar. Den bestämmelsen motsvaras i sin helhet av punkten 2, som om- fattar vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar, och punkten 3, som omfattar vattenområden innanför och mellan öar, holmar och skär intill räta linjer som regeringen bestämmer. Punkterna mot- svarar vad som gäller i dag. I fråga om hamnar bör emellertid note- ras att bestämmelsen endast omfattar hamnars vattenområden. Be- träffande hamnars landområden gäller i stället 2 kap. 6 §. Se vidare den allmänna motiveringen i avsnitten 16.5.5 och 16.7.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;I punkten 4 anges ett antal älvar och andra vattendrag som också omfattas av lagens geografiska tillämpningsområde utöver vad som följer av punkterna &lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt; Avgränsningarna ska läsas så, att det går en tänkt linje tvärs över vattendragen från den geografiska plats som utgör gränsen för lagens tillämpningsområde uppströms älven eller vattendraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft16"&gt;665&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Punkten omfattar enbart älvar och vattendrag i norra Sverige och till stor del i glesbygdsområden där polisens närvaro är begrän- sad. I de delar älvarna och vattendragen inte ingår i tillämpnings- området, kan Kustbevakningen och en kustbevakningstjänsteman trots detta utöva myndighet i området, men då enbart som biträde åt en annan myndighet, företrädesvis polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det kan vidare erinras om att Försvarsmakten enligt förord- ningen (1982:756) om försvarsmaktens ingripanden vid kränk- ningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. &lt;NOBR&gt;(IKFN-förordningen)&lt;/NOBR&gt; har till uppgift att bl.a. medverka vid kon- troll av sjöfarten och luftfarten inom svenskt territorium (3 § &lt;NOBR&gt;IKFN-förordningen).&lt;/NOBR&gt; Försvarsmakten har också bl.a. tillsyn över det utländska fisket inom Sveriges territorium (3 § 5 p). Förord- ningen innehåller en särskild befogenhetsreglering som omfattar anrop, prejning och visitation av fartyg inom svenskt territorium (4 och 5 §§). På begäran av Kustbevakningen kan biträde lämnas av Försvarsmakten också i andra situationer. Skyldigheten omfattar de befogenheter Kustbevakningen har i svenskt territorium i förhål- lande till handelsfartyg (30 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft41"&gt;I paragrafen regleras lagens tillämpningsområde i de situationer där Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman biträder en annan myndighet. Verksamheten på land regleras i 6 och 7 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;För sådana åtgärder som Kustbevakningen eller en kustbevak- ningstjänsteman vidtar som författningsenligt biträde åt en annan myndighet finns inga uttryckliga geografiska begränsningar i lagen. Vid ett sådant uppdrag avgränsas lagens geografiska tillämpnings- område dels av den huvudansvariga myndighetens verksamhets- område, dels av vilket biträde som har begärts. Kustbevakningen får inte gå utanför någondera av dessa områden. Kustbevakningens bi- träde i brottsbekämpande verksamhet beskrivs närmare i kommen- taren till 4 kap. &lt;NOBR&gt;17–22&lt;/NOBR&gt; §§ och biträde i den ordningshållande verk- samheten i kommentaren till 5 kap. 2 och 5 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Med ”annan myndighet” avses framför allt Sjöfartsverket och Fiskeriverket, men även varje annan myndighet som har en för- fattningsenlig rätt att begära Kustbevakningens biträde med sådan verksamhet som regleras i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till paragrafen finns i avsnitten 17.7.1 och 20.4, som behandlar biträdesrollen i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft16"&gt;666&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Utanför svenskt sjöterritorium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;I paragrafen regleras lagens geografiska tillämpningsområde utan- för svenskt sjöterritorium. Eftersom svensk myndighet kan ha en begränsad rätt att agera utanför det svenska territoriet vid framför allt brottsbekämpning är det nödvändigt att ange ramarna för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Den första punkten reglerar Kustbevakningens rätt att ingripa inom Sveriges ekonomiska zon och på den svenska delen av konti- nentalsockeln. Regeln innebär i sak ingen förändring i förhållande till vad som anses gälla till följd av att Kustbevakningen med stöd av lagen och förordningen om Sveriges ekonomiska zon bedriver tillsyn i zonen och har rätt att utöva polisiära befogenheter vid misstanke om brott mot lagen om Sveriges ekonomiska zon (se vidare avsnitt 16.6.2). Detsamma gäller beträffande lagen och för- ordningen om kontinentalsockeln. Bestämmelsen har dock förtyd- ligats på så sätt att befogenheterna enbart får utövas på den svenska delen av kontinentalsockeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Enligt 15 § lagen om Sveriges ekonomiska zon kan vissa brott begångna utanför det svenska sjöterritoriet lagföras i Sverige. Där föreskrivs att svensk lag ska tillämpas på en konstgjord ö, anlägg- ning eller annan inrättning som tillkommit med stöd av lagen. I förarbetena anges att brott som har begåtts på sådana inrättningar ska lyda under svensk domsrätt (prop. 1992/93:54 s. 56). En lik- nande bestämmelse finns i 10 § lagen om kontinentalsockeln, enligt vilken svensk lag som huvudregel ska tillämpas inom en anläggning och säkerhetszon utanför territorialgränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft8"&gt;Punkten omfattar samtliga de verksamheter som anges i 1 kap. 1 §. Vid sjöövervakning kan t.ex. de internationella sjövägsreglerna (se kommentaren till 1 kap. 2 §), som har införlivats i sjötrafikför- ordningen, tillämpas på sjötrafik med svenska fartyg inom Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;ekonomiska zon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I den brottsbekämpande verksamheten kan en kustbevaknings- tjänsteman ingripa mot alla typer av brott (se kommentaren till 4 kap. 1 § andra stycket). Någon saklig avgränsning finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Detta innebär t.ex. att tjänstemannen kan ingripa också mot brott som normalt ligger utanför myndighetens behörighet, exem- pelvis våldsbrott som begås på en anläggning belägen i den ekono- miska zonen. I en sådan situation ska tjänstemannen emellertid alltid omedelbart efter ingripandet anmäla saken till åklagare. Åklagaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;667&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;får sedan avgöra om brottet ska föranleda förundersökning och vilket biträde som krävs för utredningsarbetet. Se vidare kommen- taren till 4 kap. 29 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En annan typ av brott som kan aktualiseras inom den ekono- miska zonen är brott mot miljöbalken, t.ex. sådan dumpning av avfall enligt 15 kap. &lt;NOBR&gt;31–33&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken som inte faller in under den särskilda regleringen om utsläpp i vattenföroreningslagen. Även andra straffbestämmelser i 29 kap. miljöbalken kan aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Frågor rörande fiske inom den ekonomiska zonen regleras i fiskelagen och omfattas därmed också av paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I den andra punkten regleras lagens geografiska tillämpnings- område på andra vattenområden utanför svenskt sjöterritorium. Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman får, om inte annat följer av 5 §, utöva myndighet utanför svenskt territorium på sätt som anges i lagen när uppgiften följer av en internationell över- enskommelse eller en &lt;NOBR&gt;EG-rättsakt&lt;/NOBR&gt; som binder Sverige och som ger Kustbevakningen eller dess tjänstemän rätt att utöva myndighet utanför det svenska sjöterritoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Med internationell överenskommelse avses i denna bestämmelse en överenskommelse som har ingåtts efter riksdagens godkän- nande. Som exempel kan nämnas Gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland samt den s.k. &lt;NOBR&gt;NEAFC-konventionen&lt;/NOBR&gt; som gäller i Nordostatlanten (se vidare i av- snitten 7.7.1 och 7.7.2 samt beträffande NEAFC även avsnitten 3.3, 5.3.4 och 8.7). I 4 § anges vissa lagar som genomför sådana inter- nationella överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Rätten för Kustbevakningen eller dess tjänstemän att utöva myn- dighet kan följa endera direkt av den internationella överenskommel- sen eller &lt;NOBR&gt;EG-rättsakten&lt;/NOBR&gt; eller av kompletterande nationella bestäm- melser. Det behöver inte uttryckligen framgå av författning att Kust- bevakningen är behörig myndighet. Ett utpekande i förarbetena till lagstiftningen, ett regeringsbeslut eller i annan form är tillräckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En &lt;NOBR&gt;EG-rättsakt&lt;/NOBR&gt; kan ge Kustbevakningen såväl en aktiv rätt att utöva myndighet som rollen som biträde åt en annan myndighet. I avsnitt 5.3.4 har vi beskrivit flera uppgifter inom EU som faller in under denna bestämmelse. Ett exempel är systemet för snabba gräns- insatsenheter, Rabit. Ett annat är att medlemsstaterna i EU inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken i vissa fall kan genom- föra inspektioner på fiskefartyg i sådant vatten som ligger utanför det egna territoriet, men som ingår i gemenskapens vatten. Vissa svenska kustbevakningstjänstemän fungerar som s.k. gemenskaps-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;668&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;inspektörer åt EU och kan då som huvudregel genomföra kon- troller även på andra &lt;NOBR&gt;EU-staters&lt;/NOBR&gt; territorier. För att fullgöra sina uppgifter som gemenskapsinspektörer har de kustbevakningstjänste- män som utför sådana uppdrag vissa befogenheter (se avsnitt 5.3.4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Att också angränsande zon omfattas av bestämmelsen, trots att Sverige inte har inrättat någon sådan, beror på att paragrafen reglerar verksamhet i andra staters vattenområden och att dessa kan ha inrättat en angränsande zon. En kuststat kan i vissa fall, med stöd av havsrättskonventionen, ha en vidgad rätt till omedelbar förföljelse (hot pursuit) i ett sådant område. Kuststaten får förfölja och uppbringa fartyg i den angränsande zonen om sådana rättig- heter kränks som inrättandet av zonen är avsett att skydda (jfr havsrättskonventionen artikel 111.1 och artikel 33).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Med ”annat område” avses bl.a. det s.k. Smutthavet i Nordost- atlanten. I det området har inget enskilt land jurisdiktion, men samarbetet kring fiskerikontroller inom ramen för NEAFC ger bl.a. Sverige och Kustbevakningen rätt att utföra kontroller i om- rådet under vissa perioder. Även t.ex. en annan stats del av konti- nentalsockeln faller in under bestämmelsen om en internationell överenskommelse ger behörighet där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Bestämmelsen omfattar uttryckligen även ”fartyg som befinner sig i ett sådant område”. Skälet till detta är att flytande och vissa fasta plattformar faller in under begreppet fartyg. Sådana kan använ- das för t.ex. undersökning eller produktion i den ekonomiska zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till paragrafen finns i avsnitt 16.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft8"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft41"&gt;Paragrafen anger de författningar som innehåller särskilda bestäm- melser som, utöver vad som följer av 3 §, utvidgar lagens tillämp- ningsområde till vissa områden utanför svenskt sjöterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Av första punkten framgår att fiskelagen innehåller särskilda bestämmelser som sträcker ut den lagens tillämpningsområde utan- för det svenska sjöterritoriet (se 1 och 24 §§ samt 25 § femte stycket fiskelagen). Det innebär alltså att en kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa med stöd av fiskelagen geografiskt går längre än det huvudsakliga tillämpningsområdet för denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Svenskt havsfiske kan t.ex. förekomma i andra länders territo- rialvatten, eftersom fiskelagen även tillämpas på svenskt havsfiske&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft16"&gt;669&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355657x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;utanför den ekonomiska zonen.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Den gemensamma fiskeripolitiken omfattar bl.a. gemenskapsfartygens fiske i det fria havet och, inom ramen för träffade fiskeöverenskommelser, även fisket i vatten under tredje lands jurisdiktion. Valfångst regleras i punkten 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft8"&gt;I andra punkten erinras om att det på motsvarande sätt i jakt- lagen finns särskilda bestämmelser som sträcker ut den lagens tillämpningsområde utanför det svenska sjöterritoriet (se 1 § och 3 § andra stycket jaktlagen). Sverige har genom Internationella konventionen för reglering av valfångsten (valfångstkonventionen) åtagit sig att reglera valfångstverksamhet av personer eller med fartyg under svensk jurisdiktion. För att kunna uppfylla denna förpliktelse har jaktlagens tillämpningsområde utvidgats till att, i de fall som anges särskilt, omfatta även jakt från svenskt fartyg eller luftfartyg på det fria havet utanför den ekonomiska zonen (1 § andra stycket 3 jaktlagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Den tredje punkten erinrar om att sjötrafikförordningens be- stämmelser angående internationella sjövägsregler sträcker ut lagens tillämpningsområde ytterligare. Enligt 1 kap. 4 § sjötrafikförord- ningen ska svenska fartyg rätta sig efter de internationella sjövägs- reglerna och sjötrafikförordningen även utanför Sveriges sjöterri- torium, om detta inte strider mot tillämplig lag i främmande stat. De internationella sjövägsreglerna och sjötrafikförordningen kan alltså gälla även för trafik med svenskt fartyg utanför Sveriges sjö- territorium och svensk ekonomisk zon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Den fjärde punkten erinrar om att också vattenföroreningslagen och vattenföroreningsförordningen innehåller bestämmelser som sträcker ut lagens tillämpningsområde utanför det svenska sjöterri- toriet (se 2 kap. 2 § lagen och 2 kap. 5 § förordningen). I vatten- föroreningslagen finns särskilda bestämmelser om olagliga utsläpp av olja m.m. som innebär att Kustbevakningen kan ingripa mot så- dana utsläpp även i svensk ekonomisk zon och i Östersjöområdet. Utöver vad som sägs i lagen föreskrivs i förordningen att fartyg inte får släppa ut olja inom inre vatten, territorialhav eller ekono- misk zon som tillhör en annan medlemsstat i EU samt vidare att fartyg inte får släppa ut olja på det fria havet. Svenska fartyg får inte heller släppa ut olja inom specialområden, t.ex. Antarktisområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till paragrafen finns i avsnitt 16.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Det utvidgade tillämpningsområdet följer av artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk (grundförord- ningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;670&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Särskilda bestämmelser om ingripanden mot utländska fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen innehåller en erinran om att allmänt erkända folkrätts- liga grundsatser alltid ska beaktas vid ingripanden mot utländska fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;Två viktiga principer, som begränsar möjligheten att ingripa mot utländska fartyg, är utländska statsfartygs immunitet och fartygs allmänna rätt till oskadlig genomfart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Oavsett vad som i övrigt föreskrivs i lagen hindrar således immuniteten i vissa fall varje typ av ingripande, se bl.a. lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Vidare måste en kustbevakningstjänsteman som avser att ingripa mot ett utländskt fartyg beakta att fartyg som bär en annan stats flagg har rätt till oskadlig genomfart av svenskt territorialhav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Även när det gäller brott och frågan om det föreligger svensk domsrätt enligt 2 kap. brottsbalken måste man skilja mellan å ena sidan svenska och å andra sidan utländska fartyg. Myndigheterna kan alltid ingripa mot svenska fartyg. Den rätten omfattar även svenska statsfartyg, eftersom deras immunitet enbart gäller i för- hållande till andra stater och dess myndigheter. Rätten att ingripa mot svenska fartyg gäller även utanför svenskt sjöterritorium, så länge ingripandet inte inkräktar på en annan stats rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;I vilken utsträckning det är möjligt att ingripa mot utländska fartyg beror på om brottet har begåtts på svenskt eller utländskt territorium. Vid brott på svenskt sjöterritorium har Sverige alltid domsrätt, oavsett vilken flagg fartyget bär eller vilken nationalitet besättningen har (2 kap. 1 § brottsbalken). Kustbevakningen och en kustbevakningstjänsteman kan således i princip alltid, om inte immunitetsreglerna aktualiseras, ingripa mot utländska fartyg som befinner sig i svenska hamnar eller på annat svenskt inre vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;När ett brott har begåtts utanför det svenska sjöterritoriet, men 2 kap. 3 § denna lag är tillämplig, kan en kustbevakningstjänsteman alltid ingripa mot svenska medborgare och svenskflaggade fartyg, om brottet har begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon annan som tillhörde besättningen på fartyget eller om rätten att ingripa följer av en sådan överenskommelse som anges i 3 § 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;I fråga om fartyg som befinner sig i svenskt territorialhav reg- leras omfattningen av den svenska verkställande jurisdiktionen över utländska fartyg av i första hand havsrättskonventionen. Den folk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft16"&gt;671&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;rättsliga regleringen ger rätt att ingripa t.ex. om ett utländskt fartyg deltar i ombordtagning eller avlämning av handelsvaror, kontanta penningmedel eller personer på ett sätt som strider mot svensk lag- stiftning inom ett begränsat antal rättsområden och lugn, ordning och säkerhet störs i enlighet med vad som preciseras i konven- tionen. De rättsområden som omfattas är tull, skatt, invandring och hälsovård (artikel 19.2 g). Det föreskrivs också en rätt att ingripa t.ex. om ett utländskt fartyg bedriver fiske i svenskt terri- torialhav (artikel 19.2 i). Det förutsätter att det inte finns någon konventionsreglering som tillåter sådant fiske. Vidare är det tillåtet att ingripa som ett led i narkotikabekämpning. En kustbevaknings- tjänsteman kan, om det utländska fartygets genomfart inte kan anses som oskadlig, – under förutsättning att det finns svensk juris- diktion – ha rätt att i svenskt territorialhav ingripa mot det ut- ländska fartyget och eventuellt gripa personer ombord på detta, eller genomföra en undersökning i anledning av brottet. Vidare kan ett sådant ingripande ske på begäran av fartygets befälhavare eller flaggstatens myndigheter. Däremot kan det uppstå situationer där det saknas svensk domsrätt om en kustbevakningstjänsteman in- griper mot ett brott på ett utländskt fartyg och gärningsmannen är utländsk medborgare (som inte heller efter brottet blivit svensk medborgare eller bosatt sig här). I praktiken kan detta t.ex. inne- bära att brott begångna av en utländsk medborgare på en plattform i svensk ekonomisk zon, vilken är att betrakta som ett fartyg, inte kan lagföras här i landet. Mycket grova brott omfattas dock av svensk jurisdiktion även om de har begåtts av utlänningar. Detta gäller brott med fängelse i fyra år eller däröver i straffskalan (2 kap. 3 § 7 brottsbalken). Det innebär att om en utländsk medborgare skulle göra sig skyldig till exempelvis mord, dråp, människorov, grov mordbrand eller terroristbrott, kan brottet lagföras enligt svensk lag och vid svensk domstol. Konsekvenserna av detta är att en kustbevakningstjänsteman i viss utsträckning kan ingripa i svensk ekonomisk zon med stöd av bestämmelserna i denna lag även mot en utländsk medborgare eller mot ett fartyg som bär annan stats flagg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft8"&gt;Den folkrättsliga utgångspunkten är att alla stater har rätt att använda det fria havet (jfr artikel 87 i havsrättskonventionen). Det innebär att en kustbevakningstjänsteman får borda och vidta åtgär- der mot ett utländskt fartyg på det fria havet endast om det finns skälig anledning att misstänka att det används för sjöröveri, slav- handel eller s.k. otillåten utsändning. Detsamma gäller bl.a. om fartyget saknar eller förmodas sakna nationalitet (artikel 99 ff.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;672&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;Enligt 2 kap. 3 § 5 brottsbalken kan ett brott som har begåtts på det fria havet grunda behörighet för svensk domstol, om brottet har förövats mot en svensk medborgare, en svensk sammanslutning eller enskild inrättning eller mot en utlänning med hemvist i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;En annan reglering som bygger på folkrättsliga principer, och som begränsar möjligheterna att tillämpa svensk lagstiftning, är lagen (1996:517) om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg (begränsnings- lagen). Om ett brott mot bestämmelser om förebyggande, begräns- ning och kontroll av förorening av den marina miljön begås på ett fartyg registrerat i en främmande stat när detta befinner sig utanför svenskt inre vatten framgår av 2 § begränsningslagen att strängare straff än böter inte får dömas ut. Detta gäller dock inte allvarliga och uppsåtliga gärningar som avser förorening i territorialhavet. Regeln återspeglas i 4 kap. 9 § andra stycket denna lag. Lagen inne- håller också en särskild preskriptionsregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 16.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Områden på land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar när lagen är tillämplig vid brottsbekämpning, ordningshållning eller kontroll och tillsyn som sker på land. Den utgör ett undantag från huvudregeln i 1 och 2 §§, som avgränsar Kustbevakningens geografiska verksamhetsområde till vissa vatten- områden. Punkterna 1 och 2 tar sikte på Kustbevakningens själv- ständiga uppdrag. Punkten 3 gäller enbart när myndigheten i ett enskilt fall biträder en annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Enligt den första punkten sträcks lagens tillämpningsområde ut till att gälla på land i de fall detta följer av en särskild författning. Ett exempel är lagen (2006:263) om transport av farligt gods. Med stöd av den lagen övervakar Kustbevakningen transport av farligt gods huvudsakligen inom hamnars landområden. Kustbevakningen både utövar tillsyn enligt lagen och kan ingripa mot brott mot lagen. Ett annat exempel är den föreslagna lagen om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleri som träder i kraft den 1 juli 2008 (se prop. 2007/08:53). Bestämmelsen kan också aktualiseras t.ex. när Kustbevakningen med stöd av utlänningslagen (2005:716) kontrollerar passhandlingar av och i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft16"&gt;673&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;anslutning till sjötrafiken. Det framgår av respektive författning och tillämpningsbestämmelserna till dessa i vilken utsträckning verksamhet får bedrivas på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En annan kategori av bestämmelser som omfattas av första punkten är de processuella reglerna om rätten att inleda och be- driva förundersökning. Genom dessa har Kustbevakningen upp- gifter som i många fall enbart kan utföras på land. Som exempel kan nämnas att rättegångsbalkens och förundersökningskungörel- sens allmänna regler om när, var och hur förhör ska hållas kan innebära att man måste välja en förhörsplats i land. Ett annat exem- pel är delgivning som givetvis måste ske där personen befinner sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Vidare förutsätter viss typ av övervakning att kustbevaknings- tjänstemän kan gå i land på öar och skär. Man måste t.ex. kunna kontrollera om en båt som påträffas inom ett fågelskyddsområde är övergiven eller om det finns personer i land som har överträtt ett förbud mot landstigning. Likaså måste en kustbevakningstjänste- man kunna gå i land för att kontrollera att det inte finns spår av annan otillåten verksamhet inom sådana områden eller gå i land på en ö för att kontrollera passagerna på en utländsk båt som ligger förtöjd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Den andra punkten gäller enbart för Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet. I de fall där det geografiska området till följd av en författningsenlig överenskommelse med annan myndig- het också omfattar land får Kustbevakningen eller en kustbevak- ningstjänsteman utöva myndighet även på de landområden som särskilt anges. Punkten är tillämplig exempelvis om Tullverket be- gär Kustbevakningens medverkan vid tullkontroll på annan plats än i ett hamnområde eller om Fiskeriverket begär biträde med viss fiskerikontroll i land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kravet på att det ska finnas stöd i författning för Kustbevak- ningens medverkan har tillkommit för att markera att lagens be- fogenheter gäller endast i de situationer där statsmakterna har angett att Kustbevakningen får utöva viss typ av kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den tredje punkten omfattar Kustbevakningens biträde åt annan myndighet med en viss åtgärd. En grundläggande förutsättning är att det är fråga om sådant biträde som regleras i denna lag eller annan författning. Den närmare avgränsningen av uppdraget är helt beroende av dels verksamhetsområdet för den myndighet som Kust- bevakningen biträder, dels åtgärden som myndigheten har begärt biträde med. Kustbevakningen får inte gå utöver någondera av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft16"&gt;674&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Med annan myndighet avses inte enbart brottsbekämpande myndigheter, dvs. polismyndigheter, Tullverket eller åklagare, utan även andra myndigheter som t.ex. Fiskeriverket och Sjöfartsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 16.7 och beträffande biträde åt en annan myndighet också till viss del i avsnitt 17.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar sådana ingripanden mot brott som påbörjas eller avslutas på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt punkten 1 är det en förutsättning att den händelse som ligger till grund för ingripandet omfattas av lagens geografiska verksamhetsområde såsom detta avgränsas i &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§. För att para- grafen ska vara tillämplig krävs vidare, enligt punkten 2, att det är fråga om brott som omfattas av bilagan till lagen. Båda förut- sättningarna ska vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Bestämmelsen tar sikte på de situationer där det är nödvändigt att ta med en uppgift i land för att kunna fullgöra den. En sådan situation kan vara att hålla förhör med någon som från en brygga har iakttagit ett brott. Bestämmelsen är också tillämplig om en uppgift av säkerhetsskäl bör utföras i land i stället för på ett fartyg. Som exempel kan nämnas hastighetsmätning med laser, där det ibland kan vara lämpligare att mäta från land ut mot vattnet om hastighetsbegränsningen t.ex. avser en trång passage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Bestämmelsen kan också tillämpas om ett ingripande påbörjas till sjöss, t.ex. om föraren av en båt ertappas med att köra för fort, men denne flyr upp på land för att undkomma kustbevaknings- tjänstemännen. Om den misstänkte förföljs utan avbrott kan in- gripandet ske med stöd av denna bestämmelse. Ingripandet kan i annat fall eventuellt aktualisera en tillämpning av bestämmelsen i 4 kap. 20 § och ger då en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa som biträde åt annan myndighet om ett beslut inte utan väsentlig olägenhet kan avvaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Paragrafen ger däremot inte något stöd för att bedriva fysisk spaningsverksamhet på land eller för att utföra allmänt brottsföre- byggande arbete på landområden. Denna begränsning följer av att rätten att påbörja eller avsluta ett ingripande på land har knutits till att en viss händelse inträffar inom det geografiska verksamhets- området till sjöss (inom eller utanför svenskt sjöterritorium).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft16"&gt;675&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Paragrafen ger heller inte stöd för verksamhet som inte syftar till ett ingripande mot eller utredning av ett konkret brott. Bestäm- melsen hindrar dock inte Kustbevakningen från att bedriva under- rättelseverksamhet eller vad som brukar kallas inre spaning. I likhet med en polisman eller tulltjänsteman har, som tidigare nämnts, en kustbevakningstjänsteman inte några rättsliga befogenheter vid så- dan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Av punkten 2 följer att bestämmelsen inte gäller vid kontroll och tillsyn. I vilken utsträckning en kustbevakningstjänsteman har rätt att ingripa på land i sådan verksamhet regleras i den författning som ligger till grund för kontrollen, se kommentaren till 6 § 2 och 6 kap. 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 16.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Brottsbekämpning och ordningshållning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;Allmänna principer för ingripanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Paragrafen reglerar de allmänna principer som ska beaktas vid all brottsbekämpande och ordningshållande verksamhet som utförs med stöd av lagen. Bestämmelsen har utformats efter mönster av 8 § polislagen (1984:387). I 6 kap. 1 § finns en motsvarande bestäm- melse om krav på proportionalitet vid kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I första stycket kommer &lt;NOBR&gt;legalitets-,&lt;/NOBR&gt; behovs- och proportionali- tetsprinciperna till uttryck. En kustbevakningstjänsteman är alltid, inför varje typ av åtgärd, skyldig att ta ställning till – förutom att ingripandet är författningsenligt – dels om den tilltänkta åtgärden är nödvändig, dels att de skador och olägenheter som ingripandet kan medföra för ett motstående intresse inte står i missförhållande till syftet med ingripandet. Behovet av åtgärden ska således vägas mot de nackdelar denna kan ha för enskilda. Proportionalitets- principen är framför allt viktig vid verkställigheten av en beslutad åtgärd och får särskilt stor betydelse när en tjänsteman använder tvångsmedel. När en kustbevakningstjänsteman ska verkställa en tvångsåtgärd som någon annan har beslutat, är han eller hon skyl- dig att ta ställning till om åtgärden kan genomföras på det sätt som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft16"&gt;676&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;har planerats och att, om så inte är fallet, samråda med besluts- fattaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;I andra stycket tydliggörs att det första stycket i paragrafen inte kan åberopas som en självständig grund för ingripanden som be- gränsar medborgarnas fri- och rättigheter enligt regeringsformen. En kustbevakningstjänsteman måste ha ett direkt författningsstöd för ett ingripande som begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheter som anges i 2 kap. regeringsformen. Dessa fri- och rättigheter omfattar bl.a. skydd mot kroppsvisitation, husrann- sakan och liknande intrång samt skydd mot frihetsberövande och andra inskränkningar i rörelsefriheten. Det innebär t.ex. att ett omhändertagande måste ha ett klart och tydligt stöd i denna lag eller i annan författning och dessutom, enligt första stycket, före- gås av en prövning av om ingripandet, såväl beslutet som verk- ställigheten, står i överensstämmelse med de allmänna principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till paragrafen finns i avsnitt 19.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Denna paragraf, som reglerar en kustbevakningstjänstemans rätt att använda våld i tjänsteutövningen, överensstämmer i sak med en polismans rätt att enligt 10 § polislagen utöva våld för de angivna ändamålen. Rättspraxis och uttalanden angående den paragrafen kan ge vägledning för tillämpningen även av denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Paragrafen utgår från att våld får tillgripas när detta ingår som ett nödvändigt led i tjänsteutövningen, om det inte finns några alternativa medel och det med hänsyn till omständigheterna är för- svarligt. Våldet kan riktas både mot person och mot egendom. Det kan röra sig om lättare eller kraftigare beröring av annan med händer, fötter eller hela kroppen, t.ex. knuffande, ryckande i eller fasthållande av någon. Som våld räknas t.ex. också en åtgärd som består i att man griper tag i någons hals eller att man fattar tag i en persons händer och käke för att framtvinga eller förhindra att han handlar på ett visst sätt (jfr JO 1993/94 s. 148 och 1998/99 s. 107).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;I första stycket preciseras i ett antal punkter rätten att använda våld. Punkterna &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; motsvarar vad som gäller i dag för en kust- bevakningstjänsteman medan punkterna 5 och 6 är nya.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft16"&gt;677&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Enligt punkten 1 får våld användas om kustbevakningstjänste- mannen möts med våld eller hot om våld. Det vanligaste torde vara att personen tar till våld för att undkomma eller hotar med fysiskt våld genom att rikta ett vapen eller annat tillhygge mot tjänste- mannen. Ett ingripande får grundas redan på ett befarat handlande. Kustbevakningstjänstemannen har alltså rätt att ingripa om han eller hon utsätts för enbart verbalt hot om våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det krävs inte att tjänsteåtgärden ska vara av visst slag. Det är därför i och för sig möjligt att undantagsvis använda våld när ett uppdrag som annars inte får genomföras tvångsvis ska utföras, t.ex. om en kustbevakningstjänsteman genomför ett delgivningsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Punkten 2 reglerar våldsanvändning vid laga frihetsberövande. Därmed avses inte bara gripande utan även omhändertagande. Våld får användas dels om personen försöker undkomma utan att ta till våld, t.ex. springer från platsen, dels när tjänstemannen annars möts av motstånd när frihetsberövandet ska verkställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Rätten att använda våld enligt denna punkt avser inte i första hand situationer där någon gör motstånd med våld, eftersom en kustbevakningstjänsteman då har rätt att använda våld redan med stöd av punkten 1. Vad som närmast åsyftas är s.k. passivt motstånd, bestående i att någon som ska omhändertas spjärnar emot eller genom sin kroppstyngd omöjliggör för kustbevakningstjänstemannen att verkställa omhändertagandet (prop. 1983/84:111 s. 94 och 97). Rätten att använda våld gäller inte enbart motstånd från den som ska omhändertas, utan också om det är en tredje person som hindrar verkställandet av ett omhändertagande eller annat frihetsberövande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;En förutsättning för att en kustbevakningstjänsteman ska kunna använda våld är att denne ”möts av motstånd”. Detta innebär att motståndet måste ha manifesterats på något sätt. Enbart ett befarat motstånd ger inte rätt att utöva våld med stöd av bestämmelsen (se JO 1998/99 s. 107).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Punkten 3 reglerar rätten att använda våld i en pågående eller överhängande situation av nödkaraktär. Bestämmelsen förutsätter inte att kustbevakningstjänstemannen möts av våld eller motstånd. Det som i en nödliknande situation kan aktualisera våldsanvänd- ning är behovet av att avvärja en straffbelagd handling eller fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön. Våld kan mycket sällan bli aktuellt vid fara som inte riktar sig mot någon person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Punkten kan t.ex. aktualiseras om en kustbevakningstjänsteman under ett sjöövervakningsuppdrag uppmärksammar att en person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft16"&gt;678&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;ombord på en båt hotar en tredje person med ett skjutvapen och det inte föreligger en nödsituation. Så kan också vara fallet om en person hotar att begå självmord genom att spränga sin motorbåt i luften i en hamn, där det finns andra båtar, och kustbevaknings- tjänstemännen behöver ingripa med våld för att betvinga personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Även en straffbar underlåtenhet, t.ex. vägran att avlägsna sig från ett fartyg trots uppmaningar från befälhavaren, kan aktualisera tillämpning av bestämmelsen. Med hänsyn till proportionalitets- principen bör det i princip vara uteslutet att ingripa med våld, om den som ingripandet riktar sig mot inte gör motstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Punkten 4 reglerar rätten att bruka våld vid framför allt sådana straffprocessuella tvångsmedel som regleras i rättegångsbalken. Den är tillämplig i fråga om beslag och annat omhändertagande av föremål (t.ex. förvar), husrannsakan, kroppsvisitation (oavsett syftet med denna) samt kroppsbesiktning eller ”annan liknande åtgärd” (exempelvis ögonundersökning enligt lagen [1999:216] om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Rätten att bruka våld mot person med stöd av denna punkt är emellertid begränsad. Av andra stycket följer att våld får brukas endast om kustbevakningstjänstemannen möts av motstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;För att reglerna om rätt att använda våld vid kroppsvisitation och kroppsbesiktning ska framstå som meningsfulla måste man enligt JO som passivt motstånd kunna betrakta redan en vägran av den som ska bli föremål för åtgärden att medverka på det sätt som krävs för att denna ska kunna genomföras. Den misstänkte måste dock ges en reell möjlighet att efterkomma uppmaningen. Våld får således tillgripas först sedan det framgått att personen inte kommer att medverka (JO 1998/99 s. 107).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Punkten 5 reglerar rätten att använda våld när ett fartyg, fordon eller annat transportmedel ska stoppas för att man ska ingripa mot någon som färdas i detta och omfattar vidare våldsanvändning vid kontroll av ett fartyg eller fordon eller dess last. Den är t.ex. tillämplig vid misstanke om rattfylleri eller när ett fartyg stoppas på grund av misstanke om smuggling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Hur mycket våld som får utövas och vilka tekniska hjälpmedel som kan användas får med hänsyn till proportionalitetsprincipen avgöras beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Punkten 6 reglerar situationer där en särskild författning ger en kustbevakningstjänsteman rätt att, i någon av de verksamheter lagen omfattar, bereda sig tillträde till en byggnad, ett rum eller ett om- råde. Den reglerar också våldsanvändning när en kustbevaknings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft16"&gt;679&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;tjänsteman spärrar av ett rum eller ett område. Rätten att bruka våld mot person med stöd av denna punkt är emellertid begränsad. Av andra stycket följer att våld får förekomma endast om kust- bevakningstjänstemannen möts av motstånd när tjänsteåtgärden ska genomföras. Ett exempel är om någon med våld försöker hindra att kustbevakningstjänstemän tar sig in i maskinrummet eller i en hytt på ett fartyg för att gripa eller omhänderta någon eller för att göra husrannsakan där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Som angetts ovan begränsas i andra stycket rätten att tillgripa våld vid vissa tvångsingripanden (första stycket 4) och andra tvångs- åtgärder (första stycket 6) till sådana situationer där kustbevaknings- tjänstemannen eller den tjänsteman han eller hon biträder möts av motstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I tredje stycket erinras om att det finns bestämmelser i 24 kap. brottsbalken som också reglerar rätten att använda våld. I första hand avses regeln om nödvärn i 24 kap. 1 §. Det är emellertid viktigt att notera att laga våldsanvändning enligt den paragraf som nu diskuteras ska vara försvarlig, medan nödvärnsregeln i 24 kap. 1 § brottsbalken för straffrihet förutsätter att våldet är uppenbart oför- svarligt. Rätten att använda våld med stöd av punkterna &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; ovan är således mera begränsad än nödvärnsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 19.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft8"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 19 § första stycket polis- lagen, ger en kustbevakningstjänsteman rätt att göra kroppsvisi- tation dels av säkerhetsskäl när en person ska gripas, omhändertas eller avlägsnas (skyddsvisitation), dels när det behövs för att fast- ställa identiteten på den som ingripandet avser (visitation i identifi- eringssyfte). Bestämmelsen innebär en viss utvidgning av visita- tionsrätten, som tidigare enbart omfattat skyddsvisitation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Med kroppsvisitation avses här detsamma som i 28 kap. rätte- gångsbalken. Det innebär att den undersöktes kläder kan sökas igenom i de syften som bestämmelsen anger. Kustbevakningstjänste- mannen kan känna såväl utanpå kläderna som i fickor och liknande. Kroppsvisitation kan också användas för att söka igenom väskor och liknande föremål, som den undersökte bär på sig, t.ex. en rygg- säck. Även sådana saker som paket, bagagelådor och barnvagnar, som någon har med sig, kan undersökas med stöd av paragrafen (jfr prop. 1993/94:24 s. 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;680&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;Den första punkten reglerar skyddsvisitation. Sådan visitation får bara förekomma när någon grips, omhändertas eller avlägsnas och det finns lagstöd för åtgärden. Visitationen ska dessutom vara nöd- vändig av säkerhetsskäl. Syftet är normalt att skydda den omhänder- tagne från att skada sig själv eller att skydda de tjänstemän som ingriper. Med ”farliga föremål” i första punkten avses verktyg eller andra föremål med vilka personen kan skada sig själv, kustbevak- ningstjänstemannen eller annan. Det kan t.ex. vara fråga om skjut- vapen eller stickvapen men även andra föremål som kan användas för att skada en person. Dessutom likställs ”farliga ämnen” med farliga föremål &lt;NOBR&gt;(Nils-Olof&lt;/NOBR&gt; Berggren och Johan Munck, Polislagen, En kommentar, 6 uppl., 2007, s. 132). Som exempel på det sist- nämnda kan nämnas frätande eller explosiva ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Den andra punkten reglerar kroppsvisitation i identifierings- syfte. Sådan visitation får, i likhet med skyddsvisitation, bara före- tas när någon grips, omhändertas eller avlägsnas. Åtgärden ska dessutom vara nödvändig för att fastställa identiteten på en person som antingen vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller kan antas lämna oriktiga uppgifter. Enbart det förhållandet att en person inte visar upp en legitimationshandling, eller uppger att han eller hon inte har någon sådan handling med sig, är inte grund för visitation. Åtgärden kan vara motiverad exempelvis om det annars finns grund att frihetsberöva vederbörande enligt 24 kap. 2 § rätte- gångsbalken för bristfällig identifiering. I den ordningshållande verksamheten torde bestämmelsen om kroppsvisitation i identifier- ingssyfte ibland kunna användas för att undvika ett omhänder- tagande av en person som stör ordningen, t.ex. om det är fråga om en ung person som i stället kan tas om hand av sin vårdnadshavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Om bestämmelsen inte ger utrymme för visitation i identifier- ingssyfte kan det eventuellt finnas grund att gripa vederbörande. Det förutsätter att kraven för häktning enligt 24 kap. 2 § 1 rätte- gångsbalken är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i av- snitten 19.5 och 20.10.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft8"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft41"&gt;Paragrafen, som reglerar möjligheten att använda fängsel, mot- svarar i sak bestämmelserna 15 § lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. och 10 a § polislagen. Den förstnämnda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft16"&gt;681&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;bestämmelsen gäller redan i dag i Kustbevakningens verksamhet när någon berövas friheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I första stycket anges i två punkter i vilka situationer fängsel- beläggning är tillåten. I båda fallen krävs det att personen är gripen, anhållen eller häktad för brott. Enligt den första punkten får fängsel användas under transport eller annan vistelse utanför förvarings- lokalen, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Ett exempel på när bestämmelsen kan tillämpas är om en frihetsberövad person ska transporteras i båt och det av hänsyn till bemanningen ombord, vädret eller annan omständighet är nödvändigt att av säkerhetsskäl begränsa personens rörelsefrihet. Enligt den andra punkten får fängsel även i övrigt användas för att betvinga våldsamt uppträdande, om andra medel är otillräckliga och åtgärden är oundgängligen nöd- vändig med hänsyn till den frihetsberövades eller annans säkerhet till liv eller hälsa. Tillämpningen av den punkten förutsätter i prin- cip att den frihetsberövade är så våldsam eller självdestruktiv att uppgiften inte kan lösas på annat sätt än genom fängselbeläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft8"&gt;Fängselbeläggning innebär för den frihetsberövade ett ytterligare ingrepp i den personliga integriteten. Åtgärden får därför vidtas först sedan det efter noggrant övervägande har konstaterats att den är nödvändig, se kommentaren till 1 §. Vidare ska åtgärden doku- menteras (se tredje stycket).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Av andra stycket följer att även en omhändertagen person kan beläggas med fängsel, om förutsättningarna i första stycket är upp- fyllda. Detsamma gäller den som hämtas till förhör. Proportiona- litetsprincipen i 1 § innebär dock att det krävs betydligt starkare skäl för att belägga den som inte är gripen, anhållen eller häktad med fängsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Tredje stycket föreskriver att beläggning med fängsel ska doku- menteras i protokoll. För protokolleringen gäller vad som föreskrivs i 5 §. I tre punkter anges vilka uppgifter därutöver ett fängselproto- koll ska innehålla. Det ska anges vilken typ av fängsel som har an- vänts, tidpunkten för när fängslet sattes på respektive togs av samt skälen för åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det är av stor vikt att fängselprotokollen upprättas i varje enskilt fall och att skälen för åtgärden redovisas tydligt. Det är också från rättsäkerhetssynpunkt väsentligt att den tjänsteman som upprättar ett sådant protokoll för in alla väsentliga uppgifter (jfr Justitie- ombudsmannens beslut &lt;NOBR&gt;2007-06-19,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2045-2007).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i av- snitten 19.4.2 och 20.10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft16"&gt;682&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1205 ft8"&gt;Dokumentation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft8"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft8"&gt;Paragrafen, som innehåller en generell regel om dokumentation, har stor betydelse ur rättssäkerhetssynpunkt. Bestämmelsen har ut- formats efter mönster av 27 § polislagen. De flesta regler om skyldighet att dokumentera beslut eller verkställighet av tvångsmedel finns dock, som framgår av tredje stycket, i rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft8"&gt;Enligt första stycket ska protokoll över gripande och över åtgärd som innebär avvisande, avlägsnande eller omhändertagande upp- rättas. I stycket anges också i ett antal punkter vad protokollet ska innehålla. Dokumentationen fyller inte bara funktionen att redo- visa vad som har förekommit utan fungerar dessutom som ett stöd för själva beslutet. Tjänstemannen förmås på ett strukturerat sätt tänka efter vilket rättsligt stöd som finns för åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft8"&gt;I andra stycket anges vem som är ansvarig för protokolleringen. Frågan om vem som är att anse som förman regleras i 1 kap. 2 §. Den enskilde tjänstemannen ansvarar för att de initiala uppgifterna dokumenteras, dvs. vem som har fattat beslutet, grunden för be- slutet och när detta har fattats. Övriga uppgifter ska förmannen dokumentera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft8"&gt;I tredje stycket erinras om att skyldigheten att dokumentera beslag (27 kap. 13 § rättegångsbalken), husrannsakan (28 kap. 9 § rättegångsbalken) samt kroppsvisitation och kroppsbesiktning (28 kap. 9 och 13 §§ rättegångsbalken) regleras i rättegångsbalken. En motsvarande regel om protokollering av förvar har föreslagits i prop. 2007/08:68. Vidare erinras om att smugglingslagen innehåller från rättegångsbalken avvikande regler om dokumentation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns sist i avsnitt 18.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft8"&gt;Kontrollverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft8"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft8"&gt;Paragrafen reglerar användning av våld som ett nödvändigt led i kontroll- och tillsynsverksamhet. Normalt föreligger det inte någon rätt att använda våld för att genomföra olika typer av kon- troller. Kontrollförfattningar föreskriver däremot ofta skyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft16"&gt;683&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;för den kontrollerade att medverka på visst sätt. I paragrafen ges dock en kustbevakningstjänsteman rätt att i fyra situationer använda våld enligt de närmare förutsättningar som anges i 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den första är om tjänstemannen själv möts med våld eller hot om våld (jfr 2 § första stycket 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den andra är om tjänstemannen ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid husrann- sakan (jfr 2 § första stycket 4). Sådana åtgärder kan aktualiseras bl.a. vid tullkontroll eller ingripanden enligt lagstiftningen om sjö- fartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Den tredje är om en tjänsteman med laga stöd ska stoppa ett fartyg, ett fordon eller något annat transportmedel eller kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last (jfr 2 § första stycket 5). Sådana åtgärder kan vara nödvändiga bl.a. vid rutinmässig kontroll av nykterheten eller kontroll av farligt gods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den fjärde är om tjänstemannen annars med stöd i lag ska be- reda sig tillträde till, spärra av, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område (jfr 2 § första stycket 6). Detta kan aktualiseras bl.a. vid tullkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ytterligare bestämmelser om rätt att använda våld, generellt eller i en viss situation, finns i några kontrollförfattningar. Se exempelvis 6 kap. 2 § tullagen (2000:1281), som gäller generellt för tullkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i av- snitt 21.13.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;4 kap. Brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Det självständiga verksamhetsområdets sakliga omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Paragrafen, som delvis är uppbyggd efter mönster av 2 § polislagen, anger i första stycket huvudgrenarna i Kustbevakningens brottsbe- kämpande verksamhet. Uppräkningen av uppgifter är uttömmande. Därför krävs det att en uppgift kan inordnas under någon av de an- givna kategorierna för att Kustbevakningen ska ha rätt att självstän- digt ingripa mot brott som anges i bilagan till lagen. Bilagan inne- håller en uppräkning av de författningar, eller delar av författningar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;684&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;som ingår i myndighetens direkta verksamhetsområde. Bilagan utgör således ramen för all självständig brottsbekämpande verksamhet, om inte annat sägs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Punkten 1 avser i första hand spaningsverksamhet och under- rättelseverksamhet. Med underrättelseverksamhet avses insamling, bearbetning och analys av information för att klarlägga om brotts- lig verksamhet utövas eller har utövats, utan att det är fråga om en förundersökning. Inom detta område har en kustbevakningstjänste- man för närvarande inga rättsliga befogenheter. Däremot har man rätt att behandla personuppgifter enligt förordningen (2003:188) om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Uttrycket brottslig verksamhet används för att markera att verksamheten, i motsats till brottsutredning och brottsbeivrande, inte behöver avse konkreta brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Den sjöövervakning som Kustbevakningen kontinuerligt bedriver, i syfte att upptäcka och förhindra brott, genom att med fartyg patrullera områden till sjöss, men också flygövervakning, är exem- pel på uppgifter som omfattas av bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Det brottsförebyggande arbetet kan också, på samma sätt som för polisen, bestå bl.a. i information till allmänheten (t.ex. om trafikregler till sjöss) och kontakter med andra myndigheter för att effektivisera inriktningen av arbetet (exempelvis diskussion med naturvårdande myndigheter om vad som ska prioriteras inom miljö- övervakningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;Punkterna 2 och 3 avser de arbetsområden inom vilka en kust- bevakningstjänsteman har rättsliga befogenheter att ingripa i första hand med stöd av rättegångsbalken. Punkten 3 avser uppgiften att inleda och bedriva förundersökning om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Punkten 4 omfattar uppgiften att utfärda förelägganden om ord- ningsbot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Vidare framgår att Kustbevakningen i vissa fall kan agera själv- ständigt även inom ramen för biträde i en förundersökning. Detta beror på att en åklagare kan ge myndigheten i uppdrag att se till att vissa förundersökningsåtgärder genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Av andra stycket framgår att Kustbevakningen har ett generellt mandat att ingripa mot brott i den svenska ekonomiska zonen och på den svenska delen av kontinentalsockeln. Av hänvisningen till 2 kap. 3 § 2 framgår att Kustbevakningen har motsvarande rätt att ingripa mot brott inom de områden som anges där. Hänvisningen till 2 kap. 5 § innebär att allmänt erkända folkrättsliga grundsatser, t.ex. immunitet, kan hindra ett ingripande. Detta utvecklas närmare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft16"&gt;685&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;i kommentaren till den bestämmelsen. Hänvisningen till 2 kap. 6 § erinrar om att Kustbevakningens befogenheter på land är begrän- sade på det sätt som anges i den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I tredje stycket klargörs att en kustbevakningstjänsteman i allt väsentligt stödjer sina befogenheter att ingripa mot brott på de bestämmelser som finns i kapitlet. Eftersom det finns ett antal för- fattningar som kan ge andra befogenheter har en hänvisning gjorts till dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Kustbevakningens självständiga uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;Inleda förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;I paragrafen regleras Kustbevakningens rätt att inleda förunder- sökning om brott mot någon av de författningar som anges i bi- lagan till lagen. Frågan om myndigheten har rätt att fortsätta att bedriva förundersökningen regleras också. Paragrafen har utfor- mats efter mönster av 23 kap. 3 § rättegångsbalken och 11 kap. 4 § vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I första stycket första meningen preciseras myndighetens rätt att inleda förundersökning. Den gäller enbart brott som anges i bilagan till lagen. Dessutom ska brottet ha begåtts inom Kustbevakningens geografiska område så som detta definieras i 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;De grundläggande reglerna om förundersökning finns i 23 kap. rättegångsbalken och i förundersökningskungörelsen (1947:948). Förundersökning ska enligt 23 kap. 1 § första stycket rättegångs- balken inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. En förundersökning ska enligt 23 kap. 4 § rättegångsbalken bedrivas objektivt och med tillbörlig hänsyn till de berörda. Kravet på objektivitet gäller också när ställning tas i frågan om förunder- sökning ska inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Tröskeln för att inleda förundersökning har satts lågt. Det räcker med att det förekommer anledning till misstanke om brott. En för- undersökning kan således inledas på mycket vaga misstankar så snart dessa avser något som kan vara ett brott (JO 1953 s. 107). Misstanken måste avse en konkret brottslig gärning, men det är inte nödvändigt att man känner till brottets alla detaljer och inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;686&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;heller exakt när det har förövats (JO 2000/01 s. 178 och &lt;NOBR&gt;Per-Olof&lt;/NOBR&gt; Ekelöf, SvJT 1982 s. 658).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Även om Kustbevakningen inte direkt omfattas av bestämmel- serna i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lag- överträdare (LUL) måste denna reglering beaktas också, vilket ut- vecklas närmare i kommentaren till 12 §. I detta sammanhang bör bl.a. 3 § LUL nämnas, som föreskriver att en förundersökning mot den som inte har fyllt 18 år alltid ska ledas av åklagare, om den unge är skäligen misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fäng- else i mer än sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Av första stycket andra meningen följer att inte bara rättegångs- balken, utan också reglerna i förundersökningskungörelsen och andra tillämpningsförfattningar gäller för Kustbevakningens verksamhet. Hänvisningen innebär att en förundersökningsledare vid Kustbe- vakningen inte bara har rätt, och skyldighet, att inleda förunder- sökning, utan även får lägga ned förundersökningen enligt 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken i de fall där det inte är fråga om ett beslut som ska fattas av åklagare, t.ex. på grund av reglerna i LUL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;En förundersökningsledare vid Kustbevakningen får också be- sluta om förhör med var och en som kan antas lämna upplysningar av betydelse för utredningen (23 kap. 6 § rättegångsbalken) och besluta om kvarhållande för förhör (23 kap. 9 § rättegångsbalken). En person som inte är anhållen eller häktad är inte skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar eller i undantagsfall tolv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Förundersökningsledaren får vidare besluta om vissa tvångs- medel, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, t.ex. husrann- sakan och beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En annan uppgift som åligger förundersökningsledaren är att se till att utredningsarbetet dokumenteras. Närmare bestämmelser om förundersökningsprotokoll finns i &lt;NOBR&gt;20–23&lt;/NOBR&gt; §§ förundersöknings- kungörelsen. Av denna reglering följer bl.a. att använda memorial- anteckningar bör få slutlig avfattning efter hand som förunder- sökningen fortskrider och att det av protokollet ska framgå vem som är undersökningsledare, vem som har varit förhörsledare och vem som har sammanställt protokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Även vissa andra bestämmelser i 23 kap. rättegångsbalken kan vara tillämpliga. Detta beror ytterst på dels i vilken utsträckning de brott som Kustbevakningen upptäcker anses vara av enkel beskaf- fenhet, vilket utvecklas närmare nedan, dels förhållandena i den en- skilda förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;687&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355675x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;I andra stycket regleras åklagarinträde. Bestämmelsen inskränker Kustbevakningens möjligheter att bedriva förundersökning. Den har utformats efter vad som gäller i fråga om en polismyndighets respektive Tullverkets rätt att bedriva förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Har en förundersökning inletts av Kustbevakningen ska enligt huvudprincipen ledningen övertas av åklagaren så snart någon skäli- gen kan misstänkas för brottet. Undantag görs dock för brott av enkel beskaffenhet. Utredningen i ett ärende av enkel beskaffenhet kan alltså slutföras av Kustbevakningen, om inte omständigheterna är sådana att åklagaren av andra skäl ska överta ledningen. Ett sådant skäl kan, som tidigare nämnts, vara att gärningsmannen är under 18 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Det har inte ansetts lämpligt att i rättegångsbalken eller annan författning i detalj reglera vad som är brott av enkel beskaffenhet eller när det annars finns särskilda skäl för åklagaren att överta led- ningen. Detta får i stället avgöras från fall till fall. Av betydelse är bl.a. om utredningen är av rutinmässig karaktär och hur juridiskt komplicerade frågorna är (prop. 1957:9 s. 6). Omständigheterna i övrigt kan också vara sådana att åklagaren bör överta ledningen av förundersökningen, t.ex. om kvarstad aktualiseras eller om det rör sig om en psykiskt sjuk person (a. prop. s. 7). Viss ledning kan hämtas av de allmänna råd som riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har utfärdat i samråd.&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Dessa innehåller bl.a. en uppräkning av mål- typer som generellt anses vara av enkel beskaffenhet. Vidare anges en rad situationer där åklagaren av andra skäl bör överta ledningen, t.ex. därför att det krävs beslut av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft8"&gt;Om åklagaren och Kustbevakningen har olika uppfattning om ett visst brott är av enkel beskaffenhet, är det åklagaren som avgör frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vid ingripanden mot utländska fartyg som befinner sig utanför inre vatten föreligger ofta särskilda skäl för åklagaren att ta över förundersökningen (prop. 2000/01:139 s. 183). Förundersökning- arna är i de fallen ofta komplicerade, om det inte är fråga om brott som kan beivras genom ordningsbot eller strafföreläggande. När brott har begåtts på ett utländskt fartyg kompliceras bilden ofta av att gärningsmannen är utlänning. Då måste också förordningen (1993:1467) med bemyndigande för riksåklagaren att förordna om väckande av åtal i vissa fall beaktas. Med stöd av den lagen bemyn- digas riksåklagaren att enligt 2 kap. 5 eller 5 a § brottsbalken för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Det s.k. fördelningscirkuläret, ÅFS 2005:9 (senast ändrad genom ÅFS 2007:4) och RPSFS 2007:2, FAP &lt;NOBR&gt;403-5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;688&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;ordna om åtal för bl.a. brott mot fiskelagen, som har begåtts av en utländsk medborgare i Sveriges ekonomiska zon, eller brott mot vattenföroreningslagen, som har begåtts av en utländsk medborgare i Sveriges ekonomiska zon eller inom inre vatten, territorialhav eller ekonomisk zon som tillhör en annan medlemsstat i EU eller på det fria havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft8"&gt;Frågan om åklagarinträde behandlas främst i avsnitt 17.6.3. Rätten att bedriva förundersökning innebär inte någon absolut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft8"&gt;skyldighet för Kustbevakningen. Myndigheten har alltid rätt att lämna över en förundersökning till åklagare. Ett sådant överläm- nande kan ske när som helst under handläggningen. Åklagare kan dessutom alltid överta förundersökningsledningen, oavsett om det finns någon misstänkt eller inte. Vidare kan ansvaret för utred- ningen av ett ärende överföras till polisen eller Tullverket. Detta aktualiseras framför allt när en person har gjort sig skyldig till flera brott, och Kustbevakningen bara är behörig beträffande något av brotten, eller om det av andra skäl samtidigt pågår brottsutredningar mot samma person hos flera myndigheter. Ett exempel på det förstnämnda är om utredningen gäller såväl vårdslöshet i sjötrafik som vållande till annans död. Även om Kustbevakningen har rätt att utreda frågan om vårdslöshet, bör ansvaret för utredningen i dess helhet ligga på polisen. Detta hindrar givetvis inte att polisen kan begära biträde av Kustbevakningen med utredningsåtgärder om detta bedöms vara lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Enligt tredje stycket ska myndigheten utse särskilda förunder- sökningsledare. Bestämmelsen motsvarar 11 kap. 4 § vattenföro- reningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 17.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft8"&gt;En kustbevakningstjänstemans självständiga rätt att ingripa mot brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft8"&gt;Förhör och andra utredningsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft8"&gt;Paragrafen reglerar s.k. primärutredning som företas under det absoluta inledningsskedet av en utredning, dvs. innan någon be- hörig person ännu hunnit ta ställning till om förundersökning ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft16"&gt;689&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;inledas eller inte. Bestämmelsen motsvarar 2 § LKP och 11 kap. 2 § vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Syftet med bestämmelsen är att den tjänsteman som finns på plats när ett brott upptäcks så långt som det är möjligt ska hålla för- hör och vidta andra åtgärder för att utreda brottet. Under primär- utredningen får en kustbevakningstjänsteman inte besluta om andra tvångsåtgärder än medtagande till förhör, se 4 §. De åtgärder som tjänstemannen vidtar ansvarar denne för. Han eller hon är t.ex. skyldig att föra tillräckliga anteckningar över de förhör som hålls. Enligt 28 § ska tjänstemannen så snart som möjligt anmäla till den som leder förundersökningen om brottet vilka åtgärder som vid- tagits, t.ex. om brottsanmälan har tagits upp och vilka förhör som har hållits (jfr 3 a § förundersökningskungörelsen). Anmälan kan göras till en förundersökningsledare inom Kustbevakningen, om brottet är sådant att myndigheten får bedriva förundersökning. Om det är fråga om annat brott kan anmälan göras antingen till polisen eller till åklagare. I vissa fall ska anmälan alltid göras till åklagare, se 29 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft8"&gt;Det är viktigt att den misstänkte inte har en sämre ställning vid en primärutredning än vid en förundersökning. De allmänna prin- ciperna i rättegångsbalken om förundersökning anses därför vara analogt tillämpliga. Detta gäller bl.a. objektivitetsprincipen och hänsynsprincipen i 23 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken, för- budet mot otillbörliga förhörsmetoder i 23 kap. 12 § och reglerna om protokoll i 23 kap. 21 § .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Medtagande till förhör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft41"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att i omedelbar anslutning till ett brott besluta om medtagande till förhör. Bestämmelsen motsvarar 2 § LKP och 11 kap. 2 § andra stycket vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Paragrafen ger en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman att uppmana den som befinner sig på en plats där ett brott, som ingår i bilagan, har begåtts att följa med till förhör och att ta med vederbörande till förhör om personen inte följer med frivilligt. Detta gäller både innan och efter det att en förundersökning har inletts. Bestämmelsen innebär ett avsteg från huvudprincipen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft16"&gt;690&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;tvångsmedel endast får beslutas inom ramen för en förundersök- ning eller under det rättsliga förfarande som sedan följer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Förutsättningarna för att kunna medta någon till förhör anges i 23 kap. 8 § rättegångsbalken. En första förutsättning är att personen befinner sig på en brottsplats. Däremot spelar det ingen roll om vederbörande är vittne, målsägande eller eventuellt misstänkt för brottet. Har brottet ägt rum någon annanstans, t.ex. ombord på en båt som förts in till kaj, är bestämmelsen därför inte tillämplig om personen har hunnit lämna båten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;En annan förutsättning är att tjänstemannen kommer till platsen när brottet begås eller i omedelbar anslutning till att det avslutas. JO har ansett att redan när det förflutit mycket kort tid efter brottet är bestämmelsen inte längre tillämplig (se JO 1967 s. 53).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;De åtgärder som vidtagits ska enligt 28 § genast anmälas till den som har rätt att leda förundersökning om brottet (jfr 3 a § för- undersökningskungörelsen). Denna person ska fatta beslut om förundersökning ska inledas eller inte. När anmälan har gjorts vilar ansvaret för fortsatta åtgärder på förundersökningsledaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;En person som inte är anhållen eller häktad är inte skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar eller i undantagsfall tolv (se 23 kap. 9 § rättegångsbalken). Det är inte givet när den första tidsfristen börjar löpa. I doktrinen har det ansetts att tidsfristen bör räknas från det att den som ska höras har kommit till förhörs- platsen och är i stånd att kunna höras (se Robert Nordh, Praktisk process IV, Tvångsmedel, s. 47). De närmare bestämmelserna om förhör under förundersökning finns i förundersökningskungörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;Gripande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att besluta om gripande och häv- ande av ett beslut om gripande. Bestämmelsen motsvarar 2 § LKP och 11 kap. 5 § vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I ett fall där förundersökning inte är inledd anses ett beslut om tvångsmedelsanvändning i sig innefatta ett formlöst beslut om för- undersökning. Detta gäller dock inte beslut om beslag (jfr 23 kap. 22 § rättegångsbalken). Det innebär att om det finns anledning att anta att ett brott har förövats, och tjänstemannen beslutar om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;691&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;tvångsåtgärd som bara får vidtas under förundersökning (t.ex. gripande), anses förundersökning ha inletts. Den som mottar an- mälan ska då överväga om förundersökningen ska fortsätta eller om den ska läggas ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Enligt första stycket har en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman att i brådskande fall gripa den som är misstänkt för brott som ingår i bilagan till lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Förutsättningarna för att gripa någon regleras i 24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken. Om det finns skäl att anhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa honom eller henne även utan anhåll- ningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Vad som avses med skäl att anhålla någon framgår av 24 kap. 6 § rättegångsbalken. Enligt huvudregeln krävs att någon är på sanno- lika skäl misstänkt för ett brott på vilket ett års fängelse kan följa och att brottet inte är sådant att man kan förvänta ett bötesstraff. Vidare ska det finnas risk för att den misstänkte försvårar utred- ningen, undandrar sig lagföring eller begår nya brott om han eller hon inte frihetsberövas. Om brottet är mycket allvarligt, dvs. om minimistraffet för brottet är två års fängelse eller mer, finns det en presumtion för frihetsberövande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Ett gripande är en provisorisk åtgärd i förhållande till anhållande och häktning och kräver att ett anhållningsbeslut inte kan avvaktas. Bestämmelsen gäller endast i ”brådskande fall”, vilket innebär att det inte ska finnas tid för tjänstemannen att hinna ta kontakt med en åklagare för att få dennes ställningstagande i frågan (se även JO 2003/04:67). Med hänsyn till teknikutvecklingen kan dock numera ett gripande ofta ersättas med en kontakt med en åklagare (SOU 1995:47 s. 171). Ibland kan det emellertid vara nödvändigt att genomföra åtgärden omedelbart för att inte syftet med åtgärden ska vara förfelat (Lindberg s. 534 och JO 1997/98 s. 133). I en sådan situation har en kustbevakningstjänsteman rätt att besluta om grip- ande om övriga förutsättningar är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Ett gripande kan – i motsats till beslut om anhållande och häkt- ning – inte avse en person som inte är närvarande (se JO 1991/92 s. 52). Det innebär att den kustbevakningstjänsteman som direkt på platsen ställs inför en situation där frågan om frihetsberövande aktualiseras måste ta ställning till om det föreligger gripandeskäl. Om tjänstemannen inte anser sig kunna avgöra detta ska saken hän- skjutas till åklagare. En förundersökningsledare inom Kustbevak- ningen ska således inte rådfrågas i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft16"&gt;692&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;I 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken föreskrivs en gene- rell rätt för envar att gripa dels den som är efterlyst för brott, dels den som har begått brott på vilket fängelse kan följa och som på- träffas på ”bar gärning eller flyende fot”. Även en tjänsteman vid Kustbevakningen kan gripa någon med stöd av den bestämmelsen. Tillämpningsområdet är dock snävt, eftersom det krävs att gärnings- mannen påträffas antingen på brottsplatsen eller på flykt därifrån, eller att det finns ett verkställbart efterlysningsbeslut om att personen ska gripas, se t.ex. NJA 1978 s. 67 och 1994 s. 48 samt RH 1998:90. Rätten att gripa omfattar personer som efterlysts för brott. Där- emot omfattar den inte den som är efterlyst t.ex. efter rymning från tvångsvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Rätten för envar – inkluderande kustbevakningstjänstemän – att gripa den som före 15 års ålder har begått brott på vilket fängelse kan följa och som anträffas på bar gärning eller på flykt från brotts- platsen, regleras i 35 § LUL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Här kan även erinras om att en kustbevakningstjänsteman får gripa en person som är efterlyst i en europeisk arresteringsorder. Detta regleras i 5 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I andra stycket klargörs att rättegångsbalkens bestämmelser om förhör, underrättelse om brottsmisstanke och anmälan till åklagare (24 kap. 8 § rättegångsbalken) också gäller för en kustbevaknings- tjänsteman när denne i brådskande fall griper en misstänkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I omedelbar anslutning till ett gripande får beslutet hävas av den tjänsteman som har fattat detta beslut (jfr 24 kap. 8 § tredje stycket rättegångsbalken). Det krävs dock att det är uppenbart att det inte finns skäl för fortsatt frihetsberövande. Fel person kan t.ex. ha gripits, vilket påtalas av vittnen på platsen. Beslutet ska fattas i omedelbar anslutning till gripandet, vilket innebär att om tjänste- mannen något senare upptäcker att beslutet var felaktigt kan han inte själv häva det utan måste rapportera till sin förman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Så snart ärendet har rapporterats till förmannen upphör rätten för tjänstemannen att häva gripandet. Därefter kan endast för- mannen eller åklagaren göra det. Kustbevakningens skyldighet att häva gripande regleras i 13 §. Vem som ska anses vara förman fram- går av 1 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;När åklagaren har underrättats om gripandet ska åklagaren antingen själv förhöra den misstänkte eller uppdra åt annan att hålla förhöret (24 kap. 8 § rättegångsbalken), om det inte redan finns tillräckligt underlag för att ta ställning till frihetsberövandet. Ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft16"&gt;693&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355681x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;sådant uppdrag får lämnas till en kustbevakningstjänsteman, om åklagaren finner det lämpligt (se 26 §). I annat fall ska den gripne genast överlämnas till polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Uppgiften att ansvara för förvaring av frihetsberövade ligger på polisen och Kriminalvården. Skulle åklagaren anse att det underlag som finns är tillräckligt och besluta om anhållande ska den frihets- berövade överlämnas till polisen så snabbt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Av tredje stycket följer att ett gripande ska dokumenteras enligt reglerna i 3 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Förvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att i brådskande fall besluta om förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman får, i samma utsträckning som en polisman, ta lös egendom i förvar enligt 26 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken. Förvarstagande är en tillfällig åtgärd som kräver att det finns grund för kvarstad, dvs. att egendom måste säkras i avvaktan på rättens beslut eftersom det finns risk att den miss- tänkte genom att avvika eller på annat sätt kommer att undandra sig bötesstraff eller vissa andra former av betalningsskyldighet, som kan komma att ådömas honom eller henne. Förvar får endast riktas mot den som är skäligen misstänkt. Enbart lös egendom, vilket också omfattar lösa saker, får tas i förvar. Detta innebär att bl.a. pengar omfattas av begreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft8"&gt;Enligt huvudregeln ska åklagare&lt;SPAN class="ft28"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;besluta om förvar, men i brådskande fall får en kustbevakningstjänsteman ta lös egendom i förvar, om åklagarens beslut inte kan avvaktas. Vad som avses med brådskande fall har kommenterats under 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Förvar kan aktualiseras t.ex. om Kustbevakningen upptäcker brott av allvarlig karaktär och samtidigt påträffar stora mängder pengar eller andra värdeföremål, exempelvis vid narkotikasmugg- ling. Då kan det ibland finnas rättsliga förutsättningar för förvars-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;För närvarande får beslut i sådana frågor fattas även av annan förundersökningsledare än åklagare. I prop. 2007/08:68 har föreslagits att endast åklagare får besluta om förvar. Beskrivningen utgår från den förutsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;694&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;tagande. Ett mera praktiskt fall är att åklagare begär Kustbevak- ningens biträde med att ta t.ex. en båt i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Har en kustbevakningstjänsteman tagit egendom i förvar ska detta enligt 26 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken skyndsamt anmälas till åklagare (jfr 28 §). Underrättelsen kan normalt full- göras genom att protokoll över åtgärden omedelbart sänds till åkla- garen. Denne ska genast pröva om egendomen ska förbli i förvar. Om åklagaren inte häver förvarsbeslutet, ska frågan om kvarstad underställas rättens prövning senast fem dagar därefter (26 kap. 4 § rättegångsbalken). Om någon ansökan inte görs inom fristen ska egendomen genast återställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Förvarstagande utgör ett särskilt skäl att, oavsett om saken rör ett brott som normalt kan utredas av Kustbevakningen, omedelbart överlämna förundersökningsledningen till åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;En skyldighet att dokumentera förvarstagande på samma sätt som beslag har föreslagits i prop. 2007/08:68. Om förslaget antas av riksdagen kommer skyldigheten automatiskt att gälla för kust- bevakningstjänstemän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Beslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att besluta om beslag. Den mot- svarar i sak 11 kap. 6 § vattenföroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt första stycket får en kustbevakningstjänsteman, i samma utsträckning som en polisman, ta egendom i beslag med anledning av brott som omfattas av bilagan till lagen. Beslut om beslag kan fattas i syfte att säkra utredning om brott (bevisbeslag), att säkra framtida förverkande (förverkandebeslag) eller att säkra att något som har avhänts annan genom brott kan återställas (återställande- beslag). Inte bara egendom som har betydelse som bevis i en fram- tida rättegång kan tas i bevisbeslag, utan även föremål eller hand- lingar som kan vara till nytta i ett spaningsarbete (Nordh s. 92).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Beslag får beslutas för alla typer av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;En grundläggande förutsättning för beslag är att det föremål som ska tas i beslag är tillgängligt. I vilken utsträckning andra tvångs- medel, t.ex. husrannsakan, får användas för att söka efter föremål som ska tas i beslag beror på omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;695&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Enligt andra stycket ska beslaget anmälas till undersöknings- ledaren, om inte denne själv har beslutat om beslaget (jfr 28 §). Anmälningsskyldigheten överensstämmer med vad som gäller för en polisman enligt 27 kap. 4 § tredje stycket rättegångsbalken. Syftet med anmälningsskyldigheten är att förundersökningsledaren ska avgöra om beslaget ska bestå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Skyldigheten att dokumentera beslag regleras i 27 kap. 13 § rätte- gångsbalken och skyldigheten att vårda det beslagtagna i 27 kap. 10 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Om den som har utsatts för beslag inte var närvarande vid be- slaget, ska han eller hon, enligt 27 kap. 11 § rättegångsbalken, utan dröjsmål underrättas om det och om vad som har skett med det beslagtagna. Vederbörande kan begära rättens prövning av beslaget (27 kap. 6 §). Prövningen ska göras inom fyra dagar. Rätten till domstolsprövning innebär att det av underrättelsen (som oftast består av en kopia av beslagsprotokollet) ska framgå vilken domstol som prövar beslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Bestämmelser om Kustbevakningens hantering av beslagtagen egendom finns i 14 och 15 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I tredje stycket erinras om att det kan finnas avvikande beslags- regler i annan författning. En sådan reglering är 47 § tredje stycket jaktlagen, som föreskriver att vilt som har tagits i beslag efter värdering får säljas på lämpligt sätt för att undvika att viltet för- störs. Ett annat exempel är 47 § femte stycket fiskelagen. Enligt den bestämmelsen ska fisk, som har tagits i beslag och som uppenbar- ligen bör förklaras förverkad, omedelbart efter beslaget släppas ut i det vattenområde där den fångats, om den är levnadsduglig och det kan ske utan särskilda kostnader eller besvär. Avvikande regler finns också i 22 § andra stycket smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Avspärrning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att besluta om avspärrning och vissa andra åtgärder. Den motsvarar i sak 27 kap. 15 § rättegångs- balken, men språket har moderniserats och ”tillstänga” ersatts med ”spärra av”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft16"&gt;696&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Om ett brott, som ingår i bilagan till lagen, har begåtts och det är nödvändigt för att säkerställa utredningen, får en kustbevaknings- tjänsteman spärra av ett område eller utrymme eller förbjuda till- träde till ett visst område eller utrymme. Även förbud mot att flytta föremål kan utfärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;För att en avspärrning eller annan åtgärd enligt paragrafen ska ha ett praktiskt värde krävs det normalt att den kustbevaknings- tjänsteman som är först på brottsplatsen fattar beslut om åtgärden, efter att ha gjort en avvägning om åtgärden behövs och är propor- tionerlig. Åtgärden kan riktas mot vem som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Bestämmelsen kan också tillämpas på i princip vilka områden och utrymmen som helst, såväl inomhus som utomhus (jfr prop. 1996/97:175 s. 29). Det framgår direkt av lagtexten att fartyg om- fattas. Om exempelvis ett fartyg behöver undersökas som ett led i en brottsutredning är det möjligt att hindra tillträde till det eller att spärra av en viss del av det. Det är också möjligt att med stöd av paragrafen förbjuda att ett fartyg flyttas från platsen, t.ex. efter en allvarlig olycka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;En avspärrning ska aldrig bestå längre än som är nödvändigt för att genom t.ex. en teknisk undersökning säkra den bevisning som finns. Ju allvarligare brott det rör sig om desto större intrång i motstående intressen får accepteras (se JK beslut &lt;NOBR&gt;2005-09-20,&lt;/NOBR&gt; Dnr &lt;NOBR&gt;2392-04-40).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;Husrannsakan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att i brådskande fall besluta om husrannsakan. Den motsvarar i sak 2 § LKP och 11 kap. 7 § vatten- föroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman har enligt första stycket samma rätt som en polisman har enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken att i brådskande fall göra husrannsakan med anledning av brott som avses i 1 §. Vad som avses med ”brådskande fall” framgår av kom- mentaren till 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Förutsättningarna enligt 28 kap. rättegångsbalken för husrann- sakan ska vara uppfyllda. Det innebär bl.a. att beslutet om hus- rannsakan ska grunda sig på ett brott på vilket fängelse kan följa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft16"&gt;697&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_685"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Föremålet för husrannsakan är hus, rum eller annat slutet förvar- ingsställe. Fartyg jämställs med hus och hytter ombord med rum. Ett låst stuvfack är ett slutet förvaringsställe även om det är åtkom- ligt utifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I Kustbevakningens verksamhet kommer husrannsakan främst att aktualiseras för att söka efter föremål som kan komma att tas i beslag. Husrannsakan kan även göras för att utröna omständigheter av betydelse för utredningen om brottet. Det kan aktualiseras t.ex. vid utredning av oljeutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Husrannsakan ska i första hand riktas mot den som är skäligen misstänkt, men får även göras hos annan. Det krävs starkare skäl för husrannsakan hos annan. Antingen ska brottet ha förövats där eller den misstänkte gripits där eller så ska det finnas synnerlig anledning att anta att man vid husrannsakan påträffar föremål som kan tas i beslag eller att annan utredning om brottet kan vinnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;När det gäller verkställigheten bör framhållas att vid en hus- rannsakan får olägenhet eller skada inte vållas utöver vad som är oundgängligen nödvändigt (28 kap. 6 § första stycket rättegångs- balken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det finns vidare särskilda bestämmelser om rätt att närvara vid husrannsakan (28 kap. 7 § rättegångsbalken). Om den som hus- rannsakan riktar sig mot inte har varit närvarande ska han eller hon underrättas om åtgärden, så snart det kan ske utan men för utred- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Skyldigheten att föra protokoll över husrannsakan regleras i 28 kap. 9 § rättegångsbalken. Ändamålet med förrättningen och vad som förekommit vid denna ska anges i protokollet. Det senare innefattar bl.a. vilka som varit närvarande och uppgifter om verkställigheten. Den person som husrannsakan har gjorts hos har en ovillkorlig rätt att på begäran få bevis om åtgärden och uppgift om det brott misstanken avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Andra stycket bygger på regleringen i havsrättskonventionen. Bestämmelsen ger en kustbevakningstjänsteman rätt att göra hus- rannsakan på ett utländskt fartyg, även om påföljden för gärningen enligt 2 § lagen (1996:517) om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg (begränsningslagen) endast kan bestämmas till böter. Regeln gör således undantag från huvudregeln att det för husrannsakan krävs att fängelse ska kunna följa på brottet men dispenserar inte från de rättsliga kraven i övrigt. En motsvarande begränsning i fråga om påföljdsvalet finns i 41 § första stycket fiskelagen såvitt gäller fiske&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft16"&gt;698&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_686"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;i den ekonomiska zonen. Även vid misstanke om sådana brott kan, genom särregleringen i andra stycket, husrannsakan företas trots att fängelse inte kan följa på brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Tredje stycket erinrar om den särskilda bestämmelse om hus- rannsakan som finns i 26 § andra stycket smugglingslagen och som medger att husrannsakan görs i magasin eller liknande utrymmen för att söka efter egendom som skäligen kan antas bli förverkad på grund av brott mot smugglingslagen även om brottet inte har fängelse i straffskalan. Med ”magasin eller liknande utrymmen” av- ses närmast varumagasin, upplagsbodar och uthus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Kroppsvisitation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten att i brådskande fall besluta om kroppsvisitation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Enligt första stycket får en kustbevakningstjänsteman – utan för- ordnande av undersökningsledare, åklagare eller rätten – i samma utsträckning som en polisman besluta om kroppsvisitation om det är fara i dröjsmål. Begreppet ”fara i dröjsmål” är synonymt med ”i brådskande fall”. Vad sistnämnda uttryck innebär har utvecklats närmare i kommentaren till 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Ett beslut om kroppsvisitation förutsätter att det finns anled- ning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (28 kap. 11 och 13 §§ rättegångsbalken). Om kroppsvisitation ska göras på annan person än den som är skäligen misstänkt, krävs att det finns synnerlig anledning att anta att det genom åtgärden kommer att påträffas föremål som kan tas i beslag eller att det annars är av betydelse för utredningen av brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Ett beslut om kroppsvisitation innebär att en kustbevaknings- tjänsteman kan undersöka kläder och annat som någon bär på sig. Rätten att kroppsvisitera omfattar också undersökning av väskor, paket och andra föremål som personen i fråga har med sig. Med ”andra föremål” avses t.ex. kassar, fodral, plånböcker och barn- vagnar. Större fordon, såsom bilar, faller utanför tillämpningsom- rådet för kroppsvisitation (prop. 1993/94:24 s. 80). Bestämmelsen är tillämplig oavsett om medhavda föremål är öppna eller låsta. För att ett föremål ska kunna undersökas genom en kroppsvisitation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft16"&gt;699&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_687"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;krävs emellertid att föremålet kan knytas till en viss person. En sådan anknytning till personen kan föreligga även om denne till- fälligt har ställt föremålet ifrån sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Tillämpningsområdet för tvångsmedlen kroppsvisitation och husrannsakan överlappar i viss utsträckning varandra. Lagrådet har påpekat att en tumregel för gränsdragningen mellan tvångsmedlen kan vara att egendom som transporteras med handkraft bör bli föremål för kroppsvisitation, medan större saker som förflyttas eller kan förflyttas enbart med maskinkraft får undersökas enligt reglerna om husrannsakan (a. prop. s. 80).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Skyldigheten att föra protokoll över kroppsvisitation regleras i 28 kap. 9 och 13 §§ rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I andra stycket erinras om att det finns särskilda bestämmelser om kroppsvisitation i 27 och 29 §§ smugglingslagen. Dessa bestäm- melser ger kustbevakningstjänstemän rätt att besluta om kropps- visitation under andra förutsättningar än vad som gäller enligt rättegångsbalken. Vidare är skyldigheten att föra protokoll över en sådan åtgärd mera begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Annan undersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen reglerar en kustbevakningstjänstemans möjligheter att besluta om undersökning av sådana platser som inte är allmänna och inte heller omfattas av bestämmelserna om husrannsakan, dvs. inte är att hänföra till hus, rum eller slutet förvaringsställe (jfr kommentaren till 9 §). Bestämmelsen motsvarar 11 kap. 8 § vatten- föroreningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Med stöd av denna paragraf kan t.ex. ett fartygs däck och öppna lastutrymmen undersökas som ett led i en brottsutredning, men enligt förarbetena omfattas också bl.a. gårdsplaner, fabriksområden, brädgårdar och andra sådana upplag samt byggnadsplatser (SOU 1938:44 s. 330). De öppna utrymmena kring ett båtvarv eller en inhägnad upplagsplats för båtar kan vara andra exempel på platser som faller under tillämpningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft41"&gt;En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman att på en sådan plats företa en undersökning med anledning av brott som omfattas av bilagan till denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft16"&gt;700&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_688"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Ett beslut om annan undersökning bör dokumenteras i för- undersökningsprotokollet (se 20 § förundersökningskungörelsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;Brottsmisstankar mot underåriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft8"&gt;I paragrafen klargörs att vid brottsmisstankar mot underåriga ska den särskilda reglering som finns i lagen med särskilda bestäm- melser om unga lagöverträdare (LUL) tillämpas. LUL gäller primärt enbart vid handläggning hos polis, åklagare och domstol (1 § LUL). I nämnda myndigheters verksamhet är LUL ett komplement till rättegångsbalken. De särskilda reglerna i lagen ersätter och fyller ut bestämmelserna i rättegångsbalken (prop. 1994/95:12 s. 95).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Eftersom Kustbevakningen, i likhet med Tullverket, inte om- fattas av bestämmelserna i LUL får regleringen ingen omedelbar inverkan på myndighetens verksamhet. Indirekt berörs emellertid även Kustbevakningen, eftersom en förundersökning mot den som inte har fyllt 18 år bör lämnas över till åklagare. Enligt 3 § LUL ska en förundersökning mot någon som är under 18 år alltid ledas av åklagare, om den unge är skäligen misstänkt för ett brott för vilket är föreskrivet fängelse i mer än sex månader. I de fallen är det så- ledes ett direkt krav på att utredningen ska lämnas över till polisen eller till åklagare. Vidare gäller generellt att förundersökningar mot underåriga ska ledas av en åklagare eller en polisman som är särskilt lämpad för uppgiften (2 § LUL). Har den unge tidigare gjort sig skyldig till brott, ska om möjligt samma polisman eller åklagare leda utredningen. De enda fall där det kan vara motiverat att Kust- bevakningen inte överlämnar ett ärende, är om det rör sig om brott som kan beivras genom ordningsbot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft8"&gt;Av regleringen följer vidare bl.a. att en kustbevakningstjänste- man som efter ett förhör får klart för sig att den hörda personen är under 15 år bör lämna över ärendet till polisen eller till åklagare, som får ta ställning till om en utredning enligt LUL ska inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den stränga syn som råder vid användning av tvångsmedel mot misstänkta under 15 år måste alltid beaktas. Reglerna om tvångs- medel mot underåriga finns i 35 och 36 §§ LUL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Om någon, som är under 15 år, begått ett brott på vilket fängelse skulle ha kunnat följa och anträffas på bar gärning eller på flykt från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft16"&gt;701&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_689"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;brottsplatsen, får han eller hon gripas av envar (35 §). Denna bestämmelse är direkt tillämplig på en kustbevakningstjänsteman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Beslag, husrannsakan och kroppsvisitation enligt rättegångs- balken får användas mot en misstänkt under 15 år om förutsätt- ningarna i övrigt är uppfyllda och det finns särskilda skäl. Vidare kan barn under 15 år också bl.a. hämtas till förhör och kvarhållas efter förhör (36 §). Däremot kan de inte anhållas eller häktas. Kroppsbesiktning av barn under 15 år är inte heller tillåten, utom vid brott mot smugglingslagen. Enligt smugglingslagen kan ytlig kroppsbesiktning göras även på barn under 15 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft8"&gt;Kustbevakningens befogenheter när myndigheten självständigt bekämpar brott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;Åtgärder efter ett gripande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Paragrafen reglerar Kustbevakningens skyldighet att följa rätte- gångsbalkens bestämmelser om en gripen persons rättigheter och skyldigheter, när myndigheten leder en förundersökning. Bestäm- melsen tar främst sikte på skyldigheten att häva felaktiga gripan- den, men gäller även i fråga om behandlingen av den frihets- berövade och underrättelser till bl.a. närstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Bestämmelsen innebär bl.a. att en kustbevakningstjänstemans beslut om gripande ska hävas av Kustbevakningen om det är uppenbart att det inte finns skäl för fortsatt frihetsberövande och beslutet inte har hävts av den tjänsteman som fattat det. Innan åklagaren har hunnit underrättas om frihetsberövandet får beslutet om gripande hävas av Kustbevakningen, men endast om det är uppenbart att det inte finns skäl för fortsatt frihetsberövande (jfr 24 kap. 8 § tredje stycket rättegångsbalken, se även prop. 1996/97:175 s. 55 f.). Det krävs således starka skäl för en sådan åtgärd, t.ex. att det på grund av vittnesmål står klart att fel person har gripits eller att personen av misstag har gripits trots att denne är under 15 år. Har gripandet anmälts till åklagare har myndigheten inte rätt att häva gripandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vidare ska skyldigheten att så snabbt som möjligt underrätta den gripne om skälen för gripandet iakttas. I fråga om behandlingen gäller bestämmelserna i lagen om behandlingen av häktade och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;702&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_690"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;anhållna m.fl. Det får också anses ingå i myndighetens skyldigheter att kontrollera att åklagare omedelbart underrättas om gripandet. Numera ska, som huvudregel, närstående underrättas om grip- ande, se 24 kap. 21 a § rättegångsbalken. Vid s.k. envarsgripande inträder underrättelseskyldigheten när den gripne har överläm- nats till en polisman (se prop. 2007/08:47). Däremot anses det att någon underrättelse enligt lagen (1989:152) om underrättelse- skyldighet m.m. när utlänningar är berövade friheten normalt inte behöver lämnas vid korta frihetsberövanden. Någon underrättelse krävs inte om frihetsberövandet upphört innan det t.ex. varit möj- ligt att få tag på en viss närstående och inte heller om någon under- rättelse inte kunde lämnas med hänsyn till utredningsläget innan frihetsberövandet upphörde (a. prop. s. 24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Hantering av beslagtagen egendom m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft41"&gt;Paragrafen reglerar Kustbevakningens skyldighet att ta hand om beslagtagen egendom. En motsvarande bestämmelse för Tullverket finns i 23 § smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Huvudregeln, som anges i första stycket är att Kustbevakningen ska förvara egendomen. I paragrafen anges dock två situationer som kan föranleda annan förvaring. Den första är om det finns sär- skilda regler i annan författning. Sådana regler finns, som framgår av andra stycket och till vilket vi återkommer nedan, i vapenlagen (1996:67). Den andra är om åklagaren bestämmer att egendomen ska förvaras av någon annan än Kustbevakningen. Åklagaren kan t.ex. besluta om särskild förvaring av vårdkrävande egendom eller själv ta hand om ett beslagtaget föremål som ska visas upp för rätten. Med åklagare avses här även tullåklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I de fall där Kustbevakningen förvarar det beslagtagna ska myn- digheten enligt 27 kap. 10 § tredje stycket rättegångsbalken se till att egendomen vårdas väl. I detta ligger bl.a. krav på att egendomen inte förvaras så att värdet på den minskar. I fråga om pengar anses det innebära att de ska sättas in på ett räntebärande konto, såvida det inte rör sig om ett bevisbeslag och pengarna utgör bevismedlet. Vidare ska myndigheten hålla noggrann tillsyn över det beslagtagna och se till att det inte byts ut eller förändras eller missbrukas på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft16"&gt;703&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_691"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;något sätt. Detta ställer krav på sådan dokumentation över beslagtagna föremål att varje föremål kan spåras och kräver också regelbunden kontroll av att föremålen finns kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I 27 kap. 10 § första stycket rättegångsbalken öppnas möjlighet att lämna kvar ett beslagtaget föremål i innehavarens besittning, om detta kan ske utan fara och annars är lämpligt. Beslut i den frågan fattas av förundersökningsledaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Även om Kustbevakningen ansvarar för förvaringen får myndig- heten överlämna åt annan att sköta den praktiska förvaringen av beslagtagen egendom. Det kan aktualiseras t.ex. vid insmuggling sjövägen av utrotningshotade djur. Det juridiska ansvaret för för- varingen (och eventuella skador som uppstår på det beslagtagna) ligger dock alltid kvar på Kustbevakningen i sådana fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Ibland kan det av utredningstekniska skäl vara lämpligt att det beslagtagna godset finns på den ort där förundersökningen sker. Det kan då vara praktiskt att förvaringen sker hos exempelvis polis- myndigheten på orten (jfr prop. 1999/2000:124 s. 165). Detsamma kan vara fallet om beslag görs på en plats där Kustbevakningen inte har några lokaler och godset inte lämpligen kan transporteras. Som framgått ovan har dock Kustbevakningen ansvaret för förvaringen även om det beslagtagna förvaras utanför myndigheten, utom i de fall där beslutet har fattats av åklagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;I andra stycket erinras om att de särskilda bestämmelserna i vapenlagen ska tillämpas även beträffande beslagtagen egendom. För Kustbevakningen kan det, på samma sätt som för polisen, bli aktuellt att förvara vapen som har tagits i beslag. Ett beslagtaget vapen måste antecknas i beslagsprotokoll. Om vapnet inte hanteras korrekt kan innehavet komma att betraktas som personligt och därmed omfattas av den generella tillståndsplikt som vapenlagen föreskriver även för skjutvapen som innehas av staten (se 1 kap. 8 § och 2 kap. &lt;NOBR&gt;17–21&lt;/NOBR&gt; §§ vapenlagen). Som en yttersta konsekvens kan tjänstemannen då göra sig skyldig till vapenbrott genom att denne anses inneha det beslagtagna vapnet utan att ha rätt till det (se NJA 2006 s. 145).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Bestämmelser om skjutvapen och ammunition som finns hos en polismyndighet finns bl.a. i förordningen (1996:31) om statliga myndigheters skjutvapen m.m. och i förordningen (2007:12) om hantering av skjutvapen och ammunition som lämnas in till en myn- dighet. Därutöver har Rikspolisstyrelsen gett ut föreskrifter och all- männa råd om polisens och andra statliga myndigheters förvar- ing och transport av skjutvapen och ammunition (RPSFS 2005:9,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft16"&gt;704&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_692"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;FAP &lt;NOBR&gt;943-1).&lt;/NOBR&gt; Vapen utgör exempel på föremål som kan vara lämp- ligare att förvara hos någon annan, i detta fall polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till paragrafen finns i avsnitt 18.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft8"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar Kustbevakningens möjligheter att vidta åtgärder med sådan egendom som har tagits i beslag för framtida förverk- ande, utan att invänta att en dom eller ett beslut om förverkande vinner laga kraft. Åtgärderna omfattar enbart beslag i förverkande- syfte. Andra beslag ska hanteras enligt reglerna i rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I första stycket finns bestämmelser om försäljning av den beslag- tagna egendomen. För försäljning krävs visserligen inte ett laga- kraftägande beslut om förverkande av den beslagtagna egendomen, men försäljning bör enbart komma i fråga när fortsatt förvaring av egendomen framstår som oförsvarlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft41"&gt;Första punkten kan tillämpas på exempelvis beslag av fisk eller andra s.k. färskvaror. Enligt 47 § fiskelagen ska dock livsduglig fisk om möjligt släppas tillbaka i vattnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Andra punkten avser fall där förvaringen är förenad med alltför stora kostnader i relation till bl.a. varans värde och den tid som beslaget kan väntas bestå. Det kan t.ex. vara fråga om levande djur som kräver särskild vård eller föremål som kräver förvaring i sär- skild miljö för att inte förlora sitt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Tredje punkten reglerar förtida försäljning när ”det annars finns särskilda skäl”, t.ex. om beslaget omfattar typiskt säsongsbetonade varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Med stöd av andra stycket ges Kustbevakningen rätt att under de förutsättningar som anges i punkterna &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; i stället förstöra den beslagtagna egendomen. Bestämmelsen bör användas restriktivt. Förstörande kan aktualiseras exempelvis vid beslag av sällsynta levande växter som inte får föras in i landet. Det kan också vara fråga om särskilt vårdkrävande egendom som avses i första stycket och som inte heller får försäljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Tredje stycket reglerar en ägares rätt till ersättning för en vara som har sålts enligt första stycket eller har förstörts enligt andra stycket och sedan inte blir förverkad. Ersättningen ska motsvara det som försäljningen har inbringat. Om varan i stället har för- störts, skall ersättningen bestämmas till ”skäligt belopp”, dvs. närmast varans marknadsvärde vid den tidpunkt då beslaget skedde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft16"&gt;705&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_693"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Ersättningsfrågorna ska prövas av Kustbevakningen. Om fel eller försummelse har förekommit vid tillämpningen av bestämmelsen kan den ersättningsberättigade begära skadestånd av staten och åberopa felaktig myndighetsutövning. Om förverkad egendom säljs utan beaktande av en bibehållen särskild rätt, ska ersättningsfrågan således i första hand bedömas enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen. Därmed har en skadelidande som regel rätt till skadestånd när en särskild rätt går förlorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft8"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen innehåller en erinran om att det finns särskilda bestäm- melser om hanteringen av beslagtagen egendom i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. I avsnitt 26.5 be- handlar vi vissa författningsändringar i den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft8"&gt;Verksamhetsområdets sakliga omfattning vid biträde åt annan myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen reglerar den sakliga omfattningen av Kustbevakningens verksamhet som biträde åt annan myndighet. Myndighetens upp- drag att biträda en annan myndighet är latent. För att det ska aktualiseras krävs ett initiativ av en myndighet eller en tjänsteman i det enskilda fallet, om det inte är fråga om en situation som avses i 20 §. I vilka situationer en sådan biträdesroll kan aktualiseras anges i 18 och 19 §§. Allmänna överenskommelser mellan myndigheter om biträde med vissa uppgifter omfattas alltså inte av tillämpnings- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;När Kustbevakningen ingriper som biträde åt annan myndighet är verksamhetsområdet inte sakligt inskränkt, utan omfattar alla typer av brott. Detta framgår av formuleringen att myndigheten får ingripa även mot andra brott än dem som anges i bilagan. Upp- draget avgränsas genom det verksamhetsområde som gäller för den myndighet som begär biträde och den uppgift biträdet avser. Det ankommer på den som begär biträde att avgöra om det är lämpligt att uppgiften utförs av Kustbevakningen, som då agerar i den andra myndighetens ställe. Det innebär att Kustbevakningen som biträde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;706&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_694"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;åt en annan myndighet kan verka inom ett större verksamhetsom- råde än vad som är fallet om myndigheten ingriper på egen hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Paragrafen ger inte myndigheten i sig några rättsliga befogen- heter. På samma sätt som i övrigt utövas de enskilda befogen- heterna i stället av den enskilde tjänstemannen. Däremot kan myn- digheten acceptera eller avslå en begäran om biträde (se 21 §). Det är således myndigheten som tar ställning till om man kan lämna biträde vid en planerad insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 17.7.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft8"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen anger hur en begäran om biträde kan aktualiseras. Det framgår av 19 § vilka befogenheter kustbevakningstjänstemannen har i de fall där biträde begärs innan förundersökning har inletts. Har förundersökning inletts avgör förundersökningsledaren vilka åtgärder som delegeras, jfr 26 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Kustbevakningstjänstemannens biträde är händelsestyrt och be- gränsas till att gälla ”ett enskilt fall”. Bestämmelsen medger inte att det träffas generella överenskommelser mellan myndigheter om att en kustbevakningstjänsteman får ingripa vid vissa brottstyper eller på vissa platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Av första punkten följer att en kustbevakningstjänsteman får agera först efter det att insatsen i fråga har godkänts av den ansvariga myndigheten. Praktiskt kan detta hanteras så, att kustbevaknings- tjänstemannen via kommunikationsradion eller på annat sätt kon- taktar polisens vakthavande befäl, t.ex. om Kustbevakningen vid patrullering upptäcker en person som framför en stulen båt och ett ingripande inte kan avvaktas. Efter ett godkännande från polisens vakthavande befäl kan kustbevakningstjänstemannen vidta den åt- gärd som biträdet avser, så länge åtgärden i fråga har stöd i denna lag eller annan författning eller det är fråga om en åtgärd som inte behöver författningsstöd. Om situationen är så akut att besked från behörig myndighet inte kan avvaktas, får tjänstemannen överväga om det finns grund för att vidta någon av de åtgärder som anges i 20 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;I andra punkten regleras en kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa när en polismyndighet eller Tullverket har begärt biträde i ett enskilt fall. Kustbevakningen kan neka till en sådan begäran, vilket framgår av 21 §. Bestämmelsen kan aktualiseras som ett stöd åt i första hand polisen, t.ex. efter larm från allmänheten angående ett våldsamt slagsmål på en skärgårdsö. Ett annat exempel är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft16"&gt;707&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_695"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;polisen behöver hjälp med att följa efter misstänkta rånare som har flytt i båt. Det kan även vara fråga om att Tullverket har fått tips om pågående smuggling i fartyg och behöver hjälp av ett antal kust- bevakningstjänstemän för ingripande eller genomsökning av ut- rymmen. Punkten kan också tillämpas på planerade insatser, t.ex. om Tullverket begär biträde av Kustbevakningen med ett kom- mande tillslag i en hamnanläggning eller ett större narkotikatillslag som omfattar genomsökning av ett helt fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Andra punkten kan också tillämpas bl.a. om polisen har fått in en anmälan om en stulen båt och begär hjälp av Kustbevakningen med att söka reda på båten. Här är det fråga om ett ”enskilt fall”, även om uppdraget, om båten inte anträffas direkt, kan spänna över flera arbetspass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 17.7.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft8"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;I paragrafen regleras en kustbevakningstjänstemans grundläggande rättsliga befogenheter vid biträde åt annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Enligt första stycket har en kustbevakningstjänsteman, innan för- undersökning har inletts, rätt att vidta primärutredningsåtgärder. Bestämmelsen är tillämplig i de fall där kontakten med behörig myndighet har utmynnat i en begäran om biträde, men där den som har beslutat på den huvudansvariga myndighetens vägnar inte är be- hörig att inleda förundersökning. Kustbevakningstjänstemannens rätt att ingripa är tidsbegränsad och gäller enbart fram till den tid- punkt när en behörig person fattar beslut i frågan om förunder- sökning ska inledas. Därefter kan biträde enligt 26 §, som reglerar biträde åt förundersökningsledare, aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kustbevakningstjänstemannens möjligheter att på begäran bistå en annan brottsbekämpande myndighet omfattar alla åtgärder som nämns i 3 och 4 §§ och ger också denne rätt att ingripa med de medel som krävs för att genomföra dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I andra stycket hänvisas till att en kustbevakningstjänstemans biträde åt en förundersökningsledare regleras i 26 §. Den närmare innebörden av biträdesrollen framgår av kommentaren till den be- stämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft8"&gt;Vilka verkställighetsåtgärder som får vidtas följer av &lt;NOBR&gt;23–25&lt;/NOBR&gt; §§. Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 17.7.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft8"&gt;och 17.7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft16"&gt;708&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_696"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I paragrafen öppnas möjlighet för en kustbevakningstjänsteman att som biträde åt annan myndighet gripa en person eller ta egendom i beslag, om beslut i frågan om biträde inte utan väsentlig olägenhet kan avvaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Första stycket utgör ett undantag från huvudregeln att ingripan- den mot sådana brott som ligger utanför bilagan till denna lag får ske först efter det att godkännande har inhämtats från den behöriga myndigheten. Paragrafen innebär att en kustbevakningstjänsteman som i brådskande fall behöver gripa en person, eller ta egendom i beslag, har rätt att göra detta. En grundläggande förutsättning är att ett beslut om biträde inte utan väsentlig olägenhet kan av- vaktas. Bestämmelsen är, som framgår av ordalydelsen, avsedd att tillämpas restriktivt. Syftet med den är framför allt att kustbe- vakningstjänstemän inte ska behöva falla tillbaka på rätten till envarsgripande, exempelvis om man påträffar en person vid en stulen båt men situationen inte är sådan att det är fråga om bar gärning. I ett sådant fall ska kustbevakningstjänstemannen kunna ingripa direkt och inte behöva låta gärningsmannen löpa och kon- takta polisen för att försäkra sig om huruvida man vill ha biträde med att söka efter denne. På motsvarande sätt ska en kustbe- vakningstjänsteman för polisens räkning kunna ta ett föremål i beslag som kan ha betydelse för utredning om brott, om det finns risk för att föremålet går förlorat om åtgärden inte vidtas genast. Det kan t.ex. vara fråga om föremål som påträffas på en brotts- plats på en avlägset belägen ö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft8"&gt;De närmare förutsättningarna för att ingripa med stöd av be- stämmelsen regleras i 5 och 7 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft41"&gt;Av andra stycket följer att åtgärden ska dokumenteras i enlighet med vad som närmare anges i 3 kap. 5 § (se kommentaren till den bestämmelsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 17.7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1222 ft16"&gt;709&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_697"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Avslag på en begäran om biträde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen reglerar Kustbevakningens rätt att avslå en begäran om biträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I första stycket regleras Kustbevakningens rätt att neka till en begäran om biträde från annan myndighet. Bestämmelsen tar fram- för allt sikte på biträde vid en planerad insats och avser främst de situationer där Kustbevakningens biträde åt en annan myndighet skulle inverka menligt på den egna verksamheten. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas med viss restriktivitet, särskilt vid ett hastigt uppkommet behov av biträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Andra stycket innehåller en hänvisning till den paragraf som föreskriver att Kustbevakningen och en kustbevakningstjänsteman aldrig kan neka en åklagare biträde i en förundersökning. Bestäm- melsen kommenteras utförligare under 26 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 17.7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen reglerar skyldigheten att till den huvudansvariga myn- digheten rapportera vilka åtgärder som har vidtagits. Den är tillämplig såväl på biträde som lämnas innan förundersökning har inletts som på biträde till en förundersökningsledare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;En kustbevakningstjänstemannen ska genast rapportera till den ansvariga myndigheten vilka ingripanden som gjorts och resultatet av vidtagna åtgärder. Det är av central betydelse för den myndighet som har begärt biträde att den omedelbart informeras om åtgär- derna. Med utgångspunkt i denna rapportering får den som begärt biträde besluta om vidare åtgärder. Även om biträdet inte har lett till något ingripande, t.ex. om en efterspanad båt inte har påträffats, förutsätts viss rapportering, nämligen av vilka åtgärder som vid- tagits, t.ex. vilket område man har sökt i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft16"&gt;710&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_698"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Gemensamma bestämmelser om verkställighetsåtgärder m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Preja, borda och inbringa fartyg till hamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar en kustbevakningstjänstemans rätt att preja, borda och hålla kvar ett fartyg samt att inbringa detta till hamn för att verkställa en redan beslutad åtgärd. Den kan t.ex. aktualiseras i samband med oljeutsläppsbrott eller fiskebrott. Bestämmelsen motsvarar i stora delar 11 kap. 14 § vattenföroreningslagen och 4 § LKP. En likartad bestämmelse för den ordningshållande verksam- heten finns i 5 kap. 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Rätten enligt första stycket att preja fartyg gäller såväl när kust- bevakningstjänstemannen ingriper inom myndighetens självstän- diga verksamhetsområde som när detta sker som biträde åt en annan myndighet. Bestämmelsen är en ren verkställighetsregel och förutsätter att det finns ett beslut av en behörig beslutsfattare om en utredningsåtgärd eller ett tvångsmedel av det slag som anges i paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Begreppet ”preja” överensstämmer med terminologin i 6 kap. sjölagen och anknyter till de särskilda ansvarsreglerna för befäl- havare i 20 kap. 9 § sjölagen. Termen förekommer bl.a. också i 6 kap. tullagen. Begreppet kan sägas vara synonymt med termen ”stoppa”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft8"&gt;”Borda” är en internationellt vedertagen term som bl.a. före- kommer i havsrättskonventionen. I förhållande till utländska fartyg är rätten för annan än flaggstaten att borda sådana fartyg på det fria havet begränsad till fem fall (sjöröveri, slavhandel, otillåten utsänd- ning, saknad nationalitet samt saknad eller felaktigt använd flagg, se artikel 110 i konventionen). Av hänvisningen till 2 kap. 5 § framgår att denna begränsning alltid ska iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Rätten att använda våld regleras i 3 kap. 2 § 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Gemensamt för samtliga åtgärder som vidtas med stöd av denna bestämmelse är enligt andra stycket att en åtgärd som inte längre behövs omedelbart ska upphöra. Det krävs således en fortlöpande bedömning av behovet av åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Rätten att hålla kvar ett fartyg enligt första stycket begränsas genom tredje stycket. Om det tar mer än sex timmar att genomföra den utredningsåtgärd som har föranlett ingripandet mot fartyget ska åtgärden prövas av en förman. Prövningen, som ska avse frågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft16"&gt;711&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_699"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;om åtgärden ska bestå, får göras med utgångspunkt främst i proportionalitetsprincipen. Förmannen ska således inte pröva om det ursprungliga beslutet om ingripande mot fartyget var korrekt, utan enbart ta ställning till om ingripandet ska fortgå. Om kvar- hållandet beror på en åtgärd beslutad av åklagare, ska ett beslut att inte längre kvarhålla fartyget föregås av samråd med denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Stoppa fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen reglerar en kustbevakningstjänstemans rätt att stoppa ett fartyg. Medan 23 § är avsedd att användas framför allt vid brott där även fartyget som sådant behöver undersökas, t.ex. vid olje- utsläpp, är denna paragraf avsedd att användas när stoppandet av fartyget enbart är ett medel för att kunna genomföra andra åtgär- der. Den motsvarar i huvudsak 22 § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I fyra punkter anges de närmare förutsättningarna för att stoppa fartyg. Vad som avses med fartyg har kommenterats under 1 kap. 2 §. I förhållande till utländska fartyg måste alltid beaktas att åt- gärden inte får strida mot allmänt folkrättsliga principer (se kom- mentaren till 2 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt första punkten får en kustbevakningstjänsteman stoppa ett fartyg om förutsättningarna för att inleda förundersökning är upp- fyllda och gärningsmannen finns på fartyget. Avsikten är att en kustbevakningstjänsteman ska kunna stoppa ett fartyg för att vidta sådana åtgärder som avses i 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångs- balken, exempelvis hålla förhör med dem som färdas på fartyget. Paragrafen förutsätter att någon som färdas i fartyget har gjort sig skyldig till ett brott som antingen ingår i myndighetens självstän- diga uppdrag, dvs. som ingår i bilagan till lagen, eller som omfattas av ett uppdrag att i ett enskilt fall biträda en annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Enligt andra punkten får en kustbevakningstjänsteman stoppa ett fartyg om detta behövs för att genomföra ett i bestämmelsen preciserat ingripande mot någon av dem som färdas på fartyget. Bestämmelsen ger kustbevakningstjänstemannen rätt att stoppa ett fartyg t.ex. för att ta med någon som färdas på detta till förhör eller att gripa den som är misstänkt för brott. Ett annat exempel är att stoppa en båt för att genomföra alkoholutandningsprov på föraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;712&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_700"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;Ingripanden mot brott mot smugglingslagen ger samma rätt att stoppa fartyg, eftersom smugglingslagen hänvisar till rättegångs- balkens bestämmelser om tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Enligt tredje punkten får en kustbevakningstjänsteman stoppa ett fartyg om det behövs för att göra husrannsakan i fartyget med stöd av rättegångsbalken eller smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Enligt fjärde punkten har en kustbevakningstjänsteman rätt att stoppa ett fartyg om det är nödvändigt för att kontrollera fartyget eller dess förare enligt vad som är särskilt föreskrivet. Sådana före- skrifter finns t.ex. i fartygssäkerhetslagen och tullagen. Eftersom det är fråga om en åtgärd i den brottsbekämpande verksamheten krävs det misstanke om att brott har begåtts. Bestämmelsen är således inte tillämplig vid kontroll- och tillsynsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Rätten att använda våld för att stoppa ett fartyg regleras i 3 kap. 2 § 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Stoppa fordon eller annat transportmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar en kustbevakningstjänstemans rätt att stoppa ett fordon eller annat transportmedel och kompletterar 24 § som avser fartyg. Eftersom en kustbevakningstjänsteman har begrän- sade uppgifter på land blir tillämpningsområdet litet. Bestämmelsen motsvarar 22 § polislagen, med den skillnaden att en kustbevak- ningstjänsteman inte får stoppa ett fordon eller annat transport- medel för att reglera trafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Enligt första punkten får en kustbevakningstjänsteman stoppa ett fordon eller annat transportmedel under samma förutsättningar som gäller för att stoppa fartyg enligt 24 § 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt andra punkten får en kustbevakningstjänsteman stoppa ett fordon eller annat transportmedel under samma förutsättningar som gäller för att stoppa fartyg enligt 24 § 2. Tjänstemannen får t.ex. göra detta för att ta med någon som färdas i bilen till förhör eller att gripa den som är misstänkt för brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt tredje punkten får en kustbevakningstjänsteman stoppa ett fordon eller annat transportmedel under samma förutsättningar som gäller för att stoppa fartyg enligt 24 § 3. Bestämmelsen kan komma att få betydelse bl.a. om kustbevakningstjänstemän med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;713&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_701"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;stöd av den av regeringen föreslagna regleringen om rattfylleri ska ta alkoholutandningsprov i form av bevisprov vid misstanke om rattfylleribrott (jfr prop. 2007/08:53).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt fjärde punkten har en kustbevakningstjänsteman rätt att stoppa ett fordon eller annat transportmedel om det är nödvändigt för att kontrollera fordonet, föraren eller fordonets last enligt vad som är särskilt föreskrivet. Sådana bestämmelser finns t.ex. i lagen och förordningen om transport av farligt gods. Som framgår av kommentaren till 24 § 4 får bestämmelsen inte användas vid reguljär kontroll- och tillsynsverksamhet utan endast vid misstanke om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;Rätten att använda våld för att stoppa ett fordon eller annat transportmedel regleras i 3 kap. 2 § 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 18.13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Biträde åt förundersökningsledare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen reglerar i första meningen varje förundersökningsledares rätt att uppdra åt Kustbevakningen eller någon av dess tjänstemän att bistå med en eller flera utredningsåtgärder. Bestämmelsen mot- svarar 23 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Såväl Kustbevakningens egna förundersökningsledare som åkla- gare och förundersökningsledare vid polisen eller Tullverket kan begära biträde med stöd av paragrafen. Förundersökningsledaren avgör om det är lämpligt att uppgiften delegeras, både med hänsyn till kompetensen hos den som ska utföra uppgiften och till andra omständigheter som exempelvis om det är en uppgift som rimligen bör utföras av en kustbevakningstjänsteman. Det ligger i sakens natur att förundersökningsledaren inte får överlämna uppgifter som ligger utanför vad en kustbevakningstjänsteman får göra enligt denna lag eller annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Andra meningen reglerar kustbevakningstjänstemannens skyl- dighet att på begäran av åklagare biträda denne vid förundersök- ningen och att utföra de utredningsåtgärder som begärs. Även om arbetsbelastningen skulle vara hög och resurserna bristfälliga kan varken Kustbevakningen eller dess tjänstemän neka åklagaren det biträde som begärs. Åklagaren kan emellertid inte kräva att arbetet ska genomföras vid en viss tidpunkt, eftersom han eller hon inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;714&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_702"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p606 ft8"&gt;råder över en annan myndighets personal. Däremot kan Kustbevak- ningen eller en kustbevakningstjänsteman neka till en begäran från annan förundersökningsledare om biträde med en åtgärd som t.ex. inte går att förena med den egna verksamheten. Detta ska ses mot bakgrund av att både polisen och Tullverket har egen utrednings- personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 17.7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Rapporteringsskyldighet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar kustbevakningstjänstemannens rapporterings- skyldighet till sin förman och motsvarar vad som gäller för en kust- bevakningstjänsteman i dag med stöd av 3 § andra stycket förord- ningen (1983:124) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;En kustbevakningstjänsteman är alltid skyldig att lämna rapport till sin förman när tjänstemannen får kännedom om ett brott som om- fattas av bilagan och som har begåtts inom det geografiska tillämp- ningsområdet enligt 2 kap. Det ligger i sakens natur att en sådan rapport bör lämnas så snart arbetsförhållandena medger det. I vart fall senast när arbetspasset avslutas bör avrapportering ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;En underlåten rapporteringsskyldighet kan vara straffbar som tjänstefel. Bl.a. har två polismän dömts för tjänstefel sedan de under- låtit att skriva anmälan eller lämna rapport rörande en misstänkt misshandel. Tingsrätten fann att polismännen genom sin under- låtenhet hade åsidosatt de skyldigheter vid myndighetsutövningen som gällde för uppgiften. Den omständigheten att de på platsen inte ansåg sig ha fått tillräckliga uppgifter för att skriva en anmälan eller en rapport föranledde enligt tingsrätten inte någon annan bedöm- ning. Med hänsyn till att polismännen var erfarna, att de hade god tid att tänka över sitt handlande och att rapporteringsskyldigheten rörde ett mycket allvarligt brott kunde gärningen inte bedömas som ringa. Domen överklagades och Högsta domstolen fastställde hovrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd (NJA 2005 not. 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i av- snitt 18.14.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft16"&gt;715&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_703"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft8"&gt;28 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Paragrafen reglerar kustbevakningstjänstemannens skyldighet att anmäla ingripanden till förundersökningsledaren. Paragrafen gäller utöver kraven på anmälan till åklagare i 24 kap. 8 § första stycket, 26 kap. 3 § andra stycket och 27 kap. 4 § tredje stycket rättegångs- balken samt 3 a § tredje meningen förundersökningskungörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft8"&gt;29 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;I paragrafen regleras kustbevakningstjänstemannens skyldighet att till åklagare anmäla sådana brott som har begåtts i den ekonomiska zonen, på den svenska delen av kontinentalsockeln eller andra brott som har begåtts utanför svenskt territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Förundersökning rörande brott som har begåtts utanför svenskt sjöterritorium kan aktualisera komplicerade juridiska frågeställ- ningar, bl.a. vad gäller havsrätten, och kräva kontakter med andra staters myndigheter. Vidare kan det krävas särskilda överväganden i jurisdiktionsfrågor och i en del fall krävs dessutom åtalsförord- nande enligt 2 kap. 5 § brottsbalken. Även om bestämmelsen om åtalsförordnande inte i sig hindrar en myndighet från att utreda om brott blivit begånget, eller att använda straffprocessuella tvångs- medel i avvaktan på beslut i frågan om åtalsförordnande, ska utred- ningen, med hänsyn till ärendenas komplexitet och juridiska svår- hetsgrad, alltid ledas av åklagare. Syftet med anmälningsskyldig- heten är att åklagaren snabbt ska kunna ta över ledningen av för- undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till paragrafen finns i avsnitten 16.6.2 och 17.6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Rapporteftergift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;30 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen reglerar kustbevakningstjänstemannens rätt att lämna rapporteftergift och motsvarar 3 § andra stycket andra meningen förordningen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär över- vakning samt vad som gäller för en polisman med stöd av 9 § andra stycket polislagen. I 11 kap. 7 § tullagen föreskrivs också en rätt för tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän att under vissa förut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;716&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_704"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;sättningar lämna rapporteftergift. Den bestämmelsen gäller enbart brott enligt författningar som Tullverket har att övervaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Rapporteftergift är främst avsett för sådana brott som har be- gåtts på grund av glömska, missuppfattning eller förbiseende. Brott som har förövats avsiktligt kan i enstaka fall, om de med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är att betrakta som obetyd- liga, också omfattas av möjligheten att lämna rapporteftergift. Be- dömningen görs oberoende av om gärningsmannen har erkänt eller inte. Utrymmet för rapporteftergift är snävare än det som gäller för åtalsunderlåtelse (jfr 20 kap. 7 § rättegångsbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Ett beslut om rapporteftergift kan omprövas av någon som har rätt att inleda förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till paragrafen finns i avsnitt 18.14.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;5 kap. Ordningshållande verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Verksamhetsområdets sakliga omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft41"&gt;Paragrafen reglerar Kustbevakningens självständiga ordningshållande uppdrag och anger i tre punkter i vilken utsträckning myndigheten självständigt får bedriva ordningshållande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt första punkten har Kustbevakningen rätt att ingripa mot personer som genom sitt uppträdande till sjöss stör den allmänna ordningen. Ett exempel kan vara några personer som uppträder störande i en båt på sådant sätt att andra båttrafikanter omotiverat tvingas väja undan för dem. Ett annat exempel är om någon fiskar på ett olämpligt sätt mitt i en kraftigt trafikerad farled.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Ibland kan det vara svårt att dra en tydlig gräns mellan ingrip- anden mot ordningsstörningar och ingripanden med anledning av brott. Ett exempel på en situation som kan vålla gränsdragnings- problem är om demonstranter bordar ett fartyg, som transporterar kärnbränsle eller liknande material för att hänga upp banderoller. Det kan hävdas att störningen i trafiken till sjöss upphör när dessa har kommit ombord på fartyget. Ett eventuellt ingripande i detta skede kan möjligen ske med anledning av brott, i första hand olaga intrång. Samtidigt kan emellertid hävdas att störningen i trafiken kvarstår, eftersom det bordade fartyget hindras i sin framfart, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft16"&gt;717&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_705"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;att det är motiverat med ingripanden såväl i den brottsbekämpande som den ordningshållande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen i denna punkt finns i avsnitt 20.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft41"&gt;I andra och tredje punkterna hänvisas till de särskilda ordnings- hållande uppgifter som Kustbevakningen har med stöd av regler- ingen om sjöfartsskydd respektive hamnskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen i dessa delar finns i avsnitt 20.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft8"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen reglerar Kustbevakningens biträde åt en annan myndighet vid ordningshållning. I två olika punkter anges ramarna för biträdes- rollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Första punkten är tillämplig på situationer där en kustbevak- ningstjänsteman kommer till en plats eller redan finns på en plats där det har uppstått eller uppkommer behov av ett snabbt ingrip- ande i ordningshållande syfte eller det krävs en omedelbar åtgärd för att avvärja brott. Som vi har beskrivit närmare i avsnitt 20.4 kan ingripanden i princip aktualiseras i två olika situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;För det första får en kustbevakningstjänsteman, efter en kon- takt med polismyndigheten, ingripa oavsett vilken typ av ordnings- störning som är aktuell, så länge båda myndigheterna är överens om ingripandet och det finns möjligheter att avsätta de resurser som behövs. Bestämmelsen ger vidare polisen möjlighet att, i en hastigt uppkommen situation, begära biträde av Kustbevakningen för att omedelbart lösa ett ordningshållningsproblem. Som exempel kan nämnas att polisen får in ett larm om att ett antal djurrätts- aktivister, som skriker glåpord och uppträder aggressivt, finns på gårdsplanen till en djuranläggning på en skärgårdsö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Polisen kan vidare enligt den andra punkten begära biträde av Kustbevakningen i samband med en planerad insats. En sådan situa- tion bör utmärkas av att behovet av ordningshållning, geografiskt eller sakligt, är relaterat till Kustbevakningens verksamhetsområde till sjöss men ligger utanför Kustbevakningens direkta ansvarsom- råde. Sjö- och hamnfestivaler, där man befarar ordningsstörningar, utgör exempel på när bestämmelsen kan aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Polisen har ingen rätt att med stöd av denna paragraf kräva att Kustbevakningen bistår med ordningshållande åtgärder. Kustbevak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft16"&gt;718&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_706"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;ningens insats är beroende av om myndigheten har resurser för det och i övrigt tillsammans med polisen bedömer att biträdet är lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen i denna punkt finns i avsnitt 20.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft8"&gt;En kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa mot en ordningsstörning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;Avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Paragrafen reglerar en kustbevakningstjänstemans rätt att självstän- digt ingripa vid en sådan ordningsstörande situation som omfattas av regleringen i 1 § eller som biträde åt polisen enligt 2 §. Para- grafen motsvarar i stort sett vad gäller som i dag enligt 3 § LKP samt 13 § och 29 § tredje stycket polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Högsta domstolen har i ett mål angående tjänstefel, NJA 1993 s. 360, prövat om det fanns skäl för ingripande med stöd av 13 § polislagen. Frågor kring tillämpningen av bestämmelsen i polis- lagen har också i flera fall varit föremål för bedömning av JO, se t.ex. JO 1988/89 s. 74, 1991/92 s. 64, 1992/93 s. 62 och 69 och 1994/95 s. 86. Dessa uttalanden bör vara till vägledning vid tillämp- ningen av paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;I första stycket regleras kustbevakningstjänstemannens rätt att avvisa eller avlägsna störande personer i ordningshållande syfte och för att avvärja brott. Rätten att ingripa gäller dels vid ordningsstör- ningar dels vid omedelbar fara för ordningsstörning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Ett ordningsstörande beteende föreligger om den berörda per- sonen uppträder på ett sätt som innefattar ett angrepp på ett ord- ningsintresse av betydelse för allmänheten eller annars ur allmän synpunkt. Denna bedömning får inte utgå från vad som för den enskilde tjänstemannen framstår som obekvämt eller olämpligt. Det är t.ex. inte tillräckligt att någon vägrar att lyda en kustbevaknings- tjänstemans tillsägelse för att personen ska anses störa den all- männa ordningen. Det avgörande i en sådan situation är i stället vilka följder som en bristande efterrättelse från ordningssynpunkt kan antas medföra &lt;NOBR&gt;(Berggren–Munck&lt;/NOBR&gt; s. 97 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Avvisande, avlägsnande eller i sista hand omhändertagande (se andra stycket) kan också ske om någon genom sitt uppträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft16"&gt;719&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_707"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen. En grund- läggande förutsättning anses vara att faran är konkret, dvs. att den är bestämd till tid och rum. Ett omhändertagande får inte ske för att abstrakta, ännu inte konkretiserade, faror ska avvärjas. Faran ska vidare ha uppkommit genom ett särskilt uppträdande från den som omhändertas. Som konkret fara kan knappast bedömas en persons blotta närvaro på en plats, även om det är känt att vederbörande brukar bråka och uppträda ordningsstörande (a.a. s. 99 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Kustbevakningstjänstemannens rätt att ingripa för att avvärja brott motsvarar vad som gäller för en polisman och omfattar alla typer av brott, således inte bara de brott som ingår i Kustbevak- ningens självständiga verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Som regel syftar ett avlägsnande till att föra en person från en plats. Ett avvisande innebär att en person hindras från att komma in på ett område eller i en byggnad (a.a. s. 99) eller att personen upp- manas att lämna platsen och gör det frivilligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft41"&gt;Andra stycket reglerar rätten att tillfälligt omhänderta en person. Åtgärden syftar regelmässigt till att föra en person till en viss plats, vanligen en polisstation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Den grundläggande förutsättningen för omhändertagande är att det bedöms vara en otillräcklig åtgärd att avvisa eller avlägsna vederbörande. Normalt ska alltså sådana åtgärder prövas först. Om det redan från början framstår som uppenbart gagnlöst att använda avlägsnande eller någon annan mindre ingripande åtgärd för att det avsedda syftet ska uppnås, kan ett direkt omhändertagande undan- tagsvis bli nödvändigt. I sådant fall bör det av dokumentationen beträffande omhändertagandet framgå vilka omständigheter som motiverat detta (a.a. s. 93). Rör det sig om ett flertal personer som stör ordningen kan avvisande vara en meningslös åtgärd, om det finns risk att det uppstår ordningsstörningar på ett nytt ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Av tredje stycket följer att det i den ordningshållande verksam- heten av rättssäkerhetsskäl ställs krav på dokumentation av ingrip- anden som innebär att någon avvisas, avlägsnas eller omhändertas. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt 27 § polislagen och kommenteras under 3 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i av- snitt 20.5.2 och i fråga om kravet på dokumentation i avsnitt 20.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft16"&gt;720&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_708"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Allvarlig fara för liv eller hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar en kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa i en akut situation när liv eller hälsa står på spel. Bestämmelsen kan t.ex. aktualiseras om Kustbevakningen passerar en skärgårdsö och tjänstemännen då uppmärksammar att ett stort antal ungdomar uppträder stökigt och t.ex. hetsar utomstående till att hoppa ned i vattnet eller lossar förtöjningar samtidigt som de hindrar båtägare från att ta hand om sina båtar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Bestämmelsen är en särreglering i förhållande till den allmänna ansvarsfrihetsregeln om nöd i 24 kap. 4 § brottsbalken som närmast syftar till att tydliggöra den enskilde tjänstemannens möjligheter att med särskilt lagstöd ingripa i ett akut fall där liv eller hälsa står på spel. Situationen ska vara så överhängande att ett beslut från be- hörig myndighet inte hinner avvaktas. Regleringen gäller även utan- för myndighetens ordinarie verksamhetsområde. Kustbevaknings- tjänstemannen ska genast underrätta vederbörande polismyndighet enligt 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 20.4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Biträde åt polismyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar vilka befogenheter en kustbevakningstjänsteman har när han eller hon på begäran biträder en polismyndighet i ett enskilt fall. Tjänstemannen har då de befogenheter som anges i 3 §, dvs. rätt att avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer. Ett uppdrag som biträde kan således inte omfatta andra åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Bestämmelser om omhändertagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I paragrafen regleras kustbevakningstjänstemannens skyldighet att underrätta den som har omhändertagits för en ordningsstörning om anledningen till omhändertagandet. Denna underrättelseskyl- dighet motsvarar 15 § första stycket polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft16"&gt;721&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_709"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Den som har omhändertagits ska så snart möjligt underrättas om varför åtgärden har vidtagits och innehållet i den bestämmelse som ligger till grund för omhändertagandet. Det lämpligaste torde vara att den tjänsteman som genomfört omhändertagandet genast underrättar personen om anledningen till detta. En sådan under- rättelse bör dokumenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 20.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft8"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;I paragrafen regleras kravet på förmansprövning av ett beslut att omhänderta en person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt första stycket ska den kustbevakningstjänsteman som har verkställt ett omhändertagande så snart som möjligt anmäla åtgär- den till sin förman. En sådan anmälan kan göras till exempelvis ett vakthavande befäl genom en föredragning per telefon. Bestämmelsen är motiverad från rättssäkerhets- och kontrollsynpunkt och mot- svarar 15 § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Förmannen, som självfallet inte kan fatta något beslut som inne- bär att det omhändertagande som redan har skett görs ogjort, kan i normalfallet inrikta sin prövning på om det finns skäl att hålla kvar den omhändertagne. Skulle förmannen finna att omhändertagandet har varit felaktigt ska han eller hon omedelbart frige den omhän- dertagne. Om förmannen finner att det visserligen var rätt att verk- ställa ett omhändertagande, men att det hade bort grundas på en annan bestämmelse än den som har tillämpats, gäller förmannens nya grund för omhändertagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Om förmansprövningen leder till att omhändertagandet ska be- stå, ska enligt andra stycket polismyndigheten skyndsamt under- rättas om omhändertagandet och om skälen för åtgärden. Den om- händertagne ska överlämnas till polismyndigheten så snabbt som möjligt. Motsvarande skyldighet gäller för en polisman enligt 15 § andra stycket polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;När polismyndigheten har underrättats om omhändertagandet ska denna meddela beslut om den omhändertagne ska friges eller fortsatt vara omhändertagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 20.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft16"&gt;722&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_710"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;I paragrafen regleras de allmänna grundsatser som ska beaktas vid omhändertaganden och som överensstämmer med de allmänna principer som gäller för den övriga verksamheten. Bestämmelsen motsvarar 17 § polislagen och gäller, genom en hänvisning i 3 § LKP till 17 § polislagen, redan i dag i Kustbevakningens ordnings- hållande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft41"&gt;Första stycket reglerar verkställigheten av ett omhändertagande och innebär att hänsyns- och proportionalitetsprinciperna ska iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Rätten för en tjänsteman att använda våld regleras i 3 kap. 2 § och rätten att använda fängsel i 3 kap. 4 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Enligt andra stycket får en kustbevakningstjänsteman ta en om- händertagen i förvar, om det är nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet. Med förvar avses insättning i arrest eller annan inlås- ning (prop. 1996/97:175 s. 34). Den som är under femton år får inte tas i förvar, vilket ska ses mot bakgrund bl.a. av att personen då inte är straffmyndig och därför inte kan dömas till påföljd samt av bestämmelserna i FN:s barnkonvention. Den avvägning som enligt 3 kap. 1 § ska göras vid alla ingripanden innebär att det normalt inte heller bör komma ifråga att placera ungdomar mellan femton och arton år i arrest. I vissa situationer kan det dock vara nödvändigt att ta även ungdomar i förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 20.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft8"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen, som har tillkommit av rättssäkerhetsskäl, anger att en person inte får omhändertas enligt 3 § eller hållas kvar enligt 7 § om det finns skäl för gripande. Syftet med bestämmelsen är att ett frihetsberövande enligt 24 kap. rättegångsbalken alltid ska ha före- träde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 20.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft16"&gt;723&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_711"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Avvisa eller avlägsna vid tillträdesförbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om en kustbevakningstjänste- mans rätt att avvisa eller avlägsna var och en som överträder ett tillträdesförbud genom att försöka tränga in på avspärrat område eller utrymme eller som vägrar att lämna ett sådant område eller ut- rymme. Bestämmelsen motsvarar 13 a § polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;För att ett tillträdesförbud ska kunna upprätthållas måste det finnas möjlighet för en kustbevakningstjänsteman att avlägsna den som överträder förbudet. Bestämmelsen kan få betydelse framför allt vid övervakning av områden som skyddas som nationalpark, naturreservat eller kulturreservat (7 kap. &lt;NOBR&gt;2–9&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken) och som biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde eller strandskyddsområde (7 kap. &lt;NOBR&gt;11–18&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det kan anmärkas att Kustbevakningen inte har någon själv- ständig rätt att spärra av ett område i ordningshållande syfte, t.ex. genom att lägga ut länsor i gränsen till ett särskilt skyddsområde eller särskilt bevarandeområde som skyddas enligt reglerna i 7 kap. miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Om beslutet om avspärrning har fattats av be- hörig myndighet men verkställs av Kustbevakningen i egenskap av biträde är däremot paragrafen tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Frågan om det kan anses försvarligt att avlägsna den som försöker tränga in på avspärrat område får avgöras med hänsyn till syftet med avspärrningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 20.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Ordningsstörningar på fartyg och i hamnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Paragrafen erinrar om den särskilda ordningshållande regleringen inom områdena sjöfartsskydd och hamnskydd och den särskilda rätt som en kustbevakningstjänsteman har att ingripa för att upp- rätthålla ordning och säkerhet på fartyg, i hamnanläggningar och i hamnars områden. Bestämmelsen syftar till att de ordningshållande uppgifterna lättare ska kunna överblickas. Den särskilda regleringen ger ingen rätt att i ordningshållande syfte omhänderta personer, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;724&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_712"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;däremot kan en kustbevakningstjänsteman avvisa eller avlägsna per- soner från områdena i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Preja, borda och inbringa fartyg till hamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft8"&gt;Paragrafen reglerar en kustbevakningstjänstemans rätt att i ord- ningshållande syfte preja eller borda ett fartyg samt att inbringa detta till hamn och motsvarar i allt väsentligt vad som enligt 4 kap. 23 § gäller i den brottsbekämpande verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Av första stycket framgår att bestämmelsen är en ren verkställig- hetsregel och förutsätter att det finns en rätt att ingripa med stöd av bestämmelserna i detta kapitel. I fråga om den närmare innebör- den av begreppen ”preja” och ”borda” hänvisas till kommentaren till 4 kap. 23 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Gemensamt för samtliga åtgärder som vidtas med stöd av denna bestämmelse är enligt andra stycket att en åtgärd som inte längre behövs omedelbart ska upphöra. Det krävs alltså en fortlöpande be- dömning av behovet av åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Rätten att hålla kvar ett fartyg enligt första stycket begränsas genom tredje stycket. Om det tar mer än sex timmar att genomföra den åtgärd som har föranlett ingripandet mot fartyget ska en för- man pröva om åtgärden ska bestå. Prövningen får göras med ut- gångspunkt främst i proportionalitetsprincipen. Förmannen ska således inte pröva om det ursprungliga beslutet om ingripande mot fartyget var korrekt utan enbart ta ställning till om ingripandet ska fortgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 20.11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft8"&gt;Rapportering m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Paragrafen reglerar kustbevakningstjänstemannens skyldighet att underrätta polismyndigheten om ordningshållande åtgärder som tjänstemannen vidtagit självständigt, dvs. med stöd av bestämmel- serna i 3 eller 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft16"&gt;725&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_713"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av att ordningshållning är en uppgift i första hand för polisen. För att polisen ska kunna över- väga vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas, är det viktigt att den behöriga polismyndigheten så snabbt som möjligt underrättas om åtgärden. Detta kan göras genom ett telefonsamtal eller på annat lämpligt sätt. Något krav på en formell rapporteringsrutin finns alltså inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 20.12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft8"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Paragrafen reglerar kustbevakningstjänstemannens rapporterings- skyldighet i sådan ordningshållande verksamhet som tjänstemannen utför som biträde åt polismyndighet, dvs. med stöd av 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Även i dessa fall är kustbevakningstjänstemannen skyldig att genast rapportera sådana åtgärder som tjänstemannen vidtagit till den behöriga polismyndigheten. Det är väsentligt att polismyndig- heten genast får vetskap om resultatet av en ordningshållande upp- gift och kan besluta om eventuella vidare åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 20.12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;6 kap. Kontroll- och tillsynsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft8"&gt;Krav på proportionalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Bestämmelsen innehåller en allmän proportionalitetsregel som gäller för all kontroll- och tillsynsverksamhet som Kustbevakningen be- driver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Av proportionalitetsprincipen följer att kontrollåtgärderna måste stå i rimlig proportion till syftet med dem. En avvägning ska göras mellan behovet av åtgärden och det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskilda. I den bedömningen ska också vägas in nyttan av att kontrollen utförs vid just det tillfället och vådan av en utebliven kontroll å ena sidan och å den andra sidan den enskil- des intresse av att kontrollen sker vid ett annat tillfälle eller på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;En motsvarande bestämmelse som gäller för kontrollåtgärder enligt tullagstiftningen finns i 6 kap. 1 § tullagen (2000:1281). Kravet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;726&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_714"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;på proportionalitet är en grundläggande allmän princip också inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 21.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;Preja, borda och inbringa fartyg till hamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Paragrafen reglerar en kustbevakningstjänstemans rätt att preja och borda ett fartyg samt att inbringa detta till hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Första stycket motsvarar 4 kap. 23 § och 5 kap. 12 §. Bestämmel- sen är generell och ger en kustbevakningstjänsteman rätt att preja fartyg om det behövs för att genomföra en i annan författning reglerad kontroll. Om det uppenbart behövs för att genomföra kontrollen, får fartyget inbringas till hamn. Ett exempel kan vara om Kustbevakningen till sjöss påträffar ett fartyg som misstänks innehålla farliga ämnen eller lönnutrymmen som kan dölja männi- skor och det krävs en närmare undersökning av fartyget. Om åt- gärden riktas mot ett utländskt fartyg måste dock alltid kon- trolleras att åtgärden inte strider mot allmänt erkända folkrättsliga grundsatser (se kommentaren till 2 kap. 5 §). Proportionalitets- principen ska beaktas i varje enskilt fall. Detta innebär att ju mer ingripande åtgärden är desto starkare måste skälen för kontrollen vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft8"&gt;Av andra stycket följer att det kan finnas avvikande bestäm- melser i annan författning och att dessa i så fall gäller. Ett exempel på en sådan reglering är 6 kap. 6 § andra stycket tullagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i av- snitt 21.13.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Stoppa fordon eller annat transportmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft41"&gt;Paragrafen reglerar en kustbevakningstjänstemans rätt att stoppa fordon eller annat transportmedel för att kontrollera nykterheten i trafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Bestämmelsen ska ses i ljuset av regeringens förslag att Kust- bevakningen ska kunna ingripa mot bl.a. rattfylleri och därmed ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft16"&gt;727&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_715"&gt;


&lt;P class="p3 ft17"&gt;Författningskommentar SOU 2008:55&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;samma rätt som en polisman att ta rutinmässiga alkoholutandnings- prov enligt lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov och att göra ögonundersökning enligt lagen (1999:216) om ögonundersök- ning vid misstanke om vissa brott i trafiken (se prop. 2007/08:53). Genom bestämmelsen får en kustbevakningstjänsteman rätt att utan brottsmisstanke stoppa ett fordon eller annat transportmedel för att kontrollera förarens nykterhet. Enligt regeringen bör denna möjlighet utövas i samband med att myndigheten bedriver sin övriga verksamhet. Det innebär att provtagningen bör ske inom det geo- grafiska område där sådan verksamhet bedrivs (a. prop. s. 89 f.). Eftersom Kustbevakningen inte förslås få någon rätt att genomföra rutinkontroller för att upptäcka sjöfylleri omfattar paragrafen inte fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i av- snitt 21.13.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft8"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;I paragrafen räknas sådana författningar upp som ger en kustbevak- ningstjänsteman en uttrycklig rätt att stoppa fordon för kontroll och tillsyn. Den syftar till att Kustbevakningens befogenheter lättare ska kunna överblickas. Rätten att stoppa ett fordon får inte förväxlas med skyldigheten att stanna på anmaning av en tjänste- man, vilket förutsätts ske frivilligt. En bestämmelse av sistnämnda slag finns bl.a. i 5 § inregränslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Rätt till tillträde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;I paragrafen erinras om att det finns ett stort antal kontrollförfatt- ningar som ger en kustbevakningstjänsteman rätt att få tillträde till fartyg, andra transportmedel, anläggningar och andra utrymmen eller områden för att göra nödvändiga undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Med anläggningar och andra utrymmen avses bl.a. byggnader, lokaler, fabriker, hamnar och hamnanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft16"&gt;728&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_716"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Rätt att ingripa enligt särskild reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;I första stycket erinras om den särskilda författningsreglering som kompletterar bestämmelserna i denna lag och som anger omfatt- ningen av Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rätt att vidta kontroll- och tillsynsåtgärder. Utöver rätten att i vissa situationer använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd (3 kap. 6 §), kravet på proportionalitet (6 kap. 1 §) och rätten att preja, borda och inbringa fartyg till hamn (6 kap. 2 §) finns ingen generell reglering av Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans befogenheter i kontroll- och tillsynsverksamhet. Vilka närmare befogenheter Kustbevakningen och en kustbevakningstjänsteman har vid sådan verksamhet regleras i stället i respektive kontroll- och tillsynsförfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;I andra stycket erinras om att det sakliga eller geografiska tillämp- ningsområdet, som anges i den tillämpliga kontrollförfattningen, gäller framför lagens bestämmelser (se även 2 kap. 1 §). Kustbevak- ningens uppdrag och tjänstemännens befogenheter i kontroll- och tillsynsverksamheten kan alltså såväl geografiskt som sakligt avvika från bestämmelserna i denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Bilagan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I bilagan anges uttömmande de författningar med straffbestäm- melser och enskilda straffbestämmelser som omfattas av Kust- bevakningens självständiga rätt att inleda förundersökning. Verk- samhetsområdet överensstämmer i stort med det som gäller för myndigheten i dag, men ansvaret inom detta område utökas genom att den självständiga brottsbekämpande rollen utvidgas. Att Kust- bevakningen har rätt att inleda förundersökning medför inte att myndigheten också ska leda den i fortsättningen. Detta avgörs av omständligheterna i det enskilda fallet, bl.a. gärningsmannens ålder, brottets komplexitet och vilka utredningsåtgärder som krävs. Be- träffande brott av enkel beskaffenhet ska förundersökningen i normalfallet kunna ledas av Kustbevakningen, se kommentaren till 4 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Generellt för de brottstyper som omfattas av bilagan är att de är ”sjörelaterade”, dvs. har en anknytning till vatten och trafik på eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft16"&gt;729&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_717"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;i anslutning till vatten. Dessutom ingår vissa brott, med anknytning såväl till land som till vatten, som har en naturlig koppling till den verksamhet som Kustbevakningen bedriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Bilagan har enbart betydelse för avgränsningen av den brotts- bekämpande verksamheten och är inte tillämplig på vare sig den ordningshållande verksamheten eller kontroll och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;En författning som ingår i bilagan, t.ex. lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., ger en kustbevak- ningstjänsteman rätt att, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, använda befogenheterna i 3 och 4 kap. Förutom att brottet ska ingå i bilagan, krävs också att det har begåtts inom Kustbevakningens verksamhetsområde, så som detta avgränsas i 2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till bestämmelsen finns i avsnitt 26.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förslaget till förordning (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevaknings- tjänstemans rättsliga befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Förordningen ersätter förordningen till LKP och innehåller viss reglering som motsvarar den nuvarande. I förordningen har också vissa bestämmelser som i dag finns i myndighetens arbetsordning tagits in, bl.a. bestämmelser om befälsordningen, behörighetskrav, uppträdande i anställningen, underrättelseskyldighet och krav på legitimation. Vidare regleras användningen av skjutvapen och pepparspray i tjänsten. Förordningen, som härigenom blir mer heltäckande, innehåller också vissa bemyndiganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Till stora delar motsvarar förordningsregleringen vad som gäller för polisen. Bestämmelsen om rätten att använda skjutvapen har dock utformats på annat sätt, vilket beror på att motsvarande reglering för polisen enligt vår mening förefaller inskränka rätten att använda skjutvapen i förhållande till nödvärnsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft16"&gt;730&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_718"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1229 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft8"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft8"&gt;Paragrafen reglerar rätten att förstöra alkoholhaltiga drycker redan innan beslut om förverkande har fattats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft8"&gt;I första och fjärde styckena har enbart språkliga ändringar gjorts. Enligt andra stycket får en åklagare eller annan förundersök-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft8"&gt;ningsledare besluta om förstörande av alkoholhaltiga drycker som har tagits i beslag som ett led i en förundersökning. Detta gäller även Tullverkets och Kustbevakningens förundersökningsledare. Genom ändringen får inte bara en polismyndighet utan även Kust- bevakningen fatta ett sådant beslut vid förenklad utredning enligt 23 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken. Därigenom kan besluts- befogenheten läggas på någon annan tjänsteman inom myndigheten än en förundersökningsledare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft8"&gt;Bestämmelsen i tredje stycket punkten 1 a innebär att en kust- bevakningstjänsteman ges samma rätt som en polisman att besluta om att alkoholhaltiga drycker omedelbart ska förstöras, exempelvis på platsen för beslaget, om dryckens värde är ringa. Bestämmelsen ger utrymme för att t.ex. hälla ut en flaska sprit som påträffats vid misstanke om sjöfylleri, om den inte behövs som bevisning om brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft8"&gt;Om beslagtagen egendom har förstörts och beslaget senare hävs ska ersättning utgå. Eftersom endast åklagare får fatta sådana beslut måste ärendet då lämnas över till åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 22.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft8"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft8"&gt;Paragrafen reglerar vem som får utföra s.k. stämningsmannadelgiv- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft8"&gt;Tillägget i första stycket innebär att ett intyg som i tjänsten har utfärdats av en kustbevakningstjänsteman gäller som fullt bevis för att delgivning har skett. Däremot är bestämmelsen inte tillämplig på andra tjänstemän vid myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft16"&gt;731&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_719"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Andra stycket är oförändrat och i tredje stycket har endast språk- liga ändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 22.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft8"&gt;29 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;I paragrafen regleras rätten för stämningsmän och andra som får utföra stämningsmannadelgivning att få tillträde till ett enskilt om- råde för att genomföra delgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Genom ett tillägg i första stycket får en kustbevakningstjänste- man samma rätt till tillträde som bl.a. en stämningsman, en åklagare eller en polisman har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Rätten till tillträde omfattar inte en bostad. Beträffande bostäder kan i stället i viss utsträckning husrannsakan användas för att genomföra delgivning, se 28 kap. 2 § rättegångsbalken. Endast dom- stol får besluta om sådan husrannsakan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Förutom ovanstående krav på att det inte ska vara bostad gäller inga särskilda begränsningar. En kustbevakningstjänsteman har alltså rätt att gå ombord på ett fartyg (utom i de fall där detta enbart tjänar som bostad), att komma in i trappuppgången till en hyresfastighet, på ett båtvarv eller i en fabrikslokal. Rätten till till- träde innebär att den som äger eller förfogar över det enskilda området (t.ex. en hyresvärd) är skyldig att medverka till att den som ska genomföra delgivningen får tillträde, t.ex. genom att se till att portar hålls öppna eller att nödvändiga koder tillhandahålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;Enligt andra stycket får en kustbevakningstjänsteman som hind- ras från att ta sig in på ett enskilt område begära biträde av polis- myndigheten för tillträde. Detta gäller också om t.ex. den som äger eller förfogar över området vägrar att öppna dörrar. Det är däremot inte tillåtet för kustbevakningstjänstemannen att själv bryta lås för att ta sig in i ett tillslutet utrymme i syfte att genomföra delgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 22.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft16"&gt;732&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_720"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1239 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Paragrafen reglerar bl.a. vem som har rätt att göra alkoholutand- ningsprov vid skälig misstanke om bl.a. rattfylleri och sjöfylleri och ger en kustbevakningstjänsteman rätt att ta sådana bevisprov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft41"&gt;De första, andra och femte styckena är oförändrade i förhållande till förslagen i prop. 2007/08:53.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;I tredje stycket har paragrafen ändrats som en konsekvens av att en kustbevakningstjänstemans rätt att stoppa fordon regleras i lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänste- mans rättsliga befogenheter i stället för i 22 § polislagen. Det stycket reglerar enbart en tulltjänstemans rätt att stoppa fordon och andra transportmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I fjärde stycket har tagits in en erinran om att en kustbevaknings- tjänstemans rätt att stoppa fordon och andra transportmedel reg- leras i lagen om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänste- mans rättsliga befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1240 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft8"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft8"&gt;Ändringarna i kapitlet föranleds av att ett flertal paragrafer upphör när motsvarande bestämmelser införs i lagen om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter. De kvar- varande paragraferna måste därför numreras om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft41"&gt;Bestämmelserna är i sak oförändrade. Följdändringar har gjorts på grund av att 11 kap. &lt;NOBR&gt;1–8&lt;/NOBR&gt; och 17 §§ upphör att gälla. Vidare har språket moderniserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft16"&gt;733&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_721"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft8"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Ändringarna är av samma slag som ändringarna i &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§. Vidare har tagits in en erinran om att bestämmelsen gäller även i de fall där gärningen föranleder ansvar enligt brottsbalken eller miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft8"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;Ändringarna är av samma slag som i &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft8"&gt;7 och 8 §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;I paragraferna regleras skyldigheten att underrätta flaggstaten. I dessa har tagits in en erinran om att skyldigheten gäller även i de fall där gärningen föranleder ansvar enligt brottsbalken eller miljö- balken. I övrigt är ändringarna av samma slag som i &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Förslaget till lag om ändring i polislagen (1984:387)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;29 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;I paragrafen regleras rätten för polismän, tulltjänstemän samt vissa andra kategorier att använda våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I första stycket har regleringen av en kustbevakningstjänstemans rätt att använda våld tagits bort. Denna reglering finns nu i stället i 3 kap. 2 och 6 §§ lagen om Kustbevakningens och en kustbevak- ningstjänstemans rättsliga befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Andra stycket är oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I tredje stycket har regleringen av en kustbevakningstjänstemans rätt att avvisa, avlägsna eller omhänderta den som stör ordningen tagits bort. Den regleringen finns nu i 5 kap. 3 § nyss nämnda lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I ett nytt fjärde stycke erinras om bestämmelserna i lagen om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga be- fogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 19.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft16"&gt;734&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_722"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1243 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;47 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft8"&gt;Paragrafen innehåller regler om beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det första stycket har anpassats efter de organisatoriska för- ändringar som gjorts samt moderniserats språkligt. I sak har inne- hållet inte förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;I andra stycket föreskrivs en skyldighet för en kustbevaknings- tjänsteman, som tar egendom i beslag med stöd av paragrafen, att anmäla beslaget till undersökningsledaren eller åklagare. Det an- kommer sedan på förundersökningsledaren eller åklagaren att pröva förutsättningarna för beslaget. Med förundersökningsledare avses här även en förundersökningsledare inom Kustbevakningen. Under- rättelseskyldigheten motsvarar 27 kap. 4 § tredje stycket rättegångs- balken. Protokoll över beslaget ska upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Vissa övriga ändringar har gjorts som inte påverkar innehållet i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft8"&gt;Det tredje stycket är oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1245 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft8"&gt;47 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Paragrafen reglerar beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;De första och andra styckena är oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I det tredje stycket föreskrivs en skyldighet för en kustbevak- ningstjänsteman, som tar egendom i beslag med stöd av paragrafen, att anmäla beslaget till undersökningsledaren eller åklagare. Det ankommer sedan på förundersökningsledaren eller åklagaren att pröva förutsättningarna för beslaget. Med förundersökningsledare avses här även en förundersökningsledare inom Kustbevakningen. Underrättelseskyldigheten motsvarar vad som gäller enligt 27 kap. 4 § tredje stycket rättegångsbalken. Protokoll över beslaget ska upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft41"&gt;Det fjärde stycket är oförändrat och i det femte stycket har endast språket moderniserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft16"&gt;735&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_723"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1246 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft8"&gt;Paragrafen reglerar varukontroller vid inre gräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I första stycket har andra meningen flyttats och utgör nu ett nytt tredje stycke, där en mindre följdändring har gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Enligt det nya andra stycket har Kustbevakningen ett själv- ständigt ansvar för varukontrollen av sjötrafiken vid inre gräns. Kustbevakningen har tidigare haft rätt att genomföra sådan varu- kontroll enbart efter en anmaning från Tullverket. Den nya regler- ingen innebär att Kustbevakningen inte längre är beroende av Tull- verkets beslut för att kunna utöva in- och utförselkontroll av varor vid inre gräns av sjötrafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft8"&gt;Det fjärde stycket är oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 21.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft8"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft8"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft41"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten för vissa typer av tjänstemän, som innehar körkort med endast &lt;NOBR&gt;B-behörighet,&lt;/NOBR&gt; att i sin tjänsteutövning kunna flytta eller köra alla typer av fordon en kortare sträcka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;Det första stycket är i sak oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;I ett nytt andra stycke föreskrivs en möjlighet för en kustbevak- ningstjänsteman eller en tulltjänsteman, som innehar ett körkort med endast &lt;NOBR&gt;B-behörighet,&lt;/NOBR&gt; att flytta ett körkortspliktigt fordon som kräver annan körkortsbehörighet. Bestämmelsen gäller enbart vid ingripanden som gäller misstänkt rattfylleri och förutsätter att åt- gärden behövs med hänsyn till trafiksäkerheten. För en kustbevak- ningstjänsteman kan bestämmelsen främst komma att aktualiseras i hamnars landområden, medan det för en tulltjänsteman kan upp- komma motsvarande behov på andra platser, såsom t.ex. vid Svinesundsbron. Bestämmelsen är främst avsedd att användas i akuta situationer, när det är olämpligt att fordonet står kvar på den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft16"&gt;736&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_724"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft8"&gt;plats där föraren har kontrollerats. I många situationer torde ett fordon kunna flyttas av någon annan, utan tillämpning av den aktu- ella bestämmelsen, t.ex. av en chaufför från samma transportföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 22.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft8"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Paragrafen reglerar en skadelidandes rätt till ersättning i vissa fall när våld använts i tjänsteutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Bestämmelsen har ändrats som en konsekvens av att en kustbe- vakningstjänstemans rätt att använda våld regleras i lagen om Kust- bevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogen- heter i stället för i polislagen. Genom en hänvisning till den nya lagen kan den som orsakas personskada eller sakskada även i fort- sättningen ha rätt till ersättning enligt lagen då en kustbevaknings- tjänsteman använt våld i tjänsteutövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 19.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft41"&gt;Paragrafen reglerar bl.a. vem som har rätt att göra ögonundersök- ning enligt lagen och ger en kustbevakningstjänsteman rätt att göra en sådan undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;De första och tredje styckena är oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I andra stycket har paragrafen ändrats som en konsekvens av att en kustbevakningstjänstemans rätt att stoppa fordon regleras i lagen om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter i stället för i polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft16"&gt;737&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_725"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1251 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Paragrafen reglerar rätten att inleda och bedriva förundersökning om brott mot smugglingslagen och andra författningar som avses i 1 § smugglingslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Genom ändringarna i första stycket ges Kustbevakningen samma rätt som Tullverket att inleda förundersökning enligt bestämmel- serna i 23 kap. rättegångsbalken. Vidare hänvisas i fråga om Kust- bevakningens befogenheter och skyldigheter, på samma sätt som för Tullverket, till vad som gäller enligt rättegångsbalken för för- undersökningsledare. Vad detta närmare innebär framgår av kom- mentaren till 4 kap. 2 § lagen om Kustbevakningens och en kustbe- vakningstjänstemans rättsliga befogenheter. Vidare föreskrivs att Kustbevakningen, i likhet med Tullverket, ska förordna särskilda befattningshavare i myndigheten som ska fullgöra dess uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft8"&gt;I andra stycket har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;Genom ändringen i tredje stycket får åklagare, både inom åklagarväsendet och Tullverket, samt förundersökningsledare inom Tullverket anlita biträde av Kustbevakningen eller av en kustbevak- ningstjänsteman med en särskild åtgärd i en förundersökning. En motsvarande bestämmelse finns i 4 kap. 26 § lagen om Kustbe- vakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogen- heter. Innebörden av bestämmelsen framgår av kommentaren till den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 17.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Förslaget till lag om ändring i fartygs- säkerhetslagen (2003:364)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft8"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;Paragrafen reglerar tillsyn enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Det första stycket och det fjärde stycket är oförändrade. I tredje stycket har endast en språklig ändring gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft16"&gt;738&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_726"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Andra stycket har ändrats på så sätt att Kustbevakningens tillsyn ska regleras i författning i stället för genom överenskommelser mellan myndigheten och Sjöfartsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 21.10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft8"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft41"&gt;Paragrafen reglerar vilka befogenheter den som utövar tillsyn har. Genom en hänvisning i 19 § gäller paragrafen för kustbevaknings- tjänstemän som utför tillsyn enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Genom en ändring i första stycket har en förrättningsman – vilket kan vara antingen en tjänsteman vid Sjöfartsverket eller en kust- bevakningstjänsteman – fått rätt till tillträde till en lastbärare som har skilts av för sjötransport men som ännu inte har lastats ombord på fartyget. Med lastbärare avses en container, ett fordon (t.ex. en långtradare) eller något annat som kan innehålla last. Syftet med den nya bestämmelsen är att underlätta kontrollen av att det gods som finns i lastbäraren är tillförlitligt säkrat. Regleringen ger även rätt att bryta förseglingar i form av tullplombering eller sigill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Genom ett nytt andra stycke har en förrättningsman dessutom fått rätt att hindra att en lastbärare förs ombord på ett fartyg. För detta krävs att lasten i lastbäraren antingen inte har säkrats alls eller på ett otillfredsställande sätt så att lastbäraren, om den förs ombord på fartyget, kan komma att orsaka allvarlig skada på person eller egendom. Det bör ankomma på Sjöfartsverket att ange vilka när- mare krav som kan ställas på lastningen för tillämpningen av be- stämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft8"&gt;Det tredje stycket har enbart ändrats språkligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 21.10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft8"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Paragrafen reglerar vilka befogenheter Kustbevakningen har när myndigheten utövar tillsyn med stöd av lagen. Den ger en kust- bevakningstjänsteman de kontrollbefogenheter som anges i 5 kap. 17 § fartygssäkerhetslagen och i lagen om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter. Det sist- nämnda innebär en rätt att stoppa fartyget om det krävs för att genomföra kontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 21.10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft16"&gt;739&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_727"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1112 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft8"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;Paragrafen reglerar den inre gränskontrollen med stöd av utlän- ningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;De första och tredje styckena är oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Andra stycket reglerar Kustbevakningens uppgift att som ett led i polisens kontrollverksamhet självständigt kontrollera pass och andra handlingar i enlighet med första stycket. Med självständigt avses här att genomföra kontroller utan någon uttrycklig begäran från polisen. Denna uppgift gäller precis som tidigare enbart av och i anslutning till sjötrafiken. Genom användningen av uttrycket ”av och i anslutning till sjötrafiken” begränsas Kustbevakningens självständiga uppgift till kontroll av antingen personer i sjötrafiken eller personer som befinner sig i ett nära och naturligt samband med sjötrafiken. Som exempel kan kontrollen omfatta personer i en båt som påträffas för ankar, utan att denna framförts i anslutning till kontrollen. Ett annat exempel är att den eller de personer som avses kontrolleras befinner sig i land på en ö, kanske utan annan förbindelse dit än sjövägen. Det kan även vara fråga om kontroller som ska utföras i en hamn eller liknande av personer som vistas ombord på ett fartyg eller i direkt anslutning till detta (se prop. 1999/2000:64 s. 65 och 179).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft8"&gt;Genom tillägget av andra meningen i stycket får Kustbevak- ningen alltid biträda polismyndigheten vid en kontroll enligt första stycket, oavsett var denna äger rum. Denna biträdesroll gäller alltså inte enbart av och i anslutning till sjötrafiken. Det innebär att Kustbevakningen kan biträda polisen t.ex. vid en kontroll på Öresundsbron eller på annan plats inne i landet. Biträde förutsätter i dessa fall en begäran av polismyndigheten eller godkännande från denna innan kontrollen utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft8"&gt;I övrigt har språket moderniserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 21.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft16"&gt;740&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_728"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td197"&gt;&lt;P class="p17 ft54"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1229 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;26.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:263) om transport av farligt gods&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft8"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft8"&gt;Paragrafen reglerar en polismans och en kustbevakningstjänste- mans rätt att under vissa förutsättningar hindra en transport som sker i strid med lagen om farligt gods eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft8"&gt;Genom ändringen får en kustbevakningstjänsteman en uttryck- lig rätt att hindra såväl landtransporter som sjötransporter av farligt gods under förutsättning att ingripandet sker i en hamn. Har trans- porten redan hunnit lämna hamnen kan däremot, precis som tidigare, endast polisen ingripa och hindra fortsatt färd. I övrigt har endast en språklig ändring gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft8"&gt;Den allmänna motiveringen till ändringen finns i avsnitt 21.10.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft16"&gt;741&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_729"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355729x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1256 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft148"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p24 ft149"&gt;Kustbevakningens befogenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p53 ft149"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td198"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p53 ft150"&gt;2007:5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td199"&gt;&lt;P class="p17 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td200"&gt;&lt;P class="p17 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1258 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 25 januari 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft10"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft104"&gt;En särskild utredare skall göra en översyn av regleringen av Kust- bevakningens befogenheter i den brottsbekämpande och ordnings- hållande verksamheten samt lämna förslag till en modernare och mer ändamålsenlig författningsreglering. Utredaren skall kartlägga de befintliga befogenheterna och analysera i vilken utsträckning dessa bör regleras annorlunda. I uppdraget ligger också att analysera om gränsdragningen mellan Kustbevakningens och andra myndigheters ansvarsområden inom den brottsbekämpande och ordningshållande verksamheten är lämpligt avvägd. Utredaren skall även se över gräns- dragningen mellan Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet och myndighetens kontroll- och tillsynsverksamhet samt därmed förknippade befogenheter och överväga en mer enhetlig reglering av dessa. Syftet med översynen är att skapa förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av samhällets samlade resurser för att före- bygga, förhindra, upptäcka och utreda brott och ordningsstörningar till sjöss och i kustnära områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft10"&gt;Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1261 ft10"&gt;Kustbevakningens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft8"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft107"&gt;Kustbevakningen har, enligt förordningen (2005:742) med instruk- tion för Kustbevakningen, till uppgift att bedriva sjöövervakning i Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt på land i anslutning till dessa vatten. Vad gäller sjöar, kanaler och vattendrag omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft16"&gt;743&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_730"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft10"&gt;sjöövervakningen enbart Vänern och Mälaren. Med sjöövervakning avses att ansvara för eller bistå andra myndigheter med övervakning, brottsbekämpande verksamhet samt kontroll och tillsyn i enlighet med särskilda föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft104"&gt;I sjöövervakningsuppgiften ingår att genom övervakning förebygga och ingripa mot störningar av ordningen i sjötrafiken samt att i enlighet med särskilda föreskrifter förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, ingripa vid misstanke om brott samt utreda och beivra eller bistå med utredningen av brott. Kustbevakningen skall vidare utreda och besluta i ärenden om vattenföroreningsavgift samt i den utsträckning det följer av föreskrifter, och i förekommande fall efter överenskommelse med annan myndighet, bedriva tillsyns- och kon- trollverksamhet i fråga om bl.a. sjötrafik, varu- och personkontroll, fiske, jakt och miljöskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft10"&gt;Kustbevakningen ansvarar också för miljöräddningstjänst till sjöss, varvid verksamhetsområdet också omfattar Vättern, samt skall på anmodan av räddningsledare delta i sjöräddningstjänst och annan räddningstjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft10"&gt;Kustbevakningen skall enligt instruktionen samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla sjöinformation till berörda myn- digheter. Myndigheten skall vidare följa den internationella utveck- lingen inom sitt verksamhetsområde samt i samverkan med andra myndigheter medverka i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss, miljöskydd till sjöss och annan sjöövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1267 ft10"&gt;Kustbevakningen får enligt instruktionen bedriva uppdragsverk- samhet inom sitt ansvarsområde. Detta har främst aktualiserats i fråga om dykeri- och transportverksamhet och för dessa uppdrag gäller full kostnadstäckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Brottsbekämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft107"&gt;Kustbevakningens befogenheter inom det polisiära och brottsbe- kämpande området regleras i flera författningar. Lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP) är tillämplig när Kustbevakningen bedriver övervakning till havs, i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren för att hindra brott mot föreskrifter i lagar och andra författningar som gäller bl.a. jakt, fiske, trafikregler, dumpning av avfall i vatten, fartygs registrering och identifiering, utlänningars inresa till och utresa från eller vistelse i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft16"&gt;744&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_731"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p943 ft107"&gt;Sverige samt transport av farligt gods. Om ett brott har förövats mot någon av de föreskrifter som avses i lagen har kustbevaknings- tjänsteman samma befogenhet som tillkommer polisman att hålla förhör, ta med någon till förhör, gripa någon och att företa husrann- sakan eller verkställa beslag (2 §). För att kunna utöva de angivna befogenheterna får kustbevakningstjänsteman stoppa och visitera fartyg eller inbringa det till hamn (4 §). Vid förundersökning röran- de brott som anges i nämnda lag får åklagaren och polisen anlita biträde av Kustbevakningen (7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft10"&gt;Kustbevakningen får enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg inleda förundersökning för brott avseende olagliga utsläpp av olja och andra skadliga ämnen från fartyg. Lagen ger en tjänsteman vid Kustbevakningen samma befogenhet som polisman att hålla förhör, ta med någon till förhör, gripa någon och att företa husrannsakan eller verkställa beslag (11 kap. 2 och 5– 7 §§). I befogenheterna ingår även att stoppa och kvarhålla fartyg (11 kap. 14 §). I fråga om biträde till polis och åklagare hänvisas till 7 § LKP (11 kap. 3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1269 ft104"&gt;Vid brott mot bestämmelser som rör införsel till eller utförsel från Sverige av varor får tjänsteman vid Kustbevakningen, innan förundersökning har hunnit inledas, hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredning av brott (jfr beträffande polismans befogenhet 23 kap. 3 § tredje stycket rätte- gångsbalken). Härvid får kustbevakningstjänstemannen även ålägga någon att följa med till förhör och ta med någon till förhör, gripa den som misstänks för brott, ta egendom i beslag och göra husrann- sakan samt utföra kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Denna befogenhet gäller i fråga om vissa terroristbrott och för brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker, lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljepro- dukter, lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla an- vändningsområden och av tekniskt bistånd samt tullagen (2000:1281).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft107"&gt;Kustbevakningen får sedan den 1 april 2006 utfärda föreläggande om ordningsbot för brott enligt 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300) samt, sedan den 1 juli samma år, för brott enligt 16 § tredje stycket lagen (2006:263) om transport av farligt gods. I sam- band med att Kustbevakningen gavs rätt att utfärda föreläggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft16"&gt;745&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_732"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft10"&gt;om ordningsbot gjordes rättegångsbalkens bestämmelser om åkla- garjäv tillämpliga på en kustbevakningstjänsteman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft104"&gt;Rattfylleriutredningen har föreslagit att kustbevakningstjänsteman skall ges befogenhet att genomföra rutinmässiga alkoholutandnings- prov enligt 2 § lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov och att Kustbevakningen skall få fatta beslut om att inleda förundersökning avseende misstanke om rattfylleribrott samt inleda förundersökning avseende misstanke om sjöfylleri (SOU 2006:12 och SOU 2006:47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft107"&gt;Regeringen beslutade den 7 september 2006 direktiv till en utred- ning som bl.a. skall se över möjligheten att ge Kustbevakningen rätt att bedriva förundersökning avseende vissa fiskebrott (dir. 2006:91).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft8"&gt;Ordningshållning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft109"&gt;Kustbevakningstjänsteman har enligt 3 § LKP samma befogenhet som tillkommer polisman enligt 13 § polislagen (1984:387) att av- visa, avlägsna eller omhänderta den som genom sitt uppträdande i trafiken till sjöss stör ordningen eller utgör omedelbar fara för denna. Jämförbara uppgifter och befogenheter har kustbevakningstjänste- man även med stöd av lagen (2000:1225) om straff för smuggling och lagen (2004:487) om sjöfartsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft8"&gt;Kontroll- och tillsynsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft10"&gt;Kustbevakningen skall medverka i Tullverkets kontrollverksamhet enligt tullagen (2000:1281) och lagen (1996:701) om Tullverkets be- fogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, vilket bl.a. innefattar ett självständigt ansvar för kontrollen till sjöss. En kustbevakningstjänsteman har inom ramen för denna uppgift samma befogenheter som tillkommer en tulltjänsteman i fråga om bl.a. prejning av fartyg samt rätt att undersöka varor, trans- portmedel och bagage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1267 ft10"&gt;Kustbevakningen är enligt 9 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) skyldig att bistå polisen vid gränskontroll av utlänningars inresa och utresa genom att utöva kontroll av sjötrafiken. Kustbevakningen medverkar också i polisens inre utlänningskontroll enligt 9 kap. 9 § utlänningslagen genom att utöva kontroll av och i anslutning till sjötrafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft16"&gt;746&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_733"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1272 ft104"&gt;Kustbevakningen skall enligt 5 kap. 5 § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen inom sitt verksamhets- område kontrollera efterlevnaden av bestämmelser om fiske till sjöss och vid landning av fisk. Från och med den 1 januari 2007 ansvarar dock Kustbevakningen endast för fiskerikontrollen till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft107"&gt;Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet omfattar även bl.a. jakt- och naturvårdstillsyn, skyddsområdestillsyn, kontinental- sockeltillsyn, tillsyn över ekonomisk zon, tillträdeskontroll, tillsyn enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods samt beman- ningskontroll och viss fartygssäkerhetstillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft10"&gt;Behovet av en utredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Effektivt resursutnyttjande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;Sjötransporterna i Östersjöregionen har under de senaste åren ökat kraftigt och utvecklingen i vårt närområde pekar mot att de kom- mer att få ännu större betydelse i framtiden. Den växande trafiken innebär att en större mängd fartyg, personer och varor transporteras sjövägen till och från Sverige och att antalet fartyg som befinner sig i och runt svenskt vatten ökar. Utvecklingen har lett till ändrade hotbilder och andra krav på förmåga att svara för kontroll, tillsyn och brottsbekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft105"&gt;För att öka effektiviteten och rättssäkerheten i den brottsbekäm- pande verksamheten är det viktigt att skapa förutsättningar för ett rationellt utnyttjande av myndigheternas resurser, vilket kan ske bl.a. genom renodling av ansvarsområden och anpassning av gränserna mellan olika myndigheters uppgifter. Det finns mot den bakgrunden anledning att se över om det är motiverat att förändra Kustbevak- ningens roll i det brottsbekämpande arbetet. En sådan utveckling kräver också en anpassning av de befogenheter som tillkommer en kustbevakningstjänsteman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1269 ft107"&gt;Syftet med översynen är att skapa förutsättningar för ett effek- tivare utnyttjande av samhällets samlade resurser för att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott och ordningsstörningar till sjöss och i kustnära områden. Det gäller framför allt att underlätta en ökad samverkan mellan de brottsbekämpande myndigheterna och andra samverkande myndigheter samt att se över möjligheterna att bättre utnyttja Kustbevakningen även inom områden där myndig- heten i dag saknar befogenheter. En grundläggande utgångspunkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft16"&gt;747&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_734"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft35"&gt;är dock att huvudansvaret för att utreda och bekämpa brott även fortsättningsvis skall ligga kvar på de myndigheter som i dag har detta ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;Medborgarperspektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft104"&gt;Ett mer rationellt utnyttjande av Kustbevakningens kapacitet i kust- och skärgårdsområden innebär inte bara ett bättre hushållande med samhällets samlade resurser. Det är också en viktig åtgärd för att upprätthålla medborgarnas förtroende för samhällets förmåga att in- gripa vid brott. När det gäller Kustbevakningen inträffar allt oftare att såväl allmänheten som polismyndigheterna och Tullverket förut- sätter att en kustbevakningstjänsteman som finns på plats skall kunna vidta ordningshållande och initiala brottsbekämpande åtgärder som går utöver myndighetens uppdrag och som kustbevakningstjänste- mannens anställning således inte ger några befogenheter för. Om ingripanden av detta slag skall kunna göras mot enskilda krävs givet- vis författningsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1274 ft104"&gt;Medborgarperspektivet gör sig också gällande i andra avseenden. Myndigheters kontroll- och tillsynsverksamhet bör så långt möjligt utformas på ett sådant sätt att verksamheten inte medför att med- borgarna utsätts för upprepade ingripanden av olika slag. Kustbevak- ningens verksamhet är, genom bl.a. anpassning av materiel och utbild- ning av personalen, utformad på ett sådant sätt att vid ett kontroll- tillfälle kan kontroll och tillsyn med stöd av olika regelverk utföras samtidigt. Förutom ett effektivt resursutnyttjande innebär detta en fördel för den som kontrolleras. Det bör övervägas om de synergi- effekter som detta arbetssätt innebär kan tillvaratas i än högre grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Tydlig avgränsning av verksamhetsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;Den geografiska gränsen för Kustbevakningens uppdrag skiljer sig åt mellan olika verksamheter på ett sätt som kan ifrågasättas. Dessa skillnader beror i många fall på att lagstiftningen tillkommit vid olika tillfällen och haft olika syften. Någon samlad översyn av gränsdrag- ningen har inte skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft107"&gt;Hur Kustbevakningens ansvarsområde anges är väsentligt, efter- som det sätter ramen för var myndigheten kan utöva sina befo- genheter för kontroll och tillsyn respektive ordningshållande och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;748&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_735"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft10"&gt;brottsbekämpande åtgärder. De variationer som förekommer kan ge upphov till gränsdragningsproblem och det föreligger därför be- hov av en översyn i syfte att åstadkomma enhetlighet och tydlighet för såväl kustbevakningstjänstemän som allmänhet, samverkande myndigheter och andra myndigheter som verkar på den maritima arenan. Det finns också skäl att överväga gränsdragningarna gent- emot landbaserade verksamheter för brottsbekämpning, ordnings- hållning, kontroll och tillsyn som bedrivs av andra myndigheter, i syfte att minimera risken för situationer där ingen myndighet har ett uttryckligt lagstöd för att ingripa. Samtidigt bör gränsdragningen utformas på ett sätt som inte i onödan skapar överlappande befo- genheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Översyn av befogenheter i LKP och annan lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft107"&gt;Behovet av en översyn av LKP har framförts i flera olika sammanhang. I betänkandet Statens maritima verksamhet (SOU 1996:41) föreslogs bl.a. att Kustbevakningen skulle ges utökade polisiära befogenheter att, på begäran av polismyndighet, ingripa vid misstänkta regelöver- trädelser till sjöss, samt att LKP och andra författningar som reglerar Kustbevakningens befogenheter skulle ses över och i möjligaste mån samlas i en lag. Även i Statskontorets rapport Effektivare Kust- bevakning 2000:1 påpekades problemen med ett svåröverskådligt regelverk. Frågan har även berörts av Gränskontrollutredningen (SOU 2004:110), som föreslår att en kustbevakningstjänsteman i samband med personkontroll avseende in- och utresa skall ha samma befogenheter som polisman när det föreligger anledning anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts. Också Kustbevak- ningen har vid olika tillfällen, senast i en framställning av den 30 mars 2005, påtalat och belyst behovet av en samlad översyn av regel- verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft104"&gt;De polisiära befogenheter som tillkommer en kustbevaknings- tjänsteman regleras i dag – utöver i LKP – också i smugglingslagen, vattenföroreningslagen, polislagen (1984:387), lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder och lagen (2003:1174) om gemensamma utredningsgrupper för brottsutredningar. Den mång- fald av författningar som reglerar Kustbevakningens befogenheter leder till bristande överskådlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;749&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_736"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1276 ft10"&gt;LKP, som utfärdades 1982, har ändrats vid ett flertal tillfällen, senast i samband med att lagen (2006:263) om transport av farligt gods infördes. Förändringar har också föreslagits av Gränskontroll- utredningen och Rattfylleriutredningen. LKP tillkom när Kustbe- vakningen fortfarande utgjorde en del av Tullverket. Såväl omvärlden som Kustbevakningen har sedan dess genomgått stora förändringar och LKP har successivt byggts på med nya uppgifter. Samordningen med annan lagstiftning uppvisar i dag flera brister. Förarbetena ger inte längre tillräcklig vägledning vid tillämpning av lagen. Det före- kommer också en dubbelreglering av vissa befogenheter, vilket skapar otydlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Brottsbekämpningens förhållande till kontroll- och tillsynsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft104"&gt;En brottsbekämpande åtgärd har inte sällan sin upprinnelse i ut- övandet av en kontroll- eller tillsynsuppgift. Det är inte alltid klart i vilket skede en tillsyn eller kontroll övergår till att vara inriktad mot brottsutredning och följderna av detta. I viss mån finns mot- svarande gränsdragningsproblem mellan verksamhet för att förhindra eller upptäcka brott och sådana riskanalyser på vilka allt mer av tillsyns- och kontrollverksamheten baseras. Det finns exempel ur gällande lagstiftning som anger att en kustbevakningstjänsteman har polisiära befogenheter när han eller hon utövar tillsyn eller biträder en tillsynsmyndighet. Det kan starkt ifrågasättas om sådana befo- genheter bör kunna utövas vid tillsyn, inte minst med tanke på att den som är misstänkt för brott har rätt att avstå från att medverka i utredningen för att inte belasta sig själv, medan den som är föremål för en kontrollåtgärd som regel har en författningsenlig skyldighet att på olika sätt medverka i och underlätta kontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft10"&gt;Mot den beskrivna bakgrunden finns anledning att se över såväl definitionen av och innehållet i begreppen ”kontroll- och tillsyns- verksamhet” som gränsdragningen mellan denna verksamhet och brottsbekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft107"&gt;På flera områden finns anledning att överväga om kustbevaknings- tjänstemän bör få befogenheter som i dag endast tillkommer polis- män, t.ex. att på samma sätt som en polisman få stoppa fordon eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;750&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_737"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft10"&gt;annat transportmedel vid misstanke om brott eller för ordnings- hållande åtgärder (jfr 22 § polislagen). Det finns också skäl att se över i vilken utsträckning Kustbevakningens befogenheter att stoppa fartyg bör ändras för att myndigheten skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft10"&gt;Frågan har betydelse för bl.a. fiskerikontroll vintertid, då fisket med hänsyn till isläggning bedrivs från snöskoter eller andra trans- portmedel än fartyg. Den har emellertid också betydelse för be- kämpningen av brott mot in- och utförselrestriktioner, eftersom tullagen – men inte lagen om straff för smuggling – innehåller be- stämmelser om rätt att stoppa fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft107"&gt;Oavsett vilka transportmedel som omfattas av Kustbevakningens befogenheter kan det uppstå situationer då den som anmodas att stanna för utförande av kontroll vägrar att göra detta. För polisen finns i en sådan situation enligt 10 § första stycket 5 polislagen rätt att, i den mån andra medel är otillräckliga, använda det våld som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Motsvarande bestäm- melse saknas för Kustbevakningen. Det finns också andra skillnader i fråga om tvångsingripanden som kan förefalla mindre ändamåls- enliga, såsom möjligheten till identifieringsvisitation med stöd av polislagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft35"&gt;En kustbevakningstjänstemans rätt att ta egendom i beslag vari- erar beroende på vilken brottstyp han eller hon ingriper mot, vilket medför onödiga tillämpningsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft104"&gt;En särskild utredare skall göra en översyn av regleringen av Kust- bevakningens och kustbevakningstjänstemannens befogenheter i den brottsbekämpande och ordningshållande verksamheten och lämna förslag till en mer ändamålsenlig och enhetlig författningsreglering. I uppdraget ligger att kartlägga befintliga befogenheter och överväga i vilken utsträckning dessa bör regleras annorlunda. Arbetet skall bedrivas med utgångspunkten att myndighetens verksamhet skall kunna bedrivas effektivt samtidigt som högt ställda rättssäkerhets- krav tillgodoses. För att inte hindra framtida effektivisering av det brottsbekämpande arbetet bör utredaren överväga hur författnings- regleringen kan utformas på ett sätt som medger flexibilitet och underlättar framtida ändringar i fråga om Kustbevakningens ansvars- områden i det brottsbekämpande arbetet. Utredaren skall analysera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft16"&gt;751&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_738"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p724 ft104"&gt;behovet av en tydligare avgränsning av Kustbevakningens ansvars- områden gentemot polisen och Tullverket samt överväga om det med hänsyn till effektiviteten i brottsbekämpningen kan finnas an- ledning att överväga andra gränsdragningar i geografiskt eller sakligt hänseende. Därvid skall särskilt uppmärksammas behovet av att allmänheten och med Kustbevakningen samverkande myndigheter skall kunna få en tydlig bild av Kustbevakningens ansvarsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft104"&gt;Utredaren skall vidare analysera behovet av en tydligare gräns- dragning mellan å ena sidan Kustbevakningens brottsbekämpande och ordningshållande verksamhet och å andra sidan myndighetens uppgifter att utöva kontroll och tillsyn. Därvid skall särskilt beaktas Kustbevakningens verksamhet med att förhindra eller upptäcka brott. I samband därmed skall övervägas i vilken utsträckning de befogen- heter som tillkommer en kustbevakningstjänsteman vid utövandet av respektive verksamhet bör tydliggöras. En utgångspunkt för arbetet skall vara att befogenheterna bör framgå direkt av författ- ning och inte genom överenskommelser mellan Kustbevakningen och en huvudansvarig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft104"&gt;Utökade befogenheter för kustbevakningstjänstemännen ställer krav på ökad kompetens. Utredaren skall därför också överväga vilka utbildningsbehov som förslagen kan föranleda och vilka kom- pletterande utbildningsinsatser som krävs. Om de förändrade befo- genheterna nödvändiggör att Kustbevakningen tillförs resurser eller utrustning skall förslag lämnas också i den delen. Utgångspunkten är att de samverkande resurserna för att förebygga, förhindra, upp- täcka och utreda brott och ordningsstörningar till sjöss och i kustnära områden skall användas mer effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft107"&gt;Utredningen skall analysera hur kvinnor och män påverkas av för- slagen och utforma dessa med beaktande av jämställdhetsaspekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft105"&gt;Utöver de frågor som nämnts kan det finnas andra frågor som aktualiseras under arbetets gång. Utredaren är oförhindrad att ta upp sådana frågor och lägga fram de förslag som anses behövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft10"&gt;I den utsträckning förslagen medför ökade kostnader skall finan- sieringsförslag lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft104"&gt;Utredaren skall samråda med Kustbevakningen, Åklagarmyndig- heten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Sjöfartsverket och Fiskeriverket samt andra berörda myndigheter. Utredaren skall hålla berörda cen- trala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren skall också beakta den fortsatta beredningen av de förslag som lämnats av Tillsynsutred- ningen (SOU 2004:100), Gränskontrollutredningen (SOU 2004:110),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft16"&gt;752&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_739"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td201"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td202"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft107"&gt;Utredningen om fiskerikontrollen (SOU 2005:27), Inregränslags- utredningen (SOU 2006:9) och Rattfylleriutredningen (SOU 2006:12 och SOU 2006:47) samt följa arbetet i Utredningen om admini- strativa sanktioner på fiskets område (dir 2006:53) och Utredningen om översyn och revidering av fiskelagstiftningen (dir. 2006:91).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft10"&gt;Redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft10"&gt;(Försvarsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1287 ft16"&gt;753&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_740"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355740x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1256 ft17"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft148"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td203"&gt;&lt;P class="p24 ft149"&gt;Tilläggsdirektiv till Utredningen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p28 ft149"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td203"&gt;&lt;P class="p24 ft150"&gt;Kustbevakningens befogenheter (Fö 2007:02)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p28 ft150"&gt;2007:139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td204"&gt;&lt;P class="p17 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td205"&gt;&lt;P class="p17 ft151"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1258 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft10"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1288 ft107"&gt;Den särskilda utredare som har tillkallats för att bl.a. göra en över- syn av regleringen av Kustbevakningens befogenheter i den brotts- bekämpande och ordningshållande verksamheten ska även utreda möjligheten att ge Kustbevakningen förundersökningsrätt när det gäller vissa fiskebrott i syfte att möjliggöra en effektivare lagföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft10"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1289 ft10"&gt;I regeringens skrivelse Vissa fiskeripolitiska frågor m.m. (skr. 2005/06:171, bet. 2005/06:MJU27, rskr. 2005/06:391) gör regering- en bedömningen att man bör se över möjligheterna att låta Kust- bevakningen bedriva förundersökning när det gäller vissa fiskebrott i syfte att möjliggöra en effektivare lagföring. I dag har Kustbevak- ningen möjlighet att bedriva förundersökning vid utsläpp av olja och andra skadliga ämnen enligt 11 kap. 4 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. Kustbevakningen har inom detta område utvecklat ett väl fungerande samarbete med Åklagarmyn- digheten, vilket skulle kunna utgöra en förebild också i fråga om utredning och lagföring av fiskebrott. Det kan också noteras att Kustbevakningen sedan den 1 april 2006 har möjlighet att utfärda föreläggande om ordningsbot för vissa förseelser i sjötrafiken och från och med den 1 juli 2006 även i fråga om transport av farligt gods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft16"&gt;755&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_741"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft17"&gt;SOU 2008:55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p663 ft10"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Utredaren ges i uppdrag att även utreda möjligheten att ge Kustbe- vakningen förundersökningsrätt när det gäller vissa fiskebrott i syfte att möjliggöra en effektivare lagföring. Därvid ska förslag lämnas om i vilket skede ansvaret för förundersökningen ska övergå till åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft10"&gt;Genom beslut denna dag kommer en särskild utredare att till- kallas för att lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning. Som en del i den översynen ska ytterligare åtgärder för att effektivisera lagföringen av överträdelser av fiskelagstiftningen övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1291 ft10"&gt;Utredaren ska samråda med utredningen om en ny fiskelagstiftning (dir. 2007:125). Utredaren ska vidare samråda med berörda organi- sationer och myndigheter, särskilt Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyn- digheten och Fiskeriverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1292 ft10"&gt;Uppdraget ska fortfarande redovisas senast den 30 april 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1293 ft10"&gt;(Försvarsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft16"&gt;756&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_742"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355742x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft6"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1295 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Immunitet för stater och deras egendom. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1297 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Omreglering av apoteksmarknaden. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Bidrag på lika villkor. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;21+1&lt;/SPAN&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB355742xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft154"&gt;+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Timmar, kapital och teknologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft154"&gt;– vad betyder mest?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft154"&gt;En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Förtursförklaring i domstol. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1309 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1310 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1311 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Patentskydd för biotekniska upp- finningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Ett stabsstöd i tiden. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Konsulär katastrofinsats. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Svensk klimatpolitik. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Ett energieffektivare Sverige +Bilaga. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Värna språken – förslag till språklag. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Apoteksdatalagen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Miljödomstolarna – domkretsar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;lokalisering – handläggningsregler. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1318 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Lättare att samverka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;förslag om förändringar i samtjänst- lagen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Digital-TV-övergången.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft154"&gt;+ Engelsk översättning. Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Vårdval i Sverige. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Framtidens polisutbildning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Bredband till hela landet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Människohandel och barnäktenskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;ett förstärkt straffrättsligt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft154"&gt;+ bilaga. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_743"&gt;


&lt;P class="p1322 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Tre rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Rapporter från en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;mr-verkstad.&lt;/NOBR&gt; IJ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Handel med läkemedel för djur. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Frågor om hyra och bostadsrätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;En utvecklad havsmiljöförvaltning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Aktiekapital i privata aktiebolag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Skyddet för samhällsviktig verksamhet. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Värdigt liv i äldreomsorgen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Legitimation och skärpta behörighets- regler. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation.N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft154"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Kustbevakningens rättsliga befogen- heter. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_744"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355744x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft6"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft157"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1328 ft154"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1329 ft158"&gt;Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1330 ft154"&gt;Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1331 ft154"&gt;Avskaffande av revisionsplikten för små företag. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft154"&gt;Framtidens polisutbildning. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1332 ft154"&gt;Människohandel och barnäktenskap – ett för- stärkt straffrättsligt skydd+ bilaga. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1333 ft154"&gt;Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport XI. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1334 ft159"&gt;Tre rapporter till Grundlagsutredningen. [43] Frågor om hyra och bostadsrätt. [47] Aktiekapital i privata aktiebolag. [49]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft157"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1335 ft154"&gt;Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft157"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1336 ft158"&gt;Skyddet för samhällsviktig verksamhet. [50] Kustbevakningens rättsliga befogenheter. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft157"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft154"&gt;Omreglering av apoteksmarknaden. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1337 ft154"&gt;21+1&lt;INGENBILD zsrc="GWB355744xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. [10].&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1338 ft154"&gt;– till nytta för brukaren. [18] Apoteksdatalagen. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft154"&gt;Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Vårdval i Sverige. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1340 ft158"&gt;Handel med läkemedel för djur. [46] Värdigt liv i äldreomsorgen. [51]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p3 ft157"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft154"&gt;Finansiella sektorn bär frukt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1341 ft154"&gt;Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Timmar, kapital och teknologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1342 ft154"&gt;– vad betyder mest?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1343 ft154"&gt;En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1344 ft154"&gt;Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Ett stabsstöd i tiden. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft154"&gt;Lättare att samverka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1345 ft154"&gt;– förslag om förändringar i samtjänstlagen. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1346 ft154"&gt;EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft157"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1347 ft154"&gt;Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Bidrag på lika villkor. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1348 ft154"&gt;Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1349 ft154"&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1350 ft154"&gt;Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1351 ft154"&gt;Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans.[30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1352 ft154"&gt;Legitimation och skärpta behörighetsregler. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft157"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1353 ft154"&gt;Att slutförvara långlivat farligt avfall i under- marksdeponi i berg. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Svensk klimatpolitik. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Miljödomstolarna – domkretsar – lokalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1342 ft154"&gt;– handläggningsregler. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;En utvecklad havsmiljöförvaltning. [48]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_745"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB355745x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p3 ft157"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1354 ft154"&gt;Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1355 ft154"&gt;Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1356 ft154"&gt;Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1357 ft154"&gt;+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1358 ft158"&gt;Ett energieffektivare Sverige + Bilaga. [25] Bredband till hela landet. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1359 ft154"&gt;Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1360 ft154"&gt;Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft157"&gt;Integrations- och jämställdhetsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft154"&gt;Könsdiskriminerande reklam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1361 ft154"&gt;Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Rapporter från en &lt;NOBR&gt;mr-verkstad.&lt;/NOBR&gt; [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft157"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft154"&gt;Värna språken – förslag till språklag. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;&lt;NOBR&gt;Digital-TV-övergången.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1342 ft154"&gt;+ Engelsk översättning.[35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft157"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft154"&gt;Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. [54]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GWB355</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2008__55.pdf</filnamn>
<filstorlek>6252656</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kustbevakningens rättsliga befogenheter</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/699984B8-0B45-4F6A-B751-4A637430B02E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>